Bet. 2015/16:SfU15

Socialförsäkringsutskottet s betänkande

2015/16 : SfU15

Anhörig- och arbetskraftsinvandring

Sammanfattning

Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionsyrkanden om anhörig- och arbetskrafts invandring . Yrkandena rör bl.a. uppehållstillstånd för anhöriga, försörjnings krav samt uppskjuten invandringsprövning. Vidare rör yrkandena frågor om hur utländsk arbetskraft ska kunna attraheras, arbetsmarknads prövning, bindande arbetserbjudanden och kontroller, EU-blåkort samt sanktioner och straff .

I betänkandet finns 2 2 reservationer ( M, SD, C, V, L, KD ) och ett särskilt yttrande (V) .

Behandlade förslag

Ett sextiotal yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2015/16.

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Utskottets överväganden

Anhöriginvandring

Arbetskraftsinvandring

Reservationer

1. Uppehållstillstånd för anhöriga, punkt 1 (SD)

2. Uppehållstillstånd för anhöriga, punkt 1 (C)

3. Uppehållstillstånd för anhöriga, punkt 1 (V)

4. Uppehållstillstånd för anhöriga, punkt 1 (KD)

5. Familjeåterförening, punkt 2 (C, V)

6. Försörjningskrav, punkt 3 (M)

7. Försörjningskrav, punkt 3 (KD)

8. Uppskjuten invandringsprövning, punkt 4 (SD)

9. Uppskjuten invandringsprövning, punkt 4 (C, V)

10. Uppskjuten invandringsprövning, punkt 4 (KD)

11. Våldsutsatta kvinnor utan uppehållstillstånd, punkt 5 (V)

12. Arbetskraftsinvandring, punkt 6 (M)

13. Arbetskraftsinvandring, punkt 6 (C)

14. Arbetskraftsinvandring, punkt 6 (KD)

15. Arbetskraftsreformen, punkt 7 (M, C, L, KD)

16. Arbetsmarknadsprövning och sanktioner, punkt 8 (SD)

17. Arbetsmarknadsprövning och sanktioner, punkt 8 (C)

18. Handläggning, punkt 9 (M)

19. Handläggning, punkt 9 (C)

20. EU-blåkort, punkt 10 (SD)

21. EU-blåkort, punkt 10 (C)

22. EU-blåkort, punkt 10 (KD)

Särskilt yttrande

Arbetskraftsinvandring, punkt 6 (V)

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden 2015/16

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.

Uppehållstillstånd för anhöriga

Riksdagen avslår motionerna

2015/16:83 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkandena 4 och 5,

2015/16:368 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkandena 1 och 2,

2015/16:557 av Katarina Köhler och Veronica Lindholm (båda S),

2015/16:867 av Lawen Redar (S),

2015/16:2206 av Börje Vestlund m.fl. (S) yrkande 3,

2015/16:2567 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkande 28,

2015/16:2795 av Richard Jomshof m.fl. (SD),

2015/16:2813 av Richard Jomshof m.fl. (SD) yrkande 22,

2015/16:3048 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkandena 15 och 16,

2015/16:3095 av Paula Bieler m.fl. (SD) yrkande 47,

2015/16:3099 av Carina Herrstedt m.fl. (SD) yrkande 19 och

2015/16:3126 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 30 och 31.

Reservation 1 (SD)

Reservation 2 (C)

Reservation 3 (V)

Reservation 4 (KD)

2.

Familjeåterförening

Riksdagen avslår motion

2015/16:3048 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkandena 17 och 18.

Reservation 5 (C, V)

3.

Försörjningskrav

Riksdagen avslår motionerna

2015/16:1878 av Fredrik Schulte (M),

2015/16:2567 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkande 27 och

2015/16:3241 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkande 11.

Reservation 6 (M)

Reservation 7 (KD)

4.

Uppskjuten invandringsprövning

Riksdagen avslår motionerna

2015/16:1378 av Ola Johansson (C) yrkandena 1 och 2,

2015/16:2192 av Elin Lundgren m.fl. (S),

2015/16:2317 av Pia Hallström (M),

2015/16:2431 av Annika Qarlsson m.fl. (C) yrkande 23,

2015/16:2567 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkande 29 och

2015/16:3048 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkande 19.

Reservation 8 (SD)

Reservation 9 (C, V)

Reservation 10 (KD)

5.

Våldsutsatta kvinnor utan uppehållstillstånd

Riksdagen avslår motion

2015/16:959 av Maj Karlsson m.fl. (V) yrkande 18.

Reservation 11 (V)

6.

Arbetskraftsinvandring

Riksdagen avslår motionerna

2015/16:378 av Ali Esbati m.fl. (V) yrkande 10,

2015/16:1048 av Jessica Rosencrantz (M) yrkande 3,

2015/16:1546 av Lars Hjälmered (M),

2015/16:1547 av Lars Hjälmered (M),

2015/16:2567 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkandena 30 och 31,

2015/16:2636 av Ulrika Karlsson i Uppsala (M) yrkandena 1 och 2,

2015/16:2705 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 4 och

2015/16:3048 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkandena 11, 20, 21 och 27.

Reservation 12 (M)

Reservation 13 (C)

Reservation 14 (KD)

7.

Arbetskraftsreformen

Riksdagen avslår motionerna

2015/16:1703 av Elisabeth Svantesson (M) och

2015/16:1953 av Johan Forssell m.fl. (M, C, FP, KD).

Reservation 15 (M, C, L, KD)

8.

Arbetsmarknadsprövning och sanktioner

Riksdagen avslår motionerna

2015/16:1305 av Magnus Persson (SD),

2015/16:1509 av Leif Nysmed och Teres Lindberg (båda S),

2015/16:1613 av Sten Bergheden (M) yrkandena 2–4 och

2015/16:3048 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkande 22.

Reservation 16 (SD)

Reservation 17 (C)

9.

Handläggning

Riksdagen avslår motionerna

2015/16:202 av Mathias Sundin och Birgitta Ohlsson (båda FP),

2015/16:1048 av Jessica Rosencrantz (M) yrkande 1,

2015/16:2445 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 10,

2015/16:2705 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 5,

2015/16:3048 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkandena 23 och 24 samt

2015/16:3241 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkande 20.

Reservation 18 (M)

Reservation 19 (C)

10.

EU-blåkort

Riksdagen avslår motionerna

2015/16:1783 av Johnny Skalin (SD),

2015/16:1990 av Désirée Pethrus (KD) yrkande 8,

2015/16:2567 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkande 32,

2015/16:3048 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkande 25 och

2015/16:3126 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 41–45.

Reservation 20 (SD)

Reservation 21 (C)

Reservation 22 (KD)

Stockholm den 17 mars 2016

På socialförsäkringsutskottets vägnar

Fredrik Lundh Sammeli

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Fredrik Lundh Sammeli (S), Johan Forssell (M), Carina Ohlsson (S), Mikael Cederbratt (M), Phia Andersson (S), Markus Wiechel (SD), Lars-Arne Staxäng (M), Yilmaz Kerimo (S), Rickard Persson (MP), Lotta Finstorp (M), Kerstin Nilsson (S), Linus Bylund (SD), Emma Carlsson Löfdahl (L), Aron Modig (KD), Teresa Carvalho (S), Christina Höj Larsen (V) och Johanna Jönsson (C).

Redogörelse för ärendet

I detta betänkande behandlar utskottet ett flertal motionsyrkanden om anhörig- och arbetskrafts invandring från allmänna motionstiden 2015/16. I betän kandet behandlas frågor om bl.a. uppehållstillstånd för anhöriga och ansökan om detta , försörjningskrav vid anhöriginvandring och uppskjuten invandrings prövning. Vidare behandlas bl.a. frågor om hur utländsk arbets kraft ska kunna attraheras, arbetsmarknadsprövning, bindande arbets erbju dan den och kon troller, handläggning av arbetstillståndsärenden, EU-blåkort, sanktioner och straff samt poängsystem.

En redovisning av de behandlade motionerna finns i bilagan.

Under behandlingen av ärendet har Folkpartiet bytt namn till Liberalerna.

Utskottets överväganden

Anhöriginvandring

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om bl.a. uppehållstillstånd för anhöriga, försörjnings krav och uppskjuten invandringsprövning.

Jämför reservationerna 1 ( SD ), 2 ( C ), 3 ( V ), 4 ( KD ), 5 ( C, V), 6 ( M ), 7, (KD), 8 ( SD ), 9 ( C, V ), 10 ( KD ) och 1 1 ( V ) .

Gällande ordning

Ansökan

Uppehållstillstånd kan under vissa förutsättningar beviljas en utlänning som är anhörig till en person som är bosatt i eller har beviljats uppehållstillstånd för bosättning i Sverige. Enligt 5 kap. 18 § första stycket utlänningslagen (2005:716) , förkortad UtlL , ska en utlänning som vill ha uppe hålls tillstånd ha ansökt om och beviljats detta före inresan i Sverige. I bestämmelsens andra stycke anges att undantag kan göras bl.a. när utlänningen har stark anknytning till en person som är bosatt i Sverige och det inte skäligen kan krävas att utlän ningen reser till ett annat land för att ge in ansökan där samt när det finns synner liga skäl. Vid skälighetsbedömningen ska konsekvenserna för ett barn av att skiljas från en förälder särskilt beaktas, om det står klart att uppehålls tillstånd skulle ha beviljats om prövningen gjorts före inresan i Sverige. I 4 kap. 20 § utlän nings förordningen ( 2006:97) , förkortad UtlF , ange s att en an sö kan om uppehållstillstånd av en utlänning som inte befinner sig i Sverige ges in till och utreds av en svensk beskickning eller ett svenskt konsulat i hemlandet eller i det land där utlänningen annars är stadigvarande bosatt.

Enligt 1 kap. 2 § UtlL avser begreppet barn i lagen en person som är under 18 år. I 9 kap. 1 § föräldrabalken (1949:381) ange s att den som är under 18 år är omyndig och inte själv får råda över sin egendom eller åta sig förbindelser i vidare mån än som följer av vad som ska gälla på grund av lag.

Anhöriga

Enligt 5 kap. 3 § första stycket 1 UtlL ska uppehållstillstånd ges till en utlän ning som är make eller sambo till någon som är bosatt i eller som har beviljats uppehållstillstånd för bosättning i Sverige. Är någon part under 18 år får uppehålls till stånd vägras (5 kap. 17 a § andra stycket 3 UtlL ) . I 5 kap. 3 a § första stycket 1 UtlL anges att uppehållstillstånd får ges till en utlänning som har för avsikt att ingå äktenskap eller inleda ett samboförhållande med en person som är bosatt i eller som har beviljats uppehållstillstånd för bosättning i Sverige, om för hållandet framstår som seriöst och inte särskilda skäl talar mot att tillstånd ges. Enligt 1 kap. 8 a § första stycket lag (1904:26 s.1) om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap erkänns inte ett äktenskap i Sverige som har ingåtts enligt utländsk lag bl.a. om det vid tidpunkten för äktenskapets ingående skulle ha funnits hinder mot det enligt svensk lag och minst en av parterna då var svensk medborga re eller hade hemvist i Sverige eller om det är sannolikt att äktenskapet har ingåtts under tvång. Enligt 2 kap. 1 § äktenskapsbalken ( 1987:230 ) får den som är under 18 år inte ingå äktenskap.

Enligt 5 kap. 3 a § första stycket 2 UtlL får uppehållstillstånd ges till en utlänning som är nära anhörig till någon som är bosatt i eller som har beviljats uppehållstillstånd för bosättning i Sverige om han eller hon har ingått i samma hushåll som den personen och det finns ett särskilt beroendeförhållande mellan släktingarna som fanns redan i hemlandet.

När det finns synnerliga skäl får enligt 5 kap. 3 a § tredje stycket 2 UtlL uppehållstillstånd beviljas en utlänning som är anhörig till en utlänning som är flykting eller annan skyddsbehövande. Vidare får, när synnerliga skäl före ligger och enligt tredje stycket 3 nämnda lagrum, uppehållstillstånd beviljas en utlänning som på annat sätt har särskild anknytning till Sverige.

En utlänning som följer med eller i Sverige ansluter sig till en EES-medborgare och som är make eller sambo till denne utgör enligt 3 a kap. 2 § första stycket 1 UtlL familjemedlem till EES-medborgaren. Av artikel 2.2 i EU:s s.k. rörlighetsdirektiv framgår att make/maka omfattas av begreppet familje medlem liksom den partner med vilken unionsmedborgaren har ingått ett registrerat partnerskap på grundval av lagstiftningen i en medlemsstat, om lagstiftningen och den mottagande medlemsstaten behandlar registrerade partner skap som likvärdiga med äktenskap och i enlighet med villkoren i relevant lagstiftning i den mottagande medlemsstaten. Vissa medlemsstater, men inte andra, ger samkönade par rätt att ingå äktenskap och erkänner sådana äktenskap när de ingåtts i andra länder.

Försörjningskrav

Enligt 5 kap 3 b § UtlL får uppehållstillstånd på grund av anknytning till en person enligt 3 eller 3 a § beviljas endast om den person som utlänningen åberopar anknytning till kan försörja sig och har en bostad av tillräcklig storlek och standard för sig och utlänningen. Undantag finns i 3 c, 3 d och 3 e §§ och innebär att kraven inte gäller om

– anknytningspersonen är ett barn

– sökanden är ett barn som åberopar anknytning till förälder

– barnets andra förälder ansöker om uppehållstillstånd tillsammans med barnet

– anknytningspersonen är medborgare i Sverige, annan EES-stat eller Schweiz

– anknytningspersonen har beviljats uppehållstillstånd som, eller senare förklarats vara, flykting/alternativt skyddsbehövande eller har tagits emot genom vidarebosättning

– anknytningspersonen har permanent uppehållstillstånd i Sverige och har vistats här med uppehållstillstånd för bosättning i minst fyra år , eller om

– det finns särskilda skäl.

Uppskjuten invandringsprövning

Uppehållstillstånd som beviljas en utlänning enligt 5 kap. 3 § första stycket 1 eller 3 a § första stycket 1 UtlL ska vara tidsbegränsat vid första besluts till fället, såvida inte utlänningen sammanbott utomlands med sin make eller sambo under en längre tid eller det på annat sätt står klart att förhållandet är väl etablerat (5 kap. 8 §) . Fortsatt uppehållstillstånd får beviljas endast om för hållandet består , och för permanent uppehållstillstånd förutsätts att utlän ningen har haft tidsbegränsat uppehålls tillstånd i två år eller att det finns särskilda skäl (5 kap. 16 § första och andra styckena UtlL ). Har ett förhållande upphört får enligt 5 kap. 16 § tredje stycket UtlL uppehållstillstånd ändå ges om utlänningen har särskild anknytning till Sverige, förhållandet har upphört främst på grund av att utlänningen, eller utlänningens barn , i förhållandet har utsatts för våld eller för annan allvarlig kränkning av sin frihet eller frid eller om andra starka skäl talar för att utlänningen ska ges fortsatt uppehållstillstånd.

Vid prövning av en ansökan om uppehållstillstånd på grund av en nyetablerad relation när parterna inte är gifta ska enligt 5 kap. 17 § UtlL särskilt beaktas om utlänningen eller utlänningens barn kan antas bli utsatt för våld eller för annan allvarlig kränkning av sin frihet eller frid om uppehållstillstånd skulle beviljas. Om en sådan risk finns utgör den särskilda skäl mot att bevilja uppehållstillstånd.

Enligt 2 kap. 1 § brottsbalken (1962:700) döms för brott som begåtts här i riket efter svensk lag och vid svensk domstol. Enligt 2 kap. 4 § anses brott begånget där den brottsliga handlingen företogs.

Motionerna

A nsökan

I k ommittémotion 2015/16:3048 av Johanna Jönsson m.fl. (C) begärs i yrkande 16 ett tillkännagivande om att en ansökan om uppehållstillstånd som anhörig ska kunna lämnas från Sverige.

I k ommittémotion 2015/16:83 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) begärs i yrkande 4 ett tillkännagivande om att regeringen bör ta initiativ för att göra det möjligt för vårdnadshavare med permanent uppehållstillstånd att i Sverige lämna in ansökan om familjeåterförening å sina barns vägnar. För att inte pro cessen ska bli in veck lad och barn tvingas till en ambassad i ett annat land behövs en möjlig het för den anhörige i Sverige att ansöka om uppehålls tillstånd för sin familj. I yrkande 5 begär motionärerna ett tillkännagivande om att en översyn av gällande lagstiftning bör göras i syfte att komma till rätta med barns bristande processbehörighet i anknytningsärenden och möjliggöra för barn att via juridiskt ombud driva process för familjeåterförening. Motionärerna anger att b arn i Sverige måste ha föräldrar eller en särskilt utsedd person som kan bekräfta barnets ansökan för att denna ska kunna prövas. Id-handlingar från t.ex. Afghanistan och Somalia anses ha lågt bevisvärde och gör det i stort sett omöjligt att bevisa vem som är ett barns ställföreträdare, vilket leder till att ansökan inte prövas.

I motion 2015/16:867 av Lawen Redar (S) begärs ett tillkännagivande om att regeringen bör analysera behovet av lagändringar i syfte att åtgärda barns bristande processbehörighet i asyl- och anknytningsärenden för att barn ska få sin ansökan om familjeåterförening prövad.

Anhöriga

I p artimotion 2015/16:3126 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) begärs i yrkande 30 ett tillkännagivande om krav för att bevilja uppehållstillstånd för anhöriga. Enligt motionärerna medför d agens generösa regler problem genom att anhöriginvandrare hamnar i utanförskap och äktenskap används som väg in i landet med beroendeställning som följd. Motionärerna anser att k rav bör ställas liknande de m som gäller i Danmark , nämligen att makar och partner ska vara minst 24 år för att uppehållstillstånd ska kunna beviljas, att anknyt ningspersonen ska ha fullt försörjningsansvar under en femårsperiod och ska kunna erbjuda en bostad av rimlig storlek, att det ska finnas en giltig sjukförsäkring, att anknytningspersonen inte ska få vara dömd för grova brott under de senaste tio åren och inte ska få ha mottagit försörjningsstöd under den tolvmånadersperiod som föregår ansökan, att anknytningen inte ska få vara större till något annat land än Sverige (om inte anknytningspersonen är svensk medborgare, EU/EES-medborgare eller har varit bosatt i Sverige i minst 25 år) och slutligen att en anpassnings förklaring ska avges av båda parter . I yrkande 31 begärs ett tillkännagivande om återkallelse av uppehålls tillstånd för anhöriginvandrare. Motionärerna menar att d e krav som ska uppställas för anhöriginvandring måste vara uppfyllda till dess ett svenskt medborgarskap beviljas , i annat fall ska uppehållstillståndet återkallas .

I p artimotion 2015/16:2813 av Richard Jomshof m.fl. (SD) begärs i yrkande 22 ett tillkännagivande om att införa en 24-årsregel för att motverka tvångsäktenskap. Enligt motionäre r n a är det svårare att tvinga en 24-åring än en 18-åring att gifta sig och regeln fick relativt snabbt effekt i Danmark efter att den inför des där . Även i k ommittémotion 2015/16:3095 av Paula Bieler m.fl. (SD) begärs i yrkande 47 ett tillkännagivande om att införa en 24-årsregel efter dansk modell. Enligt motionärerna skulle en sådan regel motverka begränsningar av ungas rätt att själv välja partner. Ett lik n ande tillkänna givande begärs i motion 2015/16:2795 av Richard Jomshof m.fl. (SD) där motio närerna anför att en 24-årsregel, lik den som finns i Danmark, ska införas för den som gifter sig med någon utanför EU. Motionäre r n a anger att t vångsäktenskap är förbjud na i Sverige men att det är svårt att för hindra att sådana ingås i andra länder. Också i motion 2015/16:3099 av Carina Herrstedt m.fl. (SD) begärs i yrkande 19 ett tillkännagivande om att införa en svensk mot svarighet till den danska 24-årsregeln. Motionärerna anför att i Danmark har regeln underlättat för kvinnor att stå emot hederskultur och tryck från fa miljen och att en motsvarande effekt kan förvän tas i Sverige om regeln införs.

I kommittémotion 2015/16:3048 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkande 15 begärs ett tillkännagivande om att tillåta återförening för äldre anhöriga om kostnaderna kan bäras av de enskilda . I yrkande 17 begär motionärerna ett till kännagivande om att handläggning av återförening av familjer ska prio riteras högt. Enligt motionärerna är handläggningstiden för lång och det finns exempel på att man inte kunnat vänta utan i stället använt människo smugglare. Motionärerna begär vidare i yrkande 18 ett tillkännagivande om att införa huma nitära vis eringar för anhöriga. Motionärerna anser att anhöriga som befin ner sig i konfliktområden och som har familj på plats i Sverige ska kunna få en humanitär vis ering för snabb familjeåterförening och för att förhindra att de anhöriga riskerar livet med människosmugglare för att handläggningen tar för lång tid.

I partimotion 2015/16:368 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 1 begärs ett tillkännagivande om att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett för slag om att ta bort av 18-årsregeln i utlänningslagen . Motionärerna anför att det i huvudsak saknas lagliga vägar in i EU men att en laglig väg som kan breddas är anhörig invandringen och eftersom relationen mellan förälder och barn är livslång är det orimligt att kräva att den avslutas för att barnet fyller 18 år. I yrkande 2 begärs ett tillkännagivande om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om att återinföra sista - länken-bestämmelsen. Motionärerna anför att s ista - länken-bestämmelsen innebar att om det endast var en familjemedlem kvar i hemlandet så kunde denna få uppehållstillstånd i Sverige för att leva med familjen här.

I kommittémotion 2015/16:2567 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkande 28 begärs ett tillkännagivande om att på sikt återinföra sista - länken-bestämmelsen. Motionärerna anger att det i många kulturer är brukligt att ta ansvar för sina åldrade föräldrar samt att behovet av närhet till anhöriga ökar med stigande ålder och tilltagande oförmåga och sjukdom.

I motion 2015/16:557 av Katarina Köhler och Veronica Lindholm (båda S) begärs ett tillkännagivande om en översyn av begreppen ”kärnfamilj” och ”nära anhörig” inom Migrationsverket. Enligt motionärerna har allt fler ensamkommande barn syskon med uppehållstillstånd i Sverige och allt fler, som kanske har avlidna föräldrar och kommer från krigshärjade länder, ansöker om uppehålls tillstånd för att förenas med syskon här, men syskon räknas inte som del av kärnfamilj en och får normalt inte uppehållstillstånd.

I motion 2015/16:2206 av Börje Vestlund m.fl. (S) yrkande 3 begärs ett till kännagivande om förändringar av regelverket vad gäller rörlighet för sam könade par inom EU. Enligt motionärerna ska hbt-personer som är EU-medborgare ha möjlighet att röra sig fritt inom EU och både studera och arbeta på lika villkor som övriga EU-medborgare. Det krävs då att samkönade pars rela tioner och familjebildningar erkänns inom samtliga medlemsstater , vilket inte är fallet i dag.

Försörjningskrav

I partimotion 2015/16:3241 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkande 11 begärs ett tillkännagivande om att utöka försörjningskrav et vid anhörig invandring, med undantag för flyktingar som vill återförenas med sina redan existerande familjer. Motionärerna anger att försörjningskravet syftar till att anhöriga ska anlända till en anknytningsperson med ordnade förhållanden men att mindre än 1 procent omfattas av kravet i dag. Motionärerna anser att undantagen för svenska medborgare och de som bott i Sverige i mer än fyra år ska tas bort samt att kravet bör gälla även anhöriga till arbetskraftsinvandrare. I det sistnämnda fallet ska kravet motsvara nivån för försörjningsstöd.

I motion 2015/16:1878 av Fredrik Schulte (M) begärs ett tillkännagivande om att försörjningskravet för anhöriginvandring ska omfatta samtliga svenska medborgare och dem med uppehållsrätt i Sverige, med undantag för vad som i dag gäller för familjeåterföreningar av barnfamiljer på flykt. Motionären anger att den nuvarande ordning en institutionaliserar utanförskap på grund av att incita men ten för att komma i arbete är svaga. Vidare anförs att kravet skapar en humanitär orättvisa i det att den som har en anhörig i Sverige får förtur att komma hit.

I kommittémotion 2015/16:2567 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkande 27 begärs ett tillkännagivande om att försörjningskravet inte får splittra barn familjer. Familjen är den naturliga och grundläggande enheten i samhället och har rätt till samhällets och statens skydd. I motionen anges att den principiella utgångs punkt en därför måste vara att familjesplittring så långt som möjligt bör undvikas.

Uppskjuten invandringsprövning

I motion 2015/16:2317 av Pia Hallström (M) begärs ett tillkännagivande om behovet av att begränsa möjligheten för en person som vid upprepade tillfällen lagförts för våldsbrott i nära relationer att på nytt anges som anknytnings person. Enligt motionären bör en begränsning införas för hur många gånger en person som lagförts för våldsbrott kan utgöra anknytningsperson för att på så sätt komma till rätta med problematiken med fruimport samt förebygga våld och förtryck i nära relationer.

I k ommittémotion 2015/16:2431 av Annika Qarlsson m.fl. (C) yrkande 23 begärs ett tillkännagivande om att nolltolerans mot våld i nära relationer – där ofta kvinnor är offer – ska gälla för alla som bor i Sverige, även för personer i anknyt nings relationer med tidsbegränsat uppehållstillstånd . Enligt motio nä rerna pressar d en s.k. tvåårsregeln i utlänningslagen många kvinnor att stanna kvar i en relation där misshandel före kommer och kvinnan måste bevisa att upp repat och grovt våld har förekommit för att få stanna när förhållandet brutits just på grund av våld. Ett liknande tillkännagivande, dvs. att se över den s.k. tvåårs regeln vid anhöriginvandring, begärs även i k ommittémotion 2015/16:3048 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkande 19. Motionärerna anger att regeln leder till att kvinnor i vissa fall pressas att stanna kvar i en relation där våld förekommer varför r egeln bör tas bort.

I motion 2015/16:1378 av Ola Johansson (C) yrkande 1 begärs ett tillkännagivande om att anknytningspersonens namn ska föras in i M igra tionsverkets register , för att lättare upptäcka fall av serieimporterande män som våldför sig på anknytningskvinnor. Motionären anger att o mfattande våld förekommer mot utländska kvinnor som kommer till Sverige på grund av anknytning och som har ett tidsbegränsat uppehållstillstånd. I yrkande 2 begär motionären ett tillkännagivande om att regeringen ska verka för bättre samordning mellan ansvariga myndigheter – ett aktivt samarbete mellan länsstyrelse r , Migra tionsverket, kommuner, landsting och kvinnojourer – så att nolltolerans mot våld mot kvinnor ska gälla alla kvinnor i Sverige. Enligt motionären råder i Sverige nolltolerans mot våld mot kvinnor som är svenska medborgare eller har permanent uppehållstillstånd me da n en helt annan standard gäller för kvinnor med ett tidsbegränsat uppehållstillstånd .

I k ommittémotion 2015/16:959 av Maj Karlsson m.fl. (V) begärs i yrkande 18 ett tillkännagivande om att regeringen bör utreda hur våldsutsatta kvinnor som lever gömda utan uppehållstillstånd ska få erforderligt stöd och skydd mot mäns våld utan att riskera utvisning. Motionärerna anger att k vinnor som lever gömda i Sverige utan uppehållstillstånd är en grupp som är extra utsatt för mäns våld och att det saknas åtgärdsförslag för att stärka skyddet för denna grupp.

I komm ittémotion 2015/16:2567 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkande 29 begärs ett tillkännagivande om kvinnor som kränks eller riskerar att kränkas under tiden för d e n s .k. tvåårsregeln. För att kunna utreda om det finns skäl att misstänka att anknytnings personen kan komma att förgripa sig på sökan den anger motionärerna att kontroll mot brotts- och folkbok förings registren samt M igrationsverkets register ska utföras och sökanden informeras om ev entuell förekomst i brottsregistret. Motionärerna anser vidare att i nfor ma tion ska lämnas till sökandena om rättigheter, möjlighet till skydd och om tvåårsregeln.

I motion 2015/16:2192 av Elin Lundgren m.fl. (S) begärs ett till känna givande om att se över tvåårsregeln och om att nyanlända kvinnor får reda på sina juridiska rättigheter vid ankomsten till Sverige. Enligt motionärerna kan m än i Sverige samvetslöst utnyttja det maktöverläge de har i förhållanden med utländska kvinnor som är nya i landet och saknar resurser för att hävda sina rättigheter , vilket förvärras av tvåårsregeln. Motionärerna anser att det behövs b ättre metoder för kontroll och att nyanlända kvinnor ska få information om sina juridiska rättigheter.

Utskottets ställningstagande

När det gäller en anhörig som vill återförenas med någon i Sverige kan u tskottet konstatera att enligt huvudregeln ska en ansökan om uppehålls tillstånd ha gjorts och beviljats före inresan i Sverige. Från huvudregeln finns dock ett antal undantag, bl.a. när personen befinner sig i Sverige och har en stark anknytning till d en som är bosatt här och det inte skäligen kan krävas att han eller hon reser till ett annat land för att ge in ansökan där . Vidare kan undantag göras när det finns synnerliga skäl. Vad avser barn så saknar dessa rätt att företräda sig själv a i ett ärende om uppehållstillstånd och det är barnets ställföreträdare, normalt vårdnadshavare, som förutsätts företräda barnet. Ett problem är emellertid att om inte identiteten kan styrkas kan inte heller ställföreträdarskapet bestämmas. Detta har lett till att barn s ansökningar om uppe hålls tillstånd har avvisats. Av Migrationsverkets Handbok i migrations ärenden framgår dock att Migrationsverket numera, med grund i en dom från Migrationsöverdomstolen (MIG 2012:1) , gör en generösare prövning. En bedömning görs av huruvida uppgifterna i barnets ansökan samt utredning och de uppgifter som finns i anknytningspersonens ärende är samstämmiga. Kommer det fram att barnet och föräldern ( anknytnings personen ) lämnat sam stämmiga uppgifter om familje med lemmar, levnads för hållanden och anknyt nings personens flykt från hemlandet så presumeras att den påstådd a förälder n är behörig att föra barnets talan, om inte något annat framkommer under hand läggningen. Först om utredningen skulle visa att en påstådd förälder inte är förälder blir det aktuellt att avvisa ansökan på grund av avsaknad av legal ställföreträdare . Utskottet finner mot denna bakgrund inte något skäl att nu göra ett tillkännagivande till regeringen om att ansökan om uppehållstillstånd som anhörig ska kunna lämnas i Sverige eller om att ytterligare underlätta barns ansökningar om uppe hålls tillstånd på grund av anknytning. Motionerna 2015/16:3048 (C) yrkande 16, 2015/16:83 (V) yrkande na 4 och 5 och 2015/16:867 (S) avstyrks därför.

Anhöriga

Utskottet kan konstatera att personer som ingår i en s.k. kärnfamilj har en principiell rätt att få uppehållstillstånd. För övriga anhöriga ställs emellertid högre krav för familjeåterförening. Antingen krävs att det fanns en hushållsgemenskap och ett beroendeförhållande mellan släktingarna redan i hemlandet eller att det finns synnerliga skäl för uppehållstillstånd. Ett exempel på synnerliga skäl är när en förälder som inte ingått i det härvarande vuxna barnets hushållsgemenskap vill förenas med barnet i Sverige. Hänsyn ska då tas till förälderns ålder, boendeförhållanden, försörjningsmöjligheter och omständigheter av humanitär art. Ett visst utrymme finns således för att bevilja föräldrar med vuxna barn i Sverige eller syskon uppehållstillstånd. Även f öräldrar som ska utöva umgänge med sitt barn i Sverige kan ges uppehållstillstånd. Vidare finns sedan 2014 en särskild tillståndsgrund för utlänningar som är föräldrar till och vårdnadshavare för barn och som sammanbor med ett barn som är bosatt i Sverige. En förälder eller vårdnadshavare kan vidare i undantagsfall beviljas uppehållstillstånd på grund av anknytning till barn i Sverige med stöd av synnerliga skäl.

Sedan 2010 gäller ett försörjningskrav vid anhöriginvandring. Redan när försörjningskravet infördes framhöll utskottet att kravet inte får leda till orimliga konsekvenser för barnfamiljer. Statistik från Migrationsverket visar att försörjningskravet prövades i 135 ärenden under 2015. 107 ansökningar avslogs medan 18 ansökningar bifölls.

Utskottet fortsätter att följa frågan, men finner inte något skäl för riksdagen att nu göra ett tillkännagivande om försörjningskrav eller ytterligare vidgade möj lig heter för anhöriga att beviljas uppehållstillstånd. Utskottet motsätter sig yrkandena om särskilda åtgärder för att försvåra för anhöriga att åter förenas. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2015/16:3241 (M) yrkande 11, 2015/16:1878 (M), 2015/16:3126 (SD) yrkande na 30 och 31, 2015/16:2813 (SD) yrkande 22, 2015/16:3095 (SD) yrkande 47, 2015/16:2795 (SD) , 2015/16:3099 (SD) yrkande 19 , 2015/16:3048 (C) yrkande 15, 2015/16:368 (V) yrkande na 1 och 2, 2015/16:2567 (KD) yrkande na 27 och 28 och 2015/16:557 (S).

Det är utskottets uppfattning att var och en fritt ska kunna välja med vem han eller hon ingår äktenskap eller inleder ett samboförhållande och att valet ska accepteras av alla myndigheter och rättsvårdande instanser. Utskottet konstaterar dock att frågan om erkännande av samkönade äktenskap och samboförhållanden inom EU inte regleras på gemenskapsnivå utan på nationell nivå. Utskottet förutsätter att regeringen generellt i EU-sammanhang verkar för acceptans av samkönade äktenskap . Utskottet avstyrker motion 2015/16:2206 (S) yrkande 3.

Migrationsverket anger i sin årsredovisning för 2015 att den genomsnittliga handläggningstiden från ansökan till beslut i ett anknytningsärende uppgick till 314 dagar. År 2014 var den genomsnittliga handläggningstiden 244 dagar. Utskottet anser att denna utveckling är olycklig. Regeringen har i regle rings brevet för Migrationsverket för 2016 uppställt som mål att digitalisering av verksamheten ska ske för att öka effektivitet en och att digitaliseringen ska med föra betydande produktivitetsökningar redan under 2016. Utskottet menar att detta arbete bör avvaktas och anser därmed att det saknas skäl för att nu göra ett tillkännagivande om kortare handläggningstider. Utskottet avstyrker således motion 2015/16:3048 (C) yrkande 17.

När det gäller frågan om humanitära vis eringar för anhöriga i konflikt områden utgår utskottet från att merparten av dessa anhöriga själva torde ha skydds skäl. Utskottet noterar att r egeringen den 28 januari 2016 har beslutat att en särskild utredare ska, utifrån ett brett angreppssätt , analysera förut sättningarna för att skapa lagliga vägar för att söka asyl i EU, t.ex. genom att utfärda vise ringar. Uppdraget ska redovisas senast den 31 december 2017. Utskottet anser att utredningen bör avvaktas och avstyrker därför motion 2015/16:3048 (C) yrkande 18.

Uppskjuten invandringsprövning

När uppehållstillstånd beviljas på grund av en nyetablerad relation så ska vid det första beslutstillfället uppehållstillståndet vara tidsbegränsat , såvida inte makarna eller samborna sammanbott utomlands under en längre tid eller det på annat sätt står klart att förhållandet är väl etablerat. Vid prövningen av uppe hållstillstånd där parterna har för avsikt att gifta sig eller flytta ihop ska särskilt beaktas om det finns risk för att utlänningen eller utlänningens barn skulle kunna bli utsatt för våld och kränkning i förhållandet och om det därför kan finnas skäl att avslå en ansökan. Utskottet kan konstatera att Migrationsverket utreder anknytningspersonens tidigare äkten skap eller samboförhållanden och om han eller hon har dömts för brott. För vissa typer av brottslighet, t.ex. vålds brott mot närstående, kvinno frids kränkning, sexualbrott och barnporno grafi brott, görs en slagning i polisens misstanke- och belastningsregister.

I betänkandet Kvinnor och barn i rättens gränsland (SOU 2012:45) konsta teras att ett skäl för den s.k. tvåårsregeln var att den medger en generös tillståndsprövning vid det första beslutstillfället. Utredningen ansåg dock att det vore bättre om tyngdpunkten i seriositets prövningen i stället läggs vid första prövningstillfället. Utredningen ansåg bl.a. att lagstiftningens utform ning borde utredas vidare, att kontrollen av anknytnings personen borde skärpas och att informationsinsatser borde göras. Be redning pågår i Rege rings kansliet.

När ett förhållande legat till grund för ett tidsbegränsat uppehållstillstånd får som huvudregel fortsatt tillstånd ges endast om förhållandet består . O m det görs sannolikt att förhållandet brutits på grund av våld eller kränkning kan dock fortsatt uppehållstillstånd ges av den anledningen. I departements pro me mo rian Fortsatt uppehållstillstånd vid brusten anknytning på grund av våld eller allvarlig kränkning – En kartläggning av tillämpningen (Ds 2014:38) kartläggs tillämpningen av bestämmelsen om fortsatt uppehållstillstånd på grund av våld eller kränkning. K artläggning en visar att under perioden 2010–2013 prövades bestämmelsen i mellan 47 och 80 ärenden årligen. Andelen bifallsbeslut enligt bestämmelse n eller annan bestämmelse uppgick till 91 procent 2013, 81 procent 2012, 73 procent 2011 och 85 procent 2010.

Utskottet konstaterar att efter riksdagens tillkännagivande (bet. 2005/06:SfU8, rskr. 2005/06:190) om en översyn av tillämpningen av bestäm melsen om fortsatt uppehållstillstånd när ett förhållande har upphört främst på grund av våld eller annan allvarlig kränkning, har utskottet vid flera tillfällen påtalat angelägenheten av att lagstiftningen är utformad så att den ger ett skydd för kvinnor och barn (senast i bet. 201 4 /1 5 :SfU 12 ). U tskottet anser att det är viktigt att dessa ärenden om fortsatt uppehållstillstånd ges särskild uppmärk samhet. Utskottet anser dock att resultatet av beredningen av såväl betän kan det som promemorian bör avvaktas. Av regeringens skrivelse 2014/15:75 fram går vidare att Migrationsverket månadsvis rapporterar statistik om tillämp ningen till regeringen och att uppehållstillstånd beviljas i en majoritet av ärendena samt att verket getts i uppdrag att genom svenska utlands myn digheter informera sökandena om reglerna om uppskjuten invandrings pröv ning. Enligt utskottets mening saknas det därmed anledning att nu föreslå ett tillkännagivande om ordningen med uppskjuten invandrings prövning och fortsatt uppehållstillstånd.

Utskottet avstyrker med det anförda motionerna 2015/16:2317 (M), 2015/16:2431 (C) yrkande 23, 2015/16:3048 (C) yrkande 19, 2015/16:1378 (C) yrkande na 1 och 2, 2015/16:959 (V) yrkande 18, 2015/16:2567 (KD) yrkande 29 och 2015/16:2192 (S).

Arbetskraftsinvandring

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om bl.a. arbets marknads prövning, bindande arbetserbjudanden och kontroller, handlägg nings tid, EU-blåkort samt sanktioner och straff .

Jämför reservationerna 1 2 (M), 1 3 (C), 1 4 (KD), 1 5 (M, C, L, KD), 1 6 (SD), 1 7 (C), 1 8 (M), 1 9 (C), 20 (SD), 2 1 (C) och 2 2 (KD).

Gällande ordning

En utlänning som ska arbeta i Sverige på grund av en anställning här eller utom lands ska enligt 2 kap. 7 § UtlL ha arbetstillstånd . Kravet gäller dock inte för medborgare i de nordiska länderna, för den som har uppehållsrätt eller för den som har permanent uppehållstillstånd (2 kap. 8 § UtlL). Andra kategorier som är undantagna från kravet är bl.a. medborgare i Schweiz, tredjelands medborgare med ställning som varaktigt bosatt i en annan EU-stat och deras familjemedlemmar, studerande, forskare, asylsökande som beviljats undantag från kravet på arbetstillstånd och personer som ska arbeta enbart en kortare tid i Sverige inom vissa yrkeskategorier.

Enligt 6 kap. 2 § UtlL får arbetstillstånd ges till en utlänning som erbjudits an ställ ning , om anställningen gör det möjligt för honom eller henne att försörja sig samt lönen, försäkringsskyddet och övriga anställningsvillkor inte är sämre än de villkor som följer av svenska kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen. Vidare krävs att rekryteringsförfarandet är förenligt med Sveriges åtaganden inom EU. Om anställningen och vistelsen i Sverige är längre än tre månader ska utlänningen förutom arbetstillstånd även ha uppehållstillstånd, som beviljas för samma tid som arbetstillståndet med stöd av 5 kap. 10 § UtlL.

A rbetstillstånd får enligt 6 kap. 2 a § UtlL inte ges för längre tid än två år och inte avse längre tid än anställningstiden. Den sammanlagda tillståndstiden får inte vara längre än fyra år. Om det finns särskilda skäl kan tillstånd dock beviljas för som längst sex år. Arbetstillstånd ska knytas till en viss arbets givare och avse ett visst slag av arbete. Efter två år ska tillståndet knytas endast till ett visst slag av arbete (6 kap. 2 a § tredje stycket UtlL). En utlänning som under de senaste sju åren har haft uppehållstillstånd för arbete i sammanlagt fyra år får beviljas permanent uppehållstillstånd (5 kap. 5 § UtlL).

En utlänning som vill ha arbetstillstånd ska enligt 6 kap. 4 § UtlL ha ansökt om och beviljats sådant tillstånd före inresan i Sverige . Flera undantag finns , bl.a. för EU-medborgare.

Utöver bestämmelserna i 6 kap. UtlL kan tillstånd för att arbeta beviljas enligt 5 kap. 15 a § UtlL. Där anges att ett tidsbegränsat uppehållstillstånd får beviljas en utlänning vars ansökan om uppehållstillstånd som flykting eller annan skyddsbehövande avslagits genom ett lagakraftvunnet beslut, om utlän ningen vistas i Sverige och sedan minst fyra månader har en anställning som uppfyller de krav som anges i 6 kap. 2 § första stycket UtlL och avser en tidsperiod om minst ett år från ansökningstillfället. Ansökan ska ha kommit in senast två veckor efter det att beslutet att avslå ansökan om uppehållstillstånd som flykting eller annan skyddsbehövande har vunnit laga kraft.

Den som har haft arbetstillstånd och som sedan anställningen upphört men inom giltighetstiden för tillståndet ansöker om ett nytt arbetstillstånd behöver enligt 5 kap. 3 § UtlF inte ha ett sådant tillstånd för tiden till dess ansökan har avgjorts. Inte heller vid en ansökan om förlängning av arbetstillstånd behövs det ett sådant tillstånd under ansökningstiden.

Arbetsmarknadsprövning och kontroller

Den s.k. myndighetsbaserade arbetsmarknadsprövningen upphörde när arbets krafts invandringsreformen genomfördes i december 2008. Arbetsgivarens bedöm ning av behovet av arbetskraft är nu utgångspunkten vid handlägg ningen av ärenden om arbetstillstånd .

A rbetstillstånd får enligt 6 kap. 2 § andra stycket UtlL ges endast om rekryteringsförfarandet är förenligt med Sveriges åtaganden inom EU. Arbetsgivaren måste bl.a. ha utannonserat tjänsten i Sverige och inom EU/EES samt Schweiz under minst tio arbetsdagar innan en person anställs, och M igrations verket prövar om dessa krav uppfylls.

A rbetstillstånd får enligt 6 kap. 2 § första stycket UtlL ges till en utlänning som erbjudits en anställning om anställningen gör det möjligt för honom eller henne att försörja sig och anställningsvillkoren inte är sämre än de villkor som följer av svenska kollektivavtal eller praxis inom yrket/branschen.

Enligt 6 kap. 6 a § UtlF får M igrationsverket kontrollera att den som har beviljats arbetstillstånd enligt 6 kap. 2 § första stycket UtlL har påbörjat arbetet inom fyra månader från tillståndets första giltighetsdag och att förutsätt ningarna för arbetstillstånd enligt den bestämmelsen är uppfyllda under till stånds tiden. Enligt 6 kap. 6 b § UtlF ska en arbetsgivare till en utlänning som beviljats arbetstillstånd enligt 6 kap. 2 § första stycket UtlL på begäran av M igrations verket lämna skriftlig uppgift om de villkor som gäller för utlän ningens anställning och uppgifterna ska lämnas på heder och samvete.

Uppehållstillstånd för att söka arbete, starta företag m.m.

Av 5 kap. 2 § första stycket 6 UtlF framgår att undantag från kravet på arbets tillstånd gäller för utlänningar som beviljats uppehållstillstånd för högskole studier enligt 4 kap. 5 § UtlL.

Enligt 4 kap. 5 a § UtlF får en utlänning som har beviljats uppehållstillstånd för studier i Sverige beviljas uppehållstillstånd för en tid av sex månader efter slutförd högskoleutbildning om

utbildningen avser studier motsvarande minst två terminer

utlänningen har för avsikt att söka arbete eller därmed jämförbar förberedande aktivitet i Sverige eller undersöka förutsättningarna för att bedriva näringsverksamhet här

utlänningen har sin försörjning under tillståndstiden och sin återresa tryggad

utlänningen har en heltäckande sjuk försäkring som gäller i Sverige

utlänningen inte utgör ett hot mot allmän ordning, allmän säkerhet eller folkhälsa.

Enligt 5 kap. 5 § första stycket UtlL får permanent uppehållstillstånd beviljas en utlänning som i sammanlagt fyra år under de senaste sju åren har haft uppe hållstillstånd för arbete eller EU-blåkort utfärdat av Sverige, eller uppehålls tillstånd för studier som avser utbildning på forskarnivå (dvs. doktorand studier , även forskare omfattas ) .

Utländska forskare som ska arbeta under högst tre månader under en tolvmånadersperiod i Sverige är undantagna från kravet på arbetstillstånd (5 kap. 2 § första stycket 3 UtlF). Undan tag gäller även då forskaren beviljats uppehållstillstånd för forskning för en längre period än tre månader (5 kap. 2 § första stycket 11 UtlF).

Om kraven är uppfyllda kan en utlänning beviljas visering för besök hos en poten tiell arbetsgivare. Om anställning därefter erbjuds kan ansökan om arbets tillstånd beviljas trots att utlänningen befinner sig i Sverige .

E nligt 5 kap. 10 § UtlL får ett tids begränsat uppehållstillstånd beviljas en utlänning som önskar vistas här i landet för att bedriva näringsverksamhet. För uppehållstillstånd förutsätts att utlänningen har förmåga att bedriva den aktuella verksamheten.

Migrationsöverdomstolen har i ett vägledande avgörande (MIG 2008:24) yttrat följande. För att uppehållstillstånd ska kunna beviljas en eg en företagare så måste företagsplaner na vara realistiska, vilket betyder att utlänningen måste ha reell förmåga att driva den aktuella verksamheten. För att företagsplanerna ska anses som realistiska måste sökanden visa att han eller hon dels kan försörja sig på inkomsterna från näringsverksamheten, dels har ett verkligt och bestämmande inflytande över företagets verksamhet. Vidare måste sökandens försörjning vara tryggad och det krävs då att utlän ningen redan vid ankomsten till Sverige uppvisar egna medel att leva av under i vart fall det första året.

Handläggningstid

I 4 kap. 21 b § UtlF ange s att ett ärende om uppehållstillstånd för arbete ska avgöras senast inom fyra månader från det att ansökan lämnades in men att tiden får förlängas om det finns särskilda skäl eller om ansökan behöver kom pletteras. Sökanden ska underrättas om en förlängning.

EU-blåkort

Grundläggande bestämmelser om EU-blåkort finns i det s.k. blåkorts direk tivet, vars bestämmelser införts i bl.a. 6 a kap. UtlL.

Enligt 6 a kap. 1 § första stycket UtlL ska, om inte annat följer av 2 eller 3 §, e n utlänning som erbjudits en högkvalificerad anställning i Sverige med en anställningstid om minst ett år beviljas ett uppehålls- och arbetstillstånd för högkvalificer ad anställning (EU-blåkort) om

lönen är minst en och en halv gånger den genomsnittliga brutto års lönen i Sverige (lönetröskeln)

lönen, försäkringsskyddet och övriga anställningsvillkor inte är sämre än de villkor som följer av svenska kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen

utlänningen kan visa att han eller hon har, eller har ansökt om, en hel täckande sjukförsäkring som gäller i tre må nader från inresan i Sverige

r ekryteringsförfarandet är förenligt med Sveriges åtaganden inom Europeiska unionen.

Enligt 6 a kap. 1 § andra stycket UtlL ska e n anställning anses vara hög kvali fi cerad om den förutsätter att utlänningen har relevant och särskild kom pe tens för den i form av slutförda studier som motsvarar 180 högskolepoäng eller fem års yrkeserfarenhet inom det yrke eller den bransch som anställ ningen avser. O m den högkvalificerade anställningen avser ett reglerat yrke ska utlänningen styr ka behörigheten att få utöva yrket i Sverige (6 a kap. 1 § tredje stycket UtlL) .

Vissa kategorier ska inte beviljas EU-blåkort. Detta gäller bl.a. EES-medborgare, den som ansökt om uppehållstillstånd för forskning och har forsk ningsavtal samt den som utgör ett hot mot allmän ordning och säkerhet (6 a kap. 2 och 3 §§ UtlL).

Enligt 6 a kap. 5 och 6 §§ ska EU-blåkort gälla för högst två år, men tiden kan förlängas. Den sammanlagda tillståndstiden för EU-blåkort får inte överstiga fyra år. Efter fyra år kan permanent uppehållstillstånd beviljas.

I 6 a kap. 7 § ange s att ett EU-blåkort under de första två åren ska knytas till en viss anställning och avse ett visst slag av arbete men därefter endast avse ett visst slag av arbete.

O m anställningen upphör under tillståndstiden så får utlänningen vistas i Sverige under tre månader för att söka ny anställning. Enligt 8 § ska den som vill byta anställning eller till annat slags arbete inom tvåårsperioden ansöka om nytt EU-blåkort.

Enligt 6 a kap. 9 § UtlL råder anmälningsskyldighet när anställningen upp hör eller den avtalade lönen inte längre når upp till lönetröskeln.

En f amiljemedlem till en utlänning med EU-blåkort har e nligt 6 a kap. 10 § UtlL rätt till uppehållstillstånd .

I 6 a kap. 12 § UtlL ange s att EU-blåkort ska återkallas om vis s a förut sätt ningar föreligger, t.ex. om EU-blåkortet förvärvats på bedrägligt sätt eller utlän ningen varit arbetslös i mer än tre månader .

Sanktioner och straff

EU:s s.k. sanktionsdirektiv, som innehåller minimistandarder för sanktioner och åtgärder mot arbetsgivare för tredjelandsmedborgare som vistas olagligt, har genomförts i svensk rätt, bl.a. genom ändringar i utlänningslagen .

Enligt 20 kap. 12 § första stycket UtlL ska en fysisk eller juridisk person som har en utlänning anställd betala en särskild avgift om utlänningen inte har rätt att vistas i Sverige eller saknar föreskrivet arbetstillstånd (u ndantag finns dock) . Enligt andra stycket ska arbetsgivare kontrollera utlänningens rätt att vistas i Sverige, kopiera handling som utvisar sådan rätt samt underrätta behörig myndighet om anställningen.

Den som har en utlänning anställd som saknar rätt att vistas i Sverige eller saknar föreskrivet arbetstillstånd döms enligt 20 kap. 5 § UtlL till böter elle r till fängelse i högst ett år.

Enligt lag en (2013:644) om rätt till lön och annan ersättning för arbete utfört av en utlänning som inte har rätt att vistas i Sverige, har en anställd rätt till lön för utfört arbete. Lagen gäller enligt 1 § när en arbetsgivare, som inte har vidtagit sådana kontrollåtgärder som avses i 20 kap. 12 § andra stycket UtlL har en utlänning anställd i Sverige som inte har rätt att vistas här. Av 4 och 5 §§ framgår att en utlänning som har utfört arbete under sådana förhållanden som avses i 1 § har rätt till lön och annan ersättning från sin arbetsgivare.

En fysisk eller juridisk person som är uppdragsgivare eller uppdragsgivare i tidigare led åt en arbetsgivare som har en utlänning anställd som inte har rätt att vistas i Sverige ska enligt 20 kap. 12 a § första stycket UtlL i vissa fall betala en särskild avgift.

Den som har haft en utlänning som saknar arbetstillstånd anställd kan enligt 20 kap. 15 § UtlL under högst fem år fråntas rätt till en del av eller alla offentliga stöd, bidrag och förmåner som har beviljats men ännu inte betalats ut. Återbetalningsskyldighet kan inträda.

Enligt 10 kap. 1 § lag en (2007:1091) om offentlig upphandling ska en upp hand lande myndighet utesluta en leverantör från att delta i en offentlig upp hand ling om myndigheten får kännedom om att leverantören enligt en laga kraftvunnen dom är dömd för brott som innefattar bl.a. bestickning, penning tvätt och vissa former av bedrägeri eller deltar i en kriminell organi sation. Enligt 10 kap. 2 § får en leverantör uteslutas från att delta i en upp hand ling exempelvis om leverantören dömts för brott avseende yrkes utöv ningen eller gjort sig skyldig till al lvarligt fel i yrkesutövningen.

Enligt 5 kap. 15 § UtlL kan ett tillfälligt uppehållstillstånd om minst sex månader beviljas en utlänning bl.a. om det behövs för att en förundersökning eller en huvudförhandling i brottmål ska kunna genomföras. Tillståndet kan förlängas.

Motionerna

Arbetskraftsinvandring

I k ommittémotion 2015/16:1953 av Johan Forssell m.fl. (M, C, FP, KD) begärs ett tillkännagivande om att arbets kraftsinvandringsreformen bör vårdas utifrån sitt grundsyfte , dvs. att arbetsgivare utifrån behov kan rekrytera anställda från hela världen, att människor tillåts skapa bättre förutsättningar för sig själva samtidigt som de bidrar till det gemensamma och en väg för Sverige att klara kompetensförsörjningen för framtiden och till att svara upp mot de demo grafiska utmaningar vi står inför. Motionärerna anför att e nligt den svenska modellen förfogar arbetstagaren och arbetsgivaren över sitt avtal , och att den nuva rande lagstiftning en på om rådet är adekvat. Vidare anförs att d et är fel väg att gå att göra arbetserbjudanden bindande men att det måste säkerställas att myndigheterna har rätt verktyg för att motverka missbruk. Även i motion 2015/16:1703 av Elisabeth Svantesson (M) begärs ett tillkänna givande om att arbetskraftsinvandringsreformen bör vårdas, vidare utvecklas och följas upp utifrån sitt grundsyfte.

I k ommittémotion 2015/16:2705 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 4 begärs ett till kännagivande om att Sverige ska ha goda villkor för arbets kraftsinvandring för att tillgodose företagens behov av kompetent arbetskraft. Motionärerna anför att a ll världens länder konkurrerar om att attrahera nya talanger och då är det viktigt att ha konkurrenskraftiga och förutsägbara villkor.

I motion 2015/16:2636 av Ulrika Karlsson i Uppsala (M) begärs i yrkande 2 ett tillkännagivande om invandring av kvalificerad arbetskraft. Motionären anför att m öjlig heterna bör ses över att införa ett system likt det danska Greencard Scheme, enligt vilket poäng ges baserat på utbildningsnivå, språk kunskap, arbetslivserfarenhet och ålder. Poängen grundar rätt till uppe hålls tillstånd för den period som poängen motsvarar .

I k ommittémotion 2015/16:3048 av Johanna Jönsson m.fl. (C) begärs i yrkande 20 ett tillkännagivande om att betona vikten av arbetskraftsinvandring för tillväxt, kompetens försörjning och en bättre fungerande arbetsmarknad. Arbets krafts invandring utgör enligt motionärerna dessutom en säker väg till Sverige. I yrkande 21 begärs ett tillkännagivande om att ta bort kravet på att en arbets krafts invandrare ska ha samma arbetsgivare och samma yrke de två första åren. Motionärerna anför att d etta skulle ge människor makt över sin situation, en chans att ta nya steg i karriären och möjlighet att välja bort oseriösa arbetsgivare. I yrkande 22 begärs ett tillkännagivande om att värna och utveckla den nuvarande lag stift ningen kring arbetskraftsinvandring och att ta ställning mot alla former av arbetsmarknadsprövning. Motionärerna anser att f örslag om arbets marknads prövning och krav på bindande arbets erbjudanden skulle göra det svårare att komma till Sverige.

I k ommittémotion 2015/16:378 av Ali Esbati m.fl. (V) yrkande 10 begärs ett tillkännagivande om tilläggsdirektiv till U tredningen om åtgärder för att stärka arbets krafts invandrares ställning på arbetsmarknaden. Motionärerna anser att den som kommit till Sverige med arbetstillstånd men vars arbetsgivare brutit mot anställnings avtalet bör få stanna hela tillståndstiden för att söka ny anställ ning. Detta fångas inte upp av utredningens nuvarande direktiv och bör därför tydliggöras.

I k ommittémotion 2015/16:2567 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkande 30 begärs ett tillkännagivande om arbets kraftsinvandring. Motionärerna anför att a rbetskrafts invand ring förbättrar svenska företags möjligheter att hitta rätt personal och gynnar Sveriges tillväxtmöjligheter samt att fler vägar in behövs för den som vill komma till Sverige för att arbeta.

I motion 2015/16:1305 av Magnus Persson (SD) begärs ett tillkänna givande om svensk arbetsmarknadsprövning. Enligt motionären bör m öjlig heterna att återinföra arbets mark nadsprövning ses över för att trygga syssel sättningen för svenska medborgare.

I motion 2015/16:1509 av Leif Nysmed och Teres Lindberg (båda S) begärs ett tillkännagivande om att göra en helhetsöversyn av villkor för arbetstagare från tredjeländer. Motionärerna anför att ett system med förhands- och efter kon troller med kännbara sanktioner mot arbetsgivare bör införas, arbets erbju danden bör göras juridiskt bindande och press en nedåt på löner och villkor måste stoppas. Tredjelandsmedborgare som kommer till Sverige för att arbeta saknar enligt motionärerna ofta kunskap om svensk arbetsrätt och blir utnyttjade.

Uppehållstillstånd för att söka arbete, starta företag m.m.

I motion 2015/16:1048 av Jessica Rosencrantz (M) yrkande 3 begärs ett till kännagivande om att förlänga visaperioden för utlandsstudenter efter examen. Detta, anför motionären, för att de ska kunna söka arbete här och svenska företag därigenom ges möjlighet att dra fördel av deras spets kompetens.

I motion 2015/16:1546 av Lars Hjälmered (M) begärs ett t illkännagivande om att se över migrationsreglerna för att underlätta för fler talangfulla personer att söka sig till Sverige för att starta företag och investera pengar. Motionären anser att dagens r egler är krångliga och tidsödande samt a t t det finns en risk för att Sverige ratas som förstahandsval.

I motion 2015/16:1547 av Lars Hjälmered (M) begärs ett tillkännagivande om att utvärdera hur de förbättrade möjligheterna att attrahera utländska studenter, forskar studerande , forskare och medföljande fallit ut samt att vid behov återkomma med förslag till nödvändiga förändringar. M otionären anför att h ögskolorna utgör internationella miljöer och att det behöver bli lättare för talangfulla personer att komma till Sverige för att studera, forska och arbeta.

I motion 2015/16:2636 av Ulrika Karlsson i Uppsala (M) yrkande 1 begärs ett tillkännagivande om att ytterligare underlät ta för arbetskraftsinvandring. Enligt motionären bör m öjligheterna ses över att låta utlänningar som kan för sörja sig vistas i Sverige under begränsad tid för att söka arbete. Detta bör , anför motionären, även omfatta studenter och kvalificerad arbetskraft.

I k ommittémotion 2015/16:3048 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkande 27 begärs ett tillkännagivande om att utländska studenter lättare ska få stanna i Sverige. Detta , enligt motionäre r n a , för att de ska kunna etablera sig på arbets marknaden. I yrkande 11 begärs ett tillkännagivande om att utreda möjligheten för organisationer eller svenska medborgare att erbjuda ytterligare en laglig väg genom stipendier eller liknande.

I k ommittémotion 2015/16:2567 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkande 31 begärs ett tillkännagivande om att studenter som studerar i Sverige bör ges möjlig het att stanna minst sex månader för att söka arbete eller starta företag. Motionärerna anför att det behövs f ler vägar in i Sverige för den som vill komma hit och arbeta.

Handläggning

I p artimotion 2015/16:3241 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkande 20 begärs ett tillkännagivande om att korta handläggningstiderna för arbets tillstånd och utöka möjligheterna att ansöka digitalt. Migrationsverket bör , enligt motionärerna, arbeta med att korta handläggningstiderna, särskilt för egen företagare. Motionärerna anför även att Migrationsverket har gjort fram steg i att digitalisera ansökningsprocessen men att det med tanke på Sveriges rekryte rings behov krävs fortsatta förbättringar.

I kommi ttémotion 2015/16:2445 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 10 begärs ett tillkännagivande om att ansökningar om uppehålls- och arbets tillstånd bör behandlas inom 30 dagar. Enligt motionärerna utgör r ekrytering från andra länder för många företag en möjlighet och ibland en nöd vän dighet men h andläggningstiden för ärenden om arbetstillstånd är för lång. Samma till kännagivande begärs i k ommittémotion 2015/16:2705 av Lars Hjälmered m.fl. (M) i yrkande 5 .

I motion 2015/16:1048 av Jessica Rosencrantz (M) yrkande 1 begärs ett tillkännagivande om att förkorta processerna kring arbetskrafts invandring. Motio nären anför att s venska företag utsätts för hård konkurrens och att det är centralt att skapa goda förutsättningar för att attrahera kompetent arbetskraft. Vidare anför motionären att p rocessen för arbetskraftsinvandring är omständ lig och utdragen och att regeringen måste säkerställa kortare handläggnings tider.

I k ommittémotion 2015/16:3048 av Johanna Jönsson m.fl. (C) begärs i yrkande 23 ett tillkännagivande om att göra det möjligt för externa aktörer att ta fram underlag för Migrationsverkets arbetstillståndsgivande. Aktörerna ska ha specialiserad kunskap och syftet är att korta handläggningstiderna. I yr kande 24 begärs ett tillkännagivande om att förenkla förfarandet för tillstånds givning vid arbetskraftsinvandring för att kunna förkorta handläggningstiden.

I motion 2015/16:202 av Mathias Sun din och Birgitta Ohlsson (båda FP ) begärs ett tillkännagivande om snabbare och enklare arbetstillstånd. Motio närerna anför att Sverige är ett av världens mest framgångsrika länder för nystartade internetbolag men att det är behäftat med problem att anställa tredjelandsmedborgare. Enligt motionärerna kan p rocessen att anställa delas in i fem steg, av vilka fyra bör slopas.

EU-blåkort

I p artimotion 2015/16:3126 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) begärs i yrkande na 41 –44 tillkännagivande n om blåkortsdirektivet och arbetskraftsinvandring . I fråga om definitionen av ”högkvalificerad arbetskraft” anför motionärerna att Sverige bör införa de undantag som är möjliga enligt blåkortsdirektivet och att det är felaktigt av regeringen att godta yrkeserfarenhet som tillräckligt bevis på högre yrkeskvalifikation. När det gäller restriktioner efter anställningens andra år med avseende på vissa yrken anser motionärerna att möjligheten att efter två års laglig anställning låta en EU-blåkortsinnehavare få tillträde till arbets marknaden på samma villkor som de egna med borgarna bör tas bort . Slut ligen anser motionärerna att regeringen bör genomföra direktivets möj lighet till begränsning i fråga om likabehandling när det gäller stipendier, studiemedel, andra bidrag och lån som avser sekundärutbildning, högre utbild ning, yrkesutbildning samt förfaranden för att erhålla bostad. Enligt motio närerna ska d örren inte stängas till kvalitativ arbetskrafts invandring för yrken där det råder en tydlig brist i Sverige , men en tydlig behovs pröv ning bör göras. Slutligen begär motionärerna i yrkande 45 ett till känna givande om en standar diserad giltighetstid för EU-blåkort på ett år. Motionärerna menar att s amtliga uppehållstillstånd som beviljas ska vara av till fällig karaktär, med möjlighet till förlängning vid behov. Enligt motionärerna bör n ormen vara ettåriga första gångstillstånd.

I motion 2015/16:1783 av Johnny Skalin (SD) begärs ett tillkännagivande om att låta regeringen återkomma med ett förslag på ett poängsystem för beviljande av uppehållstillstånd som baseras på kriterier byggda på möjlig heter för individen att på ett gott sätt ta del av det svenska samhället. Motionären anför att det är rimligt att integrationsreglerna förstärks för att underlätta för människor att få arbete och en plats i samhället samt minska spänningarna. Poängsystemet ska enligt motionären bygga på invandrarens möjligheter att komma in i samhället till liten eller ingen kostnad.

I k ommittémotion 2015/16:3048 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkande 25 begärs ett tillkännagivande om att utvidga EU:s blåkortssystem så att det öppnar för arbetskraftsinvandring av mindre kvalificerad arbetskraft än i dag. Enligt motionärerna skulle detta bättre tillgodose behoven på arbetsmarknaden och fler skulle ges möjlighet att söka arbete i Europa.

I k ommittémotion 2015/16:2567 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkande 32 begärs ett tillkännagivande om EU-blåkort . Enligt motionärerna ska p ersoner kunna komma till EU för att arbeta oavsett kvalifikationsgrad och meriter och i ett nästa steg borde det skapas en möjlighet att få ett EU-blåkort för att komma till EU och söka arbete. Även i motion 2015/16:1990 yrkande 8 av Desirée Pethrus (KD) begärs ett tillkännagivande om att EU -blåkort ska kunna ges till personer oavsett kvalifikationer.

Sanktioner och straff

I motion 2015/16:1613 av Sten Bergheden (M) begärs i yrkande 2 ett tillkännagivande om att regeringen bör överväga att ta fram en handlingsplan för hur man ska bekämpa den olagliga arbetskraften. I yrkande 3 begärs ett tillkännagivande om att överväga att se över straffskalorna för brott avseende utny ttjande av olaglig arbetskraft och i yrkande 4 begärs ett till känna givande om att regeringen bör överväga att studera hur andra länder i EU har löst problem med olaglig arbetskraft och vad man vidtagit för åtgärder. Motio nären motiverar sina yrkanden på följande vis. O seriösa företag uppvisar stor kreativitet vad gäller att undanhålla skatt från staten, t.ex. genom olagliga anställ ningar. Dessa företag, som ibland utgör en del av ett större kriminellt nätverk, måste begränsas i sina möjligheter att utnyttja arbetskraft för att en fri och öppen europeisk arbetsmarknad ska vara möjlig.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har i tidigare sammanhang (senast i bet. 2014/15:SfU13 ) uttalat sig om betydelsen av den svenska arbets krafts invandringen. Enligt utskottet är migra tion en positiv kraft som bidrar till öppnare och rikare samhällen. S venska företag agerar i stor omfattning på en global marknad där arbets kraftens kompetens och kunskaper avgör företagens förmåga att konkurrera. En växande del av arbetskraften blir alltmer rörlig, och Sveriges förmåga att attrahera arbetskraftsinvandrare är en avgörande framtidsfråga. Den svenska befolkningen blir allt äldre, och många äldre har lämnat arbetslivet. Sverige står inför en situation där antalet pensionärer ökar i förhållande till den arbetande befolkningen. Behovet av vård och omsorg kommer också att öka till följd av att befolkningen blir allt äldre. När pensionärerna blir fler måste fler arbeta för att upprätthålla välfärden. Ökade möjligheter till arbetskraftsinvandring, som ett komplement till åtgärder för att ta till vara arbetskraft, kommer att ha stor betydelse för Sveriges förmåga att möta denna utmaning. Redan i dag råder det brist på arbetskraft inom flera yrken och sektorer på arbetsmarknaden. Om Sverige ska stå sig i den internationella konkurrensen om arbetskraft behövs enligt utskottets mening ett öppet och flexibelt regelverk men med kontroll av villkoren för dem som kommer hit för att arbeta.

Utskottet kan konstatera att arbetskraftsinvandringen ligger på en fortsatt hög nivå och ser positivt på att antalet arbetstillstånd ökar. Arbets krafts invandringen vitaliserar arbetsmarknaden och ekonomin samt tillför kunskap och erfarenhet till Sverige , men l iksom i övriga EU förekommer det problem med oseriösa arbetsgivare som utnyttjar personer utan uppehålls- och arbets tillstånd. Som ett led i arbetet med att motverka missbruk av reglerna och utnytt jande av utländsk arbetskraft har EU arbetat fram det s.k. sanktions direktivet . Direktivet har genomförts i svensk rätt och r egler finns således om straffrättsligt ansvar för arbetsgivare som anställer utlänningar som saknar rätt att vistas i Sverige eller som saknar föreskrivet arbetstillstånd. En arbetsgivare kan i sådana fall straffas med böter eller, vid försvårande omständigheter, fängelse i högst ett år. Arbetsgivare kan bli skyldiga att betala en särskild avgift, vilket även är fallet för underleverantörer. En arbetsgivare som har haft en utlänning anställd som saknar arbetstillstånd kan vidare fråntas rätten till offentligt stöd, bidrag och förmåner och en återbetalningsskyldighet kan uppstå. Under vissa omständigheter ska en dömd arbetsgivare uteslutas från offentliga upphandlingar.

För att skydda arbetstagaren finns det vidare en särskild lag, lagen (2013:644) om rätt till lön och annan ersättning för arbete utfört av en utlänning som inte har rätt att vistas i Sverige, som ger utlänningar utan rätt att vistas i Sverige rätt till lön och annan ersättning för utfört arbete.

I samband med att den nuvarande ordning en för arbetskraftsinvandring infördes pekade utskottet särskilt på att arbetstagarorganisationerna ska yttra sig över löner och andra anställningsvillkor och att Migrationsverket, förutom att kontrollera att gemenskapsföreträdet respekteras, ska kontrollera att de villkor som erbjuds inte är sämre än dem som gäller för arbetstagare i Sverige (bet. 2008/09:SfU3). Utskottet noterar att Migrationsverket sedan 2012 bl.a. har sär skilda utredningskrav för att bevilja arbetstillstånd till arbetsgivare med verk samhet som har pågått kortare tid än ett år (nystartad verksamhet) och inom vissa uppräknade branscher. För vissa branscher krävs att arbetsgivaren redo visar hur företaget klarar av att garantera lönen under minst tre månader för den person som söker arbetstillstånd. Arbetsgivaren ska också visa skatte kontoutdrag för de tre senaste månaderna om personer från länder utanför EU/EES har anställts tidigare. Vidare ska anställningsvillkoren och lönen vara på minst samma nivå som svenska kollektivavtal eller vad som är brukligt inom yrket eller branschen. Det innebär bl.a. att arbetstiden måste vara av så dan omfattning att inkomsten från anställningen inte är så låg att arbetstagaren behöver försörjningsstöd enligt 4 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453) för att täcka kostnaderna för bl.a. boende och uppehälle (prop. 2007/08:147 s. 59).

Den 1 augusti 2014 trädde regeländringar i kraft med syfte att upptäcka och stoppa missbruk av reglerna för arbetskraftsinvandring. Migrationsverkets möjlig het till kontroller har stärkts genom att verket har rättsligt stöd att göra efter kontroller i arbetstillståndsärenden för att kontrollera bl.a. att arbets taga ren påbörjat sitt arbete och att de erbjudna anställningsvillkoren och i synner het lönen följs. Om anställningen inte har påbörjats inom fyra måna der, eller om anställningsvillkoren inte är uppfyllda, ska Migrationsverket återkalla arbetstillståndet. Vidare ska arbetsgivaren på begäran av Migra tionsverket på heder och samvete lämna skriftliga uppgifter om de villkor som gäller för anställningen. Om arbetsgivaren lämnar uppgifter som är oriktiga kan detta få straffrättsliga påföljder. Utskottet vill också erinra om att grundläggande skyddsregler inom arbetsrätt en , exempelvis arbetstidslagen, i betydande delar kan tillämpas.

Utskottet anser att det är rimligt att ett arbetstillstånd är kopplat till ett visst yrke eller en viss arbetsgivare , f ör att under lätta Migrationsverkets kontroll och för att upprätthålla en reglerad invandring. Utskottet förutsätter att regeringen följer utvecklingen och anser inte att det finns några skäl för riksdagen att nu göra något tillkännagivande om ändring i regelverken.

Utskottet vill också peka på att regeringen gett en särskild utredare i uppdrag att undersöka i vilken omfattning arbetskrafts invandrare utnyttjas på den svenska arbets marknaden och att föreslå lämpliga åtgärder för att mot verka att så sker. Utredaren ska överväga bl.a. krav på att anställningsavtal ges in i samband med en ansökan om arbetstillstånd, begränsningar i arbets givarens möjligheter att försämra anställnings vill koren efter att arbetstillstånd har beviljats, utökade sanktioner mot arbetsgivare och utökade kontroller av arbetsgivare. Utredaren ska lämna nödvändiga författnings förslag för de åtgär der som föreslås och uppdraget ska redovisas senast den 1 september 2016. Utskottet anser att resultatet av utredningen bör avvaktas. Utskottet avstyrker med det anförda motionerna 2015/16:1953 (M, C, FP, KD) , 2015/16:2705 (M) yrkande 4 , 2015/16:1703 (M), 2015/16:2636 (M) yrkande 2, 201 5/16:1305 (SD), 2015/16:3048 (C) yrkande na 20 , 21 och 22, 2015/16:378 (V) yrkande 10 , 2015/16:2567 (KD) yrkande 30, 2015/16:1613 (M) yrkande na 2 – 4 och 2015/16:1509 (S) .

Uppehållstillstånd för att söka arbete, starta företag m.m.

Utskottet vill peka på att i syfte att öka Sveriges attraktionskraft har reglerna för u tländska studenter s möjlighet att i anslutning till att studierna avsluta ts stanna kvar i Sverige för att söka arbete eller undersöka förutsättningarna för att bedriva näringsverksamhet här utvidgats. U tskottet noterar också att det pågår ett arbete inom EU med ett nytt direktiv med regler om inresa och vistelse för bl.a. studenter och forskare från länder utanför EU . Enligt ut skottets mening bör d etta arbete avvaktas. Utskottet avstyrker med det anförda motionerna 2015/16:1048 (M) yrkande 3, 2015/16:1546 (M), 2015/16:1547 (M), 2015/16:2636 (M) yrkande 1, 2015/16:3048 (C) yrkande na 11 och 27 och 2015/16:2567 (KD) yrkande 31 .

Handläggning

En väl fungerade arbetskraftsinvandring från tredjeland förutsätter bl.a. att Migrationsverket handlägger ansökningar om arbetstillstånd på ett rättssäkert och effektivt sätt. Utskottet konstaterar att handläggningstiden vid en ansökan om arbetstillstånd är beroende av hur fullständig ansökan är. Behöver en mer omfattande utredning göras kan mer än fem månader krävas. I Migra tions verkets årsredovisning för 2015 framgår att antalet öppna ärenden ökat under året. Som förklaring till detta anges dock att antalet ansökningar ökat under året, att äldre ärenden som är mer tidsödande har prioriterats och att personal flyttats från handläggning av arbetstillståndsärenden till asylverksamheten.

Regeringen har i regleringsbrev et för Migrationsverket för 2016 under strukit vikten av att fortsatt digitalisering av verksamheten sker, för ökad effek tivitet och minskad sårbarhet, samt att digitaliseringen ska medföra betydande produktivitetsökningar redan under 2016.

Utskottet finner inte skäl att nu göra något tillkännagivande om hand lägg ningen hos Migrationsverket. Utskottet avstyrker därmed motionerna 201 5/16:3241 (M) yrkande 20, 201 5/16:2445 (M) yrkande 10, 2015/16:2705 (M) yrkande 5, 201 5/16:1048 (M) yrkande 1, 2015/16:3048 (C) yrkande na 23 och 24 samt 2015/16:202 (FP) .

EU-blåkort

Europeiska unionens råd antog blåkortsdirektivet den 25 maj 2009. I d irektivet fastställ s villkoren för inresa och vistelse för högkvalificerad anställning i mer än tre månader på medlemsstaternas territorium för tredjelandsmedborgare som har EU-blåkort samt deras familjemedlemmar. Direktivet , som syftar till att locka högkvalificerade arbetstagare till EU , genomfördes i svensk rätt den 1 juli 2013.

I samband med genomförandet uttalade utskottet bl.a. att förutom hög skoleutbildning bör även motsvarande relevant yrkeserfarenhet om minst fem år inom det yrke eller den bransch som anställningen avser kunna ligga till grund för ett EU-blåkort. Utskottet såg positivt på att ett EU-blåkort under de första två åren knyts till en viss anställning och ett visst slag av arbete men att det efter en sammanlagd tillståndstid om två år bara är knutet till ett visst slag av arbete. Detta då det ansågs eftersträvansvärt att de bestämmelser som infördes med anledning av blåkortsdirektivet i så stor utsträckning som möjligt skulle motsvara den reglering som gäller för annan arbetskraftsinvandring. Utskottet instämde i regeringens bedömning att EU-blåkortsinnehavare bör lika behand las när det gäller stipendier, studiemedel inkluderat andra bidrag och lån avse ende sekundärutbildning och högre utbildning samt yrkesutbildning och även beträffande förfaranden för att få en bostad.

Enligt utskottet saknas det skäl för riksdagen att göra ett tillkännagivande om ändring av regelverket. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2015/16:3126 (SD) yrkande na 41 – 45, 2015/16:1783 (SD), 2015/16:3048 (C) yrkande 25, 2015/16:2567 (KD) yrkande 32 och 2015/16:1990 (KD) yrkande 8.

Reservationer

1.

Uppehållstillstånd för anhöriga, punkt 1 (SD)

av Markus Wiechel (SD) och Linus Bylund (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2015/16:2795 av Richard Jomshof m.fl. (SD),

2015/16:2813 av Richard Jomshof m.fl. (SD) yrkande 22,

2015/16:3095 av Paula Bieler m.fl. (SD) yrkande 47,

2015/16:3099 av Carina Herrstedt m.fl. (SD) yrkande 19 och

2015/16:3126 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 30 och 31 samt

avslår motionerna

2015/16:83 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkandena 4 och 5,

2015/16:368 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkandena 1 och 2,

2015/16:557 av Katarina Köhler och Veronica Lindholm (båda S),

2015/16:867 av Lawen Redar (S),

2015/16:2206 av Börje Vestlund m.fl. (S) yrkande 3,

2015/16:2567 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkande 28 och

2015/16:3048 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkandena 15 och 16.

Ställningstagande

D agens generösa regler medför problem genom att anhöriginvandrare hamnar i utanförskap och äktenskap används som väg in i landet med beroende ställning som följd. I Sverige bör ställas krav liknande de m som gäller i Danmark , nämligen att makar och partner ska vara minst 24 år för att uppehållstillstånd ska kunna beviljas, att anknytningspersonen ska ha fullt försörjningsansvar under en femårsperiod och kunna erbjuda en bostad av rimlig storlek, att det ska finnas en giltig sjuk försäkring, att anknytnings personen inte ska få vara dömd för grova brott under de senaste tio åren och inte ska få ha mottagit försörjningsstöd under den tolvmånadersperiod som föregår ansökan, att anknytningen inte ska få vara större till något annat land än Sverige (om inte anknytningspersonen är svensk medborgare, EU/EES-medborgare eller har varit bosatt i Sverige i minst 25 år) och slutligen att en anpassnings förklaring ska avges av båda parter . De krav som ska uppställas för anhöriginvandring ska vara uppfyllda till dess ett svenskt medborgarskap beviljas, i annat fall ska uppehållstillståndet återkallas. En regel om att båda parter ska vara över 24 år skulle motverka tvångsäktenskap , eftersom det är svårare att tvinga en 24-åring än en 18-åring att gifta sig. En motsvarande regel har införts i Danmark och där fick den relativt snabbt effekt . En 24-årsregel skulle också motverka begränsningar av ungas rätt att själv välja partner och underlätta för kvinnor att stå emot hederskultur och tryck från familjen. Regeringen bör återkomma med förslag enligt vad som anförts i motionen.

2.

Uppehållstillstånd för anhöriga, punkt 1 (C)

av Johanna Jönsson (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2015/16:3048 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkandena 15 och 16 samt

avslår motionerna

2015/16:83 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkandena 4 och 5,

2015/16:368 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkandena 1 och 2,

2015/16:557 av Katarina Köhler och Veronica Lindholm (båda S),

2015/16:867 av Lawen Redar (S),

2015/16:2206 av Börje Vestlund m.fl. (S) yrkande 3,

2015/16:2567 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkande 28,

2015/16:2795 av Richard Jomshof m.fl. (SD),

2015/16:2813 av Richard Jomshof m.fl. (SD) yrkande 22,

2015/16:3095 av Paula Bieler m.fl. (SD) yrkande 47,

2015/16:3099 av Carina Herrstedt m.fl. (SD) yrkande 19 och

2015/16:3126 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 30 och 31.

Ställningstagande

E n ansökan om uppehållstillstånd som anhörig ska kunna lämnas från Sverige. Vidare bör ä ldre anhöriga som finns kvar i hemlandet kunna återförenas med sina barn i Sverige, så länge de själva kan stå för de kostnader som uppstår under vistelsen i Sverige. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag enligt vad som anförts.

3.

Uppehållstillstånd för anhöriga, punkt 1 (V)

av Christina Höj Larsen (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2015/16:83 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkandena 4 och 5 samt

2015/16:368 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkandena 1 och 2 samt

avslår motionerna

2015/16:557 av Katarina Köhler och Veronica Lindholm (båda S),

2015/16:867 av Lawen Redar (S),

2015/16:2206 av Börje Vestlund m.fl. (S) yrkande 3,

2015/16:2567 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkande 28,

2015/16:2795 av Richard Jomshof m.fl. (SD),

2015/16:2813 av Richard Jomshof m.fl. (SD) yrkande 22,

2015/16:3048 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkandena 15 och 16,

2015/16:3095 av Paula Bieler m.fl. (SD) yrkande 47,

2015/16:3099 av Carina Herrstedt m.fl. (SD) yrkande 19 och

2015/16:3126 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 30 och 31.

Ställningstagande

I huvudsak saknas det lagliga vägar in i EU men en laglig väg som kan breddas är anhörig invandringen . Det bör vara möjligt för vårdnadshavare med perma nent uppehållstillstånd att i Sverige lämna in en ansökan om familje åter förening å sina barns vägnar. För att inte processen ska bli in veck lad och barn tvingas till en ambassad i ett annat land behövs en möjlig het för den anhörige i Sverige att ansöka om uppehålls tillstånd för sin familj. Barn i Sverige måste ha föräldrar eller en särskilt utsedd person som kan bekräfta barnets ansökan för att denna ska kunna prövas. Id-handlingar från t.ex. Afghanistan och Somalia anses ha lågt bevisvärde och gör det i stort sett omöjligt att bevisa vem som är ett barns ställföreträdare, vilket leder till att ansökan inte prövas. Vidare är det orimligt att kräva att relationen mellan förälder och barn avslutas för att barnet fyller 18 år , eftersom den relationen är livslång . S ista - länken-bestämmelsen bör återinföras . Den innebar att om det fanns bara en familjemedlem kvar i hemlandet så kunde den personen få uppehållstillstånd i Sverige för att leva med familjen här. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag enligt vad som nu anförts.

4.

Uppehållstillstånd för anhöriga, punkt 1 (KD)

av Aron Modig (KD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2015/16:2567 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkande 28 och

avslår motionerna

2015/16:83 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkandena 4 och 5,

2015/16:368 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkandena 1 och 2,

2015/16:557 av Katarina Köhler och Veronica Lindholm (båda S),

2015/16:867 av Lawen Redar (S),

2015/16:2206 av Börje Vestlund m.fl. (S) yrkande 3,

2015/16:2795 av Richard Jomshof m.fl. (SD),

2015/16:2813 av Richard Jomshof m.fl. (SD) yrkande 22,

2015/16:3048 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkandena 15 och 16,

2015/16:3095 av Paula Bieler m.fl. (SD) yrkande 47,

2015/16:3099 av Carina Herrstedt m.fl. (SD) yrkande 19 och

2015/16:3126 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 30 och 31.

Ställningstagande

I många kulturer är det bruk ligt att ta ansvar för sina åldrade föräldrar , och behovet av närhet till anhöriga ökar med stigande ålder och tilltagande oförmåga och sjukdom. Det är visserligen inte realistiskt i nuläget men en långsiktig målsättning bör vara att den s . k . sista - länken-bestämmelsen återinförs. Vad som nu anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

5.

Familjeåterförening, punkt 2 (C, V)

av Christina Höj Larsen (V) och Johanna Jönsson (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2015/16:3048 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkandena 17 och 18.

Ställningstagande

H andläggning en av återförening av familjer ska prioriteras högt. H andlägg ningstiden är för lång och det finns exempel på att man inte kunnat vänta utan i stället använt människosmugglare. H umanitära vis eringar för anhöriga bör därför införas . A nhöriga som befinner sig i konfliktområden och som har familj på plats i Sverige ska kunna få e n sådant vis ering för snabb familjeåterförening och för att förhindra att de riskerar livet med människosmugglare för att hand läggningen tar för lång tid. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag enligt vad som nu anförts.

6.

Försörjningskrav, punkt 3 (M)

av Johan Forssell (M), Mikael Cederbratt (M), Lars-Arne Staxäng (M) och Lotta Finstorp (M).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2015/16:3241 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkande 11 och

avslår motionerna

2015/16:1878 av Fredrik Schulte (M) och

2015/16:2567 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkande 27.

Ställningstagande

Ett utökat försörjningskrav vid anhörig invandring bör införas , med undantag för flyktingar som vill återförenas med sina redan existerande familjer. Kravet syftar till att anhöriga ska anlända till en anknytningsperson med ordnade förhållanden . M indre än 1 procent omfattas av kravet i dag. U ndantagen för svenska medborgare och de som bott i Sverige i mer än fyra år ska tas bort och kravet bör gälla även anhöriga till arbetskraftsinvandrare. Kravets omfattning bör också utökas för vissa grupper. Det är rimligt att arbetskraftsinvandrare som önskar ta sin familj till Sverige inte bara omfattas av kravet utan även har grundläggande försörjningsförmåga för de efterkommande motsvarande nivån på försörjningsstöd. Detta bör även gälla de som har s.k. nyetablerade anknytningar, dvs. personer som väljer att ta en ny partner till Sverige. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag enligt vad som nu anförts.

7.

Försörjningskrav, punkt 3 (KD)

av Aron Modig (KD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2015/16:2567 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkande 27 och

avslår motionerna

2015/16:1878 av Fredrik Schulte (M) och

2015/16:3241 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkande 11.

Ställningstagande

Familjen är den naturliga och grundläggande enheten i samhället och har rätt till samhällets och statens skydd . Den principiella utgångspunkt en måste därför vara att familjesplittring så långt som möjligt bör undvikas. Vad som nu anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

8.

Uppskjuten invandringsprövning, punkt 4 (SD)

av Markus Wiechel (SD) och Linus Bylund (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2015/16:2317 av Pia Hallström (M) och

avslår motionerna

2015/16:1378 av Ola Johansson (C) yrkandena 1 och 2,

2015/16:2192 av Elin Lundgren m.fl. (S),

2015/16:2431 av Annika Qarlsson m.fl. (C) yrkande 23,

2015/16:2567 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkande 29 och

2015/16:3048 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkande 19.

Ställningstagande

M öjligheten för en person som vid upprepade tillfällen lagförts för våldsbrott i nära relationer att på nytt anges som anknytnings person bör begränsas . Med en sådan regel går det att komma till rätta med problematiken med fru import samt förebygga våld och förtryck i nära relationer. Regeringen bör återkomma med förslag enligt vad som anförts i motionen.

9.

Uppskjuten invandringsprövning, punkt 4 (C, V)

av Christina Höj Larsen (V) och Johanna Jönsson (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2015/16:2431 av Annika Qarlsson m.fl. (C) yrkande 23 och

2015/16:3048 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkande 19 och

avslår motionerna

2015/16:1378 av Ola Johansson (C) yrkandena 1 och 2,

2015/16:2192 av Elin Lundgren m.fl. (S),

2015/16:2317 av Pia Hallström (M) och

2015/16:2567 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkande 29.

Ställningstagande

N olltolerans mot våld i nära relationer – där kvinnor ofta är offer – ska gälla alla som bor i Sverige, även personer i anknytningsrelationer med tids begrän sat uppehållstillstånd. D en s.k. tvåårsregeln i utlänningslagen pressar många kvinnor att stanna kvar i en relation där misshandel före kommer , och kvinnan måste bevisa att upp repat och grovt våld har förekommit för att få stanna när förhållandet brutits just på grund av våld. Regeringen bör återkomma med förslag om att r egeln bör tas bort.

10.

Uppskjuten invandringsprövning, punkt 4 (KD)

av Aron Modig (KD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2015/16:2567 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkande 29 och

avslår motionerna

2015/16:1378 av Ola Johansson (C) yrkandena 1 och 2,

2015/16:2192 av Elin Lundgren m.fl. (S),

2015/16:2317 av Pia Hallström (M),

2015/16:2431 av Annika Qarlsson m.fl. (C) yrkande 23 och

2015/16:3048 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkande 19.

Ställningstagande

Information bör lämnas till sökanden om rättigheter, möjlighet till skydd och om tvåårsregeln. För att kunna utreda om det finns skäl att misstänka att anknytningspersonen kan komma att förgripa sig på sökanden bör vidare kontroll mot brotts- och folkbok förings registren samt Migrationsverkets register utföras. Sökanden ska också informeras om eventuell förekomst i brottsregistret. Vad som nu anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

11.

Våldsutsatta kvinnor utan uppehållstillstånd, punkt 5 (V)

av Christina Höj Larsen (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2015/16:959 av Maj Karlsson m.fl. (V) yrkande 18.

Ställningstagande

K vinnor som lever gömda i Sverige utan uppehållstillstånd är en grupp som är extra utsatt för mäns våld och det saknas åtgärdsförslag för att stärka skyddet för denna grupp. V åldsutsatta kvinnor som lever gömda utan uppehålls tillstånd måste ges erfor der ligt stöd och skydd mot mäns våld utan att riskera utvisning. Vad som nu anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

12.

Arbetskraftsinvandring, punkt 6 (M)

av Johan Forssell (M), Mikael Cederbratt (M), Lars-Arne Staxäng (M) och Lotta Finstorp (M).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2015/16:2705 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 4 och

avslår motionerna

2015/16:378 av Ali Esbati m.fl. (V) yrkande 10,

2015/16:1048 av Jessica Rosencrantz (M) yrkande 3,

2015/16:1546 av Lars Hjälmered (M),

2015/16:1547 av Lars Hjälmered (M),

2015/16:2567 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkandena 30 och 31,

2015/16:2636 av Ulrika Karlsson i Uppsala (M) yrkandena 1 och 2 samt

2015/16:3048 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkandena 11, 20, 21 och 27.

Ställningstagande

Sverige ska ha goda villkor för arbetskraftsinvandring för att tillgodose företagens behov av kompetent arbetskraft. A ll världens länder konkurrerar om att attrahera nya talanger och då är det viktigt att ha konkurrenskraftiga och förutsägbara villkor. Vad som nu anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

13.

Arbetskraftsinvandring, punkt 6 (C)

av Johanna Jönsson (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2015/16:3048 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkandena 11, 20, 21 och 27 samt

avslår motionerna

2015/16:378 av Ali Esbati m.fl. (V) yrkande 10,

2015/16:1048 av Jessica Rosencrantz (M) yrkande 3,

2015/16:1546 av Lars Hjälmered (M),

2015/16:1547 av Lars Hjälmered (M),

2015/16:2567 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkandena 30 och 31,

2015/16:2636 av Ulrika Karlsson i Uppsala (M) yrkandena 1 och 2 samt

2015/16:2705 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 4.

Ställningstagande

Vikten av arbetskraftsinvandring för tillväxt, kompetens försörjning och en bättre fungerande arbetsmarknad ska betonas. Arbets krafts invandring utgör dess utom en säker väg till Sverige. Kravet på att en arbets krafts invandrare ska ha samma arbetsgivare och samma yrke de två första åren bör tas bort . Det skulle ge människor makt över sin situation, en chans att ta nya steg i karriären och en möjlighet att välja bort oseriösa arbetsgivare. Regeringen bör åter komma med förslag som gör det lättare för u tländska studenter att stanna i Sverige och etablera sig på arbets marknaden. Vidare bör m öjligheten för organisationer eller svenska medborgare att erbjuda ytterligare en laglig väg genom stipendier eller liknande utredas .

14.

Arbetskraftsinvandring, punkt 6 (KD)

av Aron Modig (KD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2015/16:2567 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkandena 30 och 31 samt

avslår motionerna

2015/16:378 av Ali Esbati m.fl. (V) yrkande 10,

2015/16:1048 av Jessica Rosencrantz (M) yrkande 3,

2015/16:1546 av Lars Hjälmered (M),

2015/16:1547 av Lars Hjälmered (M),

2015/16:2636 av Ulrika Karlsson i Uppsala (M) yrkandena 1 och 2,

2015/16:2705 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 4 och

2015/16:3048 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkandena 11, 20, 21 och 27.

Ställningstagande

Arbetskrafts invand ring förbättrar svenska företags möjligheter att hitta rätt personal och gynnar Sveriges tillväxtmöjligheter. Fler vägar in behövs för den som vill komma till Sverige för att arbeta. Utländska s tudenter i Sverige bör ges möjlighet att stanna minst sex månader för att söka arbete eller starta företag. Vad som nu anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

15.

Arbetskraftsreformen, punkt 7 (M, C, L, KD)

av Johan Forssell (M), Mikael Cederbratt (M), Lars-Arne Staxäng (M), Lotta Finstorp (M), Emma Carlsson Löfdahl (L), Aron Modig (KD) och Johanna Jönsson (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2015/16:1953 av Johan Forssell m.fl. (M, C, FP, KD) och

bifaller delvis motion

2015/16:1703 av Elisabeth Svantesson (M).

Ställningstagande

A rbets kraftsinvandringsreformen bör vårdas utifrån sitt grundsyfte , nämligen att arbetsgivare ska kunna rekrytera anställda från hela världen utifrån behov och att människor ska tillåt a s skapa bättre förutsättningar för sig själva samtidigt som de bidrar till det gemensamma . Vidare är det en väg för Sverige att klara kompetens försörjningen för framtiden och att svara upp mot de demografiska utmaningar vi står inför. E nligt den svenska modellen förfogar arbetstagaren och arbets givaren över sitt avtal och nuvarande lagstiftning på om rådet är adekvat. D et är fel väg att gå att göra arbetserbjudanden bindande men det måste säker ställas att myndigheterna har rätt verktyg för att motverka missbruk. Vad som nu anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

16.

Arbetsmarknadsprövning och sanktioner, punkt 8 (SD)

av Markus Wiechel (SD) och Linus Bylund (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2015/16:1305 av Magnus Persson (SD),

2015/16:1509 av Leif Nysmed och Teres Lindberg (båda S) och

2015/16:1613 av Sten Bergheden (M) yrkandena 2 och 3 samt

avslår motionerna

2015/16:1613 av Sten Bergheden (M) yrkande 4 och

2015/16:3048 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkande 22.

Ställningstagande

Möjligheterna att återinföra en arbets mark nadsprövning bör ses över för att trygga sysselsättningen för svenska medborgare. Tredjelandsmedborgare som kommer till Sverige för att arbeta saknar ofta kunskap om svensk arbetsrätt och blir utnyttjade. En helhetsöversyn av villkor för arbetstagare från tredje länder bör göras. Ett system med förhands- och efterkontroller med kännbara sanktioner mot arbetsgivare bör införas, arbets erbjudanden bör göras juridiskt bindande och pressen nedåt på löner och vill kor måste stoppas. R ege ringen bör vidare överväga att ta fram en handlingsplan för hur man ska bekämpa den olagliga arbetskraften. S traffskalorna för brott avseende utnyttjande av olaglig arbetskraft bör ses över . Oseriösa företag uppvisar stor kreativitet vad gäller att undanhålla skatt från staten, t.ex. genom olagliga anställningar. För att en fri och öppen europeisk arbetsmarknad ska vara möjlig måste dessa före tag, som ibland utgör en del av ett större kriminellt nätverk, begränsas i sina möjligheter att utnyttja arbetskraft. Vad som nu anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

17.

Arbetsmarknadsprövning och sanktioner, punkt 8 (C)

av Johanna Jönsson (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2015/16:3048 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkande 22 och

avslår motionerna

2015/16:1305 av Magnus Persson (SD),

2015/16:1509 av Leif Nysmed och Teres Lindberg (båda S) och

2015/16:1613 av Sten Bergheden (M) yrkandena 2–4.

Ställningstagande

Den nuvarande lag stift ningen om arbetskraftsinvandring ska värnas och utvecklas. Förslag om arbets marknads prövning och krav på bindande arbets erbjudanden skulle göra det svårare att komma till Sverige och ställning måste tas mot alla former av arbetsmarknadsprövning . Vad som nu anförts bör riks dagen som sin mening ge regeringen till känna.

18.

Handläggning, punkt 9 (M)

av Johan Forssell (M), Mikael Cederbratt (M), Lars-Arne Staxäng (M) och Lotta Finstorp (M).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2015/16:3241 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkande 20 och

avslår motionerna

2015/16:202 av Mathias Sundin och Birgitta Ohlsson (båda FP),

2015/16:1048 av Jessica Rosencrantz (M) yrkande 1,

2015/16:2445 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 10,

2015/16:2705 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 5 och

2015/16:3048 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkandena 23 och 24.

Ställningstagande

Handläggningstiderna för arbets tillstånd måste kortas , särskilt för egenföretagare, och möjligheterna att ansöka digitalt måste utökas. Migra tions verket har gjort fram steg i att digitalisera ansökningsprocessen men med hänsyn till Sveriges rekryte rings behov krävs fortsatta förbättringar. Vad som nu anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

19.

Handläggning, punkt 9 (C)

av Johanna Jönsson (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2015/16:3048 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkandena 23 och 24 samt

avslår motionerna

2015/16:202 av Mathias Sundin och Birgitta Ohlsson (båda FP),

2015/16:1048 av Jessica Rosencrantz (M) yrkande 1,

2015/16:2445 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 10,

2015/16:2705 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 5 och

2015/16:3241 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkande 20.

Ställningstagande

Det bör göras möjligt för externa aktörer med specialiserad kunskap att ta fram underlag in för Migra tionsverkets til lståndsgiv ning i arbetstillståndsärenden . Förfarandet för tillståndsgivning vid arbetskraftsinvandring måste förenklas för att förkorta handläggnings tiden. Vad som nu anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

20.

EU-blåkort, punkt 10 (SD)

av Markus Wiechel (SD) och Linus Bylund (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2015/16:3126 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 41–45 och

avslår motionerna

2015/16:1783 av Johnny Skalin (SD),

2015/16:1990 av Désirée Pethrus (KD) yrkande 8,

2015/16:2567 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkande 32 och

2015/16:3048 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkande 25.

Ställningstagande

D örren ska inte stängas till kvalitativ arbetskrafts invandring i yrken där det råder en tydlig brist i Sverige men det bör göras en tydlig behovsprövning. När det gäller definitionen av ”högkvalificerad arbetskraft” bör Sverige införa de undantag som är möjliga enligt blåkortsdirektivet. D et är felaktigt av reger ingen att godta enbart yrkeserfarenhet som tillräckligt bevis på högre yrkeskvalifikation. Möjligheten att låta en EU-blåkortsinnehavare få tillträde till arbetsmarknaden på samma villkor som de egna medborgarna efter två års laglig anställning bör tas bort. Regeringen bör dessutom genomföra blå korts direktivets möjlig het till begränsning i fråga om likabehandling när det gäller stipendier, studie medel, andra bidrag och lån som avser sekundärutbildning, högre utbildning, yrkes utbildning samt förfaranden för att erhålla bostad. G iltighetstid en för EU-blåkort bör standardiseras och gälla i ett år men förlängning ska vara möj lig vid behov. Regeringen bör återkomma med förslag enligt vad som anförts i motionen.

21.

EU-blåkort, punkt 10 (C)

av Johanna Jönsson (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2015/16:3048 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkande 25 och

avslår motionerna

2015/16:1783 av Johnny Skalin (SD),

2015/16:1990 av Désirée Pethrus (KD) yrkande 8,

2015/16:2567 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkande 32 och

2015/16:3126 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 41–45.

Ställningstagande

EU:s blåkortssystem bör utvidgas så att det öppnar för arbetskraftsinvandring av mindre kvalificerad arbetskraft än i dag. Detta skulle bättre tillgodose beho ven på arbetsmarknaden och fler skulle ges möjlighet att söka arbete i Europa. Vad som nu anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

22.

EU-blåkort, punkt 10 (KD)

av Aron Modig (KD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2015/16:2567 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkande 32 och

avslår motionerna

2015/16:1783 av Johnny Skalin (SD),

2015/16:1990 av Désirée Pethrus (KD) yrkande 8,

2015/16:3048 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkande 25 och

2015/16:3126 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 41–45.

Ställningstagande

P ersoner bör kunna komma till EU för att arbeta oavsett kvalifikationsgrad och meriter och i ett nästa steg b ör det ges möjlighet att få ett EU-blåkort för att komma till EU just för att söka arbete. Vad som nu anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Särskilt yttrande

Arbetskraftsinvandring, punkt 6 (V)

Christina Höj Larsen (V) anför:

Vänsterpartiet ser med stor oro på vad konsekvenserna av migrations över enskommelsen kommer bli för människor på flykt och svensk arbetsmarknad. E tt eventuellt förslag om att kunna byta från tidsbegränsat uppehållstillstånd till permanent uppehållstillstånd genom an ställ ning riskerar att få mycket allvarliga konsekvenser för både den sökande och arbets markna den i stort.

Otryggheten för den enskilde kommer att innebära att man hamnar i en beroendeställning gentemot arbetsgivaren där både lön och villkor riskerar att pressas. Dessutom finns risk att etableringsplaner och insatser slås sönder, och att personer tar ett arbete där deras kompetens inte nyttjas till fullo hellre än att riskera utvisning. Det är tragiskt både ur den enskildes perspektiv och samhällsekonomiskt. Det finns klara paralleller mellan ett förslag om möj lighet till permanent uppehållstillstånd genom arbete och de regler kring arbets kraftsinvandring som alliansregeringen och Miljöpartiet införde . Den r egel ändringen resulterade i grovt utnyttjande av människor på arbets marknaden. Den n uvarande regeringen har tagit viktiga steg för att förhindra detta utnytt jande av människor som arbetskraftsinvandrat. Samtidigt riskerar regeringen nu med ett förslag om ti dsbegränsade uppehållstillstånd att återskapa samma utsatthet.

Det är ovisst vilka konsekvenser dessa migrationspolitiska ändringar kommer att få för den befintliga arbetskraftsinvandringen och arbets mark naden i stort och Vänsterpartiet kommer att mycket kritiskt följa konsekvenser och utveckling.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden 2015/16

2015/16:83 av Christina Höj Larsen m.fl. (V):

4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ta initiativ för att göra det möjligt för vårdnadshavare med permanent uppehållstillstånd att i Sverige lämna in ansökan om familjeåterförening å sina barns vägnar och tillkännager detta för regeringen.

5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en översyn av gällande lagstiftning bör göras i syfte att komma till rätta med barns bristande processbehörighet i anknytningsärenden och möjliggöra för barn att via juridiskt ombud driva process för familjeåterförening och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:202 av Mathias Sundin och Birgitta Ohlsson (båda FP):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om snabbare och enklare arbetstillstånd och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:368 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om ett borttagande av 18-årsregeln i utlänningslagen och tillkännager detta för regeringen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om ett återinförande av sista-länken-bestämmelsen i utlänningslagen och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:378 av Ali Esbati m.fl. (V):

10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om tilläggsdirektiv till utredningen om att stärka arbetskraftsinvandrares ställning på arbetsmarknaden och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:557 av Katarina Köhler och Veronica Lindholm (båda S):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av begreppen ”kärnfamilj” och ”nära anhörig” inom Migrationsverket och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:867 av Lawen Redar (S):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör analysera behovet av lagändringar i syfte att åtgärda barns bristande processbehörighet i asyl- och anknytningsärenden för att barn ska få sin ansökan om familjeåterförening prövad och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:959 av Maj Karlsson m.fl. (V):

18. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda hur våldsutsatta kvinnor som lever gömda utan uppehållstillstånd ska få erforderligt stöd och skydd mot mäns våld utan att riskera utvisning och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:1048 av Jessica Rosencrantz (M):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förkorta processerna kring arbetskraftsinvandring och tillkännager detta för regeringen.

3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förlänga visaperioden för utlandsstudenter efter examen och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:1305 av Magnus Persson (SD):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om gällande svensk arbetsmarknadsprövning och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:1378 av Ola Johansson (C):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att i Migrationsverkets register ska föras in även anknytningspersonens namn för att lättare upptäcka fall av serieimporterande män som våldför sig på anknytningskvinnor och tillkännager detta för regeringen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska verka för bättre samordning mellan ansvariga myndigheter – ett aktivt samarbete mellan länsstyrelser, Migrationsverket, kommuner, landsting och kvinnojourer – så att nolltolerans mot våld mot kvinnor ska gälla alla kvinnor i Sverige och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:1509 av Leif Nysmed och Teres Lindberg (båda S):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra en helhetsöversyn av villkor för arbetstagare från tredjeländer och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:1546 av Lars Hjälmered (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över migrationsreglerna för att underlätta för fler talangfulla personer att söka sig till Sverige för att starta företag och investera pengar, och riksdagen tillkännager detta för regeringen.

2015/16:1547 av Lars Hjälmered (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utvärdera hur de förbättrade möjligheterna att attrahera utländska studenter, forskarstuderande och forskare och medföljande fallit ut samt att vid behov återkomma med förslag till nödvändiga förändringar och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:1613 av Sten Bergheden (M):

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör överväga att ta fram en handlingsplan för hur man ska bekämpa den olagliga arbetskraften och tillkännager detta för regeringen.

3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att se över straffskalorna för brott avseende utnyttjande av olaglig arbetskraft och tillkännager detta för regeringen.

4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör överväga att studera hur andra länder i EU har löst problem med olaglig arbetskraft och vad man vidtagit för åtgärder och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:1703 av Elisabeth Svantesson (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att arbetskraftsinvandringsreformen bör vårdas, vidareutvecklas och följas upp utifrån sitt grundsyfte: en möjlighet för Sverige att möta de utmaningar som skapas av den demografiska utvecklingen, en ny väg för människor att komma till Sverige och en möjlighet för arbetsgivare att utifrån sina behov anställa människor från hela världen, och riksdagen tillkännager detta för regeringen.

2015/16:1783 av Johnny Skalin (SD):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att låta regeringen återkomma med ett förslag på ett poängsystem för beviljande av uppehållstillstånd som baseras på kriterier byggda på möjligheter för individen att på ett gott sätt ta del av det svenska samhället och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:1878 av Fredrik Schulte (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att försörjningskravet för anhöriginvandring ska omfatta samtliga svenska medborgare och de med uppehållsrätt i Sverige med undantag för vad som i dag gäller för familjeåterförenanden av barnfamiljer på flykt och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:1953 av Johan Forssell m.fl. (M, C, FP, KD):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att arbetskraftsinvandringsreformen bör vårdas utifrån sitt grundsyfte: att arbetsgivare utifrån behov kan rekrytera anställda från hela världen, att människor tillåts skapa bättre förutsättningar för sig själva samtidigt som de bidrar till det gemensamma och en väg för Sverige att klara kompetensförsörjningen för framtiden och svara upp mot de demografiska utmaningar vi står inför, och riksdagen tillkännager detta för regeringen.

2015/16:1990 av Désirée Pethrus (KD):

8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att EU:s s.k. blue card ska kunna ges till personer oavsett kvalifikationer och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:2192 av Elin Lundgren m.fl. (S):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över tvåårsregeln och att nyanlända kvinnor får reda på sina juridiska rättigheter vid ankomsten till Sverige och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:2206 av Börje Vestlund m.fl. (S):

3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förändringar av regelverket vad gäller rörlighet för samkönade par inom EU och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:2317 av Pia Hallström (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att begränsa möjligheten för en person som vid upprepade tillfällen lagförts för våldsbrott i nära relationer att på nytt anges som anknytningsperson och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:2431 av Annika Qarlsson m.fl. (C):

23. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att nolltolerans mot våld i nära relationer – där ofta kvinnor är offer – ska gälla alla som bor i Sverige, även personer i anknytningsrelationer med tillfälligt uppehållstillstånd, och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:2445 av Lars Hjälmered m.fl. (M):

10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ansökningar om uppehålls- och arbetstillstånd bör behandlas inom 30 dagar och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:2567 av Roland Utbult m.fl. (KD):

27. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att försörjningskravet inte får splittra barnfamiljer och tillkännager detta för regeringen.

28. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att på sikt återinföra sista-länken-bestämmelsen och tillkännager detta för regeringen.

29. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kvinnor som kränks eller riskerar att kränkas under tiden för den så kallade tvåårsregeln och tillkännager detta för regeringen.

30. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om arbetskraftsinvandring och tillkännager detta för regeringen.

31. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att studenter som studerar i Sverige bör ges möjlighet att stanna minst sex månader för att söka arbete eller starta företag och tillkännager detta för regeringen.

32. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om EU Blue Card och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:2636 av Ulrika Karlsson i Uppsala (M):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ytterligare underlätta för arbetskraftsinvandring och tillkännager detta för regeringen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om invandring av kvalificerad arbetskraft och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:2705 av Lars Hjälmered m.fl. (M):

4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska ha goda villkor för arbetskraftsinvandring för att tillgodose företagens behov av kompetent arbetskraft och tillkännager detta för regeringen.

5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ansökningar om uppehålls- och arbetstillstånd bör behandlas inom 30 dagar och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:2795 av Richard Jomshof m.fl. (SD):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det ska införas en 24-årsregel, likt den som finns i Danmark, för den som gifter sig med någon utanför EU och sedan vill få honom eller henne att anhöriginvandra hit, och riksdagen tillkännager detta för regeringen.

2015/16:2813 av Richard Jomshof m.fl. (SD):

22. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en 24-årsregel för att motverka tvångsäktenskap och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:3048 av Johanna Jönsson m.fl. (C):

11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten för organisationer eller svenska medborgare att erbjuda ytterligare en laglig väg genom stipendier eller liknande och tillkännager detta för regeringen.

15. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillåta återförening för äldre anhöriga än i dag om man kan bära kostnaderna och tillkännager detta för regeringen.

16. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en ansökan om uppehållstillstånd som anhörig ska kunna lämnas från Sverige och tillkännager detta för regeringen.

17. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att handläggning av återförening av familjer ska prioriteras högt och tillkännager detta för regeringen.

18. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa humanitära visum för anhöriga och tillkännager detta för regeringen.

19. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över tvåårsregeln vid anhöriginvandring och tillkännager detta för regeringen.

20. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att betona vikten av arbetskraftsinvandring för tillväxt, kompetensförsörjning och en bättre fungerande arbetsmarknad och tillkännager detta för regeringen.

21. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta bort kravet på att en arbetskraftsinvandrare ska ha samma arbetsgivare och samma yrke de två första åren och tillkännager detta för regeringen.

22. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värna och utveckla den nuvarande lagstiftningen kring arbetskraftsinvandring och att ta ställning mot alla former av arbetsmarknadsprövning och tillkännager detta för regeringen.

23. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att möjliggöra för externa aktörer att ta fram underlag för Migrationsverkets arbetstillståndsgivande och tillkännager detta för regeringen.

24. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förenkla förfarandet för tillståndsgivning vid arbetskraftsinvandring för att kunna förkorta handläggningstiden och tillkännager detta för regeringen.

25. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utvidga EU:s blåkortssystem så att det öppnar för arbetskraftsinvandring av mindre kvalificerad arbetskraft än i dag och tillkännager detta för regeringen.

27. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utländska studenter lättare ska få stanna i Sverige och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:3095 av Paula Bieler m.fl. (SD):

47. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en 24-årsregel efter dansk modell och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:3099 av Carina Herrstedt m.fl. (SD):

19. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om införandet av en svensk motsvarighet till den danska 24-årsregeln och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:3126 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD):

30. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om krav för att bevilja uppehållstillstånd för anhöriga och tillkännager detta för regeringen.

31. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om återkallelse av uppehållstillstånd för anhöriginvandrare och tillkännager detta för regeringen.

41. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om blåkortsdirektivet och arbetskraftsinvandring och tillkännager detta för regeringen.

42. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om definitionen av ”högkvalificerad arbetskraft” och tillkännager detta för regeringen.

43. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om restriktioner efter anställningens andra år med avseende på vissa yrken och tillkännager detta för regeringen.

44. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen genomför direktivets möjlighet till begränsning i fråga om likabehandling när det gäller stipendier, studiemedel, andra bidrag och lån som avser sekundärutbildning, högre utbildning, yrkesutbildning samt förfaranden för att erhålla bostad och tillkännager detta för regeringen.

45. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en standardiserad giltighetstid för EU-blåkortet på ett år och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:3241 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M):

11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett utökat försörjningskrav vid anhöriginvandring, med undantag för flyktingar som vill återförenas med sina redan existerande familjer, och riksdagen tillkännager detta för regeringen.

20. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att korta handläggningstiderna för arbetstillstånd och utöka möjligheterna att ansöka digitalt och tillkännager detta för regeringen.