Bet. 2015/16:SkU16

Skatteutskottet s betänkande

2015/16 : SkU16

Inkomstskatt

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet motioner som anknyt er till inkomstbeskatt ningen av fysiska personer. Motionerna gäller skatte skala och grundavdrag, fritidsledare, försvarsanställda, bosparande, experts katten, personal vårds förmåner, personal optioner, bilförmån, rese av drag, avdrag för hälsofrämjande åt gärder, HUS-avdrag, gåvor till ideella ända mål, pensions sparande och ut hyr ning av bostäder .

Utskottet avstyrker motionerna .

I betänkandet finns 17 r eservationer ( M, SD, C, V, L, KD ) och ett särskilt yttrande (V) .

Behandlade förslag

Cirka 140 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2015/16 .

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Utskottets överväganden

Skatteskala, grundavdrag m.m.

Expertskatten

Personalvårdsförmåner

Personaloptioner

Bilförmån

Reseavdrag m.m.

Hälsofrämjande åtgärder

HUS-avdraget

Gåvor till ideell verksamhet

Pensionssparande

Uthyrning av bostäder

Reservationer

1. Skatteskala, grundavdrag m.m., punkt 1 (M)

2. Skatteskala, grundavdrag m.m., punkt 1 (SD)

3. Skatteskala, grundavdrag m.m., punkt 1 (C)

4. Skatteskala, grundavdrag m.m., punkt 1 (L)

5. Expertskatten, punkt 2 (L)

6. Personaloptioner, punkt 4 (M, C, L, KD)

7. Personaloptioner, punkt 4 (SD)

8. Bilförmån, punkt 5 (C)

9. Reseavdrag m.m., punkt 6 (C)

10. Reseavdrag m.m., punkt 6 (V)

11. Reseavdrag m.m., punkt 6 (L)

12. Reseavdrag m.m., punkt 6 (KD)

13. HUS-avdraget, punkt 8 (M)

14. HUS-avdraget, punkt 8 (SD)

15. HUS-avdraget, punkt 8 (C)

16. HUS-avdraget, punkt 8 (KD)

17. Gåvor till ideell verksamhet, punkt 9 (KD)

Särskilt yttrande

HUS-avdraget, punkt 8 (V)

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden 2015/16

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.

Skatteskala, grundavdrag m.m.

Riksdagen avslår motionerna

2015/16:448 av Teres Lindberg (S),

2015/16:652 av Lennart Axelsson (S),

2015/16:801 av Annelie Karlsson (S) yrkandena 1 och 2,

2015/16:1020 av Lennart Axelsson och Eva-Lena Jansson (båda S) yrkandena 1 och 2,

2015/16:1072 av Jan R Andersson och Johan Hultberg (båda M),

2015/16:1115 av Boriana Åberg (M),

2015/16:1159 av Patrick Reslow (M),

2015/16:1208 av Lars-Arne Staxäng (M) yrkandena 1 och 2,

2015/16:1448 av Johan Nissinen (SD),

2015/16:1457 av Erik Bengtzboe (M) yrkande 6,

2015/16:1610 av Sten Bergheden (M) yrkande 4,

2015/16:1620 av Sten Bergheden (M) yrkandena 1 och 2,

2015/16:1680 av Finn Bengtsson och Annicka Engblom (båda M),

2015/16:1689 av Edward Riedl (M),

2015/16:1712 av Finn Bengtsson och Jan Ericson (båda M),

2015/16:1718 av Finn Bengtsson m.fl. (M),

2015/16:1800 av Johan Nissinen (SD),

2015/16:1908 av Isabella Hökmark (M),

2015/16:1912 av Betty Malmberg och Erik Bengtzboe (båda M) yrkandena 1 och 3,

2015/16:2037 av Sven-Olof Sällström (SD),

2015/16:2165 av Ann-Christin Ahlberg m.fl. (S),

2015/16:2249 av Jan Björklund m.fl. (FP) yrkande 2,

2015/16:2275 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) yrkande 8,

2015/16:2277 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) yrkande 7,

2015/16:2299 av Ulrika Karlsson i Uppsala (M),

2015/16:2371 av Anders W Jonsson m.fl. (C) yrkande 1,

2015/16:2400 av Solveig Zander m.fl. (C) yrkande 4,

2015/16:2565 av Finn Bengtsson (M),

2015/16:2599 av Margareta B Kjellin och Ulf Berg (båda M) yrkande 2,

2015/16:2609 av Sofia Fölster (M) yrkande 1,

2015/16:2610 av Sofia Fölster (M),

2015/16:2663 av Cecilia Widegren m.fl. (M, C, KD) yrkande 2 och

2015/16:3210 av Ola Johansson m.fl. (C) yrkande 2.

Reservation 1 (M)

Reservation 2 (SD)

Reservation 3 (C)

Reservation 4 (L)

2.

Expertskatten

Riksdagen avslår motion

2015/16:3055 av Mats Persson m.fl. (FP).

Reservation 5 (L)

3.

Personalvårdsförmåner

Riksdagen avslår motionerna

2015/16:45 av Jonas Jacobsson Gjörtler (M),

2015/16:285 av Christina Örnebjär och Bengt Eliasson (båda FP),

2015/16:718 av Emma Hult och Niclas Malmberg (båda MP),

2015/16:1089 av Anders Hansson och Ann-Charlotte Hammar Johnsson (båda M),

2015/16:1198 av Lotta Finstorp (M),

2015/16:1253 av Helena Bouveng (M),

2015/16:1722 av Jesper Skalberg Karlsson och Ida Drougge (båda M),

2015/16:1723 av Åsa Coenraads (M),

2015/16:1748 av Ulrika Heindorff (M),

2015/16:1792 av Nina Kain (SD),

2015/16:1930 av Krister Hammarbergh (M) yrkandena 1 och 2,

2015/16:2373 av Solveig Zander (C),

2015/16:2462 av Kristina Yngwe (C) yrkande 3,

2015/16:2471 av Gunilla Nordgren (M),

2015/16:2725 av Cecilia Widegren (M) yrkande 6,

2015/16:2749 av Cecilia Widegren (M) och

2015/16:3169 av Hanna Wigh (SD) yrkande 2.

4.

Personaloptioner

Riksdagen avslår motionerna

2015/16:1048 av Jessica Rosencrantz (M) yrkande 5,

2015/16:1189 av Lars Hjälmered m.fl. (M, C, FP, KD) yrkande 1,

2015/16:1336 av Margareta Cederfelt (M),

2015/16:1734 av Christian Holm Barenfeld (M),

2015/16:2243 av Per Åsling m.fl. (C, M, FP, KD),

2015/16:2260 av Said Abdu m.fl. (FP) yrkande 3,

2015/16:2368 av Anders W Jonsson m.fl. (C) yrkande 7,

2015/16:2445 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 3,

2015/16:2448 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 2,

2015/16:2455 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 7,

2015/16:2855 av Josef Fransson m.fl. (SD) yrkande 3 och

2015/16:3207 av Penilla Gunther m.fl. (KD) yrkandena 8 och 15.

Reservation 6 (M, C, L, KD)

Reservation 7 (SD)

5.

Bilförmån

Riksdagen avslår motionerna

2015/16:2124 av Karin Svensson Smith och Rasmus Ling (båda MP) yrkandena 4 och 5, båda i denna del,

2015/16:2371 av Anders W Jonsson m.fl. (C) yrkande 29,

2015/16:2950 av Jan R Andersson (M) och

2015/16:2951 av Jan R Andersson och Jörgen Andersson (båda M) yrkandena 1 och 2.

Reservation 8 (C)

6.

Reseavdrag m.m.

Riksdagen avslår motionerna

2015/16:756 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 9,

2015/16:929 av Rickard Nordin (C) yrkandena 1 och 2,

2015/16:1041 av Edward Riedl och Lotta Finstorp (båda M),

2015/16:1206 av Lotta Finstorp (M),

2015/16:1705 av Anders Schröder m.fl. (MP),

2015/16:1934 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkande 15,

2015/16:2124 av Karin Svensson Smith och Rasmus Ling (båda MP) yrkandena 4 och 5, båda i denna del,

2015/16:2249 av Jan Björklund m.fl. (FP) yrkande 16,

2015/16:2812 av Jesper Skalberg Karlsson (M),

2015/16:2952 av Jan R Andersson (M) och

2015/16:3208 av Anders Åkesson m.fl. (C) yrkande 17.

Reservation 9 (C)

Reservation 10 (V)

Reservation 11 (L)

Reservation 12 (KD)

7.

Hälsofrämjande åtgärder

Riksdagen avslår motionerna

2015/16:1688 av Edward Riedl (M),

2015/16:1690 av Edward Riedl (M),

2015/16:1708 av Finn Bengtsson (M),

2015/16:2291 av Lars-Axel Nordell (KD),

2015/16:2576 av Thomas Finnborg (M) och

2015/16:2670 av Cecilia Widegren (M).

8.

HUS-avdraget

Riksdagen avslår motionerna

2015/16:1039 av Jessica Rosencrantz (M),

2015/16:1040 av Edward Riedl (M),

2015/16:1207 av Sten Bergheden och Lotta Finstorp (båda M) yrkande 2,

2015/16:1213 av Said Abdu (FP),

2015/16:1280 av Jan Ericson (M),

2015/16:1452 av Johan Nissinen (SD),

2015/16:1461 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M) yrkande 2,

2015/16:1465 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson och Thomas Finnborg (båda M),

2015/16:1564 av Cecilie Tenfjord-Toftby (M) yrkande 2,

2015/16:1981 av Per-Ingvar Johnsson och Eskil Erlandsson (båda C),

2015/16:1991 av Désirée Pethrus m.fl. (KD) yrkande 3,

2015/16:2039 av Roger Hedlund och Mikael Eskilandersson (båda SD) yrkande 11,

2015/16:2277 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) yrkande 13,

2015/16:2361 av Annika Qarlsson och Per Lodenius (båda C) yrkandena 1 och 2,

2015/16:2431 av Annika Qarlsson m.fl. (C) yrkande 4,

2015/16:2455 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 6,

2015/16:2579 av Sofia Fölster (M),

2015/16:2692 av Andreas Carlson (KD),

2015/16:2717 av Cecilia Widegren (M) yrkandena 1–5,

2015/16:2923 av Lotta Olsson och Lotta Finstorp (båda M),

2015/16:2966 av Jan R Andersson (M),

2015/16:3026 av Helena Lindahl (C),

2015/16:3148 av Robert Halef m.fl. (KD) yrkande 37 och

2015/16:3225 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkande 3.

Reservation 13 (M)

Reservation 14 (SD)

Reservation 15 (C)

Reservation 16 (KD)

9.

Gåvor till ideell verksamhet

Riksdagen avslår motionerna

2015/16:1936 av Sofia Damm m.fl. (KD) yrkande 16,

2015/16:2252 av Mikael Oscarsson (KD),

2015/16:2258 av Lars-Axel Nordell m.fl. (KD) yrkandena 2, 12 och 20,

2015/16:2823 av Mikael Oscarsson m.fl. (KD) yrkande 10 och

2015/16:3219 av Mikael Oscarsson (KD) yrkandena 1 och 2.

Reservation 17 (KD)

10.

Pensionssparande

Riksdagen avslår motionerna

2015/16:40 av Jonas Jacobsson Gjörtler (M) och

2015/16:1123 av Erik Ottoson (M).

11.

Uthyrning av bostäder

Riksdagen avslår motionerna

2015/16:459 av Marianne Pettersson (S),

2015/16:1655 av Erik Bengtzboe (M) och

2015/16:2019 av Markus Wiechel (SD) yrkande 28.

Stockholm den 25 februari 2016

På skatteutskottets vägnar

Per Åsling

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Per Åsling (C), Niklas Wykman (M), Sara Karlsson (S), Helena Bouveng (M), Peter Persson (S), Anna Hagwall (SD), Cecilie Tenfjord-Toftby (M), Hannah Bergstedt (S), Rasmus Ling (MP), Anette Åkesson (M), Adnan Dibrani (S), David Lång (SD), Mats Persson (L), Daniel Sestrajcic (V), Larry Söder (KD), Patrik Lundqvist (S) och Leif Jakobsson (S).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Riksdagen har behandlat förslag om inkomst beskattningen under höstens be redning av statsbudgeten för 2016 (prop. 2015/16:1, bet. 2015/16:FiU1, yttr. 2015/16:SkU1y).

I detta betänkande behandlar skatteutskottet de kvarvarande motion er frå n den allmänna motionstiden 2015 /16 som tar upp frågor med anknyt ning till beskattningen av fysiska personer. Motionerna innehåller förslag som rör skatte skala och grundavdrag, fritidsledare, försvarsanställda, bosparande, expert skatten, personalvårdsförmåner, personal optioner, bilförmån, rese av drag, avdrag för hälsofrämjande åtgärder, HUS-avdrag, gåvor till ideella ända mål, pensions sparande och uthyrning av bostäder .

Motionsyrkandena återges i förteckningen över behandlade förslag, se bi laga.

Folkpartiet l iberalerna bytt e namn till Liberalerna under sitt landsmöte den 20– 22 november 2015.

Utskottets överväganden

Skatteskala, grundavdrag m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motions yrkanden om skattepolitikens inriktning, skatte ska lan, grundavdrag m.m.

Jämför reservationerna 1 (M), 2 (SD), 3 (C) och 4 (L).

Motionerna

I motion 2015/16: 448 av Teres Lindberg (S) anför motionären att det är d ags för en ny bred skatteöversyn för att få ett system som är långsiktigt hållbart över flera mandatperioder. Översynen bör hantera be skattning av arbete, företag och kapital, inklusive ränteavdragen . Den bör ta hänsyn inkomst klyftorna och ha en bred för ankring bland medborgarna.

I motion 2015/16: 652 av Lennart Axelsson (S) anförs att beloppsgränsen för avdraget för övriga utgifter gör att kostnads ersättning ar till familje hems föräldrar blir beskattade. Reglerna om kostnadsersättning till sociala frivillig arbetare bör enligt motionären snarast ses över och förenklas.

I motion 2015/16: 801 av Annelie Karlsson (S) yrkandena 1 och 2 före s lås att expertutredningar ska ta fram underlag som sedan kan ligga till grund för en större, parlam en tariskt samman satt skatte utred ning. Motionären anför att s katter ska tas ut på ett rättvist och effektivt sätt . K limat- och miljöskatter behövs för omställning av bl . a . energisystemet. Skattesystemet bör vidare vara enkelt och överskådligt samt vara utformat så att det förhindrar skattefusk och skatteplan ering. Möjligheter na att skjuta upp beskattnings tillfället i tid och flytta inkomster mellan olika inkomstslag bör motverkas.

I motion 2015/16: 1020 av Lennart Axel sson och Eva-Lena Jansson (båda S) yrkandena 1 och 2 anför motionärerna att en likformig beskattning av för värvsinkomster bör återinföras och att den orättvisa beskattningen av sjuka och förtids pensionerade inte bör få vänta på åtgärder, även om det innebär att takten i avvecklingen av ålders pensionärernas skatteklyfta sän ks.

I motion 2015/16: 1072 av Jan R Andersson och Johan Hultberg (båda M) anför motionärerna att d e ekonomiska villkoren för soldater i utlandstjänst bör förbättras. Ett alternativ är att se över möjligheten att införa en total inkomst skattebefrielse för svenskar i utlandstjänst eller ett särskilt skatteavdrag. Ett annat alternativ är att pröva möjligheten att införa en särskild skatt där de i utlandstjänst inte behöver betala kommunalska tt under tjänstgöringsperioden.

I motion 2015/16: 1115 av Boriana Åberg (M) föreslås en översyn av m öjlig heterna att avskaffa värn skatten. Motionären anför att e n kompetent och ambitiös arbetskraft krä ver en positiv löneutveckling efter studierna och att f öre tagare som skapar nya jobb måste premi eras.

I motion 2015/16: 1159 av Patrick Reslow (M) anför motionären att det bör vara en m ålsättning a tt värnskatten avskaffas, förutsatt att den avskaffas med hänsyn till ansvarsfulla offentliga finanser. Höga margi naleffekter på skatter stimulerar enligt motionären inte ökad arbets villighet, snarare tvärtom.

I motion 2015/16: 1208 av Lars-Arne Staxäng (M) yrkandena 1 och 2 föreslås att skattesystemet görs mer transparent så väljarna inte överskatta r hur mycket de får tillbaka av välfärden i stat en , landsting et och kommun en och att effektiviteten förstärks genom en gransk ning av hur skattebetalarnas pengar an vänds och genom att t jänstemanna an svaret återinförs .

I motion 2015/16: 1448 av Johan Nissinen (SD) anför motionären att brytpunkten för statlig skatt bör höja s i takt med inflationen. Regeringens f rysning av brytpunkten inne bär att en tredjedel av alla heltids arbetare får höjd skatt. Poliser, lärare, sjuks köterskor och barnmorskor som är kärnan i svensk välfärd får mindre incita ment att arbeta mer , och m otiva tion en att utbilda sig till dessa yrken riskerar att minska.

I motion 2015/16: 1457 av Erik Bengtzboe (M) yrkande 6 föreslås ett startjobb skatte avdrag där de första arbetsinkomsterna i livet görs skattefria för att underlätta inträdet på arbets marknaden.

I motion 2015/16: 1610 av Sten Bergheden (M) yrkande 4 föreslår motio nären ett skatteavdrag för unga under 26 år som sparar till en egen bostad.

I motion 2015/16: 1620 av Sten Bergheden (M) yrkanden a 1 och 2 föreslås att en plan tas fram för hur skatten kan sänkas för landets pensionärer. En lägre skatt för pensionärerna gör att fler klarar sig på sin pension utan att behöva söka andra stöd. Vidare bör skatterna sänkas för de pensionärer som har valt att arbeta länge efter sin pensionering.

I motion 2015/16: 1680 av Finn Bengtsson och Annicka Engblom (båda M) anför motionärerna att skatten på arbete i alla inkomst skikt bör analyseras för att försöka säkerställa på vilka nivåer skatteuttaget kan garantera att det blir en vinstaffär för alla. Det är viktigt att progressiviteten inte är så kraf tig och bryt punk ten för marginalskatter så låg att detta hämmar lusten och motiven för många att göra de extra insatser, det mer arbe te och de risktaganden som utbildning, arbete på obekväma tider och orken att föra idéer till prak tisk nytta innebär.

I motion 2015/16: 1689 av Edward Riedl (M) anför motionären att m ånga ideellt arbetande idrottsledare har kostnader förknippa de med den tid de lägger på sitt ledarskap . Han föreslår att staten visa r sin uppskattning genom att se över möjligheten att införa ett skatteavdrag för dessa kostnader.

I motion 2015/16: 1712 av Finn Bengtsson och Jan Ericson (båda M) anför motionärerna att det andra steg e t i den statliga inkomstbeskattningen bör av skaffas. Detta bör kunna göras utan några negativa effekter på Sveriges eko nomi.

I motion 2015/16: 1718 av Finn Bengtsson m.fl. (M) anförs att en försiktig hets prin cip ska tillämpas vid beräkning och uppföljning av skattehöj ningar så att stabila statsfinanser upprätthålls .

I motion 2015/16: 1800 av Johan Nissinen (SD) anförs att d e som genomför högre studier och sedan börjar jobba inom sitt tilltänkta yrke bör få skatte lättnader de första åren för att ku nna amortera av sina studielån.

I motion 2015/16: 1908 av Isabella Hökmark (M) anförs att ett avskaffande av det andra steget i den statliga inkomstskatten skulle öka Sveriges chanser att konkurrera med andra länder och stärka Sveriges ekonomi och välfärd.

I motion 2015/16: 1912 av Betty Malmberg och Erik Bengtzboe (båda M) yrkandena 1 och 3 föreslås att det andra steget i den statliga inkomstskatten avskaffas. Dessutom måste marginalskatterna enligt motionärerna bli mer jämförbara med de marginalskatter som finns i våra konkurrentländer.

I motion 2015/16: 2037 av Sven-Olof Sällström (SD) anförs att man bör utreda m öjlig heten att införa ett system med frivillig sambeskattning för äkta makar . Dagens särbeskatt ning gör att par med lika stor sam manlagd bruttoin komst kan beskattas helt olika.

I motion 2015/16: 2165 av Ann-Christin Ahlberg m.fl. (S) föreslås en över syn med syftet att den som är sjuk, arbetslös, föräldraledig eller pensionär inte ska beskattas hårdare än den som a rbetar.

I parti motion 2015/16: 2249 av Jan Björklund m.fl. (FP) yrkande 2 anförs att Sverige behöver en grön skatteväxling där skatt en på jobb sänks medan olika former av miljö- och klimatpåverkande skatter och avgifter höjs för att bryta beroendet av fossila bränslen och ta viktiga steg mot ett fossilfritt Sverige.

I kommitté motion 2015/16: 2275 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) yrkande 8 föreslås att det förstärkta jobbskatteavdraget för äldre ska gälla redan från 64 års ålder, i stället för från dagens 65 år.

I kommitté motion 2015/16: 2277 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) yrkande 7 föreslås att ett förstajobbetavdrag införs för att öka drivkrafterna till arbete genom sänkt skatt på lägre inkomster.

I kommitté motion 2015/16: 2299 av Ulrika Karlsson i Uppsala (M) föreslås att s oldater i utlandstjänst ska ha gynnsammare skatteregler än andra statligt anställda, antingen genom sänkt skatt eller genom skattebefriels e under utlandsstationering.

I parti motion 2015/16: 2371 av Anders W Jonsson m.fl. (C) yrkande 1 föreslås ett tillkännagivande om att en grön skatteväxl ing med sänkt skatt på jobb och företag och höjd skatt på miljöskadliga utsläpp och verksamheter bör främjas .

I kommitté motion 2015/16: 2400 av Solveig Zander m.fl. (C) yrkande 4 föreslås att möjligheten att sänka skatten för pensionärer med garanti pension eller låg inkomstpension bör undersökas . Motionärerna vill verka för att ingen pen sionär ska ha mindre kvar av sin pension än att man klarar sin försörjning när boende kostnad och skatt är betald a .

I motion 2015/16: 2565 av Finn Bengtsson (M) anförs att r egeringen bör se över möjligheterna till en nationell sjukvårdsskatt för en mer rättvis och jämlik sjukvård i hela landet. Detta skulle göra det enklare för fler fristående aktörer inom sjukvården att starta eget företag .

I motion 2015/16: 2599 av Margareta B Kjellin och Ulf Berg (båda M) yrkande 2 föreslås att a rbets givar avgifter na för personer över 65 år sänks så att det fortfarande lönar sig att anställa äldre och arbeta som äldre.

I motion 2015/16: 2609 av Sofia Fölster (M) yrkande 1 anförs att skatten på arbete omgående behöver sänkas så att fler kan få sitt första jobb i en växande tjänstesektor och Sveriges konkurren s kraft stärk s.

I motion 2015/16: 2610 av Sofia Fölster (M) föreslås att r iksdagen över väg er att sänka den särskilda löneskatten för äldre.

I motion 2015/16: 2663 av Cecilia Widegren m.fl. (M, C, KD) yrkande 2 anförs att r egeringen borde ha övervägt möjligheten att först utreda konse kvens erna av en höjning av inkomstskatten för äldre aktiva seniorer som vill fortsätta jobba innan en sådan genomfördes.

I kommitté motion 2015/16: 3210 av Ola Johansson m.fl. (C) yrkande 2 föreslås att ett bosparande för ungdomar införs för att skapa drivkrafter för unga att spara till en egen bostad .

Utskottets ställningstagande

S kattepolitikens främsta syfte är att finansiera den gemensamma välfärden, olika samhällsfunktioner och andra offentliga utgifter. Skatterna ska tas ut på ett sätt som är förenligt med de övergripande målen för den ekonomiska politik en . Skattepolitiken ska vid sidan om att säkra goda och stabila skatte intäkter även skapa förutsättningar för en hållbar tillväxt och hög syssel sättning, ett rättvist fördelat välstånd samt bidra till ett miljömässigt och socialt hållbart samhälle. Skattepolitiken bör därutöver utformas enligt ett antal vägledande principer. Dessa kan sammanfatt as på följande sätt .

• Ett leg itimt och rättvist skattesystem: Medborgarna och företagen ska ha ett högt förtroende för skattesystemet. Skatter ska tas ut på ett rättssäkert sätt.

• Likformiga, generella och tydliga regler: Skattereglerna ska vara generella och tydliga, utan komplicerade gränsdragningar och undantag, med breda skattebaser och likformiga skattesatser som är väl avvägda gentemot målen för den ekonomiska politiken. Skattesystemet ska också så långt som möjligt vara neutralt till människors och företags val av konsumtion och produktion. Detta bidrar till ett legitimt och rättvist skattesystem .

• Beskattning i nära an slutning till inkomsttillfället: Beskattning ska i möjligaste mån ske i nära anslutning till inkomsttillfället. En minskad förekomst av skattekrediter säkerställer svenska skatteintäkter.

• Hållba ra regler i förhållande till EU: Regelverket ska vara förenligt med EU-rätten, både i förhållande till specifika rättsakter och till bestämmelser i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt om fri rörlighet samt reglerna om statligt stöd.

Utskottet har under höstens beredning av budgeten för 2016 tillstyrkt reger ingens förslag om förändringar av inkomstbeskattningen. Pe nsionärernas förhöjda grundavdrag har förstärkts som ett första steg mot en mer likformig beskattning av pension ärer och förvärvs arbetande . Pension är uppskjuten lön men beskattas i dag hårdare än löneinkomster, eftersom pensionsinkomster inte omfattas av jobbskatte av draget. Av kost nads skäl måste skillnaden i be skatt ning tas bort i flera steg. Förstärkningen av pensionärernas förhöjda grundavdrag innebär också att s katten för personer med inkomst motsvarande full garantipensionsnivå blir lägre än för en löntagare med samma inkomst . Vidare har jobb skatte avdraget trappats av vid höga inkomster av fördelningspolitiska och offentligfinansiella skäl. Av samma skäl begränsades u ppräkningen av den nedre skikt gränsen för statlig inkomst skatt 2016 och 2017. Utskottet tillstyrkte då också regeringens förslag om att återinföra en särskild löneskatt för pen sion ärer för att öka likfor migheten i beskattningen och stärka de offentliga finanserna. Regeringen bedömde att d e äldres sysselsättning förändras i liten omfattning till följd av förslaget. De är också i fortsättningen skattemässigt gynn a de vid inkomstbeskattningen och på arbets givarsidan.

Utskottet står fortfarande bakom den inriktning av skattepolitiken som rege ringen föreslagit och är inte berett att tillstyrka motionsförslagen om för änd ringar av grundavdrag, skatteskala m.m. Inkomstbeskattningen bör också i fortsätt ningen bidra till en rättvis fördelning av de gemensamma utgift erna.

Av hänsyn till enhetligheten i regelsystemet för beskattning av inkomst av tjänst finner utskottet inte heller skäl att se över förutsättningarna för ett särskilt skatteavdrag för unga som sparar till egen bostad eller amorterar på ett studielån . Att möjliggöra för unga att flytta till eget boende är viktigt, men insatserna för att kunna förbättra dessa förutsättningar bör fokusera på ett ökat bostads byggande och att unga kommer i arbete.

I likhet med motionärerna anser utskottet att personer som åtar sig uppdrag på frivillig basis som kontaktperson, stödfamilj, övervakare, god man etc. utför ett viktigt och värdefullt arbete som bör stödjas av samhället. Utskottet är dock inte berett att föreslå särskilda undantagsregler när det gäller möjlighet till avdrag för övriga utgifter. Beloppsgränsen för övriga avdrag är generell och gäller i princip för alla som har kostnader i sitt arbete. Att skapa speciella undantagsregler för vissa grupper på skatteområdet leder till krav på att andra grupper också ska särbehandlas, vilket i längden leder till ett alltför komplicerat skattesystem.

När det gäller förslaget om en översyn av skattelagstiftningen för försvars anställda på internationellt uppdrag påminner utskottet om att samma beskatt ning sregler sedan den 1 januari 2006 gäller för alla som stationeras utomlands av en statlig myndighet. Utskottet är inte berett att överväga några särregler för Försvarsmaktens anställda.

Sambeskattning mellan makar slopades i och med skattereformen 1971. Tanken var att lika inkomst skulle beskattas på samma sätt och med samma skattesats oberoende av den skattskyldiges civilstånd. I och med slopandet av förmögenhetsskatten och den därtill knutna gamla begränsningsregeln utmönstrades de sista resterna av sambeskattning i det svenska skatte systemet. Utskottet finner inte skäl att ställa sig bakom ett förslag om återinförande av sambeskattning.

Förslaget om en nationell sjukvårdsskatt avstyrks eftersom sjukvården är landstingens ansvar.

I motionerna anförs att det behövs breda skatteöversyner för att skapa skatte regler som är långsiktigt hållbara. Utskottet delar motionärerna s uppfattning när det gäller behovet av långsiktigt hållbara skatteregler och ser därför posi tivt på de ansträng ningar som nu görs från regeringens sida att skapa breda över ens kom melser om nödvändiga förändringar inom olika om råden . R egeringen har t.ex. tagit initiativ till breda politiska samtal om hur byggtakten kan ökas och rörlighet en på bostadsmarknaden främjas . Vidare har e n överenskommelse träffats med Mode ra terna, Centerpartiet, L iberalerna och Krist demo kraterna om insatser för att säkra förmågan i det svenska mot tagandet av asylsökande och stärka etableringen av nyanlända. I dessa sa m m anhang ingå r också frågor om skattereglernas ut fo r mning. Utskottet ser mot denna bakgrund inte någon anledning till ett tillkännagivande till rege ringen om att för änd ringar på skatteområdet bör ha en bred förankring så att de blir långsiktigt håll bara .

Utskottet avstyrker de nu aktuella motionerna.

Expertskatten

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motion en om en översyn av reglerna om skattelätt nader för utländska arbetstagare.

Jämför reservation 5 (L).

Bakgrund

Bestämmelser om skattelättnader för utländska arbetstagare finns i 11 kap. 22–23 a §§ inkomstskattelagen (1999:1229 ), förkortad IL . De omfattar sedan 2001 experter, specialister, forskare och an dra nyckelpersoner samt fr.o.m. 2012 alla med en månatlig ersättning över en viss nivå.

Ett beslut om skattelättnader gäller den ersättning som betalas ut av arbetsgivaren. Beslutet innebär att endast 75 procent av lönen och annan ersätt ning av arbetet tas upp som intäkt vid beskattningen. I övrigt beskattas inkom sten enligt vanliga regler. Motsvarande underlag, dvs. 75 procent av ersätt ningen, används vid beräkningen av socialavgifterna. Det betyder att 25 procent av arbetsinkomsten blir skattefri och fri från socialavgifter.

Skattelättnaderna innebär också att vissa kostnadsersättningar från arbets givaren som är relaterade till vistelsen i Sverige är fria från beskattning. De ingår inte heller i underlaget för socialavgifter. Det gäller kostnadsersättning för flytt till och från Sverige, barns skolgång i grundskola n och gym nasieskola n eller liknande samt två hemresor per år till tidigare hemland för arbets tagaren och övriga familjemedlemmar.

Vistelsen i Sverige ska vara avsedd att pågå i högst fem år. Skattelättnaderna gäller under de tre första åren.

Skatteutskottet publicerade i april 2014 en utvärdering av effekterna av de utvidgade expertskatteregler som tr ädde i kraft den 1 januari 2012 ( 2013/14:RFR11). Huvudfokus var att undersöka hur arbetsgivarna upplever att expertskattereglerna fungerar samt att klargöra om förutsebarheten har förbättrats i och med införandet av en schablon lönenivå.

Motion en

I kommitté motion 2015/16: 3055 av Mats Persson m.fl. (FP) anför motionär erna att al lting tyder på att konkurrensen mellan länderna om utländsk spets kompetens kommer att öka . För att stärka Sverige i den globala ekonomin behövs reformer som gör det enklare att attrahera talanger och experter. Expert skattens konstruktion och funktion bör utredas för att stärka för mågan för verksamheter i Sverige att rekrytera utländska nyckelpersoner.

Utskottets ställningstagande

Utskottet h ar utvärderat effekterna av de utvidgade expert skattereg ler som trädde i kraft 2012. Syftet var att undersöka hur arbetsgivarna upplever att reglerna fungerar och klargöra om förutsebarheten förbättrats. Ut värderingen finns i 2013/14:RFR11 .

Utskottet är inte berett att tillstyrka förslaget om en översyn av expert skatten och avstyrker därför motionen.

Personalvårdsförmåner

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motio n erna om ändrade regler för personal vårds förmån er .

Bakgrund

Huvudregeln är att alla förmåner som tagits emot på grund av tjänst är skattepliktiga, om det i nte är särskilt reglerat att de är skattefri a . Förmåner värderas normalt till marknadsvärdet. I vissa fall görs värderingen schablonmässigt.

Personalvårdsförmåner ska inte tas upp som intäkt er . Med personalvårds förmåner avses enligt 11 kap. 11 och 12 §§ IL förmåner av mindre värde som riktar sig till hela personalen och som inte är en direkt ersättning för utfört arbete utan består av enklare åtgärder för att skapa trivsel i arbetet eller liknande eller lämnas på grund av sedvänja inom det yrke eller den verksamhet som det är fråga om. Som skattefria personalvårdsförmåner räknas kaffe, för friskningar och annan enklare förtäring i samband med arbetet som inte kan anses som måltid er samt möjlighet till enklare slag av motion och annan friskvård.

Exempel på skattefri motion är gymnastik, styrketräning, spinning, bowling, racketsporter som bordtenni s, tennis, badminton och squash samt lag sporter som volleyboll, fotboll, handboll och bandy. Sporter som kräver dyrare red skap eller kringutrustning som golf, segling, ridning och utförsåkning räknas enligt Skatteverkets rekommendationer inte hit. Förmåner som avser dessa sporter blir således skattepliktiga om arbetsgivaren bekostar utövande eller utrustning.

Även sådana friskvårdsaktiviteter som t.ex. taiji, qigong, kostrådgivning och information om stresshantering kan vara skattefria. Arbetsgivaren har även möjlighet att erbjuda anställda massage som skattefri förmån.

Det finns ingen fastställd beloppsgräns för hur mycket en skattefri motions- eller friskvårdsförmån högst får omfatta . Enl igt en dom från Regeringsrätten den 12 juli 2001 (mål nr 5762-1998) kan ett årskort till en gymanläggning vara en sådan skattefri personalvårdsförmån av mindre värde som är undantagen från skatteplikt. Ett årskort till gängse pris på orten är normalt skattefritt.

Utgifterna för personalkostnader är avdragsgilla för arbetsgivare. Detta gäller oavsett om kostnaderna avser en skattepliktig förmån eller inte för den anställde. Om en förmån blir skattepliktig för mottagaren räknas den som lön, vilket innebär att arbetsgivaren ska ombesörja skatteavdrag och betala arbetsgivaravgifter på beloppet.

Genom en lagändring hösten 2003 (p rop. 2002/03:123, bet. 2003/04: SkU3) förenklades reglerna genom slopande av villkoren att motionen eller friskvården ska utövas inom särskilda anläggningar eller enligt abonnemang som tecknats av arbetsgivaren och betalas direkt av denna till anläggningens innehavare. Av förenklingsskäl slopades även kraven på att förmånen ska vara av kollektiv natur eller i ringa omfattning utövas av den anställde. Efter lagändringen blir det avgörande för skattefriheten i huvudsak att motionen eller friskvården riktar sig till hela personalen, är av mindre värde och av enklare slag samt att förmånen inte får bytas mot kontant ersättning.

Motionerna

I motion 2015/16: 45 av Jonas Jacobsson Gjörtler (M) föreslås att anmälnings avgifter till motionslopp ska omfattas av reglerna om pe r sonal vårds förmån er .

I motion 2015/16: 285 av Christina Örnebjär och Bengt Eliasson (båda FP) föreslår motionärerna att ridsport ska omfattas i personalvårdsförmånerna eftersom h ästnäringen är ett viktigt verktyg för en bättre folk hälsa.

Också i motion 2015/16: 718 av Emma Hult och Niclas Malmberg (båda MP) föreslås att ridning ska ingå bland personalvårdsförmånerna.

I motion 2015/16: 1089 av Anders Hansson och Ann-Charlotte Hammar Johnsson (båda M) föreslår motionärerna att den anställde ska k unna välja fysi s k aktivitet helt fritt.

I motion 2015/16: 1198 av Lotta Finstorp (M) föreslås att r idsporten jäm ställs med andra former av friskvård som kan subventioneras av arbetsgivare.

I motion 2015/16: 1253 av Helena Bouveng (M) anför motionären a tt r egeringen bör se över hur det kan skapa s incitament för fler människor att röra sig mer och leva hälsosammare . Friskvårdsbidaget bör enligt henne omfatta fler sporter och fritids akti vi tet er än i dag.

I motionerna 2015/16: 1722 av Jesper Skalberg Karlsson och Ida Drougge (båda M) , 2015/16: 1723 av Åsa Coenraads (M), 2015/16: 1748 av Ulrika Heindorff (M) och 2015/16: 1792 av Nina Kain (SD) föreslår mot ionärerna att ridning ska jämstä llas med andra former av friskvård . Motionärerna anför att ri d ning är en sport som innefattar både motion, välmående och frisk luft.

I motion 2015/16: 1930 av Krister Hammarbergh (M) yrkande na 1 och 2 före slås att kravet på motion av enklare slag ersätts med en beloppsgräns för hur mycket en skattefri motions- eller friskvårdsförmån får kosta. Vidare föreslås att g olf jämställs med andra former av skattebefria d friskvård och motion.

I motion 2015/16: 2373 av Solveig Zander (C) föreslås en översyn för att moderniser a reglerna och se över vil ka aktiviteter som bör betraktas som motions- och friskvårdsförmån er . Tillgängligheten till olika aktiviteter blir allt större , och aktiviteterna finns allt närmare.

I motion 2015/16: 2462 av Kristina Yngwe (C) yrkande 3 före s lås att ridsporten inkluderas i friskvårdsbidraget .

I motion 2015/16: 2471 av Gunilla Nordgren (M) anför motionären att det är orimligt att ridning och golf är undantagna . Motionären föreslår att in komst skattelagen förtydligas så att S katteverket kan göra om sina tolkningar och tillämpningar för friskvårdsförmåner.

I motion 2015/16: 2725 av Cecilia Widegren (M) yrkande 6 föreslås att ridning och golf jämställs me d andra former av friskvård och motion som är skattebefriade. Också i motion 2015/16: 2749 av Cecilia Widegren (M) f ramställs ett yrkande med denna inriktning.

I motion 2015/16: 3169 av Hanna Wigh (SD) yrkande 2 begärs en utred ning av möjligheten inkludera aktiviteter med hästar i friskvård s bidraget.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill påminna om vikten av att inkomstbeskattningen av löner och förmåner hålls likformig och neutral och att avdrag för kostnader som inte har med inkomsternas förvärvande att göra i möjligaste mån undviks. Detta bör vara vägledande även när det gäller olika personalvårdsförmåner. Mot denna bakgrund anser utskottet att riksdagen i nuläget inte bör ta något initiativ till ändrade regler eller principer på detta område. Vilka sporter eller friskvårdsaktiviteter som uppfyller de krav för skattefrihet som riksdagen tidigare ställt sig bakom (prop. 2002/03:123, bet. 2003/04:SkU3) är ytterst en fråga för Skatteverket och de allmänna förvaltningsdomstolarna att bedöma.

Det bör noteras att skattefria förmåner har ett högre värde för personer med höga inkomster. Det bör därför finnas starka skäl om sådana ska införas eftersom förmånerna kan strida mot kravet på en rättvis beskattning.

Utskottet avstyrker de nu aktuella motionerna.

Personaloptioner

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motioner om ändrad beskattning av personal optioner.

Jämför reservationerna 6 (M, C, L, KD) och 7 (SD).

Bakgrund

Reglerna om beskattning av förmån av personaloption finns i 10 kap. 11 § IL . Om en anställd på grund av sin tjänst förvärvar värdepapper på förmånliga villkor från sin arbetsgivare, ska den anställde beskattas för denna förmån i inkomstslaget tjänst det beskattningsår när förvärvet sker (10 kap. 11 § första stycket IL). Om det som förvärvas inte är ett värdepapper utan en rätt att i framtiden förvärva ett värdepapper till ett i förväg bestämt pris eller i övrigt på förmånliga villkor (personaloption), tas förmånen upp som intäkt det beskattningsår när rätten utnyttjas eller överl åts (10 kap. 11 § andra stycket IL).

Personaloptionen är inte ett värdepapper (till skillnad från exempelvis en köpoption) utan ger endast en rätt att i framtiden förvärva ett värdepapper. Personaloptionen fås vanligtvis utan ersättning från arbetsgivaren eller uppdragsgivaren och har villkor som är mycket fast anknutna till anställningen. Den kan vanligtvis inte överlåtas. I jämförelse med andra optionsprogram har personaloptionen en lång löptid (upp till tio år).

Beskattning sker det beskattningsår när optionen utnyttjas till förvärv av underliggande värdepapper. Den anställde beskattas för förmånen i inkomst slaget tjänst. Förmånen utgörs av skillnaden mellan det pris som den anställde har betalat för de underliggande värdepapperen vid utnyttjandet av optionen och marknadsvärdet på de förvärvade värdepapperen.

Utredningen om skatteregler för incitamentsprogram (Fi 2014:04, dir. 2014:33 och dir. 2015:33) tillsattes i mars 2014. Syftet är att främja entre pre nörskap och jobbskapande investeringar i snabbväxande företag genom att skapa konkurrenskraftiga regler som ökar möjligheterna att attrahera och be hålla nyckelkompetens. Skattereglerna ska förbättras samtidigt som grund läggande skatterättsliga principer beaktas.

Utredningen beräknas avsluta sitt arbete senast den 15 mars 2016.

Motionerna

I motion 2015/16: 1048 av Jessica Rosencrantz (M) yrkande 5 anför motio nären att d et är viktigt att svenska nystartade företag kan erbjuda sina anställda att aktiv t ta del av företagets framgång och att svenska skatte regler uppmuntrar till detta. En översyn av dagens regler måste därför göras.

I kommitté motion 2015/16: 1189 av Lars Hjälmered m.fl. (M, C, FP, KD) yrkande 1 anför motionärerna att e tt nystartat företag s ällan har möjlighet att erbjuda marknadsmässiga löner till nyckelpersoner. För att underlätta för mindre företags rekrytering av kompetenta personer bör det bli enklare och billigare att erbjuda anställda delägarskap och incitamentsprogram. Det handlar om såväl företagens kostnader som skattevillkoren för enskilda personer. Reglerna bör bli enklare och mer konkurrenskraftiga, samtidigt som grundläggande skatterättsliga principer beaktas. Syftet är att företag ska kunna attrahera och behålla nyckelpersoner.

I motion 2015/16: 1336 av Margareta Cederfelt (M) anför motionären att S verige är ett av de länder som har högst skattesats för personaloptioner och att l änder som är kända för ett bra företagsklimat också har en låg skattesats . En sänk ning av s katt en på personaloptioner kan förväntas öka antalet jobb och bidra till ökade skatteintäkter.

I motion 2015/16: 1734 av Christian Holm Barenfeld (M) anför motionären att m indre företag och nystartade företag har behov av tydliga och effektiva incitamentsprogram så att de kan uppmuntra insatser från anställda som leder till att företaget utvecklas i positiv riktning samtidigt som den anställde tjänar på det. Syftet är att hjälpa småföretagare att behålla nyckelpersoner. Det är viktigt att framtidens regler om incitamentsprogram utformas så att dessa inte gynnar kollektivt ägande framför enskilt ägande av ett företag.

I kommitté motion 2015/16: 2243 av Per Åsling m.fl. (C, M, FP, KD) anförs att entreprenörer ibland har svårt att attrahera nödvändig kompetens. I många andra länder löser man detta problem genom olika incitamentsprogram. För att skapa fler ägarledda företag och ge fler företag möjlighet att locka rätt kompetens vill motionärerna se över hur regelverket för personaloptioner kan förbättras.

I kommitté motion 2015/16: 2260 av Said Abdu m.fl. (FP) yrkande 3 anför motionärerna att e tt nystartat företag sällan har möjlighet att erbjuda mark nads mässiga löner till nyckelpersoner samtidigt som företaget behöver attra hera kvali fi cerad personal. För att underlätta mindre företags rekry te ring av kom petenta personer bör det bli enklare och billigare att erbjuda an ställ da del ägarskap och incitamentsprogram. Det handlar om såväl före tagens kostnader som skattevillkoren för enskilda personer.

I parti motion 2015/16: 2368 av Anders W Jonsson m.fl. (C) yrkande 7 anför motionärerna att Sveriges skattesystem och institutioner bör främja en snabb utveckling, innovation och bibehållen konkurrenskraft i digitaliseringens och automatiseringens era. Detta kräver bl . a . att regler gör det lättare och inte svårare för entreprenörer att rekrytera och behålla nyckelpersoner.

I kommitté motion 2015/16: 2445 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 3 anför motionärerna att m ånga småföretagare har svårt att erbjuda marknads mässiga löner till nyckelpersoner. För att göra det lättare för de små företag en att rekryter a kompetent arbetskraft bör det bli enklare och mer konkurrens kraftigt att erbjuda anställda incitamentsprogram och delägarskap. Motionsförslag med denna inriktning finns också i kommitté motion 2015/16: 2448 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 2 och kommittémotion 2015/16: 2455 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 7 .

I kommitté motion 2015/16: 2855 av Josef Fransson m.fl. (SD) yrkande 3 anför motionärerna att det kan vara svårt för företag att knyta till sig rätt kompetens i ett tidigt skede. Kapitalförsörjningen i nystartade företag är redan i dag ofta ett hinder som resulterar i att många potentiella innovationer inte når ända fram. Finansieringsproblemen skulle dock delvis kunna avhjälpas med bättre villkor för personaloptioner, där den anställde får ta del av eventuella framtida vinster. F öretagen behöver inte erbjuda lika hög lön , och de anställda får ett extra incitament att bidra till företagets framgångar. Motionärerna vill att man utreder möjligheten att införa ett avdrag vid beskattningen av personal op tioner i nystartade företag.

I kommitté motion 2015/16: 3207 av Penilla Gunther m.fl. (KD) yrkande na 8 och 15 anförs att m ånga småföretagare jobbar långa timmar med låg lö n i tidiga skeden i nybildade företag. Företagen har sällan möjlighet att erbjuda nyckelpersoner marknadsmässiga löner. För att göra det lättare för små företag att rekryter a kompetent arbetskraft bör r egelverket förenklas och göras mer konkurrenskraftigt, samtidigt som grundläggande skatterättsliga principer beaktas, så att det blir lättare för växande företag att attrahera och behålla centrala medarbetare.

Utskottets ställningstagande

Utredningen om skatteregler för incitamentsprogram tillsattes i mars 2014. Syftet är att främja entreprenörskap och jobbskapande investeringar i snabbväxande företag genom att skapa konkurrenskraftiga regler som ökar möjligheterna att attrahera och behålla nyckel kompetens. Skattereglerna ska förbättras samtidigt som grundläggande skatterättsliga principer beaktas. Utredningen beräknas avsluta sitt arbete senast den 15 mars 2016.

Utskottet delar motionärernas inställning när det gäller syftet att stärka Sveriges konkurrenskraft, entreprenörskap och jobbskapande investeringar i företag och ser fram e mot utredningens kommande förslag . Resultatet av utredningens arbete och den kommande beredningen av utred ningens förslag bör nu avvaktas innan det kan bli aktuellt med något ställningsta ga nde från rik s dagens sida . Utskottet avstyrker därför de ak t uella motionerna.

Bilförmån

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionerna om beskattning av bilförmån och parkeringsförmån.

Jämför reservation 8 (C).

Bakgrund

En b ilförmån uppkommer när en skattskyldig för privat bruk i mer än ringa omfattning använder en bil som han eller hon får disponera på grund av anställning eller uppdrag. En b ilförmån är det även fråga om i de fall arbets givaren tillhandahåller en s.k. leasingbil eller när en skattskyldig på grund av anställning, uppdragsförhållande, medlemskap i en förening eller liknande kunnat få ett förmånligt hyresavtal. Med ringa omfattning avses att bilen används vid högst tio tillfällen per år med en sam manlagd körsträcka på högst 100 mil.

Värdet av fri och delvis fri bil exklusive drivmedel beräknas efter schablon. Bestämmelserna om värdering av bilförmån finns i 61 kap. 5–11 §§ och 18–19 b §§ IL. Schablonen, som ska motsvara samtliga kostnader utom drivmedlet, bygger på en uppskattad privat körsträcka om 1 600 mil per år. Inriktningen är alltså att tjänstebilsinnehavaren själv betalar allt drivmedel och därmed får ett incitament att köra mindre privat.

I underlaget för beräkning av värdet av bilförmånen ingår det för året fastställda prisbasbeloppet, statslåneräntan vid utgången av november månad andra året före taxeringsåret, bilmodellens nybilspris (fastställs av Skatte verket) och anskaffningskostnaden för eventuell extrautrustning (dvs. sådan utrustning som inte ingår i nybilspriset).

För s .k. miljöbilar finns regler om nedsättning av förmånsvärdet, eftersom miljöbilar i allmänhet är dyrare i inköp än andra bilar. Genom de särskilda regler som finns för miljöbilar blir förmånsvärdet ändå i vissa fall väsentligt lägre för miljöbilar än för närmast jämförbara bilar. F örmånsvärdet sätts ned enligt följande.

El- och laddhybridbilar, som kan laddas från elnätet, samt gasbilar ( inte gasol ) justeras först till en jämförbar bil utan miljöteknik. Därefter sätts förmånsvärdet ned med 40 procent, max 16 000 kronor.

Etanolbilar, elhybridbilar s om inte kan laddas från elnätet och bilar som kan köras på gasol, rapsmetylester samt övriga typer av miljöanpassade drivmedel justeras enbart ned till jämförbar bil.

Reglerna är tidsbegränsade och gäller t .o.m. inkomståret 2016. Regeringen har i budgetpropositionen för 2016 meddelat sin avsikt att under 2016 lämna förslag till riksdagen om att ytterligare förlänga reglerna med tre år, dvs. t .o.m. inkomstår et 2019. Den maximala nedsättningen kommer att begränsas till 10 000 kronor av offentligfi nansiella skäl (prop. 2015/16:1 s. 234, bet. 2015/16:FiU1).

Regeringen har tillsatt en utredning (Fi 2015:05) som ska lämna förslag på hur ett s.k. bonus–malus-system för nya lätta fordon kan utformas (dir. 2015:59). Miljöanpassade fordon med relativt låga utsläpp av koldioxid premieras vid inköpstillfället genom en bonus , medan fordon med relativt höga utsläpp av koldioxid belastas med högre skatt. Ambitionen är att de nya reg lerna ska träda i kraft den 1 januari 2017. Utredningen beräknas avsluta sitt arbete senast den 29 april 2016.

Motionerna

I motion 2015/16:2124 av Karin Svensson Smith och Rasmus Ling ( b åda MP) yrkandena 4 i denna del och 5 i denna del föreslår motionärerna att stödformer, skatter m.m. som motverkar miljömålen och upprätthåller oljeanvändningen bör identif i eras och fasas ut. De anför att det är extremt lönsamt om en del av lönen betalas ut i form av en förmånsbil i stället för i reda pengar. På bilförmånen läggs arbetsgivaravgifter , och den anställde får betala inkomstskatt, men de skatter och avgifter arbetsgivare och anställda sammantaget betalar in är mycket lägre än om den anställde i stället hade fått kontantlön för att täcka kostnaden för bilen. Konsekvensen är dels att stat en och kommun en förlorar skatteintäkter, dels att det säljs fler dyra, tunga, bränsleslukande bilar. Skattesystemet uppmuntrar till ökad miljöbelastning , och d e som gynnas privatekonomiskt är främst rika människor i storstädernas kranskommuner.

I parti motion 2015/16: 2371 av Anders W Jonsson m.fl. (C) yrkande 29 anför motionärerna att da gens system för nedsatt förmånsvärde är stelbent och kortsiktigt. Nuvarande regler gäller bara t .o.m. 2016 , vilket skapar osä ker het för dem som är i begrepp att investera i nya bilar. Förmåns beskatt ningen bör precis som fordonsbeskattning utgå från faktisk klimat påverkan i stället för teknikvalet. Det skulle gynna de bilar som ger upphov till mest klimatnytta. I väntan på att ett sådant system utreds är det dock viktigt att man förlänger det befintliga systemet med nedsättning för el- och ladd hybrider och gasbilar, vilket stimulerar en ökad försäljning av supermiljöbilar och en ökad efterfrågan på biogas.

I motion 2015/16: 2950 av Jan R Andersson (M) anför motionären att beskattningen av förmån en fri parkering vid jobbet gör att garageplatser står tomma och att arbetstagarna s vardag försvåras eftersom bilen kanske måste parkeras långt ifrån arbetsplatsen. Det är därför viktigt att verka för en förändring av för måns beskattningen av fri parkering.

I motion 2015/16: 2951 av Jan R Ander sson och Jörgen Andersson (båda M) yrkandena 1 och 2 anför motionärerna att f öretagare visserligen kan få undantag från förmånsbeskattning om de kan påvisa att de endast i undantagsfall använder firmafordonet för privat bruk men att dett a innebär ett betydande merarbete i form av körjournaler och annan administration. Dessa regler bör ses över och förenklas. I en sådan översyn bör regeringens mål om att minska företagens regelkrångel sättas i första rummet, varvid många regler bör kunna avskaffas. Vidare bör förenklad regelbörda för tjänstefordon och möj lighet till säkra och miljövänliga resor prioriteras vid en översyn , enligt motionärerna .

Utskottets ställningstagande

Det grundläggande syftet med reglerna om beskattning av bilförmån och andra förmåner, t.ex. fri parkering, är att upprätthålla neutraliteten gentemot andra ersättningsformer så att uppkomsten av skattemotiverade förmåner undviks. Den värderingsmodell som gäller för beskattning av bilförmån innebär att förmånsvärdet bestäms efter en schablon. Avsikten är att förmånsvärdet ska motsvara kostnaderna för en privatägd bil, dvs. i princip motsvara mark nads värdet.

När det gäller miljöbilar har regeringen aviserat att d en tidsbegränsa d e nedsätt ningen av förmånsvärdet kommer att förlängas med ytter ligare tre år t .o.m. 2019.

Utskottet anser att de nuvarande reglerna har en rimlig utformning och är inte berett att föreslå några ändringar av värderingen av bilförmån och andra förmåner. Utskottet anser inte heller att det finns skäl att göra något uttalande om den tidsbegränsade nedsättningen av förmånsvärdet för miljöbilar.

Utskottet avstyrker de aktuella motionerna.

Reseavdrag m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslå r motionerna om ändrade regler om reseavdrag samt motionerna om skattefria kollektiv trafikkort och cyklar för anställda och reseavdrag för studenter .

Jämför reservationerna 9 (C), 10 (V), 11 (L) och 12 (KD).

Gällande regler

Avdrag för skäliga utgifter för resor mellan bostaden och arbetsplatsen (arbetsresor) ska göras, om arbetsplatsen ligger på ett sådant avstånd från den skattskyldiges bostad att han eller hon behöver använda något transportmedel.

För resor mellan bostaden och arbetsplatsen får avdrag göras endast med den del av kostnaden som överstiger 10 000 kronor (från den 1 januari 2012). Avdrag medges för kostnaden för det billigaste färdsättet och vanligtvis för en resa till och en resa från arbetsplatsen per arbetsdag.

Under vissa förutsättningar kan avdrag göras för kostnader för arbetsresor med egen bil till den del kostnaderna överstiger 10 000 kronor. I sådant fall får för närvarande avdrag göras med 18 kr onor och 50 öre per mil. Samma schablonmässigt beräknade belopp gäller vid avdrag för kostnader för resor med egen bil i tjänsten eller i näringsverksamhet. Beloppet avser att täcka de milbundna kostnaderna.

Om en förmånsbil (egen eller lånad) används för resor i tjänsten eller för resor mellan bostaden och arbetsplatsen kan avdrag medges med 6 kronor och 50 öre per mil för dieselolja och med 9 kronor och 50 öre per mil för kostnaden för andra drivmedel (bensin och andra biobaserade bränslen).

Avdrag för kostnad er för resor mellan bostad en och arbetsplats en inkluderar inte eventuell a omväg ar eller tidsförlust när barn hämtas eller lämnas på vägen. En sådan kostnad anses vara en icke avdragsgill levnads kostnad. Inte heller medges avdrag för att det blir dyrare att resa till och från ett sommarställe.

Om cykel har använts för resor me llan bostaden och arbetsplatsen eller en del av sträckan kan avdrag medges med 250 kr onor per år. I likhet med vad som gäller för resor med andra färdmedel medges avdrag endast om den sammanlagda kostnaden för resor överstiger 10 000 kronor (Skatteverkets allmänna råd och meddelanden, SKV A 2009:1, SKV M 2009:01).

Motionerna

I parti motion 2015/16: 756 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 9 anför motionärerna att r egeringen bör utreda möjligheten att skattebefria kollektiv trafikkort som löneförmån på samma tekniska sätt som görs i dag med t.ex. bidrag till friskvård. I dag är bilen norm för beskattning och planering av resor och transporter. Om de ekonomiska styrmedlen förändras så att de blir färd medelsneutrala kan bättre möjligheter skapas för personer att välja kollek tivtrafiken som färdsätt. Det skulle även minska biltrafikens skadliga miljö påverkan.

I motion 2015/16: 929 av Rickard Nordin (C) yrkandena 1 och 2 anför motionären att f elaktiga reseavdrag i dag kostar staten 1,7 miljarder kronor. För att gynna de som väljer miljö vän liga och hälsosamma färdsätt bör rese avdraget och den skattefria milersättningen ba seras på den faktiska sträckan och inte på färd sätt.

I motion 2015/16: 1041 av Edward Riedl och Lotta Finstorp (båda M) anförs att Sverige behöver bli bättre på att uppmuntra cyk eln som transportmedel. Vägar som kan vara vär da att pröva är exempelvis att ge arbetsgivare möjlighet att förse sina anställda med cyklar och göra avdrag för detta utan att det ska behöva förmånsbeskattas. En annan väg kan vara att se över hur stort ekonomiskt skatteavdrag den enskilde kan få göra om man regelbundet cyklar till jobbet och då samtidigt se över vilka möjligheter som finns att göra detta avdrag utanför den kostnadsnivå som krävs för att få göra avdrag för andra typer av pendlings kost nader.

I motion 2015/16: 1206 av Lotta Finstorp (M) anför motionären att det finns indikationer på att dagens regelverk för reseavdrag medför ett omfattande fusk med uteblivna skatteintäkter på uppemot 30 procent av statens kostnader för reseavdraget. Hon vill att man utreder ett avståndsberoende och färd medels neu tralt reseavdrag, som inte favoriserar bilen utan behandlar bilåkande, cykling och kollektiv trafik lika.

I motion 2015/16: 1705 av Anders Schröder m.fl. (MP) anförs att r eseav drag et är en fördelningspolitiskt misslyckad reform av flera skäl. Det gynnar människor i storstadsregionerna mer än landsbygden, gynnar bilåkande framför det kollektiva och män framför kvinnor. Det finns alternativa system i andra länder, exempelvis ett avståndsbaserat reseavdrag, vilket leder till lägre administrationskostnader och bätt re förutsättningar för kontroller.

I kommitté motion 2015/16: 1934 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkande 15 föreslås att möjligheterna till arbetspendling förbättras genom att milersätt ningen för arbetsresor höjs med 1,50 kronor per mil. Detta finan sieras genom att beloppsgräns en för reseavdrag höjs till 12 000 kronor.

I motion 2015/16:2124 av Karin Svensson Smith och Rasmus Ling ( båda MP) yrkandena 4 i denna del och 5 i denna del föreslår motionärerna att stödformer, skatter m.m. som motverkar miljömålen och upprätthåller oljeanvändningen identifieras och fasas ut. Res eavdraget har höjts flera gånger med hänvisning till att drivmedelspriserna stigit. Men att bensin och diesel blivit dyrare betyder inte att det blivit dyrare att köra bil. Nya bilar drar 25– 30 procent mindre bränsle än för 15 år sedan , andelen dieselbilar har ökat kraftigt och under senare tid har dessutom priserna på drivmedel fallit kraftigt. Sammantaget gör detta att det har blivit ekonomiskt alltmer attraktivt att välja bilen framför kollektivtrafiken. Om reseavdraget ska bestämmas av de kostnader som är direkt beroende av antalet körda mil är en justering motiverad.

I parti motion 2015/16: 2249 av Jan Björklund m.fl. (FP) yrkande 16 föreslås en omläggning av reseavdraget för att öka dess regionala träffsäkerhet och minska risken att utnyttja avdraget på ett felaktigt sätt . Rese avdraget ska begränsas i de regioner där det finns en fungerande kollektiv trafik.

I motion 2015/16: 2812 av Jesper Skalberg Karlsson (M) anförs att v åra nor diska grannländer på senare tid har gått över till ett system som är oberoende av transportslag och enbart grundar sig på avståndet mellan hem och arbetsplats. Ett sådant system är enklare att kontrollera och borgar för mindre fusk, vilket leder till ett mer ansvarsfullt hushållande med skattebetalarnas pengar. Detta bör även den svenska regeringen överväga.

I motion 2015/16: 2952 av Jan R Andersson (M) anför motionären att e tt enkelt sätt att stötta studenter som väljer att inte flytta utan i stället att studera på distans är att ge dessa studenter möjlighet till avdragsrätt för resor i deklarationen. Med ett sådant avdrag underlättas även arbete i kombination med studier eller möjlighet att ta ledigt från arbete under viss tid för vidareutbildning. Samtidigt kunde avdragsmöjligheten minska avfolkning från mindre orter.

I kommitté motion 2015/16: 3208 av Anders Åkesson m.fl. (C) yrkande 17 anförs att det behövs ett reseavdrag som gynnar miljövänliga transport alter nativ samtidigt som det stärker möjligheterna till arbetsresor i de delar av landet där kollektivtrafik saknas. Reseavdraget bör därför reformeras med en tydligare landsbygds- och miljöprofil. Avdraget ska ge ett tydligt incitament att resa så miljövänligt som möjligt.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att beskattningen så långt som möjligt bör ha en likformig och neutral utformning. De n bör också vara utformad på ett sådant sätt att de n inte motverkar miljömålen. Avvikelser som syftar till att gynna eller missgynna olika företeelser bör inte införas utan starka skäl. Reseavdraget har i en tidigare utvärdering av Skatteverket 2003 visat sig vara belagt med ett stort skattefel.

Utskottet är inte berett att tillstyrka förslagen i dagsläget. De aktuella motionsförslagen avstyrks.

Hälsofrämjande åtgärder

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionerna om skatteavdrag för olika hälsofräm jande åtgärder.

Bakgrund

Med hälso- och sjukvård avses i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), förkortad HSL, åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. Begreppet hälso- och sjukvård är enligt förarbetena till HSL begränsat till att omfatta sådana vårdbehov som bedöms kräva insatser av medicinskt utbildad personal eller sådan personal i samarbete med annan personal. Exempel på verksamhet som inte kan anses som hälso- och sjukvård är bl.a. alternativmedicinska metoder, enskilt verksamma terapeuter, optiker utan legitimation, dietister, fotvårds s pecialister och annan liknande pe rsonal (prop. 1995/96:176 s. 62– 63).

I skattesammanhang skiljer man mellan offentligt och icke-offentligt finansierad hälso- och sjukvård.

Reglerna innebär att anställda i allmänhet ska beskattas för ersättningar från arbetsgivaren för patientavgifter som tagits ut inom den offentligt finansierade hälso- och sjukvården. Arbetsgivaren har rätt till avdrag för kostnaderna.

En anställds förmån av fri hälso- och sjukvård som inte är offentligt finansierad är skattefri (11 kap. 18 § IL). Arbetsgivaren får i normalfallet inte a vdrag för kostnaderna. Den icke- offentligt finansierade vården är av begränsad omfattning eftersom flertalet privatpraktiserande läkare och sjukgymnaster omfattas av det offentliga finansieringssystemet.

Förmån en fri företagshälsovård är skattefri för den anställde , och arbetsgivarens kostnader för företagshälsovården är avdragsgilla. Andra slag av förmåner som är skattefria för anställda är t.ex. förebyggande behandling eller rehabilitering.

Någon allmän avdragsrätt för olika former av levnadskostnader för hälso- och sjukvård, friskvård , motion etc. finns inte.

Motionerna

I motion 2015/16: 1688 av Edward Riedl (M) föreslås ett skatteavdrag för köp av tjänster av massör er , kiropraktor er , sjukgymnast er , personlig a tränare och mot svar ande. Motionären anför att det finns en gråzon där den enskilde antingen kan ta sjukvårdens offentliga resurser i anspråk eller själv köpa tjänster för att investera i sin egen hälsa. Ryggont kan belasta den offentliga sjuk vården likväl som den enskilde själv går till kiropraktor, massör eller privat sjukgymnast. Att människor själva är beredda att med egna pengar ta hand om sig är i grunden bra och bör uppmuntras. Insatser av personliga tränare som hjälper sina kunder med träningsprogram för att undvika ryggskador i arbetet ä r bra både för den enskilde och för samhälls ekonomin i stort. Ett skatteavdrag konstruerat på liknande sätt som RUT- och ROT-avdragen skulle sannolikt innebär a att fler nyttjade tjänsterna.

I motion 2015/16: 1690 av Edward Riedl (M) föreslås ett skatteavdrag för privatpersoner för gymkort och vissa kostnader i samband med träning, tävling och motion.

I motion 2015/16: 1708 av Finn Bengtsson (M) föreslås ett avdrag för enskilda medborgare som lider av ohälsa och därför är sjukskrivna men som vill pröva olika hälsofrämjande åtgärder utanför det gängse offentlig finansierade sjukvårdssystemet, ett s.k. BOT-avdrag. Det finns mycket dokumentation om vetenskapliga undersökningar som visar på de gynnsamma effekterna av integrativa, komplementära behandlingsmetoder till skol medicinen.

I motion 2015/16: 2291 av Lars-Axel Nordell (KD) anförs att regeringen bör utreda möjligheten att införa ett individuellt friskvårdsavdrag. Studenter, pensionärer, arbetslösa och egenföretagare står utanför dagens system. Till det kommer att det finns flera populära idrotter som inte är godkända av Skatteverket som lämplig friskvård, exempelvis motionsridning och golf som anses kräva dyrare redskap och kringutrustning. För att en betydligt större del av befolkningen ska kunna komma i åtnjutande av friskvårdsförmånen skulle dagens system som går genom arbetsgivarna kunna ersättas med ett individuellt friskvårdsavdrag.

I motion 2015/16:2576 av Thomas Finnborg (M) föreslås ett skatteavdrag för välbeprövade alternativa metoder som tillsammans med traditionell sjukvård kan använd a s i hälsoförebyggande syfte, BOT-avdrag. Att införa ett BOT-avdrag för att underlätta för människor att investera i sin hälsa borde vara lönsamt både för individen och för samhället. Det bör även övervägas om kulturaktiviteter ska inrymmas i avdragsrätten för att bevara och förbättra hälsan eftersom sambandet mellan kultur och hälsa är tydligt. Regeringen bör se över frågan om ett BOT-avdrag och möjligheten till en försöksverksamhet i Halland och Skåne som båda har profilerat sig som hälso- och kulturlän som är öppna för nya tankar och idéer.

I motion 2015/16: 2670 av Cecilia Widegren (M) anförs att regeringen bör se över möjligheten att införa ett individuellt friskvårdsavdr ag om 2 000 kron or per år utan undantag. Det skulle ge fler möjligheten att ta ett större eget ansvar för den egna hälsan. När hälsan stärks mår människor bättre och samhällets kostnader minskar.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill påminna om vikten av att inkomstbeskattningen av löner och förmåner hålls likformig och neutral och att avdrag för kostnader som inte har med inkomsternas förvärvande att göra undviks så lång t som möjligt . De förslag som läggs fram i motionerna om en allmän avdragsrätt för kostnader för friskvård och andra hälsofrämjande åtgärder innebär ett avsteg från dessa principer. Utskottet avstyrker de nu aktuella motion erna .

HUS-avdraget

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionerna om olika utvidgningar av HUS-avdraget och om sänkta gränser för kontrolluppgift er till Skatteverket .

Jämför reservationerna 13 (M), 14 (SD), 15 (C) och 16 (KD) samt särskilt yttrande (V).

Bakgrund

Den 1 juli 2007 infördes skattereduktion för fysiska personer som har haft utgifter för hushållsarbete (prop. 2006/07:94, bet. 2006/07:SkU15). Det hushållsarbete som omfatta s av skattereduktionen kan avse städarbete, vård av kläder, matlagning, omsorg och tillsyn som en fysisk person behöver samt barnpassning inklusive hämtning och lämning av barn på förskola m.m. Även snöskottning och skötsel av tomt er eller trädgård ar i form av häck - och gräs klippning, krattning och ogräsrensning kan omfattas. Skattereduktion g avs med 50 procent av arbetskostnaden, dock högst 50 000 kr onor för ett beskatt ningsår.

Den 1 januari 2008 kompletterades lagen med en möjlighet till skatte reduk tion även i de fall man fått hushållsarbete t som en löneförmån (prop. 2007/08:13, bet. 2007/08:SkU7).

Den 1 januari 2013 förtydligades i lagen att skattereduktion medg es för hjälp med läxor och annat skolarbete till barn och unga som är elever i grund skolan, gymnasieskolan och motsvarande skolformer (prop. 2012/13:1, bet. 2012/13:SkU10).

Skattereduktionen för HUS-avdrag omfattar sedan den 30 juni 2009 även reparation, underhåll samt om- och tillbyggnad av vissa bostäder (s.k. ROT-arbeten). Skattereduktionen gäller för ROT-arbeten som har utförts och betalats fr.o.m. den 8 de cember 2008 samt förmån av ROT- arbete som har tillhandahållits fr .o.m. detta datum. (prop. 2008/09:178, bet. 2008/09: ‌ SkU32). Det huvudsakliga syftet var att motverka svartarbete inom bygg sektorn och att ö ka arbetsutbudet. För att skattereduktion ska kunna medges ska ROT-arbetet avse ett småhus, en ägarlägenhet eller en bostadsrätt som ägs respektive innehas av den som ansöker om eller begär en skattereduktion. Den maximala skattereduktionen för HUS-avdrag är 50 000 kr onor per beskattningsår och person. Skattereduktion ges bara för arbetskostnaden.

Skattereduktion för RUT och ROT lämnas också i form av en befrielse från arbetsgivaravgifter när en privatperson anlitar en fysisk person som inte är godkänd för F-skatt, om den anlitade personen inte driver näringsverksamhet. Det är en förutsättning att uppdragsgivaren deklarerar uppdraget i en förenklad arbetsgivardeklaration för privata tjänster.

Riksdagen har fattat beslut om förbättringar av HUS- avdragets faktura modell fr.o.m. den 1 januari 2015 (prop. 2014/15:10, bet. 2014/15:SkU7). En utföra res begäran om utbetalning ska innehålla uppgifter om antalet arbetade timmar, debiterad ersättning för material och debiterad ersättning för annat än hushållsarbete och material samt vilken typ av arbete som har utförts. Syftet är att ge Skatteverket en bredare bild av det utförda hushållsarbetet och på så sätt skapa ett bättre underlag vid urval för kontroller. Vidare ska en begäran om utbetalning endast kunna lämnas elektroniskt, och utbetalning en ska endast kunna göras till utförarens konto. Betalningssäkring ska kunna användas för att säkerställa en återbetalning. Kommunicerings bestämmelsen anpassas till det nya skatteförfarandet, och det förtydligas att ombud kan begära utbetalning ar från Skatteverket.

Den 1 augusti 2015 avskaffades b estämmelsen om skattereduktion för h jälp med läxläsning och annat skolarbete . Bestämmelsen om skattereduktion för barnpassning ändrades så att den endast omfattar barnpassning som inte mer än i ringa omfattning innefattar hjälp med läxor (prop. 2014/15:99, bet. 2014/15:FiU2 1 ).

Den 1 januari 2016 sänktes taket för RUT-avdraget från 50 000 kronor till 25 000 kronor för den som inte har fyllt 65 år vid beskattningsårets ingång. Skatte reduktionen för matlagning slopades , och skattereduktionen för städ ning och rengöring begränsades till enklare städ- och rengöringsarbete samt flytt städning. Subventionsgraden för ROT-tjänster sänktes från 50 procent till 30 procent när det gäller köp från den som är godkänd för F-skatt eller har ett intyg eller en annan handling om motsvarande kontroll i hemlandet. Sänk ningen gäller även när en anställd får ROT-tjänster som förmån. Bestäm melsen om beräk ning av skatteavdrag för förmån av RUT- eller ROT-arbete anpassades till de nya nivåerna (prop. 2015/16:1, bet. 2015/16:FiU1).

Regeringen, Moderaterna, Centerpartiet, L iberalerna och Krist demokraterna har träffat en överenskommelse om insatser för att säkra förmågan i det svenska mottagandet av asylsökande och stärka etableringen av ny an lända. I överens kommelsen anförs bl.a. följande.

En snabbare etablering på arbetsmarknaden underlättas genom lägre tröskl a r in på arbetsmarknaden. För att möjliggöra detta utvidgas RUT-avdraget till att också omfatta utökat trädgårdsarbete, flyttjänster och IT-tjänster i hemmet (RIT-avdrag).

Regeringen lade i december 2015 fram en promemoria med förslag om att RUT-avdraget kompletteras med en skattereduktion för trädgårdsarbete i form av beskärning och borttagande av träd och buskar, flyttjänster och it-tjänster. Förslagen föreslås träda i kraft den 1 augusti 2016.

Motionerna

I motion 2015/16: 1039 av Jessica Rosencrantz (M) anförs att slopandet av skattereduktionen f ör läxläsning är en dålig och orimlig förändring av en bra reform.

I motion 2015/16: 1040 av Edward Riedl (M) begärs en översyn av hur barn vaktstjänster beskattas. D en som betalar en annan privatperson mer än 1 000 kronor per år måste rapportera detta till skattemyndigheten. Om man betalar någon över 10 000 kronor per år måste man betala arbetsgivaravgifter och göra skatteavdrag på personens lön. Storleken på dessa summor har gällt i ett flertal år , och det är därför hög tid att se över dem . Den som vill anlita en släkting eller vän för att utföra den här sortens oregelbundna enkla sysslor bör kunna göra det utan att behöva känna sig orolig över att ha anlitat svart arbets kraft. Likadant ska den ungdom som vill arbeta extra med barnpassning enkelt kunna göra det utan att riskera att bryta mot lagen.

I motion 2015/16: 1207 av Sten Bergheden och Lotta Finstorp (båda M) yrkande 2 anförs att f lera branschorganisationer driver et t förslag om att införa ett RATT -avdrag för körlektioner , vilket är en mycket intressant lösning för att minska kostnaderna. Detta förslag bör utredas vidare. En ytterligare möjlighet är att den som tar körkort får rätt att dra av kostnaden i sin deklaration .

I motion 2015/16: 1213 av Said Abdu (FP) anförs att kravet på en elektro nisk ansökan om ROT - och RUT -avdrag skapar onödigt krångel för de företag som är etablerade i glesbygden, där uppkopplingsmöjligheterna till internet är begräns ade. Företag i Norrlands inland kan behöva resa flera kilometer för att få internettäckning .

I motion 2015/16: 1280 av Jan Ericson (M) föreslås ett skatteavdrag för hus hålls nära reparationstjänster. Det skulle minska avfallsberget, minska energi för brukningen, bidra till att hushålla med våra naturresurser och sannolikt skapa fler arbetstillfällen.

I motion 2015/16: 1452 av Johan Nissinen (SD) anförs att e tt utökat RUT -avdrag skulle öppna för ännu fler arbetstillfällen och ge fler männi skor chansen till delaktighet på arbetsmarknaden.

I motion 2015/16: 1461 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M) yrkande 2 anförs att RUT-avdraget har hjälpt människor till arbete samtidigt som det håll it tillbaka den svarta marknaden och i stället gjort jobben vita. Kvinnor har startat och driver RUT-företag samtidigt som många kvinnor har fått möjlighet att göra sitt inträde på arbetsmar knaden i det svenska samhället.

I motion 2015/16: 1465 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson och Thomas Finnborg (båda M) föreslås att ROT-avdraget utvidgas så att det kan omfatta sten- och plattläggning på tomten.

I motion 2015/16: 1564 av Cecilie Tenfjord-Toftby (M) yrkande 2 anförs att l äx-RUT var en välkommen möjlighet för elever som behövde extra stöd och en välkommen möjlighet för föräld rar som inte själva har ämneskunskap att ge sina barn den läxhjälp de behöver.

I motion 2015/16: 1981 av Per-Ingvar John sson och Eskil Erlandsson (båda C) anförs att d et är ofta förekommande att ägare till lantbruksfa stigheter som är utarrenderade inte är beredda att bekosta reparationer, om- och tillbygg nader på fastighetens bostäder. Men ägarna kan vara beredda att godta att dessa arbeten utförs om de bekostas av arrendatorn. Detta innebär att det inte kan medges några ROT-avdrag varken för ägaren eller arrendatorn för dessa arbeten. R eglerna för ROT-avdrag för jordbruksarrendatorers kostnader för arbeten på bostäder bör ses över .

I kommitté motion 2015/16: 1991 av Désirée Pethrus m.fl. (KD) yrkande 3 anför motionärerna att de vill se en utveckling av RUT-avdraget som inne bär att tvätteritjänster och it -tjänster inkluderas.

I kommitté motion 2015/16: 2039 av Roger Hedlund och Mikael Eskilandersson (båda SD) yrkande 11 anförs att e n viktig del av vårt kulturarv är de byggnader som bedöms vara av kulturhistoriskt värde. De fyller bl .a. funktionen att lyfta fram kulturarvet i det svenska vardagliga samhället. Motionärerna föreslår ett särskilt ROT-avdrag för renoverings ar bete på bygg nader av kulturhistoriskt värde.

I kommitté motion 2015/16: 2277 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) yrk ande 13 anförs att RUT-avdraget bör utvidgas till flyttjänster. Det skulle bidra till ökad sysselsättning och ökat nyföretagande, omvandla svart arbete till vitt och underlätta för t .ex. äldre som vill flytta.

I motion 2015/16: 2361 av Annika Qarlsson och Per Lodenius (båda C) yrk ande na 1 och 2 anförs att RUT-avdraget bör få vara kvar i nuvarande om fattning. Läxhjälp i hemmet är en värdefull möjlighet att stödja sina barns studier och är dessutom en bra yrkeserfarenhet för dem som jobbar med detta. Vidare skulle en generell avdragsrätt gynna en hållbar ekonomi där konsum tion styrs mot tjänster, reparationer och dylikt i stället för varor. Regeringen bör tillsätta en utredning om avdragsrätt för fler tjänster inom ramen för RUT.

I kommitté motion 2015/16: 2431 av Annika Qarlsson m.fl. (C) yrkande 4 föreslås att kvinnors företagande inom tjänstesektorn stärks genom en översyn som syftar till att justera taket i RUT uppåt, låta RUT omfatta fler tjänster samt värna och utveckla möjligheten att driva företag inom välfärden.

I kommitté motion 2015/16: 2455 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 6 anförs att det nya utanförskap et där framför allt unga och nyanlända har svårt att få det första viktiga jobbet bör möta s med bl.a. en skattereduktion för flyttjänster.

I motion 2015/16: 2579 av Sofia Fölster (M) anförs att d et finns all anled ning att utveckla avdragen till att omfatta fler tjänster. Ett första steg vore att införa ett RIT-avdrag som innebär en mo tsvarande skattereduktion för it -tjänster i hemmet. Det skulle t .ex. kunna handla om service av datorer, installation av skrivare eller it -lektioner för äldre.

I motion 2015/16: 2692 av Andreas Carlson (KD) anförs att d et finns ett stort intress e hos privatpersoner för att köpa it -tjänster i hemmet. En skatte re duktion för it-tjänster skulle öppna en ny marknad och skapa nya arbets tillfällen, inte minst bland yngre personer. Framför allt skulle detta innebära en chans för enmans- och fåmansföretag.

I motion 2015/16: 2717 av Cecilia Widegren (M) yrkandena 1 –5 anförs att regeringen bör låta utvärdera RUT- och ROT-reformerna och överväga hur de kan utvidgas och utvecklas t.ex. vad gäller jobb för unga och utrikesfö d da samt flyt tjänster.

I motion 2015/16: 2923 av Lotta Olsson och Lotta Finstorp (båda M) anförs att det är angeläget att titta på möjligheten att införa ett avdrag som liknar RUT- och ROT-avdragen för att reparera privata bilar. Fler skulle på detta sätt ha råd att regelbundet vårda sin bil, jobben skulle växa till och även inom denna bransch skulle förmodligen förekomsten av svartarbete minska med denna typ av avdrag. R egeringen bör se över möjligheten att införa ett REP- och ROST-avdrag.

I motion 2015/16: 2966 av Jan R Andersson (M) anförs att regeringen bör se över möjligheten att låta fönsterrenoveringar omfattas av ROT-avdrag et . Eftersom renovering av fönster av praktiska och säkerhetsmässiga skäl i all väsentlig omfattning sker i egna verkstäder omfattas dessa arbeten i huvudsak inte av rätten till ROT-avdrag i dag .

I motion 2015/16: 3026 av Helena Lindahl (C) anför motionären att privat per soner tidigare kunde få ett särskilt bidrag för installation av sol-, berg- och jordvärme , och samma sak gällde om man konverterade från direktverkande elvärme till vattenburen värme. En översyn bör nu göras enligt motionären för att låta ROT-avdraget uppmuntra till fler energieffektiva och miljövänliga alternativ för hushållens uppvärmning.

I kommitté motion 2015/16: 3148 av Robert Halef m.fl. (KD) yrkande 37 före slås att skattereduktionen för köp av hushållsnära tjänster utvi d gas till it - tjänster. Detta skulle öppna en ny marknad och skapa nya arbetstillfällen, inte minst bland yngre personer.

I parti motion 2015/16: 3225 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkande 3 föreslås att RUT-avdraget utvidgas till fler tjänster som ger positiva effekter i form av jobbskapande och ett förenklat vardagspussel.

Utskottets ställningstagande

Utskottet står bakom HUS- avdragets nuvarande utformning och är följaktligen inte berett att tillstyrka förslagen om ändrade förfaranderegler, åter in fört läx-RUT, höjt RUT-tak och ökad subventionsgrad inom ROT. Utskottet anser att det finns anledning att vara res tr iktiv när det gäller skattereduktioner för levnadskostnader och är därför inte berett att tillstyrka motionärernas förslag om olika utvidgningar av skattereduktionerna för RUT-tjänster. När det gäller de förändringar som övervägs som ett led i regeringens överenskommelse med Moderaterna, Centerpartiet, L iberalerna och Kristdemokraterna anser utskott et att regeringens bered ning av dessa föreslag bör avvaktas.

I fråga om barnpassningstjänster och förslaget om ändrade beloppsgränser vid redovisning av arbetsgivaravgifter vill utskottet framhålla att skattereduk tion en för RUT-tjänster också kan lämnas i form av en befrielse från arbets givar avgifter när en privatperson anlitar en fysisk person som inte är godkänd för F-skatt, om den anlitade personen inte bedriver näringsverksamhet. Utskottet är inte berett att tillstyrka ett tillkännagivande om att belopps gränserna för redovisning av arbetsgivaravgifter ska ändras.

Också när det gäller ROT-tjänsterna finns det enligt utskottets mening an-ledning att vara restriktiv och att återkommande överväga om den offentligfinansiella kostnaden är motiverad. Utskottet är inte berett att till styrka förslagen om olika utvidgningar av skattereduktionen.

Utskottet avstyrker de aktuella motionerna.

Gåvor till ideell verksamhet

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motions yrkandena om en skattereduktion för gåvor till ideell och annan verksamhet.

Jämför reservation 17 (KD).

Bakgrund

Den 1 januari 2012 infördes en skattereduktion för penninggåvor till ideell verksamhet (prop. 2011/12:1, bet. 2011/12:FiU1, yttr. 2011/12:SkU1y). Skattereduktionen var 25 procent och uppgick till högst 1 500 kronor för ett beskattningsår. För att den enskilde skulle kunna få skattereduktion måste varje gåva uppgå till minst 200 kronor , och årets sammanlagda gåvor fick inte understiga 2 000 kronor. Detta motsvarar ett underlag för skattereduktion om 6 000 kronor per år.

Skattereduktion en g avs endast för gåvor som lämnats till gåvomottagare som godkänts av Skatteverket utifrån på förhand fastställda kriterier. En svensk stiftelse, en svensk ideell förening eller ett svenskt registrerat trossamfund som uppfyll de kraven för beskattning enligt 7 kap. 3, 7 eller 14 §§ IL sk ulle godkännas som gåvomottagare under den grundläggande förutsätt ningen att den har som ändamål att bedriva hjälpverksamhet bland behövande eller att främja vetenskaplig forskning eller helt eller delvis bedriver sådan verksamhet. Som gåvomottagare sk ull e också godkännas utländska mot svarig heter till sådana svenska stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund som kan bli godkända gåvomottagare.

Den som ansök te om att bli godkänd gåvomottagare sk ulle betala en ansökningsavgift. En godkänd gåvomottagare sk ulle vidare betala en års avgift.

Skattereduktionen för gåvor till ideell verksamhet slopades den 1 januari 2016 (prop. 2015/16:1, bet . 2015/16:FiU1). Regeringen anförde bl.a. följande.

En stark och livaktig ideell sektor har stor betydelse för samhällslivet och demokratin. Det är emellertid angeläget att skatter tas ut på ett sätt som främjar skattepolitikens främsta syfte, dvs. att finansiera den gemensamma välfärden, och också i övrigt är förenliga med de övergripande målen för regeringens ekonomiska politik. Skattereduktion för gåvor ökar komplex iteten i skattesystemet. Det förtjänar att framhållas att det faktum att det aktuella skatteincitamentet utformades som en skattereduktion när det infördes uttryckligen ansågs innebära en markering av att reglerna i princip ligger vid sidan av den vanliga beskattningen. Stöd till de verksamheter som den ideella sektorn bedriver bör fördelas utifrån en prioritering och bedömning av hur dessa bidrar till samhällsnytta, snarare än utifrån vilken förmåga de berörda organisationerna har att hitta privatpersoner som har råd att genom gåvor stödja verksamheten. Offentligt stöd bör snarare utgå från tydliga prioriteringar än från privatpersoners val av och förmåga till stöd via skattereduktion.

Skattereduktionen för gåvor har också inneburit att Skatteverket måste pröva frågor om godkännande av gåvomottagare och utöva tillsyn över godkända gåvomottagare – uppgifter som är helt verksamhetsfrämmande för myndigheten.

Motionerna

I kommitté motion 2015/16: 1936 av Sofia Damm m.fl. (KD) yrkande 16 anförs att a vdragsrätten för gåvor till ideella organisationer bör behållas. Enskilda organisationer är inte bara oersättliga som genomförare av statligt svenskt bistånd utan också mycket betydelsefulla för att de ger enskilda människor en möj lig het att ta ansvar för utvecklingen i världen. Det civila samhället är enligt motionärerna en naturlig plats för människor att göra en insats och visa att det inte går att förhålla sig likgiltig när världen brinner.

I motion 2015/16: 2252 av Mikael Oscarsson (KD) föreslås att ett mer generöst avdrag som o mfatta r fler typer av ideella organisationer införs . Som systemet s åg ut var det endast möjligt att göra avdrag för gåvor till forskning och till direkta hjälporganisationer, inte till föreningslivet. Det var inte heller möjligt för företag som vill e bidra till ett bättre samhälle att göra avdrag för gåvor till ideell varsamhet. Ett inledande steg skulle kunna vara att fördubbla taket till 12 000 kr onor .

I kommitté motion 2015/16: 2258 av Lars-Axel Nordell m.fl. (KD) yrk ande na 2 , 12 och 20 anförs att det behövs y tterligare skattemässiga incita ment för icke-offentlig finansiering av kultursektorn. Gåvoskatteavdraget gäll de enbart enskilda gåvogivare och enbart till hjälpverksamhet eller vetenskaplig forskning. Ett nytt gåvoskatteavdrag bör omfatta såväl företag som enskilda gåvogivare. Å rsavgiften och registreringsavgiften för föreningar som vill vara registrerade mottagare av gåvor bör tas bort och m axbeloppet bestämmas till 12 000 kr onor per person. En ytterligare utveckling kan innebära att f ler allmän nyttiga ideella organisationer, exempelvis idrottsföreningar, komm er i fråga sam tidigt som nivån för avdragsrätten bör höjas i paritet med andra jämförbara länder i Europa.

I kommitté motion 2015/16: 2823 av Mikael Oscarsson m.fl. (KD) yrkande 10 anförs att f rivilliga krafter och ideella organisationer bör uppmuntras gene rellt i samhället och så även när det gäller organisationer som arbetar med veteranstöd. Ett g åvoskatteavdrag bör omfatta veteranstöds orga nisationer som Svenska Soldathemsförbundet, Individzonen och Fredsbaskrarna.

I motion 2015/16: 3219 av Mikael Oscarsson (KD) yrkandena 1 och 2 före slås att ansökningsavgiften och den årliga registeravgiften till Skatteverket avskaffas och att nivån för skattereduktionen höjs.

Utskottets ställningstagande

Enligt utskottets mening är det viktigt att det finns en demokratisk process bakom det stöd som samhället ger till frivilligarbete i kyrkliga organisationer, idrottsorganisationer, humanitära organisationer, internationellt bistånds ar bete m.m. En avdragsrätt för gåvor till den här typen av verksamhet minskar utrymmet för det samhälleliga stödet och ökar dessa viktiga verksamheters beroende av enskilda personers förmögenheter och förmåga och vilja att bidra.

Det är vidare önskvärt att skattesystemet så långt som möjligt hålls fritt från inslag som inte hänger samman med dess grundläggande funktion att vara en säker bas för finansieringen av den gemensamma sektorn. Att belasta Skatte verket med en kontroll av den här typen av stöd är enligt utskottets mening inte lämpligt. En ytterligare nackdel med att lämna stödet som ett skatteavdrag är att det inte på vanligt sätt blir föremål för en årlig och samlad prövning i samband med budgetberedningen.

Utskottet avstyrker de aktuella motionerna.

Pensionssparande

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionerna om en utvidgad förmånstagar krets och ett pensionssparavdrag med 4 800 kronor per år.

Bakgrund

Pensionssparande har sedan länge beskattats enligt särskilda regler. Reglerna innebär att beskattningen av en inkomst av förvärvsverksamhet som utgörs av pensionsförmåner – oavsett om sparandet sker privat eller av arbetsgivaren som tjänstepension – skjuts upp tills pensionen betalas ut. Denna uppskjutna beskattning ger upphov till en skattekredit som återbetalas först genom att den framtida pensionen beskattas.

För att en försäkring ska vara en pensionsförsäkring ska en rad kvalitativa villkor vara uppfyllda. Skälet till att de kvalitativa villkoren ställts upp är i första hand att försäkra sig om att sparandet har ett pensioneringssyfte , dvs. verkligen är avsett som ett sparande för att trygga försörjningen i ett senare skede i livet. Reglerna är konstruerade så att det finns en symmetri mellan avdraget/skattefriheten för förmånen och skatteplikten för pensionen.

De kvalitativa villkoren för en pens ionsförsäkring finns i 58 kap. IL. Av bestämmelserna i 58 kap. 13 § IL framgår att efterlevandeförmåner enligt en pensionsförsäkring endast får betalas ut till den försäkrades make , maka eller sambo, den försäkrades barn och barn till den försäkrades make , maka eller sambo. Om den försäkrade avlider innan pensionen hunnit slutbetalas och det inte finns någon förmånstagare tillfaller överskottet försäkringskollektivet.

Som ett led i finansieringen av slopandet av förmögenhetsskatten begränsades fr .o.m. inkomståret 2008 möjligheten att göra avdrag för privat pensionssparande till maximalt 12 000 kronor per år (i stället för som tidigare ett halvt prisbasbelopp med tillägg av 5 procent av tjänsteinkomst en mellan 10 och 20 prisbasbelopp).

Den 1 januari 2015 begränsades möjligheten att göra avdrag för premier för pensionsförsäkring och inbetalningar på pensionssparkonton (pensionsspar avdrag) genom att det fasta beloppet sänktes från 12 000 kronor till 1 800 kronor per år (prop. 2014/15:1, bet. 2014/15:FiU1).

Den 1 januari 2016 slopades rätten att göra avdrag för premier för pensionsförsäkring och inbetalningar på pensionssparkonto n med ett fast belopp om 1 800 kronor per år. Anställda som helt saknar pensionsrätt i anställning eller skattskyldiga som har inkomst av aktiv näringsverksamhet kan även fortsättningsvis göra avdrag med belopp motsvarande det särskilda tilläggsutrymmet (prop. 2015/16:1, bet. 2015/16:FiU1). Regeringen anförde följande.

En stark och livaktig ideell sektor har stor betydelse för samhällslivet och demokratin. Det är emellertid angeläget att skatter tas ut på ett sätt som främjar skattepolitikens främsta syfte, dvs. att finansiera den gemensamma välfärden, och också i övr igt är förenliga med de övergri pande målen för regeringens ekonomiska politik. Skattereduktion för gåvor ökar komplexiteten i skattesystemet. Det förtjänar att framhållas att det faktum att det aktuella skatteincitamentet utformades som en skattereduktion när det infördes uttryc kligen ansågs innebära en marke ring av att reglerna i princip ligger vid s idan av den vanliga beskattningen. Stöd till de verksamheter som den ide ella sektorn bedriver bör förde las utifrån en prioritering och bedömni ng av hur dessa bidrar till sam hällsnytta, snarare än utifrån vilken förmåga de berörda organisationerna har att hitta privatpersoner som har råd att genom gåvor stödja verksam heten. Offentligt stöd bör snarare utgå från tydliga prioriteringar än från privatpersoners val av och förmåga till stöd via skattereduktion.

Skattereduktionen för gåvor har också inneburit att Skatteverket måste pröva frågor om godkännande av gåvomottagare och utöva tillsyn över godkända gåvomottagare – uppgif ter som är helt verksamhetsfräm mande för myndigheten.

Motionerna

I motion 2015/16: 40 av Jonas Jacobsson Gjörtler (M) anförs att r egelverket om vem som ska få vara förmånstagare till pensionsförsäkringar bör ses över. Reglerna för pensionssystemen måste anpassas till hur verkligheten ser ut. Det ska vara upp till försäkringstagaren att avgöra vem som ska få vara förmånstagare. Dagens regler kan ge orimliga effekter eftersom barnbarn, syskon, syskonbarn m .fl. inte kan vara förmånstagare.

I motion 2015/16: 1123 av Erik Ottoson (M) föreslås att a vdraget för privat pensionssparande höjs till 4 800 kronor per år så att en vanlig löntagare kan avsätta 400 kronor i månaden . Det skulle sända rätt signaler till de som nu ger sig ut på arbetsmarknaden och uppmuntra till personligt ansvarstagande för den egna ekonomiska tryggheten.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att utgångspunkten när man bestämmer förmånskretsen till pensionsförsäkringar i första hand bör vara att pensionen ska tillfalla den för-säkrade och i andra hand den krets av personer som kan vara beroende av den försäkrade för sin försörjning . Utskottet avstyrker motionsförslaget om en ändrad förmånstagarkrets.

Utskottet är inte berett att tillstyrka motionsförslaget om ett återinförande av möjlig h eten att göra avdrag för pensions s parande med ett fast belopp och avstyrk er därför även detta förslag.

Uthyrning av bostäder

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionerna om en höjning av schablonavdraget och förslaget om en översyn för att pröva om skattefriheten är motiverad.

Bakgrund

För att mer effektivt utnyttja det befintliga bostadsbeståndet och på så vis stimulera till en rörligare arbetsmarknad höjdes schablonavdraget för uthyrning av priv atbostäder från 21 000 kr onor till 40 000 kr onor fr .o.m. den 1 januari 2013 (prop. 2012/13:1, bet. 2012/13:FiU1, yttr. 2012/13:SkU1y).

Motionerna

I motion 2015/16: 459 av Marianne Pettersson (S) anför motionären att s cha blon av draget vid andrahandsuthyrning har höjts år efter år med motiveringen att detta skulle öka incitamenten till andrahandsuthyrning och ställa fler lediga lägenheter till bostadsmarknadens förfogande. Detta har fört med sig att bo endet i allmänhet och hyresrätten i synnerhet blivit en lönsam handelsvara som genererar arbetsfria inkomster med obefintlig eller låg beskattning. Precis som i fråga om RUT och ROT bör man fråga sig om skatteavdraget vid andra handsuthyrning verkligen är det mest ekonomiskt effektiva sättet att nå det upp givna syftet och om det är rätt sätt att prioritera användningen av skattemedel. Det finns anledning att se över nivån på schablonavdraget utifrån inte minst de stigande andrahandshyrorna.

I motion 2015/16: 1655 av Erik Bengtzboe (M) anför motionären att b o stads bristen i Sveriges större städer ställer till med stora problem för många människor, inte minst för landets studenter, vars inkomster är låga och möjligheter att få bostadslån små. Som en särskild satsning på landets studenter bör regeringen överväga att skattebefria hyresintäkten helt för den som hyr ut till en student, som ett ko mplement till andra satsningar.

I motion 2015/16: 2019 av Markus Wiechel (SD) yrkande 28 föreslås att den som har inneboen d e ska slippa beskattning. Detta möjliggör för fler bostäder i områden som i dag lider av bostadsbrist och där möjligheten att bygga nytt är begränsad.

Utskottets ställningstagande

För att bättre utnyttja det befintliga bostadsbeståndet och st imulera till en rör ligare arbetsmarknad höjdes schablonavdraget vid upp låtelse av privat bostads fastig heter, privatbostäder eller hyreslägenheter den 1 januari 2013 från 21 000 kronor till 40 000 kronor per år.

Regeringen aviserade i januari 2016 att man inom ramen för dagens sam lade beskattning av bostadssektorn kommer att se över skatternas utformning för att främja ökad rörlighet på bostadsmarknaden. Syftet är att d et befintliga bostadsbeståndet ska användas mer effektivt.

Utskottet är inte berett att till styrka förslagen om en höjning av schablon avd raget vid uth yrning av bostäder och anser inte heller att det finns skäl att nu rikta ett tillkännagivande till regeringen om en översyn med den inriktning som föreslås i motion 2015/16:459.

Utskottet avstyrker de aktuella motionerna.

Reservationer

1.

Skatteskala, grundavdrag m.m., punkt 1 (M)

av Niklas Wykman (M), Helena Bouveng (M), Cecilie Tenfjord-Toftby (M) och Anette Åkesson (M).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2015/16:2275 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) yrkande 8,

2015/16:2277 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) yrkande 7 och

2015/16:2663 av Cecilia Widegren m.fl. (M, C, KD) yrkande 2 och

avslår motionerna

2015/16:448 av Teres Lindberg (S),

2015/16:652 av Lennart Axelsson (S),

2015/16:801 av Annelie Karlsson (S) yrkandena 1 och 2,

2015/16:1020 av Lennart Axelsson och Eva-Lena Jansson (båda S) yrkandena 1 och 2,

2015/16:1072 av Jan R Andersson och Johan Hultberg (båda M),

2015/16:1115 av Boriana Åberg (M),

2015/16:1159 av Patrick Reslow (M),

2015/16:1208 av Lars-Arne Staxäng (M) yrkandena 1 och 2,

2015/16:1448 av Johan Nissinen (SD),

2015/16:1457 av Erik Bengtzboe (M) yrkande 6,

2015/16:1610 av Sten Bergheden (M) yrkande 4,

2015/16:1620 av Sten Bergheden (M) yrkandena 1 och 2,

2015/16:1680 av Finn Bengtsson och Annicka Engblom (båda M),

2015/16:1689 av Edward Riedl (M),

2015/16:1712 av Finn Bengtsson och Jan Ericson (båda M),

2015/16:1718 av Finn Bengtsson m.fl. (M),

2015/16:1800 av Johan Nissinen (SD),

2015/16:1908 av Isabella Hökmark (M),

2015/16:1912 av Betty Malmberg och Erik Bengtzboe (båda M) yrkandena 1 och 3,

2015/16:2037 av Sven-Olof Sällström (SD),

2015/16:2165 av Ann-Christin Ahlberg m.fl. (S),

2015/16:2249 av Jan Björklund m.fl. (FP) yrkande 2,

2015/16:2299 av Ulrika Karlsson i Uppsala (M),

2015/16:2371 av Anders W Jonsson m.fl. (C) yrkande 1,

2015/16:2400 av Solveig Zander m.fl. (C) yrkande 4,

2015/16:2565 av Finn Bengtsson (M),

2015/16:2599 av Margareta B Kjellin och Ulf Berg (båda M) yrkande 2,

2015/16:2609 av Sofia Fölster (M) yrkande 1,

2015/16:2610 av Sofia Fölster (M) och

2015/16:3210 av Ola Johansson m.fl. (C) yrkande 2.

Ställningstagande

Utgångspunkten för Moderaternas politik är att alla som kan arbeta ska ha ett jobb att gå till. Alla som bor i Sverige ska göra vad som krävs för att komma i arbete eller försörja sig själva. Det ställer krav på en ekonomisk politik som gör att fler jobb skapas i växande företag, att fler personer blir rätt rustade för de jobb som växer fram och att det alltid lönar sig att arbeta.

I Moderaternas budgetalternativ för 2016 föreslogs ett förstajobbet avdrag, en förstärkning av pensionäre r nas grundavdrag och en sänkning av riktåldern för pensionärernas förstärkta jobbskatteavdrag till 64 år. Regeringens förslag om en särskild löneskatt för pen s ionärer avslogs .

I detta ärende står vi bakom motionsförslagen om ett förstajobbetavdrag och om sänkt riktålder för pensionärernas förstärkta jobbskatteavdrag.

Trots införandet av jobbskatteavdragen har Sverige fortfarande höga skatter för dem med låga inkomster. En ensamstående förälder med låg inkomst har exempelvis tre gånger så hög skattekil i Sverige som i Danmark. Det håller tillbaka sysselsättningen i den svenska ekonomin. Moderaterna har därför föresl agit att ett förstajobbet avdrag ska införas som är anpassat för att ge störst skattelättnad för dem som har låga inkomster. En person med låg ingångslön få r en skattelättnad som, i förhållande till inkomsten, är tre till fyra gånger så hög som skattelättnaden för dem som har högre inkomster. Förstajobbet avdraget skulle ge uppemot två tusenlappar mer om året till servitören eller vårdbiträdet än i dag. En barnfamilj där föräldrarna är bussförare, barnskötare eller butiksbiträden kan få uppemot 3 500 kronor extra om året att röra sig med.

Skattelättnader för dem som arbetar, särskilt riktade mot dem som har låga inkomster, är en effektiv och internationellt sett vanlig reform för att bidra till ökad sysselsättning. Liknande skattelättnader finns exempelvis i Danmark, Finland, Frankrike, Storbritannien, Kanada, Nederländerna och USA enligt Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling ( OECD ) . Effekterna av denna typ av reform, där skattelättnader framför allt riktas mot dem som har lägst inkomster, är väl utvärderade och visar på tydliga sysselsättnings effekter.

Förstajobbetavdraget leder både till att människor kan lämna utanförskap för arbete och till att det blir mer lönsamt att arbeta mer, exempelvis genom att gå från deltid till heltid. Sa mmantaget beräknas förstajobbeta vdraget leda till ökat arbete med motsvarande 10 000 heltidstjänster. Sju av tio av dessa beräknas komma från utanförskap, eftersom sysselsättningen väntas öka med drygt 7 000 personer enligt beräkningar som bygger på underlag från Statistiska c entralbyrån ( SCB ) .

Sedan 2006 är det 90 000 fler personer över 65 år som arbetar. Att fler äldre väljer att jobba är ett resultat av en aktiv politik. Alliansregeringen sänkte kostnaderna för att anställa personer över 65 år, och det förstärkta jobbskatteavdraget för äldre ökade drivkrafterna till att jobba längre. Den n uvarande regering en går åt andra hållet och har infört särskild löneskatt för personer som fyllt 65 år. Detta riskerar att motverka den goda utveckling vi sett på senare år.

Möjligheten att jobba längre bör omfatta så många som möjligt. Stärkta drivkrafter för arbete högre upp i åldrarna, en anpassad arbetsmiljö och en väl fungerande arbetsmarknadspolitik stärker förutsättningarna för ett längre arbetsliv. Moderaterna vill utöka det förstärkta jobbskatteavdraget så att det börjar gälla redan från 64 års ålder, i stället för från dagens 65 år. Förslaget innebär att 70 000 64-åringar får sänkt skatt och att sysselsättningen beräknas öka med mellan 1 000 till 4 000 personer. Att jobbskatteavdraget förstärks redan samma kalenderår som man uppnår pensionsåldern stärker drivkrafterna för att stanna kvar på arbetsmarknaden.

Riksdagen bör ställa sig bakom det som anförts och tillkännage detta för regeringen.

2.

Skatteskala, grundavdrag m.m., punkt 1 (SD)

av Anna Hagwall (SD) och David Lång (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2015/16:2037 av Sven-Olof Sällström (SD) och

avslår motionerna

2015/16:448 av Teres Lindberg (S),

2015/16:652 av Lennart Axelsson (S),

2015/16:801 av Annelie Karlsson (S) yrkandena 1 och 2,

2015/16:1020 av Lennart Axelsson och Eva-Lena Jansson (båda S) yrkandena 1 och 2,

2015/16:1072 av Jan R Andersson och Johan Hultberg (båda M),

2015/16:1115 av Boriana Åberg (M),

2015/16:1159 av Patrick Reslow (M),

2015/16:1208 av Lars-Arne Staxäng (M) yrkandena 1 och 2,

2015/16:1448 av Johan Nissinen (SD),

2015/16:1457 av Erik Bengtzboe (M) yrkande 6,

2015/16:1610 av Sten Bergheden (M) yrkande 4,

2015/16:1620 av Sten Bergheden (M) yrkandena 1 och 2,

2015/16:1680 av Finn Bengtsson och Annicka Engblom (båda M),

2015/16:1689 av Edward Riedl (M),

2015/16:1712 av Finn Bengtsson och Jan Ericson (båda M),

2015/16:1718 av Finn Bengtsson m.fl. (M),

2015/16:1800 av Johan Nissinen (SD),

2015/16:1908 av Isabella Hökmark (M),

2015/16:1912 av Betty Malmberg och Erik Bengtzboe (båda M) yrkandena 1 och 3,

2015/16:2165 av Ann-Christin Ahlberg m.fl. (S),

2015/16:2249 av Jan Björklund m.fl. (FP) yrkande 2,

2015/16:2275 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) yrkande 8,

2015/16:2277 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) yrkande 7,

2015/16:2299 av Ulrika Karlsson i Uppsala (M),

2015/16:2371 av Anders W Jonsson m.fl. (C) yrkande 1,

2015/16:2400 av Solveig Zander m.fl. (C) yrkande 4,

2015/16:2565 av Finn Bengtsson (M),

2015/16:2599 av Margareta B Kjellin och Ulf Berg (båda M) yrkande 2,

2015/16:2609 av Sofia Fölster (M) yrkande 1,

2015/16:2610 av Sofia Fölster (M),

2015/16:2663 av Cecilia Widegren m.fl. (M, C, KD) yrkande 2 och

2015/16:3210 av Ola Johansson m.fl. (C) yrkande 2.

Ställningstagande

Sverigedemokraterna anser att Sverige ska ta ut tillräckliga men skäliga skatter för att finansiera gemensamma åtaganden. Befintliga skattemedel ska så långt som möjligt omfördelas till att ge ökade tillskott i finansieringen av välfärd, trygghet, företagande och industri genom minskade utgifter inom andra utgiftsområden som exempelvis invandring och EU.

Sverigedemokraterna sa under höstens budgetberedning nej till regeringens höjningar av marginalskatt, statlig skatt och särskild löneskatt för äldre och prioriterade i sitt budgetalternativ bl.a. en sänkning av den allmänna löneavgiften. Sverigedemokraterna betraktar pension som uppskjuten lön. Det finns därmed varken logik eller rättvisa i att pensionärer ska straffbeskattas i den utsträckning som i dag sker i relation till vanliga löntagare. Sverige demokraterna vill helt avskaffa den extra skatten för pensionärer och har även budgeterat för detta i sitt alternativ. Givet det nuvarande ansträngda ekonomiska läget kan d etta genomföras helt från den 1 januari 2018.

I detta ärende står vi bakom förslaget om frivillig sambeskattning. Sverige har ett inkomstskattesystem som bygger på särbeskattning. Det tidigare systemet med sambeskattning ersattes i 1971 års skattereform med dagens särbeskattning. Det innebär att varje person enbart beskattar det som han eller hon har i inkomst, utan hänsyn till make ns eller maka n s inkomst. Systemet leder till att par med lika stor sammanlagd bruttoinkomst kan beskattas helt olika, beroende på hur sammansättningen av inkomsten ser ut mellan de två makarna.

Dagens system är djupt orättvist : T vå högutbildade med vardera 400 000 kronor, d vs. 800 000 kronor i sammanlagd förvärvsinkomst, betalar mycket mindre i skatt än ett par med en högutbildad som har 600 000 kronor i inkomst och en låginkomsttagare som har 200 000 kronor i inkomst. Skillnaden är tusenlappar per månad. På ett år talar vi om tiotusentals kronor i straffbe skattning för paret med hög inkomstspridning.

Möjlig heten att införa ett system med frivillig sambeskattning för äkta makar bör utredas. I ett system med sambeskattning summeras den taxerade förvärvs inkomst en och delas därefter lika mellan makarna. Att göra sambeskatt ning en frivillig skulle leda till att de hushåll som får en lägre skatt med det nya systemet i så fall skulle välja att sambeskattas, medan övriga skulle välja att särbeskattas. Systemet med frivillig sambeskattning ska endast gälla äkta makar.

Samtliga par som väljer att sambeskattas ska också dela på pensions av sätt ningarna. Detta görs för att förhindra att den ena maken missgynnas genom en relativt mindre framtida pension om inkomstspridningen är stor. För slaget innebär alltså att den som tjänar mindre av de två makarna gynnas pensions mässigt.

I Tyskland har man haft frivillig sambeskattning sedan 1958 , och där väljer runt hälften av landets skattebetalare att sambeskattas. Det tyska systemet är fördelaktigt , och för oss som värnar kärnfamiljen och äktenskapet är det ett bra system, samtidigt som det är ett steg mot ett mer rättvist skattesystem.

Riksdagen bör ställa sig bakom det som anförts om frivillig sambeskattning och tillkännage detta för regeringen.

3.

Skatteskala, grundavdrag m.m., punkt 1 (C)

av Per Åsling (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2015/16:2371 av Anders W Jonsson m.fl. (C) yrkande 1,

2015/16:2400 av Solveig Zander m.fl. (C) yrkande 4 och

2015/16:3210 av Ola Johansson m.fl. (C) yrkande 2 och

avslår motionerna

2015/16:448 av Teres Lindberg (S),

2015/16:652 av Lennart Axelsson (S),

2015/16:801 av Annelie Karlsson (S) yrkandena 1 och 2,

2015/16:1020 av Lennart Axelsson och Eva-Lena Jansson (båda S) yrkandena 1 och 2,

2015/16:1072 av Jan R Andersson och Johan Hultberg (båda M),

2015/16:1115 av Boriana Åberg (M),

2015/16:1159 av Patrick Reslow (M),

2015/16:1208 av Lars-Arne Staxäng (M) yrkandena 1 och 2,

2015/16:1448 av Johan Nissinen (SD),

2015/16:1457 av Erik Bengtzboe (M) yrkande 6,

2015/16:1610 av Sten Bergheden (M) yrkande 4,

2015/16:1620 av Sten Bergheden (M) yrkandena 1 och 2,

2015/16:1680 av Finn Bengtsson och Annicka Engblom (båda M),

2015/16:1689 av Edward Riedl (M),

2015/16:1712 av Finn Bengtsson och Jan Ericson (båda M),

2015/16:1718 av Finn Bengtsson m.fl. (M),

2015/16:1800 av Johan Nissinen (SD),

2015/16:1908 av Isabella Hökmark (M),

2015/16:1912 av Betty Malmberg och Erik Bengtzboe (båda M) yrkandena 1 och 3,

2015/16:2037 av Sven-Olof Sällström (SD),

2015/16:2165 av Ann-Christin Ahlberg m.fl. (S),

2015/16:2249 av Jan Björklund m.fl. (FP) yrkande 2,

2015/16:2275 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) yrkande 8,

2015/16:2277 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) yrkande 7,

2015/16:2299 av Ulrika Karlsson i Uppsala (M),

2015/16:2565 av Finn Bengtsson (M),

2015/16:2599 av Margareta B Kjellin och Ulf Berg (båda M) yrkande 2,

2015/16:2609 av Sofia Fölster (M) yrkande 1,

2015/16:2610 av Sofia Fölster (M) och

2015/16:2663 av Cecilia Widegren m.fl. (M, C, KD) yrkande 2.

Ställningstagande

I Sverige är skatterna på arbete och företagande höga. De höga marginal skatterna sänker också utbildningspremien , vilket gör det mindre lönsamt att vidareutbilda och specialisera sig. Under de senaste två mandatperioderna har bolagsskatten och arbetsgivaravgifterna sänkts, och de ekonomiska driv krafterna för att driva företag har förbättrats. Det är nu möjligt att driva företag inom fler områden, inte minst inom branscher som domineras av kvinnor. Men fler reformer krävs för att ytterligare förbättra de ekonomiska incitamenten för att starta, driva och expandera sitt företag, för att Sverige ska fortsätta att ligga i topp vad gäller internationell konkurrenskraft. Det innebär bl .a. en minskad skattebörda.

Centerpartiets budgetalternativ för 2016 innehåller bl.a. en omläggning av skatten på arbete samt en kraftfull grön skatteväxling med sänkt skatt på arbete som finansieras genom att förorenaren betalar för utsläpp. I Centerpartiets alternativ avslogs bl .a. regeringens förslag om en avtrappning av jobbskatte avdraget eftersom Centerpartiet i stället prioriterar att gradvis göra marginal skattekurvan mindre brant. Skiktgränsen för statlig inkomstskatt höj des , och riktåldern för pensionärernas förstärkta jobbskatteavdrag sänktes från 65 år till 64 år. Centerpartiet avvisade också regeringens förslag om att införa en särskild löneskatt för äldre.

I detta ärende står vi bakom förslagen i tre av Centerparti ets motioner.

Vi anser att principen om en grön skatteväxling där skatten sänks på jobb 35 och företag, samtidigt som den höjs på miljöskadliga utsläpp och verksam-heter, ska främjas.

Vi vill verka för att ingen pensionär ska ha mindre kvar av sin pension än att man klarar sin försörjning när boende kostnad och skatt är betald a . Center-partiet och Alliansen har sänkt skatten för pensionärer i fem steg och har tidigare beslutat att genomföra ytterligare skattesänkningar när ekonomin så tillåter, för pensionärer med de lägsta pensionerna, så att skillnaden i beskattning mellan löntagare och pensionärer minskar.

Vi anser att möjligheterna bör utredas att införa ett särskilt riktat bosparande för ungdomar för att skapa drivkrafter för fler unga att redan vid tidig ålder sätta undan en del av den skattepliktiga inkomsten för framtida investeringar i en bostad.

Riksdagen bör ställa sig bakom det som anförts om grön skatteväxling, sänkt skatt för pensionärer och bosparande för ungdomar och tillkännage detta för regeringen.

4.

Skatteskala, grundavdrag m.m., punkt 1 (L)

av Mats Persson (L).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2015/16:2249 av Jan Björklund m.fl. (FP) yrkande 2 och

avslår motionerna

2015/16:448 av Teres Lindberg (S),

2015/16:652 av Lennart Axelsson (S),

2015/16:801 av Annelie Karlsson (S) yrkandena 1 och 2,

2015/16:1020 av Lennart Axelsson och Eva-Lena Jansson (båda S) yrkandena 1 och 2,

2015/16:1072 av Jan R Andersson och Johan Hultberg (båda M),

2015/16:1115 av Boriana Åberg (M),

2015/16:1159 av Patrick Reslow (M),

2015/16:1208 av Lars-Arne Staxäng (M) yrkandena 1 och 2,

2015/16:1448 av Johan Nissinen (SD),

2015/16:1457 av Erik Bengtzboe (M) yrkande 6,

2015/16:1610 av Sten Bergheden (M) yrkande 4,

2015/16:1620 av Sten Bergheden (M) yrkandena 1 och 2,

2015/16:1680 av Finn Bengtsson och Annicka Engblom (båda M),

2015/16:1689 av Edward Riedl (M),

2015/16:1712 av Finn Bengtsson och Jan Ericson (båda M),

2015/16:1718 av Finn Bengtsson m.fl. (M),

2015/16:1800 av Johan Nissinen (SD),

2015/16:1908 av Isabella Hökmark (M),

2015/16:1912 av Betty Malmberg och Erik Bengtzboe (båda M) yrkandena 1 och 3,

2015/16:2037 av Sven-Olof Sällström (SD),

2015/16:2165 av Ann-Christin Ahlberg m.fl. (S),

2015/16:2275 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) yrkande 8,

2015/16:2277 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) yrkande 7,

2015/16:2299 av Ulrika Karlsson i Uppsala (M),

2015/16:2371 av Anders W Jonsson m.fl. (C) yrkande 1,

2015/16:2400 av Solveig Zander m.fl. (C) yrkande 4,

2015/16:2565 av Finn Bengtsson (M),

2015/16:2599 av Margareta B Kjellin och Ulf Berg (båda M) yrkande 2,

2015/16:2609 av Sofia Fölster (M) yrkande 1,

2015/16:2610 av Sofia Fölster (M),

2015/16:2663 av Cecilia Widegren m.fl. (M, C, KD) yrkande 2 och

2015/16:3210 av Ola Johansson m.fl. (C) yrkande 2.

Ställningstagande

Liberalerna anser att skattepolitiken ska utformas för att öka antalet arbetade timmar i den svenska ekonomin, stärka konkurrenskraften samt öka männi skors frihet och möjligheter. Vår viktigaste skattepolitiska prioritering är att skatt erna på arbete på både kort och lång sikt ska sänkas. Det är centralt för att fortsätta utveckla arbetslinjen, fortsätta öka antalet arbetade timmar i den svenska ekonomin och fortsätta öka den svenska konkurrenskraften. Sänkta skatter på människors arbetsinkomster ökar också alla människors frihet.

Vi föreslog under höstens budgetberedning att det andra steget i den statliga inkomstskatten skulle avskaffas i två steg, motsatte oss frysningen av brytpunkten och f öreslog att riktåldern för pensionärernas förhöjda jobbskatte avdrag skulle sänkas till 63 år.

I detta ärende står vi bakom motionsförslaget om grön skatteväxling. Sverige behöver en grön skatteväxling där skatten på jobb sänks medan olika former av miljö- och klimatpåverkande skatter och avgifter höjs. Med beaktande av jobben och konkurrenskraften ska ekonomiska styrmedel därför användas för att möta klimatkrisen och föra Sverige närmare klimatmålen. Att bryta beroendet av fossila bränslen är nödvändigt för att rädda klimatet , och här är energisystemet och transportsystemet av stor vikt. Liberalerna vill ta viktiga steg mot ett fossilfritt Sverige.

Riksdagen bör ställa sig bakom det som anförts och tillkännage detta för regeringen.

5.

Expertskatten, punkt 2 (L)

av Mats Persson (L).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2015/16:3055 av Mats Persson m.fl. (FP).

Ställningstagande

Allting tyder på att konkurrensen mellan länderna om utländsk spets kom petens kommer att öka , och det är sannolikt att trenden med allt förmånligare villkor för utländska forskare, experter och nyckelpersoner fortsätter. För att stärka Sverige i den globala ekonomin behövs reformer som gör det enklare att attrahera talanger och experter. Expertskattens konstruktion och funktion bör utredas för att stärka förmågan hos verksamheter i Sverige att rekrytera utländska nyckelpersoner.

Riksdagen bör ställa sig bakom det som anförts och tillkännage detta för regeringen.

6.

Personaloptioner, punkt 4 (M, C, L, KD)

av Per Åsling (C), Niklas Wykman (M), Helena Bouveng (M), Cecilie Tenfjord-Toftby (M), Anette Åkesson (M), Mats Persson (L) och Larry Söder (KD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2015/16:1189 av Lars Hjälmered m.fl. (M, C, FP, KD) yrkande 1 och

2015/16:2243 av Per Åsling m.fl. (C, M, FP, KD) samt

bifaller delvis motionerna

2015/16:1048 av Jessica Rosencrantz (M) yrkande 5,

2015/16:1336 av Margareta Cederfelt (M),

2015/16:1734 av Christian Holm Barenfeld (M),

2015/16:2260 av Said Abdu m.fl. (FP) yrkande 3,

2015/16:2368 av Anders W Jonsson m.fl. (C) yrkande 7,

2015/16:2445 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 3,

2015/16:2448 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 2,

2015/16:2455 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 7,

2015/16:2855 av Josef Fransson m.fl. (SD) yrkande 3 och

2015/16:3207 av Penilla Gunther m.fl. (KD) yrkandena 8 och 15.

Ställningstagande

Jobb skapas av företag som växer och anställer. Fler jobb i växande företag betyder ökade skatteintäkter, vilket i sin tur finansierar vår gemensamma välfärd. Det är angeläget att skapa långsiktiga förutsättningar för ett mer innovativt och kreativt svenskt näringsliv. För att stärka näringslivs klimatet, främja entreprenörskap och innovationer, underlätta kompetens försörjningen och förbättra möj ligheterna för företagande tog a llians rege ringen initiativ till en bred översyn av förutsättningarna för att starta, driva, ut veckla och äga företag i Sverige.

Ibland är det svårt för entreprenörer i tidiga stadier att attrahera nödvändig kompetens. I många andra länder löser man detta problem genom olika incitamentsprogram där personer med nyckelkompetens får optioner, d vs. rätt att köpa aktier i företaget för ett på förhand bestämt pris. För att skapa fler ägarledda företag och ge fler företag möjlighet att locka rätt kompetens är det viktigt att regelverket för personaloptioner nu förbättras.

Vi föreslår att riksdagen ställer sig bakom det som anförts och tillkännager detta för regeringen.

7.

Personaloptioner, punkt 4 (SD)

av Anna Hagwall (SD) och David Lång (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2015/16:2855 av Josef Fransson m.fl. (SD) yrkande 3 och

bifaller delvis motionerna

2015/16:1048 av Jessica Rosencrantz (M) yrkande 5,

2015/16:1189 av Lars Hjälmered m.fl. (M, C, FP, KD) yrkande 1,

2015/16:1336 av Margareta Cederfelt (M),

2015/16:1734 av Christian Holm Barenfeld (M),

2015/16:2243 av Per Åsling m.fl. (C, M, FP, KD),

2015/16:2260 av Said Abdu m.fl. (FP) yrkande 3,

2015/16:2368 av Anders W Jonsson m.fl. (C) yrkande 7,

2015/16:2445 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 3,

2015/16:2448 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 2,

2015/16:2455 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 7 och

2015/16:3207 av Penilla Gunther m.fl. (KD) yrkandena 8 och 15.

Ställningstagande

I ett företags tidiga skede kan det vara svårt att knyta till sig rätt kompetens, vilket ofta är intimt sammankopplat med lönebildningen och således ytterligare ökar behovet av finansiering. Kapitalförsörjningen i nystartade företag är redan i dag ofta ett hinder som resulterar i att många potentiella innovationer inte når ända fram. Finansieringsproblemen skulle dock delvis kunna avhjälpas med bättre villkor för personaloptioner, där den anställde får ta del av eventuella framtida vinster. Sålunda behöver företagen inte erbjuda lika hög lön, men anställda får ett extra incitament att bidra till företagets fram-gångar. Vi vill att regeringen utreder och lägger fram förslag om ett avdrag vid beskatt ningen av förmån en med personaloptioner i nystartade företag.

Riksdagen bör ställa sig bakom det som anförts och tillkännage detta för regeringen.

8.

Bilförmån, punkt 5 (C)

av Per Åsling (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2015/16:2371 av Anders W Jonsson m.fl. (C) yrkande 29 och

avslår motionerna

2015/16:2124 av Karin Svensson Smith och Rasmus Ling (båda MP) yrkandena 4 och 5, båda i denna del,

2015/16:2950 av Jan R Andersson (M) och

2015/16:2951 av Jan R Andersson och Jörgen Andersson (båda M) yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

Dagens system för nedsatt förmånsvärde är stelbent och kortsiktigt. Nuvarande regler gäller bara t .o.m. 2016 , vilket skapar osäkerhet för dem som är i begrepp att investera i nya bilar.

Förmånsbeskattningen bör precis som fordonsbeskattning utgå från faktisk klimatpåverkan i stället för teknikvalet. Det skulle gynna de bilar som ger upphov till mest klimatnytta. I väntan på att ett sådant system utreds är det dock viktigt att man förlänger det befintliga systemet med nedsättning för el- och laddhybrider och gasbilar, vilket stimulerar en ökad försäljning av supermiljöbilar och en ökad efterfrågan på biogas.

Jag föreslår att riksdagen ställer sig bakom det som anförts och tillkännager detta för regeringen.

9.

Reseavdrag m.m., punkt 6 (C)

av Per Åsling (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2015/16:3208 av Anders Åkesson m.fl. (C) yrkande 17 och

avslår motionerna

2015/16:756 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 9,

2015/16:929 av Rickard Nordin (C) yrkandena 1 och 2,

2015/16:1041 av Edward Riedl och Lotta Finstorp (båda M),

2015/16:1206 av Lotta Finstorp (M),

2015/16:1705 av Anders Schröder m.fl. (MP),

2015/16:1934 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkande 15,

2015/16:2124 av Karin Svensson Smith och Rasmus Ling (båda MP) yrkandena 4 och 5, båda i denna del,

2015/16:2249 av Jan Björklund m.fl. (FP) yrkande 16,

2015/16:2812 av Jesper Skalberg Karlsson (M) och

2015/16:2952 av Jan R Andersson (M).

Ställningstagande

Vi behöver ett reseavdrag som gynnar miljövänliga transportalternativ sam tidigt som det stärker möjligheterna till arbetsresor i de delar av landet där kollektivtrafik saknas. Reseavdraget bör därför reformeras med en tydligare landsbygds- och miljöprofil. Reseavdraget är till för att människor ska kunna bo i alla delar av landet. Avdraget ska ge ett tydligt incitament att resa så miljövänligt som möjligt.

Jag föreslår att riksdagen ställer sig bakom det som anförts och tillkännager detta för regeringen.

10.

Reseavdrag m.m., punkt 6 (V)

av Daniel Sestrajcic (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2015/16:756 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 9,

2015/16:1705 av Anders Schröder m.fl. (MP) och

2015/16:2124 av Karin Svensson Smith och Rasmus Ling (båda MP) yrkandena 4 och 5, båda i denna del,

bifaller delvis motion

2015/16:3208 av Anders Åkesson m.fl. (C) yrkande 17 och

avslår motionerna

2015/16:929 av Rickard Nordin (C) yrkandena 1 och 2,

2015/16:1041 av Edward Riedl och Lotta Finstorp (båda M),

2015/16:1206 av Lotta Finstorp (M),

2015/16:1934 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkande 15,

2015/16:2249 av Jan Björklund m.fl. (FP) yrkande 16,

2015/16:2812 av Jesper Skalberg Karlsson (M) och

2015/16:2952 av Jan R Andersson (M).

Ställningstagande

Syftet med reseavdraget sägs vara att människor på landsbygden inte ska drabbas oproportionerligt av sitt jobbpendlande eftersom att de inte har tillgång till alternativ i form av kollektivtrafik på det sätt som människor i tätorter har. Samtidigt visar de utvärderingar som gjorts av reseavdraget att majoriteten av avdragen görs av bilister i storstadsregioner, där fullgoda alternativ finns att tillgå. Att den svenska staten lägger flera miljarder på att subventionera storstadsbilisters resande är inte önskvärt eller lämpligt.

De utvärderingar som gjorts visar också att hälften av alla avdrag är felaktiga, oftast på grund av att avdraget görs även när tidsvinsten jämfört med kollektivtrafik är betydligt lägre än vad som tillåts. Det rör sig totalt om ett skattebortfall på närmare 1,4 miljarder kronor per år.

Reseavdraget är en fördelningspolitiskt misslyckad reform av flera skäl. Det gynnar människor i storstadsregionerna mer än landsbygden, gynnar bilåkande framför kollektiva transporter , och män drar av mer än vad kvinnor gör. Trots detta finns det på sina håll ett mycket stort motstånd mot att ta bort avdraget eftersom att man upplever att det trots allt är ett välkommet stöd för de människor som jobbpendlar på landsbygden där andra färdmedel än bilen saknas. Reseavdraget kan knappast vara det effektivaste sättet att göra detta på. Därför behöver reseavdraget reformeras.

Det finns alternativa reseavdragssystem på plats i andra länder, exempelvis ett avståndsbaserat reseavdrag, vilket leder till lägre administrationskostnader och bättre förutsättningar för kontroller. En utvärdering från WSP G roup fann man att ett avståndsbaserat reseavdrag skulle öka kollektivtrafikresandet kraftigt. Man kan också tänka sig modeller där reseavdraget tas bort och pengarna från reseavdraget i stället slussas om till åtgärder som mer träffsäkert gynnar människor på landsbygden.

En utredning bör titta på de olika alternativen till de t nuvarande rese avdraget. Utgångspunkten i den utredningen bör vara att reseavdraget syftar till att stödja människor på landsbygden med lång resväg och ingen tillgång till kollektivtrafik, och utredningen bör därefter se över hur vi på ett effektivare sätt kan nå den här gruppen, snarare än att gynna bilister som bor nära storstäderna där det ofta finns kollektiva alternativ att tillgå.

Reseavdraget har i dag en nivå som innebär att de rörliga kostnaderna ö verkompensera s. Skatteregler, bidrag och avdragsmöjligheter som stimulerar till ökad driv medels förbruk ning ökar kostnaderna för att uppnå miljömålen och tvingar fram kompenserande åtgärder som t.ex. högre drivmedelsskatter. Därigenom hotas miljömålen. Regeringen bör genomföra en utredning som identifierar de offentliga stöd som motverkar miljömålen inom transport sektorn och skapa ett program för att succes s ivt fasa ut dessa.

Regeringen bör också utreda möjligheten att skattebefria kollektivtrafikkort som löneförmån på samma tekniska sätt som görs i dag med t.ex. bidrag till friskvård. I dag är bilen norm för beskattning och planering av resor och trans porter. Om de ekonomiska styrmedlen förändras så att de blir färd medels neu trala kan bättre möjligheter skapas för personer att välja kollektivtrafiken som färdsätt. Det skulle även minska biltrafikens skadliga miljö påverkan.

Jag föreslår att riksdagen ställer sig bakom det som anförts och tillkännager detta för regeringen.

11.

Reseavdrag m.m., punkt 6 (L)

av Mats Persson (L).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2015/16:2249 av Jan Björklund m.fl. (FP) yrkande 16,

bifaller delvis motionerna

2015/16:1705 av Anders Schröder m.fl. (MP) och

2015/16:3208 av Anders Åkesson m.fl. (C) yrkande 17 och

avslår motionerna

2015/16:756 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 9,

2015/16:929 av Rickard Nordin (C) yrkandena 1 och 2,

2015/16:1041 av Edward Riedl och Lotta Finstorp (båda M),

2015/16:1206 av Lotta Finstorp (M),

2015/16:1934 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkande 15,

2015/16:2124 av Karin Svensson Smith och Rasmus Ling (båda MP) yrkandena 4 och 5, båda i denna del,

2015/16:2812 av Jesper Skalberg Karlsson (M) och

2015/16:2952 av Jan R Andersson (M).

Ställningstagande

Miljöpåverkan från transportsektorn måste minska , och åtgärder krävs för att nå det långsiktiga målet om en fossilfri fordonsflotta. Liberalerna vill ha en ekonomisk styrning som bedrivs på ett kostnadseffektivt och långsiktigt sätt.

Vi vill se en omläggning av reseavdraget för att öka dess regionala träff säkerhet och minska risken att utnyttja avdraget på ett felaktigt sätt . Reseavdraget ska begränsas i de regioner där det finns en fungerande kollektivtrafik.

Riksdagen bör ställa sig bakom det som anförts och tillkännage detta för regeringen.

12.

Reseavdrag m.m., punkt 6 (KD)

av Larry Söder (KD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2015/16:1934 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkande 15 och

avslår motionerna

2015/16:756 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 9,

2015/16:929 av Rickard Nordin (C) yrkandena 1 och 2,

2015/16:1041 av Edward Riedl och Lotta Finstorp (båda M),

2015/16:1206 av Lotta Finstorp (M),

2015/16:1705 av Anders Schröder m.fl. (MP),

2015/16:2124 av Karin Svensson Smith och Rasmus Ling (båda MP) yrkandena 4 och 5, båda i denna del,

2015/16:2249 av Jan Björklund m.fl. (FP) yrkande 16,

2015/16:2812 av Jesper Skalberg Karlsson (M),

2015/16:2952 av Jan R Andersson (M) och

2015/16:3208 av Anders Åkesson m.fl. (C) yrkande 17.

Ställningstagande

Kristdemokraterna vill underlätta livet på lands bygden och i glesbygden. Vi är väl medvetna om att den bristande kollektivtrafiken utanför storstäderna oftast gör att man måste ha tillgång till bil för att livet ska fungera. Vi vill därför inte tvinga människor att ställa av bilen.

Vi v ill underlätta och förbättra möjligheterna till arbetspendling genom att höja milersättningen för arbetsresor med ytterligare 1,50 kronor per mil. Detta finansieras genom att beloppsgräns en för reseavdrag höjs till 12 000 kronor.

Riksdagen bör ställa sig bakom det som anförts och tillkännage detta för regeringen.

13.

HUS-avdraget, punkt 8 (M)

av Niklas Wykman (M), Helena Bouveng (M), Cecilie Tenfjord-Toftby (M) och Anette Åkesson (M).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2015/16:2277 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) yrkande 13,

2015/16:2455 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 6 och

2015/16:3225 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkande 3 och

avslår motionerna

2015/16:1039 av Jessica Rosencrantz (M),

2015/16:1040 av Edward Riedl (M),

2015/16:1207 av Sten Bergheden och Lotta Finstorp (båda M) yrkande 2,

2015/16:1213 av Said Abdu (FP),

2015/16:1280 av Jan Ericson (M),

2015/16:1452 av Johan Nissinen (SD),

2015/16:1461 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M) yrkande 2,

2015/16:1465 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson och Thomas Finnborg (båda M),

2015/16:1564 av Cecilie Tenfjord-Toftby (M) yrkande 2,

2015/16:1981 av Per-Ingvar Johnsson och Eskil Erlandsson (båda C),

2015/16:1991 av Désirée Pethrus m.fl. (KD) yrkande 3,

2015/16:2039 av Roger Hedlund och Mikael Eskilandersson (båda SD) yrkande 11,

2015/16:2361 av Annika Qarlsson och Per Lodenius (båda C) yrkandena 1 och 2,

2015/16:2431 av Annika Qarlsson m.fl. (C) yrkande 4,

2015/16:2579 av Sofia Fölster (M),

2015/16:2692 av Andreas Carlson (KD),

2015/16:2717 av Cecilia Widegren (M) yrkandena 1–5,

2015/16:2923 av Lotta Olsson och Lotta Finstorp (båda M),

2015/16:2966 av Jan R Andersson (M),

2015/16:3026 av Helena Lindahl (C) och

2015/16:3148 av Robert Halef m.fl. (KD) yrkande 37.

Ställningstagande

Dagens ökade möjligheter till flexibla arbetstider och arbetsp latser är i många delar positiva och underlättar vardagspusslet för de m som har möjligheter till detta inom sina yrken. Men ett yrkesliv som ställer höga och varierande krav kan ibland också behöva underlättas av stöd i vardagen. Moderaterna vill värna RUT-avdraget och möjligheten att välja utförare inom välfärden. Det är en politik som gör att fler jobb växer fram och därmed ökar skatteintäkt erna, och det är en politik som underlättar i människors vardag. RUT-avdraget kan på ett konkret sätt hjälpa fler människor att få ihop livspusslet. I dag tar kvinnor fortfarande ett långt större ansvar för det oavlönade hemarbetet , vilket påverkar jämställdheten i samhället, på arbetsmarknaden och i plånboken. Enligt SCB:s tidsanvändningsstudie utför kvinnor i genomsnitt c a 26 timmar obetalt arbete per vecka, medan män utför c a 21 timmar. Kvinnor lägger således fem timmar mer per vecka på obetalt arbete. En sammanställning från r iksdagens utredningstjänst visar samtidigt att det kan vara så mycket som nästan tio timmar mer per vecka, som kvinnor lägger på obetalt arbete än män.

Detta gör det svårare för kvinnor att göra karriär och klättra på lönestegen , vilket försämrar livsinkomsten och pensionens storlek. RUT-avdraget har gjort så att fler familjer har fått avlastning i hemmet. Sammanställningen från r iksdagens utredningstjänst visar att en majoritet av de m som använder RUT-avdraget är kvinnor , vilket tyder på att reformen kan bidra till att stärka kvinnors st ällning på arbetsmarknaden – så väl för de m som arbetar med RUT-tjänster som för de m som använder RUT-tjänster – genom att tiden för obetalt hemarbete kan utnyttjas för betalt arbete på arbetsmarknaden.

Försämringen av RUT-avdraget slår direkt mot människors, inte minst kvinnors, möjligheter att få livspusslet att gå ihop. Moderaterna vill i stället fortsatt se över om RUT-avdraget kan utvidgas till fler tjänster och ge positiva effekter vad gäller jobbskapande och förenklat vardagspussel.

I Sverige växer ett nytt utanförskap fram där framför allt unga och ny an lända har svårt att få det första viktiga jobbet. För att möta det nya utan förskapet b ehövs flera jobb- och företagar reformer. En sådan är införandet av ”flytt-RUT”. Behovet av att möta det nya utanförskapet gör det rimligt att utöka RUT-reformen till att också innefatta flyttjänster. ”Flytt-RUT” har potential att bidra mycket positivt till sysselsättningen.

Riksdagen bör ställa sig bakom det som anförts och tillkännage detta för regeringen.

14.

HUS-avdraget, punkt 8 (SD)

av Anna Hagwall (SD) och David Lång (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2015/16:2039 av Roger Hedlund och Mikael Eskilandersson (båda SD) yrkande 11 och

avslår motionerna

2015/16:1039 av Jessica Rosencrantz (M),

2015/16:1040 av Edward Riedl (M),

2015/16:1207 av Sten Bergheden och Lotta Finstorp (båda M) yrkande 2,

2015/16:1213 av Said Abdu (FP),

2015/16:1280 av Jan Ericson (M),

2015/16:1452 av Johan Nissinen (SD),

2015/16:1461 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M) yrkande 2,

2015/16:1465 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson och Thomas Finnborg (båda M),

2015/16:1564 av Cecilie Tenfjord-Toftby (M) yrkande 2,

2015/16:1981 av Per-Ingvar Johnsson och Eskil Erlandsson (båda C),

2015/16:1991 av Désirée Pethrus m.fl. (KD) yrkande 3,

2015/16:2277 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) yrkande 13,

2015/16:2361 av Annika Qarlsson och Per Lodenius (båda C) yrkandena 1 och 2,

2015/16:2431 av Annika Qarlsson m.fl. (C) yrkande 4,

2015/16:2455 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 6,

2015/16:2579 av Sofia Fölster (M),

2015/16:2692 av Andreas Carlson (KD),

2015/16:2717 av Cecilia Widegren (M) yrkandena 1–5,

2015/16:2923 av Lotta Olsson och Lotta Finstorp (båda M),

2015/16:2966 av Jan R Andersson (M),

2015/16:3026 av Helena Lindahl (C),

2015/16:3148 av Robert Halef m.fl. (KD) yrkande 37 och

2015/16:3225 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkande 3.

Ställningstagande

En viktig del av vårt kulturarv är de byggnader som bedöms vara av kulturhistoriskt värde. De fyller bl .a. funktionen av att lyfta fram kulturarvet i det svenska vardagliga samhället. Sverigedemokraterna vill införa ett särskilt riktat ROT-avdrag för renoveringsarbete på byggnader av kulturhistoriskt värde.

Riksdagen bör ställa sig bakom det som anförts och tillkännage detta för regeringen.

15.

HUS-avdraget, punkt 8 (C)

av Per Åsling (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2015/16:2431 av Annika Qarlsson m.fl. (C) yrkande 4,

bifaller delvis motion

2015/16:1461 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M) yrkande 2 och

avslår motionerna

2015/16:1039 av Jessica Rosencrantz (M),

2015/16:1040 av Edward Riedl (M),

2015/16:1207 av Sten Bergheden och Lotta Finstorp (båda M) yrkande 2,

2015/16:1213 av Said Abdu (FP),

2015/16:1280 av Jan Ericson (M),

2015/16:1452 av Johan Nissinen (SD),

2015/16:1465 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson och Thomas Finnborg (båda M),

2015/16:1564 av Cecilie Tenfjord-Toftby (M) yrkande 2,

2015/16:1981 av Per-Ingvar Johnsson och Eskil Erlandsson (båda C),

2015/16:1991 av Désirée Pethrus m.fl. (KD) yrkande 3,

2015/16:2039 av Roger Hedlund och Mikael Eskilandersson (båda SD) yrkande 11,

2015/16:2277 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) yrkande 13,

2015/16:2361 av Annika Qarlsson och Per Lodenius (båda C) yrkandena 1 och 2,

2015/16:2455 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 6,

2015/16:2579 av Sofia Fölster (M),

2015/16:2692 av Andreas Carlson (KD),

2015/16:2717 av Cecilia Widegren (M) yrkandena 1–5,

2015/16:2923 av Lotta Olsson och Lotta Finstorp (båda M),

2015/16:2966 av Jan R Andersson (M),

2015/16:3026 av Helena Lindahl (C),

2015/16:3148 av Robert Halef m.fl. (KD) yrkande 37 och

2015/16:3225 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkande 3.

Ställningstagande

Tack vare RUT-avdraget driver fler kvinnor företag över hela landet. Sju av tio företagare inom städ- och hemservice är kvinnor. Sverige behöver många nya vardagsjobb , och dessa har stor möjlighet att växa fram inom tjänstesektorn exempelvis genom RUT.

Jag vill se över möjligheterna att justera taket uppåt och att göra så att de tjänster som omfattas av RUT blir fler. Då kommer efterfrågan att öka, fler människor kan starta företag inom en kvinnodominerad bransch och fler som står långt från arbetsmarknaden kan få jobb. Fler svarta jobb blir vita.

Riksdagen bör ställa sig bakom det som anförts och tillkännage detta för regeringen.

16.

HUS-avdraget, punkt 8 (KD)

av Larry Söder (KD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2015/16:1991 av Désirée Pethrus m.fl. (KD) yrkande 3 och

2015/16:3148 av Robert Halef m.fl. (KD) yrkande 37,

bifaller delvis motionerna

2015/16:2579 av Sofia Fölster (M) och

2015/16:2692 av Andreas Carlson (KD) samt

avslår motionerna

2015/16:1039 av Jessica Rosencrantz (M),

2015/16:1040 av Edward Riedl (M),

2015/16:1207 av Sten Bergheden och Lotta Finstorp (båda M) yrkande 2,

2015/16:1213 av Said Abdu (FP),

2015/16:1280 av Jan Ericson (M),

2015/16:1452 av Johan Nissinen (SD),

2015/16:1461 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M) yrkande 2,

2015/16:1465 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson och Thomas Finnborg (båda M),

2015/16:1564 av Cecilie Tenfjord-Toftby (M) yrkande 2,

2015/16:1981 av Per-Ingvar Johnsson och Eskil Erlandsson (båda C),

2015/16:2039 av Roger Hedlund och Mikael Eskilandersson (båda SD) yrkande 11,

2015/16:2277 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) yrkande 13,

2015/16:2361 av Annika Qarlsson och Per Lodenius (båda C) yrkandena 1 och 2,

2015/16:2431 av Annika Qarlsson m.fl. (C) yrkande 4,

2015/16:2455 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 6,

2015/16:2717 av Cecilia Widegren (M) yrkandena 1–5,

2015/16:2923 av Lotta Olsson och Lotta Finstorp (båda M),

2015/16:2966 av Jan R Andersson (M),

2015/16:3026 av Helena Lindahl (C) och

2015/16:3225 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkande 3.

Ställningstagande

Många får sitt första jobb inom någon del av tjänstesektorn. Därför är det viktigt att tjänstemarknaden får möjlighet att fortsätta vidgas . Det ger positiva effekter såväl för tidspressade barnfamiljer och äldre som för personer i behov av arbete. RUT-avdraget har möjliggjort en helt ny arbetsmarknad och motverkat svartarbete. Tre av fyra som får ett jobb i RUT-sektorn får det efter arbetslöshet eller en uppsägning.

Vi kristdemokrater vill se en utveckling av RUT-avdraget där fler former av tjänster ges en lägre skattebelastning och har också motsatt oss regeringens halvering av det avdragsgilla beloppet från 50 000 kronor t ill 25 000 kronor .

Ett exempel på en tjänst som skulle kunna vara föremål för en utvidgning av RUT - avdraget handlar om tvätteritjänster även utanför hemmet. Om ett tvätt eri företag fick erbjuda RUT-tjänster för att plocka upp tvätten vid dörren, ta den till ett tvätteri och lämna tillbaka den tvättad, struken och vikt skulle den tjänsten bli möjlig för många fler än i dag.

Vi vill på sikt även se över hur RUT kan innehålla köp av it -tjänster i hemmet, ett s .k. RIT-avdrag. Det finns ett stort intresse hos privatpersoner för att köpa it -tjänster i hemmet. En skattereduktion för it-tjänster skulle öppna en ny marknad och skapa nya arbetstillfällen, inte minst bland yngre personer. Framför allt skulle detta innebära en chans för enmans- och fåmans företag.

Riksdagen bör ställa sig bakom det som anförts om en utveckling av RUT-avdraget och tillkännage detta för regeringen.

17.

Gåvor till ideell verksamhet, punkt 9 (KD)

av Larry Söder (KD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2015/16:1936 av Sofia Damm m.fl. (KD) yrkande 16 och

2015/16:2258 av Lars-Axel Nordell m.fl. (KD) yrkandena 2, 12 och 20,

bifaller delvis motionerna

2015/16:2252 av Mikael Oscarsson (KD) och

2015/16:3219 av Mikael Oscarsson (KD) yrkandena 1 och 2 samt

avslår motion

2015/16:2823 av Mikael Oscarsson m.fl. (KD) yrkande 10.

Ställningstagande

Avdragsrätten för gåvor till ideella organisationer bör behållas. Enskilda organisationer är inte bara oersättliga som genomförare av statligt svenskt bistånd utan också mycket betydelsefulla för att de ger oss enskilda människor en möjlighet att ta ansvar för utvecklingen i världen. Genom dem kan var och en av oss bidra för att bekämpa fattigdom och förtryck, och för att lindra nöd hos våra medmänniskor. Det civila samhället är en naturlig plats för människor att göra en insats och visa att det inte går att förhålla sig likgiltig när världen brinner. Alldeles i synnerhet i tider som dessa, när det akuta hjälpbehovet bland världens flyktingar är enormt, måste det ideella engagemanget uppvärderas och absolut inte ses som en konkurrent till politiken, vilket beslutet att avskaffa avdragsrätten för gåvor till ideella organisationer indikerar. I stället för att vrida tillbaka klockan bör vi se över hur systemet kan göras mer generöst och omfatta fler typer av ideella organisationer. På sikt bör gåvoskatteavdraget utvecklas till att omfatta såväl företag som enskilda gåvo givare. Ytterligare skattemässiga incitament för icke-offentlig finansiering av kultursektorn behövs också. Fler allmännyttiga ideella organisationer, exempelvis idrottsföreningar, bör komma i fråga samtidigt som nivån för avdragsrätten bör höjas i paritet med andra jämförbara länder i Europa.

I ett första steg bör avdragstaket sättas till 12 000 kr onor . N ågra registeravgifter bör inte tas ut.

Riksdagen bör ställa sig bakom det som anförts och tillkännage detta för regeringen.

Särskil t yttrande

HUS-avdraget, punkt 8 (V)

Daniel Sestrajcic (V) anför:

Vänsterpartiet anser att skattereduktion en för utgifter för hushållsnära tjänster ska avskaffas. Systemet gynnar personer med höga inkomster och innebär i realiteten att gemensamma resurser används för att ge skattefavörer åt högavlönade. RUT-avdraget används i första hand av höginkomsttagare och är dessutom ett slag i luften i strävandena att skapa jämställdhet mellan kvinnor och män. Detta är en fördelningspolitik som vi inte kan ställa oss bakom.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden 2015/16

2015/16:40 av Jonas Jacobsson Gjörtler (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regelverket i fråga om vem som ska få vara förmånstagare till pensionsförsäkringar bör ses över och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:45 av Jonas Jacobsson Gjörtler (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att företag genom friskvårdsbidraget helt eller delvis även bör kunna bekosta enskilda medarbetares individuella anmälningsavgifter till exempelvis motionslopp och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:285 av Christina Örnebjär och Bengt Eliasson (båda FP):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att utvidga friskvårdsavdraget till att även omfatta ridsport och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:448 av Teres Lindberg (S):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över behovet av en bred skatteöversyn och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:459 av Marianne Pettersson (S):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över schablonavdraget vid andrahandsuthyrning och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:652 av Lennart Axelsson (S):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att reglerna för omkostnadsersättning för sociala frivilligarbetare snarast bör ses över och förenklas och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:718 av Emma Hult och Niclas Malmberg (båda MP):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda en utvidgning av möjligheterna till friskvårdsbidrag så att även ridning omfattas och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:756 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V):

9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda möjligheten att skattebefria kollektivtrafikkort som löneförmån på samma tekniska sätt som görs i dag med t.ex. bidrag till friskvård och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:801 av Annelie Karlsson (S):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga ett eventuellt tillsättande av nödvändiga expertutredningar som kan ta fram underlag för en större, parlamentariskt sammansatt skatteutredning, och riksdagen tillkännager detta för regeringen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att tillsätta en parlamentariskt sammansatt skatteutredning när det finns underlag från olika expertutredningar och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:929 av Rickard Nordin (C):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om avståndsbaserade reseavdrag och tillkännager detta för regeringen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om skattefri milersättning och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:1020 av Lennart Axelsson och Eva-Lena Jansson (båda S):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att påbörja borttagandet av inkomstskatteklyftan för sjuka och förtidspensionerade och tillkännager detta för regeringen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att se över hur en likformig beskattning av förvärvsinkomster kan återinföras och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:1039 av Jessica Rosencrantz (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inte försämra RUT och ROT och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:1040 av Edward Riedl (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga möjligheterna att se över nivåerna på beskattning av barnvaktstjänster och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:1041 av Edward Riedl och Lotta Finstorp (båda M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att främja användandet av cyklar för arbetspendling och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:1048 av Jessica Rosencrantz (M):

5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över beskattningen av personaloptioner och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:1072 av Jan R Andersson och Johan Hultberg (båda M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över de ekonomiska villkoren för soldater i utlandstjänst och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:1089 av Anders Hansson och Ann-Charlotte Hammar Johnsson (båda M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en förändring av villkoren för friskvårdsförmånen och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:1115 av Boriana Åberg (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om värnskatten och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:1123 av Erik Ottoson (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att se över nivån på skatteavdraget för privat pensionssparande och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:1159 av Patrick Reslow (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga ett avskaffande av den s.k. värnskatten och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:1189 av Lars Hjälmered m.fl. (M, C, FP, KD):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om mer konkurrenskraftiga skatter på delägarskap för nyckelpersoner i växande företag och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:1198 av Lotta Finstorp (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga behovet av att inkludera ridning i friskvårdsbidraget och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:1206 av Lotta Finstorp (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga en översyn av reseavdragen och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:1207 av Sten Bergheden och Lotta Finstorp (båda M):

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten att införa ett RATT-avdrag och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:1208 av Lars-Arne Staxäng (M):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga ett mer transparent och effektivt skattesystem och tillkännager detta för regeringen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att arbeta för minskat slöseri med skattepengar och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:1213 av Said Abdu (FP):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förenkla registreringen av ROT- och RUT-arbeten och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:1253 av Helena Bouveng (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga om friskvårdsavdraget bör omfatta fler sporter och fritidsaktiviteter än i dag och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:1280 av Jan Ericson (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga om skatteavdrag bör införas även för hushållsnära reparationstjänster och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:1336 av Margareta Cederfelt (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av lägre beskattning av personaloptioner och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:1448 av Johan Nissinen (SD):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stoppa frysningen av brytpunkten för statlig skatt och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:1452 av Johan Nissinen (SD):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en utredning för ett utökat RUT och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:1457 av Erik Bengtzboe (M):

6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga ett införande av ett startjobbskatteavdrag där de första arbetsinkomsterna i livet görs skattefria för att underlätta inträdet på arbetsmarknaden och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:1461 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M):

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om tjänsteföretag och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:1465 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson och Thomas Finnborg (båda M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att se över ROT-avdraget och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:1564 av Cecilie Tenfjord-Toftby (M):

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att införa läx-RUT inom ramen för RUT-avdraget och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:1610 av Sten Bergheden (M):

4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att införa ett skatteavdrag för unga som sparar till en egen bostad och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:1620 av Sten Bergheden (M):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att ta fram en tydlig handlingsplan för hur vi stegvis kan sänka skatten för landets pensionärer och tillkännager detta för regeringen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att se över hur man kan sänka skatten för de pensionärer som väljer att arbeta efter sin pensionering, och riksdagen tillkännager detta för regeringen.

2015/16:1655 av Erik Bengtzboe (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga behovet av skattebefrielse vid bostadsuthyrning till studerande och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:1680 av Finn Bengtsson och Annicka Engblom (båda M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en fortsatt översyn av skatten på arbete i alla inkomstskikt och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:1688 av Edward Riedl (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att se över möjligheten att införa ett skatteavdrag för köp av tjänster av massör, kiropraktor, sjukgymnast, personlig tränare och motsvarande och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:1689 av Edward Riedl (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att överväga att se över möjligheten att underlätta för ideellt arbetande ledare inom ungdomsidrotten och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:1690 av Edward Riedl (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att se över möjligheten att införa ett skatteavdrag för privatpersoner som gäller gymkort och vissa kostnader i samband med träning, tävling och motion och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:1705 av Anders Schröder m.fl. (MP):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att reformera reseavdraget och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:1708 av Finn Bengtsson (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga en översyn av möjligheten till enskild skattereduktion för hälsofrämjande åtgärder, s.k. BOT-avdrag, och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:1712 av Finn Bengtsson och Jan Ericson (båda M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att avskaffa värnskatten och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:1718 av Finn Bengtsson m.fl. (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga ifall Finansdepartementet bör tillämpa en försiktighetsprincip vid beräkning och uppföljning av skattehöjningar och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:1722 av Jesper Skalberg Karlsson och Ida Drougge (båda M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att se över möjligheterna till avdrag för ridning som friskvård och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:1723 av Åsa Coenraads (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att införa ridsport i den skattebefriade friskvården och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:1734 av Christian Holm Barenfeld (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att förbättra dagens regler för incitamentsprogram och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:1748 av Ulrika Heindorff (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att friskvårdsbidraget bör utökas och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:1792 av Nina Kain (SD):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ridning ska falla under friskvårdsbidrag och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:1800 av Johan Nissinen (SD):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om skattelättnader för högskolestudier och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:1908 av Isabella Hökmark (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att avskaffa värnskatten och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:1912 av Betty Malmberg och Erik Bengtzboe (båda M):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga behovet av att sänka marginalskatten och avskaffa värnskatten och tillkännager detta för regeringen.

3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det svenska skattetrycket på arbete bör fortsätta att sänkas och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:1930 av Krister Hammarbergh (M):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att se över reglerna för friskvårdsavdrag och tillkännager detta för regeringen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga om golf bör betraktas som motion och friskvård tillsammans med de redan i dag skattebefriade motionsformerna och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:1934 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD):

15. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om höjd milersättning för arbetsresor och höjd beloppsgräns för reseavdrag och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:1936 av Sofia Damm m.fl. (KD):

16. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bibehålla avdragsrätten för gåvor till ideella organisationer och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:1981 av Per-Ingvar Johnsson och Eskil Erlandsson (båda C):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en översyn av reglerna för ROT-avdrag avseende jordbruksarrendatorers kostnader för arbeten på bostäder och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:1991 av Désirée Pethrus m.fl. (KD):

3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla RUT och inkludera fler tjänster enligt motionen och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:2019 av Markus Wiechel (SD):

28. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om skattefrihet vid delvis uthyrning av bostad och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:2037 av Sven-Olof Sällström (SD):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheterna att införa ett system för villkorad frivillig sambeskattning och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:2039 av Roger Hedlund och Mikael Eskilandersson (båda SD):

11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett särskilt riktat ROT-avdrag för renoveringsarbete på byggnader av kulturhistoriskt värde och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:2124 av Karin Svensson Smith och Rasmus Ling (båda MP):

4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en utredning som identifierar stödformer, skatter, avdrag m.m. som motverkar miljömålen inom transportpolitiken bör genomföras, och riksdagen tillkännager detta för regeringen.

5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att de subventioner som upprätthåller oljeanvändningen inom transportsektorn successivt bör fasas ut, och riksdagen tillkännager detta för regeringen.

2015/16:2165 av Ann-Christin Ahlberg m.fl. (S):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över beskattning av lika inkomst och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:2243 av Per Åsling m.fl. (C, M, FP, KD):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur regelverket för personaloptioner kan förbättras och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:2249 av Jan Björklund m.fl. (FP):

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för en grön skatteväxling där skatten på jobb sänks medan miljö- och klimatpåverkande skatter och avgifter höjs, och riksdagen tillkännager detta för regeringen.

16. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en omläggning av reseavdraget i syfte att öka dess regionala träffsäkerhet och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:2252 av Mikael Oscarsson (KD):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bevara gåvoskatteavdraget och att se över hur avdraget kan utvecklas ytterligare och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:2258 av Lars-Axel Nordell m.fl. (KD):

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att göra det skattemässigt förmånligt för företag och privatpersoner att finansiellt bidra till kultursektorn och tillkännager detta för regeringen.

12. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om avdragsrätt för gåvor till ideella organisationer och tillkännager detta för regeringen.

20. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur skattesystemet skulle kunna förändras i syfte att bredda kulturfinansieringen och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:2260 av Said Abdu m.fl. (FP):

3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om enklare och billigare möjligheter att erbjuda anställda delägarskap och incitamentsprogram och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:2275 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M):

8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ökade möjligheter och drivkrafter för att jobba längre och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:2277 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M):

7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ett förstajobbetavdrag bör införas för att öka drivkrafterna till arbete genom sänkt skatt på lägre inkomster och tillkännager detta för regeringen.

13. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bredda RUT-avdraget till att också innefatta flyttjänster och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:2291 av Lars-Axel Nordell (KD):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att ersätta dagens friskvårdsbidrag via arbetsgivaren med ett individuellt friskvårdsavdrag och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:2299 av Ulrika Karlsson i Uppsala (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över skattelagstiftningen för försvarsanställda i utlandstjänst och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:2361 av Annika Qarlsson och Per Lodenius (båda C):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att RUT-avdraget ska vara kvar i nuvarande omfattning och tillkännager detta för regeringen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda ytterligare avdrag inom nuvarande RUT-avdrag och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:2368 av Anders W Jonsson m.fl. (C):

7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skattesystemet bör ses över och reformeras och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:2371 av Anders W Jonsson m.fl. (C):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att främja principen om den gröna skatteväxlingen där skatten sänks på jobb och företag, samtidigt som den höjs på miljöskadliga utsläpp och verksamheter, och riksdagen tillkännager detta för regeringen.

29. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att förändra förmånsvärdesbeskattningen och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:2373 av Solveig Zander (C):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att modernisera och se över vilka aktiviteter som betraktas som motions- och friskvårdsförmån och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:2400 av Solveig Zander m.fl. (C):

4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att sänka skatten för de pensionärer som har enbart garantipension eller låg inkomstpension, och riksdagen tillkännager detta för regeringen.

2015/16:2431 av Annika Qarlsson m.fl. (C):

4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka kvinnors företagande bl.a. för tjänstesektorn genom att se över möjligheterna att justera taket i RUT uppåt, att låta RUT omfatta fler tjänster samt att värna och utveckla möjligheten att driva företag inom välfärden och, riksdagen tillkännager detta för regeringen.

2015/16:2445 av Lars Hjälmered m.fl. (M):

3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av beskattning av delägarskap för nyckelpersoner, den s.k. optionsbeskattningen, och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:2448 av Lars Hjälmered m.fl. (M):

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om mer konkurrenskraftiga skatter för nyckelpersoner i växande företag och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:2455 av Lars Hjälmered m.fl. (M):

6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ett särskilt flytt-RUT-avdrag bör införas och tillkännager detta för regeringen.

7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om mer konkurrenskraftiga skatter för nyckelpersoner i växande företag och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:2462 av Kristina Yngwe (C):

3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ridning som friskvårdsförmån och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:2471 av Gunilla Nordgren (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga en översyn och modernisering av inkomstskattelagen så att friskvårdsförmåner även ska gälla motionsridning och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:2565 av Finn Bengtsson (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna till en nationell sjukvårdsskatt för en mer rättvis och jämlik sjukvård i hela landet och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:2576 av Thomas Finnborg (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga behovet av en försöksverksamhet med BOT-avdrag i Halland och Skåne och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:2579 av Sofia Fölster (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att införa ett RIT-avdrag och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:2599 av Margareta B Kjellin och Ulf Berg (båda M):

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att sänka arbetsgivaravgifterna för äldre över 65 år och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:2609 av Sofia Fölster (M):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över arbetsgivaravgifterna och andra inkomstrelaterade skatter i syfte att sänka skattetrycket för löntagare och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:2610 av Sofia Fölster (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att sänka arbetsgivaravgifterna för äldre och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:2663 av Cecilia Widegren m.fl. (M, C, KD):

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör överväga möjligheten att först utreda konsekvenserna av en höjning av inkomstskatten för äldre aktiva seniorer som vill fortsätta jobba innan en sådan genomförs och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:2670 av Cecilia Widegren (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att införa ett personligt avdrag för friskvård och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:2692 av Andreas Carlson (KD):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utöka RUT-avdraget så att det även omfattar it-tjänster och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:2717 av Cecilia Widegren (M):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra en konsekvensanalys och låta jobbskapande åtgärder värderas högt innan försämringar av jobbskapande reformer genomförs, t.ex. försämringar av RUT- och ROT-avdragen, och tillkännager detta för regeringen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att utreda hur RUT-avdraget kan utvidgas och utvecklas, i stället för att försämras, t.ex. vad gäller att skapa fler jobb för unga och utrikesfödda samt utreda flytt-tjänster m.fl., och tillkännager detta för regeringen.

3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att låta Statskontoret utreda RUT- och ROT-reformernas effekter för Sveriges ekonomi, arbetsmarknaden, jämställdhet och ungas jobb på arbetsmarknaden och tillkännager detta för regeringen.

4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ifall försämringar av RUT- och ROT-avdragen genomförs överväga att låta Statskontoret följa de försämrade reformerna ur både ett ekonomiskt och ett jobbskapande perspektiv och senast återkomma till riksdagen i nästa budgetproposition med dess konsekvenser, och riksdagen tillkännager detta för regeringen.

5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma med förslag på hur ROT-avdraget kan utvecklas och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:2725 av Cecilia Widegren (M):

6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ridning och golf som friskvårdsförmån och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:2749 av Cecilia Widegren (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att se över möjligheterna att inkludera ridsport och golf som en del av friskvårdsförmånen och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:2812 av Jesper Skalberg Karlsson (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över reseavdragets utformning och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:2823 av Mikael Oscarsson m.fl. (KD):

10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur gåvoskatteavdraget skulle kunna utökas till att även omfatta veteranstödet och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:2855 av Josef Fransson m.fl. (SD):

3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett avdrag i förmånsvärde för personaloptioner i nystartade företag och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:2923 av Lotta Olsson och Lotta Finstorp (båda M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga REP- och ROST-avdrag och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:2950 av Jan R Andersson (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förmånsbeskattning av fri parkering och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:2951 av Jan R Andersson och Jörgen Andersson (båda M):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av förenklade regler för beskattning av firmafordon hos egenföretagare och tillkännager detta för regeringen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga en översyn i syfte att förenkla systemet kring förmånsbeskattning av tjänstefordon och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:2952 av Jan R Andersson (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av avdragsrätt för resor i samband med högskolestudier och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:2966 av Jan R Andersson (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att se över möjligheten att även låta fönsterrenovering omfattas av ROT-avdraget och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:3026 av Helena Lindahl (C):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten till ett bibehållet ROT-avdrag för att exempelvis uppmuntra fler energieffektiva och miljövänliga alternativ för hushållens uppvärmning och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:3055 av Mats Persson m.fl. (FP):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att expertskattens konstruktion och funktion bör utredas, i syfte att stärka förmågan för verksamheter i Sverige att rekrytera utländska nyckelpersoner, och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:3148 av Robert Halef m.fl. (KD):

37. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att utvidga avdragen för hushållsnära tjänster till att omfatta även it-tjänster i hemmet och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:3169 av Hanna Wigh (SD):

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inkludera aktiviteter med hästar i friskvårdsbidraget och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:3207 av Penilla Gunther m.fl. (KD):

8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för mer konkurrenskraftiga skatter på delägarskap för nyckelpersoner i växande företag och tillkännager detta för regeringen.

15. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över regelverket för och underlätta användningen av personaloptioner i utvecklingsföretag och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:3208 av Anders Åkesson m.fl. (C):

17. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regelverket för reseavdragen utreds med hänsyn till miljö samt villkor i områden där kollektivtrafiken är begränsad och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:3210 av Ola Johansson m.fl. (C):

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheterna att införa ett särskilt riktat bosparande för ungdomar med syfte att skapa drivkrafter för fler unga att redan vid tidig ålder sätta undan en del av den skattepliktiga inkomsten för framtida investeringar i bostad och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:3219 av Mikael Oscarsson (KD):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över förutsättningarna för att avskaffa ansökningsavgiften och den årliga registeravgiften till Skatteverket för organisationer när det gäller gåvor som ger skattereduktion, och riksdagen tillkännager detta för regeringen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över förutsättningarna för att höja nivån för skattereduktion när det gäller gåvor till ideella organisationer och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:3225 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M):

3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om RUT-avdrag och tillkännager detta för regeringen.