Bet. 2015/16:NU14

Näringsutskottet s betänkande

2015/16 : NU14

Mineralpolitik

Sammanfattning

Utskottet föreslår att riksdagen avslår samtliga motionsyrkanden om mineral -politik. Yrkandena rör bl.a. den svenska mineralstrategin, minerallagen och mil jöbalken, avgifter och ersättningar, uranbrytning och utvinning av skiffer gas och andra kolväten. U tskottet hänvisar bl.a. till det pågående arbetet med att genomföra d en svenska mineralstrategin och till att flera av förslagen be handlades av riksdagen under det förra riksmötet.

I betänkandet finns tio reservationer (M, SD, C, V , L , KD).

Behandlade förslag

Cirka 30 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2015 /16 .

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Utskottets överväganden

Inledning

Allmänt om bestämmelser på mineralpolitikens område

Undersökningstillstånd och gruvor

Regeringen om mineralpolitiken

Sveriges geologiska undersökning

Metallprisernas utveckling

Den svenska mineralstrategin

Motionerna

Vissa kompletterande uppgifter

Utskottets ställningstagande

Minerallagen och miljöbalken

Motionerna

Vissa kompletterande uppgifter

Utskottets ställningstagande

Avgifter och ersättningar

Inledning

Motionerna

Vissa kompletterande uppgifter

Utskottets ställningstagande

Uranbrytning

Motionerna

Vissa kompletterande uppgifter

Utskottets ställningstagande

Skiffergas och andra kolväten

Motionerna

Vissa kompletterande uppgifter

Utskottets ställningstagande

Gruvdrift och samhällsutmaningar

Motionerna

Vissa kompletterande uppgifter

Utskottets ställningstagande

Reservationer

1. Den svenska mineralstrategin, punkt 1 (M, C, L, KD)

2. Minerallagen och miljöbalken, punkt 2 (SD)

3. Minerallagen och miljöbalken, punkt 2 (V)

4. Avgifter och ersättningar, punkt 3 (M)

5. Avgifter och ersättningar, punkt 3 (SD)

6. Avgifter och ersättningar, punkt 3 (V)

7. Uranbrytning, punkt 4 (C)

8. Uranbrytning, punkt 4 (V)

9. Skiffergas och andra kolväten, punkt 5 (V)

10. Gruvdrift och samhällsutmaningar, punkt 6 (V)

Särskilda yttranden

Avgifter och ersättningar, punkt 3 (KD)

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden 2015/16

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.

Den svenska mineralstrategin

Riksdagen avslår motionerna

2015/16:1189 av Lars Hjälmered m.fl. (M, C, FP, KD) yrkande 6 och

2015/16:2455 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 10.

Reservation 1 (M, C, L, KD)

2.

Minerallagen och miljöbalken

Riksdagen avslår motionerna

2015/16:377 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkande 17,

2015/16:1331 av Margareta Cederfelt och Finn Bengtsson (båda M),

2015/16:2167 av Emilia Töyrä m.fl. (S) yrkande 5,

2015/16:2850 av Josef Fransson m.fl. (SD) yrkande 3 och

2015/16:3003 av Anders Åkesson och Göran Lindell (båda C) yrkandena 1 och 2.

Reservation 2 (SD)

Reservation 3 (V)

3.

Avgifter och ersättningar

Riksdagen avslår motionerna

2015/16:377 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkandena 19 och 20,

2015/16:866 av Penilla Gunther (KD),

2015/16:1765 av Mats Green (M),

2015/16:2455 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 11,

2015/16:2807 av Jabar Amin (MP) och

2015/16:2850 av Josef Fransson m.fl. (SD) yrkande 1.

Reservation 4 (M)

Reservation 5 (SD)

Reservation 6 (V)

4.

Uranbrytning

Riksdagen avslår motionerna

2015/16:153 av Edward Riedl (M),

2015/16:377 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkande 18,

2015/16:1027 av Matilda Ernkrans (S),

2015/16:2369 av Anders W Jonsson m.fl. (C) yrkande 20,

2015/16:2477 av Stina Bergström (MP) och

2015/16:2962 av Jan R Andersson (M).

Reservation 7 (C)

Reservation 8 (V)

5.

Skiffergas och andra kolväten

Riksdagen avslår motionerna

2015/16:187 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkandena 14 och 15 samt

2015/16:3004 av Anders Åkesson och Per-Ingvar Johnsson (båda C).

Reservation 9 (V)

6.

Gruvdrift och samhällsutmaningar

Riksdagen avslår motionerna

2015/16:377 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkande 21 och

2015/16:1926 av Krister Hammarbergh (M) yrkandena 1 och 2.

Reservation 10 (V)

Stockholm den 7 april 2016

På näringsutskottets vägnar

Jennie Nilsson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jennie Nilsson (S), Lars Hjälmered (M), Hans Rothenberg (M), Ingemar Nilsson (S), Josef Fransson (SD), Helena Lindahl (C), Lise Nordin (MP), Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M), Mattias Bäckström Johansson (SD), Birger Lahti (V), Penilla Gunther (KD), Anna-Caren Sätherberg (S), Jörgen Warborn (M), Hanna Westerén (S), Isak From (S), Maria Weimer (L) och Krister Örnfjäder (S).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I dett a betänkande behandlas 18 motioner (27 yrkanden) om mineralpolitik från den all män na motionstiden 2015/16.

Utskottets överväganden

Inledning

Allmänt om bestämmelser på mineralpolitikens område

Ur ett mineralpolitiskt perspektiv kan den svenska berggrunden sägas b estå av två typer av mineraler: markägarmineral och koncessionsmineral. Mark ägar mineral utgör mer än 99 procent av berggrunden. Som beteckningen indi kerar tillhör dessa mineral markägaren. De flesta markägarmineraler är relativt lätta att finna, och vid u tvinning upplåts marken av mark ägaren genom avtal. Ex em pel på markägarmineral är kalksten och kvarts. Själva utvinningen re gle ras ge nom miljöbalken (1998:808).

Minerallagen (1991:45) omfattar s.k. koncessionsmineral, dvs. mineraler som är industriellt intressanta, som förekommer i Sverige i en sådan om fatt ning att utvin ningen är meningsfull och som kräver systematisk under sökning för att kunna påvisas. Bland de mineraliska ämnen som betecknas som kon ces sions mineral, och som alltså omfattas av bestämmelserna i mineral lagen, in går även olja, gasformiga kol väten (exempelvis naturgas och därmed även den under senare år alltmer omtalade skiffer gasen) och diamant. Bestäm mel ser na när det gäller koncessionsmineral utgår från ett gemensamt nationellt intres se av gruvhantering och mineralindustri. Syftet med minerallagen är att re glera tillståndsgivningen så a tt en från allmän synpunkt ända målsenlig un der sök ning och utvinning kan genomföras. S amtidigt ska konkurrerande mark an vänd ning och andra motstående intressen prövas.

Enligt minerallagen krävs tillstånd dels för ensamrätt till undersökningar (prospekte ring), dels för bearbetning. Den som beviljar undersök ningstillstånd och bearbetnings koncession samt utövar tillsyn enligt lagen är bergmästaren. Bergmästaren utses av regeringen och l eder Bergsstaten som är en myndighet med lång historia. Sedan 2013 är Bergsstaten en organisatorisk enhet inom myn digheten Sveriges geologiska undersökning (SGU).

För undersökningsarbeten och gruvdrift gäller särskilda processer och pröv ningar enligt både minerallagen och andra lagar, främst miljöbalken. Mi ne rallage n och miljö balken gäller paral lellt. Genom införandet av miljö balken 1999 måste miljöhänsyn tas mer tydligt inom ett antal olika områ den.

Målet med miljöbalken är att främja en hållbar utveckling och att tillför säkra nu levande samt kommande generationer en hälsosam o ch god livsmiljö. För siktighetsprincipen ska gälla. Skärp ta och utökade krav på miljökonse kvens beskrivningar har införts.

Lagstiftningen på det mineralpolitiska området speglar att flera olika intres sen ska tillgodoses samtidigt, även om de kan ha olika ty ngd vid olika tidpunk ter. Avväg ningen gäller bl.a. markägarens intressen, statens i vissa fall motstå ende intressen av dels sysselsättning och skatteinkomster, dels miljö hänsyn, samt näringslivets egna intressen. Även aktörer med särskild rätt knuten till vis sa markområden berörs, t.ex. rennäringen.

Samhällsintresset av att mineral kan brytas och tas till vara har bedömts vara ett så starkt allmänt intresse att grundlagens för utsättningar för ingrepp i mark ägarnas rätt är upp fyllda. Vid ingrepp i markägares rä ttigheter med stöd av mineralla gen är markägaren dock garanterad ersättning. Skada eller intrång som orsakas av un dersökningsarbete ska ersättas av den som har ett unde rsök ningstillstånd eller en kon cession med vars stöd arbetet bedrivs. Ofta bestäms er sättningens storlek genom frivilliga uppgörelser mellan koncessions inne ha va re n och markägaren. Kan inte såda na uppgörelser nås bestäms ersätt ning en en ligt expropr iationsrättsliga principer. Äga re av den mark som omfat tas av en bearbet nings koncession erhåller även en sär skild ersättning baserad på vär det av den malm som br yts, s.k. mineralersättning. Bestämmelserna om mi ne ral ersätt ning gäller alla koncessioner som har beviljats sedan maj 2005 och där gruvdrift pågår.

Undersökningstillstånd och gruvor

Behovet av metaller och mineral är stort och växande. I Sverige finns en mängd mineraliseringar med värdefulla ämnen, och den svenska gruvindustrin är mycket betydelsefull för EU. Sverige svarar bl.a. för ca 90 procent av unio nens järnmalm s produktion, 30 procent av blymalmsproduktionen, 25 pro cent av zinkproduktionen, 20 procent av silverproduktionen och 10 procent av kop par produktionen.

Av SGU:s årsredovisning för 2015 framgår att under 2013 skedde ett trend brott på pros pekteringsmarknaden. Antalet nyansökningar om undersök nings tillstånd gick ned med 38 procent från årsskiftet 2012/ 13 till års ski ftet 2013/ 14 medan antalet an sökningar om förlängning av undersök ningstillst ånd mins ka de med 21 procent. An talet ansökningar har sedan legat kvar på en låg nivå under både 2014 och 2015. Det har i sin tur lett till att antalet gällande under sökn ingstillstånd har sjunkit kontinu erligt und er de fyra senaste åren, från 1 13 9 vid årsskiftet 2011/ 12 till 66 5 vid årsskiftet 2015/ 16. Av de ansökninga r som beviljades under 2015 av s åg flest koppar, tätt följt av guld. Därnäst kom mer zink, silver, bly, molybden, järn och uran. De nya tillstånden är liksom ti digare år koncentrerade till de tre malmregio nerna i landet: Malm fälten i Norr bottens län, Skellefte fältet och guldlinjen i Väster bottens län samt Bergs lagen.

Under 2015 beviljade Bergsstaten två bearbetningskoncessioner. Vid års skif tet 2015/ 16 fanns 18 gruvor med koncession och brytning i Sverige, varav 15 var metallgruvor . Åtta av metallgruvorna är underjordsgruvor och i sex av dem bedrivs brytningen i dagbrott. En gruva har både underjords brytning och brytning i dagbrott. Vilken brytningsmetod som används har stor betydelse för graden av landskapspåverkan. Bolidens dagbrott i Aitik utanför Gällivare upp tar ungefär lika mycket plats som Stockholms innerstad. Lovisa gruvan i Lin des bergs kommun , som är en underjordsgruva, kan däremot knappt ur skiljas från annan industri som drivs på markytan.

Regeringen om mineralpolitiken

Hösten 2014 slöt Socialdemokraterna och Miljöpa rtiet en överenskommelse om vissa funda menta för deras gemensamma regerande. I överenskommelsen be rördes även gruvnäringen (vilket också återspeglades i finansplanen i bud get propositionen för 2015 ( prop. 2014/15:1 s. 46). Fö ljande sade s i överens kom melsen:

Sverige ska vara en föregångare för en hållbar utveckling inom gruv indu strin, som är viktig för Sverige. Vi vill skapa nya modeller för att ut veckla samhällets och gruvnäringens ansvar för att finansiera de inves teringar som krävs för en miljömässigt hållbar gruvnäring och sam hälls utveckling. Mil jökraven vid pro spektering och provborrning ska skär pas. Turi st nä ring ens och andra lokala nä ringars intresse sk a beaktas. En analys av fram kom liga vägar ska göras inom Re geringskansliet. Sve rige ska inte öppna upp för utvinning av uran, olja eller gas.

I budgetpr o positionen för 2016 konstaterar regeringen att Sverige är EU:s le dande gruvnation och att en stor del av den teknologi som används av näringen är utvecklad av svenska bolag. För att Sverige sk a fortsätta stå starkt som gruv nation är det enligt regeringen vi ktigt att skapa gynnsamma förut sätt ningar så att gruv- och mineralnäringen kan växa på et t hållbart sätt och öka sin del aktighet på den internationella arenan. Här konstaterar regering en att det krävs dialog och sam verkan med näringen, lärosäten och andra a ktörer som bidrar till eller be rörs av gruvnäringens verksamhet . Regeringen fram hål ler att Sve rige ska vara ett föregångsland för en h ållbar utveckling inom gruv in du strin.

Sveriges geologiska undersökning

Sveriges geologiska undersökning (SGU) har i uppdrag att bedriva behovs styrd insam ling av och att tillgängliggöra geologisk information samt att svara för frågor om Sveriges geologiska beskaffenhet och mineral han te ring. Det in går i myndighetens verksamhet att bidra till att skapa goda förut sättningar för ett hållbart nyttjande av landets mineralresurser.

SGU har under de senaste åren förskjutit verksamhetens inriktning från att samla in uppgifter till att anpassa den information som redan finns tillgänglig i myndighetens databaser till användarnas behov.

Metallprisernas utveckling

Av budgetpropositionen för 2016 framgår att priserna sjönk för de flesta me taller un der 2014. Bäst klarade sig nickel, zink och aluminium för vilka priser na ök ade något under året. Järn malmspriserna svarade för den s törsta ned gång en då de halve rades. De sjunkande priserna på järn och bas m e tal ler anses bero en på mins kad efter frågan från Kina, där stålkon sum tionen sjönk f ör första gången sedan 2000. Prisö k ningen på nickel, zink och alu mi nium beror trol igen på en ökad efterfrågan på special stål och andra mer kvalifi cerade metall pro duk ter i Asien.

Till följd av de kraftigt fallande järnmalmspriserna begärde sig den nystar ta de gruvan i Pajala i konkurs i december 2014. Konkursen var den stö rs ta i Sverige genom tider na. Järnmalmsutvinningen i uppländska Danne mora upp hörde då även Dannemora mineral AB försattes i konkurs i mars 2015.

Enligt SGU kännetecknades 2015 av pri sfall på samtliga viktiga metal ler, där basmetallpriserna föll mer än ädelmetallerna. Priserna har till stor del styrts av utvecklingen på den kinesiska marknaden. I februari 2016 noterade SGU dock s tigan de metallpriser och en viss återhämtning i järn malms priset. Från en myc ket låg nivå steg priset på järnmalm med 25 procent under det första kvartalet 2016 .

Under 2014 bröts 81,4 miljoner ton malm i Sverige, vilket var en ökning med 2,9 procent jämfört med föregående år. Vid årsskiftet 2014/15 v ar drygt 6 500 personer anställda direkt i gruvnäringen ( exkl. underentreprenad er ).

Den svenska mineralstrategin

Utskottets förslag i korthet

Riks dagen avslår motionsyrkanden om ett fortsatt genomförande av den svenska mi ne ral stra tegi n med hänvisning till att genomförandet går enligt planerna .

Jämför reservation 1 (M, C, L, KD).

Motionerna

År 2013 enades a lliansregeringen om en mineralstrategi som syftade till att säk ra inte bara gruvornas fram tid, utan som även ska se till att gruvindustrin kan sam existera med övriga delar av samhället. En ligt vad som anförs i kom mitté m o tion 2015/16:1189 av Lars Hjälme red m.fl. (M, C, FP, KD) iden tifie rar strate gin områden för en långsiktig och hållbar mineralanvändning och p e kar ut en riktning för en fortsatt aktiv och konkur renskraftig gruvnäring i Sve ri ge som bedrivs i samklang med både miljö n och de omgi vande näring ar na . Mo tio närerna redovisar att Alliansens ambition handlar om att skapa de bästa för ut sätt ning arna för en mineralpolitik som ska stärka konkurrenskraften i svensk gruv- och mineralnäring. På så s ätt kan Sverige behålla och förstärka sin posi t ion som EU:s ledande gruvland. Sveriges mineraltil lgångar ska nyttjas på ett lång sik tigt hållbart sätt, med beaktande av ekologiska, sociala och kul turella dimen sioner så att natur- och kulturmiljöer bevaras och utvecklas.

Motionärerna anser att det behövs flera steg för att S verige ska kunna full följa mine ralstrategin och begär därför ett tillkännagivande om att reger ingen ska fortsätta de t viktiga arbetet med den natio nella mineralstrategin (yrkan de 6).

Även i Moderaternas kommittémotion 2015/16:2455 av Lars Hjälmered m.fl. framhålls att den svenska gruvindustrin skapar arbete och tillväxt och bi drar till den gemensamma väl färden och att det är viktigt att arbetet med den nationella mineralstrategin fortsätter (yrkande 10).

Vissa kompletterande uppgifter

Genomförandet av mineralstrategin

I februari 2013 beslutade den förra regeringen om en svensk mineralstrategi. Syftet med strategin var att Sverige genom att använda sina styrkeområden ska kunna anta utmaningar och ta till vara de möjligheter som ges så at t Sverige fortsätter att utveck las som EU:s le dande gruvnation. I strategin identifierades fem strategiska områden för en långsiktigt hållbar mineral använd ning. Under vart och ett av dessa områden nämn de s ett antal åtgärdsom råden med mål bil der och konkreta förslag till åtgärder.

För att genomföra strategin har en åtgärdsplan upprättats för de totalt 19 åt gär der som föreslås inom ramen för strategin. SGU har ansvar för att föl ja upp genom förandet av mineralstrategin.

Huvuddelen av åtgärderna i mineralstrategin har lämnats som uppdrag till berörda myndigheter. För genomförandet av mineralstrategin avsatte den förra rege ringen 50 miljoner kronor under 2014–2016.

I december 2015 presenterade SGU en sammanställning öve r hur långt ar be tet inom respek tive åtgärd hunnit. Vid tidpu nkten för sammanställningen var läget följande:

• Sex uppdrag hade avslutats eller kommer att slutrapporteras i nnan års skiftet 2015/16 (varav ett har resulterat i ett fortsättningsuppdrag).

• Tio uppdrag pågår även under 2016 och 2017.

• Två åtgärder har genomförts eller genomförs i nom ramen för myndig heternas or di narie verksamhet.

• En åtgärd (Mineralforum) påbörjades 2014 men har sedan inte fortsatt.

Å tgärderna ska vara genomförda och avrapporterade senast den sista mars 2017.

Regeringen om mineralstrategin

I budgetpropositionen för 2016 (prop. 2015/16:1 utg.omr. 24 Näringsliv) kon staterar regeringen att det pekas u t ett antal områden som arbe tet inom strate gin fokuseras på. Bland dessa märks att främja d ialog och samver kan mellan ak tö rer som berörs av eller bidrar till gruvnäringens verksamhet, ökad resurs ef fek tivitet, utreda vad som hindrar ökad bostadsproduktion på gruvor ter, främ ja kunskapen om geologins betydelse för tillväxt, främja gruv samhäl le n med attraktiva natur- och kul turmiljöer m.m.

En central del i arbetet med genomförandet av mineralstrategin är att skapa platser för dialog, kunskapsutbyte och möjligheter till samverkan. Regeringen konstaterar dock att det är för tidigt att redovisa någo t samlat resultat av de aktivi teter och satsningar som har genomförts eller påbörjats inom strate gins ram.

Utskottets ställningstagande

Som framgår ovan pågår arbetet med att genomföra den mineralstrategi som den förra regeringen beslutade i januari 2013. Hela arbetet med genomförandet av åtgärderna planeras vara färdigt och avrapporterat under våren 2017. Med hänvis ning till detta anser utskottet inte att det finns någon anledning för utskottet att till styrka förslagen i motionerna 2015/16:1189 (M, C, L, KD) och 2015/16:2455 (M) om att riksdagen genom ett tillkännagivande ska påpeka vikten av att regeringen fortsätter arbetet med mineralstrategin. De båda mo tio nerna avstyrks så le des i de aktuella delarna.

Minerallagen och miljöbalken

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden som på olika sätt rör mine ral lagen och miljöbalken. Utskottet hänvisa r bl.a. till det arbete som pågår med att effektivisera olika miljötillståndsprocesser och till re geringens beredning av Riksrevisionens rapport om gruvavfall.

Jämför reservationerna 2 (SD) och 3 (V).

Motionerna

Sveriges unika geologi har historiskt inneburit att företag och sedermera hela sam hällen har vuxit fram kring rika fyndigheter av järn och andra metaller som t.ex. koppar sägs det i motion 2015/16:2167 av Emilia Töyrä m.fl. (S). Motio näre rna kon staterar att det vid an sökan om tillstånd för gruvverksamhet sker en omfattande prövnin g enligt minerallagen och miljö balkens regler . Bå de näringslivet och de fack liga organisationerna har p åtalat vikten av tyd li gare väg ledning om vilka underlag som kommer att kräva s för pröv ningen. En bätt re vägledning gör att ett mer kom plett beslutsunderlag kan lämnas till pröv nings myndigheten och att handläggningstiderna kan kortas då behovet av kom pletteringar minskar. Genom kunskapsöverföring och bättre samarbete mel lan länsstyrelserna ökar förutsägbarheten och lika behandlingen i hante ringen av dessa ärenden. Motionärerna efterfrågar därför ett tillkännagivande om kor ta re handläggningstider (yrkande 5).

Äganderätten är stark i Sverige, slås det fast i motion 2015/16:1331 av Mar gareta Cederfelt och Finn Bengtsson (båda M). Samtidigt konstaterar mo tio närerna att den som finner mineral på sin mark inte kan vara säker på att bli ägare till en eventuell mineralfy ndighet då den per son eller det företag som har be viljats undersökningstill stånd har ensamrätt till att leta efter mineral och företräde till en eventuell fyndighet. En markägare som vill prioritera annan verksam het än mineralbrytning på sina ägor eller rent av lämna marken orörd kan inte neka till stånd för brytning. Motionärerna framhåller att det inte utgår någon ersättning för förlorade intäkter från jordbruk, turism eller skogsbruk utan bara för skada och intrång vid undersökningsarbetet. Marken blir dess utom osäljbar till någon annan än den som erhållit tillståndet. Den s.k. mi ne ralersättningen är låg.

Minerallagen har ändrats vid ett flertal tillfäll en men markägarens ställning är enligt motionärerna fortfarande svag. Minerallagstiftningen bör därför änd ras så att lagstiftningen slår fast att mineraler ingår i mark äga rens egen dom. Motionärerna anser det vara rim ligt att undersök nings till stånd och utvinning av alla mineraler, inklusive koncessionsmineraler, beslu tas av mark ägaren och ingen annan.

I Sverigedemokraternas kommittémotion 2015/16:28 50 av Josef Fransson m.fl. före slås en ändring av lagstiftningen om gr uvbolagens ansvar för och fi nan siering av den sanering av naturen som är nödvändig när ett gruv pro jek t har avslutats (yrkande 3). Gruvbolagen måste deponera resurser för åter ställ ningen, i paritet med vad den de fa cto kostar , redan innan ett bryt nings tillstånd utfärdas.

Sverige har en lång och framgångsrik historia som gruvnation, konstateras det i motion 2015/16:3003 av Anders Åkesson och Göran Lindell (båda C). En fortsatt framgångsrik utveckling inom den svenska gruvnäringen kräver en ligt motionärerna dock att markägarnas och lokalbefolkningens perspektiv uppmärksammas mer, och att de lokala och regionala demokratiska nivåerna ges en rimlig delaktighet i den undersökningsprocess som pågår i deras närmil jö (yrkande 1). Motionärerna pekar på att det är relativt enkelt att muta in ett om råde med en påverkan av närmiljön som kraftigt berör markägare och när boende. De menar att det behövs en översyn av regelverket så att berörda s per spektiv stärks. En process liknande den som används i samband med vind krafts etableringar efterfrågas, dvs. en mer översiktsplaneliknande process till gagn för ökad delaktighet i beslutsfattandet. Även tiden för de tillstånd för un dersökningar och provbrytning som ges bör ses över i syft e att förkorta den oro och hand lingsförlamning i närområdet som ofta uppstår. Vidare anser m o tio närerna att den samlade sam hällsekonomiska effekten av gruvnäringen bör analyseras l iksom näringens kostnader i Sve rige relativt andra länder (yrkan de 2).

Gruvindustrin är en strategiskt viktig näring för Sverige , sägs det inled ningsvis i kom mittémotion 20 15/16:377 av Håkan Svenneling m.fl. (V). Mo tio närer na menar att en moder nisering av det svenska samhället, som möter olika miljö- och klimatut maningar, dock måste innebära att även gruvnäringen utvecklas i samklang med övriga delar av samhället.

Motionärerna anser att den tidigare regeringens mineralstrategi är otill räcklig för att skapa en hållbar mineralbrytning. Lokalbefolkning och miljöen gagerade ifrågasätter allt oftare gruv- och prospekteringsbolagens pla n er på ökad gruvbrytning. Motionärerna vill att de som be rörs ska få stärkta möj lig heter att påverka och att skydd av un ika natur-, turist- eller ren be tesom råden garan teras. Bergsstaten ska inte kunna bevilja undersök nings tillstånd i om rå den som är klassade som naturreservat, Natura 2000-om rå den eller världs arvsområde (yrkande 17).

Vissa kompletterande uppgifter

Tidigare riksdagsbehandling

Våren 2015 tog utskottet ställning till frågor om miner allagens förhållande till miljö balken och de prövningar som sker med stöd av balken (bet. 2014/15:NU14). Uts kottet konstaterade då inledningsvis att Sverige är ett land med långa traditioner inom gruvnäringen. Många svenska regioner har påver kats starkt av bergsbruk, och flera områden präglas alltjämt av gruv näringens aktiva närvaro. Samtidigt medför gruvnäringen och dess kring verk samheter in te sällan betydande miljöpåkänningar och utmaningar för såväl naturen, när boende och markägare som de med särskild rätt, exempelvis rennäringen.

Utskottet gjorde bedömningen att de insatser som har genomförts inom ra men för mineralstrategin och de som kommer att slutföras under det när maste året ger en god grund för regeringens fortsatta överväganden kring vilka ytter ligare insatser som krävs för att Sverige ska kunna bli ett föregångsland när det gäller hållbar utveckling inom den för S verige så viktiga gruvnäringen.

När det gäller frågor om efterbehandling av mark hänvisade utskottet bl.a. till att miljöbalken har skärpts för att undvika fall där företag inte kan ta sitt lag stadgade ansvar att återställa miljön. Ett tillstånd för gruvverksamhet ska inne hålla villkor om att ekonomisk säkerhet ska lämnas för att säkerställa att till räck liga resurser finns tillgängliga för efterbehandling om företaget inte har ekonomiska möjligheter att genomföra efterbehandlingen som planerat. Där ut öv er noterade utskottet att reger ingen har aviserat en ökad satsning på efter be handling av förorenade områden.

Regeringen om en miljömässigt hållbar gruvnäring

Som har nämnts ovan anser regeringen att Sverige ska vara ett föregångsland för en hållbar utveckling inom gruvindustrin. Av budgetpropositionen för 2016 framgår att regeringen har för avsikt att skapa nya modeller för att ut veck la en miljömässigt hållbar gruvnäring och samhällsutveckling, där gruv näringen tar sitt finansiella ansvar. Vid prospektering och gruvdrift är det vik tigt att höga naturvärden inte blir oåterkalleligt förlorade. V idare redovisar re ger ingen att miljökraven ska ses över och vid behov skärpas.

Enligt uppgift från Näringsdepartementet i mitten av mars 2016 har det inletts ett arbete inom Regeringskansliet med att gå igenom processen från pros pektering till gruvdrift för att se hur Sverige på ett än bättre sätt kan vara ett föregångsland för en hållbar utveckling inom gruvindustrin. En del förslag, som ligger i linje med det som har anförts i budgetpropositionen, kan också väntas i den skrivelse som regeringen kommer att lämna senare i vår med an ledning av Riksrevisionens granskning om gruvavfall (se vidare nedan).

Ändringar i minerallagen våren 2014

Våren 2014 överlämnade den dåvarande regeringen proposition 2013/14:159 Bättre information och tydligare ansvar vid mineralprospektering till riks da gen. I propositionen konstaterade regeringen att de enskildas ställning vid pros pek tering efter mineraltillgångar behöver stärkas. Regeringen föres log där för ändringar i mineral lagen som bl.a. innebar att kraven på vad en ar bets plan ska innehålla skärp te s och förtydliga de s. Ändringarna innebar också att de myndig heter som ska be vaka allmänna intressen vid prospek tering efter mine ral till gångar hålls informerade om hur arbetena kommer at t bedrivas och vil ka konsekvens er de kan antas medföra. Riksdagen beslu tade i enlig het med regeringens förslag och lagändringarna trädde i kraft den 1 augusti 2014 (bet. 2013/14:NU20).

Anmälnings- eller tillståndspliktig verksamhet enligt miljöbalken

Utöver de tillstånd som utfärdas av Bergsstaten för prospektering eller bear betning (se ovan) är flera av de verksamheter som är aktuella äv en tillstånds- eller anmälnings pliktiga enligt miljöbalken.

Enligt 9 kap. 6 § miljöbalken får regeringen meddela föreskrifter om att det ska vara förbjude t att anlägga eller driva miljö farlig verksamhet utan tillstånd eller innan en anmälan har gjorts. Även om det inte krävs något tillstånd får tillsynsmyndigheten i det enskilda fallet förelägga en verksamhetsutövare att ansöka om till stånd om verksamheten m edför risk för betydande förore ning ar eller andra betydande olägen heter för människo r, hälsan eller miljön. I miljö pröv ningsförordningen (2013:251) listas vilka verk sam heter som kräver till stånd från miljödomstolen eller länsstyrelsen eller där en anmäla n ska göras till tillsynsmyndig heten.

F ör gruvdrift eller gruvanläggning för brytning av malm, mineral eller kol krävs vanligen tillstånd från miljödomstolen (4 kap. förordningen). En väsent lig del av tillståndsprövningen handlar om hantering och dep onering av avfall från gruvverk samheten. Så kallad provbrytning kräver tillstånd från länsstyrel sen. Brytning av uran ska tillåtlighetsprövas av regeringen enligt 17 kap. 1 § mil jö balken (se vidare nedan).

Branschspecifik vägledning för prövning av gruvverksamhet

I regleringsbrevet för 2012 fick SGU i uppdrag att ta fram en branschspecifik vägl edning för prövning av gruvverksamhet. Uppdraget var ett led i den natio nella mine ralstrategin och avsikten var att vägledningen skulle vara ett stöd för före tag och myndigheter som är verk samma inom området. I maj 2013 pre senterade SGU rapporten Vägledning för prövning av gruv verksamhet.

Under hösten 2014 fick SGU i uppdrag från regerin gen att i samråd med Naturvårds verket och Länsstyrelsen i Västerbotten s län (bl.a. mot bakgrund av det uppdrag på temat miljöprövning som Länsstyrelsen i Västerbotten s län har haft och som redovisas nedan) vidareutveckla o ch uppdatera den nyssnämnda väg led ningen. Under 2015 har vägledni ngen setts över och analyserats för att identi fiera vad som kan eller bör uppdateras , utvecklas eller förändras. Slut rappor tering kommer att ske under för sta halvåret 2016.

En reformerad miljöprövning

Den förra regeringen arbetade under ett antal år med att få till stånd en enk lare och mer öppen miljöprövning. Arbetet syftade bl.a. till att åstadkomma en mer effektiv pröv ning och kortare handläggningstider. Hösten 2012 fick Läns sty relsen i Västerbottens län i uppdrag av regeringen att utveckla meto der, mät ningar och samverkansformer i syfte att effektivisera miljö prövningen för vis sa verks amheter samt att identifiera orsaker till att tillstånds prövningen i vissa fall drar ut på tiden. Arbetet slutredovisades till Regerings kansliet i juni 2015 i rapporten Effektivare miljöprövning – metoder, mät ning ar och samver kans former.

I mars 2015 redovisade även Miljömyndi ghetsutredningen sitt slutbe tän kande Vägar till ett effektivare miljöarbete (SOU 2015:43). Utred ningens upp gift var att göra en översyn av myndigheterna inom miljö området (dir. 2013:101). Av budget propositionen för 2 016 framgår att slutbetänkandet har skick ats ut på remiss.

Översyn av prövningen av vissa miljöfarliga verksamheter

I maj 2013 gav regeringen Naturvårdsverket ett uppdrag om prövningen av miljö farliga verksamheter och om kraven på miljökons ekvensbeskrivningar (MKB). Över synen syftade bl.a. till att åtgärda problem och förändringsbehov som hade identifierats när det gäller frågor om bl.a. borrning, bergkrossar, täk ter och viss avfallshan tering.

Den del av uppdraget som avsåg MKB redovisades till regeringen i början av februari 2014. Naturvårdsverkets förslag i nnebär bl.a. att av de knappt 6 300 verksamheter som omfattas av tillståndsplikt enligt miljöprövnings för ord ningen kommer ca 20 pro cent att omfattas av lägre MKB-krav.

Uppdraget slutredovisades i slutet av juni 2015 i skri velsen Redovisning av regerings uppdrag ”Prövning av miljöfarliga verksamheter och krav på bl.a. upprättande av miljökonsekvensbeskrivning”. I skrivelsen förs bl.a. ett resone mang om vil ka krav som ska ställas i m iljöprövningsförordningen när det gäl ler anmälningsplikt och krav på MKB på sådan s.k. djup borrning som före kom mer i samband med mineralprospek tering och gasutvinning. För slagen innebär bl.a. en lättnad i prövningskraven efter som anmälnings plikten, med un dan tag för uran, olja och gas , inte längre ska omfatta borr ning som sker inom ramen för ett undersökningstillstånd enligt minerallagen.

Skrivelsen har skickats ut på remiss. Remisstiden gick ut den 1 februari 2016.

K orta re ledtider vid miljötill stånds pro cesser

Som en del av mineralstrategin har Myndigheten för tillväxtpolitiska utvär de ringar och analyser ( Tillväxtanalys ) fått i uppdrag att utvärdera de sats ningar som har gjorts för att korta ledtider vid miljötillståndsprocesser. Inom ramen för uppdraget genomförs en internatio nell studie som omfattar en jäm förelse av regelverk, ledtider och processer för miljöprövningen i några relevanta län der. Vidare görs en nationell studie som inkluderar en under sök ning av led tider vid miljöprövning av gruv- och täktverksamhet samt en jäm förelse av dessa med några andra relevanta verksamheter.

Arbetet delrapportera de s i slutet av mars 2016 i promemorian Tillstånd och miljöprövning för att öppna gruvor – en internationell utblick (PM 2016:05). I promemorian granskar Tillväxtanalys vilka formella tillstånd som behövs för att öppna gruvor i Sverige och i fem andra ledande gruvregioner: Finland, Po len, Ontario (Kanada) , Western Australia (Australien) och Minas Gerais (Bra si lien) . Vi dare be skrivs hur miljöfrågor hanteras i tillståndsprocessen. En slut rapport ska pre senteras i december 2016.

Översyn av bestämmelserna om riksintressen

I december 2013 beslutade den dåvarande regeringen om direktiv för en över syn av bestämmelserna om riksintressen (dir. 2013:126) och i januari 2014 ut sågs Elisabet Falemo (Elsäkerhetsverkets generaldirektör och tidiga re stats sek re terare vid Miljöde part ementet) till särskild utredare.

I december 2015 slutredov isades uppdraget i betänkandet Planering och be slut för hållbar utveckling – Miljöbalkens hushållningsbestämmelser (SOU 2015:99). Ut redningen föreslår bl.a. att alla områden av riksintresse en ligt 3 kap. miljöbalken ska omprövas i dialog med berörda kommuner se dan re ger ingen har fastställt krite rier för riksintresseområden. Tydliga beslut om riks intressen ska därefter f attas av utpe kade myndigheter. Riksintresse områ dena och beskrivningar av vilka värden som ska tillgodoses ska sedan doku menteras i ett nationellt d igitalt riksintresseregister un der Boverkets ansvar. Med för slaget förväntas utbredningen av områden av ri ksin tresse enligt 3 kap. miljö bal ken minska, vilket ger större utrymme för kommunerna att självstän digt göra bedömningar om tillämpning en av miljöbalkens hushåll nings be stäm mel ser.

Utredningsbetänkandet har ännu inte skickats ut på remiss.

Efterbehandlingsansvar

I 10 kap. miljöbalken finns de bestämmelser som reglerar vem som är ansvarig för att utreda och efterbehandla områden som är så pass fö rorenade att de kan medföra ska da eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Enligt huvud re geln är det den som bedriver eller har bedrivit verksamhet eller har v id tagit en åtgärd som har bidra git till föroreningen, den s.k. verksamhets ut öva ren, som är u trednings- och efterbehandlings ansvarig. Även en fastig hets ägare kan bli ansvarig.

Enligt 16 kap. 3 § miljöbalken kan tillstånd etc. som har meddelats enligt bal ken göras beroende av att den som avser att bedriva verksamhete n ställer sä ker het för kostnader na för det avhjälpande av en miljöskada och de andra åter ställningsåtgärder som verksamheten kan föranleda. En säkerhet ska god tas om den visas vara betryggande för sitt ändamål. Säkerheten kan ställas efter hand enligt en plan som vid varje tid tillgodoser det aktuella behovet av en säkerhet . Säkerheten ska prövas av till stånds myndigheten.

Enligt 15 kap. 34 § miljöbalken får tillstånd till en verksamhet som omfattar depo nering av avfall endast meddelas om verksamhetsutövaren ställer en sä ker het enligt 16 kap. 3 § miljöbalken.

I budgetpropo sitionen för 2016 (prop. 2015/16 :1 utg.omr. 20) konstaterar reger ingen att det fortfarande finns många områden i Sve rige som har föro renats av tidi gare verksamheter och som behöver åtgärdas. Vidare betona r re geringen att takten i saneringsarbetet mås te öka. En höjning av anslags ni vån anses därför vara nödvändig. Mot den bakgrund en föreslår regeringen att ytter ligare 50 miljoner kronor tillförs anslaget för sanering. Vidare infö rs ett eko nomiskt stöd till kom muner för sanering av mark för bostadsbyggan de fr.o.m. 2016.

Här kan också nämnas att närings- och innovationsminister Mikael Dam berg i ett svar på en skriftlig fråga (fr. 2015/16:511) från Birger Lahti (V) i janu ari 2016 fr am förde att Sverige ska ha en gruvnäring som tar sitt finansiella ansvar och att ekonomiska säkerheter i tillräcklig mån ska ställas för att efter be han dling ska kunna utföras. Minis tern hänvisade även till att Riksrevisionen nyligen har presenterat sina slutsatser och rekommendationer i rapport en Gruv av fall – ekonomiska risker för staten , och att denna ska tas om hand in om R egeringskansliet (se vidare nedan).

Förordningen om utvinningsavfall

Ett tillstånd för gruvverksamhet enligt miljöbalken ska b l.a. innehålla en av fallshante ringsplan och en plan för hur efterbehandling ska göras efter att verk samheten har upphört. Tillståndet innehåller också bestämmelser om att eko nomisk säkerhet ska lämnas för att säkerställa att tillräckliga resurser finns tillgängliga för efterbehandling om företaget inte har ekonomiska möjligheter att genomföra efterbehandlingen som planerat.

Den 1 juli 2013 trädde förordningen (2013:319) om utvinningsavfall i kraft. Utvin ningsavfall är det avfall som uppkommer som en direkt följd av utvin ningsindustrins verksamhet. Gruvor, men även grus- och bergtäkter, ingår i ut vin ningsindustrin. För ordningen innebär i huvudsak att det blir tydligare vad en avfallshanteringsplan ska innehålla, att denna plan alltid ska skickas till tillsynsmyndigheten och att det alltid ska prövas om den uppfyller kraven i förordningen.

Frågesvar om kontrollen av gruvbolagen

I juli 2015 besvarade närings- och innovationsminister Mikael Damberg en fråga från Jens Holm (V) om ministern hade för avsikt att vidta nå gra åtgärder för att stärka kon trollen av gruvbolagen (fr. 2014/15:657). Minist ern konsta terade bl.a. att Riksre visionen vid den tidpunkten hade inlett en granskning för att se om systemet med eko nomiska säkerheter respektive tillsyn över gruv när inge ns avfall fungerar på ett effek tivt och ändamålsenligt sätt. Vidare kon sta terade Damberg att gruvnäringen är viktig för Sverige och att Sverige ska vara ett föregångsland för en hållbar utveckling inom gruvindustrin. Han fram höll vidare att regeringen därför kommer att se över samhäl lets och gruv näringens ansvar för en hållbar gruvnäring. En analys av framkomliga vägar ska, enligt ministern, göras inom Regeringskansliet.

Riksrevisionen om gruvavfall och efterbehandling av mark

Riksrevisionen har granskat om det nuvarande systemet med ekonomiska sä ker heter för gruvverksamhet minimerar risken för att staten ska behöva be kos ta efterbehandling av gruvor. I rapporten Gruvavfall – Ekonomiska ris ker för staten (RiR 2015:20) konstaterar myndigheten att systemet med ekono miska säkerheter för gruvverksam het inte i tillräcklig utsträck ning mini me rar risker na för att staten och därmed skattebetalarna ska behöva bekosta nödvän dig ef ter behandling av nedlagda gruvor.

Riksrevisionen rekommenderar att regeringen utreder en långsiktig bransch fi nansiering av efterbehandling, kontroll och tillsyn av ned lagda gru vor när ställda ekono miska säkerheter inte räcker till. Berörda myndigheter bör ges i uppdrag att ta fram en långsiktig strategi för hantering av gruvavfall och bedömning av åtgärder för efterbehandling med beaktande av alternativ an vändning av gruvavfall. Regeringen bör också överväga om miljöbalkens re gler om att ställa ekonomisk säkerhet behöver förtydligas.

Härutöver anser Riksrevisionen att en lönsam gruvve rksamhet förutsätter att fyndig heten även kan bära kostnader för avfallshantering och efter behand ling av området. Detta prövas inte i samband med Bergssta t ens prövning av an sökan om bear betningskoncession. För att minska risken för att staten och där igenom skattebeta larna ska tvingas bekosta utgifter för efter behand li ng, an ser Riksrevisionen att regeringen bör överväga författ ningsändringar för att förtydliga att Bergsstatens prövning av en bearbetningskonces sion även ska inne fatta kostna der för avfallshantering och efterbehandling.

Regeringen kommer att redovisa sin syn på Riksrevisionens rapport i en skrivelse till riksdagen senast den 15 april 2016.

Mineralprospektering i vissa områden

Utskottet har vid flera tillfällen under de senaste åren behandlat motioner om att Bergsstaten inte ska kunna be vil ja undersökningstillstånd i områden som är klassade som naturreservat, Na tura 2000-områden eller världsarvsområden. Vid det senaste till fället re do visade utskottet bl.a. att bergmästaren inte gör nå gon prövning av mot stå ende intressen i samband med att ställning tas till en an sökan om under sök ningstillstånd (bet. 2014/15:NU14) . Det bergmästaren tar ställning till är dels om det finns anled ning att anta att en undersökning i om rådet kan leda till fynd av koncessionsmi neraler, dels sökandens lämplighet att utföra så dana under sökningar. Å andra si dan tillämpas miljöbalkens be stäm melser om områ des skydd av de myndigheter som svarar för miljöpröv ningen av själ va undersök ningsarbetet.

I nyssnämnda betänkande finns även en utförlig beskrivning av de bestäm mel ser som gäller för olika områdesskyddsformer enligt 7 kap. miljö balken (bl.a. naturreservat och nationalparker). Det framgår vidare att e nligt 3 kap. 6 § första stycket minerallagen får undersökningsarbete inte bedri vas i strid med ett naturreservats föreskrifter. Därutöver redovisade utskottet vad som gäl ler för prospekteri ng i Natura 2000-områden och i v ärldsarvsområden. För en närmare beskrivning av dessa bestämmelser hänvisas till förra årets mine ral politiska betänkande (2014/15:NU14).

Här kan också nämnas att ett i sammanhanget intressant domstolsavgörande kom i slutet av februari 2016. Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) genom för de då en s.k. rättsprövning av regeringens beslut från januari 2014 som rör de överklaganden av bergmästarens beslu t om bearbetningskoncession för om rå det Norra Kä rr K nr 1 i Jönköpings kommun. HFD konstaterade bl.a. föl jande :

Genom den begränsning som skett i koncess ionsärendet har prövningen inte omfattat en tillämpning av 3 och 4 kap. miljöbalken beträf fande mark an vänd ning för drifts anläggningar. Det innebär att inte heller den prövning av påverkan på Natura 2000-områden som föreskrivs i 4 kap. 8 § miljö bal ken har kommit till stånd. Berg mästarens och därmed också regeringens beslu t innefattar således inte en så dan prövning som avses i 4 kap. 2 § mi ne ral lagen. Det är inte uppenbart att felet sak nat betydelse för av göran det. Regeringens beslut ska därför upphävas.

Enligt uppgift från När ingsdepartementet analyseras hur detta domstols av göran de p åverkar den fortsatt a behandling en av aktuella ansökningar om bear bet nings koncessioner.

Utskottets ställningstagande

Sverige ska vara en föregångare för en hållbar utveckling inom gruvindustrin . Prospektering efter och utvinning av mine ral måste ske i samklang med så väl na turmiljön som det omgivande samhället. Näringen måste präglas av ett age rande som har såväl social och ekonomisk som miljömässig bärkraft. Mineral lag en ska säkerställa ett effektivt nyttjande av landets mineralresurser samti digt som miljöbalken och de miljöprövningar som fastställs i balken och i un der liggande för fattningar ska garantera att utvinning och prospektering sker på ett sätt som är förenligt med e n ambitiös miljöpolitik .

När det gäller det som anför s i motion 2015/16:2167 (S) om en tydligare väg ledning för ansökan om tillstånd för gruvverksamhet och att därigenom ku nna min ska handläggningstiderna hänvisar utskottet till att det för när varan de pågår ett arbete med att uppdatera den vägledning som finns och som bl.a. har tagits fram för att göra tillståndsförfarandet mer effektivt. Vidare utvär de rar Till växtanaly s för närvarande de satsningar som har gjorts för att korta led tider na i samband med miljötillståndsprocesser. Även Länsstyrelsen i Väs ter bottens län har haft i uppdrag att utveckla metoder, mätningar och sam ver kans former i syfte att effektivisera miljöprövningen för vissa verksam heter samt att identifiera orsaker till att tillståndsprövningen i vissa fall drar ut på ti den.

Utskottet konstaterar sammantaget att regeringen under det senaste året har fått och kommer att få ytterligare underlag som kan ligga till grund för fortsatta insatser till gagn för en effektivare handläggning av olika miljötillstånd eller andra prövningar med koppling till gruv- och mineralnäringen. Enligt utskottet saknas det därför skäl för riksdagen att uttala sig i linje med vad som efter frågas i motionen om kortare handläggningstider. Motionsyrkandet avstyrks.

I Sverigedemokraternas kommittémotion 2015/16:2850 tas frågor om efter behandling av mark upp. Här vill utskottet inledningsvis hänvisa till det ut skottet anförde när motsvarande förslag beha ndlades av utskottet våren 2015, dvs. att e tt tillstånd för gruvverksamhet ska innehålla villkor om att ekonomisk säkerhet ska lämnas för att säkerställa att tillräckliga resurser finns tillgängliga för efterbehandling om företaget inte har eko nomiska möjligheter att genom föra efterbehandlingen som planerat. Där utöver noterade utskottet att reger ingen har aviserat en ökad satsning på efterbehandling av förorenade områden. Utöver detta konstaterar utskottet att Riksrevisionen har granskat frågor om gruvavfall och efterbehandling och riktat kritik mot hur det nuvarande syste met är utformat. Riksdagen inväntar för närvarande den skri velse i vilken re ger ingen kommer att redogöra för hur de n ser på Riksrevi sio nens slutsatser och rekommendationer. Mot bakgrund av detta förefaller det min dre ända målsenligt av riksdagen att hörsamma önskemålet i motion en om ett till känna givande på temat sanering och åter ställning av mark i samband med gruv verksamhet. Utskottet avstyrker därför motionen i den ak tu el la delen.

I motion 2015/16:377 (V) begärs ett tillkännagivande om att Bergsstaten inte ska kunna bevilja undersökningstillstånd i vissa områden. Utskottet note rar inledningsvis att det har behandlat detta förslag vid flera tillfällen under de senaste åren och då bl.a. redovisat att det finns bestämm elser om olika hinder mot under sökningsarbete. Utskottet erinrade om att det exem pel vis inte är tillå tet att utföra undersökningsarbete i en nationalpark och att det i vissa andra områden krävs ett medgivande från den som berörs eller från olika myndig he ter. Undersökningsarbete får inte äga rum i strid med föreskrif t er för natur- el ler kul turreservat, och det krävs tillstånd för arbeten som på ett betydande sätt påver kar miljön inom bl.a. Natura 2000-områden. I sammanhanget kan ock så nämnas att det pågår beredning inom Regeringskansliet av för slag som har lämnats av Riksintresseutredningen och som kan ha betydelse för markan vändningen i vissa områden . Sammantaget an ser utskottet att riksda gen bör av slå motionen i den aktuella delen.

Även förslagen i motion 2015/16:3003 (C) har varit föremål för behandling av utskottet tidigare, senast våren 2015 (bet. 2014/15:NU14) . Utskottet anser in te att något nytt har till kommit i frågan utan avstyrker motionen med hän vis ning till det som d å anför des.

Avslutningsvis vill utskottet framhålla att det inte har ändrat uppfattning när det gäller det som anförs i motion 2015/16:1331 (M) om förstärkta mar k ägar rättigheter och som utskottet har tagit ställning till vid flera tidigare till fällen. Sålunda anser utskottet alltjämt att riksdagen inte bör ta några initiativ för att radikalt förändra mine ral lag stiftningen så att alla mine raler ska be trak tas som s.k. markägarmineral i linje med vad som föreslås i motion en. Motio nen avstyrks därför även denna gång.

Avgifter och ersättningar

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår samtliga motionsyrkanden om mineralersättning och olika avgifter. Utskottet hänvisar till att det pågår en översyn av de avgifter som gruvnäringen måste betala. Översynen omfatta r även den s.k. mineralersättningen.

Jämför reservationerna 4 (M), 5 (SD) och 6 (V) samt särskilt yttrande (KD).

Inledning

Minerallagen och äganderätten

Enligt grundlagen (2 kap. 18 § regeringsformen) är varje medborgares egen dom tryggad utom när det krävs för att tillgodose angel ägna allmänna intres sen. Att mi neral kan tas till vara och brytas och att trygg försörjning ska pas inom mineralbranschen har ansetts vara av sådant allmänt intresse. Gru nd la gens förutsättningar för in grepp i markägarnas rätt har, som redan nämnts, där fö r ansetts vara uppfyllda. I bör jan av 2005 beslutade riksdagen om omfat tande ändringar i minerallagen (prop. 2004/05:40, bet. 2004/05:NU8). Då in för des också en s.k. mineralersättning.

Mineralersättning och andra avgifter

Mineralersättning från koncessionshavaren till markägarna syftar till att uppnå en bättre balans mellan exploatörer och markägare (7 kap. 7 § minerallagen). Er sättningen ska motsvara 2 promille av värdet av de mineral som omfattas av koncessionen och som har brutits under året. Av ersättningen ska t re fjärde delar tillfalla fastig hetsägarna inom koncessionsområdet och en fjärde del sta ten. Bestämmelserna om mineralersättning gäller alla konces sioner som har beviljats sedan maj 2005 och där gruvdrift pågår.

Enligt 14 kap. minerallagen ska sökande i ärenden enlig t minerallagen be tala en ansök ningsavgift i enlighet med vad regeringen före skriver (1 §). Inne havare av un dersökningstillstånd ska dessutom betala en avgift till sta ten (2 §). Avgiften ska bestämmas med beaktande av under sökningsområde ts stor lek och arten av de mine ral som omfattas av tillståndet enligt vad regeringen när mare föreskriver. Hur avgif ternas storle k m.m. bestäms framgår av 10–13 §§ mi neralförordningen.

Av SGU:s årsredovisning för 2015 framgår det att för brytningsåret 2015 var reglerna om mineralersättning till staten och markägarna tillämpliga p å sammanlagt 16 bearbetnings koncessioner. För den gruvbrytning som sked de under 2014 beslutade bergmäs taren om mineralersättningar i början av 2015. Totalt uppgick ersättningen till ca 7,4 miljoner kronor med fördelningen ca 1,8 miljoner kronor till staten och ca 5,5 miljoner kronor till markägarna.

Motionerna

I motion 2015/16:1765 av Mats Green (M) slås det fast att det inte finns någon särskild gruvskatt i Sverige men däremot en s.k. mineral ersätt ning som uppgår till 2 promille av värdet på den brutna malmen. Motio nären anser att denna kan betraktas som obetydlig eftersom de som främst drabbas och får hantera konsekvenser, kostnader och miljöför störing av detta – berörda kom muner och regioner – inte får någon del av ersättningen. Motionären refererar sedan till bestämmelser som nyligen har införts i den au straliska gruv regionen Wes tern Australia, där kommuner och berörda inom delstatliga re gio ner k om mer i åtnjutande av mineralavgifter. På detta sätt har man enligt motionären fått en stark lokal nyt ta och uppslutning kring en viktig näring, man har stimulerat företagande, arbets tillfällen, entreprenörskap, utbyggd ser vice och infrastruk tur investeringar som skapat s prångbrä dor för tillväxt och utveckling i d essa ofta mindre samhällen, kommuner och regi oner i avfolk ningsbygd. Motio nären föreslår att en liknande modell – royalties for r egions – i tillämpliga delar in förs i den svenska gruvlagstiftningen.

I Moderaternas kommittémot ion 2015/16:2455 a v Lars Hjälmered m.fl. kon sta te ras det att den svenska gruvindustrin skapar arbete och tillväxt och bidrar till den ge mensamma välfärden. De anser dock att regeringen bör se över markägarnas rättig heter som fordringsägare gällande sin del av mineral ersättningen vid en kon kurs.

Sverigedemokraterna vill stimulera och bidra till gruvnäringens tillväxt på flera sätt, sägs det i kommittémotion 2015/16:2850 av Jo sef Fransson m.fl . Motion ärerna anser att det är rimligt att värdet av mineralt illgångarna ska komma medborgar na till del och vill därför reformera mineralersättningen. Deras uppfattning är att om staten inte erhåller någon direkt ersättning för det värde som bryts ur en gruva kan det heller inte förväntas att staten ska finan siera t.ex. järnvägsutbyggnad. En re formerad mineralersättning skulle, enligt dem, möjliggöra en mer aktiv gruvpolitik (yrkande 1). Mineralersättningen bör tas ut med totalt 5 procent, att jämföra med dagens 2 promille. Mark ägarens andel bör kvarstå på dagens nivå medan resterande del ska tillfalla staten. Statens andel bör placeras i en fo nd, vars syfte ska vara att sti mulera utveckling och sysselsättning på landsbygden. På så vis garanteras att det offent liga får avkastning på sina investeringar i form av e xempelvis infra struktur som kom mer landsbygden och medborgarna till del.

Gruvorna i Sverige är viktiga me n kan också orsaka miljöförstöring, sägs det i mo tion 2015 /16:2807 av J abar Amin (MP). Vidare påpekar motionären att gruv verksamhet kan påverka andra näringar som exempelvis rennäringen, turismen och friluftslivet negativt. Motionären konsta terar att de n s.k. mine ral ersätt ningen på 2 promille är låg jäm fört med i andra länder och att det finns flera skäl till att införa en gruvskatt. Ett skäl är, enligt motionären , att en större del av de pengar som gruvbolagen tjänar ska gå tillbaka till samhäll et och lo kal samhällena och däri gen om bidra till en jämnare fördel ning. Ett annat skäl är för at t ersätta samhället för de kost nader för vägar och annan infrastruktur som driften innebär. Kostnader och milj öförstöring drabbar lo kal samhäl let me dan intäkterna i många fall nästan helt utebli r. Motionären menar att en av se värd höjning av mineralavgiften är nödvändig och begär ett tillkänna gi van de från riksdagen om detta. Pengarna kan fonderas och delar av den inbe talda skatten ska sedan återgå till lokalsamhället. Den andra delen ska reser ve ras för utveck lig och omställningen till ett miljövänligt o ch klimatsmart sam häl le och kommande generationer. Hur stor respek tive del ska vara bör bli föremål för en utredning.

Gruvindustrin är en strategiskt viktig näring för Sverig e, sägs det inled nings vis i kom mittémotion 20 15/16:377 av Håkan Svenneling m.fl. (V). Mo tio närerna konstaterar vidare att Sverige är ett mycket attraktivt land för mine ral pros pektörer. Ersä ttningen till staten och fastig hetsägare vid eventuell gruv drift är i internationell jäm förelse dock mycket liten. Gruv näring en i Sve rige är dess utom den lägst beskattad e gruvnäringen i världen. Motio närer na an ser att regeringen bör tillsätta en utredning som ser över regelverket för gruv nä ringen, inklusive frågan om nivån på mineraler sätt ningen, i syfte att ska pa en långsiktigt h ållbar näring som främjar landsbygdsutveck lingen (yr kan de 19). Enligt motionärer na bör utredningen särskilt beakta hur en refor merad mine ralersättning ska kunna komma de berörda byg derna till del på ett bättre sätt (yrkande 20).

I motion 2015/16:866 av Penilla Gunther (KD) konstateras det att i många länder regleras prospek tering och gruv brytning inte bara genom lagstiftning utan även genom skatter, avgifter och royaltyer /mineralersättningar till staten . I vissa fall förpliktigas prospektören att använda en viss summa för undersök ningsverksamhet inom en bestämd tid. I Sverige tas det ut en s.k. mineral ersättning för de mineral som bryts. Motionären anser att Sverige har en i för hållande till andra länder låg mineral ersätt ning som inte heller omfattar even tu ella kostnader för sanering. Hon menar att det därför är ganska enkelt för före tag att verka på ett område under en tid, för att sedan lämna det i et t skick där få andra verksam het er kan gå in direkt utan erforderliga åtgärder på mar ken. Motionären föreslår ett tillkännagivande om att det behövs en översyn av mine ralersättningen så att även kostnader för framtida saneringsåtgärder räk nas in.

Vissa kompletterande uppgifter

Tidigare riksdagsbehandling

Riksdagen har behandlat m otionsyrkanden om ändringar av mineralersätt ningen och dess fördelning mel lan oli ka mottagare eller om att införa någon form av ”gruvskatt” vid flera tillfällen de senaste åren. Våren 2015 av styrk te utskottet de då aktuella motionerna och anförde följande (bet. 2014/15:NU14):

Riksdagen har vid flera tillfällen under de senaste åren behandlat motioner om mineralersättningens storlek och fördelning och om de andra avgifter som innehavare av prospekteringstillstånd eller bearbetningskoncessioner är skyldiga att erlägga enligt minerallagen. När liknande motionsförslag nu på nytt ligger på riksdagens bord konstaterar utskottet att regeringen har aviserat en översyn av det man betecknar minerala vgiften. Även om be greppet mine ralavgift kan uppfattas som något svårtolkat har utskottet erfarit att denna översyn kommer att ha ett brett anslag och omfatta såväl mineralersättningen, de avgifter som regleras i 14 kap. minerallagen och andra avgifter som belastar gruvnäringen. Utskottet ser ingen anledning att i detta läge föregripa denna översyn genom ett uttalande till stöd för någon av de nu aktuella motioner na. Samtliga motioner i avsnittet avstyrks såle des i de berörda delarna.

I en reservation (SD) framfördes andra uppfattningar än utskottets majoritet kring dessa frågor.

När det gäller s.k. r oyalties for regions kan nämnas att utskottet årligen bru kar behandla motioner som på olika sätt gäller återföring av medel från vat ten- och vindkraft samt vissa andra naturresurser till de regioner där utvin ning en sker. Senast skedde detta våren 2015 (bet. 2014/15:NU7). Utskottet anförde då – liksom det gjort vid flera tidigare till fäl le n – bl.a. att principerna för sta tens budgethantering ska gälla, dvs. att stat liga in komster från ett geo grafiskt om råde eller från en produktions anlägg ning ba serad e på natur resurser inte ska kop p las till statliga utgifter inom sam ma om råde. Införandet av sådana kopp lingar skulle kräva korrige ringar till dessa kom muner via ett nytt kommu nalt utjäm ningssystem eller via andra statliga bud getposter. Utskottets bedöm ning var alltjämt att detta samman taget skulle leda till en svårgenom tränglig bud get ha ntering. Vidare konstaterade ut skot tet att l iknande yrkanden vid flera till fällen har avstyrkts av skatte ut skottet som har delat närings ut skottets be döm ning.

Motioner med liknande inriktning kommer att behandlas av utskottet senare under innevarande vår ( se bet. 2015/16:NU17 Regional tillväxtpolitik).

Regeringen avser att se över mineralavgiften

I budgetpropositionen för 2015 (prop. 2014/15:1 Finansplanen s. 46) angav re ger ingen att den har för avsikt att medverka till att nya modeller skapas för att utveckla samhällets och gruvnäringens ansvar för att finansiera de inves teringar som krävs för en miljömässigt hållbar gruvnäring och samhällsut veck ling. Regeringen avsåg i detta sammanhang att göra en översyn av mine ral avgiften och återkomma till riksdagen med förslag.

Översyn av mineral ersättningen och vissa andra avgifter

Inom ramen för regeringens mineralstrategi fick Tillväxtanalys i juli 2015 i uppdrag att kartlägga Sveriges attraktivitet som gruvland och vilka faktorer som påve rkar detta. I en delrapport ska Tillväxtanalys redovisa hur nivån på mineral ersättningen och andra avgifter enligt minerallagen påverkar Sveriges attrak ti vitet som gruvland.

I uppdragsbeslutet återgav regeringen sitt ovan refererade uttalande i fi nans planen och angav att uppdraget till Tillväxtanalys är en del i den över synen. Den del av uppdraget som avser mineralersättningen och andra avgifter redovisa de s i promemoria n Tillstånd och miljöpröv ning för att öppna gruvor – en internationell utblick (PM 2016:05) i sl utet av mars 2016 . I prome morian konstateras det bl.a. att den svenska och den finska lagstiftningen, so m ger markägaren rätt till mineralersättning, är unik a då markägarens rättig heter till mineralerna som regleras i gruvlagarna inte kan sägas vara helt klar. I prak tiken har reglerna inneburit att marken där en gruva eventuellt kan eta bleras nästan alltid förvärvas av gruvbolaget. Vidare noteras det att det i flera länder förekommer s ystem för att fördela de skatte intäkter och de avgifter som beta las för prospektering och gruvdrift på flera nivåer lo kalt, regionalt och natio nellt.

Utskottets ställningstagande

Riksdagen har behandlat m otionsyrkanden om ändringar av mineral ersätt ningen och dess fördelning mellan olika mottagare eller om avgifter som regle ras i minerallagen vi d flera tillfällen de senaste åren. Våren 2015 avstyrkte utskottet de då aktuella motionerna och konstaterade bl.a. att reger ingen har avi serat en översyn av det man betecknade mineralavgiften. Till växt analys har sedermera – som en del av denna översyn – fått i uppdrag att kartlägga Sve riges attraktivitet som gruvland och ska inom ramen för det uppdraget även redo visa hur nivån på mine ral ersättningen och andra avgifter enligt mine ral lagen påverkar detta. Den del av uppdra get som gäller mine ral ersätt ningen och andra avgifter redo visa des till reger ingen i slutet av mars 2016.

Utskottet ser ingen anledning för riksdagen att föregripa regeringens fort satta beredning av det nyss omnämnda underlag som nyligen har presen terats av Tillväxtanalys. Samtliga yrkanden som på något sätt gäller mineral ersätt ningen eller avgifter som regleras i minerallagstiftningen bör där för av slås av riks dagen.

När det gäller förslaget i motion 2015/16:1765 (M) om att införa det som beteck nas royalties for r egions hänvisar utskottet till den syn på geografiskt betingad återföring av medel från statsbudgeten som utskottet har redovisat vid ett fler tal tillfällen när det har behandlat förslag med liknande innebörd men som då i första hand har gällt skatteintäkter från vind- eller vatten krafts produk tion. Utskottet anser således att en konstruktion av det slag som efter frågas skul le kräva korrigeringar via ett nytt kom munalt utjämningssystem eller via andra statliga budgetposter , vilket skulle kunna resultera i en svår genom träng lig budgethantering. Motionen avstyrks.

Sammantaget innebär detta att utskottet avstyrker motionerna 2015/16:377 (V), 2015/16:866 (KD), 2015/16:1765 (M), 2015/16:2455 (M), 2015/16:2807 (MP) och 2015/16:2850 (SD) i de aktuella delarna.

Uranbrytning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår samtliga motionsyrkanden om ett förbud mot uran bryt ning. Utskottet hänvisar bl.a. till att regeringspartierna i en ge mensam överenskommelse har deklarerat att de inte har för avsikt att öppna upp f ör utvinning av uran i Sverige.

Jämför reservationerna 7 (C) och 8 (V).

Motionerna

Till f öljd av Sveriges extremt exploa teringsvänliga minerallagstiftning står nu en rad prospekteringsföretag i kö för att få påbörja utvinning av bl.a. uran oc h fossilgas ur alunskiffer, konsta teras det i motion 2015/16:1027 av Matilda Ern krans (S). Detta skapar stor oro i delar av Öre bro län där det finns mycket ne ga tiva erfarenheter från tidigare brytning a v alunskiffer. Motstån det och det folkliga engagemanget mot brytning är starkt . D ärför anser motionären att riks dagen genom e tt tillkännagivande bör framför a till regeringen att Sve rige b ör säga nej till uran brytning.

I motion 2015/16:153 av Edvard Riedl (M) slås det fast att Sverige är det land i Euro pa som bedöms ha de största tillgångarna på uran. Detta gör uran prospektering och brytning intressant för både nationella och interna tio nella före tag. Eftersom staten står för de långvariga miljökonsekvenserna av en eventuell ura nbrytning bör vinsterna av uran brytningen gå till staten. Detta hindrar inte att privat a bolag kan stå för själva drif ten. Regeringen bör under söka möjlig heten för att de huv udsakliga vinsterna av uranbryt ning kom mer sta ten till del i form av en statlig uranfond.

D et pågår för närvarande prospektering efter uran på fler a håll runt om i lan det , sägs det i motion 2015/16:2962 av Jan R Andersson (M) . Motion ären slår även fast att liksom all gruvbrytning inne bär uran bryt ning omfattande mil jö påverkan. Vad som dessutom kan vara problema t iskt vid uranbrytning är den urlak ningsprocess som innebär att radioaktiva äm nen kan spridas och där gruv rester kan avge radioaktiv strålning. Motio nä ren efterfrågar ett tillkänna gi vande om att eventu ella miljö konsekvenser av uran brytning i Sverige ska ses över.

I motion 2015/16:2477 av Stina Bergström (MP) konstateras det inled ningsvis att Sverige inte har haft någon uranbrytning sedan Ranstadverket utan för Skövde lades ned 1969. Även om det i dagsläget inte finns någ on ansökan om att få bryta uran finns det en ständig debatt och oro i de områden av landet som ligger vid uranfyndigheter, bl.a. Jämtland, Skaraborg och Närke. Motio nären kon staterar att ingen vill ha uran brytning i närheten av sin bostad, sitt fritidshus eller sina ströv-, jakt- eller fiskeområden. Vidare men ar motio nären att hotet om uran b rytning även kan hämma annan utvec kling på orter där pros pektering pågår. Genom att säkerställa att uranbrytning inte kan ske i Sve rige frias bygd erna från oron. Motionären före slår därför ett tillkänna gi van de om ett förbud mot uranbrytning eller något annat sätt som säkerställer att uran inte kan brytas i Sverige.

Även i Centerpartiets partimotion 2015/16:2369 av Anders W Jonsson m.fl. före slås ett tillkännagivande om ett nationellt förbud mot uranbrytning (yrkan de 20). Motionärerna vill påskynda omställningen till det klimatneutrala sam hället och anser att det är viktigt att Sverige tydligt profilerar sig som ett före gångsland när det gäller utv eckling och användning av förny bar energi. Ett viktigt steg på vägen är, enligt motionärerna, at t tydligt ta avstånd från utvin ning av fossil energi i Sverige. Detta inkluderar alltså även ett nat ionellt förbud mot uranbrytning.

Gruvindustrin är en strategiskt viktig näring för Sverig e, sägs det inled nings vis i kom mittémotion 2015/16:377 av Håkan Svenneling m.fl. (V). Mo tio närerna menar dock att en moder nisering av det svenska samhället, som mö ter olika miljö- och kli matutmaningar, måste innebära att även gruv när ingen utvecklas i samklang med övriga delar av samhället. Motionärerna anser att den tidigare regeringens mineralstrategi är otill räck lig för att skapa en håll bar mineralbrytning. De vill att riksdagen genom ett till kännagivande ska upp ma na regeringen att utreda hur ett lagstiftat förbud mot uranbrytning kan in föras (yrkande 18).

Vissa kompletterande uppgifter

Uranfyndigheter m.m.

Uran förekommer i jordskorpan och är ofta associerat med andra metaller, såsom järn, koppar, guld och s.k. sällsynta jordartsmeta ller . Strål nings egen skaperna i berggrunden används i samband med prospektering. Uran kan sägas visa vägen till andra fyndigheter. I Sve rige förekommer uran i många om rå den, såväl i urberg som i yngre bergarter. Min eraliseringar med uran har iakt tag its i bl.a. Norrbottens, Väster bottens, Jämtlands, Skåne och Östergöt lands län samt på Öland, i Västergötland och i Närke. I Ranstad vid Billingen i Väs tergötland utvanns totalt ca 200 ton naturligt uran under perioden 1965–1969.

Jämfört med länder som har stora uranreserver (exempelvis Australien, Ka zakstan och Ryssland) är urantillgången i Sverige begräns ad. Halterna av uran i den sven ska berggrunden är dessutom väsentligt lägre än i d e stora uran pro ducerande länder na. Generellt sett är de kända svenska till gångarna därför eko nomiskt mind re brytvärda. Världsmarknadspriserna på uran, säkerhets lä get, infr astruktursituationen och det aktu ella opinionsläget är utöver uranhal ten dock fakt orer som också kan påverka före tags intresse för att prospektera efter uran. Även förutsättningarna för att utvinna andra värdefulla mineraler sam tidigt med eventuell u ranutvinning kan påverka intres set.

Priset på uran är för närvarande ca 35 dollar per pund (454 gram) . P riset har pendlat mellan 30– 50 dollar under de senaste fyra åren. E n kort period under 20 07 låg priset över 140 dollar per p und. En dansk studie från 2015 visar a tt uran mark na den kommer att känne tecknas av stora förändringar under 201 6. När det gäller konsumtion en är länder som Tyskland och Japan på väg bort från k ärnkraften, medan Kina och Ryss land har ambitiösa utbyggnads program som gör att efterfrågan förväntas öka.

I februari 2016 kom den danska regeringen och Grönlands självstyre över ens om regler för export av uran från Grönland. Avtalet innebär att mark naden har fått en ny global spelare. Uranfyndigheter f inns på flera platser på Grön l and.

Uranprospektering i Sverige

Vid ingången av 2016 fanns det enligt mineralrättsregistret 21 undersök nings tillstånd där uran har angetts som et t av de mineral som eftersöks. Ett under sök nings tillstånd som har beviljats för ett mineral gäller emellertid äv en för övriga mineraler, med un dantag för olja, gasformiga kolväten och diamant där tillståndet bara gäller för det ämne som har angetts i ansökan. Det mineral som a nges i en ansökan avspeglar därför inte nödvän digtvis den fak tiska verksam heten.

Eftersom ingen motion i år avser uranprospekte ring beskrivs inte de regler som gäller för sådan prospektering i dett a betänkande. Det bör dock n ämnas att liksom för all prospektering efter kon cessionsmineral krävs ti llstånd enligt mineral lagen. Bero ende på vilka prospekteringsmetoder som används behövs också tillstånd enligt andra lagar , däribland miljöbalken. För en närmare be skrivning av de aktuella bestämmelserna hänvisas till utskottets mineral poli tiska betän kande från våren 2015 ( bet. 2014/15:NU14 ) .

Lagstiftning kring uranbrytning

I Sverige får uran inte brytas utan att tillstånd har utf ärdats enligt minerallagen, mil jöbalken och kärntekniklagen. En miljökonsekvens beskrivning ska bifogas en ansö kan enligt samtliga tre lagar. I ärenden om beviljande av koncession ska 3 och 4 kap. miljöbalken tillämpas. I dessa kapitel finns bestämmelser om hushållning med mark- och vattenområden, bl.a. områden av riksintresse. Reg lerna innebär att om råden som har ett särskilt nationellt intresse inte s ka tas i anspråk för andra ända mål innan frågan om den långsiktiga lämpligheten har klarlagts. Områden av riks intresse för ett antal angivna ändamål ska enligt be stämmelserna skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra eller skada än damålen. Utskottet n otera r även den pågå ende översyn av bestämmelserna om riksin tres sen som har nämnts tidigare.

Tillstånd enligt minerallagen att få bearbeta en ura nfyndighet (bearbet nings koncess ion) meddelas av bergmästaren. Enligt 8 kap. 2 § minerallagen ska ärenden om be viljande av bearbetningskoncession hän skjutas till r eger ingen för prövning, om berg mästaren bedömer att frågan om koncession är sär sk ilt betydelsefull ur allmän syn punkt. Bergmästaren ska även hänskjuta ären det till regeringen om han eller hon finner det motiverat att frångå det läns styrelsen har föreslagit när det gäller hushållning med mark- och vatten om råden enligt 3 eller 4 kap. miljöbalken . Bergmästaren utreder frågan och bi fo gar ett eget yttrande i de ärenden som hänskjuts till regeringen för pröv ning.

Enligt miljöprövningsförordningen krävs det vanlig en tillstånd från mark- och mil jödomstolen för gruvdrift eller gruvanläggning för brytning av malm, mineral eller kol. Enligt 17 kap. 1 § miljöbalken ska anläggningar för brytning, bearbet ning eller anrikning av uranhal tigt material dessut om tillåtlighets prö vas av reger ingen.

Tillåtlighetsprövningen gäller övergripande frågor o m lokalisering, art och omfatt ning samt frågor om verksamhetens effekter på markanvändning och miljö, energi, transporter m.m. De bedömningar som ska göras är ytterst att be trakta som politiska ställningstaganden där det framstår som naturligt att regeringen har det avgörande in flytandet över huruvida verksamheten ska få komma till stånd eller inte. I samband med prövningen kan regeringen besluta om särskilda vi llkor för att tillgodose allmän na intressen.

Regeringens beslut är bindande för den ordinarie tillståndsmyndigheten. Den na kan alltså inte avslå en ansökan om tillstånd till en ver ksamhet som re geringen vid pröv ning enligt 17 kap. miljöbalken har funnit tillåtlig. De n kan inte heller bifalla en an sökan om tillstånd som regeringen vid prövningen har funnit otillåten. Regeringens beslut i tillåtlighetsfrågan omfattas av lagen (2006:30 4) om rättsprövning av vissa re geringsbeslut, vilket innebär att Hög sta förvaltningsdom stolen efter ansökan om rätts prövning prövar om reger ingens avgörande strider mot någon rättsregel.

Enligt 17 kap. 6 § miljöbalken får regeringen til låta verksamheten endast om kom munfullmäktige i den kommun där en uranfyndighet ska bearbetas har tillstyrkt detta. Någon möjlighet för regeringen att tillåta uranbrytning mot kom munens vilja finns därmed inte. K ommun er har alltså en lagfäst vetorätt mot uranbrytning inom den egna kommunen .

För drift av en anläggning för utvinning av ett kärntekniskt ämne krävs till stånd enligt kärntekniklagen. Frågan om tillstånd enligt kärntekniklagen för uranbrytning prövas också av regeringen. Denna prövning görs parallellt och samordnat med tillåtlighets prövningen enligt miljöbalken. Strålsä kerhetsmyn digheten bereder ären det och överlämnar med ett eget yttrande handlingarna i ärendet till regeringen.

Ansökningar om koncession för uranbrytning i Sverige

Varken Bergsstaten, miljödomstolarna eller regerin gen har tagit ställning till nå gon ansökan om tillstånd för att bryta uran då inge n sådan ansökan har in kommit se dan brytningen i Ranstad på 1960-talet. Den kommunala vetorät ten har således inte heller utnyttjats.

Uranfrågan i mineralstrategin

Den svenska mineralstrategin är avgränsad till sådana mineral som inte är att betrakta som energitillgångar. Frågor om prospektering efter el ler brytning av uran berörs där med endast indirekt av de åtgärder som strategin omfattar.

Tidig a re riksdagsbehandling

Motioner om uranbrytning behandlades av utskottet senast våren 2015 (bet. 2014/15:NU14). Samtliga motioner avstyrktes. Utsk o ttet anförde då bl.a. föl jan de :

Utskottet konstaterar att regeringspartierna i en gemensam överenskom melse har deklarerat att de inte har för avsikt att öppna för utvinning av uran i Sve rige. Denna utfästelse anser ut skottet vara en tillräckli g grund för att avstyrka de mo t ionsyrkanden som gäller införande av ett fö rbud mot uranbrytning i Sve rige .

– – –

Förslaget [ … ] om att det bör inrättas en statlig uranfond avstyrks ock så – liksom utskottet har gjort vid åtskilliga tidigare tillfällen.

I en reservation (C) framfördes uppfattningen at t det borde utredas hur ett lag stiftat förbud mot uranbrytning kan införas i Sve rige och att den kom muna la veto rätten mot uranbrytning bör utvidgas till att även omfatta uran pros pek te ring i alunskiffer.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har under flera års tid avstyrkt motioner om ett förbud mot uran brytning i Sverige. Utskottet har bl.a. hänvisat till att den gällande kom munala vetorätten mot uranbrytning har varit tillräcklig och att det är regeringen som genom sin tillåtlighetsprövning enligt 17 kap. 1 § miljöbalken avgör huruvida eventuell brytning av uran ska komma till stånd . Vid det senast tillfäl let erin rade utskottet också om att regeringspartierna i en gemensam överenskom mel se har deklarerat att de inte har för avsikt att öppna för utvin ning av uran i Sve rige.

Eftersom utskottet inte anser att det har tillkommit något nytt i frågan om uran brytning i Sverige avstyrk s återigen samtliga förslag om att införa ett för bud mot så dan brytning . Eftersom intresset för uranutvinning i Sve rige dess utom tycks vara svalt anser utskottet inte att det finns något skäl att ge nom föra en allmän miljökonsekvensanalys av en eventuell brytning av uran i linje med vad som föreslås i motion 2015/16:2962 (M). Krav på sådana ana lyser kom mer att stäl las med stöd av miljöbalken på den som ansöker om till stånd för uranbrytning. Förslaget i motion 2015/16:153 (M) om att det bör in rättas en statlig uranfond avstyrks också – liksom utskottet har gjort vid åt skilliga tidi gare tillfällen.

Med hänvisning till det anförda avstyrks motionerna 2015/16:153 (M), 2015/16:377 (V), 2015/16:1027 (S), 2015/16:2369 (C), 2015/16:2477 (MP) och 2015/16:2962 (M). Motionerna 2015/16:377 (V) och 2015/16:2369 (C) av styrks i de här aktuella delarna.

Skiffergas och andra kolväten

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om att införa ett förbud mot utvinning av fossila energikällor. Utskottet hänvisar till de strikta svens ka miljöreglerna för utvinning av olja, gas och andra kolväten och de begränsade geologiska för ut sättningarna att bedriva skiffer gas utvinning genom s.k. frack ning i Sverige . Utskottet påminner även om att regeringspartierna i en gemensam överenskommelse har uttalat att Sverige inte ska öppna upp för utvinning av olja eller gas.

Jämför reservation 9 (V).

Motionerna

I motion 2015/16:3004 av Anders Åkesson och Per-Ingvar Johnsson (båda C) fram hålls det att nya fossila bränsletillgångar som t.ex. skiffergas riskerar att försena omställningen till för nybar energi. Miljöpåverkan och metangas ut släpp vid gas- och oljeut vin ning ur skif f er är ytterligare osäkerhetsfak torer i den globala pågåen de energi omställ ningen. Motionärerna anser att det enda rim liga förhållnings sättet är att all ut vin ning av fossil energi fullt ut står för sina miljökost nader. Att ut vin na gas och olja ur skiff er genom hydraulisk spräck ning ( s.k. frack ning ) är ock så förenat med påtag liga och oöversiktliga mil jöris ker. Med hän visning till försiktig hets prin cipen bör Sve rige, enligt mo tio närernas uppfatt ning, därför införa ett för bud mot gas- och oljeutvinning ur skiffer.

För att Sverige ska vara ett föregångsland i klimatom ställningen krävs poli tisk hand lingskraft, sägs det i Vänsterpartiets partimotion 2015/16 :187 av Jonas Sjöstedt m.fl. Bolag söker efter både skiffergas och skifferolja på Öland, Got land och i Östergötland. Utvinning av ännu mer fossil energi skulle mot ver ka den nödvändiga energiomställ ningen o ch dessutom riskera stora nega ti va miljöeffekter. Ett nationellt förbud mot utvinning av f ossil energi bör infö ras (yrkan de 14).

O m riksdagen inte antar det ovan nämnda förslaget om ett nationellt förbud måste kommun ernas självbestämmande värnas. En k ommunal vetorätt mot ut v inning av fossil energi bör därför en ligt motionärerna införas (yrkande 15).

Vissa kompletterande uppgifter

Skiffergas

Skiffergas är naturgas som bildas och binds i berggrund som består av skiffer. Skiffer på stora djup är relativt tät, vilket tidigare har gjort det mycket svårt att producera gas ur den. Ny teknik har dock skapat förutsättning ar för lönsamhet inom detta seg ment. För att öka tillströmningen av gas till borrhålen spräcker man skiffern med hjälp av högt vattentryck i borrhålet, och skapar därigenom sprickor kring borrhålet där gasen kan strömma till. Denna metod kallas hy drau lisk spräckning (frackning). I samband med spräckningen injekteras kvarts sand som håller sprickorna öppna. Förut om sand och vatten tillförs ke miska tillsatser fö r att minska friktionen i spric korna. De hål som borras för skiffergasutvinning är ofta mer eller mindre horisontella i den gasförande skiffern.

Skiffe r gas i Sverige

I Sverige förekommer alunskiffer i delar av Skåne, Västergötland, Öster göt land, Närke, Öland, fjällkedjan och södra Östersjön. Lokalt kan den gas som på träffas inom alunskifferområdena i Östergötland, Västergötland, Närke och på Öland innehålla utvinningsbara mängder gas. Lokalt i centrala och sydväst ligaste Skåne förekommer alunskiffern på större djup, vilket innebär att det skul le kunna förekomma termiskt bildad skiffergas där.

Av en rapp o rt från SGU som publicerades i juni 2014 framgår det att frack ning endast kan tillämpas inom mycket begränsade områden i Sverige. De om råden där det kan finnas ter miskt bildad gas och där frackning skulle kunna vara teoretiskt möjlig att använda finns i delar av Skåne. Skiffer gasutvinning be döms dock vara olämplig på dessa platser, bl.a. på grund av läget i en tät befolkad region, begränsade skiffervolymer och – framför allt – att den skiffer som finns inte innehåller någon större mängd gas. I Östergötland finns lokala ansamlingar av s.k. biogent bildad och därmed mer ytligt före kom man de gas. Volymen och värdet av gasen i d essa områden är ur ett internat ionellt per spek tiv dock mycket liten, och utvinning bedöms enligt den nyssnämnda SGU-rap porten endast vara möjlig i mindre skala. Man skulle i så fall använda mer konventionell utvinningsteknik och alltså inte frackning.

Bestämmelser om prospektering efter eller utvinning av naturgas

Utöver de tillstånd som utfärdas av Bergsstaten för prospektering eller utvin ning är flera av de verksamheter som är aktuella för naturg as även tillstånds- eller anmäl ningspliktiga enligt 9 kap. miljöbalken. Bestämmelserna har redo vi sats närmare i utskottets betänkande 2014/15:NU14.

Här bör noteras att Naturvårdsverket i sin översyn av prövningen av miljö farlig verk samhet har presenterat ett antal förslag som tar sikte på vilka reg ler som ska gälla för s.k. djupborrning . För slagen var utskickade på remiss t.o.m. den sista februari 2016.

Tidigare riksdagsbehandling

Våren 2015 avstyrkte utskottet förslag om skiffergas och annan fossil energi, varav några var desamma som de nu aktuella (bet. 2014/15:NU14). Utskottet anförde då följande:

Gasutvinning förekommer i dagsläget endast i mycket begränsad utsträck ning i Sverige. De svenska miljöbestämmelser som reglerar utvin ning av gas, olja eller andra kolväten kan betraktas som strikta. Förut sättningarna för utvinning av gas eller olja ur skiffer i Sverige är, enligt SGU :s bedöm ningar, dessutom begrän sade som en följd av Sveriges geologiska för hål landen. Tillgången till gas som kan utvinnas genom s.k. hydraulisk spräck ning är både för liten och lokaliserad till områden där denna utvin nings metod är olämplig att använda. Till detta ska även fogas att re ger ings par tierna i en gemensam överenskommelse har uttalat att Sverige inte ska öpp na för utvinning av olja eller gas.

Sammantaget anser utskottet att det anförda kan fungera som en grund för riksdagen att avslå de motioner i vilka det efterfrågas ett förbud mot gas- och oljeutvinning ur skiffer i Sverige, ett mer allmänt förbud eller en kommunal vetorätt mot utvinning av fossil energi.

I en reservation (V) förordades ett förbud mot utvinning av fossil energi alter nativt en kommunal vetorätt mot sådan utvinning.

Genomförande av offshore direktivet

I maj 2015 tog riksdagen ställning till regeringens proposition 2014/15:64 Ge nomfö rande av offshoredirektivet. I propositionen lämnade reger ingen för slag som syftade till att genomföra EU:s s.k. offsho redirektiv i de delar som krävs av en medlemsstat som inte har prospektering eller utvinning av olja eller gas till havs och som inte heller planerar att ge tillstånd till detta inom sin juris diktion.

I propositionen redovisas en kunskapssammanställning från SGU där de geo logiska förutsättningarna för förekomsten av olja och gas be skrivs. Enligt SGU bedöms berggrunden i Bottenviken och Botten havet sakna f ör utsätt ning ar för att det ska finnas olja och gas. När det gäller Öland, G otland och södra Öster sjön fram kommer det att volymerna av utvin ningsbar olja är be gränsade och att utvinningen endast har bedrivits i liten skala. Även Skåne om rådet och södra Katte gatt bedöms sak na förutsättningar för utvinning av olja och gas.

Regeringen föreslog att tillstånd inte ska få lämnas till o lje- eller gasverk samhet. I pro positionen angavs därför att undersökningstillstånd och bearbet ningskoncessioner e nligt kontinentalsockellagen (1966:314) och mi ne ral l agen inte ska få meddelas i frå ga om olje- eller gasverksamhet till havs.

Försvarsu tskottet föreslog att riksdagen skulle bifalla regeringens förslag i proposi tion en och att bestämmelserna skulle träda i kraft den 1 juli 2015 (bet. 2014/15:FöU9) . Riksdagen biföll utskottets förslag.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill inledningsvis framhålla att förutsättningarna för att utvinna gas ur skiffer genom s.k. frackning kan betraktas som så gott som obefintliga i Sve rige. Gasutvinning genom mer konventionella metoder kan möjligen ske på vissa platser, men då endast i mindre skala. Det bör även unde r strykas a tt de miljöregler som kringgärd ar utvinning av fossil energi i Sverige kan be trak tas som strikta och att det pågår en översyn och ett förtydligande av de regler som gäller för s.k. djupborrning.

Noterbart i sammanhanget är också att som en följd av genomförandet av o ff shoredirektivet i Sverige kommer inte under sökningstillstånd och bear bet ningskoncessioner enligt kontinental sockellagen och mi ne ral lagen att kunna meddelas i fråga om olje- eller gasverksamhet till havs. Av slut ningsvis konsta terar utskottet att re ger ingspartierna i en gemensam över enskommelse har ut talat att Sverige inte ska öppna för utvinning av olja eller gas.

Liksom förra året då motioner om förbud mot utvin ning av fossil energi behandlades, är utskottets sammantagna bedömning att det anför da kan funge ra som en grund för riksdagen att avslå de motioner i vilka det efterfrågas ett för bud mot gas- och olje utvinning ur skiffer i Sverige, ett mer all mänt förbud eller en kommunal vetorätt mot utvinning av fossil energi. Förslagen i motio nerna 2015/16:187 (V) och 2015/16:3004 (C) med den innebörden av styrks därför .

Gruvdrift och samhällsutmaningar

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motioner som på olika sätt rör de sam hälls utma ningar som följer i spåren av en ex panderande gruvnäring. Ut skottet hän visar bl.a. till att några av förslagen har behandlats av riksdagen flera gånger tidigare och till att flera av de frågor som tas upp även upp märk samma s inom ramen för genomför andet av mine ralstra te gin.

Jämför reservation 10 (V).

Motionerna

Det är viktigt att trygga en fortsatt gruvbrytning i Sverige, framhålls det i motion 2015/16:1926 av Krister Hammarbergh (M). Dagen s situation i Malm fälten där en skilda gör en förmögenhetsförlust utan möjlighet t ill kom pen sa tion enligt mineral lagen är dock enligt motionären inte till freds stäl lande. Det gäller även i de fall när männi skor som tvingas lämna sitt gamla hem er bjuds ersätt ningsbostäder som innebär kr af tigt ökade bostads kost nader.

Minerallagen tar ingen hänsyn till att en fastighetsäg are strax utanför kon cessionsom rådet och där det saknas markanvisning kan lida skada om egen domen blir omöjlig att sälja och därmed tappar sitt värde. De människor som i dag inte kan avyttra sina fastigheter och därmed lider en förmögen hets skada på grund av gruvdriften bör enligt motionären därför omfattas av mineral lagens regler om inlösen och ersättning för uppkommen skada (yrkande 1).

Moti o nären framhåller även att kompensationen vid inlösen av bostäder många gånger understiger produktionspriset för en ny fastighet. M ånga äld re som bor i en h yresrätt riskerar att få en kraftigt ökad hyreskostnad på grund av att bo stadshuset blivit inlöst och nyproduktionskostnaden för ersätt nings bo sta den överstiger ersättningen för inlösen. Motionären anser därför att om mark nads värdet för den gam la bostaden är lägre än för en motsvarande bostad bör inlösensumman kun na grundas på nyproduktio nskostnaden (yrkan de 2).

Gruvindustrin är en strategiskt viktig näring för Sverig e, sägs det inled ningsvis i kom mittémotion 20 15/16:377 av Håkan Svenneling m.fl. (V). Mo tio n ärerna menar dock att en moder nisering av det svenska samhället, som mö ter olik a miljö- och klimatut maningar, måste innebära att även gruv när ingen utvecklas i samklang med övriga delar av samhället. Motionärerna vill se e tt integrerat jämställdhetsarbe te i allt utvecklings arbete kring gruv- och mi ne ralindustrin och anser därför att de b erörda länsst yrelser na bör ges ett förstärkt uppdrag att verka för en allsidig utveckling av gruvsamhällena så att de attra herar både kvin nor och män (yrkande 21).

Vissa kompletterande uppgifter

Tidigare riksdagsbehandling

Utskottet har vid åtskilliga tillfällen under de senaste åren behandlat likaly dande eller snarlika motioner om samhällsomvandlingarna i Malmfälten. En mo tion som helt överensstämmer med m otion 20 15/16:1926 (M) har exem pel vis avstyrkts ett antal gånger tidigare , se nast våren 2015. Vid det se naste tillfället anförde utskottet bl.a. följande (bet. 2014/15:NU14):

De samhällsutmaningar som följer av gruvbrans chens cykliska karaktär har upp märksammats inom ramen för den förra regeringens m ine ral strate gi. Ett antal åtgär der som har koppling till dessa frågor har an tingen ge nomförts eller finns utlagda som uppdrag till olika myn dig heter. Bland dessa märks insatser för att förbättra dia logen mellan ren- och gruv när ingarna, arbete med att ta fram en handbok som ska underlätta för de kom muner som står inför gruvetableringar och ett natio nellt pro gram för att kommuner och aktörer med regionalt utveck lings ansvar lättare ska kunna tillvarata utvecklingspotentialen i samband med exe mpelvis en gruv eta ble ring. Ett underlag till stöd för kom munernas fys iska planering i sam band med dy lika etableringar håller också på att tas fram.

Utskottet noterar vidare att den gruvsamordnare som den förra reger ingen tillsatte kommer att slutrapportera sitt uppdrag inom de närmas te må naderna. Gruvsam ordnarens erfarenheter kan väntas utgöra en värde full del av underlaget för de fortsatt angelägna diskussionerna om hur gruv nä ringen på bästa sätt ska samexistera med den omgivande natur miljön och lokalsamhället.

När det gäller frågor om gruvnäringens expans ion i Kiruna och Malm berget [ … ] noterar utskottet att de ersätt ningsfrågor som har uppkom mit i samband med att boende har tvingats lämna sina hem hittill s har kunnat lösas genom frivil liga avtal. Det har alltså inte varit nödvändigt att tillämpa de ersättningsprinciper som är reglerade i expropriationslagen. Möjligen blir utmaningarna större på detta område när LKAB nu på allvar har inlett förhandlingarna med den inte obetydliga mängd enskilda och företag som tvingas flytta sin verksamhet som en följd av att Kirunas stads kärna ska omlokaliseras. Här förutsätter utskottet att LKAB som ett hel statligt före tag tar det betydande sociala ansvar som vilar på dem i enlighet med de rikt linjer som styr bolagets verksamhet.

[…] Utskottet har vidare förståelse för de olägenheter som kan drabba enskilda i de samhällen där gruvexpansion pågår och inser att de ersätt nings frågor som uppkommer när fastig heter måste tas i anspråk kan inne bära påfrestningar för dem som berörs. Utskottet finner det dock mindre ända målsenligt att, som m otionären efterfrågar, göra änd ringar i mine ral lagen för att komm a till rätta med eventuella problem på detta om råde. Snarare är det ersättningsreglerna i expropriati onslagen – till vilka mine ralla gen hänvisar – som i första hand bör justeras. Vissa sådana justeringar gjor des emel lertid så sent som 2010 i syfte att stärka fastig hetsägarnas ställ ning i ersättningshänseende och att därigenom stärka äganderätten.

Våren 2014 behandlade utskottet ett yrkande på temat jämställdhet inom gruv bran schen som var likalydande med det i den nu aktuella mo tion en 2015/16:377 (V) (bet. 2013/14:NU14). U tskottet påpekade då att kom pe tens försörjning som möter näringens och regionernas behov är ett av de åtgärds områden som tas upp i mineralstrategin. Ökad jämställdhet inom när ingen nämns som en nyckelfråga för att öka rekryteringsbasen och för att stär ka näringens attraktivitet. Vidare anförde utskottet att gruvin dustri sek torn har ta git fram en forsknings- och innovationsagenda där man har iden tifie rat jäm ställ dhet i gruvdriften som ett strategisk viktigt delom råde. Det sägs i sam man hanget bl.a. att strukturella krafttag för jämställdhet i gruv sektorn är en av de viktigaste insats erna för att kunna uppfylla visionen .

Ersättningsregler vid ingrepp med stöd av minerallagen

Som har nämnts tidigare i betänkandet är markägaren garanterad ersättning vid ingrepp i mar kägares rättigheter med stöd av minerallagen. Skada eller in trång som föran leds av undersök ningsarbete ska ersättas av den som har ett un dersök ningstillstånd eller en koncession med vars stöd arbetet bedrivs. Ofta be stäms ersätt ningen s storlek genom frivilliga uppg örelser mellan konces sions inne havaren och markägaren. Om sådana uppgörelser inte kan nås be stäms ersätt ningen vid intrång med st öd av minerallagen enligt expro pria tions rättsliga principer (4 kap. expropriationslagen [1972:719]).

En utgångspunkt för att kunna beräkna ersättningens storlek är att fastig hets ägaren ska hål las skadeslös för den förmögenhetsminskning som markav ståendet medför. Om en hel fastighet tas i anspråk ska löseskilling betalas med ett belopp som mot svarar fastighetens mark nadsvärde. Vid expropriation av en del av en fas tighet ska intrångsersättning betalas för den minskning av fas tig hetens mark nads värde som uppkommer genom expr opriat ionen. Fastig hets ägaren har där utöver rätt till ersä ttning för annan skada av ekono misk art, t.ex. kost nader för att flytt a eller för att avveckla en rörelse.

Den 1 augusti 2010 infördes vissa ändringar i reglerna om ersättning i ex pro priationslagen . Numera betalas, i form av ytterligare löseskilling eller in trångs er sätt ning, ett schablo niserat påslag om 25 procent på ersättningen för en fastig hets marknadsvärde eller marknadsvärdesminskning. Vidare avskaf fa des en be gräns ningsregel för ersättningen (den s.k. presumtionsregeln) och möj lig heten att göra avdrag från ersättningen (s.k. toleransavdrag). En grund läggan de avsikt med ändring arna var att stärka fastighetsä garnas ställning i ersätt ningshänseende och att därigenom stärka äganderätten.

Beredningsunderlaget för lagändringarna utgjordes av bl.a. slutbetänkandet Nya ersätt ningsbestämmelser i expropriationslagen, m.m. (SOU 2008:99) från Utredningen om expropriationsersättning. Enligt utredningen förekommer s.k. frivilliga uppgörelser om överlåtelse och upplåtelse av egendom i mycket stor omfattning och då utan att reglerna om tvångsförfogande direkt till ämpas. En ligt utredningen är ersättning arna generellt sett högre i de frivilliga uppgörel ser na.

Expropriationsrättsliga frågor bereds av civilutskottet.

Samhällsomvandlingarna i Kiruna och Malmberget

Utskottet har redogjort för h istoriken bakom samhällsomvandlingen i Malm fälten e tt flertal gånger – senast våren 2015 – liksom för de prin ciper som LKAB följer i samband med att gruvornas expansion påverkar det omgivande samhällena (se bet. 2014/15:NU14) . Här kan upprepas att LKAB hittills har löst fastighetsfrågor genom frivilliga förvärv. Bolaget säger sig agera i linje med expropriationslagens lydel se om att ersättningen ska mot svara marknads värdet för ett likvärdigt boende på orten. Om den ko n cession som har lett till mark anvisningen har meddelats efter den 31 juli 2010 ska dessutom ett tillägg om 25 procent utgå. Av förra årets mineral politiska betänkande framgår också att LKAB har slutit samarbetsavtal med Kiruna respektive Gällivare kom mu n som gäller hur bolaget ska kompen sera förlusten av en sådan kommunal in frastruktur som måste ersättas som en följd av gruvornas expansion.

I januari 2016 presenterade LKAB fler detaljer för samhällsomvandlingen i Malmber get. De nya planerna följer den etappindelning som beslutades ge men samt med Gällivare kommun redan 2012. På grund av kommande mark rörelser orsakade av gruvbrytningen ska stora delar av Malmberget vara ut flyt t ade under 2019.

Knappt 1 800 bostäder omfattas av den detaljerade tidplanen i Malmberget. Fram till 2019 ska de boende ha blivit kompenserade oc h flyttat till nya bostä der. Tid s planen för köp gäller alla kategorier av fastighetsägare i de be rörda områdena, medan planen för fly tt framför allt gäller bostäder.

Ersättningsmodeller fastställda

Under 2015 tog LKAB:s styrelse beslut om hur bolaget i fortsättningen ska ersätta fastighetsägare, boende och näringsidkare som på verkas av gruvbryt ningen. Villa ägare och fastighetsägare som äger hyreshus kommer att erbjudas två valmöjligheter, antingen ett ersättningshus som är likvärdigt med det nuvarande el ler en summa pengar som motsvarar marknadsvärdet plus 25 pro cent. De som äger en bostadsrätt ersätts med en summa pengar. LKAB:s erbju dande ba seras på två grunder. Ersättningen utgörs av ett belopp per kvadrat meter bo yta, som motsvarar kvadratmeterpriset för en nyprodu cerad bostads rätt i Malm fälten, samt ett tillägg som b aseras på en individuell bedöm ning av skick och standard på nuvarande bostadsrätt.

Hänsyn kommer att tas till skick och standard på bosta den eller fastigheten. Det inne bär att den som har renoverat och byggt om sin villa, sin bostadsrätt eller sitt hyreshus och med det har fått en högre standard får en högre värdering än den som inte har gjort detta.

Hyresgäster som inte äger en fastighet får förtur till både äldre och nya hy resrätter. De n som flyttar till en nyproduktion ersätts med en hyres trap p ning, vil ket innebär att hyres gästen behåller sin nuvarande hyresnivå under det för sta å ret och sedan ökar hyran succes sivt under sju år. LKAB har därmed utökat tidsramen för trappning, som tidigare har gällt under fem år. Oavsett hyres värd omfattas alla hyresgäster som måste flytta av LKAB:s hyrestrapp ning.

Näringsidkare som omlokaliseras kompenseras i flera delar. De som äger sin fastighet får ett erbjudande om en ersättningsfastighet , och näringsidkare som hyr blir erbjudna en ny lokal med en hyrestrappning upp till fem år. Ut över det står LKAB för omlokaliserings kostnader och resultatbortfall i sam band med flytten.

Statlig gruvsamordnare och Malmfältsgruppen

I september 2012 utsåg den dåvarande näringsministern Annie Lööf Till växt verkets förra generaldirektör Christina Lugnet till samordnare för insatser i sam band med gruvnäringens expansion i Norrbottens län, Väster bot tens län, Gävleborgs län, Västmanlands län, Uppsala län, Örebro län och Dalar nas län.

I gruvsamordnarens uppdrag ingick att sammanföra och underlätta dialogen mellan aktörer vars verksamhetsområden berörs av frågor som uppkommer med anledning av gruvindustrins expansion i Sverige.

Gruvsamordnaren slutrapporterade sitt uppdrag i ma rs 2015 (Hållbar gruv näring krä ver en klimatsmart industristrategi och en helhetssyn på Sve riges natur resurser – Förslag till Industri 5.0). Eftersom jämställd hets frågor tas upp i motion 2015/16:377 (V) kan det nämnas att gruvsamordnaren fram håller att e n bredare arbetsmarknad och ökad attraktivitet för både kvinnor och män som bo r i en gruv kom mu n är av avgörande betydelse för en posi tiv ut veckling i en sådan kommun.

Enligt uppgift från Näringsdepartementet finns det en del förslag i gruv sam ord narens rapport som eventuellt kommer att undersökas närmare. Detta kom mer emellertid mest troligt ske först sedan övriga åtgärder inom ramen för mi neralstrategin har avrapporterats.

Sedan 2005 finns den s.k. Malmfältsgruppen. Gruppen är ett högnivåforum för dialog i över gripande frågor som rör gruvnäringens tillväxt i Malmfälten och består av företrädare för Regeringskansliet samt representanter från Kiru na och Gällivare kommun er , länsstyrelsen i Norrbotten s län och LKAB . Grup pens senaste möte hölls i januari 2016 u nder lednin g av närings- och inno vationsmi nister Mikael Damberg.

Samhällsomvandlingsfrågor i mineralstrategin

Ett av de fem strategiska områden som identifiera s i mineralstrategin är dialog och samverkan som främjar innovation och tillväxt. Ino m ramen för detta om råde lista s bl.a. åtgärdsområdet Tydligare ansvarsfördelning och bät t re in for ma tionsflöde mellan näringens aktörer. Den målbild som målas u pp är att dialogen mellan de ak törer som berörs av och bidrar till gruv- och mine r al näringens verksamhet ska främ jas i syfte att förbättra informa tionsutbyte, möj liggöra proaktivt planeringsarbete och minska poten tiel la kon flikt situa tio ner.

Som ett led i genomförandet av mineralstrategin gav den förra regeringen i september 2013 Tillväxtverket i uppdrag att ta fram en handbok för kommuner som står inför gruvetableringar. Syftet med handboken är bl.a. att belysa vilka åtgärder som kan behöva vidtas av kommunen f ör att få en effektiv och ända målsenlig beslutsprocess. Handboken levererades till Näringsdepartementet i juni 2015 och gavs då även ut till kommuner och andra myndigheter. Därefter har det genomförts ett arbete med att utvärdera och identifiera hur handboken kan utvecklas. I slutet av mars 2016 presenterade Tillväxtverket slutrapporten Handbok för kommuner som st år inför stora gruvetableringar , eller expansion av befintliga gruv- och täktverksamheter.

En mer j ämställd gruvnäring

N är det gäller det som sägs i motion 2015/16:377 (V) om vikten av ökad jäm ställdhet inom gruv- och mineralnäringen kan nämnas att Vinnova har tagit fram en s.k. strategis k innovationsagenda med titeln G enusmedveten gruv nä ring . Agendan ska inte bara underlätta för mer jämställda personal struk turer i gruvi ndustrin utan också skapa en föregångsmodell för en socialt håll bar och internationellt attraktiv arbetsplatskultur.

Inom projektet Nordic mining and the search for women undersöker fors ka re jämställdhetsambitionerna och jämställdhetsarbetet i den nordiska gruv bran schen. De ska kartlägga andelen kvinnor som arbetar i produktionen och un dersöka branschens jämställdhetssatsningar för att hitta goda exempel som kan vägleda det framtida arbetet. Enligt de som arbetar i projektet är gruv bran schen väl medveten om problemet med den manliga dominansen i yrket och har jobbat aktivt med frågan under en lång tid. Enligt forskarna finns v iljan att förändra men det saknas verktyg och kunskap för att överföra den ambi tionen till praktisk hand ling. Projektet löper under perioden 2014–2016 och har finan sierats av Nor diska mi nisterrådets expertnätverk Nordm in, som ver kar för en hållbar mineral- och gruvindustri.

I sammanhanget kan också nämnas att det har tagits fram en regional mine ralstrategi för Norrbottens och Västerbottens län i samverkan mellan de båda länss tyrelserna, Region Västerbotten , Norrbottens läns landsting, Umeå uni ver sitet och Luleå tekniska universitet. I strategin lyfts jämställdhet fram som en viktig hållbarhetsfaktor och det sägs att jämställdhet och metoder för jäm ställd hetsintegrering ska genomsyra alla förslag i strategin. Att verka för ökad jämställdhet pekas också ut som en prioritering under rubriken K ompe tens för sörjning. Det påpekas att jämställdhet är en förutsättning och strategi för ut veck ling av en hållbar och konkurrenskraftig svensk gruvindustri och att det d är för viktigt att den regionala mineralstrategin även inkluderar dessa frå gor.

Avslutningsvis bör det påminnas om att länsstyrelserna enligt 2 § i sin in struk tion (2007:825) redan har i uppgift att samordna regionala aktörer i arbe tet med att göra verksamheter na mer jämställda. Därutöver kan nämnas att på regeringens uppdrag har a ktörer med r egionalt utvecklingsansvar i lä nen tagit fram regionala handlingsplaner för jämställd regional tillväxt. Dessa h ar tyd lig gjort ansvaret för jäm ställdhet i det regionala tillväxtarbetet och skapat struk turer för et t fortsatt arbete med jämställd hetsintegrering i samtliga län.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har vid åtskilliga tillfällen under de senaste åren avstyrkt samma förslag som i år finns i motion 2015/16:1926 (M). Utskottet hänvisar nu i första hand till det som då har redovisats och som till viss del har refererats ovan. Utöver detta konstaterar ut skottet att sedan våren 2015 då utskottet senast be handlade förslagen , har LKAB:s styrelse fastställt modeller för hur bolaget ska ersätta de fastig hets äga re, boende och näringsidkare som påverkas av gruv bryt ningen i Malm fäl ten. Utskottet ser positivt på att bolaget och de berörda i möjligaste mån kan nå frivilliga överens kommelser i ersätt nings frågorna och ser ingen anledning att heller denna gång ställa sig bakom för slagen i den nyss nämnda motionen. Motionen avstyrks således även denna gång .

När det gäller det som sägs i motion 2015/16:377 (V) om ett förstärkt upp drag till länsstyrelserna konstaterar utskottet inledningsvis att utskottet be hand lade ett likalydande yrkande våren 2014 (bet. 2013/14:NU14). Av det ut skot tet då anförde finns skäl att upprepa att kompetensförsörjning som möter näring ens och regionernas behov är ett av de åtgärdsområden som tas upp i den nationella mineral strategin och att ök ad jämställdhet inom näringen nämns som en nyckel fråga för att öka rekryteringsbasen och för att stärka näringens attrak tivitet. Ut över detta noterar utskottet att det pågår forskning med inrikt ning på att ta fram de verktyg och den kunskap som behövs för att kunna över föra en ökad med vetenhet inom branschen om betydelse n av större jäm ställd het till prak tisk handling.

Utskottet konstaterar att d et pågår ett viktigt arbete som har förutsättning att fungera som en grund för bl.a. läns styrel sernas ar bete med att öka jäm ställd heten inom gruvsektorn. I några län i norra Sverige där gruvnäringen har stor betydelse för samhällsutvecklingen har jämställdhetsfrågorna för övrigt redan lyfts fram som centrala inom ramen för en regional mineralstrategi. Er faren heterna från genom förandet av de åtgärder som listas i denna regionala strate gi bör kunna resultera i värdefull kunskap som även kan komma andra aktörer med re gio nal t utvecklingsansvar till gagn. Att som föreslås i motionen peka ut just läns styrelserna som uppdragstagare förefaller enligt utskottets uppfattning för övrigt vara mindre ända måls enligt då det i många delar av lan det är andra aktörer som har huvud ansvaret för det regionala utveck lings ar betet. Ut skottets sammantagna bedöm ning är att e tt tillkänna givande från riks dag en om ett förstärkt uppdrag t ill läns styrel serna i linje med vad som före slås i motionen i dagsläget inte är på kal lat.

Sammantaget innebär detta att utskottet avstyrker motionerna 2015/16:377 (V) och 2015/16:1926 (M). Den förstnämnda motionen avstyrks i den aktuella delen.

Reservationer

1.

Den svenska mineralstrategin, punkt 1 (M, C, L, KD)

av Lars Hjälmered (M), Hans Rothenberg (M), Helena Lindahl (C), Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M), Penilla Gunther (KD), Jörgen Warborn (M) och Maria Weimer (L).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2015/16:1189 av Lars Hjälmered m.fl. (M, C, FP, KD) yrkande 6 och

2015/16:2455 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 10.

Ställningstagande

Alliansregeringen tog ett ambitiöst samlat strategiskt grepp om den svenska gruv- och mineralnäringen i syfte att ta till vara de möjligheter som ges och för att Sverige ska fortsätta att utvecklas som EU:s ledande gruvnation. Strate gis ka områden för en långsiktigt hållbar mineral användning identifierades, ett be tydan de antal konkreta åtgärder pre sen terades och medel avsattes för att fi nansiera de olika insatserna. Strategin är en viktig vägledning för en fortsatt ak tiv och konkurrenskraftig gruvnäring i Sverige som bedrivs i samklang med bå de miljö och omgivande näringar. Strategin ska skapa de bästa förut sätt ningarna för en mineralpolitik som ska stärka konkurrenskraften i svensk gruv- och mineralnäring. På så sätt kan Sverige behålla och förstärka sin position som EU:s ledande gruvland. Sveriges mineraltillgångar ska nyttjas på ett lång siktigt hållbart sätt, med beaktande av ekologiska, sociala och kulturella di men sioner så att natur- och kulturmiljöer bevaras och utvecklas.

Dessvärre upplever vi inte att den nuvarande regeringen har samma intres se för gruv- och mineralnäringsfrågorna som den förra . Visserligen pågår ett ar be te med att genomföra återstående åtgärder inom ramen för mineral strate gin, men engagemanget i genomförandet lämnar en hel del i övrigt att önska. Det finns, enligt vår uppfattning, dessutom anledning att befara att de hittills varan de erfarenheterna inte tas till vara på ett effektivt sätt, vilket vi be klagar.

I likhet med vad som sägs i motionerna 2015/16:1189 (M, C, L, KD) och 2015/16:2455 (M) anser vi att flera steg måste tas för att Sverige ska kunna full följa mineralstrategin. Riksdagen bör därför genom ett tillkännagivande till regeringen påtala vikten av att arbetet med den nationella mineralstrategin fort sätter. Därmed tillstyrker vi de båda nyssnämnda motionerna i de aktuella delarna.

2.

Minerallagen och miljöbalken, punkt 2 (SD)

av Josef Fransson (SD) och Mattias Bäckström Johansson (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen delvis motion

2015/16:2850 av Josef Fransson m.fl. (SD) yrkande 3 och

avslår motionerna

2015/16:377 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkande 17,

2015/16:1331 av Margareta Cederfelt och Finn Bengtsson (båda M),

2015/16:2167 av Emilia Töyrä m.fl. (S) yrkande 5 och

2015/16:3003 av Anders Åkesson och Göran Lindell (båda C) yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

Den svenska gruvnäringen har långa anor och är alltjämt en mycket bety delsefull arbetsgivare i vissa regioner. Gruvnäringen har under många år svarat för ett ansenligt tillskott till statskassan och bidragit med en betydande export till gagn för den svenska ekonomin. Vi och Sverigedemokraterna vill stimulera och bidra till gruvnäringens tillväxt på flera sätt.

Samtidigt är vi medvetna om att mineralutvinning oundvikligen innebär vis sa ingrepp i den svenska naturen. Dylika ingrepp måste i möjligaste mån åter ställas när gruvbrytningen har upphört, vilket bl.a. kan medföra kostsamma marksaneringsinsatser. Vi anser inte att det är skattebetalarna som ska behöva stå för den efterbehandling som kan behövas i områden som har förorenats eller vanställts på något annat sätt av gruvindustrin. Enligt vår uppfattning be hövs det en lagändring som på ett bättre sätt än i dag säkerställer att verksam hets utövarna kan finansiera återställningen av ett gruvområde. En variant som vi förordar är att bearbetningskoncessionen villkoras med att kon cessions inne havaren lö pan de avsätter medel som ska kunna täcka de sane rings- och åter ställnings kost nader som bedöms återstå då verksamheten är av slu tad. Denna håll ning överens stämmer i huvudsak med det som anförs i mo tion 2015/16:2850 (SD) på detta tema. Motionen tillstyrks delvis i den aktuella de len.

De övriga motionerna i avsnittet avstyrks i de aktuella delarna.

3.

Minerallagen och miljöbalken, punkt 2 (V)

av Birger Lahti (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2015/16:377 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkande 17 och

avslår motionerna

2015/16:1331 av Margareta Cederfelt och Finn Bengtsson (båda M),

2015/16:2167 av Emilia Töyrä m.fl. (S) yrkande 5,

2015/16:2850 av Josef Fransson m.fl. (SD) yrkande 3 och

2015/16:3003 av Anders Åkesson och Göran Lindell (båda C) yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

De regionala skillnaderna i Sverige ökar på ett alarmerande sätt. Livsvillkoren försämras och det blir allt svårare att bo och verka på landsbygden. N ya gruv etableringar kan skapa framtidstro i regioner som tidigare har drabbats av hög arbetslöshet och utflyttning. Samtidigt har gruvbrytning en stor påverkan på om givningen , vilket kan förvärras av att m inerallagen är exceptionellt för mån lig för gruv- och prospekteringsbolagen utan att på ett godtagbart sätt vär na den natur och de människor som påv erkas negativt av verksamheten.

För min del är det en självklarhet att gruv- eller prospekteringsverksamhet inte ska få bedrivas i vissa områden. Ett lagstiftat förbud mot sådan verk sam het i naturreservat, Natura 2000-områden och världsarvsområden skulle inte bara rädda känsliga natur- och kulturmiljöer utan även underlätta hand lägg ningen av ärenden som berör sådana områden. Med det anförda tillstyrker jag för slaget i motion 2015/16:377 (V) om ett tillkännagivande om att Bergsstaten inte ska kunna bevilja un dersökningstillstånd i de tre ovan uppräknande områ des typerna. Övriga mo tioner i avsnittet avstyrks i de aktuella delarna.

4.

Avgifter och ersättningar, punkt 3 (M)

av Lars Hjälmered (M), Hans Rothenberg (M), Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M) och Jörgen Warborn (M).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2015/16:2455 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 11 och

avslår motionerna

2015/16:377 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkandena 19 och 20,

2015/16:866 av Penilla Gunther (KD),

2015/16:1765 av Mats Green (M),

2015/16:2807 av Jabar Amin (MP) och

2015/16:2850 av Josef Fransson m.fl. (SD) yrkande 1.

Ställningstagande

Vi har inte några avgörande invändningar mot den nuvarande mine ralersätt ningens konstruktion. Däremot anser vi att det bör övervägas hur mark ägarnas rättigheter kan stärkas när ett gruvbolag går i konkurs och då inte längre kan betala ut mineralersättning. Gruvbolagens konkurser i Pajala och Dannemora under de senaste åren har bidragit till att detta problem har kommit fram i ljuset samtidigt som konkursförvaltarna i de båda omnämnda fallen har påpekat att rättsläget är oklart när det gäller om mineralersättningen ska betraktas som en prioriterad fordran. Bergmästaren har å andra sidan drivit på för markägarnas rätt till mineralersättning och flaggat för att dra in bear bet ningskoncessionen om inte mineralersättningen betalas ut. Både vi och berg mästaren ser det som principiellt viktigt att få klarhet i om markägare ska ha en prioriterad ställning efter en gruvkonkurs och därmed större chans att få ut sin mineralersättning.

Mot den bakgrunden anser vi att regeringen bör se över markägarnas rättig heter som fordringsägare gällande sin del av mineralersättningen. Detta över ens stämmer med det som efterfrågas i motion 2015/16:2455 (M). Motionen tillstyrks där för i den aktuella delen. Övriga motioner i avsnittet avstyrks i de aktuella delar na.

5.

Avgifter och ersättningar, punkt 3 (SD)

av Josef Fransson (SD) och Mattias Bäckström Johansson (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2015/16:2850 av Josef Fransson m.fl. (SD) yrkande 1 och

avslår motionerna

2015/16:377 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkandena 19 och 20,

2015/16:866 av Penilla Gunther (KD),

2015/16:1765 av Mats Green (M),

2015/16:2455 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 11 och

2015/16:2807 av Jabar Amin (MP).

Ställningstagande

Sverige har rikliga förekomster av mineraler, och gruvnäringen är mycket be tydelsefull såväl för vissa regioner som för nationen som helhet. Vi och Sve rigedemokraterna ser landets mineralresurser som det svenska folkets till gång ar och anser därför att det är rimligt att det värde som dessa tillgångar ge ne rerar ska komma medborgarna till del.

Mot den bakgrunden står vi bakom förslaget i motion 2015/16:2850 (SD) om att reformera mineralersättningen. Genom mineralersättningens nuvarande kon struktion erhåller staten en alldeles för liten andel av det värde som gruv näringen genererar samtidigt som staten tvingas stå för tunga investeringar i bl.a. infrastruktur. Vi anser att det finns ett ömsesidigt intresse mellan staten och gruvnäringen i dessa frågor och att en reformerad mineralersättning skulle kunna göra det enklare för staten att bedriva en aktiv gruv- och mineralpolitik. Vi föreslår därför att mineralersättningen höjs från nuvarande 2 promille till totalt 5 procent. Markägarens andel bör kvarstå på den nuvarande nivån medan resterande del ska tillfalla staten. Vi anser också att statens andel ska placeras i en fond och öronmärkas för satsningar på att stimulera utveckling och sysse l sättning på landsbygden.

Sammantaget innebär det sagda att vi tillstyrker den här aktuella delen i mo tion 2015/16:2850 (SD). Övriga motioner i avsnittet avstyrks i de aktuella delarna.

6.

Avgifter och ersättningar, punkt 3 (V)

av Birger Lahti (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2015/16:377 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkandena 19 och 20 samt

avslår motionerna

2015/16:866 av Penilla Gunther (KD),

2015/16:1765 av Mats Green (M),

2015/16:2455 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 11,

2015/16:2807 av Jabar Amin (MP) och

2015/16:2850 av Josef Fransson m.fl. (SD) yrkande 1.

Ställningstagande

Sedan 2005 finns det en s.k. mineralersättning som regleras i minerallagen. Be stäm melserna om mineralersättning syftar bl.a. till att uppnå en bättre ba lans mellan exploatörer och markägare. Ersättningen ska motsvara 2 pro mille av vär det av de mineral som omfattas av koncessionen och som har bru tits un der året. Av ersättningen ska tre fjärdedelar tillfalla fastighetsägarna in om kon ces sions om rådet och en fjärdedel staten.

G ruvnäring en i Sverige är den lägst beskattad e gruvnäringen av samt liga i värld en, vil ket bidrar till att Sverige är ett mycket attraktivt land för mineral prospek törer. En annan förklaring till detta är att den mineralersättning som konces sionsinnehavarna måste betala till staten och markägarna är mycket liten i en inter na tionell jämförelse. Risken är att det gällande regelverket lockar hit ose riö sa aktörer som ställer till oåterkalleliga miljöskador och som inte vill eller har möjlighet att göra rätt för sig när gruvkonjunkturen viker nedåt. Mineral utvinning står ofta mot andra intressen, vilket ställer stora krav på att gruv näringen tar till vara och värnar gemensamma miljöutrymmen, ligger i fram kant när det gäller att använda miljövänlig teknik och tar ansvar för det lo kala och regionala samhället. Lycksökare svarar knappast upp mot dessa krav.

I likhet med vad som sägs i motion 2015/16:377 (V) anser jag att regeringen bör tillsätta en utredning som ser över regelverket för gruv näringen – inklusive frågan om nivån på mineralersättningen – i syfte att skapa en lång siktigt håll bar näring som främjar utvecklingen på landsbygden. U tredningen bör sär skilt beakta hur en reformerad mineralersättning ska kunna komma de berörda byg derna till del på ett bättre sätt. Med det an förda tillstyrks motionen i de berörda delarna. De övriga motionerna i av snit tet av styrks i de aktuella delarna.

7.

Uranbrytning, punkt 4 (C)

av Helena Lindahl (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2015/16:2369 av Anders W Jonsson m.fl. (C) yrkande 20 och

avslår motionerna

2015/16:153 av Edward Riedl (M),

2015/16:377 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkande 18,

2015/16:1027 av Matilda Ernkrans (S),

2015/16:2477 av Stina Bergström (MP) och

2015/16:2962 av Jan R Andersson (M).

Ställningstagande

Jag och Centerpartiet vill påskynda omställningen till det klimatneutrala sam hället och anser att det är viktigt att Sverige tydligt profilerar sig som ett före gångsland när det gäller utveckling och användning av förnybar energi. Cen terpartiet har under alliansregeringens två mandatperioder agerat kraftfullt för att ställa om Sveriges energisystem i hållbar riktning. Utvecklingen har varit mycket positiv. Det är vidare allmänt känt att Centerpartiet hyser en betydande skepsis mot kärnkraftens roll i det svenska energisystemet. Den energipolitiska överenskommelse som 2009 slöts mellan allianspartierna inne bar också tyd liga begränsningar av en fortsatt utbyggnad av den svenska kärn kraften. Kraf tigt sjunkande elpriser har dessutom bidragit till att de ekono miska förutsätt ningarna för investeringar i ny kärnkraft eller fortsatt drift av de befintliga reak torerna har försäm rats drastiskt.

Med ett hållbart energisystem och ett klimatneutralt samhälle i sikte är vår vision att Sverige i nom en generation ska vara ett samhälle som är fritt från kärnkraft och i stället drivs av energi som till 100 procent är förnybar. Mitt och Cen ter partiets mål är att Sveriges energisystem ska vara helt förnybart 2040. I det samhället finns ingen plats för kärnkraften och det bör därför inte heller ut vinnas uran i Sverige.

Utöver uranets centrala roll som insatsvara vid produktion av kärnenergi innebär brytning av uran i sig avsevärda direkta miljörisker. Sår i landskapet, förgiftat grundvatten och strålningsrisker är bara några exempel på vad en uran gruva kan åsamka regioner som kanske främst vill profilera sig genom orörd natur, satsningar på turism och de gröna näringarna. Med instämma nde i vad som sägs i motion 2015/16:2369 (C) anser jag därför att riksdagen ska stäl la sig bakom ett tillkännagivande om att det ska införas ett nationellt förbud mot uran brytning Sverige.

Sammantaget innebär det sagda att jag tillstyrker den nyssnämnda m otio nen i den aktuella delen. De övriga motionerna i avsnittet avstyrks i de här ak tu ella delarna.

8.

Uranbrytning, punkt 4 (V)

av Birger Lahti (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2015/16:377 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkande 18 och

avslår motionerna

2015/16:153 av Edward Riedl (M),

2015/16:1027 av Matilda Ernkrans (S),

2015/16:2369 av Anders W Jonsson m.fl. (C) yrkande 20,

2015/16:2477 av Stina Bergström (MP) och

2015/16:2962 av Jan R Andersson (M).

Ställningstagande

Jag och Vänsterpartiet anser att regeringen bör utreda hur ett lagstiftat förbud mot uranbrytning kan införas i Sverige. Gruvbrytning innebär alltid negativ mil jö påverkan, men när det gäller just utvinning av uran blir miljöbe last ning arna så allvarliga att ett allmänt brytningsförbud är höggradigt motiverat. Den riksdagsmajoritet som inte väljer att lagstifta mot uranbrytning måste ock så vara beredd att ta ansvar för den skadade naturmiljön, det radioaktiva avfal let och de giftiga tungmetaller som frigörs vid uranbrytning. Sam ma riksdags ma jo ritet måste också möta människorna i de bygder där redan själva pros pek teringen efter uran sprider oro och hämmar utvecklingen – människor vars livs miljöer, ströv-, jakt- eller fiskeområden riskerar att förstöras under över skåd lig tid.

För mig är det en självklarhet att lokala och regionala aktörer tillåts utöva be tydande inflytande över beslut om uranbrytning. Det kommunala vetot mot uranbrytning är, enligt min uppfattning, således ett centralt inslag vid pröv ningen av tillstånd för sådan brytning. För att avlasta kommunerna denna svåra fråga och för att värna nationella intressen genom att säkerställa att uran bryt ning inte kommer till stånd är ett lagstiftat nationellt förbud dock den bästa vä gen.

I likhet med vad som föreslås i motion 2015/16:377 (V) anser jag att reger ingen därför bör utreda hur ett sådant förbud mot uranbrytning kan införas. Riks dagen bör således bifalla motionen i den aktuella delen. De övriga motio nerna i avsnittet avstyrks i de här aktuella delarna.

9.

Skiffergas och andra kolväten, punkt 5 (V)

av Birger Lahti (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2015/16:187 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkandena 14 och 15 samt

avslår motion

2015/16:3004 av Anders Åkesson och Per-Ingvar Johnsson (båda C).

Ställningstagande

Hotet mot klimatet måste tas på allra största allvar. O m Sverige ska kunna vara ett föregångsland i klimatomställningen krävs det enligt min och Vänsterpar tiets uppfattning en politisk handlingskraft som baseras på en tydlig målsätt ning att ställa om energi sys te met till att helt baseras på förnybara energikällor. Denna grund läggande hållning är oförenlig med prospektering efter eller ut vinning av fossi la bräns len i Sverige. För att Sverige ska ha en konsekvent lin je i klimatfrågan bör det enligt min och Vänsterpartiets uppfattning därför införas ett förbud mot utvin ning av fossil energi i Sverige. Detta överensstäm mer med det som för e slås i motion 2015/16:187 (V) och jag tillstyrker därför den motionen i den aktuella delen.

Med det föreslagna förbudet sätter Sverige kampen mot klimatför änd ring arna före kortsiktiga ekonomiska nationella intressen. Därutöver moti ve ras ett förbud av att själva utvinningen av fossila bränslen har stora negativa miljö effekter. I avvaktan på att ett nationellt utvinningsförbud kan komma på plats kan en kommunal vetorätt mot sådan utvinnin g vara ett alternativ. Den ovan nämnda motionen tillstyrks därmed även i denna del. Om riksdagen väl jer att ställa sig bakom dessa förslag blir det överflödigt med ett tillkännagivande om ett förbud mot gas- och oljeutvinning ur skiffer i linje med vad som efterfrågas i motion 2015/16:3004 (C). Den motionen kan därför avslås av riksdagen.

10.

Gruvdrift och samhällsutmaningar, punkt 6 (V)

av Birger Lahti (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2015/16:377 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkande 21 och

avslår motion

2015/16:1926 av Krister Hammarbergh (M) yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

Gruvindustrin är en strategiskt viktig näring för Sverige. Den globala efter frågan på mineraler och metaller innebär att den svenska gruvnäringen har en betydelsefull roll att spela för den svenska ekonomin och som grund för ut vecklingen i vissa delar av landet där utbudet av arbetstillfällen annars kan va ra begränsat.

För gruvnäringens del är det också viktigt att den framtida kompe tens för sörjningen säkerställs. Det handlar då inte bara om att försörja själva gruv när ingen med personal utan även om att de lokala samhällena ska kunna utveck las. Jämställdhet mellan män och kvinnor är viktig t i alla delar av sam hället. Såväl företag som regioner måste kunna attrahera både män och kvinnor för att förbli livskraftiga. Liksom Vänsterpartiet vill jag se ett integrerat jäm ställd hets arbete i allt utvecklingsarbete kring gruv- och mineralindustrin. Jag in stäm mer således i vad som sägs i motion 2015/16:377 (V) om att berörda läns styrelser därför bör ges ett förstärkt uppdrag att verka för en allsidig ut veck ling av samhällena så att de attraherar både kvinnor och män. Med det anförda till styrks den nyssnämnda motion en i den aktuella delen . Motion 201 5/16 : 1926 (M ) avstyrks.

Särskilda yttranden

Avgifter och ersättningar, punkt 3 (KD)

Penilla Gunther (KD) anför:

Jag har valt att inte tillstyrka förslaget i motion 2015/16:866 (KD) om mine ralersättningen och dess koppling till frågor om finansiering av mark- och vattensa ne rings åtgärder efter gruvbrytning. Motivet till detta är att Riksrevi sionen i en gransk ning har kommit fram till att systemet med ekono miska sä ker heter för gruvverk samhet inte i tillräcklig utsträckning mini merar risker na för att staten och därmed skattebetalarna ska behöva bekosta nödvän dig efter behandling av ned lagda gruvor. Riksrevisionen re kom menderar reger ingen bl.a. att utreda en långsiktig branschfinansiering av efterbe hand ling, kon troll och tillsyn av ned lag da gruvor när ställda ekono miska säkerheter inte räcker till.

Regeringen kommer att redovisa sin syn på Riksrevisionens granskning i en skrivelse till riksdagen sena re i vår och dessa frågor kommer då således återigen bli föremål för be hand ling. Beroende på vad regeringen anför i skri velsen kan det fin nas anled ning för mig att på nytt väcka det förslag som fi nns i den ovan om nämnda motio nen.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden 2015/16

2015/16:153 av Edward Riedl (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att låta vinsterna av uranbrytning till stor del komma staten till godo i form av en statlig uranfond och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:187 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V):

14. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ett nationellt förbud mot utvinning av fossil energi bör införas och tillkännager detta för regeringen.

15. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kommunal vetorätt mot utvinning av fossil energi bör införas och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:377 av Håkan Svenneling m.fl. (V):

17. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Bergsstaten inte ska kunna bevilja undersökningstillstånd i områden som är klassade som naturreservat, Natura 2000-områden eller världsarvsområden och tillkännager detta för regeringen.

18. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda hur ett lagstiftat förbud mot uranbrytning kan införas och tillkännager detta för regeringen.

19. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning som ser över regelverket rörande gruvnäringen, inklusive frågan om nivån på mineralersättningen, i syfte att skapa en långsiktigt hållbar näring som främjar landsbygdsutvecklingen, och riksdagen tillkännager detta för regeringen.

20. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en utredning om gruvnäringen särskilt ska beakta hur en reformerad mineralersättning på ett bättre sätt ska kunna komma de berörda bygderna till del och tillkännager detta för regeringen.

21. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att berörda länsstyrelser bör ges ett förstärkt uppdrag att verka för en allsidig utveckling av gruvsamhällena så att de attraherar både kvinnor och män och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:866 av Penilla Gunther (KD):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det behövs en översyn av mineralersättningen så att också kostnader för framtida saneringsåtgärder räknas in och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:1027 av Matilda Ernkrans (S):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör säga nej till uranbrytning och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:1189 av Lars Hjälmered m.fl. (M, C, FP, KD):

6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fortsätta det viktiga arbetet med den nationella mineralstrategin och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:1331 av Margareta Cederfelt och Finn Bengtsson (båda M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om stärkt äganderätt i minerallagen och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:1765 av Mats Green (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om införande av s.k. Royalties for Regions vid gruvverksamhet och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:1926 av Krister Hammarbergh (M):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att enskilda fastighetsägare som lider förmögenhetsskada på grund av närliggande gruvdrift ska omfattas av minerallagens regler för inlösen av fastighet och tillkännager detta för regeringen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör initiera en förändring av minerallagen så att bostäder som blir inlösta på grund av gruvdrift ska kunna kompenseras med ett nyproduktionsvärde i det fall marknadsvärdet skulle vara lägre och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:2167 av Emilia Töyrä m.fl. (S):

5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kortare handläggningstider och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:2369 av Anders W Jonsson m.fl. (C):

20. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett nationellt förbud mot uranbrytning och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:2455 av Lars Hjälmered m.fl. (M):

10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fortsätta det viktiga arbetet med den nationella mineralstrategin och tillkännager detta för regeringen.

11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över markägarens rättigheter som fordringsägare när det gäller dennes del av mineralersättningen vid en konkurs och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:2477 av Stina Bergström (MP):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbjuda uranbrytning eller på annat sätt säkerställa att uranbrytning inte kan ske i Sverige och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:2807 av Jabar Amin (MP):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en avsevärd höjning av mineralavgiften och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:2850 av Josef Fransson m.fl. (SD):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att reformera mineralersättningen och tillkännager detta för regeringen.

3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att reformera minerallagen för att garantera bolagens ansvar för sanering och återställning av mark i samband med gruvverksamhet och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:2962 av Jan R Andersson (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över eventuella miljökonsekvenser av uranbrytning i Sverige och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:3003 av Anders Åkesson och Göran Lindell (båda C):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra en översyn över hur de lokala och regionala demokratiska nivåerna samt berörda markägare långt tidigare än i dag görs realt delaktiga och ges ett inflytande över kommande mineralprospekteringar, och riksdagen tillkännager detta för regeringen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en samhällsekonomisk analys liksom en konkurrensanalys med andra länder bör göras för att ge ett bättre underlag för bedömningar om gruvbrytningens ekonomiska förutsättningar och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:3004 av Anders Åkesson och Per-Ingvar Johnsson (båda C):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att med hänvisning till försiktighetsprincipen bör Sverige införa ett förbud mot gas- och oljeutvinning ur skiffer och tillkännager detta för regeringen.