Bet. 2015/16:NU21

Näringsutskottet s betänkande

2015/16 : NU21

Riksrevisionens rapport om regeringens hantering av risker i statliga bolag

Sammanfattning

Utskottet föreslår att riksdagen lägger regeringens skrivelse 2015/16:60 Riksrevisionens rapport om regeringens hantering av risker i statliga bolag till handlingarna.

Utskottet välkomnar Riksrevisionens granskning av regeringens han te ring av risker i statliga bolag. Utskottet understryker bl.a. vikten av att regeringen avser att vidta åtgärder för att utveckla informationen till riksdagen genom att ge riksdagen en samlad bild av riskerna i den statliga bolagsportföljen.

Behandlade förslag

S krivelse 2015/16:60 Riksrevisionens rapport om regeringens hantering av risker i statliga bolag.

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Bakgrund

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

Utskottets överväganden

Riksrevisionens rapport om regeringens hantering av risker i statliga bolag

Riksrevisionens rapport

Regeringens skrivelse

Vissa kompletterande uppgifter

Utskottets ställningstagande

Särskilda yttranden

1. Riksrevisionens rapport om regeringens hantering av risker i statliga bolag (M, C, L, KD)

2. Riksrevisionens rapport om regeringens hantering av risker i statliga bolag (V)

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Skrivelsen

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Riksrevisionens rapport om regeringens hantering av risker i statliga bolag

Riksdagen lägger skrivelse 2015/16:60 till handlingarna.

Stockholm den 12 maj 2016

På näringsutskottets vägnar

Jennie Nilsson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jennie Nilsson (S), Lars Hjälmered (M), Åsa Westlund (S), Hans Rothenberg (M), Ingemar Nilsson (S), Josef Fransson (SD), Ulf Berg (M), Per-Arne Håkansson (S), Helena Lindahl (C), Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M), Anna Wallén (S), Mattias Bäckström Johansson (SD), Said Abdu (L), Birger Lahti (V), Penilla Gunther (KD), Mattias Jonsson (S) och Elisabet Knutsson (MP).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens skrivelse 2015/16:60 Riksre vi sio nens rapport om regeringens hantering av risker i statliga bolag. Inga motioner har väckts med anledningen av skrivelsen.

Den 26 november 2015 lämnade riksrevisor Susanne Ackum och med ar beta re information om Riksrevisionens granskningsrapport.

Bakgrund

Riksrevisionen överlämnade enligt 9 § lagen (2002:1022) om revision av statlig verk samhet m.m. den 5 juni 2015 granskningsrapporten Regeringens hantering av risker i statliga bolag (RiR 2015:15) till riksdagen. Syftet med gr anskningen har varit tvådelat: f ör det första att bedöma om regeringen har säkerställt att riskhanteringen i de statliga bolagen blir ändamålsenlig för staten, dvs. att riksdag en och regering en får en överblick över de samlade riskerna i den statliga bolagsportföljen, och f ör det andra att bedöma om reger ingen ger riksdagen ändamålsenlig information om väsentliga risker i statliga bolag, dvs. information som ger riksdagen möjlighet att följa upp sin dele ge ring till regeringen av befogen heter och resurser när det gäller de statliga bolagen.

Den 23 juni 2015 överlämnade riksdagen Riksrevisionens gransknings rapport till regeringen. Med anledning av rapporten överlämnade regeringen skrivelsen Riksrevisionens rapport om regeringens hantering av risker i statliga bolag (skr. 2015/16:60) till riksdagen den 26 november 2015.

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen återger regeringen kortfattat de iakttagelser som Riksrevisionen har gjort i granskningsrapporten. Regeringen redovisar vidare sin bedömning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer. Av de fyra rekom men da tioner som Riksrevisionen har lämnat till regeringen instämmer reger ingen inte i två , och i skrivelsen redogör regeringen för anledning till detta. När de t gäller de två övriga rekommendationerna redovisar regeringen vilka åtgärder den avser att vidta med anledning av dessa. Regeringen anser att gransknings rapport en i och med skrivelsen är slutbehandlad.

Utskottets överväganden

Riksrevisionens rapport om regeringens hantering av risker i statliga bolag

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna. Utskottet välkomnar Riksrevisionens granskning av regeringens han te ring av risker i statliga bolag. Utskottet understryker bl.a. vikten av att regeringen avser att vidta åtgärder för att utveckla informationen till riksdagen genom att ge riksdagen en samlad bild av riskerna i den statliga bolagsportföljen.

Jämför särskilda yttrandena 1 (M, C, L, KD) och 2 (V).

Riksrevisionens rapport

Granskningens bakgrund och syfte

Regeringen har riksdagens uppdrag att förvalta statens ägande i de statliga bolagen så att bästa möjliga långsiktiga värdeutveckling uppnås. Riks r evis io n en anser att regeringen, som ägarföreträdare, för att få en långsiktig värde ut veck ling och utdelning till staten bör säkerställa att de statliga bolagen har en väl funger an de riskhantering. Riksrevisionen konstaterar att statliga bolag under senare år genomfört eller planerat att genomföra satsningar och förvärv som är förknippade med risker – s atsningar som i flera fall fått negativa konse kven ser för värdet på statens tillgångar i och utdelning från bolagen . De statliga bolagen utgör en betydan de del av statens tillgångar , och bolags port följen är också diversifierad med bolag som verkar inom olika marknader och med olika förutsättningar. Riksrevisionen framhåller att även om de statliga bolag en verk ar på en kommersiell marknad upprätthålls konkurrenskraft och affärs mässighet inte genom oberoende gransk ning från t.ex. investerare och lån givare i samma utsträckning som i privata bolag. Vidare är det svårt för staten att sprida riskerna genom att sälja sitt inne hav. En stor del av statens aktie innehav finns i bolag kopplade till infrastruktur som är viktig för sam hället och dess utom krävs det riksdagsbeslut vid försäljning eller annan minsk ning av statens ägarandel. Riksrevisionen finner mot den bak grun den att det är motiverat med en granskning på området.

Ett syfte med granskningen har varit att bedöma om regeringen har säker ställt att riskhanteringen i bolagen med statligt ägande blir ändamålsenlig för staten. En ändamålsenlig riskhantering för staten innebär enligt Riksrevi sion en att riksdag en och regering en får en överblick över de samlade riskerna i den statliga bolags port följen. För att göra en bedömning av detta formulerar Riks revi sionen följande tre preciserade delfrågor:

• Har regeringen rutiner och processer inom bolagsförvaltningen som säker ställer att väsentliga risker löpande uppdateras och sammanställs?

• Ställer regeringen relevanta krav på att styrelserna tar ansvar för bolagens riskhantering?

• Verkar regeringen för ett effektivt styrelsearbete i de statliga hel- och majoritetsägda bolag en när det gäller riskhantering?

Ett annat syfte med granskningen har varit att bedöma om regeringen ger riks dagen ändamålsenlig information om väsentliga risker i bolagen med statligt ägande. Med ändamålsenlig information avser Riksrevisionen information som ger riksdagen möjlighet att följa upp sin delegering till regeringen av befogen heter och resurser när det gäller de statliga bolagen. För att kunna göra en bedöm ning av detta har Riksrevisionen formulerat följande två delfrågor:

• Har regeringen en samlad bild av väsentliga risker i statens aktieinnehav i de statliga bolagen , och redovisar i så fall regeringen denna bild för riksdagen?

• Ger regeringen riksdagen relevant information om väsentliga risker som de statliga bolagen står inför och som kan påverka det statliga ägandet?

För att utveckla bedömningsgrunderna har Riksrevisionen också formulerat följande två frågor:

• Finns det oklarheter om vilken roll regeringen som ägare kan och bör ha när det gäller de statliga bolagens riskhantering?

• Vilket handlingsutrymme att agera har regeringen när risker bedöms kunna påverka bolagens lönsamhet och/eller värdet på statens innehav?

Granskningens genomförande

För att besvara frågeställningarna har Riksrevisionen genomfört intervjuer med företrädare för Regeringskansliets bolagsförvaltning och styrelse ord föran de i hel- och majoritetsägda bolag. Vidare har myndigheten gått igenom styrelse doku menta tionen i tio hel- eller majoritetsägda bolag, årsakter vid Regerings kansliet, styrelseutvärderingar, publikationer från regeringen, inter pella tioner och frågor från riksdagen och årsredovisningar för tio statliga bolag. Slutligen har externa juridiska experter anlitats för att genomföra för djupa de rättsutredningar.

Granskningens resultat

Trots att regeringen under senare år vidtagit åtgärder för att utveckla styrning en av de statliga bolagen anser Riksrevisionen att regeringen behöver utveckla ägar styrningen när det gäller riskhantering. Riksrevisionen konstaterarar samman taget att granskningen visar att regeringen varken har säkerställt en för staten ändamålsenlig hantering av risker i den statliga bolagsportföljen, eller att riksdagen får ändamålsenlig information om väsentliga risker i de statliga bolagen. Därmed anser Riksrevisionen att regeringen inte har säkerställt att regeringens och riks dagens strategiska ställningstaganden baseras på ett full stän digt underlag. Detta menar myndigheten kan medföra negativa konse kvenser för värdet på statens tillgångar och den årliga utdelningen från bolagen till statskassan, samt att staten behöver ge kapitaltillskott till bolag. Nedan återges kortfattat några resultat som lett fram till Riksrevisionens samman tagna bedömning.

Enligt Riksrevisionens bedömning har regeringen inte löpande samman ställt information om väsentliga risker i enskilda bolag och konsekvenser för värde och utdelning om riskerna skulle realiseras. Vidare saknas enligt Riks revi sionen tydliga och juridiskt bindande riktlinjer till bolagens styrelser som uttryck ligen anger att styrelserna ansvarar för att bolagen har en god risk hantering. Därtill visar granskningen att regeringen i begränsad utsträck ning följer upp hur bolagen och styrelserna arbetar med riskhanteringen. Riks revi sionens genomgång av styrelse dokumentationen visar att den inte är tillräck ligt transparent för att det ska gå att avgöra om styrelsernas risk han tering fungerar väl. När det gäller information visar gransk ningen enligt Riks revi sionen att rege ring en inte sammanställer information om de samlade riskerna i den statliga bolagsportföljen. Vidare finner Riks revi sionen att riksdagen får be grän s ad information om risker i de statliga bolagens verksamhet. Regeringen samman ställer inte heller någon samlad bild av riskerna i den statliga bolags port följen till riksdagen.

Riksrevisionens rekommendationer

Regeringen bör enligt Riksrevisionen ta en mer aktiv roll i styrningen av de statliga bolagen när det gäller risker och riskhantering och lämnar utifrån den slut satsen följande rekommendationer till regeringen:

• Regeringen bör utforma tydliga riktlinjer till styrelserna i de statliga bolagen om riskhantering. Riktlinjerna bör beslutas av bolagsstämmorna för att bli juridiskt bindande för bolagen.

• Regeringen bör följa upp hur styrelsearbetet i de statliga bolagen fungerar när det gäller riskhantering. Uppföljningen bör beakta utvecklingen på området och vad som kännetecknar ett väl fungerande styrelsearbete avseende riskhantering.

• Regeringen bör utveckla sina verktyg så att information om risker och konsekvenser löpande kan uppdateras och sammanställas.

• Regeringen bör regelbundet sammanställa information om risker och konse kvenser från de statliga bolagen för att få en samlad bild av riskerna i den statliga bolagsportföljen. Denna samlade bild bör även redovisas för riksdagen.

Regeringens skrivelse

Inledning

I skrivelsen återger regeringen kortfattat de iakttagelser som Riksrevisionen har gjort i granskningsrapporten. Regeringen redovisar vidare sin bedömning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer. Inledningsvis redogör regering en för bolagsförvaltningsorganisationen och bolagsorganens ansvar och roller. Därefter bemöter regeringen de iakttagelser Riksrevisionen har gjort och redogör för dess bedömning av myndighetens rekommendationer. Slut ligen beskriver regeringen de åtgärder den avser att vidta med anledning av rekommenda tionerna. Nedan återges kortfattat regeringens bedömning av Riks revisionens iakttagelser och rekommendationer samt de aviserade åt gärd er na.

Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser

Regeringen instämmer i att det inte tillämpas någon fastlagd rutin för att löpan de uppdatera information om väsentliga risker i bolagen och värdering av konse kvenser om riskerna skulle förverkligas. Regeringen delar däremot inte Riks revisionens bedömning att bolagsförvaltningens verktyg används i begrän sad utsträckning för att löpande uppdatera kunskapen om risker och konse kvenser. Detta görs t.ex. inom ramen för ägardialogen där riskhantering är en integrerad del av diskussionen. Vidare tar bolagsförvaltarna en aktiv del i styrelsens arbete och ges därigenom möjlighet att fördjupa bolagsgruppens kun skaper om bolaget och dess verksamhet. De hållbarhetsanalyser som bolagen genomför årligen bidrar också enligt regeringen till att öka bolags förvaltningens medvetenhet och kunskap om risker i bolagen.

När det gäller Riksrevisionens bedömning att informationen i Reger ings kansliets dokumentation är begränsad konstaterar regeringen att bolags förvalt ningen har att förhålla sig till riktlinjer för dokumentation m.m. av Regerings kansliets bolagsförvaltning. Av dessa framgår bl.a. att dokumenta tion av förvalt ning en i respektive årsakt ska göra det möjligt att följa viktigare händelse förlopp som rör bolaget i fråga och som kräver ägarens ställnings tagan de. Dokumenta tionen ska också ge en god överblick över de ställnings tagan den som har skett i sådana frågor och på vilka underlag de grundats . Dessa riktlinjer revideras årligen , och under 2015 förstärktes de bl.a. när det gäller kraven på skriftlighet i samband med s.k. ägarsamordning.

Regeringen konstaterar vidare att Riksrevisionens iakttagelse att bolags stämman i bolag med statlig t ägande inte beslutar statens ägarpolicy är riktig. Statens ägarpolicy och riktlinjer för företag med statlig t ägande överlämnas till bolaget vid årsstämman , vilket också förs till protokollet. Till skillnad från Riks revisionen anser inte regeringen att den i egenskap av företrädare för ägaren bör utnyttja den rättsliga möjligheten att se till att bolagsstämman beslutar om sådant som rör riskhantering. Enligt regeringen framgår enligt aktie bolagslagen s och årsredovisningslagens reglering att styrelsen är ytterst ansvarig för bolagets riskhantering. Sammanfattningsvis anser regeringen att det inte finns något behov av ägarstyrning i form av särskilt beslutade riktlinjer om riskhantering.

När det gäller den genomgång som har gjorts av styrelsedokumentationen i tio av bolagen med statligt ägande anser regeringen att bedömningsgrunden borde ha varit en annan än den som Riksrevisionen har utgått från. I stället för att grunda sig på s.k. erfarenhetsbaserade utgångspunkter framtagna av en extern konsult borde bedömningsgrunden ha varit en uttolkning av innebörden av det ansvar som styrelserna för bolag med statligt ägande har för bolagens förvaltning, och därmed för riskhantering, enligt befintlig lagstiftning, statens ägarpolicy och riktlinjer för företag med statligt ägande samt Svensk kod för bolagsstyrning.

Att det finns skillnader mellan de olika styrelsernas roll i riskhanterings arbetet mellan bolagen tyder enligt regeringens uppfattning på att styrelsen organiserar och eventuellt delegerar arbetet med riskhantering på det vis som styrelsen finner mest ändamålsenligt.

Med anledning av att Riksrevisionen anför att regeringen behöver beakta utveck lingen i hela den statligt ägda bolagsportföljen inklusive de samlade risker na för att kunna göra ställningstaganden som gäller övergripande strate giska frågor önskar regeringen tydliggöra att det är styrelserna som ska göra strate giska ställnings taganden för bolagets verksamhet. När bolaget står inför särskilt viktiga avgöranden ska dock styrelsen genom en s.k. ägarsamordning skrift ligen sam ordna sin syn med företrädare för ägaren. Detta skriftliga ställnings tagande ska sedan beredas gemensamt inom Regeringskansliet.

Regeringen uppg er att R iksrevisionens iakttagelse att regeringen inte samlar in och sammanställer information om risker och konsekvenser från de enskilda bolagen i syfte att ta fram en samlad bild av riskerna som den statliga bolags port följen är utsatt för i sig är korrekt. Regeringen delar dock inte Riksrevi sio nens uppfattni ng att regeringen därmed har ofullständig informa tion om vilka risker som kan påverka situationen i hela den statligt ägda bolags port följen.

När det gäller Riksrevisionens bedömning av om regeringen ger riks dagen ändamålsenlig information om väsentliga risker i bolag med statlig t ägan de konsta terar regeringen inledningsvis att regeringen enligt riksdagens beslut lämnar en årlig redogörelse för företag med statligt ägande i form av en skrivelse. Regeringen ger även ut två delårsrapporter för bolag med statligt ägande. Regering ens uppfattning är att dess redovisningsskyldighet gentemot riks dagen när det gäller förvaltningen av aktierna i bolagen med statlig t ägande därmed uppfylls. Regeringen konstaterar också att riksdagsledamöter har rätt att närvara i de bolag där staten äger minst 50 procent av aktierna, under förut sätt ning att bolaget eller ett rörelsedrivande dotterbolag har fler än 50 anställ da. Regeringen påtalar vidare att riksdagens ledamöter har motionsrätt på reger ing ens årliga skrivelse med redogörelse för företag med statligt ägande , och de har också möjlig het att löpande ställa frågor till ansvariga statsråd genom riks dags frågor och interpellationer. Avslutningsvis framhåller regeringen att riks dagens utskott har möjlighet att kalla bolag med statligt ägande till sig för att de ska lämna redo görel ser i särskilda frågor. Därutöver ska styrelsen enligt Svensk kod för bolags styrning årligen i enlighet med årsredovisningslagens krav upprätta en bolagsstyrningsrapport som ska publiceras i enlighet med rege ringens riktlinjer för extern rapportering. Sammantaget gör regeringen bedöm ningen att informa tion om väsentliga risker i de enskilda bolagen med stat ligt ägande dä rmed finns tillgänglig för riksdagens ledamöter. Regeringen instämmer dock i Riksrevi sionens uppfattning att riksdagen, mot bakgrund av det statliga aktieinnehavets betydelse för statens finanser, kan ha nytta av underlag som ger en samlad bild av vilka risker som påverkar värdet av aktieinnehavet och därmed den framtida utdelningen från bolagen med statligt ägande till staten.

Regeringens bedömning av Riksrevisionens rekommendationer

Regeringen instämmer inte i Riksrevisionens rekommendation att regeringen bör utforma tydliga riktlinjer till styrelserna i de statliga bolagen om risk han ter ing som sedan bör beslutas av bolagsstämmorna för att bli juridiskt bindan de. Regeringen menar att detta skulle innebära ett avsteg från en av huvud prin ci p erna för svensk bolagsstyrning, nämligen att styrelsen är ytterst ansvarig för bolagets organisation och förvaltning av dess angelägenheter, där också risk hantering ingår som en integrerad del. Vidare skulle det enligt regeringens upp fattning innebära ett ifrågasättande av bolagsorganens befintliga roll för del ning och styrelsens oberoende.

Regeringen instämmer inte heller i Riksrevisionens rekommendation att rege ringen bör följa upp hur styrelsearbetet i de statliga bolagen fungerar när det gäller riskhantering och att uppföljningen bör beakta utvecklingen på om rådet och vad som kännetecknar ett väl fungerande styrelsearbete i fråga om risk hante ring. Regeringen anser att dess ansvar för uppföljning endast bör avse att styrelserna förvaltar det ansvar som styrelserna för bolag med statligt ägan de har för bolagets förvaltning, och därmed för riskhantering, enligt befintlig lag stift ning, statens ägarpolicy och riktlinjer för företag med statligt ägande samt Svensk kod för bolagsstyrning. Regeringen menar att sådan uppföljning också redan utförs inom ramen för bolagsförvaltningsorganisationens befint liga verk tyg och proces ser. Uppföljningen bör däremot enligt regeringens upp fatt ning inte omfatta hur styrelsearbetet i bolagen med statligt ägande fungerar i prak tiken.

När det gäller Riksrevisionens rekommendation att regeringen bör utveckla sina verktyg så att information om risker och konsekvenser löpande kan upp da teras och sammanställas framhåller regeringen att bolags förvaltnings orga ni sa tionens befintliga verktyg och processer bl.a. tillämpas för att regeringen ska kunna informera sig om risker och konsekvenser i de enskilda bolagen. Rege ringen instämmer dock i att verktygen bör utvecklas så att information om risker och konsekvenser löpande kan uppdateras och sammanställas på ett ända målsenligt och effektivt sätt. Regeringen delar däremot inte Riks revi sion ens beskrivning att regeringen har ofullständig information inför strategiska ställ nings taganden och framhåller att syftet med att göra en sådan uppdatering därför bör vara att möjliggöra för regeringen att förbättra informationsgivning till riksdagen.

Avslutningsvis instämmer regeringen i Riksrevisionens rekommendation att regeringen regelbundet bör sammanställa information om risker och konse kven ser från de statliga bolagen för att få en samlad bild av riskerna i den stat liga bolagsportföljen och att denna bör redovisas för riks dagen.

Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser

I syfte att säkerställa en aktiv och professionell förvaltning av statens till gång ar i form av aktierna i bolagen med statligt ägande har bolagsförvaltnings orga ni sa tionen inom Näringsdepartementet utvecklat ett antal verktyg och proces ser för sitt arbete. Regeringen anför att den avser att även fortsättningsvis kon ti nuerligt utvärdera och förbättra dessa verktyg. Regeringen avser också att ut veck la de befintliga verktygen för att möjliggöra en förbättrad information till riksdagen. Regeringen avser även att vidta åtgärder för att utveckla informa tionen till riksdagen genom att ge riksdagen en samlad bild av riskerna i den statligt ägda bolagsportföljen.

Vissa kompletterande uppgifter

Statliga företag och hållbart företagande

Hållbart företagande ingår sedan ett antal år i statens ägarstyrning. Arbetet med hållbart företagande inom förvaltningen av de statliga företagen syftar till att bolagen ska agera så att de har allmänhetens förtroende samtidigt som en långsiktig t hållbar värdetillväxt säkerställs. Hållbart företagande omfattar enligt statens ägarpolicy och riktlinjer för företag med statlig ägande för 2015 områdena mänskliga rättighe ter, arbetsvillkor, miljö, anti korruption och affärs etik samt jämställdhet och mångfald. Hållbarhetsfrågorna ska integreras i verksamheten som en självklar del i en långsiktig affärsstrategi och affärs utveckling , och uppföljningen av bolagens arbete med hållbart företagande ska ske integrerat med övriga ägarfrågor genom en dialog mellan företrädare för ägaren och bolaget. Bolag med statligt ägande ska arbeta strategiskt med hållbart företagande, vilket bl.a. innebär att styrelserna ska fastställa strategiska mål för hållbarhetsarbetet och strategier för att nå dessa. De ssa strategiska hållbarhetsmål och måluppfyllelsen ska löpande följas upp. I ägar policyn fastställs också att de statliga bolagen i sitt hållbarhetsarbete ska samarbeta med andra bolag med statligt ägande, det privata näringslivet, ideella organisationer och andra intressenter för att effektivisera arbetet och uppnå ännu bättre resultat.

Den 29 november 2007 beslutade den dåvarande regeringen om nya riktlinjer för extern rapportering för företag med statligt ägande. Riktlinjerna kompletterades då med utökade och tydligare informationskrav när det gäller rapportering och redovisning av bolagens arbete med hållbart företagande. Enligt riktlinjerna åläggs bolagen att i samband med årsredovisningen publicera en hållbarhetsredovisning enligt Global Reporting Initiative (GRI) som har kvalitetssäkrats genom oberoende granskning och bestyrkande. Av statens ägarpolicy framgår att en hållbarhetsredovisning enligt GRI:s riktlinj er t.ex. ska innehålla följande:

• En redogörelse och kort analys av vilka hållbarhetsfrågor som bedömts som viktiga för företagen med en motivering om varför.

• En tydlig redovisning av risker och möjligheter med hänsyn till hållbar hets frågor, i synnerhet sådana icke-finansiella risker och möjligheter som behövs för förståelsen av företagets utveckling, resultat och ställning.

• En tydlig redovisning av genomförd intressentanalys och intressentdialog i syfte att identifiera och ta ställning till väsentliga risker och möjligheter med hänsyn till hållbarhetsfrågor för för e tagets viktigaste intressenter.

• En redogörelse för företagets strategier och anpassning till kraven om hållbar utveckling samt hur strategi och anpassning påverkar företagets resultat och ställning nu och i framtiden.

• En redovisning av företagets ställningstaganden i egna policydokument och i form av in ternationella konventioner, t.ex. FN:s Global Com pact.

• En redogörelse för hur det aktiva hållbarhetsarbetet bedrivs med mål, hand lingsplaner, ansvarsfördelning, utbildningssatsningar samt styr- och incita mentssystem för uppföljning.

• En tydlig redovisning av resultat och mål med utgångspunkt i valda resultat indikatorer. Dessa ska också kompletteras med löpande text som förklarar utfall i förhållande till mål tillsammans med redovisning av nya mål.

• Redovisningsprinciper som tydliggör företagets utgångspunkter för redo vis ningen och avgränsningen för densamma.

Av statens ägar policy framgår vidare att de statliga bolagen ska efterleva inter nationella riktlinjer för miljöhänsyn, mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, antikorruption och affärsetik, de tio principerna i FN:s Global Compact, FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter samt O rganisationen för ekonomiskt samarbete och utvecklings (OECD) riktlinjer för multinationella företag.

Staten har etablerat ett nätverk för hållbart företagande för att initiera och uppmuntra erfarenhetsutbyte och nätverksbyggande mellan bolagen med statligt ägande. Det ger bolagen möjlighet att inspireras av och utbyta erfaren heter med varandra för att stärka och effektivisera arbetet med hållbart före tagan de i den statliga bolagsportföljen.

För att följa upp och analysera bolagens arbete med hållbart företagande har vidare en hållbarhetsanalys utvecklats av förvaltningsorganisationen. Resultatet av analysen används i den aktiva förvaltningen, dvs. i ägardialogen, styrelsenomineringsprocessen, processen för ekonomiska mål och processen för uppdragsmål. Analysen ger underlag för en gemensam och förutsebar utgångs punkt i dialogen mellan ägaren och bolaget, vilket skapar förut sätt ningar för en långsiktig och konsekvent styrning av bolagen. De första analy ser na genomfördes under 2014. Under 2015 integrera de s analysen ytterligare i proces sen för att ta fram ekonomiska mål.

Slutligen kan även nämnas att regeringen i augusti 2015 presenterade en handlings plan för företagande och mänskliga rättigheter, vilken utgör Sveriges nationella handlingsplan för att genomföra FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter, även kallat Ruggieregelverket. Regeringens utta lade syfte med handlings planen är att försöka stödja de svenska företagen i att omvandla principerna till konkret handling. Av handlingsplanen framgår att regeringen ska ta fram en ny plattform för hela bredden av hållbart före tag an de, inklusive respekten för mänskliga rättigheter, som ska över lämnas till riksdagen i form av en skrivelse. I december 2015 överlämnade regeringen skrivels e 2015/16:69 Politik för hållbart företagande till riksdagen. Reger ing ens avsikt med skrivel sen är att den ska vara en utgångspunkt och vägledning för företag och andra intressenter som vill verka för hållbart företagande och en hållbar samhälls utveckling i stort. Skrivelsen behandlades av utskottet tid igare under våren (bet. 2015/16:NU12).

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar Riksrevisionens uppfattning att det är viktigt att säkerställa att risk hanteringen i den samlade statliga bolagsportföljen är god, inte minst mot bak grund av att de statliga bolagen utgör en betydande del av statens till gång ar. Utskottet välkomnar därför Riksrevisionens granskning av regeringens han te ring av risker i statliga bolag. Riksrevisionens granskning har resulterat i ett antal rekommendationer till regeringen. Utskottet vill med anledning av detta anföra följande.

Utskottet vill inledningsvis påminna om att de övergripande principerna för förvalt ningen av de statliga bolagen är att bolagen ska skapa långsiktiga värden , och i de fall där bolagen har ett samhällsuppdrag ska detta utföras väl. För att åstadkomma detta är det bl.a. viktigt att ge bolagen förutsättningar och möjlig heter att utvecklas och fortsätta konkurrera på sina marknader. Staten ska vidare vara en aktiv, professionell och ansvarsfull ägare. Utskottet konsta te rar att Riksrevisionens uppfattning är att en väl fungerande riskhantering i de statliga bolagen är av betydelse för att få en långsiktig värdeutveckling och ut delning till staten. Utskottet delar den uppfattningen.

Av granskningen framgår att regeringen inte samlar in och sammanställer informa tion om risker och konsekvenser från de enskilda bolagen i syfte att ta fram en samlad bild av riskerna som den statliga bolagsportföljen är utsatt för. Utskot tet konstaterar att regeringen delar Riksrevisionens uppfattning att riks dag en, mot bakgrund av det statliga aktieinnehavets betydelse för statens finan ser, kan ha nytta av underlag som ger en samlad bild av vilka risker som påverk ar värdet av aktieinnehavet och därmed den framtida utdelningen från bolag en med statligt ägande till staten. Utskottets uppfattning är att riksdagen har nytta av ett sådant underlag eftersom det skulle ge riksdagen ett viktigt helhetsperspektiv. Utskottet vill därför välkomna och samtidigt understryka vikten av att regeringen avser att vidta åtgärder för att utveckla informationen till riksdagen genom att ge riksdagen en samlad bild av riskerna i den statliga bolagsportföljen.

Utskottet noterar vidare att regeringen inte instämmer i Riksrevisionens beskriv ning att regeringen har ofullständig information om risker inför strategiska ställ nings taganden. Regeringen anser därmed att syftet med de åtgärder som den avser att vidta för att utveckla de befintliga verktygen så att information om risker och konsekvenser löpande kan uppdateras och samman ställas på ett ända målsenligt och effektivt sätt bör vara att möjliggöra för regeringen att för bätt ra informationsgivningen till riksdagen. Utskottet vill än en gång välkom na att informationen till riksdagen förbättras i detta avseende. Samtidigt vill utskottet framhålla att det oaktat om en regering anser sig ha god information eller inte kan finnas ett viktigt syfte utöver att informera riks dagen med att löpan de uppdatera och sammanställa ris ker och konse kvenser. Utskottet anser att sådan dokumentation också kan förbättra möjlig heten till att i efter hand genomföra uppföljningar och utvärderingar. Utskottet vill dock under stryka vikten av att känslig information som skulle kunna äventyra bo lag ens marknadsvärden hanteras med försiktighet.

Utskottet vill med anledning av att regeringen i skrivelsen framhåller att de hållbarhets analyser som de statliga bolagen årligen genomför också bidrar till att öka bolagsförvaltningens medvetenhet och kunskap om risker i bolagen betona betydelsen av arbetet med hållbarhet inom de statligt ägda bolagen. Bolagens verksamhet ska präglas av öppenhet och föredömlighet, och bolagen ska vara föregångare i hållbart företagande genom ett långsiktigt och ansvars fullt ställningstagande till mänskliga rättighe ter, arbetsvillkor, miljö, anti kor rup tion, affärsetik, jämställdhet och mångfald. Som framgår av det före gåen de avsnittet har det under det senaste decenniet pågått ett arbete för att stärka de statliga bolagens hållbarhetsarbete. Utskottet, som stöder detta arbete, vill framhålla vikten av att regeringen fortsätter att utveckla arbetet med hållbart företagande i förvaltningen av de statligt ägda bolagen.

Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen lägger skrivelsen till hand lingar na.

Särskilda yttranden

1.

Riksrevisionens rapport om regeringens hantering av risker i statliga bolag (M, C, L, KD)

Lars Hjälmered (M), Hans Rothenberg (M), Ulf Berg (M), Helena Lindahl (C), Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M), Said Abdu (L) och Penilla Gunther (KD) anför:

Vi har i det föregående ställt oss bakom utskottets ställningstagande. Vi vill dock i detta sammanhang påminna om vår principiella uppfattning om statens ägande av bolag. Vi anser att statens uppgift normalt bör vara att ange de ramar och regler som ska gälla för näringslivet och företagen, inte att äga och driva bolag. Vi kan dock konstatera att staten i dag är en stor företagsägare, och att den kommer att vara det under en överskådlig tid. Detta menar vi ställer höga krav på tydliga principer. Utöver det som utskottet anfört om principer vill vi även framhålla att statens roll som lagstiftare och ägare bör hållas isär och skötas på ett professionellt sätt.

2.

Riksrevisionens rapport om regeringens hantering av risker i statliga bolag (V)

Birger Lahti (V) anför:

Jag har i det föregående ställt mig bakom utskottets ställningstagande. Jag vill dock i detta sammanhang utveckla min syn på statens ägande av bolag. Jag menar att det statliga ägandet behöver utökas och utvecklas för att demo kratis ka beslut ska kunna styra samhällsutvecklingen. Staten ska vara en aktiv ägare till sina bolag och genom ägardirektiv säkerställa att bolagen används för att stöd ja teknikutvecklingen, driva på miljö- och klimatarbetet och skapa syssel sätt ning. Utöver ägardirektiven är statens ägarpolicy och ägarsamordningen vik tiga instrument för att staten ska kunna vara en aktiv ägare. Riksrevisionen konsta terar att ägarpolicyn inte är juridiskt bindande för de statliga bolagens styrel ser eftersom den inte antas av stämman. Samtidigt tyder Riksrevisionens gransk ning på att styrelser och deras ordförande ändå uppfattar ägarpolicyn som styrande då förtydliganden som gjorts i ägarpolicyn av ägarens förvänt ning ar på bolagens arbete med hållbart företagande resulterat i att bolagen arbetar mer aktivt med dessa frågor. Det är positivt att ägarpolicyn uppfattas som styrande, men i ljuset av Riksrevisionens konstaterande anser jag att en annan ordning kring ägarpolicyn kan behöva övervägas ytterligare.

Slutligen vill jag när det gäller ägarsamordningen framhålla att det är posi tivt att denna numera sker skriftligen. Jag är dock kritisk till att ägarsamord ning en beskrivs som ett tillfälle då bolagen ska samordna sin syn med före träd are för ägaren. I de fall då det inte finns en samsyn anser jag att regeringen som hel- och majoritetsägare bör äga beslutet när det gäller viktiga strategiska över väganden för bolaget.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Skrivelsen

Regeringens skrivelse 2015/16:60 Riksrevisionens rapport om regeringens hantering av risker i statliga bolag.