Bet. 2015/16:SkU4

Skatteutskottet s betänkande

2015/16 : SkU4

Skattetillägg: Dubbelprövningsförbudet och andra rättssäkerhetsfrågor

Sammanfattning

I betänkandet tillstyrker utskottet regeringens förslag i proposition 2014/15:131 Skattetillägg: Dubbelprövningsförbud et och andra rättsäkerhets frågor.

Reglerna om skattetillägg och skattebrott ändras i syfte att stärka rätts säkerheten i skatteförfarandet. En spärreglering införs med innebörd att åklagaren inte får inleda en process om skattebrott om Skatteverket dessför innan har fattat beslut om skattetillägg i fråga om samma felaktighet eller passivitet avseende samma person. Omvänt får inte Skatteverket fatta beslut om skattetillägg om åklagaren har inlett en skattebrottsprocess om samma fel aktighet eller passivitet avseende samma person. Bestämmelserna förs in i skattebrottslagen och skatteförfarandelagen.

En reglering om ett samlat sanktionsförfarande i en domstol införs. Allmän domstol ska i samband med skattebrottsprocessen på yrkande av åklagare kunna besluta om skattetillägg. Detta regleras i en ny lag om talan om skatte tillägg i vissa fall. Reglerna om särskild åtalsprövning i skattebrottslagen justeras också. När det gäller normalt tillgängligt kontrollmaterial föreslås att uttrycket tillgängliga avstämningsuppgifter ska användas och att förutsätt ningarna för att ta ut skattetillägg justeras.

De nya reglerna träder i kraft den 1 januari 2016.

I betänkandet finns en reservation (SD).

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Bakgrund

Propositionens huvudsakliga innehåll

Utskottets överväganden

Skattetillägg: Dubbelprövningsförbudet och andra rättssäkerhetsfrågor

Reservation

Skattetillägg: Dubbelprövningsförbudet och andra rättssäkerhetsfrågor (SD)

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Följdmotionen

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

Bilaga 3

Justitieutskottets yttrande 2015/16:JuU3y

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Skattetillägg: Dubbelprövningsförbudet och andra rättssäkerhetsfrågor

Riksdagen antar regeringens förslag till

1. lag om ändring i skattebrottslagen (1971:69),

2. lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244) med den ändringen att i 49 kap. 10 b § ska ordet ”skattebrottslagen” följas av SFS-nummer (1971:69),

3. lag om talan om skattetillägg i vissa fall.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2014/15:131 punkterna 1–3 och avslår motion

2015/16:259 av Olle Felten m.fl. (SD) yrkandena 1 och 2.

Reservation (SD)

Stockholm den 22 oktober 2015

På skatteutskottets vägnar

Per Åsling

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Per Åsling (C), Leif Jakobsson (S), Sara Karlsson (S), Peter Persson (S), Helena Bouveng (M), Hannah Bergstedt (S), Rasmus Ling (MP), Anette Åkesson (M), Adnan Dibrani (S), David Lång (SD), Mats Persson (FP), Daniel Sestrajcic (V), Aron Modig (KD), Patrik Lundqvist (S), Erik Andersson (M), Olle Felten (SD) och Ulf Berg (M).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I betänkandet behandlar utskottet proposition 2014/15:131 Skattetillägg: Dub b elprövningsförbudet och andra rättssäkerhetsfrågor. Regeringens och mo - tionärernas förslag till riksdagsbeslut framgår av bilaga 1 . Regeringens lagförslag redovisas i bilaga 2.

Justitieutskottet har lämnat ett yttrande över propositionen och motionen (bilaga 3).

Bakgrund

Skattetillägg är en administrativ sanktion enligt skatteförf arandelagen (2011:1244) som ska tas ut av den som på något annat sätt än muntligen under förfarandet har lämnat en oriktig uppgift till ledning för egen beskattning. I vissa situationer ska skattetillägg inte tas ut , t.ex. om den oriktiga uppgiften kan rättas med ledning av kontrollmaterial som normalt är tillgängligt för Skatteverket under vissa närmare angivna förutsättningar. Skattetillägg tas ut med olika nivåer varierande mellan 2 och 40 procent beroende på olika faktorer. Liknande regler om tulltillägg finns i tullagen (2000:1281).

Skatteverket eller Tullverket fattar beslut om skattetillägg respektive tull tillägg, och beslutet kan överklagas till allmän förvaltningsdomstol.

Man kan vid sidan av uttaget skattetillägg också straffas för skattebrott enligt skattebrottslagen (1971:69) för samma oriktiga uppgiftslämnande. Exempel på andra brott i skattebrottslagen är skatteförseelse, grovt skattebrott, skatteredovisningsbrott och försvårande av skattekontroll. Regler om tullbrott, som liknar reglerna om skattebrott, finns i lagen (2000:1225) om straff för smuggling. Åklagare för talan om brott och allmän domstol prövar åtalet.

Sedan skattetilläggen infördes 1972 har de varit föremål för granskning och reglerna har genomgått förändringar, bl.a. genom olika rättssäkerhets stärkande åtgärder. I proposition 2010/11:165 Skatteförfarandet uttalades att när det gäller skatte tillägg fanns det skäl att ytterligare utreda hur rättssäker heten kan stärkas inom ramen för det befintliga system et . Frågor som nämns är rättigheten att inte bli lagförd eller straffad två gånger enligt artikel 4.1 i det sjunde tilläggsprotokollet till Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna samt nivåerna på skattetillägg och frågor som rör normalt tillgängligt kontrollmaterial och risken för skatteundandragande.

Den dåvarande regeringen tillsatte den 8 mars 2012 en utredning i just dessa frågor, vars betänkande lett fram till detta lagstiftningsärende.

Europakonventionen gäller som lag i Sverige . I konventionen regleras viktiga principer om mänskliga rättigheter såsom rätten till en rättvis rättegång i artikel 6. I artikel 4.1 i det sjunde tilläggsprotokollet till konventionen regle ras rättigheten att inte bli lagförd eller straffad två gånger, det s.k. dubbelbe straffningsförbudet, mer korrekt kallat dubbelprövningsförbudet.

Europadomstolen har tidigare prövat d et svenska systemet med skattetil lägg och skattebrott och har ansett att det är förenligt med dubbelprövnings förbudet (Rosenquist mot Sverige, no. 60619/00, den 14 september 2004). Europadomstolen har dock på senare tid ändrat sin praxis (Sergey Zolotukhin mot Ryssland, no. 14939/03, den 10 februari 2009). Domens innebörd i fråga om det svenska systemet var dock inte klar. I domen Lucky Dev mot Sverige (no. 7356/10, den 27 november 2014) prövade Europadomstolen det svenska systemet på nytt och fann nu att dubbelprövningsförbudet hade kränkts .

Dubbelprövningsförbudet finns även regle rat i artikel 50 i Europeiska un i - onens stadga om de grundläggande rättigheterna. EU-domstolen har i ett avgörande 2013 ansett sig behörig att pröva de svenska skattetilläggs- och skattebrottsreglerna i fråga om mervärdesskatt, men lämnade i domen över till den frågande tingsrätten att bedöma om förfarandet stred mot dubbelpröv ningsförbudet (EU-domstolens dom mål C-617/10, Hans Åkerberg Fransson).

Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen har efter Europadom stolens ändrade praxis 2009 vid två tillfällen (2009 och 2010) bedömt systemet med skattetillägg och skattebrott utan att anse det oförenligt med dubbelpröv ningsförbudet (RÅ 2009 ref. 94 och NJA 2010 s. 168 I och II). B åda dom stolarna ändrade dock under 2013 sin tidigare praxis och anser nu att det svenska systemet är oförenligt med förbudet (NJA 2013 s. 502, NJA 2013 s. 746 och HFD 2013 ref. 71).

Riksdagen har vid två tillfällen på senare tid riktat tillkännagivanden om dubbelprövningsförbudet till regeringen.

Skatteutskottet anförde i betänkande 2013/14:SkU20 Skatteförfarande och folkbokföring med anledning av en motion (S) att det är viktigt att en lagänd ring som stärker rättssäkerheten och undanröjer konflikten med Europakon ventionen och EU:s rättighetsstadga genomförs så snart som möjligt.

Justitieutskottet anförde i betänkande 2013/14:JuU15 Straffrättsliga frågor med anledning av motioner (S, MP) att det är viktigt att det säkerställs att de lagförslag som kan komma att lämnas för att åtgärda problematiken med dubbelbestraffning i skatteförfarandet (skattetillägg och brottspåföljd) inte leder till mildare påföljder än tidigare.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås ändringar av reglerna om skattetillägg och skattebrott i syfte att stärka rättssäkerheten i skatteförfarandet. Förändringarna gäller systemet med skattetillägg och skattebrott samt frågor om normalt tillgängligt kontrollmaterial. Regeringen föreslår att det införs e n spärreglering med inne börd en att åklagaren inte får inleda en process om skattebrott om Skatteverket dessförinnan har fattat beslut om skattetillägg i fråga om samma felaktighet eller passivitet avseende samma person. Omvänt får inte Skatteverket fatta beslut om skattetillägg om åklagaren har inlett en skattebrottsprocess om samma felaktighet eller passivitet avseende samma person. Bestämmelserna föreslås föras in i skattebrottslagen (1971:69) och skatteförfarandelagen (2011:1244).

Vidare föreslås att e n reglering om ett samlat sanktionsförfarande i en dom stol inför s. Allmän domstol ska i samband med skattebrottsprocessen på yrkande av åklagare kunna besluta om skattetillägg. Detta regleras enligt för slaget i en ny lag om talan om skattetillägg i vissa fall. Reglerna om särskild åtalsprövning i skattebrottslagen justeras också enligt förslaget .

När det gäller normalt tillgängligt kontrollmaterial föreslås att uttrycket till gängliga avstämningsuppgifter ska användas och att förutsättningarna för att ta ut skattetillägg justeras.

Regeringen anser att d e föreslagna ändringarna kommer att stärka rätts säkerheten i skatteförfarandet ytterligare, bl.a. med beaktande av Europakon ventionen om de mänskliga rättigheterna och genom att reglerna blir tydligare och mer förutsebara för enskilda och för tillämpande myndigheter.

De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2016.

Konsekvenser

Systemet med s kattetillägg och skattebrott: Enligt regeringens bedömning kommer f örslagen inte att innebära några offentligfinansiella effekter. När det gäller enskilda anser regeringen att förslaget medför rättssäkerhetsvinster. För slaget bedöms inte ha några särskilda effekter på företag.

Förslagen kommer enligt regeringen att medföra ökade kostnader för Ekobrottsmyndigheten , och därför bör medel til lföras från utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution.

Förslagen har enligt regeringen inte några effekter på brottsligheten jämfört med dagens författningsreglering.

Normalt tillgängligt kontrollmaterial: Enligt regeringens bedömning kommer förslagen inte att innebära några offentligfinansiella effekter. När det gäller enskilda anser regeringen att förslaget medför rättssäkerhetsvinster. Utöver detta bedöms förslaget inte ha några särskilda effekter på företag. Regeringen anser att f örslaget innebär att tillämpningen blir enklare för myn digheterna .

Utskottets överväganden

Skattetillägg: Dubbelprövningsförbudet och andra rättssäkerhetsfrågor

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bifaller regeringens förslag om ändrade regler i skatte förfarandet för skattetillägg och skattebrott. Riksdagen avslår mo - tionsförslaget om att propositionen ska avslås och att riksdagen ska uttala sig om en annan utformning av sanktionsförfarandet .

Jämför reservation (SD).

Propositionen

I propositionen föreslår regeringen att r eglerna om skattetillägg och skattebrott ändra s i syfte att stärka rättssäkerheten i skatteförfarandet. Regeringen föreslår att e n spärreglering införs med innebörd en att åklagaren inte får inleda en pro cess om skattebrott om Skatteverket dessförinnan har fattat beslut om skatte tillägg i fråga om samma felaktighet eller passivitet avseende samma person. Omvänt får inte Skatteverket fatta beslut om skattetillägg om åklagaren har inlett en skattebrottsprocess om samma felaktighet eller passivitet avseende samma person. Vidare föreslås att b estämmelserna förs in i skattebrottslagen och skatteförfarandelagen.

I propositionen föreslås även att en reglering om ett samlat sanktionsförfa rande i en domstol införs. Allmän domstol ska i samband med skattebrottspro cessen på yrkande av åklagare kunna besluta om skattetillägg. Detta ska enligt propositionen regleras i en ny lag om talan om skattetillägg i vissa fall. Reg lerna om särskild åtalsprövning i skattebrottslagen ska enligt förslaget också justeras .

När det gäller normalt tillgängligt kontrollmaterial föreslås att uttrycket till gängliga avstämningsuppgifter ska användas och att förutsättningarna för att ta ut skattetillägg justeras.

De nya reglerna föreslås träd a i kraft den 1 januari 2016.

Motionen

Sverigedemokrate rna yrkar i kommittémotion 2015/ 16:259 av Olle Felten m.fl. att riksdagen avslår propositionen och ställer sig bakom det som anförs i motion om att påföljden skattetillägg bör avskaffas och om vad som i övrigt sägs om behovet av att ändra förfarande na , bedömning en och påföljd en vid lämnande av felaktiga uppgifter till Skatteverket .

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att d et måste finnas effektiva verktyg för att rätt uppgifter ska lämnas till Skatteverket och för Skatteverkets kontrollverksamhet i syfte att säkra ett korrekt uttag av skatter och avgifter. Skattetillägg är ett sådan t verk tyg . Det är även av stor vikt att brottsliga förfaranden leder till påföljd för att visa att samhället inte accepterar sådana ageranden. P ersoner som gör rätt för sig ska inte hamna i en sämre position än de som inte gör det. Det gäller vare sig det handlar om ett brottsligt agerande eller ett på annat sätt otillåtet agerande. Personer och företag ska kunna verka på lika villkor , och åsido sättande av skyldigheter som leder till förmåner jämför t med dem som följer regler bör medföra reaktioner från samhällets sida.

Det befintliga systemet med skattetillägg och sanktioner för skattebrott har funnits sedan 70-talet och har sedan dess bedömts vara viktigt av regering en och riksdag en . E tt huvudsyfte med det skatteadministrativa sanktionssystemet är att utöva tryck på de skattskyldiga att fullgöra sin uppgiftsskyldighet på ett korrekt sätt. U tgångspunkt en för lagstiftningsärende t är att det sanktions system som finns i dag bibehålls och att b åda sanktionerna ska kunna utgå även i fortsättning en . Ä ndringar na syftar till att stärka rättssäkerheten på skatteområdet och säkerställa att samma person inte riskerar att straffas eller prövas för samma brott i två olika förfaranden.

Utskottet vill framhålla att det faktum att det föreslås att skattetillägg i vissa fall ska prövas i allmän domstol i samband med prövningen av ett brottmål , i stället för av Skatteverket eller av allmän förvaltningsdomstol , inte förtar skattetillägget dess egenskap av administrativ sanktion. Den föreslagna ord ningen är ny , vilket kan medföra behov av en översyn när den har varit på plats en tid. Utskottet utgår från att r egeringen noga kommer att följa tillämp ningen av den nya ordningen .

Justitieutskottet anser i sitt yttrande sammanfattningsvis att Skatteutskottet bör tillstyrka propositionen och avstyrka yrkandet i motionen om avslag på propositionen. Utskottet instämmer i de synpunk ter som j ustitieutskottet redo visar i sitt yttrande.

Därmed tillstyrker utskottet propositionen och avstyrker motionen.

Reservation

Skattetillägg: Dubbelprövningsförbudet och andra rättssäkerhetsfrågor (SD)

av David Lång (SD) och Olle Felten (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2015/16:259 av Olle Felten m.fl. (SD) yrkandena 1 och 2 samt

avslår proposition 2014/15:131 punkterna 1–3.

Ställningstagande

Vi välkomnar ambitionen i förslaget att stärka rättssäkerheten i skattemål. Det är ett område som under lång tid har varit ett problem och som har uppmärk sammats både nationellt och internationellt med avseende på såväl rättssäker het som proportionalitet i bestraffning av förseelser i skatteärenden.

Det är avgörande för S katteverkets möjlighet att driva in skatter att det finns tydliga regelverk som klart anvisar hur uppbörden sk a gå till och vad som händer om man inte följer dessa regler. Det är där rättssäkerheten i systemet grundas. D essutom är det helt avgörande att sanktioner mot de som inte gör rätt för sig är proportionella i förhållande till förseelsens art och de värden som står på spel.

Det är också, ur rättssäkerhetssynpunkt, viktigt att skilja på medvetna för sök att undandra sig korrekta skatter respektive slarv i redovisningen. Det måste också finnas en överblickbar gränsdragning där man definierar när och hur ett upprepat slarv övergår till att betraktas som ett brott.

Med detta som grund anser vi att Sveriges dubbla förfaranden i många fall har lett till orimliga konsekvenser, vilket också är grunden för de ändringar av domstolspraxis som genomförts genom domar i Europadomstolen och H ögsta domstolen 2009, 2010 och 2013. Sveriges dubbelprövning av skattemål, där en skattskyldig har kunnat drabbas av dubbla bestraffningar för både skatte brott och i vissa fall oklara missförståndssituationer, strider mot det förbud mot dubbelprövning som EU-rätten har etablerat, vilket är den huvudsakliga grunden för denna proposition.

I propositionen (2014/15:131) föreslår regeringen a tt påföljden skattetil lägg ska hanteras av domstolarna i samband med en prövning av brott i de sammanhang propositionen behandlar. Man föreslår också ett komplext regel verk som t .ex. omfattar en spärregel (7.4) för de uppenbara missförhållandena och dessutom undantag för spärreglerna. Flera av de rättsvårdande remiss instanserna har allvarliga invändningar mot att hantera påföljden skattetillägg, eftersom de tvingas hantera flera olika sorters regler i samma domstolsprocess (7.10). En sådan är att skattetillägg ska kunna utdömas även om det inte finns ett beslut om skatt (7.13). Ekobrottsmyndighetens befarar ”att förslaget kan innebära en avkriminalisering av relativt omfattande skatteundandraganden” (7.6), vilket innebär att propositionen riskerar att motverka syftet att beivra skattebrott.

Dessa faktorer, och flera andra av liknande art, visar att de dubbla rättsliga förfarandena riskerar att orsaka krockar mellan de två parallella systemen med ökad rättsosäkerhet som följd. Det motiverar i ännu högre utsträckning beho vet av att förändra systemet i den riktning vi föreslår och att ersätta påföljden skattetillägg med en straffskala som omfattar dels böter , dels fängelse vid grova förseelser .

En av de mekanismer i detta sammanhang som har mött starkast kritik, både ur ett rättssäkerhetsperspektiv och ur ett förfarandeperspektiv, är skattetil lägget som företeelse. Skattetillägg är definiera t som en administrativ avgift (p rop. 2002/03:106). Avgiften uppfattas dock som ett straff av de som drabbas av den. Storleken på avgiften (20 procent eller 40 procent av en oriktig upp gifts skatteeffekt, beroende på art) gör också att straffeffekten blir den allt annat överskuggande effekten när ett skattetillägg påförs den skattskyldiga. Denna tolkning har också gjorts av såväl Europadomstolen som Högsta dom stolen i Sverige.

Skattskyldiga som inte gjort sig skyldiga till brott ska inte bestraffas. Så sker i dag , och det är ett stötande inslag i processen för att öka regelefterlev naden på skatteområdet. Mot denna bakgrund anser vi att det är lämpligt att avskaffa skattetillägg som en påföljd, oavsett o m ett brott kan styrkas eller inte . Att bevisbördan och beviskraven inte ligger i paritet med normal rätts skipning är ytterligare en faktor som pekar i samma riktning. Detta har också påtalats i yttranden över propositionen från flera remissinstanser.

I stället bör Skatteverket , genom sin skattebrottsenhet, avgöra om man anser att ett brott har begåtts genom de oriktiga uppgifterna. Om så är fallet bör åtal väckas för skattebrott i domstol på vanligt sätt. Det bör därmed också utredas hur sådana brott ska bedömas samt vilka straff olika nivåer på felaktigt uppgiftslämnande bör ådömas.

Vi menar att skalan bör omfatta böter, eller fängelse om brottet bedöms som grovt. Detta är en viktig åtgärd för att öka relevansen i bestraffningshänseende och för att öka förtroendet för hela rättsprocessen i skattemål. Det viktiga är att brott och straff allmänt uppfattas som relevant och att straffnivån verkar avskräckande.

Vi vill också anknyta till den inriktningsdevis so m Skatteverkets general direktör Ingemar Hansson brukar använda för att beskriva hur den övergri pande inställningen till Skatteverkets funktion och arbets sätt ska vara: ”Det ska vara lätt att göra rätt och svårt att göra fel”. Denna talande devis säger mycket och med hänvisning till den blir det en ännu större legitimitet i att ändra på hur Skatteverket hanterar felaktigheter i skattesystemet i den riktning som vi föreslår i detta specifika fall enligt ovan. Fel som inte är brott ska inte bestraffas, medan brott som skadar förtroendet för skattesystemet måste beiv ras resolut och på ett rättssäkert sätt med samma rättsliga förutsättningar som alla andra brott. Så är inte fallet i dag , och propositionen gör inte heller de avstamp som behövs för att skapa en sådan situation. I själva verket bidrar propositionens förslag i detta avseende till att befästa de diskrepanser i rätts säkerheten som systemet med ett särskilt förfarande för att utmäta skattetillägg utgör.

Även detta betonar vikten av att skattetillägget bör avskaffas som företeelse och att en helt ny ordning bör införas där oavsiktliga fel, lätt slarv och dylika orsaker till felaktiga uppgifter endast kan åläggas mindre administrativa avgif ter som har karaktären av en påminnelseavgift samt att medvetna felaktigheter och andra typer av försök till otillbörligt undandragande av skatt betraktas som brott och hanteras i den ordning sådana normalt hanteras genom ett domstols förfarande och med de rättsprinciper som gäller i det sammanhanget.

I det sammanhanget bör därför också processformerna för skattemål refor meras med utgångspunkten att skattemål ska åläggas samma beviskrav som annan rättskipning. För att rättskipningen ska få en tillräckligt avskräckande effekt för de som överväger att genom oriktiga uppgifter skaffa sig ekono miska fördelar i skattehänseende bör straffskalan ses över med inriktningen att brott av denna art inte ska löna sig. Det är dock viktigt att, för att rättskipningen ska upplevas som relevant och likvärdig, påpeka att skatteprocesser skall ha samma krav på bevisföring och rättssäkerhet som andra processområden, vilken stadfästs i brottsbalken 1 k ap. 2 §: ”En gärning skall, om inte annat särskilt föreskrivs, anses som brott endast då den begås uppsåtligen ” .

Våra förslag skulle innebära en kraftig förenkling, ett förtydligande av lag stiftningen, ett ökat förtroende för lagstiftningen samt en högre grad av rele vans och rättssäkerhet, vilket är viktiga mål för s vensk lagstiftning.

Med detta anser vi att riksdagen bör avslå propositionen och samtidigt uttala sig i enlighet med våra intentioner om hur s anktionssystemet bör utfor mas.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2014/15:131 Skattetillägg: Dubbelprövningsförbudet och andra rättssäkerhetsfrågor:

1. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skattebrottslagen (1971:69).

2. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244).

3. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om talan om skattetillägg i vissa fall.

Följdmotionen

2015/16:259 av Olle Felten m.fl. (SD):

1. Riksdagen avslår proposition 2014/15:131 Skattetillägg – Dubbelprövningsförbudet och andra rättssäkerhetsfrågor.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att påföljden skattetillägg bör avskaffas och i övrigt vad som sägs i motionen om behovet av ändring av förfarande, bedömning och påföljd vid lämnande av felaktiga uppgifter till Skatteverket och tillkännager detta för regeringen.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

Bilaga 3

Justitieutskottets yttrande 2015/16:JuU3y