Bet. 2015/16:NU2

Näringsutskottet s betänkande

2015/16 : NU2

Utgiftsområde 19 Regional tillväxt

Sammanfattning

I betänkandet behandlar näringsutskottet regeringens förslag i budget propo sitionen för 2016 (prop. 2015/16:1) inom utgiftsområde 19 Regional tillväxt och 5 motionsyrkanden som har väckts under den allmänna motionstiden hösten 2015 . Bland motionerna finns alternativa budgetförslag från Center partiet och Kristdemokraterna.

Utskottet föreslår att riksdagen för 2016 anvisar anslag inom utgiftsområde 19 Regional tillväxt i enlighet med utskottets förslag. Detta förslag överens stämmer med förslaget i budgetpropositionen för 2016. När det gäller anslagens ändamål tydliggör utskottet att det är de ändamål för anslagen som redovisas i budgetpropositionen som ska gälla. Utskottet har heller inte något att invända när det gäller de bemyndiganden om ekonomiska åtaganden som föreslås i budgetpropositionen. Utskottet tillstyrker därmed regeringens förslag till anslag (totalt drygt 3,3 miljarder kronor) och bemyndiganden för 2016. Utskottet avstyrker samtidigt de motionsyrkanden som innebär andra anslagsnivåer än de som regeringen har föreslagit. Moderaterna, Sverige demokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna har inte deltagit i anslagsbeslutet. Dessa partier redovisar i stället sina ställnings taganden i särskilda yttranden. I betänkandet finns 5 särskilda yttranden.

Utskottet har därtill följt upp regeringens resultatredovisning för u tgifts om rådet och redovisar i ett ställningstagande sina iakttagelser med utgångspunkt i uppföljningen.

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Budgetprocessen i riksdagen

Utskottets överväganden

Regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 19

Anslag inom utgiftsområde 19

Särskilda yttranden

1. Anslag inom utgiftsområde 19 (M)

2. Anslag inom utgiftsområde 19 (SD)

3. Anslag inom utgiftsområde 19 (C)

4. Anslag inom utgiftsområde 19 (L)

5. Anslag inom utgiftsområde 19 (KD)

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Motioner från allmänna motionstiden 2015/16

Bilaga 2

Regeringens och oppositionens anslagsförslag

Bilaga 3

Utskottets anslagsförslag

Tabell

Tabell 1. Regeringens och oppositionspartiernas förslag till utgiftsnivåer för utgiftsområde 19 Regional tillväxt

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Anslag inom utgiftsområde 19

a) Anslagen för 2016

Riksdagen anvisar anslagen för 2016 inom utgiftsområde 19 enligt utskottets förslag i bilaga 3.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2015/16:1 utgiftsområde 19 punkt 3 och avslår motionerna

2015/16:1934 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkande 2,

2015/16:3147 av Penilla Gunther m.fl. (KD) yrkandena 1 och 17,

2015/16:3156 av Anders Ahlgren m.fl. (C) och

2015/16:3201 av Maria Weimer m.fl. (FP).

b) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden

Riksdagen bemyndigar regeringen att

1. under 2016 för anslaget 1:1 Regionala tillväxtåtgärder ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 2 993 000 000 kronor under 2017–2023,

2. under 2016 för anslaget 1:4 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014–2020 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 4 000 000 000 kronor under 2017–2023.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2015/16:1 utgiftsområde 19 punkterna 1 och 2.

Stockholm den 24 november 2015

På näringsutskottets vägnar

Jennie Nilsson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jennie Nilsson (S), Lars Hjälmered (M) * , Hans Rothenberg (M) * , Ingemar Nilsson (S), Cecilie Tenfjord-Toftby (M) * , Per-Arne Håkansson (S), Helena Lindahl (C) * , Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M) * , Mattias Bäckström Johansson (SD) * , Maria Weimer (L) * , Penilla Gunther (KD) * , Mattias Jonsson (S), Anna-Caren Sätherberg (S), Hanna Westerén (S), Johan Nissinen (SD) * , Håkan Svenneling (V) och Elisabet Knutsson (MP).

* Avstår från ställningstagande under punkt 1, se särskilda yttranden.

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I detta ärende behandlas regeringens proposition 2015/16:1 (budgetpro posi tionen) i de delar som gäller utgiftsområde 19 Regional tillväxt och fem motions yrkanden från allmänna motionstiden 2015. Regeringens förslag till riksdagsbeslut och förslagen i motionerna finns i bilaga 1.

I bilaga 2 finns en sammanställning av regeringens och oppositionens för slag till anslag för 2016. I bilaga 3 finns utskottets förslag till anslags för del ning.

Under ärendets beredning har Folkpartiet liberalerna (FP) bytt namn till Liberalerna (L).

Budgetprocessen i riksdagen

Rambeslutsprocessen

Riksdagens beredning av budgetprocessen innebär bl.a. att riksdagen i första steget i budgetprocessen fastställer en utgiftsram för varje utgiftsområde. Utgiftsramen anger det belopp som utgiftsområdets anslag högst får uppgå til l (11 kap. 18 § riksdagsordning en).

I detta ärende ska utskottet föreslå för riksdagen hur anslagen för utgifts om rådet ska fördelas inom utgiftsområdesramen. Riksdagens ställnings tag an de till anslag för utgiftsområdet ska göras genom ett beslut (11 kap. 18 § riks dags ordningen), vilket motsvarar det andra steget i budgetprocessen. I detta steg beslutas även om bemyndiganden om ekonomiska åtaganden.

Uppföljning av regeringens resultatredovisning

Enligt budgetlagen (2011:203) ska regeringen i budgetpropositionen lämna en redovisning av de resultat som har uppnåtts i verksamheten i förhållande till de mål som riksdagen har beslutat.

I utskottens ber edning av ärenden ingår uppgift en att följa upp och utvär dera riksdagsbeslut (4 kap. 8 § regeringsformen). Som en del i utskottens upp följning ingår att behandla den r esultatinformation som regering en presenter ar. Riksdagen har beslutat om riktlinjer för bl.a. den löpande uppföljningen av regeringens resultatredovisning ( framst . 2005/ 06:RS 3, bet. 2005/ 06:KU 21). Av riktlinjerna framgår att riksdagen beställer och tar emot information om resultatet av statens verksamhet.

Utskottet har mot den bakgrunden analyserat regeringens resultat redo visning för utgiftsområde 19 i budgetpropositionen. Analysen har syftat till att vara ett underlag för utskottets behandling av budgetpropositionen och för den fortsatta mål- och resultatdialogen med regeringen .

Betänkandets disposition

I betänkandet beskrivs inledningsvis resultatet av den uppföljning som har gjorts av regeringens resultatredovisning och som har lett fram till de t ställ nings tagande utskottet gör som också framgår i detta avsnitt. Därefter be hand lar utskottet regeringens förslag till anslag m.m. inom utgiftsområde 19 Regio nal tillväxt samt motstående förslag i motioner.

Utskottets överväganden

Regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 19

Inledning

Näringsutskottets grupp för uppföljning och utvärderi ng ( Nuguu ) har genom fört en upp följning av regeringens resultatredovisning i budget propo si tionen för 2016 inom de tre utgiftsområden som faller inom ramen för utskottets ber ed nings område, dvs. utgiftsområ dena 19 Regional tillväxt, 21 Energi och 24 Näringsliv. Den resultatuppföljning som har gjorts för vart och ett av de tre utgiftsområdena består av en översiktlig genomgång och analys av i första hand de mål och indikatorer som används inom respektive utgifts om råde. Därutöver har resultatredovisningens struktur och förhållandet mellan mål, indikatorer och vissa resultat undersökts. Uppföljningen omfattar under detta år inte någon närmare bedömning av regeringens resultatanalys eller av de slutsatser som regeringen drar med utgångspunkt från denna analys.

I det följande redovisas först utgiftsområdets omfattning och målet för ut gifts området , de indikatorer och andra bedömningsgrunder som regeringen an vänder i sin resultatredovisning för att bedöma måluppfyllelsen samt en kort fattad beskrivning av resultatredovisningens struktur. Därefter följer det ställnings tagande som utskottet gör med utgångspunkt i de iakttagelser som har gjorts i uppföljningen.

Propositionen

Utgiftsområdets omfattning

Utgiftsområde 19 Regional tillväxt omfattar medel för hållbara regionala till växt insatser i form av projektverksamhet och olika former av regionala före tags stöd samt utbetalningar från Europeiska regionala utvecklingsfonden ( Eruf ) . Regionala hänsyn ska också tas inom andra utgiftsområden.

Mål för utgiftsområde 19

Riksdagens mål för den regionala tillväxtpolitiken är utvec klingskraft i alla delar av lan det med stärkt lokal och regional konkurrenskraft. Målet fast ställ des 2007 och en mer ut förlig beskrivning av politikens mål finns att läsa i budget propositionen för 2008 (prop. 2007/08:1 utg.omr . 19).

I propositionen anges att den regionala tillväxtpolitiken även ska bidra till regeringens tre prioriterade områden: att nå det övergripande målet om att ha lägst arbetslöshet i EU 2020, att nå de nationella miljömålen och att sluta jäm ställd hetsgapet. Vidare redovisas regeringens mål för jämställd regional till växt och att riksdagen beslutat om ett genera tionsmål och 16 miljö kvalitetsmål för en hållbar utveckling. Regeringens mål för en jämställd regional tillväxt är att kvinnor och män ska ha samma förutsättningar att nå inflytande i det regio nala tillväxtarbetet och få tillgång till tillväxtresurser.

Därtill redovisar regeringen EU:s mål och prioriteringar för samman håll nings politiken. Sammanhållningspolitiken är EU:s politik för regional tillväxt och sysselsättning med målet att bidra till ekonomisk, social och territoriell sammanhållning inom EU. Under programperioden 2014–2020 är Europa 2020-strategin vägledande på området. Strategin bygger på tre prioriteringar som också är tänkta att förstärka varandra:

– Smart tillväxt: utveckla en ekonomi baserad på kunskap och innovation.

– Hållbar tillväxt: främja en resurseffektivare, grönare oc h konkurrens kraf tig are ekonomi.

– Inkluderande tillväxt (tillväxt för alla): stimulera en ekonomi med hög sysselsättning och med social o ch territoriell sammanhållning.

Med utgångspunkt i den partnerskapsöverenskommelse den tidigare regeringen har slutit med kom mis sionen som preciserar sammanhållnings politikens genomförande i Sverige under nästa strukturfondsperiod fattade regeringen i juli 2015 beslut om en nationell strategi för håll bar regional tillväxt och attraktionskraft 2015–2020. Den regionala tillväxtpolitikens prioriterade områden är enligt strategin:

– innovation och företagande

– attraktiva miljöer och tillgänglighet

– kompetensförsörjning

– internationellt samarbete .

Indikatorer och andra bedömningsgrunder

I resultatredovisningen konstaterar regeringen inledning svis att den regionala till växt poli tikens effekter ofta är svåra att mäta och särskilja från övergripande kon junk tur- och strukturförändringar. Det finns en rad olika faktorer so m på verk ar den regionala utveck lingen och det gör att exempelvis interna tionella och nationella konjunk turförändringar påverkar regioner på olika sätt. Reger ing en anför att regionerna bl.a. skiljer sig åt med avseende på tätorts-, befolk nings-, utbildnings-, närings - och företagsstruktur samt in frastruktur.

För att följa upp den regionala tillväxtpolitiken använder sig regeringen bl.a. av ett antal indikatorer. Dessa delas in i två grupper: dels i ndikatorer för att följa up p utveck lingen i Sveriges regio ner, dels v issa centrala indikatorer för insatser som finansieras inom utgiftsområde 19 Regional tillväxt.

Indikatorerna för att följa utvecklingen i Sveriges regioner är indelade i tre huvud indikatorer och ett antal delindikatorer (sammanlagt tio) som enligt budget propositionen relaterar till prioriteringar i den nationella strategin för håll bar regional tillväxt och at traktionskraft 2015–2020. Regeringen anger att indi kator erna har en stor bredd eftersom den regionala tillväxtpolitikens priori ter ingar innefattar insatser inom ett stort antal politikområden. För en av prio ri ter ingarna – Internatio nellt samarbete – anges att det saknas tillförlitliga regio na la indikatorer. Enli gt proposi tionen ska indikatorerna belysa regioner nas olika långsiktiga strukt urella förutsättningar och dynamiska förändringar, där så är möj ligt, för den senaste t ioårsperioden. Utöver de indika tor er som relater ar till den nationel la strategin finns även två kortsiktiga indikatorer: Regio nal ekonomi och Arbetsmarknad.

De indikatorer som benämns Vissa centrala indikatorer för insatser som finan sieras inom utgiftsområde 19 och dess medfinansiering är indelade i fem indi kator områden som motsva rar insats er inom ramen för regional fonds pro grammen och de regionala företagss töd en. Av propositionen framgår att möj lig heterna att mäta och avgränsa effekterna av den verksamhet som finansieras inom utgiftsområdet mot målet för politikområdet är begränsade i den årliga uppföljningen. Detta eftersom utvecklingen på politikområdet också påverkas av andra offentliga insatser och omvärldsfaktorer.

Regeringens resultatredovisning

Redovisningen av indikatorerna för att följa utvecklingen i Sveriges regioner åter finns i avsnitt 2.5.1. Utifrån utfallet på samtliga indikatorer be skrivs utveck lingen för 72 funk tionellt avgränsade arbetsmarknadsregioner med arbets pendling över kommungräns som utgångspunkt, s.k. FA-regioner. Av snitt et innehåller en beskrivning av utveck lingen för samtliga indi ka torer och diagram över de tre huvudindikatorerna där viss ut veckling över tid fram går. När det gäller redovisningen av vissa centrala indikatorer för insatser som finansieras inom utgiftsområde 19 Regional tillväxt återfinns vissa av dessa indikatorer tillsammans med andra indikator er i avsnitt 2.5.2.

Regeringen inleder resultatredovisningen med att konstatera att möjlig het er na att mäta och avgränsa effekterna av den verksamh et som finansieras inom utgifts området mot målet för politikområdet är begränsade . Detta eftersom det är svårt att särskilja sådana effekter från den påverkan som kan härledas till andra offentliga insatser och omvärldsfaktorer. Vidar e anför regeringen att resultat redo visningen i huvudsak görs i för håll ande till den nation ella strategin för regional kon kurrenskraft, entrepre nör skap och sysselsättning 2 007–2013. Från och med budget propositionen för 2017 avser regeringen att redovisa indikatorerna som gäller regional fonds pro gram men perioden 2014–20 20. Det framgår också att resultat redovisningen till stor del bygger på uppföljningar och utvärderingar från Tillväxtana lys och Till växt verket.

Utskottets ställningstagande

Allmänna iakttagelser

Utskottet vill inledningsvis framhålla att en klar och tydlig resultatredovisning bidrar till en ökad förståelse för hur statliga anslagsmedel används och vilka resul tat de får. Reger ingens resultatredovisning är ett viktigt underlag för riks dag ens budgetberedning. En utgångspunkt för riksdagens uppföljning av bud get propositionens resultatredovisning är att det ska vara möjligt för utskottet att följa kopplingen mellan mål, gjorda insatser, uppnådda resultat och reger ing ens budgetf örslag. Utskottet välkomnar arbete t med att ut veck la den ekonomiska styrningen, vilket bidrar till att förbättra resultat redo vis ningen från regeringen till riksdagen.

Utskottets grupp för uppföljning och utvärdering har genomfört en upp följ ning av reger ingens resultatredovisning i budgetpropositionen för 2016 för samt liga de utgifts områden som faller inom utskottets beredningsområde, dvs. 19 Regional tillväxt, 21 Energi och 24 Näringsliv. Det är utskottets förhopp ning att detta arbete kan leda till en ökad dialog med regeringen om resultat redo visningen. Utskottet vill betona att resultat redovisningen ger en god bild av regeringens arbete inom politikområdena och innehåller mycket informa tion som är relevant för utskottets beredning av budgetpropo sitionen. Eftersom upp följ ningen främst syftar till att skapa en dialog med regeringen om hur resultat redovisningen kan förbättras, inriktar sig utskottets iakttagelser framför allt på förbätt rings åtgärder. Utskottet noterar att flera iakttagelser inte bara är gemensamma för de tre ut gifts områden som utskottet hanterar utan också är giltiga för andra utgifts om råden. Det är också viktigt att påpeka att flertalet av dessa iakttagelser inte är specifika för årets budget proposition. Vidare noterar ut skottet att resultatredovisningens struktur skiljer sig åt mel lan de tre utgifts om råd en a . Här kan det enligt utskottets uppfattning vara berättigat att re flek tera över om detta främst avspeglar de tre utgiftsområdenas särarter eller om en mer enhetlig disposition hade varit möjlig att använda i syfte att öka läs barheten och jämförbar heten.

Iakttagelser avseende utgiftsområde 19

Målen

Utskottet konstaterar att målet för den regionala tillväxtpolitiken är svårt att följa upp. En rad olika faktorer påverkar den regionala utvecklingen , och effekt erna av den regionala tillväxt politiken är ofta svåra att mäta och särskilja från övergripande konjunktur- och struk turförändringar. För att möjliggöra en upp följning av målet kan regeringen ta fram resul tatindikatorer eller delmål. Ut skottet noterar också att regeringen anger ytterligare mål och prioriteringar som den regionala tillväxtpolitiken ska bidra till, som fastställts av både reger ing en och på EU-nivå. Enligt utskottets uppfattning är det dock svårt att utläsa i texten hur dessa mål och prioriteringar förhåller sig till riksdagens över grip an de mål för utgiftsområdet. Som framgått i det föregående ska regeringen enligt budgetlagen lämna en redovisning av resultaten i förhållande till de mål som riks dagen har beslutat . Utskottet anser därför att det är centralt att reger ing en tydlig gör kopplingen mellan det övergripande målet och andra mål och priori teringar på områ det.

När det gäller prioriteringarna på EU-nivå konstaterar utskottet dessutom att dessa i stor utsträckning styr svensk regional utvecklingspolitik då de fast slår vilka regionala projekt som kan beviljas medel från Europeiska regio nala utvecklingsfonden ( Eruf ) och dess medfinansiering.

Indikatorer och andra bedömningsgrunder

Eftersom det övergripande målet för utgiftsområdet är svårt att följa upp vill utskottet inledningsvis anföra att det är positivt att regeringen har tagit fram en rad indi katorer för att konkretisera dels utvecklingen i Sveriges region er, dels resultat och effek ter av politiken på området. Indikatorer bör dock utformas och kopplas till de t mål som riksdagen har beslutat om för utgifts området så att det blir möjligt för riksdagen att följa upp resultaten för detta mål. Att det saknas en tydlig koppling mellan de valda indi kato r erna och målet innebär dock inte att indikatorerna ger en dålig bild av utvecklingen inom områ det. Tvärt om förefaller indikatorerna enligt utskottets bedömning vara relevanta, och det bör därför vara möjligt att vidareutveckla redovisningen av indika tor er na så att den tyd lig are återkopplar till det övergripande målet.

Resultatindikatorer bör i första hand spegla uppnådda resultat, inte insatser eller om världs förändringar. Det är därför positivt att regeringen tagit fram resul tat indikatorer som är knutna till resultaten av insats erna inom utgifts om rådet och att dessa särskiljs från de indikatorer som mäter utveck lingen i Sveriges regioner. För de regionala företags stöden är det dock oklart om indi ka torerna avser förväntade effekter i form av antal nya arbets tillfällen eller faktiskt uppnåd da effekter , och det vore därför önskvärt om det kunde tyd lig gör as.

Vidare konstaterar utskottet att det för många av indikatorerna saknas en moti vering , och redovisningen av resultatindikatorerna skulle enligt utskottets upp fattning kunna utveck las också i detta avseende. Detta gäller t.ex. valet av indi katorer för att följa utvecklingen av tillgäng ligheten till kommersiell och offentlig service då regeringen har valt att redo visa till gängligheten till driv medels stationer, dagligvaruhandel och skola. Utskottet anser att dessa tre indi ka torer är centrala, men noterar samtidigt att Tillväxt analys återkom mande även följer utvecklingen när det gäller tillgängligheten på en rad andra viktiga om råden, t.ex. apotek och apoteksombud, postservice, betaltjänster och vård cen traler. Valet av indikatorer bör enligt utskottet styras av ambitionen att teckna en så god bild som möjligt av utvecklingen , varför regeringen eventuellt skulle kunna överväga att använ da fler av Tillväxtanalys indikatorer för att beskriva utvecklingen när det gäller tillgäng lighet av kommer siell och offentlig ser vice. Utskottet vill dock samtidigt understryka att det är av stor bety delse att det finns en kontinuitet i de valda indikatorerna eftersom det så långt som möj ligt är önskvärt att utvecklingen redovisas över tid.

Avslutningsvis noterar utskottet att regeringen uppger att det saknas till för lit liga regionala indikatorer för att följa utvecklingen på området Inter natio nellt samarbete , och det framgår inte heller om regeringen har för avsikt att ta fram sådana. Utskottet vill betona vikten av att utveckla indikatorer för alla rele vanta delar av resultat redo visningen och därtill fram hålla att det vore önsk värt om regeringen i de fall då det saknas indikatorer förklarar an led ning en till detta och beskriver eventuellt pågående arbete för att utveckla indika tor er eller andra bedömningsgrunder.

Resultatredovisningen

I resultatredovisningen görs på ett föredömligt sätt en åtskillnad mellan å ena sidan beskriv ningar i tillståndet och utvecklingen inom Sveriges olika regioner och å andra sidan uppnådda resultat av statens insatser. Genomgången av de olika indika torerna för att följa utveck lingen i Sveriges regioner är välstrukturerad och därmed lätt att följa. Avsnittet innehåller också ett visst resonemang och proble matiserande kring indikatorerna och hur resultaten kan tolkas, vilket är positivt.

Det följande avsnittet som innehåller redovisningen av vissa centrala indi ka torer för insatser som finansieras inom utgiftsområde 19 och dess med finans iering skulle på sam ma sätt kunna göras mer strukturerat och därmed bli tydlig are. Regeringen uppger att denna del av resultatredovisningen i huvudsak görs i förhållande till den nationella strate gin för regional kon kurrens kraft, entreprenörskap och sysselsättning 2007–2008. I propo sitionen anges vidare att resultatredovisningen fr.o.m. budgetpropositionen för 2017 i stället kommer att anpassas efter den nationel la strategin som gäller för 2015 –2020. Ut skot tet vill med anledning av detta påminna om att resultaten i budget propositionen ska redovisas i förhållande till de mål som riksdagen har beslut at om, vilket också föreskrivs i budgetlagen. Utskottet förordar därför att strukturen i stället utformas med utgångspunkt i det övergripande målet och de delmål och resultatindi katorer som regeringen har utveck lat och som kan kopp las till det övergripande målet. Resultatredo vis ningen skulle också kunna för tydlig as genom att resultaten för den breda regional politiken (insatser inom andra utgiftsområden) skiljs ut från redovisningen av resultaten och anslagen inom ut gifts område 19. Det skulle även tydliggöra kopplingen mellan an slag och resultat inom utgiftsområdet.

Utan att gå in på enskildheter konstaterar utskottet vidare att resultat redo vis ningen i det senast nämnda avsnittet huvudsakligen består av en beskriv ning av myndighetsåtgärder och insatser och till en mindre del av uppnådda effek ter i förhållande till de mål som har beslutats av riksdagen. Enligt utskottets uppfattning skulle resultatredovisningen kunna förbättras genom att i större utsträckning lyfta fram effek terna av de statliga insatserna. Vidare är det ibland svårt att avgöra om de redovisade upp gifterna är att betrakta som insats er eller resultat i form av prestationer. Med detta sagt vill utskottet samtidigt fram hålla att resultatre do visningen också innehåller goda exem pel på redovisning av effekter, så som Tillväxt verkets uppföljning av tidigare bevil jade regionala företagsstöd och redo visningen under avsnittet Jämställd regio nal tillväxt. Utskottet vill också lyfta fram att det är positivt att regeringen redo visar utfallet för de regionala företagsstöden över tid i tabel ler och ser gärna en liknande redovisning för fler av indikatorerna där utfallet i dag endast redo visas i den löpande texten med uppgifter för det senaste året.

Avslutningsvis välkomnar utskottet att regeringen har inrättat en analys grupp bestående av ett antal statliga myndigheter som ska fungera som kvali tets säkrare av regionala ana lysunderlag och bidra till erfarenhetsutbyte mellan n ationella och regionala aktörer.

Anslag inom utgiftsområde 19

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen anvisar de anslag och godkänner de be myndiganden inom utgiftsområde 19 som regeringen har föreslagit i budget propo sitionen. Samtidigt avslår riksdagen motioner med alternativa förslag till anslag inom utgiftsområde 19.

Jämför särskilda yttran dena 1 (M), 2 (SD), 3 (C), 4 (L ) och 5 (KD).

Inledning

Den 25 november 2015 väntas riksdagen fatta beslut om ramarna för utgifts om rå dena för 2016 samt om en preliminär fördelning av utgifter på utgifts om rå de na för 2017–2019. Av budgetpropositionen ( prop. 2015/16:1 Förslag till statens bud get för 2016, finansplan m.m.) framgår att förslaget till statsbudget bygger på en överenskommelse mellan regerin gspartierna och Vänsterpartiet. Närings utskottet har i ett yttrande till finansutskottet ( yttr . 2015/ 16:NU 1y) före slagit att det ska tillstyrka regeringens förslag till ramar för 2016 för utgifts om råde 19 Regional tillväxt . I yttrandet har Centerpartiet s företrädare i utskottet i en avvikan de mening förordat sitt partis förslag till ram för det aktuella utgiftsområdet. Av yttrande t framgår därutöver att även Krist demo krat erna föreslår en annan ram än regeringen för det aktuella utgiftsområdet. Övriga partier föreslår inga avvikelser när det gäller utgiftsnivåer i förhållande till regeringens förslag för utgiftsområde 19. Regeringens och de olika oppositions partiernas för slag till ram för utgiftsområde 19 Regional tillväxt framgår i tabell 1 .

Tabell 1. Regeringens och oppositionspartiernas förslag till utgiftsnivåer för utgiftsområde 19 Regional tillväxt

Miljoner kronor

År

Regeringens förslag

Avvikelser gentemot regeringens förslag

M

SD

C

FP

KD

2016 (föreslagen utgiftsram)

3256

±0

±0

+25

±0

+4

2017 (utgiftsberäkning)

3577

±0

±0

±0

±0

+4

2018 (utgiftsberäkning)

3371

±0

±0

±0

±0

+4

2019 (utgiftsberäkning)

3446

±0

±0

±0

+4

Kommentar: Vänsterpartiet står bakom regeringens förslag ; Folkpartiet liberalerna har inte uppgivit någon utgiftsberäkning för 2019 .

I detta ärende ska utskottet föreslå för riksdagen hur anslagen för utgifts området ska fördelas inom utgiftsområdesramen. Riksdagens ställnings tag an de till anslag för utgiftsområdet ska göras genom ett beslut (11 kap. 18 § riks dagsordningen).

Den 25 november förväntas riksdagen , som ovan nämnts, ta ställning till regeringens förslag till fördelning av utgifter på utgiftsområden , vilket presenteras i budget propo sitionen . Utgångs punkt en för utskottets beredning av utgiftsområde 19 är att utgiftsramen kommer att fastställas till 3 255 721 000 kronor för 2016 i enlighet med reger ing ens och finansutskottets förslag (prop. 2015/16:1, bet. 2015/ 16:FiU 1) . Utskott et har här således att ta ställning till de olika anslagen inom den angivna ramen. Regeringens förslag till fördelning på de tre anslagen framgår av tabellen i bilaga 2 . I bilagan redovisas också de motförslag som finns i Center partiets och Kristdemokraternas motioner. Övriga partier har inga avvikelser från regeringens förslag.

Enligt förslaget i propositionen kompletteras två av anslagen inom utgifts om rådet med bemyndiganden för regeringen att ingå ekonomiska åtaganden, vilka leder till utgifter de kommande åren. När det gäller regeringens förslag till bemyndiganden finns det inga motförslag.

I det följande avsnittet beskrivs kortfattat den regionala tillväxtpolitikens inrikt ning så som den redo visas i propositionen. För en mer utförlig beskr iv ning av olika insatser och åt gärder som regeringen aviserar hänvisas till bud get propositionen. Därefter redovisas regeringens överväganden när det gäller vart och ett av de tre anslagen. I det därpå följande avsnittet redovisas mot svar ande förslag i motioner.

Propositionen

Inriktning för den regionala tillväxtpolitiken

Regeringen betonar inledningsvis att den regionala tillväxtpolitiken ska bidra till regeringens tre prioriterade områden: att nå det övergripande målet om att ha lägst arbetslöshet i EU 2020, att nå de nationella miljömålen och att sluta det s.k. jämställdhetsgapet.

En modern och aktiv regional tillväxtpolitik för hela landet bör enligt reger ing en inriktas på att regionerna ska ges möjlighet att vä xa och utvecklas efter sina sär skilda förutsättningar. Det gäller för såväl städer och stads regioner, tät orter och tätortsregioner av olika storlek som olika typer av lands bygd. Reger ing en betonar särskilt att en regions attraktivitet är en central förut sättning för håll bar tillväxt och utveckling . A ttraktivitet är därmed en viktig utgångs punkt i det lokala och regionala tillväxtarbetet. Vidare framhåller regering en för bättrat stöd till närings livsutveckling och tillgång till finan sier ing, en funger an de arbetskraftsförsörj ning, tillgång till offentlig och kommersiell ser vice, investeringar i i nformationsteknik och infrastruktur samt utbildning som väsent liga inslag i en modern regional tillväxtpolitik. Dessa faktorer skapar enligt regeringen i sin tur förutsättningar för att kvinnor och män ska kunna leva och verka i hela landet.

Vidare betonar regeringen att hela Sveriges attraktionskraft, tillväxt potential och sysselsättningsmöjligheter ska tas till vara på ett sådant sätt att det bidrar till hållbar regional tillväxt och utveckling. Detta innebär bl.a. att miljö, jämställdhet och integration på ett tydligt sätt integreras i det regionala till växt arbetet. Regeringen framhåller här särskilt sitt mål för en jämställd regio n al tillväxt, dvs. att kvinnor och män (oavsett ålder, bakgrund och boende ort) ska ha samma förutsättningar att nå inflytande i det regionala till växt arbetet och få tillgång till tillväxtresurser. Arbetet med att nå de nationella miljö kvalitetsmålen lyfts också fram som en viktig del för att skapa en lång sik tigt hållbar regional tillväxt och utveckling . R egeringen fram håller att det här finns möjligheter att skapa hållbar tillväxt i och med den samhälls om ställ ning som krävs för att nå målen.

Regeringen konstaterar samtidigt att de lokala och regionala förut sätt ning ar na för hållbar tillväxt och utveckling skiljer sig åt över landet. Befolknings struk tur, utbildningsnivå, näringslivets sammansättning, tillgång till natur resurs er, det civila samhällets struktur, närhet till m arknader och större befolk nings koncen trationer samt andra territoriella förhållanden är faktorer som varier ar. Regering en framhåller att den regionala tillväxtpolitiken sk a ta utgångs punkt i dessa skill nader och förutsättningar , och politiken ska gen om föras i såväl gles- och landsbygd er som i små och medelstora städer och stor stads områden.

Den nationella strategin för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft 2015–2020 som regeringen beslutade i juli 2015 ska bidra till att uppnå målet för den regionala tillväxtpolitiken. Regeringen uppger att strategin ska vara väg ledande och styrande för inriktningen och genomförandet av det regionala till växtarbetet samt användningen av de medel som satsas för att uppnå målet för den regionala tillväxtpolitiken. Regeringens fyra prioriteringar inom ramen för den nationella strategin är innovation och företagande, attraktiva miljöer och tillgänglighet, kompetensförsörjning och internationellt samarbete.

Slutligen framhåller regeringen att den regionala tillväxtpolitiken ska bidra till en långsiktigt hållbar utveckling so m kan möta samhällsutmaningarna: demo grafisk utveckling, globalisering, klimat, miljö, ener gi och behovet av social sammanhåll ning.

För att uppnå målet för den regionala tillväxtpolitiken, dvs. utvecklingskraft i alla delar av landet med stärkt lokal och regional konkurrenskraft, betonar regeringen att regional hänsyn och en tvärsektoriell styrnin g av resurser inom i princip samt liga utgifts- och politikområden är avgörande. Det ta är en följd av att den regio nala tillväxtpolitiken omfattar betydligt fler åtgärder än de som finansieras inom det aktuella utgiftsområdet. Det innebär att åtgärder inom flertalet utgiftsområden och politikområden på nationell nivå behöver ta hän syn till lokala och regionala förutsättningar och prioriteringar. Regeringen ser a tt det finns ett behov av ytter ligare samordning såväl mellan regional och nationel l nivå som mellan olika sektors områden och menar att samverkan mellan olika nivåer är ett led i att effektivisera den statliga verksamheten och geno m förandet av den regionala till växtpolitiken. Regeringen framhåller vidare att det är viktigt att dialogen och sam verkan mellan nationell och regio nal nivå utvecklas inom både nya och befintliga forum. Genomförandet av den regionala tillväxtpolitiken behöver också enligt regeringens uppfattning bli mer effektiv och resultatinriktad. Det innebär att verktygen för politikens genom förande behöver utvecklas samtidigt som EU:s samman håll nings politik integreras på ett tydligt sätt i det regionala tillväxtarbetet. Regeringen gav mot den bakgrunden i juli 2015 Statskontoret i uppdrag att utreda förslag till en ökad resultatorientering i uppföljningen av anslag et 1:1 Regionala tillväxt åt gärder.

Inriktningen för sammanhållningspolitiken

I budgetpropositionen redogörs även för inriktningen på sammanhållnings poli tiken i Sverige under perioden 2014–2020. Regionalfondsprogrammens inrikt ning ska vara tydligt kopplad till Europa 2020-strategin och bidra till smart och hållbar tillväxt för alla. För att bidra till hållbar regional tillväxt och utveck ling samt fler jobb och för att möta samhällsutmaningarna fokuseras arbetet till följan de fyra prioriteringar för det regionala tillväxtarbetet fram till 2020: inno vation och företagande, attraktiva miljöer och tillgänglighet, kompetens för sörj ning och internationellt samarbete. De tre hållbarhets indika torerna, dvs. jäm ställdhet, integration och miljö, ska beaktas inom alla priori tering arna.

För en närmare beskrivning av prioriteringarna och de verktyg och pro cess er som behövs i arbetet för en hållbar regional tillväxt och attraktionskraft fram till 2020 hänvisar regeringen till den n ationell a strategi n för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft 2015–2020 (dnr N2015/5297/RT).

Anslag m.m. för 2016

Anslaget 1:1 Regionala tillväxtåtgärder får användas till utgifter för stats bi drag till projektverksamhet (inklusive riskkapitalfonder, lånefonder och gar an ti fond er), regionala företagsstöd, ersättning för vissa kreditförluster i stöd om råde B och stöd till kommersiell service. Anslaget får vidare användas för viss administra tion, uppföljning och utvärdering och viss central utvecklings verk sam het.

För att medfinans iera riskkapitalsatsningen fond-i- fond inom det nationella regio nal fondsprogrammet 2014–2020 föreslår regeringen att anslaget ökas med totalt 195 000 000 kronor under perioden 2016–2022. Vidare föreslår regering en att an slaget ökas med 35 000 000 kronor 2016 för att finansiera ett komplett er ande långsiktigt stöd till kommersiell service i särskilt utsatta gles bygd er. För 2017, 2018 och 2019 beräknas anslaget öka med motsvarande belopp årligen. Genom riksdagsbeslut i samband med höstbudgeten 2014 till för des anslaget 1:4 Tillväxt verket under utgiftsområde 24 Näringsliv 19 000 000 kronor årligen under perio d en 2014–2020 för att finansiera myndighetens u ppgifter som för valtare av åtta regionala struktur fonds pro gram och ett nationellt regional fonds program. Anslaget 1:1 Regionala tillväxt åt gär der minskar med motsvarande belopp under samma period. I samband med behandlingen av höstbudgeten 2015 fattade riks dagen vidare beslut om att tillföra anslaget 5:1 Länsstyrelserna m.m. inom ut gifts område 1 Rikets styrelse 4 200 000 kronor 2015 för att finansiera ökade utgifter med anledning av EU:s territoriella program. Anslaget 1:1 Regionala till växt åtgärder beräknas minska med motsvarande belopp t.o.m. 2020 för samma ändamål.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 1 517 637 000 kronor an visas under anslaget 1:1 Regionala tillväxtåtgärder för 2016. För 2017, 2018 och 2019 beräknas anslaget till 1 537 637 000 kronor, 1 547 637 000 kronor respek tive 1 554 637 000 kronor.

Den övervägande delen av de stöd som beslutas inom ramen för anslaget 1:1 Regionala tillväxtåtgärder är antingen fleråriga samverkansprojekt med många olika offentliga och privata aktörer eller fleråriga företagsinvesteringar. För att verksamheten ska fungera tillfredsställande behövs bemyndiganden bl.a. för att kunna hantera senarelagd verksamhet. Regeringen anser att det är viktigt att det finns en marginal mellan bemyndigandet och beräknade ute stå en de åtaganden vid årets slut och föreslår att regeringen bör bemyndigas att under 2016 för an slag et 1:1 Regionala tillväxtåtgärder ingå ekonomiska åtagan den som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 2 993 000 000 kronor 2017–2023.

Anslaget 1:2 Transportbidrag får användas till utgifter för statsbidrag till regio nalt transportbidrag för att kompensera företag i de fyra nordligaste länen för kostnadsnackdelar till följd av långa transportavstånd för varor och sti mu le ra till höjd förädlingsgrad i området näringsliv. Regeringen konstaterar att det finns ett mindre anslagsbehov 2016 än tidigare beräknat utifrån den gällan de för ord ning en och föreslår att anslaget minskas med 25 000 000 kronor 2016 för att finansiera andra satsningar som regeringen prioriterar .

Regeringen föreslår att 375 864 000 kronor anvisas under anslaget 1:2 Tran s port bidrag för 2016. För 2017, 2018 och 2019 beräknas anslaget till 400 864 000 kronor årligen.

Anslaget 1:4 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014–2020 an vänds för utbetalningar av medel från Europeiska regionala utvecklings fond en ( Eruf ) för programperioden 2014–2020. Från statens budget görs utbe tal ning ar inom anslaget till åtta regionala strukturfondsprogram och ett natio nellt struktur fondsprogram inom målet för tillväxt och sysselsättning. Till växt verk et är för valt ande och attesterande myndighet för dessa program. Regering en beräknar att medlen från regionala utvecklingsfonden kommer att uppgå till totalt ca 7 929 miljoner kronor inklusive medel för lokalt ledd utveckling. Ramen för de program som redovisas och förvaltas i Sverige men som hanteras utan för statens budget är ca 2 612 miljoner kronor (beloppet avser samtliga del tagan de länders EU-medel). Ramen för programmen som redovisas och förvaltas utanför Sverige är ca 9 656 miljoner kronor, exklusive det europeiska grann skapsprogrammet Kol arctic . Ramen för Kolarctic uppgår till 207 miljoner kronor. Även här avser beloppen samtliga deltagande länders EU-medel. Den valutakurs som används vid beräkningen av de finansiella ramarna för programperioden 2014–2020 för de program som hanteras inom statens budget styrs av förordningen (1999:710) om valutakurs vid stöd från EU:s struktur- och investeringsfonder. Regeringen fram håller att denna fort löpan de måste analyseras för att vid behov revideras för att skillnaden mot den verk liga kursen inte ska bli för stor.

Regeringen föreslår att 1 362 220 000 kronor anvisas under anslaget 1:4 Euro peis ka regionala utvecklingsfonden perioden 2014–2020 för 2016. För 2017, 2018 och 2019 beräknas anslaget till 1 638 280 000 kronor, 1 422 224 000 kronor respektive 1 490 500 000 kronor. Vidare föreslås att reger ing en bemyndigas att under 2016 för samma anslag ingå ekonomiska åtagan den som medför behov av framtida anslag på högst 4 000 000 000 kronor 2017–2023.

Motionerna

I kommittémotion 2015/16 :3156 av Anders Ahlgren m.fl. (C) föreslås utan närmare motivering en ökning av anslaget 1:2 Transportbidrag om 25 000 000 kronor under 2016.

I kommittémotion 2015/16:3201 av Maria Weimer m.fl. (FP) redogör motio närer na för sin syn på inriktningen för den regionala tillväxtpolitiken. En liberal landsbygdspolitik strävar bl.a. efter att skapa förutsättningar för att den som vill bo och arbeta på landsbygden eller i en mindre tätort ska kunn a göra det. Vidare tar den vara på de unika förutsättningar för individers utveck lings kraft som finns i olika delar av landet. Motionärerna framhåller flexibla lös ningar och samarbeten mellan olika aktörer för att möjliggöra service på lands bygden, samtidigt som de konstaterar att det finns behov av visst statligt stöd. Ett företagsvänligt kli mat, fungerande kommunikationer och bred bands upp koppling är faktorer som anses vara viktiga för att skapa jobb och hållba r till växt i hela landet. Motio närerna föreslår att riksdagen ska anvisa anslagen för 2016 inom utgiftsområde 19 Regional tillväxt enligt förslaget i tabell 1 i motion en. Av tabell 1 framgår att Folkpartiet liberalerna inte har föreslagit några avvikelser från regeringens förslag i det aktuella utgiftsområdet , och motionärernas för slag överensstämmer därmed med förslaget i propositionen.

I kommittémotion 2015/16:1934 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) anförs bl.a. att tillgången till kommersiell och offentlig service är en förutsättning för en levande landsbygd. Vidare konstateras at t förutsättningarna för att kom mer s iella aktörer ska kunna bidra till och skapa en go d tillgång till kommersiell ser v ice är begränsade i vissa glesbygder. Motionärerna framhåller att det är mot den bakgrunden som Kristdemokraterna föreslår att stödet till kommer siell service på landsbygden ökar med 40 000 000 kronor per år 2 016–2019, i jäm förelse med inne varande budgetår och 4 000 000 kronor mer per år än reger ing ens förslag (yrkande 2) .

I kommittémotion 2015/16:3147 av Penilla Gunther m.fl. (KD) redogörs inled nings vis för Kristdemokraterna s syn på regional tillväxt. Konkur rens-kraftiga före tag, goda kommunikation er, attraktiva livs- och boende möjlig-heter och till gång till offentlig och kommersiell service ses som avgörande för regioners och kommuners utvecklingsmöjligheter. Motionärerna framhåller också sär skilt vikten av lokal samverkan och behovet av att de generella insatserna på natio nell nivå för jobb, utbildning, infrastruktur och för bättrat företagsklimat kom bi neras med regionala tillväxtinsatser för att bygga upp livskraftiga region er. I motionen föreslås en ökning av anslaget 1:1 Regionala tillväxt åt gär der med 4 000 000 kronor för 2016. För 2017, 2018 och 2019 föreslås samma ökning årligen i jäm förelse med regeringens beräkning (yrkande 1 och 17). Liksom i motion 2015/16:1934 (KD) framhåller motionärerna vikten av till gången till en grundläggande nivå av offentlig och kom mersiell service i hela landet. Detta inte minst med tanke på att hela Sverige ska kunna bidra på ett positivt sätt i flyktingmottagandet. Med rätt resurser kan glesbygden och lands bygden spela en nyckelroll i mottagandet av flyktingar från krig och kata strof er menar motionärerna.

Vissa kompletterande uppgifter

Utredning om kommersiell service i glesbygden

Genom ett regeringsbeslut i januari 2014 tillsattes en utredning (dir. 2014:4, sär skild utredare: f.d. statssekreterare och stabschef i Näringsdepartementet Catharina Håkansson-Boman) som fick i uppdrag att se över hur man ytter ligare kan stöd ja tillgången till kommersiell service i särskilt utsatta och sår bara glesbygder. Utredaren skulle även ta ställning till vilka former av service som kan omfattas samt klargöra hur ett stöd skulle kunna bidra till ökad till gäng lighet till och samordning av olika typer av service.

I mars 2015 överlämnade utredningen sitt slutbetänkande Service i gles bygd (SOU 2015:35) till Näringsdepartementet. I betänkandet konstaterar utredar en bl.a. att många butiker med låg lönsamhet har svårt att på lång sikt över leva på marknaden. För att skapa förutsättningar för att människor och före tag i de aktuella områdena ska få tillgång till en grundläggande nivå av kommer siell service även i framtiden bör det därför enligt utredaren införas ett lång siktigt stöd till försäljningsställen för dagligvaror i särskilt utsatta och sårbara glesbygdsområden. Utredaren föreslår att det i en ny förordning införs två olika typer av stöd till försäljningsställen för dagligvaror. En förutsättning för att få stödet bör enlig t utredaren vara att försäljningsställena ligger i särskilt sårbara och utsatta glesbygdsområden, enligt en definition som beskrivs när ma re i utredningens slutbetänkande.

Den ena typen av stöd, stöd t ill dagligvaruservice av allmän ekonomiskt intresse, ska kunna lämnas till försäljningsställen för dagligvaror som har ett mång sidigt utbud av sådana varor. För att komma i fråga för ett sådant stöd bör det även vara villkorat att försäljningsställena ligger inom intervallet 2–11 miljon er kronor i nettoomsättning och att verksamheten är öppen så att kunder kan få tillgång till dagligvaror året runt, under i genomsnitt 40 timmar per vecka. Den andra typen av stöd, stöd till servicestrategiska försäljningsställen för dagligvaror, ska enligt utredarens förslag kunna lämnas till de allra minsta försälj nings ställena för dagligvaror, dvs. till försäljningsställen med mycket låg nettoomsättning som understiger 2 miljoner kronor per år. Även detta stöd bör vara villkorat, bl.a. genom att försäljningsställena är betydelsefulla även för till gänglig heten till annan grundläggande kommersiell service än försälj ning en av dagligvaror och att de har sina lokaler öppna så att kunder kan få till gång till dagligvaror och annan grundläggande kommersiell service på året runt basis under i genomsnitt 20 timmar per vecka. Båda stöden har utformats så att de är förenliga med relevanta EU-för or dningar [1] . Enligt utredaren beräk nas kostnaden för de båda stöden vara ca 35 000 000 kronor årligen.

Utskottets ställningstagande

Riksdagens mål för den regionala tillväxtpolitiken är utvecklingskraft i alla delar av landet med stärkt lokal och regional konkurrenskraft. För att nå målet behövs det enligt utskottets uppfattning en regionalpolitik som antar utman ing en att formulera övergripande tillväxt- och utvecklingsstrategier för hela landet. Politiken för regional tillväxt måste präglas av en hög ambitionsnivå och vara ett kraftfullt verktyg för en rättvis, inkluderande och långsiktigt håll bar utveckling i Sveriges alla regioner, såväl på gles- och landsbygder som i stor städer. På så vis kan politiken möta de stora samhällsutmaningarna som är kopp lade till demografi, g lobalisering, klimat, miljö, energi och social sam man hållning .

I budgetpropositionen, som ä r resultatet av en överenskommelse mellan reger ing en och Vänsterpartiet, presenteras inriktningen för den regionala till växt politiken. Utskottet vill inledningsvis uttala sitt stöd för denna inriktning och konstaterar att regeringen är beredd att anta de nämnda samhälls ut man ingar na genom en modern, aktiv och hållbar regional tillväxtpolitik. Utskottet står också bakom inriktningen på sam man hållningspolitiken i Sverige under perioden 2014–2020 som presenteras i budget propositionen .

Utskottet delar uppfattningen om vad som bör utgöra väsentliga inslag i den regio nala tillväxtpolitiken som redovisas i budgetpropositionen, dvs. ett för bätt rat stöd till näringslivsutveckling och tillgång till finansiering, en funger an de arbetskraftsförsörjning, tillgång till offentlig och kommersiell service, investeringar i informationsteknik och infrastruktur samt utbildning . Vidare delar utskottet regeringens syn att en regions attraktivitet är en central förut sätt ning för hållbar tillväxt och utveckling och att politiken ska göra det möj ligt för regionerna att växa och utvecklas efter sina särskilda förut sättningar .

Den regiona la utvecklingspolitiken bör enligt utskottets uppfattning ta ett sär skilt ansvar för gles - och lands bygden. En levande gles- och landsbygd är en förutsättning för att Sverige ska stå sig väl på den globala arenan. Utskottet har i andra sammanhang (bet. 2014/ 15:NU 7) uttryckt en förståelse för den oro som finns över en försämrad service i glesbygder och konstaterat att förut sätt ning arna i vissa glesbygder för att kommersiella aktörer ska kunna bidra till att skapa en god tillgång till kommersiell service är begränsade . Utskottet väl kom nar därför särskilt regeringens förslag om att öka anslaget 1:1 Regionala till växt åtgärder med 35 000 000 kronor årligen 2016–2019 för att inrätta ett kom pletterande långsiktigt stöd till kommersiell service i utsatta glesbygder. Många lanthandlare i gles- och landsbygdsområden är särskilt viktiga eftersom de ofta även tillhandahåller en rad andra tjänster , och tack vare detta stöd kommer många strategiskt viktiga lanthandlare i särskilt utsatta glesbygder som annars riskerat behöva stänga ne d sin verksamhet kunna fortsätta bidra till att upprätthålla denna viktiga service.

Utskottet har genom et t yttrande till finansutskottet tillstyrkt regeringens för slag till ram för utgiftsområde 19 ( yttr . 2015/ 16:NU 1y). Centerpartiet och Krist demo kraterna har förordat en ram som är större än regeringens. Övriga partier före slår samma ram som regeringen för det aktuella utgiftsområdet. Som har redo visats tidigare fattar riksdagen den 25 november beslut om ramar för stats bud getens utgiftsramar och en beräkning av statens inkomster. Riksdagen väntas därmed ställa sig bakom regeringens förslag till ramar (bet. 2015/ 16:FiU 1). Utgångspunkten för den fortsatta beredningen av det här ären det är således att ramen för utgiftsområde 19 Regional tillväxt har fast ställts till 3 255 721 000 kronor för 2016. Som framgår av redogörelsen för bud get pro cessen i riksdagen i inledningen av detta betänkande bygger utskottets fort satta behandling av anslagsfördelningen för 2016 på förutsätt ningen att den ram som riksdagen förväntas fastställa inte får överskridas och att ställnings tagan det till anslagen ska göras genom ett beslut. Utskottet har i det följande att ta ställning till de olika förslagen till anslagen inom utgiftsområdet i propo si tionen och i motionerna.

När det gäller utgiftsområde 19 har Kristdemokraterna i två motioner, 2015/16:1934 (KD) och 2015/16:3147 (KD) , föreslagit att anslaget 1:1 Regio nala tillväxtåtgärder ska höjas med 4 miljoner kronor i förhållande till reger ing ens förslag för att ytterligare förstärka satsningen på kommersiell service. Utskottet vill i detta sammanhang med anledning av Kristdemokraternas förslag framhålla att det givetvis finns många områden inom utgiftsområde19 där ytterligare medel skulle komma väl till användning. Samtidigt innebär en eko nomisk politik som tar ansvar för de offentliga finanserna att det måste göras avvägningar mellan olika områden. Som framgår i det föregående före slår regeringen en ökning av anslaget 1:1 Regionala tillväxtåtgärder för 2016 för att finansiera ett kompletterande långsiktigt stöd till kommersiell service i sär skilt utsatta glesbygder och för att medfinansiera riskkapitalsatsningen fond -i- fond inom det nationella regionalfondsprogrammet. När det gäller kommer siell servi ce görs det också betydande satsningar inom ramen för l ands bygds pro grammet. Utskottet som välkomnar dessa satsningar konstaterar att nivån när det gäller det kompletterande långsiktiga stödet till kommersiell service i särskilt utsatta glesbygder är i nivå med utredningens förslag . Utskottet gör därmed ingen annan bedömning än regeringen när det gäller fördelningen av medel. Utskottet vill också med anledning av det som anförs i de nyss nämnda motion erna om flyktingmottagandet framhålla de ökade anslagen som finns inom andra utgiftsområden i budgetpropositionen för 2016 och i den extra tilläggs budgeten för 2015 för att hantera den rådande flyktingsituationen.

Vidare har Centerpartiet föreslagit en ökning av anslaget 1:2 Transport bidrag med 25 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag ( mot. 2015/16:3156 (C)). Utskottet konstaterar att det av budgetpropositionen fram går att det enligt regeringen finns ett mindre anslagsbehov för 2016 än tidigare beräk nat och att minskningen om 25 miljoner kronor för 2016 görs för att finan s iera andra prioriterade satsningar. Utskottet har i likhet med föregående år inte något att invända mot förslaget i budgetpropositionen om en anpassning av anslagsnivån.

Utskottet vill avslutningsvis erinra om att den regionala tillväxtpolitiken omfatt ar fler åtgärder än de som finansieras inom utgiftsområde 19 Regional till växt. Regional hänsyn och en tvärsektoriell styrning av resurser är avgöran de inom i princip samtliga utgifts- och politikområden. Det gäller inte minst infra struktur och kommunikationer, jobb och utbildning samt närings poli tik en. Sammantaget välkomnar utskottet de många kraft ansträng ningar som avi ser as i årets budgetproposition med betydelse för en regional tillväxt.

Med det sagda föreslår utskottet att riksdagen för 2016 anvisar anslag inom utgifts område 19 Regional tillväxt i enlighet med förslaget i budget propo si tion en. När det gäller anslagens ändamål vill utskottet också tydlig göra att det är de ändamål för anslagen som redovisas i budgetpropositionen som ska gälla. Utskottet har heller inte något att invända när det gäller de bemyndiganden om eko nomiska åtaganden som föreslås i budgetpropositionen. Utskottets förslag till anslagsfördelning framgår av bilaga 3.

Utskottet tillstyrker därmed förslagen i budget propositionen vad gäller dels anslag för 2016, dels bemyndi ganden om ekonomiska åtaganden. Utskottet noterar att regeringens förslag till anslagsfördelning för utgifts områ de 19 Regional tillväxt för 2016 överensstämmer med motsvarande för slag i motion 2015/16:3201 (FP) , varför motionen kan avstyrkas . Även ö vriga här aktuella motionsyrkanden avstyrks.

Särskilda yttranden

1.

Anslag inom utgiftsområde 19 (M)

Lars Hjälmered (M), Hans Rothenberg (M), Cecilie Tenfjord-Toftby (M) och Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M) anför:

Den 25 november 2015 förväntas riksdagen fatta beslut om ramar för stats bud getens utgiftsområden och om en beräkning av statens inkomster (prop. 2015/16:1, bet. 2015/ 16:FiU 1). I motionen Sverige kan mer – Politik som bry ter det nya utanförskapet ( mot. 2015/16:3043) presenteras Moderater nas bud get förslag och riktlinjer för den ekonomiska politiken.

Sverige beskrivs ofta som ett av världens bästa länder att leva och växa upp i. Men Sverige står inför flera stora utmaningar framöver. Trots att fler vill arbeta är trösklarna in i arbete fortfarande höga för dem med låga inkomster. Vi ser ett nytt utanförskap växa fram som genom långvarig strukturell arbets lös het drabbar unga människor och utrikes födda särskilt hårt. Dessutom ställer en allt tuffare internationell konkurrens höga krav på våra företag och deras jobbskapande. Det här är avgörande framtidsfrågor för Sverige.

Budgetpropositionen visar på en regering som står handfallen inför de viktiga utmaningar Sverige står inför och som inte förmår ta vara på de goda för ut sättningar Sverige har . Regeringens politik med stora skattehöjningar på jobb och företagande riskerar att leda till att Sveriges jobbtillväxt bromsas, och för sämrar också möjligheterna till en god integration genom att höja trösklarna in till arbetsmarknaden. Det här är fel väg för Sverige.

Vi moderater står för en annan väg. Vårt mål är att öka välståndet och trygg heten för alla medborgare i Sverige. De reformförslag vi presenterar är därför fokusera de på hur jobben ska bli fler. Vi vill minska utanförskapet och stärka incita ment en till att arbeta genom att stå upp för rimliga skattenivåer, stärka inves tering ar i utbildning och infrastruktur och värna företagsklimatet. Fler i arbete är avgörande för att få mer kunskap i skolan, högre kvalitet i välfärden och ett starkare Sverige.

Riksdagen förväntas ställa sig bakom regeringens förslag till utgiftsramar, beräk ning av statens inkomster och inriktning på budgetpolitiken. I enlighet med riksdagens rambeslutsprocess ställs regeringens budgetförslag och oppo si tions partiernas budgetförslag mot varandra som helheter och beslutas i två steg. Moderaternas budgetförslag är en sammanhållen helhet, och eftersom riks dagen i steg ett, rambeslutet, väntas ställa sig bakom regeringens förslag på ekonomiska ramar för statsbudgeten och inriktning på budgetpolitiken, deltar vi inte i det nu aktuella beslutet om anslagens fördelning inom utgifts om rå de 19.

När det gäller utgiftsområde 19 har vi inte något annat förslag till anslags för delning än regeringen. Vår principiella uppfattning om den regionala till växt politikens inriktning skiljer sig dock åt från regeringens på flera punkter. Vi vill därför i detta särskilda yttrande redogöra för vår syn på inriktningen av den regionala tillväxtpolitiken.

Vi, och Moderaterna, vill föra en politik för att hela Sverige ska leva. En förut sättning för detta är att människor kan bo och verka såväl i städer som på lands bygden. Vi vill ge människor och företag över hela landet möjligheter att växa och utvecklas. På så sätt tar vi vara på hela Sveriges utvecklingskraft, tillväxt potential och sysselsättningsmöjligheter.

Sveriges befolkning ökar, och många delar av landet upplever en positiv befolk nings tillväxt och en ökad attraktionskraft. Samtidigt finns det betydande utman ing ar, med skillnader mellan å ena sidan städer med stark privat tjänste sektor, och å andra sidan små orter som är beroende av en enskild eller ett fåtal indu striella arbetsgivare. Stagnation och avbefolkning på dessa orter kan i vissa fall leda till neddragningar i verksamhet som vård, skola och omsorg, och också till att människor känner en bristande framtidstro. Med en förstärkt politik med fokus på att skapa jobb har dessa orter emellertid goda förut sätt ning ar att utvecklas väl. Moderaterna arbetar ständigt för att förbättra företags klimat et, inte minst genom att hela tiden påtala vikten av utvecklingskraft i alla delar av landet med stärkt lokal och regional konkurrenskraft. En modern och aktiv regional tillväxtpolitik för hela landet bör inriktas på att ge region er na möjligheter att växa och utvecklas efter sina särskilda förutsättningar, såväl i städer som på landsbygder. Näringslivsutveckling, arbetskrafts för sörj ni ng, utbildning, tillgång till offentlig och kommersiell service samt inve ster ing ar i informationsteknik och infrastruktur är väsentliga inslag i en modern regio nal tillväxtpolitik. Detta skapar i sin tur förutsättningar för att kvinnor och män ska kunna leva och verka i hela landet.

Vi ser med oro på regeringens förslag om höjda skatter på jobb och före tag ande, förslag som står i skarp kontrast mot vår politik. Regeringen vidtar nu en rad åtgärder som med stor träffsäkerhet slår mot den regionala tillväxten i landet. Det kommer att drabba jobb och företagande på bred front. Vi vill sär skilt problematisera regeringens förslag om en höjd bensin- och dieselskatt, som i ett land som Sverige, med långa avstånd, kommer att göra det avsevärt mycket dyrare med resor till och från jobbet och för transporter i näringslivet.

För att uppnå målet med den regionala tillväxtpolitiken krävs insatser på många politikområden. Av vår motion för regional tillväxt ( mot. 2015/16:2454 (M)) framgår att vi vill fortsätta stödja insatser på olika områden för att dessa mål ska kunna nås. För att skapa regional tillväxt vill vi bl.a. satsa vidare på de gröna näringarna som tillväxtmotor och fortsätta arbetet inom ramen för lands bygdsprogrammet samtidigt som det satsas på lokal service. Det skapar viktiga förutsättningar för att människor ska kunna leva och verka på lands byg d en. Här spelar också infrastruktursatsningar en avgörande roll ; såväl till gång en till goda vägar, järnvägar och flygtransporter som fortsatt utbyggnad av bredband och förbättrade möjligheter till mobil kommunikation är väsent liga för kommunikationsmö jligheterna. Vi vill med anledning av att Bromma flyg plats framtid är osäker och regeringen nyligen tillsatt en utredning om flyg skatt i detta sammanhang särskilt understryka flygets betydelse för att skapa regional tillväxt. Flyget har en särskild position när det gäller att knyta samman regioner och därmed hålla ihop Sverige men även hålla ihop alla delar av landet med resten av världen och måste därför värnas. De generella insatser na på nationell nivå, för jobb, utbildning och för ett förbättrat företagsklimat behöver kombineras med regionala tillväxtinsatser.

Våra förslag för att nå målet med den regionala tillväxtpolitiken som presen teras i den nyss nämnda motionen kommer att behandlas av riksdagen senare under innevarande riksmöte. Då får vi, och våra partikamrater i andra utskott, möjlighet att återkomma till dessa förslag och därmed ytterligare redo gö ra för vår politik för att skapa en stark regional tillväxt.

2.

Anslag inom utgiftsområde 19 (SD)

Mattias Bäckström Johansson (SD) och Johan Nissinen (SD) anför:

Sverigedemokraterna är ett socialkonservativt parti med nationalistisk grund syn som betraktar värdekonservatism och upprätthållandet av en solidarisk väl färds modell som de viktigaste verktygen i byggandet av det goda samhället. Partiets övergripande mål är att formera en demokratisk, politisk rörelse som slår vakt om den gemensamma nationella identitet som har utgjort grunden för fram växten av välfärdsstaten och vårt lands fredliga och demokratiska utveck ling.

Liksom övriga sverigedemokrater förordar vi ett försiktigt framåtskridande som baseras på varsamhet, eftertanke och långsiktigt ansvarstagande. Vi och partiet eftersträvar ett demokratiskt, jämställt och miljövänligt samhälle där alla medborgare skyddas av, och är lika inför, lagen. Genom att kombinera frihet och trygghet, individualism och gemenskap hoppas vi kunna skapa ett folk hem som i så hög grad som möjligt är präglat av trygghet, välstånd, demo krati och en stark inre solidaritet. Sverigedemokraterna står fritt från såväl socia lis mens som liberalismens ekonomiska teorier och kan därför inta ett prag matiskt och verklighetsanpassat förhållningssätt i ekonomiska frågor. Förut satt att det kan gagna Sverige och dess medborgare är vi öppna för samtal, diskussioner och samarbeten med alla andra partier.

I Sverigedemokraternas budgetmotion 2015/1:761 stakar vi ut våra viktig as te visioner för de kommande åren. Vi visar att det inte måste finnas någon mot sättning mellan ekonomisk tillväxt och sysselsättning å den ena sidan och allmän välfärd, trygghet och socialt ansvarstagande å den andra sidan. Rent stats finansiellt är Sveriges ekonomiska utgångsläge relativt gott. Däremot biter sig arbetslösheten alltjämt fast vid oroväckande höga nivåer. Vår och partiets avsikt är att skapa förutsättningar för Sveriges befintliga arbetskraft att möta den efterfrågan som finns på arbetsmarknaden.

Sverigedemokraterna ställer sig otvetydigt bakom de finanspolitiska hörn sten arna om överskottsmål för den offentliga sektorn, utgiftstak samt krav på kommuner och landsting om en god ekonomisk hushållning.

Sverigedemokraterna föreslår ingen annan anslagsfördelning än regeringen för utgiftsområde 19 Regional tillväxt. Vår principiella uppfattning om den regio nala tillväxtpolitiken skiljer sig dock åt från regeringens på flera punkter och vi har därför valt att avstå från att delta i beslutet om anslag inom utgifts områ de 19. När det gäller anslaget 1:2 Transportbidrag vill vi emellertid anföra följan de. Bidraget har under vissa år haft ett större anslag än vad som har behövts för att täcka de ansökningar som har inkommit. Det finns dock, enligt Till växtverkets handläggare, olika delförklaringar till att allt färre söker detta bidrag. Det beror t.ex. på att företag flyttar eller lägger ne d men också på att före tag inte är medvetna om att de kan ansöka om stöd. I den mån företag inom stöd området flyttar söder ut inom Sverige anser vi att det är en tydlig indika tion på att transportbidraget inte fullt ut fyller sitt syfte och därmed kan betrak tas som för lågt. Vi har dock i årets budget motion valt att inte föreslå ett för höjt anslag då vår uppfattning är att det finns ett behov av att se över ersätt nings nivåerna, men även Tillväxtverkets marknadsföring av möjlig heterna att få bidraget. Därför har vi i stället lagt ett förslag om ett tillkänna givande med den inriktningen i motion 2015/16:2351 (SD) som kommer att behandlas senare under riksmötet.

Nedan vill vi avslutningsvis kortfattat redogöra för vår principiella uppfatt ning i övrigt när det gäller den regionala tillväxtpolitikens inriktning.

Vi, och Sverigedemokraterna, ser positivt på landsbygdens möjligheter. Sam tidigt går det inte att blunda för de stora utmaningar som finns, inte minst vad gäller avfolkning och ofrivillig urbanisering. Ungefär 1,4 miljoner svenskar bor och verkar på olika sätt på landsbygden. Dessa personer möjlig gör en stark handelsbalans genom sitt värv inom t.ex. skogs-, gruv- och metall indu strin. En god infrastruktur vad gäller såväl fysiska transporter som internet är en viktig förutsättning för regional tillväxt. Vidare menar vi att en växande turism skulle ha en positiv effekt på sysselsättningen på landsbygden och främja en inflyttning till och motverka en avfolkning av landsbygden. Syssel sätt nings tillväxten inom turismsektorn uppgick till 24 procent mellan 2000 och 2010, samtidigt som den generella sysselsättningen växte med endast 5 procent.

Sverigedemokraterna anser att staten bör ha en aktiv roll vad gäller att skapa förutsättningar för regional tillväxt. Det kan finnas ett ömsesidigt positivt samspel mellan det offentliga och det privata, och utmaningen ligger inte i att fördela en kaka utan i att få den att bli större. Sverigedemokraterna anser att skapandet av en uthållig, bärkraftig och miljövänlig tillväxt fordrar tekno logiska landvinningar. Olika styrmedel såsom regleringar, skatter och sub ventioner kan mildra vissa problem på kort sikt, men kan inte lösa de stora utmaning arna på längre sikt.

Vår målsättning är att skapa förutsättningar dels för en kraftig men hållbar tillväxt för företag, dels för medborgare att bo och verka i landets alla regioner. För att förverkliga visionen om att hela Sverige ska leva presenterar vi i motion 2015/16:2351 (SD) en rad förslag inom olika områden, t.ex. infrastruktur, service, kommunikationer och kapitalförsörjning. Vid en framtida beredning av dessa förslag får vi och övriga sverigedemokrater i riksdagen anledning att åter komma till och precisera vår politik för regional tillväxt.

3.

Anslag inom utgiftsområde 19 (C)

Helena Lindahl (C) anför:

Centerpartiets vision är att Sverige ska bli ett av världens mest framgångsrika länder ekonomiskt, med möjligheter för alla att arbeta och utvecklas. Förut sätt ningarna för detta är ett näringsliv i frontlinjen för internationell kon kur rens kraft och innovation och en bred bas av småföretag som tillåts utvecklas och växa i hela landet. Jag och Centerpartiet vill att Sverige ska vara ett före döme på miljöområdet och genom konkreta styrmedel visa att ekonomisk till växt, innovation och entreprenörskap går hand i hand med minskade utsläpp och gifter samt med ekologisk balans. Genom vår politik vill vi skapa välfärd och trygghet för alla i hela landet, dels genom ett ökat välståndsskapande som med ger mer resurser till skola, vård och omsorg, dels genom att dessa resurser används bättre.

Under åren med alliansregeringen lades grunden till stabila statsfinanser. Viktiga steg togs för att lätta skattebördan och minska regleringarna. Över 300 000 nya arbetstillfällen skapades , och utanförskapet minskade med drygt 200 000 personer, samtidigt som den gröna omställningen accelererade. När den nu sju år långa internationella finanskrisen äntligen är till ända måste Sverige ta nästa steg för att skapa maximalt med jobb, inte minst med anled ning av den pågående flyktingsituationen men också för att stimulera den globala återhämtningen.

Tyvärr är den svenska regeringen på väg i motsatt riktning. Stora skatte höj ning ar på jobb och regleringar av växande företag riskerar att bryta åter hämt ning en och kommer att drabba tiotusentals arbetstillfällen. De mest utsatta grupper na på arbetsmarknaden är de som drabbas hårdast. Sverige behöve r en för nyad ekonomisk politik.

Centerpartiet har i budgetmotion 2015/16:3223 föreslagit ett alternativ till regering ens budgetproposition. I motionen föreslås stora och viktiga struktur refor m er på arbetsmarknaden och bostadsmarknaden, omläggningar av skatten på arbete och företagens villkor samt en kraftfull grön skatteväxling där sänkt skatt på arbete finansieras genom att förorenaren betalar för utsläpp. Målet är att frigöra alla de krafter som finns runt omkring i vårt land, så att nya initiativ och idéer belönas i stället för att bestraffas.

Riksdagen väntas vid första steget av budgetprocessen emellertid ställa sig bakom regeringens budgetproposition och de utgiftsramar och beräkningar av inkom s ter som föreslås där. Eftersom riksdagen väntas ge budgetpolitiken en helt annan inriktning än den jag och Centerpartiet önskar avstår jag från att delta i beslutet om anslagens fördelning.

Centerpartiets budgetförslag måste betrak tas som en helhet där delar inte kan brytas ut och behandlas isolerat. Jag vid håll er emellertid uppfattningen att ramen för utgiftsområde 19 borde ha utökats i förhållande till regeringens förslag, genom att anslaget 1:2 Transport bidrag skulle ha legat kvar på samma nivå som föregående år, dvs. 25 000 000 kronor mer än förslaget i budgetpropositionen för 2016. Detta för att undvika risken att inte fullt ut kunna kompensera företag i de fyra nordligaste länen för kost nads nackdelar bl.a. till följd av höjda skatter på drivmedel som slår särskilt hårt i detta område med långa transportavstånd för varor och tjänster.

Jag vill i detta sammanhang också i det följande redogöra för Centerpartiets politik för att utveckla hela landet.

Centerpartiet vill skapa världens modernaste landsbygd och världens grönaste städer. I en modern ekonomi måste människor kunna röra sig mellan olika miljöer och situationer. I Centerpartiets Sverige behöver hela landet bidra. Det råder därmed inte någon konflikt mellan stad och landsbygd. Alla ska kunna leva och förverkliga sina drömmar oavsett var i landet man bor. Jag, och Centerpartiet, anser att grunden till utveckling i hela landet är goda villkor för de små och medelstora företagen som skapar jobb. En välfungerande infra struk tur och fler bostäder behövs i såväl mindre som större städer, orter och byar. Utan möjlighet till arbetspendling och godstransporter stannar jobb motorn i Sverige.

Oavsett var i landet man lever ska man ha likvärdiga möjligheter att bosätta sig, arbeta och driva företag. Likvärdiga möjlighe ter innebär också tillgång till en bra skola, mobiltelefoni och bredband, drivmedel, livsmedel, offentlig ser vice, kommunikationer, kultur och natur. Likvärdiga möjligheter i hela landet innebär emellertid inte per automatik likformighet. Samma utmaning kan lösas på olika sätt i olika delar av landet. En närodlad politik, där beslut fattas så nära människor som möjligt möjliggör en sådan utveckling.

I Centerpartiets motion 2015/16:2369 presenterar vi ett stort antal förslag till riksdagen på flera olika politikområden som alla syftar till att uppnå målet att utveckla hela landet . Dessa förslag kommer att beredas under innevarande riks möte, och jag och övriga c enterpartister i riksdagen kommer då att få möjlig het att återkomma mer i detalj till Centerpartiets olika förslag för att skapa en ökad regional tillväxt i hela landet.

4.

Anslag inom utgiftsområde 19 (L)

Maria Weimer (L) anför:

Sverige står starkt efter åtta år med ett styre av Alliansen. De offentliga finanserna är i ordning, sysselsättningen växer och vi står inför en stundande hög konjunktur.

Samtidigt präglas omvärlden av stora nedåtrisker. Krigen i Syrien och Ukraina och en osäker makroekonomisk miljö skapar otrygghet för både männi skor och den framtida ekonomiska utvecklingen. Kostnaderna för sjuk skriv ningar ökar , och nu i ännu högre grad än när budgetpropositionen över läm nad es till riksdagen eskalerar kostnaderna som följer av migrations ström mar na till Sverige. Jag, och Liberalerna, är fast förvissade om att visa solidari tet i den största flyktingkatastrofen sedan andra världskriget, vilket under stryk er behovet av att vårda de offentliga finanserna.

Budgetmotion 2015/16:3244 (FP) är därför stram , och innehåller för slag om ett lägre utgiftstak och ett högre finansiellt sparande än regeringen s förslag . På fler talet utgiftsområden är kostnaderna lägre än de regeringen föreslår. Genom att särskilt avvisa stora utgiftsökningar inom arbetsmarknadspolitiken och bo stads politiken, samtidigt som miljöskatterna höjs, skapar Liberalerna utrymme för en budget som prioriterar jobben, kunskapen i skolan och för svar et av Sverige .

Den 25 novem ber förväntas riksdagen besluta om ramar för statsbudgetens utgifts om råd en och om en beräkning av statens inkomster för 2016 enligt regeringens för slag (prop. 2015/16:1, bet. 2015/ 16:FiU 1). Riksdagen väntas därmed genom rambeslutet avvisa förslagen till inkomstberäkning och fördelning av utgifter per anslagsområde i budgetmotion 2015/16:3244 (FP). Därmed tar Sverige nu en annan väg än den Liberalerna vill se. Sverige kommer att tappa i jobb, kunskap och försvarsförmåga.

Mitt partis budgetförslag är att betrakta som en helhet. På majori tet en av utgifts områdena överensstämmer inte riksdagens väntade beslut med det förslag till ram som jag och Liberalerna förespråka r . Jag och övriga inom Liberalerna ser ett värde i att budgeten och budgetprocessen hålls samman. Även enskilda och på kort sikt motiverade utbrytningar riskerar att på långt sikt försvaga budgetprocessen och effektiviteten i finanspolitiken.

Jag väljer därför att inte delta i beslutet om fördelningen till anslag inom utgifts område 1 9 . I det följande redovisar jag i stället Liberalernas syn på den regionala tillväxtpolitikens inriktning.

Globaliseringen leder till förändringar som får olika genomslag i olika delar av Sverige. Samhällen förändras. Urbaniseringen bygger i grunden på män ni skors fria val, något som jag och Liberalerna försvarar. Samtidigt finns utmaningar med skillnader mellan å ena sidan städer med en stark växan de privat tjänstesektor och å andra sidan områden med en hög sårbarhet och lokala utmaningar i form av t.ex. en enskild eller ett fåtal industriella arbets givare. I kommuner där varsel och avfolkning är vardag blir konsekvensen en åldran de befolkning med ett minskat skatteunderlag.

Utgångspunkten för mig som liberal är värnandet om människors makt över sin egen situation och möjlighet att skapa sin egen framtid. En liberal lands bygds politik strävar efter att skapa förutsättningar för dem som vill bo och arbeta på landsbygden eller i en mindre tätort att göra det. De unika förut sätt ning arna för individers utvecklingskraft och företags konkurrenskraft som finns i olika delar av landet måste tas till vara. För att möjliggöra service på lands bygden behövs flexibla lösningar och samarbeten mellan olika aktörer samt ett visst statligt stöd.

Grunden för Sveriges välstånd är och förblir företagande och ekonomisk utveck ling. Liberalerna vill ge människor och företag över hela landet möjlighet att växa och utvecklas. På så sätt tas hela Sveriges utveck lings kraft, tillväxtpotential och sysselsättningsmöjligheter till vara. Sverige behöver en företagsvänlig politik och det uppnås inte genom höjda skatter på jobb och företagande. I stället behövs regelförenklingar och ett företagsvänligt klimat.

Fungerande kommunikationer är viktiga för jobb och hållbar tillväxt i hela landet. Därför krävs fortsatta investeringar i järnväg, väg och annan infra struk tur. Det finns inget land inom EU som har så långt mellan städerna som Sverige. Det gör oss beroende av en väl fungerande flygtrafik , och centrala flyg platser som Bromma flygplats måste därför finnas kvar. Vidare behöver rese bidraget göras mer generöst där kollektivtrafiken är mindre väl utbyggd och stramas åt där möjligheten att använ da kollektivtrafiken är större. Liberalerna motsätter sig införandet av en s.k. kilometerskatt som kommer att innebära avsevärt dyrare transporter och därmed sämre kon kur rens villkor. Det påverkar industrin, företagen och jobben negativt och hämmar den regionala tillväxten.

Sverige ska ha en bredbandsuppkoppling i världsklass. Bredbandet är i dag en lika viktig del i infrastrukturen som el- och vägnätet. En god uppkoppling är viktigt för såväl privatpersoner som företag och oerhört viktigt för regional till växt. Glesbygden måste få bättre it -kapacitet , och statens huvudsakliga upp gift bör vara att skapa förutsättningar genom att undanröja hinder för utveck ling en, men även att stötta där lönsamheten för utbyggnad är bristfällig.

Några av de förslag som har nämnts ovan och andra förslag som mitt parti har lagt fram för att nå en ökad regional tillväxt kommer att behand la s senare av riksdagen. Vid dessa tillfällen får jag och mina partikamrater inom andra utskott möjlighet att återkomma till och precisera Liberalernas politik på området.

5.

Anslag inom utgiftsområde 19 (KD)

Penilla Gunther (KD) anför:

För ökad gemenskap och framtidstro vill Kristdemokraterna ha en politik som skapar förutsättningar för människor att bygga goda relationer och känna trygg het och som underlättar för människor att gå från utanförskap till arbete. Jag och Kristdemokraterna vill skapa förutsättningar för en god tillväxt och ett före tags klimat som står sig väl i den globala konkurrensen. Att stärka familjer nas självbestämmande och det civila samhällets ställning skapar en grund för fungeran de mellanmänskliga relationer. Genom en välfungerande ekonomisk politik går det också att satsa resurser på välfärd, vilket ökar tryggheten. Och med genom tänkta reformer kring arbetsmarknaden och i skattepolitiken går det att för bätt ra människors möjlighet att lämna arbetslöshet och utanförskap.

Nya jobb ska pas inte av politiska ovanifrån lösningar – de skapas i växande och lönsamma företag. Den rödgröna regeringen tror att de kan nå Europas lägsta arbetslöshet och klara integrationsutmaningen med massiva skatte höj ning ar på arbete och företagande. Kristdemokraternas inriktning är den mot satta : en inriktning som innebär sänkta trösklar in på arbetsmarknaden och för bätt ra de förutsättningar för företagande. Det är också av stor vikt att den ekono miska politiken utformas på ett sådant sätt att resurserna används effektivt för att skapa trygghet för dem som befinner sig i utsatta situationer. Till växten måste komma alla till del. Välfärden måste utvecklas genom fortsatt val frihet, tydligt kvalitetsarbete och effektivt användande av resurser.

Riksdagen väntas genom sitt beslut den 25 november 2015 fastställa att de sam lade utgifterna för utgiftsområde 19 Regional tillväxt inte får överstiga 3 255 721 000 kronor 2016 (bet. 2015/ 16:FiU 1). Som tidigare framgått är utgångs punkten i detta ärende att ramen är fastställd. Kristdemokraternas förslag på utgiftsområdet överstiger den nivå som regeringen och finansutskottet före slag it och kan således formellt inte tillstyrkas. Jag står dock fast vi d upp fattningen att anslagen inom utgiftsområde 19 borde ha utformats i enlig het med förslaget i Kristdemokraternas motion 2015/16:3147. Kristdemo krater nas budgetalternativ bör ses som en helhet. Jag väljer därför att avstå från att delta i beslutet om anslag och redovisar i stället i detta särskilda yttran de Kristdemokraternas principiella syn på den regionala tillväxtpolitiken och par tiets förslag till anslagsfördelning inom utgiftsområde 19 Regional tillväxt.

Kristdemokraternas vision är att hela Sverige ska leva. Såväl människor som företag över hela landet ska ges goda förutsättningar att växa och utveck las. Sveriges hållbara tillväxt är beroende av både näringslivets villkor och de miljö er människor bor och verkar i. Konkurrenskraftiga företag, goda kom muni ka tioner, attraktiva livs- och boendemöjligheter och tillgång till offentlig och kommersiell service är avgörande för regioner och kommuners utveck lings möjligheter.

Kristdemokraternas regionalpolitik syftar till att människor, oavsett var i landet de bor, kan ta del av samhällets grundläggande sociala rättigheter och ges rimliga förutsättningar att försörja sig och utveckla sin omgivning. De generella insatserna på nationell nivå för jobb, utbildning, infrastruktur och för bättrat företagsklimat behöver kombineras med regionala tillväxtinsatser.

Goda förutsättningar för näringslivet är väsentligt för en levande gles- och lands bygd. Det räcker inte med förändringar enbart på arbetsmarknadsområdet för att minska arbetslösheten. Näringslivspolitiken måste ge stabila, goda och förenkla de villkor för fler och växande företag. Det privata näringslivet har varit, är och kommer alltid att vara ryggraden för Sveriges välfärd. Med rege ring ens skattehöjarpolitik riskerar dock människors företagsambitioner att gå om intet. I stället för att lägga grunden till fler jobb nedmonterar regeringen viktiga reformer för jobb och företagande som Kristdemokraterna och övriga allians partier påbörjat. För att företagande på landsbygden ska överleva lång sik tigt behöver hela landsbygdens struktur värnas och möjligheter till boende, kom munika tioner, trygghet, service, fritid och allt annat som skapar en levande bygd utvecklas. Landsbygdens perspektiv måste finnas med i allt besluts fattande.

På lands- och glesbygden finns stora utvecklingsmöjligheter, inte minst inom den snabbväxande besöksnäringen och upplevelseindustrin men också inom produktionen av förnybar energi och miljöteknik, småskalig produktion av livsmedel, utveckling av hållbara vattenbruk eller inom skogsnäringen för att ge några exempel. Men utmaningarna för Sveriges lands- och glesbygder är stora, och skiljer sig också delvis åt. Kristdemokraterna vill vända den negativa utvecklingen som lands- och glesbygden befinner sig i genom en lands bygdspolitik som syftar till att ge landsbygden goda förutsättningar för utveck ling, främja ett starkt civilsamhälle, bidra till att forma ett gott förvaltar skap, förbättra kommunikationerna, underlätta företagandet och ta bort regel verk som missgynnar gles- och landsbygd.

Med rätt resurse r kan gles- och landsbygden spela en nyckelroll i mot tag an det av flyktingar från krig och katastrofer. I glesbygden råder inte samma bos tads brist som i städerna , och många kommuner kämpar mot utflyttning snarare än överbefolkning. Jag, och Kristdemokraterna, tror på människans inne boende kraft och vet att det civila samhället och mötet mellan människor är avgörande komponenter för en lyckad integration. För att hela Sverige ska kunna bidra på ett positivt sätt i flyktingmottagandet krävs dock tillgång till en grund läggande offentlig och kommersiell servicenivå runt om i hela landet. Sam hällets olika funktioner behöver finnas tillgängliga också i gles- och lands bygds kommuner. I vissa glesbygder är dock förutsättningarna begränsade för att kommersiella aktörer ska kunna bidra till och skapa en god tillgång till kom mer siell service. Kristdemokraterna föreslår därför en ökning av stödet till kommersiell service på landsbygden med 40 miljoner kronor per år 2016–2019. Detta innebär 4 miljoner kronor mer per år 2016–2019 än regeringens satsning på kommersiell service inom anslag 1:1 Regionala till växt åtgärder.

I motion 2015/16:3147 (KD) presenteras ett stort antal förslag som på olika sätt bidrar till utvecklingen att skapa livskraftiga regioner i hela landet. Jag, och övriga kristdemokrater i riksdagen , kommer då dessa behandlas att få möjlig het att återkomma mer i detalj till Kristdemokraternas politik för regio nal tillväxt.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2015/16:1 Budgetproposition för 2016 utgiftsområde 19:

1. Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2016 för anslaget 1:1 Regionala tillväxtåtgärder ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 2 993 000 000 kronor 2017–2023 (avsnitt 2.7.1).

2. Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2016 för anslaget 1:4 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014–2020 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 4 000 000 000 kronor 2017–2023 (avsnitt 2.7.3).

3. Riksdagen anvisar för budgetåret 2016 ramanslagen under utgiftsområde 19 Regional tillväxt enligt följande uppställning. [Här avses anslagstabellen på s. 7 i prop. 2015/16:1 utg.omr.19.]

Motioner från allmänna motionstiden 2015/16

2015/16:1934 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD):

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka stödet till kommersiell service på landsbygden och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:3147 av Penilla Gunther m.fl. (KD):

1. Riksdagen anvisar anslagen för 2016 inom utgiftsområde 19 Regional tillväxt enligt förslaget i tabell 1 i motionen.

17. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka stödet till kommersiell service på landsbygden och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:3156 av Anders Ahlgren m.fl. (C):

Riksdagen anvisar anslagen för 2016 inom utgiftsområde 19 Regional tillväxt enligt förslaget i tabell 1 i motionen.

2015/16:3201 av Maria Weimer m.fl. (FP):

Riksdagen anvisar anslagen för 2016 inom utgiftsområde 19 Regional tillväxt enligt förslaget i tabell 1 i motionen.

Bilaga 2

Regeringens och oppositionens anslagsförslag

Utgiftsområde 19 Regional tillväxt

Tusental kronor

Anslag

Regeringens

Avvikelse från regeringen

förslag

M

SD

C

FP

KD

1:1

Regionala tillväxtåtgärder

1 517 637

+4 000

1:2

Transportbidrag

375 864

+25 000

1:4

Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014–2020

1 362 220

Summa för utgiftsområdet

3 255 721

±0

±0

+25 000

±0

+4 000

Bilaga 3

Utskottets anslagsförslag

Förslag till beslut om anslag för 2016 inom utgiftsområde 19 Regional tillväxt

Tusental kronor

Anslag

Avvikelse från regeringen

Utskottets

förslag

1:1

Regionala tillväxtåtgärder

±0

1 517 637

1:2

Transportbidrag

±0

375 864

1:4

Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014–2020

±0

1 362 220

Summa för utgiftsområdet

±0

3 255 721

[1] Kommissionens förordning (EU) nr 360/2012 av den 25 april 2012 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse som beviljas företag som tillhandahåller tjänster av allmänt ekonomiskt intresse och kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013 av den 18 december 2013 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse.