Bet. 2016/17:AU3

Arbetsmarknadsutskottet s betänkande

2016/17 : AU3

Regional anpassning av arbetsmarknadsutbildning

Sammanfattning

Utskottet anser att riksdagen bör avslå motionsyrkanden a i följdmotionerna och lägga regeringens skrivelse till handlingarna .

Utskottet konstaterar att regeringen betonar värdet av att Arbetsförmedlingen beaktar och i möjligaste mån tar till vara den effektiviseringspotentia l som Riksrevisionen har identifierat när det gäller behovsanalyser i samband med upphandlingar och när det gäller anpassning av verksamheten till arbetsgivarnas behov vid upphandling av och anvisning till arbetsmarknadsutbildning. Utskottet finner därför inga skäl för riksdagen att göra några tillkännagivanden med anledning av motionsyrkandena.

I betänkandet finns två reservationer (M, KD).

Behandlade förslag

S krivelse 2015/16:154 Riksrevisionens rapport om regional anpassning av arbetsmarknadsutbildning .

Två yrkande n i följdmotioner.

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Utskottets överväganden

Regional anpassning av arbetsmarknadsutbildning

Reservationer

1. Regional anpassning av arbetsmarknadsutbildning (M)

2. Regional anpassning av arbetsmarknadsutbildning (KD)

Särskilt yttrande

Regional anpassning av arbetsmarknadsutbildning (C, L)

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Skrivelsen

Följdmotionerna

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Regional anpassning av arbetsmarknadsutbildning

Riksdagen avslår motionerna

2015/16:3405 av Désirée Pethrus (KD) och

2015/16:3407 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) samt

lägger skrivelse 2015/16:154 till handlingarna.

Reservation 1 (M)

Reservation 2 (KD)

Stockholm den 22 september 2016

På arbetsmarknadsutskottets vägnar

Raimo Pärssinen

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Raimo Pärssinen (S), Elisabeth Svantesson (M), Annelie Karlsson (S), Katarina Brännström (M), Ann-Christin Ahlberg (S), Sven-Olof Sällström (SD), Niklas Wykman (M), Patrik Björck (S), Annika Qarlsson (C), Marco Venegas (MP), Christian Holm Barenfeld (M), Fredrik Malm (L), Ali Esbati (V), Désirée Pethrus (KD), Magnus Manhammar (S), Serkan Köse (S) och Magnus Persson (SD).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I detta ärende behandlar utskottet regeringens skrivelse 2015/16:154 Riksrevisionens rapport om regional anpassning av arbetsmarknadsutbildning och två följdmotioner som väckt s med anledning av skrivelsen.

Den 21 december 2015 överlämnade riksdagen Riksrevisionens gransknings rapport Regional anpassning av arbetsmarknadsutbildning – vilka hän syn tas till arbetsmarknadens behov? ( RiR 2015:22) till regeringen. Regeringen överlämnade den 7 april 201 6 skrivelse 2015/16: 154 till riksdagen.

Företrädare för Riksrevisionen informerade om granskningsrapporten vid utskottets sammanträde den 28 j anuari 201 6 .

Utskottets överväganden

Regional anpassning av arbetsmarknadsutbildning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden a och lägger regeringens skrivelse till handlingarna.

Jämför reservationerna 1 (M) och 2 (KD) samt särskilt yttrande (C, L).

Riksrevisionens granskningsrapport Regional anpassning av arbetsmarknadsutbildning – vilka hänsyn tas till arbetsmarknadens behov?

Riksrevisionen har granskat om Arbetsförmedlingen anpassar arbets marknadsutbildning efter den regionala och lokala efterfrågan på arbetskraft samt om regeringen har gett Arbetsförmedlingen förutsättningar för detta. Granskningens iakttagelser och slutsatser grundar sig bl.a. på dokumentation om Arbetsförmedlingens styrning, organisation och arbetssätt s amt svar på frågor om hur myndighetens elva s.k. marknadsområden hanterar frågor om arbetsmarknadsutbildning. R egeringens styrning h ar undersökt s med utgång s punkt i propositioner och offentliga utredningar samt instruktion och regleringsbrev för Arbetsförmedlingen . Riksrevisionen har även intervjuat tjänstemän vid Arbetsmarknads departementet och anställda på Arbetsförmedlingens huvudkontor. Granskningen bygger i stor utsträckning på förhållanden under våren 2015.

När det gäller regeringens styrning visar g ranskningen bl.a. att regeringen inte preciserar hur upphandling av arbetsmarknadsutbildning ska gå till eller hur verksamheten ska organiseras för att uppfylla de mål som Arbetsförmedlingen har att förhålla sig till. I nstruktion en för Arbets förmedlingen anger att myndigheten själv bestämmer över sin organisation.

Riksrevisionen konstaterar vidare att möjligheterna att styra utbudet av utbildningar mot arbetsmarknadens efterfrågan påverkas av Arbetsför medlingens uppdrag att prioritera arbetssökande som står långt från arbetsmarknaden. I sammanhanget noteras att Arbetsförmedlingens egna analyser visat att detta skapar incitament att anordna utbildningar som inte nödvändigtvis avser att möta en brist på arbetsmarknaden. Det finns även iakttagelser om att arbetssökande anvisats plats i utbildningar även om man kunnat förmoda att deltagaren inte skulle kunna tillgodogöra sig utbildningen . Riks revisionen påpekar emellertid att det i Arbets för medlingens regle ringsbrev för 2015 anges att verksamheten ska anpassas bättre till både arbetssökandes och arbetsgivares behov . Detta ger större utrymme att ta hänsyn till arbetsmarknadens behov vid upphandling och användande av arbetsmarknadsutbildning än vad Arbetsförmedlingens tidigare tolkning av uppdrag et har inneburit.

När det gäller Arbetsförmedlingens arbete med att anpassa arbetsmarknadsutbildningen efter den regionala och lokala efterfrågan konstaterar Riksrevisionen bl.a. att analysen sker på Arbetsförmedlingens huvudkontor utifrån bl .a. arbetsmarknadsprognoser samt synpunkter från förmedlingskontor och arbetsgivare som samlas in på regional nivå (marknadsområden) och lokal nivå. Upphandlingsprocessen för en större nationell upphandling uppskattas ta tio till tolv månader.

Med det nuvarande arbetssättet för upphandlingar finns det enligt Riksrevisionen en risk för att behov som inte fångas upp genom den nationella behovsanalysen eller som uppstår när utbildningen redan är upphandlad i andra delar av landet inte tas om hand tillräckligt snabbt för att möta arbetsgivarnas rekryteringsbehov. I sammanhanget redovisar Riksrevisionen att i flera län upphandlas det inte utbildning i den omfattning som prognoserna visar att det finns behov av . I andra län är förhållandet det omvända, dvs. att arbetsmarknadsutbildning upphandl as trots att kompetensen inte är efterfrågad.

Mot bakgrund av granskningens resultat ger Riksrevisionen följande rekommendationer till A rbetsförmedlingen :

• Arbetsförmedlingen bör utveckla samarbetsformerna inom marknadsområdena för att göra förmedlingskontoren mer involverade i behovsanalysen inför upphandlingar av arbetsmarknadsutbildning.

• Arbetsförmedlingen bör se över möjligheterna att i större utsträckning genomföra mindre omfattande, regionalt initierade upphandlingar av arbetsmarknadsutbildning.

• Arbetsförmedlingen bör använda det ökade utrymmet som regleringsbrevet 2015 ger att anpassa verksamheten till arbetsgivarnas behov vid upphandling av och anvisningar till arbetsmarknadsutbildning.

Skrivelsen

I skrivelse 2015/16:154 Riksrevisionens rapport om regional anpassning av arbetsmarknadsutbildning delar regeringen flertalet av de bedömningar som görs av Riksrevisionen . För att uppnå målet att minska arbetslösheten och öka sysselsättningen anser regeringen att det är viktigt med satsningar på utbildning som leder till arbete . Det är dock viktigt att de insatser som görs inom ramen för arbetsmarknadspolitiken är träffsäkra och kostnadseffektiva.

Därmed är det enligt regeringen angeläget att arbetsmarknads ut bildningarna riktas till de personer som bedöms ha störst nytta av insatsen. Ett mål i Arbets förmedlingens regleringsbrev för 2015 var att förmedlings verksamheten skulle anpassas bättre efter arbetssökandes och arbetsgivares enskilda behov. Regeringen noterar Riksrevisionens re kommendation till Arbetsförmedlingen att utnyttja den ändrade målformuleringen för att bättre anpassa upphandling och anvisningar till arbetsgivarnas behov . Regeringen anser att en sådan anpassning bör eftersträvas även fortsättningsvis . Regeringen noterar också att Arbetsförmedlingen i sin verksamhetsplan för 2016 bl .a. anger att myndigheten ska bli bättre på att bedöma arbetsgivarnas behov av kompetens och på att korta tiden mellan identifiering av anställningsbehov och rekrytering.

Regeringen påpekar vidare att i regleringsbrevet för 2016 har mål et att anpassa förmedlingsverksamheten efter arbetssökandes och arbetsgivares enskilda behov förstärkts i meningen att matchningen på arbetsmarknaden ska förbättras bl .a. genom att rekryteringsproblemen ska motverkas.

Även n är det gäller behovet av en ökad involvering av förmedlingskontoren i behovsanalysen inför upphandling av arbetsmarknadsutbildningar delar regeringen Riksrevisionens bedömning .

När det gäller rekommendation en att se över möjligheterna att i större utsträckning genomföra mindre omfattande, regionalt initierade upphandlingar av arbetsmarknadsutbildning noterar regeringen att Arbetsförmedlingen inte helt delar Riksrevisionens syn att en uppdelning av upphandlingar i mindre delar är ett effektivt sätt att uppnå lokal och regional anpassning. S ammanhållna nationella upphandlingar är e nligt Arbets förmedlingen inte det egentliga problemet , samtidigt som man inte utesluter m öjligheten att göra regionala upphandlingar utifrån lokala och regionala behov i de fall det bedöms vara den bästa lösningen. Regeringen gör bedöm ningen att Arbetsförmedlingen bör avgöra utifrån behov och erfarenheter om en upphandling av arbetsmarknadsutbildning ska göras på nationell nivå eller om en regional eller lokal upphandling är en lämpligare lösning. I sammanhanget poängterar r egeringen emellertid att den ser positivt på Arbetsförmedlingens utvecklingsarbete hittills som bl.a. innebär att marknadsområdenas roll i upphandlingsprocessen ska förstärkas, inte minst när det gäller behovsanalysen.

Avslutningsvis betonar r egeringen värdet av att Arbetsförmedlingen beaktar och i möjligaste mån tar till vara den effektiviseringspotential som Riksrevisionen har identifierat när det gäller behovsanalyser i samband med upp handlingar och när det gäller anpassning av verksamheten till arbets givarnas behov vid upphandling av och anvisning till arbetsmarknads utbildning. Regeringen kommer att noga följa Arbetsförmedlingens fortsatta arbete, inte minst i fråga om hur resultaten efter genomförd a arbetsmarknadsutbildning ar utvecklas.

Regeringen anser att Riksrevisionens rapport i och med skrivelsen är slutbehandlad.

Motionerna

I motion 2015/16:3407 av Elisabeth Svantesson m.fl. pekar Moderaterna på att en av anledningarna till att många står utanför arbetsmarknaden är att gapet mellan kompetenskraven på de lediga jobben och kompetensen bland de arbetslösa ökar. Denna missmatchning skulle arbetsmarknadsutbildningarna delvis kunna råda bot på om det inte vore så att programmet s resultat har försämrats kraftigt under senare år. Partiet instämmer i Riksrevisionens bedömning , bl.a. när det gäller brister i Arbetsförmedlingens behovsanalys inför upphandling av arbets marknadsutbildning . Att regeringen gör bedömningen att förmedlingskontoren i högre grad borde involveras i detta arbete och även betonar att utbildningarna bättre borde anpassas till regionala och lokala behov och arbetsgivarnas behov räcker inte enligt Moderaterna, som anser att medel från arbetsmarknadsutbildningarna bör omfördelas till mer effektiva insatser som verkligen leder till jobb så länge programmets resultat inte förbättras.

Désirée Pethrus (KD) framhåller i motion 2015/16:3405 att orsaken till arbetsmarknadsutbildningarnas dåliga resultat är Arbetsförmedlingens centraliserade upphandlingar , bristande förankring hos arbetsgivarna och o kunskap om v ilka kompetenser arbetsgivarna efterfrågar. Andra aktörer än Arbetsförmedlingen är bättre lämpade a tt utbilda arbetslösa till att bli mer gångbara på arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingens arbetsmarknads utbildningar bör därför avvecklas till förmån för fler platser inom y rkesvuxenutbildning , som enligt motionären ger mycket bättre möjlighet att få arbete efter avslutad utbildning .

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill inledningsvis påminna om att arbetslinjen, så som den formulerades i början av förra seklet, innebar att den hjälp som erbjöds arbetslösa villkorades med att utföra någon form av arbete ( ofta väg- och skogsarbeten ) ; det kunde heta nödhjälpsarbete n, reservarbeten och senare beredskaps arbete n . Kontantstöd fanns också, men det skulle var a en sista utväg . I och med att arbetslinjen blev den ledande socialpolitiska principen inleddes uppbyggnaden av den s.k. aktiva arbetsmarknadspol itiken. I denna ingick så småningom också en effektiv arbetsförmedling och utbudsinriktade åtgärder som omskolning , praktik och flyttstöd . Att matcha och höja arbetskraftens kompetens för att öka möjligheterna till omställning har l ä ng e hört till arbetsmarknads politikens viktigaste uppgifter.

Utskottet anser att e n aktiv arbetsmarknadspolitik , där arbetsmarknads utbildningar ingår som e tt v iktig t inslag , är en förutsättning för att uppnå regeringens mål att minska arbetslösheten och öka sysselsättningen. Liksom regeringen menar utskottet att det är viktigt att de insatser som görs inom ramen för arbetsmarknadspolitiken är träffsäkra och kostnadseffektiva. De arbetsmarknadspolitiska program som förväntas ge bäst effekt ska användas , och tillgången till program ska anpassas till detta. Därmed är det angeläget att arbetsmarknadsutbildningarna riktas till de m s om bedöms ha störst nytta av insatsen.

Resultaten av genomförd a arbetsmarknadsutbildning ar har av olika skäl varierat över tid. Under mitten av 00-talet var det omkring 70 procent som fick ett arbete efter avslutad utbildning, men efter 2007 försämrades resultaten kraftigt och nu är det mindre än 30 procent som går vidare till arbete. Det är utskottets bestämda uppfattning att denna utveckling måste vända så att fler går till arbete efter avslutad utbildning .

Utskottet konstaterar att regeringen inte närmare har preciserat hur Arbetsförmedlingens verksamhet ska organiseras för att uppnå de mål som myndigheten har att förhålla sig till. Viktigt att uppmärksamma är dock att r egeringen i Arbetsförmedlingens regleringsbrev för både 2015 och 2016 framhållit vikten av att matchningen på arbetsmarknaden förbättras. Det gjordes efter att Arbetsförmedlingen 2014 påpekade att den förra regeringens starka fokusering på personer som står långt från arbetsmarknaden skapade incitament att anordna utbildningar som inte nödvändigtvis svarade mot en brist på arbetsmarknaden. Liksom r egeringen vill utskottet betona värdet av att Arbetsförmedlingen beaktar och i möjligaste mån tar till vara den effektiviseringspotential som Riksrevisionen har identifierat , bl.a. i fråga om anpassning av verksamheten till arbetsgivarnas behov vid upphandling av och anvisning till arbetsmarknadsutbildning. Med tanke på den ändrade målformuleringen i regleringsbreven menar u tskottet att regeringen vidtagit nödvändiga åtgärder för att möjliggöra en förändring av myndighetens verksam het .

Vidare förväntar sig utskottet , liksom r egeringen , när det gäller regional anpassning att Arbetsförmedlingen kommer att finna en god balans i avvägningen mellan nationell, regional och lokal upphandling. N är det gäller särskilt behovsanalysen delar utskottet den bedömning som görs av Riksrevisionen och regeringen om att förmedlingskontoren i högre utsträckning bör involveras. Utskottet noterar att Moderaterna här är av samma uppfattning. Utskottet drar dock inte samma slutsats som Moderaterna när det kommer till frågan om satsningar na på området , som enligt förslaget ska omfördelas till andra åtgärder .

Det är utan tvivel allvarligt, och här instämmer utskottet med den ansvarig a minister n , att Arbetsförmedlingen i sina upphandlings förfaranden inte i tillräckligt hög utsträckning har lyckats möta behoven av arbetsmarknads utbildning. Samtidigt kan utskottet konstatera att Arbets förmedlingen har inlett ett arbete med arbetsmarknads utbildning, som innebär att handläggarstöd et och upphandlingsförfarande t ses över. Föresatsen är att anvisningar i större utsträckning sk a göras utifrån individens behov och förutsättningar att kunna tillgodogöra sig utbildnings insatsen. Enligt uppgift från m yndigheten har man o ckså börjat använda en reviderad process för beställning av upphandlade utbildningar som bl.a. innebär bättre möjlighet er att anpassa utbildning spaket efter arbetsmarknadens faktiska b ehov . Särskild vikt läggs här vid en dialog med arbetsgivarna på lokal och regional nivå . Det är ännu för tidigt att uttala sig om några entydiga effekter, men utskottet kan konstatera att antalet deltagare som inte tillhör garantierna ( j obb- och utvecklingsgarantin och j obbgaranti n för ungdomar ) har ökat, vilket tyder på att rekrytering en har ett större fokus på individens behov och möjligheter att tillgodogöra sig utbildningarna . D ärmed förbättra s också möjligheter na till en lyckad matchning . Även resultaten har enligt Arbetsförmedlingen förbättrats i den mening en att andelen i arbete efter avslutad utbildning är högre än på flera år.

Mot denna bakgrund sätter utskottet tilltro till det förändringsarbete som nu pågår. I detta ligger också att arbetsmarknadspolitiken i sin helhet har ett ökat fokus på förbättrad matchning , vilket är avgörande för att komma till rätta med problemen på dagens arbetsmarknad , inte minst den stigande bristen på arbetskraft samtidigt som arbetslösheten för vissa grupper är hög . Med tanke på den viktiga roll som arbetsmarknadsutbildningen spelar för genomförandet av den aktiva arbetsmarknadspolitiken kommer utskottet noga att följa regeringens och A rbetsförmedlingens fortsatta arbete. Utskottet kan därmed inte ställa sig bakom den uppfattning som framförs av Désirée Pethrus (KD) om att avveckla Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsutbildningar till förmån för fler platser inom yrkesvuxenutbildning . Utskottet är övertyga t om att regeringen kommer att vidta ytterligare åtgärder om resultaten efter genomförd arbetsmarknadsutbildning inte förbättras eller om det inte sker en ökad anpassning efter den regionala och lokala efterfrågan .

Med det ta sagt finner utskottet inte skäl att föreslå något initiativ från riksdagens sida. Motionsyrkandena avstyrks därmed. Skrivelsen bör läggas till handlingarna.

Reservationer

1.

Regional anpassning av arbetsmarknadsutbildning (M)

av Elisabeth Svantesson (M), Katarina Brännström (M), Niklas Wykman (M) och Christian Holm Barenfeld (M).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2015/16:3407 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M),

avslår motion

2015/16:3405 av Désirée Pethrus (KD) och

lägger skrivelse 2015/16:154 till handlingarna.

Ställningstagande

Alltför många står utanför arbetsmarknaden , och arbetsmarknaden blir alltmer tudelad. Särskilt unga med kort utbildning och utrikes födda begränsas av utanförskapet – ett utanförskap som kommer att växa sig starkare om Sverige inte fokuserar på jobb och integration. En viktig anledning till utanförskapet är att gapet mellan kompetenskraven på de lediga jobben och kompetensen bland de arbetslösa ökar. Trots bättre jobbmöjligheter väntas allt fler med kort utbildning eller med utbildning som inte passar behoven på arbetsmarknaden få det svårare att få jobb.

De korta yrkesinriktade arbetsmarknadsutbildningar som ges inom ramen för Arbetsförmedlingens verksamhet syftar till att underlätta för den enskilde att få eller behålla ett arbete och till att motverka att brist på arbetskraft uppstår på arbetsmarknaden. Både utvecklingen av andel i arbete 90 dagar efter avslutat program och effektstudier visar på kraftigt försämrade utfall för arbetsmarknadsutbildningar , och under senare år har e ffekten legat nära noll, d vs. åtgärden har i genomsnitt inte ökat möjligheterna till jobb. Det är inte tillfredsställande givet syftet med insatsen och givet att det handlar om en dyr insats. Under 2015 kostade arbetsmarknadsutbildningarna omkring 1,8 miljarder kronor, exklusive aktivitetsstöd. Vi menar att detta ä r ett slöseri med skattebetalarnas pengar som inte kan försvaras.

Av Riksrevisionens rapport framgår att det finns brister i Arbetsförmedlingens arbete med behovsanalys er vid upphandling av arbetsmarknadsutbildning, att den arbetsmarknadsutbildning som upphandlas inte alltid motsvarar behoven av kompetens enligt myndighetens arbetsmarknadsprognoser och att anvisningar till arbetsmarknadsutbildning inte alltid baseras på arbetsmarknadens behov eller individens förutsättningar.

Vi instämmer liksom regeringen och utskottet i Riksrevisionens bedömning att förmedlingskontoren i högre grad bör involveras i behovsanalysen och att det är viktigt att anpassa arbetsmarknadsutbildningen till regionala och lokala behov och arbetsgivarnas behov. Det räcker dock inte med att regeringen konstaterar det. S å länge resultaten i arbetsmarknadsutbildningarna inte förbättras anser vi att r egeringen bör omfördela medel från arbetsmarknads utbildningarna till mer effektiva insatser som verkligen leder till jobb.

2.

Regional anpassning av arbetsmarknadsutbildning (KD)

av Désirée Pethrus (KD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2015/16:3405 av Désirée Pethrus (KD),

avslår motion

2015/16:3407 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) och

lägger skrivelse 2015/16:154 till handlingarna.

Ställningstagande

Arbetsmarknadsutbildningarna kunde under det tidiga 00-talet uppvisa relativt goda resultat ; ca 70 procent fick arbete efter utbildningen. I dag konstaterar Arbetsförmedlingen att effekterna av programmet är små och under senare år varit obefintliga eller till och med negativa. Regeringen härleder dagens dåliga resultat till en starkare fokusering på personer som står långt från arbetsmarknaden. Riksrevisionen framhåller dock problemen med Arbetsförmedlingens breda centraliserade upphandlingar av utbildning , en bristande förankring hos arbetsgivarna och en okunskap om vilka kompetenser de efterfrågar.

R egeringen anger inte några särskilda åtgärder mot den bristfälliga behovsanalysen utan hänvisar till regleringsbrev e t för 2015 som enligt regeringen ger myndigheten större möjlighet att anpassa upphandling av och anvisning till arbetsmarknadsutbildningar efter arbetsgivarnas behov. I regleringsbrevet för 2016 uttrycks det som att en f örbättrad matchning ska uppnås genom att rekryteringsproblemen på arbetsmarknaden ska motverkas. Under rådande förhållanden skulle regeringen tydligare ha behövt anamma de rekommendationer som Riksrevisionen gör för att säkra mindre omfattande och regionalt initierade upphandlingar av arbetsmarknadsutbildning. Mot bakgrund av de allt sämre resultaten räcker det enligt min mening inte med generella målformuleringar i regleringsbrev för att vända utvecklingen.

Av Riksrevisionens granskning framgår vidare att det i vissa län anordna s utbildningar som inte nödvändigtvis avser att tillmötesgå en brist p å arbets marknaden och att det förekommer anvisningar t rots att arbetsförmedlaren från början kan förmoda att deltagaren inte kommer att kunna tillgodogöra sig utbildningen. Jag menar att Arbetsförmedlingen först och främst ska arbeta med att förmedla jobb och att se till att människor får arbets löshets ersättning enligt regelverket. Andra aktörer än Arbets för medlingen lämpar sig bättre för att utbilda arbetslösa till att bli mer gångbara på arbets marknaden. Endast 15,9 procent av deltagarna i Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsutbildningar hade ett arbete 90 dagar efter utbildningen. För en kostnad på c a 1,3 miljarder kronor är detta otillräckligt. Kristdemokraterna gör bedöm ningen att personer som går yrkesvuxenutbildningar har långt större möjlighet att få ett arbete efter utbildningen än efter en arbetsmarknads utbildning som Arbetsförmedlingen tillhandahållit.

M ed detta sagt an ser jag att regeringen bör vidta åtgärder för att avveckla Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsutbildningar till förmån för fler platser inom yrkesvuxenutbildning.

Särskil t yttrande

Regional anpassning av arbetsmarknadsutbildning (C, L)

Annika Qarlsson (C) och Fredrik Malm (L) anför:

I ett par motioner framförs förslag om att på olika sätt förändra arbets marknads utbildningarna. Varken Centerpartiet eller Liberalerna har motionerat i ärendet och vi har därför valt att inte reservera oss .

Av Riksrevisionens granskning framgår att det finns allvarliga brister i Arbetsförmedlingens arbete med arbetsmarknadsutbildningarna . D et gäller allt från behovsanalys och regional anpassning till vilka som anvis as till utbildningarna. Vi menar att resurser som i dag går till arbetsmarknads utbildningar borde omfördelas till andra mer effektiva åtgärder, i huvudsak inom det reguljära utbildningssystemet , och till lärlingsjobb. Vi återkomm er till denna fråga under höstens budgetberedning .

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Skrivelsen

Regeringens skrivelse 2015/16:154 Riksrevisionens rapport om regional anpassning av arbetsmarknadsutbildning.

Följdmotionerna

2015/16:3405 av Désirée Pethrus (KD):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avveckla Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsutbildningar till förmån för fler platser inom yrkesvuxenutbildning och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:3407 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör omfördela resurser från arbetsmarknadsutbildningen till mer effektiva insatser och tillkännager detta för regeringen.