Bet. 2014/15:UU4

Utrikesutskottet s utlåtande

2014/15 : UU4

Kommissionens arbetsprogram 2015

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta utlåtande Kommissionens arbetsprogram 2015 ( KOM(2014) 910 ) som antogs den 16 december 2014 . Kammaren har med stöd av 9 kap. 20 § riksdagsordningen hänvisat arbetsprogrammet till utskottet för granskning och skriftligt utlåtande. F inansutskottet, justitieutskottet, civilutskottet, näringsutskottet och arbetsmarknadsutskottet har yttrat sig över programmet . Miljö- och jordbruksutskottet har lämnat synpunkter i ett protokollsutdrag.

I sitt årliga arbetsprogram anger kommissionen de politiska prioriteringarna för det kommande året. Arbetsprogrammet för 2015 är den nya kommission ens första arbetsprogram. Kommissionens målsättning de kommande åren är att göra skillnad i de stora frågorna som sysselsättning och tillväxt samt att mer öppet visa hur EU arbetar med detta.

Utskottet välkomnar kommissionens arbetsprogram och anser, i likhet med regeringen, att flera av de prioriterade områdena är centrala. Som exempel kan nämnas åtgärder för ökad tillväxt och sysselsättning, åtgärder för att stärka den inre marknaden, energifrågor, en framåtsyftande klimatpolitik och EU:s roll som en stark global aktör. Utskottet noterar samtidigt att jämställdhet, utvidgningsprocessen samt forskning och innovation har getts ett begränsat utrymme i arbetsprogrammet och framhåller att det är viktigt att även dessa frågor lyfts fram tydligt i kommissionens arbete. Vidare önskar utskottet, liksom i tidigare utlåtanden över kommissionens arbetsprogram, understryka vikten av att värna om ett öppet Europa. Öppenhet måste vara en vägledande princip inom EU:s alla samarbetsområden.

Utskottet stöder kommissionens inriktning i arbetsprogrammet för en ekonomisk återhämtning i Europa . Utrikesutskottet ansluter sig även till finansutskottets ställningstaganden om kommissionens investeringsplan, halvårsöversynen av Europa 2020-strat egin, kapitalmarknadsunionen, över synen av systemet för finansiell tillsyn och den ekonomiska och monetära unionen. Utrikesutskottet instämmer även i vad arbetsmarknadsu tskottet och närings utskottet framför i avsnittet om den inre marknaden och satsning på sysselsättning, tillväxt och investeringar.

U tskottet anser att det är mycket viktigt att intensifiera EU:s och det internationella samfundets ansträngningar för att nå en överenskommelse vid FN:s klimatkonferens i Paris 2015 som håller ökningen av den globala medeltemperaturen under två grader Celsius. Vidare betonar u tskottet att en lång siktigt hållbar och trygg energiförsörjning bäst uppnås genom satsningar på långsiktig energieffektivisering och en större tillgång på förnybar energi . Utskottet framhåller i sammanhanget även den säkerhetspolitiska aspekten av energifrågorna .

Vad gäller frihandelsavtalet med USA framhåller utskottet vikten av att nå ett så ambitiöst frihandelsavtal som möjligt för att stödja tillväxt och sysselsättning utan att möjligheten att stärka skyddet för miljön, löntagarnas intressen och människors och djurs hälsa försämras.

I fråga om EU:s anslutning till Europakonventionen understryker utskottet återigen v ikten av att anslutningen till Europakonventionen kommer till stånd så snart som möjligt för att bidra till att stärka både den enskildes ställning i EU och Europakonventionens ställning. U tskottet ansluter sig även till justiti eutskottets ställningstaganden i fråga om en europeisk säkerhetsagenda, organiserad brottslighet, arbetet mot terrorism samt en europeisk åklagar myndighet.

Utskottet menar att u tvecklingen i vårt östra grannskap kommer att bli en av våra största utmaningar. Utskottet betona r även att EU:s engagemang för utvidgningsprocessen gagnar såväl unionen som de länder som eftersträvar medlemskap. En trovärdig utvidgningspolitik förutsätter att EU står fast vid ingångna åtaganden och principer .

Utskottet konstatera r att flera utvecklings- och biståndspolitiska frågor står högt på den globala agendan under 2015 . Millenniemålen ska ersättas av en ny hållbar utvecklingsagenda. FN:s klimatkonferens i Paris 2015 och mötet om utvecklingsfinansiering i Addis Abeba är andra viktiga hållpunkter under året. Utskottet understryker vikten av att EU är en engagerad och ambitiös partner i arbetet med de nya globala hållbarhetsmålen för att nå ett bra resultat.

Utskottet anser att EU:s övergripande mål måste vara att öka EU:s sammantagna kapacitet att ta emot asylsökande. Utskottet menar att det är viktigt att skapa fler lagliga vägar för att söka asyl inom unionen samt att öka mottagandet av kvotflyktingar i andra länder.

Utskottet välkomnar att kommissionen i arbetsprogrammet anger att man avser vara så öppna som möjligt med sitt arbete och att man kommer att samarbeta med övriga EU-institutioner för att stärka ansvarsutkrävande och insyn i EU:s verksamhet. Utrikesutskottet instämmer även i det som finans utskottet framhåller i sitt yttrande om att lyfta fram vikten av offentlig revisio n och insyn i EU:s förvaltning.

Slutligen ansluter sig utskottet till det som anförs av civilutskottet, miljö- och jordbruksutskottet och justitieutskottet om f örslag som kommissionen föreslå r ska dras tillbaka eller ändra s .

Med det som utskottet anför i detta utlåtande föreslår utskottet att riksdagen lägger K ommissionens arbetsprogram 2015 ( KOM(2014) 910 ) till handlingar na. I utlåtandet finns en motivreservation från Sverigedemokraterna och en från Vänsterpartiet.

Innehållsförteckning

Sammanfattning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Meddelandets huvudsakliga innehåll

Utskottets granskning

Kommissionens meddelande

Övergripande frågor

En ny satsning på sysselsättning, tillväxt och investeringar

En sammankopplad digital inre marknad

En motståndskraftig energiunion och en framåtblickande klimatpolitik

En fördjupad och mer rättvis inre marknad med en stärkt industribas

En djupare och mer rättvis ekonomisk och monetär union

Ett rimligt och balanserat frihandelsavtal med USA

Ett område för rättvisa och grundläggande rättigheter som grundar sig på ömsesidigt förtroende

Mot en ny migrationspolitik

En starkare global aktör

En union i demokratisk förändring

Finansutskottets yttrande

Justitieutskottets yttrande

Civilutskottets yttrande

Miljö- och jordbruksutskottets synpunkter i protokollsutdrag

Näringsutskottets yttrande

Arbetsmarknadsutskottets yttrande

Utskottets överväganden

Övergripande frågor

Den inre marknaden och satsning på sysselsättning, tillväxt och investeringar (prioriteringar 1, 2 och 4)

Energiunionen och klimatpolitik (prioritering 3)

Ekonomiska och monetära unionen (prioritering 5)

Frihandelsavtal med USA (prioritering 6)

Rättvisa och grundläggande rättigheter (prioritering 7)

En starkare global aktör m.m. (prioriteringar 8 och 9)

En union i demokratisk förändring (prioritering 10)

Förslag som kommissionen föreslår ska dras tillbaka eller ändras

Reservationer

1. Kommissionens arbetsprogram 2015 – motiveringen (SD)

2. Kommissionens arbetsprogram 2015 – motiveringen (V)

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Bilaga 2

Förteckning över utlåtanden/List of Statements

Bilaga 3

Finansutskottets yttrande 2014/15:FiU2y

Bilaga 4

Justitieutskottets yttrande 2014/15:JuU4y

Bilaga 5

Civilutskottets yttrande 2014/15:CU2y

Bilaga 6

Miljö- och jordbruksutskottets protokollsutdrag

Bilaga 7

Näringsutskottets yttrande 2014/15:NU2y

Bilaga 8

Arbetsmarknadsutskottets yttrande 2014/15:AU2y

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Kommissionens arbetsprogram 2015

Riksdagen lägger utlåtandet till handlingarna

Reservation 1 (SD) – motiveringen

Reservation 2 (V) – motiveringen

Stockholm den 12 februari 2015

På utrikesutskottets vägnar

Kenneth G Forslund

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Kenneth G Forslund (S), Karin Enström (M), Anna-Lena Sörenson (S), Olle Thorell (S), Julia Kronlid (SD), Margareta Cederfelt (M), Katarina Köhler (S), Kerstin Lundgren (C), Valter Mutt (MP), Göran Pettersson (M), Pyry Niemi (S), Björn Söder (SD), Hans Linde (V), Sofia Damm (KD), Krister Örnfjäder (S), Maria Weimer (FP) och Anti Avsan (M).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Den 16 december 2014 antog Europeiska kommissionen meddelandet Kommissionens arbe tsprogram 2015 En ny start (KOM (2014) 910) . D en svenska översättningen kom in till riksdagen den 23 december 2014 . K ammaren har med stöd av 9 kap. 20 § riksdagsordningen hänvisat arbets programmet till utskottet för granskning och skriftligt utlåtande.

Utskottet har gett övriga utskott möjlighet att yttra sig över arbetsprogrammet , och yttranden har lämnats av f i nansutskottet, j u stitie utskottet , civilutskottet , näringsutskottet och arbetsmarknadsutskottet . M iljö- och jordbruksutskottet har lämnat synpunkter i ett protokollsutdrag.

Regeringen har lämnat in en faktapromemoria (2014/ 15:FPM16 ). I ett brev till riksdagens talman från kommissionens dåvarande ordförande José Manuel Barroso (K(2014)3051) lämnade kommissionen synpunkter på några av de frågor som utskottet tog upp i utlåtandet om arbetsprogrammet för 2014 (2013/14:UU4). Vidare har riksdagen tagit emot och besvarat ett brev från Europaparlamentets talman Martin Schulz (Dnr 2340-2013/14) om förbindelserna mellan Europaparlamentet och de nati onella parlamenten vad gäller ut värdering av gällande lagstiftning.

Utskottet har fortlöpande följt aktuella EU-frågor via föredragningar inför rådet för utrikesfrågor. Utskottet har även, tillsammans med EU-nämnden , tagit emot Turkiets EU-minister Volkan Bozkir , där bl.a. Turkiets närmande till EU och de aktuella utmaningarna i närregionen diskuterades.

Meddelandets huvudsakliga innehåll

I sitt årliga arbetsprogram anger kommissionen de politiska prioriteringarna för det kommande året. Arbetsprogrammet för 2015 är den nya kommissionens första arbetsprogram. Ansatsen de komman de åren är att göra skillnad i de stora frågorna som sysselsättning och tillväxt samt att mer öppet visa hur EU arbetar med detta. De tio prioriteringar som kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker tidigare har presenterat ska vara vägledande under mandatperioden , och arbetsprogrammet för 2015 är såled es ind elat efter följande prioriteringar:

En ny satsning på sysselsättning, tillväxt och investeringar

En sammankopplad digital inre marknad

En motståndskraftig energiunion och en framåtblickande klimatpolitik

En fördjupad och mer rättvis inre marknad med en stärkt industribas

En djupare och mer rättvis ekonomisk och monetär union

Ett rimligt och balanserat frihandelsavtal med USA

Ett område för rättvisa och grundläggande rättigheter som grundar sig på ömsesidigt förtroende

Mot en ny migrationspolitik

En starkare global aktör

En union i demokratisk förändring.

De tio prioriterade områden a beskrivs mer utförligt under rubriken Utskottets granskning. Till arbetsprogrammet hör även fyra bilagor. Bilaga 1 i nnehåller 23 nya initiativ som är kopplade till de tio prioriteringarna. Kommissionen avser genom dessa att inrikta sitt och EU:s arbete på några huvudfrågor, som ska bidra till en agenda för förändring. Bilaga 2 innehåller en lista på 80 förslag som kommer att dras tillbaka eller modifieras. Syftet är att bidra till en politisk nystart som ska fokusera på kommissionens och EU:s arbete och dra tillbaka de förslag där förhandlingarna avstannat. Vissa av dessa förslag kommer att ersättas med reviderade eller mer ambitiösa förslag, medan andra avses dras tillbaka helt. Bilaga 3 innehåller 79 områden för förenklingar av nuvarande lagstiftning som en del av EU-kommissionens program om lagstiftningen s ändamålsenlighet och resultat ( Refit -programmet ) . Bilaga 4 inkluderar en lista över de 72 lagförslag som träder i kraft under 2015.

Tillsammans med Europaparlamentet och rådet har kommissionen även planerat att ta fram en lista med topprioriterade förslag där institutionerna avser att nå snabba resultat.

Till skillnad från föregående år ges inte någon planering på längre sikt annat än att förberedelser för ytterligare åtgärder i kommande års arbetsprogram kommer att inledas under 2015 bl.a. för halvtidsöversynen av den fleråriga budgetramen.

Utskottets granskning

Kommissionens meddelande

Övergripande frågor

Kommissionen inleder sitt arbetsprogram med att slå fast att man röstades in med ett mandat att få saker och ting gjorda, göra andra saker och få dem gjorda på ett annorlunda sätt. Medborgarna förväntar sig att EU ska få någonting gjort i de stora ekonomiska och sociala frågorna såsom hög arbetslöshet, trög tillväxt, hög offentlig skuldsättning, investeringsunderskott och låg kon kurr ens kraft på världsmarknaden. Kommissionen framhåller att medborgarna inte vill att EU ska lägga sig i frågor som medlemsstaterna kan sköta bättre och hantera på nationell och regional nivå. EU ska också vara mer öppet och tydligt redovisa vad man gör och hur man gör det.

K ommission en säger sig vara fast besluten att v ara ledande i denna förändring oc h samarbeta med Europaparlamentet och rådet för att se till att den blir verklighet . Man kommer d ärför att koncentrera sig på de stora frågorna som sysselsättning och tillväxt, i enlighet med de tio prioriteringarna i ordförande Jean-Claud e Junckers politiska riktlinjer , och inte lägga fram förslag som inte bidrar till dessa prioriteringar. Vidare avser kommissionen att dra tillbaka pågående förslag som inte stämmer överens med kommissionens mål eller som int e leder någon vart .

Kommissionen konstaterar vidare att mer parten av det som händer i EU i dag och EU-medborgarnas bedömning av EU bygger på befintlig lagstiftning och befintliga program. Kommissionen kommer därför att satsa på att minska regelbördan utan att för den skull sänka de höga nivåerna på det sociala skyddet, hälsoskyddet och miljöskyddet eller inskränka konsumenternas valfrihet.

Kommissionen framhåller att arbetsprogrammet är en agenda för förändr ing och en maning till nya arbetsmetoder i Europaparlamentet och rådet. Kommissionen önskar att tillsammans med Europaparlamentet och rådet fastställa topprioriteringar för alla tre EU-institutionerna och s nabba på besluts fattandet om dessa prioriteringar så att nyttan med förslag en kan nå allmänheten snabbt. Vidare avser kommissionen att bygga upp ett närmare partnerskap med medlemsstaterna, de nationella parlamenten, regionerna och städerna för att bättre genomföra befintliga åtgärder och få dem att fu ngera effektivare i praktiken.

En ny satsning på sysselsättning, tillväxt och investeringar

Kommissionens ekonomiska inriktning det kommande året grunda s på tre delar: stärka investeringarna, genomföra strukturreformer och bedriva en ansvarsfull finanspolitik. I nära samarbete med Europeiska investeringsbanken har kommissionen presenterat ett meddelande om en investeringsplan för Europa ( KOM( 2014 ) 903 ) i syfte att stimulera jobb, tillväxt och investeringar. Fokus kommer att ligga på att förbättra företags klimatet i Europa, ta bort hinder för investeringar och ytterligare stärka den inre marknaden. Kommissionen poängterar att alla partnerskapsavtal fö r sammanhållningspolitiken 2014– 2020 nu är godkända och att investeringar inom ramen för denna nu bör kunna ta fart. Sammanhållningspolitiken lyfts fram som en huvudkälla till offentliga investeringar i flera medlemsländer. Europa 2020-strategin framhålls liksom den europeisk a planeringstermin en för att samordna budgetarbetet i medlemsländerna .

Ytterligare perspektiv som lyfts fram är att öka insikten om att offentliga medel behöver förvaltas bättre. Detta ska tas upp inom ramen för arbetet med översynen av EU:s fleråriga budgetram och förberedelserna för näs ta fleråriga budgetram efter 2020, vilka blir aktuella senare under kommissionens mandatperiod.

Några andra initiativ och områden som nämns är en översyn av EU:s strategi för handel och investeringar, ett åtgärdspaket för att stödja satsningar på ökad integration på arbetsmarknaden, grön teknik och det reviderade förslaget om cirkulär ekonomi. Ytterligare en aspekt som berör flera sakområden är att kommissionen vill se till att tillväxtpotentialen i befintlig EU-lagstiftning tas till vara, genom samarbete med medlemsstaterna.

En sammankopplad digital inre marknad

Den digitala inre marknaden beskrivs i arbetsprogrammet som central för en nytändning i den europeiska ekonomin då alla områden i ekonomin och samhället blir mer och mer digitala. Kommissionen håller på att ta fram e n strategi för den digitala inre marknaden. Strategin ska ha sex delar: bygga upp förtroende, avlägsna hinder, säkra tillgång till nätet, bygga upp den digitala ekonomin, främja e-samhället samt investera i forskning och innovation i världsklass inom informations- och kommunikationsteknik.

Kommissionen kommer under 2015, som ett led i strategin för den digitala inre marknaden, att sträva efter att slutföra de pågående förhandlingarna mellan EU-institutionerna om dataskyddsreformen och förordningen om en e uropeisk inre marknad för elektroni sk kommunikation. Kommissionen avser även att ta nya initiativ bl.a. vad gäller att komplettera telereglerna, modernisera EU-lagstiftningen om upphovsrätt och audiovisuella tjänster, förenkla reglerna för konsumenter som handlar på nätet eller digitalt, underlätta e-handeln, stärka cybersäkerheten och arbeta in det digitala perspektivet i andra politikområden.

En motståndskraftig energiunion och en framåtblickande klimatpolitik

En tillförlitlig energi till överko mligt pris lyfts fram som en prioritet. Kommissionen planerar att an ta ett strategiskt ramverk för e nergiunionen. Strategin kommer ange vilka nyckelinsatser som krävs för att säkra energi försörjningen, minska beroend et av energiimport från tredjeländer , integrera nationella energimarknader och stärka konsumenters del tagande och energieffektivitet.

Kommissionen kommer att lägga fram EU:s syn och förväntningar inför partskonferensen för FN:s ramkonvention om klimatförändringar i Paris i slutet av 2015, och kommer att börja förbereda lagförslagen om genomförande av klimat- och energipaketet för 2030.

Vidare kommer arbetet att fortsätta med att förbättra regelverket för samman kopplade, säkra och trygga transporttjänster med minskade utsläpp av växthusgaser.

E n fördjupad och mer rättvis inre marknad med en stärkt indu stribas

Kommissionen poängterar vikten a v att stärka den inre marknaden och dess potential att skapa ökad konkurrenskraft och fler jobb och avser därför att presentera en strategi för den inre marknaden för varor och tjänster . Vidare framhåller kommissionen vikten av att öka investeringarna i infrastruktur, små och medelstora företag, förbättra regelmiljön och hjälpa företagen att vara innovativa, bl.a. med stöd av programmet Horisont 2020. Kommissionen kommer att undersöka sätt att förbättra luftfarts sektorns villkor genom att stärka dess konkurrenskraft.

Kommissionen vill även stötta medlemsstaterna i att minska arbetslösheten bl.a. genom strukturreformer och särskilt fokus på unga arbetslösa och långtidsarbetslösa. Ett paket för arbetskraftens rörlighet kommer att presenter as. Paketet är a vsett att understödja arbetskraftens rörlighet och bemöta missbruk genom bättre samordning av systemen för social trygghet, en målinriktad översyn av direktivet om utstationering av arbetstagare och ett förbättrat Eures (det europeiska sysselsättnings nätverket) .

En viktig uppgift under 2015 kommer att vara genomförandet av den omfattande översyne n av reglerna för finanssektorn. Detta inkludera r bl.a. genomförandet av de nya reglerna om tillsyn över och resolution av banker. Ytterligare några av de planer som nämns är stärkta finansregler genom bl.a. förslag om krishantering. Därtill planeras en handlingsplan för uppbyggnaden av en kapitalmarknadsunion för att t.ex. minska finansmarknadernas splittring och stärka tillgången på kapital för små och medelstora företag samt öka kapitalflöden över gränserna.

En djupare och mer rättvis ekonomisk och monetär union

Kommissionen ser ett behov a v att stärka den ekonomiska och monetära unionens (E MU s ) uppbyggnad för att dels behålla medborgarnas förtroende , dels skapa förutsättningar för jobb och tillväxt. Efter att ha sett öve r den ekonomiska styrningen och vidtagit åtgärder för att förenkla den europeiska planerings terminen arbetar kommissionen med att fördjupa EMU och ta fram förslag till nästa steg mot delad suveränitet i den ekonomiska styrningen.

Samtidigt som kommissionen erkänner medlemsstaternas befogenheter på skatte området avser kommissionen att öka ansträngningarna för att bekämpa skatteflykt och skattebrott. Med grund i det arbete som gjorts i G20 och i Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (O ECD ) om urholk ning av skattebasen och överföring av vinster, kommer en handlingsplan att presenteras. Handlingsplanen kommer innehålla åtgärder på EU-nivå för att övergå till ett system där det land där vinsten är genererad också blir det land som tar ut skatt. Detta kommer även att gälla för den digitala ekonomin , vilket också kräver en överenskommelse om en gemensam konsoliderad bolags skattebas.

Vidare kommer k ommissionen att prioritera at t till sammans med institution erna uppmuntra antagandet av en skatt på finansiella transaktioner och skärpta regler mot penningtvätt.

Ett rimligt och balanserat frihandelsavtal med USA

Kommissionen lyfter fram h andel som ett viktigt bidrag för jobb och tillväxt. Förutom det transatlantiska handels- och investeringspartnerskapet (TTIP) med USA avser kommissionen både att aktivt bedriva ett antal bilaterala förhandlingar och sats a på multilaterala förhandlingar inom Världshandels organisationen. Kommissionen uppger vidare att man avser att öka transparensen i TTIP- förhandlingarna. Målet är ett balanserat avtal utan att göra avkall på EU:s krav på hälsoskydd, miljöskydd, socialt skydd, skydd av personuppgifter samt EU:s kulturella mångfald.

Ett område för rättvisa och gr undläggande rättigheter som grun dar sig på ömsesidigt förtroende

På området rättvisa och grundläggande rättigheter planerar kommissionen att driva EU:s anslutning till europeiska konventionen om mänskliga rättigheter. Kampen mot gränsöverskridande brottslighet kommer att fortgå liksom arbetet mot terrorism. En f ortsatt förbättring av domstol ssamarbetet planeras liksom ett arbet e mot bedrägerier , vilket inkluderar strävan efter att inrätta en europeisk åklagarmyndighet.

Kommissionen betonar vikten av lika möjlighet er för personer med funktionsnedsättning när det gäller tillgänglighet. Detta inkluderar tillgån g till den fysiska miljön, transportmedel samt informations- och kommunikations - t eknik m.m.

Att främja j ämställdhet och att göra det möjligt för kvinnor att delta mer på arbetsmarknaden lyfts fram . K ommissionen avser att dra tillbaka m amma ledighetsdirektivet inom sex månader, om inte framsteg i förhandlingarna nås, för att sedan pre sentera ett modernare förslag.

Slutligen lyfts även EU:s inre säkerhet fram. Kommissionen avser att lägga fram en europeisk säkerhetsagenda för att angripa hot mot EU:s inre säkerhet, såsom gränsöverskridande brottslighet, cyberbrottslighet, terrorism, utländska kombattanter och radikalisering för att hjälpa EU att skydda sina medborgare och samtidigt förbli öppet mot omvärlden.

Mot en ny migrationspolitik

För att hantera det ökande trycket på EU:s externa gränser ska kommissionen utveckla en europeisk agenda för migration. Syftet är att rättvist och ansvarsfullt han tera legal migration, locka begåvning och kunskap till EU samt bekämpa trafficking och människosmuggling. En bättre hantering av migration med bättre kopplingar mellan migrationspolitiken och den externa dimensionen, mer samarbete internt och externt och skydd för utsatta personer bör baseras på ansvar och solidaritet för att förebygga tragiska olyckor som de i Medelhavet.

En starkare global aktör

Kommissionen framhåller att den senaste tidens händelseutveckling har lyft fram de geopolitiska frågorna, inte minst längs EU:s öst- och sydgräns. K ommissionen betonar behovet av en effektiv utrikespolitik, samarbete i den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken och att utveckla de strategiska partnerskapen.

K ommissionen kommer att prioritera stabilitet vid EU:s gränser och lyfter fram vikten av att stödja grannländer i att genomföra demokrat iska och ekonomiska reformer, värna rättsstatsprincipen , stärka den ekonomiska styrningen och konkurrenskraften, utveckla den institutionella kapaciteten, bygga upp en väl fungerande offentlig förvaltning och uppnå ekonomisk tillväxt. Kommissionen ska se över grannskapspolitiken och presentera förslag för framtiden . Vid are kommer arbetet med pågående medlemskaps förhandlingar att fortsätta, även om ingen utvidgning kommer att ske under de närm sta fem åren.

EU kommer att fortsätta sitt arbete i utvecklingsfrågor o ch internationellt samarbete och fortsätta att inkludera främjandet av mänskliga rättigheter och jämställdhet. År 2015 är det europeiska året för utveckling. I ljuset av det kommer kommissionen att fortsätta arbetet med utvecklingsagendan efter 2015 och de hållbara utvecklingsmålen. Även det f ortsatta arbetet mot sjuk domen e bola tas upp liksom EU:s krishanteringsförmåga.

En union i demokratisk förändring

Kommiss ionen anger i arbetsprogrammet att man avser att vara s å öppna som möjligt med s itt arbete och att man kommer att samarbeta med de andra EU-institutionerna för att stärka ansvarsutkrävande och insyn i EU:s verksamhet. Nya regler för öppenhet i kommissionärernas kontakter med egenföretagare och in tressegrupper har introducerats, och kommissionen kommer att lägga förslag till ett avtal om ett öppenhetsregister för kontakter mellan EU:s institutioner och olika aktörer i frågor som rör beslutsprocessen.

Beslutsförfarandet för tillåtandet av odling av genmodifierade organismer (GMO) kommer att ses över i syfte att ta h and om medl emsstaters och medborgares oro.

Kommissionen avser även att stärka det interna lagstiftningsarbetet med förbättrade utvärderingar, konsekvensbedömningar och offentliga konsultationer. En rad förslag planeras att presenteras inom ramen för EU-kommissionens program om lagstiftningens ändamålsenlighet och resultat ( Refit ) . Kommissionen kommer också att presentera att förslag till inter institutionellt avtal om bättre lagstiftning och arbetar med de övriga institutionerna för att förbättra den gemensamma planeringen av lagstiftnings processen.

Finansutskottet s yttrande

Övergripande frågor

Finansu tskottet stöder kommissionens inriktning för en ekonomisk återhämtning i Europa. Europa har både utbuds- och efterfrågeproblem som på olika sätt måste hanteras för att man ska få fart på den europeiska tillväxten. Finansu tskottet konstaterar dock att arbetsprogrammet är mycket övergrip ande , varför det är svårt att redan nu konkret bedöma nyttan och effekterna av kommissionens olika förslag i arbetsprogrammet.

Inledningsvis vill dock utskottet poängtera att det är viktigt för den europeiska återhämtningen att redan beslutade reformer för att främja sysselsättning och hållbar tillväxt på EU-nivå genomförs.

När det gäller EU:s budget och finansieringen av olika verksamheter har finans utskottet vid flera tillfällen förordat en restriktiv och ansvarsfull linje, och att olika förslag till initiativ ska rymmas inom den beslutade budgetramen. Det är viktigt att EU bedriver en återhållsam och ansvarsfull budgetpolitik.

En ny satsning på sysselsättning, tillväxt och investeringar

Kommissionens investeringsplan (KOM(2014) 903) presenterades i slutet av november 2014 , och finans utskottet kommer under våren 2015 att behandla plan en i ett granskningsutlåtande. Finansu tskottet delar regeringens allmänna ståndpunkt att investeringsplanen kan bli ett komplement till nationella åtgärder på området. Enligt finans utskottet är det emellertid viktigt att de offentliga finanserna och EU:s fleråriga budgetram 2014‒2020 värnas när detaljerna i investeringsplanen mejslas ut. Det är vidare viktigt att investeringar är långsiktig t hållbara och bidrar till öka Europas f örutsättningar att klara klimatutmaningarna.

När det gäller halvårsöversynen av Europa 2020-strategin har utskottet tidigare (bet. 2009/10:FiU29) framhållit att framtidsstrategin bör ha ett mer övergripande fokus än den som kommissionen då lade fram och att den borde vara mer inriktad på den långsi ktiga strukturella tillväxten. Finansu tskottet välkomnar nu översynen av strategin som möjliggör en utvärdering av om kommissionens åtgärder gett effekt på den europeiska ekonomin.

F ördjupad och mer rättvis inre marknad med stärkt industribas

Kommissionen anger i arbetsprogrammet att man tänker presentera en handlingsplan för den s.k. kapitalmarknadsunionen. Finansu tskottet konstaterar att uppgifter na om innehållet i unionen är mycket begränsade. Finans u tskottets allmänna uppfattning är dock att initiativ som ökar transparensen och harmoniseringen som minskar ett ensidigt bankberoende kan stärka den inre marknaden och bidra till grä nsöverskridande investeringar. Finansu tskottet anser att det är viktigt att man framöver noga bevakar utvecklingen av unionen. Förslagen måste vara enkla och transparenta och inte bidra till att försvaga den finansiella stabiliteten eller investerar- och konsumentskyddet.

I samband med arbetet med översynen av systemet för finansiell tillsyn kan det vara intressant att lyfta fram kommissionens två översynsrapporter som presenterades i augusti 2014. I r apporterna föreslå s förändringar för de europeiska tillsynsmyndigheterna European Supervisory Authorities (Esa) och den europeiska systemrisknämnden Europe an Systemic Risk Board (ESRB). Finansu tskottet delar regeringens ståndpunkt att det är angeläget att översynen genomförs, inte minst i ljuset av inrättandet av bankunionen, och att det är viktigt att värna den inre marknaden och det allmänna EU-intresset. I likhet med regeringen är dock utskottet tveksamt till att i dagsläget utöka Esas och ESRB:s mandat, bl.a. på grund av de förändringsprocesser som pågår inom EU, både institutionellt och lagstiftningsmässigt.

En djupare och mer rättvis ekonomisk och monetär union

Finansut skottet har tidigare (bet. 2012/13:FiU29) i samband med gransk ningen av kommissionens meddelande om en plan för en djupgående och verklig ekonomisk och monetär union pekat på risken för en betydande centralisering av den ekonomiska politiken i EU. Finansu tskottet anser att utgångspunkten vid en eventuell ytterligare förstärkning av den ekonomiska samordningen och fördjupningen bör vara att medlemsstaternas befogenheter vad gäller budget, skatter, arbetsmarknads- och socialpolitik inte försvagas. Det är viktigt att medlemsstaternas nationella befogenheter värnas.

Finansu tskottet vill även här framhålla vikten av att strukturreformer som redan aviserats och besluta ts genomförs för att stärka konkurrenskraften i den europeiska ekonomin. I arbetet med att fördjupa den inre marknaden är det mycket viktigt att den nationella suveräniteten värnas, särskilt på skatte området.

En union i demokratisk förändring

Finansu tskottet välkomnar kommissionens ambition att vara så öppen som möjligt och dess arbete med att stärka ansvarsutkrävandet och insynen i EU:s verksamhet och EU:s lagstiftningsprocesser. I detta sammanhang vill finans utskottet lyfta fra m vikten av offentlig revision och insyn i EU:s förvalt ning.

Öppenhet, insyn och möjliggörande till ansvarsutkrävande är grunden för en stabil och effektiv förvaltning , och inom EU-samarbetet är dessa frågor av största vikt.

Justitieutskottet s yttrande

Justitieu tskottet välkomnar kommissionens restriktivare hållning till ny lagstiftning på EU-nivå och att ett ökat fokus läggs på att genomföra, tillämpa och utvärdera den lagstiftning som redan finns. Detta ligger i linje med vad utskottet tidigare framfört, bl.a. vid granskningen av kommissionens meddelande om EU:s agenda för rättsliga frågor fram till 2020 (utl. 2013/14:JuU41). Utskottet betonade då bl.a. att i synnerhet straffrättslig lagstiftning på EU-nivå endast ska tas fram om det står klart att den bidrar med ett betydande mervärde, och att det är viktigt att den lagstiftning som man redan har kommit överens om på EU-nivå genomförs och tillämpas på ett effektivt sätt. Endast när det finns reella behov och ett tydligt mervärde, och när det inte finns andra mindre ingripande alternativ att tillgå, ska kompletterande åtgärder i form av nya lagstiftningsinitiativ övervägas. Likaså betonade justitie utskottet betydelsen av att respekten för medlemsstaternas olika rättsliga system och traditioner bevaras och att subsidiaritets- och proportiona litetsprinciperna respekteras. Justitieut skottet noterar därför med tillfredsställelse att kommissionen i sitt arbetsprogram framhåller att EU inte ska lägga sig lika mycket i sådant som bättre hanteras på medlemsstatsnivå.

När det gäller det aviserade meddelandet med förslag om en europeisk säkerhetsagenda för perioden 2015–2020 välkomnar justitie utskottet fram tagandet av en sådan strategi då det är viktigt att möta de hot mot EU:s inre säkerhet som kom missionen nämner i programmet. Justitieu tskottet anser att fokus för strategin, liksom för andra åtgärder inom området, i första hand bör ligga på att förbättra samarbetet mellan medlemsstaterna och berörda myndigheter.

Arbetet med att bekämpa den organiserade brottsligheten är viktigt. Justitieu tskottet ser ett tydligt mervärde i det europeiska samarbetet i dessa frågor. Därför är det bra att rambeslutet om kampen mot organiserad brottslighet utvärderas för att säkerställa att lagstiftningen är ändamålsenlig och effektiv och möter dagens utmaningar och behov.

Justitieu tskottet ser positivt på det arbete som pågår på EU-nivå med att förebygga terrorism, motverka dess grunder och hjälpa dem som vill lämna våldsbejakande extremistiska miljöer. Samtidigt är det viktigt att värna det öppna och fria samhälle t och de värden som vi vill försvara. Därför är det angeläget att det råder balans mellan behovet av att bekämpa terrorism och respekten för de grundläggande fri- och rättigheterna, inte minst skyddet av den personliga integriteten.

Vad gäller förslaget om en europeisk åklagarmyndighet är justitie utskottet alltjämt kritiskt till förslaget om att inrätta en sådan myndighet och anser fortfarande att det i sin helhet strider mot subsidiaritetsprincipen ( se bl.a. utl. 2013/14:JuU41). Utskottet har inga invändningar mot kommissionens förslag om initiativ som ska dras tillbaka eller ändras. Vad gäller lagstiftning som ska utvärderas inom ramen för Refit-programmet välkomnar utskottet en utvärdering av Frontex och, som nämns ovan, en utvärdering av rambeslutet om kampen mot den organiserade brottsligheten.

Avslutningsvis noterar justitie utskottet att kommissionären med ansvar för migration och inrikes frågor i ett tal till Europaparlamentets utskott för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga oc h inrikes frågor (LIBE ) den 3 december 2014 meddelade att kommissionen avser att presentera ett nytt förslag om smart gränsförvaltning och samtidigt dra tillbaka det lagstiftnings paket som presenterades 2013 (KOM(2013) 95, KOM(2013) 96 och KOM(2013) 97). Detta framgår inte av kommissionens arbetsprogram.

Civilutskottet s yttrande

C ivilutskottet framhåll er inledningsvis att utskottet stöder den inriktning som kommissionen anger i arbetsprogrammet. Utskottet instämmer med kommissionen i att arbetet under året bör inriktas på särskilt prioriterade områden.

Civilutskottet ser positivt på att kommissionen ser över de befintliga reglerna för att minska krångel och administrativa bördor utan att för den skull inskränka konsumenternas valfrihet så att reglerna är till verklig nytta för medborgarna.

Civilutskottet har inte något att invända mot att kommissionen ser över förslaget till en förordning om en gemensam europeisk köplag. Utskottet avvaktar dock med ett närmare ställningstagande tills kommissionen har presenterat ett ändrat förslag. Civilutskottet har inte heller något att invända mot att förslaget till förordning om stadga för europeiska stiftelser dras tillbaka.

När det gäller nya förslag vill civilutskottet understryka betydelsen av att medlemsstaternas olika rättsliga system och traditioner beaktas och att subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna respekteras. Utskottet vill även betona vikten av att nya initiativ baseras på reella behov. Civilutskottets uppfattnin g stämmer också överens med des s ställningstagande i yttrandet till justitieutskottet över kommissionens meddelande EU:s agenda för rätt sliga frågor till 2020 (yttr. 2013/14:CU5y).

I arbetsprogrammet anför kommissionen att den inom ramen för det prioriterade området En sammankopplad digital inre marknad avser att bl.a. ta nya initiativ för att förenkla reglerna för konsumenter som handlar på nätet eller digitalt och för att underlätta e-handeln. Civilutskottet anser att det är av stor vikt att de initiativ som tas på detta område säkerställer ett konsument skydd som är lika högt eller högre än det konsumentskydd som gäller enligt svensk rätt.

Miljö- och jordbruksutskottet s synpunkter i protokollsutdrag

Miljö- och jordbruksutskottet välkomnar den tidigare kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiven 2088/98/EG om avfall m.fl. (KOM(2014) 397) och luftvårdsdirektivet. Enligt bilaga 2 punkt 38 i kommissionens arbetsprogram ska avfallsförslaget dras tillbaka och ersättas med ett nytt och mer heltäckande förslag senast i slutet av 2015 för att främja ett kretsloppssamhälle. Kommissionens förslag till luftkvalitetsdirektiv ska enligt bilaga 3 punkt 46 i kommissionens arbets program revideras under 2015.

Miljö- och jordbruksutskottet stöder den tidigare kommissionens förslag. Det finns ett stort behov av den föreslagna lagstiftningen , och det är angeläget att förslagen kan genomföras med en hög ambitionsnivå. Utskottet anser därför att förslagen inte ska dras tillbaka och ersättas med ett nytt eller revideras.

Näringsutskottet s yttrande

Näringsutskottet framhåller inledningsvis att det välkomnar kommissionens strävan efter större öppenhet och lyhördhet gentemot medborgarna i sitt kommande arbete. Det är av stor vikt att subsidiaritetsprincipen respekteras. Näringsu tskottet delar också kommissionens bedömning att medborgarna vill att EU inte ska lägga sig i lika mycket i frågor som medlemsstaterna kan sköta bättre och hante ra på lokal och regional nivå. U tskottet hade också välkomnat en större grad av konkretisering i arbetsprogrammet.

Näringsu tskottet anser också att kommissionens övergripande ambitioner att minska regelbördan för företag genom fortsatt arbete med programmet om lagstiftningens ända målsenlighet och resultat (Refit -programmet) är välkomna. Enligt närings utskottets uppfattning är detta ett nödvändigt och a ngeläget arbete. Samtidigt understryk er näringsutskottet att regelförenklingsar betet inte får leda till att grupper av företag ska kunna und antas från exempel vis arbetsmiljölagstiftning.

När det gäller kommissionens prioriteringsområden En ny satsning på sysselsättning, tillväxt och investeringar, En sammankopplad digital inre marknad samt En fördjupad och mer rättvis inre marknad med en stärkt industribas och de nya initiativ som kommissionen aviserat på dessa prioriterings områden påminn er näringsutskottet om vad det i andra sammanhang anfört om en väl fungerande inre marknad. Enligt utskottets mening är en väl fungerande inre marknad av avgörande betydelse när det gäller att stärka EU:s konkurrenskraft, tillväxt och sysselsättning till nytta för företag, arbetstagare och kon sumenter. Näringsu tskottet vill också fr amhålla vikten av att redan överenskomna åt gärder genomförs på ett korrekt sätt och i rätt tid i alla medlemsländer innan nya åtgärder beslutas.

I fråga om prioriteringsområdet En motståndskraftig energiunion och en fr amåtblickande klimatpolitik konstaterar närings utskottet att ambitionsnivån i den överenskommelse som slöts mellan EU:s stats- och regeringschefer den 23 oktober 2014 om ett klimat- och energiramverk till 2030 är lägre än vad som hade varit önskvärt. I samband med att kommissionen har aviserat att man kommer att presentera konkreta planer för en energiunion under 2015 vill utskottet också anföra att en långsiktigt hållbar och trygg energiförsörjning bäst uppnås genom satsningar på långsiktig energieffektivisering och en större till-gång på förnybar energi. Detta är viktiga delar i kampen mot klimatutmaningarna, där EU bör inta en ledarroll globalt.

När det gäller kommissionens prioritering med rubriken Ett rimligt och balanserat frihandelsavtal med USA välkomnar närings utskottet kommissionens arbete för ett sådant avtal. Likaså välkomnar närings utskottet att kommissionen ställt sig bakom det initiativ till större öppenhet i förhandlingarna som initierats av kommissionär Cecilia Malmström. Enligt närings utskottets uppfattning är det angeläget att öka transparensen i denna typ av förhandlingar. Näringsu tskottet instämmer i det som kommissionen skriver om att ett handels- och investeringsavtal mellan EU och Förenta staterna inte får göra avkall på EU:s krav på hälsoskydd, miljö skydd, socialt skydd, skydd av personuppgi fter och kulturell mångfald. Näringsu tskottet vill också påminna om att mandatet för förhandl ingarna om frihandels avtalet med Förenta staterna stipulerar att parterna ska arbeta för ekonomisk utveckling, full och produktiv sysselsättning samt främja efterlevnad och ef fektivt genomförande av internationella arbetsr ättsliga standarder. Ett frihan delsavtal med Förenta staterna ska alltså inte urholka de gällande sociala, fackliga och ekonomiska rättigheterna i Sverige eller EU. Utskottet vill i detta sammanhang därutöver påminna om vad det i andra sammanhang anfört på ett övergripande plan om vikten av öppenhet mot tredjeländer och att olika pro tektionistiska tendenser såväl inom som utanför EU motverkas. Den globala frihandeln måste försvaras, och det är viktigt att handeln med länder utanför EU kan ske på öppna och likvärdiga villkor.

Arbetsmarknadsutskottet s yttrande

Arbetsmarknadsuts kottet konstaterar inledningsvis att över sex år efter den finansiella kri sens utbrott är läget i ekonomin och på arbetsmarknaderna i EU fortsatt mycket allvarligt. Arbetslösheten har det senaste året slutat öka , men läget på arbets marknaden förbättras inte i önskvärd takt. Arbetslöshetsnivån för EU-länderna var 10,0 procent (säsongsjusterat) i november 2014, vilket är en minskning med endast 0,7 procentenheter jämfört med sam ma månad föregående år. Skillna derna mellan länderna är fortfarande stora. Särsk ilt oroväckande är det att lång tidsarbetslösheten fortfarande ökar och att sit uationen för ungdomar på arbets marknaden är fortsatt svår. Klyftor mellan länder och mellan grupper riskerar att permanentas.

M ot den bakgrunden anser arbetsmarknadsutskottet att tillväxt och jobb måste sättas högst på den politiska dagordningen. Utskottet välkomnar därför den inriktning på den ekonomiska politiken som kommissionen lanserar där ökade investeringar lyfts fram.

Medlemsstaterna har och ska fortsatt ha det främsta ansvaret och verktygen för arbetsmarknadspolitiken. Men alla tillgängliga EU-medel och instrument måste mobiliseras för att hantera de utma ningar som Europa står inför. Arbetsmarknadsu ts kottet anser att EU har en viktig roll i att stödja m edlemsstaterna i deras ansträng ningar.

Arbetsmarknadsutskottet vill vidare framhålla att samti digt som de omedelbara utmaning arna måste mötas, måste också Europa öka ansträngningarna för att klara de långsiktiga utmaningar som vi står inför. De utmaningar som identifierades inom ramen för Europa 2020-strategin är fortsatt relevanta. En modern arbetsmarknadspolitik måste investera i kunskap för rörlighet och konkurrenskraft. Det är viktigt att arbetskraften rustas med rätt kompetens för att klara den glo bala konkurrensen. Utskottet vill också framhå lla att ökad jämställdhet på ar betsmarknaden är en fortsatt förbisedd tillväxtfaktor – om kvinnor yrkesarbetade i samma utsträckning som män skulle bruttonationalprodukten kunna öka betydligt.

Det är genom ökat deltagande och delaktighet, under goda villkor , som vi bygger framtidens arbetsmarknad. En politik för tillväxt och jobb får inte bygga på en press nedåt av arbetsvillkoren elle r en försämring av arbets förhål landena.

Lika lön för lika arbete

Arbetsmarknadsu tskottet är övertygat om att arbetstagarnas och företagens rörlighet över grän serna är något mycket positivt som skapar m öjligheter för många, såväl män niskor som företag, att utvecklas. Det är viktigt att riva hinder mellan EU-länder och i förhållande till länder utanför EU för att möjliggöra en ökad rör lighet över gränserna. Det finns i dag länder o ch branscher där jobb inte till sätts trots att arbetslösheten är hög. Arbets marknads u tskottet noterar också att det finns tecken på att matchningen på de europeiska arbetsmarknaderna har försämrats sedan krisens utbrott. Europa som helhet har också ett långsiktigt behov av att säkra tillgången på arbetskraft, och insatser för att möta problemen på de europeiska arbetsmarknaderna är viktiga. Arbete i ett annat EU-land kan också ge enskilda individer möjlighet att förverkliga drömmar och att få berikande upplevelser. En ökad rörlighet på de europeiska arbetsmarknaderna är därför värdefullt för både individen och samhället. Arbetsmarknadsutskottet vill dock tydligt slå fast att denna rör lighet inte får ske till priset av social dumpning.

Enligt arbetsmarknadsu tskottet borde det vara en självklar utgångspunkt att de som arbetar i Sverige ska ha lika löner och lika villkor oavsett varifrån de kommer. Svenska villkor ska gälla alla som arbetar på den svenska arbetsmarknaden. Genom att EU-domstolen valt att tolka bestäm melserna i utstationeringsdirek tivet (Europaparlamentets och rådets direktiv 96/71/EG om utstationering av arbetstagare i samband med tillhandahållande av tjänster) som et t tak, där domstolen har angett en högsta nivå för de villkor som kan avkrävas ett gäs tande företag, har fackliga organisationers möjligheter att ställa krav på lika villkor inskränkts.

Arbetsmarknadsu tskottet anser att den svenska arbetsmarknadsmodellen måste värnas och att kollektivavtalens ställning måste stärkas. Det behövs politiska initiativ på EU-nivå för att uppnå detta. Med den nuvarande ordningen undermineras den svenska modellen.

Arbetsmarknadsu tskottet anser att det därför är mycket välkommet att kommissionens ord förande tydligt sagt att social dumpning inte har någon plats i unionen och att samma arbete på samma plats ska avlönas på samma sätt. Arbetsmarknadsu tskottet ser fram emot att den riktade översyn av utstationeringsdirektivet som kommissionen ska göra under året resulterar i konkreta förslag på hur social dumping och lönepress nedåt kan förhindras. Det behövs ä ndringar som säkerställer direk tivets karaktär av minimidirektiv så att likabehandling av löntagare kan säkras. På sikt menar utskottet att ett juridiskt bindande socialt protokoll o ckså bör införas (se vidare bet. 2012/13:AU5, rskr. 2012/13:53).

Regelförenkling

Arbetsmarknadsu tskottet noterar att kommissionen i arbetsp rogrammet anför att den vill fo kusera på de frågor där EU har ett mervärde. Ett av de områden som påverkar EU-medborgarnas bedömning av EU är den befintliga lagstiftningen. Kom missionen vill därför minska regelbördan ge nom programmet för lagstiftning ens ändamålsenlighet. Arbetsmarknadsu tskottet instämmer i att d et är viktigt att förhindra onö digt betungande administrativa bördor. Det är dock viktigt att framhålla att regelförenkling inte får ske på bekostnad av att arbetstagarnas skydd eller rät tigheter påverkas negativt.

Som en del i programmet för lagstiftninge ns ändamålsenlighet ingår en re sultattavla där bl.a. medlemsstaternas genomförande av EU-lagstiftning ska följas upp. På arbetsrätts- och arbetsmiljöområdet kan EU endast anta minimi-direktiv, vilket innebär att medlemsstaterna har möjlighet att anta eller behålla regler som går längre och ger ett bättre skydd för arbetstagare än vad som anges i direktiven. I EU-direktiven på området sägs också att ett genomförande inte bör leda till att de skyddsnivåer vi redan har sänks. Syftet med minimidi rektiven är att sätta en gemensam lägsta grundnivå, ett golv. En resultattavla som implicit kritiserar medlemsstater som v äljer att använda sig av möjlig heten att anta eller behålla regler som går längre innebär i förlängningen att den lägsta tillåtna skyddsnivån också blir den högsta. Arbetsmarknadsu tskottet anser att en sådan ordning är oacceptabel.

Det har tidigare inom ramen för kommissi onens regelförenklingsarbete fö rekommit förslag om att undanta små och medelstora företag från lagstiftning, bl.a. på arbetsmiljöområdet. Det är mot den bakgrunden positivt att kommis sionen anför att en minskning av regelbördan ska ske utan att sänka de höga nivåerna på det sociala skyddet. Arbetsmarknadsu tskottet vill framföra att detta ska gälla alla arbetstagare i Europa. Individens rätt till en god arbetsmiljö ska inte bero på storleken på företaget där han eller hon arbetar.

Utskottets överväganden

Övergripande frågor

Utrikesutskottet har dubbla uppgifter när det gäller Europeiska unionen. För det första ansvarar u tskottet för riksdagens beredning av övergripande frågor som rör Europeiska unionen , såsom kommissionens arbetsprogram. För det andra ansvarar utskottet enligt riksdagsordningen f ör att följa EU-frågorna inom sitt beredningsområde som fackutskott.

Utskottet vill understryka det positiva i att kommissionen årligen presenterar ett arbetsprogram . Arbetsprogrammet ökar medlemsstaternas möjlig het att plan era EU-arbetet , b idrar till öppenhet kring EU:s lagstiftnings process och ger medlemsstaternas nationella parlament en möjlighet att framföra synpunkter på kommissionens EU-prioriteringar och de frågor som är aktuella under det närmsta året . Beredningen av arbetsprogrammet i riksdagen ger ledamöterna en möjlighet att deb attera aktuella EU-frågor i kammaren. Utlåtanden är att betrakta som preliminära synpunkter som ger uttryck för rådande åsiktsförhållanden i riksdagen vid tidpunkten för utlåtandebehandlingen.

Utskottet välkomnar kommissionens arbetsprogram och anser, i likhet med regeringen, att flera av de prioriterade områdena är central a. S om exempel kan nämnas åtgärder för ökad tillväxt och sysselsättning, åtgärder för att stärka den inre marknaden, energifrågor, en framåtsyftande klimatpolitik och EU:s roll som en stark global aktör. Utskottet noterar samtidigt att jämställdhet, utvidgningsprocessen samt forskning och innovation har getts ett begränsat utrymme i arbetsprogrammet och framhåller att det är viktigt att även dessa frågor lyfts fram tydligt i kommissionens arbete.

Vidare önskar utskottet, liksom i tidigare utlåtanden över kommissionens arbetsprogram, understryka vikten av att värna om ett öppet Europa. Öppenhet måste vara en vägledande princip inom EU:s alla samarbetsområden, däribland migration, frihandel och utvecklingssamarbete. Unionen måste hålla sina dörrar öppna i kontakterna med andra länder inom såväl utvidgningsprocessen som det östliga partnerskapet och Medelhavs samarbetet. Principen om att värna ett öppet Europa bör därmed vara grund läggande i alla kommissionens initiativ och program.

Utrikesutskottet vill betona, vilket även framhålls i yttranden från justitieutskottet och näringsutskottet, vikten av att subsidiaritets- och proportional itets principerna respekteras. Ut rikesut skottet delar k ommission ens bedömning att medborgarna inte vill att EU ska ägna sig åt frågor som medlemsstaterna kan sköta bättre och hantera på nationell och regional nivå.

Arbetsprogrammet är ett viktigt dokument för att tidigt kunna identifiera frågor som kommer upp på EU:s dagordning. Det är därmed också ett dokument som ger e n översiktlig bild av vilka EU-frågor som riksdagen kan ha anledning att återkomma till under 2015 och följande år. Fackutskott en i riksdagen har i redan beslutade utlåtanden redovisat synpunkter på en rad frågor med anknytning till kommissionens arbetsprogram. I bilaga 2 till detta utlåtande finns en förteckning över utlåtanden som lämnats av riksdagens utskott under 2014 .

Utskottet lämna r nedan ko mmentarer om de prioriterade områden som kommissionen tar upp i arbetsprogrammet för 2015. Utskottet har i vissa fall valt att behandla flera av prioriteringarna i samma avsnitt. I respektive avsnittsrubrik görs därför e n hänvisning till arbetsprogrammets prioritering inom parantes .

Den inre marknaden och sa tsning på sysselsättning, tillväxt och investeringar ( prioritering ar 1, 2 och 4)

Ut rikesut skottet stöder kommissionens inriktning i arbetsprogrammet för en ek onomisk återhämt ning i Europa. Europa har både utbuds- och efterfråge problem som på olika sätt måste hanteras för att man ska få fart på den europeiska tillväxten. Finans utskottet poängtera r i sitt yttrande att d et är viktigt för den europeiska återhämtningen att redan beslutade reformer för att främja sysselsättning och hållbar tillväxt på EU-nivå genomförs. U trikesu tskottet instämmer i detta.

U trikesut skottet framhåller även vad näringsutskottet skriver i sitt yttrande om att e n väl fungerande inre marknad är av avgörande betydelse när det gäller att stärka EU:s konkurrenskraft, tillväxt och sysselsättning till nytta för företag, arbetstagare och ko nsumenter.

Vidare instämmer u trikesu tskottet i arbetsmarknadsutskottets beskrivning av hur läget i ekonomin och på arbetsmarknaderna i EU över sex år efter den finansiella krisens utbrott fortfarande är mycket allvarligt. Arbetslösheten har det senaste året slutat öka , men läget på arbetsmarknaden förbättras inte i önskvärd takt. Särskilt oroväckande är det att långtidsarbetslösheten fortfarande ökar och att situationen för ungdomar på arbetsmarknaden är fortsatt svår. Klyftor mellan länder och mellan grupper riskerar att permanentas. Mot den bakgrund en anser arbetsmarknadsutskottet a tt tillväxt och jobb måste sättas högst på den politiska dagordningen. Arbetsmarknads utskottet betonar att m edlemsstaterna har och ska fortsatt ha det främsta ansvaret och verktygen för arbetsmarknadspolitiken. Men alla tillgängliga EU-medel och instrument måste mobiliseras för att hantera de utmaningar som Europa står inför , och arbetsmarknadsutskottet anser att EU har en viktig roll i att stödja medlemsstaterna i deras ansträngningar. U trikesu tskottet är av samma mening . Utskottet vill, i likhet med arbetsmarknadsutskottet, framhålla att samtidigt som de omedelbara utmaningarna måste mötas, måste också Europa öka ansträngningarna för att klara de långsiktiga utmaningar som vi står inför. De utmaningar som identifierades inom ramen för Europa 2020-strategin är forts att relevanta.

Liksom arbetsmarknadsutskottet vill utrikesut skottet även betona att ökad jämställdhet på arbetsmarknaden är en fortsatt förbisedd tillväxtfaktor – om kvinnor yrkesarbetade i samma utsträckning som män skulle bruttonational produkten kunna öka betydligt. Det är genom ökat deltagande och delaktighet, under goda villkor , som vi bygger framtidens arbetsmarknad. En politik för tillväxt och jobb får inte bygga på en press nedåt av arbetsvillkoren eller en försämring av arbetsförhållandena.

Näringsutskottet välkomnar i sitt yttrande kommissionens övergripande ambitioner att minska regelbördan för företag genom fortsatt arbete med programmet om lagstiftningens ända målsenlighet och resultat (Refit -programmet). Enligt näringsutskottets uppfattning är detta ett nödvändigt och angeläget arbete. Samtidigt understryker näringsutskottet att regelförenklings arbetet inte får leda till att grupper av företag ska kunna undantas från exempelvis arbetsmiljölagstiftning. U trikesu tskottet instämmer i detta.

Vad gäller prioriteringen om en sammankopplad digital inre marknad skriver civilutskottet i sitt yttrande att det är av stor vikt att nya initiativ för att förenkla reglerna för konsumenter som handlar på nätet eller digitalt och för att underlätta e-handeln säkerställer ett konsumentskydd som är lika högt eller högre än det konsumentskydd som gäller enligt svensk rätt. Civilutskottet ser även positivt på att kommissionen ser över de bef intliga reglerna för att minska krångel och administrativa bördor utan att för den skull inskränka konsumenternas valfrihet så att reglerna är till verklig nytta för medborgarna. U trikesutskottet delar denna uppfattning .

I övrigt ansluter sig utrikes utskottet till finansutskottets ställningstaganden om kom missionens investeringsplan, halvårsöversynen av Europa 2020-strategin , kapitalmarknadsunionen och översynen av systemet för finansiell tillsyn samt till arbetsmarknadsutskottets ställningstaganden under avsnitten om lika lön för lika arbete och regelförenkling.

E nergiunion en och klimatpolitik ( pr ioritering 3 )

U trikesu tskottet noter ar att kommissionen under året avser att presentera ett förslag till strategiskt ramverk för energiunionen. Strategin väntas ange vilka nyckelinsatser som krävs för att säkra energiförsörjningen, minska beroende t av energiimport från tredjeländer , integrera nationella energimarknader och stärka konsumenters deltagande och energieffektivitet. Utskottet konstaterar att energiområdet är betydelsefullt för en global ekonomisk, social och hållbar utveckling. Utskottet vill i detta sammanhang framhålla de n säkerhetspolitiska aspekten av energifrågorna. Den säkerhetspolitiska miljön förändras av den teknologiska och demografiska utvecklingen, ökad efterfrågan på strategiska resurser , t.ex. energi, beroendet och utvecklingen av flöden, konsekvenserna av migration samt urbanisering och klimatförändringar. Utrikesutskottet konstaterar , i likhet med n äringsutskottet , att ambitionsnivån i den överenskommelse som slöts mellan EU:s stats- och regeringschefer den 23 oktober 2014 om ett klimat- och energiramverk till 2030 är lägre än vad som hade varit önskvärt. I enlighet med vad närings utskottet anför i sitt yttrande vill även utrikesutskottet betona att en långsiktigt hållbar och trygg energiförsörjning bäst uppnås genom satsningar på långsiktig energi effektivisering och en större tillgång på förnybar energi.

Utrikesutskottet s uppfattning är att EU bör vara en drivande kraft för att både inom Europa och globalt skydda miljön och säkra en hållbar utveckling som genom en resurseffektiv ekonomi lägger grunden för grön tillväxt. Utskottet välkomnar att kommissionen tydligt lyfter fram klimatfrågan och Förenta nationernas klimatkonferens i Paris (COP 21) i slutet av 2015. Utskottet anser att det är av stor betydelse att intensifiera EU:s och det internationella samfundets ansträngningar för att nå en överenskommelse i Paris 2015 som håller ökningen av den globala medeltemperaturen under två grader Celsius. EU:s samlade tyngd bör utnyttjas , både EU:s medlemsländers externa kontakter och EU:s gemensamma utrikestjänst.

E konomisk a och monetär a union en (prioritering 5)

När det gäller EU:s budget och finansieringen av olika verksamheter har finans utskottet vid flera tillfällen förordat en restriktiv och ansvarsfull linje, och att olika förslag till initiativ ska rymmas inom den beslutade budgetramen. Det är viktigt att EU bedriver en återhållsam och ansvarsfull budgetpolitik. Finansu tsk ottet har tidigare (bet. 2012/13:FiU29) i samband med granskning en av kommissionens meddelande om en plan för en djupgående och verklig ekonomisk och monetär union pekat på risken för en betydande centralisering av den ekonomiska politiken i EU. Finansu tskottet anser att utgångspunkten vid en eventuell ytterligare förstärkning av den ekonomiska samordningen och fördjupningen bör vara att medlemsstaternas befogenheter vad gäller budget, skatter samt arbetsmarknads- och socialpolitik inte försvagas. Det är viktigt att medlemsstaternas nationella befogenheter värnas. Finansu tskottet framhåll er även vikten av att redan aviserade och beslutade strukturreformer genomförs för att stärka konkurrenskraften i den europeiska ekonomin. I arbetet med att fördjupa den inre marknaden är det mycket viktigt att den nationella suveräniteten värnas, särskilt på skatteområdet.

U trikesu tskottet ansluter sig till finansutskottets ställningstaganden .

Frihandelsavtal med USA (prioritering 6 )

Utskottet vill inledningsvis understryka vikten av att nå ett så ambitiöst frihandelsavtal som möjligt med USA för att stödja tillväxt och sysselsättning utan att möjligheten att stärka skyddet för miljön, löntagarnas intressen och människors och djurs hälsa försämras. Utskottet konstaterar att e tt framtida transatlantiskt handels- och investeringspartnerskap mellan EU och USA kommer att bidra till tillväxt och jobb i Sverige.

Utskottet vä lkomnar kom missione ns arbete för ett sådant avtal och betonar att förhandlingarna under 2015 måste ta på tagliga steg framåt för att tid s planerna ska kunna hållas. Enligt utskottets uppfattning är det angeläget att öka transpa rensen i denna typ av förhandlingar och det är positivt att kommissionen har ställt sig bakom det initiativ till större öppen het i förhandlingarna som initie rats av kommissionär Cecilia Malmström. Utskottet instämmer i det kommissionen framhåller i arbetsprogrammet om att ett handels- och investeringsavtal mellan EU och Förenta staterna inte får gö ra avkall på EU:s krav på hälso skydd, miljöskydd, socialt skydd, skydd av personupp gifter och kulturell mångfald.

N äringsutskottet påminn er i sitt yttrande om a tt mandatet för förhandlingarna om frihandelsavtalet med Förenta staterna stipulerar att parterna ska arbeta för ekonomisk utveckling och full och produktiv sysselsättning samt främja efterlevnad och effektivt genomförande av internationella arbetsrättsliga standard er. Ett frihandelsavtal med För enta staterna ska alltså inte urholka de gällande sociala, fackliga och ekonomiska rättigheterna i Sverige eller EU. Näringsu tskottet påminner därutöver om vad det i andra sammanhang anfört på ett övergripande plan om vikten av öppenhet mot tredjeländer och att olika protektionistiska tendense r såväl inom som utanför EU mot verkas. Ut rikesut skottet instämmer i detta och understryker att d en glo bala frihandeln måste försvaras och att det är viktigt att handeln med länder utanför EU kan ske på öppna och likvärdiga villkor.

R ättvisa och grundläggande rättigheter (prioritering 7 )

Liksom jus titieutskottet välkomnar utrikes u tskottet kommissionens restriktivare hållning till ny lagstiftning på EU-nivå och att ett ökat fokus läggs på att genomföra, tillämpa och utvärdera den lagstiftning som redan finns. Detta ligger i linje med vad justitie utskottet tidigare framfört, bl.a. vid gransk ningen av kommissionens meddelande om EU:s agenda för rättsliga frågor fram t ill 2020 (utl. 2013/14:JuU41). Justitieu tskottet betonade då bl.a. att i synnerhet straffrättslig lagstiftning på EU-nivå endast ska tas fram om det står klart att den bidrar med ett betydande mervärde, och att det är viktigt att den lagstiftning som man redan har kommit överens om på EU-nivå ge nomförs och tillämpas på ett effektivt sätt. Endast när det finns reella behov och ett tydligt mervärde, och när det inte finns andra mindre ingripande alternativ att tillgå, ska kompletterande åtgärder i form av nya lagstiftningsinitiativ övervägas. Justitieutskottet understryker även i sitt yttrande vikten av att bevara respekten för medlemsstaternas olika rättsliga system och traditioner .

Utskottet välkomnar att kommi ssionen i arbetsprogrammet har angett att man kommer att verka för att EU ansluter sig till den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen) i enlighet med EU-domstolens kommande vägledning. Utskottet kan konstatera att f örhandlingarna mellan EU och Europarådet har pågått sedan i juli 2010 och under våren 2013 resulterade i en överens kommelse om ett avtalsutkast. I juli 2013 begärde Europeiska kommissionen att EU-domstolen skulle yttra sig över om det framförhandlade avtalet är förenligt med EU-fördragen. Utskottet noterar att EU-domstolen den 18 december 2014, efter att kommissionen presenterade sitt arbetsprogram, tog ställning till avtalsutkastet. EU-domstolen slår i sitt yttrande fast att utkastet till avtal om EU:s anslutning till Europakonventionen inte är förenligt med unionsrättens bestämmelser.

Mot bakgrund av EU-domstolens yttrande vi l l utskottet , l iksom i flera tidigare betänkanden , understryka vikten av att anslutningen till Europakonventionen kommer till stånd så snart som möjligt för att bidra till att stärka både den enskildes ställning i EU o ch Europakonventionens ställning. Utskottet förutsätter därmed att komm issionen återkommer med förslag på möjliga vägar för en anslutning .

I övrigt ansluter sig utrikes utskottet till justitie utskottets ställningstaganden i fråga om en europeisk säkerhetsagenda, organiserad brottslighet, arbetet mot terrorism samt en europeisk åklagarmyndighet.

En starkare global aktör m.m. (prioritering ar 8 och 9)

Utskottet anser att EU ska vara en stark röst för frihet och en stark kraft för fred samt att Sverige har ett ansvar för att i europeisk samverkan bidra till fred, säkerhet och utveckling i vårt eget närområde och globalt. Att bidra till demokratisk utveckling och ekonomisk integration i närområdet är en av EU:s mest centrala utrikespolitiska uppgifter. En viktig utmaning för EU är att bidra till ett fortsatt öppet Europa med ett särskilt intresse och ansvar för utvecklingen i EU:s grannländer. Detta innefattar en vidareutveckling av den europeiska grannskapspolitiken, det östliga partnerskapet och Unionen för Medelhavet. Ökad handel, rörlighet över gränserna och gemensamma regelverk bidrar till välstånd och säkerhet och inspirerar till en demokratisk utveckling. Mot denna bakgrund ser utskottet fram emot det gemensamma meddelandet från utrikesrepresentanten och kommissionen som ska innehålla resultaten av ö versynen av EU:s grannskapspolitik och ska utmynna i nya politiska riktlinjer .

Utskottet kan bara instämm a i det som kommissionen framhåller i arbetsprogrammet om hur den senaste tidens händelseutveckling har lyft fram de geopolitiska frågorna, inte minst längs EU:s öst- och sydgräns. Utvecklingen i vårt östra grannskap kommer att bli en av våra största utmaningar. Kommissionen beton ar att EU behöver en effektivare utrikespolitik med bättre redskap för att föregripa händelseutvecklingen och snabbt ta fram gemensamma reaktioner på gemensamma utmaningar. Utskottet håller med om detta. Som utskottet framhöll i sitt utlåtande över arbetsprogrammet 2014 (utl . 2013/14:UU4) vinner EU i inflytande och trovärdighet globalt på att stå enat och agera gemensamt , och utskottet välkomnar arbete t mot stärkt samstämmighet och effektivitet i EU:s externa relationer. Genom den europeiska utrikestjänsten finns det enligt utskottet bättre förutsättningar för ökad samstämmighet i EU:s globala agerande än tidigare och ökade möjligheter att tydligare samordna de instrument som finns till förfogande. EU:s krishantering måste utvecklas såväl globalt som i EU:s närområden.

Utskottet vill betona att EU:s engagemang för utvidgningsprocessen gagnar såväl unionen som de länder som eftersträvar medlemskap. EU:s utvidgningsprocess bidrar till stabilitet i Europa och till säkerhet och välstånd för befolkningen i Europa . E n trovärdig utvidgningspolitik förutsätter att EU står fast vid ingångna åtaganden och principer. Utskottet välkomnar att kommissionen i sina utvidgningsrapporter tydligt framhåller behovet av grundläggande ekonomiska, rättsliga och administrativa reformer som ger förutsättningar för att skapa stabilitet och välstånd i de sex länderna på v ästra Balkan och i Turkiet som är i EU-integrationsprocessen.

Utskottet kan konstatera att flera utvecklings- och biståndspolitiska frågor står högt på den g lobala agendan under 2015 . M illenniemålen ska ersättas av e n ny hållbar utvecklingsagenda . FN:s klimatkonferens i Paris 2015 och mötet om utvecklingsfinansiering i Addis Abeba är andra viktiga hållpunkter under år et . EU har därför utnämnt 2015 till det e uropeiska året för utvecklingssa marbete . Syftet med året är att skapa en gemensam utgångspunkt för EU, medlemsstater na , civilsamhällesorganisationer och allmänhet en att diskutera globala frågor och EU:s roll i världen.

Utskottet välkomnar detta tydliga fokus på utvecklings- och bistånds politiska frågor. A rbetet med att ta fram en ny hållbar utveckling sagenda efter 2015 är centralt under året. S edan millennieskiftet har FN:s millenniemål gett vägledning för globala och nationella ansträngningar att utplåna fattigdomen. Utrikesutskottet vill i sammanhanget påminna om sitt utlåtande 2012/13:UU 1 8 Granskning av kommissionens meddelande om ett ramverk för global utveckling efter 2015. Där behandlades kommissionens meddelande KOM(2013) 92 som innehåller förslag till EU:s ingångsvärden inför förhandlingarna i FN om den globala utvecklingen efter 2015. Utskottet valde i utlåtandet att fokusera på frågor om klimat och miljö, demokrati och mänskliga rättigheter samt främjande av jämställdhet och kvinnors roll i utveckling. Dessa områden är enligt utskottet grundläggande förutsättningar för att stimulera utvecklingens drivkrafter.

U tskottet välkomnar därmed att de rådsslutsatser som antogs vid rådet för utrikesfrågor i december 2014 och som utgör EU:s gemensamma politiska prioriteringar i de kommande mellanstatliga förhandlingarna tar stark ställning för vikten av mänskliga rättigheter och demokrati samt för rättsstatens principer. Ett tydligt hållbarhets- och jämställdhetsperspektiv finns även in kluderat liksom den viktiga frågan om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR). Utskottet understryker vikten av a tt EU är en engagerad och ambitiös partner i arbetet med de nya globala hållbarhetsmålen f ör att nå ett bra resultat.

Som utskottet framhåller i betänkande 2014/15:UU2 bör den nya dagordningen innebära att de tre dimensionerna av hållbar utveckling integreras och ut t rycks i en uppsättning universella mål som är giltiga för alla, såväl på nationell nivå som på regional och global nivå.

U tskottet noterar även att en stor del av framgången med millennie utvecklings m ålen är att de är överblickbara och konkreta och att målupp fyllelsen kontinuerligt kunnat följas upp. Tack vare detta har insatserna kunnat riktas dit de gör mest nytta. Millenniemålens tydlighet, både vad gäller mål och resultat, har också ökat intresset för internationella utvecklingsfrågor. Utskottet anser därmed att det finns goda s käl att verka för att post-2015 agendan, i likhet med millenniemålen, blir så kortfattad, konkret och resultatorienterad som möjligt.

Utskottet har under flera år i olika sammanhang betonat vikten av att främja internationella biståndsströmmar och betonat att EU och dess medlemsstater måste förverkliga sina åtaganden om utvecklingsfinansiering. Utskottet vidhåller detta.

Utskottet anser att det är vår moraliska skyldighet att hjälpa flyktingar oavsett var i världen de befinner sig. EU:s övergripande mål måste vara att öka EU:s sammantagna kapacitet att ta emot asylsökande. Utskottet välkomnar regeringens uttalade ambition att skapa fler lagliga vägar för att söka asyl inom unionen samt för att öka mottagandet av kvotflyktingar i andra länder. Fler av EU:s medlemsstater ska ta ansvar för flyktingmottagandet.

Utskottet kan konstatera att kopplingarna mellan migration och utveckling har kommit att stå högt på EU:s dagordning under senare tid. Utskottet välkomnar en bredare diskussion om migration och externa relationer och konstaterar att samstämmighet mellan politikområden är central för att frigöra migrationens potential. Utskottet önskar även i sammanhanget framhålla det långvariga svenska engagemanget i frågan inte minst genom ordförandeskapet i Globala forumet för migration och utveckling (GFMD) under 2014.

En union i demokratisk förändring (prioritering 10)

Utskottet välkomnar att kommissionen i arbetsprogrammet anger att man avser att vara så öppna som möjligt med sitt arbete och att man kommer att samarbeta med övriga EU-institutioner för att stärka ansvarsutkrävande och insyn i EU:s verksamhet. I likhet med vad utskottet har framhållit under avsnittet Ö vergripande frågor ska öppenhet vara en vägledande princip inom EU:s alla samarbetsområden , och det är positivt att kommissionen på detta sätt lyfter frågan även när det gäller EU-institutionernas eget arbete.

U trikesu tskottet instämmer även i det som finansutskottet framhåller i sitt yttrande om att i detta sammanhang lyfta fram vikten av offentlig revision och insyn i EU:s förvaltning. Öppenhet, insyn och möjliggörande till ansvars utkrävande är grunden för en stabil och effektiv förvaltning , och inom EU-samarbetet är dessa frågor av största vikt.

F örslag som kommissionen föreslå r ska dras tillbaka eller ändras

Civilutskottet anför i sitt yttrande att man inte har något att invända mot att kommissionen ser över förslaget till en förordning om en gemensam europeisk köplag men avvaktar med ett närmare ställningstagande tills kommissionen har presenterat ett ändrat förslag. Civilutskottet har inte heller någo t att invända mot att förslaget till förordning om stadga för europeiska stiftelser dras tillbaka.

Miljö- och jordbruksutskottet framhåller i ett protokollsutdrag att man stöder den tidigare kommissionens förslag om ändring av direktiven 2088/98/EG om avfall m.fl. och luftkvalitetsdirektivet. D et finns ett stort behov av den tidigare föreslagna lagstiftninge n , och det är angeläget att förslagen kan genomföras med en hög ambitionsnivå. Miljö- och jordbruks u tskottet anser därför inte att förslagen ska dras tillbaka och ersättas med ett nytt eller revideras.

Justitieutskottet har inom sitt beredningsområde inga invändningar mot kommissionens förslag om initiativ som ska dras tillbaka eller ändras. Vad gäller lagstiftning som ska utvärderas inom ramen för EU-kommissionens program om lagstiftningens ändamålsenlighet ( R efit -programmet ) välkomnar utskottet en utvärdering av EU:s gemensamma byrå för gränskontroll ( Frontex ) och en utvärdering av rambeslutet om kampen mot den organiserade brottslighete n. Justitieu tskottet noterar även att kommissionären med ansvar för migration och inrikes frågor i ett tal till Europaparlamentets utskott för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (LIBE) den 3 december 2014 meddelade att kommissionen avser att presentera ett nytt förslag om smart gränsförvaltning och samtidigt dra tillbaka det lagstiftningspaket som presenterades 2013 (KOM(2013) 95, KOM(2013) 96 och KOM(2013) 97). Detta framgår inte av kommissionens arbetsprogram.

U trikesu tskottet inst ämmer i de synpunkter so m respektive utskott framför ovan .

Med det som utskottet anför i detta utlåtande föreslår utskottet att riksdagen lägger kommissionens arbetsprogram KOM(2014) 910 till handlingarna.

Reservationer

1.

Kommissionens arbetsprogram 2015 – motiveringen (SD)

av Julia Kronlid (SD) och Björn Söder (SD).

Ställningstagande

Vi anser inte att det är rätt eller rimligt att EU:s lagar står över de lagar som stiftas av riksdagen, folkets företrädare. Vi anser att svenskarna bestämmer bäst själva över sin egen framtid och vill därmed att Sverige ska lämna den överstatliga unionen för att i stället ha ett mellanstatligt avtal som garanterar frihandelsområdet och andra aspekter där alla Europas länder har ett gemensamt intresse av att samarbeta, exempelvis omkring brottsbekämpning, miljö och gränskontroll.

Vi välkomnar dock kommissionens strävan efter större öppenhet och lyhördhet gentemot medborgarna i sitt kommande arbete. Vi anser att det är av stor vikt att subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna respekteras. Vi delar också kommissionens bedömning att medborgarna vill att EU inte ska ägna sig åt frågor som medlemsstaterna kan sköta bättre och hantera på lokal och regional nivå. Vi hade dock önskat en större grad av konkretisering i arbetsprogrammet. Enligt vår mening bör arbetet inom EU i högre grad inriktas på att minska överstatligheten och öka medlemsstaternas självbestämmande. Vi anser att nya lagstiftningsinitiativ ska bygga på minimiharmonisering och ge medlemsstaterna utrymme att själva bestämma nivån på de nationella reglerna.

Den inre marknaden och satsning på sysselsättning, tillväxt och investeringar

Vi välkomnar kommissionens fokus på investeringar i arbetsprogrammet. Vi instämmer i att det finns ett behov att inom Europa underlätta för privata investeringar. Samtidigt ser vi att många av EU:s medlemsstater fortsatt befinner sig i ett svårt statsfinansiellt läge. Vi vill därför, som kommissionen också tar upp, betona att satsningar på investeringar måste åtföljas av strukturreformer och av en ansvarsfull budgetpolitik. Satsningar på investeringar får emellertid inte ske på bekostnad av en försvagad budgetdisciplin i medlemsstaterna eller till priset av en ytterligare förhöjd nettobidragsavgift för Sverige. Sunda statsfinanser är grunden för tillväxt och jobb.

Vi anser också att kommissionens övergripande ambitioner att minska regelbördan för företag genom fortsatt arbete med EU-kommissionens program om lagstiftningens ändamålsenlighet (Refit-programmet) är välkomna. Enligt vår uppfattning är detta ett nödvändigt och angeläget arbete. Samtidigt vill vi understryka att regelförenklingsarbetet inte får leda till att grupper av företag ska kunna undantas från exempelvis arbetsmiljölagstiftning. Vi ser positivt på Refitprogrammet i dess helhet, men anser inte att generella förenklingar på flertalet områden och i flertalet branscher skulle leda till större resurseffektivitet. Arbetet med regelförenklingar bör behovsanpassas och riktas för att ge bästa möjliga effekt. Dessutom bör en avvägning göras mellan samhällsnytta och kostnader för den enskilda företagaren.

När det gäller strukturfondsprogrammen vill vi framföra följande. Vi ser betydelsen av att stöd går till rätt prioriterade projekt i sund konkurrens, men vi vill även inskärpa betydelsen av granskning, dvs. att projekt noggrant gås igenom för att förhindra fusk och för att optimera utfallet av projektstöd. Vi anser det vara en skyldighet att göra noggrannare löpande uppföljningar av de tematiska målen och att hänsyn tas till utvärderingar liksom att det finns en öppenhet för omvärderingar. När det gäller det gemensamma strategiska ramverket och dess strukturfonder anser vi det vara av vikt att fonderna endast ska kunna användas till projekt ämnade att stimulera tillväxt. Vi är skeptiska till om samtliga de tematiska målen verkligen kommer att bidra till smart, hållbar och inkluderande tillväxt. Vi motsätter oss principiellt strukturfonder i sin helhet, men i den situation som är nu där vi inte kan avskaffa strukturfonderna och låta medlemsstaterna själva bedöma sina behov av satsningar vill vi framhålla att det är av stor betydelse att EU:s strukturfondsmedel används på ett så effektivt sätt som möjligt genom mer noggranna kontroller. Vi anser att i vissa fall ska projektutbetalningar göras först när projekten är klara. Av samma anledning vill vi inte heller se några nya fonder av den typ som kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker och kommissionen försöker starta. Framför allt när hela finansieringsidén bakom fonden bygger på något som bäst skulle kunna betecknas som ett pyramidspel med EU:s skattebetalares pengar.

Vi anser att prioriteringarna i Europa bör ligga i att främja konkurrenskraft, kunskap och innovation. Dock anser vi att fördelningen av de gemensamma medlen i långtidsbudgeten som är ämnade för detta är i obalans. Sverige får därmed en ekonomiskt ofördelaktig tilldelning av medlen i EU:s struktur- och investeringsfonder. Vi ser vidare positivt på stärkta investeringar i det europeiska näringslivet och dess sektorer i sin helhet. Vi vill betona vikten av konkurrensneutrala, realistiska men även rättvisa investeringar och prioriteringar för ett långsiktigt konkurrenskraftigt Europa. Vi vill även framhålla betydelsen av att avtal och investeringar skapar riktiga jobb samt att satsningarna inte genererar undanträngningseffekter.

Vi menar vidare att problem med arbetslöshet, social utslagning och fattigdom primärt är nationella angelägenheter. Vi vill visserligen verka för ett stort mått av dialog och erfarenhetsutbyte mellan Sverige och de övriga europeiska länderna när det gäller sysselsättnings- och arbetsmarknadsfrågor. Sverige bör lägga stor vikt vid insatser för att dela med sig av sina egna erfarenheter och samtidigt lära av andra i syfte att undvika deras misstag och upprepa deras framgångar. Vår grundläggande och principiella uppfattning är dock att alla former av styrning och beslutsfattande inom det arbetsmarknadspolitiska området bör vara en uteslutande nationell angelägenhet.

Vi instämmer i att ökad jämställdhet på arbetsmarknaden är en viktig fråga, och det är givetvis problematiskt att det i vissa länder fortfarande finns hinder för kvinnor att delta på arbetsmarknaden. Men enligt vår uppfattning är inte en lika fördelning av deltagandet på arbetsmarknaden mellan kvinnor och män ett mål i sig självt. Snarare bör arbetet fokuseras på att skapa möjligheter till olika livsval genom exempelvis väl utbyggda föräldraledighetssystem utan tvingande regler åt något håll. Vi vill dock poängtera att vi inte anser att EU ska styra hur deltagandet på arbetsmarknaden ska se ut eller vilka regelverk som ska gälla. I sammanhanget lyfter vi gärna att de länder i Europa som har högst deltagande av kvinnor på arbetsmarknaden har klarat detta utan regelverk från unionen, inte sällan också utan medlemskap.

Lika lön för lika arbete

Vi är på ett generellt plan positiva till den fria rörligheten av varor, tjänster, kapital och arbetskraft inom EES. Omkring tre fjärdedelar av all Sveriges handel går till andra länder i Europa. Vi vill dock motverka lönedumpning på den svenska arbetsmarknaden genom att kraftigt reformera utstationeringsdirektivet. Mot den bakgrunden välkomnar vi att kommissionen avser att göra en översyn av utstationeringsdirektivet. Vi avser att verka för att införa en bortre maxgräns för hur länge en arbetstagare kan vara utstationerad i Sverige. Denna bör sättas till tre månader. Om en arbetsgivare behöver ha personal stationerad i ett annat EES-land längre än så medför det inget hinder eftersom den anställde har rätt att arbetskraftsinvandra i enlighet med rörlighetsdirektivet.

Vi har tidigare framfört att vi anser att månadsrapportering och anmälningsplikt ska vara tvingande för samtliga företag som har utstationerad arbetskraft i Sverige. I nuläget är det oklart exakt hur många utstationerade löntagare som finns i Sverige, vilka löner de jobbar för samt hur länge de har varit och kommer att vara här.

Vidare anser vi att det är av stor vikt att förhindra missbruk av regler i samband med utstationering av arbetstagare. Det är t.ex. viktigt att arbetsmiljöregler respekteras och att bemanningsföretag inte används för att kringgå regelverket.

Vi instämmer i att det är viktigt att värna den svenska arbetsmarknadsmodellen. Vi vill värna kollektivavtalens ställning inom den svenska modellen. I sammanhanget är det också viktigt att betona att även avtalsfriheten måste respekteras – det är inte alla arbetsgivare som väljer att ha kollektivavtal.

Regelförenkling

Vi delar utgångspunkten att regelförenkling inte bör ske på bekostnad av att arbetstagarnas skydd eller rättigheter påverkas negativt. Vi anser samtidigt att det är viktigt att förhindra onödigt betungande administrativa bördor. Det är enligt vår mening särskilt viktigt att ta hänsyn till små och medelstora företags situation. Vi anser därför att det i vissa fall kan vara berättigat att undanta mindre företag från vissa regelkrav.

Vidare ser vi positivt på en ökad digital uppkoppling och ökad användning av digitala tjänster, men vi vänder oss emot finansieringen av den digitala inre marknaden och de prioriteringar som görs i arbetsprogrammet samt ställer oss frågande till om detta alls är en fråga för kommissionen eller EU.

Energiunionen och klimatpolitik

I fråga om prioriteringsområdet En motståndskraftig energiunion och en framåtblickande klimatpolitik anser vi inte att EU är den rätta aktören, och vi motsätter oss en framtida energiunion inom EU. Vi anser att initiativet till en energiunion endast är ett nytt sätt för kommissionen att ytterligare försöka federalisera EU. Varje medlemsstat känner sina förutsättningar bäst själv. När det kommer till klimatpolitiken är det viktigast att verka för globalt bindande energimål på nationsnivå eller på sektorsnivå, exempelvis inom gruvindustrin. Här skulle EU kunna inta en ledande roll, men ett sådant arbete får inte drabba den svenska eller europeiska industrin till förmån för industrin i andra delar av världen, menar vi. Detta skulle endast snedvrida konkurrensen och öka det globala koldioxidläckaget.

Frihandelsavtal med USA

När det gäller kommissionens prioritering med rubriken Ett rimligt och balanserat frihandelsavtal med USA välkomnar vi kommissionens arbete för ett sådant avtal. Likaså välkomnar vi att kommissionen ställt sig bakom initiativet till större öppenhet i förhandlingarna. Enligt vår uppfattning är det angeläget att öka transparensen i denna typ av förhandlingar. Vi instämmer i det kommissionen skriver om att ett handels- och investeringsavtal mellan EU och Förenta staterna inte får göra avkall på EU:s eller medlemsstaternas krav på hälsoskydd, miljöskydd, socialt skydd, skydd av personuppgifter och kulturell mångfald. Vi vill också påminna om att mandatet för förhandlingarna om frihandelsavtalet med Förenta staterna stipulerar att parterna ska arbeta för ekonomisk utveckling och full och produktiv sysselsättning samt främja efterlevnad och effektivt genomförande av internationella arbetsrättsliga standarder. Ett frihandelsavtal med Förenta staterna ska alltså inte urholka gällande sociala, fackliga och ekonomiska rättigheter eller rättsliga regler i Sverige eller EU. Vi vill särskilt anföra att det är av stor vikt att kommissionen tydliggör hur en framtida tvistlösningsmekanism ska se ut.

En starkare global aktör m.m.

Vi kan se att det finns ett mervärde i att samarbeta kring stora övergripande frågor av gemensamt intresse, men vi vill samtidigt understryka vikten av att bevara varje lands suveräna rätt att bedriva sin egen utrikes- och säkerhetspolitik och att denna inte undermineras. Vi kan därför inte instämma i utskottets ensidigt positiva inställning till en stärkt utveckling av EU:s gemensamma utrikes- och försvarspolitik. Vi menar att denna process både har en begränsad förankring hos det svenska folket och ger riksdagen begränsade möjligheter till inflytande.

Vi kan inte ställa oss bakom den utveckling som sker i EU att alltmer av utrikespolitiken ska förflyttas från respektive medlemsland till EU och EU:s utrikestjänst. Vi anser att regeringen i EU bör värna och stärka svenska utrikespolitiska intressen i stället för att överge svensk utrikespolitik åt EU. Med hänvisning till detta är det vår uppfattning att Europeiska utrikestjänsten bör avvecklas.

Utrikesutskottet har i sitt utlåtande uttalat sig uppskattande om den europeiska öppenheten, något som vi på ett principiellt plan kan instämma i. Om vi ska kunna värna en öppenhet i Europa som är långsiktigt hållbar och inte äventyrar stabiliteten och säkerheten i Europa vill vi dock framhålla att vissa krav och villkor måste skärpas. Villkoren för grannskapssamarbetet måste skärpas när det gäller såväl rörlighet och ekonomisk integration som potentiell tillgång till den fria marknaden. Kraven måste i synnerhet skärpas i fråga om den framtida utvidgningsprocessen. Vi anser dels att konditionaliteten måste bli skarpare, dels att nya medlemsländer inte ska ha en bruttonationalinkomst (BNI) som understiger medlemsländernas nivå. Vi anser även att nya potentiella medlemsländer behöver lösa eventuella konflikter med grannländer innan de blir medlemmar i EU. I övrigt när det gäller EU:s grannskapspolitik hänvisar vi till vårt särskilda yttrande i utlåtande 2011/12:UU5.

Vad gäller utskottets uttalande om migration instämmer vi i att flyktinghjälp inte ska begränsas till var i världen flyktingarna befinner sig. Till skillnad från utskottet anser vi dock att EU:s övergripande mål måste vara att hjälpa så många som möjligt och inte begränsa sig till att öka kapaciteten för att ta emot fler. Prioriteringen bör därför ligga i att rikta resurserna dit de flesta flyktingar befinner sig och där behoven är akuta. Vad gäller fler lagliga vägar till Europa menar vi att EU i första hand bättre ska nyttja de lagliga vägar som finns via UNHCR och kvotflyktingsystemet där vi instämmer i att det vore positivt om fler länder tog ett större ansvar. Vi vill även tillägga att regeringen inom EU bör driva på att Dublinförordningen respekteras och efterlevs.

En europeisk köplag

När det gäller förslaget till en förordning om en gemensam europeisk köplag anser vi liksom tidigare att det saknas behov av en sådan reglering (se §2 civilutskottets prot. 2011/12:17). Vi har inte något att invända mot att förslaget till förordning om stadga för europeiska stiftelser dras tillbaka.

2.

Kommissionens arbetsprogram 2015 – motiveringen (V)

av Hans Linde (V).

Ställningstagande

Vänsterpartiet delar flera av de synpunkter och invändningar mot kommissionens arbetsprogram som framförs i utrikesutskottets utlåtande. Vi står bakom de medskick som gjorts om bl.a. arbetet mot terrorism, bristande ambitioner i klimat- och energipolitiken och avsaknaden av tydligt fokus på jämställdhetsfrågorna. Likt utskottet anser Vänsterpartiet att den fria rörligheten för arbetskraft inte får ske till priset av social dumpning, och vi välkomnar att utskottet tydligt slår fast att svenska villkor ska gälla alla som arbetar på den svenska arbetsmarknaden och att ett socialt protokoll krävs för att värna den svenska modellen.

Men på ett par punkter har Vänsterpartiet en annan uppfattning än utskottets majoritet, och dem redovisar vi i denna reservation.

Den ekonomiska och sociala krisen i EU fortsätter att fördjupas. EU:s inriktning på att spara sig ur krisen har misslyckats. Det behövs därför en ny inriktning för den ekonomiska politiken. De åtgärder som föreslås i arbetsprogrammet är långt ifrån tillräckliga. Vänsterpartiet vill se en tydligare prioritering av åtgärder för att stimulera ekonomin och målet om full sysselsättning. I enskilda fall, t.ex. Grekland, är omfattande skuldavskrivningar en förutsättning för att man ska kunna vända den ekonomiska utvecklingen och värna jobb och välfärd.

Sverige ska inte till varje pris försvara eurosamarbetet. Att fortsätta ge miljarder av våra gemensamma tillgångar i stöd för att bankerna ska slippa kreditförluster är inte rimligt. EU bör därför möjliggöra för enskilda medlemsstater att återgå till nationella valutor.

Den ekonomiska krisen har fått en rad konsekvenser för EU:s invånare. Bland annat ser vi hur rasism och främlingsfientlighet växer runt om i Europa, inte minst antisemitism och islamofobi. Diskrimineringen av romer och antiziganismen är en utmaning i hela Europa, och vi hade önskat att kommissionen hade inlett ett arbete för att värna romernas rättigheter i EU.

Vänsterpartiet är i grunden positiva till att det skapas förutsättningar för ökad handel och att handelshinder avvecklas. Men vi känner djup oro inför de pågående förhandlingarna om ett frihandelsavtal mellan EU och USA, TTIP. Vår kritik riktas dels mot det faktum att förhandlingarna präglats av slutenhet och begränsad insyn, dels mot delar i avtalet som kommer att påverka EU:s medborgare negativt. Vid sidan av förslaget till en tvistlösningsmekanism som ger investerare rätt att stämma en stat, en s.k. ISDS-klausul, finns det även en rad andra förslag som riskerar att på ett negativt sätt påverka livsmedelssäkerheten, den nationella miljö- och arbetsrättslagstiftningen samt den demokratiska kontrollen över välfärden.

Vänsterpartiet motsätter sig en generell utveckling mot en ökad samordning av utrikespolitik inom EU. Vi värnar Sveriges möjligheter att föra en självständig utrikespolitik och Sveriges möjligheter att självt avgöra när och med vilka andra länder vi vill samarbeta när det kommer till att möta våra stora internationella utmaningar.

När det gäller EU:s bistånd är ambitionen att vända dagens utveckling med sjunkande biståndsnivå bra, men inte tillräcklig. Utöver att nå upp till målet om att utvecklingsbiståndet från EU och dess medlemsstater ska nå upp till 0,7 procent av EU:s BNI, bör EU ha som mål att andelen bundet bistånd ska sjunka och att kvaliteten på biståndet ska öka. Exempelvis behöver de mycket omfattande avräkningar som en rad EU-länder genomför avvecklas. Att öka samstämmigheten inom EU:s relationer till utvecklingsländerna och öka fokus på SRHR (sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter) i unionens utvecklingssamarbete är andra centrala utmaningar.

Det är självklart positivt att kommissionen gör ”en union i demokratisk förändring” till en av sina huvudprioriteringar. Förslag om ökad öppenhet och att subsidiaritetsprincipen understryks är också välkommet. Men dessa förslag är långt ifrån tillräckliga för att komma till rätta med unionens demokratiska underskott. Vänsterpartiet vill se en tydlig förflyttning av makt och resurser från EU tillbaka till medlemsstaterna. Vi vill se en minskad överstatlighet och att EU:s budget tydligt minskas.

Kommissionens arbetsprogram i sig synliggör det demokratiska underskottet i unionen. Trots ett omfattande arbete i flera av riksdagens utskott saknar Sveriges riksdag i grunden möjlighet att påverka inriktningen på kommissionens arbete. Kommissionen har alla möjligheter att ignorera de synpunkter som nationella parlament framför.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Kommissionens meddelande KOM(2014)910 Kommissionens arbetsprogram 2015 En ny start

Bilaga 2

____

Förteckning över utlåtanden/List of Statements

Granskningsutlåtanden 2014

Utlåtande/utskott

Grunddokument

Beslut

2014/15:FöU2 Grönbok Säkerhet i logitjänster för turister

K OM(2014) 464

141119

2014/15:NU6 Granskning av grönbok om en

utvidgning av EU:s skydd av geografiska ursprungsbeteckningar

K OM(2014) 469

141022

2014/15:NU5 Granskning av vitbok om effektivare kontroll av företagskoncentrationer i EU

K OM(2014) 449

141022

2013/14:SoU29 Granskning av grönbok om mobil hälsa

K OM(2014) 219

140624

2013/14:JuU41 EU:s agenda för rättsliga frågor till 2020 – Att stärka förtroendet, rörligheten och tillväxten inom EU

K OM(2014) 144

140611

2013/14:KU45 Granskning av kommissionsrapporter om subsidiaritet och proportionalitet m.m.

K OM(2013) 565

KOM(201 3 )566

140611

2013/14:NU29 Granskning av meddelande om en klimat- och energipolitisk ram 2020–2030

K OM(2014) 15

140319

2013/14:UU4 Kommissionens arbetsprogram 2014

K OM(2013) 739

140205

Prövningsutlåtanden 2014

Utlåtande/utskott

Grunddokument

Beslut

2013/14:SkU35 Subsidiaritetsprövning av

kommissionens förslag om en unionsrättslig ram för tulls r ättsliga överträdelser och sanktioner

K OM(2013) 884

140624

2013/14:SkU23 Subsidiaritetsprövning av

kommissionens förslag om ändring av direktiv 2011/96/EU om ett gemensamt beskattningssystem för moderbolag och dotterbolag hemmahörande i olika medlemsstater

KOM(2013) 814

140129

2 013/14:NU28 Subsidiaritetsprövning av

kommissionens förslag till direktiv om skydd för företagshemligheter (minoritetsutlåtande)

KOM(2013) 813

140129

Bilaga 3

____

Finansutskottets yttrande 2014/15:FiU2y

Bilaga 4

____

Justitieutskottet s yttrande 2014/15:JuU4y

Bilaga 5

____

Civilutskottets yttrande 2014/15:CU2y

Bilaga 6

____

M il jö- och jordbruksutskottets protokollsutdrag

Bilaga 7

____

Näringsutskottets yttrande 2014/15:NU2y

Bilaga 8

____

Arbetsmarknadsutskottet s yttrande 2014/15:AU2y