Bet. 2015/16:NU10

Näringsutskottet s betänkande

2015/16 : NU10

Energipolitik

Sammanfattning

Utskottet föreslår att riksdagen avslå r samtliga motionsyrkanden om ener gi poli tik. Yrkandena rör bl.a. energipolitikens övergripande inriktning, kärn kraft, olika typer av förnybar energi och energieffektivisering. I flera fall hän visar ut skot tet till att de frågor som tas upp i motionerna diskuteras inom ramen för den parlamentariskt sammansatta E nergikommissionens pågående arbete. Det gäller exempelvis frågor om kärnkraftens roll i det framtida energi system et.

I betänkandet finns 21 reservationer (M, SD, C, L, KD).

Behandlade förslag

Cirka 70 yrkanden i motioner från den allmänna motionstiden 2015.

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Utskottets överväganden

Energipolitikens inriktning

Kärnkraft

Förnybar energi

Vissa gasfrågor

Energieffektivisering

Vissa övriga frågor

Reservationer

1. Energipolitikens övergripande inriktning, punkt 1 (M, C, L, KD)

2. Energipolitikens övergripande inriktning, punkt 1 (SD)

3. Vissa övriga frågor om energipolitikens inriktning, punkt 2 (M)

4. Vissa övriga frågor om energipolitikens inriktning, punkt 2 (SD)

5. Vissa övriga frågor om energipolitikens inriktning, punkt 2 (L)

6. Vissa övriga frågor om energipolitikens inriktning, punkt 2 (KD)

7. Vissa övriga frågor om energipolitikens inriktning, punkt 2 – motiveringen (C)

8. Kärnkraft, punkt 3 (M)

9. Kärnkraft, punkt 3 (SD)

10. Kärnkraft, punkt 3 (L)

11. Kärnkraft, punkt 3 (KD)

12. Förnybar energi, punkt 4 (SD)

13. Förnybar energi, punkt 4 (C)

14. Förnybar energi, punkt 4 (L)

15. Förnybar energi, punkt 4 (KD)

16. Vissa gasfrågor, punkt 5 (SD)

17. Vissa gasfrågor, punkt 5 (KD)

18. Energieffektivisering, punkt 6 (SD)

19. Energieffektivisering, punkt 6 (KD)

20. Vissa övriga frågor, punkt 7 (SD)

21. Vissa övriga frågor, punkt 7 (C)

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden 2015/16

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.

Energipolitikens övergripande inriktning

Riksdagen avslår motionerna

2015/16:2854 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 1,

2015/16:820 av Jonas Gunnarsson m.fl. (S) yrkande 1,

2015/16:1362 av Kristina Yngwe m.fl. (C, M, FP, KD) yrkande 6,

2015/16:2249 av Jan Björklund m.fl. (FP) yrkande 5 och

2015/16:3149 av Penilla Gunther m.fl. (KD) yrkande 10.

Reservation 1 (M, C, L, KD)

Reservation 2 (SD)

2.

Vissa övriga frågor om energipolitikens inriktning

Riksdagen avslår motionerna

2015/16:3149 av Penilla Gunther m.fl. (KD) yrkandena 2, 19, 34 och 37,

2015/16:2249 av Jan Björklund m.fl. (FP) yrkandena 3, 4, 10 och 12,

2015/16:2261 av Jan Björklund m.fl. (FP) yrkande 5,

2015/16:2447 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 1,

2015/16:2451 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 3 och

2015/16:2542 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkande 7.

Reservation 3 (M)

Reservation 4 (SD)

Reservation 5 (L)

Reservation 6 (KD)

Reservation 7 (C) – motiveringen

3.

Kärnkraft

Riksdagen avslår motionerna

2015/16:3149 av Penilla Gunther m.fl. (KD) yrkandena 9 och 11,

2015/16:798 av Erik Ottoson (M) yrkande 1,

2015/16:902 av Betty Malmberg (M) yrkandena 1 och 2,

2015/16:1223 av Katarina Brännström (M),

2015/16:1225 av Jenny Petersson m.fl. (M) yrkande 2,

2015/16:1365 av Ola Johansson (C) yrkande 1,

2015/16:1539 av Cecilie Tenfjord-Toftby (M) yrkande 1,

2015/16:1579 av Cecilie Tenfjord-Toftby (M),

2015/16:2085 av Michael Svensson (M),

2015/16:2153 av Lars Eriksson (S),

2015/16:2249 av Jan Björklund m.fl. (FP) yrkande 7,

2015/16:2444 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 2,

2015/16:2447 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 6,

2015/16:2542 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkande 10 och

2015/16:2854 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkandena 6–8 och 12.

Reservation 8 (M)

Reservation 9 (SD)

Reservation 10 (L)

Reservation 11 (KD)

4.

Förnybar energi

Riksdagen avslår motionerna

2015/16:3149 av Penilla Gunther m.fl. (KD) yrkandena 4, 5, 13 och 16,

2015/16:488 av Sten Bergheden och Lars-Arne Staxäng (båda M) yrkandena 1 och 2,

2015/16:1321 av Sara-Lena Bjälkö (SD),

2015/16:1530 av Suzanne Svensson och Peter Jeppsson (båda S),

2015/16:1537 av Cecilie Tenfjord-Toftby (M),

2015/16:2249 av Jan Björklund m.fl. (FP) yrkande 11,

2015/16:2371 av Anders W Jonsson m.fl. (C) yrkandena 11, 12 och 17 samt

2015/16:2655 av Cecilia Widegren (M) yrkande 1.

Reservation 12 (SD)

Reservation 13 (C)

Reservation 14 (L)

Reservation 15 (KD)

5.

Vissa gasfrågor

Riksdagen avslår motionerna

2015/16:3149 av Penilla Gunther m.fl. (KD) yrkande 15,

2015/16:950 av Gunilla Nordgren (M),

2015/16:1390 av Monica Green (S),

2015/16:2058 av Josef Fransson (SD) yrkande 2 och

2015/16:2854 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkandena 21 och 27.

Reservation 16 (SD)

Reservation 17 (KD)

6.

Energieffektivisering

Riksdagen avslår motionerna

2015/16:1938 av Caroline Szyber m.fl. (KD) yrkande 24,

2015/16:820 av Jonas Gunnarsson m.fl. (S) yrkande 2,

2015/16:2019 av Markus Wiechel (SD) yrkande 15 och

2015/16:2854 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 34.

Reservation 18 (SD)

Reservation 19 (KD)

7.

Vissa övriga frågor

Riksdagen avslår motionerna

2015/16:2371 av Anders W Jonsson m.fl. (C) yrkande 25,

2015/16:721 av Jan Lindholm (MP),

2015/16:1073 av Betty Malmberg (M) yrkande 3,

2015/16:1097 av Jan R Andersson (M),

2015/16:1425 av Jasenko Omanovic och Kristina Nilsson (båda S),

2015/16:1567 av Hans Rothenberg och Cecilie Tenfjord-Toftby (båda M) och

2015/16:2854 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 28.

Reservation 20 (SD)

Reservation 21 (C)

Stockholm den 11 februari 2016

På näringsutskottets vägnar

Jennie Nilsson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jennie Nilsson (S), Hans Rothenberg (M), Ingemar Nilsson (S), Josef Fransson (SD), Ulf Berg (M), Per-Arne Håkansson (S), Helena Lindahl (C), Lise Nordin (MP), Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M), Mattias Bäckström Johansson (SD), Birger Lahti (V), Penilla Gunther (KD), Anna-Caren Sätherberg (S), Hanna Westerén (S), Jessika Roswall (M), Maria Weimer (L) och Anders Lönnberg (S).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I detta be tänkande behandlar utskottet 68 motionsyrkanden om energipolitik från den allmänna motionstiden 2015.

Utskottets överväganden

Energipolitikens inriktning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motioner dels om energipolitikens övergripande in riktning, dels om vissa specifika delar av denna inriktning. Ut skot tet hänvisar bl.a. till det pågående arbete t inom ramen för den par lamentariskt sammansatta Energikommissionen.

Jämför reservationerna 1 ( M, C, L, KD ), 2 ( SD ), 3 ( M ), 4 ( SD ), 5 ( L ), 6 ( KD ) och 7 ( C ).

Inledning

Energipolitikens mål

Enligt vad som anför de s i budgetproposit ionen för 2016 (prop. 2015/16:1 utg. omr. 21 Energi) är det övergripande målet för energipolitiken att på kort och lång sikt trygga tillgången till el och annan energi på villkor som är kon kur renskraftiga med omvärlden. Energipolitiken ska skapa villkor för en effek tiv och hållbar energianvändning och en kostnadseffektiv svensk energi för sörj ning med låg inverkan på hälsa, m iljö och klimat samt underlätta om ställ ningen ti ll ett ekologiskt uthålligt sam hälle. Härigenom främjas en god eko n o misk och social utveckling i he la Sverige. Regeringen an gav att detta och öv riga relevanta mål för energipolitiken framgår av riksdagens beslut från juni 2002 om riktlinjer för ener gipolitiken (prop. 2001/02:143, bet. 2001/02:NU17).

Av budgetpropositionen framgick vidare att det i enlighet med propo sitio nen En sammanhållen klimat- och energipolitik – Energi har beslutats om ”ett antal energipolitiska mål” (prop. 2008/09:163, bet. 2008/09:NU25). Där efter redovisa de s följande tre mål:

– Andelen förnybar energi ska 2020 utgöra minst 50 procent av den totala energianvändningen.

– Andelen förnybar energi i transportsektorn ska 2020 vara minst 10 procent.

– 20 procent effektivare energianvändning till 2020. Mål et uttrycks som ett sektorsöver gripande mål om minskad energiintensitet med 20 procent mel lan 2008 och 2020.

Vidare angav s det mål som finns inom Sveriges och Norges gemensamma el certifikatssystem, dvs. att det ska tillkomma 26,4 terawattimmar (TWh) ny för nybar elproduktion på den gemensamma elcertifikatsmark naden till 2020. Där utöver angav regeringen att riksdagen vid tidpunkten fortfarande beredde re geringens förslag om ett nytt finansieringsmål inom elcertifikatssystemet (prop. 20 14/15:123). Avslutningsvis redovisades att i enlighet med proposi tionen Forskning och innovation för ett långsiktigt hållbart energi system (prop. 2012/13:21, bet. 2012 /13:NU6) ska insatser för forsk ning och innova tion på energiområdet inriktas så att de kan bidra till uppfyllandet av uppställda ener gi- och klimatmål, den långsiktiga energi- och klimatpolitiken och rele van ta energirelaterade miljökvalitetsmål.

Energipolitikens inriktning

I bu dgetpropositionen för 2016 angav regeringen att energipolitiken syftar till att förena ekologisk hållbarhet, konkurrenskraft och försörjningstrygghet. Den är central i arbetet med att bygga ett hållbart samhälle, och sysselsättningen i Sverige är beroende av att det finns en god och tillförlitlig tillgång till el till konkurrenskraft iga priser. Regeringen framhöll att svenska företag och konsu menter måste kunna lita på att det finns en trygg energiförsörjning. Det förut sätter att företagen inom energisektorn får långsiktiga spelregler och sta bila villkor för sin verksamhet, vilket skapar förutsättningar för de inves tering ar som är nödvändiga för omställningen av energisektorn.

Eftersom det långsiktiga perspektivet enligt regeringens mening strä cker sig längre än några mandatperio der är det angeläget att få till stånd en block överskridande överenskommelse. Regeringen har därför tillsatt en energikom mis sion som ska lämna underlag till en bred politisk överens kommelse om den långsiktiga energipolitiken. Regeringens ingång i dessa samtal är bl.a. att Sverige på sikt ska ha 100 procent förnybar energi.

Regeringen anser att klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen fortsätter att stiga i den takt som forskarna ser och förutspår kommer det att få mycket allvarliga konsekvenser för livet på jorden. I Sverige kommer de störs ta utsläppen av växthusgaser från transporter och industrier. Genom sats ningar på förnybar energi, som ersätter fossila bränsl en, skapar regeringen förutsätt ningar för minskade utsläpp och en utveckling mot ett hållbart energi- och transport system. Regeringens ambition är att Sverige på sikt ska ha ett energi system som baseras på 100 procent förnybar energi. Elcertifi kats system et är ett effektivt styrmedel för att få en ökad andel förnybar el. Regeringen föreslog därför under 2015 att målet för elcertifikatssy stemet skulle höjas till 2020 (se vidare nedan).

Solceller är en förnybar energiteknik som är gynnsam i ett klimat p er spek tiv. För att stimulera utbygg naden av solce ller satsar regeringen totalt 1 395 mil joner kronor under perioden 2016–2019 för detta ändamål. Därutöver har Energimyndigheten fått i uppdrag att ta fram ett förslag till strategi för ökad användning av solel i Sverige. Förslaget til l strategi ska redovisas den 28 mars 2016.

För att stödja dagens positiva utveckling när det gäller vindkraft sa tsar regeringen totalt 60 miljo ner kronor på samordnings- och informationsinsatser för att främja vindkraftsutbyggnad under perioden 2016–2019. I budgetpropo sitionen för 2015 aviserade reg eringen att stödet för havsbase rad vindkraft ska stärkas. På uppdrag av regeringen har Energimyndigheten utrett hur ett sådant stöd bör utformas.

Transporterna är den sektor inom energisystemet som ännu är till största delen fossilberoende. Enligt regeringen är en omställning av transportsektorn för att b ryta fossilberoendet därför nöd vändig och förutsätter, utöver en effek tivisering och elektrifiering av transportarbetet, även en ökad andel biodriv medel. Sverige har redan Europas högsta an del förnybar energi i transport sek torn, men arbetet med att fasa ut de fossila drivmedlen behö ver inten sifie ras. Energimyndig heten tillförs resurser för att kunna ta en mer aktiv roll och sam ordna detta arbete.

Enligt regeringens uppfattning är ett effektivt utnyttjande av resurser (in klu sive energi) grun den för ekonomisk tillväxt och hållbar utveckling. Att ef fek tivisera användningen av energi är ett viktigt medel för att minska belast ningen på klimat, miljö och hälsa. D et kan även bidra till ökad kon kurrenskraft för svenskt näringsliv och en tryggare energiförsörjning. Närings departe men tet lät under 2014 en extern konsult göra en fördjupad analys av energi effek tiviseringspotentialen. En slutsats var att styrmedels port följen för energi effek ti vi sering behöver utvecklas för att poten tialen till 2030 ska realiseras. Vidare redovisar regerin gen att den har låtit Energimyn digheten utreda behovet av att införa ett kvotpliktssystem för energi effektivisering (s.k. vita certifikat).

Regeringen konstaterade vidare att forskning och innovation inom energi om rådet är en viktig och integrerad del av energipolitiken. Utveckling av ny tek nik och n ya tjänster ökar möj ligheterna väsentligt att minska kostnaderna för att uppnå klimat-, energi- och miljöpolitiska mål. Insatserna fokuseras på områden inom vilka Sverige har en nationell styrkeposition i form av natur re sur ser och kompetens samt goda förutsättningar för export av teknik eller kun nande.

En viktig del av utv ecklingen av energipolitiken är enligt regeringens upp fattning att stärka den enskilda individens makt över sin använd ning av energi. Regeringen anser att en åtgärd som har förbättrat medborgarnas möj lig heter att påverka utvecklingen av energisystemet är det nyligen införda systemet med skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el, vilket underlättar för de som vill producera el för egen användning. Regeringen avser att undersöka om förfarandet kan förenklas och om mikroproduktion av förny bar el ytter liga re kan underlättas sam t om fler (t.ex. s.k. andelsägd pro duktion av förnybar el) kan få del av skattereduktionen.

Regeringen anser att det är angeläget att kunderna på ett enkelt sätt får vä sent lig information på sin faktura som kan vara viktig för att kunderna ska kunna vara aktiva på elmarknaden , och regeringen avser att inom en snar fram tid åter komma i frågan med förslag till en skarpare reglering.

För att elkundern a ska kunna få enklare fakturor och smidigare byten av elleve rantör och för att förbättra hanteringen av kundens förbrukningsdata har regeringen gett Svenska kraftnät och Energimarknadsinspektionen i uppdrag att utveckla en ny modell för informationshantering på slutkundsmarknaden. En ny informationsmodell är en viktig förutsättning för utvecklingen av nya pro duk ter och tjänster på både den svenska och den nordiska elmarknaden.

Smarta elnät är enligt regeringen inte ett mål i sig utan en mö jliggörare inom en rad olika om råden och ett verktyg för att kunderna ska få ökad makt över sina kostnader. Regeringen säger sig ha för avsikt att tillsätta ett forum för smarta elnät med fokus på att främja och utveckla dialogen om smarta el näts möjligheter.

Regeringen anser att energilagring kan bidra till ökad effektivitet i energi systemet. För att bidra till att öka enskilda kunders möjlighet att lagra sin egen producerade el avsätter regeringen medel för bidrag till anläggningar för ener gi lagring i hushåll. Därtill får Energimyndigheten medel att ge nom föra en sats ning på kommersialisering och utveckling av teknik för energi lag ring.

Samhällets beroende av el ökar alltmer. Samtidigt förändras el systemet ge nom en förändrad produk tionsmix med en ökande andel förnybar energi. Kun der ges även bättre möjligheter att styra sin elanvändning. Det nordiska elnätet knyts alltmer samman med kontinenten och mot en inte grerad euro peisk ener gi marknad. Därmed förändras överföring smönstren, och stam nät et behöv er an passas till framtidens behov. Svenska kraftnät planerar investe ring ar i nätet som uppgår till knappt 11,8 miljarder kronor under perioden 2016–2018, varav 3,4 miljarder kronor under 2016. Det är en kraftig ök ning av ut bygg nadstakten jämfört med historiska nivåer.

För att ta ett helhetsgrepp på energi- och klimatfrågor har EU-kommission e n presenterat ett för slag om en europeisk energiunion som bl.a. inkluderar en mål sä ttning om att EU ska bli världs ledande inom förnybar energi, vilket re ger ingen välkom nar. I diskussionerna om priori teringarna inom energi uni on en har regeringen argumenterat för att unionen ska bidra till uppfyllelsen av EU:s mål om att minska utsläppen med 80–95 procent till 2050. Reger ingen under stryker även vikten av en väl fungerande in re marknad eftersom detta är en för ut sättning för att EU ska kunna uppnå sina klimat- och energimål på ett kost nadseffektivt sätt.

Motionerna

I motion 2015/16:1362 av Kristina Yngwe m.fl . (C, M, FP, KD) slås det inled nings vis fast att den långsiktiga vision som Alliansen har antagit är att Sverige 2050 ska ha en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning utan netto utsläpp av växthusgaser i atmosfären. Inriktningen vilar på Allian sens energi överens kom melse, som ger konsumenter och industri en trygg energi för sörj ning samt ekologisk hållbarhet och god konkurrenskraft. Motio närerna vill att riksdagen genom ett tillkännagivande ska uppmana regeringen att säker ställa lång siktiga spelregler i energipolit iken genom att bygga ut den förny bara energipro duk tionen, fasa ut fossila bränslen och ge förutsättningar för kon trol lerade genera tionsskiften i den svenska kärnkraften (yrkande 6).

I motion 2015/16:820 av Jonas Gunnarsson m.fl. (S) konstateras det att det globala samhället står inför stora utmaningar när det gäller ett allt oroligare och varmare klimat. Motionärerna betonar vikten av att genom politiska initia tiv till grön omställning skapa förutsättningar för klimatsmarta arbeten som gör det möjligt att uppnå de uppsatta miljömålen. Ett antal goda exempel från Värm land med denna inriktning redovisas sedan i motionen , och ett till känna givande begärs om att regeringen ska beakta möjligheten till fortsatt stimulans av grön omställning som skapar arbete (yrkande 1).

Sveriges välfärd, jobb och konkurrenskraft är beroende av en ener gipolitik som lever upp till be hov en och förväntningarna från en omvärld i ständig för änd ring, sägs det inledningsvis i kommittémotion 2015/16:2447 av Lars Hjäl me red m.fl. (M). Motionärerna anser att den svenska energi politiken ska värna klimatet, vara ekologisk t hållbar, sä kra tillgången till el till kon kur renskraftiga priser och garantera att el finns när vi behöve r den. Alliansens energiöverens ko m melse som antogs av riksdagen 2009 ligger fast , och motionäre rna efter frågar ett tillkännagivan de i linje med denna överens kommelse med innebör den att S verige ska ha ett robust energi system som står på de tre ben en vatten kraft, kärnkraft och ny, förnybar energi (yrkande 1).

Även i Moderaternas kommittémotion 2015/16:2451 av Lars Hjälmered m.fl. framhålls att den svenska industrin behöver en trygg energiförsörjning till konkurr enskraftiga priser. Sverige kom mer att möta utmaningar inom de närmaste tio åren, framför allt när det gäller att klara effektbe hovet när en ansenlig del av elproduktionen har tagits ur drift av tekniska, ekono miska och po li tiska orsaker. För att klara en trygg energiförsörjning krävs en långsiktig energipolitik där kärnkraften används och värnas, där vat ten kraftens roll inte minskar och där de möjligheter som kommer med ny, förnybar energi välkom nas (yrkande 3).

Sveriges och Europas fokus måste in riktas på energiforskning där målet är att nya energislag ska bli så billiga att de konkurrerar ut fossila bränslen, sägs det i kom mittémotion 2015/16:2542 av Mar tin Kinnunen m.fl. (SD). Vidare anser motionärerna att utsläppsminskningar utan koppling till kommersiellt bär k raftiga innovationer är kostsamma och påverkar jobb en och välfärd en i Sverige och Europa negativt. Sverige och Europa måste enligt motionär erna därför inrikta sin energiforsk ning mot att nya energislag ska bli så billiga att de konkurrerar ut fossila bränslen. Dagens förny bara energislag klarar sällan ekonomiska, tekniska eller miljömässiga hållbarhetsmål , vilket gör att foss ilt bränsle kommer att vara det dominerande energislaget i världen. Motio närer na vill ha ett tillkännagivande om att regeringen i både Sverige och EU bör foku sera klimatpolitiken på energiforskning och på nästa generations grö na energi (yrkande 7).

I Sverigedemokraternas kommittémotion 2015/16:2854 av Mattias Bäck ström Johansson m.fl. sägs det att partiet vill föra en energipolitik som säker stäl ler en prisvärd och tillförlitlig energiförsörj ning, för såväl hushåll som närings liv , vilket gör att Sverige kan upprätthålla en hög internationell kon kur renskraft och levnadsstandard. Motionärerna anser att det är v iktigt för en nation att ha kon troll över sin egen energiförsörjning, vilket dock inte utesluter att energisystem kan delas och utvecklas genom samarbete mellan nationer i Sveriges närområde.

En hög grad av självförsörjning är dock att föredra för att säkerställa att de energipolitiska målen ska kunna uppnås. Motionärerna framhåller att Sverige demokratern a därför strävar efter att bibe hålla och utveckla det svenska ener gi systemet, med fokus på leveranssäkerhet och miljöansvar. Ett tillkänna givan de om energipolitikens inriktning efterfrågas (yrkande 1).

I partimotion 2015/16:2249 av Jan Björklund m.fl. (FP) slås det f ast att Sverige är och ska vara ett grönt föregångsland där bättre miljö och minskade utsläpp går hand i hand med eko nomisk tillväxt. Motionärerna betonar värdet av fossilfri energiproduktion och påpekar att Sverige tack vare vattenkraften, kärnkraften och investeringar i förnybar el har en säker, effektiv elproduk tion till konkurrenskraftiga priser och med mycket små utsläpp av växt husgaser. De begär ett tillkännagivande från riksdagen med denna innebörd (yrkande 3).

I ett EU-perspektiv är det svenska fossilbränsleberoendet lågt , och Sverige kan genom att ex portera klimatsmart el till när området spela en roll som före gångs land när det gäller att ställa om från ett fossilberoende. Genom sådan elex port kan Sverige även bidra till att göra EU mer energisäkert och våra grann länder mindre beroende av rysk gas. Motionärerna vill att riksdagen ska göra ett tillkännagivande med denna innebörd (yrkande 4).

Motionärerna anser också att riksdagen genom ett tillkännagivande till re ger ingen ska uttala att Alliansens energiöverenskommelse ska ligga till grund för en b locköverskridande energiöverens kommelse (yrkande 5). De an ser att det är bekymmersamt att reger ingen på flera punkter före går Energi kommis sionens arbete och därmed minskar dess betydelse.

Motionärerna vill rikta fokus på att minska Sveriges beroende av fossila ener gi källor i stället för att straffa koldioxidfri produktion. De anser att Sverige behöver en mer likvärdig beskattning inom energisektorn och en liberalisering av energipolitiken som sätter kl imathänsyn, långsiktiga spelreg ler och konkur rensneutrala villkor i första rummet. Att låta kärnk raften, vattenkraften, vind kraf ten och solkraften konkurrera på egna meriter är grunden för e n liberal och fungerande energi marknad. Ett tillkännagivande med denna innebörd efter frå gas (yrkande 10).

Motionärerna konstaterar att den största utmaningen när det gäller att bryta Sveriges beroende av fossila bränslen är transportsektorn. De ser positivt på den elektrifiering av transport sektorn som pågår. I det sammanhanget efter frågar de ett tillkännagivande från riksdagen om vikten av en stabil och kol dioxidsnål energiproduktion som levererar ren el till eldrivna fordon (yr kan de 12). Motionärerna anser att vattenkraft, kärnkraft och förnybar el har en viktig del i detta.

I partimotion 2015/16:2261 av Jan Björklund m.fl. (FP) konstateras det att energi frågorna i högsta grad är gränsöverskridande och att ett starkare EU-sam arbete därför är eftersträvansvärt. I tider av ökad konflikt i vårt när område och där bl.a. gasleveranse r används som politiskt påtryck nings me del be hövs en trygg energiförsörjning på europeisk nivå. Motionärerna anser att Sv erige kan spela en viktig roll på en integrerad europeisk energi marknad och betonar att Sverige måste delta aktivt i arbetet med EU-kommissionens för sl ag till energiunion (yrkande 5).

En trygg och säker energiförsörjning är en viktig motor i den svenska eko no min och avgörande för välfärd en sägs det i kommittémotion 2015/16:3149 av Penilla Gunther m.fl. (KD). Motionärerna framhåller att svenska företag och konsu menter ska kunna lita på att det finns en stabil och pålitlig elför sörj ning. Lång siktiga spelregler och stabila villkor på elmarknaden är också av stor vikt för de svenska jobb en och den svensk a konkurrenskraft en . Energi poli tiken ska därför möj lig göra för kommande genera tioner att leva och verka i ett hållbart sam hälle. Motio närer na vill se en mångfald av förny bar energi inom industrin, energi effektiviseringar och mer investeringar i långsiktiga och håll bara energi slag.

Vidare slår motionärerna fast att Kristdemokraterna fortfarande stå r bakom Alliansens energiöverens kommelse från 2009. Denna ger konsumenter och indu stri en trygg energiförsörjning, ekologisk hållbarhet och god konkur renskraft. Kristdemokraterna värnar målet om att Sverige ska ha en hållbar och resurseffektiv energiförsör jning och inga nettoutsläpp av växthusgaser i at mos fären 2050. Motionärerna begär ett tillkännagivande från riksdagen om att arbetet med klimat- och energifrågorna ska intensifieras på såväl nationell som internationell nivå för att de klimat- och energipolitiska målen ska kunna uppnås (yrkande 2).

Motionärerna framhåller vidare att Kristdemokraterna vill verka för en bred block överskridande överenskommelse om energipolitiken inom den parla men tariska Energikommissionen. De anser emellertid att en sådan uppgörelse bör bygga vidare på Alliansens energiuppgörelse från 2009 och vill att riks dagen genom ett tillkännagivande framför detta till regeringen (yrkande 10).

När det gäller förnybar elproduktion anser motionärerna att elcer tifikats systemet har varit framgångs rikt men menar att på längre sikt ska subven tio ner na riktas ti ll introduktion av ny teknologi och inte i evighet underhålla re dan färdigutvecklad teknik. Därför bör det redan nu föras en dis kussion om hur en nedtrappning av subventioner för elprodukt ion bör se ut efter 2020 (yr kan de 19). Generellt sett anser motionärerna att subventioner bör riktas om från elbranschen till de sek torer som har de högsta klimatutsläppen. För Sve riges del ha ndlar det i första hand om satsning ar för lägre utsläpp i transport sektorn.

Motionärerna vill att EU:s energipolitik ska vara tillväxtfrämjande och lång siktigt hållbar. Därför måste energiförbrukningen i unionen effektiviseras och mod erniseras. De anser att medlems staterna själva bär ansvaret för att trygga sin energiförsörjning, liksom för att effektivisera och modernisera sitt energiutnyttjande. EU:s standarder och målsättnin gar spelar dock en viktig roll för att underlätta och uppmuntra frihandel med energi och bör därför utveck las. Motionärerna ser mycket positivt på utvecklingen av e nergiunionen för att uppnå målen för en säker, hållbar, konkurrenskraftig och ekonomiskt över kom lig energi för EU och dess medborgare. De förordar ett riks dagsuttalande med den innebörden (yrkande 34). Vidare påpekar motionärerna att det har blivit tydligt hur sårbar den europeiska energisäkerheten är. En beroende ställ ning i förhållande till exempelvis Ryssland äventyrar inte enbart energi försörj ningen och energisä kerheten utan också EU:s säkerhets politiska intres sen. Motio närerna anser att EU ska upp muntra medlemsstaternas egen ut vin ning, förädling och produktion av råvaror och förnybara energislag för att und vika en sådan beroende ställning. Detta anser de att riksdagen bör till kännage för regeringen (yrkande 37).

Vissa kompletterande uppgifter

Energikommissionen

I budgetpropositionen för 2015 aviserade regeringen att den har för avsikt att tillsätta en energi kommission för blocköverskridande samtal om energipoli tiken. Energikommissionen t illsattes sedan under våren 2015 under ledning av energi minister Ibrahim Baylan. Enligt sina direktiv ( dir. 2015:25) ska Energi kommissionen vara parlamentariskt sammansatt med uppgift att lämna under lag till en bred politisk överenskommelse om den långsiktiga energipoli tiken. Sär skild tonvikt ska läggas på den framtida el försörjningen. Kommis sionen ska bl.a.

– ta del av och närmare analysera tillgängliga bedömningar av hur det fram tida behovet av energi förväntas mötas enligt olika prognoser och scenarier och ställa samman två eller flera scenarier för tillförsel, överföring, an vänd ning och l agring av energi på längre sikt

– identifiera vilka förändringar i regelverken som kan komma att krävas för en samhällsekonomiskt effektiv utveckling av energisystemet och lägga särskild vikt vid försörjningen med el

– ta fram underlag för en bred överenskommelse om energipolitiken med särskilt fokus på förhållandena för elförsörjningen efter 2025–2030.

Uppdraget ska redovisas senast den 1 januari 2017.

Kontrollstation 2015

I februari 2016 överlämnade regeringen en skrivelse till riksdagen med titeln Kontrollstation för de klimat- och energipolitiska målen till 2020 samt klimat anpassning (skr. 2015/16:87). I skrivelsen gjorde r egeringen bedöm ningen att de två målen för andelen förnybar energianvändning kommer att nås med dag ens styrmedel och att målet om energi effektivisering också kommer att nås med befintliga styrmed el och åtgärder. Samtidigt angav regeringen att mål upp fyll elsen är mer svårbedömd när det gäller energieffektivisering , men att effekterna av be fint liga styrmedel och de åtgärder som beslutades i vår änd rings budgeten för 2015 och budgetpropositionen för 2016 förväntas samman taget leda till att målet upp nås. Flera av de åtgärder som bidrar till att reducera utsläppen av växt hus gaser bidrar också till en ökad andel förnybar energi och till en effek tiv are energianvändn ing.

R egeringen konstaterade också att eftersom Energikommissionen främst fo ku serar på förhållande na för elförsörjningen efter perioden 2025–2030 kom mer resultatet av Energikommissionens arbete inte att påverka uppfyllel sen av de energi politiska målen till 2020.

Klimatpolitiskt ramverk

I januari 2015 gav regeringen den parlamentariskt sammansatta Miljömåls bered ningen i uppdrag att utreda hur ett klimatpolitiskt ramverk för en långsik tig klimatpolitik ska kunna utformas i en bred politisk dialog. Syftet är att skapa stabilitet och tydlighet på vägen mot ett långsiktigt klimatmål.

I uppdraget till beredningen ingår att föreslå ett nytt långsiktigt klimatmål för Sveriges minskning av nationella utsläpp av växthusgaser till 2050. För att klimatmål en ska uppnås ska beredningen lämna förslag till en strategi med förändrade eller nya kostnadseffektiva och långsiktigt verkande styrmedel och åtgärder för olika delar av samhället. Beredningen ska också utreda om det bör införas en klimatlag, dvs. ett utvecklat regelverk för politiska beslut om ut släpps minskningar.

Uppdraget om ett förslag till ett klimatpolitiskt ramverk inklusive klimat mål ska redovisas senast den 1 mars 2016. En strategi med styrmedel och åt gär der för en s amlad och långsiktig klimatpoli tik ska lämnas senast den 1 juni 2016.

Energimyndighetens utredning om energisystemet efter 2020

Våren 2013 beslutade Energimyndigheten att påbörja en egeninitierad utred ning: Energisystemet efter 2020. Inom ramen för utredningen undersöker och beskriver myndigheten olika tänkbara utvecklingar av energisystemet un der perioden 2020–2050. Syftet ä r att skapa en dialog om energi systemets fram tid och om vägval kopplade till det. Utredningen ska också ge underlag för beslut om energisystemets framtid.

I den första delen av utredn ingen har ett antal knäckfrågor och utmaning ar för energisystemets lång siktiga utveckling identifierats. Det handlar om frågor där det finns olika uppfattningar om vilka vägval Sverige bör göra, eller där det finns svårlösta utmaningar p å vägen mot ett hållbart energi system.

Den första delen av utredningen redovisades i en rapport i februari 2015: Vägval och utmaningar för energisy stemet efter 2020 . Utredningens andra fas är att ta fram explorativa framtidsscenarier över samhället och Sveriges energi system bortom 2020 och framåt 2050. I dessa undersöks ett brett spektrum av tänkbara utvecklingar av energisystemet. Scenarioarbetet inled des 2014 men pausades av myndigheten under en stor del av 2015 på grund av minskade resurser i vårbudgeten 2015. Scenarioarbetet är emellertid igång nu igen , och resultaten ska enligt myndighetens plan publiceras i april 2016.

EU:s klimat- och energiramverk samt e nergiunion

I oktober 2014 enades EU:s stats- och regeringschefer om ett klimat- och ener gi ramverk till 2030. Målen i överenskommelsen innebär att EU ska min ska ut släp pen av växthusgaser med minst 40 procent till 2030 jämfört med 1990 års nivåer. Målen innebär också att energieffektiviseringen ska uppgå till 27 pro cent och att andelen förnybar energi ska vara 27 pro cent till 2030. Målet för minsk ningen av växthusgaser är bindande.

I februari 2015 presenter ade kommissionen en ”ramstrate gi för en mot ståndskraftig energiunion med en framåt blickande klimatpolitik”. Strate gin består av fem ömsesidigt förstärkande dimensioner:

– försörjnings trygghet

– inre marknad

– energieffektivitet

– minskade klimatut släpp

– forskning, innovation och konkurrenskraft.

Kommissionen lyfter fram 15 konkreta åtgärder för att få till stånd energi unionen , och i en bilaga listas 43 nya initiativ och lagförslag för de närmaste fem åren. Europeiska rådet betonade vid sitt möte i mars 2015 att EU är fa st beslutet att bygga en energi union med en framåtsyftande klimatpolitik på basis av kommissionens meddelande.

Under hösten 2015 enades energiministrarna om slutsatser om styrningen av e nergiunionen.

Utvärdering av forskning och innovation på energiområdet

I regleringsbrevet för 2015 fick Myndigheten för tillväxtpolit iska utvär der ing ar och analyser ( Tillväxtanalys ) i uppdrag att utvärdera forskning och inno va tion på energiområdet. Utvärderingen skulle beskriva måluppfyllelse n , re dovi sa resultat av olika insatser, och i den mån det var möjligt diskutera effekter av olika insatser.

Uppdraget redovisades i december 2015 i rapporten Forskning och inno va tion för omställning av energisystemet – en analys av Energimyn dig hetens FoI-verk sam het (Rapport 2015:08). Tillväxt analys gör bedömningen att Ener gi myndighetens verksamhet som utgår från statsbudgetens energi forsk nings anslag (anslag et 1:4 utg.omr. 21 Energi) överl ag fungerar väl, givet de för ut sätt ningar som ges.

Tillväxtanalys anser dock att energiforskningen borde fokusera me r på om ställningen till ett lång siktigt hållbart energisystem. Detta innebär att delar av for sknings- och innovationsverksam heten bör inriktas på några få insatser som bedöms komma att behövas om några decennier och som i dag ligger relativt lång t ifrån kommersialisering på marknad en. Den inriktning som Till växt analy s förordar skulle innebära att r egeringen förväntas peka ut några få områ den av särskild vikt för den långsiktiga energiomställningen. I en sådan pro cess behöver regeringen även ta fram strategier för hur efterfrågan på ny tek nik och nya tjänster ska stimuleras.

I nnovations- och forskningsbehov et 2017–2020

I oktober 2015 överlämnade Energimyndigheten rapporten Bråttom med insat ser för en hållbar energiomställning – Redovisning av uppdrag att utarbeta un der lag inför kommande beslut om forskning och innovation till regeringen. I rapporten pekade myndigheten ut fem övergripande utmaningar för att nå ett hållbart energi system. Dessa var att

– skapa ett helt förnybart energisystem

– säkerställa ett flexibelt och robust energisystem

– skapa ett resurseffektivt samhälle

– öka insatserna för innovationer för jobb och klimat

– möjliggöra samspel i energisystemet .

I december 2015 presenterade Energimyndigheten rapporten Helhetssyn är nyc keln som beskriver myndighetens syn på forsknings- och innovations be hov et för perio den 2017–2020. I rapporten iden tifieras de utmaningar som sam hället behöver möta inför omställ ningen till ett hållbart energi system. Dess utom presentera de s de verktyg och arbetssätt som Ener gimyndigheten för or dar. Myndig heten föreslog bl.a. att energiforskningsanslaget ökas från dag ens 1,3 miljarder kronor till 1,76 miljarder kronor per år.

Utskottets ställningstagande

Inledning

Utskottet tar inledningsvis ställning till ett antal motioner om energi politikens övergripande inriktning. Därefter behandlas några motionsyrkanden som på olika sätt berör vissa övriga frågor om energipolitikens inriktning.

Energipolitikens övergripande inriktning

Energipolitiken syftar till att förena ekologisk hållbarhet, konkurrenskraft och försörjningstrygghet. Den är central i arbetet med att bygga ett hållbart sam hälle, och sysselsättningen i Sverige är beroende av att det finns en god och till förlitlig tillgång till el till konkurrenskraftiga priser. Liksom regeringen an ser utskottet att svenska företag och konsumenter måste kunna lita på att det finns en trygg energiförsörjning. Det förutsätter att företagen inom energi sek torn får långsiktiga spelregler och stabila villkor för sin verk samhet, vilket ska par förutsättningar för de investeringar som är nödvän diga för omställ ning en av energisektorn.

Utskottet instämmer också i regeringens uppfattning att klimatfrågan är vår ti ds stora ödesfråga. Geno m satsningar på förnybar energi som e rsätter fossila bränslen skapas förutsättningar för minskade utsläpp och en utveckling mot ett hållba rt energi- och transportsystem. Sverige ska på sikt ha 100 procent för ny bar energi.

Det långsiktiga perspektiv som präglar både klimatfrågan och målsätt ning en att uppnå ett långsiktigt hållbart energisystem gör att utskottet – liksom regeringen – betonar värdet av att få till stånd en blocköverskridande överens kommelse om den framtida energipolitiken . Utskottet välkomnar därför det ar be te som r egeringen har initierat i form av en energikommission som ska läm na underlag till en bred politisk överenskommelse om den långsiktiga ener gipoli tiken.

Mot bakgrund av det anförda och med särskild hänvisning till det arbete som pågår inom Energikommissionen vore det enligt utskottets uppfattning inte ändamålsenligt av riksdagen att låsa E nergi kom missionens arbete genom ett uttalande till förmån för den energiöverenskommelse som allians partierna slöt 2009 . De yrkanden som har den inriktningen i mot ionerna 2015/16:1362 (C, M, FP, KD), 2015/16:2249 (FP) och 2015/16:3149 (KD) bör därför avslås av riksdagen. Vidare konstaterar utskottet att den energi politiska grundsyn som genomsyrar motion 2015/16:2854 (SD) till stor del står i kontrast till den ovan redovisade hållning som utskottet förespråkar. Motionen bör därför av slås av riksdagen i den aktuella delen. Även motion 2015/16:820 (S) bör avslås i den ak tuella delen. Förslage t kan anses vara tillgodosett genom den energi politik som förs och som utskottet står bakom.

Vissa övriga frågor om energipolitikens inriktning

Utskottet har i det föregående redogjort för sin övergripande syn på energi po li tiken. De motionsyrkanden som är aktuella i detta avsnitt kan antingen an ses helt eller delvis omfattas av den förda politiken eller vara så allmänt håll na att det vore mindre meningsfullt för riksdagen att bifalla dem. Med det anförda av styrks motionerna 2015/16:2249 (FP), 2015/16:2261 (FP), 2015/16:2447 ( M ) , 2015/16:2451 (M), 2015/16:2542 (SD) och 2015/16:3149 (KD). Samt liga motioner avstyrks i de här aktuella delarna.

Kärnkraft

Utskottets förslag i korthet

Med hänvisning till bl.a. Energikommissionens pågående arbete av slår riksdagen motioner om kärnkraft.

Jämför reservationerna 8 (M), 9 (SD), 10 (L) och 11 (KD).

Motionerna

Svenskt näringsliv är beroende av en fungerande energiförsörjning med inter nationellt konkurrenskraftiga villkor, konstateras det i motion 2015/16:2153 av Lars Eriksson (S). Samtidigt redovisar motionären en oro för att händelser i vår omvärld hotar den svenska energiförsörjningstryggheten. Han noterar att EU har en strategi som går ut på att minska EU:s beroende av rysk energi och att eventuella sanktioner mot Ryssland skulle kunna äventyra de svenska ener gi bolagens kärnbränslestrategi. Motionären anser att man mot bakgrund av hän delserna i Europa bör överväga möjligheterna att eftersträva minsta möj liga sårbarhet för den svenska energiförsörjningen.

Sveriges välfärd, jobb och konkurrenskraft är beroende av en energipolitik som lever upp till behoven och förväntningarna från en omvärld i ständig för ändring, sägs det i de båda kommittémotionerna 2015/16:2444 och 2015/16:2447 av Lars Hjälmered m.fl. (M). Motionärerna pekar på att många av morgondagens utmaningar kan mötas med morgon dagens teknik. När det gäller energiteknik ligger Sverige i framkant på många områden, och genom sina historiskt höga anslag till energiforskning mar kerade alliansregeringen att denna är en viktig del för att hitta svaren på framtidens energiutmaningar.

Energimyndigheten är den myndighet som fördelar statens forsknings re sur ser. Motionärerna konstaterar att myndigheten dock inte har någon möj lig het att stödja forskning inom kärnkraftsområdet. Om Sverige ska kunna han te ra be fintliga reaktorer, ha möjlighet att bygga nya och avveckla äldre reak torer krävs det en bibehållen kompetensnivå och forsknings kompetens. Mo tio n ärerna anser att det är av yttersta vikt att Energi myndig heten tillåts satsa på energiforskning med en inriktning som bidrar till alla relevanta kraft slag och delar av energiområdet. Ett tillkännagivande med denna inne börd efter frågas (mot. 2015/16:2444 yrkande 2 och 2015/16:2447 yrkande 6).

I motion 2015/16:798 av Erik Ottoson (M) konstateras det att den tekniska utvecklingen inom kärnkraftsområdet har lett fram till säkrare och mer effek ti va reaktorer som på ett ännu bättre sätt bidrar till att möta vårt ständiga energi behov. Enligt motionären har regeringen genom sin kärnkraftspolitik dock visat att de anser det vara icke önskvärt att kärnkraft finns med i planen för Sveriges framtida energiförsörjning. Motionären anser att Sverige behöver kunna stå på egna ben och därtill har potential att vara en nettoexportör av elenergi på den inter nationella mark naden. Mot den bakgrunden begär motio nären ett tillkännagivande om att kärn kraften kommer att behövas för Sveriges framtida energiförsörjning (yrkande 1).

Kärnkraft en är basen i den svensk a elproduktion en och står för närmare hälften av den el vi använder under ett år, slås det inledningsvis fast i motion 2015/16:902 av Betty Malmberg (M). Kärnkraften är också vik tig för klimatet. Alla länder måste bidra till att minska hotet mot klimatet , och motionären ser det som djupt allvarligt att regeringen genom skattehöjningar tvingar kärn kraft verk till en förtida stängning. Enligt motionären skadar denna politik kli mat arbetet , och hon vill att riksdagen genom ett tillkännagivande ska fram föra till regeringen att kärnkraftsproduktion inte bidrar till växthus effekten (yrkan de 1). Därutöver efterfrågas ett tillkännagivande om att Sverige inte ska fasa ut befintliga, säkra och uppgraderade kärnkraftsreaktorer i förtid (yr kande 2).

I motion 2015/16:1223 av Katarina Brännström (M) konstateras det att fyra av Sveriges tio kärn kraftsreaktorer hotas av förtida stängning bl.a. som en följd av att en höjning av effektskatten hotar kärnkraftens lönsamhet. Motionären påpekar att koldioxidfri el bidrar till en stabil och konkur rens kraftig elför sörj ning för svensk industri och att kärnkraften är nödvändig för den energi krävan de basindustrin i Sverige. En framtida utveckling för basindustrin kräv er en fort satt tillgång till miljö vänlig och kostnadseffektiv energi , och motion ären anser att kärnkraft därför behöver vara en del i energimixen även i fortsätt ningen. Vidare redovisar hon uppfattningen att regeringen måste ge be sked till de kärnkraftsintressenter som verkar i Sverige om vad som ska gälla för svensk kärn kraft under överskådlig tid. Ett tillkännagivande om svensk kärnkraft efter frågas.

Det finns inga tecken på att behovet av el kommer att minska, konstateras det inledningsvis i motion 2015/16:1225 av Jenny Petersson m.fl. (M). Sam ti digt påpekar motionärerna att höjd effektskatt och höjda säkerhetskrav har bi dragit till att öka ko stnaderna för kärnkraftsleveran törerna , vilket bl.a. helt har stoppat Vattenfalls förberedande analyser för att eventuellt bygga nya reak torer. Beslut om nedläggning riskerar dessutom att försvaga den sv ensk a kon kurrenskraft en och energi försörjning en . Motionärerna framhåller att bas indu strin sysselsätter många i Sverige och att tillgången till en stabil och trygg ener giförsörjning är direkt avgörande för dessa företag och deras anställda.

Motionärerna anser att framtidens energimarknad ska vila på olika p elare med bl.a. förnybar energi produktion. De anser dock att det är ofrånkomligt att kärnkra ften kommer att förbli betydelse full under överskådlig framtid. Motio närerna begär ett tillkännagivande från riksdagen om att värna Sveriges fram tida energiförsörjning (yrkande 2).

Kärnkraften står i dag för ungefär 40 procent av den s venska elförsörj ningen, slås det fast i motion 2015/16:1539 av Cecilie Tenfjord-Toftby (M). Den rödgröna regeringen har emellertid skickat signaler om att kärnkraften inte är önskvärd i det svenska elsystemet, och flera besked har kommit om att ett antal reaktorer ska avvecklas. Detta ger i sin tur reaktioner hos de lärosäten som utbildar kärnkraftskompetens, och forskning inom kärnkraftsområdet blir mindre intressant. Motionären anser att staten bör ta ett större ansvar för att tillgodose utbildning och stödja relevant forskning till förmån för kärn krafts säkerheten. Hon efterfrågar därför ett tillk ännagivande om att Ener gi myn dig heten bör få i uppdrag att stödja relevant forskning inom kärn krafts området (yr kande 1).

I motion 2015/16:1579 av Cecilie Tenfjord-Toftby (M) efterfrågas ett till känna givan de om be hov et av en beskrivning av konsekvenserna för den svens ka indu strins kon kurrenskraft vid en förhastad stängning av svenska kärn krafts reaktorer. Motio nären påminner om att alliansregeringens historiska en er gi uppgörelse har gett Sveriges elproducenter tydli ga förutsättningar och kon sumen ter na en säker elproduktion t ill konkurrenskraftiga priser.

Det råder nu ett mycket osäkert läge för den viktiga basproduktionen av el eftersom låga elpriser, en höjning av effektskatten och aviserade politiskt mo ti verade höjda säkerhetskrav gör att fyra av de tio svenska kärnkrafts reak to rerna kommer att stängas inom några få år. Motionären anser att reger ingen bör ta fram en konsekvensbeskrivning av hur en för hastad stängning av kärn kraften kommer att påverka den svenska industrins konkur renskraft och med det även jobben i Sverige.

I motion 2015/16:2085 av Michael Svensson (M) slås det fast att kärn kraf ten kommer att vara en stark, viktig och realistisk grundpelare i den svenska energiprod uktionen under överskådlig fram tid. Ett fortsatt lagande och lap pande av alla åldrande befintliga reaktorer kommer dock att orsaka allt större pro blem de k ommande åren. Energibolagen bör enligt motionärens upp fatt ning påbörja arbetet med att ersätta gamla kärnkraftsreaktorer med nya. Riks dagen bör genom ett tillkännagivan de framhålla kärnkraftens bety del se för svensk energiförsörjning.

En omställning till s.k. förnybar energi leder i realiteten till höjda utsl äpp av klimatgaser, sägs det i k ommittémotion 2015/16:2542 av Martin Kinnunen m.fl. (SD). Tyskland är enligt motionärer na ett tydligt exempel på detta , där kolkraften byggs ut kraftfullt trots att landet även har världens mest ambitiösa satsningar på sol- och vindkraft. Motionärerna anser att det slår oerhört fel när kärnkraften, som är att betrakta som klimatneutral, ställs vid sidan av det som kallas ”förnybart”. Sver igedemokraterna anser att reger ingen ska verka för att kärnkraft ska likställas med s.k. förnybar energi och efterfrågar därför ett till kännagivande om att regeringen i förhandlingar inom den klimat- och ener gi politiska ramen ska verka för att likställa kärnkraft med förnybar energi (yrkande 10).

Kärnkraften står i dag för nästan hälften av Sveriges elproduktion och kom mer inom överskådlig framtid att utgöra grunden för svensk energi försörjning, konstate ras det inledningsvis i Sverigedemo kraternas kommitté motion 2015/16:2854 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. Motion ärerna menar att en nedläggning av svensk kärnkraft skulle vara ett direkt hot mot den svensk a bas industri n och mot den svensk a ekonomi n . Därutöver skulle hushållen riske ra att drab bas av än högre elpriser och ökad import av fossilbränslebaserad el. Motio närerna vill att riksdagen ska ställa sig bakom ett tillkännagivande om en lång siktig satsning på kärnkraft (yrkande 6).

I motionen redovisas också tveksamheter om kärnkraftsbranschens kon kurrenssituation , och ett tillkännagivande om detta efterfrågas (yrkande 7). Mo tio närerna ser positivt på en satsning i form av forskning om och utveckling av svensk kärnkraft i den omfattning som krävs för att upprätthålla och säke r ställa en trygg elförsörjnings situation för i första hand Sverige . De vill att riks dagen ska uttala sig i linje med denna uppfattning genom ett tillkänna givande (yrkande 8).

Vidare anser motionärerna att man bör avskaffa den bestämmelse i miljö balken (17 kap. 6 a §) som hindrar utbyggnaden av kärnkraften i Sverige. Där med skulle antal et reaktorer inte längre begrän sas till dagens tio , och nya reak torer skulle inte enbart få uppföras på en plats dä r det i dag finns andra kärn krafts reaktorer (yrkande 12).

Det finns ingen framtid längre för ny kärnkraft, anförs det i mo tion 2015/16:1365 av Ola Johans son (C). Mot bakgrund av besluten om att avveck la reaktorerna Ringhals 1 och 2 av ekonomiska skäl bör det satsas på att göra Hal land och Göteborg till ett centrum för ener gifrågan i Skandinavien. Motio n ären begär ett tillkännagivande om att regeringen ska verka för att Ringhals blir ett forsk nings- och kompetenscentrum för förnybar elkraft, transmission och distri bution (yrkande 1).

I partimotion 2015/16:2249 av Jan Björklund m.fl. (FP) framhålls det att re ger ingen straffar ut svensk kärnkraft genom en höjd effektskatt. Motio närer na anser att det behövs en konsekvensanalys av vad stängningar av reak torer betyder för förlorad baskraft och ökad energiimport liksom för klimatet, vilket är ett upp drag som bör läggas på Energimyndigheten (yrkande 7).

Kärnkraften är en viktig del av basen i Sveriges elproduktion och svarar för lite mer än 40 procent av Sveriges totala elproduktion, konstateras det i kom mittémotion 2015/16:3149 av Penilla Gunther m.fl. (KD). Motionärerna anser att nya, säkrare kärnkraftsreaktorer är en förutsättning för att behålla den elin tensiva industrins konkurrenskraft, och därmed Sveriges välfärd, utan att er sätta dagens elproduktion med fossilbaserad produktion. Mot den bak grun den ser de det som extra viktigt att satsa på forskning inom såväl förnybar energi som kärnteknik för att trygga den framtida energiförsörjning en och där med ge goda förutsättningar att möta Sverige s framtida energibehov (yr kande 9).

Motionärerna begär även ett tillkännagivande om vikten av att trygga ener gi försörjningen genom förnybara energikällor innan politiska beslut tas som kan få omfattande konsekvenser för kärnkraf tens framtid och Sveriges energi försörjning (yrkande 11).

Vissa kompletterande uppgifter

Kärnkraftsproduktionen 2014 och 2015

Under 2014 producerades ca 62,2 TWh kärnkraft i de tio svenska kärn krafts reaktorerna , vilket motsvarade ca 41,5 procent av den totala svenska elproduk tionen det året . Enligt uppgifter från Svensk E nergi i slutet av 2015 gav kärn kraften drygt 54 TWh under 2015 , dvs. ca 13 procent lägre än 2014 bl.a. till följd av att det utfördes extra långa revisioner på några av reaktorerna. Varia tioner na i kärnkraftsproduktionen kan vara betydande över åren. Långa stopp till följd av moder niserings- och säkerhetsarbete n eller oplanerade hän del ser har gett en lägsta års produktion på 50 TWh ett år och en topp notering på 75 TWh ett annat år .

Energimyndigh eten har i scenarier för energi systemets utveckling tidigare antagit att effekthöj ningar inom befintliga kärnkraftverk kommer att öka el pro duktionen till 2020. [1] Mellan 2020 och 2030 antas sedan de tre äldsta reak torerna tas ur drift , vilket gör att produktionen väntas minska till 57 TWh 2030. D essa scenarier togs dock fram före de besked om förtida avveck ling som re ak tor ägarna gav under 2015 och att Energimyn digheten kommer att redo visa nya scenarier under våren 2016.

Tidigare riksdagsbehandling

Motioner om att riksdagen bör uttala sig om kärnkraftens fördelar eller om att kärnkraften bör utvecklas ytterligare behandlades av utskottet våren 2015 (be t. 2014/15:NU9). Utskottet redo visade då den grundläggande inställningen att kärnkraften ska ersättas med förnybar energi och energieffektivisering och att Sverige på sikt ska ha 100 procent förnybar energi. Vidare konsta terade utskot tet att kärnkraftens framtida roll ofrånkomligen kommer att vara en central fråga inom ramen för den då aviserade energikommissionens arbe te. Ut skot tet ansåg inte det vara nödvändigt eller lämpligt att riksda gen genom ett uttalande om kärn kraftens utveckling skulle föregripa E nergikommissionens arbete. Mo tio nerna avstyrktes således i de berörda delarna.

När det gällde ett motionsyrkande om att avveckla kärnkraften konstaterade utskottet att det råder delade meningar bland riksdagens partier om kärnkraf tens framtid i Sverige. U tskottet ansåg inte att det fa nns tillräckligt underlag eller vore lämpligt av riksdagen att uttala sig i detaljerade termer om när och hur en avveckling av kärnkraften bör inledas , som det efterfråga des i en mo tion.

Aviserad avveckling av fyra reaktorer

Under hösten 2015 beslutade ägarna av Ringhals att stänga två reaktorer under 2019–2020. Ägarna av kärnkraftverket i Oskarshamn har i sin tur med delat att de avser att stänga Oskarshamn 1, och att Oskarshamn 2 – som har varit av stängd sedan 2013 – inte kommer att startas igen.

I januari 2016 varnade Tor björn Wahlborg, chef för Vattenfalls kärnkrafts verk samhet , för att bristande lönsamhet i kärnkraftsproduktionen kan inne bära att ytt erligare reaktorer måste avveck las i förtid.

Kärnbränslet i de svenska reaktorerna

I motion 2015/16:2153 (S ) berörs frågan om kärnbränslet (uran) i de svenska reaktorerna , och det redovisas en viss oro för att tillgången till dylikt bränsle eventuellt kan hotas som en konsekvens av EU:s sanktioner mot Ryssland.

I en underlagsrapport från Energimyndigheten till Energikommissionen i de cember 2015 (Energi användning och energitillförsel – Underlag till Energi kom mis s ionen) framgår det att kärnbrän sle marknaden är global och väl kon kur rensutsatt. Dels finns gruvor i många länder för delat på alla världsdelar , dels finns tillverkning av färdigt bränsle i ett flertal anläggningar runt om i värl den. I Västerås tillverkar Westinghouse Electric Swede n AB kärnbränsle för världsmark naden och till viss del även för de svenska kärnkraftverken.

I rapporten konstateras det vidare att kraftverken upphandlar råvara och pro duktion av bränsleelement separat. På så sätt har de svenska kraftverken kon troll över råvaruför sörjningen oavsett var bränslet tillverk as . Det framgår också att de svenska kärnkraftverken har lite olika strategi er för sin bränsle för sörjning men att bränsleförsö rjningen baseras helt på affärs mässiga grunder och att kraftverken därmed har ett naturligt incita ment a tt minska risken i sin brän sle portfölj. Oaktat om risken är ekono misk eller geopolitisk innebär det att riskspridning blir en naturlig företags logik. Det framgår vidare att m ark nad en för samtliga steg i bränsleprocessen är global och välfun gerande, och både Vattenfall och OKG anger att beroendet av enskilda leveran törer eller regioner är mycket svagt.

Energiförsörjningens sårbarhet

Med anledning av vad som sägs i den nyss refererade motion 2015/16:2153 (S) kan det även nämnas att Energimyndigheten enligt för ordning en (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap årligen ska ana lysera om det finns sådan sårbarhet eller sådana hot och risker inom myn dighetens ansvars område (energiförsörjningen) som synnerligen allvarlig t kan försämra förmå gan till verksamhet inom området.

I rapporten Risk- och sårbarhetsanalys över energiförsörjningen i Sverige år 2015 (ER2015:22) finns en sammanfattning av kunskapsinhämtning, om världs bevakning, analyser, samverkan m.m. som Energimyndigheten be dri ver inom området trygg energiförsörjning.

Här kan också nämnas att Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) analy serar energisystem med inriktning mot försörjningstrygghet, säker hets politik och klimataspekter. Institutet arbetar såväl med omvärldsanalys inom energi området på global nivå som med enskilda aktörers försörjningstrygghet, vilket berör såväl dagens energiberoenden som den framtida utvecklingen av energi systemet. I de framtidsinriktade studierna studeras bl.a. energifrågans säker hets politiska dimensioner (t.ex. energi som maktmedel), svensk och europeisk försörjningstrygghet och krisberedskap samt kopplingen mellan klimatpolitik och energisäkerhet.

Regeringen om kärnkraften

I budgetpropositionen för 2016 konstaterade regeringen att det finns behov av att förstå hur energisystemet behöver anpassas när befintliga kärnkraft s reak torer börj ar fasas ut. Regeringen hänvisade i det sammanhanget till Energi kom missionens pågående arbete. Energikommissionen ska finna lösningar på de ut ma ningar som beskrivs ovan och ta fram underlag till en bred politisk över ens kommelse om den långsiktiga energipolitiken. Vidare konstaterar re ger ingen att fyra kärn krafts reaktorer kan komma att stänga inom de närmaste tio åren. Eftersom alla de svenska kärnkraftverken är lokaliserade till södra Sverige, där det i dag råder ett konsumtionsöverskott, har regeringen inlett en översyn av effekt reserven. Effe ktfrågan är, enligt vad som sas i budget propo sitionen , även en av de viktigaste frågorna som ska behandlas av Energi kom mis sionen.

Under hösten 2015 besvarade energiminister Ibrahim Baylan ett antal frå gor i ri ksdagen som på olika sätt gällde regeringens syn på kärnkraftens fram tid i Sverige. I ett svar på en fråga från Betty Malmberg (M) om kärnkraft och elintensiv industri (fr. 2015/16: 104) i mitten av oktober konsta terade ministern att de besked om stängning av de äldsta kärnkraftsreaktorerna som har getts av både Vatt enfall och Eon inte var oväntade. [2] Ministern påpekade att mark nadspriserna på el har varit låga under en tid och förväntas vara så en lång tid framöver. Vidare framhöll han att prisnivån baseras på att det finns ett över skott av el på marknaden och att det naturliga i en sådan situation är att de pro duk tionsenheter som har svårast att täcka sina kostnader – oftast de äldsta – tas bort från marknaden. Med hänvisning till ett uttalande från Vattenfalls koncernchef menade ministern att beskedet om stängning främst förklarades av den sammantagna effekten av ett halverat elpris sedan 2010 och behov et av investeringar för a tt öka säkerheten i kärnkraften. Höjningen av effektskatten ansåg ministern inte var a orsaken till att Vattenfall vill stänga Ringhals 1 och 2 i förtid. Energiministern framhöll också att regeringen tidigt gjorde bedöm ningen att denna situation skulle kunna uppstå , vilket var en av anledningarna till att Energikommissionen tillsattes. Vidare framhöll minis tern att regeringen vill säkerställa att all a Sveriges elkunder ska ha till gång till el även när behovet är som störst och att regeringen därför har aviserat en förlängning av den s.k. effekt reserven till 2025.

I början av december 2015 besvarade energiminister Ibrahim Baylan en fråga av Cecilie Tenfjord-Toftby (M) om vad regeringen vill med kärnkraften och om regeringen anser att byggandet av ny kärn kraft bör förbjudas (fr. 2015/16:377). Ministern hänvisade till gällande regler för uppförande av nya reaktorer (se följande avsnitt) som beslutades av riksdagen våren 2010 och till pågående arbete inom Energikommissionen. Ministern konstaterade avslut nings vis att regeringen inte bedriver något arbete som är inriktat på att förbjuda byggandet av ny kärnkraft.

Den 28 januari 2016 bevarade statsminister Stefan Löfven (S) en fråga från Jan Björklund (L) om kärnkraftens utveckling (prot. 2015/16:60) . Stats minis tern hänvisade i sitt svar till att flera aktörer har efterfrågat en långsiktig lös ning på energifrågan och att Energikommissionen jobbar med precis detta. Vidare konstaterade statsministern att det gällande regelverk et för kärn krafts utbyggnad tillkom under alliansregeringen men att det låga energipriset gör att det inte tillkommer några nya kärnkraftverk. Statsministern påminde också om att regeringens ingång i de samtal som ska föras inom ramen för Energi kom missionen är att Sverige ska ha 100 procent förnybar energi.

Kärnkraft och vissa bestämmelser i miljöbalken

I motion 2015/16:2854 (SD) omnämns bestämmelsen i 17 kap . 6 a § m iljö balken (1998:808) . Denna bestäm melse beslutades av riksdagen våren 2010 som ett led i den förra regeringens strävan att skapa förutsättningar för ett ge ne rationsskifte i det svenska kärnkraftsbeståndet (prop. 2009/10:172, bet. 2009/10:NU26). Be stäm melsen innebär att regeringen vid sin prövning av en ny kärnreaktors tillåtlighet enligt 17 kap. miljöbalken endast får tillåta denna reaktor om den är avsedd att

ersätta en kärnkraftsreaktor som efter den 31 maj 2005 har varit i drift för att utvinna kärnenergi och som kommer att vara permanent avstängd när den nya reaktorn tas i kommersiell drift

uppföras på en plats där en kärnkraftsreaktor efter den 31 maj 2005 har varit i drift för att utvinna kärnenergi.

Höjd kärnavfallsavgift

Den som har tillstånd att inneha eller driva en kärnteknisk anläggning som ger eller har gett upp hov till restprodukt er ska betala en kärnavfallsavgift och stäl la s äkerheter. Syftet är att skapa ett stabilt finan sie ringssystem för en säker han tering av kärnavfallet och för kostnader som uppkommer när reaktorerna inte längre är i drift. Avgifterna finansierar också forskning och utveck lings verk samhet inom området.

I december 2014 beslutade regeringen att höja kärnavfallsavgift en för perio d en 2015– 2017 från 2,2 öre till 4 öre/kWh producerad kärnkraftsel. Av gifts höjningen motiverades i huvudsak med att de förväntade kostnaderna för avveckling och slutförvar har ökat, att Kärn avfalls fondens framtida avkast ning förväntades bli låg och att inbetalade avgifter blir lägre än vad de tidigare prognoserna hade visat.

I regeringens propositionsförteckning från januari 2015 angavs att en pro position om reglerna för finansiering av kärnavfallshanteringen skulle läm nas till riksdage n i maj 2015. Någon sådan propo sition lämnades emellertid inte , och enligt uppgift bereds fråga n alltjämt i nom Regeringskansliet.

Höjd skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer

När riksdagen i december 2014 ställde sig bakom allianspartiernas budget för slag för 2015 innebar det att regeringens förslag om att höja skatten på ter misk effekt i kärnkraftsreaktorer inte vann gehör. I propositionen Vår ändrings bud get för 2015 presenterade regeringen emellertid förslag till förändringar inom skatteområdet , varav ett rörde höjd skatt på termisk effekt i kärn krafts reaktorer (prop. 2014/15:99). Regeringen angav att höjningen görs dels fö r att beakta för ändringar i den allmän na prisutvecklingen och realvärdesäkra skat te intäk terna, dels för att skapa ytterligare finan siellt utrym me.

Enligt lagen (2000:466) om skatt på termisk effekt tas skatt ut på den högsta tillåtna termiska effekten i kärnkraftsreaktorer. Skatten kan likställas med en extra skatt som lagts på vissa företag och är därmed att betrakta som en skatte sanktion. Den 1 augusti 2015 höjdes skatten från 12 648 kronor till 14 770 kro nor per MW och kalendermånad.

Forskning och utveckling med inriktning på kärnkraft

Av budgetpropositionen för 2016 framgår att det övergripande målet för forsk ning och innovation på energiområdet är att insatser ska inriktas så att de kan bidra till uppfyllandet av uppställda energi- och klimatmål, den långsiktiga ener gi- och klimatpolitiken samt energirelaterade miljöpolitiska mål.

I enlighet med vad som angavs i propositionen Forskning och innovation för ett långsiktigt hållbart energisystem (prop. 2012/13:21) är verksamheten in delad i sex temaområden varav ett betecknas Kraftsystemet. Detta tema område innefattar elproduktion från de förnybara energikällorna vatten, hav, vind och sol samt teknik för kraftöverföring och distribution av el. Verk sam heten inom kraftområdet vägleds av en vision för kraftsystemet 2050 som bl.a. ser Sverige som internationellt erkänt för ett 100 procent hållbart kraft system och effektivt energiutnyttjande och som en nettoexportör av el.

Av detta följer också att utvecklingsinsatser inom kärnkraftsområdet inte kan finansieras med medel från energiforskningsanslaget inom statsbud getens ut gifts område 21 Energi. Dylik forskning och utveckling (FoU) ligger därför inte heller inom Energi myn dighetens ansvarsom råde. Däremot finansierar Ve ten skaps rådet forsk ning om fusion och fission. Vissa forskningsinsatser om kärn kraft stöds även av Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM).

Energiforsk arbetar tillsammans med svensk och finsk kärnkraftsindustri samt SSM. [3] Forskningen s yftar framför allt till att bibe hålla eller stärka säker hets mar ginaler men äve n till att utveckla en kostnads effektiv drift av de befint liga kärnkraftverken. Energiforsks program North European Power Per spec tives (NEPP) genomför systemanalyser av energi systemets och energi an vänd ningens utveck ling; bl.a. studera s kärnkraftens roll i energisys tem et.

Svenskt Kärntekniskt Centrum (SKC) stöd er utbildning, forskn ing och ut veck ling inom kärntek niska tillämpningar vid högskolor och universitet i Sve rige. Syftet är att attrahera, utveckla, och behålla den kärntekniska kompe tens som krävs för en fortsatt säker och effektiv drift av de befintliga kärn kraft verk en och för att kunna delta i den fortsatta utvecklingen på det kärntek nis ka området.

SKC finansieras av Forsmarks Kraftgrupp AB, Ringhals AB, OKG AB och Westinghouse Electric Sweden AB. SKC:s verksamhet styrs av ett treårigt avtal mellan de finansierande parterna och de tre universiteten Kungliga Tek nis ka högskolan (KTH), Chalmers t ekniska högskola och Uppsala u niver sitet.

Centrum för hållbar kärnenergi – Sustainable Nuclear Energy C entre ( Snec ) – är ett interdisci plinärt forum f ör aktörer inom nukleär energi med syfte t att utbyta id éer och inspirera till nya inno vativa möjligheter. Centret är knutet till Chal mers t ekniska högskola.

Utskottets ställningstagande

K ärnkraften svarar för en betydande andel av den el som produceras i Sverige. I sammanhanget är det vikt igt att poängtera att kärnkraften produ ceras på af färs mässiga grunder , och utskottets grundläggande inställning är att den ska pro duceras utan statliga subventioner. När det råder elöverskott sjunker elpris erna och därmed även lönsamheten för de som producerar el. Detta gäller även kärn kraftsbolagen. Prognoser om elprisets utveckling och bedömningar av den fram tida lönsamheten i produktionen är att betrakta som fundamenta när kärn kraftsbolagen tar ställning till hur de ser på sin framtida produk tionskapacitet. Under den förra mandatperioden beslutade riksdagen om vissa lagändringar som har gjort det möjligt för bolagen att fatta beslut om att ersätta gamla reak to rer med nya. Utskottet ser ingen anledning för riksdagen att agera för att ändra dessa bestämmelser i enlighet med vad som anförs i motion 2015/16:2854 (SD). Utskottet noterar i sammanhanget att de nyssnämnda lag ändringarna inte har inneburit att ett generationsskifte har kommit igång i den svenska kärnkraften . Huvudförklaringen till detta torde vara att de affärs mäs siga grunderna för dylika investeringar inte har varit tillräckligt goda.

Utskottet vill påminna om det arbete som bedrivs inom ramen för Energi kommis sionen och som syftar till att nå en bred blocköverskridande över ens kommelse om hur energipolitiken ska utformas efter 2025. Kärnkraftens bety delse för den svenska kraftproduktionen gör att det är nödvändigt för Energi kom missionen att noga följa utvecklingen när det gäller detta kraftslag. Ut skottet förut sätter också att regeringen agerar om de sammantagna förut sätt ningarna förändras på ett sådant sätt som får konsekvenser för Energi kom missionen s möj ligheter att nå en bred överenskommelse eller som riskerar att påverka den svenska effektbalansen . Affärsmässigt baserade beslut av kärn kraftsbolagen om att avveckla eller bygga ut kärn kraften kan vara av det slaget . Å tgär der som regeringen kan vidta bör kunna inkludera sådana konse kvens ana lyser som efterfrågas i några av de motioner som är aktuell a i detta avsnitt men även för slag med anknytning till den s.k. effektreservens framtida utform ning.

Sammantaget anser utskottet inte att det finns skäl för riksdagen att göra några allmänna tillkännagivanden om kärnkraftens betydelse för det svenska energisystemet i linje med vad som föreslås i ett antal av de motioner som är aktuella i detta avsnitt. I sammanhanget vill utskottet också erinra om att för slag om den s.k. effektskatten , som berörs i flera av motioner na, behandlas i skat teutskottet. Effektskattens energipolitiska koppling gör dock att det finns skäl för närings utskottet att bevaka eventuella initiativ från regeringen eller skatte utskottet på området . Innan sådana initiativ eventuellt tas saknas det dock skäl och formella möjligheter för utskottet att agera i frågan.

Beträffande de mer specifikt inriktade motionerna med kärnkrafts an knyt ning anser utskottet för det första att Energimyndighetens prioriteringar i fråga om fördelningen av energiforskningsanslaget är ändamålsenlig a . Det innebär att fokus ska ligga på forskning och utveckling av förnybar energi produktion och på att Sverige 2050 ska ha ett 1 00 procent hållbart kraftsystem och ett ef fek tivt energi utnyttjande och vara en nettoexportör av el. Utskottet har inga in vändningar mot att medel från andra finansieringskällor används för FoU på kärn energi området men vill samtidigt poängtera att det är upp till dessa fi nansiärer att göra nödvändiga prioriteringar inom de ramar som har dra git s upp av statsmakterna. I sammanhanget vill utskottet också erinra om att reger ingen för närvarande förbereder en forskningspolitisk proposition som är pla nerad till hösten 2016. Vidare kan nämnas att utbildningsutskottet senare un der våren 2016 kommer att behandla ett antal forsk ningsrelaterade motions yrkanden med kärnenergianknytning. Dessa gäller bl.a. förslag om satsningar på utveckling av den s.k. fjärde generationens kärnkraft. Med hänvisning till det anförda avstyrks samtliga motionsyrkanden i detta avsnitt som på olika sätt gäller kärnenergiforskning. De yrkanden som avses återfinns i motionerna 2015/16:1539 (M), 2015/16: 2444 (M ) , 2015/16:2447 (M), 2015/16:2854 (SD), 2015/16:1365 (C) och 2015/16:3149 (KD).

Avslutningsvis avstyrker utskottet motion 2015/16:2542 (SD) i den del som gäller att regeringen ska agera inom EU för att likställa kärnkraft med förnybar energi. Utskottet anser inte att kärnkraft är en förnybar energikälla och ser där för inga skäl för riksdagen att hörsamma förslaget.

Förnybar energi

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motioner om förnybar energi. Utskottet hänvisar i sitt ställningstagande bl.a. till att s atsningar som på olika sätt gynnar pro duktion, distribution och användning av förnybar energi redan upp fattas som viktiga för att kunna ställa om energisystemet i en mer håll bar riktning. När det gäller vissa specifika förnybara energislag som tas upp i en del motioner hän visar utskottet till bl.a. pågående utred ningsarbete och till att beredning pågår inom Reger ings kansliet av olika förslag som har relevans för de frågor som tas upp i mo tio nerna .

Jämför reservationerna 12 (SD), 13 (C), 14 (L) och 15 (KD).

Motionerna

Allmänt om förnybar energi

Centerpartiets miljöpolitik grundar sig i den sociala, ekolo giska och ekono miska hållbarhe ten, sägs det i partimotion 2015/16:23 71 av Anders W Jonsson m.fl . Centerpartiet anser att Sverige bör bli fritt från fossila bränslen och nettou tsläpp av koldioxidekvivalenter samt att Sverige ska nå ett 100 procent förnybart energisystem till 2040. Till 2050 har Sv erige som mål att ha ett klimat neutralt samhälle utan nettoutsläpp. Centerpartiet har dessutom satt upp delmålet att inom en generation ha 100 procent förnybar energi. För att nå det ta behöver den fossila energin ersättas med förnybar (yrkande 11), sam tidigt som energin behöver användas mer effektivt.

Motionärerna konstaterar att Sverige tack vare Centerpartiets arbete i regeringsställning har högst andel förnybar energi i EU. Sveriges unika förut sättningar för att producera förnybar energi syns inte minst m ed den växande sol- och vindkraften , som tillsamma ns med vattenkraft och biokraft utgör basen i ett robust och helt förnybart energisystem. Med ökad över förings kapa citet har Sverige och hela Norden dessutom stor potential att fungera som Eu ro p as gröna batteri. Ett tillkännagivan de om att på detta sätt främja Sverige som Europas gröna batteri begärs i motionen (yrkande 12).

Solenergi

I partimotion 2015/16:2371 av Anders W Jonsson m.f l. (C) konstateras det att riks dagen har antagit ett mål för utbyggnaden av vindkraften till 2020, i form av en planeringsram. Planeringsramen markerar behovet av att kommuner, lands ting och berörda myndigheter bidrar till att skapa förutsättningar för ut byggnaden av en långsiktigt hå llbar och förnybar energiproduk tion. Center par ti et ser samma behov av en planeringsram för solenergi och vill därfö r att reger ingen ska verka för att införa en planeringsram till 2030 om 4 TWh sol värme och 4 TWh solel (yrkande 17).

Regeringen väljer en rad kortsiktiga bidrag för att stimulera förnybar ener gi, sägs det i partimotion 2015/16:2249 av Jan Björklund m.fl. (FP) Motio när er na anser att det inte behövs kort siktiga och oförutsägbara bi drag utan i stäl let långsiktiga och teknikneutrala styrmedel. Avskaffad skatte be friel se för bl.a. små skalig solenergi visar enligt motionärerna på en otydlig och kortsiktig poli tik. För att underlätta introduktion en av solenergi på mark naden föreslår mo tio närerna dessutom att fastighetsskatten tas bort helt på produk tionsan lägg ningar för solenergi. Ett annat problem är att skatt tas ut per juri disk person i stället för per anläggning. Systemet drabbar fastig hetsägare och andra med ett diversifierat fastighetsbestånd och hämmar där med utbygg naden av sol energi på platser med småskalig energiutvinning och energian vänd ning i sam ma punkt. Motionärerna begär mot denna bak grund ett till känna givande om eko nomiska styrmedel för solenergi (yrkande 11).

Solenergi är en viktig klimatsmart del i vårt energisystem, anförs det i kom mittémotion 2015/16:3149 av Penilla Gunther m.fl. (KD). Motionärerna kon sta terar att begreppet solenergi omfattar de tre delarna värme, el och kyla. Samt liga delar finns dock inte med i det uppdrag som regeringen har gett till Energimyndigheten om att utveckla en strategi för solenergi i Sverige. Motio närerna efterfrågar ett tillkännagivande från riksdagen om att de tre delarna – värme, el och kyla – bör tas med i det nyssnämnda regerings uppdraget (yr kan de 13).

Vindkraft

I motion 2015/16:488 av Sten Bergheden och Lars-Arne Staxäng ( båda M) slås det inledningsvis fast att Sverige har en mycket klimatvänlig elproduktion i form av vattenkraft, kärnkraft och förnybara energislag som vindkraft och bio bränslen. Motionärerna är därför tveksamma till höga planerings mål för vind kraften, när Sverige snarare behöver mer stabil än oregelbunden elpro duk tion. De betraktar det också som underligt att det inte finns några exakta si ffror på vad den planerade vind kraftsutbyggnaden kommer att kosta skatte betalarna eller på vad den ha r kostat hittills. Enligt motion ärerna saknas det en helhetssyn på vindkraftsutbyggnadens samhällsnytta , och de efterfrågar ett till kännagivande från riksdagen om möjligheten att utvärdera samhällsnyttan och kostnaderna för vindkraftsutbyggnaden i Sverige (yrkande 1). Vidare vill de ha ett tillkännagivande om möjlig heten att redovisa kostnaderna för den vindkraftsutbyggnad som hi ttills har gjorts och totalkost naden när det är fär dig utbyggt (yrkande 2).

I motion 2015/16:1537 av Cecilie Tenfjord-Toftby (M) konstater as det att vindkraft är den förny bara elproduktion som växer snabbast och som har po ten tial att utgöra en än större del av den svenska energimixen. Motionären an ser dock att det finns ett behov av kunskap om hur vindkraft påverkar män niskor , landskap och djur. Det saknas enligt henne i mångt och mycket en hel hets bild av de samlade effekterna. Motionären anser att det måste tas fram vetenskapliga un der lag om vindkraftens påver kan på människor, natur och djurliv , och hon begär därför ett tillkänna givande med den innebörden. Hon be tonar också vikten av att forskningsresultaten inte har avsändare som kan upp fattas som jäviga. För vindkraftens framtid är det viktigt att d en inte bara upp fattas som klimat mässigt hållbar utan även ses som hållbar ur ett socialt perspektiv.

Vattenkraft

I motion 2015/16:2655 av Cecilia Widegren (M) redovisas en stark oro för den småskaliga vattenkraftens utveckling. Motionären påpekar att krav på nya till stånd för anläggningar som funnits på plats mycket länge inte bidrar till en bättre miljö utan till mer krångel, byråkrati och onödiga kostnader. Motionären anser att det är a v yttersta vikt att den småskali ga vattenkraften värnas, bl.a. ge nom att en konkret dialog inleds (yrkande 1).

I motion 2015/16:1321 av Sara-Lena Bjälkö (SD) begärs ett tillkänna gi vande om att regeringen bör ge Havs- och vattenmyndigheten resurser att ut veck la och förnya den befintliga tekniken i de svenska vattenkraftverken. M o tionären menar att många vattenkraftverk bygger på ålderdomlig teknik. Det sägs vidare att förslaget lämpligen kan finansieras genom att medel om dispo neras från vindkraftsområdet.

Sverige är en av de nationer som använder och producerar mest v attenkraft i världen , och vatten kraften är en förnybar energikälla som spelar en avgöran de roll för stabiliteten i elsystemet , anförs det i kommittémotion 2015/16:3149 av Penilla Gunther m.fl. (KD). Trots att vattenkraften räknas som ett av de bäs ta och mest stabila kraftslage n forskas det enligt motionä rerna ganska lite kring vatten kraftens utvecklingspotential i Sverige. Motionärerna vill att riks dagen genom ett tillkännagivande ska upp mana regeringen att ge Svenskt v at ten kraftcentrum i uppdrag att utreda utvecklingspotentialen för den svensk a vat tenkraft en genom ny miljövänlig teknik (yrkande 4).

Vidare efterfrågar motionärerna en utredning om den småskaliga vatten kraftens miljöpåverkan och om dess kultur- och näringsvärde på lands bygden (yrkande 5). De framhåller att Krist demokraterna värnar de små före tagens rätt att fortsätta driva och underhålla småskalig a vattenkraft verk . De ssa kraftverk ä r ofta till för egenförbrukning och eventuell försäljning av över skottselen , men ägarna till den småskaliga vattenkraften har fått det allt käm pigare under de senaste åren. Motionärerna ser bl.a. med oro på de förslag om ompröv ningar av tillstånd och ökade krav på miljömässiga förbättringar som har före slagits av Vattenverksamhetsutredningen.

M arin energiteknik och g eoenergi

Behovet av förnybar energi är stort och växande, konstateras det i motion 2015/16:1530 av Suzanne Svensson och Peter Jeppsson (båda S). Motio närer na framhåller sedan att den marina energitekniken är tämligen outnyttjad i dag , dvs. sådan energiutvinningsteknik som bl.a. använder vågor, ström mar, tid vat ten och temperaturskillnader. De under stryker vikten av att staten tar an svar för att samordna de insatser som görs för att klara den gröna energi om ställ ningen och för att ta vara på den potential som finns till jobb och ut veck ling inom området marin energi. Motionärerna menar att Energi myn dig heten kan stötta FoU och kommer sialisering av de svenska små och medel stora före ta gens marina energi tekniker. Vidare bör man se över vad som krävs för att göra våg krafts utbyggnad i Sverige mer attraktivt och för att stötta svensk ex port på området.

Geoener gi levererar ca 12 TWh förny bar energi årligen. Geotermisk energi är värme som hämtas från jordens inre och bildas vid radioaktivt sönderfall av vissa tyngre grundämnen, sägs det i kommittémotion 2015/16:3149 av Penilla Gunther m.fl. (KD). Motionärerna konstaterar att förnybar geoenergi är en myc ket lämplig energiform på våra breddgrader eftersom uppv ärmning utgör en stor del av be hovet. Motionärerna vill föra fram geoenergin som en del i utveckling en av ett än mer hållbart energisystem (yrkande 16).

Vissa kompletterande uppgifter

Allmänt om förnybar energi

Genom riksdagens beslut om propositionen En sammanhållen klimat- och energipolitik – Energi (prop. 2008/09:163, bet. 2008/09:NU25) har en rad mål för förnybar energi satts upp för Sverige. Andelen förnybar energi 2020 ska vara minst 50 procent av den totala energianvändningen , och i nom trans port sek torn ska andelen förnybar energi samma år vara minst 10 procent. Båda des sa mål ut går från de krav som ställs på Sverige i EU:s s.k. förnybar t di rek tiv. [4] Noteras bör även att reger ingen har uppfattningen att Sverige på sikt ska ha ett ener gisystem som baseras på 100 pro cent fö r nybar energi.

Hösten 2015 beslutade riksdagen enligt regeringens förslag i proposition 2014/15:123 Ambitionshöjning för förnybar el och kontrollstation för elcerti fikatssystemet 2015 (bet. 2015/16:NU6). Beslutet innebar att riksdagen god kände ett nytt nationellt finansieringsmål för den förnybara elpro duk tionen inom det svensk-norska elcertifikatssystemet . Därutöver gjordes en justering av kvotkurvan i lagen (2011:1200) om elcerti fikat (elcertifikatslagen) med an led ning av den ambitionshöjning för den förnybara elproduk tionen till 2020 som det nya fi nans i eringsmålet innebär. Senare godkände riksdagen även de änd ringar i avtalet mellan Sverige och Norge som krävdes för att lag änd ring ar na skulle kunna träda i kraft (prop. 2015/16:1, bet. 2015/16:FiU1) . De änd ring ar som besluta des i el certifikatslagen och den höjda ambitionsnivån inom det sven sk -norska el certi fikatssystemet började gälla den 1 januari 2016.

I budgetproposit ionen för 2015 (prop. 2014/15:1) före slog reger ingen att det ska vara möjligt att få en skattereduktion för mikr o pro duk tion av förnybar el (exempelvis via solceller). Motsvarande förslag fanns i det budget förslag från a llianspartierna som sedan fick majoritet i riks dagen. Bestäm melserna om skattereduktion trädde i kraft den 1 januari 2015.

Solenergi i Sverige

I december 2015 redovisade Energimyndigheten sin senaste uppföljning av ut veck lingen när det gäller solenergi i Sverige (Uppföljning av utvecklingen för investeringar i solenergi, ER2015:29). Av rapporten framgår att installa tionstakten för solceller fortsatte att öka i Sverige under 2014 och att den svenska solcellsmarknaden därmed fördubblades för fjärde året i rad. Vid års skiftet 2014/15 fanns det 69,9 MW nätuppkopplad solcellskapacitet i Sve rige. Vidare noterades att priset på solcells modu ler sjönk med 87 procent mellan 2008 och 2014.

När det gäller solvärme konstaterades att det totala antalet sålda kvadrat meter glasade solfångare under 2014 minskade för tredje året i följd. Solvärme genererar drygt 130 GWh per år.

Tidigare riksdag s behandling av motioner om solenergi

Motioner om solenergi behandlades av utskottet våren 2015 (bet. 2014/15:NU9). Utskottet konstaterade att Energimyndigheten har slagit fast att installationstakten för solceller ökar, att kostnaderna för solcellsanlägg ning arna minskar och att den då nyligen införda skattereduk tionen för förnybar små skalig elproduktion kommer att gynna produktionen av solel. Vidare an för de utskottet att solenergins framtida roll i det svenska energisystemet kan vän tas bli en fråga för den kommande e nergikommis sionen att ta ställning till. Utskottet ansåg det därför inte vara påkallat med ett särskilt uttalande från riks dagen om Sverige som ett solenerg iland. Utskottet avstyrkte den då aktuel la motionen liksom ett motionsyr kan de om ett nati onellt planeringsmål för ut bygg na den av solel och solvärme.

Stöd till installation av solceller

Sedan 2009 finns ett statligt stöd för installation av solceller. Stödet riktas till alla typer av aktörer, såväl företag och offentliga organisationer som privat per soner. Stöd kan fås för installation av alla typer av nätanslutna sol cells sy stem och solels–/ solvärmehybridsystem. Installationen ska vara slut förd se nast den 31 december 2016.

Sedan den 1 januari 2015 är stödnivån maximalt 30 procen t till företag och högst 20 pro cent till övriga. Stödnivån beräknas utifrån de stödberättigade in sta llationskostnaderna. Högsta möj liga stöd per solcellssys tem är 1,2 mil joner kronor, och de stödberättigande kostnad erna får maximalt uppgå till 37 000 kro nor plus moms per installerad kilowatt elektrisk topp effekt. Stödet är ram be gränsat, vilket innebär att det bara kan ges så länge de avsatta pengarna räc ker.

För att stimulera utbyggnaden av solce ller satsar regeringen totalt 1 395 miljoner kronor under perioden 2016–2019 för detta ändamål.

I oktober 2015 presenterade Energimyndigheten rapporten Underlag till re vi dering av förordning om solcellsstöd – En delrapportering med konkreta för slag till revidering av förordningen (2009:689) om statligt stöd till solceller. Myn digheten föreslog att investeringsstödet till villor och bostadsrätts före ning ar tas bort eftersom det redan finns flera styrmedel för den som vill satsa på solel. ROT- avdraget går att använda v id installation , och sedan den 1 janu ari 2015 finns en skattereduktion för den el man säljer till nätet. Myndigheten konstaterade också att priserna på solceller har sjunkit kraftigt på senare år och att det med förslaget skulle bli mer pengar att fördela till andra målgrupper som exempelvis företag och lantbruk. Enligt myndigheten behöver dessa fort farande stöd för att investeringen ska löna sig under solcellernas livstid.

I regleringsbrevet för 2016 har Energimyndigheten fått i uppdrag att följa upp utvecklingen när det gäller investeringar i solceller och solvärme. Upp draget ska redovisas senast den 12 december 2016. En delrapportering med konkreta förslag till revidering av förordningen (2009:689) om statligt stöd till solceller ska lämnas till Regeringskansliet senast den 10 oktober 2016.

Strategi för ökad användning av solel i Sverige

I juli 2015 beslutade regeringen att ge Energimyndigheten i uppdrag att ta fram en strategi för ökad användning av solel i Sverige. Strategin ska peka på insat ser för att underlätta en utbyggnad på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt, samt identifiera hinder och möj ligheter för den fortsatta introduktionen av sol el. Energimyndighete n ska också föreslå hur en helt äckande statistik för instal lation av solceller och tillförsel av el från solceller ska kunna tas fram.

Förslaget till strategi ska delredovisas senast den 28 mars 2016. Kompl et terande analyser och för slag till heltäckande statistik för solel ska redovisas senast den 17 oktober 2016.

Vindkraftsproduktion 2013–2015

Vindkraftsproduktionen fortsatte att öka kraftigt under 2014 och blev 11,5 TWh , vilket var en ökning med 17 procent jämfört med 2013. Antalet vind kraft verk uppgick vid utgången av 2014 till 2 961 med en total installerad effekt på 5 097 MW.

Enligt uppgifter från Svensk Energi i slutet av 2015 slogs ett nytt rekord för svensk vindkraftsproduktion under 2015 med 16,5 TWh, vilket var en ökning med 43 procent jämfört med 2014. I sammanhanget bör dock även noteras att investeringarna i ny vindkraft avtog kraftigt under 2015. Låga elpriser och ett lågt pris på elcertifikat har nämnts som förklaring ar till detta men även att in ves terare avvaktade det tidigare beskrivna riksdagsbeslutet om att höja ambi tionsnivån inom ramen för elcertifikats systemet.

Tidigare riksdagsbehandling av motioner om vindkraft

Våren 2015 behandlade utskottet en motion med samma innehåll som i den nu ak tu ella motion 2015/16:488 (M) av samma motionärer (bet. 2014/15:NU9). Båda yr kandena i motionen av sty rk tes eftersom utskottet inte ansåg det vara mo ti verat att uppmana regeringen att se över möjligheten att redovisa dels kost nader na för hittillsvarande vindkraftsutbyggnad, dels totalkostnaden för den färdigut byggda vindkraften. Liksom utskottet gjorde när ett motsvarande yr kande beh andlades våren 2014 hänvisade utskottet till en kommande kon troll sta tion för klimat- och energipoli tiken.

Forskning om vindkraftens samhällsnytta m.m.

Vindval är ett kunskapsprogram med forskning om vindkraftens påverkan på människor s intressen , natur en och miljö n . Programmet är ett samarbete mellan Energimyndigheten och Naturvårdsverket. I en syntesrapport från 2012 har Vind val sammanställt då tillgängliga kunskaper om v indkraftens påverkan på människors intressen (Rapport 6497). Energimyndigheten har avsatt 27 mil joner kronor för genomförande av V indvalprogrammets tredje etapp , vilket inne bär att programmet löper till den 30 juni 2018.

Under hösten 2015 beslutade Vindval att stödja två ny a projekt om hur be greppet samhällsnytta hanteras i tillståndsprocessen kring ny vindkraft. Pro jek tet Beslutsstödsmodeller för bedömning av samhällsnyttan av vind krafts eta blering ska utveckla beslutsstödsmodeller för tillståndsprövning av vind kraft. Projektet bedrivs av forskare vid Högskolan i Gävle.

Forskare vid Luleå tekniska universitet har beviljats stöd för att bl.a. ana lysera i vilken utsträckning tillstånds prövningen har bidragit till ett effek tivt resursutnyttjande ur ett sam hällsekonomiskt perspektiv. Båda de nu nämn da projek ten kommer att slutrapporteras under hösten 2016.

Vid Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning (Sve riges l antbruksuniver sitet , SLU ) genomförs för närvarande en kunskaps sam manställning av socioekon omiska konse kvenser av vindkraftseta blering ar. Pro jek tet finansieras av Energimyndigheten och kommer att slutrapporteras i mars 2016.

För att öka kunskapen och erfarenhetsutbytet om vindkraften driver Energi myndigheten sedan 2008 Nätverket för vindbruk. När det gäller vindkraftens ekonomiska effekter regionalt har bl.a. flera sysselsättningsstudier tagits fram inom nätverkets ram.

Vattenkraften i Sverige

Under 2014 stod vattenkraften och kärnkraften för drygt 80 procent av elpro duktionen i Sverige. Vattenkraften producerade 64,2 TWh , vilket var något lägre än under ett normalår, men 5 procent högre än året innan. Pro duktionen är starkt beroende av vattentillgången och har varierat mellan drygt 50 TWh ett torrt år till närmare 80 TWh ett s.k. våtår. Skillnaden är så stor som 27 TWh mellan lägsta och högsta produktion . Enligt uppgifter från Svensk E ner gi i slutet av 2015 var vattenkraftsproduktionen under 2015 nästan 75 TWh.

I Energimyndighetens långsiktiga scenarier över Sveriges energis ystem an tas att 1 TWh ny vatten kraft kan tillkomma i Sverige utöver det som finns i dag. Tre fjärdedelar av denna potential utgörs av sådana effekthöjningar i exi ster ande storskalig vattenk raft som möjliggör elcertifikat s intäkter. Den åter stående delen består av ny små skalig vattenkraft. Genom snitts produk tionen var 68 TWh mel lan 1990 och 2007 , vilket ger en antagen årlig pro duktion på 69 TWh fram till 2030.

Tidigare riksdagsbehandling av motioner om vattenkraft

Några av de nu aktuella motionsyrkandena om vattenkraft av samma motio närer avstyrktes av utskottet så sent som våren 2015 (bet. 2014/15:NU9). I sitt ställnings tagande framhöll utskottet inledningsvis att så väl den nuvaran de som den förra regeringen tydligt har uttalat att vattenkraften är en värdefull tillgång för produktionen av förnybar el och som reglerkraft , och kommer även i fram tiden att spela en central roll för Sveriges elförsörjning. Utskottet erin rade ock så om att Vattenverksamhetsut redningens arbete kan ha betydelse för ut veck lingen inom såväl den storskaliga som den småskali ga vattenkraften. Utskottet redovisade även den nationella strategi som har tagits fram gemen samt av Energi myndig heten och Havs- och vatten myn dig heten och som syftar till att se hur vattenkraften kan använ das på bästa sätt till minsta möjliga miljö på verkan.

Beträffande den tekniska utvecklingen på vattenkraftsområdet, som då lik som nu togs upp i en motion ( SD), hänvisade utskottet till den FoU som bl.a. bed rivs av Svenskt v attenkraft centrum. Vidare konstaterade utskot tet att stat liga Vattenfall, som är en stor aktör på vattenkrafts området, inve sterar när mare 13 miljarder kronor i att modernisera sina vattenkraftverk och kraft verks dam mar under perioden 2012–2023.

Vattenverksamhetsutredningen

I juni 2014 överlämnade Vattenverksamhetsutredningen sitt slutbetänkande (I vått och torrt – förslag till ändrade vattenrättsliga regler [SOU 2014:35]) till den dåva rande miljöministern Lena Ek . Utredningen hade bl.a. i uppdrag att före slå ändringar som ska säkerställa att alla tillstånds pliktiga vattenverk sam heter har tillstånd som överensstämmer me d miljöbalken och EU-rätten sam tidigt som en hög regler- och produktionskapacite t i den svenska vatten krafts produk tionen eftersträvas även i fortsättningen .

I utredningens slutbetänkande föreslogs ett stort antal förändringar i miljö balken, och ett avsnitt ägna de s åt att beskriva de föreslagna regel än d ringarnas påverkan på den svenska vattenkraftsproduk tionen (s. 311 f.). Slut be tänkandet var ute på remiss under hösten 2014 .

I budgetpropositionen för 2016 ( utg.omr. 20 Allmän miljö- o ch natur vård) konstaterade reger ingen att vattenkraften spelar en central roll för Sveriges el för sö rjning, både som enskild produktions kraft och som regler- och balans kraft. Vattenkraftens fysiska påverkan på vattendragen medför dock stora kon se kvenser för ekosystem en och den biologisk a mångfa ld en . Flödes regler ande vat ten verk samheter kan samtidigt utgöra viktiga delar i kulturhistoriska miljö er. Regeringen konstaterade att den fortsatta hanteringen av vattenkraften till sam mans med andra former av fysisk p åverkan på sjöar och vattendrag är av stor vikt för Sveriges möjligheter att leva upp till EU:s ramdirektiv för vatten (2000/60/EG). När det gäller Vattenverksamhetsutredningen an gav re ger ingen att den har för avsikt att återkomma till riksdagen i frågan.

Av den propositionsförteckning som regeringen lämnade til l riksdagen i januari 2016 fram går det att en proposition med titeln Prövningen av vatten verk samheter kommer att lämnas till riksdagen i september 2016.

Nationell strategi för åtgärder i vattenkraftverk

Havs- och vattenmyndigheten och Energimyndigheten beslutade 2013 att ta fram en gemensam nationell strategi för åtgärder i vattenkraftverk där både energi- och mi ljöintressen tas till vara. Syf tet med strategin är att se hur vatten kraften kan användas på bästa sätt till minsta möjliga miljö påverkan. Målet är att strategin ska bli ett underlag för vägledning och styrning för myndigheter, länsstyrelser och regeringen inför kommande politiska beslut. Strategi n pre sen terades i juli 2014 (Nationell strategi för hållbar vattenkraft).

Efter omfattande diskussioner med olika intressenter presente rade de båda myndigheterna i decem ber 2015 ett förslag med inriktning på att nå en samsyn om de miljöåtgärder som behövs inom vattenkraftsområdet . Förslaget syftar till att nå en långsiktig l ösning som innebär att ramvattendirek tivets krav ska kunna uppnås liksom även miljökvalitetsmålet Le vande sjöar och vattendrag. Av sik ten är vidare att energimålen ska kunna uppfyllas och att vattenkraften ska kunna ut veck las som en fortsatt mycket viktig del i energisystemet.

Förslaget omfattar de tre sammanlänkade delarna prövning, finansiering och strategi f ör åtgärder i vattenkraften. Det ska ses som ett inspel i det pågåen de arbetet ino m Regeringskansliet med att ta fram en tydlig, effektiv och lång siktig lösning som rör vattenkraften i relation till biologisk mång fald i rinnan de vatten.

Den teknisk a utvecklingen på vattenkraft s området

När det gäller den tekniska utvecklingen på vattenkraftsområdet kan det näm nas att de förnybara kraftproduktionstekniker som baseras på flödande energi – däribla nd vattenkraft – ingår i Energi myndighetens temaområde Kraft system et. Insatserna är i nriktade på miljö- och kostnads effektiv produk tions teknik som på ett fördelaktigt sätt kan integ reras i kraftsystemet. I samman hanget kan även forskningsprogrammet Kraft och liv i vatten (Kliv) nämnas. Programmet syftar till att ta fram samhällsekonomiska kostnadsnytto analyser av vattenkraftsrelaterade miljöåtgärder, presentera en arbetsgång för att priori tera vattenkraftsrelaterade miljöåtgärder och utvärdera effekter av genom förda miljöåtgärder relaterade till vattenkraft. Programmet ska genomföra satsningar i samklang med miljödirektiv för att kunna behålla och öka effekt- och regler förmågan i de befintliga och nya vattenkraftverken.

När det gäller en modernisering av de befintliga vattenkraftverken bör det på nytt nämnas att det statliga bolaget Vattenfall kommer att investera omkring 13 miljarder kronor under perioden 2012–2023 bl.a. för att modernisera och upp gradera sina vattenkraftverk. Tur biner, generatorer och transforma torer byts ut mot ny utrustning med högre verkningsgrad , vilket gör att kapaciteten ökar och att kraftverken oftast kan producera mer el. Enligt bolaget gör ny tek nik det också möjligt att minska användningen av olja i anläggningarna, vilket innebär förbättringar för miljön.

Svenskt v attenkraftcentrum (SVC) svarar för utbildning och fors kning inom vattenkraft och gruv dammar. Syftet med SVC är bl.a. att säkerställa Sve riges kunskaps- och kompetensförsörjning för en effektiv och tillförlitlig vat ten kraftproduktion. SVC utvecklar bl.a. verk tyg och metoder för nybygg nad , förnyelse, drift och underhåll av vattenkraftsanläggningar.

Regeringen om vattenkraft

Under hösten 2015 besvarade klimat- och miljöminister Åsa Romson ett antal riksdagsfrågor om den små skaliga vattenkraften i Sverige. I ett svar på en fråga om länsstyr elsernas tillsyn av vattenverksam het en (fr. 2015/16:2) från Patrik Björck (S) meddelade ministern bl.a. att regeringen inte har någon avsikt att fatta beslut som innebär införande av generella förbud mot varken småskalig eller stor skalig vattenkraft i Sverige. Vidare framhöll ministern att v atten kraf ten som helhet utgör en stor andel av Sveriges förnybara energi produktion och att vattenkraften när det gäller stora och medelstora kraf tverk har en avgörande roll i kraft systemet som regler- och balans kraft. I en framtida lagreglering måste takten ökas för att a npassa vattenkraften till miljö kraven och för de miljö kvalitetsmål som riksdagen har fastställt samt de mål som finns inom ener gi- och klimatpolitiken kan nås. Ministern avslutade med att konstatera att avväg ningar måste göras i det fortsatta arbetet mellan olika intresse n som t.ex. fiskvandring, kraft systemets behov och värnande av kulturmiljöintressen.

I ett annat frågesvar från november 2015 på en fråga från Cecilia Widegren (M) om småskalig vatten kraft (fr. 2015/16:280) hänvisade ministern till Vat ten verksamhetsutredningen och att regeringen avser att återkomma till riks dagen i frågan. Dessförinnan avsåg ministern inte att ta några nya initiativ.

Som svar på en fråga (fr. 2015/16:411) från Cecilie Tenfjord- Toftby (M) i december 2015 redo visade klimat- och miljöminister n att det pågår beredning av Vattenverksamhets utredningens betänkanden samt att det har förts en kon ti nu erlig dialog om vattenkraften mellan branschföreträdare och olika intresse organisationer under ledning av Havs- och vattenmyndigheten och Energi myn digheten. Dialogen har haft som mål att nå en samsyn om vilka åtgärder som behövs inom området.

Motioner om småskalig vattenkraft som behandlas i civilutskottet

Ett antal motionsyrkanden med koppling till småskalig vattenkraft i de delar som mer specifikt gäller miljöprövningar och vattendomar bereds av civil ut skottet. Justering av c ivilutskottet s betänkande 2015/16:CU13 är pla ner ad till mars.

Geoenergi

Med anledning av att det efterfrågas ett tillkännagivande om geoenergi i mo tion 2015/16:3149 (KD) kan följande vara värt att notera: Geoenergi är sam lings namnet för teknik där värme och kyla från markens översta 400 meter tas till vara. [5] Det finns e tt flertal sådana tekniker , och i Sverige finns det ca 450 000 geoenergianläggningar av olika slag. Majoriteten är bergvärme pum par för vil lor.

Energimyndigheten har beviljat Svenskt Geoenergicentrum och SP Sver iges Tekniska Forskningsinstitut 400 000 kr onor för att utveckla en strategisk inno vationsagenda för geoenergi. Arbetet syftar till att ta fram mål för geo ener gins utveckling, inklusive att identifiera forsknings- och utveck lings behov för att nå målen. Arbetet avslutas i december 2016.

I juni 2015 presenterade Sveriges geologiska undersökning (SGU) en rap port om förnybar geoenergi (Rapport 2015:24). Rapporten omfattar dels en del redovisning av råd och riktlinjer för bedömning av design, tillsyn och miljö påverkan i samband med geoenergi, dels en utgångspunkt för ett utökat sam arbete mellan olika myndigheter och organisationer på området geoenergi. I rapporten föreslås även att SGU kan ha en samordnande nationell funktion för arbetet med geoenergi . Rapporten har varit utskickad för synpunkter , och enligt uppgift från SGU kommer en uppdaterad version av rapporten att pre sen teras senare under våren 2016.

Marin energiomvandling

I november 2014 beslutade Energimyndigheten att avsätta 53 miljoner kronor till f orskningsprogram met Marin energiomvandling. Programmet löper fr.o.m. den 1 jan uari 2015 till utgången av 2018. Programmet omfattar energiom vand lingssystem som använder energi från havet som resurs, dvs. vågkraft, ström kraft samt salt- och tempera turgradientkraft. Tyngdpunkten ligger dock på de två första teknik erna, eftersom de är prioriterade i Energimyndighetens energi forsk nings stra tegi.

Här kan även nämnas att Sverige som ett av 21 länder sedan 2008 deltar i Ocean Energy Systems (OES) som är en del av Internationella energiorganet (IEA). Samarbetet rör forsknings- och utvecklingsfrågor inom havsenergi. Energi myndigheten deltar också i fler a andra internationella program och pro jekt som ska stärka utveck lingen inom havs energiområdet.

I augusti 2015 antog regeringen en samlad maritim strategi. Strategin ska f rämja de mari tima näringarna , och marin energiproduktion är en av de delar som lyfts fram. Det konstateras bl.a. att h avsbaserad energitillförsel befinner sig i tillväxt och under utveck ling. Ett stort antal utvecklings- och demon stra tionsprojekt pågår runt om i Europa för att utveckla ny teknik relaterad till vind-, ström- och vågkraft. Regeringen anser att det finns behov av fortsatta sats ningar inom området för att nå målen om ökad andel förnybar elproduk tion. Vidare slår regeringen fast att e n utbyggnad av energitillförsel i havsom rådena för med sig utvecklingsmöjlighete r för andra maritima näringar – e xem pelvis tillverkare av maritim utrustning, som producerar kom po nenter eller hela system för geotekniska konsultföretag, samt anläggnings företag. Det gäller även företag som tillhand ahåller transporter under byggen eller företag som tillhan dahåller service och underhåll.

Avslutningsvis kan också nämnas att i slutet av januari 2016 kopplades el från vågkraft för första gången in på det svenska elnätet. Än så länge rör det sig dock blott om ett fåtal vågkraftbojar som driver generatorer på havsbottnen utanför Lysekil.

Utskottets ställningstagande

Satsningar som på olika sätt gynnar produktion, distribution och använ dning av förnybar energi är enligt utskottets uppfattning viktiga för att kunna ställa om energisystemet i en mer hållbar riktning. Utskottet konstaterar att såväl den nuvarande som den förra regeringen har intagit en hållning som i stort över ensstämmer med utskottets i detta avseende och noterar samtidigt att de över gripande mål som finns för andelen förnybar energi i energisystemet till 2020 kommer att kunna uppnås. Mot den bakgrunden anser utskottet inte att det finns något behov av några tillkännagivanden från riksdagens sida med den all mänt hållna innebörden. Riksdagen bör därför avslå yrkandena 11 och 12 i motion 2015/16:2371 (C).

I flera av de motioner som är aktuella i detta avsnitt framförs önskemål om och synpunkter på flera olika förnybara energislag. Det handlar bl.a. om sol energi, vattenkraft, vågkraft, geoenergi och vindkraft ‍.

Beträffande de tre motioner som tar upp frågor om vattenkraften – motio nerna 2015/16:2655 (M), 2015/16:1321 (SD) och 2015 /16:3149 (KD) – hän visar utskottet i första hand till det som anfördes när liknande förslag behand las våren 2015 och som har redovisats ovan. Utöver detta noterar utskottet att regeringen har för avsikt att överlämna en proposition till riksdagen under hös ten 2016 som kan väntas bygga på Vattenverksam hets utredningens förslag och de remissynpunkter som har inkommit på detta förslag samt det arbete som Energimyndigheten och Havs- och vattenmyn digheten har bedrivit för att ta fram en n ationell strategi för åtgärder i vatten kraftverk . I sammanhanget vill utskottet också påminna om att flera motioner med betydelse för vattenkraften behandlas av civilutskottet senare under innevarande vår. Mot denna bakgrund är det enligt utskottet därmed inte påkallat med n ågra åtgärder från riksdagens sida med anledning av de här aktuella förslagen.

De två motioner som tar upp frågor om vindkraft är inriktade på vind kraftens totala kostnader i förhållande till samhällsnyttan och att det bör bedri vas mer forskning om vindkraftens påverkan på människor och miljö – mo tion erna 2015/ 16:488 (M) och 2015/16:1537 (M) . Utskottet vill här hänvisa till det ovan beskrivna arbetet som bedrivs med stöd av forskningsprogrammet Vindval. Programmet belyser just frågor om vindkraftens påverkan på männi skors intressen, natur en och miljö n . Vidare noterar utskottet att det nyligen har startats två vindkraftsrelaterade forskningsprojekt med inriktning på frågor om ett effektivt resursutnyttjande ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Utskottet anser att motionerna med det anförda kan anses vara tillgodosedda och att de således bör avslås av riksdagen.

När det gäller det som sägs i motion 2015/16:2371 (C) om en planeringsram för utbyggnaden av solenergin i Sverige vill utskottet hänvisa till Energi myn dighetens pågående arbete med att ta fr am ett förslag till en solel strategi för Sverige. Enligt utskottets uppfattning bör det förslaget avvaktas innan det finns skäl för riksdagen att uttala sig i linje med vad som sägs i motionen. Ut skottet anser inte heller att det behövs något tillkännagivande om ekono mis ka styrmedel för solenergi i linje med det som föreslås i motion 2015/16:2249 (FP) eller att Energimyndighetens nyssnämnda uppdrag bör ut vid gas ytter ligare i enlighet med förslaget i motion 2015/16:3149 (KD). Samt liga de för slag som omnämns i stycket avstyrks av utskottet.

Avslutningsvis konstaterar utskottet att det pågår arbete med att ta fram en strategisk innovationsagenda för geoenergi som ska redovisas i slutet av inne varande år och att SGU under 2015 tog fram en rapport om förnybar geoenergi. Geoenergifrågorna har således fått ökad uppmärksamhet på senare tid , och det saknas enligt utskottets uppfattning därför skäl för riksdagen att vidta några åtgär der med anledning av vad som föreslås om geoenergi i motion 2015/16:3149 (KD). Detsamma gäller önskemålet i motion 2015/16:1530 (S) om förbättrade förutsättningar för marin energiomvandling. Utskottet har här bl.a. redovisat att Energimyndigheten finansierar ett forskningsprogram med inrik tning på just sådan energiomvandling .

Sammantaget innebär detta således att utskottet avstyrker samtliga de för slag som behandlas i avsnittet.

Vissa gasfrågor

Utskottets förslag i korthet

Motionsyrkanden om en utbyggnad av det svenska gasstamnätet av slås av riksdagen med hänvisning bl.a. till att det inte är stats mak terna som avgör dessa frågor . Beträffande motioner om biogas anger utskottet bl.a. att den nuvarande regeringen, i likhet med den förra, har avi serat att den även fortsättningsvis kommer att främja utveck lingen av biogas genom att stödja ny teknik och innovativa lösningar som stärker biogasteknikens konkurrenskraft och ökar biogaspro duktionen.

Jämför reservationerna 16 (SD) och 17 (KD).

Motionerna

För att nå målet med en fossiloberoende fordonsflotta måste fossilfria bränslen få större möjligheter att utvecklas, anförs det i motion 2015/16:1390 av Monica Gree n (S). Fördelarna med biogas är enligt motionären många och uppenbara. Gasen är kostnadseffektiv men riskerar ändå att slås ut om inget görs. Efterfrågan på biogas borde stimuleras så att mindre kvantiteter naturgas används. Framför allt borde biogasen ges möjlighet att expandera av egen kraf t. Genom satsningar kan Sverige enligt motionären behålla en tätposition när det gäller biogas. Ett tillkännagivande om biogas efterfrågas.

I motion 2015/16:950 av Gunilla Nordgren (M) slås det inledningsvis fast att Sverige ligger långt fram i arbetet med att minska växthus gas utsläppen. Motio nären påpekar att en ökad användning av biogas som fordonsbränsle kan minska utsläppen av koldioxid kraf tigt liksom även av andra hälso farliga äm nen såsom kväve och partiklar. Biogasen är förnybar, bidrar till effektiv av falls han tering och kan produceras lokalt och skapa v iktiga arbetstillfällen. Mo tion ären anser att det är av stor vikt att regeringen på olika sätt uppmuntra r bygg andet av fler biogasanläggningar så att produktion en och konsumtion en av biogas/fordonsgas i Sverige kan öka. Ett tillkännagivande med den inne bör den efterfrågas av motionären.

Sverige har en outnyttjad potential för framställning av metangas av olika avfallsprodukter, såsom avloppsslam, matrester, slaktavfall, stallgödsel och annan biomassa, slås det fast i kommittémotion 2015/16:2854 av Mattias Bäck ström Johansson m.fl. (SD). Metangas går att anv ända till både el- och värme pro duktion men eftersom den också går utmärkt att använda som for do ns bränsle är den enligt motionärer na extra intressant.

För att stimulera utbyggnaden av biogasproduktionen är det viktigt att pro ducenterna kan koppla in sig på gasnätet. Eftersom det svenska gasnätet emel lertid är begränsat till kuststäderna i sydvästra Sverige finns skäl att verka för att det byggs ut . Motionärerna anser att den primära målsättningen bör vara att nätet når ut i landets jordbruksintensiva regioner, t.ex. Skåne och Västra Göta land, där potentialen att nyttja stallgödsel är stor (yrkande 21). Vidare anser motionärerna att det behövs ett nationellt samordnande av kompetens som drar upp riktlinjerna f ör en nationell gasstrategi (yrk ande 27).

I motion 2015/16:2058 av Josef Fransson (SD) begärs ett tillkännagivande från riksdagen om att regeringen ska tillsätta en utredning om en utbyggnad av gas stam nätet från Göteborg och upp genom Västra Götaland (yrkande 2). Motionären menar att en cent ral del i att stimulera utveck lingen av biogas produktion är att produce nterna kan koppla in sig på gas stam nätet. Eftersom stam nätet för gas dock är begränsat till kuststäderna i sydvästra Sverige är en ut bygg nad önskvärd, i första hand så att nätet når ut i jordbruksintensiva regio ner i t.ex. Skåne och Västra Götaland. Motionären anser att utbyggnaden kan göras i anslutning till att E20 byggs ut till en fyrfältsväg.

Naturgas är den största energigasen i Sverige, konstateras d et i Krist demo kraternas kommitt é motion 2015/16:3149 av Penilla Gunther m.fl. Natur gas nätet är dock tämligen begränsat, vilket gör att gas inte svarar för mer än ca 3 pro cent av energitillförseln i landet. Motionärerna anser att poten tialen för en utökad marknad för naturgas i Sverige huvudsakligen ligger utef ter en tänkt stamledning från Göteborg till Stockholm, med grenledningar till Mälar dalen och Bergslagen som kan nyttjas för både naturgas och biogas. För att också biogasen ska kunna utvecklas krävs en infra struktur för lagring och distribution. Motionärerna begär ett tillkännagivande från riksdagen med den na inriktning (yrkande 15).

Vissa kompletterande uppgifter

Naturgas i Sverige

Naturgas introducerades i Sverige 1985 genom en utbyggnad av det danska naturgassystemet till södra Sverige. Handeln med naturgas i det svenska sys tem et har varit helt konkurrensutsatt sedan 2007.

Det syd västsv enska naturgasnät som kan betraktas som det svenska gas stam nätet sträcker sig från Trelleborg i söder till Stenungssund i norr, med en förgrening in i Småland. I juni 2013 tog Swe degas AB över rollen som system balans ansvarig för det västsvenska naturgasnätet efter Svenska kraft nät. [6]

I de 30 kommuner där naturgasnätet är utbyggt står naturgasen f ör drygt 20 procent av den slut liga energianvändningen, vilket är i linje med genomsnittet i övriga EU. Sverige har ingen egen utvinning av naturgas utan all tillförsel sker från Danmark. År 2014 användes 10,2 TWh naturgas i Sverige, vilket föl jer en nedåtgående trend som har varat i ett antal år. Trenden beror i huvud sak på ökad användning av andra energislag än naturgas.

Produktion av biogas

Biogas bildas när organiskt material bryts ned av mikroorganismer utan till gång till syre och bes tår i huvudsak av metan och kol dioxid samt små mängder svavelväte och vattenånga. Den kan bild as naturligt där det finns tillräck liga mängder organiskt material och där syre inte har tillträde , exempelvis i våtmar ker. B iogas kan även framställas via rötning, förgasning och s.k. el-till-gas -teknik (power to gas). Rötning är i dag den vanligaste och mest utvecklade tek niken.

Biogas produceras dels i biogasanläggningar, där i första hand olika typer av organiskt avfall rötas, dels på deponier (soptippar). Enligt statistik från Energi myndigheten fortsätter produktionen av biogas att öka (Produktion och användning av biogas och rötre ster år 2014, ES 2015:03). Dess utom används alltmer biogas i fordon. År 2014 fanns det 277 biogasanläggningar i Sverige, som producerade totalt ca 1,8 TWh. Motsvarande siffra för 2013 var ca 1,6 TWh. Omkring hälften av gasen producerades i avloppsreningsverk. Mer än hälften a v biogasen gick till fordonsgas – 1 TWh (57 procent). Andelen biogas i den sålda fordonsgasen var under 2015 över 70 procent.

Under 2014 startade ett tiotal nya biogasanläggningar inklu sive Göteborg Energi AB:s demon strationsanläggning Gobig as. År 2010 fick projektet 222 miljoner kronor i demonstrationsstöd av Energimyndigheten – det största en skil da stöd som har betalats ut sedan Sverige gick med i EU. A nlägg ningen är den första i sitt slag som producera r biogas med hjälp av restprodukter från skogsbruket .

Gasens roll i det framtida energisystemet

Hösten 2015 presenterade Energiforsk rapporten Gasens roll i d et framtida energisystemet (Rap port 2015: 183). Rapporten pekar på att gas 2050 kommer att kunna spela en mycket viktig roll för effektbalansen i första hand i södra Sverige. Detta gäller alltså vid en tid när kärnkraften är avvecklad och energi förbrukningen i samhället i stort är kvar på dagens nivå. Om gasen finns med som en komponent i energi systemet i nnebär detta också att gasen bi drar med ett antal andra s.k. energi systemtjänster som att fungera som energilager och med god reglerbarhet i elproduktionen so m kan balansera mer väderbe roen de elproduktion.

Om gasnätsutbyggnad slås det fast i rapporten att det inte finns några planer på att bygga ut det befintliga stamnät et, och att en eventuell utökad mängd fossil gas i stället förväntas tillkomma via nya hamnar för flytande naturgas (LNG) , sammankopplade med befintliga och nya region ala och loka la gasnät. Det kons tateras vidare att en stor del av utvecklingen inom gaslogi sti k området har fokuserat på trans porten av gas i mobila enheter snara re än i en fast infra struktur. Det not eras att teknikutvecklingen på det sättet påminner om den som tele fonin har genomgått, där steget varit att gå från den fasta infra strukturen till förmån för en mer flexibel mobil dito.

Rapportförfattarna gör bedömningen att det 2050 finns flera regionala gas nät i framför allt södra och mellersta Sverige och att effektbalansen i elom råde na 3 och 4 (dvs. södra Sverige) hanteras med gaskraft. Gasen bedöms till stör sta andelen vara av förnybart ursprung. I normalfallet förv äntas de regio nala gas näten inte ha någon direkt koppling till dagens stamnät.

Om gas i budgetpropositionen för 2016

I budgetpropositionen f ör 2016 (prop. 2015/16:1 utg. omr. 21 Energi) konsta terade regeringen att det stöd för investeringar i biogasanläggningar som inför des 2009 har varit betydelsefullt för utveck lingen av biogassektorn i Sverige. En utvärdering har också visat att det har bidragi t till kom petens upp byggna d hos projektägarna, förbättrad miljöprestanda och ny tek nik. Stödet har varit av görande för att flera projekt har kunnat genomföras, fra mför allt för de delar som gäller framtagande av ny teknik.

Inom utgiftsområde 23 Areella näringar redovisar regeringen att Jordbruks verket under 2015 öppnade ett pilotprojekt för s.k. metanredu cerings ersätt ning. Syftet är att öka produktionen av biogas ur stallgödsel och på så vis min ska utsläppen av växthusgaser samtidigt som förnybar energi produceras. In om ramen för projektet ska biogasproducenter under perioden 2015–2023 er sät tas med upp till 20 öre/kWh, för den dubbla miljönytta som uppstår när bio gas produceras från gödsel. R egeringen föreslog en ökning av budgeten för metanreduceringsersättningen med 30 miljoner kronor 2016 och beräknade att stödet ökar med motsvarande belopp 2017–2019.

När det gäller den svenska naturgasmarknadspolitiken är målet att vidare utveckla gasm arknaden i linje med EU:s krav så att en effektiv naturgas mark nad med effektiv konkurrens kan uppnås.

Tidigare riksdagsbehandling

I februari 2015 behandlade utskottet motioner om biogas, varav några yrkan den överensstämmer med de nu aktuella (bet. 2014/15:NU9). Utskottet redo visa de up pfattningen att biogas är en intres sant förnybar energikälla som kan användas både som transportbränsle och för produktion av el och värme. Vida re konstaterade utskottet att den nuvarande regeringen, i likhet med den förra, har aviserat att den även fortsättningsvis kommer att främja utveck lingen av bio gas genom att stödja ny teknik och innovativa lösningar som stärker biogas teknikens konkurrenskraft och som ö kar biogasproduk tionen. Ut skottet var dock tveksamt till att uppmana regeringen att verka för en utbyggnad av det svenska stamnätet för gas på det sätt som då , liksom nu , förord a de s i en motion från Sverigedemo kraterna. Utskottet hänvisa de till att stats makterna har över låtit åt marknaden att avgöra om och när en sådan ut byggnad kan anses vara motiverad och då självfallet inom de ramar som har lagts fast av regeringen och riksdagen. Utskottet noterade också att marknads förutsätt ningarna vid den tidpunkten inte var sådana att det var aktuellt med en utbyggnad av stamnätet till de delar av landet som hade nämnts. Det fanns enligt utskottet inte helle r något skäl att ställa sig bak om ett yrkande om att det behövs ett na tionellt sam ordnande av kompet ens som drar upp rikt linjerna för en natio nell gas strate gi. Utskottet avstyrkte även ett förslag från Centerpartiet om att riks dagen skulle upp mana reger ingen att ytterligare stimulera byggandet av bio gas anlägg ning ar.

Utbyggnad av gas stam nätet

Det svenska naturgasnätet består av 62 mil transmissionsledning och ca 272 mil distributions ledning. Jämfört med andra europeiska länder är det svenska nätet relativt begränsat. I de regioner där distributionssystemen har byggts ut, som i Skåne, längs västkusten, i Öster götland och i Stockholm, är använd ningen av biogas mer utbre dd än i resten av landet. Efter som naturgas och bio gas är energigaser med mycket lika egenskaper samdistribueras de i den existerande gasinfrastrukturen. Transport av flytande gas via lastbil ar och tåg kan också medge sådan samdistri bution.

I utskottets betänkande 2014/15:NU9 re fererades bl.a. Swedegas tekniska chef som ansåg att det sak na de s marknadsförutsättningar för att bygga ut gas stamnätet till jordbruksintensiva regioner som t.ex. Skåne och Västra Göta land, i enlighet med vad som även då efterfråga de s i en motion . Under laget av gas näts kunder (t.ex. biogasproducenter eller tyngre basin du stri som kan efter fråga biogas och naturgas) ansågs vara för litet för att en sådan utbyggnad kun de anses vara ekonomiskt försvarbar. D äremot såg s vissa möjligheter i att investera i regionala gasnät och intresset ansågs växa för LNG inklusive nöd vän diga infrastruktursatsningar.

I september 2015 tecknades en avsiktsförklaring mellan Eon, Swedegas och Åhus hamn om att bygga ett regionalt gasnät i nordöstra Skåne inklusive ett lager för LNG i Åhus hamn.

En branschinitierad nationell biogasstrategi

Swedegas, Energigas Sverige och Region Skåne presenterade i december 2015 ett gemensamt för slag till en nationell strategi för hur biogasen kan bidra till de energi- och klimatpolitiska målen, till att skapa nya jobb och till att utveckla ny teknik. Strategin ska bidra till att Sveriges mål inom flertalet prioriterade po li tikområden uppnås genom en ökad anvä ndning av biogas inom transport - , in du stri- och kraftvärmesektorerna . Förslaget omfattar mål och konkreta för slag på åtgärder och styrmedel utif rån biogasens hela värdekedja: produktion – dis tri bution– användning.

Nationell handlingsplan för utbyggnad av infrastruktur för alternativa bränslen

EU:s direktiv om utbyggnad av infrastrukturen för alternativa bränslen (2014/94/EU) syftar till att minimera transporternas oljeberoende och minska deras inverkan på miljön. Direktivet ställer krav på att varje medlemsstat ska anta ett nationellt handlingsprogram för utvecklingen av marknaden för alter nativa bränslen inom transportsektorn och utbyggnaden av den tillhörande in fra strukturen. Handlingsprogrammet ska bl.a. innehålla nationella mål för ut bygg naden av tankstationer för LNG och för komprimerad naturgas (CNG). Om medlemsstaterna så väljer kan även tankstationer för vätgas inkluderas. Handlingsprogrammet ska överlämnas till kommissionen senast den 18 no vember 2016.

Enligt vad som anfördes av infra strukturminister Anna Johansson i e n inter pellationsdebatt med Rick ard Nordin (C) i mitten av november 2015 har Nä rings departementet, i samarbete med andra berörda departement, påbörjat ar bete t med att ta fram e tt handlingsprogram som överens stämmer med EU:s krav.

E nligt den propositionsförteckning som regeringen lämnade till riksdagen i januari 2016 kommer regeringen i april 2016 att lämna en proposition till riks dagen m ed förslag till en lag om infra struktur för alter nativa bränslen för transporter.

Lokala klimatinvesteringar

I regeringens vårbudget 2015 aviserades ett stöd till lokala klimatinve ste ringar, Klimatklivet. Riksdagen beslutade om stödet i juni 2015. Nivån på in vesteringsstödet var 125 miljoner kronor 2015 och 600 miljoner kronor per år 2016–2018. Naturvårds verket beslutade under hösten 2015 om finansiering inom den första omgången , och bland besluten finns förbehand lingsan lägg ningar för matavfall, uppförande av lantbruksbaserad biogasproduktion samt gas tankstationer. To talt beviljades drygt 93 miljoner kronor till investeringar inom biogasområdet.

EU:s energiinfrastrukturvision

Under 2013 beslutade EU om nya gemensamma regler för utbyggnaden av el - och gasledningar mellan länderna (Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 347/2013 om riktlinjer för transeuropeiska energiinfrastrukturer). Re gel verket innehåller en procedur för att vartannat år bestämma vilka ener giin frastrukturprojekt inom EU som det finns ett gemensamt europeiskt intres se (s.k. PCI-projekt) av att de genomförs. Förordningen ger också pro jekt ägar na möj lighet att söka särskilda EU-medel för att underlätta finan sie ringen av PCI- projekt. För perioden 2014– 2020 finns 5,85 miljarder euro i den s.k. CEF-fonden som projektägarna kan söka.

Inom Sverige finns två PCI- projekt utpekade , däribland en planerad LNG-terminal i Göte borg. Terminalen ingår i ett samarbete för att utveckla effektiva transportleder till havs från Rotterdam till Göteborg. Från terminal en kan LNG transporteras vidare med tåg och lastbil till de delar av Sverige som hittills har haft begränsad tillgång till naturgas. Projektet är förberett på detaljnivå , och investeringsbeslut kan tas så snart ett tillräckligt marknadsunderlag har säker ställts. Terminalen kan på sikt också anslutas till stamnätet för gas.

Utskottets ställningstagande

Jämfört med situationen i många andra europeiska länder har na turgas en be gränsad betydelse som energikälla i Sverige . Det svenska gas stam nätet har dess utom en utsträckning som är be gränsad till de sydvästra delarna av landet , och staten har överlåtit till den kommersiella aktören Swedegas att svara för drift och underhåll av nätet. Därutöver är det upp till Swedegas att – inom ramen för gällande regler och på basis av en bedömning av de ekonomiska för ut sätt ningarna – ta even tuella beslut om att investera i en utbyggnad av gas stam nätet. Utskottet kon sta terar att det i dagsläget tycks saknas ekono miska förut sätt ningar för en sådan utbyggnad , och utskottet ser bl.a. av det skälet ingen anledning för riksdagen att uttala sig i frågan i linje med vad som efterfrågas i motion erna 2015/16:2058 (SD) och 2015/16:28 54 (SD) . Ut skottet ser heller inget behov av en nationell gasstrategi med den inriktning som efter frågas i den förstnämnda motionen. De båda motionerna avstyrks så ledes i de aktuella delarna.

När det gäller förslag som på olika sätt gäller satsningar på produktion, distribution, lagring och användning av biogas är utskottets övergripande upp fatt ning densamma som den utskottet framförde i samband med motions be hand ling en våren 2015, dvs. att biogas är en intressant förnybar energikälla som kan användas både som transportbränsle och för produktion av el och vär me. Utskottet påminner också om att den nuvarande regeringen, i likhet med den förra, har aviserat att den även fortsättningsvis kommer att främja ut vecklingen av biogas genom att stödja ny teknik och innovativa lösningar som stärker biogasteknikens konkurrenskraft och ökar biogasproduktionen. Ut över detta noterar utskottet att det nyligen har tagits fram en branschinitierad nationell biogasstrategi som kan fungera som ett värdefullt underlag i fortsatta överväganden om biogasens framtida utveckling i Sverige.

Avslutningsvis vill utskottet framhålla biogasens roll som ett betydelsefullt hållbart alternativ till dagens dominerande fossila fordonsbränslen. I linje med bestämmelserna i EU:s direktiv om utbyggnad av infrastrukturen för alterna tiva bränslen (2014/94/EU) kommer Sverige under 2016 att ta fram ett hand lingsprogram för utvecklingen av marknaden för alternativa bränslen inom transportsektorn och den utbyggnad av den tillhörande infrastrukturen som kan bli nödvändig .

Därmed avstyrks motionerna 2015/16:950 (M), 2015/16:1390 (S) och 2015/16: 3149 (KD). Den sistnämnda motionen avstyrks i den aktuella delen.

Energieffektivisering

Utskottets förslag i korthet

Med hänvisning till att det råder en bred politisk enighet om att en effektiv användning av energi inom alla samhällssektorer är av godo avslås ett motionsyrkande om ökad energi effek tivi sering . Motions yrkande n om energieffektiviserings- eller ener gi spar lån avslås ock så av riksdagen. Här hänvisar utskottet till att Bo ver ket och Ener gi myndigheten nyligen har redovisat tveksam het er in för en sådan lös ning.

Jämför reservationerna 18 (SD) och 19 (KD).

Motionerna

Det är viktigt att den svenska industrins konkurrenskraft säkras genom en trygg tillgång till el, sägs det i motion 2015/16:820 av Jonas Gunn arsson m.fl. (S). Eftersom den totala energiförbrukningen behöver mins ka krävs en effek tivare energi användning inom industrin liksom en fortsatt omställni ng av transport- och bostadssektorer na. Motionärerna begär mot den bakgrunden ett till kännagivande o m att regeringen ska ver ka för ökad energieffektivisering s om leder till minskad energiförbruk ning (yrkande 2).

I Sverigedemokraternas kommittémotion 2015/16:2854 av Mattias Bäck ström Johansson m.fl. tas energieffektiviseringsfrågor upp , och ett till känna givande p å detta tema efterfrågas (yrkan de 34). Motionärerna framhåller att energieffektivisering har en betydande potential inom både transport, indu stri och den offentliga sektorn. Insatser av d etta slag är ofta samhälls ekono miskt lönsam ma , och det borde ur ett resurs- och konkurrens per spektiv vara själv klart att använda resurserna på ett så effektivt sätt som möjligt.

Motionärerna betonar vidare att för den energiintensiva sven ska basindu strin är just energieffek tivisering en stor potential för betydande kost nads be sparingar. Genom att använda mindre energi per producerad enhet stärks indu strins konkurrenskraft. För den offentliga sektorn är det viktigt att sträva efter en energieffektiv verksamhet genom upphandling av ny och inno vativ, energi effektiv teknik inom alla led, från produktion till slutanvändning.

Energieffektiviseringen går alltför långsamt, slås det fast i motion 2015/16:2019 av Markus Wiechel (SD). Motionären anser att processen kan underlättas om det införs ett särskilt energi sparlån med fokus på de smutsi gaste kilowattimmarna. Motionäre n menar att finansiering av vik tiga kli mat investeringar genom energieffektiviseringslån kan skapa både f ler arbets till fällen och energi effektiva bostäder , och motionären föreslår därför att riks dagen ska uttala sig till förmån för energieffek tiviserings- och energi spar lån (yrkande 15).

I kommittémotion 2015/16:1938 av Caroline Szyber m.fl. (KD) konstateras det att regeringen ska fördela 1 miljard kronor per år för energieffektivisering och renovering av flerbostadshus samt ett stöd för förnyelse av utomhus mil jön. Kristdemokraterna anser att subventioner är fel väg att gå. Trots vissa invändningar anser motionärerna att det kan finnas skäl för staten a tt medverka till att sänka kostnad erna för sådana energieffektiviseringar som inte är tydligt företagseko nomiskt lönsamma på kort sikt. Motionärerna anser att den tyska modellen med energisparlån bör studeras närmare och begär därför ett tillkän na givande med den inriktnin gen (yrkande 24). Modellen inne bär i korthet att staten tillh andahåller förmånliga lån till fastighetsägare för energi investeringar i bostä der.

Vissa kompletterande uppgifter

Mål för en effektivare energianvändning

År 2009 beslutade riksdagen om följande två mål för effektivare energi användning:

– Ett mål till 2020 som uttrycks som ett sektorsövergripande mål om min skad energiintensitet om 20 procent mellan 2008 och 2020. [7]

– Ett mål till 2016 om att åstadkomma en energibesparing i fråga om slut an vänd energi till 2016 om minst 9 procent av det årliga genomsnittet 2001–2005.

I sin nyligen presenterade skri velse Kontrollstation för de klimat- och energi politiska målen till 2020 samt klimatanpassning (skr. 2015/16:87) gör reger ingen bedömningen att målet om energieffektivisering uppnås med befintliga styrmedel och åtgärder. Måluppfyllelsen anges visserligen vara svårbedömd, men effekterna av befintliga styrmedel och de åtgärder som har beslutats i vår ändringsbudgeten för 2015 och budgetpropositionen för 2016 förväntas sam mantaget leda till att målet uppnås. Regeringen har tidigare angivit att bespa r ingen i fråga om slutanvänd energi beräknas uppgå till motsvarande 13 pro cent jämfört med basåren. Sverige kommer således att överträffa detta mål med mar ginal.

E nergieffektivisering i budgetpropositionen för 2016

Regeringen konstaterar i budgetpropositionen 2016 att ett effektivt utnyttjande av resurser, inklusive ener gi, är grunden för ekonomisk tillväxt och hållbar ut veckling. Att effek tivi sera an vänd ningen av energi är ett vik tigt medel för att minska belastningen på kli mat, miljö och hälsa. D et kan även bidra till ökad kon kurrenskraft för svenskt näringsliv och en tryggare energiförsörjning.

Näringsdepartementet lät under 2014 en extern konsult gör a en fördjupad analys av energi effektiviseringspotentialen samt förekomsten och omfatt ning en av olika marknadsmisslyckanden och hinder för energieffektivi sering i oli ka sektorer. Enligt konsul tens analys finns det stora out nyttjade samhälls eko no miska potentialer för ytterligare energieffe ktivi sering fram till 2030. Kon sul ten bedömde vidare att styrmedelsportföljen för energieffek tivisering be hö ver utvecklas för att potentialen till 2030 ska realiseras.

EU och energieffektivisering

I december 2012 trädde EU:s s.k. energieffektiviseringsdirektiv (EED) i kraft. [8] I direktivet ställs krav på medlemsstaterna att sätta ett vägledande, nationellt mål för energieffektivisering som bidrar till EU:s mål om 20 procent s energi effektivisering till 2020. Sverig e anmälde i april 2013 till kom missionen att det ovannämnda energiintensitetsmålet är Sveriges vägledande mål.

Våren 2014 behandlade riksdagen proposition 2013/14: 174 Genomförande av energieffektivi seringsdirektivet. I propositionen föreslogs tre nya lagar som gäller bl.a. energikartläggningar i stora företag och energimätning i by ggnader. Därutöver föreslogs ändringar i åtta befintliga lagar, däribland i ellagen (1997:857), naturgaslagen (2005:403) och fjärrvärmelagen (2008:263). Be stäm melserna trädde i huvudsak i kraft den 1 juni 2014.

Utöver EED syftar direktiven om ekodesign [9] och energimärkning [10] till att stärka i ncitamenten för resurseffektiva energirelaterade produkter på mark na d en. Direktivet om byggnaders energi prestanda innefattar också bestäm mel ser som ska bidra till en effektivare användning av energi. Bestämmelser om bygg naders utformning etc. bereds av civilutskottet.

Våren 2014 presenterade kommissionen ett meddelande om en ergieffek ti vitet, om hur energi effektivitet kan trygga energiförsörjningen och om 2030-ramen för klimat- och en ergipolitiken (KOM (2014) 520).

Europeiska rådet tog ställning till förslaget och kom i oktober 2014 överens om en ram för EU:s klimatmål fram till 2030. Det beslutades bl.a. att energi effektiviteten ska öka med minst 27 procent. Målet är vägledande och ska ses över senast 2020, med ambitionen att nå ett mål på 30 procent på EU-nivå.

Här kan även nämnas att kommissionen inom ramen för EU:s energiunion avser att s e över all lag stiftning som gäller energieffektivitet och att underlätta för att by ggnader och transporter ska kun na göras mer energieffektiva.

Industrins energianvändning och PFE

Programmet för energieffektivisering i energiintensiv industri (PFE) syftade till effektivare energianvändning i energiintensiva företag och genomförd e s under perioden 2004–2014. Program met gav energiintensiva industriföretag som använder el i tillverkningsprocessen möjlighet att delta i ett program för energieffektivisering i utbyte mot befrielse från energiskatt på el. Program mets utformning ifrågasattes emellertid av EU ur ett statsstöds perspektiv och avslu tades i och med utgången av den senaste femårsperioden.

I december 2015 besvarade energiminist er Ibrahim Baylan en fråga (fr. 2015/16:414) från Cecilie Tenfjord-Toftby (M) om vilka åtgärder minis tern och regeringen har för avsikt att vidta för att säkerställa att det införs en upp följare till PFE-programmet. Ministern hänvisade i sitt svar till bl.a. att re ger ingen har genomfört flera större satsningar inom energieffektivi serings om rådet, inte minst satsningen på energieffektivisering och renovering av fler bo stadshus samt till att ett kvotpliktssys tem för energieffektivisering (s.k. vita cer tifikat) har utretts. Vidare påpekade ministern att en central del av reger ing ens energieffektiviseringsarbete bedrivs inom EU och att regeringen där har drivit på för att det ramverk för styrning av energiunionen som nu t as fram ska säkerställa uppfyll andet av EU:s 2030-mål för förnybar energi och energi effektivisering. Vidare framhöll Ibrahim Baylan att regeringen i det samman hanget även har drivit att medl emsstaterna ska formulera natio nella bidrag till de EU-övergripande målen och att regeringen st öd er en höjning av EU:s ener gieffektivi seringsmål till 30 procent till 2030. Härutöver påpekade minis tern att EED ska ses över under 2016 och att regeringen avser att delta aktivt i den processen.

Forskningsprogram om industrins energianvändning

I december 2014 beslutade Energimyndigheten att avsätta 72 milj oner kronor till ett nytt forsk ningsprogram (Industrins energianvändning – forskning och ut veckling), som en fortsatt satsning på energieffektivisering inom industrin. Syfte t med programmet är att främja energirelevant indu striforskning som möj liggör omställningen till ett långsiktigt hållbart energisystem. Program met kom mer bl.a. att stödja forskningsprojekt som bidrar till effektiv are energi an vänd ning och resursut nyttjande och som leder till en minskad användning av fossila br änslen. Avsikten är att program met ska pågå 2014– 2019.

Energikartläggning inom industrin

Bestämmelser na i den omnämnda lagen (2014:266 ) om energikartläggningar i stora företag genomförs för närvarande i Sverige. Vid utgången av januari 2016 hade ca 1 100 företag anmält att de omfattas av lagkraven och att de där för ska genomföra en energikartläggning som sedan ska upprepas vart fjär de år.

Nationell strategi för energieffektiviserande renovering

Enligt artikel 4 i EED ska medlemsstaterna fastställa en långsiktig strat egi för att få till stånd inves teringar i renovering av det natione lla beståndet av bo stads hus och kommersiella byggnader, både offentliga och privata.

I december 2015 presenterade Boverket och Energimyndigheten den ge men samma rapporten Förslag till utvecklad nationell strategi för energi effek tiviserande renovering – Utredning av två styrmedel 2015. Utredningens över gripande slutsats var att kreditgarantier och statligt finansierade lån med nu varande marknadsförutsättningar endast kan bidra marginellt till att öka re no veringstakten. Utredningen visar att det största problemet generellt är att få re no veringsinvesteringen att bli lönsam, vilket statliga lån och kreditgaran tier har små förutsättn ingar att göra. Utredningen kon staterade att ett system med statligt finansierade lån i teorin ger förutsättn ingar för att öka reno verings tak ten. Eftersom dagens räntenivå är låg och det stör sta problemet är att få en reno vering s investering att bli lönsam blir effekterna dock marginella. En så dan modell kräver också en ny organisation som kan administrera lånen och en lånestock – u ppskattad till upp emot 30 miljar der kronor årligen – för att säker ställa tillgången på kapital.

I regleringsbreven för 2016 fick Energimyndigheten och Boverket i upp drag att uppdatera och komplettera det tidigare lämnade underlaget till en na tionell strategi för energieffektiviserande renovering. Myndigheterna ska bl.a. göra en uppdatering av byggnadsbeståndets energianvänd ning, genom föra sam hälls ekonomiska analyser av relevanta styrmedel och vid behov läm na för slag på olika möjligheter till ökad vägledning för aktörer vid inve sterings be slut. Den sistnämnda punkten om möjligheter till ökad vägledning ska redo vi sas till Regeringskansliet senast den 29 april 2016. I övrigt ska upp draget redo visas senast den 30 november 2016.

Kvotpliktss ystem för energieffektivisering

Mot bakgrund av bestämmelser i artikel 7 i EED har Energimyndighe ten på re geringens uppdrag utrett behovet av att införa ett kvotplikts s ystem för ener gi effek tivitet (s.k. vita certifikat). Uppdraget redovisades i rapporten Aspekter på vita certifikat – mot bakgrund av nya förut sätt ningar och erfaren heter (ER 2015:11).

I rapporten drogs den huvudsakliga slutsatsen att syfte, mål och design för ett kvotpliktssystem är avgörande för vad det kan leverera. Det är ytterst en politisk fråga att först bestämma syftet med ett eventuellt kvotpliktssystem och be sluta om dess ramar. Energ imyndigheten har på grund av an talet möjliga alter nativ och snäva tidsramar inte haft möjlighet att i detalj utreda villkoren för flera olika tänkbara tillvägagångssätt, men bedömer att man i ett nytt upp drag skulle kunna detaljgranska alternativa utformningar.

I budgetpropositionen för 2016 gjorde regeringen sed an be dömningen att ett kvotpliktssys tem inte hinner införas i tid för att kunna bidra till mål upp fyllelse 2020. Vidare ansåg r egeringen att det är för tidigt att nu ta ställning till styrmedel för ene rgieffektivisering med tidshorison ten 2030. I sammanhanget framhöll regeringen även att frågan har beröringspunkter med Energi kommis sionens arbete.

Underlag till den svenska handlingsplanen för energieffektivisering

Enligt EED ska medlemsstaterna senast d en 30 april 2017 lämna en natio nell handlingsplan för energieffektivisering till kommissionen. I regleringsbrevet för 2016 har Energimyndigheten fått i uppdrag att ta fram underlag till Sve riges fjärde nationella handlingsplan. Underlaget ska redovisas till Reger ings kansliet senast den 30 november 2016.

Sveriges tredje nationella handling splan för energieffektivisering antogs av regeringen våren 2014.

Utskottets ställningstagande

Det råder en bred politisk enighet om att en effektiv användning av energi in om alla samhällssektorer är av godo. Ofta finns betydande både samhälls- och företagsekonomiska fördelar med en klok energianvändning. Med hän vis ning till denna inställning anser utskottet inte att det finns skäl för riksdagen att göra några allmänna uttalanden om vikten av fortsatta energi effektivi se rings insatser i linje med vad som föreslås i motionerna 2015/16:820 (S) och 2015/16:2854 (SD).

När det gäller förslag en i motionerna 2015/16:2019 (SD) och 2015/16:1938 (KD) om att införa någon form av statligt finansierade energispar- eller energi effektiviseringslån inom bostadssektorn konstaterar utskottet att Boverket och Energimyndigheten nyligen har redovisat tveksamheter inför en sådan lösning. De båda myndigheterna kommer dock under innevarande år att komplettera det nyss refererade underlaget med bl.a. samhällsekono mis ka analyser av rele vanta styrmedel på området. Innan denna komplettering är genomförd och re geringen har tagit ställning till det uppdaterade underlaget anser utskottet inte att riksdagen bör vidta några åtgärder med anledning av vad som efter frågas i de ssa motioner.

Därmed avstyrker utskottet motionerna 2015/1 6:820 (S), 2015/16:1938 (KD) , 2015/16:2019 (SD) och 2015/16:2854 (SD) i de aktuella delarna.

Vissa övriga frågor

Utskottets förslag i korthet

Bland annat med hänvisning till tidigare riksdagsbehandling avslås motionsyrkanden om användning av spillvärme från kärnkraftverk och om direktverkande el för uppvärmningsändamål. M otionsyrk anden om torv som energikälla avslås också liksom ett yrkande om energideklaration av bilar. När det gäller torven hänvisar utskottet dels till att dessa frågor kommer att behandlas i anslutning till nästa kontrollstation för elcertifikatssystemet 2017 , dels till en pågående ut red ning om torvutvinningens klimat- och miljöpåverkan. Beträf fan de energideklarationer av bilar påminner utskottet om att frågor på detta tema kan förväntas bli föremål för överväganden av den på gående Bonus– malus-utredningen.

Jämför reservationerna 20 (SD) och 21 (C).

Motionerna

Uppvärmning av bostäder slukar mycket el , konstateras det inledningsvis i motion 2015/16:1425 av Jasenko Omanovic och Kristina Nilsson (båda S). Motionäre rna anser att riksdagen bör upp mana regeringen att överväga åt gärder så at t direktverkande el som uppvärm ningsfo rm för perma nent bostä der kan vara borta senast 2025.

Den stora andelen torvmark i vårt land läcker växthusgaser till atmosfären, sägs det i motion 2015/16:1073 av Betty Malmberg (M). Utsläppen av växt hus gaser från dikad torvmark är t.o.m. större än utsläppen från all inrikes trafik i Sverige. Ett sätt att komma till rätta med detta problem är ökad torvtäkt, bl.a. f ör energiändamål. Därför är det enligt motionären viktigt att de styrmedel och regler som utformas gynnar ett hållbart torvbruk och torv näringens långsiktiga överlevnad. Hon efterfrågar ett tillkännagivande från riksdagen om att reger ingen ska vidta åtgärder för att öka produktionen av energitorv (yrkande 3).

Motion 2015/16:1097 av Jan R Andersson (M) gäller möjligheterna att utnyttja spillvärme frå n kärnkraftverken. Motionären vill att det satsas FoU-re surser på vidareutveckling av ett högre resursutnyttjande av kärnkraften och att förbudet att nyttja spillvärmen från kärnkraftverk häv s. Vidare bör en alter nativ användning av nämnda spillvärme beaktas. Bästa sättet att höja effek ti vi teten i sektorn för bostadsuppvärmning är enligt motionären att ta till vara spillvärmen från kärn kraftverken och använda den till fjärrvärme.

Även i motion 2015/16:1567 av Hans Rothenberg och Cecilie Tenfjord-Toftby (båda M) lyfts torven fram som en resurs i det svenska energisystemet. Motionärerna pekar också på att Sveriges torvmarker är en betydande ut släpps källa för växthusgaser, inte minst de som är dikade. Ett sätt att komma till rätta med detta problem är att förbränna torven för energiändamål.

Torv ingår i elcertifikatssystemet och nyttjas redan i dag som energikälla, kon staterar motionärerna. Det finns emellertid många goda skäl att ta till vara torven som energiresurs i större utsträckning än i dagsläget. Regeringen har dock signalerat att torvanvändning en för elproduktion inom elcertifikats sy ste m et inte bör öka jämfört med dagens nivå och att regeringen har för avsikt att återkomma i frågan i samband med nästa kontrollstation för elcerti fikats sys temet 2017. Motionärerna menar att detta skapar osäkerhet om torvens fram tid som energikälla och riskerar att mängder av koldioxidutsläpp fortsätter att flö da ut okontrollerat. Motionärerna anser att riksdagen genom ett till kän na givan de bör uppmana regeringen att redan nu ge tydliga indikationer om ett lång sik tigt nyttjande av torv som en resurs i det svenska energisystemet.

Torvmark utgör ca 25 procent av Sveriges landyta , men torvutvinning be drivs på mindre än 1 procent av denna areal, sägs det inledningsvis i kom mitté motion 2015/16:2854 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD). Den på verkade och torrlagda torven läcker stora mängder växthusgaser. Tor ven är ett inhemskt långsamt förnybart bränsle eftersom den nybildas kon ti nuerligt, till skillnad från de fossila bränslena. Torv som används vid kraft produktion är berättigad till elcertifikat, medan den vid värmeproduktion om fattas av EU:s han del med utsläppsrätter eftersom den betraktas som ett fossilt bränsle. Mo tio närerna vill att riksdagen genom ett tillkännagivande ska upp mana reger ingen att inom EU verka för att torv från påverkade torvmarker ska behandlas på samma sätt som biobränslen (yrkande 28).

Elanvändning som är temperatur- och klimatberoende bör undvikas, sägs det i motion 2015/16:721 av Jan Lindholm (MP). Motionären ger en utförlig motivering till detta och konstaterar också att el för uppvärmning och kylning ur ett systemper spektiv alltid är mycket sårbar och därför fel val. Motionären förordar en övergång till ett större antal mindre anlägg ningar för produktion av vind - , våg-, bio- och solkraft. Om kärnkraften avvecklas och ersätts med de upp räk nade alternativen får man en tryggare och säkrare elproduktion som är mindre beroende av fossil el. Motionären framför även synpunkter på Bo ver kets för slag om energikrav på byggnader och betonar att regler för energi för bruk ning i byggnader bör utgå från energiegenskaper och inte från mängden köpt energi. Regler bör även utformas så att fjärrkyla och fjärrvärme blir det giv na valet för de flesta . A tt el för uppvärmning och kylning bör förek omma så sparsamt som möjligt är enligt motionär en självklart ur ett sy stem per spektiv . Reger ingen bör även ha ett ökat fokus på såväl sårbarhets- som sy stem perspektivet när den utformar framtida energilös ningar.

Centerpartiets miljöpolitik grundar sig i den sociala, ekolo giska och ekono miska hållbarhe ten, sägs det i partimotion 2015/16:2371 av Anders W Jonsson m.fl. (C). Motionärerna konstaterar att utsläppen från transportsektorn är den största klimatutmaningen i Sverige , och de redovisar flera för slag till åtgärder för att uppnå målet om en fossiloberoende fordonsflotta. Bland annat begärs ett tillkännagivande från riksdagen om att regeringen ska verka inom EU för att varje ny bil som säljs ska energideklareras (yrkande 25). Därigenom syn liggörs bilens klimatprestanda för konsumenten. Förslagsvis kan systemet ut for mas på ett liknande sätt som det system som finns för vitvaror.

Vissa kompletterande uppgifter

Tidigare riksdagsbehandling

Motioner identiska med eller snarlika motion 2015/16:1425 (S) om en avveck ling av uppvärmningsformen direktverkande el för permanentbostäder har av styrkts av utskottet åtskilliga gånger de senaste åren, senast våren 2015 (bet. 2014/15:NU9). Vid det senaste tillfället påminde utskottet – utöver att hänvisa till tidigare ställningstaganden – om att både uppvärmning av perma nent bo städer med direktverkande el – i betydelsen uppvärmning med elradia torer – och med fossila bränslen (företrädesvis oljeeldning) kan betrak tas som rela tivt marginella företeelser i Sverige. Utskottet gjorde bedömningen att dessa upp värm ningsformer kommer att minska ytterligare som en följd av de befint liga styrmedlen och svårigheten att konkurrera med andra billigare och mer miljö riktiga alternativ.

Motioner liknande den nu aktuella 2015/16:1097 (M) om kärnkraftens spill värme har också behandlats av utskottet vid flera tidigare tillfällen, senast våren 2015 (bet. 2014/15:NU9). Vid det senaste tillfället hänvisade utskottet bl.a. till att den lågvärdiga värme som kylvattnet utgör inte lämpar sig för fjärr värmeändamål och att kärnkraftverken ligger för långt ifrån orter av sådan storlek för att det skulle vara lönsamt att uppgradera värmen och sedan trans portera den långa sträckor via rörledning ar . Vidare konstaterade utskotte t att de svenska kärnkraftverken inte är konstruerade för att leverera både hög kva litativ värme och el. Samtidigt sa sig utskottet se positivt på att kyl vattnets värme egenskaper används för andra ändamål än just uppvärmning, t.ex. i vissa innovativa e nergi- och miljötekniska samman hang som omnämn des i be tänk andet. Avslutningsvis konstate rade utskottet att Energi myn dig heten i sin på gåen de utredning om energisystemet efter 2020 har pekat ut rest värmens roll i ett hållbart energisystem som ett område av särskilt intresse.

Beträffande det som sägs i motion 2015/16:721 (MP) kan nämnas att en snarlik motion har behandlats av utskottet vid åtskilliga tidigare tillfällen. Vid det senaste tillfället (våren 2015) avstyrkte utskottet motionen och anförde bl.a. att det inte såg värdet i att g enom ett tillkännagivande infor mera reger ingen om att el för uppvärmning innebär ett systemfel och även medför en ökad sårbar het (bet. 2014/15:NU12). Utskottet sa sig vara för en utfasning av sådan direktverkande eluppvärmning som sker med hjälp av elradiatorer. Där emot ansåg utskottet att elen fyller en viktig funktion när den används i värme pumpar i områden där det av olika skäl – däribland ekono miska – är svårt att etablera exempelvis biobränsleeldad fjärrvärme produktion, där det är olämp ligt med småskalig vedeldning eller där solvärme inte räcker för att täcka efter frågan när värmebehovet är som störst.

F o U om fjärrvärme och diffusa energikällor

Inom ramen för det tvärvetenskapliga forskningsprogrammet Fjärrsyn som har pågått sedan 2006 studeras bl.a. möjligheterna att använda mer diffusa energi källor för fjärrvärmeändamål. I programbeskrivningen konstateras det bl.a. att fjärrvärmen har utvecklats från att ursprungligen ha varit system med ånga, via högtempererade hetvattensystem, till dagens varmvattensystem, men att det pågår teknikutveckling mot en mer diversifierad produktionslösning med många olika värmekällor – solvärme, spillvärme från industrier och att, med hjälp av värmepumpar ta till vara överskottsvärme från bebyggelse och annan låg värdig restvärme i t.ex. avloppsvatten. Fjärrsyn ska bidra med ny kun skap om de komponenter och den systemutveckling som krävs för att förverk liga ett framtida systemkoncept med bättre förutsättningar att ta till vara sådan vär me energi som i dag kyls bort.

I oktober 2015 inledde Sveriges tekniska forskningsinstitut (SP) arbetet med att ta fram en strategisk innovatio nsagenda för lågvärdig värme. Syftet med agendan är främst att belysa vilka hinder som begränsar användningen av lågvärdig värme och att identifiera vilka möjligheter som finns att överbrygga dessa hinder. Projektet har stöd från bl.a. Verket för innovationssystem (Vin nova) , Energimyndigheten och Forskningsråd et för miljö, areella näringar och samhällsbyggande ( Formas ) inom ramen för s.k. s trategiska innova tions om rå den och löper från oktober 2015 till april 2016.

Torvnäringen i Sverige

I Sverige produceras torv för bränsleändamål (energitorv), jordförbättring (od lingstorv) och strö (stallströ). Energitorven svarar för ca 64 procent av den to tala volymen. Torvbruket sysselsätter ca 1 200 personer i Sverige, jämnt för delat mellan energi- och odlingstorvs sektorn.

Under 2013 svarade torven för 0,3 procent av Sveriges totala energi tillför sel. Som energislag har torven nästintill halverats sedan den högsta noteringen på ca 4,3 TWh (2004). Den största delen av energitorven används i ett fåtal kraft värmeanläggningar. Torvanvändninge n i rena fjärr värme anläggningar har successivt minskat och utgör i dag endast e n liten del av den totala fjärr värme produktionen.

Torven i elcertifikatssystemet

Av lagen (2011:1200) om elcertifikat framgår att torv inte klassificeras som en förnybar ene rgi källa. Däremot definieras e lproduktion baserad på torv som förnybar elproduktion i lagen .

I maj 2015 över lämnade regeringen proposition 2014/15:123 Ambitions höjning för förnybar el och kontrollstation för elcertifikatssystemet 2015 till riksdagen. I pro positionen redogjorde reger ingen också för sin syn på torv för elproduktionsändamål. Regeri ngen konstaterade att förutsätt ningarna för så dan produktion inom ramen för elcertifikatssystemet inte bör ändras i dags läget. Den torvbaserade elproduktionen ska därmed även i fortsättningen vara berättigad till tilldelning av elcertifikat. Samtidigt underströk regeringen att den avser att följa utvecklingen noga och när mare analysera torvan vänd ning ens fortsatta roll i elcertifikat ssystemet, bl.a. utifrån torvan vä nd ningens sam lade klimat- och miljöpåverkan och med utgångspunkt i att torv an vänd ning för elpro duktion inom elcertifikatssystemet inte bör öka jäm fört med dag ens nivå. Reger ingen sa sig även ha för avsikt att återkomma i frågan 2017 i sam band med nästa kon trollstation för elcertifi kats systemet.

Riksdagen ställde sig under hösten 2015 bakom regeringens förslag i den nyssnämnda propositionen och avstyrkte samtidigt ett motions yrkande (V) om att torven borde fasas ut ur el certifikatssystemet (bet. 2015/16:NU6). Utskottet ansåg att den analys som regeringen hade aviserat om tor vens framtida roll bor de avvaktas innan det fanns skäl för riksdagen att ut tala sig om torvens roll.

Förslag om en samlad prövning av torvtäkter

Energitorv omfattas av ett koncessionssystem , vilket innebär att fastighets äga re som opponerar sig mot att deras fastighet tas i anspråk för undersökning eller bearbetning av energitorv har små möjligheter att påverka ianspråk tagan det eftersom den som ansöker om koncession kan få tillgång till marken genom markanvisning. I en departementspromemo ria (Ds 2015:54 En samlad torv pröv ning) konstateras det att samhällets reglering av energisystemet och synen på torv dock har förändrats sedan man på 1970-talet beslutade att reglera ener gitorv utvinning inom ramen för ett konces sionssystem. I dag bygger den lång siktiga energipolitiken på generella ekono miska styrmedel , och konces sions systemet för energitorv är, enlig t vad som anförs i promemorian , därför inte läng re motiverat med hänsyn till energipolitiken. Om kon cessions rätten för torv tas bort får fastighetsägare möjlighet att avgöra om energitorv ska utvin nas på fastigheten och vem som ska utvinna torven.

Departementspromemorian har skickats ut på remiss till den 15 feb ruari 2016. Av den propositions förteckning som regeringen lämnade till riksdagen i januari 2016 framgår att en proposition med titeln En samlad torvprövning kommer att lämnas till riksdagen i juni 2016.

Analys av torvutvinningens klimat- och miljöpåverkan

I oktober 2015 gav regeringen Naturvårdsverket i uppdrag att analysera och re do visa den svenska torvutvinningens klimat- och miljöpåverkan samt att före slå hur torvutvinningens negativa i nver kan kan minska.

Analysen ska omfatta klimat- och miljöpåverkan från såväl pågående som av slutade sto r- och små skaliga torvtäkter för bränsleändamål (energitorv), jord förbättring (odlingstorv) och strö (stallströ). Fokus ska vara på samlad på verkan på klimatet i form av tillförsel av växthusgaser till atmosfären, för änd ring av markens förmåga att ta upp och lagra växthusgaser samt påver kan på biologisk mång fald och ekosystemtjänster inklusive sociala och kultur ella vär den. Verket ska särskilt redovisa vilka krav som bör ställas på under sök ningar av klimatpåverkan vid t orvutvinning samt lämna förslag på hur detta kan re gle ras i miljöbalken.

Uppdraget ska redovisas till Miljö- och energidepartementet senast den 30 juni 2016.

Energimärkning av bilar

Konsumentinformation om nya personbilar styrs av direktiv 1999/94/EG samt av Konsument verkets allmänna råd (KOVFS 2010:3) vid marknads föring av nya personbilar. Det övergripande syftet med direktivet är ”att se till att infor mation om bränsleeko nomi och kol dioxidutsläpp när det gäller nya per son bilar som utbjuds till försäljning eller uthyr ning inom gemenskapen görs till gänglig för konsumenterna så att dessa kan göra väl underbyggda val”.

År 2010 presenterade EU-kommissionen ett meddelande om en EU-strategi för rena och energi effektiva fordon (KOM(2010) 186). I meddelandet redo vi sa de kommissionen avsikten att lägga fram ett förslag om ändring av direktiv 1999/94/EG när det gäller märkning av bilar (bilmärkningsdirektivet) . För när varande genomför kommissionen en utvärdering av genomförandet av bil märk nings direktivet och direktivets effekter .

I maj 2015 tillsatte regeringen en särskild utredare ( kammarrättsrådet Petter Classon) med uppgift a tt föreslå hur ett s.k. bonus–malus- system för nya lätta fordon kan utformas, där miljöanpassade fordon med relativt låga utsläpp av koldioxid premieras vid inköps tillfället genom en bonus ( bonus betyder bra på latin ) medan fordon med relativt höga utsläpp av koldioxid belastas med högre ska tt (malus betyder dålig på latin ). Av utred ningens direktiv framgår bl.a. att utredaren för att öka transparensen och därmed den styrande effekten ska läm na förslag på hur bonus respektive malus för enskilda fordon kan synlig göras. I direktiven sägs det att detta exempelvis skulle kun na ske genom någon form av märk nings- eller klassificeringssystem (dir. 201 5:59). Förslaget på ett bo nus–malus- system ska göra det enklare för enskilda konsumenter att välja energi effek tiva och mer miljöanpassade fordon.

Den s.k. Bonus– malus-utredningen ska redo visa sitt uppdrag senast den 29 april 2016.

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar inledningsvis att regeringen har för avsikt att följa ut vecklingen på torv området noga och närmare analysera torvanvändningens fort satta roll i elcertifikatssystemet, bl.a. utifrån torvanvändningens samlade klimat- och miljöpåverkan . Regeringen har även deklarerat avsikten att åter komma i frågan 2017 i samband med nästa kontrollstation för elcerti fikats sy stemet. I samman hanget noterar utskottet även att Naturvårds verket har fått i upp drag att analysera och redovisa den svenska torvut vinningens klimat- och miljöpåverkan samt att föreslå hur man kan minska ut vinningens negativa in verkan. Därutöver konstaterar utskottet att det pågår en översyn av det gällan de koncessionssystemet för utvinning av energitorv. Sammantaget ser utskot tet i nget skäl för riksdagen att agera med anledning av det som sägs om torv i motionerna 2015/16:1073 (M), 2015/16:1567 (M) och 2015/16:2854 (SD). Motionerna avstyrks således. Den sistnämnda motionen avstyrks i den aktuella delen.

Utskottet avstyrker även motion 2015/16:2371 (C) i den d el som gäller ett ener gideklarationssystem för bilar. Här hänvisar utskottet för det första till att den pågående utredningen av ett s.k. bonus–malus-system för nya lätta fordon kommer att berör a frågar med tydlig koppling till det som efterfrågas i motion en. För det andra vill utskottet nämna att det pågår en utvärdering av EU:s s.k. bilmärkningsdire ktiv som kan resultera i ett värdefullt underlag för fortsatta överväganden om för- och nackdelar med ett konsumentinriktat system för ener gi deklarationer och märkningar av bilar. Sammantaget saknas det enligt ut skottets uppfattning skäl för riksdagen att vidta n å gra åtgärder med anled ning av vad som begärs i motionen.

När det avslutningsvis gäller motionerna 2015/16:1425 ( S), 2015/16: 1567 (M) och 2015/16:721 (MP) konstaterar utsko ttet att de i lika lydande eller snarlik skepnad har behandlats av utskottet vid åtskilliga tidi gare tillfällen , se nast våren 2015. Beträffande det som sägs i motion 2015/16:1097 (M) om en ökad användning av låg vär dig värme hän visar utskottet till den pågående forsk ningen på detta område som bedrivs inom forskningsprogrammet Fjärr syn och till ovan redovisat arbe te med att ta fram en strategisk innova tions agenda för lågvärdig värme. I övrigt anser u t skot tet inte att något nytt har till kom mit i de frågor som tas upp i de uppräknade motionerna som motiverar ett annat ställ ningstagande än när dessa förslag behandlades sist. Med hänvis ning till det då anförda avstyrks där för de fyra motioner na ännu en gång .

Reservationer

1.

Energipolitikens övergripande inriktning, punkt 1 (M, C, L, KD)

av Hans Rothenberg (M), Ulf Berg (M), Helena Lindahl (C), Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M), Penilla Gunther (KD), Jessika Roswall (M) och Maria Weimer (L).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2015/16:1362 av Kristina Yngwe m.fl. (C, M, FP, KD) yrkande 6,

2015/16:2249 av Jan Björklund m.fl. (FP) yrkande 5 och

2015/16:3149 av Penilla Gunther m.fl. (KD) yrkande 10 och

avslår motionerna

2015/16:820 av Jonas Gunnarsson m.fl. (S) yrkande 1 och

2015/16:2854 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 1.

Ställningstagande

G enom den historiska energiöverenskommelse som allians partierna slöt 2009 och som låg till grund för den energipolitiska proposition som riksdagen sedan ställde sig bakom samma år skapades en solid, långsiktigt bärkraftig energi politisk grund till gagn för såväl företags konkurrenskraft och försörj nings trygg heten som klimatet och miljön. Vår gemensamma syn på energipolitiken bygger fortfarande på denna överenskommelse som på en övergripande nivå omfattar en fortsatt utbyggnad av den förnybara energi produktionen, att fossila brän slen fasas ut och att det ges förutsättningar för kontrollerade genera tionsskiften i den svenska kärnkraften. Vi står också bakom den långsiktiga visionen att Sverige 2050 ska ha en hållbar och resurseffektiv energi för sörj ning utan nettoutsläpp av växthusgaser i atmos fären. Detta ger konsumenter och industri en trygg energiförsörjning samt ekologisk hållbarhet och god kon kur renskraft.

Vi har varit positiva till regeringens ambition att försöka nå en bred ener gi politisk överenskommelse över blockgränsen. Hittillsvarande arbete inom Ener gi kommissionen och vissa åtgärder med tydliga energipolitiska konse kvenser som regeringen har vidtagit har emellertid inte bidragit till att öka för utsättningarna för att det ska gå att nå en sådan överenskommelse.

För att säkerställa att energipolitiken får en utformning som vi kan stå bak om vill vi att riksdagen genom ett uttalande tar ställning för den över gri pan de inriktning som finns i allianspartiernas energiöverenskommelse. Så le des sluter vi upp bakom yrkandet i motion 2015/16:1362 (C, M, FP, KD) om att riks dagen ska tillkännage för regeringen att den bör säkerställa långsiktiga spel reg ler i energipolitiken genom att bygga ut den förnybara energipro duk tionen, fasa ut fossila bränslen och ge förutsättningar för kontrollerade genera tionsskiften i den svenska kärnkraften. Vi tillstyrker även de yrkanden som finns i motion erna 2015/16:2249 (FP) och 2015/16:3149 (KD) med inne bör den att allians partiernas energiöverenskommelse ska utgöra grunden för en block över skridande energiöverenskommelse. Motionerna 201 5/16:820 (S) och 2015/16:2854 (SD) avstyrks i de aktuella delarna.

2.

Energipolitikens övergripande inriktning, punkt 1 (SD)

av Josef Fransson (SD) och Mattias Bäckström Johansson (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2015/16:2854 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 1 och

avslår motionerna

2015/16:820 av Jonas Gunnarsson m.fl. (S) yrkande 1,

2015/16:1362 av Kristina Yngwe m.fl. (C, M, FP, KD) yrkande 6,

2015/16:2249 av Jan Björklund m.fl. (FP) yrkande 5 och

2015/16:3149 av Penilla Gunther m.fl. (KD) yrkande 10.

Ställningstagande

Vår grundläggande inställning är att energipolitiken ska vara inriktad på att säkerställa en långsiktigt konkurrenskraftig och tillförlitlig energiförsörjning, för såväl hushåll som näringsliv. Den politik vi står bakom syftar till att göra det möjligt för Sverige att upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstan dard.

I likhet med vad som sägs i Sverigedemokraternas motion 2015/16:2854 an ser vi att det är viktigt för en nation att ha kontroll över sin energiförsörjning. Vi förespråkar mot den bakgrunden att en hög grad av självförsörjning priori teras i arbetet med att uppnå energipolitikens mål. Denna inställning utesluter emellertid inte att energisystem kan delas över nationsgränser, men då företrä desvis med nationer i Sveriges närområde. Sverigedemokraterna strävar därför efter att bibehålla och utveckla landets energisystem, med fokus på leverans säkerhet, effektivitet och miljöansvar.

Enligt vår uppfattning måste vattenkraften och kärnkraften förbli basen i den svenska elproduktionen även framöver. Politiska beslut som hämmar ut veck lingen av dessa kraftslag eller som på ett ineffektivt sätt stöttar olönsam pro duktion av förnybar el måste undvikas. Exemplen är många på skatter och regler som gravt missgynnar produktion av koldioxidneutral vatten- och kärn kraft samtidigt som svårintegrerad förnybar elproduktion som vind- och sol kraft åtnjuter vidlyftiga subventioner. I den ovan omnämnda motionen ges flera exempel på dylika missförhållanden. Subventioner till vind- och solkraft ökar dessutom kraven på reglerkraft, och en snabb utbyggnad av väder be roen de kraftkällor av nyssnämnda slag medför betydande utmaningar för elnät et och för möjligheterna att kontrollera den så viktiga effektbalansen.

Vi befarar således att den rådande, inte sällan oreflekterade, tilltron till för ny bara energikällor som vi ofta möter kan ge upphov till svårhanterliga nega tiva konsekvenser. När en högst beklaglig förtida och effektskatteorsakad av veck ling av den välfungera n de svenska kärnkraften dessutom nu står för dör ren kommer dessa problem att bli än mer påtagliga. En avvecklad kärnkraft in ne bär också en avveckling av den baskraft som utgör fundamentet i det svens ka kraftsystemet. Några realistiska alternativ till denna baskraft har re ger ingen inte presenterat. Risken är påtaglig att det är fossilbränslebaserade alternativ som kommer att ersätta den koldioxidfria kärnkraften.

I motsats till regeringspartierna ser vi alltså kärnkraften som ett centralt in slag i den svenska energimixen under överskådlig framtid och att den kom mer att vara en nödvändig del i strävan efter att bromsa klimatför änd ring arna, för att säkra den svenska elförsörjningen och för att kunna upprätt hålla den sven ska basindustrins konkurrenskraft.

Vi vill också påtala den uppenbara risken med regeringens ambitioner att agera som föregångsland på klimatområdet. Genom att man tar på sig bety dande åtaganden om utsläppsminskningar eller pålagor som höjer energi priser är risken påtaglig att den klimatmässiga effekten blir någon helt annan än den som eftersträvas . Vi anser därför att det är av största vikt att konkurrenskraften för såväl den svenska som den europeiska industrin inte försämras i en sådan ut sträckning att koldioxidgenererande produktion flyttas till länder med en mind re ambitiös klimatpolitik eller där andra miljöhänsyn, arbetsrätt och mänsk liga rättigheter är åsidosatta.

Sverigedemokraterna ingår liksom övriga åtta riksdagspartier i Energi kom missionen som regeringen har tillsatt . Ambitionen att nå en bred energi politisk uppgörelse kan ses som vällovlig. Hittillsvarande arbete inom kom mis sionen och regeringens agerande på flera olika områden med betydande konsekvenser för Energi kommissionens handlingsutrymme är emellertid ett pro blem. Ovil jan från regeringens sida att i brett samråd hantera akuta energi poli tiska spörs mål, inte minst kärnkraftens och vattenkraftens sviktande lönsam het, ser vi exem pelvis som mycket bekymmersam. Att vifta bort dessa problem från Ener gi kom missionens agenda med hänvisning till att kommis sionens uppdrag är att forma energipolitiken efter 2025 anser vi är ansvars löst. Utan lösningar på de akuta problemen finns heller inga möjligheter att for ma en energipolitik som ska vara bärkraftig på längre sikt.

I motion 2015/16:2854 (SD) återfinns ett stort antal konkreta förslag till åt gär de r med energipolitisk anknytning, varav vi i detta sammanhang till styr ker det övergripande yrkandet om energipolitikens inriktning (yrkande 1). En del av de övriga förslag en i motionen faller inte inom utskottets bered nings område och behandlas därför av andra utskott. Det gäller exem pelvis viktiga förslag på sk atteområdet. Vissa a ndra förslag kommer att be hand las av utskot tet senare under detta riksmöte. Vi ser fram emot att få möj lighet att föra fram vår syn på den svenska energipolitiken vid flera kommande tillfällen.

Övriga motioner i avsnittet avstyrks i de aktuella delarna.

3.

Vissa övriga frågor om energipolitikens inriktning, punkt 2 (M)

av Hans Rothenberg (M), Ulf Berg (M), Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M) och Jessika Roswall (M).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2015/16:2447 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 1 och

2015/16:2451 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 3 och

avslår motionerna

2015/16:2249 av Jan Björklund m.fl. (FP) yrkandena 3, 4, 10 och 12,

2015/16:2261 av Jan Björklund m.fl. (FP) yrkande 5,

2015/16:2542 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkande 7 och

2015/16:3149 av Penilla Gunther m.fl. (KD) yrkandena 2, 19, 34 och 37.

Ställningstagande

Som har framgått i den föregående alliansgemensamma reservationen står vi och Moderaterna fortfarande bakom allianspartiernas energiöverenskommelse från 2009 som på en övergripande nivå omfattar en fortsatt utbyggnad av den för nybara energi produktionen, att fossila bränslen fasas ut och att det har ska pats förutsättningar för kontrollerade generationsski ften i den svenska kärn kraf ten. Vi tillstyrker därför motion 2015/16:2447 (M) i den del där det be gärs ett tillkännagivande från riksdagen om att Sverige ska ha ett robust energi system på tre ben med vattenkraft, kärnkraft och ny, förnybar energi.

Utöver detta vill vi framhålla betydelsen av en stabil energipolitik för den svenska industrins konkurrenskraft. I likhet med vad som anförs i motion 2015/16:2451 (M) anser vi att den svenska industrin har kunnat utvecklas på ett positivt sätt mycket tack vare en trygg energiförsörjning till konkurrens kraftiga priser. Denna trygghet är nu hotad bl.a. på grund av en tilltagande risk för effektbrist som en följd av att en ansenlig del av elproduktionen kommer att tas ur drift av tekniska, ekonomiska och politiska orsaker. Vi instämmer i det som sägs i motionen om att en trygg energiförsörjning kräver en långsiktig energipolitik där kärnkraften värnas och används , vatten kraften används och inte hotas och där de möjligheter som kommer med ny, förnybar energi väl komnas.

Med det anförda tillstyrks således motionerna 2015/16:2447 (M) och 2015/16:2451 (M) i de berörda delarna. De övriga motionerna i avsnittet avstyrks i de aktuella delarna.

4.

Vissa övriga frågor om energipolitikens inriktning, punkt 2 (SD)

av Josef Fransson (SD) och Mattias Bäckström Johansson (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2015/16:2542 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkande 7 och

avslår motionerna

2015/16:2249 av Jan Björklund m.fl. (FP) yrkandena 3, 4, 10 och 12,

2015/16:2261 av Jan Björklund m.fl. (FP) yrkande 5,

2015/16:2447 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 1,

2015/16:2451 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 3 och

2015/16:3149 av Penilla Gunther m.fl. (KD) yrkandena 2, 19, 34 och 37.

Ställningstagande

Vi har i det föregående redovisat vår och Sverigedemokraternas syn på energi poli tiken. Utöver vad som anfördes där vill vi här betona att det är mycket kostsamt att sänka utsläpp av klimatgaser utan en tydlig koppling till nya inno vationer som kan överleva på en konkurrensutsatt marknad. Utan fram gångs rik teknikutveckling kan klimatg asjakten medföra negativa konse kvenser för jobben och välfärden i Sverige och Europa.

I likhet med vad som sägs i motion 2015/16:2542 (SD) menar vi därför att Sverige och Europa måste fokusera på sådan energiforskning som leder till att nya energislag blir så billiga att de kan konkurrera ut de fossila bränslena. Vi anser att dagens förnybara energislag sällan håller måttet när det gäller att bidra till att olika hållbarhetsmål uppnås. Så länge sådan energiproduktion är alldeles för dyr kommer fossila bränslen att dominera och då inte minst i länder som försöker lyfta sig från fattigdom till förhållanden som mer liknar de i väst världen. Den globala klimatvinsten uteblir , och hållbarheten kan även ifrå ga sät tas ur ett socialt perspektiv.

Med det anförda tillstyrks den nämnda motionen i den aktuella delen. De övriga motionerna i avsnittet avstyrks i de aktuella delarna.

5.

Vissa övriga frågor om energipolitikens inriktning, punkt 2 (L)

av Maria Weimer (L).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2015/16:2249 av Jan Björklund m.fl. (FP) yrkandena 3, 4, 10 och 12 samt

2015/16:2261 av Jan Björklund m.fl. (FP) yrkande 5 och

avslår motionerna

2015/16:2447 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 1,

2015/16:2451 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 3,

2015/16:2542 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkande 7 och

2015/16:3149 av Penilla Gunther m.fl. (KD) yrkandena 2, 19, 34 och 37.

Ställningstagande

Som har framgått i den föregående alliansgemensamma reservationen står jag och Liberalerna fortfarande bakom allianspartiernas energiöverenskommelse från 2009 som på en övergripande nivå omfattar en fortsatt utbyggnad av den för ny bara energi produktionen, att fossila bränslen fasas ut och att det har ska pats förutsättningar för kontrollerade generationsski ften i den svenska kärn kraf ten. Enligt min uppfattning kan det finnas skäl för riksdagen att tydligt ut tala att det är tack vare vattenkraften, kärnkraften och investeringar i förny bar el som Sverige har en säker, effektiv elproduktion med mycket små utsläpp av växthusgaser till konkurrenskraftiga priser. Ett sådant uttalande överens stämmer med vad som begärs i motion 2015/16:2249 (FP) , vilken jag således tillstyrker i den aktuella delen.

Utöver dett a instämmer jag även i det som anförs i den nyssnä mnda mo tionen om värdet av det ur europeiskt perspektiv mycket låga svenska fos sil bränsleberoendet där bl.a. nästan all elproduktion är koldioxidfri . Sverige har mot den bakgrunden mycket goda förutsättningar att agera som ett före gångs land när det gäller omställning en från ett fossilberoende och även expor t era kli mat smart el till närområde t . Genom sådan export kan Sverige inte bara bidra till att ersätta fossilbränslebaserad elproduktion, inte minst kol baserad så dan, utan också göra EU mindre beroende av rysk gas. Det anförda innebär att jag står bakom den del av motionen där ett tillkännagivande med denna innebörd begärs. Beträffande EU:s roll på det energi politiska området anser jag därut över att riksdagen bör uttala sig i linje med vad som anförs i motion 2015/16:2261 (FP). Eftersom energifrågorna i högsta grad är gräns över skridande är ett starkare EU-samarbete eftersträvans värt. I tider av ökad kon flikt i Europas närområde , och där bl.a. gasleveranser anv änds som ett poli tiskt på trycknings medel , behövs en trygg energi för sörjning på europeisk nivå. I linje med vad som sägs i den nyss nämnda motionen anser jag att Sv e rige kan spela en viktig roll på en inte grerad europeisk energimarknad , och Sve rige måste därför delta aktivt i arbetet me d att utforma och genomföra åtgär derna inom ramen för EU:s energiunion .

Vidare anser jag att det finns en betydande potential för att liberalisera energipolitiken ytterligare. Utöver en mer likvärdig beskattning inom energi sektorn innebär ett liberal t synsätt att klimat hänsyn, långsiktiga spelreg ler och konkurrensneutrala villkor sätts i första rummet. Jag instämmer i den uppfatt ning som förs fram i motion 2015/16:2249 (FP) om a tt grunden för en liber al och funge rande energimarknad innebär att kärnkraft, vattenkraft, vindkraft och solkraft kon kurrera r på egna meriter. Motionen tillstyrks således i den aktuella delen.

Avslutningsvis vill jag även understryka nödvändigheten i att fordons sek torns fossilbränsleberoende bryts. Transportsektorns miljöpåver kan måste min s ka , och åtgärder krävs för att nå det långsiktiga målet om en fossilfri for dons flotta. Jag och Liberalerna ser positivt på den elektrifiering av trans port sektorn som pågår. I det sammanhanget är det, enligt min och Liberalernas upp fattning, dock viktigt att inse betydelsen av att det finns till gång till stabil, ren och koldioxidsnål el. Om fordon drivs av fossilbränsle baserad el är inte mycket vunnet med en elektrifiering. Det är vattenkraft, kärn kraft och förnybar el som krävs i sammanh anget och jag instämmer i det som sägs med denna innebörd i motion 2015/16:2249 (FP).

Med det anförda tillstyrks motionerna 2015/16:2249 (FP) och 2015/16:2261 (FP) i de aktuella delarna. De övriga motionerna i avsnittet av styrks i de aktuella delarna.

6.

Vissa övriga frågor om energipolitikens inriktning, punkt 2 (KD)

av Penilla Gunther (KD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2015/16:3149 av Penilla Gunther m.fl. (KD) yrkandena 2, 19, 34 och 37 samt

avslår motionerna

2015/16:2249 av Jan Björklund m.fl. (FP) yrkandena 3, 4, 10 och 12,

2015/16:2261 av Jan Björklund m.fl. (FP) yrkande 5,

2015/16:2447 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 1,

2015/16:2451 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 3 och

2015/16:2542 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkande 7.

Ställningstagande

Som har framgått i den föregående alliansgemensamma reservationen står jag och Kristdemokraterna fortfarande bakom allianspartiernas energiöverens kom mel se från 2009 som på en övergripande nivå omfattar en fortsatt utbygg nad av den förnybara energi produktionen, att fossila bränslen fasas ut och att det har skapats förutsättningar för kontrollerade generationsski ften i den sven ska kärnkraften.

Utöver denna övergripande hållning vill jag framhålla att min och Krist de mo kraternas syn på hur energipolitiken ska bedrivas bygger på för valtar skaps tanken. De ändliga resurserna ska förvaltas och inte förbrukas. Energi politiken ska därför möjliggöra för kommande generationer att leva och verka i ett håll bart samhälle. Jag vill se en mångfald av förnybar energi inom indu strin, ener gi effektiviseringar och mer investeringar i långsiktiga och håll bara energi slag.

I likhet med vad som sägs i motion 2015/16:3149 (KD) värnar jag och Krist demokraterna målet om att Sverige ska ha en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning och inga nettoutsläpp av växthusgaser i atmosfären 2050. För att nå dit anser jag att arbetet med klimat- och energifrågorna måste inten sifieras på såväl nationell som internationell nivå. Detta synsätt bör riksdagen genom ett tillkännagivande framföra till regeringen, vilket också begärs i den nyssnämnda motionen. Motionen tillstyrks således i denna del.

Energipolitik har inte sällan nationsgränsöverskridande inslag, vilket jag och Kristdemokraterna tycker är viktigt att komma ihåg. Jag ser mot den bakgrunden mycket positivt på det arbete som har inletts inom ramen för EU:s energiunion för att uppnå målen för en säker, hållbar, konkurrenskraftig och ekonomiskt överkomlig energi för EU och dess medborgare. EU:s energi poli tik ska vara tillväxtfrämjande och långsiktigt hållbar. För att uppnå detta måste energiförbrukningen i unionen effektiviseras och moderniseras. Därut över är det viktigt att uppmärksamma hur sårbar den europeiska energi säkerheten är som en följd av att Ryssland försvårar eller helt stryper tillförseln av vissa rå varor och energislag till EU. En sådan beroende ställning äventyrar inte bara den europeiska energiför sörj ningen utan också viktiga säkerhetspolitiska in tres sen. I likhet med vad som sägs i den ovan omnämnda motionen anser jag att riksdagen genom ett tillkännagivande ska uppmana regeringen att inom EU agera för att medlemsstaternas egen utvinning, förädling och produktion av råvaror och för ny bara energislag uppmuntras.

Avslutningsvis tillstyrker jag även förslaget i motionen om att de befintliga subventionerna på det energipolitiska området ska ses över och omprövas med inriktning på att stöd i första hand ska gynna utvecklingen av ny miljövänlig teknik.

De övriga motionerna i avsnittet avstyrks i de aktuella delarna.

7.

Vissa övriga frågor om energipolitikens inriktning, punkt 2 – motiveringen (C)

av Helena Lindahl (C).

Ställningstagande

Som har framgått i den föregående alliansgemensamma reservationen står jag och Centerpartiet fortfarande bakom allianspartiernas energiöverenskommel se från 2009 som på en övergripande nivå omfattar en fortsatt utbyggnad av den förny bara energiproduktionen, att fossila br änslen fasas ut och att det har ska pats förutsättningar för kontrollerade generationsskiften i den svenska kärn kraften.

Utöver det nu anförda anser jag inte att det finns skäl för riksdagen att agera med anledning av de förslag som är aktuella i det här avsnittet. Samtliga dessa motionsyrkanden avstyrks således.

8.

Kärnkraft, punkt 3 (M)

av Hans Rothenberg (M), Ulf Berg (M), Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M) och Jessika Roswall (M).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2015/16:2444 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 2 och

2015/16:2447 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 6 och

avslår motionerna

2015/16:798 av Erik Ottoson (M) yrkande 1,

2015/16:902 av Betty Malmberg (M) yrkandena 1 och 2,

2015/16:1223 av Katarina Brännström (M),

2015/16:1225 av Jenny Petersson m.fl. (M) yrkande 2,

2015/16:1365 av Ola Johansson (C) yrkande 1,

2015/16:1539 av Cecilie Tenfjord-Toftby (M) yrkande 1,

2015/16:1579 av Cecilie Tenfjord-Toftby (M),

2015/16:2085 av Michael Svensson (M),

2015/16:2153 av Lars Eriksson (S),

2015/16:2249 av Jan Björklund m.fl. (FP) yrkande 7,

2015/16:2542 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkande 10,

2015/16:2854 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkandena 6–8 och 12 samt

2015/16:3149 av Penilla Gunther m.fl. (KD) yrkandena 9 och 11.

Ställningstagande

Sveriges välfärd, jobb och konkurrenskraft är beroende av en energipolitik som lever upp till behoven och förväntningarna från en omvärld i ständig för ändring . D en svenska energipolitiken ska värna klimatet, vara ekologisk t håll bar, säkra tillgången till el till konkurrenskraftiga priser o ch garantera att el finns när den behövs . Vi har redan redovisat att Alliansens energiöver ens kom melse som antogs av riksdagen 2009 fortfarande ligger fast , vilken bl.a. har innebörden att Sverige ska ha ett robust energisystem som står på tre ben med vattenkraft, kärnkraft och ny, förnybar energi.

När det gäller kärnkraften är utvecklingen emellertid för närvara nde mycket oroväckande. Den röd gröna regeringen fattar beslut eller skickar andra poli tiska signaler som ökar trycket på en redan hårt pressad kärnkraftsindustri. Låga elpriser i kombination med skattepålagor och ökade krav på säkerhets installationer skapar en situation där kärnkraftens lönsamhet sjunker till nivåer där bolagen på goda grunder överväger om det över huvud taget är före tags ekonomiskt ansvarsfullt att fortsätta driften. I det värsta scenariot hotas där med nästan hälften av den svenska elproduktionen som till mycket stor del dess utom svarar för den så viktiga baskraften. Detta vore en mycket olyck lig utveckling på flera olika sätt. Effektbalansen i elsystemet hotas, import eller produktion av fossilbränslebaserad el kan bli nödvändig, bas industrins kon kur renskraft äventyras och med den på sikt även den svenska välfärden.

Utöver att regeringen måste besinna sig när det gäller agerande som får uppenbara negativa konsekvenser för kärnkraftens framtid i Sverige vill vi i likhet med vad som sägs i motionerna 2015/16:2444 (M) och 2015/16:2447 (M) att regeringen ska slå an ett mer teknikoptimistiskt perspektiv på kärn kraf ten. Vi menar att många av morgondagens utmaningar kan mötas med mor gon dagens teknik. Forskningsinsatser som är inriktade på förnybar energi är självfallet viktiga , men vi menar att forskningen på kärnenergiområdet måste få större uppmärksamhet. Oavsett vad man har för uppfattning om kärn kraf tens framtid torde det vara uppenbart för de flesta att kärnkraften kommer att finnas kvar ytterligare flera årtionden. Därför behövs det både kompetens och kunskaper som kan trygga en säker drift, hanteringen av använt kärnavfall och förhoppningsvis även för att kunna utveckla kärnkraften på ett sådant sätt att den kan tillhandahålla koldioxidfri el till svenska konsumenter i ytterligare många decennier.

Mot denna bakgrund anser vi att det borde vara möjligt för Energi myn dig heten att stödja projekt som säkrar att den svenska kärnkrafts han teringen är av högsta klass även i framtiden. Med det anförda tillstyrks yrkandena i de två ovan omnämnda motionerna i vilka det begärs ett tillkänna givande från riks dagen om en fortsatt forskning med inriktning på alla rele vanta delar och delar av energiområdet. Med det sagda kan även motion 2015/16:1539 (M) som har en liknande inriktning anses vara tillgodosedd. Den mo tionen kan därför av styr kas. Vi anser inte heller att det är nödvändigt med några allmänna ut talan den om kärnkraftens stora betydelse för den svenska energipro duk tionen. Det ta torde framgå av vad vi har anfört ovan samt av det faktum att kärnkraften är en av grundbultarna i A lliansens energiöverens kom melse. De motionsyr kan den som har denna innebörd kan därför avslås av riks dagen.

Även övriga mot ioner i avsnittet avstyrks i de aktuella delarna.

9.

Kärnkraft, punkt 3 (SD)

av Josef Fransson (SD) och Mattias Bäckström Johansson (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2015/16:2542 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkande 10 och

2015/16:2854 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkandena 6–8 och 12,

bifaller delvis motionerna

2015/16:2444 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 2,

2015/16:2447 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 6 och

2015/16:3149 av Penilla Gunther m.fl. (KD) yrkande 9 och

avslår motionerna

2015/16:798 av Erik Ottoson (M) yrkande 1,

2015/16:902 av Betty Malmberg (M) yrkandena 1 och 2,

2015/16:1223 av Katarina Brännström (M),

2015/16:1225 av Jenny Petersson m.fl. (M) yrkande 2,

2015/16:1365 av Ola Johansson (C) yrkande 1,

2015/16:1539 av Cecilie Tenfjord-Toftby (M) yrkande 1,

2015/16:1579 av Cecilie Tenfjord-Toftby (M),

2015/16:2085 av Michael Svensson (M),

2015/16:2153 av Lars Eriksson (S),

2015/16:2249 av Jan Björklund m.fl. (FP) yrkande 7 och

2015/16:3149 av Penilla Gunther m.fl. (KD) yrkande 11.

Ställningstagande

Kärnkraften står i dag för nästan hälften av Sveriges elproduktion, och en av veck ling av den svenska kärnkraften skulle vara ett direkt hot mot den sven sk a basindustri n och den svenska ekonomi n . Hushållen skulle dessutom riskera att drab bas av än högre elpriser och tvingas förlita sig på ökad import av el som har producerats med fossila energikällor.

Vi och Sverigedemokraterna står för en positiv syn på den svenska kärn kraften och dess fr amtid. Kärnkraften är och borde enligt vår uppfattning vara ett centralt inslag i den svenska energimixen även fortsättningsvis. Däri genom kan Sverige säkra elförsörjningen och upprätthålla den svenska basin du strins kon kurrenskraft, vilket även är en förutsättning för att vi ska kunna bevara och utveckla den svenska välfärdsmodellen. Utöver detta är kärn kraften kol di oxid fri och därmed ett mycket betydelsefull t medel i strävan efter att bromsa det glo bala klimathotet.

Till skillnad från regeringens kärnkraftsfrånvända politik är vi öppna för en utbyggnad av den svenska kärnkraften. Enligt vår uppfattning ska Sverige sat sa på kärnkraft i den omfattning som krävs för att upprätthålla och säker stäl la en trygg elförsörjning för i första hand Sverige. Vi instämmer därför i det som sägs i motion 2015/16:2854 (SD) om att den bestämmelse i miljö balken som i dag hindrar en fortsatt kärnkraftsutbyggnad i Sverige ska avskaf fas. Samtidigt instämmer vi i det som sägs i motionen om att det kan finnas skäl att upp märk samma kärnkraftsbransc hens kärva konkurrens situation, d etta inte minst i lju set av att det går vidlyftiga subventioner till förnybar elpro duk tion samtidigt som kärnkraftsproducenterna knäar under ett kvävande skatte tryck.

Vidare vill vi framhålla vikten av att kärnkraftens fortsatta utveckling inte tappas bort i den rödgröna ivern att utveckla olika former av mer eller mindre funk tionell , ofta väderberoende , förnybar elproduktion. Med beaktande av att kärnkraften står för nästan hälften av landet s elförsörjning har det statliga stödet till forskning på kärnteknikområdet under lång tid varit ytterst blygsamt. Vissa larmsignaler har på senare tid dessutom gjort gällande att denna forsk ning helt håller på att förtvina. För att kunna etablera ny, modern och ännu säkrare kärnkraft i Sverige behövs hög nationell kompetens , och detta kräver i sin tur e tt ökat stöd till kärnkraftsforskningen. Vi instämmer mot den bak grun den i det som sägs i den ovannämnda motionen om att det vore positivt med en FoU-satsning på svensk kärnkraft. Detta förhållningssätt ligger också till viss del i linje med vad som föreslås i motionerna 2015/16:2444 (M), 2015/16:2447 (M) och 2015/16:3149 (KD). De aktuella yrkandena i de mo tio nerna tillstyrker vi därför delvis.

För att ytterligare höja kärnkraftens status anser vi att riksdagen genom ett uttalande ska sluta upp bakom det som sägs i motion 2015/16:2542 (SD) om att regeringen ska verka för att kärnkraft likställs med s.k. förnybar energi, inte minst i diskussioner på EU-nivå. Eftersom omställningen till förnybar energi i realiteten ofta leder till höjda utsläpp av klimatgaser – se exempelvis vad som händer i Tyskland – är det märkligt att den klimatneutrala kärnkraftens bety delse ofta helt saknas i diskussionerna. Tankelåsningarna vid bio bränslen och vind- och solkraft får inte tillåtas skymma andra effektiva och välbeprö vade lösningar på klimatproblematiken som exempelvis kärnkraften.

Avslutningsvis vill vi uttrycka en positiv syn på de motioner i detta avsnitt som genomsyras av en bejakande inställning till den svenska kärnkraften men som är väckta av företrädare för andra partier än det vi representerar. De för slag om kärnkraften som finns i motion erna 2015/16:2542 (SD) och 2015/16:2854 (SD) tillgodoser emel lertid i huvudsak det som efterfrågas i dessa motioner , varför de kan avslås av riksdagen.

Sammantaget innebär detta att vi tillstyrker motionerna 2015/16:2542 (SD) och 2015/16:2854 (SD) i de delar som är aktuella i detta avsnitt. Motionerna 2015/16:2444 (M), 2015/16:2447 (M) och 2015/16:3149 (KD) tillstyrks del vis. De övriga motionerna i avsnittet bör avslås av riksdagen.

10.

Kärnkraft, punkt 3 (L)

av Maria Weimer (L).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2015/16:2249 av Jan Björklund m.fl. (FP) yrkande 7 och

avslår motionerna

2015/16:798 av Erik Ottoson (M) yrkande 1,

2015/16:902 av Betty Malmberg (M) yrkandena 1 och 2,

2015/16:1223 av Katarina Brännström (M),

2015/16:1225 av Jenny Petersson m.fl. (M) yrkande 2,

2015/16:1365 av Ola Johansson (C) yrkande 1,

2015/16:1539 av Cecilie Tenfjord-Toftby (M) yrkande 1,

2015/16:1579 av Cecilie Tenfjord-Toftby (M),

2015/16:2085 av Michael Svensson (M),

2015/16:2153 av Lars Eriksson (S),

2015/16:2444 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 2,

2015/16:2447 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 6,

2015/16:2542 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkande 10,

2015/16:2854 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkandena 6–8 och 12 samt

2015/16:3149 av Penilla Gunther m.fl. (KD) yrkandena 9 och 11.

Ställningstagande

Jag och Liberalerna tar det globala klimathotet på stort allvar. Vi har därför som mål att den svenska energiproduktionen ska bli helt fossilfri. Tack vare vat ten kraften, kärnkraften och investeringar i förnybar el är vi redan en god bit på väg. Utan kärnkraftens bidrag hotas både klimatet och den svenska väl färden. Jag och Liberalerna vill säkerställa förutsättningarna för den befint liga svens ka kärnkraften och är på lång sikt öppna både för att ersätta de befintlig a reaktorerna och för att ut öka antalet k ärnkraftsreaktorer .

Mot den bakgrunden är jag mycket bekymrad över att den rödgröna reger ingen nu vidtar diverse åtgärder som inte bara riskerar att bromsa denna posi tiva utveckling utan även att bakbinda det pågående arbetet inom Energi kom missionen. Bland dessa åtgärder är det flera som slår särskilt hårt mot kärn kraften, inte minst höjningen av den s.k. effektskatten. Under det senaste året har larmrapporterna från en hårt trängd kärnkraftsbransch kommit slag i slag. Den ena efter den andra kärnreaktorns ekonomiska livslängd bedöms vara ut mätt , och beslut om förtida avveckling fattas av kärnkrafts bolagen me dan pas si va företrädare för regeringspartierna antingen gnuggar händerna av för tjus ning eller tvingas försvara regeringen s agerande inför djupt bekym rade indu stri- och fackföreningsföreträdare.

I likhet med vad som sägs i motion 2015/16:2249 (FP) anser jag att den akuta situationen kräver att det genomförs en konsekvensanalys av vad de avi serade reaktorstängningarna betyder för förlorad baskraft, för ökad energi import och för klimatet. Uppdraget bör kunna läggas på Energi myndigheten. Den nyss nämnda motionen tillstyrks således i den aktuella delen. De övriga motionerna i avsnittet avstyrks i de aktuella delarna.

11.

Kärnkraft, punkt 3 (KD)

av Penilla Gunther (KD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2015/16:3149 av Penilla Gunther m.fl. (KD) yrkandena 9 och 11 samt

avslår motionerna

2015/16:798 av Erik Ottoson (M) yrkande 1,

2015/16:902 av Betty Malmberg (M) yrkandena 1 och 2,

2015/16:1223 av Katarina Brännström (M),

2015/16:1225 av Jenny Petersson m.fl. (M) yrkande 2,

2015/16:1365 av Ola Johansson (C) yrkande 1,

2015/16:1539 av Cecilie Tenfjord-Toftby (M) yrkande 1,

2015/16:1579 av Cecilie Tenfjord-Toftby (M),

2015/16:2085 av Michael Svensson (M),

2015/16:2153 av Lars Eriksson (S),

2015/16:2249 av Jan Björklund m.fl. (FP) yrkande 7,

2015/16:2444 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 2,

2015/16:2447 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 6,

2015/16:2542 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkande 10 och

2015/16:2854 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkandena 6–8 och 12.

Ställningstagande

Sverige är det land inom EU som har lägst klimatutsläpp inom sin elpro duktion. Vattenkraften och kärnkraften är huvudförklaringen till detta. Jag och Kristdemokraterna värnar målet om att Sverige ska ha en hållbar och resurs effektiv energiförsörjning och inga nettoutsläpp av växthusgaser i atmosfären 2050. Vi eftersträvar ett energisystem med såväl storskaliga som småskaliga ele ment anpassade till lokala och industriella behov. På lång sikt vill jag och Kristdemokraterna att energisystemet ska bestå till 100 procent av förnybar energi. Innan vi når dit kommer emellertid kärnkraften att vara en mycket vik tig leverantör av baskraft. Om vi vill möta framtidens utmaningar med mins kade koldioxidutsläpp och stärkt konkurrenskraft går det inte att bortse från kärn kraften som en i huvudsak koldioxidneutral energikälla.

Jag och Kristdemokraterna vill verka för en bred blocköverskridande över enskommelse om energipolitiken inom den parlamentariska Energi kommis sionen som regeringen har tillsatt . Det bekymrar oss emellertid att regeringen fattar beslut under Energi kommissionens arbete som äventyrar kärn kraftens för ut sätt ningar att fungera som en brygga in i ett energisystem som helt bygger på förnybar energi. Med dagens mycket låga elpriser och ändrade marknads förut sättningar är det viktigt att kärnkraften ges goda förutsättningar. Jag in stäm mer därför i det som sägs i motion 2015/16:3149 (KD) om att det är vik tigt att energi försörjningen tryggas genom förnybara energikällor innan poli tis ka beslut tas som kan få omfattande konsekvenser för kärnkraftens fram tid och där med Sveriges energiförsörjning. Vidare står jag bakom det som sägs i mo tio nen om att det är mycket betydelseful lt att satsa på forskning om så väl för ny bar energi som kärnte knik för att kunna trygga Sve r iges framtida energi behov.

Med det anförda tillstyrks motion 2015/16:3149 (KD) i de här aktuella de lar na. Övriga motioner i avsnittet avstyrks i de motsvarande delarna.

12.

Förnybar energi, punkt 4 (SD)

av Josef Fransson (SD) och Mattias Bäckström Johansson (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2015/16:2655 av Cecilia Widegren (M) yrkande 1 och

avslår motionerna

2015/16:488 av Sten Bergheden och Lars-Arne Staxäng (båda M) yrkandena 1 och 2,

2015/16:1321 av Sara-Lena Bjälkö (SD),

2015/16:1530 av Suzanne Svensson och Peter Jeppsson (båda S),

2015/16:1537 av Cecilie Tenfjord-Toftby (M),

2015/16:2249 av Jan Björklund m.fl. (FP) yrkande 11,

2015/16:2371 av Anders W Jonsson m.fl. (C) yrkandena 11, 12 och 17 samt

2015/16:3149 av Penilla Gunther m.fl. (KD) yrkandena 4, 5, 13 och 16.

Ställningstagande

Av den förnybara elproduktionen är vattenkraften den i särklass mest använd bara. Den är både storskalig och småskalig och det är möjligt att lagra energi i vattenmagasinen och vid behov omvandla den till el. Därutöver är vatten kraf ten reglerbar, vilket blir en allt mer värdefull egenskap i takt med att väder beroende energikällor som sol- och vi ndkraft byggs ut. Enligt vår uppfatt ning måste Sveriges vattenkraft således bevaras och utvecklas.

Mot den bakgrunden ser vi med tilltagande oro på vad som håller på att hän da med den småskaliga vattenkraften. Sveriges ca 1 900 mindre vat ten krafts stationer ligger ofta på platser där vat tenkraften har använts i århund raden för att driva kvarnar, sågar, hamm are och liknande. Utöver det kultur historiska värde som dessa kraftverk representerar så svarar de i södra Sverige för nästan tjugo procent av den installerade effekten. Det är således bekym mer samt av flera skäl att dessa kraftverk nu hotas av nedläggning till följd av omfat tande och kostsamma nyprövningar av befintliga tillstånd.

Sverigedemokraterna har i motion 2015/16:2854 föresla git flera åtgärder för att komma tillrätta med den småskaliga vattenkraftens problem bl.a. att det ska införas ett moratorium mot ovan nämnda nyprövningar i väntan på en över syn av miljöbalken. Vi står naturligtvis ba kom dessa förslag vilka emeller tid kommer att behandlas av civilutskottet senare under våren 2016. För att även här belysa dessa frågor tillstyrker vi dock det mer allmänt hållna yrkandet i motion 2015/16:2655 (M) om att den småskaliga vattenkraften ska värnas. De övriga motionsyrkandena om förnybar energi som behandlas i detta avsnitt anser vi bör avslås av riksdagen.

13.

Förnybar energi, punkt 4 (C)

av Helena Lindahl (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2015/16:2371 av Anders W Jonsson m.fl. (C) yrkandena 11 och 12 samt

avslår motionerna

2015/16:488 av Sten Bergheden och Lars-Arne Staxäng (båda M) yrkandena 1 och 2,

2015/16:1321 av Sara-Lena Bjälkö (SD),

2015/16:1530 av Suzanne Svensson och Peter Jeppsson (båda S),

2015/16:1537 av Cecilie Tenfjord-Toftby (M),

2015/16:2249 av Jan Björklund m.fl. (FP) yrkande 11,

2015/16:2371 av Anders W Jonsson m.fl. (C) yrkande 17,

2015/16:2655 av Cecilia Widegren (M) yrkande 1 och

2015/16:3149 av Penilla Gunther m.fl. (KD) yrkandena 4, 5, 13 och 16.

Ställningstagande

Centerpartiet har en lång tradition av att driva politik som förenar ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet. I min och Centerpartiets vis ion svarar Sverige 2050 inte för några nettoutsläpp av växthusgaser. Som delmål på vägen till att uppnå denna vision vill vi ha 100 procent förnybar energi till 2040. För att nå dessa mål behöver bl.a. den fossila energin ersättas med förnybar , och jag står därför bakom förslaget i motion 2015/16:2371 (C) om fortsatta satsningar på att bygga ut den förnybara energin. Jag vill i det sammanhanget gärna fram hålla de unika förutsättningar som Sverige har när det gäller att producera fö r ny bar energi. Sol- och vindkraften utgör tillsammans med vattenkraft och bio kraft basen i ett robust och helt förnybart energisystem. Jag tror också att det finns mycket goda möjligheter för Sverige att på sikt exportera ännu mer förnybar el till länder i vår omvärld. Här krävs det emellertid att kraftöver föringskapaciteten till våra grannländer förbättras. Export av förnybar el gör stor klimatnytta när den ersätter fossil produktion och beroen det av rysk olja och gas minskar i våra grannländer. Jag instämmer därför i det som sägs i den ovannämnda motionen om att riksdagen genom ett tillkänna givande till reger ingen bör framföra betydelsen av att främja Sverige som Europas gröna batteri.

De övriga motionerna i avsnittet avstyrks i de aktuella delarna.

14.

Förnybar energi, punkt 4 (L)

av Maria Weimer (L).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2015/16:2249 av Jan Björklund m.fl. (FP) yrkande 11 och

avslår motionerna

2015/16:488 av Sten Bergheden och Lars-Arne Staxäng (båda M) yrkandena 1 och 2,

2015/16:1321 av Sara-Lena Bjälkö (SD),

2015/16:1530 av Suzanne Svensson och Peter Jeppsson (båda S),

2015/16:1537 av Cecilie Tenfjord-Toftby (M),

2015/16:2371 av Anders W Jonsson m.fl. (C) yrkandena 11, 12 och 17,

2015/16:2655 av Cecilia Widegren (M) yrkande 1 och

2015/16:3149 av Penilla Gunther m.fl. (KD) yrkandena 4, 5, 13 och 16.

Ställningstagande

Förnybar energiproduktion kan i många avseenden betraktas som något posi tivt. Detta innebär å andra sidan inte att sådan energiproduktion bör till komma överallt och till vilket pris som helst.

Jag och Liberalerna värnar användningen av gemensamma resurser och är angelägna om att de energipolitiska styrmedel som utformas verkligen leder till maximal nytta. Mot den bakgrunden vänder vi oss emot regeringens för kär lek för att använda kortsiktiga och oförutsägbara bidrag för att stimulera för ny bar energi. Vad som behövs är i stället långsiktiga och teknikneutrala styr medel.

I likhet med vad som sägs i motion 2015/16:2249 (FP) anser jag att solener gin har drabbats av en sällsynt olycklig kombination av bl.a. inve sterings stöd och skattepålagor där det dessutom har getts otydliga besked och där reger ingen har backat från aviserade förändringar. Dylikt agerande gynnar definitivt inte en växande marknad. Med instämmande i vad som sägs i motio n en till styr ker jag förslaget om ett tillkännagivande om ekonomiska styr medel för sol energi med innebörden att kortsiktiga bidrag ska ersättas av långsiktiga tek nik- och konkurrensneutrala villkor. De övriga motionerna i avsnittet av styrks i de aktuella delarna.

15.

Förnybar energi, punkt 4 (KD)

av Penilla Gunther (KD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2015/16:3149 av Penilla Gunther m.fl. (KD) yrkandena 4, 5, 13 och 16 samt

avslår motionerna

2015/16:488 av Sten Bergheden och Lars-Arne Staxäng (båda M) yrkandena 1 och 2,

2015/16:1321 av Sara-Lena Bjälkö (SD),

2015/16:1530 av Suzanne Svensson och Peter Jeppsson (båda S),

2015/16:1537 av Cecilie Tenfjord-Toftby (M),

2015/16:2249 av Jan Björklund m.fl. (FP) yrkande 11,

2015/16:2371 av Anders W Jonsson m.fl. (C) yrkandena 11, 12 och 17 samt

2015/16:2655 av Cecilia Widegren (M) yrkande 1.

Ställningstagande

Som jag redan tidigare har redovisat i detta betänkande eftersträvar jag och Kristdemokraterna ett energisystem med såväl storskaliga som småskaliga ele ment anpassade till lokala och industriella behov. På lång sikt vill vi att energi systemet ska bestå till 100 procent av förnybar energi. Satsningar på förnybar energiproduktion kommer att vara viktiga för att nå detta mål.

En av de energikällor som skulle kunna tas bättre till vara är solen. Jag väl komnar därför det arbete som pågår med att ta fram en strategi för hur sol ener gin ska komma till bättre användning i Sverige. Samtidigt är jag något brydd över hur regeringen har avgränsat det uppdrag man har gett till Energi myndigheten på detta tema och instämmer i det som sägs i motion 2015/16:3149 (KD) om att uppdraget bör kompletteras. Enligt min och motio närernas uppfattning omfattar begreppet solenergi de tre delarna värme, el och kyla. Alla dessa delar omfattas inte av uppdraget som i stället handlar om att se på infrastrukturfrågor, bygglov, utformning av stöd och krav på kompetens. Med det anförda tillstyrks motionen i den aktuella delen. De övriga motionerna i avsnittet avstyrks.

16.

Vissa gasfrågor, punkt 5 (SD)

av Josef Fransson (SD) och Mattias Bäckström Johansson (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2015/16:2854 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkandena 21 och 27 samt

avslår motionerna

2015/16:950 av Gunilla Nordgren (M),

2015/16:1390 av Monica Green (S),

2015/16:2058 av Josef Fransson (SD) yrkande 2 och

2015/16:3149 av Penilla Gunther m.fl. (KD) yrkande 15.

Ställningstagande

Enligt vår och Sverigedemokraternas uppfattning finns det en stor outnyttjad potential i Sverige för att framställa metan av olika avfallsprodukter. Denna bio gas går att använda till både el- och värmeproduktion men är särskilt intres sant eftersom den också fungerar utmärkt som fordonsbränsle. Den förny bara biogasen kan därmed inte bara ersätta fossila drivmedel , utan den positiva ef fek ten för klimatet blir dubbel eftersom förbränning av gasen är bättre än att den – som är en mycket potent växthusgas – släpps direkt ut i atmos fären.

För att producenterna av biogas ska f å bättre förutsättningar är det enligt vår uppfattning emellertid nödvändi gt med en politik som understöd er produ centernas möjligheter att koppla in sig på det befintliga gasnätet. I likhet med vad som sägs i motion 2015/16:2854 (SD) förordar vi en u tbyggnad av det svenska gasstam nätet, med den primära målsättningen att nätet når ut till de jord bruksintensiva regionerna i t.ex. Skåne och Västra Götaland där tillgången till stallgödsel är god. För att utbyggnaden ska ske på ett samhällsekonomiskt bra sätt och för att hela kedjan från produktion, lagring och distribution till användning ska bli optimal anser vi – med instämmande i vad som sägs i motionen – att kompe ten s en på området bör samordnas nationellt och att det även bör dras upp riktlin jer för en nationell gas strategi .

Med det anförda tillstyrker vi motion 2015/16:2854 (SD) i de här aktuella delarna. Vi anser emellertid inte att det är nödvändigt att mer precist peka ut nå gon särskild del av det svenska gas stam nätet som bör prio riteras vid en even tuell utbyggnad än vad vi redan har gjort i det föregående stycket. Motion 2015/16:2058 (SD) bör därför avslås av riksdagen. Även motionerna 2015/16:950 (M), 2015/16:1390 (S) och 2015/16: 3149 (KD) avstyrks . Den sistnämnda motionen avstyrks i den aktu ella delen.

17.

Vissa gasfrågor, punkt 5 (KD)

av Penilla Gunther (KD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2015/16:3149 av Penilla Gunther m.fl. (KD) yrkande 15 och

avslår motionerna

2015/16:950 av Gunilla Nordgren (M),

2015/16:1390 av Monica Green (S),

2015/16:2058 av Josef Fransson (SD) yrkande 2 och

2015/16:2854 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkandena 21 och 27.

Ställningstagande

Bio- och naturgas bör på sikt kunna spela en allt större roll i den svenska ener gi mixen. Naturgas är ett effektivt bränsle med mycket låga utsläpp av svavel, kväveoxider, tungmetaller och partiklar. Utsläppen av koldioxid är dessutom avsevärt lägre än vid förbränning av kol eller olja. Naturgas kommer onekligen att kunna vara en betydelsefull pusselbit i arbetet med att ersätta olja och kol i det europeiska energisystemet.

Ur utsläppssynpunkt är biogas ett ännu bättre alternativ än naturgas efter som förbränning av biogas inte bidrar med några nettoutsläpp av kol dioxid till atmosfären. Biogas kan dessutom produceras i Sverige, vilket ger en säkrare till gång och ett mindre beroende av naturgasimport. Tyvärr h ar Sverige hittills varit dåligt på att ta till vara biogasens fördelar, inte minst som en följd av bris tande infrastruktursatsningar på området.

Jag instämmer därför i det som sägs i motion 2015/16:3149 (KD) om att riksdagen bör uppmana regeringen att undersöka möjligheterna till en förbätt rad infrastruktur för distribution och lagring av naturgas och biogas i landet. De övriga motionerna i avsnittet avstyrks i de aktuella delarna.

18.

Energieffektivisering, punkt 6 (SD)

av Josef Fransson (SD) och Mattias Bäckström Johansson (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2015/16:2854 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 34 och

avslår motionerna

2015/16:820 av Jonas Gunnarsson m.fl. (S) yrkande 2,

2015/16:1938 av Caroline Szyber m.fl. (KD) yrkande 24 och

2015/16:2019 av Markus Wiechel (SD) yrkande 15.

Ställningstagande

För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill vi och Sverigedemokraterna föra en energipolitik som säkerställer en långsiktigt konkurrenskraftig och tillförlitlig energiförsörjning, för såväl hushåll som näringsliv.

Vi ser en effektivare energianvändning som ett betydelsefullt inslag i denna politik. I likhet med vad som anförs i motion 2015/16:2854 (SD) menar vi att det finns en betydande potential att effektivisera energianvändningen inom bå de tr ansportsektorn, industrin och den offentliga sektorn. Det är dessutom ofta både samhällsekonomiskt och företagsekonomisk lönsamt att vidta åtgär der för att effektivisera energianvändningen. Vidare finns möjlighet att minska ut släppen av växthusgaser genom en bättre energihushållning. För svensk del kan inte minst åtgärder med inriktning på energieffektivisering inom den elin tensiva basindustrin bidra till stärkt konkurrenskraft och där igenom fort satt sam hällsnytta i form av exportinkomster och arbets tillfällen. Inom den offent liga sektorn finns goda möjligheter att energieffektivisera bl.a. genom upp hand ling av ny och innovativ, energieffektiv teknik.

Vi ser också en betydande energieffektiviseringspotential inom bostads sek torn men är i dagsläget inte beredda att tillstyrka motionsyrkanden som gäl ler energispar- eller energieffektiviseringslån. Vi har noterat de hittills va ran de slutsatser som Energimyndigheten och Boverket har dragit om dylika styr medel och att de båda myndigheterna har i uppdrag att uppdatera och kom plettera det tidigare lämnade underlaget med bl.a. samhällseko nomis ka ana lys er av relevanta styrmedel. Uppdraget kommer att redovisas senare under inne varande år , och vi anser att det finns skäl för riksdagen att invänta denna redovisning innan den agerar med anledning av de här aktuella förslagen om energispar- eller energieffektiviseringslån .

Sammantaget innebär det anförda att vi tillstyrker motion 2015/16:2854 (SD) i den del som gäller energieffektivisering. Motionerna 2015/16:820 (S), 2015/16:1938 (KD) och 2015 /16:2019 (SD) avstyrks. De två sistnämnda mo tio nerna avstyrks i de aktuella delarna.

19.

Energieffektivisering, punkt 6 (KD)

av Penilla Gunther (KD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2015/16:1938 av Caroline Szyber m.fl. (KD) yrkande 24 och

avslår motionerna

2015/16:820 av Jonas Gunnarsson m.fl. (S) yrkande 2,

2015/16:2019 av Markus Wiechel (SD) yrkande 15 och

2015/16:2854 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 34.

Ställningstagande

Jag och Kristdemokraterna anser att en trygg och säker energiförsörjning är en viktig motor i den svenska ekonomin och avgörande för vår välfärd. Min syn på energipolitiken grundar sig på förvaltarskapstanken. De ändliga resurserna ska förvaltas utan att förbrukas.

Med denna hållning är det naturligt för mig att betrakta en allt effektivare energianvändning som ett framgångsrecept för att stärka den elintensiva indu strins konkurrenskraft, sänka hushållens energi kostnader och minska utsläp pen av växthusgaser.

En sektor som jag vill lyfta fram i sammanhanget är bostadssektorn. I likhet med vad som sägs i motion 2015/16:1938 (KD) ser jag betydande risker med den subventionsiver som präglar regeringens agerande för att få till energi effek tiveringsinsatser inom denna sektor. Med den tilltänkta fördel nings mo del len förefaller det inte alls osannolikt att de medel som regeringen har avsatt kommer att landa i fel fickor och således inte få eftersträvad effekt i form av en effektivare energianvändning.

För att stimulera energieffektiviserande renoveringar förordar jag och Krist demokraterna den modell som beskrivs i den nyssnämnda motionen. Det handlar om en modell som framgångsrikt används i Tyskland och som i korthet innebär att staten tillhandahåller förmånliga energisparlån till fastighetsägare för energiinvesteringar i bostäder. Förslaget i motionen om att en sådan modell ska utredas tillstyrks. Övriga motioner i avsnittet avstyrks i de aktuella delarna.

20.

Vissa övriga frågor, punkt 7 (SD)

av Josef Fransson (SD) och Mattias Bäckström Johansson (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2015/16:2854 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 28 och

avslår motionerna

2015/16:721 av Jan Lindholm (MP),

2015/16:1073 av Betty Malmberg (M) yrkande 3,

2015/16:1097 av Jan R Andersson (M),

2015/16:1425 av Jasenko Omanovic och Kristina Nilsson (båda S),

2015/16:1567 av Hans Rothenberg och Cecilie Tenfjord-Toftby (båda M) och

2015/16:2371 av Anders W Jonsson m.fl. (C) yrkande 25.

Ställningstagande

Enligt vår uppfattning är det viktigt för en nation att ha kontroll över sin egen energiförsörjning. En hög grad av självförsörjning är att föredra för att säker ställa att vi uppnår målen med vår energipolitik. Sverigedemokraterna strävar därför efter att bibehålla och utveckla landets energisystem, med fokus på le ve ranssäkerhet och miljöansvar.

En betydelsefull pusselbit i det sammanhanget är den inhemska svenska ener gikällan torv. Utöver att torven kan fungera som et t bra bränsle i kraft vär me verk kan en klok utvinning av torv också bidra till att lindra det betydande läckaget av växthusgaser från torvmark som redan är påverkad av mänsklig aktivitet (exempelvis dikning). Ökad torveldning skulle dessutom kunna leda till ett minskat behov av att import era fossila bränslen . Dessutom kan torv bryt ning skapa sysselsättning på de platser där sådan brytning är möjlig, inte sällan på landsbygden där utbudet av arbetstillfällen kan vara be grän sat .

Förutsättningarna för att få fart på torvutvinningen hämmas emellertid av hur dagens styrmedel är utformade. I Sverige klassas torven som förnybar vid kraftproduktion och är berättigad till elcertifikat, medan den vid värmepro duktion omfattas av handel med utsläppsrätter eftersom EU betraktar torv som ett fossilt bränsle. EU:s hållning i frågan ser vi som olycklig och vill därför att riksdagen genom ett tillkännagivande ska uppmana regeringen att inom EU verka för att torv från påverkade torvmarker ska behandlas på samma sätt som biobränslen. Vi tillstyrker således motion 2015/16:2854 (SD) i den del som inne fattar en begäran om ett sådant tillkännagivande.

Övriga motioner i avsnittet avstyrks i de aktuella delarna.

21.

Vissa övriga frågor, punkt 7 (C)

av Helena Lindahl (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2015/16:2371 av Anders W Jonsson m.fl. (C) yrkande 25 och

avslår motionerna

2015/16:721 av Jan Lindholm (MP),

2015/16:1073 av Betty Malmberg (M) yrkande 3,

2015/16:1097 av Jan R Andersson (M),

2015/16:1425 av Jasenko Omanovic och Kristina Nilsson (båda S),

2015/16:1567 av Hans Rothenberg och Cecilie Tenfjord-Toftby (båda M) och

2015/16:2854 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 28.

Ställningstagande

Utsläppen från transportsektorn är den största klimatutmaningen i Sverige. Jag och Centerpartiet vill fortsätta vara starkt pådrivande i omställning en av trans port systemet och bygga vidare på de framgångar som uppnåddes på detta om råde under alliansregeringen. Mitt och Centerpartiets mål är att fordons flot ta n ska vara fossiloberoende till 2030. Som ett delmål mot en fossil oberoen de for donsflotta anser jag att Sverige bör höja ambitionerna till 30 procent förny bar energ i i transportsektorn till 2020.

I Centerpartiets partimotion 2015/16:2371 finns ett flertal förslag till åtgär der som syftar till att göra det möjligt att nå de nyssnämnda målen. Jag står själv fallet bakom samtliga dessa förslag, men eftersom det endast är ett av dem som är föremål för behandling i detta betänkande nöjer jag mig med till styrka för slaget om att det införs krav inom EU på att varje ny bil som säljs ska ener gideklareras . En sådan deklaration kan exempelvis utformas på ett lik nan de sätt som det som används för vitvaror. Därigenom synliggörs en bils klimat pre standa för bilköparen , och de miljömedvetna konsu men ternas val kan i för längningen påverka utbudet av energi- och klimateffektiva bilar på ett positivt sätt.

Övriga motioner i avsnittet avstyrks i de aktuella delarna.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden 2015/16

2015/16:488 av Sten Bergheden och Lars-Arne Staxäng (båda M):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utvärdera samhällsnyttan och kostnaderna för vindkraftsutbyggnaden i Sverige och tillkännager detta för regeringen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att redovisa kostnaderna för den vindkraftsutbyggnad som hittills har gjorts och totalkostnaden när det är färdigutbyggt och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:721 av Jan Lindholm (MP):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om sårbarhet och systemfel med el för uppvärmning och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:798 av Erik Ottoson (M):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kärnkraften kommer att behövas för Sveriges framtida energiförsörjning och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:820 av Jonas Gunnarsson m.fl. (S):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att beakta möjligheten till fortsatt stimulans av grön omställning som skapar arbete och tillkännager detta för regeringen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för ökad energieffektivisering för minskad energiförbrukning och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:902 av Betty Malmberg (M):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kärnkraftsproduktion inte bidrar till växthuseffekten och tillkännager detta för regeringen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige inte i förtid ska fasa ut befintliga, säkra och uppgraderade kärnkraftsreaktorer och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:950 av Gunilla Nordgren (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att stimulera en ökad användning av biogas som fordonsbränsle och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:1073 av Betty Malmberg (M):

3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vidta åtgärder för att öka produktionen av energitorv och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:1097 av Jan R Andersson (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kärnkraftens spillvärme i fjärrvärmeproduktion och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:1223 av Katarina Brännström (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om svensk kärnkraft och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:1225 av Jenny Petersson m.fl. (M):

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värna Sveriges framtida energiförsörjning och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:1321 av Sara-Lena Bjälkö (SD):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förnyelse och effektivisering av befintlig vattenkraft och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:1362 av Kristina Yngwe m.fl. (C, M, FP, KD):

6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa långsiktiga spelregler i energipolitiken genom att bygga ut den förnybara energiproduktionen, fasa ut fossila bränslen och ge förutsättningar för kontrollerade generationsskiften i den svenska kärnkraften och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:1365 av Ola Johansson (C):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att Ringhals blir ett forsknings- och kompetenscentrum för förnybar elkraft, transmission och distribution och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:1390 av Monica Green (S):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om biogas och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:1425 av Jasenko Omanovic och Kristina Nilsson (båda S):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga möjligheter till åtgärder så att direktverkande el som uppvärmningsform för permanentbostäder kan vara borta senast 2025 och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:1530 av Suzanne Svensson och Peter Jeppsson (båda S):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga möjligheterna att förbättra förutsättningarna för marin energiteknik och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:1537 av Cecilie Tenfjord-Toftby (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om forskning om vindkraftens påverkan på individer och miljön och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:1539 av Cecilie Tenfjord-Toftby (M):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Energimyndigheten bör få i uppdrag att stödja relevant forskning inom kärnkraftsområdet och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:1567 av Hans Rothenberg och Cecilie Tenfjord-Toftby (båda M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge tydliga indikationer om att långsiktigt nyttja torven som en resurs i det svenska energisystemet och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:1579 av Cecilie Tenfjord-Toftby (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en konsekvensbeskrivning av den svenska industrins konkurrenskraft vid en förhastad stängning av svenska kärnkraftsreaktorer och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:1938 av Caroline Szyber m.fl. (KD):

24. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda en modell för energisparlån och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:2019 av Markus Wiechel (SD):

15. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om energieffektiviserings- och energisparlån och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:2058 av Josef Fransson (SD):

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning angående en utbyggnad av stamgasnätet från Göteborg och upp i Västra Götaland och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:2085 av Michael Svensson (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kärnkraftens betydelse för svensk energiproduktion och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:2153 av Lars Eriksson (S):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en minskad sårbarhet i den svenska energiförsörjningen och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:2249 av Jan Björklund m.fl. (FP):

3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige tack vare vattenkraften, kärnkraften och investeringar i förnybar el har en säker och effektiv elproduktion med mycket små utsläpp av växthusgaser, och riksdagen tillkännager detta för regeringen.

4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige genom elexport till våra EU-grannar kan bidra till att göra EU mer energisäkert och våra grannar mindre beroende av rysk gas och tillkännager detta för regeringen.

5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Alliansens energiöverenskommelse ska utgöra grunden vid en blocköverskridande energiöverenskommelse och tillkännager detta för regeringen.

7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Energimyndigheten bör få i uppdrag att göra en konsekvensanalys av vad stängningar av kärnkraftsreaktorer betyder för förlorad baskraft och ökad energiimport liksom klimatet och tillkännager detta för regeringen.

10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige behöver en liberalisering av energipolitiken där kärnkraft, vattenkraft, vindkraft och solkraft kan konkurrera på egna meriter, och riksdagen tillkännager detta för regeringen.

11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ekonomiska styrmedel för solenergi och tillkännager detta för regeringen.

12. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av en stabil och koldioxidsnål elproduktion som levererar ren el till eldrivna fordon, och riksdagen tillkännager detta för regeringen.

2015/16:2261 av Jan Björklund m.fl. (FP):

5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige måste delta aktivt i arbetet med EU-kommissionens förslag till energiunion och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:2371 av Anders W Jonsson m.fl. (C):

11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fortsätta att bygga ut den förnybara energin och tillkännager detta för regeringen.

12. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att främja Sverige som Europas gröna batteri och tillkännager detta för regeringen.

17. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att arbeta för en planeringsram till år 2030 om 4 TWh solvärme och 4 TWh solel, såsom för vindkraften, och tillkännager detta för regeringen.

25. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inom EU införa att varje ny bil som säljs ska energideklareras, och riksdagen tillkännager detta för regeringen.

2015/16:2444 av Lars Hjälmered m.fl. (M):

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fortsätta satsa på energiforskning med en inriktning som bidrar till behov för alla relevanta kraftslag och delar av energiområdet och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:2447 av Lars Hjälmered m.fl. (M):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska ha ett robust energisystem på tre ben med vattenkraft, kärnkraft och ny, förnybar energi och tillkännager detta för regeringen.

6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fortsätta satsa på energiforskning och med en inriktning som bidrar till behov för alla relevanta kraftslag och delar av energiområdet och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:2451 av Lars Hjälmered m.fl. (M):

3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en långsiktig energipolitik och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:2542 av Martin Kinnunen m.fl. (SD):

7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen både i Sverige och EU bör fokusera klimatpolitiken kring energiforskning och på nästa generations gröna energi och tillkännager detta för regeringen.

10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i förhandlingar inom den klimat- och energipolitiska ramen ska verka för att likställa kärnkraft med förnybar energi och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:2655 av Cecilia Widegren (M):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värna om och stödja den småskaliga vattenkraften och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:2854 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om energipolitikens inriktning och tillkännager detta för regeringen.

6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en långsiktig satsning på kärnkraft och tillkännager detta för regeringen.

7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om konkurrens inom kärnkraftsbranschen och tillkännager detta för regeringen.

8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att prioritera kärnteknisk forskning och tillkännager detta för regeringen.

12. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att 17 kap. 6 a § miljöbalken avskaffas och tillkännager detta för regeringen.

21. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör verka för en utbyggnad av stamgasnätet till våra jordbruksintensiva regioner och tillkännager detta för regeringen.

27. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att ta fram en nationell gasstrategi för maximal samhällsnytta och tillkännager detta för regeringen.

28. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska verka för att torv klassas som förnybart i EU och tillkännager detta för regeringen.

34. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om energieffektivisering och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:3149 av Penilla Gunther m.fl. (KD):

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att intensifiera arbetet för att uppnå de energi- och klimatpolitiska målen och tillkännager detta för regeringen.

4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Svenskt vattenkraftcentrum i uppdrag att utreda utvecklingspotentialen för svensk vattenkraft genom ny miljövänlig teknik och tillkännager detta för regeringen.

5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en utredning bör göras om den småskaliga vattenkraftens miljöpåverkan och dess kultur- och näringsvärde på landsbygden och tillkännager detta för regeringen.

9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att satsa på forskning inom såväl förnybar energi som kärnteknik för att trygga Sveriges framtida energiförsörjning och tillkännager detta för regeringen.

10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den partiöverskridande överenskommelsen inom Energikommissionen ska bygga vidare på Alliansens energiöverenskommelse från 2009 och tillkännager detta för regeringen.

11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att trygga energiförsörjningen genom förnybara energikällor innan politiska beslut tas som kan få omfattande konsekvenser för kärnkraftens framtid och Sveriges energiförsörjning och tillkännager detta för regeringen.

13. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att de tre delarna – värme, el och kyla – bör tas med i det regeringsuppdrag som getts till Energimyndigheten om att utveckla en strategi för solenergi och tillkännager detta för regeringen.

15. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att undersöka möjligheterna för förbättrad infrastruktur för distribution och lagring av naturgas och biogas i landet och tillkännager detta för regeringen.

16. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att geoenergi bör föras fram i högre grad när det handlar om att uppnå ett hållbart energisystem och tillkännager detta för regeringen.

19. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en översyn av subventioner bör göras för möjlighet till omprövningar som gynnar ny miljövänlig teknik, och riksdagen tillkännager detta för regeringen.

34. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av energiunionen för att säkerställa överkomlig, trygg och hållbar energi för EU och dess medborgare och tillkännager detta för regeringen.

37. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att EU bör uppmuntra medlemsländernas egen utvinning, förädling och produktion av råvaror och förnybara energislag i syfte att undvika beroendeställning till andra länders energitillförsel utanför EU och tillkännager detta för regeringen.

[1] Energimyndigheten har redovisat de långsiktiga scenarierna för energisystemet i en rapport (Scenarier över Sveriges energisystem – 2014 års långsiktiga scenarier, ett underla g till klimatrapporteringen, ER 2014:19). I scenarierna studeras energisystemets långsiktiga ut veck ling utifrån beslutade styrmedel och flera antagna förutsättningar. Förut sättningarna fast ställdes i januari 2014 och inkluderade styrmedel beslutade fram t.o.m. årsskiftet 2013/14.

[2] Eons storskaliga elproduktion samlas numera under namnet Uniper.

[3] Energiforsk är ett icke vinstutdelande aktiebolag som ägs av Svensk Energi, Svensk Fjärr värme, Svenska kraftnät, Energigas Sverige och Swedegas.

[4] Europaparlamentets och r ådets direktiv 2009/28/EG om främjande av användningen av ener gi från förnybara energikällor och om ändring och ett senare upphävande av direktiven 2001/77/EG och 2003/30/EG .

[5] Geotermi är en annan teknik där värme från radioaktivt sönderfall i jordskorpan och värme ledning från jordens inre tas till vara på stort djup (>800 meter). I Sverige är potentialen för geotermi emellertid liten (Källa:geoenergicentrum.se ) .

[6] Swedegas ägs av spanska Enagás och belgiska Fluxys som sedan tidigare är transmissions nätsoperatörer i bl.a. Spanien, Belgien, Tyskland och Schweiz.

[7] Energiintensiteten beräknas som kvoten mellan tillförd energi och BNP i fasta priser (kWh/kr ona ).

[8] Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet, om ändring av direktiven 2009/125/EG och 2010/30/EU och om upphävande av direktiven 2004/8/EG och 2006/32/EG.

[9] Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/125/EG om upprättande av en ram för att fast ställa krav på ekodesign för energirelaterade produkter (omarbetning) [det reviderade ekode signdirektivet] antogs den 21 oktober 2009.

[10] Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/30/EU om märkning och standardiserad pro dukt information som anger energirelaterade produkters användning av energi och andra re sur ser antogs den 19 maj 2010. I juli 2015 föreslog kommissionen att Energimärk nings direk tivet ska upphävas och ersättas med en Energimärkningsförordning som ska säkra ett uni formt och stärkt genomförande i EU. Förordningen väntas bli antagen a v rådet och Euro pa parlamentet under våren 2016. Kommissionen föreslår ett ikraft trädande den 1 januari 2017.