Bet. 2015/16:NU1

Näringsutskottet s betänkande

2015/16 : NU1

Utgiftsområde 24 Näringsliv

Sammanfattning

I betänkandet behandlar näringsutskottet regeringens förslag i budgetpropositionen för 2016 (prop. 2015/16:1) inom utgiftsområde 24 Näringsliv och 18 motionsyrkanden som har väckts under den allmänna motions tiden 2015.

Utskottet föreslår att riksdagen för 2016 anvisar anslag inom utgiftsområde 24 Näringsliv i enlighet med utskottets för slag. Detta förslag överens stämmer med förslaget i budgetpropositio nen för 2016. Vidare har u tskottet inget att invända mot de förslag till bemyndiganden om ekonomiska åtaganden som föreslås i budgetpropositionen. Utskottet tillstyrker därmed regeringens f örslag till anslag (totalt knappt 6 miljarder kronor) och bemyndiganden för 2016. Utskottet avstyrker samtidigt de motionsyrkanden som innebär andra anslagsnivåer än de som regeringen har föreslagit.

Vidare föreslår u tskottet att riksdagen godkänner regeringens förslag om att återkalla bemyndigandet för regeringen om att förändra statens ägarandel i Aktiebolaget Svensk Exportkredit. Utskottet föreslår också att riksdagen godkänner regeringens förslag till ändring av AB Göta kanalbolags bolags ordning och avslår en motion rörande AB Göta kanalbolag. Därtill föreslår utskottet att riksdagen godkänner regeringens förslag om att de direkta försäljningskostnader som uppkommer i samband med försäljning av aktier i SAS AB får finansieras genom att de avräknas från de likvider som fås vid försäljningen.

Därutöver har u tskottet har följt upp regeringens resultatredovisning för utgifts området och redovisar i ett ställningstagande sina iakttagelser med utgångs punkt i uppföljningen.

Sverigedemokraterna redovisar i en reservation en annan uppfattning än utskottets när det gäller anslagen för 2016. Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna har inte deltagit i anslags beslutet. Dessa partier redovisar i stället sina st ällnings taganden i särskilda yttranden.

Innehållsförteckning

Sammanfattning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Budgetprocessen i riksdagen

Betänkandets disposition

Utskottets överväganden

Regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 24

Anslag inom utgiftsområde 24

AB Svensk Exportkredit

AB Göta kanalbolag

SAS AB

Reservation

Anslag inom utgiftsområde 24, punkt 1 (SD)

Särskilda yttranden

1. Anslag inom utgiftsområde 24, punkt 1 (M)

2. Anslag inom utgiftsområde 24, punkt 1 (C)

3. Anslag inom utgiftsområde 24, punkt 1 (L)

4. Anslag inom utgiftsområde 24, punkt 1 (KD)

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Motioner från allmänna motionstiden 2015/16

Bilaga 2

Regeringens och oppositionens anslagsförslag

Bilaga 3

Utskottets anslagsförslag

Bilaga 4

Reservanternas anslagsförslag

Tabell

Tabell 1. Regeringens och oppositionspartiernas förslag till utgiftsnivåer för utgiftsområde 24 Näringsliv

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.

Anslag inom utgiftsområde 24

a) Anslagen för 2016

Riksdagen anvisar anslagen för 2016 inom utgiftsområde 24 enligt utskottets förslag i bilaga 3.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2015/16:1 utgiftsområde 24 punkt 10 och avslår motionerna

2015/16:1550 av Jörgen Warborn (M) yrkandena 1–3,

2015/16:2260 av Said Abdu m.fl. (FP) yrkande 2,

2015/16:2277 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) yrkande 14,

2015/16:2355 av Josef Fransson m.fl. (SD),

2015/16:2443 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkandena 1 och 3–5,

2015/16:2847 av Josef Fransson m.fl. (SD) yrkande 2,

2015/16:2850 av Josef Fransson m.fl. (SD) yrkande 6,

2015/16:3151 av Helena Lindahl m.fl. (C),

2015/16:3204 av Said Abdu m.fl. (FP),

2015/16:3207 av Penilla Gunther m.fl. (KD) yrkandena 25 och 42 samt

2015/16:3241 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkande 44.

b) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden

Riksdagen bemyndigar regeringen att

1. under 2016 för anslaget 1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 2 300 000 000 kronor 2017–2021,

2. under 2016 för anslaget 1:5 Näringslivsutveckling ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 290 000 000 kronor 2017 och 2018,

3. under 2016 för anslaget 1:9 Geovetenskaplig forskning ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 5 300 000 kronor 2017 och 2018,

4. under 2016 ikläda staten betalningsansvar för exportkreditgarantier som inklusive utestående garantier uppgår till högst 450 000 000 000 kronor,

5. under 2016 ikläda staten betalningsansvar för investeringsgarantier som inklusive utestående garantier uppgår till högst 10 000 000 000 kronor,

6. för 2016 besluta att Aktiebolaget Svensk Exportkredit får ta upp lån i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 125 000 000 000 kronor för systemet med statsstödda export-krediter.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2015/16:1 utgiftsområde 24 punkterna 4–9.

Reservation (SD)

2.

AB Svensk Exportkredit

Riksdagen återkallar bemyndigandet för regeringen att förändra statens ägarandel i Aktiebolaget Svensk Exportkredit.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2015/16:1 utgiftsområde 24 punkt 1.

3.

AB Göta kanalbolag

Riksdagen godkänner att aktierna i AB Göta kanalbolag inte ska medföra rätt till utdelning, att bolagets vinst i den mån den inte reserveras ska användas för att främja bolagets ändamål enligt bolagsordningen och att bolagets behållna tillgångar vid bolagets likvidation ska tillfalla staten.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2015/16:1 utgiftsområde 24 punkt 2 och avslår motion

2015/16:1117 av Sten Bergheden (M).

4.

SAS AB

Riksdagen godkänner att de direkta försäljningskostnader som uppkommer för staten i samband med avyttring av aktier i SAS AB (publ) får avräknas mot de likvider som fås vid försäljningen.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2015/16:1 utgiftsområde 24 punkt 3.

Stockholm den 26 november 2015

På näringsutskottets vägnar

Jennie Nilsson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jennie Nilsson (S), Lars Hjälmered (M) * , Hans Rothenberg (M) * , Ingemar Nilsson (S), Cecilie Tenfjord-Toftby (M) * , Per-Arne Håkansson (S), Helena Lindahl (C) * , Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M) * , Anna Wallén (S), Mattias Bäckström Johansson (SD), Maria Weimer (L) * , Birger Lahti (V), Penilla Gunther (KD) * , Anna-Caren Sätherberg (S), Hanna Westerén (S), Johan Nissinen (SD) och Elisabet Knutsson (MP).

* Avstår från ställningstagande under punkt 1, se särskilda yttranden.

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I detta ärende behandla r utskottet regeringens budgetproposition 2015/1 6 :1 utgiftsområde 24 Näringsliv och 18 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2015. Regeringens förslag till riksdagsbeslut och förslagen i motion erna finns i bilaga 1.

I bilaga 2 finns en sammanställning av regeringens f örslag till anslag för 2016 samt M, SD, C , FP och KD:s respektive förslag till anslag för 2016 . I bilaga 3 återfinns utskottets förslag till anslagsfördelning , och i bilaga 4 finns reservanternas förslag till anslagsfördelning .

Under ärendets beredning har Folkpartiet liberalerna (FP) bytt namn till Liberalerna (L).

B udgetprocessen i riksdagen

Rambeslutsprocessen

Budgetprocessen innebär bl.a. att riksdagen i första steget i budgetprocessen fastställer en utgiftsram för varje utgiftsområde. Utgiftsramen anger det belopp som utgiftsområdets anslag högst får uppgå till (11 kap. 18 § riks dagsordningen).

I detta ärende ska utskottet föreslå för riksdagen hur anslagen för utgiftsområdet ska fördelas inom utgiftsområdesramen. Riksdagens ställningstagande till anslag för utgiftsområdet ska göras genom ett beslut ( 11 kap. 18 § riksdagsordningen). Detta motsvarar det andra steget i budget processen.

Uppföljning av regeringens resultatredovisning

Enligt budgetlagen (2011:203) ska regeringen i budgetpropositionen lämna en redovisning av de resultat som har uppnåtts i verksamheten i förhållande till de mål som riksdagen har beslutat.

I utskottens beredning av ärenden ingår uppgiften att följa upp och utvärdera riksdagsbeslut (4 kap. 8 § regeringsformen). Som en del i utskottens uppföljning ingår att behandla den resultatinformation som regeringen presenterar. Riksdagen har beslutat om riktlinjer för bl.a. den löpande uppföljningen av regeringens resultatredovisning (framst. 2005/06:RS3, bet. 2005/06:KU21). Av riktlinjerna framgår att r iksdagen beställer och tar emot information om resultatet av statens verksamhet.

Utskottet har mot den bakgrunden analyserat regeringens resultat redovisning för utgiftsområde 24 i budgetpropositionen. Analysen har syftat till att vara ett underlag för utskottets behandling av budgetpropositionen och för den fortsatta mål- och resultatdialogen med regeringen.

Betänkandets disposition

Betänkandet har disponerats så att regeringens resultatredovisning behandlas först. Därefter behandlas de förslag i budgetpropositionen och i motioner som rör anslag inom utgiftsområde 24 Näringsliv. I de efterföljande delarna be handlas regeringens förslag om AB Svensk Exportkredi t, AB Göta kana l bolag och SAS AB samt en motion om AB Göta kanalbolag.

Utskottets överväganden

Regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 24

Inledning

Näringsutskottets grupp för uppföljning och utvärdering (Nuguu) har genomfört en uppföljning av regeringens resultatredovisning i budget propositionen för 2016 inom de tre utgiftsområden som faller inom ramen för utskottets beredningsområde, dvs. utgiftsområdena 19 Regional tillväxt, 21 Energi och 24 Näringsliv. Den resultatuppföljning som har gjorts avseende vart och ett av de tre utgiftsområdena består av en översiktlig genomgång och analys av i första hand de mål och indikatorer som används inom respektive utgiftsområde. Därutöver har resultatredovisningens struktur och förhållandet mellan mål, indikatorer och vissa resultat undersökts. Uppföljningen omfattar under detta år inte någon närmare bedömning av reg eringens resultatanalys eller de slutsatser som regeringen drar med utg ångspunkt från denna analys.

I det följande redovisas först utgiftsområdets omfattning och målet för utgiftsområdet, de indikatorer och andra bedömningsgrunder som regeringen an vänder i resultatredovisning för att bedöma måluppfyllelsen samt en kortfattad beskrivning av resultatredovisningens struktur. Därefter följer det ställ ningstagande som utskottet gör med utgån gspunkt i iakttagelser na från den genomförda uppföljningen.

Propositionen

Utgiftsområdets omfattning

Utgiftsområde t omfattar två politikområden: näringspolitik samt u trikes handel, handels- och investeringsfrämjande.

Inom näringspolitiken ryms insatser för att skapa goda r amvillkor för företag, företags utveckling, främjande av entreprenörskap, arbete för att stärka innovationskraften, arbete för att förenkla för företag, konkurrensfrämjande arbete, turistfrämjande samt immaterial- och associationsrättsliga frågor. Vidare ingår undersö kning av och information om lan dets geologi och mineralhantering samt tillstånd och tillsyn enligt minerallagen (1991:45) samt miljösäkring. Därutöver ingår bidrag till forskning och utveckling.

Utrikeshandel, handels- och investeringsfrämjande bes tår av följande verksamhetsområ den: handels- och investeringsfrämjande, EU:s inre mark nad och internationell handelspoli tik.

Mål för utgiftsområde 24

Utgiftsområde 24 Näringsliv har inget övergripande mål. I stället finns mål antagna av riksdagen för vart och ett av de två politikområdena.

Målet för näringspolitiken är att stärka den svenska ko nkurrenskraften och skapa förut sättningar för fler jobb i fler och växande företag (prop. 2014/15:1 utg.omr. 24, bet. 2014/15:NU1).

Målet för utrikeshandel, handels- och investe ringsfrämjande är

– högsta möjliga grad av frihandel

– en effektiv inre marknad och en öppen handelspolitik i EU

– ett förstärkt multilateralt handelssystem inom Världshandelsorganisa tionen (World trade organisation, WTO)

– ökande handelsutbyte mellan Sverige och världen

– ökade utländska investeringar i Sverige (prop. 2008/09:1, utg.omr. 24, bet. 2008/09:NU1).

Utöver de mål som riksdagen besluta t för politikområ dena redovisas andra mål som re laterar till de mål riksdagen besluta t .

Vad gäller näringspolitiken anför regeringen under rubrik erna 2.4 Mål för utgiftsområdet och 3.4 Mål för näringspolitiken att de näringspolitiska insatserna ska bidra till att uppnå målen i EU:s gemensamma strategi för till växt och sysselsättning, Europa 2020. Därtill framför regeringen under rubriken 3.4 Mål för näringspolitiken att ett tydligt sysselsättningsmål ska styra politiken. Sysselsättningsmålet innebär att antalet personer som arbetar och antalet arbetade timmar i ekonomin ska öka så mycket att Sverig e når lägst arbetslöshet i EU 2020.

För poli tikom rådet u trikeshandel, handels- och investeringsfrämjande framhålls under rubriken 2.4 Mål för utgiftsom rådet att Sverige ska främja en fri och rättvis världshandel. Vidare kommer r egeringen att arbeta för progressiva internationella handelsavtal och riva handelshinde r samtidigt som den står upp för miljön, löntagarnas intressen och människors hälsa. Handelsavtal ska respektera demokratiskt fattade beslut.

Därtill redovisar och hänvisar regeringen till ett flertal andra mål i resultatredovi sningen. Bland dessa finns följande:

– mål för regelförenklingsarbetet

– mål för Almis verksamhet

– mål för konkurrenspolitiken

– mål för Sverigefrämjandet

– mål för Kommerskollegium

– mål för EU:s gemensamma handelspolitik

– mål för Swedac.

Indikatorer och bedömningsgrunder

För politikområdet n ärings politik konstaterar regeringen i nledningsvis att näringslivet påverkas av en rad faktorer. Därefter redogörs för de fyra indikatorer som används för att redovisa resultaten inom politikområdet. Indikatorerna ä r Sveriges internationella kon kurrenskraft, Ökad syssel sättning i de svenska företagen, Förutsättningar för företagen att utvecklas och Innovation bland svenska företag. Indikatorerna har karaktä ren av huvud indikatorer med ett antal kopplade delindikatorer .

I avsnittet problematiserar och motiverar regeringen även t ill viss del sina val av indika torer. Exempelvis anför regeringen under rubriken Innovation bl and svenska företag att det är svårt att mäta utvecklingen på innova tionsområdet, eftersom innovation är ett brett begrepp som innefattar ett stort antal aktiviteter och utfall. F ör att kunna ge en bild över utvecklingen redovisar regeringen ett antal mått som speglar utvecklingens olika dela r . I direkt anslutning till redogörelsen av delindikatorerna redovisar regeringen de resultat som är kopplade till dessa delindikatorer.

Resultatre dovisningen för politikområdet u trikeshandel, handels- och inves terings främjande är uppdelad i tre delar: Handels- och investerings främjande, EU:s inre marknad och Internationell handelspolitik.

Vad gäller resultatredovisningen för Handels- och investeringsfrämjande är den uppdelad i områdena Exportfrämjande, Investeringsfrämjande och Exp ort finansierin g. Regeringen redovisar ett trettiot al indikatorer för detta område. Indikatorerna rör sig från antalet besök på Business Swedens webb plats till andelen högkvalitativa utländska investeringar redovisade per typ av investering, bransch och ursprungsland. Vad gäller området E xportfrämjande framgår det av budgetpropositionen att det infö r 2014 utarbetades tydliga resul tat indikatorer för Business Swedens exportfrämjande verksamhet som underla g för reger ingens bedömning.

För området EU:s inre marknad finns inga resultatindikatorer. Regeringen framhåller att ett stort antal olika faktorer av politisk och ekonomisk karaktär påverkar utvecklingen av EU:s inre marknad. Vidare anger regeringen att det i regel är svårt att bedöma exakt hur det statliga engagemanget påverkar den inre marknadens funktion. Regeringen anför att analys er av verksamheternas resultat och måluppfyllelse därför baseras på hur vissa myndigheter presterat vid utförandet av de uppgifter de tilldelats av regeringen för att bidra till målet om en effektiv inre marknad.

Vad gäller In ternationell handelspoliti k framför regeringen att handels politiken handlar om långa och omfatt ande processer med många inblandade aktörer , vilket gör det svårt att avgöra vad som är resultatet av svenska insatser. Regeringen anger att be dömningsgrunden för redovisning en av resultat bygger på följande grundprinciper:

– utfallet i frågor som Sverige prioriterat

– i vilken utsträckning svenska ekonomiska intressen tillgodosetts

– att handelspolitiken bidrar till ett öppnare EU och att protektionism motverkas

– om handelspolitiken har bidragit till en rättvis och hållbar utveckling

– om handelspolitiken har bidragit till svenska mål inom andra politikområden, t.ex. jämställdhet och miljö

– att regeringens arbete med hållbart företagande och kampen mot korrup tion är väl förankra de hos svenskt näringsliv, fackföreningar och civil samhälle.

Regeringens resultatredovisning

För politikområdet n äringspolitik är resultatredovisningen uppdelad i två delar. I den ena delen redovisar regeringen resul tat som är kopplat till de ovan nämnda resultatindikatorerna. I den andra delen redogör regeringen för resul tatet av statligt utförda insatser.

I avsnitt 3.5.1 Resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder går reger ingen igenom resultaten för samtliga redovisad e indikatorer . Resultaten pre sen teras över tid och problematiseras i viss mån.

Därefter följer tre avsnitt med rubrikerna 3.5.2 Entreprenörskap och företagande, 3.5.3 Innovation och förnyelse samt 3.5.4 Ramvillkor för företag och konkurrens. Varje avsnitt består av två delar: Resultat samt Analys och slutsatser.

Som redan har nämnts består resultatredovisningen för politik området u trikeshandel, handels- och investeringsfrämjande av tre delar: Handels- och investeringsfrämjande, EU:s inre marknad och Internationell handelspolitik. R esultatredovisningen för Handels- och investeringsfrämjande är i sin tur uppdelad i områdena Exportfrämjande, Inve steringsfrämjande och Export finansiering.

Avsnitt 4.4.1 Handels- och investeringsfrämjande inleds med en beskrivning av syftet med de olika verksamheterna och myndigheterna in om området Handels- och investe ringsfrämjande. Därefter redogörs för de olika indika torerna och bedömningsgrunderna .

Under avsnitt 4.4.2 EU:s inre marknad beskrivs inledningsvis den inre marknadens funktion , och det finns även en redogörelse för vad Sver ige har verkat för i Konkurrens kraftsrådet. Dä refter följer en analys av verk sam heternas resultat och målupp fyllelse som baseras på hur myndigheterna presterat när det gäller att utföra de uppgifter de tilldelats för att bidra till målet om en effektiv inre marknad.

Avsnitt 4.4.3 Internationell handelspolitik inleds med e n redogörelse över resultatindi katorer och bedömningsgrunder. För området finns som tidigare framgått inga indikatorer utan i stället ett antal bedömningsgrunder som redovisn ingen av resultat bygger på.

Utskottets ställningstagande

Allmänna iakttagelser

Utskottet vill inledningsvis framhålla att en klar och tydlig resultatredovisning bidrar till en ökad förståelse för hur statliga anslagsmedel används och vilka resul tat de får. Reger ingens resultatredovisning är ett viktigt underlag för riks dag ens budgetberedning. En utgångspunkt fö r riksdagens uppföljning av bud get propositionens resultatredovisning är att det ska vara möjligt för utskottet att följa kopplingen mellan mål, gjorda insats er, uppnådda resultat och reger ing ens budgetförslag. Utskottet välkomnar arbetet med att ut veck la den ekonomiska styrningen, vilket bidrar till att förbättra resultat redo vis ningen från regeringen till riksdagen.

Utskottets grupp för uppföljning och utvärdering har genomfört en upp följ ning av reger ingens resultatredovisning i budgetpropositionen för 2016 för samt liga de utgifts områden som faller inom utskottets beredningsområde, dvs. 19 Regional tillväxt, 21 Energi och 24 Näringsliv. Det är utskottets förhopp ning att detta arbete kan leda till en ökad dialog med regeringen om resultat redo visningen. Utskottet vill betona att resultat redovisningen ger en god bild av regeringens arbete inom politikområdena och innehåller mycket informa tion som är relevant för utskottets beredning av budgetpropo sitionen. Eftersom upp följ ningen främst syftar till att skapa en dialog med regeringen om hur resultat redovisningen kan förbättras, inriktar sig utskottets iakttagelser framför allt på förbätt rings åtgärder. Utskottet noterar att flera iakttagelser inte bara är gemensamma för de tre ut gifts områden som utskottet hanterar utan också är giltiga för andra utgifts om råden. Det är också viktigt att påpeka att flertalet av dessa iakttagelser inte är specifika för årets budget proposition. Vidare noterar ut skottet att resultatredovisningens struktur skiljer sig åt mel lan de tre utgifts om råd ena. Här kan det enligt utskottets uppfattning vara berättigat att re flek tera över om detta främst avspeglar de tre utgiftsområdenas särarter eller om en mer enhetlig disposition hade varit möjlig att använda i syfte att öka läsbarheten och jämförbar heten.

Iakttagelser avseende utgiftsområde 24

Målen

Utgiftsområde 24 Näringsliv är uppdelat i två politikområden: näringspolitik samt u trikeshandel, handels- och investeringsfrämjande. Det finns för utgifts området inget generellt mål, utan i stället finns två mål för vart och ett av de två politikområdena. Vidare gäller att de insatser som utförs inom ramen för polit ikområdet n äringspolitik ska bidra till att nå målen i EU:s gemensamma strategi för sysselsättning och tillväxt, Europa 2020, och att regeringens sysselsättningsmål ska styra politiken. Det tydliggörs dock inte i budget propositionen hur det riksdagsbeslutade målet förhåller sig till målen på EU-nivå och regeringens sysselsättningsmål. Utskottet an ser att det är önskvärt att regeringen förtydligar hur de olika målen förhåller sig till varandra. Vidare note rar utskottet att de riksdagsbeslut ade målen för utgiftsområdet är över gripande och därför kan vara svåra att följa upp.

Indikatorer och andra bedömningsgrunder

Utskottet instämmer i det som regeringen anför om att ut vecklingen i näringslivet påver kas av en rad olika faktorer i Sverige och internationellt som är svåra för regeringen att påverka. Detta gäller särskilt för utrikeshandeln som i väldigt stor utsträckning påverkas av omvärldsförändringar och inter nationella aktörer. Mot denna bakgrund är det positivt att regeringen har tagit fram resultatindikatorer och att längre tidsserier redovisas där det är möjligt. Det är utsko ttets uppfattning att indikatorerna som redovisas för närings politiken ger en god bild av utvecklingen inom området. Utskottet skulle dock önska att regeringen motiverade hur dessa indikatorer är kopplade till det mål som riksdagen beslutat för näringspolitiken. Enligt utskottet visar res ultat indikatorerna främst på om världsförändringar, varför det kan vara svårt att använda dem för att mäta resultat av de insatser som regeringen låter genomföra. Resultatindikatorerna bör i första hand spegla uppnådda resultat och inte insatser eller omvärldsförändringar.

Vad gäller indikatorerna för u trikeshandel, handels- och investerings främjande är dessa uppdelade i tre avsnitt: Handels- och investerings främjande, EU:s inre marknad och Internationell handelspolitik. Utskottet konstaterar att de indikatorer som redovisas under rubriken Handels- och investeringsfrämjande är på en sådan detaljnivå att de mer framstår som myndig heters och bolags indikatorer än regeringens egna indikatorer. Vidare önskar utskottet även i denna del att regeringen motiverar hur de redovisade indikatorerna för håller sig till det mål som riksdagen besluta t för politik området. När det gäller områdena EU:s inre marknad och Internationell handels politik saknas resultatindikatorer. För EU:s inre marknad används inga indikatorer alls , och för Internationell handelspolitik finns ett antal grund principer för vilket resultat som ska redovisas. Utskottet förstår att det kan vara problematiskt att ta fram indikatorer för att mäta regeringens resultat på två så dana omvärldsberoende områden som EU:s inre mar knad och Internationell handels politik. Samtidigt är det centralt att relevanta indikatorer tas fram där det är möjligt.

Resultatredovisningen

Vad gäller resultatredovisningens struktur skiljer den sig väsent ligt åt mellan den del som rör n äri ngspolitik och den del som rör u trikeshandel, h andels- och investeringsfrämjan de. Utskottet anser att det skulle underlätta riksdagens arbete om resultatredovisningen var mer enhetligt strukturerad.

Resultatet för politikområdet n äringspolitik redovisas i två olika strukturer som delvis överlappar varandra. Dels redovisas resultat kopplat till r esultatindikatorerna, dels redo visas statliga insatser och åtgärder under de tre följande avsnitten Entreprenörskap och företagande, Innovation och förnyelse samt Ramvillkor för företag och konkurrens. Ut skottet noterar att de resultat indikatorer som regeringen inledningsvis redovisar inte på ett tydligt sätt är kopplad till de insatser som redovisas i de tre efterföljande avsnitten. När det gäller politikområdet u trikeshandel, handels- och investeringsfrämjande noterar utskottet att regeringen inte redovisar resultat för samtliga indikatorer i avsnittet för Handels- och investeringsfrämjande.

Om de båda politikområdena inom utgiftsområdet konstaterar utskottet att reger ingen i resultatredovisningen inte återkopplar till de mål som riksdagen beslutat . Vidare skulle det vara välkommet med en sammanfattande bedöm ning av regeringen av i vilken utsträck ning de näringspolitiska och handelspolitiska insatserna bidrar till att uppnå de beslutade målen.

Utskottet anser att det är positivt att regeringen redogör för utförda insatser och åtgärder, men resultatredovingen skulle bli mer lättöverskådlig om reger ingen valde att tydligare strukturera vad som är omvärldsfaktorer, insatser och resultat. När det gäller de resultat som redovisas är det främst prestationer som redovisas, och mer sällan effekter.

Anslag inom utgiftsområde 24

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen anvisar de anslag och godkänner de bemyndiganden inom utgiftsområde 24 Näringsliv som regeringen har föreslagit i budgetpropositionen. Riksdagen avslår samtidigt samtliga motionsyrkanden där andra förslag lagts fram.

Jämför reservation (SD) och särskilda yttrandena 1 (M), 2 (C), 3 (L) och 4 (KD).

Inledning

Den 25 november 2015 fattade riksdagen beslut om ramarna för utgiftsområdena för 2016 samt om en preliminär fördelning av utgifter på utgiftsområdena för 2017–2019. Av budgetpropositionen ( prop. 2015/16:1 Förslag till statens budget för 2016, finansplan m.m.) framgår att regeringens förslag till statsbudget bygger på en överenskommelse mellan regeringspartierna och Vänsterpartiet.

Näringsutskottet har i ett yttrande till finansutskottet ( yttr. 2015/16:NU1y) föreslagit att det ska tillstyrka regeringens förslag till ramar för 2016 för utgiftsområde 24 Näringsliv. I yttrandet har företrädare i utskottet för Moderaterna, Sverige demokraterna, Centerpartiet och Folkpartiet liberalerna i sina avvikande meningar förordat sina respektive parti er s förslag till ram för det aktuella utgifts området. Av y ttrandet framgår därutöver att Kristdemokraterna föreslår en annan ram än regeringen för det aktuella utgiftsområdet. Regeringens och de olika oppositionspartiernas förslag till ram för utgiftsområde 24 Näringsliv framgår av tabell 1.

Tabell 1 . Regeringens och oppositionspartiernas förslag till utgiftsnivåer för utgiftsområde 24 Näringsliv

Miljoner kronor

År

Regeringens

förslag

Avvikelse r gentemot regeringen s förslag

M

SD

C

FP

KD

2016 (föreslagen utgiftsram)

5 998

–497

–204

–557

–623

–667

2017 (utgiftsberäkning)

5 832

–537

–154

–497

–668

–607

2018 (utgiftsberäkning)

5 840

–547

–134

–477

–655

–607

2019 (utgiftsberäkning)

5 891

–567

–134

–477

-

–587

Kommentar: Vänsterpartiet står bakom regeringens förslag, och Folkpartiet liberalerna har inte uppgett någon utgiftsberäkning för 2019 .

Förutsättningen för den fortsatta beredningen av utgiftsområde 24 är att ramen för utgiftsområdet för 2016 är fastställd till 5 998 273 000 kronor. Regeringens förslag till fördelning på anslage n framgår av tabellen i bilaga 2. I bilaga 2 redovisas också de motförslag som finns i Mod eraternas, Sverigedemokraternas, Centerpartiets, Folkpartiet l iberalerna s och Krist demokraternas motioner. De förslag som lagts fram i motionerna har som utgångspunkt en annan budgetram för utgiftsområdet än vad regeringen har föreslagit.

Enligt förslaget i propositionen kompletteras tre av anslagen inom utgiftsområdet med bemyndiganden för regeringen att ingå ekonomiska åtaganden, vilka leder till utgifter de kommande åren. Dessutom föreslår regeringen att riksdagen fastställer tre bemyndiganden om export kreditgarantier, investeringsgarantier och AB Svensk Exportkredit. När det gäller reger ingens förslag till bemyndigand en finns det inga motförslag i de nämnda motionerna.

I det följande beskrivs kortfattat politikens inriktning för utgiftsområdet och regeringens förslag om anslag och bemyndiganden för de olika verksamheter och områdena som ingår i utgiftsområde 24 Näringsliv samt motsvarande förslag i motioner.

Propositionen

Politikens i nriktning

Utgiftsområde 24 Näringsliv omfattar politikområdena näringspolitik samt u trikeshandel, handels- och investeringsfrämjande.

I budgetpropositionen anger regeringen när det gäller näringspolitiken under rubriken P olitikens inriktning att i takt med den snabba teknologiska utvecklingen och att världsekonomin och den globala kunskap sbasen skiftar österut möter Sverige och svenska företag en hårdnande internationell konkurrens. Näringspolitiken ska stärka förutsättningarna för företag att skapa, växa och exportera med bas i Sverige och är en vikti g del i regeringens jobbagenda. De flesta nya jobben skapas framför allt i de små och medelstora företagen. Framgångsrika och växande företag som anställer är helt avgörande för att nå regeringens övergripande mål om att Sverige sk a ha EU:s lägsta arbetslöshet 2020. Regeringen för därför en politik för fler och växande företag som är en del av regeringens jobbagenda. Regeringens jobbagenda bygger på stabila offentliga finanser och består av investeringar i infrastruktur, forskning, bostäder och klimatomställning, en aktiv näringspolitik och insatser för ökad export samt kunskapsreformer för ett modernt arbetsliv.

Under rubriken Innovation och förnyelse framför regeringen att Sverige är ett av världens mest innovativa och konkurrenskraftiga länder. Frihandel och globalisering skapar stora möjligheter för Sverige och svenska företag, men Sverige har på senare år tappat i konkurrenskraft inom vissa områden.

För att prioritera stärkt innovationskraft har regeringen inrättat ett nationellt innovationsråd, som ska identifiera utmaningar och samverkansområden av strategisk betydelse för utvecklingen av innovationspolitiken samt föreslå initiativ för att stärka Sveriges innovations- och konkurrenskraft. Därtill nämns i propositionen strategiska satsningar på bl.a. den livsvetenskapliga sektorn ( life-science ) , miljöteknik och digitalisering.

Vidare anser regeringen att det krävs en aktiv näringspolitik med ett väl utvecklat samarbete mellan t.ex. politik på olika nivåer, näringsliv, offentlig sektor, fackliga organisationer, intresseorganisationer, industri forsknings institut samt universitet och högskolor för att Sverige ska stå starkt i den inter nationella konkurrensen. Regeringen vill stödja samverkansformer som främjar innovation, export samt framväxten av fler och växande företag. Vidare anför regeringen att Sverige är en stark industrination och att en inter nationellt konkurrenskraftig industri är en förutsättning för landets välstånd. Regerin gen kommer, mot bakgrund av den hårdnande konkurrensen för industrin, att föra en dialog med företag och arbetsmarknadens parter inom industrin och de industrinära tjänsterna om åtgärder som främjar industrins utveckling i Sverige. Regeringen har också påbörjat arbetet med att utveckla en nyindustrialiseringsstrategi med syfte att skapa de bästa möjliga förutsättningar na för konkurrenskraftiga och högproduktiva företag, med ambitionen att Sverige ska vara världsledande i modern industriproduktion.

Under rubriken Entreprenörskap och företagande anför regeringen att den kommer att fortsätta stärka förutsättningarna för att starta företag, få företagen att växa och exportera med bas i Sverige. Internationellt konkurrenskraftiga ramvillkor är en viktig del av ett gott näringsklimat som ger förutsättningar för företag att växa och anställa. Det handlar t.ex. om en enklare vardag för företagen, god tillgång till finansiering och stöd för att kommersialisera idéer samt att skapa incitament för och stöd till innovationsdrivet entreprenörskap. Dessutom är det regeringens ambition att tydliggöra och förenkla dagens system för statliga finansieringsinsatser genom att minska inlåsningar, frigöra och omfördela kapitalet gentemot de marknadskompletterande behov som finns, samt i större utsträckning aktivera och söka samarbete med privata finansiärer för att bättre kunna möta företagens behov av finansiering. Därtill ser regeringen det som angeläget att ta till vara den tillväxtpotential som finns hos alla de som vill starta eller utveckla företag och strävar efter ett hållbart företagsfrämjande. En mångfald av företag och företagare är viktigt för näringslivets konkurrenskraft, förnyelse och hållbarhet. Regeringen avser att ta vara på erfarenheterna från de riktade insatser som genomförts de senaste åren och utveckla företagsfrämjande t så att alla företag och företagare oavsett kön, etnisk bakgrund, ålder, branschtillhörighet eller geografisk placering kan få tillgång till insatserna på likvärdiga villkor. Därutöver noterar regeringen att turismen har utvecklats starkt under hela 2000-talet både vad gäller tillväxt och sysselsättning. Regeringen anser att det är centralt med fortsatta insa tser för destinationsutveckling och samverkan och insatser för att marknadsföra Sverige utomlands, där Visit Sweden bl.a. ska marknadsföra Sverige på nya till växt marknader som Indien och Kina.

Regeringens politik för r amvillkor för företag och konkurrens redogörs för under rubrikerna Ramvillkor för företag, Konkurrens och Statsstöd. Reger - ingen framhåller att det är viktigt att ytterligare förbättra ramvillkoren för företagen för att skapa en internationellt konkurrenskraftig företagsmiljö.

Statens ägande av bolag behandlas under rubriken Ett hållbart ägande med värdeskapande i fokus.

Vad gäller politiko mrådet u trikeshandel, handel- och investerings främjande framför regeringen u nder rubriken Po litikens inriktning att handelspolitiken och handels- och investeringsfrämjandet ska bidra till goda förutsättningar för svenska företag och konsumenter att ta till vara den potential som globaliseringen medför i syfte att stärka svensk ekonomi och handel och därmed Sveriges välstånd. Handel och investeringar är instrument för att uppnå målet om EU:s lägsta arbetslöshet 2020. De kan även stimulera tillväxt som bidrar till att fattiga människor och länder lyfts ur ekonomiskt utanförskap. Vidare ska Sverige främja en fri och rättvis världshandel och verka för en global ordning mellan arbete och kapital. Regeringen arbetar för progressiva internationella handelsavtal och för att ta bort handelshinder. Sverige ska stå upp för miljön, löntagarnas intressen och människors hälsa. Handelsavtal ska respektera demokratiskt fattade beslut. Regeringens politik inom området redovisas vidare under rubrikerna Handels- och investeringsfrämjande, EU:s inre marknad och Internationell handelspolitik.

Anslag m.m. för 2016

Regeringen föreslår att 5 998 273 000 kronor anvisas till utgiftsområde 24 Näringsliv för 2016. Hur beloppet fördelas på de olika anslagen inom utgiftsområdet framgår nedan och av bilaga 2 till detta betänkande.

Anslaget 1:1 Verket för innovationssystem finansierar förvaltningsavgifter för Verket för innovationssystem (Vinnova). Anslaget föreslås uppgå till knappt 219 miljoner kronor 2016 .

Anslaget 1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling finansierar utgifter för behovsmotiverad forsknings- och utvecklings verksamhet, utveckling av innovationssystem och programanknutna utgifter. Anslaget får även användas för statsbidrag till SP Sveriges Tekniska Forsknings institut AB för riksmätplatser. Regeringen föreslår att anslaget ökas med 20 miljoner kronor för att utveckla statens insatser inom det immaterialrättsliga området. Regeringen föreslår även att anslaget ska ökas med 45 miljoner kronor för en särskild satsning på miljö- och klimatteknik, se även anslaget 1:5 nedan. Vidare beräknas anslaget behöva öka s med 150 miljoner kronor fr.o.m. 2016 till följd av riksdagens beslut med anledning av propositionen Forskning oc h innovation (prop. 2012/13:30, bet. 2012/13:UbU3). Anslaget beräknas också minska med 30 miljoner kronor 2016–2018 till följd av riksdagens beslut med anledning av propositionen Vårändringsbudget för 2015 (prop. 2014/15:99, bet. 2014/15:FiU21). Sammantaget föreslås anslaget uppgå till 2 628 miljoner kronor 2016.

Anslaget 1:3 Institutens strategiska kompetensmedel finansierar utgifter för statsbidrag för strategiska kompetensmedel för industriforskningsinstituten med ägande under RISE Research Institutes of Sweden AB, liksom utgifter för RISE Research Institutes of Sweden AB:s verksamhet, samt vissa omstruktureringsutgifter för RISE-instituten . Anslaget föreslås uppgå till drygt 622 miljoner kronor 2016.

Anslaget 1:4 Tillväxtverket finansierar myndighetens förvaltningsutgifter. Anslaget får även användas för utgifter för Tillväxtverkets uppdrag att svara för utgifter för lokaler, ekonomi- och personaladministration samt övrig administrativ service åt Nämnden för hemslöjdsfrågor. Anslaget föreslås minskas med 500 000 kronor i och med det begränsade genomförandet av offshoredirektivet, där Kustbevakningen blir tillsynsmyndighet. Således föreslås anslag et 2:1 Kustbevakningen inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap ökas med 500 000 kronor fr.o.m. 2016. Anslaget föreslås vidare öka s m ed 1 miljon kronor per år. Medlen ska användas till utgifter för administration av ett kompletterande långsiktigt statligt stöd till kommersiell service i särskilt utsatta glesbygder. Anslaget föreslås uppgå till 267 miljoner kronor 2016.

Anslaget 1:5 Näringslivsutveckling finansierar näringslivsfrämjande åtgärder. Anslaget föreslås ökas med 25 miljoner kronor fr.o.m. 20 16 för att korrigera för en neddragning i den beslutade budgeten för 2015. Regeringen föreslår att anslaget ökas med 17 miljoner kronor för en särskild sats ning på miljö- och klimatteknik ( se även anslaget 1:2 ovan ) . Regeringen föreslår att anslag et 1:5 Näringslivsutveckling 2016 ökas med 50 miljoner kronor som avsätts för genomförandet av åtgärder inom ramen för nyindustrialiserings strategin. Regeringen föreslår att anslaget ökas med 50 miljoner kronor för att genomföra insatser som stärker svensk konkurrens- och innovationskraft. Regeringen föreslår att anslaget ökas med 10 miljoner kronor under 2016 för att Tillväxtverket ska genomföra insatser för destinationsutveckling i tidigare skeden. Anslaget föreslås uppgå till knappt 519 miljoner kronor 2016.

Anslaget 1:6 Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser finansierar myndighetens förvaltningsutgifter. Anslaget föreslås uppgå till 82 miljoner kronor 2016.

Anslaget 1:7 Turistfrämjande får användas för kostnader för statens aktieägartillskott till V.S. Visit Sweden AB. I enlighet med vad som aviserats i 2015 års ekonomiska vårproposition (prop. 2014/15:100) förstärks anslaget med 20 miljoner kronor 2016 och 20 miljoner kronor 2017. Regeringen föreslår vidare att anslaget ökas med 10 miljoner kronor under 2016 bl.a. för ökad marknadsföring av hållbar natur- och ekoturism på landsbygden. Anslaget föreslås uppgå till drygt 140 miljoner kronor 2016.

Anslaget 1:8 Sveriges geologiska undersökning finansierar myndighetens förvaltningsutgifter. Anslaget föreslås uppgå till drygt 196 miljoner kronor 2016.

Anslaget 1:9 Geovetenskaplig forskning får användas för utgifter för att främja och stödja riktad geovetenskaplig grundforskning och tillämpad forskning. Regeringen föreslår att drygt 6 miljoner kronor anvisas under anslaget för 2016. För 2017, 2018 och 2019 beräknas anslaget till 6 miljoner kronor per år.

Anslaget 1:10 Miljösäkring av oljelagringsanläggningar finansierar utgifter för efterbehandling av tömda oljelagringsanläggningar och det statliga gruvfältet i Adak i Malå kommun, inklusive miljö- och funktionskontroll, förvaltning och nödvändiga underhålls- och miljösäkrande åtgärder vid efterbehandlade anläggningar. Anslaget föreslås uppgå till 14 miljoner kronor 2016.

Anslaget 1:11 Patentbesvärsrätten finansierar myndighetens förvaltnings utgifter. Regeringen avser att i en proposition föreslå av immaterialrättsliga, marknadsföringsrättsliga och konkurrensrättsliga mål ska domstolsprövas samlat i en särskild domstol i första instans, Patent- och marknadsdomstolen, och en särskild domstol i andra instans, Patent- och marknadsöverdomstolen. Som en konsekvens av förslaget avser regeringen att avvec kla Patent besvärsrätten den 1 september 2016. Regeringen föreslår därför att drygt 7 miljoner kronor ska föras från anslaget 1:11 Patentbesvärsrätten till anslag et 1:5 Sveriges Domstolar inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet 2016 och att kvarvarande medel ska överföras 2017 (se även utg .omr. 4 Rättsväsendet). Anslaget föreslås uppgå till 13 miljoner kronor 2016.

Anslaget 1:12 Bolagsverket finansierar utgifter för likvidatorer och för associationsrättsliga ärenden samt förvaltning och utveckling av teknisk infrastruktur för förenklat uppgiftslämnande. Anslaget föreslås uppgå till knappt 25 miljoner kronor 2016.

Anslaget 1:13 Bidrag till terminologisk verksamhet får användas för utgifter för statsbidrag för terminologisk verksamhet vid AB Terminologi centrum TNC. Anslaget föreslås uppgå till drygt 4 miljoner kronor 2016.

Anslaget 1:14 Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien finansierar utgifter för statsbidrag till Ingenjörsvetenskapsakademiens (IVA) grundläggande verksamhet. Anslaget föreslås uppgå till drygt 8 miljoner kronor 2016.

Anslaget 1:15 Konkurrensverket finansierar myndighetens förvaltningsutgifter. Den upphandlingsstödjande verksamheten hos Konkurrens verket flyttade s till Upphandlingsmyndigheten med början den 1 september 2015. Som följd av denna verksamhetsöverföring har anslaget minskats med drygt 77 miljoner kronor (prop. 2014/15:100). Anslaget föreslås uppgå til l ca 141 miljoner kronor 2016.

Anslaget 1:16 Konkurrensforskning finansierar utgifter för forskning med en klar anknytning till Konkurrensverkets verksamhetsområde med forskare företrädesvis vid universitet och högskolor. Anslaget föreslås uppgå till drygt 14 miljoner kronor 2016.

Anslaget 1:17 Upprustning och drift av Göta kanal finansierar utgifter för statsbidrag för upprustning och drift av Göta kanal. Riksdagen beslutade våren 1992 (prop. 1991/92:134, bet. 1991/92:NU33, rskr. 1991/92:351) bl.a. att finansieringen av Göta kanals upprustning ska tillförsäkras genom stats makternas försorg. Varje budgetår sedan anslaget inrättades har riksdagen anvisat medel för upprustning och drift av kanalen. Regeringen föreslår att anslaget ökas med 100 miljoner kronor för upprustning av Göta kanal. Anslaget föreslås uppgå till 123 miljoner kronor 2016.

Anslaget 1:18 Omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag finansierar utgifter för omstrukturering, genomlysning, försäljning och avveckling av företag med statligt ägande. Anslaget föreslås uppgå till 23 miljoner kronor 2016.

Anslaget 1:19 Kapitalinsatser i statliga bolag får användas av regeringen, efter beslut av riksdagen i varje enskilt fall, för kapitalinsatser i statligt ägda bolag. Anslage t föreslås uppgå till 1 miljon kronor 2016.

Anslaget 1:20 Avgifter till vissa internationella organisationer finansierar utgifter för gäl lande avgifter och statsbidrag till Sveriges deltagande i internationella näringspolitiska organ. Anslaget föreslås uppgå till knappt 18 miljoner kronor 2016.

Anslaget 1:21 Finansiering av rättegångskostnader finansierar utgifter för rättegångskostnader med anledning av mål och ärenden som avser överklagande n av Kon kurrensverkets beslut eller i vilka Konkurrensverket för talan. Anslaget föreslås uppgå till 18 miljoner kronor 2016.

Anslaget 1:22 Bidrag till företagsutveckling och innovation finansierar statsbidrag till Almi Företagspartner AB för marknadskompletterande finansiering och företagsrådgivning. Regeringen föreslår att anslaget ökas med 40 miljoner kronor 2016 för att ta till vara potentialen för innovation och tillväxt i företag i hela landet. Vidare beräknas anslaget öka s med 90 miljoner kronor till följd av riksdagens beslut med anledning av propositionen Vårändringsbudget för 2015 (prop. 2014/15:99, bet. 2014/15:FiU21, rskr. 2014/15:255). Anslaget föreslås uppgå till drygt 327 miljoner kronor 2016.

Anslaget 2:1 Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll: Myndighetsverksamhet finansierar styrelsen s förvaltningsutgifter. Anslaget föreslås uppgå till ca 24 miljoner kronor 2016.

Anslaget 2:2 Kommerskollegium finansierar myndighetens förvaltningsutgifter. Anslaget föreslås tillföras 250 000 kronor för tillkommande arbetsuppgifter från Arbetsförmedlingen. Anslaget föreslås uppgå till ca 85 miljoner kronor 2016.

Anslaget 2:3 Exportfrämjande verksamhet finansierar utgifter för statsbidrag för det statliga uppdraget exportfrämjande till Sveriges export- och investeringsråd (Business Sweden), för näringslivsfrämjande åtgärder och för främjande av svenska företags affärer kopplade till projektexport och andra typer av offentligt upphandlade affärer. Anslaget får användas för näringslivsfrämjande på strategiska marknader och områden, exportutveckling, förstärkt närvaro i ekonomiskt dynamiska regioner, importfrämjande samt särskilda hand els främjande och handelspolitiska åtgärder. Anslaget får även användas för utgifter för statsbidrag till insatser till stöd för Sverigeprofilering genom Nämnden för Sverigefrämjande i utlandet (NSU) . Anslaget föreslås öka med 130 miljoner per år under 2016–2019 för att finansiera regeringens exportoffensiv. Anslaget föreslås minska s med 1 miljon kronor fr.o.m. 2016 för att finansiera Nämnden för Sverigefrämjande i utlandet . Nämnden ska i fortsättningen få sin finansiering från anslaget 1:10 Information om Sverige i utlandet inom utgiftsområde 5 Internationell samverkan. Anslaget föreslås uppgå till ca 373 miljoner kronor 2016.

Anslaget 2:4 Investeringsfrämjande finansierar utgifter för statsbidrag för det statliga uppdraget investeringsfrämjande till Sv eriges export- och investerings råd (Business Sweden) och för utredningsinsatser inom området. Anslaget föreslås uppgå till drygt 57 miljoner kronor 2016.

Anslaget 2:5 Avgifter till internationella handelsorganisationer finansierar utgifter för avgifter och bidrag till samt särskilda insatser med anledning av Sveriges deltagande i följande internationella handelsorganisationer: Världshandelsorganisationen (WTO), Internationella rådet fö r samarbete på tullområdet , Internation ella Tulltariffbyrån och Internationella Byrån för Utställningar i Paris . Anslaget föreslås uppgå till ca 21 miljoner kronor 2016.

Anslaget 2:6 Bidrag till standardiseringen finansierar statsbidrag till Sveriges standardiseringsförbund. Regeringen föreslår att 31 miljoner kronor anvisas under anslaget 2:6 Bidrag till standardiseringen för 2016.

Regeringen begär därtill bemyndiganden av riksdagen för ett antal anslag och verksamheter. Det handlar om bemyndiganden att besluta om bidrag som medför behov av framtida anslag. Följande anslag berörs: anslaget 1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling, anslaget 1:5 Näringslivsutveckling och anslaget 1:9 Geovetenskaplig forskning. Tidsramarna för de begärda bemyndigandena framgår av regeringens förslag till ri ksdagsbeslut punkterna 5– 7.

Som framgår av regeringens förslag till riksdagsbeslut begär också reger ingen bemyndiganden att under 2016 ikläda staten betalningsansvar för exportkreditgarantier som inklusive tidigare utfärdade garantier uppgår till högst 450 miljarder kronor (punkt 7) och betalningsansvar för investerings garantier som inklusive tidigare utfärdade garantier uppgår till hög st 10 miljarder kronor (p unkt 8). Vidare begär regeringen bemyndiganden att för 2016 besluta att Aktiebolaget Svensk Exportkredit får ta upp lån för systemet med statsstödda exportkrediter i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare upplåning uppgår till högs t 125 miljarder kronor (punkt 9).

Motionerna

Moderaterna

I partimotion 2015/16:3241 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkande 44 framhålls att företagande är en väg in på arbetsmarknaden för många utrikes födda personer att komma. För att hjälpa dessa människor att starta och driva företag vill motionärerna förstärka Almis rådgivning till företagare med utländsk bakgrund, den s.k. IFS-rådgivningen.

I kommittémotion 2015/16:2277 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) yrkande 14 anförs att det finns många n yanlända människor i Sverige som har en stark entreprenörsanda , och denna vilja måste samhället möta. För att fler utrikes födda och nyanlända människor ska våga och kunna ta steget att starta och driva företag vill motionärerna förstärka Almis rådgivning till företagare med utländsk bakgrund, den s.k. IFS-rådgivningen.

I kommittémotion 2015/16:2443 av Lars Hjälmered m.fl. (M) föreslås en total anslagsnivå för utgiftsområde 24 Näringsliv på ca 5 500 miljoner kronor. Det är 497 miljoner kronor mindre än vad regeringen föreslår. I motionen redovisas andra anslagsnivåer för sju anslag som föreslagits i budgetpropositionen , och dessa ska förde las enligt följande (yrkande 1). An s lag et 1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling föreslås minska s med 65 miljoner kronor till ca 2 560 miljoner kronor. Anslag et 1:4 Tillväxtverket föreslås minska s med 10 miljoner kronor till ca 257 miljoner kronor. Anslag et 1:5 Näringslivsutveckling föreslås minska s med 187 miljoner kronor till knappt 332 miljoner. Anslag et 1:7 Turistfrämjande föreslås minska s med 20 miljoner kronor till knappt 120 miljoner kronor. Anslag et 1:17 Upprustning och drift av Göta kanal föreslås minska s med 50 miljoner kronor till ca 73 miljoner kronor. Anslag et 1:22 Bidrag till företagsutveckling och innovation föreslås minska s med 120 miljoner kronor till knappt 253 miljoner kronor. Anslag et 2:3 Exportfrämjande verksamhet föreslås minska s med 45 miljoner kronor till knappt 328 miljoner kronor. Vidare anförs i motionen att det är önskvärt att fler människor väljer att starta eget företag och att det med hänvisning till undersökningar är rimligt att anta att om fler skolelever läser Ung Företagsamhet (UF) kommer fler företag att startas över tid. Motionärerna anser därför att alla gymnasieelever ska erbjudas att läsa UF (yrkande 3). Därtill anser motionärerna att det bör göras ett kvalitetslyft av UF-verksamheten (yrkande 4). För dessa ändamål avsätter motionärerna 7,5 miljoner kronor. Motionärerna vill även ge Drivhuset i uppdrag att etablera närvaro och verksamhet på landets yrkeshögskolor för att på så sätt ge fler elever möjlighet och hjälp att starta och driva företag (yrkande 5). Motionärerna avsätter 2,5 miljoner kronor till detta.

I motion 2015/16:1550 av Jörgen Warborn (M) framförs att Sverige behöver fler entreprenörer och att unga människor som vill starta eget bör uppmuntras, för att på så sätt skapa jobb åt sig själva och andra. Motionären anser därför att Tillväxtverkets resurser bör omprioriteras till ökade satsningar på Drivhuset (yrkande 1). Vidare anser motionären att Drivhusets verksamhet ska omfatta studenterna på yrkeshögskolan (yrkande 2) och etableras på fler orter (yrkande 3).

Sverigedemokraterna

I kommittémotion 2015/16:2355 av Josef Fransson m.fl. (SD) föreslås en total anslagsnivå för utgiftsområde 24 Näringsliv på ca 5 790 miljoner kronor. Det är ca 200 miljoner kronor mindre än vad regeringen föreslår. I motionen redovisas andra anslagsnivåer för åtta anslag som föreslagits i budgetproposi tionen , och des sa ska fördelas enligt följande. Anslag et 1:1 Verket för innovationssystem föreslås minska s med 30 miljoner kronor till knappt 189 miljoner kronor. Minskningen motiveras med att resultatet av den analys Tillväxtanalys gjort av Vinnovas satsningar på små och medelstora innovationsdrivna företag gör att man kan ifrågasätta verksamhetens effektivitet. Motionärerna understryker dock att frågan bör genomlysas grundligt innan förutsättningarna för myndigheten och de företag som får stöd av myndigheten förändras radikalt. Anslag et 1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling föreslås minska s med 230 miljoner kronor till drygt 240 miljoner kronor. Minskningen motiveras i enlighet med resonemanget om anslaget 1:1 Verket för innovationssystem. Anslag et 1:4 Tillväxtverket föreslås öka s med 20 miljoner kronor till 287 miljoner kronor. Ökningen syftar till insatser för att öka kunskapen om och möjligheterna att starta s.k. sociala företag. Anslag et 1:6 Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser föreslås öka s med 10 miljoner kronor till 92 miljoner kronor. Ökningen motiveras med att myndighetens rapporter är ett värdefullt redskap för att beslutsfattare ska kunna ta välgrundade beslut om tillväxtpolitik. Anslag et 1:7 Turistfrämjande föreslås öka s med 5 miljoner kronor till 145 miljoner kronor. Ökningen motiveras med att motionärerna anser att Visit Sweden bör öppna ett kontor i Indien för att marknadsföra Sverige för att på så sätt öka indisk turism i Sverige. Anslag et 1:8 Sveriges geologiska undersökning föreslås öka s med 16 miljoner kronor till 212 miljoner kronor. Motionärerna identifierar gruvdrift och mineralhantering som ett nyckelområde inom svenskt näringsliv. Anslag et 1:9 Geovetenskaplig forskning föreslås öka s med 4 miljoner kronor till ca 10 miljoner kronor. Ökningen motiveras i enlighet med anslaget 1:8 Sveriges geologiska undersökning. Anslag et 1:14 Bidrag till Ingenjörsvetenskaps akademien föreslås öka s med 1 miljon till ca 9 miljoner kronor. Ökningen motiveras med att motionärerna ser ett behov av att generellt lyfta de naturvetenskapliga institutionerna i Sverige och att Ingenjörs vetenskaps akademien fyller en viktig samhällelig funktion.

I kommittémotion 2015/16:2847 av Josef Fransson m.fl. (SD) yrkande 2 framförs att Indien, som är en växande ekonomi med många potentiella framtida turister, bör prioriteras. Visit Sweden bör öppna kontor i Indien för att marknadsföra Sverige för att skapa rätt förutsättningar för ökad indisk turism i Sverige.

I kommittémotion 2015/16:2850 av Josef Fransson m.fl. (SD) framhålls att staten över tid bör avsätta mer resurser för riktad geovetenskaplig grund forskning och tillämpad forskning för att främja gruvnäringen.

Centerpartiet

I kommittémotion 2015/16:3151 av Helena Lindahl m.fl. (C) föreslås en total anslagsnivå för utgiftsområde 24 Näringsliv på ca 5 441 miljoner kronor. Det är 557 miljoner kronor mindre än vad regeringen föreslår. I motionen redovisas utan närmare motivering andra anslagsnivåer för sex anslag som föreslagits i budgetpropositionen , och des sa ska fördelas enligt följande. Anslaget 1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling minskas med 65 miljoner kronor till 2 563 miljoner kronor. Anslaget 1:4 Tillväxtverket ökas med 20 miljoner kronor till 287 miljoner kronor. Anslaget 1 :5 Näringslivsutveckling minskas med 252 miljoner kronor till 266 miljoner kronor. Ansl aget 1:7 Turistfrämjande minskas med 30 miljoner kronor till drygt 110 miljoner kronor. Anslaget 1:17 Upprustning och drift av Göta kanal minskas med 100 miljoner k ronor till 23 miljoner kronor. Anslaget 2:3 Ex portfrämjande verksamhet minskas med 130 miljoner kronor till drygt 242 miljoner kronor.

Folkpartiet l iberalerna

I kommittémotion 2015/16:2260 av Said Abdu m.fl. (FP) yrkande 2 framförs a tt Almi framgångsrikt har arbeta t med insatser för företag i tidiga utvecklings skeden. Motionärerna anser därför att Almis innovations- och tillväxt finansiering bör förstärkas och att Almi därmed ska få ökade resurser för att kunna bistå fler företag i tidiga skeden.

I kommittémotion 2015/16:3204 av Said Abdu m.fl. (FP) föreslås en total anslagsnivå för utgiftsområde 24 Näringsliv på ca 5 375 miljoner kronor. Det är 623 miljoner kronor mindre än vad regeringen föreslår. I motionen redovisas andra anslagsnivåer för tio anslag som föreslagits i budget propositionen , och des sa ska fördelas enligt följande. Anslaget 1:1 Verket för innovationssystem minskas med 1 miljon kronor till drygt 218 miljoner kronor. Anslaget 1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling minskas med 195 miljoner kronor till 2 433 miljoner kronor. Minskningen motiveras med att motionärerna ifrågasätter hur verkningsfull regeringens s.k. aktiva näringspolitik kommer att vara, och att de anser att de svenska företagen behöver mindre, inte mer, inblandning av politiken och det offentliga. Anslaget 1:3 Institutens strategiska kompetensmedel minskas med 2 miljoner kronor till drygt 620 miljoner kronor. Anslaget 1:4 Tillväxtverket minskas med 1 miljon kronor till 266 miljoner kronor. Anslaget 1:5 Närings livsutveckling minskas med 282 miljoner kronor till knappt 237 miljoner kronor. Minskningen motiveras i enlighet med anslaget 1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling. Motionärerna vill dock avsätta 20 miljoner kronor till anslaget med motiveringen att bygga ut webbportalen verksamt.se för att tillgängliggöra mer information, öka möjligheterna för företagarna att lämna information och få fler myndigheter att ansluta sig till webbplatsen. Anslaget 1:7 Turistfrämjande minskas med 30 miljoner kronor till knappt 110 miljoner kronor. Minskningen motiveras i enlighet med anslaget 1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling. Anslaget 1:8 Sveriges geologiska undersökning minskas med 1 miljon krono r till ca 195 miljoner kronor. Anslaget 1:15 Konkurrensverket minskas med 1 miljon kronor ti ll knappt 140 miljoner kronor. Anslaget 1:22 Bidrag till företagsutveckling och innovation öka s med 20 miljoner kronor till 307 miljoner kronor. Ökningen motiveras med att motionärerna vill förstärka Almis tillväxt- och innovationsfinansiering. Anslaget 2:3 Exportfrämjande verksamhet minskas med 130 miljoner kronor till knappt 243 miljoner kronor.

Kristdemokraterna

I kommittémotion 2015/16:3207 av Penilla Gunther m.fl. (KD) yrkande 25 framhålls att Visit Sweden s arbete bör utökas till att även bistå mötesindustrins aktörer , och motionärerna anser därför att anslaget för Visit Sweden ska öka s med 30 miljoner kronor. Vidare föreslår motionärerna en total anslagsnivå för utgiftsområde 24 Näringsliv på ca 5 331 miljoner kronor. Det är 667 miljoner kronor mindre än vad regeringen föreslår. I motionen redovisas andra anslagsnivåer för sex anslag som föreslagits i budgetpropositionen , och dessa ska fördel as enligt följande (yrkande 42). Anslaget 1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling minskas med 65 miljoner kronor till ca 2 563 miljoner kronor. Anslaget 1:5 Näringslivsutveckling minskas med 232 miljoner kronor till knappt 287 miljoner kronor. Anslaget 1:7 Turistfrämjande minskas med 10 miljoner kronor till knappt 130 miljoner kronor. Anslaget 1:17 Upprustning och drift av Göta kanal minskas med 100 miljoner kronor till drygt 23 miljoner kronor. Anslaget 1:22 Bidrag till företagsutveckling och innovation minskas med 130 miljoner kronor till drygt 197 miljoner kronor. Anslaget 2:3 Exportfrämjande verksamhet minskas med 130 miljoner kronor till knappt 243 miljoner kronor.

Vissa kompletterande uppgifter

Kristdemokraternas anslagsfördelning

Företrädaren för K ristdemokraterna har under beredningen av ärendet i utskottet ändrat anslagsfördelningen inom utgiftsområde 24 Näringsliv i förhållande till partiets kommittémotion 2015/16:3207 (KD) . Ändring arna omfattar dels anslag et 1:7 Turistfrämjande som öka t s med 20 miljoner kronor till knappt 150 milj oner kronor, dels anslaget 2:3 Exportfrämjande verksamhet som minska t s med 20 miljoner kronor till drygt 220 miljoner kronor. Ändringarna i jämförelse med regeringens förslag redovisas i bilaga 2 .

Vinnovas företagsstöd till små och medelstora företag

Tillväxtanalys presenterade 2014 rapporten Företagsstöd till innovativa små och medelstora företag – en kontrafaktisk effektutvärdering (PM 2014:16). I rapporten granskade Tillväxtanalys effekterna för deltagande företag av några av Vinnovas program för små och medelstora företag . Tillväxtanalys konstaterade bl.a. att det statistiskt inte gick att säkerställa några positiva effekter av stöden för antal anställda, arbetskraftsproduktiviteten, andelen högutbildade arbetstagare eller andelen forskare hos de deltagande företagen . För en närmare redogörelse hänvisas till utskottets betänkande 2014/15:NU1 Utgiftsområde 24 Näringsliv.

Det kan tilläggas att V innova i rapporten FoU-program för Små och Medelstora Företag (2015) har tagit fram ett metodologiskt ramverk för effekt - analyser av främst myndighetens program för små och medelstora företag. Myndigheten konstaterar även att forskning och u tveckling samt innovation i små och medelstora företag är av stor betydelse för tillväxt och jobbskapande och att statliga insatser för forskning och utveckling samt innovation är viktiga för att stimulera forskning och utveckling samt innovation i små och medelstora företag.

Unga företagare

Ung Företagsamhet är en organisation vars syfte är att bl.a. införa entreprenörskap i utbildningssystemet. Organisationen finns representerad i hela Sverige och finansieras av bl.a. Skolverket. E nligt Tillväxtverket s regleringsbrev för 2015 ska Skolverket disponera en del av T illväxtverkets medel för verksamhetsstöd till organisationer som operativt arbetar med att främja företagande bland ungdomar inom gymnasieskolan.

Drivhuset är en organisation som arbetar för att studenter ska starta och driva företag. Organisationen finns representerad på 14 olika orter i landet och arbetar nära högskolor och universitet på orten. Drivhuset finansierades 2014 bl.a. genom drift s bidrag från Tillväxtverket.

Utskottets ställningstagande

Som tidigare nämnts omfattar ut giftsområde 24 Näri ngsliv både näringspolitik och u trikeshandel, handels- och investeringsfrämjande. Målet för näringspolitiken är att stärka den svenska konkurrenskraften och skapa förutsättningar för fler jobb i fler och växande företag. De näringspolitiska insatserna ska även bidra till att uppnå målen i EU:s gemensamma strategi för tillväxt och sysselsä ttning, Europa 2020. Målet för u trikeshandel, handels- och investeringsfrämjande är högsta möjliga grad av frihandel, en effektiv inre marknad och en öppen handelspolitik i EU, ett förstärkt multilateralt handelssystem inom Världshandelsorganisationen (WTO), ökande handelsutbyte mellan Sverige och världen, samt ökade utländska investeringar i Sverige. För att dessa mål ska nås behöver enligt utskottet de utmaningar som företagen står inför när de exempelvis vill finansiera en e xpansion, anställa nya personer eller satsa på nya marknader understödjas med en aktiv politik. Den förda politiken måste således främja samarbete mellan olika aktörer, möjliggöra ökade investeringar och göra det lättare för företag att exportera.

Riksdagen fastställde den 25 november 2015 ramarna för de olika utgiftsområdena för 2016. Förutsättningen för den fortsatta beredningen i utskottet är därmed att ramen för utgiftsområde 24 Näringsliv är knappt 6 miljarder kronor.

Regeringens budgetproposition är resultatet av en överenskommelse mellan regeringen och Vänsterpartiet , och utskottet noterar att regeringens förslag till anslag inom utgiftsområdet är beräknat med utgångspunkt i den inriktning för näri ngspolitiken och politiken för u trikeshandel, handel- och investeringsfrämjande som redovisas i budgetpropositionen.

I budgetmotionerna från Moderaterna, Sverigedemokraterna, Centerpartiet Folkpartiet l iberalerna och Kristdemokraterna har partierna föreslagit en minskning av ramen för utgiftsområdet med respektive 497, 204, 557, 623 och 667 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag.

Utskottet vill mot bakgrund av des sa förslag framhålla att d et delar regeringens uppfattning när det gäller med vilken inriktning näringspolitiken bör bedrivas. Utskottet konstaterar att Sverige och svenska företag möter en hårdnande internationell konkurrens i takt med den snabba teknologiska utvecklingen och att världsekonomin och den global a kunskapsbasen skiftar österut . Det är utskottets uppfattning, i likhet med regeringens, att närings politiken måste stärka förutsättningarna för företag att skapa, växa och exportera med bas i Sverige. Näringspolitiken är avgörande för att skapa nya arbetstillfällen och pressa tillbaka arbetslösheten. Framgångsrika och växande företag som anställer är därför helt avgörande för att nå regeringens övergripande mål om att Sverige ska ha EU:s lägsta arbetslöshet 2 020. Enligt utskottets mening är det viktigt att det förs en politik för fler och växande företag , och utskottet stöder därför regeringens jobbagenda, som bygger på stabila offentliga finanser och består av investeringar i infrastruktur, forskning, bostäder och klimatomställning, en aktiv näringspolitik och insatser för ökad export samt kunskapsreformer för ett modernt arbetsliv.

Vad gäller politiken för u trikeshandel, handels- och investeringsfrämjande delar utskottet regeringens uppfattning om att den förda politiken måste bidra till goda förutsättningar för svenska företag och konsumenter att ta till vara den potential som globaliseringen medför i syfte att stärka svensk ekonomi och handel och därmed Sveriges välstånd. Utskottet anser att handel och investeringar är betydelsefulla instrument dels för att uppnå målet om att Sverige ska ha EU:s lägsta arbetslöshet 2020, dels för att det kan stimulera tillväxt , vilket bidrar till att fattiga människor och länder lyfts ur ekonomiskt utanförskap.

I flera av de här aktuella motionerna föreslås olika anslagsminskningar med motiveringen att näringslivet behöver mindre statlig inblandning genom näringspolitiken. Detta gäller bl.a. motionerna 2015/16:2443 (M), 2015/16:2355 (SD), 2015/16:3151 (C), 2015/16:3204 (FP) och 2015/16:3207 (KD). Utskottet vill med anledning av dessa motioner anföra följande. Sverige har de senaste åren tappat i konkurrenskraft i jämförelse med övriga länder i världen. En slutsats utskottet kan dra av detta är att den förra regeringens politik, som till stor del bestod av skattesänkningar, inte klarade av att till fullo skapa de förutsättningar som företagen behövde för att kunna möta den ökade internationella konkurrensen. Utskottet anser att det är politikens roll att underlätta för företagen att växa och skapa fler jobb. Utskottet delar således regeringens uppfattning att om Sverige ska stå starkt i de n internationella konkurrensen krävs en aktiv näringspolitik med ett väl utvecklat samarbete mellan t.ex. politik på olika nivåer, näringsliv, arbetstagarorganisationer, offentlig sektor, myndigheter, intresseorganisationer, industriforsknings institut samt universitet och högskolor.

Vad gäller de enskilda anslagen inom utgiftsområde 24 Näringsliv välkomnar utskottet den ökning av anslaget 1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling med ca 180 miljoner kronor som regeringen har föreslagit. Anslaget kommer därmed att uppgå till drygt 2,6 miljarder kronor. Anslagsökningen syftar bl.a. till att genomföra en satsning inom det immaterialrättsliga området (+20 miljoner kronor) och en satsning på miljö- och klimatteknik (+65 miljoner kronor). Utskottet noterar att Folkpartiet l iberalerna har föreslagit en minskning på 195 miljoner kronor av anslaget 1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utvec kling samtidigt som partiet i budgetmotion 2015/16:3244 (FP) betonar vikten av de tidigare höjda forsk nings anslagen till följd av riksdagens beslut om regeringens proposition Forskning och innovation (prop. 2012/13:30, bet. 2012/13:UbU3) och att partiet även fortsättningsvis vill prioritera forskningen. Enligt utskottets uppfattning ter sig detta motsägelsefullt.

Utskottet står bakom regeringens förslag om en ökning av anslaget 1:5 Näringslivsutveckling och de satsningar som ska genomföras för att stärka Sveriges konkurrens- och innovationskraft bl.a. inom ramen för regeringens nyindustrialiseringsstrategi och genom insatser för destinationsutveckling i tidiga skeden.

Vad gäller regeringens nyindustrialiseringsstrategi kommer den att fokusera på hur Sveriges konkurrensfördelar kan stärkas ytterligare bl.a. i fråga om kompetensförsörjning, produktivitet och samverkan mellan industri och akademi för att ge bättre förutsättningar för industriella etableringar och investeringar i hela landet. Utskottet del ar även regeringens bedömning att det finns en stor potential för hållbar industriproduktion , och det är utskottets uppfattning att strategins olika delar är viktiga i och med den hårdnande internationella konkurrensen.

Vidare välkomnar utskottet regeringens insatser för att ta till vara och stärka den svenska besöksnäringens tillväxtpotential. Utskottet vill framhålla vikten av att ta till vara erfarenheter och kompetenser hos redan etablerade aktörer och ser positivt på att tidigare utförda insatser för fler exportmogna destinationer nu kompletteras med åtgärder för att främja destinations utveckling i tidiga skeden. Som framhålls i propositionen ska dessa insatser ha ett särskilt fokus på åtgärder som stärker utvecklingen av nya hållbara produkter och upplevelser. Vidare stöder utskottet regeringens förslag om en ökning av anslaget 1:7 Turistfrämjande som bl.a. avser ökad marknadsföring av hållbar natur- och ekoturism på landsbygden.

Därtill välkomnar utskottet ökningen av anslaget 1:22 Bidrag till företagsutveckling och innovation. Ökningen avser bl.a. insatser för att ta till vara potentialen för innovation och tillväxt i företag i hela landet.

Utskottet stöder även regeringens ökning på 130 miljoner kronor av anslaget 2:3 Exportfrämjande verksamhet. Ökningen syftar till att realisera flera av de insatser som regeringen presenterade i exportstrategin i september 2015 för att stärka svenska företags export- och internationaliserings möjligheter på viktiga marknader och öka antalet exporterande företag.

Sammanfattningsvis tillstyrker utskottet således regeringens förslag till anslag för utgiftsområde 24 Näringsliv. Utskottet förordar vidare att riksdagen godkänner de bemyndiganden som regeringen föreslagit inom utgiftsområdet. Därmed avstyrker utskottet samtliga här behandlade motionsyrkanden.

AB Svensk Exportkredit

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen återkallar bemyndigandet för rege ringen att förändra statens äga randel i Aktiebolaget Svensk Exportkredit .

Propositionen

Regeringen föreslår i propositionen att riksdagen ska återkalla det tidigare lämnade bemyndigandet att förändra ägandet i Aktiebolaget Svensk Export kredit (SEK).

Regeringen anför att SEK är en central aktör inom det statliga främjandet av den svenska exportnäringen och för ett förverkligande av regeringens exportstrategi. Med hänsyn till bolagets viktiga roll anser regeringen därför att det är naturligt att staten även i fortsättningen äger 100 procent av aktierna i SEK.

Vidare anför regeringen att SEK finansierar sig på kapitalmarknaden och att tydlighet kring ägandet är en viktig parameter för marknadens och ratingbolagens syn på SEK. I samband med att regeringens lista över aktuella bemyndiganden att förändra det statliga ägande t publiceras i olika sammanhang skapas en onödig osäkerhet på marknaden , vilket påverkar villkoren för bolagets upplåning. Ett återkallande av bemyndigandet skulle, menar regeringen, tydliggöra för marknadens aktörer att staten inte har för avsikt att minska ägandet i SEK.

Vissa kompletterande uppgifter

Riksdagen bemyndigade våren 1996 regeringen att förändra statens ägarandel i Aktiebolaget Svensk Exportkredit (SEK) inom intervallet 34 till 100 procent (prop. 1995/96:141, bet. 1995/96:NU26). Staten ägde då aktierna i SEK till lika delar tillsammans med affärsbankerna som vid den tidpunkten ville avsluta sitt ägande. Bemyndigandet att förändra den statliga ägarandelen syftade till att skapa handlingsutrymme för regeringen att hitta en ny ägarstruktur. Sedan 2003 äger staten 100 procent av aktierna i SEK.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har inget att invända mot regeringens förslag om att återkalla det tidigare lämnade bemyndigandet för regeringen om att förändra ägandet i Aktiebolaget Svensk Exportkredit (SEK). Riksdagen bör således godkänna reger ingens förslag.

AB Göta kanalbolag

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen godkänner att

- aktierna i AB Göta kanalbolag inte ska medföra rätt till utdelning

- att bolagets vinst i den mån den i nte reserveras ska användas för att främja bolagets ändamål enli gt bolagsord ningen och

- att bolagets behållna t illgångar vid bolagets likvidat ion ska tillfalla staten .

Propositionen

Det framgår av 3 kap. 3 § aktiebolagslagen (2005:551) att det ska anges i bolagsordningen om ett aktiebolags verksamhet helt eller delvis ska ha ett annat syfte än att ge vinst till fördelning mellan aktieägarna. Det ska i dessa fall också anges hur bolagets vinst och behållna tillgångar vid bolagets likvidation ska användas.

Mot denna bakgrund föreslår regeringen att bolagsordningen för AB Göta kanalbolag föreskriver att aktierna i bolaget inte medför rätt till utdelning, utan att bolagets vinst i den mån den inte reserveras i stället ska användas för att främja bolagets ändamål enligt bolagsordningen. Vidare bör det föreskrivas att bolagets behållna tillgångar vid bolagets likvidation ska tillfalla staten eftersom state n är enda aktieägare i bolaget.

Motionen

I motion 2015/16:1117 av Sten Bergheden (M) framhålls att Göt a kanal är ett av Sv eriges populäraste turistmål som kräver kontinuerligt underhåll för att hållas i farbart skick. Verksamheten runt kanalen skapar även jobb. Mo tion ären anser att det är viktigt att bevara och underhå lla kanalen samt utveckla turist - och näringsverksamheten utmed kanalen. Därför bör en lång siktig planering för hur Göta kanal ska underhållas och rustas upp tas fram.

Vissa kompletterande uppgifter

AB Göta kanalbolag är aktiebolag som äga till 100 procent av staten . Sedan budgetåret 1992/93 har riksdagen anvisat medel på statens budget för upprustning och drift av Göta kanal (prop. 1992/93:51, bet. 1992/93:NU15). Bolaget lämnar ingen utdelning till aktieägaren. Enligt bolagsordningen ska bolagets verksamhet vara att driva och förvalta Göta kanal samt att i övrigt förvalta och utnyttja bolagets fastigheter och övriga tillgångar till gagn för driften av Göta kanal. Verksamheten s ändamål är a tt bev ara Göta kanals värde, såväl som kulturhistoriskt byggnadsverk som turistattraktion.

I budgetpropositionen för 2016 föreslår regeringen att anslaget ökas med 100 miljoner kronor till 123 miljoner kronor för upprustning av Göta kanal 2016. För samma ändamål beräknas anslaget öka med 50 miljoner kronor 2017–2019 .

Utskottets ställningstagand e

Regeringen föreslår att bolagsordn ingen för AB Göta kanalbolag ändras så att a ktierna i bolaget inte medför rätt till utde lning, utan att bolagets vinst i den mån den inte reserveras i stället ska användas för att främja bolagets ändamål enligt bolagsordningen. Vidare bör bolagsordningen ändras så att bolagets behållna tillgångar vid bolagets l ikvidation ska tillfalla staten, då staten är den enda aktieägaren i bolaget.

Utskottet har inget att invända mot detta förslag och anser att det är bra att bolagsordningen tydliggörs i linje med de krav som finns i aktiebolagslagen. Riksdagen bör således godkänna regeringens förslag.

När det gäller yrkandet i motion 2015/16:1117 (M) om att d et bör tas fram en långsiktig planering för hur Göta kanal ska underhållas och rustas upp vill utskottet påminna om att riksdagen 1992 beslutade att staten ska finansiera upprustningen av Göta kanal och att riksdagen sedan dess har anvisat medel för upprustning och drift av kanalen. Utskottet anser mot denna bakgrund att motionen kan avslås av riksdagen.

SAS AB

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen godkänner att de direkta försäljningskostnader som uppkommer i samband med försäljning av aktier i SAS AB får finansieras genom att de avräknas från de likvider som fås vid försäljningen.

Propositionen

Regeringen föreslår att de direkta försäljningskostnader som uppkommer för staten i samband av med avy ttring av aktier i SAS AB ska få finansieras genom att de avrä knas från de likvider som fås vid försäljningen, d etta för att det i samband med en försäljning av aktier uppkommer vissa direkta kostnader för ägaren staten. Bland annat uppstår kostnader för extern rådgivning.

Vissa kompletterande uppgifter

Regeringen föreslog i propositionen om nyemission i SAS AB (prop . 2009/10:121) att regeringen skulle bemyndigas att vid lämplig tidpunkt vidta följande åtgärder, var för sig eller i kombination: a) att minska ägandet i SAS genom att avyttra hela eller delar av aktieinnehavet eller genom utspädning av befintlig ägarandel, b) att förvärva eller byta aktier, rättigheter att förvärva aktier eller andra former av andelar i det företag eller den företagsg rupp som förvärvar aktier i SAS och c) att avyttra de tillgångar och rättigheter som staten enligt a) och b) får som likvid om andra tillgångar än kontanter erhålls. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag (bet. 2009/10:FiU35).

Utskottets ställningstagande

Regeringen har föreslagit att de direkta försäljningskostnader som u ppkommer för staten i samband med avyttring av aktier i SAS AB avrä knas från de likvider som få s vid försäljningen . Utskottet har inget att invända mot detta och förordar således att riksdagen godkänner regeringens förslag.

Reservation

Anslag inom utgiftsområde 24, punkt 1 (SD)

av Mattias Bäckström Johansson (SD) och Johan Nissinen (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

a) Anslagen för 2016

Riksdagen anvisar anslag för 2016 inom utgiftsområde 24 enligt förslaget i bilaga 4 och ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2015/16:2355 av Josef Fransson m.fl. (SD),

2015/16:2847 av Josef Fransson m.fl. (SD) yrkande 2 och

2015/16:2850 av Josef Fransson m.fl. (SD) yrkande 6,

bifaller delvis proposition 2015/16:1 utgiftsområde 24 punkt 10 och avslår motionerna

2015/16:1550 av Jörgen Warborn (M) yrkandena 1–3,

2015/16:2260 av Said Abdu m.fl. (FP) yrkande 2,

2015/16:2277 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) yrkande 14,

2015/16:2443 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkandena 1 och 3–5,

2015/16:3151 av Helena Lindahl m.fl. (C),

2015/16:3204 av Said Abdu m.fl. (FP),

2015/16:3207 av Penilla Gunther m.fl. (KD) yrkandena 25 och 42 samt

2015/16:3241 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkande 44.

b) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden

=Utskottet.

Ställningstagande

Riksdagen fastställde den 25 november ramarna för utgiftsområdena för 2016 . För utgiftsområde 24 Näringsliv beslutade riksdagen om en ram på ca 5 998 miljoner kronor . Förutsättningen för utskottets behandling av anslagen i budgetprocessens andra steg är att anslagen inom utgiftsområdet inte får överstiga den nämnda ramen. Eftersom Sverigedemokraternas ram för utgifts området ligger ca 200 miljoner kronor under den fastslagna ramen förordar vi att riksdagen fördelar anslagen i enlighet med kommittémotion 2015/16:2355 (SD). Vi vill med anledning av detta anföra följande.

I Sverigedemokraternas budgetmotion 2015/16:761 tydliggör vi att det inte måste finnas någon motsättning mellan ekonomisk tillväxt och sysselsättning å den ena sidan och allmän välfärd, trygghet och socialt ansvarstagande å den andra.

Vi sverigedemokrater tror på en pluralistisk ekonomi där politikerna tar ett steg tillbaka och i stället låter de bästa idéerna blomstra och de bästa entreprenörerna bli framgångsrika. Samhället har en viktig roll att fylla som garant för fungerande institutioner, infrastruktur, utbildning och social trygghet, vilket i sin tur kräver finansiering. Det är vår uppfattning att n äringslivspolitik en i stor utsträckning bör genomsyras av förutsägbarhet och att förändringar på detta område bör genomföras med försiktighet. Diskussionen om vad som egentligen genererar tillväxt och nya framgångsrika företag behöver fördjupas. Vi tror att staten kan behöva ta ett steg tillbaka på vissa områden och överlåta innovation, entreprenörskap och förnyelse av näringslivet till de mest lämpade privata aktörerna, vars förutsättningar snarare kan optimeras genom reformer på t.ex. skatteområdet.

Vi sverigedemokrater e ftersträvar tydliga och långsiktiga spelregler för alla företag oavsett storlek, och dessa företag ska kunna verka på en marknad fri från onödiga detaljregleringar. För att Sveriges näringslivsklimat ska bli konkurrenskraftigare är det flera politik områden som måste utvecklas. Bland annat måste energipolitiken bidra till att det levereras kraft med hög leveranssäkerhet till konkurrenskraftiga priser. Vidare handlar det om skattepolitiken, där de svenska skatterna måste vara internationellt sett konkurrenskraftiga. Det handlar också om en väl fungerande kapital försörjning och en utbildningspolitik som underlättar för företag att hitta rätt kompetens . Även f orskningen är en viktig del i näringslivsklimatet, och det är centralt att tillräckli ga resurser avsätts och att de används på ett sätt som stärker näringslivet.

Vidare anser vi att en central ambition för näringspolitiken är att minska företagens administrativa börda , som i vissa avseende n är orimligt stor. Sverigedemokraterna stöder helhjärtat ambitionerna kring En dörr in som innebär att företag ska kunna lämna in de flesta uppgifter som myndighete rna kräver vid ett tillfälle på ett ställe.

Därtill är det viktigt att påminna om att f yra av fem nya jobb skapas i växande småföretag . D et är dessa företag som har stått för en stor del av syssel sättnings tillväxten under tidigare hö gkonjunkturer och som sannolikt också har en nyckelroll för Sveriges väg mot högre sysselsättning.

Motorn i Sveriges ekonomi är en fungerande industri, då industrin är ett fundament för Sveriges välstånd. Den svenska industrin och den industrirelaterade tjänstesektorn sysselsätter tillsammans ca 1 miljon individer, och samhället är i stort sett beroende av industrins exportinkomster. Vi har ambitionen att Sverige ska fortsätta att vara en avancerad kunskaps ekonomi och en stark industrination.

Vi sverigedemokrater har en positiv syn på en fri och öppen handel med varor och tjänster. Handeln minskar protektionism samt förmedlar kontakter och kompetens mellan länder och världsdelar. Den globala handeln är därmed en stor bidragande faktor till både ökat välstånd och minskad fattigdom. Vi menar att goda handelsrelationer och konkurrensneutrala globala handelsavtal är av största vikt, samt att det genererar en väl avstämd handelspolitik och bidrar till sunda konkurrensförhållanden. Detta gynnar bl.a. den svenska indus trin och dess handelspartner.

Det är mot denna bakgrund som vi sverigedemokrater har utformat våra förslag till anslag inom utgiftsområde 24 Näringsliv som återfinns i kommitté motion 2015/16:2355. Således delar vi inte regeringens bedömning när det gäller flera av de här behandlade anslagen. Enligt vår uppfattning bör riksdagen i stället anvisa anslag för 2016 inom utgiftsområdet enligt följande. Anslaget 1:1 Verket för innovationssystem bör minskas med 30 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag, och anslaget 1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling bör minskas med 230 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag, för att effektiviteten i Vinnovas stöd till små och medelstora företag, vilket Tillväxtanalys påpekat, kan ifrågasättas. Anslaget 1:4 Tillväxtverket bör ökas med 20 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag för att öka kunskapen om och möjligheterna att starta sociala företag. Vidare bör anslaget 1:6 Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser ökas med 10 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag för att Tillväxtanalys rapporter fyller ett viktigt syfte som underlag för beslutsfattare. Anslaget 1:7 Turistfrämjande bör ökas med 5 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Vi ser Indien som ett land med många potentiella framtida turister för Sverige. I likhet med vad som även sägs i kommittémotion 2015/16:2847 (SD) bör regeringen ge Visit Sweden i uppdrag att öppna ett kontor i Indien för att på plats marknadsföra Sverige som turistland. Anslaget 1:8 Sveriges geologiska undersökning och anslaget 1:9 Geovetenskaplig forskning bör ökas med 16 respektive 4 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag. Gruvdrift och mineralhantering är ett nyckelområde för svenskt näringsliv. Vidare anser vi, i likhet med vad som anförs i kommittémotion 2015/16:2850 (SD) att riksdagen bör tillkännage för regeringen att resurserna till geovetenskaplig grundforskning och tillämpad forskning bör stärkas. Även anslaget 1:14 Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien bör tilldelas 1 miljon kronor mer än regeringen föreslår. Akademiens anslag har legat konstant i ett flertal år, och vi anser att akademien fyller en viktig samhällsfunktion.

Utöver det vi här framfört gäller det som sägs i budgetpropositionen för 2016 om dels anslagen, dels bemyndigandena om ekonomiska åtaganden.

Sammanfattningsvis förordar vi att riksdagen bifaller motionerna 2015/16:2355 (SD), 2015/16:2847 (SD) och 2015/16:2850 (SD) i berörda delar. Vidare anser vi att riksdagen delvis bör godkänna regeringens förslag om anslag och bemyndiganden fö r 2016 . Övriga här aktuella motionsyrkanden bör riksdagen avslå.

Särskilda yttranden

1.

Anslag inom utgiftsområde 24, punkt 1 (M)

Lars Hjälmered (M), Hans Rothenberg (M), Cecilie Tenfjord-Toftby (M) och Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M) anför:

Den 25 november 2015 beslutade riksdagen om ramar för statsbudgetens utgiftsområden och om en beräkning av statens inkomster (prop. 2015/16:1, bet. 2015/16:FiU1). I motionen Sverige kan mer – Politik som bryter det nya utanförskapet (mot. 2015/16:3043) presenteras Moderaternas budgetförslag och riktlinjer för den ekonomiska politiken.

Sverige beskrivs ofta som ett av världens bästa länder att leva och växa upp i. Men Sverige står inför flera stora utmaningar framöver. Trots att fler vill arbeta är trösklarna in i arbete fortfarande höga för dem med låga inkomster. Vi ser ett nytt utanförskap växa fram som genom långvarig strukturell arbetslöshet drabbar unga människor och utrikes födda särskilt hårt. Dessutom ställer en allt tuffare internationell konkurrens höga krav på våra företag och deras jobbskapande. Det här är avgörande framtidsfrågor för Sverige.

Budgetpropositionen visar på en regering som står handfallen inför de viktiga utmaningar Sverige står inför och som inte förmår ta vara på de goda förutsättningar Sverige har. Regeringens politik med stora skattehöjningar på jobb och företagande riskerar att leda till att Sveriges jobbtillväxt bromsas, och försämrar också möjligheterna till en god integration genom att höja trösklarna in till arbetsmarknaden. Det här är fel väg för Sverige.

Vi moderater står för en annan väg. Vårt mål är att öka välståndet och tryggheten för alla medborgare i Sverige. De reformförslag vi presenterar är därför fokuserade på hur jobben ska bli fler. Vi vill minska utanförskapet och stärka incitamenten till att arbeta genom att stå upp för rimliga skattenivåer, stärka investeringar i utbildning och infrastruktur och värna företagsklimatet. Fler i arbete är avgörande för att få mer kunskap i skolan, högre kvalitet i välfärden och ett starkare Sverige.

Riksdagen har ställt sig bakom regeringens förslag till utgiftsramar, beräkning av statens inkomster och inriktning på budgetpolitiken. I enlighet med riksdagens rambeslutsprocess ställs regeringens budgetförslag och oppositionspartiernas budgetförslag mot varandra som helheter och beslutas i två steg. Moderaternas budgetförslag är en sammanhållen helhet, och eftersom riksdagen i steg ett, rambeslutet, har ställt sig bakom regeringens förslag på ekonomiska ramar för statsbudgeten och inriktning på budgetpolitiken, deltar vi inte i det nu aktuella beslutet om anslagens fördelning inom utgiftsområde 24 Näringsliv . I stället framför vi i detta särskilda yttrande synpunkter på regeringens förslag och redovisar den anslagsfördelning och de förslag som vi föreslår i kommittémotion 2015/16:2443 (M) .

Vad gäller näringspolitiken vill vi inledningsvis framhålla att ett gott företagsklimat är grundläggande f ör att människors inneboende kraft, kreativitet och entreprenörskap ska ha möjlighet att förverkligas. Att företa g startas och växer är grunden för jobb och för finansieringen av Sveriges gemensamma välfärd. Fler företag och fler i arbete betyder fler händ er i vården och fler lärare på skolor na. Vi moderater vill därför skapa bättre förutsättningar för att fler företag ska kunna anställa och växa. Det förutsätter bl.a. tillgång till kompetent arbetskraft, kapital som kan investeras i företagen och att företage ns regelbördor minskar. Under al liansregeringen blev det mer lönsamt än tidigare att arbeta och att starta och driva företag i Sverige. Sänkt inkomstskatt som särskilt gynnade de m som hade låg- och medelinkomster ökade drivkrafterna för arbete samtidigt som bl.a. sänkt bolagsskatt och ändrade 3:12-regler underlättade nyföretagande och tillväxt i redan befintliga företag. Satsningar på forskning och innovation har ytterligare stärkt Sveriges internationella konkurrenskraft samtidigt som grunden lagts för fler jobb.

Sveriges välstånd byggs genom öppenhet och handel. Samtidigt utmanas företag och jobb i Sverige ständigt av entreprenörer och innovationer från hela världen. För att säkerställa fortsatt goda vi llkor för företagande och för att svenska företag ska kunna konkurrera på den globala marknaden behöver villkoren för företagsamhet och entreprenörskap kontinuerligt utvärderas och förbättras . En ambitiös politik för företagande, entreprenörskap och inno vationer är en förutsättning för att klara jobben och välfärden.

Sverige har en internationellt sett stor finansiell sektor i förhålla nde till ekonomins storlek. Sektorn ger ett viktigt bidrag till den svenska tillväxten och säkerställer att många branscher och företag har god tillgång till kapital. För att nya företag ska skapas och växa ä r tillgången på kapital central . Sveriges entreprenörer behöver goda förutsättningar för att kommersialisera innovativa affärsidéer och utveckla växande företag. I relation till jämförbara länder är dock mindre kapital i Sverige fördelat på de allra tidigaste utvecklingsfaserna av nya produkter eller tjänster, och det riskvilliga kapitalet har också minskat över tid. Här har statliga finansieringsinsatser en viktig marknads kompletterande roll att spela.

I enlighet med vad som framförs i kommittémotion 2015/16:2443 (M) anser vi att det är önskvärt att fler människor väljer att s tarta eget företag. För att nå dit är det viktigt att påverka attityder. Utifrån undersökningar som gjorts av Tillväxtverket och av organisationen Ung Företagsamhet (UF) är det rimligt att dra slutsatsen att fler företag skulle starta s över tid om fler elever erbjöd s och valde att gå UF. Det finns stora skillnader i hur stor andel elever som g år UF på olika gymnasieprogram, där bl.a. nio av tio elever på h andels- o ch administrationsprogrammet deltar UF :s verksamhet , medan mindre än var tionde elev på b yggprogrammet gör det. Det bör därför finnas möjligheter att erbjuda fler elever en chans att delta i UF, inte minst då många elever på yrkesprogram ofta senare i livet starta r eget företag och genom UF torde stå bä ttre rustade för livet som egen företagare. Vi moderater anser d ärför a tt alla gymnasieelever i Sverige ska erbjudas att delta i UF. Det är också angeläget att i samband med detta göra ett kvalitetslyft av UF-verksamheten.

Ett v iktig t arbete för att främja företagsamhet bedrivs på yrkeshögskolorna runt om i landet. Drivhuset har en etablerad verksamhet med goda resultat vars idéer skulle lämpa sig väl även på yrkeshögskolorna. I enlighet med vad som förordas i kommittémotion 2015/16:2443 (M) och även berörs i motion 2015/16:1550 (M) anser vi att Drivhuset borde få i uppdrag att etablera närvaro och verksamhet på landets yrkeshögskolor fö r att ge fler elever möjlighet och hjälp med att starta och driva företag.

Vidare f inns många exempel på nyanlända med en stark entreprenörsanda och en tydlig vilja att bli självförsörjande. Denna v ilja måste mötas av samhället. Att starta och driva företag är ett stort personligt åtagande och är ofta krävande i uppstartsfasen vad gäller att formulera en affärsplan och hitta finansiering eller att registrera företaget och ta nödvändiga myndighets kontakter. För att fler utrikes födda och nyanlända ska våga och kunna ta steget att starta och driva företag vill vi i enlighet med partimotion 2015/16:3241 (M) och kommittémotion 2015/16:2277 (M) förstärka Almis rådgivning till företagare med utländsk bakgrund, den s.k. IFS-rådgivningen.

Om ramarna för Moderaternas samlade budgetförslag hade antagits av riksdagen i budgetprocessens första steg hade det funnits andra förutsättningar för att driva en framgångsrik och företagsfrämjande politik. Vår uppfattning om anslagsfördelningen inom utgiftsområdet överensstämmer med vad som framgår av kommittémotion 2015/16:2443 (M). Vi anser således att anslaget 1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling borde minskas med 65 miljoner kronor och att anslaget 1:4 Tillväxtverket borde minskas med 10 miljoner kronor i förhållande t ill regeringens förslag. Därtill anser vi att anslaget 1:5 Näringslivsutveckling borde minskas med 187 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Vidare borde inom anslaget 1:5 Näringslivsutveckling i enlighet med motiveringen ovan 7,5 miljoner kronor respektive 2,5 miljoner kronor särskilt avsättas till U ng Företagsamhet respektive Drivhuset. Anslaget 1:7 Turistfrämjande borde minskas med 20 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Även anslaget 1:17 Upprustning och drift av Göta kanal borde minskas med 50 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Anslaget 1:22 Bidrag till företagsutveckling borde minskas med 120 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag, och inom ramen för anslaget borde Almis rådgivning till företagare med utländsk bakgrund, den s.k. IFS-rådgivningen, som nämnts ovan förstärkas. Därtill borde anslaget 2:3 Exportfrämjande minskas med 45 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Dessa förändringar jämfört med regeringens förslag motiveras bl.a. med att vi förordar andra företagsfrämjande insatser, såsom sänkta arbetsgivaravgifter för unga samt höjda ROT- och RUT-avdrag. Dessa satsningar anser vi skulle leda till att fler jobb skapas i Sverige.

2.

Anslag inom utgiftsområde 24, punkt 1 (C)

Helena Lindahl (C) anför:

Centerpartiets vision är att Sverige ska bli ett av världens mest framgångsrika länder ekonomiskt, med möjligheter för alla att arbeta och utvecklas. Förutsättningarna för detta är ett näringsliv i frontlinjen för internationell konkurrenskraft och innovation och en bred bas av småföretag som tillåts utvecklas och växa i hela landet. Jag och Centerpartiet vill att Sverige ska vara ett föredöme på miljöområdet och genom konkreta styrmedel visa att ekonomisk tillväxt, innovation och entreprenörskap går hand i hand med minskade utsläpp och gifter samt med ekologisk balans. Genom vår politik vill vi skapa välfärd och trygghet för alla i hela landet, dels genom ett ökat välståndsskapande som medger mer resurser till skola, vård och omsorg, dels genom att dessa resurser används bättre.

Under åren med alliansregeringen lades grunden till stabila statsfinanser. Viktiga steg togs för att lätta skattebördan och minska regleringarna. Över 300 000 nya arbetstillfällen skapades och utanf örskapet minskade med drygt 200 000 personer, samtidigt som den gröna omställningen accelererade. När den nu sju år långa internationella krisen äntligen är till ända måste Sverige ta nästa steg för att skapa maximalt med jobb under den globala återhämtningen.

D en svenska regeringen är på väg i motsatt riktning. Stora skattehöjningar på jobb och regleringar av växande företag riskerar att bryta återhämtningen och kommer att drabba tiotusentals arbetstillfällen. De mest utsatta grupperna på arbetsmarknaden är de som drabbas hårdast. Dessutom bidrar de statliga myndigheternas uttåg från landsorten tillsammans med höjn ingen av drivmedelsskatten till ytterligare klyftor mellan stad och land , vilket i sin tur påverkar hela landets möjlighet till utveckling. Sverige behöver en förnyad ekonomisk politik.

Centerpartiet har i budgetmotion 2015/16:3223 föreslagit ett alternativ till regeringens budgetproposition. I motionen föreslås stora och viktiga struktur reformer på arbetsmarknaden och bostadsmarknaden, omläggningar av skatten på arbete och företagens villkor samt en kraftfull grön skatteväxling där sänkt skatt på arbete finansieras genom att förorenaren betalar för utsläpp. Målet är att frigöra alla de krafter som finns runt omkring i vårt land, så att nya initiativ och idéer belönas i stället för att bestraffas.

Riksdagen har i första steget av budgetprocessen emellertid ställt sig bakom regeringens budgetproposition och de utgiftsramar och beräkningar av inkomster som föreslås där. Eftersom riksdagen har gett budgetpolitiken en helt annan inriktning än den jag och Centerpartiet önskar avstår jag från att delta i beslutet om anslagens fördelning. Centerpartiets budgetförslag måste betraktas som en helhet där delar inte kan brytas ut och behandlas isolerat. I stället framför jag i detta särskilda yttrande den fördelning av anslagen inom utgiftsområde 24 som förordas i Centerpartiets kommittémotion 2015/16:3151 .

För att fler jobb ska skapas är det min och Centerpartiets uppfattning att såväl flexibiliteten som tryggheten på svensk arbetsmarknad behöver ökas. Detta kräver bl.a. att turordningsreglerna byts ut mot ett modernare och tryggare system och att kraven på proportionalitet vid användning av sympatiåtgärder och blockader bör öka. Även företrädesrätten vid åter anställning bör ses över för att minska riskerna med att anställa.

Jag anser även att fler regleringar som påverkar företag måste ha solnedgångsklausuler och att nya kostnadsdrivande regler bör kompenseras av regellättnader som minskar kostnaderna än mer, med principen ”en regel in – en regel ut”. Vidare ska företagens uppgiftsinlämning till myndigheter förenklas och företag ska bara behöva lämna uppgifter till en plats vid ett tillfälle. Tillämpningen av regleringar och föreskrifter för företag bör kunna omprövas om det går att påvisa att en annan, mindre kostnadskrävande, tillämpning uppnår likvärdiga resultat. Dessutom anser jag att mikro företagande borde kunna främjas ytterligare genom kraftigt förenklade regler.

Därtill vill jag påpeka att mellan 2006 och 2014, när Centerpartiet satt i regering, ökade kvinnors företagande kraftigt. Ekonomisk makt och ett ökat ägande är centrala delar i arbetet för ett mer jämställt samhälle. Historiskt har kvinnodominerade branscher hämmats av offentliga monopol och detal j regleringar. Dessa branscher har nu öppnats för företagande och konkurrens. Det har gett kvinnor mer egenmakt och bidragit till den kraftiga ökningen av antalet kvinnor som är företagare och vd:ar. Det är centralt att kvinnors möjlighet att starta och driva företag stärks ytterligare.

Vidare är det min uppfattning att det statliga riskkapitalet måste effektiviseras och samordnas. Särskilt viktigt i ett sådant arbete är att nya och växande företag i hela landet, även utanför storstäderna, har god tillgång till kapital. Av den anledningen vill jag och Centerpartiet behålla Inlands innovation AB , som har fokus på riskkapitalförsörjning för företag i de fem Norrlandslänen, Dalarna och Värmland.

EU är världens största integrerade marknad. Den ökade rörligheten för varor, tjänster, människor och kapital som EU möjliggjort har bidragit till tillväxt och jobbskapande, inte minst i Sverige. Men EU och dess medlemsländer står inför stora utmaningar, och det är min mening att det krävs mer av handel och öppenhet för att säkerställa unionens långsiktiga överlevnad. Jag och Centerpartiet vill öppna den inre marknaden ytterligare , vilket särskilt gäller utveck lingen av en digital inre marknad, med en stark nätneutralitet. Jag ser även att EU behöver öppna sig mer mot omvärlden och aktivt arbeta för upprättandet av fler internationella frihandelsavtal.

När det gäller anslagen inom utgiftsområde 24 Näringsliv är det min uppfattning att de borde ha utformats i enlighet med kommittémotion 2015/16:3151 (C). Anslaget 1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling borde minskas med 65 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Detta motiveras av att jag och Centerpartiet avvisar regeringens insatser för dels miljö- och klimatteknik, dels det immaterialrättsliga området. Anslaget 1:4 Tillväxtverket borde ökas med 20 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag för att påskynda införandet av tjänsten En dörr in. Anslaget 1:5 Näringslivsutveckling borde i förhållande till regeringens förslag minskas med 252 miljoner kronor för att generellt bättre villkor för företagen bör prioriteras framför en utvidgad statlig näringspolitik. Jag avvisar således bl.a. regeringens förslag om finansiering av Innovationsrådet, åtgärder för nyindustrialisering och destinationsutveckling samt satsningar på miljö- och klimatteknik för att i stället prioritera finansieringen av insatser riktade mot förbättringar av företagsklimatet . Anslaget 1:7 borde minskas med 30 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Jag anser att turismen är betydelsefull för den svenska ekonomin, men att branschen i stället bör främjas genom ett generellt bättre företagsklimat med lägre kostnader för företagen. För att finansiera sådana insatser avvisas därför regeringens förslag om bl.a. medel för marknadsföring av hållbar natur- och ekoturism. Anslaget 1:17 Upprustning och drift av Göta kanal borde minskas med 100 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Även anslaget 2:3 Exportfrämjande borde minskas med 130 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag eftersom jag och Centerpartiet avvisar regeringens s.k. exportoffensiv.

3.

Anslag inom utgiftsområde 24, punkt 1 (L)

Maria Weimer (L) anför:

Sverige står starkt efter åtta år med ett styre av Alliansen. De offentliga finanserna är i ordning, sysselsättningen växer och vi står inför en stundande högkonjunktur.

Samtidigt präglas omvärlden av stora nedåtrisker. Krigen i Syrien och Ukraina och en osäker makroekonomisk miljö skapar otrygghet för både människor och den framtida ekonomiska utvecklingen. Kostnaderna för sjukskrivningar ökar, och nu i ännu högre grad än när budgetpropositionen överlämnades till riksdagen eskalerar kostnaderna som följer av migrations strömmarna till Sverige. Jag, och Liberalerna, är fast förvissade om att visa solidaritet i den största flyktingkatastrofen sedan andra världskriget, vilket understryker behovet av att vårda de offentliga finanserna.

Budgetmotion 2015/16:3244 (FP) är därför stram, och innehåller förslag om ett lägre utgiftstak och ett högre finansiellt sparande än regeringen. På flertalet utgiftsområden är kostnaderna lägre än de regeringen föreslår. Genom att särskilt avvisa stora utgiftsökningar inom arbetsmarknadspolitiken och bostadspolitiken, samtidigt som miljöskatterna höjs, skapar Liberalerna utrymme för en budget som prioriterar jobben, kunskapen i skolan och försvaret av Sverige.

Riksdagen har genom rambeslutet avvisat det förslag till inkomstberäkning och fördelning av utgifter per anslagsområde som Liberalerna förordar . Därmed tar Sverige nu en annan väg än den Liberalerna vill se. Sverige kommer att tappa i jobb, kunskap och försvarsförmåga.

Mitt partis budgetförslag är att betrakta som en helhet. På majoriteten av utgiftsområdena överensstämmer inte riksdagens beslut med det förslag till ram som jag och Liberalerna förespråkade. Jag och övriga inom Liberalerna ser ett värde i att budgeten och budgetprocessen hålls samman. Även enskilda och på kort sikt motiverade utbrytningar riskerar att på långt sikt försvaga budgetprocessen och effektiviteten i finanspolitiken. Riksdagen har beslutat om ramarna för statsbudgetens utgiftsområden och om en beräkning av statens inkomster för 2016 enligt regeringens förslag (prop. 2015/16:1, bet. 2015/16:FiU1).

Jag väljer därför att inte delta i beslutet om fördelningen av anslag inom utgiftsområ de 24 Näringsliv och väljer i stället att i detta särskilda yttrande framföra den fördelning av anslagen inom utgiftsområdet som förordas av mig och Liberalerna i enlighet med kommittémotion 2015/16:3204 (FP).

När det gäller näringspolitiken är det min uppfattning att det ska löna sig att driva företag och våga investera . Växande företag betyder fler jobb och tillväxt , vilket i förlängningen leder till ökade skatteintäkter som i sin tur finansierar Sveriges gemensamma välfärd. Sverige ska uppmuntra entreprenörer och företagare genom ett bra företagsklimat, konkurrenskraftiga skatteregler och väl fun gerande finansiella marknader.

Det är centralt att villkoren för företag och entreprenörer förbättras. Sverige behöver ett gott näringslivsklimat , vilket också möjliggör för företagare att skapa riktiga jobb. För Sverige behöver fler jobb och jobben blir fler när företag startar och växer och när arbetsgivare vågar anställa. Särskilt viktigt är att möjliggöra för de små företagen att växa, utvecklas och anställa fler , då f yra av fem jobb skapas av företag med under 50 anställda.

Globaliseringen främjar tillväxt, effektivitet och positiva struktur förändrin gar. Öppenhet och handel med omvärld en är grunden för en välmående d emokrati och marknadsekonomi. Liberalerna vill fortsätta riv a handelshinder samtidigt som konsumentskydd och miljö värnas . Jag anser att Sverige ska vara pådrivande för ett ambitiöst transatlantiskt handels- och investerin gsavtal (TTIP) mellan EU och Förenta staterna . Om jobben ska bli fler måste Sverige fortsätta att vara öppet gentemot omvärlden. Svensk export motsvarar nästan hälften av Sveriges BNP. Ett exportberoende land som Sverige bygger sitt välstånd genom öppenhet och handel. Samtidigt ställer det krav på svenska företag att kunna möta kon kurrensen på en global marknad.

Mer problematiskt är att svenska företag utmanas från politiskt håll i form av regeringens höjda skatter och sämre investeringsklimat. Byråkratiska regler och höga skatter gör att vissa företag väljer att flytta sin verksamhet från Sverige . Varje ny regel riskerar att öka regelkrånglet, vilket slår direkt mot lönsamheten. Därför behövs en ny plattform där företagare lämnar in uppgifter en gång på en plats, och att uppgifterna därefter förs vidare till relevant myndighet.

Regeringens insatser för en mer s.k. aktiv näringspolitik bör ifrågasättas utifrån vilka effekter en sådan politik kan uppnå . Vad svenska företag behöver är mindre, inte mer, inblandning av politiken och det offentliga. Svenska företag behöver långsiktiga förutsättningar för ett mer innovativt och kreativt näringsliv i Sverige. Det handlar om villkoren för entreprenörskap, företagande samt forskning och utveckling. Det handlar om nivåer på skatter men också förutsättningarna för en stabil och konkurrenskraftig energi försörjning som nu utmanas av regeringen.

För att företag ska kunna starta och växa finns behov av risk villigt kapital. Företag s ka finansieras med privat kapital , men statligt riskkapital kan behövas för att komplettera det privata kapitalet. D agens system med statligt riskkapital f ungerar inte tillfredsställande eftersom det bl.a. tränger undan det privata riskkapitalet i stället för att vara marknadskompletterande. Det statliga riskkapitalet behöver reformeras och effektiviseras så att det i högre grad ko mpletterar privat riskkapital.

Även om jag avstår från att delta i beslutet om anslagens fördelning inom utgiftsområdet står jag fast vid uppfattningen om att anslagen borde ha utformats i enlighet med förslagen i kommittémotion 2015/16:3204 (FP). Som framgår av nyssnämnda motion borde anslaget 1:1 Verket för innovationssystem minskas med 1 miljon kronor i förhållande till regeringens förslag, och anslaget 1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling borde minskas med 195 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Det sistnämnda anslagets minskning motiveras med dels att jag avvisar regeringens satsningar på det immaterialrättsliga området och på miljö- och klimatteknik, dels att under rådande omständigheter behöver andra mer prioriterade satsningar genomföras. Anslaget 1:3 Institutens strategiska kompetensmedel respektive anslaget 1:4 Tillväxtverket borde minskas med 2 miljoner respektive 1 miljon kronor i förhållande till regeringens förslag. Anslaget 1:5 Näringslivsutveckling borde minskas med 282 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag då jag avvisar regeringens satsningar på innovat i onsråd, nyindustrialiseringsstrategi och regeringens s.k. aktiva näringspolitik. Som jag påpekat tidigare är det tveksamt vilken verkan dessa insatser kan ha för företagandet i Sverige, och det är min uppfattning att det svenska näringslivet snarare behöver mindre, inte mer, inblandning av politiken och det offentliga. Dock bör staten bl.a. arbeta för goda villkor, och det är avgörande att det offentliga fortsätter att förenkla för företag och företagare i deras myndigh etskontakter. För att bygga ut webbportalen v erksamt.se i syfte att tillgängliggöra mer information, öka möjligheterna att lämna information och få fler myndigh eter att ansluta sig till webbportalen förordar jag att 20 miljoner kronor särskilt avsätts för detta ändamål inom anslaget 1:5 Näringslivsutveckling . Vad gäller anslaget 1:7 Turistfrämjande borde det minskas med 30 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag, och anslaget 1:8 Sveriges geologiska undersökning borde minskas med 1 miljon kronor i förhållande till regeringens förslag. Även anslaget 1:15 Konkurrensverket borde minskas med 1 miljon kronor i förhållande till regeringens förslag. Anslaget 1:22 Bidrag till företags utveckling och innovation borde ökas med 20 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. I likhet med vad som sägs i kommittémotion 2015/16:2260 (FP) anser jag att Almis innovati ons- och tillväxtfinansiering borde förstärkas och att Almi därför borde ha fått ökade resurser för att kunna bistå fler företag i tidiga skeden. Anslaget 2:3 Exportfrämjande verksamhet borde minskas med 130 miljoner då jag avvisar regeringens s.k. exportoffensiv.

4.

Anslag inom utgiftsområde 24, punkt 1 (KD)

Penilla Gunther (KD) anför:

För ökad gemenskap och framtidstro vill Kristdemokraterna ha en politik som skapar förutsättningar för människ or att bygga goda relationer, känna trygghet och som underlättar för människor att gå från utanförskap till arbete. Jag och Kristdemokraterna vill skapa förutsättningar för en god tillväxt och ett företagsklimat som står sig väl i den globala konkurrensen. Att stärka familjernas självbestämmande och det civila samhällets ställning skapar en grund för fungerande mellanmänskliga relationer. Genom en välfungerande ekonomisk politik går det också att satsa resurser på välfärd, vilket ökar tryggheten. Och med genomtänkta reformer kring arbetsmarknaden och i skattepolitiken går det att förbättra människors möjlighet att lämna arbetslöshet och utanförskap.

Nya jobb skapas inte av politiska ovanifrån lösningar – de skapas i växande och lönsamma företag. Den rödgröna regeringen tror att de n kan nå Europas lägsta arbetslöshet och klara integrationsutmaningen med massiva skattehöjningar på arbete och företagande. Kristdemokraternas inriktning är den motsatta, en inriktning som innebär sänkta trösklar in på arbetsmarknaden och förbättrade förutsättningarna för företagande. Det är också av stor vikt att den ekonomiska politiken utformas på ett sådant sätt att resurserna används effektivt för att skapa trygghet för dem som befinner sig i utsatta situationer. Tillväxten måste komma alla till del. Välfärden måste utvecklas genom fortsatt valfrihet, tydligt kvalitetsarbete och effektivt användande av resurser.

Riksdagen har i första steget av budgetprocessen ställt sig bakom regeringens budgetproposition och de utgiftsramar och beräkningar av inkomster som föreslås där. Kristdemokraternas budgetalternativ bör ses som en helhet , och eftersom riksdagen har gett budgetpolitiken en annan inriktning än den jag och Kristdemokraterna önskar avstår jag från att delta i beslutet om anslagens fördelning. Jag redovisar i stället i detta särskilda yttrande Krist demokraternas principiella syn på näringspolitiken och mitt förslag till anslagsfördelning inom utgiftsområde 24 Näringsliv, som med en mindre korrigering överensstämmer med vad som f ramförs i kommittémotion 2015/16 :3207 (KD).

En god välfärd förutsätter ett konkurrenskraftigt och differentierat näringsliv. Nya jobb kan inte kommenderas fram av politiker i riksdag eller regering. De skapas främst när människor finner det mödan värt att starta och utveckla ett företag, förverkliga en idé och riskera sitt sparkapital. Jag och Kristdemokraterna slår vakt om ett livskraftigt näringsliv som kan skapa fler arbetstillfällen och ökad tillväxt.

Målet för Kristdemokraternas näringspolitik är att bygga en långsiktig och stabil grund för välfärd och sysselsättning genom ökat företagande inom sociala och ekologiska ramar. Detta står också i samklang med Kristdemokraternas målsättning att uppmuntra ett ökat personligt ansvarstagande. En regering som vill åstadkomma ekonomisk utveckling, förstärkt välfärd och goda möjligheter till arbete måste bedriva en närings politik som stimulerar till enskil das initiativ och företagande.

Sverige behöver ett företagsklimat som lägger grunde n för fler jobb. Därför lägger jag och Kristdemokraterna en rad förslag om enklare regler, ökad tillgång på risk villigt kapital och konkurrenskraftiga skatter. Med den röd gröna regeringens skattehöjarpolitik riskerar dock människors föret agsambitioner att gå om intet.

De små och medelstora fö retagen måste stå i centrum för utformningen av näringspolitiken. Samtidigt ha r Sverige större internationella företag som också efterfrågar ett gynnsamt regelverk för att kunna fortsätta växa och stanna kvar i landet. Att de små företagen får möjlighet att växa och att de större företagen kan fortsätta utvecklas är en förutsättning för att Sverige även framöver ska kunna hävda sig i den internationella konkurrensen med kompetens, produkter och tjänster. Det är viktigt att lagar, skatter och regler utformas på ett sådant sätt som gör det enklare för människor att starta och driva företag. De regler stat en ställer upp för företagen måste även vara långsiktiga. Likvärdiga villkor ska gälla för alla fö retagsformer och oavsett företag ens storlek.

Sverige är ett av världens bästa länder på innovation men bland de sämsta länderna på att kommersialisera dessa idéer. Jag och K ristdemokraterna vill stärka samverkan mellan universitet, forskningsinstitut och näringsliv och se nya gemensamma forskningsprogram som återspeglar näringslivets behov och där staten deltar som en betydande finansiär.

Sveriges välstånd bygger i grunden på en framgångsrik industri som kan konkurrera på världsmarknaden. För att industrins konkurrenskraft ska kunna upprätthållas krävs investeringar i infrastruktur och en större förståelse för den regionala tillväxtlogiken.

Handel binder samman lä nder och marknader världen över, och handel med rättvisa villkor är e n förutsättning för att de stora globala klyftorna ska kunna minska. Det är främst genom handel som de minst utvecklade länderna med egen kraft kan resa sig ur fattigdomen. Därför måste en fri och rättvis handel utvecklas där geografiska gränser har minskad betydelse. Handelshinder som tullar och exportsubventioner bör alltså motverkas. Vidare har h andeln mellan Förenta staterna och Sverige stor betydelse för tillväxt och framväxten av nya jobb i Sverige . De pågående förhandlingarna om ett frihandelsavtal mellan EU och Förenta staterna (TTIP) syftar till att l yfta handeln ytterligare och kommer ge EU:s medlemsl änder en puff framåt i ekonomin .

När det gäller anslagen för utgiftsområde 24 Näringsliv har jag och Kristdemokraterna som framgår av bilaga 2 en a nnan anslagsfördelning än reger ingen. Anslaget 1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling borde enligt min uppfattning minskas med 65 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Regeringens satsningar på det immaterialrättsliga området samt miljö- och klimatteknik borde avslås för att finansiera mer prioriterade satsningar. Anslaget 1:5 Näringslivsutveckling borde minskas med 232 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag för att bl.a. regeringens satsningar på en nyindustrialiseringsstrategi och ett innovationsråd borde avvisas. Det är min uppfattning att nya jobb inte skapas av denna typ av politik utan av regelförenklingar, konkurrenskraftiga skatter och god kapitalförsörjning. Av denna anledning har jag förordat att det inom anslaget 1:5 Näringslivsutveckling särskilt avsätts 20 miljoner kronor på att genomföra En dörr in för att förenkla för företagen vid uppgiftslämning till myndigheter. Anslaget 1:7 Turistfrämjande ökas med 10 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. I likhet med vad som anförs i kommittémotion 2015/16:3207 (KD) anser jag att Visit Swedens uppdrag ska utökas till att dels bearbeta utländska marknader, dels bistå mötesindustrins aktörer med syfte att få fler internationella möten och evenemang att arrangeras i Sverige. Anslaget 1:17 Upprustning och drift av Göta kanal borde minskas med 100 miljoner kronor. Även anslaget 1:22 Bidrag till företagsutveckling och innovation borde minskas med 130 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag för att finansiera andra prioriterade satsningar. Anslaget 2:3 Exportfrämjande verksamhet borde minskas med 150 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag, och riksdagen borde avvisa regeringens s.k. exportoffensiv för att finansiera mer prioriterade satsningar.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2015/16:1 Budgetproposition för 2016 utgiftsområde 24:

1. Riksdagen återkallar bemyndigandet för regeringen att förändra statens ägarandel i Aktiebolaget Svensk Exportkredit (avsnitt 3.7).

2. Riksdagen godkänner att aktierna i AB Göta kanalbolag inte ska medföra rätt till utdelning, att bolagets vinst i den mån den inte reserveras ska användas för att främja bolagets ändamål enligt bolagsordningen och att bolagets behållna tillgångar vid bolagets likvidation ska tillfalla staten (avsnitt 3.7).

3. Riksdagen godkänner att de direkta försäljningskostnader som uppkommer för staten i samband med avyttring av aktier i SAS AB (publ) får avräknas mot de likvider som erhålls vid försäljning (avsnitt 3.7).

4. Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2016 för anslaget 1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 2 300 000 000 kronor 2017–2021 (avsnitt 3.9.2).

5. Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2016 för anslaget 1:5 Näringslivsutveckling ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 290 000 000 kronor 2017 och 2018 (avsnitt 3.9.5).

6. Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2016 för anslaget 1:9 Geovetenskaplig forskning ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 5 300 000 kronor 2017 och 2018 (avsnitt 3.9.9).

7. Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2016 ikläda staten betalningsansvar för exportkreditgarantier som inklusive utestående garantier uppgår till högst 450 000 000 000 kronor (avsnitt 4.6.7).

8. Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2016 ikläda staten betalningsansvar för investeringsgarantier som inklusive utestående garantier uppgår till högst 10 000 000 000 kronor (avsnitt 4.6.7).

9. Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2016 besluta att Aktiebolaget Svensk Exportkredit får ta upp lån i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare gjord upplåning uppgår till högst 125 000 000 000 kronor för systemet med statsstödda exportkrediter (avsnitt 4.6.8).

10. Riksdagen anvisar för budgetåret 2016 ramanslagen under utgiftsområde 24 Näringsliv enligt följande uppställning. [Här avses anslagstabellen på s. 10 i prop. 2015/16:1 utg.omr.24.]

Motioner från allmänna motionstiden 2015/16

2015/16:1117 av Sten Bergheden (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör tas fram en långsiktig planering för hur Göta kanal ska underhållas och rustas upp och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:1550 av Jörgen Warborn (M):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att omprioritera Tillväxtverkets resurser till ökade satsningar på Drivhuset och tillkännager detta för regeringen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Drivhusets verksamhet även ska omfatta studenterna på yrkeshögskolan och tillkännager detta för regeringen.

3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Drivhuset ska verka för att etableras på fler orter och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:2260 av Said Abdu m.fl. (FP):

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka resurserna till Almi Företagspartner och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:2277 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M):

14. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förstärka Almis rådgivning till företagare med utländsk bakgrund och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:2355 av Josef Fransson m.fl. (SD):

Riksdagen anvisar anslagen för 2016 inom utgiftsområde 24 Näringsliv enligt förslaget i tabell 1 i motionen.

2015/16:2443 av Lars Hjälmered m.fl. (M):

1. Riksdagen anvisar anslagen för 2016 inom utgiftsområde 24 Näringsliv enligt förslaget i tabell 1 i motionen.

3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att UF ska erbjudas på alla gymnasieprogram i hela Sverige och tillkännager detta för regeringen.

4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ett kvalitetslyft bör genomföras inom gymnasiets yrkesprogram som bl.a. innebär att kopplingen till arbetslivet stärks med hjälp av UF och tillkännager detta för regeringen.

5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Drivhuset bör få ett utökat uppdrag att etablera sin verksamhet på yrkeshögskolor och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:2847 av Josef Fransson m.fl. (SD):

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Visit Sweden i uppdrag att öppna ett kontor i Indien och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:2850 av Josef Fransson m.fl. (SD):

6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka resurserna till geovetenskaplig grundforskning och tillämpad forskning och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:3151 av Helena Lindahl m.fl. (C):

Riksdagen anvisar anslagen för 2016 inom utgiftsområde 24 Näringsliv enligt förslaget i tabell 1 i motionen.

2015/16:3204 av Said Abdu m.fl. (FP):

Riksdagen anvisar anslagen för 2016 inom utgiftsområde 24 Näringsliv enligt förslaget i tabell 1 i motionen.

2015/16:3207 av Penilla Gunther m.fl. (KD):

25. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka anslaget till Visit Sweden och utöka dess uppdrag till att bearbeta utländska marknader i syfte att få fler internationella möten, evenemang och kongresser till Sverige och tillkännager detta för regeringen.

42. Riksdagen anvisar anslagen för 2016 inom utgiftsområde 24 Näringsliv enligt förslaget i tabell 1 i motionen.

2015/16:3241 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M):

44. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förstärka Almis rådgivning till företagare med utländsk bakgrund och tillkännager detta för regeringen.

Bilaga 2

Regeringens och oppositionens anslagsförslag

Utgiftsområde 24 Näringsliv

Tusental kronor

Anslag

Regeringens

Avvikelse från regeringen

förslag

M

SD

C

FP

KD *

1:1

Verket för innovationssystem

218 719

−30 000

−1 000

1:2

Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling

2 628 174

−65 000

−230 000

−65 000

−195 000

−65 000

1:3

Institutens strategiska kompetensmedel

621 625

−2 000

1:4

Tillväxtverket

267 122

−10 000

+20 000

+20 000

−1 000

1:5

Näringslivsutveckling

518 772

−187 000

−252 000

−282 000

−232 000

1:6

Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser

82 180

+10 000

1:7

Turistfrämjande

139 600

−20 000

+5 000

−30 000

−30 000

10 000

1:8

Sveriges geologiska undersökning

195 778

+16 000

−1 000

1:9

Geovetenskaplig forskning

5 793

+4 000

1:10

Miljösäkring av oljelagringsanläggningar

14 000

1:11

Patentbesvärsrätten

13 020

1:12

Bolagsverket

24 842

1:13

Bidrag till terminologisk verksamhet

4 278

1:14

Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien

8 327

+1 000

1:15

Konkurrensverket

140 919

−1 000

1:16

Konkurrensforskning

13 627

1:17

Upprustning och drift av Göta kanal

123 210

−50 000

−100 000

−100 000

1:18

Omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag

23 200

1:19

Kapitalinsatser i statliga bolag

1 000

1:20

Avgifter till vissa internationella organisationer

17 780

1:21

Finansiering av rättegångskostnader

18 000

1:22

Bidrag till företagsutveckling och innovation

327 453

−120 000

+20 000

−130 000

2:1

Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll: Myndighetsverksamhet

24 239

2:2

Kommerskollegium

84 957

2:3

Exportfrämjande verksamhet

372 889

−45 000

−130 000

−130 000

−15 0 000

2:4

Investeringsfrämjande

57 266

2:5

Avgifter till internationella handelsorganisationer

20 517

2:6

Bidrag till standardiseringen

30 986

Summa för utgiftsområdet

5 998 273

−497 000

−204 000

−557 000

−623 000

−667 000

* Företrädaren för KD har under utskottsberedningen ändrat i anslagsfördelning i förhållande till kommittém otion 2015/16:3207 (KD). Ändringarna innebär en ökning av anslaget 1:7 (+20 000) och en minskning av anslaget 2:3 (– 20 000).

Bilaga 3

Utskottets anslagsförslag

Förslag till beslut om anslag för 2016 inom utgiftsområde 24 Näringsliv

Tusental kronor

Anslag

Avvikelse från regeringen

Utskottets förslag

1:1

Verket för innovationssystem

±0

218 719

1:2

Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling

±0

2 628 174

1:3

Institutens strategiska kompetensmedel

±0

621 625

1:4

Tillväxtverket

±0

267 122

1:5

Näringslivsutveckling

±0

518 772

1:6

Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser

±0

82 180

1:7

Turistfrämjande

±0

139 600

1:8

Sveriges geologiska undersökning

±0

195 778

1:9

Geovetenskaplig forskning

±0

5 793

1:10

Miljösäkring av oljelagringsanläggningar

±0

14 000

1:11

Patentbesvärsrätten

±0

13 020

1:12

Bolagsverket

±0

24 842

1:13

Bidrag till terminologisk verksamhet

±0

4 278

1:14

Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien

±0

8 327

1:15

Konkurrensverket

±0

140 919

1:16

Konkurrensforskning

±0

13 627

1:17

Upprustning och drift av Göta kanal

±0

123 210

1:18

Omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag

±0

23 200

1:19

Kapitalinsatser i statliga bolag

±0

1 000

1:20

Avgifter till vissa internationella

organisationer

±0

17 780

1:21

Finansiering av rättegångskostnader

±0

18 000

1:22

Bidrag till företagsutveckling och innovation

±0

327 453

2:1

Styrelsen för ackreditering och teknisk

kontroll: Myndighetsverksamhet

±0

24 239

2:2

Kommerskollegium

±0

84 957

2:3

Exportfrämjande verksamhet

±0

372 889

2:4

Investeringsfrämjande

±0

57 266

2:5

Avgifter till internationella

handelsorganisationer

±0

20 517

2:6

Bidrag till standardiseringen

±0

30 986

Summa för utgiftsområdet

±0

5 998 273

Bilaga 4

Reservanternas anslagsförslag

Reser vation 1, punkt 1 (SD )

Förslag till beslut om anslag för 2016 inom utgiftsområde 24 Näringsliv

Tusental kronor

Anslag

Avvikelse från regeringen

Reservanternas

förslag

1:1

Verket för innovationssystem

–30 00 0

18 8 719

1:2

Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling

–230 000

2 39 8 174

1:3

Institutens strategiska kompetensmedel

±0

621 625

1:4

Tillväxtverket

+20 00 0

28 7 122

1:5

Näringslivsutveckling

±0

518 772

1:6

Myndigheten för tillväxtpolitiska

utvärderingar och analyser

+10 00 0

9 2 180

1:7

Turistfrämjande

+5 00 0

144 600

1:8

Sveriges geologiska undersökning

+16 00 0

211 778

1:9

Geovetenskaplig forskning

+4 00 0

9 793

1:10

Miljösäkring av oljelagringsanläggningar

±0

14 000

1:11

Patentbesvärsrätten

±0

13 020

1:12

Bolagsverket

±0

24 842

1:13

Bidrag till terminologisk verksamhet

±0

4 278

1:14

Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien

+1 00 0

9 327

1:15

Konkurrensverket

±0

140 919

1:16

Konkurrensforskning

±0

13 627

1:17

Upprustning och drift av Göta kanal

±0

123 210

1:18

Omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag

±0

23 200

1:19

Kapitalinsatser i statliga bolag

±0

1 000

1:20

Avgifter till vissa internationella

organisationer

±0

17 780

1:21

Finansiering av rättegångskostnader

±0

18 000

1:22

Bidrag till företagsutveckling och innovation

±0

327 453

2:1

Styrelsen för ackreditering och teknisk

kontroll: Myndighetsverksamhet

±0

24 239

2:2

Kommerskollegium

±0

84 957

2:3

Exportfrämjande verksamhet

±0

372 889

2:4

Investeringsfrämjande

±0

57 266

2:5

Avgifter till internationella

handelsorganisationer

±0

20 517

2:6

Bidrag till standardiseringen

±0

30 986

Summa för utgiftsområdet

–204 00 0

5 794 273