Bet. 2015/16:SfU13

Socialförsäkringsutskottet s betänkande

2015/16 : SfU13

Riksrevisionens rapport om rehabiliteringsgarantin

Sammanfattning

Utskottet föreslår att ri k sdagen lägger regeringens skrivelse till handlingarna .

Utskottet ser positivt på de åtgärder som regeringen vidtagit med anledning av R iksrevisionens iakttagelser. Regeringen har bl.a. beslutat att reha bilite ringsgarantin ska avslutas och fr.o.m. den 1 januari 2016 gäller garantin inte längre. Regeringen har även vidta git åtgärder med insatser inom priorite rade områden för ökad hälsa och minska d sjukfrånvaro. Insatserna sätts in på bred front och stödet från ett antal aktörer vidareutvecklas.

Behandlade förslag

Regeringens skrivelse 2015/16:109 Riksrevisionens rapport om reha bilite ringsgarantin .

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Utskottets överväganden

Granskningen av rehabiliteringsgarantin

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Skrivelsen

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Granskningen av rehabiliteringsgarantin

Riksdagen lägger skrivelse 2015/16:109 till handlingarna.

Stockholm den 7 april 2016

På socialförsäkringsutskottets vägnar

Fredrik Lundh Sammeli

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Fredrik Lundh Sammeli (S), Carina Ohlsson (S), Mikael Cederbratt (M), Phia Andersson (S), Markus Wiechel (SD), Lars-Arne Staxäng (M), Yilmaz Kerimo (S), Rickard Persson (MP), Kerstin Nilsson (S), Linus Bylund (SD), Emma Carlsson Löfdahl (L), Wiwi-Anne Johansson (V), Aron Modig (KD), Patrik Engström (S), Tina Ghasemi (M), Amir Adan (M) och Johanna Jönsson (C).

Redogörelse för ärendet

I oktober 2015 överlämnade Riksrevisionen granskningsrapporten Rehabilite ringsgarantin fungerar inte – tänk om eller lägg ner (RiR 2015:19) till riks dagen som därefter överlämnade den till regeringen.

Riksrevisor Margareta Åberg med medarbetare informerade utskottet om rapporten den 1 december 2015.

I detta betänkande behandlar utskottet regeringens skrivelse 2015/16:109 R iksrevisionens rapport om rehabiliteringsgarantin. I skrivelsen redovisar regeringen sin bedömning av R iksrevisionens granskningsrapport . En redovis ning av det behandlade förslaget finns i bilagan.

Inga motioner har väckts med anledning av skrivelsen.

Utskottets överväganden

Granskningen av rehabiliteringsgarantin

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen lägger regeringens skrivelse 2015/16:109 till hand lingarna.

Riksrevisionens rapport

Riksrevisionen har granskat och överlämnat rapporten Rehabiliteringsgarantin fungerar inte – tänk om eller lägg ne r ( RiR 2015:19 ) till riksdagen som över lämnade rapporten till regeringen i oktober 2015. Syftet med granskningen har varit att bedöma vad det är i utformningen och genomförandet av rehabilite ringsgarantin som gör att man inte lyckas nå målet om arbetsåtergång för per soner som lider av lätt till medelsvår psykisk ohälsa. I regeringens överens kommelse med S veriges K ommuner och L andsting uttrycktes att behandling skulle ges enligt senaste evidens och att överenskommelserna kontinuerligt skulle ta in ny kunskap och ta hänsyn till det som framkom i utvärderingar och utredningar. Ingen av de beställda utvärderingarna har dock enligt Riksrevi sionen visat att arbetsåtergång en med säkerhet har ökat för per soner som lider av lä tt till medelsvår psykisk ohälsa. Granskningen har omfattat överens kommelser na som tecknats under åren 2008–2015.

Ri ksrevisionen anser att följande faktorer i utformningen och genomföran det av rehabiliteringsgarantin försvårar måluppfyllelsen;

– alltför stort fokus på behandlingsmetod

– en första kvalificerad bedömning förekommer inte alltid

– p atienterna får inte alltid behandling snabbt nog

– det finns brister på systematisk uppföljning av patienten

– det saknas fokus på att aktivt främja arbetsåtergång

– landstingen hanterar medlen olika.

Ri ksrevisionen rekommenderar sammanfattningsvis regeringen att :

– Ö verväga att ge rehabiliteringsgarantin en annan utformning eller avveckla den. Garantin har inte entydigt lyckats nå målet om arbetsåtergång och primärvården saknar förutsättningar för att fullt ut arbeta mot målet. Att styra mot specifika behandlingsmetoder har varit ineffektivt för att nå målet om ökad arbetsåtergång och begränsat det professionella omdömet .

– V ärdera att förebygga sjukskrivning och öka fokus på arbetsåtergång genom ett strukturerat formellt samarbete mellan Social- och Arbetsmark nadsdepartementen samt Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen, exempelvis finansiera ett större antal rehabiliteringskoordinatorer som oberoende av ekonomisk stimulans genom den s.k. sjukskrivnings miljarden ansvarar för att samordna patientens kontakter med vårdgivare och arbetsgivare .

– Ö verväga att finansiera legitimerade psykologer och psykoterapeuter som snabbt och i ett tidigt skede kan göra psykologiska bedömningar av perso ner som lider av lätt till medelsvår psykisk ohälsa. Inspiration finns att hämta i satsningen på rehabiliteringskoordinatorer .

– Ö verväga att bättre tillvarata företagshälsovårdens kompetens.

Regeringens s krivelse

Regeringen konstaterar att Ri ksrevisionen s iakttagelser i stort överensstämmer med den intern a översyn av rehabiliteringsgarantin som regeringen genomfört . Mot bakgrund av resultaten av översyn en har regeringen beslutat att rehabili teringsgarantin ska avslutas . Från och med den 1 januari 2016 gäller garantin inte längre . L andstingen kommer att få stimulansmedel även under 2016 för behandlingar av psykisk ohälsa och långvarig smärta , men till skillnad från rehabiliteringsgarantin lämnas dessa medel utan någon detaljstyrning.

R egeringen har även vidtagit en rad andra åtgärder som överensstämmer med R i ksrevisionen s rekommend ationer.

Under hösten 2015 presenterade regeringen ett åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro . Å tgärder kommer att vidtas inom sju områ den bl.a. för att förstärka Försäkringskassans handläggning av sjukpenning ärenden , säkerställ a att arbetsgivaren vidtar de åtgärder som behövs för att den anställde ska kunna återgå i arbete och att arbetsgivaren får det stöd som behövs , utveckla sam arbetet mellan F örsäkringskassan, Arbets förmedlingen , kommuner samt hälso- och sjukvården , sätta in rehabiliterings koordinatorer för tidig samverkan, anpassa pr imärvårdens verksamhet bättre till personer som lider av psykisk ohälsa och långvarig smärta samt kompe tensutveckla läkare och andra berörda yrkesgrupper.

Vidar e har s taten och Sveriges K ommuner och L andsting tecknat en över enskommelse för att bl.a. förstärka kommunernas och landsting en s kapacitet att göra analyser av lokala och regionala behov och utmaningar inom området .

Regeringen har även beslutat att inrätta en nationell samordningsfunktion so m ska stödja det arbete som utförs inom området psyk isk ohälsa samt verka för att arbetet samordnas på nationell nivå , identifiera utvecklingsbehov samt följa upp insatser inom ramen för samarbetet med Sveriges K ommuner och L andsting.

Regeringen anser i likhet med R i ksrevisionen att företagshälsovården är en viktig aktör i sjukskrivningsprocessen för att underlätta den enskilda patientens återgång i arbete. Sedan 2014 kan arbetsgivare få statligt ekono miskt stöd för utredande insatser av en arbetstagare som har eller riskerar att få en nedsatt arbetsförmåga (s.k. arbetsplatsnära stöd), vilket bidra r till att företagshälsovårdens kompetens tas till vara i ökad utsträckning. Regeringen avser även att vidta åtgärder inom ramen för åtgärdsprogrammet för att öka engagemanget bland arbetsgivare i sjukskrivningsfrågan. Vidare har F örsäk ringskassan i uppdrag att utvärdera det arbetsplatsnära stödet och l ämna för slag till hur stödet kan utvecklas. Enligt regeringens mening bör pågående arbeten avvaktas innan det går att ta ställning till behovet av att förbättra f öre tagshälsovårdens roll i sjukskrivningsprocessen .

Regeringen delar inte R iksrevisionen s bedömning a tt finansieringen av ett större antal re h abiliteringskoordinatorer bör vara en del i det strukturerade samarbetet mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Regeringen anser att ansvaret för rehabiliteringskoordinatorerna bör ligga på landstingen. K oordinatorerna har emellertid en viktig uppgift som länk mellan de olika aktörerna kring den enskilda individen. D en parlamentariska socialförsäk ringsutredningen har föreslagit att koordinatorfunktionen ska vara en perma nent del av hälso- och sjukvården som regleras i en särskild förordning. Rege ringen anser dock att funktionen behöver ytterligare utvärderas .

N är det gäller att utveckla samarbetet mellan aktörerna anser r egeringen att de befintliga samverkansformer na är tillräckliga. Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen har ett gemensamt uppdrag som avser tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång i arbete. Samarbetet utvärderas kontinuerligt och utvecklas vid behov. Enligt lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser har Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen samt kommuner och landsting möjlighet att vidta åtgärder inom samordningsför bunden för individer som behöver samordnade rehabiliteringsinsatser för att uppnå eller förbättra sin förmåga att utföra förvärvsarbete.

Regeringen , som anser att det är angeläget att landstingen bemannar primärvården med de kompetenser som behövs , d elar inte Riksrevisionens uppfattning om att staten bör ha finansieringsansvaret för legitimerade psyko terapeuter och psykologer.

R egeringen är med veten om att landstingen har fördelat rehabiliterings garantins medel olika . Regeringen har dock inte utifrån hur överens kommelsen är upplagd m öjlighet att styra hur landstingen omfördela r medlen inom respektive landsting .

Regeringen anser att granskningsrapporten är slutbehandlad genom skrivel sen.

Utskottets ställni ng stagande

I Sverige utgör ca 40 procent av alla pågående sjukskrivningar som ersätts av Försäkringskassan av psykiska diagnoser. Sedan 2009 har psykiska diagnoser stått för huvuddelen av den ökade sjukskrivningen, och sedan 2011 är detta den vanligaste anledningen till sjukskrivning bland kvinnor. Mest ökar den psykiska ohälsan i åldrarna 30–49 år.

Det är oroande att sjukfrånvaron stiger. Att bryta den utvecklingen och stabilisera sjukfrånvaron är enligt utskottet en prioriterad fråga. Utskottet underströk redan i samband med behandlingen av regeringens resultat redovis ning för utgiftsområde 10 (bet. 2015/16:SfU1) att rehabiliterings garantin inte bör bekostas i fortsättningen eftersom åtgärd en inte g er avsett resultat . Ut skottet kan också konstatera att regeringen beslutat att avsluta rehabiliterings garantin , och f r.o.m. den 1 januari 2016 gäller den inte längre.

U tskottet noterar vidare att regeringen delar den problembild som Riks revisionen ger uttryck för i sin granskning. R egeringen s åtgärds program med insatser inom prioriterade områden för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro ligger också i huvudsak i linje med de åtgärder som Riksrevisionen efterfråga r . Insatser na sätts in på bred front och stödet från ett antal aktörer vidareutveck las. I det sammanhanget uppmärksammar utskottet att primärvården s verk samhet är ett av de prioriterade områdena i regeringens åtgärdsprogram.

I likhet med regeringen anser u tskottet att de nuvarande samarbetsformer na mellan aktörerna är tillräckliga. Utskottet noterar att samordningsförbundens insatser lyfts fram i åtgärdsprogram met för personer som har behov av sam ordnade rehabiliteringsinsatser. Från och med 2016 har även de statliga med len till samordningsförbunden ökat för att stärka möjligheterna att bilda sam ordningsförbund och förstärka stödet till långtidssjukskrivna samt unga med aktivitetsersättning. Uts kottet noterar även att en nationell samordnare ska stödja det arbete som utförs av myndigheter, kommuner, landsting och orga nisationer inom området psykisk hälsa samt verka för att detta arbete samord nas på nationell nivå (dir. 201 5 :138) . Samordnaren ska även analyser a ut veck lingen inom området och ge förslag till åtgärder i delrapporter 2016 och 2017 . Resultatet av arbetet ska slutredovisas senast den 31 december 2018 .

Utskottet , som delar regeringen s syn på företagshälsovården som en viktig aktör i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen , vill framhålla att det är viktigt att fler anställda få r tillgång till en god företagshälsovård. U t skottet noterar också att Försäkringskassan har i uppdrag att utvärdera det arbetsplats nära stödet och lämna förslag på hur det ta stöd kan utvecklas för att ytterligare förebygga sjukfrånvaro och främja återgång i arbete. Uppdraget ska slutredo visas den 30 januari 2017. Utskottet anser att det är angeläget att Försäkrings kassan s granskning in te endast avser utredande insatser utan även beaktar möjligheterna till rehabiliterande insatser.

Vidare anser utskottet i likhet med regeringen att staten inte bör ha finan sieringsansvaret för legitimerade psykoterapeuter och psykologer samt att det pågående arbete t och den p arlamentariska socialförsäkringsutredningen s för slag som rör rehabilitering bör avvaktas .

Utskottet föreslår att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Skrivelsen

Regeringens skrivelse 2015/16:109 Riksrevisionens rapport om rehabiliteringsgarantin.