Bet. 2015/16:SfU10

Socialförsäkringsutskottet s betänkande

2015/16 : SfU10

Utlänningsdatalag

Sammanfattning

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till en ny lag om behandling av personuppgifter i verksamhet som Migrationsverket, Polismyndigheten och utlandsmyndigheterna bedriver enligt utlännings- och medborgarskapslagstift ningen . Syftet med utlänningsdatalagen är att ge Migrationsverket, Polismyn digheten och utlandsmyndigheterna möjlighet att behandla personuppgifter på ett effektivt och ändamålsenligt sätt och att skydda människor mot att deras personliga integritet kränks vid sådan behandling. En utgångspunkt är att skapa en teknikneutral lag som medger en flexibel tillämpning och som inne håller de bestämmelser som är av central betydelse för integritetsskyddet .

Utskottet ställer sig även bakom regeringens förslag till följd ändringar i socialförsäkringsbalken och polisdatalagen (2010:361).

Utskottet anser att riksdagen bör bestämma ikraft trädandet till den 1 2 feb ruari 2016 .

Utskottet anser att riksdagen bör avslå motionerna.

J ustitieutskottet har yttra t sig över propositionen och följd motioner na i de delar som rör Polismyndigheten .

I betänkandet finns fem reservationer (M , SD, V) .

Behandlade förslag

Proposition 2015/16:65 Utlänningsdatalag .

Sju yrkanden i följdmotioner.

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Utskottets överväganden

Utlänningsdatalag

Reservationer

1. Ändamålen för behandling av personuppgifter och sökbegrepp, punkt 2 (M, SD)

2. Ändamålen för behandling av personuppgifter och sökbegrepp, punkt 2 (V)

3. Direktåtkomst och uppgiftsskyldighet, punkt 3 (V)

4. Utvärdering av lagen, punkt 4 (M, SD)

5. Utvärdering av lagen, punkt 4 (V)

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Följdmotionerna

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

Bilaga 3

Justitieutskottets yttrande 2015/16:JuU6y

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.

Lagförslagen

Riksdagen antar regeringens förslag till

1. utlänningsdatalag,

2. lag om ändring i socialförsäkringsbalken,

3. lag om ändring i polisdatalagen (2010:361),

med den ändringen att tidpunkten för ikraftträdandet bestäms till den 12 februari 2016.

Därmed bifaller riksdagen delvis proposition 2015/16:65 punkterna 1–3.

2.

Ändamålen för behandling av personuppgifter och sökbegrepp

Riksdagen avslår motionerna

2015/16:3291 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkande 1 och

2015/16:3292 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkandena 2 och 3.

Reservation 1 (M, SD)

Reservation 2 (V)

3.

Direktåtkomst och uppgiftsskyldighet

Riksdagen avslår motion

2015/16:3291 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkandena 2 och 3.

Reservation 3 (V)

4.

Utvärdering av lagen

Riksdagen avslår motionerna

2015/16:3291 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkande 4 och

2015/16:3292 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 1.

Reservation 4 (M, SD)

Reservation 5 (V)

Stockholm den 28 januari 2016

På socialförsäkringsutskottets vägnar

Johan Forssell

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Johan Forssell (M), Mikael Cederbratt (M), Markus Wiechel (SD), Lars-Arne Staxäng (M), Yilmaz Kerimo (S), Rickard Persson (MP), Lotta Finstorp (M), Kerstin Nilsson (S), Linus Bylund (SD), Emma Carlsson Löfdahl (L), Aron Modig (KD), Teresa Carvalho (S), Patrik Engström (S), Patrik Björck (S), Christina Höj Larsen (V) och Anna Vikström (S).

Redogörelse för ärendet

I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2015/16:65 Utlän ningsdatalag och två motioner som har väckts med anledning av propo sitionen. Propositionen innehåller regeringens överväganden och förslag med anledning av betänkandet Personuppgiftsbehandling på utlännings- och med borgarskapsområdet (SOU 2015:73). Lagförslagen har granskats av Lagrådet, som lämnat förslagen utan erinran.

Behandlade förslag framgår av bilaga 1. Regeringens lagförslag finns i bilaga 2. J ustitieutskottet har yttra t sig över propositionen och följd motioner na . Y ttrande t finns i bilaga 3.

Utskottets överväganden

U tlänningsdatalag

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen antar regeringens förslag till utlänningsdata lag och vissa följd ändringar med den ändringen att ikraftträdande t bestäms till den 1 2 februari 2016 . Riksdagen avslår motion syrkanden om bl.a. ändamål en för och begränsning en av personuppgiftsbehandling en , utvidgning av sökbegr epp, begränsning av direktåtkomsten och utvärdering av den nya lagstiftningen.

Jämför reservation erna 1 (M , SD ), 2 (V), 3 (V) , 4 (M , SD ) och 5 (V) .

Propositionen

Behovet av en ny lagstiftning

Personuppgiftsbehandling i verksamhet på utlännings- och medborgarskaps området regleras i dag i förordningen (2001:720) om behandling av person uppgifter i verksamhet enligt utlännings- och medborgarskapslagstiftningen. Förordningen gäller utöver personuppgiftslagen (1998:204), förkortad PuL , vid automatiserad behandling av personuppgifter i Migrationsverkets, Polis myndighetens, Säkerhetspolisens och utlandsmyndigheternas verksamhet enligt utlännings- och medborgarskapslagstiftningen.

Den 1 januari 2011 trädde en ny lydelse av 2 kap. 6 § regeringsformen ( RF ) i kraft. Bestämmelsen innebär att enskilda är skyddade mot åtgärder från det allmänna som innefattar betydande intrång i den personliga integriteten, om det görs utan samtycke och innebär övervakning eller kartläggning av den enskildes personliga förhållanden. Enligt regeringen innebär den nya lydelsen av bestämmelsen s ammantaget med bestämmelsen i 2 kap. 20 § RF att åtgärder som innebär betydande intrång i den personliga integriteten måste regleras i lag. I propositionen anför regeringen att både riksdagen och regeringen har uttalat att myndighetsregister som innehåller ett stort antal registrerade och har ett särskilt känsligt innehåll bör regleras särskilt i lag, även om det tidigare inte har krävts lagform enligt regeringsformen (bet. 1990/ 91:KU 11 s. 11 och bet. 1997/ 98:KU 18 s. 48 samt prop. 1990/91:60 s. 58 och prop. 1997/98:44 s. 41).

S tora delar av den personuppgiftsbehandling som är nödvändig för att myn digheterna ska kunna sköta de uppgifter som de har enligt utlännings- och medborgarskapslagstiftningen inhämtas utan samtycke från den enskilde. Det handlar om en omfattande mängd uppgifter om ett stort antal personer som kan anses innebära övervakning eller kartläggning av den enskildes personliga förhållanden . Eftersom myndighetsregister som innehåller ett stort antal regi strerade och har ett särskilt känsligt innehåll bör regleras särskilt i lag föreslår regeringen en ny lag om behandlingen av personuppgifter i den verksamhet som M igrationsverket, Polismyndigheten och utlandsmyndigheterna bedriver enligt utlännings- och medborgarskapslagstiftningen.

Lagförslagen i huvuddrag

Syftet med utlänningsdata lagen är att ge Migrationsverket, Polismyndigheten o ch utlandsmyndigheterna möjlighet att behandla personuppgifter på ett effek tivt och ändamålsenligt sätt och att skydda människor mot att deras personliga integritet kränks vid sådan behandling. En utgångspunkt är att skapa en teknikneutral lag som medger en flexibel tillämpning och som innehåller de bestämmelser som är av central betydelse för integritetsskyddet bl .a. om ändamålen med behandlingen, myndigheters direktåtkomst till Migrations verkets uppgifter och de begränsningar som ska gälla för behandlingen av vissa uppgifter.

Utlänningsdatalagen ska gälla i stället för personuppgiftslagen . I lagen anges vilka bestäm melser i personuppgiftslagen som ändå ska tillämpas.

Utlänningsdatalagen ersätter förordningen (2001:720) om behandling av personuppgifter i verksamhet enligt utlännings- och medborgarskapslag stiftningen.

I propositionen föreslås att lagen ska gälla behandling av personuppgifter i Migrationsverkets och utlandsmyndigheternas verksamhet enligt utlännings- och medborgarskapslagstiftningen och i Polismyndighetens verksamhet som rör utlänningars inresa och vistelse i Sverige och utresa eller avlägsnande från Sverige och som inte utgör brottsbekämpande verksamhet. Lagen ska omfatta behandling som är helt eller delvis automatiserad eller behandling där person uppgifter ingår eller är avsedda att ingå i en strukturerad samling av uppgifter som är tillgängliga för sökning eller sammanställning enligt särskilda kriterier.

När det gäller behandlingen av känsliga personuppgifter får känsliga upp gifter om en person behandlas endast om det är absolut nödvändigt för de ändamål som anges i utlänningsdatalagen. Känsliga personuppgifter får aldrig behandlas för testverksamhet eller återsökning av avgöranden, rättsutred ningar och annan rättslig information. Vid återsökning av information som rör förhållanden i andra länder får känsliga personuppgifter bara behandlas i löpande text. I propositionen föreslås att regeringen ska kunna meddela ytter ligare föreskrifter som begränsar användningen av känsliga personuppgifter.

I propositionen föreslås även vissa följd ändringar i socialförsäkringsbalken och i polisdatalagen (2010:361).

Enligt regeringen finns det risk för att myndigheterna behandlar personuppgifter på ett sätt som kan stå i strid med regeringsformen . Vidare leder d en nuvarande flyktinginströmningen till Sverige till att Migrationsverket och de andra myndigheterna som bedriver verksamhet enligt utlännings- och medborgar skaps lagstiftningen behöver få effektiva verktyg för att fullgöra sina arbetsuppgifter. Lagarna föreslås därför träda i kraft dagen efter den dag då dessa utkommit från trycket i Svensk författningssamling, vilket med hänsyn till behandlingen i riksdagen beräknas bli i början av februari 2016.

Ändamålen för personuppgiftsbehandli ng

Regeringen föreslår att det i utlänningsdata lagen ska anges för vilka ändamål behandling av personuppgifter får förekomma och att ä ndamålen ska delas in i primära och sekundära. De primära ändamålen avse r behandling av person uppgifter för att tillgodose de behov som finns hos de myndigheter som bedri ver verksamhet enligt utlännings- och medborgarskapslagstiftningen. Dessa ändamål är uttömmande angivna i lagen. De sekundära ändamålen avse r behandling för olika typer av utlämnande av personuppgifter. I fråga om behandling av personuppgifter för andra sekundära ändamål än de som anges i lagen föreslås att det ska vara möjligt att behandla uppgifter äve n för ändamål som inte är oförenliga med de m för vilka uppgifterna samlades in, dvs. i enlighet med final itetsprincipen .

Reger ingen bedömer att det är ändamålsenligt att terminologin i utlännings datalagen överensstämmer med vad som gäller enligt polisdatalagen. För de primära ändamålen föreslå s därför att personuppgift er ska få behandl as om det behövs för de ändamål som föreslås i utlänningsdatalagen. N är det gäller de sekundära ändamålen föreslår regeringen att de ska in nehålla ett nödvän dighetskrav . Regeringen betonar dock att syftet med de olika sätten att uttrycka begränsningen i allt väsentligt är detsamma. Avsikten är att betona att uppgifter inte får behandlas slentrianmässigt och att en bedömning av behovet eller nödvändigheten måste göras innan en behandling påbörjas.

Av propositionen framgår att Polismyndigheten i sitt remissvar har efter frågat ytterligare ett sekundärt ändamål som tillåter myndigheten att tillhanda hålla uppgifter som behandlas enligt den primära ändamålsbestämmelsen till den brottsbekämpande verksamheten inom Polismyndigheten. Rege ringen anser att det kan finnas skäl att överväga en sådan komplettering för att Polis myndighetens arbete ska kunna bedrivas effektivt. Det finns dock inte utrymme för att göra sådana överväganden inom ramen för detta lagstiftnings ärende . R egeringen avser att återkomma till frågan i ett annat sammanhang .

Migrationsverkets register över fingeravtryck och fotografier m.m.

I propositionen föreslå s att utlänningsdatalagen ska innehålla särskilda bestämmelser som uttömmande reglerar för vilka ändamål fin geravtryck och fotografier som tagits med stöd av utlänningslagen får behandlas. Uppgifter ur registren ska få användas vid prövning av ansökningar om uppehållstillstånd där skyddsskäl åberopas (4 kap. 1–2 a §§ utlänningslagen (2005: 716) , förkortad UtlL ) i ärenden om avvisning och utvisning samt i testverksamhet. Uppgifter om fingeravtryck ska även få behandlas om det behövs för att Migrationsverket ska kunna kontrollera identiteten av en person som finns på ett fotografi som kommit in till myndigheten .

Vidare föreslås att Migrationsverket ska få behandla uppgifter om finger avtryck för att med stöd av 9 kap. 8 § UtlL jämföra dem mot uppgifter i Polismyndighetens fingeravtrycks- och signalementsregister. Informationen som kommer fram vid en sådan kontroll kan enligt regeringen b idra till att verifiera en tidigare känd identitet eller, om en annan identitet påträffas, aktualisera ytterligare utredning. Informationen kan också vara av vikt inför utredningssamtal på så sätt att myndigheten kan vidta eventuella åtgärder exempelvis i fall när en sökande varit dömd för våldsbrott. I vissa fall kan även en träff mot fingeravtryck insända från Interpol hjälpa den sökande att styrka asylskäl om exempelvis en efterlysning är utfärda d av en stat där dödsstraff utmäts. Migrationsverket genomför sådana kontroller i dag med stöd av bestämmelserna i 2 kap. 8 § första stycket 6 b polisdatalagen, men enligt regeringen anses regleringen otydlig , och det finns därför behov av en uttrycklig reglering. Uppgifter i Polismyndighetens register har samlats in av en annan myndighet för andra ändamål än de som Migrationsverket avser att behandla dem för. Att Migrationsverket får del av dessa uppgifter kan därför i sig innebära ett intrång i den personliga integriteten. R egeringen har inte iden tifierat n ågra omständigheter som tyder på att de kontroller som Migrationsverket genomför i dag innebär några egentliga risker för obehöriga intrång i enskildas personliga integritet . R egeringen bedöm er att Migrationsverket även framöver kommer att kunna hantera d e integritetsrisker som behandling en kan innebära för enskilda personer på ett tillfredsställande sätt .

Regeringen föreslår att det införs bestämmelser om uppgiftsskyldighet med sekretessbrytande verkan i utlänningsdatalagen . Detta föreslås för att sekre tess reglerna inte ska hindra överföring av uppgifter om fingeravtryck från Migrationsverket till Polismyndigheten för registrering och för jämförelse med Polismyndighetens fingeravtrycksregister . Vidare bör det inför a s en bestämmelse om uppgiftsskyldighet i polisdatalagen så att Migrationsverket kan ta del av resultatet av en fingeravtrycksjämförelse i Polismyndighetens fingeravtrycksregister . R egeringen föreslås kunna meddela närmare före skrifter om vilka uppgifter som får behandlas i registret och om gallring.

Sökbegränsningar

Regeringen föreslår att det i utlänningsdata lagen ska anges att uppgifter om beslut om förvar få r sökas och sammanställas av de myndigheter som beslutar om eller annars ansvarar för sådan verksamhet. Det föreslås däremot vara för b judet att använda uppgifter om bl . a. lagöverträdelser som sökbegrepp . Polismyndigheten har i sitt remissyttrande anse tt att det principiella förbudet mot att använda uppgifter om lagöverträdelser som sökbegrepp inte bör omfatta Polismyndigheten. Re geringen anser dock att en sådan begränsning är rimlig.

Personuppgifter som får behandlas och d irektåtkomst till personuppgifter

Regeringen anser att det finns fördelar ur ett integritetsperspektiv med en reglering som tydligt specificerar de personuppgifter som får behandlas. Det gäller särskilt när det rör sig om personuppgiftsbehandling i ett register i traditionell mening, dvs. att uppgifter förs in i en uppgiftssamling på ett systema tiskt sätt enligt särskilda kriterier och är sökbara med särskilda sökord , koder eller liknande. Ä rendehantering hos Migrationsverket är emellertid inte anpas sad till traditionella register. Verket tillämpar ett ärende hanterings system där all information om en person samlas i en dossier. B ehandl ingen av personupp gifter i verksamheten enligt utlännings- och medborgar lagstift ningen är även omfattande och mångsidig. Att under sådana omständigheter specificera vilka kategorier av uppgifter som ska få behandlas kan enligt regeringen vara både svårt och opraktiskt, eftersom uppräkningen ofta kan komma att behöva ändras om behovet hos den personuppgifts behandlande myndigheten förändras. U tlänningsdatalagen bör därför inte innehålla några bestämmelser som specificerar vilka kategorier av personuppgifter som får behandlas. I stället föreslår r egeringen att bedöm ningen av vilka person uppgifter som får behandlas ska få göras med stöd av än damåls bestämmelserna och de grundläggande bestämmelserna i 9 § PuL som utlänningsdatalagen föreslås hänvisa till. N ärmare begränsningar av v ilka kategorier av person uppgifter som får behandlas kommer regeringen att överväg a i förordning.

Enligt dagens regler får bl.a. Po lismyndigheten, Säkerhetspolisen och utlandsmyndigheterna ha direktåtkomst till Migrationsverkets verksamhets register. I propositionen föreslår regeringen att bl.a. de ssa myndigheter ska kunna medges direkt åtkomst till Migrationsverkets personuppgifter. När det gäller uppgiftsskyldighet föreslås att bl.a. P o lismyndigheten och Säkerhets polisen ska få rätt att ta del av personuppgifter om enskilda som Migrations verket behandlar med stöd av de primära ändamål en, dock inte personupp gifter som verket behandlar för åt ersökning av avgöranden, rättsutredningar och annan rättslig information eller information om förhållanden i andra länder. Polismyndigheten ska därutöver få rätt att ta del av uppgifter som Migrationsverket behandlar i sitt register över fingeravtryck och fotografier. Vidare får Polismyndigheten, Säkerhetspolisen och utlandsmyndigheterna på begäran ta del av sådana uppgifter om enskilda som Migrationsverket behandlar för vissa primära ändamål .

D et är av stor vikt, inte minst av integritetsskyddsskäl, att den närmare omfattningen av direktåtkomsten regleras så precist som möjligt . De olika myndigheterna s behov är emellertid enligt regeringen olika och kan dessutom variera över tid med hänsyn till vilka uppgifter som myndigheterna har hand om enligt det regelverk som bestämmer deras verksamhet. Regeringen föreslår därför att de n ärmare regler na om för vilket syfte direktåtkomsten ska medges meddelas i förordning i stället för i utlänningsdatalagen. Även reglerna om behörighet och säkerhet vid direktåtkomst föreslås meddelas i förordning.

Överföring av personuppgifter till tredjeland

Enligt 33 § PuL får personuppgifter föras över till tredjeland om det finns en adekvat skyddsnivå i mottagarlandet ( ex empelvis i enlighet med beslut av EU-kommissionen), när den registrerade gett sitt samtycke till överföringen, i vissa särskilda situationer som finns uppräknade i 34 § PuL eller om det i annat fall är tillåtet enligt föreskrifter eller särskilda beslut av regeringen eller Datain spektionen därför att det finns tillräckliga garantier för att de registrerades rättigheter skyddas.

R egeringen föreslår att de berörda myndigheterna därutöver ska kunna överföra personuppgifter för de berörda myndigheterna till tredjeland om det är absolut nödvändigt att ö verför a sådana upp gifter i samband med handläggning av ärenden eller biträde i ärenden, kontroll av utlänning ar i samband med inresa och utresa , kontroll er under vistelsen i Sverige , behandling som sker för ändamålet återsökning av avgöranden, rätts utredningar och annan rättslig information. Regeringen u nderstryk er att ä ven om en överföring av personuppgifter till tredjeland bedöms som absolut nödvändig för de tillåtna ändamålen ska myndigheterna alltid bedöma om offentlighets- och sekretesslagen hindrar att uppgifterna lämnas ut.

Motioner na

I k ommittémotion 2015/16:3292 av Johan Forssell m.fl. (M) begärs i yrkande 1 ett tillkännagivande om att regeringen bör utvärdera utlänningsdatalagen efter kort tid så att eventuella tillämpningsproblem kan åtgärdas så fort som möjligt. Enligt motionärerna är det svårt att överblicka konsekvenserna av det nya regelverket innan reglerna har börjat tillämpas. I yrkande 2 begärs ett tillkännagivande om att regeringen snarast bör se över möjligheten att ge P olis myndigheten tillstånd , som ett ytterligare sekundärt ändamål , att tillhandahålla uppgifter som behandlas enligt de primära ändamålen till den brottsbekämpande verksamheten inom Polismyndigheten. Motionärerna anser att Polismyndigheten måste ges goda förutsättningar att bedriva sitt arbete effektivt. E tt ytterligare sekundärt ändamål bör därför snarast övervägas närmare. I yrkande 3 begärs ett tillkännagivande om att snarast se över möjligheterna att medge avsteg från det principiella förbudet för Polismyndigheten att använda uppgifter om lagöverträdelser som sökbegrepp. Motionärerna anser att det är angeläget att Polismyndigheten ges möjlighet att bedriva en effektiv verksamhet .

I k ommittémotion 2015/16:3291 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) begärs i yrkande 1 ett tillkännagivande om att de primära ändamålsbestämmelserna i utlänningsdatalagen bör innehålla ett nödvändighetskrav i stället för ett behovskrav. Motionärerna anser att ändamålsbestämmelserna har en vid utformning och personuppgiftsbehandlingen riskerar att bli än vidare om nöd vändighetskravet ersätts med ett behovskrav . I yrkande 2 begärs ett tillkänna givande om att regeringen bör återkomm a med förslag som innebär att Säker hetspolisens och Polismyndighetens direktåtkomst till Migrationsverkets upp gifter inte bör omfatta fler uppgifter än vad som i dag finns i Migrationsverkets verksamhetsregister. Enligt m otionärerna frångå r regeringen principen att uttryckligen ange vilka kategorier av personuppgifter som Migrationsverket får behandla i verksamhetsregistret . Det leder till att möjligheter na att behandla andra kategorier av personuppgifter än i dag sannolikt ökar. I yrkande 3 begärs ett tillkännagivande om att Migrationsverket inte bör få till gång till Polismyndighetens fingeravtrycks- och signalementsregister och att Polismyndigheten inte bör vara skyldig att lämna ut uppgifter. Motionärerna anser inte att regeringens ar gumentation och motivering för att det är nödvän digt att införa en uttrycklig rätt för Migrationsverket att få tillgång till Polis myndighetens fingeravtrycks - och signalements register är övertygande . I de fåtal fall där Migrationsverkets tillgång till registret skulle kunna stärka asyl sökandens möjligheter att bevisa sina asylskäl kan verket begär a den aktuella informationen från Polismyndigheten. I yrkande 4 begärs ett tillkännagivande om att tillämpningen av förslaget till bestämme lse r om tredjelandsöver föringar bör utvär deras i syfte att undersöka och säkerställa att de utökade möj ligheterna inte medför några negativa effekter för den personliga integriteten eller andra påtagliga negativa effekter för den enskilde. Enligt m otionärerna kommer myndigheterna att kunna lämna ut fler personuppgifter till tredjeland än i dag. Tillämpningen av bestämmelse rna måste därför nog a följas upp och utvärderas i nom en rimlig tid.

Utskottets ställningstagande

Regeringens förslag innebär att det införs en ny lag om behandling av personuppgifter i verksamhet som Migrationsverket, Polismyndigheten och utlandsmyndigheterna bedriver enligt utlännings- och medborgar skapslagstiftningen , u tlänningsdatalagen. Utskottet anser i likhet med regeringen att det finns behov av en ny reglering och ser positivt på att regeringen strävar efter att skapa en teknikneutral och flexibel lagstiftning samtidigt som den värnar om den personliga integriteten. Des sa utgångspunkter tillgodoses bäst genom att välja en mer generell reglering av personuppgiftsbehandlingen där de grundläggande bestämmelserna som har till syfte att skydda den registrerade mot intrång i den personliga integriteten vid behandling av personuppgifter slås fast i lag medan formerna för behandlingen regleras närmare i förordning eller efter bemyndigande genom myndighetsföreskr ifter . U t skottet anser även att regeringen i propositionen har gjort noggranna och välmotiverade överväganden när det gäller balansen mellan myndigheternas behov av att behandla personuppgifter på ett effektivt och ändamålsenligt sätt och skyddet för den personliga integriteten.

I likhet med regeringen anser utskottet att det är ändamålsenligt att låta polisdatalagen tjäna som förebild för terminologin i ändamålsbestämmelserna i utlänningsdatalagen . P ersonuppgift er ska därför få behandlas om det behövs för de primära ändamål som föreslås i lagen och för de sekundära ändamålen om det är nödvändigt för att tillhandahålla information till andra myndigheter m.m . Utskottet delar regeringen s bedömning att syftet med de olika sätten att uttrycka begränsningen i allt väsentligt får anses vara de t samma.

Enligt utskottets mening har r egeringen utförligt redovisa t att Migrations verket har ett berättigat intresse av att behandl a fingeravtryck för att jämföra dem med uppgifter i Polismyndighetens fingeravtrycks- och signale mentsregister . Utskottet delar Justitieutskottets bedömning att i ntegritetsriskerna måste bedömas mot bakgrund av att, som framhålls i propositionen, kontroller mot Polis myndighetens fingeravtrycks- och signalementsregi st er görs redan i dag. Utskottet noterar att d et inte framkomm er annat än att Migrationsverket sköt er hanteringen på ett tillfredsställande sätt. Utskottet ställer sig därför bakom att d et bör införas ett uttry ckligt stöd för behandling en i lagen. För att regler na om sekretess inte ska hindra en sådan informationsöverföring och jämförelse föreslå s att det ska införas bestämmelser om uppgiftsskyldighet i utlänningsdatalagen och polisdatalagen. Utskottet gör i nte heller i denna del någon annan bedömning än regeringen.

A nvändningen av känsliga personuppgifter som sökbegrepp ger upphov till särskilda integritetsrisker. Utskottet delar justitieutskottets bedömning att upp gifter om lagöverträdelser inte ska få användas som sökbegrepp och att det är rimligt att denna sökbegränsning även gäller för Polismyndigheten när den bedriver verksamhet som täcks av utlänningsdatalagens tillämpningsområde.

Utskottet noterar att regeringen avser att i ett annat sammanhang åter komma i fråga n om att Polismyndigheten ska få möjlighet att tillhandahåll a uppgifter som behandlas enligt den primära ändamålsbestämmelsen till den brottsbekämpande verksamheten inom Polismyndigheten . Utskottet anser i likhet med j ustitieutskottet att m otion 2015/16:3292 (M) yrkande 2 därmed får anses vara i huvudsak tillgodosedd.

Det är av stor vikt, inte minst av integritetsskyddsskäl, att den närmare omfattningen av direktåtkomsten regleras så precist som möjligt. I likhet med justitieutskottet delar utskottet regeringens bedömning att det kan vara både svårt och opraktiskt att specificera vilka uppgifter som ska få behandlas . Regeringen bedömer att de närmare bestämmelser na om för vilket syfte direktåtkomst ska medges därför bör regleras i förordning. Utskottet delar regeringens bedömning och anser inte att det finns skäl att reglera detta när mare i lag.

När det gäller begäran om en framtida utvärdering av tillämpningen av utlänningsdata lagen är det enligt utskottet alltid angeläget att beslutad lagstift ning följs upp och utvärderas, inte minst när det gäller bestämmelser om skyddet för enskildas integritet. Utskottet förutsätter att så kommer att ske även i detta fall.

Mot bakgrund av det anförda anser u tskottet att regeringens förslag är ändamålsenligt utformade och att det saknas skäl för riksdagen att göra några tillkännagivanden med anledning av motionerna. U tskottet tillstyrker proposition 2015/16:65 punkterna 1–3 med den ändringen att ikraftträdandet bestäms till den 1 2 februari 2016 och avs tyrker motionerna 2 015/16:3291 (V) yrkandena 1– 4 och 2015/16:3292 (M) yrkande na 1–3.

Reservationer

1.

Ändamålen för behandling av personuppgifter och sökbegrepp, punkt 2 (M, SD)

av Johan Forssell (M), Mikael Cederbratt (M), Markus Wiechel (SD), Lars-Arne Staxäng (M), Lotta Finstorp (M) och Linus Bylund (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2015/16:3292 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkandena 2 och 3 samt

avslår motion

2015/16:3291 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkande 1.

Ställningstagande

Polismyndigheten bör ha goda förutsättningar för att bedriva sitt arbete effek tivt. Regeringen bör därför snarast se över om Polismyndigheten som ett ytterligare sekundärt ändamål kan få möjlighet att tillhandahålla uppgifter som behandlas enligt de primära ändamålen i den brottsbekämpande verksamheten inom Polismyndigheten. Regeringen bör även snarast se över möjligheterna att medge avsteg från det principiella förbudet för Polismyndigheten att använda uppgifter om lagöverträdelser som sökbegrepp.

2.

Ändamålen för behandling av personuppgifter och sökbegrepp, punkt 2 (V)

av Christina Höj Larsen (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2015/16:3291 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkande 1 och

avslår motion

2015/16:3292 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkandena 2 och 3.

Ställningstagande

D e primära ändamålsbestämmelserna i utlänningsdatalagen bör innehålla ett nödvändighetskrav i stället för ett behovskrav. De föreslagna ä ndamåls bestämmelser na har en vid utformning , och personuppgiftsbehandlingen riskerar att bli än vidare om nödvändighetskravet ersätts med ett behovskrav.

3.

Direktåtkomst och uppgiftsskyldighet, punkt 3 (V)

av Christina Höj Larsen (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2015/16:3291 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkandena 2 och 3.

Ställningstagande

E n uttrycklig rätt för Migrationsverket att få tillgång till Polismyndighetens fingeravtrycks- och signalementsregister bör inte införas . I de fåtal fall Migrationsverkets tillgång till registret skulle kunna stärka asylsökandes möj ligheter att bevisa sina asylskäl kan verket begära den aktuella informationen från Polismyndigheten. Polismyndigheten bör därmed inte heller vara skyldig att lämna ut uppgifter.

Eftersom regeringen i f örslaget till utlänningsdatalag frångår principen att uttryckligen ange vilka kategorier av personuppgifter som Migrationsverket får behandla i verksamhetsregistret och i stället utgå r från ändamålen ökar sannolikheten för att Migrationsverket få r behandla andra kategorier av per sonuppgifter än i dag. R e ge ringen bör därför återkomma med förslag som innebär att Säkerhetspolisens och Polismyndighetens direktåtkomst till Migrationsverkets uppgifter inte omfattar fler uppgifter än vad som finns i dag i Migrationsverkets verksamhetsregister.

4.

Utvärdering av lagen, punkt 4 (M, SD)

av Johan Forssell (M), Mikael Cederbratt (M), Markus Wiechel (SD), Lars-Arne Staxäng (M), Lotta Finstorp (M) och Linus Bylund (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2015/16:3292 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 1 och

avslår motion

2015/16:3291 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkande 4.

Ställningstagande

R egeringen bör utvärdera utlänningsdatalagen efter kort tid så att eventuella tillämpningsproblem kan åtgärdas så fort som möjligt. Det är svårt att över blicka konsekvenserna av det nya regelverket innan reglerna har börjat tillämpas. Det är därför angeläget att utlänningsdatalagen noggrant följs upp efter förhållandevis kort tid.

5.

Utvärdering av lagen, punkt 4 (V)

av Christina Höj Larsen (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2015/16:3291 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkande 4 och

avslår motion

2015/16:3292 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 1.

Ställningstagande

F örslaget till bestämme lse r om tredjelandsöverföringar medför att myndigheterna kommer att kunna lämna ut fler personuppgifter till tredjeland än i dag. Därför bör bestämmelserna följas upp och utvärderas i nom en rimlig tid för att undersöka och säkerställa att de utökade möjligheterna inte medför några negativa effekter för den personliga integriteten eller andra påtagliga negativa effekter för den enskilde.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2015/16:65 Utlänningsdatalag:

1. Riksdagen antar regeringens förslag till utlänningsdatalag.

2. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken.

3. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i polisdatalagen (2010:361).

Följdmotionerna

2015/16:3291 av Christina Höj Larsen m.fl. (V):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att de primära ändamålsbestämmelserna bör innehålla ett nödvändighetskrav i stället för ett behovskrav och tillkännager detta för regeringen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med ett förslag som innebär att Säkerhetspolisens och Polismyndighetens direktåtkomst till Migrationsverkets uppgifter inte omfattar fler uppgifter än vad som i dag finns i Migrationsverkets verksamhetsregister och tillkännager detta för regeringen.

3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Migrationsverket inte bör ges tillgång till Polismyndighetens fingeravtrycks- och signalementsregister såsom det föreslås i 14 § andra stycket 5 i förslaget till utlänningsdatalag samt att Polismyndigheten inte bör vara skyldig att lämna sådana uppgifter, och riksdagen tillkännager detta för regeringen.

4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillse att tillämpningen av 21 § i förslaget till utlänningsdatalag utvärderas i syfte att undersöka och säkerställa att de utökade möjligheterna till tredjelandsöverföringar inte medför några negativa effekter för den personliga integriteten eller andra påtagliga negativa effekter för den enskilde, och riksdagen tillkännager detta för regeringen.

2015/16:3292 av Johan Forssell m.fl. (M):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utlänningsdatalagen ska utvärderas efter kort tid så att eventuella tillämpningsproblem kan åtgärdas så fort som möjligt och tillkännager detta för regeringen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen snarast bör se över möjligheterna till ett sekundärt ändamål för polisen i brottsbekämpande syfte och tillkännager detta för regeringen.

3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen snarast bör se över möjligheterna att medge avsteg från det principiella förbudet för polisen att använda uppgifter om lagöverträdelser som sökbegrepp och tillkännager detta för regeringen.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

Bilaga 3

Justitie utskottets yttrande 2015/ 16:JuU 6y