Bet. 2014/15:NU12

Näringsutskottet s betänkande

2014/15 : NU12

Redovisning av elnätsverksamhet

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet regeringens proposition 2014/15:56 Redo visning av el nät s verksamhet. I propositionen föreslås vissa ändringar i el lag en (1997:857) som bl.a. syftar till att underlätta redovisningen av elnäts verk samhet och till att tydliggöra vilken myndighet som är mottagare av vissa uppgifter inom ramen för elcertifikatss ystemet. Utskottet har inga invändning ar mot förslagen till lag ändringar och anser således att riksdagen bör bifalla des sa. Utskottet tillstyrker även regeringens förslag om att vissa av Elsäker hets ver kets föreskrifter ska upphävas. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2015 och E lsäker hetsverkets föreskrifter föreslås upphöra att gälla vid utgången av juni 2015.

I betänkandet behandlar utskottet även ett antal elmarknadsrelaterade mo - tioner från den allmänna motionstiden 2014. Samtliga dessa avstyrks i de aktu el la delarna. I betänkandet finns sex reservationer ( M, SD , C, V , FP, KD ) och ett särskilt yttrande (C).

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Propositionens huvudsakliga innehåll

Utskottets överväganden

Redovisning av elnätsverksamhet

Propositionen

Utskottets ställningstagande

Allmänt om elmarknaden

Inledning

Motionerna

Vissa kompletterande uppgifter

Utskottets ställningstagande

Elområden

Inledning

Motionerna

Vissa kompletterande uppgifter

Utskottets ställningstagande

Elcertifikatssystemet

Inledning

Motionerna

Vissa kompletterande uppgifter

Utskottets ställningstagande

Elnätsutbyggnad och tillståndsprocesser

Motionerna

Vissa kompletterande uppgifter

Utskottets ställningstagande

Vissa övriga frågor

Motionerna

Vissa kompletterande uppgifter

Utskottets ställningstagande

Reservationer

1. Allmänt om elmarknaden, punkt 2 (SD)

2. Allmänt om elmarknaden, punkt 2 (C)

3. Elområden, punkt 3 (SD)

4. Elcertifikatssystemet, punkt 4 (SD)

5. Effektivare nätanslutning, punkt 5 (M, C, FP, KD)

6. Tillståndsprocesser vid stamnätsutbyggnad, punkt 6 (V)

Särskilt yttrande

Vissa övriga frågor, punkt 7 (C)

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Motioner från allmänna motionstiden 2014/15

Regeringens lagförslag

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.

Redovisning av elnätsverksamhet

Riksdagen antar regeringens förslag till

1. lag om ändring i ellagen (1997:857),

2. lag om upphävande av Elsäkerhetsverkets föreskrifter (ELSÄK-FS 2002:1) om energieffektivitetskrav för förkopplingsdon till lysrör. Därmed bifaller riksdagen proposition 2014/15:56 punkterna 1 och 2.

2.

Allmänt om elmarknaden

Riksdagen avslår motionerna

2014/15:499 av Phia Andersson m.fl. (S),

2014/15:1104 av Josef Fransson m.fl. (SD) yrkandena 1 och 2 samt

2014/15:2461 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 10.

Reservation 1 (SD)

Reservation 2 (C)

3.

Elområden

Riksdagen avslår motionerna

2014/15:236 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) yrkandena 1–5,

2014/15:376 av Mats Persson och Christer Nylander (FP) och

2014/15:1104 av Josef Fransson m.fl. (SD) yrkande 3.

Reservation 3 (SD)

4.

Elcertifikatssystemet

Riksdagen avslår motionerna

2014/15:1103 av Josef Fransson m.fl. (SD) och

2014/15:2309 av Jörgen Andersson (M) yrkande 2.

Reservation 4 (SD)

5.

Effektivare nätanslutning

Riksdagen avslår motion

2014/15:2981 av Lena Ek m.fl. (C, M, FP, KD) yrkande 5.

Reservation 5 (M, C, FP, KD)

6.

Tillståndsprocesser vid stamnätsutbyggnad

Riksdagen avslår motion

2014/15:256 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkande 5.

Reservation 6 (V)

7.

Vissa övriga frågor

Riksdagen avslår motionerna

2014/15:521 av Suzanne Svensson m.fl. (S),

2014/15:553 av Annika Qarlsson och Fredrik Christensson (C) yrkandena 3 och 5,

2014/15:601 av Lars Tysklind (FP),

2014/15:621 av Cecilie Tenfjord-Toftby (M),

2014/15:629 av Jan Lindholm (MP),

2014/15:760 av Jörgen Hellman m.fl. (S) och

2014/15:2323 av Ulrika Carlsson i Skövde och Lena Ek (C).

Stockholm den 16 april 2015

På näringsutskottets vägnar

Jennie Nilsson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jennie Nilsson (S), Lars Hjälmered (M), Åsa Westlund (S), Hans Rothenberg (M), Ingemar Nilsson (S), Josef Fransson (SD), Per-Arne Håkansson (S), Lise Nordin (MP), Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M), Anna Wallén (S), Mattias Bäckström Johansson (SD), Maria Weimer (FP), Birger Lahti (V), Penilla Gunther (KD), Mattias Jonsson (S), Jörgen Warborn (M) och Rickard Nordin (C).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I detta betänkande behandlas

• regeringens proposition 2014/15:56 Redovisning av nätverksamhet

• 16 motioner ( 23 yrkanden) från den allmänna motionstiden hösten 2014 om ol ika elmarknadsrelaterade frågor.

Vid utskottets sammanträde den 13 november 2014 redovisade Affärsverket s venska kraftnäts generaldirektör Mikael Odenberg affärsverkets verksamhet och vid sammanträdet den 12 februari 2015 beskrev Energi marknadsinspek tionens generaldirektör Anne Vadasz Nilsson verksamheten vid myndig heten.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I proposition 2014/15:56 Redovisning av elnätsverksamhet föreslår regeringen ändringar i ellagen (1997:857) som i huvudsak innebär att en ny bestämmelse om samlad re dovisning av nät koncession för område tillsammans med nät koncession för linje förs in i lagen. Bestämmelsen innebär att redovisning av nätkoncession för område även ska innefatta nätkoncession för linje, om nät koncessionen för linje avser en ledning som organisatoriskt, tekniskt och funk tionellt ingår i ett nät som innehas med stöd av nätkoncession för område och helt eller delvis är belägen inom koncessionsområdet. Vidare föreslås att en enhetlig nättariff ska tillämpas vid en sådan samlad redovisning av nät konces sioner och att nätkoncessionerna ska anses utgöra ett område vid fast ställ andet av en intäktsram.

Propositionen innehåller också ett förslag till ändring i ellagen med anled ning av att Statens energimyndighet (Energimyndigheten) har tagit över upp gif ten som kontoföringsmy ndighet för elcertifikat och ur sprungsgarantier från Affärsverket svenska kraftnät (Svenska kraftnät) . Förslaget säker ställer att rappor tering av mät resultat och beräkningar för utfärdande av sådana certi fikat och garantier även fortsättningsvis ska ske till kontoförings myndig heten. I pro po sitionen föreslås slutli gen att Elsäkerhetsverkets före skrif ter (ELSÄK-FS 2002:1) om energieffektivitetskrav för förk opplings don till lysrör ska upp hävas.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2015. Elsäkerhetsverkets fö re skrifter föreslås upp höra att gälla vid utgången av juni 2015.

Utskottets överväganden

Redovisning av elnätsverksamhet

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen antar regeringens förslag till ändringar i ellagen (1997:857) samt upphävande av Elsäkerhetsverkets föreskrifter (ELSÄK-FS 2002:1) om energieffektivitetskrav för förkopplings don för lys rör.

Propositionen

Redovisning av nätverksamhet och tariffsättning

I 3 kap. 2–4 §§ ellagen (1997:857) finns bestämmelser om redovisning av nät verk samhet, däribland sådana som reglerar hur nätverksamhet som bedrivs med områdes- respektive linjekoncession ska redovisas. I 11 § redovis nings förordningen anges att om en nätkoncession för linje avser en ledning som organisatoriskt och tekniskt ingår i ett nät som inne has med stöd av nätkon cession för område och som helt är belägen inom koncessions området ska redo visningen av nätkoncessionen för område även innefatta nätkonces sionen för linje. En konsekvens av sådan samredovisning är att kostnaden för ledning en med linjekonces sion ingår i underlaget för nät tariffen för lokalnätet. Be stämmelser om tariffsättning och intäktsram finns också i ellagen. Dessa be skrivs i propositionen på s. 12 f.

Regeringen anser inte att det bör införas bestämmelser om att nätmyn digheten under vissa omständigheter ska kunna medge samlad redovis ning av nätkoncession för område med nätkoncession för linje, och av nät koncession för linje med enstaka ledningar som omfattas av nätkoncession för område .

Regeringen föreslår dock att bestämmelsen i 11 § redovisningsförord ning en om samredovisning av nätkoncession för område och nätkoncession för lin je flyttas t ill ellagen. Redovisning av nät koncession för område ska även inne fatta nätkoncession för linje, om nätkoncessionen för linje avser en led ning som organisatoriskt, tekniskt och funktionellt ingår i ett nät som innehas med stöd av nätkoncession för område och helt eller delvis är belägen inom konces sionsområdet.

De nyss redovisade förslagen förutsätter även vissa följdändringar i be stäm mel serna om utformning av nättariffer och intäktsram. Dessa följdändringar re do visas på s. 14 f. i propositionen men beskrivs inte närmare här.

Rapportering av vissa mätresultat

Enligt lagen (2011:1200) om elcertifikat och lagen (2010:60 1) om ursprungs garantier för el är det regeringen som utser kontoföringsmyndighet för elcerti fikat och ursprungsgarantier. M ätresultat för utfärdande av el certifikat och ur sp rungs garan tier ska rapporteras till konto föringsmyndigheten.

Svenska kraftnät har tidigare varit kontoförings myndighet för såväl el certi fikat som ursprungs garantie r. Regeringen har emel ler tid beslu tat att E ner gi myn dig het en ska vara kontoföringsmyndighet från den 1 januari 2015. Där för f öreslår regeringen att 3 kap. 10a § ellagen ska komplet teras så att kon to föring smyndigheten finns med i uppräk ningen av dem som rappor tering ska ske till.

Upphävande av vissa föreskrifter om förkopp lingsdon för lysrör

Elsäkerhetsverket har i en skrivelse till regeringen uppmärksammat att verkets före skrifter om energi effektivitetskrav för förkopplingsdon till lysrör bör upp hävas. Föreskrifterna har sin grund i lagstiftning som är upphävd. Eftersom föreskrifterna således grundar sig på bemyndiganden som är upphäv da bör de upphävas genom att riksdagen fattar beslut om detta genom att stifta en lag . Regeringen före slår därför att de aktuella föreskrifterna ska upp hävas vid utgången av juni 2015.

Ikraftträdande, övergångsbestämmelser och konsekvenser

För att elnätsföretagen inte ska behöva ändra redovisningsmetoder under löp an de räkenskapsår bör en övergångsbestämmelse införas med innebörden att de nya bestämmelserna om redovisning av nätverksamhet ska börja tilläm pas för det räkenskapsår som börjar de n 1 juli 2015 eller närmast där efter. Lag ändringarna ska träda i kraft den 1 juli 2015. Regeringe n föreslår därför att de nya be stämmelserna om redovisning av nätverksamhet ska tillämpa s första gång en i fråga om redo visning för det räkenskapsår som börjar den 1 juli 2015 eller närmast därefter.

När det gäller konsekvenserna av de föreslagna lagändringarna hänvisas till den redovisning som finns i propositionen (s. 18 f.).

Utskottets ställningstagande

Utskottet har inget att invända mot regeringens förslag till ändringar i ellagen eller när det gäller förslaget om att upphäva vissa av Elsäkerhetsverkets föreskrifter. Riksdagen bör således b ifalla förslagen i proposition 2014/15:56 .

Allmänt om elmarknaden

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motioner som bl.a. gäller en översyn av elmark naden, en långsiktig investeringskalkyl för det svenska elnä t et och behovet av att bygga ut elöverföringsförbindelserna till våra grann länder. Utskottet hänvisar bl.a. till att en elmark nads översyn har genom förts och till att det pågår ett arbete med att inte grera den europeiska elmarknaden . Vidare framhåller utskottet att den nyligen tillsatta Energikommissionen kommer att belysa energi mark nader nas funktion och organisation med avse ende bl.a. på pris sättning, kon k urrens, etableringshinder m.m. Energik ommi s sionen ska där ut över lägga sär skild vikt vid frågor om den långsik tiga elf ör sörjning en och de investering ar som behövs i olika delar av elsyste met.

Jämför reservationerna 1 (SD) och 2 (C).

Inledning

Elmarknadspolitikens mål

Av budgetpropositionen för 2015 (prop. 2014/15:1, utg.omr. 21 Energi, s. 21) framgår att målet för elmarknadspolitiken är att åstadkomma en effektiv el mark nad med väl fungerande konkurrens som ger en säker tillgång till el till internationellt konkurrenskraftiga priser. Målet innebär en strävan mot en väl fungerande marknad med effektivt utnyttjand e av resurser och effektiv pris bildning. Detta omfattar en vidareutveckling av den gemensamma elmark na den i Norden genom en fortsatt satsning på harmonisering av regler och ett utökat samarbete mellan de nordiska länderna.

Regeringen anger också att den stöder målsättningen på EU-nivå om genom förandet av den inre marknaden , vilket är en förutsättning för att el mark naden ska fu ngera väl och nå sin fulla potential.

Regeringspartiernas överenskommelse

Socialdemokraterna och Miljöpartiet har i en gemensam överenskommelse slagit fast en del grunder för sitt gemensamma regerande. I denna överens kom mel se konstateras bl.a. att energi politiken är en fundamental del av byggan det av ett hållbart samhälle. Samtidigt är sysselsättningen i Sverige beroende av att det finns en god och tillförlitlig tillgång till el till konkurrens kraftiga priser. Vidare sägs det att Sverige har särskilt bra förutsättningar att bygga ut den förnybara energin genom god tillgång till vatten, vind och skog. Inrikt ningen är att Sv erige på sikt ska ha ett energi system med 100 procent för nybar energi.

S venska kraftnät

Svenska kraftnät har i uppgift att förvalta och driva stamnätet för el i Sverige, inklusive utlandsförbindelserna. Svenska kraftnät är även s.k. systemansvarig myndighet enligt ellagen (1997:857) , vilket innebär att detta affärsverk ansvar ar för den löpande momen tana elbalansen och det svenska elsystemets över grip an de drift säker het. Svens ka kraftnäts främsta mål är en hög drift säkerhet i nät verksamheten.

I samband med beredningen av budgetproposition en tar riksdagen årligen ställning till reger ingens förslag till investerin gsplan för Svenska kraftnät (se t.ex. bet. 2014/15:NU3).

Vissa uppgifter om elmarknaden 2014

I februari 2015 redovisade Energimyndigheten statistik om utvecklingen på elmarknaden under 2014. Där framgår att elanvändningen under året var den lägsta sedan 1986. Den total a använd ningen av el, inklusive överförings förlus ter, var 135 TWh 2014. Det är 3 procent lägre än under 2013 då den var 140 TWh.

Industrins elanvändning uppgick till 49 TWh under 2014, vilket va r nästan 4 procent lägre än motsvarande siffra för 2013. Det är fjärde året i rad som en mi nskning sker. Jämfört med 2013 va r det användningen av el för papper s - och papptillverkning som minskade mes t. Elanvändningen inom sektorn b o städ er och s ervice uppgick till 69 TWh och va r 3 procent lägre än under 2013. En förklaring till detta var att 2014 var ovanligt varmt , vilket gjorde att mindre el användes för uppvärmning.

Elproduktionen und er 2014 uppgick till 151 TWh, vilket va r något högre än under 2013. Vattenkraften var det kraftslag som producerade mest el i Sverige under förra året. Totalt producerades 64 TWh fr ån vattenkraft, vilket mot svarade 42 procent av den totala elproduktionen . Kärnkraften producerade 62 TWh (41 procent) av den totala elproduktionen, vilket va r något mindre än under 2013 .

Vindkraften slog nytt produktionsrekord med 11,5 TWh. Det va r en ökning med 16 procent jäm fört med 2013. Vindkraften stod för ca 8 procent av den tota la elproduktionen under 2014. Den bränslebaserade el produktionen var 13 TWh , vilket va r 13 procent lägre än året innan.

För fjärde året i följd nettoexporterades el från Sverige. Unde r 2014 var den 15,6 TWh , vilket va r den näst största exportsiffran efter rekordåret 2012 då 19,6 TWh nettoexporterades. Den el som nettoexporterades motsvarade ca 10 procent av den totala svenska elproduktionen och 12 procent av använd ningen under året.

Riksrevisionens granskning av staten på elmarknaden

År 2013 presenterade Riksrevisionen en granskning av statens ins atser för en fungerande överför ing av el (Staten på elma rknaden – insatser för en fu ngeran de elöverföring [RiR 2013:3]) . Syftet var att granska statens insatser inom om rå den som är centrala för en väl fungerande infrastruktur när det gäller över föring av el. Riksrevisionen undersökte bl.a. tillståndsprocessen för invester ing a r i stamnätet och regeringens styrning av Svenska kraftnäts invester ings pla nering .

Relevanta delar av granskning en och den skrivelse som reger ingen över läm nade till riksdagen med anledning av iakttagelserna i gransk ningen refere ras längre fram i dett a betänkande . Även utskottets behandling av den ovan nämn da skrivelse n kommer att om nämnas (skr. 2013/14:21, bet. 2013/14:NU9).

Energikommissionen

Den 5 mars 2015 antog regeringe n direktiv (dir. 2015:25) för den parla men tariskt sammansatta kommission (Energikommissionen) som ska se över den sven ska energipolitiken. Energik ommissionen leds av energiminister Ibrahim Bay lan och uppdraget ska slutredovisas senast den 1 januari 2017. I direktiven anförs bl.a. följande som kan anses ha relevans fö r de frågor som tas upp i detta betänkande .

Den omreglering av elmarknaden som inleddes på 1990-talet har i många avseenden inneburit effektiviseringar och ett större inflytande för elkon sumenterna. Regelver ket har successivt utvecklats, i takt med att förutsätt n ingarna förändrats, nya erfaren heter vunnits och politiska prio riteringar förändrats. D et gäller t.ex. frågor om regle ringen av nät före tagens avkast ning, debitering och mätning samt möjligheter för konsumen terna att också agera som producenter av förnybar el med hjälp av t.ex. solceller och vind kraft. Samtidigt har nya frågor uppkommit, bl.a. när det gäller det förut sedda bortfallet av kärnkraftskapacitet i kombination med elsystemets för måga att ta emot stora mängder s.k. intermittent kraft. Farhågor har också rests beträffande marknadens förutsättningar att till handahålla elek trisk effekt även under de timmar på året när behovet av el är som störst. I detta sammanhang har frågan aktualiserats om behovet av förändringar i det regelverk som omgärdar elmarknaden, i syfte att trygga effektbalansen.

- - -

Sveriges elförsörjn ing står inför stora utmaningar [ … ] Utmaningarna handlar inte bara om att få till stånd inv esteringar i produktions an lägg ning ar, utan också om att bygga ut och anpassa elnäten efter nya produk tions sätt och att göra det möjligt för kunderna att bli mer a ktiva och mer flexibla i sin an vändning av energi.

Frågan om att säkerställa att det finns tillräcklig elektrisk effekt får, i perspektivet av den pågående snabba och delvis subventionerade omställ ningen av energisystemet, särskild betydelse.

Det är mot den angivna bakgrunden angeläget att sk apa förutsättningar för en lång siktigt hållbar elförsörjning, och för att få till stånd samhälls ekonomiskt effektiva investeringar i alla delar av energisystemet – tillför sel, överföring, lagring och an vändning. En grundförutsättning för att dessa investeringar ska komma till stånd är att det finns en bred samsyn och tydliga och stabila ramvillkor för energipolitiken. Det är också ange läget att hänsyn tas till arbetet med att ta fram ett klimatpolitiskt ramverk.

- - -

En viktig del av uppdraget är att belysa energimark nadernas funktion och organisat ion med avseende på bl.a. prissättning, konkurrens, etable ringshinder och andra faktorer som påverkar investeringsviljan och den samhällsekonomiska effektiviteten. Hänsyn ska tas till bl.a. de olika sub ven tioner och andra styrmedel som finns.

- - -

I sitt arbete ska kommissionen lägga särskild vikt vid förutsättningarna för den lång siktiga elförsörjningen, och de investeringar som behöver göras i olika delar av el- och energisystemet. Särskild hänsyn ska tas till vilka krav som kommer att ställas på de framtida överföringsnäten på lokal, regional och nationell nivå. Också frågan om kommande utlands för bindelser bör belysas, i ljuset av den pågående integrationen av de nordiska och europeiska marknaderna. Kommissionen bör, med utgångs punkt bl.a. i den nyligen överlämnande slutrapporten från Samord nings rådet för smarta elnät (N 2012:03), beskriva hur åtgärder i över förings näten, exem pelvis investeringar i utrustning för styrning och mätning, kan bidra till att effektbehoven kan hållas nere samtidigt som en säker försörjning med el upprätthålls. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt frågor om lagring av energi.

I en andra fas ska kommissionen, utifrån redovisningen i den första fasen, identifiera vilka förändringar i regelverken som kan komma att krä vas för en samhällsekono miskt effektiv utveckling av energisystemet [ … ] Särskild vikt ska läggas vid försörj ningen med elektrisk energi. Kom mis sionen ska särskilt belysa förutsättningarna för att få till stånd nödvändiga investeringar och andra anp assningar i olika delar av ener gi systemet, och bedöma möjligheterna att tillgodose behoven av elekt risk energi och effekt. I detta sammanhang ska också frågo r om utbygg naden av över förings kapacitet beröras, liksom frågor om hur använd ning en av el kan effektiviseras på ett kostnadseffektivt sätt, exempelvis genom utnytt jande av smarta nät och styrning av elanvändningen i olika sek tor er. Kon sumenternas ställning ska särskilt beaktas.

En central utgångspunkt för kommissionen ska va ra de regelverk som i dag omgär dar elmarknaden i Norden och inom EU, såväl lagstiftningen kring elmarknaden som de generella reglerna om t.ex. statsstöd. Analysen ska ta sin utgångspunkt i nuvarande regelverk och organisation av elmark naden. Det står dock kommissionen fritt att, om den ser behov av det, före slå lämpliga och genomförbara ändringar eller kompletteringar av nuvar an de regler och lämna nödvändiga författningsförslag.

Kommissionens huvuduppgift är att, mot bakgrund av de bedömningar av det framt ida behovet av el och annan energi som genomförts i arbetets första fas och de bedömningar av behovet av förändrade styrmedel och an dra regelverk som gjorts i den andra fasen, ta fram underlag för en bred överenskommelse om energipolitiken för perioden fram till år 2050, med särskilt fokus på förhållandena för elförsörjningen efter år 2025–2030.

Motionerna

Det är viktigt med politiskt inflytande över den nordiska elmarknaden, sägs det i motion 2014/15:499 av Phia Andersson m.fl. (S). Motionärerna anser att el marknaden inte fungerar optimalt och att handeln via elbörsen Nord P ool Spot skapar ett orimligt högt elpris, v ilket bl.a. hämmar den svenska industrins kon kurrens kraft och drabbar hushållen. Mo t bakgrund av detta vill motio n ärerna att staten överväg er möjligheterna att genomföra en översyn av el mark na den i syfte att värna konsumenternas intressen.

Svensk basindustri, företag i sin helhet och hushåll är beroende av till förlitlig leverans av el till låga priser, slås det inledningsvis fast i motion 2014/15:1104 av J osef Fransson m.fl. (SD). Motio närerna anser att det är av största vikt att Sverige stärker sin konkurrensfördel gentemot övriga Europa n är det gäller reglerkraft, prisbild och tillförlitlighet. De konstaterar också att det pågår en kraftig utbyggnad av förnybar energi i Europa , vilket påverkar de totala energipriserna negativt och innebär en obalans i elnäten.

Osäkerheten på den europeiska energimarknaden är, enligt motionärerna, betydande när det gäller det totala investeringsbehovet, vem som i slutändan får betala och vad det får för konsekvenser för den europeiska konkurrensen. Motionärerna anser att regeringen bör ta fram en långsiktig inves teringskalkyl gällande det svenska elnätet för att svenska elkonsumenter ska få en tydlig bild av hur investeringsbehovet ser ut och vad det får för ekonomiska konsekvenser (yrkande 1).

Eftersom produktionen av förnybar el i Europa är i behov av svensk s.k. reglerkraft kan Sverige tvingas att bygga ut den kontinentala överförings kapa citeten. Motion ärerna är positiva till sådan elöverföring men anser att en ut bygg nad av över föringskapaciteten behöver analyseras. För låg kapacitet kan hämma vårt eget behov av import eller export av el , och en fullt utbyggd kapa citet kan på ver ka elpriset negativt i södra Sverige. Regeringen bör, enligt motio närerna, ta fram en konsekvensanalys av en eventuell utbygg nad av el över förings kapa citeten till övriga Europa (yrkande 2).

I Centerpartiets partimotion 201 4/15:2461 av Annie Lööf m.fl. kon stateras att mer förny bar energi leder till trygghet, säkerhet och en bättre miljö. Sverige och Europa kan därigenom också göra sig oberoende av rysk olja och gas. Den svenska vattenkraften kan dessutom bidra till att balansera effekten i våra grannländers elnät, samtidigt som den svenska ekonomin stärks genom export av grön el. M otion ärerna anser att elkablarna till våra grannländer ska byggas ut även fort sättningsvis f ör att ta till v ara landets förnybara resurser (yrkande 10).

Vissa kompletterande uppgifter

En integrerad europeisk elmarknad

Det regelverk som beslutas på EU-nivå är en viktig utgångspunkt för den svenska energipolitiken, inklusive de beslut som gäller skapandet av en inte grerad europeisk elmarknad. I februari 2011 antog Europeiska rådet en ny energistrategi för 2011–2020. I strategin prioritera de s bl.a. åtgärder för att ska pa en integrerad energimarknad med infrastrukturer. Europeiska rådet slog bl.a. f ast mål sättningar för marknadsintegration som anger att inget medlems land ska vara isolerat från EU:s gas- och elnätverk efter 2015 och att den inre mark naden för energi ska vara fullbordad 2014.

Under 2011 antog s även r ådss lutsatser om infra struk tur prioriteringar. Uti från denna vägledning presenterade kommis sion en senare samm a år ett förslag till en förord ning om riktlinjer för trans euro peiska energiinfrastrukturer (TEN- E) . Förslag et syftar till att främja s. k. projekt av gemensamt intresse inom nio prioriterade geografiska korri dorer och inom områdena el, gas, olja och transport samt inom tre unions omfattande områden. Förhandlingarna avslut ades i slutet av 2012. Rättsakten trädde i kraft i maj 2013.

EU:s tredje inremarknadspaket för el innebär bl.a. implementering av ny lagstiftning genom nätföreskrifter, s.k. nätkoder. Nätkoderna för el är viktiga delar i arbetet med att utveckla den inre elmarknaden, harmonisera regelverk samt att säkerställa en effektiv och säker drift av de europeiska trans missions näten. Merparten av nätkoderna för el antas löpande under 2014–2015.

För att öka transparensen på el- och gasmarknaderna i Europa och därige nom minska risken för insiderhandel och marknadsmanipulation har EU anta git den s.k. Remit förordningen. I augusti 2014 antog den förra regeringen för ord ningen (2014:1059) om vissa avgifter för registrering och tillsyn över han deln på grossistenergimarknaden. Förordningen trädde i kraft den 1 november 2014.

I februari 2015 presenterade kommissionen tre meddelanden som utgör grunden för det omfattan de arbetet med att skapa en europeisk energiunion. Ett av meddela ndena handlar om att rusta Euro pas elnät för 2020 och vilka åt gär der som krävs för att nå målet om att höja EU:s elsamman län kningsnivå till 10 procent till 2020.

När det gäller ökad marknadsintegrering bör även påminnas om att det pågår ett arbete med att ut veckla den gemensamma nordiska elmarknaden, bl.a. ge n om insatserna för att införa en nordisk slutkundsmarknad för el 2015. Syf tet är att bidra till en ökad konkurrens och till en stärkt ställning för konsu menten genom att underlätta för elhandlare att etablera verksamhet över na tions gränserna. I sammanhanget kan även nämnas att regeringen i april 2013 beslu tade att ge Svenska kr aftnät tillstånd att bygga en ny sjökabel förbindelse mel lan Sverige och Litauen (Nordbalt) som ska binda samman elnä ten i Nor den med de i Baltikum.

Översyn av elmarknaden

I juni 2011 uppmanade riksdagen (bet. 2010/11:NU23) regeringen att utvär dera genomförda om- och avregleringar. Elmarknaden omnämndes – till sam mans med järnvägstransporter – som ett av två områden som skulle utvär de ras särskilt. I en reservation (M, FP, C, KD) anfördes det att ut talandet var obehöv ligt med hänvisning till redan pågående utvärderingar.

Regeringen gav senare två professorer i nationalekonomi (Runar Brännlund och Patrik Söderholm, Umeå universitet respektive Luleå tekniska universitet) i uppdrag att genomföra utvärderingen av elmarknaden. Uppdraget syftade till att klargöra vilka faktorer som har påverkat och påverkar elpriset samt i vilken utsträckning detta sker.

Uppdraget redovisades till regeringen i rapporten Elmarknaden och elpris ets utveckling före och efter avregleringen: ekonometriska analyser. I rappor ten konstatera de s att marknadsfundamenta såsom vat ten tillgång, tillgänglighet i kä rnkraft verken, inkomst m.m. påv erkar elpris et. Författarna såg detta som en indikation på att elmarknaden fungerar. Vidare konstaterade s att av re g leringen i sig inte har haft någon prishöjande eller pris sänkande effekt. Att el priset har stigit sedan avregleringen beror till stor del på att BNP har ökat samtidigt som pro duktionskapaciteten har minskat. Utan den BNP-ökning som skett sedan 1996 hade elpriset, enligt vad som sägs i över syns rapporten, varit lägre än det är i dag. Rapporten visade att aktiva kunder är väldigt viktiga för att elmarknaden ska fungera effekt ivt och för att mini mera möjlig heten för el producenter att utnyttja marknadsmakt.

Energimyndighetens översyn av energisystemet efter 2020

Energimyndighetens utredning Energisystemet efter 2020 ska undersöka och beskriva möjliga utvecklingsvägar för energisystemet efter 2020 och fram till 2050. I februari 2015 presenterade myndigheten den första delen av utredning en. I denna redovisas ett antal knäckfrågor kopplade till vägval och utmaningar för energisystemets långsiktiga utveckling. Ett av fem områden som har be dömts vara särskilt intressanta är kraftsystemet. De tre över gripande knäck frågor som myndig heten lyfter fram i avsnittet om kraftsystemet är följande:

– Hur kan framtidens kraftsystem balanseras?

– Kommer det att byggas ny kärnkraft?

– Produceras framtidens el av mikroproducenter?

Rapporten kommer att fungera som ett underlag för de framtidsscenarier som Energimyndigheten avser att presentera under sommaren 2015.

Tidigare riksdagsbehandling

Motion 2014/15:499 av Phia Andersson m.fl. (S) har i liknande eller lika lydande form behandlats av utskottet vid flera tidigare tillfällen. Våren 2014 av styrktes motionen bl.a. med hänvisning till att regeringen efter ett till känna givande från riksdagen har genomfört en översyn av elmarknaden . Därutöver har elmarknadens funktion belysts av flera andra aktörer, däribl and dåvarande Elforsk AB (numera en del av Energiforsk AB) och Kungl. Veten skaps akade mien. Utskottet ansåg inte att det fanns skäl för riksdagen att än en gång agera för att få till stånd en elmarknadsöversyn (bet. 2013/14:NU9).

Elsystemet och den variabla produktionen

Regeringen har gett Svenska kraftnät i uppdrag att utreda hur elsystemet behöver anpassas för att kunna hantera och skapa förutsättningar för en ökande andel variabel elproduktion. I uppdraget ingår att redovisa de viktigas te konse kvenserna för elnätet, elpriset och elmarknaden, med fokus på effekt- och balans problematik, i ett svenskt, nordiskt och europeiskt perspektiv. Upp drag et ska genomföras i nära dialog med Energimyndigheten och Energi marknads inspektionen. Förslag på möjliga förändringar ska redovisas senast den 15 nov em ber 2015.

Svenska kraftnäts investeringsplanering

I Riksrevisionens granskning av statens roll på elmarknaden (RiR 2013:3) slogs det fast att Svenska kraftnäts investeringsplanering har haft brister och känne teck nats av låg transparens. Samtidigt noterades att förändringar har ini tier ats som har för bätt rat situationen. Även när det gäller investeringspla nernas träffsäkerhet kun de Riksrevi sionen konstatera att förbättringar har initierats.

I mitten av oktober 2012 presenterade Svenska kraftnät för första gången ett mer långsiktigt plandokument om utvecklingen av det svenska stamnätet. Dokumentet innehåller Svenska kraftnäts syn på de utmaningar som väntar och de prioriteringar som affärsverket gör på ca 15 års sikt. Enligt affärsverket skulle dokumentet ses som ett försök att öka transparensen i Svenska kraftnäts nät planering och ge elmarknadens olika aktörer en mö jlighet att påverka den na. Doku mentet skickades ut på en bred remiss och resulterade 2013 i Sven ska kraftnäts Perspektivplan 2025.

Inför 2014 godkände rik sdagen en investeringsplan om 5 564 miljoner kronor . Investeringarna i stamnätet blev dock mindre än planerat , och avvikel serna har, enligt vad som anges i Svenska kraftnäts års redovisning för 2014, huvudsakligen tre orsaker:

– Entreprenörer har inte klarat av att leverera enligt sina åtaganden.

– Elpriset har varit lågt, vilket har gjort att externa parter inte har haft tillräcklig lönsamhet för att kunna fullfölja sina planerade investeringar.

– Projekt har startats senare än beräknat.

Därutöver förklarades avvikelserna av förseningar med anledning av om fattande tillståndsprocesser.

I februari 2015 överlämnade Svenska kraftnät sin investeringsplan för 2016–2018 till regeringen. Affärsverkets investeringar beräknas uppgå till 11,5 miljarder k ronor under treårsperioden. Nät investeringarna drivs under de kom mande åren framför allt av kra v på anslutning av förnybar pro duktion, fortsatt integration med omvärlden och åtgärder för att b ygga bort överförings begränsning ar i det svenska nätet. Därutöver kommer reinvester ingar i ett åldrande stamnät att genomföras. Regeringen kommer att ta ställning till inve ster ingsplanen och sedan överlämna den för beslut av riksdagen i samband med höstens beredning av budgetproposition en för 2016 .

Med utgångspunkt i Perspektivplan 2025 kommer Svenska kraftnät under 2015 även att ta fram en nationell tioårig nätutveckli ngsplan, so m omfattar såväl nyinvesteringar som reinvesteringar under perioden 2016–2025.

Nordiska nätutvecklingsplaner

Regeringen har gett Svenska kraftnät i uppdrag att tillsammans med övriga nordi ska systemansvariga stamnätsf öretag redovisa nätutvecklingsplaner för det nordiska kraftnätet med nordisk samhälls ekonomisk nytta. Nätutveck lings planerna ska inkludera de nätinves teringar som krävs för att över föra ny förnybar elproduktion. Uppdraget har sin bakgrund i den kommuniké om en fort satt utveckling mot en gränslös nordisk elmarknad som de nordiska energi ministrarna antog i oktober 2010. Den tredje tvååriga planen ska rappor teras till det nordis ka ministermötet 2016. En läges redovisning om arbetet med att ta fram den nordiska nätutvecklingsplane n ska lämnas till den nord iska el mark nads gruppen och Regeringskansliet senast den 17 augusti 2015.

I december 2014 publicerade Svenska kraftnät tillsammans med övrig a nordiska systemoperatörer en n ordisk utvecklingsplan. Pl anen sträcker sig till 2030, har sin utgångspunkt i arbetet med den europeiska tioårsplanen (som också publicerades i decemb er 2014) och behandlar bl.a. be hovet av en stärkt inre marknad, integrationen av förnybar energi och garanterad försörj nings trygghet i hela regionen i en framtid med ständigt ökande mängder fluktueran de energi.

Utskottets ställningstagande

Utvecklingen i Sverige har länge gynnats av en tillförlitlig elförsörjning och el priser som har legat på en konkurrenskraftig nivå. Sverige befinner sig också i en gynnsam situation när det nu pågår en omstöpning av de fossil bränsle baser ade energisystemen till sådana som i huvudsak bygger på förnybara energi källor. De goda naturgivna förutsättningarna som tillgången till vatten, bio massa och vind ger, skapar förutsättningar för Sverige att kunna agera som ett föregångsland när det gäller användningen och utvecklingen av förnybar energi.

Produktion, överföring och användning av el är – utöver marknadsaktörer som bl.a. elhandlare och nätbolag – centrala komponenter i den avreglerade elmarknad som råder i Sverige sedan elmarknadsreformen i mitten av 1990-talet. Utskottet konstaterar att det vid ett flertal tillfällen har framförts syn punk ter på elmarknadens funktion och att det nu i motion 2014/15:499 (S) på nytt har rests krav på att elmarknaden bör ses över. Utskottet hänvisar här in led ningsvis – liksom det gjorde våren 2014 då ett motsvarande yrkande be hand lades – till att regeringen efter en uppmaning från riksdagen har genom fört en sådan översyn. Vidare vill utskottet erinr a om att den nyligen tillsatta E nergikommissionen som en viktig del av sitt uppdrag ska belysa energimark nadernas funktion och organisation med avseende bl.a. på prissättning, kon kur rens, etablerings hinder m.m. Energik ommissionen ska därutöver lägga sär skild vikt vid frågor om den långsiktiga elförsörjningen och de investering ar som behövs i olika delar av elsystemet. I sammanhanget vill utskottet också på minna om att Energimyndigheten för närvarande genomför en översyn av energi systemet och bl.a. har lyft fram kraftsystemets utveckling som ett av fem områden som bedöms särskilt intressanta att titta närmare på. Elmarkna dens funktion har även belysts av flera andra aktörer, däribland Elforsk och Kungl. Vetenskapsakademien. Därutöver har statens roll på elmarknaden gran skats av Riksrevisionen.

Utskottet gör mot denna bakgrund den sammantagna bedömningen att det saknas skäl för riksdagen att bifalla önskemålet i motion 2014/15:499 (S) om en elmarknadsöversyn.

När det gäller det som sägs i motion 2014/15:1104 (SD) om Svenska kraft näts investeringsplanering och behovet av en långsiktig investerings kalkyl konstaterar utskottet att frågor på detta tema var föremål för utskottets ställ ningstagande våren 2014 i samband med att riksdagen behandlade reger ingens skrivelse med anledning av Riksrevisionens granskning av statens roll på el mark naden. Riksrevisionen konstaterade att Svenska kraftnät har initierat för änd ringar i sin investeringsplanering som syftar så väl till att öka träff säker heten i investeringsplanerna som till att öka insynen i planerings pro cesserna. Ett led i detta arbete är att – utöver de treåriga investeringsplaner som riks dagen årligen behandlar – ta fram en tioårig nätutvecklingsplan som omfattar ny- och reinvesteringar under perioden 2016–2025. Utskottet anser inte att det mot denna bakgrund finns skäl att tillstyrka önskemålet i motion 2014/15:1104 (SD) om att regeringen bör ta fram en långsiktig investeringskalkyl för det sven ska elnätet.

Beträffande det som sägs i samma motion om en konsekvensanalys av en fortsatt utbyggnad av elöverföringsförbindelserna till utlandet konstaterar ut skot tet inledningsvis att Sverige av flera skäl står bakom en fortsatt integration av den europeiska elmarknaden. Frågan om kommande utlands för bindelser kommer också att belysas av Energikommissionen i ljuset av den pågåen de integrationen av de nordiska och europeiska elmarknaderna. Utskot tet ser inga skäl att föregripa detta arbete och avstyrker därför motionen i den ak tuella delen. Även motion 2014/ 15:2461 (C) avstyrks i den del som gäller en fort satt utbyggnad av elöverföringsförbindelserna till våra grannländer. Ut skot tet har ingen annan uppfattning än den som redovisas i motionen om vär det för Sverige av att kunna export era grön el och de positiva konsekvenser detta kan få när det bl.a. gäller försörjningstrygghet och avvecklingen av fossil brän s lebaserad elproduktion i andra delar av Europa. Utskottet gör be döm ningen att regeringen också delar detta synsätt. Ett tillkännagivande från riksdagen med denna innebörd är således inte nödvändigt.

S ammantaget innebär det anförda att motionerna 2014/15:499 (S), 2014/15:1104 (SD) och 2014/15:2461 (C) avstyrks. De två sistnämnda mo tionerna avstyrks i de här aktuella delarna.

Elområden

Utskottets förslag i korthet

Med hänvisning bl.a. till att prisskillnaderna mellan olika elområden hittills har varit få och små och till att eventuella skillnader kommer att utjämnas ytterligare när den s.k. Sydvästlänken tas i drift avslår riksdagen motioner som gäller elområdesindelningen och dess kon sekvenser.

Jämför reservation 3 (SD).

Inledning

Den 1 november 2011 delades Sverige in i fyra elområden . [1] Elområde 1 om fattar nordligaste Sverige. Elområde 2 avser området mellan Luleå i norr och Gävle i söder. O mrådet som sträcker sig från strax söder om Gävle i norr till strax söder om Oskarshamn i söder är e lområde 3 . Elområde 4 avser den åter stående delen av södra Sverige . I och med införandet av elområden sätts börs priset på el efter tillgång och efterfrågan i respektive område.

Gränserna mellan elområdena går där det finns fysiska begränsningar i överföringen av el i stamnätet, dvs. de s.k. snitten eller flaskhalsarna. I norra Sverige finns ett överskott av elproduktionskapacitet jämfört med efterfrågan på el. I södra Sverige råder det motsatta förhållandet. Tillgängligheten och pro duk tionen i kärnkraftverken är en viktig komponent för möjligheten att hålla rätt spänning i kraftsystemet, vilket i sin tur påverkar överförings kapa citeten.

Motionerna

I motion 2014/15:236 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) ges in ledningsvis en utförlig beskriv ning av bakgrunden till elområdenas tillkomst och av el områd enas funktion. Motionärerna kon sta terar därefter att elkonsumenterna i södra Sverige (främst i elområde 4 ) tvingas betala mer för elen sedan elom rådesindelning en. Under ungefär 86 procent av tiden råder ingen pris skillnad mellan elområdena, men vissa timmar kan det vara stora skillnader.

Motionärerna påpekar att nedläggningen av Barsebäck s kärnkraftverk ska pa de ett elunder skott i Sydsverige. Frånvaron av investeringar i överför ings kapacitet och ny elproduktion i området har gjort att underskottet består än i dag. Motionärerna anser att nödvändiga fö ljdbeslut för att lösa de åtföl jande problemen aldrig togs. Människorna i södra Sverige har in te valt att Barsebäck skulle av vecklas. Enligt motionärerna är irritationen därför mycket stor över att de boende i sydligaste Sverige tvingas betala högre elpriser och således straffas för beslut man aldrig ville ha.

Enligt Svenska kraftnät var det nödvändigt att agera gentemot EU-kom missionen för att undvika skadeståndskrav. Affärsverkets bedömning var att en s.k. marknadsdelning – indelning i elområden – var den enda möjliga lös ningen. Andra häv dar att det hade varit möjligt att agera annorlunda. Motio närerna listar sedan ett antal alternativa lösningar på de problem de uppfattar med den nu varande elområdes indelningen. De vill att riksdagen genom ett till känna givan de ska redovisa dessa alternativa lösningar till reger ingen (yrk ande 2).

Motionärerna ser en förstärkt överföringskapacitet som en möjlig lösning och vill att riksdagen ska uttala att det är viktigt att fortsätta den utbyggnad av över föringskapacitet inom Sve rige som har kunnat accelereras tack vare de kraf tigt ökade investeringsbemyndiganden riksdagen har beviljat under alli ans regeringens tid, och att det vidare är viktigt att den nya regeringen inte sänker ambitio nerna till den nivå som gällde före 2006 (yrkande 3). Den s.k. Sydväst länken nämns som det viktigaste exemplet på den pågående utbygg naden av kraft överföringskapaciteten. Id rifttagningen av denna för bind el se är dock försenad. Motionärerna befarar också att den kommande för bin d elsen mellan Sverige och Baltikum (Nordbalt) kommer att pressa upp elpriset ytter ligare i södra Sverige som en följd av att ett ökat flöde ut från Syd sverige gör att mer än hälf ten av den fö rstärkning av överförings kapa ci teten som Syd väst länken inne bär för elområde 4 i stället försvinner till Baltikum.

En annan lösning som förordas i motionen är att Svenska kraftnät får i upp drag att ändra elområdes indelningen genom att slå samman fyra områden till två, i enlighet med de fö rslag som ursprungligen presen terades (yrkande 4). Mo tionärerna anser att det aldrig presenterades några hållbara argument för att den inriktningen övergavs. En annan lösning som föreslås i moti onen vore att garantera en minimi kapacitet i överföringen mellan elområde 3 och elområ de 4 motsvarande 4 000 MW (yrkan de 5). Här hänvisar motionärerna till en utredning som d en förra regeringen lät genomföra.

Elområdesindelningen tas även upp i Sverigedemokraternas kommitté motion 2014/15:1104 av Josef Fransson m.fl. Motionärerna kon staterar att prisskillnaderna till följd av elområdesindelningen inte har blivit så stora som befarades, men att indelningen ändå innebär en mer utsatt situation för de elin ten siva industrierna och elkonsumenterna. Indelningen innebär även att södra delen av Sverige (elområde 4) får finansiera investeringarna genom högre elpris er i större om fatt ning än tidigare. Så var inte fallet tidigare när finansie ringen skedde solidariskt. Motionärerna anser att systemet med elom råd en bör ses över.

I motion 2014/15:376 av Mats Persson och Christer Nylander ( båda FP) k onsta ter as att de två huvud sakliga skälen till att elpriserna skiljer sig åt mellan olika el område n är dels liten elproduktion i s ödra Sverige, dels bris t an de överföringskapacitet mellan södra och norra Sverige. Motionärerna anser inte att prisskillnaderna är rimliga , och i väntan på att stamnätet är fullt utbyggt är det enligt deras uppfattning befogat med åtgärder för att åstadkomma en ut jäm ning av priserna mellan de olika elområdena. En sådan utjämning skulle vara statsfi nan siell t neutral och innebära att elpriserna sjunker i södra Sverige och höjs i övriga landet.

Vissa kompletterande uppgifter

Regeringens skrivelse

I den förra regeringens skrivelse med anledning av Riksrevisionens rapport om staten s roll på elmarknaden konstaterade s a tt införandet av elområden har på verkat elpriset i södra Sverige, men att de genomsnittliga prisskillnaderna i den fysiska handeln har varit små med undantag för period er av lägre till gäng lig het i kärnkraften (hösten 2011) och underhållsarbeten i stamnätet (somma ren 2012). Vidare anförde den förra regeringen att den hade varit tydlig med att den gärna sett att i ndelningen av Sverige i fler elom råden gjorts vid en se nare tidpunkt när kraftöverföringen i Sydsverige hade förstärkts genom Syd väst län ken.

Analys av prisskillnader mellan elområden

Hösten 2012 uppdrog Näringsdepartementet åt konsulten Björn Hagman att utreda möjliga åtgärder för att minska skillnader i elpris mellan de båda elom råd ena 3 och 4. Uppdraget redovisa des i rapporten Analys av möjliga åtgär der för att minska prisom rådesproblematiken i Sydsverige (dnr N2012/5518/E). Rapporten remitterades under våren 2013 , och i budget propo si tionen för 2014 gjorde den förra regeringen den samlade bedömningen att den inte borde föreslå några marknadsåtgärder i syfte att påverka prisbild ningen i elområde 4. Den borgerliga regeringen menade bl.a. att Syd väst länken – som vänta de s min ska prisskillnaderna mellan de berörda elom rådena – bör sättas i drift innan några marknadsin grepp kan vara aktuella.

Energimarknadsinspektionen har följt upp elområdesreformen

I juli 2013 presenterad e Energimarknadsinspektionen rappor ten Uppfölj ning av elområdesre formen – en delrapport (EI R2013:12). I rapporten konsta terades bl.a. följande:

– Under nästan 85 procent av tiden från införandet av elområden till april 2013 har landets fyra områden utgjort ett gemensamt prisområde, dvs. det har varit sam ma spotpris i alla elområden.

– Landets två nordligaste områden har utgjort ett gemensamt prisområde under i stort sett hela den studerade perioden, med undantag för några till fällen under mars 2012.

– Konsumenter med fastprisavtal i elområde 4 möter både högre priser och färre elhandelsföre tag än konsumenter i övriga landet. Trenden visar dock att prisskillnaderna mins kar. När det gäller rörliga priser är situationen mer homoge n, både beträffande antalet elhand lare och det avtalade priset.

I mars 2014 inkom Energimarknadsinspektionen med slutrapporten Utvärder ing av effekterna av elområdesindelningen (Ei R2014:08). I rapporten konsta terade Energimarknadsinspektionen att de prisskillnader som förekom mer mellan landets fyra elområden huvudsakligen beror på den begränsade över föringskapaciteten mellan områdena. När det råder god kapacitet på för bin delsen är prisskillnaderna i regel sm å. Generellt sett har prisskill naderna mel lan områdena varit mindre än vad som förväntades när reformen genom fördes. Det beror bl.a. på omvärldsförhållanden som låga gas- och kol priser och på den stora utbyggnaden av förnybar elproduktion.

Överklagan av elområdesindelningen

I maj 2011 överklagade Värnamo Elnät AB Svenska kraftnäts beslut om att dela in den svenska elmarknaden i fyra elområden. Överklagan avslogs dock av Svenska kraftnät. Värnamo Elnät överklagade detta beslut till förvalt nings rätten. I september 2011 avslogs denna överklagan av För valt nings rätten i Stock holm. Domstolen menade att Svenska kraftnäts beslut inte kan anses ha sådana verkningar mot Värnamo Elnät AB att det är ett överklag bart beslut. Värnamo Elnät AB h ar därefter ansökt om prövnings tillstånd i kam mar rätten, och i slutet a v januari 2012 beslutade Kammar rätten i Stock holm att bevilja prövningstillstånd. I januari 2013 slog kammarrätten fast att Svenska kraftnäts beslut att dela in Sverige i fyra elområden går att överklaga. Ärendet återför visades därför t ill förvaltningsrätten. I mars 2014 avslog För valt nings rätten i Stockholm emellertid Värnamo E lnäts överklagan.

Tidigare riksdagsbehandling

Våren 2014 behandlade utskottet ett antal motioner om e lområdesreformen och dess konsekven ser (bet. 2013/14:NU9). Utskottet avstyrkte samtliga mo tioner i de berörda delarna och anförde bl.a. följande:

Utskottet välkomnar att den nuvarande regeringen har inlett ett intensivt arbete med att förstärka elöverförings förbindelserna mellan norra och södra Sverige. Vidare vill utskottet erinra om att Energimark nads in spek tionen följer upp elområdes reformens konsekvenser och att myndigheten i det arbetet har kunnat konstatera att det vanligen inte förekommer några prisskillnader mellan elområdena och att de pris skillnader som h ar upp kom mit har varit små. Upp följningsuppdraget kommer att slutredo visas senare under våren 2014.

I en reservation (S) och två motivreservationer (MP respektive V) framfördes andra uppfattningar ä n utskottets majoritet när det gällde ställningstagandet till de då aktuella motionsyrkandena eller till vilka motiveringar utskottet borde använda som grund för att avstyrka yrkandena.

Regeringen om elområden

I budgetpropositionen för 2015 konstaterade regeringen att införandet av el områ den i Sverige har inneburit att kunder i olika områden vid vissa tillfällen har mött oli ka elpriser. Främst är det kund erna i södra Sverige (elområde 4) som periodvis har fått högre elpris än kunderna i andra elområden. Pris skill naderna mell an landets fyra elområden beror enligt regeringen mesta dels på begränsad överföringskapacitet mellan områdena.

Utöver detta konstaterade regeringen att elområdena 3 och 4 under 2013 hade samma spotpris under 95 procent av tiden . När skillnader förekom var de i genomsnitt 0,4 öre per kWh. Vidare slog reger ingen fast att prisskillnaderna generellt har legat på en lägre nivå mellan områdena än vad som befarades när reformen genomfördes. Regeringen ang av vidare att den följer utveck lingen noga , och bl.a. har olika möjliga marknadsåtgärder identifierats och analyse r ats. Regeringen med delade vidare att den efter en samlad bedömning inte hade för avsikt att vid budgetpropositionens tillkomst hösten 2014 föreslå några sådana marknadsåtgärd er i syfte att påverka prisbild ningen i elområde 4.

Vidare noterade regeringen att transmissionsledningen Sydvästlänken är en bestående åtgärd som förväntas minska prisskillnad erna mellan elområdena 3 och 4. Därutöver konstaterade regeringen att Svenska kraftnät har genomfört in for ma tionsinsatser som förbättrar förut sägbarheten för aktörer i elområde 4, vilket bl .a. inkluderar veckovisa rappor ter om överföringskapaciteten i det svens ka stamnätet.

Sydvästlänken och Nordb alt

Under 2015 slutförs huvuddelen av Svenska kraftnäts två stö rsta investerings projekt – Nordbalt och Sydvästlänken. Nordb alt ska binda samman den fram väx an de baltiska elmarknaden med den nordiska och den europeiska.

Som framgår ovan har Sydvästlänken en viktig funktion när det g äller att överföra stora energi mängder mellan norra och södra Sverige och därigenom bidra till att utjämna prisskillnader mellan olika elområden. Dessvärre har i drift tagningen av länken försenats av olika skäl. I oktober 2014 beslutade affärsverket att senarelägga i drifttagningen till en delvis uppstart i september 2015 och en full i drifttagning i januari 201 6. Av Svenska kraftnäts årsredo vis ning framgår det att förseningarna bl.a. sammanhänger med att affärsverket har tvingats säga upp avtalet med leverantör en av det nya driftövervak nings systemet. Vidare har det uppkommit problem m e d leve rans en av den lik ströms teknik som Svenska kraftnät kräver.

Svenska kraftnät om den rättsliga grunden för att ändra elområden

I avsaknad av en institutionaliserad process för hur man ska fastställa eller ändra gränser na för elområden anser Svenska kraftnät att det behövs ett re gelverk för hur elområden kan justeras i framtiden. Affärsverket genomför för närvarande en intern utredning med inriktning på att få till stånd såväl en tyd lig rättslig grund för beslut om elområden som en ordning för besluts processen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar inledningsvis att den s.k. elområdesreformen har följts upp på olika sätt sedan indelningen genomfördes hösten 2011, vilket har redo visats tidigare i betänkandet . Den sammanfattande slutsatsen är att prisskill naderna mellan el om rå dena generellt sätt har varit lägre än vad som befarades när reformen genomfördes. Mot bakgrund av de iakttagelser som gjordes i upp följningarna fann alliansregeringen inga skäl att genomföra några mark nadsåtgärder för att jämna ut prisskillnader mellan elområdena. Samma ställ ningstagande gjorde den nuvarande regeringen i budgetpropositionen för 2015. Där meddelades dock också att regeringen följer utvecklingen på områ det noga.

S om utskottet, den förra regeringen och den nuvarande regeringen har framhållit vid flera tidigare tillfällen väntas prisskillnaderna mellan elområ dena dessutom jämnas ut ytterligare när väl den nord-sydliga överförings för bindelsen Sydvästlänken – efter vissa beklagliga förseningar – tas i drift under andra halvan av 2015.

Med hänvisning till det anförda anser utskottet att det saknas skäl för riksdagen att agera med anledning av de motioner som gäller elområden. Med det anförda avstyrks därför samtliga dessa motioner i de här aktuella delarna.

Elcertifikatssystemet

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motioner som gäller elcertifikatssystemet. Utskot tet hänvisar till att det finns ett brett stöd för detta system i riksdagen och att det i nte har som syfte att generera intäkter till statskassan.

Jämför reservation 4 (SD).

Inledning

Elcertifikat är ett ekonomiskt stöd för producenter av förnybar el och har funnits i Sverige sedan 2003. För varje producerad MWh förnybar el kan pro ducenterna få ett elcertifikat av staten. Elproducenterna kan sedan sälja elcerti fikaten på en öppen marknad där priset bestäms mellan säljare och köpa re. El certi fikaten ger på så sätt en extra intäkt till den förnybara elpro duktio nen, ut över den vanliga elförsäljningen. Köpare är aktörer med s.k. kvot plikt, främst elleverantörer. Dessa måste köpa en viss andel elcertifikat i förhållande till sin elförsäljning eller elanvändning. Hur stor andelen är bestäms genom en kvot i lagen (2011:1200) om elcertifikat. Kvoten är utformad för att skapa en efter frågan på elcertifikat och förnybar el varje år fram till 2020.

Motionerna

Den fjärde generationens kärnkraft skulle innebära stora framsteg mot ett sä kert och hållbart energisystem, anförs det i motion 2014/15:2309 av Jörgen An ders son (M). Motionären förordar forskning på detta område och vill att reger ingen ska utreda om elcertifikat s systemen kan nyttjas för detta ändamål (yrkande 2).

I Sverigedemokraternas kommittémotion 2014/15:1103 av Josef Fransson m.fl. anförs det att elcertifikat s systemet och andra stödsystem snedvrider kon kur rensen och stimulerar utbyggnad av sådana energislag som inte nödvän digt vis levererar effekt när efterfrågan finns. Med hjälp av politiska styrmedel av d etta slag har det uppförts anläggningar som i grunden inte bär sina egna kostnader och som dessutom har skapat ett överutbud på marknaden som gör det svårt att uppnå lönsamhet i investeringar och renoveringar av befintliga pro duk tions anläggningar. Motionärerna vill sanera marknaden från konkur rens sned vridande stöd och anser att elcertifikats s ystemet bör fasas ut genom att nya investeringar inte ska tilldelas elcertifikat.

Vissa kompletterande uppgifter

Ändringar i elcertifikatssystemet

Våren 2009 föreslog den dåvarande regeringen i propositionen En samman hållen klimat- och energipolitik – Energi (prop. 2008/09:163) att andelen för nybar energi i Sverige bör vara minst 50 procent av den totala energi an vändningen 2020 . Bakgrunden till förslaget var att Sveriges bin dande mål enligt det s.k. förny b artdirektivet är minst 49 procent. Regeringen bedömde bl.a. att elce rtifikatssystemet skulle vidare utvecklas och att man borde sätta upp ett nytt mål för ökningen av den fö rny bara elpro duktionen som innebär en ökning med 25 TWh till 2020 jämfört med läget 2002.

Våren 2010 antog riksdagen regeringens förslag om ändrade kvoter i elcertifikatssystemet och godkände det nya målet för ökningen av förnybar el (prop. 2009/10:133, bet. 2009/10:NU16). I en reservation (S, MP, V) förorda des ett mål om minst 30 TWh ny förnybar el till 2020 och ett långsiktigt mål om minst 55 TWh ny förnybar el till 2030.

Hösten 2011 tog riksdagen ställning till regeringens proposition 2010/11: 155 med förslag om en ny lag om elcertifikat (bet. 2011/12:NU6). Förslaget innebar bl.a. att det blir möjligt för Sverige att ha en gemensam elcertifikats marknad med andra länder. Utskottet tillstyrkte regeringens förslag och uttala de också stöd för att den gällande målnivån i elcertifi katssystemet på 25 TWh ny förny bar el till 2020 är väl avvägd och att målet ger goda förutsätt ningar för en utbyggnad av förnybar elproduktion. I en reservation (S, MP, V) fram ställ des krav på att målet för elcertifikatssystemet bör höjas till 30 TWh ny för nybar el till 2020 och att nya kvoter i elcertifikatssystemet som base ras på detta mål ska införas innan en gemensam elcerti fikatsmarknad med Norge för verk ligas.

Den 1 januari 2012 trädde avtalet mellan Sverige och Norge om en gemen sam elcertifikatsmarknad i kraft. Det innebär att handel med elcertifikat kan bedrivas över landsgränserna. Målet för den gemensamma elcertifikats mark naden är att öka den förnybara elproduktionen med 26,4 TWh mellan 2012 och 2020. Det motsvarar ca 10 procent av elproduktionen i de båda länderna.

I budgetpropositionen för 2015 gjorde regeringen bedömningen att elcerti fi katssystemet fungerar väl. Aktörerna på elcertifikatsmarknaden har anpassat sig till sy stemet och en omfattande utbygg nad av förnybar elproduktion pågår och planeras. Den hitti llsvarande ökningen av elproduk tionen inom ramen för systemet ligger i linje med d e mål som har satts upp. Sammantaget ansåg reger ingen att systemet med elcertifikat är ett effektivt styrmedel för att nå upp ställda må l för produk tionen av förnybar el.

Tidigare riksdagsbehandling

Våren 2014 avstyrkte utskottet ett antal motionsyrkanden om elcertifi kats sys temet (bet. 2013/14:NU9). Utskottet hänvisade bl.a. till ett antal myn dig hets uppdrag som innebär att delar av elcertifikatssystemet ses över inför den kon trollstation som ska genomföras under 2015. Utskottet såg inga skäl för riks dagen att agera innan dessa uppdrag har redovisats och regeringen har tagit ställ ning till dessa förslag.

I en reservation (S, MP, V) förordades andra målnivåer inom elcertifi katssystemet. I en annan reservation (SD) tillstyrktes bl.a. ett yrkand e om att ny vind kraft inte ska tilldelas elcertifikat.

Uppdrag till Energimyndigheten om elcertifikatssystemet

I regleringsbrevet för 2013 fick Energimyndigheten ett par uppdrag som berör elcertifikatssystemet. Inför den kontrollstation som äger rum under 2015 sku lle Energimyndigheten bl.a. ana lysera och föreslå eventuella justeringar av kvotpliktskurvan som behöver göras för att Sverige ska uppfylla åtagandet gent emot Norge i avtalet om en gemensam elcertifikatsmarknad. Vidare ska myn digheten identifiera och bedöma risker som kan medföra att takten i ut bygg naden av förnybar el produktion inte utvecklas som förväntat till 2020. I uppdraget i ngick även att analysera markna dens funktionssätt, bl.a. när det gäller omsättning, likviditet, antal aktörer m.m. och vid behov föreslå åtgärder för att ytterligare förbättra funktionssättet.

I februari 2014 redovisades uppdraget i rapporten K ontr oll station för elcer ti fikatsystemet 2015 (ER 2014:04)

I februari 2015 presenterade Energimyndigheten rapporten Finansiering av 30 TWh ny förnybar el till 2020 – Redovisning av Uppdrag rörande ambi tionshöjning i elc ertifikatsystemet till 2020 (ER 2015:07). Rapporten innehål ler bl.a.

– Förslag till justeringar av kvotkurva för att möjliggöra en ambitions höj ning.

– Bedömning om vilka konsekvenser som ambitionshöjni ngen skulle kunna få på elcerti fikatpris, elpris och elkonsumenter i Sverige med utg ångspunkt i rapporten Kontroll statio n för elcertifikatsystemet 2015 (ER 2014:04).

– Konsekvenser för tillståndsprocesser, resursförsörjning m.m.

Inom Regeringskansliet har en promemoria tagi ts fram med förslag på de ju s te r ingar som behöver göras för att möjliggöra en eventuell ambitions höjning till 2020.

Regeringspartiernas överenskommelse

Socialdemokraterna och Miljöpartiet har i en gemensam överenskommelse sla git fast en del grunder för sitt gemens amma regerande. I denna överens kommelse konstateras bl.a. att den förnybara elproduktionen bör byggas ut ytter ligare. Målet ska vara minst 30 TWh ny el från förnybara källor 2020 och ett mål till 2030 ska tas fram. Det framhålls att elcertifikatssystemet ska an vändas för detta syfte.

Uppgörelse med Norge om ett höjt mål inom elcertifikats s ystemet

Enligt avtalet med Norge om en gemensam elcertifikat s marknad ska en förs ta s.k. kontrollstation genom föras senast vid utgången av 2015. Kontrollstationen innebär gemensamma utredningar och diskussioner mellan Sverige och Norge om behov et av ändringar i de två nationella regelverken för elcertifikat. För att ge marknadsaktörerna stabila spelregler ska större ändringar i elcerti fikats s ystemet företrädesvis genomföras i samband med dylika kontroll statio ner.

I mars 2015 enades Sverige s och Norges energiministrar om ändri ngar i avtal et som reglerar sam arbetet med den gemensamma marknaden för elcerti fikat. Ä ndringarna i nnebär att det blir möjligt att höja det gemensamma målet för elcertifikat s marknaden till 2020 med 2 TWh, från 26,4 TWh till 28,4 TWh. Det skulle innebära att den svenska regeringen når sin målsättning om finan siering av 30 TWh ny förnybar elproduktion till 2020 jämfört med 2002. Ändringsavtalet innebär vidare att ramvillkor en för aktörer i Sverige och i Norge kommer att bli mer lika och att vissa delar av det gemensamma regel verket ska utvärderas i samband med nästa kontrollstation.

Den 9 april 2015 beslutade regeringen om en proposition i vilken det före slås en justering av den s.k. kvotkurvan i lagen om elcertifikat (prop. 2014/15:110). Justeringen görs bl.a. med anledning av den ambitions höjning för den förnybara elproduktionen till 2020 som regeringen aviserade i bud get propositionen för 2015. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2016. Dessutom föreslår regeringen att riksdagen ska godkänna det ovan n ämnda ändringsavtal som har träffats mellan Sveriges och Norges reger ing ar . Ändringen av avtalet är nödvändig för att möjliggöra den avi sera de ambi tions höjningen.

Utskottets ställningstagande

Det finns ett brett stöd i riksdagen för det marknadsbaserade elcertifi kats syste met och dess funktion att främja tillkomsten av förnybar elproduk tion. Mo tions förslag som tar sikte på att avveckla detta system bör därför lämnas utan åtgärd av riksdagen. Motion 2014/15:1103 (SD) avstyrks sålunda i den del som har den inriktningen.

Mot bakgrund av vad som anförs i motion 2014/15:2309 (M) om att utreda möjligheterna att använda elcertifikatssystemet för att finansiera forskning kring den fjärde generationens kärnkraft vill utskottet erinra om att detta system inte syftar till att generera intäkter till statskassan. Utskottet anser det inte heller vara aktuellt med en förändring av systemet med den inriktning som föreslås i motionen , varför den bör avslås av riksdagen.

Elnätsutbyggnad och tillståndsprocesser

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motioner som gäller dels effektivare elnätsan slutning, dels tillståndsprocesser i samband med utbyggnad av stam nätet. Utskottet framhåller bl.a. att det sedan 2014 ställs krav i el lagen på att anslutning av kunder till elnätet ska ske inom skälig tid och att det råder en bred konsensus bland flera aktörer om att till stånds processerna i samband med stamnätsutbyggnad bör effektivi seras.

Jämför reservationerna 5 (M, C , FP, KD) och 6 (V).

Motionerna

Sverige exporterar kolsnål el till E uropa, slås det fast i motion 2014/15:2981 av Lena Ek m.fl. (C, M, FP, KD). Därigenom klarar Sverige sina egna behov samtidigt som dett a bidrar till minskade klimatut släpp på kontinenten. För att stimulera pro duktion av förnybar el vi ll motionärerna bl.a. effektivi sera till stånds pro cessen för att ansluta ny a kunder till elnätet.

I motion 2014/15:256 av Birger Lahti m.fl. (V) slås det inledningsvis fast att utbyggnaden av stamnätet för el i Sverige är kraftigt eftersatt och att stora delar av det behöver förnyas. I Svenska kraftnät s Perspektivplan 2025 från 2013 beräknades kostnaderna f ör investeringar och reinvester ingar till 55–60 miljarder kronor fram till 2025. Motionärerna anser att tillstån dsprocessen för stamnätskoncess ioner måste bli snabbare . Regeringen bör därför ge ansvariga myndigheter i uppdrag att utreda möjligheterna till en snabbare tillstånds pro cess för stamnätskoncessioner.

Vissa kompletterande uppgifter

Vissa villkor för att bygga elnät och bedriva eldistribution

Nätverksamheten på elmarknaden regleras genom ellagen (1997:857), och tillsynen över bestämmelserna utövas av nätmyndigheten, dvs. Energi mark nads inspektionen.

Enligt 2 kap. 1 § ellagen krävs tillstånd (konces sion) för att bygga eller an vän da e n elektrisk starkströmsledning . Syftet med koncessionerna är att säker ställa en rationell utbygg nad av elnäten med begränsat intrång på hälsa, miljö och natur. Energi mark nads inspektionen är den myndighet som beviljar elnäts konces sioner.

Svenska kraftnät driver, planerar och utvecklar stamnätet för el. Vid kon cessionsprövningen bedöms bl.a. den samhällsnytta som ledningen förvän tas medföra , och nyttan ställs mot de intrång och den påverkan som ledningen or sak ar. Intrångseffekter som t .ex. v isuell påverkan, påverkan på rekreations värden eller ianspråktagande av skogs- eller jordbruksmark kan va ra svåra att värdera ekonomiskt men ska vägas in när Svenska kraftnät fattar sina beslut.

I ellagen stadgas vidare att den som har nätkoncession är skyldig att , om det inte finns särskilda skäl, på skäliga villkor ansluta en elektrisk anläggning till en ledning eller ett lednings nät (3 kap. 6 och 7 §§). Våren 2014 infördes dess utom vissa bestämmelser i ellagen om att anslutningen ska ske inom skälig tid (prop. 2013/14:174, bet. 2013/14:NU18). Utgångspunkten är att anslut nings skyldigheten ska fullgöras inom två år från det att anslutningsprocessen har inletts om inte en längre tid är nödvändig med hänsyn till anslutningens omfattning och tekniska utformning eller det annars finns särskilda skäl. Vida re ställs krav i 3 kap. 7b § på att ett företag som bedriver nätverksamhet ska ha standardiserade rutiner för anslutning av elproduktionsanläggningar.

D en som har nätkoncession är vidare skyldig att på skä li ga villkor överföra el för annans räkning (3 kap. 9 §). Bestämmelser om nättariffer, dvs. avgifter och övriga villkor för överföring av el och för anslut ning till en ledning eller ett ledningsnät, återfinns i 4 kap. ellagen.

Riksrevisionen om stamnätsutbyggnad

I Riksrevisionens granskning av statens roll på elmarknaden (RiR 2013:03) från 2013 ägnades kapi tel 6 (s. 55 ff.) åt elnäts relaterade tillståndsprocesser med fokus på sådana som gäller stamnätet. Myndigheten gjorde följande sam man fattande iakttagel ser:

– För att få en väl fungerande överföring av el är förstärkningar och utbygg nad av stamnätet avgörande. För utbyggnaden av stamnätet är till stånds pr ocessen i sin tur mycket viktig.

– Länsstyrelsernas hantering av likartade ärenden kan skilja sig betydligt åt mellan olika länsstyrelser. Det finns inga gemensamma riktlinjer för läns styrelserna för hur de ska hantera en remiss för en koncessionsansökan eller för hur tillräc kligt bra samråd och miljökonse kvensbeskrivningar ska se ut. Vissa länsstyrelser menar också att det vore en hjälp för hand lägg ningen av elnätsärenden att Energimyndigheten pek ade ut vissa områden som riksin tresse för eldistribution.

– När det gäller samråden finns det olika uppfattningar hos fasti ghetsägare och Svenska kraftnät om vilka som ska anses särskilt berörda, om hur mötena ska gå till och vilket syfte de fyller. Affärsverket arbetar med att sprida en realistisk förväntansbil d av möj ligheterna att påverka till stånds processen för stamnät.

– Fastighetsägare, leverantörer, forskare och myndigheter har olika uppfatt ningar om hur ledningar ska dras och om de olika teknikvalens för - och n ack delar när det gäller hälsoef fekter, driftsäkerhet och kostnader. Sven ska kraftnäts kommunikation och underlag i dessa frågor har brister.

– Stamnätets utbyggnad ska baseras på samhällsekonomiska lönsamhets be döm ningar. Det finns olika uppfattningar om huruvida detta innebär att samhällsekono miska lönsamhetsbe dömningar ska ingå i underlaget till en koncessionsansökan.

Dessa iakttagelser utmynnade i en rekommendation om att reg eringen bör ge de ansvariga myndig heter na i uppdrag att utreda möjligheterna att få en snab ba re till ståndsprocess för stamnätskoncessioner. Flera faktorer som i gransk ningen har identifierats som sådana som påverkar tillståndsprocessen för stam nät kunde tjäna som utgångspunkt för sådana uppdrag.

Den dåvarande regeringen instämde i att det är viktigt att till stånds processer inte är alltför långsamma och angav att den vid flera till fällen har poängterat att tillståndsprocesserna för både ny energiproduktion och kraft nät måste fort sätta att förenklas och förkort as (skr. 2013/14:21) . Vidare redo visades ett antal åt gär der som såväl regeringen som de berörda myndigheter na hade ge nom fört i syf te att effektivisera tillståndsgivningen .

Den dåvarande regeringen kon sta terade sammanfattningsvis att utbyggna d en av stamnätet är en långsam process, även om tidsåtgången har minskat på senare år. Regeringen ansåg dock att investeringar i stamnätet måste vara väl under byggda, eftersom det handlar om projekt som är kostsamma , både ur ett ekonomiskt perspektiv och med hänsyn till påverkan på miljö och för enskilda fastighets ägare och andra intressenter. Stam nätets utbyggnad bör alltså vara välplanerad och utgå från ett fullödigt beslutsunderlag.

I sin behandling av regeringens skrivelse våren 2014 konstaterade utskottet att regeringen, Svenska kraftnät, Riksrevisionen och utskottet alla är överens om att de tillståndsprocesser som förknippas med elnätsutbyggnad – inte minst på stamnätsnivå – är utdragna och ofta orsaken till försenade investeringar (bet. 2013/14:NU9). Vidare noterade utsk ottet att den dåvarande borgerl iga reger ingen klart och tydligt hade redovisat att man måste fortsätta att förenkla och förkorta tillstånd sprocesserna för både ny energiproduk tion och kraftnät. Ut skot tet konstaterade att sam ma hållning redovisades i reger ingens skrivelse med anle dning av Riksrevisionens gransk ning och även ett antal åtgärder som syf tade till att effektivisera tillståndsprocesserna. Utskottet gjorde den sam man tagna be döm ningen att det råder en bred konsensus bland flera centrala akt örer om att tillståndsprocesser na i samband med nätutbyggnad bör effek ti vi seras. De motioner som gällde effektivare tillståndsprocesser avstyrk tes av utskottet.

E ffektivare koncessionsprövningar

Av Energimarknadsinspektionens årsredovisning för 2014 framgår att ett av myndighetens mål är att ha ”en effektiv tillstånds givning, som bidrar till väl fungerande energimarknader, där samhällets intresse av långsiktigt leverans säk ra nät, stabila priser och en hållbar utveckling balanseras.”

Under 2014 var myndighetens fokus för koncessionshanteringen att utveck la och höja kvali teten på granskning en av de ansökningar som kom in. Bland annat gjorde s mer för djupade granskningar när det gällde miljökon se kvens be skrivningar och samråd sprocesser. En effekt av detta va r att ett antal ansök ningar avvisades . För att göra det lättare för företagen att göra rätt har Energi marknadsinspektionen fört dialog med de stora nät bola g en och utveck lat sin internetbaserad e informa tion. Under 2014 började myndigheten dessut om ta emot och remittera ansök ningar elektroniskt, vilket bedöms underlätta för de berörda parter na .

I sin verksamhetsplan för 2015 konstaterar Energimarknadsinspektionen att myndighetens ledning enligt myndighetsförordningen (2007:515) är skyl dig att se till att verk sam heten bedrivs eff ektivt och enligt gällande rätt samt redo vis as på ett tillförlit ligt och rättvisande sätt samt att hushålla väl med statens m edel. Verk sam heten ska också ut vecklas fortlöpande.

För Energimarknadsinspektionen innebär de t t a bl.a. att myndigheten prio riterar de insatser som behövs för att uppfylla de regelverk som myndigheten omfat tas av. Under perioden 2015–2018 kommer Energimark nadsinspek tio nen att prioritera utvecklingen av myndighetens viktigaste kärnprocesser, däri bland tillståndsprocessen.

Utskottets ställningstagande

Inledning

Utskottet tar först ställning till en motion som gäller en effektivare tillstånds process i samband med anslutning av nya kunder till elnätet. Därefter behand las en motion som gäller tillståndsgivningen vid stamnätsutbyggnad.

Effektivare nätanslutning

När det gäller frågan om anslutning av nya kunder till elnätet, som tas upp i motion 2014/15:2981 (C, M, FP, KD), instämmer utskottet självfallet i värdet av att denna sker på ett effektivt sätt . Enligt ellagen är nätbolagen skyldiga att på skäliga villkor ansluta elektriska anläggningar till nätet . Sedan den 1 juni 2014 finns det dessutom angivet i ellagen att anslutningen ska ske inom skälig tid.

Samtidigt är utskottet av den uppfattningen att frågor om anslutning av förnybar elproduktion under de senaste åren främst har kretsat kring elkund erna s kostnad för nätanslutningen och kring fördelningen av de kostna der som kan uppkomma om anslutningen kräver förstärkning av nätet. Det senare av dessa problem hanterades av riksdagen våren 2014 då beslut fattades om en modell för hur nätförstärkningskostnaderna ska fördelas mellan nätbolaget och nya anläggningar för produktion av förnybar el, t.ex. vindkraft s parker. Med det anförda a v styrks motion 2014/15:2981 (C, M, FP, KD) i den aktuella delen.

Tillståndsprocesser vid stamnätsutbyggnad

Våren 2014 behandlade riksdagen regeringens skrivelse med anledning av Riksrevisionens granskning av statens roll på elmarknaden. Inom ramen för det ärendet berördes även frågor om tillståndsprocesser för stamnäts konces sioner. Utskottet konstaterade då att det rådde en bred konsensus bland flera aktörer om att tillståndsprocesserna i samband med nätutbyggnad bör effek tiviseras. Utskottet har inte ändrat uppfattning i frågan och noterar sam tid igt att Energimarknadsinspektionen under de kommande åren kommer att prio ritera utvecklingen av myndighetens viktigaste kärnprocesser, däri bland till ståndsprocessen. En effektiv tillståndsgivning förutsätter dock att det un der lag som myndigheterna ska basera sina tillståndsbeslut på uppfyller kraven. Inve s teringar i stamnätet måste vara väl underbyggda, eftersom det handlar om projekt som är kost samma , både ur ett ekonomiskt perspektiv och med hän syn till på verkan på miljö n och för enskilda fastighetsägare och andra intressenter. Utskottet ser positivt på att Energimarknadsinspektionen har utvecklat en dia log med de större nätbolagen för att underlätta deras arbete med att ta fram fullgoda ansökningar. It -baserad hantering av ansökningar och remisser torde också öka effektiviteten i tillståndsgivningen.

Med det anförda avstyrker utskottet motion 2014/15:256 (V) i den här aktuella delen.

Vissa övriga frågor

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motioner som bl.a. gäller teknikval och mark utnyttjande i samband med stamnätsutbyggnad, tillämpningen av kom munallagens självkost nads prin cip i förhållande till ellagen samt införande av nettodebitering av el.

Motionerna

I motion 2014/15:521 av Suzanne Svensson m.fl. (S) hävdas det at t strålning från stora kraftled ningar ofta skapar oro och otrygghet bland medborgare och näringsidkare. Motionärerna redovisar olika fördelar med nedgrävda ledningar och pekar på problem med luftledningar. Man menar också att många undrar varför ny teknik med likström i markkabel inte är ett alternativ. Mot denna bakgrund anser de att regeringen bör överväga att se över ko nsekvenserna av luftburna kontra nedgrävda kraftledningar ur miljö- och hälsoperspektiv.

En satsning på den förnybara energiproduktionen i form av vind, b ioenergi och solkraft är en vik tig del av omställningen till ett hållbart samhälle, fram hålls det i motion 2014/15:760 av Jörgen Hellman m.fl. (S). Motionärerna an ser att ett snabbare genomslag för egenproducerad el från sol celler kräver att s.k. nettodebitering av el införs, dvs. att den egenproducerade elen som över förs till elnätet kvittas mot den el som har förbrukats. Motionärerna anser att regeringen ska fortsätta se över förutsättningarna för reell nettodebitering.

I motion 2014/15:621 av Cecilie Tenfjord-Toftby (M) omnämns en tvist som gäller om Borås stads elnätsföretag är skyldigt att följa den kommu nala självkostnadsprincipen för elnätsverksamheten. Motion ären konstater ar att alla elnätsföretag (inklusive kommunalt ägda) lyder under ella gen och till delas en intäktsram av Energimarknadsinspektionen. Motion ären anser att det sak nas skäl för att de kommunala elnätsföretagen dessutom ska vara under kastade självkostnadsprin cipen enligt kommunal lagen eftersom detta skulle inne bära en orätt vis särbehandling av kommunala elnäts företag på ett redan special reglerat område. Motionären efterfrågar ett förtyd lig ande i 7 kap . el lagen så att det klart framgår att det i första hand är ellagen som ska gälla för kommunal elnäts verksamhet.

I motion 2014/15:629 av Jan Lindholm (MP) förs ett utförligt resonemang om varf ör el inte bör användas för upp värmning. Även elanvändning i de nu förhållandevis effektiva värmepumparna är enligt motionären ett felaktigt tek nikval för uppvärmning. Elanvändning som är temperatur- och klimat beroen de bör i största möjliga utsträckning undvikas. Effe ktkapacitet och di stri bu tions ka pacitet måste dimensioneras för extrema tempe raturer , och alla elkon su menter – även de so m inte använder dessa tekniker – måste vara med och dela på kostnaden för den kapacitet som krävs för att säkra eltillförseln under de korta perioder den är nödvändig för de mest elintensiv a användarna . El för uppvärmning och kylning är enligt motionärens uppfattning ur ett sy s tem perspektiv alltid mycket sårbart och därför ett fel val av teknik. Motio nären begär därför ett tillkännagivande om sårbarhet och systemfel i fråga om el för uppvärmning.

I motion 2014/15:553 av Annika Qarlsson och Fredrik Christensson ( bå da C) slås det inledningsvis fast att det görs oerhört stora satsningar på infra struktur runt om i landet. Planerade och genomförda investeringar tar tusen tals och åter tusentals hektar jord- och skogsmark i anspråk. Motion ärerna efter frågar ett tillkännagivande om att teknikval oc h vägval vid beslut om kraf tled ningar ska bygga på en samhällsekonomisk bedömning och att valpro ces sen ska vara transparent. De vill också ha ett riksdagsuttalande om att statliga myndigheter och bolag ska ges riktlinjer för att värna mark- och skogs resurser. Svenska kraftnät ska enligt motionärerna exempel vis vara ett bolag som på ett miljömedvetet och tydligt framåtsyftande sätt går i spetsen för en samhälls planering där jordens och skogens resurser har en given plats.

I motion 2014/15:2323 Ulrika Carlsson i Skövde och Lena Ek ( båda C) beskrivs en teknik kallad Power-to-g as. Detta är en teknik som utnyttjar el och koldioxid för att framställa syntetisk metan (biogas). Anläggningarna kan köras när elförbrukningen är låg eller vid överskott av el. Det innebär att man lagrar elen i form av biogas, som kan användas i fordon eller för att köra en generator för elproduktion när det är ont om el (effekttoppar). Mindre elpro duk tionsanläggningar (bl.a. vattenkraft och vindkraft) har i dag ingen inmat ningsavgift upp till 1 500 kW. Nätavgiften och energiskatter na är lika stora som eller större än elpriset , och det omöjliggör denna typ av verksamhet. Motio närerna anser att nivåerna bör ses över.

Värmepumpar kan till en låg kostnad förses med egna elmätare och styr system som ger styrning efter elpris , vilket kan ge ökad flexibilitet av el på för bru karn ivå, anförs i motion 2014/15: 601 av Lars Tysklind (FP). Genom att mäta elanvändningen hos värmepumpen kan dagens datoriserade styrsystem till en låg kostnad kontinuerligt övervaka effektiviteten hos värme pumpen , vil ket med för en mer energieffektiv drift. Genom att effektut taget kan styras via internet kan även behovet av en effektreserv minskas avsevärt.

Vissa kompletterande uppgifter

Nettodebitering och skattereduktion

Den som har nätkoncession är skyldig att utföra mätning av mäng den överförd el och dess fördel ning över tiden (3 kap. 10 § ellagen). Hur överföringen i gräns punkter mellan olika nät ska mätas och rapporteras framgår närmare av förordningen (1999:716) om mätning, beräkning och rapportering av överförd el.

I juni 2013 överlämnade Nettodebiteringsutredningen betänkandet Beskatt ning av mikroproduce rad el m.m. (SOU 2013:46) till regeringen. Utredningen gjord e bedömning en att ett nettodebite ringssystem inte var förenligt med EU:s regler om mervärdesskatt. Utredningen ansåg därför att ett sådant system inte borde införas. I stället föreslog utredningen ett skattereduktionssystem som innebär att småproducenter av el ska kunna få en skattereduktion som mot svar ‍ ar elskatten och mervär desskatten på el som producenten har köpt in, i den mån denne matat in motsvarande volym förnybar el på elnätet.

I budgetpropositionen för 2014 aviserade den dåvarande reger ingen ett för slag som den ansåg vara mer generöst än Netto debi terings utred ningens. Det avi serade förslaget innebär att en skattereduktion in förs för mi k ro producenter av el från förnybara energikällor.

Den nya regeringen föreslog sedermera i budgetpropositionen fö r 2015 att det införs en skatte reduktion för mikroproduktion av förnybar el. Skattereduk tionen gäller den som framställer förny bar el, i en och samma anslutningspunkt matar in förnybar el och tar ut el, har en säkring om högst 100 ampere i anslut ningspunkten och har anmält sin mikroproduktion till nätkonces sions havaren. Skattereduktionen lämnas till fysiska och juridiska personer, döds bon och svens ka han delsbolag.

Bestämmelserna om skattereduktionen trädde i kraft den 1 januari 2015.

Kommunallagen och ellagen

I motion 2014/15:621 (M) omnämns en rättstvist som, något förenklat uttryckt, gäller frågan om huru vida ett kommunalt ägt elnätbolag ska omfattas av kom munallagens självkostnadsprincip eller om det i huvudsak är ellagens bestäm melser som ska tillämpas när det gäller att bedöma vilka avgif ter som bolaget ska få ta ut.

Förvaltningsrätten ansåg att ellagen inte inrymmer några bestämm elser som gör att självkostnads principen skulle vara undantagen när det gäller elnäts verksamheten och undanröjde därför de överklagade avgiftsbesluten. Det be rörda nätbolaget (Borås E lnät AB) överklagade förvaltningsrät tens dom till k ammarrätten som avgjorde ärendet i november 2014 genom att upphäva för valt ningsrättens beslut. Kammarrättens beslut överklagades i sin tur av den advokat som drivit målet. I januari 2015 meddelade Högsta förvaltnings dom stolen prövningstillstånd i frågan. Domstolen har ännu inte avgjort ären det.

Lagring av el som gas

Power-to- gas innebär kortfattat att man använder el (exempelvis förnybart producerad el från intermittent verkande källor som vind- och solkraft) för att genom elektrolys framställa syrgas och vätgas ur vatten . T ill skillnad från elen kan v ätgasen lagras och även omvandlas till metan som också är lagringsbar. Den lagrade gasen kan användas för olika ändamål. En möjlighet är att åter omvandla energiinnehållet till el genom att låta en gasdriven motor driva en generator.

Smarta nät och smarta mätare

Den förra regeringen beslutade i maj 2012 att tillsätta ett samordningsråd med kunskapsplattform för smarta elnät (dir. 2012:48). Samordningsrådet för smar ta elnät verkade under perioden 2012–2014 och har tagit fram en nationell kun skaps plattform för att inhämta, sammanställa och sprida kunskaper om smarta elnät. I december 2014 presenterade rådet sitt slutbetänkande Planer för effekt! (SOU 2014:84). Samordningsrådets arbete har omfattat smarta el nätslösningar inom hela värdekedjan, från anslutning av produktions anlägg ning a r till nya tjänster hos elanvändarna så som smarta- hemlösning ar.

Beträffande det som anförs i motion 2014/15:601 (FP) om värmepumpar och för bruk ningsflexibilitet kan nämnas att Samordningsrådet konstaterade att det i dag är mycket dyrt för en mindre elanvändare att få elektronisk pris informa tion (timvisa spotpriser) i ett anpassat format från den nordiska elbör sen Nord Pool Spot. Kostnaden kan exempelvis ställas mot den besparing som kan uppnås vid en automatisk styrning av ett värmesystem eller en värme pump som är 400–1 400 kronor per år.

Samordningsrådet gjorde bedömningen att detta är ett hinder för enskilda elanvändare som vill använda utrustning för automatisk styrning av elför bruk ningen utifrån elpriset. Rådet anser att det behöver undersökas hur enskil da el användare kan få tillgång till informationen så att man effektivt kan styra el för brukningen med elbörsens prissättning som styrsignal. Eftersom elbörsen är nordisk och samägd av de nordiska och baltiska systemoperatörerna erinrar S amordningsrådet om att frågan dock inte kan hanteras enbart utifrån ett svenskt perspektiv.

Samordningsrådets betänkande har skickats på remiss. Remissti den löper ut den 16 april 2015.

El för uppvärmning

Motion 2 014/15:629 (MP) om el för uppvärm ning har i liknande form behand lats av utskottet vid flera tidigare tillfällen. Vid det senaste tillfä llet hösten 2013 avstyrktes mot ionen (bet. 2013/14:NU3).

Utskottets stä l lningstagand e

I några av de motioner som är aktuella i detta avsnitt berörs val av teknik i samband med utbyggnad av eller reinvesteringar i stamnätet för el. Utskottet brukar som regel inte ta ställning i teknikvalsfrågor utan överlåter dylika över väganden till regeringen och de myndigheter som regeringen anförtror att göra lämpliga avvägningar mellan val av teknik och andra intressen som kan be röras i anslutning till en stamnätsledning. S venska kraftnät har här tillsammans med Energimarknadsinspektionen ett betydande ansvar för att denna avväg ning görs på ett ändamålsenligt sätt, med beaktande av en god hus håll ning med bl.a. vatten- och markresurser och samordnat med andra myndig he ter som an sva rar för infrastrukturutbyggnad. Med det anförda av styrks motio nerna 2014/15:521 (S) och 2014/15:553 (C). Den sistnämnda mot ionen avstyrks i de delar som är aktuella här.

I motion 2014/15:621 (M) berörs kommunallagens förhållande till ellagen när det gäller kommunala nätbolag. Här konstaterar utskottet att det pågår en rätts process som gäller det specifika fall som tas upp i motionen. Det finns anled ning för riksdagen att avvakta det slutliga utfallet av denna prövning innan det är motiverat att agera i frågan. Motionen avstyrks således.

Beträffande önskemålet i motion 2014/15:760 (S) om att regeringen bör fortsätta att se över förutsättningarna för att införa s.k. nettodebitering hän visar utskottet till den modell med skattereduktion som gäller fr.o.m. års skif tet. Utskottet anser att denna modell bör få verka en tid och därefter även ut vär deras. Motionen avstyrks. Även motion 2014/15:601 (FP) avstyrks. För sla g et om att förse värmepumpar med elmätare och därmed effektivisera driften och öka elförbrukningsflexibiliteten omfattas till stor del av de frågor som har behandlats av Samordningsrådet för smarta elnät vars slutbetänkande för när varande är ute på remiss . Den fortsatta beredningen av S amord ningsrådets för slag bör avvaktas innan det finns anledning för riksdag en att överväga att ställa sig bakom förslaget om ett tillkännagivande i den ovan nämnda motionen. Sålun da avstyrks även denna motion.

När det gäller tekniken Power-to-gas som tas upp i motion 2014/15:2323 (C) konstaterar utskottet att lagring av elenergi är ett område som Energi kommis sionen enligt sina direktiv särskilt ska uppmärksamma. Vidare noterar utskottet att tekniken Power-to-gas ännu så länge endast finns på för söks nivå och att det är mindre lämpligt att utforma nätavgifter och energiskatter med utgångspunkt från en prototyp. Motionen avstyrks.

Avslutningsvis avstyrker utskottet även motion 2014/15:629 (MP). Ut skot tet ser inte värdet i att genom ett tillkännagivande informera regeringen om att el för uppvärmning innebär ett systemfel och även medför en ökad sårbarhet. Utskottet är för en utfasning av direktverkande eluppvärmning med hjälp av elradiatorer. Däremot anser utskottet att elen fyller en viktig funktion när den används i värmepumpar i områden där det av olika skäl – däribland ekono miska – är svårt att etablera exempelvis biobränsleeldad fjärr värme pro duk tion, där det är olämpligt med småskalig vedeldning eller där solvärme inte räcker för att täcka efterfrågan när värmebehovet är som störst. Motionären redo visar heller inga tydliga alternativ i dessa fall.

Reservationer

1.

Allmänt om elmarknaden, punkt 2 (SD)

av Josef Fransson (SD) och Mattias Bäckström Johansson (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2014/15:1104 av Josef Fransson m.fl. (SD) yrkandena 1 och 2 samt

avslår motionerna

2014/15:499 av Phia Andersson m.fl. (S) och

2014/15:2461 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 10.

Ställningstagande

Den svenska basindustrin, det svenska näringslivet i sin helhet och de svenska hushållen är beroende av tillförlitliga elleveranser till låga priser. Det är dess utom av största vikt att Sverige stärker sin konkurrenskraft i förhållande till övriga Europa när det gäller reglerkraft, prisbild och tillförlitlighet.

Samtidigt pågår en kraftig utbyggnad av förnybar energi i Europa som kan väntas påverka de totala energipriserna och medföra svårhanterliga obal ans er i elnäten. Osäkerheten är stor om det totala behovet av investeringar i det svenska elnätet, om vem som i slutändan kommer att få betala och om vilka konsekvenser kostnaderna får för Sverig es och Europas konkurrenskraft.

Vi anser därför att svenska elkonsumenter måste få en tydlighet i hur inves teringsbehovet ser ut och vad det får för ekonomiska konsekvenser. I likhet med vad som sägs i motion 2014/15:1104 (SD) anser vi att regeringen ska ta fram en långsiktig investerings kalkyl för det svenska elnätet.

Vi ser också en betydande risk i att utvecklingen i Kontinentaleuropa kraftigt ökar behovet av svensk reglerkraft. Förbättrade överföringsförbind el ser gör det möjligt för Sverige att möta denna efterfrågeökning genom att exportera el. Vi är i grunden positiva till kontinental elöverföring men anser att en utbyggnad av över föringskapaciteten bör föregås av noggranna analyser. Vi vill bl.a. höja ett varningens finger för att Kontinentaleuropa riskerar att bli en omättlig gök unge som trissar upp de svenska elpriserna på ett oönskat sätt – inte minst i södra Sverige – till men för svenska företag och hushåll. Vi in stämmer därför även i det som sägs i den ovan nämnda motionen om att reger ingen bör ta fram en konsekvensanalys av en eventuell utbyggnad av el över föringskapaciteten till Europa. En sådan analys bör även belysa riskerna för att en bristfälligt utbyggd överföringskapacitet hämma r Sver iges för utsätt ning ar att kun na importerna och exportera el.

Med det anförda tillstyrker vi motion 2014/15:1104 (SD) i de här aktuella delarna. Den uppfattning vi därmed står bakom överensstämmer dåligt med den i vårt tycke onyanserat positiva hållning till en fortsatt utbyggnad av över föringsförbindelserna med utlandet som återfinns i motion 2014/15:2461 (C). Den motionen bör därför avslås av riksdagen i den aktuella delen. Även mo tion 2014/15:499 (S) avstyrks.

2.

Allmänt om elmarknaden, punkt 2 (C)

av Rickard Nordin (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2014/15:2461 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 10 och

avslår motionerna

2014/15:499 av Phia Andersson m.fl. (S) och

2014/15:1104 av Josef Fransson m.fl. (SD) yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

Under A lliansens regeringstid agerade Centerpartiet framgångsrikt för en om ställning av det svenska energisystemet i hållbar riktning. Jag och Center parti et ser en stor potential i att mer förnybar energi leder till trygghet, säkerhet och en bättre miljö inte bara i Sverige utan även i övriga Europa. Förutsätt ningarna att lyckas med att ställa om energisystemen i hållbar riktning är i många andra europeiska länder dock inte lika gynnsamma som i Sverige. Elproduktionen är ofta fossilbränslebaserad , och beroendet av gas- och oljeim port från tredje land är inte sällan betydande.

Genom sin goda tillgång till grön reglerbar vattenkraft har Sverige ypper liga möjligheter att exportera el av sådant slag som kan balansera effek ten i våra grannländers elnät. Detta gagnar den svenska ekonomin och under lättar den fortsatta utbyggnaden av förnybar elproduktion i Europa. Det har också potential att generera ett stort antal jobb i Sverige både under utveck lings- och produktionsfasen. Det handlar om kunnande som dessutom kan exporteras. Genom att minska den enorma energiimporten till EU – ofta från diktaturer – kan Sverige dessutom inte bara bidra till att skapa ett grönare samhälle utan även göra Sverige och EU mindre beroende av länder som kränker mänskliga rättigheter. Det finns också viktiga säkerhetspolitiska aspekter av att bli min dre beroende av dessa länder, exempelvis Ryssland. För att på bästa sätt kunna tillvarata Sveriges förnybara resurser behöver elkablarna till våra grannländer alltså fortsätta att byggas ut. Därigenom kommer Sverige att kunna fungera som Europas gröna batteri. Det anförda innebär att jag instämmer i det som sägs i motion 2014/15:2461 (C). Motionen tillstyrks i den aktuella delen. Mo tionerna 2014/15:499 (S) och 2014/15:1104 (SD) avstyrks. Den sistnämn da mo tionen avstyrks i de delar som behandlas i detta avsnitt.

3.

Elområden, punkt 3 (SD)

av Josef Fransson (SD) och Mattias Bäckström Johansson (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2014/15:1104 av Josef Fransson m.fl. (SD) yrkande 3,

bifaller delvis motion

2014/15:236 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) yrkande 1 och

avslår motionerna

2014/15:236 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) yrkandena 2–5 och

2014/15:376 av Mats Persson och Christer Nylander (FP).

Ställningstagande

Indelningen av Sverige i elområden genomfördes brådstörtat hösten 2011 under hot om ingripande från kommissionen mot den dåvarande svenska mo dellen för att hantera överföringsbegränsningar i det svenska stamnätet. De prisskillnader som befarades bli en följd av indelningen har visserligen inte blivit så stora hittills, men det finns ändå skäl att påpeka att de elintensiva industrierna och elkonsumenterna har hamnat i en mer utsatt position än tidig are. Det är dessutom de boende och verksamma i allra sydligaste Sverige (el område 4) som genom högre elpriser får bära en större del än tidigare av bördan för att finansiera investeringarna i stamnätsutbyggnaden. D etta anser vi vara problematisk t, och vi instämmer därför i det som sägs i motion 2014/15:1104 (SD) om att systemet med elområden bör ses över. Den ovan nämnda motionen tillstyrks således i den aktuella delen. Eftersom ett lik nande förslag finns i motion 2014/15:236 (M) tillstyrker vi delvis även yrkande 1 i den moti onen. Övriga yrkanden i den nyss nämnda motionen avstyrks, liksom även motion 2014/15:376 (FP).

4.

Elcertifikatssystemet, punkt 4 (SD)

av Josef Fransson (SD) och Mattias Bäckström Johansson (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2014/15:1103 av Josef Fransson m.fl. (SD) och

avslår motion

2014/15:2309 av Jörgen Andersson (M) yrkande 2.

Ställningstagande

Elcertifikatssystemet syftar till att stimulera det som brukar betecknas förny bar elproduktion. Vi menar dock att detta stödsystem snedvrider kon kurrensen till förmån för sådana energislag (bl.a. sol- och vindkraft) som inte nödvän digtvis kan tillhandhålla effekt när efterfrågan är som störst. Vidare har elcerti fikatssystemet medverkat t ill att det har uppförts produktions anlägg ningar som inte kan bära sina egna kostnader. Lönsamheten sviktar och det blir svårt att finansiera investeringar och renovering ar av dessa anlägg ningar. Det före kommer att vindkrafts parker rivs i förtid, eftersom subven tionerna inte längre är tillräckliga. På sikt är risken påtaglig att systemet kväver sig själv t .

I likhet med vad sägs i motion 2014/15:1103 (SD) anser vi att elmarknaden behöver saneras från konkurrenssnedvridande stöd. Elcertifikat s systemet bör därför fasas ut genom att nya investeringar i förnybar elproduktion inte längre ska tilldelas elcertifikat. Den ovan nämnda motionen tillstyrks således. Motion 2014/15:2309 (M) avstyrks.

5.

Effektivare nätanslutning, punkt 5 (M, C, FP, KD)

av Lars Hjälmered (M), Hans Rothenberg (M), Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M), Maria Weimer (FP), Penilla Gunther (KD), Jörgen Warborn (M) och Rickard Nordin (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2014/15:2981 av Lena Ek m.fl. (C, M, FP, KD) yrkande 5.

Ställningstagande

Sverige är och ska vara ett grönt föregångsland. Att åstadkomma ett gott livsklimat för människor, djur och natur är en central politisk uppgift. Vi vill bygga vidare på Sveriges goda möjligheter att leda utvecklingen genom forsk ning, tillgången till naturresurser och det breda engagemang som finns i sam häl let kring miljö- och klimatfrågor. Klimathotet möts bäst genom effek tiva styrmedel som bidrar till både teknikutveckling och ett förändrat beteende.

Sverige är mycket framgångsrikt när det gäller storskalig produktion av kolsnål el. För att öka möjligheterna till export av sådan el och för att stimulera produktionen av förnybar el vill vi effektivisera tillståndsprocessen för att ansluta nya kunder till elnätet. Denna uppfattning överensstämmer med vad som sägs i motion 2014/15:2981 (C, M, FP, KD) som vi således tillstyrker i den aktuella delen.

6.

Tillståndsprocesser vid stamnätsutbyggnad, punkt 6 (V)

av Birger Lahti (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2014/15:256 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkande 5.

Ställningstagande

Utbyggnaden av stamnätet för el i Sverige är kraftigt eftersatt och stora delar av det existerande nätet behöver förnyas. Tillkomsten av ny förnybar elpro duktion skapar nya flaskhalsar i överföringen inte minst i södra Sverige där stam nätskapaciteten har begränsningar. Det är uppenbart att nätkapaciteten måste byggas ut, bl.a. för att öka möjligheterna att på ett effektivt sätt överföra el från produktionsplatserna i de norra delarna av landet till södra Sverige där en stor del av elkonsumtionen sker.

Ett viktigt led i att få fart på stamnätsutbyggnaden vore att effektivisera tillståndsprocessen för stamnätskoncessioner. I dag tar denna process orimligt lång tid, vilket även Riksrevisionen har påpekat.

Jag instämmer mot denna bakgrund i det som sägs i motion 2014/15:256 (V) om att regeringen bör ge de ansvariga myndigheter na i uppdrag att utreda möjligheterna till en snabbare tillståndsprocess för stamnätskoncessioner. Mo tionen tillstyrks i den här aktuella delen.

Särskilt yttrande

Vissa övriga frågor, punkt 7 (C)

Rickard Nordin (C) anför:

Med anledning av det som sägs i motion 2014/15:553 (C) om olika infrastruk tursatsningars växande krav på att få ta markresurser – inte minst skogs- och jordbruksmark – i anspråk vill jag understryka behovet av att såda na satsningar samordnas mellan olika aktörer. De beslut som fattas och de bedömningar dessa vilar på måste dessutom redovisas på ett transparent sätt. Jag instämmer således i den grundläggande hållning som redovisas i motionen. Centerpartiet har för avsikt att ta ett samlat grepp kring dessa frågor och avser att återkomma till riksdagen med förslag på området. Eftersom jag inte vill föregripa inne hållet i den kommande motionen väljer jag i nuläget att inte tillstyrka motion 2014/15:553 (C). Huvuddragen i den motionen kommer dock rimligen att av speg las i den kommande kommittémotionen.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2014/15:56 Redovisning av elnätsverksamhet:

1. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i ellagen (1997:857).

2. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om upphävande av Elsäkerhetsverkets föreskrifter (ELSÄK-FS 2002:1) om energieffektivitetskrav för förkopplingsdon till lysrör.

Motioner från allmänna motionstiden 2014/15

2014/15:236 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om elområdesindelningen och dess effekter.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om möjliga lösningar på de problem som nuvarande elområdesindelning skapar.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att det är viktigt att den utbyggnad av överföringskapacitet inom Sverige, som har kunnat accelereras tack vare de kraftigt ökade investeringsbemyndiganden riksdagen har beviljat under alliansregeringens tid, nu fortsätter och att den nya regeringen inte får sänka ambitionerna till den nivå som gällde före 2006.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att ge Svenska kraftnät i uppdrag att ändra elområdesindelningen genom att slå samman fyra områden till två, i enlighet med de förslag som ursprungligen presenterades.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att, så länge det finns fyra elområden i Sverige, uppdra åt Svenska kraftnät att införa ett system med garanterad minimikapacitet i överföringen mellan elområde tre och elområde fyra i enlighet med det förslag som en utredning har tagit fram.

2014/15:256 av Birger Lahti m.fl. (V):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utreda möjligheterna att få till stånd en snabbare tillståndsprocess för stamnätskoncessioner.

2014/15:376 av Mats Persson och Christer Nylander (FP):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utjämna elpriserna i Sverige.

2014/15:499 av Phia Andersson m.fl. (S):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av att se över elmarknaden för att värna konsumenternas intressen.

2014/15:521 av Suzanne Svensson m.fl. (S):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör överväga att se över konsekvenserna av luftburna kontra nedgrävda kraftledningar ur miljö- och hälsoperspektiv.

2014/15:553 av Annika Qarlsson och Fredrik Christensson (C):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att teknikval och vägval vid beslut om kraftledningar ska bygga på en samhällsekonomisk bedömning och valprocessen ska vara transparent.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att ge statliga myndigheter och bolag riktlinjer för att värna våra gemensamma mark- och skogsresurser.

2014/15:601 av Lars Tysklind (FP):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att verka för att alla värmepumpar blir uppkopplade för att aktivt ingå i förbrukarflexibilitet i elnätet.

2014/15:621 av Cecilie Tenfjord-Toftby (M):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att överväga ett tillägg i 7 kap. ellagen om kommunägda elnätsföretag.

2014/15:629 av Jan Lindholm (MP):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om sårbarhet och systemfel i fråga om el för uppvärmning.

2014/15:760 av Jörgen Hellman m.fl. (S):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen ska fortsätta se över förutsättningarna för reell nettodebitering.

2014/15:1103 av Josef Fransson m.fl. (SD):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att fasa ut elcertifikatssystemet genom att inte tilldela ytterligare anläggningar elcertifikat.

2014/15:1104 av Josef Fransson m.fl. (SD):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att ta fram en långsiktig investeringskalkyl för det svenska elnätet.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att ta fram en konsekvensanalys av en eventuell utbyggnad av elöverföring till Europa.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om elområden.

2014/15:2309 av Jörgen Andersson (M):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utreda om elcertifikatssystemen kan nyttjas för forskning om fjärde generationens kärnkraft.

2014/15:2323 av Ulrika Carlsson i Skövde och Lena Ek (C):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om lagring av el och dess biprodukter.

2014/15:2461 av Annie Lööf m.fl. (C):

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att främja Sverige som Europas gröna batteri.

2014/15:2981 av Lena Ek m.fl. (C, M, FP, KD):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att effektivisera tillståndsprocessen för att ansluta en ny kund till elnätet.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

[1] Tidigare även betecknade prisområden, elprisområden, anmäl ningsområden eller snittområ den .