Bet. 2015/16:SfU9

Socialförsäkringsutskottet s betänkande

2015/16 : SfU9

Riksrevisionens rapport om aktivitetsersättning

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utsko ttet regeringens skrivelse 20 15/16:37 Riks revisionens rapport om aktivitetsersättning och två följd motioner .

Riksrevisionens övergripande slutsats i granskningsrapporten Aktivitets ersättning – e n ersättning utan aktivitet? (R i R 2015:7) är att syftet med aktivi tetsersättningen inte uppnås och att ersättningen inte lever upp till riksdagens och regeringens mål om ett aktivt förhållningssätt för unga med nedsatt arbets förmåga.

I skrivelsen redovisar regeringen dels sin bedömning av de iakttagelser som Riksrevisionen har gjort i rapporten, dels vilka åtg ärder som har vidtagits el l e r som kommer att vidtas med anledning av rapporten.

Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionerna och lägger skrivelsen till handlingarna.

I betänkandet f inns två reservationer (M, C, L ).

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Utskottets överväganden

Granskning av aktivitetsersättningen

Reservationer

1. Aktivitetsersättningen, punkt 1 (M, C)

2. Aktivitetsersättningen, punkt 1 (L)

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Skrivelsen

Följdmotionerna

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.

Aktivitetsersättningen

Riksdagen avslår motionerna

2015/16:3266 av Solveig Zander och Johan Forssell (C, M) och

2015/16:3267 av Emma Carlsson Löfdahl m.fl. (FP).

Reservation 1 (M, C)

Reservation 2 (L)

2.

Skrivelsen

Riksdagen lägger skrivelse 2015/16:37 till handlingarna.

Stockholm den 8 december 2015

På socialförsäkringsutskottets vägnar

Fredrik Lundh Sammeli

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Fredrik Lundh Sammeli (S), Johan Forssell (M), Carina Ohlsson (S), Mikael Cederbratt (M), Phia Andersson (S), Markus Wiechel (SD), Lars-Arne Staxäng (M), Yilmaz Kerimo (S), Solveig Zander (C), Rickard Persson (MP), Lotta Finstorp (M), Kerstin Nilsson (S), Linus Bylund (SD), Emma Carlsson Löfdahl (L), Aron Modig (KD), Teresa Carvalho (S) och Christina Höj Larsen (V).

Redogörelse för ärendet

I betänkandet behandlar utskottet regeringens skrivelse 2015/16:37 Riksre visionens rapport om aktivitetsersättning. Två motioner har väckts med anled ning av skrivelsen. En redovisning av behandlade förslag finns i bilagan.

Riksrevisionen har granskat om systemet med aktivitetsersättningen är e ffektivt för att aktivera unga med långvarigt nedsatt arbetsförmåga. Riksre visionen överlämnade sin gran skningsrapport till riksdagen i april 2015. Där efter överlämnade riksdagen rapporten till regeringen.

Riksrevisionen redogjorde för den aktuella granskningen vid utskottets sammanträde den 2 juni 2015.

Under ärendets beredning har Folkpartiet (FP) bytt namn till Liberalerna (L).

Utskottets överväganden

Granskning av aktivitetsersättning en

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionerna och lägger skrivelse 2015/16:37 till handlingarna.

Riksrevisionens rapport

Riksrevisionens syfte har varit att gra nska om systemet med aktivitets ersätt ning är effektivt för att aktivera ung a med långvarigt nedsatt arbets förmåga. Avsikten med att införa aktiv itetsersättning som ersättnings form var bl.a. att genom aktivering ge unga personer med funktions nedsättning en ökad grad av självständighet.

Riksrevisionens övergripande slutsats är att syftet med aktivitetsersätt ningen inte uppnås. Ersättningen lever inte upp till riksdagens och regeringens mål om ett aktivt förhållningssätt för unga med nedsatt arbetsförmåga. Riks revisionen bedömer att regeringen har varit alltför passiv i sin styrning, trots uppenbara och sedan länge påtalade problem i det nuvarande system et med aktivi tetsersättningen.

I övrigt visar rapporten att det behov av insatser som i dagsläget finns för gruppen med aktivitetsersät tning inte motsvaras av utbudet; framför allt sak nas insatser för unga med aktiv itetsersättning som står långt i från arbetsmark naden. Försäkringskassan bedöms inte ha fullgjort sitt samordningsuppdrag då många personer med aktivitetsersättning saknar insatser. Det finns även problem med samordning mellan aktörerna. Det förstärkta samarbetet mellan För säkringskassan och Arbetsförmedlingen förefaller fungera väl i stora delar av landet, men det fungerar sämre på större orter än på mindre. Vidare visar granskningen att det saknas ekonomiska incitament för unga med aktivitets ersättning att lämna ersättningen för studier, vilket skapar inlåsningseffekter i systemet. Slutligen finner Riksrevisionen att den tidsbegränsade ersättningen skapar onödig oro för personer med permanent nedsatt arbetsförmåga. Det finns såväl etiska som administrativa och ekonomiska skäl som talar för att ge beslut för en längre tidsperiod i fråga om personer som efter noggrann pröv ning har bedömts ha en permanent nedsatt arbetsförmåga.

M ed anledning a v rapportens övergripande slutsats riktar Riksrevisionen rekommendationer till regeringen respektive Försäkringskassan. Riksre visionen rekommenderar regeringen att se över dels ansvariga aktörers uppdr ag när det gäller samordning av insatser till pe rsoner med aktivitetsersättning , dels möjligheten att öka de ekonomiska incitamenten , dels möjlig heten till längre beslutsperioder och differentierade ersättningsnivåer . Riksre visionen rekommen derar Försäkringskassan att lyft a fram uppfölj - ni ngen i samordningsuppdraget och utveckla statistik över relevanta resultatmått samt att informera om de ekonomiska incitamenten kring aktivitetsersättningen .

Regeringens skrivelse

Regeringen delar i huvudsak Riksrevisionens bedömningar och instämmer i slutsatsen att det finns problem i det nuvarande systemet med aktivitetsersätt ning. Det är enligt regeringen angeläget att bryta utvecklingen med ett ökande antal personer som har aktivitetsersättning. De personer som har förutsätt ningar för det ska få bra stöd för att kunna få eller återfå arbetsförmåga. I likhet med Riksrevisionen anser regeringen att det kan finnas etiska och administra tiva skäl för att se över möjligheten att få längre beslutsperioder. Det finns visserligen redan i dag vissa möjligheter till vilande aktivitetsersättning vid studier, men regeringen delar bedömningen att incitamenten till viss del kan ha en återhållande effekt. Det hade enligt regeringen varit intressant om redo visningen hade inkluderat kommunernas samtliga insatser på området, och inte enbart daglig verksamhet. Ett stort antal sysselsättningsfrämjande insatser erbjuds exempelvis av kommunerna inom ramen för socialtjänsten.

När det gäller åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser näm ner regeringen bl.a. följande. En översyn av regelverket för aktivitetsersätt ningen pågår för närvarande inom Regeringskansliet . B eslutsperiodernas längd och incitamenten att gå över till arbete och studier är frågor som ska analyseras . E n nationell samordnare för unga som varken arbetar eller stude rar kommer att tillsättas av regeringen för att arbeta med förbättrad samver kan mellan myndigheter, kommuner, landsting och organisationer på nationell, regional och lokal nivå kring insatser för denna grupp. Vidare har regeringen tillsatt en delegation för större genomslag för arbetsmarknads politiska insatser mot ungdomsarbetslöshet på lokal nivå. Delegationen bedöms kunna bidra till att fler personer med aktivitetsersättning ska få bättre möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden.

Regeringen nämner också de satsningar som görs i budgetpropositionen för 2016 som be rör unga med aktivitetsersättning. D e statliga medlen till samordningsförbu nden föreslås öka med 59 mil joner kronor per år fr.o.m. 2016. Vidare föreslås att 300 miljoner kronor ska tillföras under 2016 för att fler personer ska kunna få arbete inom Samhall AB och för att arbetslösheten i målgruppen ska minska. För att fler personer ska kunna få en anställning med lönestöd föreslår regeringen vidare en satsning på särskilt introduktions- och uppföljningsstöd (SIUS). Slutligen föreslår regeringen en s atsning för åren 2016–2019 inom området psykisk ohälsa . Varje år ska 280 miljoner kronor satsas i syfte att möta den ökande ohälsan bland barn och unga vuxna t.o.m. 30 år .

Motionerna

I motion 2015/16:3266 av Solveig Zander (C) och Johan Forssell (M) anförs att de ekonomiska trygghetssystemen bör ses över i syfte att stärka de ekono miska incitamenten att gå vidare från aktivitetsersättning till studier och arbete. I dagens syste m finns inlåsningseffekter och p ersoner som har sjuk- eller aktivitetsersättning måste enligt motionärerna få bättre förutsättningar att bryta sitt utanförskap.

Emma Carls s on Löfdahl m.fl. (FP ) begär i kommittémotion 2015/16:3267 ett tillkännagivande om att studiemedel i stället för aktivitetsersättning bör utgå vid förlängd skolgång. Akti vitetsersättningen bör endast omfatta de som inte har något annat alternativ .

Utskottets ställningstagande

Ett av de bakomliggande syftena med att införa aktivitetsersättning var att ersättningsform en ska stimulera till aktivitet uta n att den ekonomiska trygg heten påverkas. Det är enligt utskottet s mening vikt igt att aktivitetsersätt ningen i praktiken lever upp till dess a avsikter och att det finns ett aktivt för hållningssätt för unga med nedsatt arbetsförmåga . Av skrivelsen framgår att regeringen kom mer att verka för en fortsatt utveckling när det gäller samordning, insatser och stöd till unga kvinnor och män med aktivitetsersättning .

Utskottet kan också konstatera att regeringen, som i huvudsak delar Riks revisionens bedömningar, aviserar ett antal åtgärder som syftar till förbättringar för gruppen unga som har aktivitetsersättning . En rad s atsningar riktade till gruppen görs i 2016 års budgetproposition , där regeringen ä ven föreslår å tgärder för att förebygga behovet av aktivitetsersättning.

Utskottet lägger stor vikt vid frågan om incitament för att gå över från aktivitetsers ä ttning till studier och arbete. Det finns redan i dag en möj lighet för en person med s.k. vilande aktivitetsersättning att pröva att börja arbeta utan att den grundläggande rätten till aktivitetse rsättning påverkas. Incitament för att övergå till arbete och studier är en av de frågor som analyseras i d en pågående översynen av regelverket för aktivitetsersättning en . Utskottet kommer at t följa resultatet av översynen och utgår från att regeringen så snart det är möjligt återkommer till riksdagen i frågan. Mot bak grund av den pågående översynen ser utskottet inte skäl för riksdagen att nu göra ett tillkännagivande till regeringen . Utskottet avstyrker därmed motion 2015/16:3266 (C, M).

När det gäller frå ga n om beviljande av studiemedel i stället för aktivitets e rsättning vid förlängd skolgång har utskottet nyligen behandlat et t liknande motionsyrkande i betänkande 2015/16:SfU1. Där hänvisade utskottet till betänkandet Moderniserad studiehjälp (SOU 2013:52) , som föreslår en succes siv avveckling av den del av aktivitetsersättningen som beviljas på grund av förlängd skolgång . Utskottet anförde att den pågående beredningen i Rege ri ngskansliet bör avvaktas. Utskottet ser inte nu skäl att göra en annan bedömning. M otion 2015/16:3267 (FP) avstyrks därför .

Utskottet föreslår att riksdagen lägge r skrivelsen till handlingarna.

Reservationer

1.

Aktivitetsersättningen, punkt 1 (M, C)

av Johan Forssell (M), Mikael Cederbratt (M), Lars-Arne Staxäng (M), Solveig Zander (C) och Lotta Finstorp (M).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2015/16:3266 av Solveig Zander och Johan Forssell (C, M) och

avslår motion

2015/16:3267 av Emma Carlsson Löfdahl m.fl. (FP).

Ställningstagande

Personer med sjuk- eller aktivitetsersättning måste få bättre förutsättningar att bryta sitt utanförskap. I dagens system finns inlåsningseffekter som bl.a. visar sig då en person med aktivitetsersättning påbörjar studier på deltid eller börjar söka arbete. För att förändra situationen bör en översyn göras av trygghetssystemen för att stärka de ekonomiska incitamenten att gå vidare från exempelvis aktivitetsersättning till studier och arbete. D e ekono miska trygghetssystemen måste uppmuntra fler att gå från sjukdom till jobb eller utbildning, att få ett sammanhang och en egen försörjning.

2.

Aktivitetsersättningen, punkt 1 (L)

av Emma Carlsson Löfdahl (L).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2015/16:3267 av Emma Carlsson Löfdahl m.fl. (FP) och

avslår motion

2015/16:3266 av Solveig Zander och Johan Forssell (C, M).

Ställningstagande

Flera rapporter har visat att aktivitetsersättning för förlängd skolgång alltför ofta övergår i aktivitetsersättning för nedsatt arbetsförmåga utan att arbetsför mågan prövats ordentligt. Med utgångspunkt i förslagen i betänkande t Moderniserad studiehjälp ( SOU 2013:52 ) bör u nga som på grund av funktionsnedsättni ng behöver förlängd skolgång få ersättning från studiemedelssystemet, inte aktivitetsersättning. Regeringen bör snarast återkomma med förslag i enlighet med det anförda.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Skrivelsen

Regeringens skrivelse 2015/16:37 Riksrevisionens rapport om aktivitetsersättning

Följdmotionerna

2015/16:3266 av Solveig Zander och Johan Forssell (C, M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över de ekonomiska trygghetssystemen i syfte att stärka de ekonomiska incitamenten att gå vidare från aktivitetsersättning till studier och arbete och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:3267 av Emma Carlsson Löfdahl m.fl. (FP):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om studiemedel i stället för aktivitetsersättning vid förlängd skolgång och tillkännager detta för regeringen.