Beredningskedjan
- behandlar Prop. 2014/15:111 Riksrevisionens rapport om utbildningsstödet till varslade v
- riksdagens skrivelse Rskr. 2015/16:1 Riksdagsskrivelse 2015/16:1
Utbildningsstödet till varslade vid Volvo Cars
2015-10-02 · 4 sidor
Så kom texten hit
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: dokumentet är webbpublicerat utan tryckt paginering och indelas i avsnitt — ett sidnummer visas aldrig om det inte står i källan
Varje sida nedan har en egen länk «Kontrollera mot PDF» till originalet på just den sidan.
Citera
Bet. 2015/16:AU3, Utbildningsstödet till varslade vid Volvo Cars
Dokumentets text
Arbetsmarknadsutskottet s betänkande
2015/16 : AU3
Utbildningsstödet till varslade vid Volvo Cars
Sammanfattning
I betänkandet behandlar arbetsmarknadsutskottet regeringen s skrivelse 201 4 /1 5 : 111 Riksrevisionens rapport om utbildningsstödet till varslade vid Volvo Cars. Ing a motion er har väckts med anledning av skrivelsen.
Utskottet för e slår att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna.
Innehållsförteckning
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Redogörelse för ärendet
Ärendet och dess beredning
Utskottets överväganden
Utbildningsstödet till varslade vid Volvo Cars
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Skrivelsen
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Utbildningsstödet till varslade vid Volvo Cars
Riksdagen lägger skrivelse 2014/15:111 till handlingarna.
Stockholm den 1 oktober 2015
På arbetsmarknadsutskottets vägnar
Raimo Pärssinen
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Raimo Pärssinen (S), Elisabeth Svantesson (M), Annelie Karlsson (S), Katarina Brännström (M), Ann-Christin Ahlberg (S), Sven-Olof Sällström (SD), Hanif Bali (M), Patrik Björck (S), Annika Qarlsson (C), Christian Holm Barenfeld (M), Paula Bieler (SD), Fredrik Malm (FP), Ali Esbati (V), Désirée Pethrus (KD), Helén Pettersson i Umeå (S), Serkan Köse (S) och Magda Rasmusson (MP).
Redogörelse för ärendet
Ärendet och dess beredning
Den 18 februari 2015 överlämnade riksdagen Riksrevisionens gransk ningsrapport Utbildningsstödet till varslade vid Volvo Cars – omskolad till arbete? (RiR 2015:1 ) till regeringen. Riksrevisor Claes Norgren föredrog rappor ten på utskottets sammanträde den 19 februari 201 5 . Den 13 maj 201 5 överlämnade regeringen skrivelse 201 4 /1 5 : 111 till riksdagen.
Utskottets överväganden
Utbildningsstödet till varslade vid Volvo Cars
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna.
Riksrevisionens granskning
Som motiv till sin granskning Utbildningsstödet till varslade vid Volvo Cars – omskolad till arbete? ( RiR 2015:1 ) anger Riksrevisionen att detta är det första av tre exempel på arbetsmarknadspolitiska projekt där den svenska regeringen hittills sökt och fått medel från Europeiska globaliseringsfonden (EGF) för att kunna erbjuda omskolningsåtgärder som går utöver den ordinarie arbetsmarknads politiken.
Riksrevisionen uppmärksammar att e n tidig utvärdering av projektet, som genomfördes av Arbetsförmedlingen, visade att arbetslösheten för projekt deltagare var signifikant högre jämfört med övriga varslade vid företaget , alltså en indikation om att projektet inte varit effektivt . Detta handlade dock sannolikt till stor del o m kortsiktiga inlåsningseffekter medan pr ojektets lång siktiga effekter inte har utvärderats tidigare .
Riksrevisionen har därför undersökt i vilken utsträckning statens insatser i samband med varslen vid Volvo Personvagnar lycka t s återintegrera uppsagda arbetstagare på arbetsmarknaden , vilket också är det syfte som är stödbe rättigat enligt EGF .
Granskningens resultat ger vid handen att statens insatser i samband med varslen vid Volvo Personvagnar haft en negativ effekt på återgången till ar bete . De personer som deltagit i EGF-finansierade utbildningsinsatser har haft en långsammare återgång i arbete jämfört med en matchad kontrollgrupp , en effekt som även gäller på längre sikt, dvs. det handlar inte bara om en inlås ningseffekt under själva utbildningstiden när deltagarna sannolikt är mindre benägna att söka arbete.
Vidare drar Riksrevisionen slutsatsen att tidsaspekten spelar roll för ut fall et : j u längre tid som deltagarna fick vänta på utbildningsstart, desto längre blev den efterföljande arbetslösheten. Dessutom finns det ett starkt samband mellan utbildningarnas längd och efterföljande arbetslöshet: j u längre utbild ning, desto längre blev tiden i arbetslöshet efter avslutad utbildning.
Dessutom konstaterar Riksrevisionen att f inansiering en från EGF innebar ett fokus på strukturell omställning , när det i efterhand visade sig att krisen innehöll både strukturella och konjunkturella inslag. Efter ett kraftigt fall har produktionen nu återhämtat sig, låt vara till en något lägre nivå. I detta fall kan projektet därför sägas alltför ensidig t ha fokuser at på omställning till arbete i andra branscher. Riksrevisionen tillägger emellertid att mot bakgrund av den ö verkapacitet som då rådde i nom den europeisk a fordonsindustri n tedde sig denna bedömning rimlig vid tidpunkten för ansökan .
Riksrevisionen konstaterar avslutningsvis att g ranskningsrapportens slut satser är specifika för projektet Volvo Cars och dess underleverantörer och därför inte bör generaliseras till att gälla andra liknande projekt. Ändå går det att dra lärdomar inför framtiden , menar Riksrevisionen och rekommenderar att regeringen a nvänd er EGF-instrument i kombination med ordinarie arbetsmarknads åtgärder , eftersom det är omöjligt att avgöra i förväg om stora varsel har strukturella eller konjunkturella orsaker . Dessutom rekommend eras det att a nsökningsförfarandet ska gå snabbt liksom att kortare utbildnings insatser bör prioriteras framför längre , allt för att åtgärderna ska få önskad effekt .
Skrivelsen
I skrivelse 2014/15:111 Riksrevisionens rapport om utbildningsstödet till Volvo Cars , delar regeringen flertalet av Riksrevisionens bedömningar . Den övergripande slutsatsen att statens insatser haft en negativ effekt på återgången till arbete för de personer som studerats anser r egeringen är ett viktigt resultat att ta i beaktande. Och l iksom Riksrevisionen menar regeringen att det finns lärdomar att dra inför framtida överväganden om att söka EGF-medel.
Regeringen framhåller att det är mycket svårt att avgöra på förhand om stora varsel har strukturella eller konjunkturella orsaker eller om det rör sig om en kombination. I sammanhanget konstaterar regeringen att den EU-förordning som reglerar EGF inte endast möjliggör aktiva insatser avsedda att snabbt integrera varslade personer inom en annan verksamhetssektor, utan även medger insatser för återintegrering inom den ursprungliga verksam hetssektorn.
Vad gäller rekommendation en att EGF-instrumentet bör kombineras med ordinarie arbetsmarknadsåtgärder för varslade personer konstaterar regeringen att det ta är möjligt , varför man vid framtida ansökningar av EGF-medel också kommer att överväga en sådan möjlighet.
R egeringen betonar att det vid varsel är viktigt att vidta åtgärder så tidigt som möjligt . V id kommande ansökningar om EGF-medel bör därför ett effek tivt och snabbt ansökningsförfarande eftersträvas. Vidare anser regeringen att det bör planeras för sådana insatser som är ändamålsenliga och effektiva sett till såväl innehåll som längd.
Regeringen anser att granskningsrapporten genom skrivelsen till riksdagen är slutbehandlad .
Motioner na
Ing a motion er har väckts med anledning av skrivelsen.
Utskottets ställningstagande
Utskottet noterar att regeringen i sin skrivelse instämmer i flertalet av de bedöm ningar som görs av Riksrevisionen. Utskottet anser liksom regeringen att den övergripande slutsatsen att statens insatser haft en negativ effekt på återgången till arbete är ett viktigt resultat att ta i beaktande.
I sammanhanget vill utskottet understryka att det är svårt att avgöra på förhand om stora varsel har strukturella eller konjunkturella orsaker eller om det rör sig om en kombination. I fallet Volvo Cars kan utskottet liksom Riksre visionen konstatera att det vid tiden för varslet fanns en överkapacitet i den europeiska fordonsindustrin, varför beslutet om att ansöka om EGF-stöd att använda vid strukturella förändringar inte framstår som o rimlig t. I efterhand har det visat sig att huvudorsaken snarast var en konjunkturell ned gång koppla d till den globala finanskrisen, varefter produktionen mer än väl har återhämtat sig.
Mot denna bakgrund välkomnar utskottet regeringens avsikt att vid fram tida ansökningar om EGF-medel kombinera detta instrument med ordinarie arbetsmarknads åtgärder när så är lämpligt .
Med detta föreslår utskottet att riksdagen lägger regeringens skrivelse 2014/15:111 Riksre visionens rapport om utbildningsstödet till Volvo Cars till handlingarna.
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Skrivelsen
Regeringens skrivelse 2014/15:111 Riksrevisionens rapport om utbildningsstödet till varslade vid Volvo Cars