Bet. 2015/16:SfU7

Socialförsäkringsutskottet s betänkande

2015/16 : SfU7

Ökad reglering av barns underhåll utanför underhållsstödet

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2014/15:145 Ökad reglering av barns underhåll utanför underhållsstödet, två motioner som väckts med anledning av propositionen och tre motionsyrkanden som väckts under allmänna motionstiden 2015/16.

Regeringen föreslår att fullt underhållsstöd inte längre ska lämnas om den bidragsskyldiga föräldern under minst sex månader i följd, i rätt ordning, till Försäkringskassan har betalat det belopp som har bestämts enligt vissa bestäm melser i socialförsäkringsbalken. Om det finns särskilda skäl, ska underhålls stöd ändå lämnas. Regeringen föreslår också särskilda bestämmelser om Försäkrings kassans kommunicering och underrättelse om beslut i ärenden om indragning av underhållsstöd. Vidare föreslås att bidragsskyldiga föräldrar s möjlighet att göra s.k. umgängesavdrag inom underhållsstödet ska avskaffas. Regeringen föreslår slutligen att om den bidragsskyldiga föräldern inte betalar sitt fastställda betalningsbelopp till Försäkringskassan i rätt tid, ska han eller hon betala ränta på skulden även vid kortare dröjsmål med betalning. För tid då föräldern har anstånd med betalning av betalningsbeloppet ska det dock inte tas ut någon ränta.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 april 2016 med vissa övergångs bestämmelser.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag och avstyrker samtliga motioner.

I ärendet finns fem reservationer (M, SD, C , KD).

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Utskottets överväganden

Ökad reglering av barns underhåll utanför underhållsstödet

Reservationer

1. Ökad reglering av barns underhåll utanför underhållsstödet, punkt 1 (M, C)

2. Underhållsstöd, punkt 2 (M, C)

3. Underhållsstöd, punkt 2 (SD)

4. Underhållsstöd, punkt 2 (KD)

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Följdmotionerna

Motioner från allmänna motionstiden 2015/16

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.

Ökad reglering av barns underhåll utanför underhållsstödet

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken i den del det avser 18 kap. 7, 9 a, 40 a och 42 a §§.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2014/15:145 punkt 1 i denna del och avslår motion

2015/16:189 av Johan Forssell och Solveig Zander (M, C) yrkande 1.

Reservation 1 (M, C)

2.

Underhållsstöd

Riksdagen avslår motionerna

2015/16:189 av Johan Forssell och Solveig Zander (M, C) yrkande 2,

2015/16:256 av Emma Henriksson m.fl. (KD) yrkandena 1–5,

2015/16:2569 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 36,

2015/16:3123 av Linus Bylund m.fl. (SD) och

2015/16:3225 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkande 8.

Reservation 2 (M, C)

Reservation 3 (SD)

Reservation 4 (KD)

3.

Lagförslagen i övrigt

Riksdagen antar regeringens förslag till

1. lag om ändring i socialförsäkringsbalken, i den mån lagförslagen inte omfattas av vad utskottet föreslagit ovan,

2. lag om ändring i utsökningsbalken.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2014/15:145 punkterna 1 i denna del och 2.

Stockholm den 10 november 2015

På socialförsäkringsutskottets vägnar

Fredrik Lundh Sammeli

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Fredrik Lundh Sammeli (S), Johan Forssell (M), Carina Ohlsson (S), Mikael Cederbratt (M), Phia Andersson (S), Lars-Arne Staxäng (M), Yilmaz Kerimo (S), Rickard Persson (MP), Lotta Finstorp (M), Kerstin Nilsson (S), Linus Bylund (SD), Emma Carlsson Löfdahl (FP), Wiwi-Anne Johansson (V), Roland Utbult (KD), Teresa Carvalho (S), Fredrik Christensson (C) och Paula Bieler (SD).

Redogörelse för ärendet

Utredningen om ekonomi och föräldrasamarbete vid särlevnad ( S ärlevande utredningen) lämnade i juni 2011 betänkandet Fortsatt förälder – om ansvar, ekonomi och samarbete för barnets skull (SOU 2011:51). I betänkandet lämnades flera förslag och gjordes överväganden i fråga om bl.a. underhålls stödssystemet. I departementsskrivelsen Ökat stöd för underhållsreglering (Ds 2014:27) har en arbetsgrupp därefter presenterat en bedömning av vilken instans som är mest lämpad att ge föräldrar sådant stöd och förslag på åtgärder som är avsedda att tydliggöra föräldrarnas primära ansvar för sina barns för sörjning.

I detta betänkande behandla r utskottet proposition 2014/15:145 Ökad reglering av barns underhåll utanför underhållsstödet, två motioner som väckts med anledning av propositionen och tre motionsyrkanden som väckts under allmänna motionstiden 2015/16.

En förteckning över de behandlade förslagen finns i bilaga 1. Regeringens lagförslag finns i bilaga 2.

En redovisning av motionerna och regeringens förslag till riksdagsbeslut finns i bilaga 1. Lagförslagen finns i bilaga

Utskottets överväganden

Ökad reglering av barns underhåll utanför underhållsstödet

Utskottets förslag i korthet

R iksdagen bifaller förslaget om att fullt underhållsstöd inte längre ska lämnas om den bidragsskyldiga föräldern under minst sex månader i följd, i rätt ordning, till Försäkringskassan har betalat det belopp som har bestämts enligt vissa bestämmelser i socialförsäkringsbalken. Om det finns särskilda skäl, ska underhållsstöd ändå lämnas. R iksdagen bifaller också de särskilda bestämmelser na om Försäkringskassans kommunicering och underrättelse om beslut i ärenden om indragning av underhållsstöd. Vidare bifaller r iksdagen att bidragsskyldiga föräldrar s möjlighet att göra s.k. umgängesavdrag inom underhållsstödet ska avskaffas. R iksdagen bifaller slutligen att om den bidragsskyldiga föräldern inte betalar sitt fastställda betalningsbelopp till Försäkringskassan i rätt tid, ska han eller hon betala ränta på skulden även vid kortare dröjsmål med betalning. För tid då föräldern har anstånd med betalning av betalningsbeloppet ska det dock inte tas ut någon ränta.

Riksdagen avslår ett motions yrkande om avslag på regeringens förslag om att underhållsstöd i vissa fall inte ska lämnas .

Riksdagen avslår också ett antal motionsyrkanden om utredning av underhållsstödet s konstruktion och om återbetalningsskyldighet och sanktioner inom underhållsstödet.

Jämför reservationerna 1 (M, C), 2 (M, C), 3 (SD) och 4 (KD).

Gällande ordning

Föräldrars underhållsskyldighet

E nligt 7 kap. 1 § föräldrabalken ( FB ) ska föräldrarna svara för underhåll till barnet efter vad som är skäligt med hänsyn till barnets behov och föräldrarnas samlade ekonomiska förmåga. Underhållsskyldigheten upphör som huvud regel när barnet fyller 18 år och varar längst till dess att barnet fyller 21 år. En förälder ska fullgöra sin underhållsskyldighet genom att betala underhålls bidrag till barnet, om föräldern inte har vårdnaden om barnet och inte heller varaktigt bor tillsammans med barnet, eller om föräldern har vårdnaden om barnet gemensamt med den andra föräldern men barnet varaktigt bor till sammans med endast den andra föräldern (7 kap. 2 § FB). Underhållsbidrag fastställs genom dom eller avtal.

Om e n förälder som ska betala underhållsbidrag har haft barnet hos sig under en sammanhängande tid eller angivet antal dygn under en kalender månad som anges i lagen får den föräldern vid fullgörande av sin bidrags skyldighet tillgodoräkna sig ett avdrag, s.k. umgängesavdrag (7 kap. 4 § FB).

Underhållsstöd

Ett barn har rätt till underhållsstöd om föräldrarna inte bor tillsammans och en av föräldrarna är boförälder eller om barnet har växelvis boende (18 kap. 2 § socialförsäkringsbalken, SFB). Underhållsstöd lämnas inte om det finns anledning anta att en förälder fullgör sin underhållsskyldighet eller uppen barligen på annat sätt ser till att barnet f å r motsvarande underhåll (18 kap. 9 § SFB).

Ful lt underhållsstöd uppgår till 1 573 kronor och är avsett att tillsammans med barnbidraget täcka hälften av normalkostnaden för ett barn (18 kap. 20 § SFB). Underhållsstöd kan även utges som utfyllnadsbidrag eller underhålls stöd vid växelvist boende (18 kap. 21 och 25 §§ SFB).

Om barnet får fullt underhållsstöd från Försäkringskassan måste den bidragsskyldig a föräldern helt eller delvis betala tillbaka stödet till Försäkringskassan (19 kap. 2 § SFB). Hur mycket föräldern måste betala till baka beror på faktorer som inkomst, ant al barn m.m. (19 kap. 16–18 och 22–27 §§ SFB). Om den bidragsskyldig a föräldern har haft barnet hos sig under sammanhängande tid eller ett angivet antal dygn under en kalendermånad kan den föräldern vid fullgörande av sin betalningsskyldighet till Försäkrings kassan få tillgodoräkna sig ett avdrag, s.k. umgängesavdrag (19 kap. 19 och 20 §§ SFB).

Om den bidragsskyldig a förälder n inte fullgör sin betalningsskyldighet och det inte finns något aktuellt beslut om anstånd eller eftergift, kan Försäkrings kassan lämna fordringen till Kronofogdemyndigheten för indrivning (19 kap. 49 § SFB).

Om en förälder som betalar underhållsbidrag eller är underhållsskyldig har rätt till umgängesavdrag får belopp som avser det utmätas (7 kap. 17 § utsök ningsbalken , UB ). Det är bara den del av inkomsten som föräldern inte behö ver för sitt och familjens underhåll som får tas i anspråk genom utmätning ( 7 kap . 4 § UB).

Om den bidragsskyldig a föräldern som är betalningsskyldig gentemot Försäkringskassan inte betalar ett fastställt betalningsbelopp i rätt tid eller om föräldern har beviljats anstånd med betalning, ska h an eller hon betala ränta på skulden till Försäkringskassan (19 kap. 47 § SFB). Försäkringskassan behöver dock inte kräva betalning för räntebelopp som avser kortare betalnings dröjsmål.

Propositionen

Vid Riksrevisionens granskning av underhållsstödet ( RiR 2010:22) framkom att cirka en tredjedel av de bidragsskyldiga föräldrarna inom underhållstöds s ystemet var skuldfria och hade ekonomisk förmåga att återbetala hela det lämnade underhållsstödet. Riksrevisionen konstaterade att trots att de flesta av dessa föräldrar sannolikt hade ekonomisk förmåga att betala underhåll utan Försäkringskassans inblandning använde de sig av det statliga underhålls systemet. I S ärlevandeutredningen s betänkande Fortsatt föräld rar – om ansvar, ekonomi och samarbete för barnets skull ( SOU 2011:51 ) framgår att det viktigaste skälet till att reglera barnets underhåll genom underhållsstöds systemet uppgavs vara att säkerställa att pengarna kommer i tid. Enligt S ärlevandeutredningen kan det många gånger kännas mer angeläget att säkert veta att pengarna finns tillgängliga vid en angiven tidpunkt varje månad än att försöka samarbeta med den andra föräldern om underhållet. Ut redningens b e räkningar pekar även på att om barnets föräldrar i större utsträckning skulle välja att avtala om underhållsbidrag skulle många barn som i dag får under hållsstöd få mer i underhåll. I departements skrivelsen Ökat stöd för underhållsreglering (Ds 2014:27) redovisas att för nästan 50 procent av de bidrags skyldiga med fullt betalningsbelopp fungerade Försäkringskassan som en mellanhand som transfererar underhåll mellan föräldrarna. Enligt arbets gruppen skulle det kunna göras stora besparingar i Försäkringskassans admi nistrationskostnader om bidragsskyldiga föräldrar som har förmåga att betala hela sitt fastställda b etalningsbelopp i stället betalar underhållet direkt till boföräldern , antingen genom enbart underhållsbidrag eller genom underhålls bidrag i kombination med underhållsstöd i form av utfyllnadsbidrag. Den totala besparingen beräknas till ca 55 miljoner kronor per år, vilket motsvarar närmare 17 procent av de totala administrationskostnaderna för underhålls stödet per år.

Regeringen anser att det är föräldrarna som primärt är försörjningsskyldiga för sina barn . D en offentligrättsliga lagstiftningen om underhållsstöd är en skyddslagstiftning avsedd att garantera barn till särlevande föräldrar en rimlig försörjning, när un derhållsbidrag inte lämnas. Av Särlevandeutredningens och arbetsgruppens utredningar framgår dock att underhållsstödssystemet används på ett sätt som inte är avsett. Detta påverkar barns rätt till underhåll negativt . R egeringen anser att det finns behov av att utforma villkor en för underhålls stöd så att det blir tydligt att det handlar om ett statligt stöd avsett för dem som behöver det, inte ett system för förmedling av underhållet. Det bör inte vara möjligt att av rena bekvämlighetsskäl ”välja” underhållsstödet när det finns förutsättningar såväl i ekonomiskt hänseende som i samarbetshänseende att komma överens om ett underhållsbidrag. Att öka förutsättningarna för en reglering av underhåll utanför underhållsstödssystemet torde vara till fördel för barnet, bl.a. genom att barnet har större möjlighet att få det underhåll som det har rätt till enligt föräldrabalkens bestämmelser. Regeringen föreslår därför att fullt underhållsstöd inte ska lämnas om den bidragsskyldig a föräldern under minst sex månader i följd, i rätt ordning, till Försäkringskassan har betalat det belopp som har bestämts enligt vissa bestämmelser i socialförsäkringsbalken. En period om sex månader får anses tillräcklig för att det ska kunna konstateras att den bidragsskyldig a har förutsättningar att fullgöra sina förpliktelser. Underhållsstöd et ska dock inte dras in om det finns särskilda skäl. Sådana skäl kan finnas i förhållande till både barnets, boförälderns och den bidragsskyldiga förälderns situation. Skulle föräldrarna inte komma överens i underhållsfrågan kan underhållsstöd sökas igen efter att stödet har dragits in. Eftersom under hållsstödet kan sökas på nytt äventyras inte boförälderns eller barnets försörj ning. Regeringen är medveten om risken att bidragsskyldiga föräldrar med vetet kan komma att släpa efter med sina betalningar för att förhindra att underhållsstödet dras in , men anser inte att d enna risk bör överdrivas . Rege ringen utgår från att de flesta enskilda fullgör sina skyldigheter på rätt sätt.

För att ytterligare stärka den civilrättsliga regleringen kommer Försäkrings kassan att få et t utökat uppdrag att inform era och stö tta föräldrarna i frågor om underhållsbidrag och föräldrarnas underhållsskyldighet för sina barn. R ege ringens förhoppning är att underhållsstödets belopp i framtiden därigenom blir mindre normerande för nivån på underhållsbidrag. Om föräldrar får hjälp att komma överens kan detta minska konflikter na och på så sätt även till viss del bidra till att undvika eller lindra konfliktfyllda processer i domstol. Om för äldrarna i samband med separationen kan få hjälp med att klargöra de ekono miska förutsättningar som respektive förälder kommer att ha efter sepa ra t ionen bör , enligt regeringen, också risken för att barnet ses som bärare av en ekonomisk förmån kunna minska. På sikt ökar båda föräldrarnas ansvar för och omsorg om barnet, vilket påverkar jämställdheten mellan föräldrar på ett positivt sätt . Även b arnrättsperspektivet stärks när föräldrastödet i större utsträckning utformas mer ändamålsenligt och individuellt.

Regeringen har för avsikt att följa upp effekterna av förslaget och eventuellt återkomma om det finns behov av starkare incitament för att förmå de föräldrar som har möjlighet till det att reglera underhållsskyldigheten utanför under hållsstödet.

S amtliga berörda personer bör informeras om att underhållsstöd eller för längt underhållsstöd inte längre lämnas på nu aktuell grund , och det bör därför införas en reglering om att en skriftlig underrättelse skickas ut om att ett beslut om indragning har fattats . Underrättelsen bör sändas till boföräldern och den bidragsskyldiga föräldern samt, vid förlängt underhållsstöd, även till den studerande.

E nligt regeringen har u mgängesavdraget inte haft någon märkbar effekt på omfattningen av barns umgänge med en bidragsskyldig förälder , och e nligt Försäkringskassans undersökningar används avdraget i liten utsträckning. Regeringen föreslår därför att umgängesrättsavdraget avskaffas och menar att detta kan antas vara bra ur ett barnperspektiv, bl.a. med färre konflikter för äldrarna emellan som följd. Ett avskaffande ligger också i linje med inställ ningen att föräldrarna i större utsträckning själva ska ansvara för att enas om barnets underhåll när det finns förutsättningar för det. Förslaget innebär även en mer kostnadseffektiv handläggning hos Försäkringskassan.

När det gäller ränta finns n umera ett lagstadgat krav på amortering så snart ett betalningsa nstånd för bidragsskyldiga föräldrar l öpt ut. Detta får till följd att de berörda föräldrarna har möjlighet att bli skuldfria något fortare än i dag. Enligt regeringen finns det därför inte längre samma bevekelsegrund för att ta ut ränta under tiden när bidragsskyldiga föräldrar har beviljats anstånd med betalning . När det gäller a rgumentet att det inte ska vara förmånligt för den enskilde att ha en skuld till staten anser regeringen dock att effekterna av en ändring i enlighet med förslaget väger tyngre än att fortsätta debitera ränta vid anstånd. I dag behöver Försäkringskassan inte kräva ränta på belopp från en bidragsskyldig förälder vid kortare dröjsmål. I tillämpningen har detta lett till att bidragsskyldiga föräldrar kan ha nästan fem månader gamla skulder för betalningsskyldighet för lämnat underhållsstöd utan att de behöver betala ränta på skulden . Regeri n gen föreslår därför att ränta ska betalas i dessa fall men inte i d e fall då föräldern fått anstånd med betalningen. Genom förslagen bedöms fler bidragsskyldiga föräldrar ges bättre förutsättningar att reglera sin betalningsskyldighet i tid och inte släpa efter med betalningen. Regeringen anser att den för e slag na lösningen är rimlig som ett incitament för att en bidragsskyldig förälder ska betala i rätt ordning samtidigt som risken för överskuldsättning minskar.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 april 2016 med vissa övergångs bestämmelser.

Motionerna

I motion 2015/16:189 av Johan Forssell och Solveig Z ander (M, C) yrkande 1 begärs avslag på regeringens proposition i den del som avser förslaget att fullt underhållsstöd inte längre ska lämnas när den bidragsskyldig a fullgör sin betalningsskyldighet. Enligt motionärerna löser förslaget inte det grund läggande problemet med en frånvarande förälder som inte tar sitt ansvar fullt ut och inte heller problemet med två olika modeller , underhållsbidrag och underhållsstöd , som skapar ekonomiska incitament för föräldrar att välja det ena eller andra sättet . Det finns en tydlig risk att förslaget verkar konflikt drivande mellan föräldrarna. Detta bör enligt motionärerna med hänsyn till barnets bästa motverkas i så hög utsträckning som möjligt . I yrkande 2 begärs ett tillkännagivande om att en utredning ska tillsättas senast den 1 juni 2016 med uppdrag att lämna förslag på de nödvändiga lagändringar som behövs för att göra om dagens konstruktion med underhållsbidrag och underhållsstöd.

I partimotion 2015/16:3225 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) begärs i yrkande 8 ett tillkännagivande om en utredning om förändring av underhålls stödet.

Linus Bylund m.fl. (SD) begär i motion 2015/16:3123 ett tillkännagivande om att utreda hur utbetalning av underhållsstöd kan ske utan inblandning av Försäkringskassan. Motionäre rna anser att antalet föräldrapar som använder Försäkringskassan som mellanhand bör minimeras.

I kommittémotion 2015/16:256 av Emma Henriksson m.fl. (KD) yrkande 1 begärs ett tillkännagivande om att återbetalningen av underhållsstödet ska baseras på en mer aktuell inkomst för den som är underhållsskyldig . I yrkande 2 begärs ett tillkännagivande om förbehållsbelopp för umgänges föräldrar vid löneutmätning. Motionärerna anser att umgängesföräldern, till skillnad från boförä ld ern , inte har möjlighet att förbehålla sig något belopp vid löneutmätning för de barn som inte bor i hushållet. Umgänget med föräldern riskerar därför att begränsas på grund av ekonomiska skäl, vilket inte är i barnets intresse . Vidare begärs i yrkande 3 ett tillkännagivande om vikten av att följa upp hur lagändringen påverkar konflikter mellan föräldrarna. Motionärerna an ser att stödsystemets utformning i sig kan verka konflikt drivande mellan föräldrarna . I yrkande 4 begärs ett tillkännagivande om vikten av hur lagändringen påverkar den ekonomiska situationen för barn i de mest utsatta familjerna på såväl kort som lång sikt. Enligt motionärerna kan även en enstaka månads avsteg från att fullfölja underhållsskyldigheten få stora konsekvenser inte minst för de ekonomiskt mest utsatta barnen . E tt tillkänna givande om sanktioner mot en förälder som underlåter att fullfölja sitt försörj ningsansvar begärs i yrkande 5 . Enligt motionärerna finns det en risk för att bidragsskyldiga föräldrar medvetet släpar efter med sina betalningar för att förhindra att underhållsstödet dras in, vilket kan leda till allvarliga konse kvenser för det barn som berörs.

I parti motion 2015/16:2569 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 36 begärs ett tillkännagivande om att återbetalningen av underhållsstödet ska baseras på en mer aktuell inkomst för den som är underhållsskyldig.

Utskottets ställningstagande

Det förekommer att f öräldrar väljer att fortsätta att använda underhållsstödet som en ren förmedling av underhåll, trots att de har förutsättningar att själva reglera underhållet civilrättsligt. Utskottet anser därför i likhet med regeringen at t det nuvarande underhållsstödssystem et bör ändras . Enligt utskottet får d e för e slagna åtgärder na s ammantaget anses tillräckliga för att stärk a föräldrar na s incitament att ta ansvar för barnens försörjning och lösa underhållsskyl digheten direkt mellan sig så långt det är ekonomiskt möjligt . Utskottet kan konstatera att b arn som får det underhåll som de har rätt till enligt civilrättsliga regler också vinn er avsevärda fördelar. Utskottet delar emellertid regeringens bedömning att det inte är rimligt att tro att alla föräldrar har förutsättningar att axla sitt försörjningsansvar, lika lite som att konflikter helt kan undvikas. G enom förslaget om Försäkringskassan s utökade uppdrag kan föräldrar erbju das stöd i den utsträckning som behövs för att de ska kunna fullgöra sina skyldigheter. Rätt utforma d kan en sådan åtgärd innebära ett steg i rätt riktning. Enligt utskottet finns det inte anledning att förutsätta att föräldrarna medvetet släpar efter med sina betalningar enligt vad som anges i flera motioner . Det är dock viktigt att i uppföljningen av de föreslagna regeländringarna särskilt följa denna fråga. U tskottet delar regeri ng ens bedömning att umgängesavdraget bör avskaffas och att bestämmelserna om ränta bör ändras.

Utskottet instämmer i vad regeringen anger om att samtliga förslag bör följas upp och förutsätter att regeringen återkommer till ri ks dagen om de nu föreslagna ändringarna inte bedöms tillräckliga. Utskottet ser inte skäl att nu göra något tillkännagivande om en bredare översyn eller ytterligare regel ändringar inom underhållsstödet.

Därmed avstyrk er utskottet motionerna 2015/16:189 (M, C) yrkande na 1 och 2, 2015/16:3225 (M) yrkande 8, 2015/16:3123 (SD), 2015/16:256 (KD) yrkande na 1 – 5 och 2015/16:2569 (KD) yrkande 36.

Reservationer

1.

Ökad reglering av barns underhåll utanför underhållsstödet, punkt 1 (M, C)

av Johan Forssell (M), Mikael Cederbratt (M), Lars-Arne Staxäng (M), Lotta Finstorp (M) och Fredrik Christensson (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i socialförsäkrings balken i den del det avser 18 kap. 7, 9 a, 40 a och 42 a §§ .

Därmed bifaller riksdagen motion

2015/16:189 av Johan Forssell och Solveig Zander (M, C) yrkande 1 och

avslår proposition 2014/15:145 punkt 1 i denna del.

S tällningstagande

F örslaget att fullt underhållsstöd inte längre ska lämnas i vissa fall löser inte det grundläggande problemet med en frånvarande förälder som inte tar sitt ekonomiska ansvar fullt ut. Tvärtom riskerar förslag et att verka konfliktdri vande eftersom föräldrarna i större utsträckning förväntas ta ansvar själva för att komma överens om och sköta ekonomiska transaktioner kring underhållet. Det får anses vara bäst för barnen om konflikter mellan föräldrarna kan mot verkas i så hög utsträckning som möjligt. Reglerna om underhållsbidrag är relativt komplicerade , och många väljer det tryggare underhållsstödet framför högre men mindre säkra belopp. Att låta en domstol besluta om underhållet är oftast tidskrävande , dyrt och osäker t . Förslaget bör därför avslås.

2.

Underhållsstöd, punkt 2 (M, C)

av Johan Forssell (M), Mikael Cederbratt (M), Lars-Arne Staxäng (M), Lotta Finstorp (M) och Fredrik Christensson (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2015/16:189 av Johan Forssell och Solveig Zander (M, C) yrkande 2 och

2015/16:3225 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkande 8 och

avslår motionerna

2015/16:256 av Emma Henriksson m.fl. (KD) yrkandena 1–5,

2015/16:2569 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 36 och

2015/16:3123 av Linus Bylund m.fl. (SD).

Ställningstagande

Så länge det finns två helt olika sätt att reglera underhåll, som baseras på olika beräkningsgrunder och lagar, kommer det att finnas ekonomiska incitament för föräldrar att välja det ena sättet framför det andra. Detta riskerar att vara konfliktdrivande för föräldrar eller leda till att barnet missgynnas ur ett eko nomiskt perspektiv. Det får anses vara bäst för barnen om konflikter mellan föräldrarna kan motverkas i så hög utsträckning som möjligt och att barnet får rätt underhåll. E n utredning bör därför tillsättas senast den 1 juni 2016 med uppdrag att lämna förslag på de lagändringar som behövs för att göra om dagens konstruktion med underhållsbidrag och underhållsstöd .

3.

Underhållsstöd, punkt 2 (SD)

av Linus Bylund (SD) och Paula Bieler (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2015/16:3123 av Linus Bylund m.fl. (SD) och

avslår motionerna

2015/16:189 av Johan Forssell och Solveig Zander (M, C) yrkande 2,

2015/16:256 av Emma Henriksson m.fl. (KD) yrkandena 1–5,

2015/16:2569 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 36 och

2015/16:3225 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkande 8.

Ställningstagande

Underhållsstödet behövs eftersom den förälder som är berättigad till under hållsbidrag annars i många fall skulle kunna riskera att bli utan pengar , exem pelvis då den betalningsskyldig a föräldern är på ekonomiskt obestånd eller av andra skäl inte sköter inbetalningarna. D et är dock viktigt att minimera antalet föräldrapar som använder Försäkringskassan som mellanhand för ut betalning av underhållsstöd. E konomiska incitament, t .ex. en kännbar admi nistrativ av gift för den bidragsskyldig a föräldern, skulle kunna förbättra situ ationen avse värt. Det bör d ärför utred as hur man på ett effektivt sätt kan få fler föräldrar att hantera utbetalning en av underhållsbidrag utan inblandning av Försäk ringskassan .

4.

Underhållsstöd, punkt 2 (KD)

av Roland Utbult (KD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2015/16:256 av Emma Henriksson m.fl. (KD) yrkandena 1–5 och

2015/16:2569 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 36 och

avslår motionerna

2015/16:189 av Johan Forssell och Solveig Zander (M, C) yrkande 2,

2015/16:3123 av Linus Bylund m.fl. (SD) och

2015/16:3225 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkande 8.

Ställningstagande

Regeringens förslag som syftar till att fler föräldrar ska reglera underhållet direkt emellan sig är positivt. Men det är v iktigt att regeringen noga följer upp effekterna , bl.a. om fler föräldrar kan reglera underhållet direkt emellan sig och om det är vanligt att ett indraget underhållsstöd följs av en ny ansökan om underhållsstöd. H ur barnens ekonomiska situation påverkas på såväl lång som kort sikt bör också följas upp noga . E n enstaka månads utebliven betalning kan få stora konsekvenser inte minst för de ekonomiskt allra mest utsatta barnen. Dessutom bör en uppföljning avse hur förslagen påverkar utvecklingen vad gäller konflikter mellan föräldrarna efter separation och om de föreslagna änd ringarna får motsatt verkan och i stället verkar konfliktdrivande . Enligt S ärle vandeutredningens betänkande har ungefär en tiondel av dessa föräldrar bety dande svårigheter att samarbeta.

Vid ett visst tillfälle hade ca 7 000 bidragsskyldiga en väsentligen för säm r ad aktuell inkomst jämfört med den taxerade inkomsten. För att undvika att föräldrar hamnar hos kronofogden bör återbetalningsskyldigheten för under hållsstödet därför beräknas på ett mer aktuellt belopp och ta hänsyn till för ändrade inkomster. Detta är viktigt eftersom barnets ekonomiska situation på verkas av situationen hos båda föräldrarna . Det bör även införas en möjlighet för umgängesföräldrar som genomgår löneutmätning för skulder hos krono fogden att förbehålla sig kostnader för barnets uppehälle. Det är inte i barnets intresse att umgänget med den en a föräldern begränsas på grund av ekono miska skäl .

Det finns en risk för att bidragsskyldiga föräldrar medvetet kommer att släpa efter med sina betalningar för att förhindra att underhållsstödet dras in. Detta kan medföra allvarliga konsekvenser för det barn som berörs. Rege ringen bör därför återkomma med förslag till sanktioner mot den förälder som på detta sätt undviker att fullt ut ta sitt försörjningsansvar.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2014/15:145 Ökad reglering av barns underhåll utanför underhållsstödet:

1. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken.

2. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i utsökningsbalken.

Följdmotionerna

2015/16:189 av Johan Forssell och Solveig Zander (M, C):

1. Riksdagen avslår regeringens proposition i de delar som avser förslaget att fullt underhållsstöd inte längre ska lämnas om den bidragsskyldiga föräldern under minst sex månader i följd, i rätt ordning, till Försäkringskassan har betalat det belopp som har bestämts enligt 19 kap. 16–18 och 21–27 §§ socialförsäkringsbalken.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en utredning ska tillsättas senast den 1 juni 2016 med uppdrag att lämna förslag på de nödvändiga lagändringar som behövs för att göra om dagens konstruktion med underhållsbidrag och underhållsstöd i enlighet med vad som specificeras i motionen och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:256 av Emma Henriksson m.fl. (KD):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återbetalningen av underhållsstödet ska baseras på en mer aktuell inkomst för den som är underhållsskyldig och tillkännager detta för regeringen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förbehållsbelopp för umgängesförälder vid löneutmätning och tillkännager detta för regeringen.

3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av uppföljning av hur lagändringen påverkar konflikter mellan föräldrarna och tillkännager detta för regeringen.

4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av uppföljning av hur lagändringen påverkar den ekonomiska situationen för barn i de ekonomiskt mest utsatta familjerna på såväl kort som lång sikt och tillkännager detta för regeringen.

5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om sanktioner mot föräldrar som underlåter att fullfölja sitt försörjningsansvar, och riksdagen tillkännager detta för regeringen.

Motioner från allmänna motionstiden 2015/16

2015/16:2569 av Andreas Carlson m.fl. (KD):

36. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återbetalningen av underhållsstödet ska baseras på en mer aktuell inkomst för den som är underhållsskyldig, och riksdagen tillkännager detta för regeringen.

2015/16:3123 av Linus Bylund m.fl. (SD):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur utbetalning av underhållsstöd kan ske utan inblandning av Försäkringskassan och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:3225 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M):

8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en utredning av förändring av underhållsstödet och tillkännager detta för regeringen.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag