Bet. 2015/16:MJU10

Miljö- och jordbruksutskottet s betänkande

2015/16 : MJU10

Skogspolitik

Sammanfattning

Utskottet föreslår två tillkännagivanden till regeringen med anledning av motionsyrkanden.

• Regeringen bör basera inriktningen på arbetet med det nationella skogs programmet på två jämställda mål: pro duk tions målet och miljö målet . I n rikt ningen bör omfat ta ekono miska, sociala och miljö mäs siga värden och syfta till att skogen och dess värdekedja ytter ligare bidrar till utveck lingen mot ett hållbart sam hälle och en växande bio baserad samhälls ekonomi.

• Regeringen bör även fortsättningsvis värna den natio nella be slutanderätten över skogsfrågor i samband med arbete t med EU:s skogs stra te gi.

Utskottet föreslår att riksdagen avslår övriga motionsyrkanden . Vissa av dessa tar upp samma eller i huvudsak samma frå gor som riksdagen har behandlat ti digare under valperioden, och des sa bereds därför förenk lat.

I b etänkandet finns tio reservationer (S, M, SD, MP, C, V, L, KD) .

Behandlade förslag

Ett tjugotal yrkanden i motioner frå n allmänna motionstiden 2015 /16 .

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Utskottets överväganden

Skogspolitikens övergripande inriktning

Nationellt skogsprogram

Regelförenkling

Gemensam inlämningsfunktion

Definitionen av skog och skyddad skog

Skogsnäringen och träskyddsbranschen

Rådgivning om natur- och kultumiljövärden

Genomförandet av EU:s naturvårdsdirektiv

Skogsstyrelsens arbete med nyckelbiotoper

Skogspolitiken och EU

Motioner som bereds förenklat

Reservationer

1. Skogspolitikens övergripande inriktning, punkt 1 (SD)

2. Skogspolitikens övergripande inriktning, punkt 1 (C)

3. Nationellt skogsprogram, punkt 2 (S, MP, V)

4. Regelförenkling, punkt 3 (M, C, L, KD)

5. Gemensam inlämningsfunktion, punkt 4 (C)

6. Definitionen av skog och skyddad skog, punkt 5 (SD)

7. Rådgivning om natur- och kultumiljövärden, punkt 7 (SD)

8. Genomförandet av EU:s naturvårdsdirektiv, punkt 8 (SD)

9. Skogsstyrelsens arbete med nyckelbiotoper, punkt 9 (SD)

10. Skogspolitiken och EU, punkt 10 (S, MP, V)

Särskilda yttranden

1. Motioner som bereds förenklat, punkt 11 (M)

2. Motioner som bereds förenklat, punkt 11 (SD)

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden 2015/16

Bilaga 2

Motionsyrkanden som avstyrks av utskottet i förslagspunkt 11

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.

Skogspolitikens övergripande inriktning

Riksdagen avslår motionerna

2015/16:2077 av Anders Forsberg m.fl. (SD) yrkande 1,

2015/16:2409 av Göran Lindell och Daniel Bäckström (båda C) yrkandena 1 och 2 samt

2015/16:3018 av Eskil Erlandsson m.fl. (C) yrkande 17.

Reservation 1 (SD)

Reservation 2 (C)

2.

Nationellt skogsprogram

Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om inriktningen på arbetet med det nationella skogsprogrammet och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2015/16:1363 av Kristina Yngwe m.fl. (C, M, FP, KD) yrkande 5,

2015/16:2454 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 4,

2015/16:2607 av Ulf Berg m.fl. (M) yrkande 1 och

2015/16:3018 av Eskil Erlandsson m.fl. (C) yrkandena 18 och 19.

Reservation 3 (S, MP, V)

3.

Regelförenkling

Riksdagen avslår motionerna

2015/16:1363 av Kristina Yngwe m.fl. (C, M, FP, KD) yrkande 6 och

2015/16:2607 av Ulf Berg m.fl. (M) yrkande 3.

Reservation 4 (M, C, L, KD)

4.

Gemensam inlämningsfunktion

Riksdagen avslår motion

2015/16:3018 av Eskil Erlandsson m.fl. (C) yrkande 20.

Reservation 5 (C)

5.

Definitionen av skog och skyddad skog

Riksdagen avslår motion

2015/16:2077 av Anders Forsberg m.fl. (SD) yrkande 6.

Reservation 6 (SD)

6.

Skogsnäringen och träskyddsbranschen

Riksdagen avslår motion

2015/16:1107 av Said Abdu (FP).

7.

Rådgivning om natur- och kultumiljövärden

Riksdagen avslår motion

2015/16:2077 av Anders Forsberg m.fl. (SD) yrkandena 7 och 8.

Reservation 7 (SD)

8.

Genomförandet av EU:s naturvårdsdirektiv

Riksdagen avslår motion

2015/16:2077 av Anders Forsberg m.fl. (SD) yrkande 9.

Reservation 8 (SD)

9.

Skogsstyrelsens arbete med nyckelbiotoper

Riksdagen avslår motion

2015/16:2077 av Anders Forsberg m.fl. (SD) yrkande 10.

Reservation 9 (SD)

10.

Skogspolitiken och EU

Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen även fortsättningsvis ska värna den nationella beslutanderätten över skogsfrågor i samband med arbetet med EU:s skogsstrategi och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2015/16:2607 av Ulf Berg m.fl. (M) yrkande 2.

Reservation 10 (S, MP, V)

11.

Motioner som bereds förenklat

Riksdagen avslår de motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.

Stockholm den 10 mars 2016

På miljö- och jordbruksutskottets vägnar

Matilda Ernkrans

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Matilda Ernkrans (S), Jonas Jacobsson Gjörtler (M), Isak From (S), Johan Hultberg (M), Maria Strömkvist (S), Martin Kinnunen (SD), Jan-Olof Larsson (S), Stina Bergström (MP), Gunilla Nordgren (M), Monica Haider (S), Lars Tysklind (L), Jens Holm (V), Marianne Pettersson (S), Jesper Skalberg Karlsson (M), Runar Filper (SD), Eskil Erlandsson (C) och Magnus Oscarsson (KD).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I detta betänkande behandlar utskottet 25 motionsyrkanden om skogs politik frå n den allmänna motionstiden 2015 /16 . Motionerna tar bl.a. upp frågor om skogs politikens övergripande inriktning , det nat ionella skogsprogrammet, re gel förenkling och genomförandet av EU:s naturvårdsdirektiv . Vissa motions yrkanden tar upp samma eller i huvud sak samma frågor som riksdagen har behandlat tidigare under valperioden . D es sa yrkanden bereds därför för enk lat.

Utskottets överväganden

Skogspolitikens övergripande inriktning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om skogspolitikens övergripan de inriktning.

Jämför reservationerna 1 (SD) och 2 (C).

Motionerna

I Sverigedemokraternas kommittémotion 2015/16:2077 av Anders Forsberg m.fl. föreslås ett till kän na givande om att den ”svenska modellen” med två över gripande och jäm ställ da skogs politiska mål – miljömålet och produk tionsmålet – fortsatt bör bevaras och utvecklas vidare i samarbete med skogs näringen (yrkande 1).

Den principiella utgångspunkten bör vara att skogens värde ska tas till vara. Det gäller både skogen som biologisk tillgång och som råvarubas. Vissa om rå d en ska fredas från av verk ning och miljömålet ska balanseras med pro duk tionsmålet. Detta synsätt har, enligt motionärerna, betydelse inte minst för lands bygden, där både turismen och skogsindustrin gene rerar arbetstillfällen. Dess utom ger skogen möjligheter till en aktiv fritid för landsbygdens befolk ning.

I motion 2015/16:2409 av Göran Lindell och Daniel Bäckstr öm (båda C) slås det inlednings vis fast att den svenska skogen långsiktigt har utvecklats till den värdefulla resurs som den är i dag. Motionärerna anser att utvecklingen mot ett mer hållbart och miljöanpassat skogsbruk sker mest effektivt och flexi belt inom ramen för den nuvarande skogspolitik en . D en grundläggande struk turen i skogspolitiken med en stark ägan de rätt och ett förvaltningsansvar under devi sen ”f rihet under ansvar” ino m ramen för två jämställda mål – ekonomi oc h miljö – ska bibehållas (yrkande 1). Vidare anser motionärerna att regel ver ken ska utfor mas efter ambitionen att maximalt utnyttja skogens möjlig heter som en förny bar re surs och som en koldioxidsamlare men också som en viktig förutsättning för många jobb (yrkande 2).

I Centerpartiets kommittémotion 2015/16:301 8 av Eskil Erlandsson m.fl. framhålls vikten av fler jobb på landsbygden och en hållbar ut veckling i hela landet. Skogen och jobben i sko gen spelar, enligt motionärerna, i detta av se en de en av gör ande roll.

Motionärerna konstaterar därefter att Center par tiet i alliansregeringen lan sera de initiativet Skogs riket. Skogsriket drevs av en vision om hur än mer nyt ta skulle kunna dras av alla de värden som finns i och kommer från den sven ska skogen. Motionärerna påpekar vidare att Skogsriket också har bidragit till att dra igång regionala utveck lings arbeten där bl.a. regionala skogsrik es strate gier har tagits fram och anser att r eger ingen bör fortsätta arbetet med visionen om Skogs riket, där bl.a. produktion, mil jö och re kreation bidrar till fler jobb på lands byg den (yrkande 17).

Tidigare behandling och kompletterande uppgifter

Skogspolitikens övergripande mål

Grunderna för den gällande skogspolitik en fastställdes av riksdagen 1993 (prop. 1992/93:226, bet. 1992/93:JoU15, rskr. 1992/93:252). En viktig för änd ring som då skedde var tillkomsten av två jä mställda mål för skogs politiken :

• Ett produktionsmål: Skogen och skogsmarken ska utnyttjas effek tivt och ansvarsfullt så att den ger en uthålligt god avkastning. Skogs produktionens inriktning ska ge handlingsfrihet i fråga om användningen av vad skogen producerar.

• Ett miljömål: Skogsmarkens naturgivna produktionsförmåga ska bevaras. En biologisk mångfald och genetisk variation i skogen ska säkras. Skogen ska brukas så att växt- och djurarter som natur ligt hör hem ma i skogen ges förutsät tningar att fortleva under na tur liga be tingelser och i livskraftiga be stånd. Hotade arter och na tur typer ska skyd das. Skogens k ultur miljövär den samt dess este tis ka och sociala värden ska värnas.

Regeringen om skogspolitiken

Av budgetproposit ionen för 2016 (prop. 2015/16:1 utg.omr. 23 Areella när ingar, landsbygd och livsmedel) framgår att målet för utgiftsområdet är att insatserna ska bidra till goda förutsättningar för arbete, tillväxt och välfärd i alla delar av landet. De gröna näringarna ska vara livskraftiga och bidra till kli matomställningen och till att naturresurserna används hållbart.

I budgetpr opositionen gör regeringen bedöm ningen att de n befintliga mo del len för skogsför valtningen i h uvudsak är anpassad för att upp nå politikens syf ten. Samtidigt finns det områden som behöver utvecklas inom både produk tions- och miljöområdet, vilka kan han t eras genom ett nationellt skogs progr am och en översyn av skogsvårds lagstiftningen.

Under rubriken P o litikens inriktning anför reger ingen att det finns en unik möj lighet att ta vara på Sveriges skog och kombinera den med den inno va tions kraft som finns i landet. Därigenom skapas nya produkter och tjänster, samtidigt som fossila råvaror ersätts, utsläppen av växthusgaser minskas och det skapas arbetstillfällen på landsbygden.

R egeringen an ser att Sverige behöver en lång siktig skogsstr ategi – ett natio nellt skogspro gram – som optimerar skogens möjligheter att bidra till en håll bar utveckling av det svenska samhället (se vidare nästa avsnitt).

Skogsbruket har också stor betydelse för att nå miljökvalitets mål och gene rationsmål inom mil jömålssyste met. Arbetet med att inf örliva målbilderna för miljöhän syn i det prak tiska skogs bruket är av grundläggande betydelse och följs noga av regeringen. Regeringen anser att fler naturskoga r ska skyd das och att naturvårdshän synen ska öka i den brukade skogen.

Skogen erbjud er möjligheter att skapa syssel sättning också för personer som står långt från arbets marknaden . Berörda myndigheter som Skogs styrel sen och Ar be ts förmedlingen samt andra offent liga aktö rer bör uppmärksamma när de kan bidra till att dessa möjligheter tas till vara. Reger ingen följer upp märksamt arbetet med skogsbrukssektorns jämställdhets strategi och ser det som ett viktigt arbete för att trygga kompetensförsörjningen i skogen.

Vidare framhåller regeringen att Skogsstyrelsen och länsstyrelserna ska fort sätta att utveckla sitt s amarbete för att underlätta kon takter med myndig heterna.

Regeringen värnar den nationella skogspolitiken och följer noggrant den påverkan som nya EU-initiativ har på svensk skog och skogsnäring (se vidare ned an under rubriken Skogspolitiken och EU).

Rättslig översyn av skogsvårdslagen (1979:429)

I november 201 5 beslutade regeringen att till sätta en särskild utredare med upp drag att göra en rättslig översyn av skogsvårdslagen (dir. 2015:121). Utre d aren ska föreslå de ändringar i skogsvårdslagstiftningen som behövs för att säkerställa en effektiv och tydlig lagstiftning när det gäller vissa frågor. Upp draget skulle ursprungligen redovi sas senast den 31 december 2016, men i mars 2016 förlängde regeringen utrednings tiden till den 31 mars 2017 (dir. 2016:17) .

Utskottets ställningstagande

Sverige har en unik möj lighet att ta vara på den svenska skogen och att kombi nera den med den inno vationskraft som finns i landet. Utskottet är i likhet med reger ingen övertygat om att det d ärigenom kan skapas nya produkter och tjänster, samtidigt som fossila råvaror ersätts, utsläppen av växthusgaser min skas och det skapas arbetstillfällen på landsbygden. Denna grund läggande syn på den svenska skogens potential kan anses ligga väl i linje med vad som efter frågas i motion 2015/16:2409 (C). Det saknas således skäl för riksdagen att stäl la sig bakom motionen i den aktuella delen, varför den avstyrks av utskot tet.

Den svenska skogspolitiken vilar sedan mer än två decennier på två jäm ställda mål: ett produktionsmål och ett miljömål. Regeringens och utskot tets grundläggande hållning är att den befintliga modellen för skogsför valtningen i huvudsak är anpassad för att uppnå politikens syft en.

Samtidigt finns det områden som behöver utvecklas inom både produk tions- och miljöområdet, också för att bidra till miljökvalitetsmålet Levan de skogar, vilka kan hanteras genom ett nationellt skogsprogram och d en översyn av skogsvårds lag stiftningen som kommer att genomföras under 2016 . Med hänvisning till det anförda anser utskottet att det inte är motiverat för riksdagen att hörsamma förslagen i motionerna 2015/16:2077 (SD) yrkande 1 och 2015/16:2409 (C) yrkande na 1 och 2 om att riksdagen ska uttala sig till för mån för att den nu varande skogspolitiska modellen ska bevaras och utveck las . När det gäller inriktningen på utvecklingsarbetet kan det nämnas att utskottet vår en 2015 kon staterade att den förra regeringens satsning på det s.k. Skogs riket och er faren heter na från den u tgör en av grunderna för arbetet med att ta fram ett na tionellt skogs program. Förslaget i motion 2015/16:3108 (C) yrkan de 17 om vikten av att fortsätta arbetet med vi sionen om Skogsriket kan där med re dan anses vara till godo sett och kan avslås av riksdagen.

Nationellt skogsprogram

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bifaller motionsyrkanden om inriktningen på arbetet med det nationella skogsprogrammet .

Jämför reservation 3 (S, MP, V).

Motionerna

Skogen är av stor betydelse för den svensk a ekonomi n framhålls det inled ningsvis i kommittémotion 2015/16:1363 av Kristina Yngwe m.fl. (C, M, FP, KD). Motionärerna anser att det nationella skogsprogram mets inriktning bör omfat ta eko nomiska, sociala och miljömässiga värden och syfta till att s kogen och dess värdekedja ytte rligare bidrar till utvecklingen mot ett hållbart sam hälle och en växande biobaserad samhälls ekonomi. De begär ett uttalande från riks dagen om att inriktning en på arbetet med det nationel la skogspr o grammet ska baseras på två jäm ställ da mål: prod uktionsmålet och miljömålet (yrkan de 5).

Även i moderaternas kommittémotion 2015/16:2454 av Lars Hjälmered m.fl. berörs frågan om inriktningen på arbetet med att ta fram ett nationellt skogsprogram. Motionär erna anser att skogsprogrammets inriktning bör vara att det ska omfatta ekonomiska, sociala och miljömässiga värden och syfta till att skogen och dess värdekedja ytterligare bidrar till utveck lingen mot ett håll bart samhälle och en växande biobaserad samhällsekonomi. Det ska ta ett brett och samlat grepp och syfta till att med det håll bara brukandet som grund skapa fler jobb med skogen som bas (yrkande 4).

Inriktningen på det nationella skogsprogrammet tas också upp i kommitté motion 2015/16:2607 av Ulf Berg m.f l. (M). Det konstateras att sko gen är en a v Sveriges viktigaste naturtill gångar och att skogsnäringe n är en viktig del av svensk ekono mi. Motionärerna understryker vikten av att det arbete som alli ans regeringen påbörjade med ett nationellt skogsprogram fortsätter i samma anda. Skogsprogrammets inriktning bör vara att det ska omfatta ekono miska, sociala och miljömässiga värden och syfta till att s kogen och dess värdekedja ytterligare bidrar till utveckling en mot ett hållbart samhälle och e n växande biobaserad samhälls ekonomi. Det ska ta ett brett och samlat grepp och syfta till att med det håll bara brukandet som grund skap a fler jobb med skogen som bas (yrkande 1).

Ett nationellt skogsprogram kan vara ett verktyg för att få en hållbar lands bygd med fler jobb och mer tillväx t i skogen, framhålls det i kommitté motion 2015/16:3018 av Eskil Erlandsson m.fl. (C). Motionärerna anser att program met kan ta till vara på skogen och dess värdekedja som än tydligare skulle kunna bidra till utvecklingen mot ett hållbart samhälle och en biobase rad sam hälls ekonomi. Motionärerna erinrar om att Centerpartiet i regerings ställning drev på för att Sverige skulle u tveckla ett nationellt skogspro gram som omfat tar skogens ekonomiska, sociala och miljömässiga värden. E tt nationellt skogs pro gram ska bidra till fler jobb på landsbygden , och skogen och dess värdekedja bör ut göra stommen i en biob aserad samhällsekonomi (yrkan de 19).

Samtidigt understryker motionär erna att sam verkan mellan alla olika intres sen är en viktig förutsättning och det är av stor vikt att den nuvaran de reger ing en slut för det påbörjade arbetet. För att d et fortsatta arbetet ska bli lycko sam t mås t e man, enligt motionärerna, und vika parallell a processer under den dia log proc ess som nu pågår (yrkande 18).

Tidigare behandling och kompletterande uppgifter

Tidigare riksdagsbehandling

I budgetpropositionen för 2015 (prop. 2014/15:1 utg.omr. 23) anfö rde reger ingen att Sverige behö ver en lång siktig skogsstrategi som optime rar skogens mö jligheter att bidra till utveck lingen av en bioekonomi och som till varatar skogens hela värdekedja. Fler naturskogar ska skyddas och natur vårds hänsyn en ska öka i den brukade skogen. Den nationella skogs poli tiken bör därför vidareutvecklas i bred samverkan med berörda i ett nationellt skogspro gram för Sverige.

Våren 2015 välkomnade utskottet inrä ttandet av ett nationellt skogs pro gram som bidrar till att uppfylla de n nuvarande skogspolitikens jämställda mål – miljömålet och produktions målet – o ch till att förbättra förutsätt ningarna för att nå flera av miljökva litetsmålen, t.ex. Levande sko gar, Begränsad klimat påverkan och Ett rikt växt- och djurliv, samt friluftslivspolitikens mål (bet. 2014/15:MJU11).

När det gäller det fortsatta arbetet med att utforma det nationella skogs pro gram met redovisade utskottet uppfattningen att det ska omfatta ekono miska, sociala och miljömässiga värden och syfta till att skogen och dess hela värde kedja ytterligare bidrar till utvecklingen mot ett håll bart samhäll e och en väx an de biobaserad samhälls ekonomi. Fler naturskogar ska skyddas och na tur vårdshän synen ska öka i den brukade sko gen. Satsningen på Skogsriket oc h erfaren heterna från d et initiativet utgör en av grunderna för ut veck lingen av et t nationellt skogsprogram. Vida re framhöll utskottet att skogsprogrammet bör utformas så att det bidrar till att skapa en gemen sam bild av skogens och skogsbrukets be ty del se för ekonomin, miljön och människors behov av friluftsliv och natur upplevelser.

I budgetpropositionen för 2016 anger regeringen att visionen för a rbetet med det nationella skogs programmet har formulerats enligt följande: Skogen – det gröna guldet – ska bidra till jobb och hållbar tillväxt i hela landet samt till utveck lingen av en växande bioekonomi.

Det pågående a rbetet med det nationella skogs programmet

Under hösten 2015 har fyra arbetsgrupper med intressenter från skogens hela värdekedja inlett sitt arbete. De fyra arbetsgrupperna har följande tematiska fokusområden:

Tillväxt, mångbruk och vär deskapande av skogen som resurs.

Vir kesproduktion, övriga ekosystem tjänster och naturens gränser.

Främjande av biobaserade produkter och energi, smarta tra nsporter, en skogs in dustri i världsklass och ökad export.

Internationella skogsfrågor.

Arbetsgrupperna har hittills arbetat med att defi niera delmål, nuläge t samt fråge ställ ningar och en tidshorisont för arbetet. Dess utom kommer de att ge nom föra omvä rld sanalyser så att det är tydli gt hur utvecklingen inom respek ti ve grupps a nsvarsområde påverkas av föränd ringar i omvä rlden. I februari 2016 lämnade grupperna en kort lägesrapport om sitt hittillsvarande arbete som har varit inriktat på trendspaning och omvärldsanalys. Arbetet ska slutrap por teras senast den 1 oktober 2016.

Under hösten 20 15 genomförde s fyra regionala dia logmöten un der ledning av landsbygds minister Sven-Erik Bucht. Dialogprocessen kom mer att fortsätta under 2016. Därefter är det regeringen s avsikt att under 2017 utar b e ta ett stra te gi dokument m ed ett åt gärdsprogram som ska genomföras de kom man de åren. Regeringen avser att avsätta 26 miljoner kronor årligen mellan 2017 och 2019 för att i samverkan med satsningar från skogs sektorn för verkliga det lång siktiga åtgärds programmet.

Utskottets ställningstagande

Den förra regeringen initierade en satsning på att stärka den svenska skogens roll. Initiativet Skogsriket drevs av en vision om hur än mer nytta skul le kunna dras av alla de värden som f inns i och kommer från den sven ska skogen. Vidare påbörjades e tt arbete med att ta fram ett nationellt skogs pro gram.

Utskottet konstaterar att den nuvarande regeringen har fortsa tt arbetet med det nationella skogsprogrammet. För att säkerställa att utvecklingen av skogs programmet dr ivs med samma grundsyn som tidigare anser ut skot tet att riks dagen bör ställa sig bakom det som anförs i motion 2015/16:1363 (C, M, FP, KD) yrkande 5 om att inriktningen på arbetet med det natio nella skogs pro grammet sk a baseras på två jämställda mål: ett produktionsmål och ett miljö mål. S kogs p rogrammets inriktning bör omfat ta ekonomiska, soci ala och mil jö mässiga värden och syfta till att skogen och dess värdekedja ytter ligare bi drar till ut vecklingen mot ett hållbart sam hälle och en växande bio ba se rad sam hällsekonomi. Detta synsätt överensstämmer även med det som efter frågas i motio nerna 2015/16:2454 (M) yrkande 4 , 2015/16:2607 (M) yrkan de 1 och 2015/16:3018 (C) yrkande na 18 och 19 varför även dessa motio ner till styrks av utskottet i de berörda delar na . När det gäller den sistnämnda motio nen till styr ker utskottet även förslaget om att arbetet med ett nationellt skogs pro gram ska ske utan nya paral lella processer. Samverkan mellan olika intres sen är i det avseendet mycket värde fullt varför samtidiga och bristfälligt ko ordi nerade pa ral lella processer kan för sämra förutsättningarna att skapa ett brett förankrat nationellt skogs pro gram.

Regelförenkling

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om regelförenkling inom skogs bruket och skogsindustrin.

Jämför reservation 4 (M, C, L, KD).

Motionerna

Genom enklare regelverk och bättre service från myndigheterna kan företagar na fokusera på att driva företag, anförs det i kommittémotion 2015/16:1363 av Kristina Yngwe m.fl. (C, M, FP, KD). Motionärerna erinrar om att Alliansen i regeringsstäl lning beslutade om flera förenk lingar för skogsföretagen och skogs ägarna samt om att genomför a djupare analyser för att even tuellt införa ytterligare förenklingar.

Motionärerna anser att det behövs ambitiösa mål när det gäller att förenkla för företag och begär därför ett tillkännagivande om att fortsätta förenkla reg lerna för skogsäga re (yrkande 6).

Skogen är en av Sveriges viktigaste natu rtill gångar och skogsnäringen är en vik tig del av svensk ekonomi, sägs det i kommittémotion 2015/16:2607 av Ulf Berg m.fl. (M). Motionärer na konstaterar att alliansregeringen drev ett ambi tiöst arbete för att förenkla reglerna för skogsbruket och skogsindustrin och be gär ett tillkännagivande om att arbetet med att förenkla regler na för skogs bruk et och skogsindustrin ska fortsätta (yrkande 3).

Tidigare behandling och kompletterande uppgifter

Tidigare riksdagsbehandling

När utskottet våren 2015 behandlade motioner om regelf örenkling inom skogs bruket refere rade det till budgetpropositionen för 2 015 där det fram gick att Skogsstyrelsen tillsammans med övriga ansvariga myndigheter har fortsatt ar be tet med att förenkla för företagen (bet. 2014/15:MJU11). Ino m ramen för ar betet med en samverkande e-förvaltning ska länsstyrelserna i samv er kan med Skogsstyrelsen utveckla en ge men sam inläm ningsfunktion i sy fte att ska pa enkelhet, helhets syn och nytta för kunden (skogsägaren) och en effek tivare förvaltning hos myndigheterna med utgångs punkt i förordningen (2013:44) om en gemen sam inlämnings funk tion för skogsägare. Utskottet konstaterade även att Skogsstyrelsen ha de gjort en genomlysning av vilka möjlig heter till för enk ling som finns i regelverket och att förslagen hade remiss behandlats. Mer parten av förslagen har genomförts genom beslut om änd ring ar i lag ar , för ordning ar och före skrifter.

I sitt ställningstagande konstaterade utskottet att Skogsstyrelsen, som en del i den tidigare reger ingens arbete med att förenkla fö r föret agen, i juli 2014 fick i uppdrag att utreda tv å möjlig het er till förenkling i skogsvårds lag stiftningen. I uppdraget ingi ck att beskriva hur Skogsstyrel sens arbete bör organiseras för att göra det möjligt att förkor ta tiden från det att en avverk ningsanmälan kom mer in till myn digheten till dess att avverkn ingen får på börjas från sex vec kor till tre eller fyra veckor och att analysera möjligheten att ta bort kravet på att redovisa uttag av skogsb ränsle (Grot) i avverk ningsan mälan. Uppdraget redo visades i mars 2015 (meddelande 1/2015). Försl aget bereds för när varan de inom Regeringskansliet.

Regeringen om att förenkla för företagen

I budgetproposit ionen för 2016 (prop. 2015/16:1 utg.omr. 24 Näringsliv ) fram håller regeringen att ett viktigt arbete under mandatperioden är att göra det enklare för företag att utveckla och driva sina verksamheter . Det poäng te ras att det är e n central faktor för hållbar tillväxt och sysselsättning att svenska företag har konkurrenskraftiga förutsättningar i förhållande till om värl den. Det är viktigt att regler na är ändamålsenliga så att den admini stration som krävs för att följa dem hålls till ett minimum. Vidare påpe kar reger ingen att m yn dig heters ser vice och bemötande samt att de har korta hand lägg nings tider är av stor vikt för ett konkurrenskraftigt företagsklimat.

Under perioden 2015–2018 kommer r egeringens förenklingsarbete att in rik tas på områdena Bättre service och Mer ändamålsenliga regler, som kom mer att följas upp mot fyra mål. De två målen för området Bättre service är att det ska bli enklare att lämna uppgifter samt att servicen ska förbättras och att hand läggningstidern a ska bli kortare. För området Mer ändamålsenliga reg ler är målen att regler ska främja företagens tillväxt samt att kostnaderna till följd av regler ska minska. R eger ingen anger vidare att digitalt framstående myn digheter ger en grund för att förenkla för företag.

I februari 2016 underteckna de regeringen en avsiktsförklaring för digital förnyelse av det offentliga Sverige tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Syftet är att samverka för att skapa en offentlig e-förvaltning som möter upp mot medborgares, organisationers och företags förväntningar i ett allt mer digitaliserat samhälle. Ett av de prioriterade områdena är att för enkla för företag genom t .ex. minskad byråkrati och ök ad möjlighet till själv service.

Löpande regelförenklingsuppdrag

Regeringen har gett ett antal myndigheter, däri bland Skogsstyrelsen, i uppgift att följa upp och arbeta mo t att öka servicen, minska handlägg ningstiderna och öka förståelsen för företagens villkor. Följande mål har satts upp för arbe tet:

– År 2020 ska handläggningstiderna på myn digheterna ha minskat jämfört med 2014.

– År 2020 ska fler företagare vara nöjda med sina kontakter med myndig heter jämfört med 2014.

– År 2020 s ka myndigheter ha ett mer syste matiskt samråd med företagare än 2014.

Rapportering ska årligen ske till Tillväxtverket senast den 1 april . Projektet löper under period en 2014–2021.

Utskottets ställningstagande

Utskottet instämmer i regeringens uppfattning att det är en central faktor för hållbar tillväxt och sysselsättning att svenska företag har konkurrenskraftiga förutsättnin gar i förhållande till omvärl den. R egler ska vara ändamålsenliga och den admini stration som krävs för att följa regelverken ska håll as till ett mi nimum. Utskottet finner ingen anledning att betvivla regeringens strävan efter att upprätthålla en hög ambitionsnivå i arbetet med att förenkla för företag i allmänhet och förutsätter att detta också gäller de som är verksamma inom skogsbruket och skogsindustrin.

Utöver detta allmänna konstaterande vill utskottet erinra om att regeringen har gett ett antal myndigheter, däribland Skogsstyrelsen, i uppgift att följa upp och arbeta mot att öka servicen, minska handläggningstiderna och öka för ståel sen för företagens villkor. Konkreta förslag på förenklingar i skogs vårds lagstiftningen bereds dessutom för närvarande inom Regerings kansliet.

Med det anförda avstyrks motionerna 2015/16:1363 (C) yrkande 6 och 2015/16:2607 (M) yrkande 3 .

Gemensam inlämningsfunktion

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett motionsyrkande om en gemensam inlämnings funktion.

Jämför reservation 5 (C).

Motionen

I Centerpartiets kommittémotion 2015/16:30 18 av Eskil Erlandsson m.fl. fram hålls vikten av regelförenklingar. Genom enklare regelverk och bättre ser vice från myndigheterna kan företagarna fokusera på att driva före tag. Motio närerna begär ett uttalande från riksdagen om att regelförenkling och bät tre myndighetskontakter där du lämnar alla uppgifter en gång till ett ställe är viktiga fokusområden för att kunna utveckla skogsnäringen (yrkan de 20).

Kompletterande uppgifter

Våren 2015 överlämnade Uppgiftslämnaru tredningen sitt slutbetänkande Upp g ifts lämnarservice för företagen (SOU 2015:33) till närings- och inno va tions minister Mikael Damberg. T illsammans med flera myndigheter har u tred ningen arbetat med att realisera webbtjänsten verksamt.se . Tjänsten häm tar före tagens alla grunduppgifter ur olika datakällor och m ålet är att min ska och förenkla företagens uppgift s lämnande . Ett förenklat uppgifts lämnande för vän tas minska företagens kostnader men även den arbetsbörda som uppstår när snarlika uppgifter behöver lämnas flera gånger till olika myn digheter.

När det gäller den gemensamma inläm nings funktion som har nämnts i det före gående avsnitt et kan utskottet konstatera att en första version av tjäns ten lanserades våren 2015. Under 2016 kommer en uppdaterad version som om fat tar fler ären de typer och mer funktionalitet. Senast till 2018 ska den ge men samma in läm nings funk tio nen vara färdigställd. En delredovisning av arbetet ska lämnas se nast den 31 au gusti 2016.

Utskottets ställningstagande

Som framgår ovan pågår det arbete med att utveckla en gemensam inlämnings funktion av det slag som efterfrågas i motion 2015/16:3018 (C) yrkande 20 . Det saknas där för skäl för riksdagen att bifalla förslaget och motionen avstyrks således i den aktuella delen.

Definitionen av skog och skyddad skog

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett motionsyrkande om definitionen av skog och skyd dad skog.

Jämför reservation 6 (SD).

Motionen

I kommittémotion 2015/16:2077 av Anders Forsberg m.fl. (SD) konstateras det att reger ingen vid beräkning av andelen skyddad skog endast tar med pro duk tiv skogsmark. Motion ärerna konstaterar att många andra länder anvä n der FN:s livsmedels- och jordbruksorganisations (FAO) definition av skogs mark, v ilken även inkluderar skogs im pe di ment och sådan mark som i Sverige när mast ka n kallas för parker och ströv områden. Mo tio närerna anser att reger ingen bör ansluta sig till FAO :s definition av skyd dad skog och begär därför ett tillkännagivande från riks dagen med den inriktningen (yrkande 6).

Tidigare riksdagsbehandling och kompletterande uppgifter

Tidigare riksdagsbehandling

Våren 2015 av styrkte utskottet ett motionsyr kande (SD) som hade vissa lik heter med det nu aktuella (bet . 2014/15:MJU11). Utskottet hän visade bl.a. till att riksdagen i betänkande 2007/08:MJU18 (s. 32) framhöll att det v ar ange läget att ansluta den svenska definitionen till den brett spridda definition som används av FAO. Detta inte minst för att öka jämförbarheten mellan olika l än ders markanvändning och skogsresurser. Ut skottet anförde också att ett re for me rat skogs marksbegrep p dessutom kan väntas öka enhetligheten i be grepps använd ningen inom landets gränser, vilket också är positivt. Riksdagen biföll förslaget so m senare infördes i skogsvårds lagen (2 §). Ändringen inne bar att skogs mark delades upp i produktiv r espektive impro duktiv skog smark. Be grep pet träd- och buskmark inför de s och begreppet skog liga impediment för tydli gades så att det framgår att detta begrepp inne fat tar improduktiv skogs mark samt träd- och buskmark.

Regeringen om definitionen av skyddad skog

I juni 2015 bevarade klimat- och miljöminister Åsa Romson en interpellation av Anders Forsberg (SD) om skyddad skog (ip. 2014/15:655). Ministern refe rerade uppgifter från SCB som gav vid handen att per den sista december 2014 hade 3,7 procent av den produktiva skogsmarken ett långsiktigt skydd enligt miljöbalken. Till detta kommer områden där det långsiktiga skyddet är säkrat men där länsstyrelsernas beslutsprocess ännu inte är slutförd. Totalt uppskat tades att ca 5 procent av den produktiva skogsmarken har eller i närtid kommer att få ett formellt skydd. Utöver de formellt skyddade områdena avsätter skogs bruket på frivillig basis ca 5 procent av den produktiva skogsmarken.

D iskussionen om att det inte skulle vara meningsfullt att räkna improduktiv skog ansåg ministern bara handla om en statistikuppgift. V idare angav hon att hon inte såg några problem med att inkludera den improduktiva skogsmarken och då säga att skyddet är 7 procent.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser inte att det finns någon anledning att ompröva den gällande de fi nitionen av produktiv skogsmark eller av vad som ska räknas in i begreppet skyddad skog med anledning av vad som anförs i motion 2015/16:2077 (SD) yrkande 6 . Motionen avstyrks således i den aktuella delen.

Skogsnäringen och träskyddsbranschen

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår en motion om den svenska skogs näringens och träskyddsbranschens betydelse.

Motionen

Sverige är världens näst största exportör av papper, pappersmassa och trä varor framhålls det inledningsvis i motion 2015/16:1107 av Said Abdu (FP). Motio nären beskriver sedan den betydande roll som den svenska skogs näringen och träskyddsbranschen spelar och de problem som branschen möter, bl.a. när det gäller bestämmelser kring användning och beskattning av träs kydds m edel. Mo tio nären begär att riks dagen genom ett til lkännagivande ska uppma na re ger ingen att erkänna betydelsen av den svens ka skogsnäringen och trä skydd s bran schen och att inte försvåra deras näringsförutsätt ningar.

Vissa kompletterande uppgifter

Biocidprodukter

En biocidprodukt används för att förstöra, oskadliggöra, hindra, förhindra verkningarna av eller på annat sätt kontrollera skadliga organismer på annat sätt än genom enbart fysisk eller mekanisk inverkan.

Tillhandahållande på marknaden och användning av biocidprodukter re gleras i EU:s biocidförordning och under en övergångsperiod även i natio nell rätt. Syftet med EU:s biocidförordning är att harmonisera reglerna för att för bättra den fria rörligheten för biocidprodukter inom unionen och sam tidigt säkerställa en hög skyddsnivå både för människors och djurs hälsa och för mil jön. Bestämmelserna i förordningen bygger på försiktighets prin cipen. Hu vud regeln är att biocidprodukter ska vara godkända för att få till handa hållas på marknaden och användas.

Det finns 22 olika typer av biocidprodukter enligt EU:s biocidförordning. Exempel på biocidprodukter är desinfektionsmedel, träskyddsmedel, mygg me del, råttgifter och båtbottenfärger.

Svar på skriftlig fråga om träskyddsbranschen

I december 2015 besvarade närings- och innovationsminister Mikael Damberg en fråga från Hans Rothenberg (M) om den svenska träskyddsnäringens kon kurrenskraft (fr. 2015/16:375).

Damb erg konstaterade att en mer bio baserad sam hällsekonomi med en ökad använd ning av trä som råvara för innovativa produkter är en för ut sättning för att klara klimatomställ ning en. När det gäller bestämmelser om trä skydds medel hänvisade ministern till regler ingarna i EU:s biocid för ordning och att bestäm melserna i förordningen bygger på förs ik tig hets prin cip en . Hu vud regeln är att biocidpro dukter ska v ara godkända för att få till handa hållas på mark naden och användas.

Vidare anför de Damberg att reger ingen arbetar kontinuerligt för att skapa goda ramvillkor för företag att verka och utvecklas i Sverige. Fors k ning, innovation och kompetens försörjning är i fokus för detta arbete och utgör viktiga förutsättningar för fortsatt utveckling av hållbara och innovativa pro dukter och tjänster. Utvecklingen mot en mer biobaserad ekonomi kan på det sät tet bidra till ökad tillväxt och sysselsättning i hela landet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har tidigare i betänkandet redovisat en positiv hållning till att ta vara på den svenska skog en och att kombinera den med den innovationskraft som finns i landet. Denna grundsyn kan anses ha en bred politisk förankring i riks dagen. Ett tillkännagivande om den svenska skogsnäringens betydelse så som före slås i motion 2015/16:1107 (FP) kan därför inte anses vara påkallat.

Utskottet anser inte heller att den del av den nyssnämnda motionen som är inriktad på träskyddsbranschen bör föranleda några åtgärder från riksdagens sida. Här hänvisar utskottet till rådande reglering på EU-nivå av användningen av träskyddsmedel . Med det anförda avstyrks motion 2015/16:1107.

Rådgivning om natur- och kultumiljövärden

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om Skogsstyrelsens rådgivning om natur- och kulturmiljövärden och om arbetet med att registrera okända forn- och kulturlämningar.

Jämför reservation 7 (SD).

M otionen

I Sverigedemokraternas kommittémotion 2015/16:2077 av Anders Forsberg m.fl. slås det fast att det är ett brott mot kulturmiljölagen (1988:950) att för störa eller skada forn lämningar. Trots det visar Sko gsstyrelsens och Riksanti kvarieäm betets (RAÄ ) år li ga inventering att nästan hälften av de inventerade fo rn- och kul tur lämning arna har påver kats eller skadats i samband med skogs bruk.

Motionärerna vill att Skogsstyrelsen ska utöka sin rådgivni ng kring natur- och kulturmiljövårds åtgärder inom skogsbruket och begär där för ett tillkänna givande med den inriktningen (yrkande 7). De vill även stödja arbetet med att registrera hitt ills okända forn- och kulturläm ningar som unde rlättar skogs-ägarens och skogs entreprenörens arbete för att upptäcka och för hindra skador på fornlämningar i skogen (yrkande 8).

K ompletterande uppgifter

Regeringen om arbetet med natur- och kulturmiljövård i skogen

Av budgetpropositionen för 2016 (prop. 2015/16:1 utg.omr. 23) framgår att det i samband med avverkning förekommer brister i hänsyn gällande h änsyns krävande biotoper, skydds zoner till vattendrag, sjöar, åkermark och myrar, kör ning över vattendrag samt hän syn till kulturmiljöer i skog.

Vid are framgår det att Skogsstyrel sen har tagit fram målbilder för god mil jö hänsyn i samarbete med skogssektorn. Målbilderna talar om vilken hän syn som skogsbruket i genomsnitt behöver ta vid skogsbruksåt gärder. Skogs när ingen har påbör jat genomförandet genom framför allt anpass ning av sina in struk tioner och utbildningar.

Målbilderna utg ör även grunden för det uppfölj ningssystem som Skogs styrelsen utvecklar i samver kan med se ktorn. Skogsstyrelsen har genom fört mål bilds ut bildningar till ett brett spektrum av skogliga aktörer, med totalt ca 300 del taga re.

Skogsstyrelsen och RAÄ har under 2015 gemensamt ver kat för att minska ska dor na på k ulturmiljön i samband med skogs bruk. I norra Norr land har ett samlat initiativ från skogs bruket o ch berörda myndigheter resul terat i betydligt minskade skador.

Det har även gjorts en översyn av före skrifter och allmä nna råd med prio ritering av miljö hänsyn och artskydd. Skogsstyrelsen har även arbetat för att göra skogsvårdslagens krav på miljöhänsyn tydligare genom utveckling av prax is. Förelägganden om skogsvårdsåtgärder och förbud enligt 30 § skogs vårds lagen (den s.k. hänsynsparagrafen) har ökat.

Regeringen anger vidare att den har en tydlig am bition att sk yddsvärda skogar inte ska avver kas utan bevaras antingen genom formellt skydd eller fr i villiga avsättningar. Stora ansträng ningar bör göras av såväl staten som skogs bruket för att skyddsvärda skogar inte avverkas. Det finns ett stort antal hota de skogslevande arter , och de fles ta skogliga naturtyper na har in te uppnått gynn sam beva randestatus.

Skogsstyrelsens utvärderingar under 2000-talet visar på brister i skogs brukets miljöhänsyn vid föryngringsavverkningar. Hänsynskrävande biotoper, forn- och kulturlämningar och vatten drag skadas i alltför hög utsträckning. Reg er ingens ambition är att miljöhänsynen ska öka i den brukade skogen och att skadorna ska minska.

Nya och rev iderade målbilder för god miljö hänsyn

I december 2 015 föreslog skogssektorn i bred samverkan ett antal nya mål bilder för god miljöhänsyn. För slagen på nya målbilder och på reviderade be fintliga målbilder gick ut på re miss i december 2015. Sista svarsdag var den 15 febru ari 2016.

Skogens kulturarv

Under 2015 har Skogsstyrelsen och Riksantikvarieämbetet (RAÄ) genomfört insatser i samverkan för att öka effektiviteten i arbetet med att bevara och ut veckla skogens kulturarv.

Regeringsuppdraget Kulturarv i skogen (KIS) har RAÄ bedrivit tillsam mans med Skogsstyrelsen och i samråd med länsstyrelserna och berörda ak törer. Upp draget omfattar redovisning av vilka åtgärder som har vidtagits för att för hind ra skador på kulturmiljöer i samband med skogsbruksåtgärder. Projek tet om fat tar dels sammanställning av tidigare arbete, dels genomförande av åtgär der som föreslogs i ett gemensamt projekt mellan RAÄ och Skogs styrel sen 2013. Regeringsuppdraget ska rapporteras till Näringsdeparte mentet i april 2016.

RAÄ och Skogsstyrelsen har även fortsatt att utveckla Skogsstyrelsens hän syns uppföljning av skogsbrukets skador på kulturmiljöer (forn- och kultur läm ningar). Skadeuppföljningen görs inom ramen för Skogsstyrelsens arbete med uppföljningar av skogsbrukets miljöhänsyn. Resultat från ett tidi gare pro jekt används nu som indikator för miljökvalitetsmålet Levande skogar. RAÄ har tillsammans med Skogsstyrelsen avrapporterat kontroll inven tering en och kali brerat detta instrument för att utveckla hänsyns uppfölj ningen. Av sik ten är att skadorna på skogliga kulturlämningar ska minska.

Projektet Kvalitetssäkring Skog och historia drivs av RAÄ och Skogs styrelsen under perioden 2012 –2016 . Syftet är att granska och registrera de lämningar som framkom genom ett tidigare arbetsmarknadsprojekt. Kvalitets säkringen anses vara nödvändig för att informationen ska bli tillförlitlig för markägare, myndigheter och allmänhet. Arbetet innebär kortfattat att en er fa ren arkeolog i fält kontrollerar och redigerar dokumentationen och sedan regi strerar uppgifterna i RAÄ:s digitala fornminnesinfor ma tionssystem (FMIS).

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar att det finns brister i den miljöhänsyn som t as i samband med avverkning och att regeringens ambition är att skadorna ska minska. Vi da re noterar utskottet att det har genomförts en översyn av föreskr ifter och all männa råd med prio ritering av miljöhänsyn och artskydd. Därutöver vill ut skottet framhålla att Skogsstyrelsen tillsammans med skogssektorn för när varande håller på att ta fram nya målbilder för god miljöhänsyn och ett system för att följa upp arbetet i förhållande dessa målbilder. Utskottet förutsätter att de nya målbilderna kommer att kommuniceras på ett tydligt sätt till berörda aktörer genom olika former av rådgivning s - och utbildningsinsatser. Ett till känna givande med den inriktningen som föreslås i motion 2015/16:2077 (SD) yrkande 7 kan därför inte anses vara påkallat . Motionen avstyrks även i den del där det föreslås ett tillkännagivande om stöd till arbetet med att registrera okända forn- och kulturlämningar (yrkande 8) . Här hänvisar ut skot tet till det ovan redo visa de utredningsarbete som kommer att avrapporteras under våren 2016 och till det arbete som redan pågår med att granska och registrera sådana lämningar som har identifierats tidigare. Ett kvalitetssäkrat digitaliserat och koordinatsatt underlag ökar förutsättningarna för att forn- och kultur lämningar inte ska ska das i samband med olika av skogsbruksåtgärder.

Genomförandet av EU:s naturvårdsdirektiv

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett motionsyrkande om genomförandet av EU:s naturvårdsdirektiv i Sverige.

Jämför reservation 8 (SD).

Motionen

I kommittémotion 2015/16:2077 av Anders Forsberg m.fl. (SD) sägs det att skogsbruk i praktiken s kulle vara förbjudet om det s.k. art skyddsdirektivet följ des strikt. Motionärerna anser att genomförandet av direktivet i den svensk a lag stiftn ing en (främst genom a rtskyddsför ordningen [2007:845] ) går betydligt längre än vad som krävs. De begär ett tillkännagivande från riks dagen om art- och ha bi tat direktivet res pektive fågeldirektivet och dess genom förande i lagstift ning en (yrkande 9).

Motionärerna anser att man inte kan använda den svenska rap porteringen av a rt- och habitat direktivet som utgångspunkt för en utvärdering av vare sig miljömålet Levande skogar i stort eller huruvida vissa naturtyper mer speci fikt har gynnsam status eller inte. Motionärerna anser att Sverige – bort sett från befintliga defini tioner på EU-habitaten – i stället bör sätta upp mål för be varan det som baseras på egna defini tioner av olika naturtyper.

Tidigare behandling och kompletterande uppgifter

EU:s naturvårdsdirektiv

EU:s art- och habitatdirektiv (direktiv 92/43 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter) ska bidra till att säkerställa den biologiska mångfalden genom att bevara livsmiljöer, vilda djur och växter. Vidare finns EU:s fågel direktiv (direktiv 2009/147 om bevarande av vilda fåglar). Direktivet inne hål ler regler till skydd för samtliga naturligt förekommande och vilt levande få gel arter inom EU, liksom deras ägg, reden och b oplatser. Både art- och habi tat direktive t och fågeldirektivet är minimi direktiv, vilket innebär att med lems länderna inte får infö ra regler som innebär ett mindre strängt skydd än vad di rek tiven föreskriver.

Inom ramen för det s.k. Refit programmet, dvs. kommissionens program om lag stiftningens ändamålsenlighet och re sultat ( KOM (2015) 215) har kom mis sionen under 2015 inlett en kontroll av naturvårdsdirektiven för att bedöma om dessa är lämpliga för sitt syfte. Kontrollen kommer att omfatta frågor om lag stiftningens ändamålsenlighet, effektivitet, konsekvens, relevans och EU-mervärde.

Artskyddsförordningen och EU

Artskyddsförordningen bygger på bemyndiganden i miljöbalkens åttonde kapi tel för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att ut fär da regler till skydd för hotade djur- och växtarter utöver vad jakt- och fiske lag stiftningen innebär. Genom artskyddsförordningen har en väsentlig del av bestämmelserna i EU:s naturvårds direktiv genomförts i svensk lagstiftning. För ord ningen omfattar dels de arter som skyddas enligt de båda direktiven, dels vissa andra vilt levande arter som är hotade i Sverige.

Tillkänn agivande om förändring av natur vårdsdirektiven

Våren 2015 behandlade utskottet ett antal motionsyrkand en med koppling till EU:s natur vårdsdirektiv (bet. 2014/15:MJU12). Utskottet anförde att det na tur vårds arbete som bedrivs inom EU genom art- och habitatdirektivet och få gel direktivet ä r angeläget för att bevara livs miljöer och vilda djur och växter inom EU och för att säkerställ a att EU lever upp till interna tionella åtaganden på området. Direktiven ansågs även utgör a en viktig ram för de åtgärder som vidtas för hotade arters bevarande i Sverige. Sam tidigt ansåg utskottet att re gel verket för skydd av värdefulla miljöer och arter i EU bör anpassas efter de olika nationella förutsättning arna. Mot den bakgrunden biföll riksdagen ett mo tionsyr kande (C, M, FP, KD ) och uppmanade reger ingen att verka för att förändra art- och ha bitatdirektivet så att klassi ficeringen av hotade djur och växter i högre grad kan avgöras i Sverige.

Avrapportering om bevarandestatus

Av budgetpropositionen för 2016 ( prop. 2015/16:1 utg.omr. 20 Allmän miljö- och natur vård) framgår att Sverige rappor terar bevarandestatus för skogs typer och skogslevande arter som omfattas av EU:s art- och habitatdirektiv. Den se nas te rappor teringen (20 13) visade att 15 av de 16 skog liga naturtyper som omfattas av direktivet har dålig eller oti llräcklig bevarandestatus. Vida re be dömdes att 20 av 32 skogslevande arter har dålig eller otillräck lig bevaran destatus. Det angavs vidare att m er par ten av dagens brukade skogar saknar de flesta av de kvaliteter som gäll er för habitatdirektivets natur typer.

Nästa avrapportering till EU enligt ovan ska göras 2019.

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar inledningsvis att riksdagen genom ett tillkännagivande vår en 2015 har uppmanat regeringen att verka för att förändra art- och habi tat direktivet så att klassi ficeringen av hotade djur och växter i högre grad kan av göras i Sverige. Därutöver pågår för närvarande en översyn av EU:s s.k. na tur vårdsdirektiv i vilken bl.a. frågor om lagstift ningens ända måls en lighet, effek tivitet, konsekvens, relevans och EU-mer vär de ska föl jas upp .

När det gäller genomförandet av direktiven i Sverige som tas upp i motion 2015/16:2077 (SD) yrkande 9 vill utskottet erinra om att de aktuella direktiven är mini mi direktiv och att det således är upp till respektive medlemsland att avgöra om man vill gå längre än vad som krävs i direktivet.

Utskottet anser vidare att utfallet av den nyssnämnda översynen och reger ingens åtgärder med anledning av det ovan refererad e tillkännagivandet bör av vaktas innan det finns skäl för riksdagen att vidta några åtgärder i enlighet med vad som anförs i motionen om genomförandet av natur vårds direk tiven i Sverige. Motionen avstyrks således i den aktuella delen.

Skogsstyrelsens arbete med nyckelbiotoper

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett motionsyrkande om Skogsstyrelsens arbete med nyckelbiotoper.

Jämför reservation 9 (SD).

M otionen

I kommittémotion 2015/16:2077 av Anders Forsberg m.fl. (SD) begärs ett till kännagivande om Skogsstyre lsens arbete med nyckelbiotoper (yrkande 10). Motionärerna menar att de s.k. nyckelbiotoperna är till stor nackdel för många markägare, som ofta hamnar i en exproprie ringsliknande situation utan möj lighet till rimlig kompensation. För att ett område som har pekats ut som en mö j lig nyckelbiotop ska leda fram till en ekonomisk uppgörelse med mark ägaren måste det skyddas i ett formellt avtal, vanligen som ett natur reservat, biotop skyddsområde eller genom ett naturvårdsavtal. Skogs styrelsen har in venterat nyc kelbiotoper och även om det inte fattas be slut om något formellt skydd av den aktuella marken kvarstår d en i förteckningen över nyckel bio toper och kan i praktiken alltså inte avverkas. Nya ställnings tagan den kring möj liga nyckel biotoper görs mycket sällan och det saknas rutiner för att avför a möj liga nyckel bio toper som inte leder fr am till ett formellt skydd.

Motionärerna anser att Skogsstyrelsen bör ge nomf öra en översyn av dagens nyckelbio toper, för att vissa känsliga naturtyper inte ska vara varken över- eller underrepresenterade. Dess utom bö r Skogsstyrelsen löpande avregi strera nyckelbiotoper som inte längre är ändamålsen liga.

Tidigare behandling och kompletterande uppgifter

Nyckelbiotoper

Nyckelbiotoper är skogsområden med mycket höga naturvärden. Dessa områ den har egen skaper som gör att de är viktiga för att hotade eller missgynna de arter i skogen ska ha möjlig het att överleva.

Av budgetpropositionen för 2016 ( prop. 2015/16 :1 utg. omr. 20) framgår att Natur vårds verket v id olika tillfällen har redovis at omfattningen av värde fulla skogar som saknar formellt skydd, s.k. värdekärnor. De kända arealerna utgörs framför allt av värdefulla skogar som är utpekade av länsstyrelserna samt nyc kelbiotope r och områden med höga naturvär den som har pekats ut av Skogs styrelsen.

De kända areal erna omfattar ca 880 000 hek tar produktiv skogsmark ne dan för den fjällnära gränsen. En del av denna areal torde omfattas av fri villiga avsättningar. Den exakta areale n av oskyddade värdekärnor är okänd men Naturvårds verket bedömer att den totalt kan uppgå till 1,3–1,5 miljoner hektar produktiv skogsmark nedanför den fjällnära gränsen. Omfattningen av avver kade kända nyckelbiotoper och områden med höga naturvärden har via satellit bildsanalys skattats till omkring 2 000 hektar per år. Arealen oregi strera de vär de kärnor som avverkas är sanno likt högre. Det sker även ett naturligt till skott av nyckelbiotoper genom att hänsyns krävande biotoper o ch andra områ den med höga natur värden med tiden uppnår nyckelbiotops status. Under 2014 regi strerade Skogs styrelsen 993 nya nyckelbiotoper med en areal om 5 100 hektar.

Skogsstyrelsens arbete med nyckelbiotoper

Skogsstyrelsen har inventerat nyckelbiotoper sedan 1990. Nyckelbiotops in ven teringen har genomförts i hela landet med en gemensam metod. Drygt 50 olika typer av nyckelbiotoper har definierats . Vid inventeringen har alla om råd en bedömts, avgränsats och beskrivits i fält av specialutbildad personal.

Resultaten av i nventeringarna används till rådgiv ning och planering av in s at ser för naturvår den. Alla inve nterade nyckelbiotoper har regi strerat s och finns redovisade på Skogs styrelsens webbsida.

Skogsstyrelsen v erkar för att natur- och kulturmil jövärden i nyckelbiotoper bevaras och utveck las. Vissa områden bör lämnas orörda medan andra kräver naturvårdande skötsel.

Enligt uppgift från Skogsstyrelsen gallrar eller korrigerar man registret över nyckelbiotoper i de fall det upptäcks felaktigheter i registreringen. Däremot tar man inte bort de nyckelbiotoper som av någon anledning har blivit för stör da. I de fallen görs dock e n notering i registret om de skador som har upp kom mit . Att myn digheten behåller dessa biotoper i registret moti veras med att man vill bevara en historik över de nyckelbiotoper som en gång har regi st re rats .

I regleringsbrevet för 2016 fick Skogsstyrelsen i uppdrag att i samarbete med Natur vårds ver ket utvär dera regeringsuppdraget Na tio nell strategi för for mellt skyd d av skog . I arbetet ingår bl.a. att redovisa arealer och geo grafisk fördelning av kända vär defulla s kogar som saknar formellt skydd och vilka av dessa so m om fattas av frivilliga avsätt ning ar samt att analysera behovet av kom pletterand e kart läggning av okända värdefulla skogar. Resul tatet från ut vär deringen ska kunna använ das i reger ingens arbete med att utveckla nya etapp mål för skydd av skog. Upp draget ska redovisas senast den 31 december 2016.

Utskottets ställningstagande

Utskottet finner inte anledning att vidta några åtgärder med anledning av vad som anförs i motion 2015/16:2077 (SD) yrkande 10 om Skogsstyrelsens arbete med nyckelbiotoper. Att Skogsstyrelsen bibehåller vis st statistik underlag kring vär de fulla naturområden som har påverkats av skogsbruk eller annan verk sam het förefaller rimligt med hänsyn till myndighe tens uppgift att följa upp skog s tillståndet i allmänhet och miljökvalitetsmålet Levande skogar i synner het. Vidare vill utskottet påminna om att det för närvarande pågår en översyn av om fattningen och den geografiska utbredningen av kända värde ful la skogar som ska kunna ligga till grund för regeringens arbete med att ut veckla nya etapp mål för skydd av skog. Utfallet av denna översyn kan ha bety delse för den fortsatta hanteringen av nyckelbiotoperna och bör därför avvak tas innan det finns skäl för riksdagen att agera i frågan. Motionen av styrks i den aktuella delen.

Skogspolitiken och EU

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bifaller ett motionsyrkande om att regeringen på EU-nivå ska värna den nationella beslutan derätten över skogs frågor .

Jämför reservation 10 (S, MP, V).

M otionen

EU har ingen gemensam skogspolitik, sägs det inledningsvis i kommitté mo tion 2015/16:2607 av Ulf Berg m.fl. (M). Ansvaret för skogs poli tiken lig ger i stället hos de enskilda med lems stat erna. Motionärerna konstaterar dock att det pågår ett arbete inom EU med att ta fram en ny skogsstrategi. Här be tonar motionärerna vik ten av att en sådan strategi avgränsas för att EU inte ska få inflytande över detaljer i den sven ska skogspolitiken eller att onödiga admi ni strativa och byråkratiska hinder tillkom mer. Motion ärerna anser att reger ingen även fortsätt ningsvis måste värna den na tionella beslutan derätten över skogs f rågor . Ett riksdags uttalande med den inne börden efter fråg as (yr kan de 2).

Tidigare behandling och kompletterande uppgifter

Regeringen om EU:s skogspolitik

I budgetpropositionen för 2016 ( prop. 20 15/16:1 u tg. o mr. 23) framhåller re ger ingen att den värna r den nationella skogspoli tiken och noggrant följe r nya EU-initia tivs påverkan på den svensk a skog en och skogs näring en . Regeringen anser att de EU-in sats er som be rör skogsområdet även fortsätt ningsvis bör vara be grän sa de och respek tera subsidiaritets pri ncipen. Vidare konstaterar re ger ingen att även om det inte finns en gemensam skogspolitik i EU kan svenskt skogsbruk på ver kas av en ut vecklad unions poli tik på t.ex. klimat- och energi om rådet varför goda ram villkor för hållbart skogsbruk behöver bevaras och ut veck las också i sådana EU-sammanhang. Vidare har regeringen för avsikt att spela en aktiv roll avsee nde skogs frågor i det interna tionella arbetet.

EU:s skogsstrategi

Hösten 201 3 presenterade kommissionen ett förslag till en ny s kogsstrategi [1] . Den då varan de bor gerliga regeringens övergripande ståndpunkt i samman hanget var att skogspolitik är nationell kompetens och om kommissionen an vän der sin initiativrätt måste subsidiaritetsprincipen respekteras. Samtidigt vär de sat tes att strategin syftar till att förbättra samordningen på EU-nivå. Re geringen ansåg det vara av stör sta vikt att även den uppdaterade skogs strategin beaktar de oli ka förutsättningar som råder i EU:s medlems stater samt respek terar och kom pletterar me dlemsstaternas nationella skogs politik.

Hösten 2015 antog kommissionen en flerårig genomförandeplan (Forest MAP [Multi Annual Implementation P lan]) för det fortsatta arbetet med EU:s skogsstrategi. Den fleråriga genomförande planen utarbetades i dialog mellan medlemsstaterna och den rådgivande Ständiga skogsbrukskommittén. I syfte att operationalisera genomförandet har kommissionen också tagit fram en års plan som förtydligar planeringen och prioriteringar för 2016.

Utskottets ställningstagande

För närvarande pågår ett arbete inom EU med att ta fram en ny skogsstrategi, vilket utskottet i grunden ser positivt på. Ett dylikt redskap kan vara använd bart för att på ett övergripande plan samordna EU:s politik och för att ta till vara sko gens bidrag till ett hållbart samhälle och dess potential för jobb och tillväxt.

Samtidigt ser u tskottet med viss oro på att en sådan strategi blir det första steget mot en framtida gemensam skogspolitik inom EU, vilket med stor san no likhet skulle kunna få betydande negativa konsekvenser för Sverige och för den svenska skogs bruks modellen. Redan i dag påverkas förutsättningarna för att bedriva en nationell skogspolitik av flera EU-direktiv och förordningar som berör skogsbruket. En än större inblandning från EU i dessa frå gor riskerar också a tt medföra ett större fokus på detaljstyrning och leda till att admini stra tiva och byråkratiska hinder tillkom mer. Förutsättningarna för att även fort sätt ningsvis kunna bedriva skogsbruk i Sverige under devisen ”frihet under an svar” kan därmed komma att kringskäras på ett sätt som utskottet anser vore olyckligt.

I likhet med vad som anförs i motion 2015/16:2607 (M) och mot bakgrund av det nyss sagda anser u tskottet att det är mycket angeläget att regeringen agerar kraftfullt på EU-nivå när det gäl ler att hävda den nationella besluts kom petensen på det skogspolitiska området. För att säkerställa att så sker bör riks dagen ställa sig bakom förslag et om ett till kännagivande med denna in ne börd. Med det anförda tillstyrks motion 2015/16:2607 (M) yrkande 2.

Motioner som bereds förenklat

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett antal motionsyrkanden som har behandlats tidigare under valperioden.

Jämför särskilda yttrandena 1 (M) och 2 (SD).

Utskottets ställningstagande

De motionsförslag som tas upp i bilaga 2 rör samma eller i huvudsak samma frå gor som utskottet har behandlat tidigare under valperioden i betänkandet 2014/15:MJU11 Skogspolitik. Riksdagen avslog då motionsyrkandena i enlig het med utskottets förslag. Utskottet ser ingen anledning att nu göra någon an nan bedömning och avstyrker därför motionsförslagen.

Reservationer

1.

Skogspolitikens övergripande inriktning, punkt 1 (SD)

av Martin Kinnunen (SD) och Runar Filper (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2015/16:2077 av Anders Forsberg m.fl. (SD) yrkande 1 och

avslår motionerna

2015/16:2409 av Göran Lindell och Daniel Bäckström (båda C) yrkandena 1 och 2 samt

2015/16:3018 av Eskil Erlandsson m.fl. (C) yrkande 17.

Ställningstagande

Den svenska skogen är en nationell angelägenhet. Skogsbruket är en av våra vik tigaste näringar och utgör en oerhört viktig länk i den kedj a som ska hålla ihop eko nomin i många regioner. I ett nationellt perspektiv utgör e n skogs in du stri i absolut världsklass en hörn sten i den svensk a ekonomi n . I slutändan byg ger den na industri på en god tillgång till råvara av hög kvalitet. Samtidigt har sko gen betydelse på många fler sätt än att leverera råvara till skogs indu strin , inte minst vad gäller friluftsliv, turism, kulturarv och biologisk mångfald.

Sverige har en mycket värdefull resurs i form av kunskap om och erfarenhet av skogsbruk. Detta vill vi och Sverigedemokraterna bevara, men då mås te det vara ekonomiskt lönsamt att bruka skogen även i framtiden. Vi är över tygade om att den ”svenska modelle n” med två övergripande och jäm ställ da skogs politiska mål – miljömålet och produktionsmålet – är det förhåll ningssätt som även fortsättningsvis kommer att kunna garantera ett ekono miskt bärkraftigt skogsbruk samtidigt som olika miljömål kan uppnås. Vi in stämmer därför i det som sägs i motion 2015/16:2077 (SD) om att riks dagen ge nom ett tillkänna givande ska tydliggöra att denna modell bevaras och ut veck las vidare i sam arbete med skogsnäringen . Med det anförda till styrks den nyssnämnda motio nen i den aktuella delen. Motionerna 2015/16:2409 (C) och 2015/16:3018 (C) avstyrks i de här aktuella delarna.

2.

Skogspolitikens övergripande inriktning, punkt 1 (C)

av Eskil Erlandsson (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2015/16:3018 av Eskil Erlandsson m.fl. (C) yrkande 17 och

avslår motionerna

2015/16:2077 av Anders Forsberg m.fl. (SD) yrkande 1 och

2015/16:2409 av Göran Lindell och Daniel Bäckström (båda C) yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

S kogen är mycket viktig för Sverige och ett hållbart brukande av skogen inne bär att den ska kunna producera mer samtidigt som nödvändiga hänsyn tas till miljö målen. Vidare vill jag lyfta fram betydelsen av vidare för ädling av sko gens produkter och vikten av att ta till vara på den potential som finns i skogs pro duktrelaterade innovationer. Skogen är även en rik källa för upp level ser och rekreation , vilket inte får glömmas bort .

Jag instämmer i det som sägs i motion 2015/16:3018 (C) om att s kogen och jobben i skogen spelar en avgörande roll f ör tillkomsten av fler jobb på lands bygden och för en hållbar utveckling i hela landet. I likhet med vad som sägs i motionen anser jag att en stor vinst med den svenska skogspolitiken har varit de övergripande principer s om regelverket bygger på, däribland politi kens dub bla och jämstäl lda mål om miljö och produktion. Det behövs enkla men tyd liga regler för skogen. Miljöansvar och produktion är något som ska gå hand i hand och därför har jag och Centerpartiet stor tilltro till det synsätt som ge n omsyrar skogsvårdslagstiftningen nämligen ”frihet under ansvar” och utan sådan förödande byråkrati som dödar engagemang et för såväl ett hållbart ak tivt brukande som ett effektivt naturvård sarbete.

I alliansregeringen bidrog Centerpartiet till att dra igång initiativet Skogs riket. Skogsriket var en vision om hur än mer nytta kan dra s av alla de värden som finns och kommer från den svenska skogen som i mångt och mycket över ensstämmer med det jag har anfört ovan. Detta lycko sam ma och vär de fulla arbete bör enligt min mening fortsätta och jag tillstyrker därför för slaget i mo tion 2015/16:3018 (C) om att riksdagen genom ett tillkänna gi vande bör fram föra detta till regeringen. Samtidigt avstyrker jag motion 2015/16:2077 (SD) i delar som är aktuella i detta avsnitt. Även motion 2015/16:2409 (C) avstyrks.

3.

Nationellt skogsprogram, punkt 2 (S, MP, V)

av Matilda Ernkrans (S), Isak From (S), Maria Strömkvist (S), Jan-Olof Larsson (S), Stina Bergström (MP), Monica Haider (S), Jens Holm (V) och Marianne Pettersson (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår motionerna

2015/16:1363 av Kristina Yngwe m.fl. (C, M, FP, KD) yrkande 5,

2015/16:2454 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 4,

2015/16:2607 av Ulf Berg m.fl. (M) yrkande 1 och

2015/16:3018 av Eskil Erlandsson m.fl. (C) yrkandena 18 och 19.

Ställningstagande

Den borgerliga regeringen inledde arbetet med att utarbeta et t nationellt skogs program och d en nuvarande regeringen har fortsatt detta arbete.

När utskottet under det förra riksmötet tog ställning till motioner liknande de nu aktuella om skogsprogrammets inriktning redovisade s bl.a. att det ska om fatta ekonomiska, sociala och miljömässiga värden och syfta till att skogen och dess hela värdekedja ytterligare bidrar till utvecklingen mot ett hållbart sam hälle och en växande biobaserad samhällsekonomi. Vidare framfördes att sats ningen på Skogsriket och erfarenheterna från den utgör en av grunderna för utvecklingen av ett nationellt skogsprogram.

Vi kan inte se att inriktningen på det pågående arbete t med det nationella skogs programmet avviker i någon betydande utsträckning från det som efter frågas i motionerna 2015/16:1363 (C, M, FP, KD), 2015/16:2454 (M), 2015/16:2607 (M) och 2015/16:3018 (C). Således saknas det skäl för riks dagen att bifalla motionerna i de delar som gäller inriktningen på det nationella skogsprogrammet.

4.

Regelförenkling, punkt 3 (M, C, L, KD)

av Jonas Jacobsson Gjörtler (M), Johan Hultberg (M), Gunilla Nordgren (M), Lars Tysklind (L), Jesper Skalberg Karlsson (M), Eskil Erlandsson (C) och Magnus Oscarsson (KD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2015/16:1363 av Kristina Yngwe m.fl. (C, M, FP, KD) yrkande 6 och

2015/16:2607 av Ulf Berg m.fl. (M) yrkande 3.

Ställningstagande

Vi vill att hela Sverige ska leva. Då behöver människor kunna bo och verka på landsbygden. Hela Sveriges utvecklingskraft, tillväxtpotential och syssel sättningsmöjligheter ska tas till vara, och människor och företag över hela vårt land ska ges möjligheter att växa och utvecklas.

När det gäller företagandets villkor instämmer vi i det som sägs i motion 2015/16:1363 (C, M, FP, KD) om att det är viktigt att regelkrånglet och den administrativa bördan minskar för att fler människor ska vilja starta och driva företag på landsbygden. Alliansregeringen bidrog till att utvecklingen på detta område går år rätt håll, men ytterligare förenklingsarbete är avgörande för de grö na näringarna. Därigenom kan företagarna spara både tid och pengar och får möjlighet att fokusera på sin verksamhet. Vi anser att målsättningen bör vara att grund läggande uppgifter om företaget och dess verksamhet bara ska behöva lämnas en gång och till ett ställe. Arbetet med att reducera den admini stra tiva bördan för företagen och underlätta kontakten med myndigheterna mås te fortsätta. Genom enklare regelverk och bättre service från myndig heter na kan företagarna fokusera på att driva företag. Alliansen fattade i re gerings ställning beslut om flera förenklingar för skogsföretagen och skogs ägar na samt om att genomföra djupare analyser för att eventuellt införa ytter ligare för enklingar. Vi anser att det behövs ambitiösa mål när det gäller att för enkla för företag och anser därmed att regeringen bör fortsätta arbetet med regel förenkling som har bäring på skogsbruket och tillstyrker därför för slaget i den nyssnämnda motionen om att riksdagen genom ett till känna givan de ska upp mana regeringen att fortsätta förenkla reglerna för skogsägare. Vi står ock så bakom det liknande förslaget i motion 2015/16:2607 (M) där även be hovet av fortsatt regelförenkling för skogsindustrin lyfts fram.

5.

Gemensam inlämningsfunktion, punkt 4 (C)

av Eskil Erlandsson (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2015/16:3018 av Eskil Erlandsson m.fl. (C) yrkande 20.

Ställningstagande

D et ska vara så enkelt som möjligt att starta och driva företag. Därför måste arbetet med att regelförenkla, sänka kostnader na och minska byråkratin fort sätta . Enligt min och Centerpartiets uppfattning bör e tt mål vara att så långt det är möjligt minska regelkrångel för all typ av företagsamhet, framför allt den små ska liga. Det är ett arbete som måste ske fortlöpande och även innefatta sam ord ningen av myndigheters arbete för att så långt som möjligt minimera dub bel arbete. Myndigheterna har här en viktig roll att vara stödjande och upp muntrande mot de människor som vågar satsa på sitt företagande. Ett led i det ta är att grund läggande uppgifter om företaget och dess verksamhet bara ska behöva lämnas en gång och till ett ställe. Syftet är att kraftigt reducera den ad mi ni strativa bör dan för företagen och underlät ta kontakten med myndig he terna.

Som ett led i min och Centerpartiets strävan efter att underlätta för före tagan de på lands bygden i allmänhet och därmed även för skogsnäringen ställer jag mig bakom det som anförs i motion 2015/16:3018 (C) om att riks dagen ge nom ett tillkännagivande ska framföra till regeringen att regel förenkling och bättre myndighetskontakter där du lämnar alla uppgifter en gång till ett ställe är viktiga fokusområden för a tt kunna utveckla skogs näringen. Motionen till styrks därmed i den aktuella delen.

6.

Definitionen av skog och skyddad skog, punkt 5 (SD)

av Martin Kinnunen (SD) och Runar Filper (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2015/16:2077 av Anders Forsberg m.fl. (SD) yrkande 6.

Ställningstagande

För oss och Sverigedemokraterna är det viktigt att skogar som är värdefulla för natur- och kulturvården skyddas på olika sätt. Det kan handla om olika for mer av formellt skydd eller genom mer informella former som exempelvis de frivilliga avsättningar som många skogsägare gör. Samtidigt anser vi att det finns ett problem med att den svenska definitionen av skyddad skog inte med ger ändamålsenliga jämförelser med den areal som skyddas i många andra län der. Att Sverige vid sådana jämförelser tenderar att uppvisa lägre värden än vad som hade blivit följden av en annan definition anser vi vara både onödigt och olyckligt.

Mot bakgrund av det anförda instämmer vi i det som sägs i motion 2015/16:2077 (SD) om att det vore lämpligt att Sverige – i likhet med många and ra länder – ansluter sig till FAO:s definitioner av skogsmark och av skyd dad skog. Detta bör riksdagen framföra till regeringen genom ett tillkän na gi van de och den nyssnämnda motionen tillstyrks således i den aktuella delen.

7.

Rådgivning om natur- och kultumiljövärden, punkt 7 (SD)

av Martin Kinnunen (SD) och Runar Filper (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2015/16:2077 av Anders Forsberg m.fl. (SD) yrkandena 7 och 8.

Ställningstagande

Brukandet av skogen får inte innebära att delar av det svenska kulturarvet hotas. Mot den bakgrunden ser vi med oro på de uppgifter som visar att nästan hälf ten av de inven terade forn- och kulturlämningarna har påverkats eller ska dats i samband med olika skogsbruk srelaterade åtgärder . En inte obetydlig an del är dessutom grovt skadade.

För att komma till rätta med dessa missförhållanden behövs det tydliga ru tiner, utbildning samt information i hela avverkningskedjan. S kogsbruket mås te involveras och engageras i de olika åtgärder som krävs för att minska ska dorna. Mot den bakgrunden instämmer vi i det som sägs i motion 2015/16:2077 (SD) om att Skogsstyrelsen ska utöka sin rådgivning kring na tur- och kulturmiljövårdsåtgärder inom skogsbruket. För att nå framgång i det fort satta arbetet med kulturmiljövårdsfrågorna inom skogsbruket är vi därut över övertygade om betydelsen av att det finns kunskap om var de olika kultur läm ningarna förekommer i skogslandskapet. Dylika lämningar är inte alltid lät ta att finna eller känna igen för ett otränat öga och det är därför av stor bety delse att de digitala möjligheter som finns på området också använ d s. Med mo derna it -verktyg kan de redan kända och registrerade forn - och kultur läm ningarna enkelt föras över till skogsbruksplaner och till skogsma ski n ernas na vi gationsutrustning . För att öka förutsättningarna för detta instämmer vi i för slaget i den nyssnämnda motionen om att riksdagen genom ett tillkänna givan de bör uppmana regeringen att stödja arbetet med att registrera hit tills okän da forn- och kulturlämningar. Därigenom blir det lät tare för skogs ägarna och skogs entreprenörerna att upptäcka dessa läm ningar , och ri s ken för att de skadas i samband med skogsbruk kan därmed minska .

8.

Genomförandet av EU:s naturvårdsdirektiv, punkt 8 (SD)

av Martin Kinnunen (SD) och Runar Filper (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2015/16:2077 av Anders Forsberg m.fl. (SD) yrkande 9.

Ställningstagande

Vi instämmer i det som sägs i motion 2015/16: 2077 (SD) med innebörden att det finns en hel del i övrigt att önska när det gäller genomförandet av EU:s s.k. naturvårdsdirektiv i Sverige och hur Sverige har valt att rapportera genom fö ran det till EU. Rapporteringen har främst hanterats av Artdatabanken och Sve ri ges lantbruksuniversitet (SLU) och utan erforderlig insyn från andra som kan ha intresse av att veta mer om det naturvårds arbete som bedrivs i skogen och om dess betydelse för hotade arter och livsmiljöer. Mot bakgrund av dessa oklar heter i redovis ning en och i rapporteringen anser vi det inte vara lämpligt att använda detta underlag för att utvärdera vare sig miljömålet Levande sko gar i stort eller huru vida vissa naturtyper har gynnsam status eller inte. I likhet med vad som sägs i den ovan omnämnda motionen anser vi att Sverige bör sätta upp mål för bevarandet utifrån egna definitioner av olika naturtyper och att utvär dera natur vårdsarbetet mot dessa mål. De befintliga definitionerna på EU-ha bitaten bör man då bortse ifrån.

Med det anf örda tillstyrks motion 2015/16: 2077 (SD) i den aktuella delen.

9.

Skogsstyrelsens arbete med nyckelbiotoper, punkt 9 (SD)

av Martin Kinnunen (SD) och Runar Filper (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2015/16:2077 av Anders Forsberg m.fl. (SD) yrkande 10.

Ställningstagande

Nyckelbiotoper är skogsområden med mycket höga naturvärden. Dessa områ den har egen skaper som gör att de är viktiga för att hotade eller miss gynna de arter i skogen ska ha möjlig het att öve rleva.

Vi har inget att invända mot att dessa områden har betydelse för skyddet av den biologiska mångfalden i skogen. Däremot anser vi att det saknas ett öppet och tydlig resonemang kring hur nyckelbiotopbegreppet används och vilka kon sekvenser det kan få för enskilda markägare.

I motion 2015/16:2077 (SD) – som vi står bakom – redovisas bl.a. att mark ägare som får en nyckelbiotop utpekad på sin mark kan hamna i en situation där det blir omöjligt att sälja virke och utan att detta kompenseras ekonomiskt på ett sådant sätt som då uppgörelser nås med markägaren i ett avtal om for mellt skydd som exempelvis vid bildande av ett naturreservat, biotop skydds område el ler genom ett naturvårdsavtal.

Till saken hör också att ä ven om Skogsstyrelsen inte beslutar om att skapa ett formellt skydd för en möjlig nyckelbiotop, kvarstår den i förteckningen över nyckelbiotoper och kan alltså i praktiken inte avverkas. Nya ställ nings taganden kring möjliga nyckelbiotoper görs mycket sällan och det saknas ru tiner för att ta bort nyckelbiotoper ur registret. Det kan handla om områden som inte längre kan uppvisa tillräckliga naturvärden eller där det aktuella habi tatet är överrepresenterat bland de befintliga nyckelbiotoperna.

Sammantaget anser vi att detta är en stor brist i arbetet med nyckelbiotoper som drabbar enskilda markägare ekonomiskt, men som på sikt också kan riske ra att urholka många skogsägares intresse för bedriva ett ambitiöst natur vårds arbete.

Med det anförda tillstyrker vi förslaget i motion 2015/16:2077 (SD) om att regeringen ska uppmana S kogsstyrelsen att genomföra en översyn av dagens nyckelbiotoper, så att inte vissa naturtyper är över- eller underrepresenterade. D ärutöver anser vi att Skogs styrelsen löpande ska avregistrera nyckelbiotoper som inte längre är ända målsenliga.

10.

Skogspolitiken och EU, punkt 10 (S, MP, V)

av Matilda Ernkrans (S), Isak From (S), Maria Strömkvist (S), Jan-Olof Larsson (S), Stina Bergström (MP), Monica Haider (S), Jens Holm (V) och Marianne Pettersson (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10 borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår motion

2015/16:2607 av Ulf Berg m.fl. (M) yrkande 2.

Ställningstagande

Vi ser inte att den hållning som regeringen har redovisat när det gäller EU:s skogs strategi avviker från den som efterfrågas i motion 2015/16:2607 (M). R e ger ingens avsikt är att värna de n nationella skogspolitiken och att noggrant följa nya EU-initia tivs påverkan på svensk skog och skogsnäring. Vidare vill vi påminna om att regeringen anser att de EU-insats er som berör skogs området även for tsätt ningsvis bör vara begränsade och respek tera subsi dia ritetsprin ci pen. Med hän visning till det anförda avstyrks motionen i den aktu ella delen.

Särskilda yttranden

1.

Motioner som bereds förenklat, punkt 11 (M)

Jonas Jacobsson Gjörtler (M), Johan Hultberg (M), Gunilla Nordgren (M) och Jesper Skalberg Karlsson (M) anför:

Utskottet har genom förenklad motionsberedning avstyrkt de motionsförslag som finns i bilaga 2. När det gäller våra förslag hänvisar vi till våra nu aktuella motioner. Vi vidhåller de synpunkter vi har framfört i det sammanhanget men avstår från att på nytt ge uttryck för dem i en reservation.

2.

Motioner som bereds förenklat, punkt 11 (SD)

Martin Kinnunen (SD) och Runar Filper (SD) anför:

Utskottet har genom förenklad motionsberedning avstyrkt de motionsförslag som finns i bilaga 2. När det gäller våra förslag hänvisar vi till våra nu aktuella motioner. Vi vidhåller de synpunkter vi har framfört i det sammanhanget men avstår från att på nytt ge uttryck för dem i en reservation.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden 2015/16

2015/16:79 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson m.fl. (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att öka användningen av främmande trädslag i skogsbruket och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:214 av Edward Riedl (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att se över skogsvårdslagen och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:1107 av Said Abdu (FP):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att erkänna betydelsen av den svenska skogsnäringen och träskyddsbranschen och att inte försvåra deras näringsförutsättningar och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:1283 av Mikael Eskilandersson (SD):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att underlätta för att få tillstånd för markavvattning och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:1363 av Kristina Yngwe m.fl. (C, M, FP, KD):

5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inriktningen för arbetet med det nationella skogsprogrammet ska baseras på två jämställda mål, produktionsmålet och miljömålet, och tillkännager detta för regeringen.

6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fortsätta förenkla reglerna för skogsägare och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:2077 av Anders Forsberg m.fl. (SD):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den ”svenska modellen” med två övergripande och jämställda skogspolitiska mål – miljömålet och produktionsmålet – fortsatt bör bevaras och utvecklas vidare i samarbete med skogsnäringen och tillkännager detta för regeringen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Skogsstyrelsen tillsammans med skogsnäringen bör arbeta mer för att öka andelen röjd skog och tillkännager detta för regeringen.

3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att underlätta dispensförfarandet vid avverkningsanmälan och tillkännager detta för regeringen.

4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regelverket kring dikesrensningen bör förenklas och tillkännager detta för regeringen.

6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om skyddad skog och att Sverige ansluter sig till FAO:s definition av skogsmark, och riksdagen tillkännager detta för regeringen.

7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Skogsstyrelsen ska utöka sin rådgivning kring natur- och kulturmiljövårdsåtgärder inom skogsbruket och tillkännager detta för regeringen.

8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Skogsstyrelsen mer ska stödja arbetet med att registrera och kartlägga hittills okända forn- och kulturlämningar och tillkännager detta för regeringen.

9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om art- och habitatdirektivet respektive fågeldirektivet och dess implementering i lagstiftningen och tillkännager detta för regeringen.

10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om Skogsstyrelsens arbete med nyckelbiotoperna och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:2409 av Göran Lindell och Daniel Bäckström (båda C):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bibehålla den grundläggande strukturen i skogspolitiken med en bibehållen stark äganderätt och ett förvaltningsansvar under devisen ”Frihet under ansvar” inom ramen för två jämställda mål, ekonomi och miljö och tillkännager detta för regeringen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regelverken utformas efter ambitionen att maximalt utnyttja skogens möjligheter som en förnybar resurs och som en koldioxidsamlare men också som en viktig förutsättning för många jobb och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:2454 av Lars Hjälmered m.fl. (M):

4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om inriktningen på ett nationellt skogsprogram och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:2607 av Ulf Berg m.fl. (M):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om inriktningen för ett nationellt skogsprogram och tillkännager detta för regeringen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värna den nationella beslutanderätten över skogsfrågor och tillkännager detta för regeringen.

3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fortsätta arbetet med att förenkla regler för skogsbruket och skogsindustrin och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:3018 av Eskil Erlandsson m.fl. (C):

17. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att fortsätta med arbetet med visionen om Skogsriket, där bl.a. produktion, miljö och rekreation bidrar till fler jobb på landsbygden, och tillkännager detta för regeringen.

18. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att arbetet med ett nationellt skogsprogram ska ske utan nya parallella processer och tillkännager detta för regeringen.

19. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ett nationellt skogsprogram ska bidra till fler jobb på landsbygden och att skogen och dess värdekedja bör utgöra stommen i en biobaserad samhällsekonomi och tillkännager detta för regeringen.

20. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regelförenkling och bättre myndighetskontakter där du lämnar alla uppgifter en gång till ett ställe är viktiga fokusområden för att kunna utveckla skogsnäringen och tillkännager detta för regeringen.

Bilaga 2

Motionsyrkanden som avstyrks av utskottet i förslagspunkt 11

Motion

Motionärer

Yrkanden

11. Motioner som bereds förenklat

2015/16:79

Ann-Charlotte Hammar Johnsson m.fl. (M)

2015/16:214

Edward Riedl (M)

2015/16:1283

Mikael Eskilandersson (SD)

2015/16:2077

Anders Forsberg m.fl. (SD)

2–4

[1] KOM(2013) 659 En ny EU-skogsstrategi: för skogarna och den skogsbaserade sektorn.