Bet. 2016/17:CU10

Civilutskottet s betänkande

2016/17 : CU10

Familjerätt

Sammanfattning

Utskottet föreslår fyra tillkännagivanden till regeringen med anle dning av motionsyrkanden om barnäktenskap och tvångsäktenskap, om polygama äk - tenskap , om vårdnad , boende och umgänge samt om överförmyndare , gode män och förvaltare.

• R egeringen bör snarast möjligt återkomma till riksdagen med lagförslag som innebär att möjligheten att i undantagsfall erkänna barnäktenskap och tvångsäktenskap begränsas ytterligare .

• Regeringen bör analysera vad som ligger bakom att så många som ca 300 personer är registrerade i folkbokföringen som gifta med fler än en person och överväga om det finns behov av förtydliganden i lagstiftningen i syfte att säkerställa att polygama äktenskap inte erkänns i Sverige.

• Rege ringen bör i ett kommande lagstiftningsarbete med anledning av ett betänkande från 2014 års vårdnadsutredning särskilt beakta det som utskottet anfört.

• Regeringen bör snarast ta initiativ till en uppföljning av hur lagstiftningen om överförmyndare, gode män och förvaltare fungerar , och i det samma nhanget bör regeringen även över väga andra förbättringar av systemet med god e mä n och förvaltare.

Utskottet föreslår att riksdagen avslår övriga motionsyrkanden som gäller bl.a. erkännande av äkte nskap mellan personer av samma kön, stärkta rättigheter för transpersoner m.fl., utredningar om faderskap, föräldraskap vid assisterad befruktning, adoption och ändringar i namnlagen .

I betänkandet finns 17 reservationer (M, SD , C, V, L , KD ) .

Behandlade förslag

C irk a 190 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2015/16 och 2016/17.

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Utskottets överväganden

Barnäktenskap och tvångsäktenskap

Polygama äktenskap

Tillfälliga förordnanden som borgerlig vigselförrättare

Skärpt kontroll av vigselförrättare inom trossamfund

Rätt för borgerliga vigselförrättare att förrätta vigslar i främmande stater

Formerna för ingående av äktenskap

Erkännande av äktenskap mellan personer av samma kön

Betänketid vid äktenskapsskillnad

Giftorättens omfattning vid bodelning

Bodelningsförrättningen

Underhåll mellan makar efter äktenskapsskillnad

Makars pensionsrättigheter vid bodelning

Stärkta rättigheter för transpersoner m.fl.

Utredningar om faderskap

Talerätt i mål om fastställande av faderskap

Föräldraskap vid assisterad befruktning

Adoption

Vårdnad, boende och umgänge

Automatisk gemensam vårdnad för ogifta föräldrar

Barnbalk

Könsneutrala författningar

Myndighetsåldern m.m.

Underårigas egendom

Överförmyndare, gode män och förvaltare

Gode män för ensamkommande barn

Dödförklaring

En översyn av arvsrätten

Laglott

Särkullbarns och efterlevande makes arvsrätt

Arvsrätt för sambor

Registrering av testamenten

Kallelse till bouppteckning

Ändringar i namnlagen

Elektroniska dokument i familjerättsliga sammanhang

Reservationer

1. Skärpt kontroll av vigselförrättare inom trossamfund, punkt 4 (SD)

2. Formerna för ingående av äktenskap, punkt 6 (KD)

3. Erkännande av äktenskap mellan personer av samma kön, punkt 7 (V)

4. Betänketid vid äktenskapsskillnad, punkt 8 (M)

5. Giftorättens omfattning vid bodelning, punkt 9 (L)

6. Stärkta rättigheter för transpersoner m.fl., punkt 13 (M)

7. Stärkta rättigheter för transpersoner m.fl., punkt 13 (V)

8. Talerätt i mål om fastställande av faderskap, punkt 15 (SD)

9. Föräldraskap vid assisterad befruktning, punkt 16 (M, C, V, L)

10. Adoption, punkt 17 (M)

11. Adoption, punkt 17 (SD)

12. Automatisk gemensam vårdnad för ogifta föräldrar, punkt 19 (SD)

13. Könsneutrala författningar, punkt 21 (V)

14. Gode män för ensamkommande barn, punkt 25 (C)

15. Gode män för ensamkommande barn, punkt 25 (KD)

16. Registrering av testamenten, punkt 31 (SD, L, KD)

17. Elektroniska dokument i familjerättsliga sammanhang, punkt 34 (L)

Särskilt yttrande

Erkännande av äktenskap mellan personer av samma kön, punkt 7 (L)

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden 2015/16

Motioner från allmänna motionstiden 2016/17

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.

Barnäktenskap och tvångsäktenskap

Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen snarast möjligt bör återkomma till riksdagen med lagförslag som innebär att möjligheten att i undantagsfall erkänna barnäktenskap och tvångsäktenskap begränsas ytterligare, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna

2015/16:550 av Robert Hannah m.fl. (FP),

2015/16:3099 av Carina Herrstedt m.fl. (SD) yrkande 18,

2016/17:1078 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkandena 10 och 11,

2016/17:1360 av Alexandra Anstrell och Lotta Olsson (båda M),

2016/17:1787 av Fredrik Schulte (M),

2016/17:1829 av Robert Hannah m.fl. (L),

2016/17:2255 av Markus Wiechel och Jennie Åfeldt (båda SD),

2016/17:2345 av Carina Herrstedt m.fl. (SD) yrkandena 2–5 och

2016/17:3143 av Ewa Thalén Finné m.fl. (M) yrkande 12.

2.

Polygama äktenskap

Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen bör analysera vad som ligger bakom att så många som ca 300 personer är registrerade i folkbokföringen som gifta med fler än en person och överväga om det finns behov av förtydliganden i lagstiftningen i syfte att säkerställa att polygama äktenskap inte erkänns i Sverige, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2016/17:3078 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) yrkande 28 och

2016/17:3143 av Ewa Thalén Finné m.fl. (M) yrkande 13.

3.

Tillfälliga förordnanden som borgerlig vigselförrättare

Riksdagen avslår motion

2016/17:1115 av Anette Åkesson (M).

4.

Skärpt kontroll av vigselförrättare inom trossamfund

Riksdagen avslår motion

2015/16:3099 av Carina Herrstedt m.fl. (SD) yrkande 17.

Reservation 1 (SD)

5.

Rätt för borgerliga vigselförrättare att förrätta vigslar i främmande stater

Riksdagen avslår motion

2016/17:1218 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M) yrkandena 1 och 2.

6.

Formerna för ingående av äktenskap

Riksdagen avslår motion

2016/17:331 av Bengt Eliasson och Mathias Sundin (båda L).

Reservation 2 (KD)

7.

Erkännande av äktenskap mellan personer av samma kön

Riksdagen avslår motion

2016/17:812 av Hans Linde m.fl. (V) yrkande 7.

Reservation 3 (V)

8.

Betänketid vid äktenskapsskillnad

Riksdagen avslår motion

2016/17:3143 av Ewa Thalén Finné m.fl. (M) yrkande 6.

Reservation 4 (M)

9.

Giftorättens omfattning vid bodelning

Riksdagen avslår motion

2016/17:3472 av Robert Hannah m.fl. (L) yrkande 4.

Reservation 5 (L)

10.

Bodelningsförrättningen

Riksdagen avslår motionerna

2016/17:898 av Elin Lundgren (S) och

2016/17:1184 av Helena Bouveng (M).

11.

Underhåll mellan makar efter äktenskapsskillnad

Riksdagen avslår motion

2016/17:1159 av Catharina Bråkenhielm (S).

12.

Makars pensionsrättigheter vid bodelning

Riksdagen avslår motionerna

2015/16:1211 av Said Abdu (FP) och

2016/17:1722 av Said Abdu (L).

13.

Stärkta rättigheter för transpersoner m.fl.

Riksdagen avslår motionerna

2015/16:49 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 13 och

2015/16:2703 av Ewa Thalén Finné m.fl. (M) yrkande 3.

Reservation 6 (M)

Reservation 7 (V)

14.

Utredningar om faderskap

Riksdagen avslår motionerna

2015/16:2568 av Emma Henriksson m.fl. (KD) yrkande 79,

2015/16:2569 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 32,

2015/16:2638 av Fredrik Schulte m.fl. (M) i denna del,

2015/16:2899 av Paula Bieler m.fl. (SD) yrkande 12 i denna del,

2015/16:3095 av Paula Bieler m.fl. (SD) yrkandena 2 och 3,

2016/17:1711 av Fredrik Lundh Sammeli och Helén Pettersson i Umeå (båda S),

2016/17:2372 av Mikael Eskilandersson och Roger Hedlund (båda SD) yrkandena 1 och 2,

2016/17:2506 av Paula Bieler m.fl. (SD) yrkandena 2 och 3,

2016/17:3304 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 45 och

2016/17:3305 av Emma Henriksson m.fl. (KD) yrkande 86.

15.

Talerätt i mål om fastställande av faderskap

Riksdagen avslår motionerna

2015/16:2899 av Paula Bieler m.fl. (SD) yrkande 12 i denna del,

2015/16:3095 av Paula Bieler m.fl. (SD) yrkande 37 och

2016/17:2506 av Paula Bieler m.fl. (SD) yrkande 36.

Reservation 8 (SD)

16.

Föräldraskap vid assisterad befruktning

Riksdagen avslår motionerna

2015/16:2703 av Ewa Thalén Finné m.fl. (M) yrkande 1,

2015/16:2786 av Jan Björklund m.fl. (FP) yrkande 6,

2015/16:3211 av Ola Johansson m.fl. (C) yrkande 1,

2015/16:3225 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkande 18,

2016/17:588 av Veronica Lindholm (S) och

2016/17:1079 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 8.

Reservation 9 (M, C, V, L)

17.

Adoption

Riksdagen avslår motionerna

2015/16:1204 av Lotta Finstorp och Olof Lavesson (båda M),

2015/16:1231 av Jenny Petersson (M) yrkandena 1 och 2,

2015/16:1252 av Helena Bouveng (M),

2015/16:2313 av Pia Hallström (M),

2015/16:2482 av Cecilia Widegren m.fl. (M) yrkande 11,

2015/16:2668 av Cecilia Widegren (M),

2015/16:2703 av Ewa Thalén Finné m.fl. (M) yrkande 2,

2015/16:3095 av Paula Bieler m.fl. (SD) yrkande 42,

2015/16:3225 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkande 19,

2016/17:745 av Boriana Åberg (M),

2016/17:868 av Johan Büser (S) yrkande 1,

2016/17:1120 av Helena Bouveng (M),

2016/17:2100 av Maria Stockhaus (M),

2016/17:2252 av Thomas Finnborg (M),

2016/17:2372 av Mikael Eskilandersson och Roger Hedlund (båda SD) yrkande 6,

2016/17:2506 av Paula Bieler m.fl. (SD) yrkande 41,

2016/17:3112 av Cecilia Widegren (M),

2016/17:3143 av Ewa Thalén Finné m.fl. (M) yrkande 14,

2016/17:3146 av Olof Lavesson m.fl. (M) yrkande 12 och

2016/17:3221 av Cecilia Widegren m.fl. (M) yrkande 23.

Reservation 10 (M)

Reservation 11 (SD)

18.

Vårdnad, boende och umgänge

Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om vad regeringen särskilt bör beakta i det kommande lagstiftningsarbetet med anledning av 2014 års vårdnadsutredning och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna

2015/16:2482 av Cecilia Widegren m.fl. (M) yrkande 26 och

2015/16:2780 av Emma Henriksson m.fl. (KD, M, C, FP) yrkande 3 och

avslår motionerna

2015/16:385 av Barbro Westerholm och Christina Örnebjär (båda FP),

2015/16:509 av Emma Carlsson Löfdahl (FP),

2015/16:848 av Alexandra Völker (S),

2015/16:1030 av Eva-Lena Jansson (S),

2015/16:1038 av Edward Riedl (M),

2015/16:1093 av Anti Avsan (M),

2015/16:1145 av Annika Hirvonen och Stina Bergström (båda MP) yrkandena 1 och 2,

2015/16:1224 av Katarina Brännström (M),

2015/16:2098 av Erik Bengtzboe och Ida Drougge (båda M),

2015/16:2324 av Pia Hallström och Ellen Juntti (båda M),

2015/16:2473 av Gunilla Nordgren och Saila Quicklund (båda M) yrkandena 1 och 2,

2015/16:2568 av Emma Henriksson m.fl. (KD) yrkande 78,

2015/16:2569 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 31,

2015/16:2638 av Fredrik Schulte m.fl. (M) i denna del,

2015/16:3095 av Paula Bieler m.fl. (SD) yrkandena 40 och 41,

2015/16:3211 av Ola Johansson m.fl. (C) yrkande 2,

2016/17:107 av Annika Hirvonen Falk och Stina Bergström (båda MP) yrkandena 1 och 2,

2016/17:650 av Barbro Westerholm (L),

2016/17:1530 av Gunilla Nordgren (M),

2016/17:2221 av Phia Andersson och Ann-Christin Ahlberg (båda S),

2016/17:2372 av Mikael Eskilandersson och Roger Hedlund (båda SD) yrkandena 4 och 5,

2016/17:2506 av Paula Bieler m.fl. (SD) yrkandena 39 och 40,

2016/17:2680 av Gunilla Nordgren och Saila Quicklund (båda M) yrkandena 1 och 2,

2016/17:2799 av Anders Österberg m.fl. (S),

2016/17:2852 av Tuve Skånberg (KD),

2016/17:3304 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 44,

2016/17:3305 av Emma Henriksson m.fl. (KD) yrkande 85 och

2016/17:3472 av Robert Hannah m.fl. (L) yrkande 3.

19.

Automatisk gemensam vårdnad för ogifta föräldrar

Riksdagen avslår motionerna

2015/16:931 av Rickard Nordin (C),

2015/16:2638 av Fredrik Schulte m.fl. (M) i denna del,

2015/16:2899 av Paula Bieler m.fl. (SD) yrkande 12 i denna del,

2015/16:3095 av Paula Bieler m.fl. (SD) yrkande 38,

2016/17:354 av Rickard Nordin (C),

2016/17:2372 av Mikael Eskilandersson och Roger Hedlund (båda SD) yrkande 3 och

2016/17:2506 av Paula Bieler m.fl. (SD) yrkande 37.

Reservation 12 (SD)

20.

Barnbalk

Riksdagen avslår motion

2015/16:2359 av Annika Qarlsson och Ulrika Carlsson i Skövde (båda C).

21.

Könsneutrala författningar

Riksdagen avslår motion

2015/16:49 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 9.

Reservation 13 (V)

22.

Myndighetsåldern m.m.

Riksdagen avslår motionerna

2015/16:1661 av Erik Bengtzboe (M),

2015/16:2910 av Hanna Wigh (SD) och

2016/17:1352 av Hanna Wigh (SD) yrkandena 1 och 2.

23.

Underårigas egendom

Riksdagen avslår motion

2016/17:1038 av Ida Karkiainen m.fl. (S).

24.

Överförmyndare, gode män och förvaltare

Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen snarast bör ta initiativ till en uppföljning av hur lagstiftningen på området fungerar, och i det sammanhanget bör regeringen även överväga andra förbättringar av systemet med gode män och förvaltare, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2016/17:3143 av Ewa Thalén Finné m.fl. (M) yrkandena 1–5 och

2016/17:3347 av Caroline Szyber m.fl. (KD) yrkande 48 och

avslår motionerna

2015/16:54 av Lotta Johnsson Fornarve m.fl. (V) yrkandena 1–6,

2015/16:723 av Jan Lindholm (MP),

2015/16:863 av Penilla Gunther (KD),

2015/16:1173 av Eva Lohman och Saila Quicklund (båda M),

2015/16:2050 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkandena 6 och 7,

2015/16:2160 av Lawen Redar (S),

2015/16:2378 av Solveig Zander (C),

2015/16:2400 av Solveig Zander m.fl. (C) yrkande 19,

2015/16:2484 av Cecilia Widegren m.fl. (M) yrkande 10,

2015/16:2538 av Kenneth G Forslund (S),

2015/16:2562 av Finn Bengtsson och Sofia Fölster (båda M),

2015/16:2567 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkande 12,

2016/17:334 av Christina Örnebjär (L),

2016/17:1643 av Kerstin Nilsson och Ann-Christin Ahlberg (båda S) yrkandena 1 och 2,

2016/17:1660 av Eva Lindh m.fl. (S),

2016/17:1668 av Ann-Christin Ahlberg och Kerstin Nilsson (båda S),

2016/17:2034 av Kerstin Lundgren (C),

2016/17:2371 av Mikael Eskilandersson och Roger Hedlund (båda SD) yrkandena 6 och 7,

2016/17:2704 av Kenneth G Forslund och Adnan Dibrani (båda S),

2016/17:2757 av Jonas Gunnarsson (S),

2016/17:2971 av Solveig Zander m.fl. (C) yrkande 31,

2016/17:3182 av Penilla Gunther (KD) och

2016/17:3472 av Robert Hannah m.fl. (L) yrkande 1.

25.

Gode män för ensamkommande barn

Riksdagen avslår motionerna

2015/16:2567 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkande 11,

2016/17:2650 av Eva Lohman och Ann-Britt Åsebol (båda M),

2016/17:2973 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkande 31 och

2016/17:3302 av Aron Modig m.fl. (KD) yrkande 18.

Reservation 14 (C)

Reservation 15 (KD)

26.

Dödförklaring

Riksdagen avslår motion

2016/17:695 av Amir Adan (M).

27.

En översyn av arvsrätten

Riksdagen avslår motion

2016/17:1964 av Hans Rothenberg (M).

28.

Laglott

Riksdagen avslår motionerna

2015/16:795 av Boriana Åberg (M),

2015/16:909 av Betty Malmberg (M) och

2015/16:2088 av Erik Bengtzboe och Carl-Oskar Bohlin (båda M).

29.

Särkullbarns och efterlevande makes arvsrätt

Riksdagen avslår motion

2015/16:2159 av Catharina Bråkenhielm m.fl. (S).

30.

Arvsrätt för sambor

Riksdagen avslår motionerna

2015/16:923 av Rickard Nordin (C) och

2016/17:352 av Rickard Nordin (C).

31.

Registrering av testamenten

Riksdagen avslår motionerna

2015/16:381 av Robert Hannah och Fredrik Malm (båda FP),

2015/16:590 av Emanuel Öz (S) yrkandena 1 och 2,

2015/16:1760 av Gunilla Nordgren (M),

2015/16:2046 av Sara-Lena Bjälkö och Mikael Eskilandersson (båda SD),

2015/16:3095 av Paula Bieler m.fl. (SD) yrkande 50,

2016/17:1527 av Gunilla Nordgren (M),

2016/17:2018 av Robert Hannah m.fl. (L),

2016/17:2372 av Mikael Eskilandersson och Roger Hedlund (båda SD) yrkande 10,

2016/17:2506 av Paula Bieler m.fl. (SD) yrkande 49,

2016/17:3347 av Caroline Szyber m.fl. (KD) yrkande 49 och

2016/17:3472 av Robert Hannah m.fl. (L) yrkande 5.

Reservation 16 (SD, L, KD)

32.

Kallelse till bouppteckning

Riksdagen avslår motion

2015/16:3066 av Mikael Jansson och Robert Stenkvist (båda SD).

33.

Ändringar i namnlagen

Riksdagen avslår motion

2015/16:49 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 12.

34.

Elektroniska dokument i familjerättsliga sammanhang

Riksdagen avslår motion

2016/17:3472 av Robert Hannah m.fl. (L) yrkande 2.

Reservation 17 (L)

Stockholm den 16 mars 2017

På civilutskottets vägnar

Tuve Skånberg

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Tuve Skånberg (KD), Hillevi Larsson (S), Ewa Thalén Finné (M), Jessika Roswall (M), Lars Eriksson (S), Roger Hedlund (SD), Carl-Oskar Bohlin (M), Ola Johansson (C), Emma Hult (MP), Thomas Finnborg (M), Mikael Eskilandersson (SD), Robert Hannah (L), Johanna Haraldsson (S), Shadiye Heydari (S), Lotta Johnsson Fornarve (V), Eva Lindh (S) och Faradj Koliev (S).

Redogörelse för ärendet

I betänkandet beha ndlar utskottet ca 190 motionsyrkanden i olika familjerättsliga frågor från allmänna motionstiden 2015/16 och 2016/17. Motionsy rkandena gäller bl.a. barnäktenskap och tvång säktenskap, polygama äktenskap , vårdnad, boende och umgänge, överförmyndare, gode män och förvaltare , er kännande av äktenskap mellan personer av samma kön, stärkta rättigheter för transpersoner m.fl., utredningar om faderskap, föräldraskap vid assi sterad befruktning, adoption samt ändringar i namnlagen.

Utskottet behandlar de olika frågor som aktualiseras i motionerna under skilda rubriker.

Motionsyrkandena finns i bilagan.

Utskottets överväganden

Barnäktenskap och tvångsäktenskap

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att reger - ingen snarast möjligt bör återkomma till riksdagen med lagförslag som innebär att möj ligheten att i undantagsfall erkä nna barnäktenskap och tvångsäkt enskap begränsas ytterligare och tillkännager detta för regeringen .

Motionerna

I partim otion 2016/17:1078 av Jan Björk lund m.fl. (L) föreslås tillkännagivanden om att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett lagförslag som medför dels att en person unde r 18 år aldrig ska kunna betrak tas som gift enligt svensk rätt (yrkande 10), dels att utl ändska barnäktenskap, tvångsäkt enskap och fullmaktsäktenskap aldrig ska kunna erkännas i Sverige (yrkande 11).

Även i kommittémotion 2016/17:3143 av Ewa Thalén Finné m.fl. (M) föreslås åtgärder mot tvångsäktenskap (yrkande 12).

I motion 2015/16:550 av Robert Hannah m.fl. (L) föreslås ett tillkännagivande om att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett lagför slag om att utländska barnäkten skap, två ngsäktenskap och fullmaktsäkten skap aldrig ska kunna erkännas i Sverige. I motione rna 2015/16:3099 av Carina Herr stedt m.fl. (SD) (yrkande 18), 2016/17:1360 av Alexandra Anstrell och Lotta Olsson (båda M), 2016/17:1787 av Fredrik Schulte (M), 2016/17:1829 av Robert Hannah m.fl. (L) och 2016/17:2255 av Markus Wiechel och Jennie Åfeldt (båda SD) framställs lik na n de yrkanden.

I motion 20 16/17:2345 föreslår Carina Herr stedt m.fl. (SD) flera tillkännagivande n som innebär att regeringen bör se över lagstift ningen om ful lmakts- och tvångsäktenskap. Motionärerna föreslår att alla barnäktenskap på svensk m ark ska stoppas (yrkande 2). De föreslår också att äktenskap som ingåtts via ombud ska förklaras ogiltiga i Sverige (yr kande 3). Vidare föreslår de att Skatteverket inte ska få registrera äktenskap som ingåtts utanför EU om inte Migrationsverket eller länsstyrelsen först godkän t äktenskapet (yrkande 4). Slut ligen föreslår de att möjligheten till dispens för äktenskap där barn är under 18 år ska tas bort (yrkande 5).

Bakgrund

För att ingå äktenskap i Sverige ska parterna inte vara under 18 år (2 kap. 1 § äktenskapsbalken). Vid vigseln ska de som ingår äktenskap vara närvarande samtidigt. De ska var för sig på fråga av vigselförrättaren ge till känna att de samtycker till äktenskapet. Vigselförrättaren ska däreft er förklara att de är makar. Om det inte har gått till så som nu angetts eller om vig selförrättaren inte var behörig att förrätta vigsel n , är förrättningen ogiltig som vigsel (4 kap. 2 § äktenskapsbalken).

Ett fullm aktsäktenskap innebär att äkten skapet ingås utan båda parters närvaro. Ett sådant äktenskap kan ingås både genom en vigselc eremoni och genom att ett äkten skapskontrakt eller liknande undertecknas. Fullmaktsäkt enskap är relativt vanligt före kommande i vissa delar av världen, däribland Syd- och Centralamerika samt Mellanöstern.

Det är inte mö jligt att ingå ett fullmaktsäkt enskap enligt svensk lag, eftersom det ställs krav på att parterna ska vara närvarande samtidigt vid vigseln. Ett äktenskap som har ingåtts i strid med denna bestämmelse är alltså ogiltigt.

Erkännande av äktenskap som har ingåtts enligt utländsk lag regleras i lagen (1904:26 s. 1) om vissa internationella rättsförhållan den röran de äktenskap och förmynderskap, förkortad IÄL . Huvudrege ln är att ett sådant äkten skap anses gi ltigt till formen och alltså er känns i Sverige, om det är giltigt i den stat där det ing icks (1 kap. 7 § IÄL). Vissa un dantag finns dock.

Den 1 juli 2014 trädde civilrättsliga och straffrättsliga lagändringar i kraft som syftar till att stärka skyddet mot tvångsäktenskap och barnäktenskap (prop. 2013/14:208, bet. 2013/14:Ju U30, rskr. 2013/14:263). Lagänd ringarna innebär att möjligheten att erkänna utländsk a tvångsäktenskap och barnäkten skap har begränsats ytterligare, liksom att motsvarande begränsning har införts när det gäller möjligheten att erkänna äktenskap som ingåtts uta n att båda parterna varit närva rande (fullmaktsäktenskap).

Ett äktenskap som har ingåtts enligt utländsk lag erkänn s inte i Sverige om det vid tid punkten för äktenskapets ingående skulle ha funnits hinder mot det enligt svensk lag och minst en a v parterna då var svensk medbor gare eller hade sin hemvist i Sverige, om det är sannolikt att det har ingåtts under tvång, eller om parterna inte var n ärvarande samti digt vid äktenskapets ingående och minst en av dem då var svensk medborgare eller hade sin hemvist i Sverige. Undantag från erkän nandeförbudet kan göras endast om det finns synnerliga skäl (1 kap. 8 a § IÄL).

Utländska tvångsäktenskap, barnäktenskap och fullmaktsäktenskap kan alltså erkännas endast om det finns synnerliga skäl. I propo sitionen till de ovan nämnda lagändringarna anförs att uttrycket synnerliga skäl används för att tydliggöra den betydande restriktion som ska gälla. Det sk a göras en samlad be dömning i va rje enskilt fall utifrån de upp gifter som fin ns tillgängliga. För att synner liga skäl ska a nses föreligga krävs att ett ne kat erkännande i det enskilda fallet medför allvarliga konsekvenser för paret eller att det annars framstår som orimligt att inte erkänna äktenskapet (prop. 2013/14:208 s. 135).

Tidigare behandling

I samband med riksdagsbehandlingen av proposition 2013/14:208 Stärkt skydd mot tvångsäktenskap och barnäktenskap samt tillträde till Europarådets konvention om våld mot kvi nnor behandlade justitieutskott et ett motionsyr kande om att fullmaktsäkt enskap inte under några förhållanden ska kunna erkännas i Sverige (bet. 2013/14:JuU30). Efter att ha begärt och fått ett yttrande från civilutskottet ställde sig justitieutskottet bakom regeringens förslag om att utl ändska tvångsäktenskap, barnäkt enskap och fullmaktsäktenskap ska kunna erkännas endast om det finns synnerliga skäl , och motionen avstyrktes. Riksdagen följde utskottet.

Mots varande motionsyrkanden som de nu ak tuella behandlades av civilutskottet våren 2015 i betänkande 2014/15:CU6. Utskottet konstaterade att den 1 juli 2014 trädde bl.a. civilrättsliga lagändringar i kraft som syftar till att stärka skyddet mot tvångsäktenskap och barnäktenskap. Lagändringarna innebär bl.a. att utländska tvångsäktenskap och barnäktenskap samt fullmaktsäktenskap ska kunna erkännas i Sverige endast om det finns synnerliga skäl. Mot denna bakgrund ansåg utskottet att det inte fanns anledning att föreslå någon åtgärd från riksdagen och avstyrkte motionsyrkandena. Riksdagen följde utskottet.

Frågesvar

Justitie- o ch migrationsminister Morgan Jo hansson anförde den 3 februari 2016 i ett frågesvar att regeringen tar arbetet mot tvångsäktenskap och barnäktenskap på största allvar. Enligt statsrådet kommer de lagändringar som gjordes 2014 för att stärka skyddet mot barnäktenskap och tvångsäkt enskap att utvärderas. Dessutom pågår redan nu ett arbete med att kriminalisera stämpling till äktenskapstvång. Statsrådet anförde också att regeringen noga följer utvecklingen i övrigt o ch är beredd att vid behov över väga de yt terligare åtgärder som kan behö vas för att skydda alla barn och unga i Sve rige mot barnäktenskap (fr. 2015/16:686).

Barn-, äldre- och jämställdhetsminister Åsa Regnér anförde den 8 februari 2017 i ett frågesvar att regeringen har fattat beslut om en rad kraftfulla åtgärder i syfte att stärka stödet till och skyddet av barn som kommer till Sverige och där barnet uppges vara eller där andra indikationer visar på att barnet är gift. Exempelvis har civil- och straffrättsliga lagändringar genomförts för att stärka skyddet mot tvångs- och barnäktenskap , och en särskild utredare kommer att utses för att utvärdera dessa. Statsrådet avser att följa situationen och arbetet ute i kommunerna noga. Med kunskap om de risker som barnäktenskap medför finns det enligt statsrådet behov av särskilda samhälleliga s töd- och skyddsåtgärder för dessa barn. Mot bakgrund av detta bereds enligt statsrådet för närvarande förslag på åtgärder i syfte att ytterligare stärka stöd et och skydd et av barn som enligt uppgift är gifta (fr. 2016/17:788).

Pågående arbete

Regeringen har nyligen gett en särskild utredare i uppdrag att undersöka om det finns behov av åtgärder i syfte att säkerställa ett starkt skydd mot barnäktenskap, tvångsäktenskap och brott med hedersmotiv (dir. 2017:25) . Utredaren ska bl.a.

• analysera och ta ställning till hur möjligheten att erkänna utländska barnäktenskap ytterligare bör begränsas och

• lämna förslag till nödvändiga författningsändringar, samt

• oavsett ställningstagande i sak, lämna förslag till författningsändringar som innebär att utländska barnäktenskap inte ska erkännas om någon av parterna var under 18 år när någon av dem kom till Sverige.

Den del av uppdraget som avser erkännande av utländska barnäktenskap ska redovisas i ett delbetänkande senast den 6 december 2017. Uppdraget ska slutredovisas senast den 1 september 2018.

Utskottets ställningstagande

Som redovisats ovan infördes den 1 juli 2014 nya civilrättsliga och straffrättsliga regler som syftade till att stärka skyddet mot barnäktenskap och tvångsäktenskap. Reglerna innebar bl.a. att möjligheten att i undantagsfall erkänna barnäktenskap och tvångsäktenskap begränsades ytterligare. Sådana äktenskap ska kunna erkännas endast om det finns synnerliga skäl.

Enligt utskottet är det en viktig uppgift för samhället att skydda barn i Sverige mot äktenskap . Utskottet välkomnar därför att regeringen gett en särskild utredare i uppdrag att undersöka om det finns behov av åtgärder i syfte att säkerställa ett starkt skydd mot barnäktenskap och tvångsäkt enskap . Den del av uppdraget som avser erkännande av utländska barnäktenskap ska redovisas i ett delbetänkande senast den 6 december 2017. Enligt utskottet är det angeläget att en lagstiftning som ytterligare begränsar möjligheten att erkänna barnäktenskap och tvångsäktenskap kan träda i kraft så snart som möjligt. Regeringen bör därför prioritera detta arbete och utan onödig tidsutdräkt återkomma till riksdagen med förslag på lagändringar. Det som utskottet har anfört bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen. Motionerna bör bifallas delvis.

Polygama äktenskap

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att reger - ingen bör analysera vad som ligger ba kom att så många som ca 300 per soner är registrerade i folkbokföring en som gifta med fler än en per son och överväga om det finns behov a v förtydliganden i lagstift ningen i syfte att säkerställa att polygama ä ktenskap inte erkänns i Sverige, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

Motionerna

I kommittémotion 2016/17:3078 av Elisa beth Svantes son m.fl. (M) föreslås ett till kännagiv ande om att regeringen bör åter komma till riksdagen med ett lagförslag som innebär att månggifte inte ska kunna erkän nas i Sver ige (yrkande 28). I kommittémot ion 2016/17:3143 av Ewa Thalén Fi nné m.fl. (M) framställs samma yrkande (yrkande 13).

Gällande rätt

Svensk familjerättslig lagstiftning bygger på det monogama äktenskapet. Enligt 1 kap. 1 § äktenskapsbalken blir de två som ingår äktenskap med varandra makar. Ett förbud mot tvegifte har tagits in i 2 kap. 4 § äkten skapsbalken, där det föreskrivs att den som är gift eller partner i ett registrerat äktenskap inte får ingå nytt äktenska p. Ett bestående äktenskap är ett äktenskapshinder som man inte kan få dispens ifrån. Om någon trots förbudet har ingått flera äktenskap framgår det av 5 kap. 5 § äktenskapsbalken att var och en av parterna har rätt till äkten skapsskillnad utan föregående betänketid. Tvegifte är kriminaliserat enligt 7 kap. 1 § brottsbalken.

Lagen (1904:26 s. 1) om vissa internationella rättsförhållanden rörande äk - tenskap och förmynderskap, förkortad IÄL, reglerar under vilka förutsättningar ett äktenskap som ingåtts utomlands ska erkännas som giltigt i Sverige. Enligt 1 kap. 7 § IÄL anses ett äktenskap som ingåtts utom riket enligt främmande lag giltigt till formen, om det är gilti gt i den stat där det ingicks. Ett ä ktenskap som ingåtts utom riket anses också giltigt till formen, om det är giltigt i den eller de stater där makarna var medborgare eller hade hemvist.

I 1 kap. 8 a § IÄL finns vissa undant ag från de regler som anges ovan . Ett äktenskap som har ingåtts enligt utländsk lag erkänns inte i Sverige om det vid tidpunkten för äktenskapets ingående skulle ha funnits hinder mot det enligt svensk lag och minst e n av parterna då var svensk med borgare eller hade hemvist i Sverige, om det är sannolikt att det har ingåtts under tvång, eller om parterna inte var närvarande s amti digt vid äktenskapets ingående och minst en av dem då var svensk medborgare eller hade hemvist i Sverige. Undantagen gäller inte om det finns sy nnerliga skäl att erkänna äkten skapet.

I 7 kap. 4 § IÄL anges vidare att bestäm melse r i främmande lag eller beslut som meddelats av en myndighet i en främmande stat inte får tillämpas, om det skulle vara uppenbart oförenligt med grunderna för rättsordningen här i riket (s.k. ordre public). I proposition 2003/04:48 Åtgärder mot barnäktenskap och tvångsäktenskap konstaterade regeringen (s. 25) att vad som tillhör grunderna för rättsordningen inte är närmare uttalat i lagregeln, men det följer enligt regering en av sakens natur att det ska röra sig om värderingar i principiella frågor av större vikt. I kravet på uppenbarhet ligger också att d en konstaterade avvikelsen ska vara av väsentlig art. Dessa förutsättningar medför enligt reger - ingen att tillämpningen av ordre public-förbehållet är restriktiv.

Interpellationssvar

Justitie- o ch migrationsminister Morgan Jo hansson anförde den 14 juni 2016 i ett in terpellationssva r om månggifte att antalet personer som Skatteverket har registrerat som gifta med fler än en person uppgår till ca 300 . Vid en djupare analys ser man enligt statsrådet att personerna i de allra flesta fall är att betrakta som falska bigamister. Det kan röra sig om fall där man varit gift tidigare men inte kan visa att äktenskapet är upplöst eller att ens före detta ma ke är avliden. Statsrådet uppgav att han skulle vilja att Skatteverket gör en analys av siffrorna för att se vad det rör sig om för fall. Statsrådet uppgav även att det inte är säkert att svenska domstolar skulle anse att ett polygamt äktenskap är förenligt med grunderna för vår rättsordning. Det är dock upp till myndigheterna att pröva om ett utländskt äktenskap ska erkännas när det visar sig att den ena maken redan är gift, och det är upp t ill domstolarna att skapa vägle dande avgöranden i frågan. Han kommer att följa utvecklingen och agera om det visar sig nö dvändigt (ip. 2015/16:615).

Utskottets ställningstagande

Polygami är inte tillåtet i Sverige , och det är även kriminaliserat. I andra länder kan polygami vara tillåtet , och i lagen om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap finns bestämmelser om under vilka förutsättningar ett äktenskap som ingåtts utomlands ska erkänn a s s om giltigt i Sverige. I den lagen finns också den generellt gällande begränsningen vid tillämpning av utländsk lag, svensk ordre public. Det innebär att en bestämmelse i främmande lag eller ett beslut som meddelats av en myndighet i ett främmande land inte får tillämpas om det skulle vara uppenbart oförenligt med grunderna för den svenska rättsordningen.

Enligt uppgift från Skatteverket är ca 300 personer registrerade i folkbokföringen som gifta med fler än en person. I vissa fall torde det handla om s.k. falska bigamister. Det kan t.ex. röra sig om fall där en person som har varit gift tidigare inte kan visa att äktenskapet är upplöst eller att den före detta maken är avliden. I sammanhanget vill utskottet framhålla att en registrering av Skatteverket i folkbokföringen föregås av en ganska summarisk prövning och att uppgifterna i folkbokföringen inte är bindande för hur en erkännandefråga senare kan komma att bedömas av domstolar eller andra myndigheter.

Enligt utskottets mening är det oroande att så många som 300 personer är registrerade i folkbokföringen som gifta med fler än en person. Regeringen bör därför ta initiativ i syfte att analysera vad som ligger bakom det höga antalet. Regeringen bör även överväga om det finns behov av förtydliganden i lagstiftningen i syfte att säkerställa att polygama äktenskap inte erkän ns i Sverige. Det som utskottet har anfört bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen. Motionerna bör således bifallas.

Tillfälliga förordnanden som borgerlig vigselförrättare

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett motionsyrkande om tillfälliga förordnanden som borgerlig vigselförrättare. U tskottet hänvisar till gäll ande rätt.

Motionen

I motion 2016/17:1115 föreslår Anette Åkesson (M) ett tillkännagivande om att regeringen bör se över regelverket i syfte att utöka möjlighet en att få ett till fälligt förordnande som borgerlig vigselförrättare för en enstaka vigsel.

Bakgrund

Länsstyrelsen förordnar borgerliga vigselförrättare.

Enligt 4 kap . 4 § äktenskapsbalken ska läns styrelsen in nan någon förordnas som vigsel förrättare pröva att han eller hon har de kunskaper och kvalifika - tioner i övrigt som behövs för uppdraget.

Länsstyrelsen förordnar borgerliga vigselför rättare vanligtvis på förslag av kommunen. I de fall någon ansöker om förordnande direkt till länsstyrelsen remitteras normal t ansökan till kommunen för prövning av om sökanden har de kunskaper och kvalifikationer i övrigt som behövs för uppdraget.

Länsstyre lsen godtar oftast kommunens be dömningar, men varje bliva nde vigselförrättare får göra ett kunskapstest.

I proposition 2 008/09:80 Äktenskapsfrågor före slog regeringen att möjligheten till förordnande för enstaka tillfällen skulle tas bort.

Vid riksdagsbehandlingen av propositionen anförde utskottet att vigselförrättning inte är en privaträttslig angelägenhet i den meningen att de blivande makarna fritt bör kunna välja vem som ska viga dem. Vigselns officiella prägel skulle gå förlorad om t.ex. släktingar, vänner och bekanta regelmässigt skulle kunna bli förordnade som vigselförrättare. I undantagsfall kan det dock finnas skäl att förordna en vigselförrättare för ett enstaka tillfälle. Utskottet ansåg därför att det även fortsättningsvis ska vara möjligt att i undantagsfall förordna en vigselförrättare för ett enstaka tillfälle (bet. 2008/09:CU19 s. 17). Riksdagen följde utskottet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att det saknas skäl att f öreslå någon åtgärd från riksda gen för att få till stånd en ändring av den gällande ordningen om tillfälliga förordnanden som borgerlig vigselförrättare . Motionsyrkandet bör därför avslås.

Skärpt kontroll av vigselförrättare inom trossamfund

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen a vslår ett motionsyrkande om skärpt kontroll av vigselförrättare inom trossamfund . Utskottet hänvisar till gäll ande rätt.

Jämför reservation 1 (SD).

Motionen

I motion 2015/16:3099 av Carina Herrstedt m.fl. (SD) föreslås ett tillkännagivande om att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett lagförslag om att skärpa kraven på trossamfunden och deras vigselförrättare i syfte att stoppa fullmakts- och barnäkten skap (yrkande 17).

Gällande rätt

Den 1 juli 2014 trädde vissa lagändringar i kraft som syftade till att skärpa kraven på trossamfunden och deras vigselförrättare (prop. 2013/14:208, bet. 2013/14:JuU30, rskr. 2013/14:263).

För att en vigsel ska vara giltig enligt svensk lag måste den bl.a. förrättas av en behörig vigselförrä ttare (4 kap. 2 § äktenskapsbal ken).

Enligt 1 § första stycket lagen (1993:305) om rätt att förrätta vigsel inom trossamfund får ett trossamfund ges tillstån d att förrätta vigs l ar , om samfundets verksamhet är varakt ig och samfundet har en sådan organisation att det på g oda grunder kan antas att äkten skapsbalkens bestämmelser om vigsel och därmed sammanhängande åtgärder kommer att tillämpas. Något tillstånd ska inte ges om det på go da grunder kan antas att befatt ningshavare inom samfundet kommer att genomföra ceremonier som ger upphov till sådana äktenskapsliknande förbindelser som avses i 4 kap. 4 c § brottsbalken (äktenskaps tvång) i fall där någon av parterna är under 18 år eller inte samtycker till att ingå förbin delsen. Enligt andra stycket samma paragraf gäller att om ett tillstånd har getts, får en vigsel inom samfundet förrättas av den som har förordnats enligt 2 § att vara vigselförrättare. Enligt tredje stycket gäller att frågor om tillstånd enligt första stycket prövas av Kammarko llegiet efter ansökan av samfun det. Ett tillstånd gäller tills vidare.

Kammarkollegiet får enligt 2 § första stycket samma lag, efter ansökan av ett trossamfund som har fått til lstå nd att förrätta vigs l ar , för ordna en präst eller någon annan befatt ningshavare inom samfundet att vara vigsel förrättare. Enligt andra stycket gäller at t innan en person förordnas som vigselförrättare ska Kammarkollegiet pröva att han eller hon har de kunskaper som behövs för uppdraget. Kammarkol legiet får ge trossamfun det i uppdrag att u tföra denna prövning. Något för ordnande s ka inte ges om det på goda grun der kan a ntas att personen kommer att ge nomföra ceremonier som ger upphov till såd ana äktenskapsliknande förbindelser som avses i 4 kap. 4 c § andra stycket brottsbal ken i fall där någon av parterna är under 18 år eller inte sa mtycker till att ingå förbindel sen.

Om Kammark ollegiet finner att ett trossam fund som få tt tillstånd att förrätta vigslar inte längre uppfy ller kraven enligt 1 §, ska Kam markollegiet enligt 3 § första stycket samma lag återkalla tillståndet. Enligt 3 § andra stycket gäller att om en vigselförrättare inte längre uppfyller kraven enligt 2 § andra stycket eller om vigselförrättaren missköter sin uppgift, sk a Kammarkollegiet återkalla för ordnandet a tt vara vigselförrättare. I sam band med en sådan återkallelse ska Kam markollegiet utreda om det finns grund för att enligt första stycket återkalla samfund ets tillstånd att förrätta vigs l ar . Enligt tredje stycket ska ett förordnande att vara vigsel förrättare återkallas av Kammarkollegiet, om samfundet begär det.

Utskottets ställningstagande

Som framgått ovan har lagändringar som syftar till att skärpa kraven på trossamfund och deras vigselförrättare trä tt i kraft relativt nyligen. Det som anförs i motionen utgör inte skäl för utskottet att föreslå något initiativ från riksdagen. Motionsyrkandet bör därför avslås.

Rätt för borgerliga vigselförrättare att förrätta vigslar i främmande stater

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen a vslår ett motionsyrkande om rätt för borgerliga vig selförrättare att förrätta vigs l ar i främmande stat er . Utskottet hänvisar till gäll ande rätt.

Motionen

I motion 2016/17:1218 föreslår Ann-Charl otte Hammar Johnsson (M) tillkännagi vanden om att regeringen bör se över lag stiftningen i syfte att dels möjliggöra för borgerliga vigselförrättare att få sitt föror d nande prövat i våra grannländer (yrkande 1), dels ge borgerliga vigselförrättare möjlighet att vara vigselförrättare för svenska brudpar i våra grannländer (yrkande 2).

Gäll ande rätt

Enligt 1 kap. 5 § lagen (1904:26 s.1) om vissa inter nationella rättsförhållanden rö rande äktenskap och förmyn derskap kan regeringen bestämma att en diplomatisk eller konsulär tjänst eller en befattning som präst ska var a förenad med behörighet att i en främ mande stat förrätta vigsel enligt svensk lag. Regeringen kan även genom ett särskilt föror d nande ge en lämplig person sådan behö righet.

Utskottets ställningstagande

Med hänvisning till den reglering som finns på området anser utskottet att det inte finns skäl att föreslå något initiativ från riksdagen. Motionsyrkandet bör därför av slås.

Formerna för ingående av äktenskap

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen a vslår ett motionsyrkande om formerna för ingående av äktenskap . Utskottet hänvisar till tidigare ställningstaganden.

Jämför reservation 2 (KD).

Motionen

I motion 2016/17:331 av Bengt Eliasson och Mathias Sundi n (båda L) föreslås ett tillkän nagivande om att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett lagförslag som innebär att äktenskapsbal ken ändras på så sätt att äkten skap enbart kan ingås i civil ordning. Mot ionärerna an för att en övergång till en ord ning med civiläktenskap innebär att Svenska kyrkan skiljs från staten på området, vilket befäster den religionsfrihet som nu gäller i Sverige. En ren åtskillnad mellan stat en och religion innebär att myndighetsutövning ska utföras av offentliga organ, inte av enskilda trossamfund.

Bakgrund

Den nuvarande ordningen med valfrihet mellan vigsel inom trossamfund och borgerlig vigsel har funnits i Sverige sedan början av 1900-talet. Båda vigselformerna är vanligt förekommande, även om antalet äktenskap som ingås genom vigsel inom trossamfund är högre än antalet som ingås i borgerlig ordning.

I 4 kap. 3 § äktenskapsbalken anges att behörig att vara vigselförrättare är en sådan präst eller annan befattningshavare i ett trossamfund som har förordnande enligt lagen (1993:305) om rätt att förrätta vigsel inom trossamfund, eller den som länsstyrelsen har förordnat.

Tidigare behandling

Motsvarande motionsyrkanden har behand lats av utskottet vid flera tillfällen tidigare, senast våren 2014 i betänkande 2013/14:CU19. Utskottet fann inte skäl att frångå sitt t idigare ställningstagande i sam band med behandlingen av proposition 2008/09:80 Äktenskapsfrågor (bet. 2008/09:CU19). I det lagstiftningsärendet instämde utskottet i regeringens bedömning att det inte fanns skäl att lägga fram något förslag i denna fråga. Motionsyrkandet av styrktes därför. Riksdagen följde utskottet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har inte någon annan uppfattning än den riksdagen tidigare gett uttr yck för, varför motionsyrkandet bör avslås.

Erkännande av äktenskap mellan personer av samma kön

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen a vslår ett motionsyrkande om erkännande av äktenskap mellan par av samma kön . Utskottet hänvisar till pågående arbete .

Jämför reservation 3 (V) och särskilt yttrande (L).

Motionen

I kommittémotion 2016/17:812 av Hans Linde m.fl. (V) föreslås ett tillkännagivande om att reg eringen bör verka för att samkö nade äktenskap ska vara giltiga inom hela EU (yrkande 7).

Bakgrund

Från och m ed den 1 maj 2009 gäller att t vå per soner av samma kön kan ingå äktenskap på samma v illkor som par av olika kön. Be stämmelserna i äktenskapsbalken tillämpas på samma sätt oavsett om makarna är av olika kön eller av samma kön (bet. 2008/09:CU 19, rskr. 2008/09:208).

På europeisk nivå finns EU-rättslig reglering som är direkt gällande här i landet, t.ex. rådets förordning (EG) nr 2201/2003 av den 27 november 2003 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar i äk tenskapsmål och mål om föräldra ansvar (Bryssel II-förordningen). Den gemenskapsrättsliga tolkningen blir avgörande för om regleringen kan tillämpas i fråga om äktenskap mellan två personer av samma kön.

I juni 2016 presenterade kommissionen ett förslag till e n ny Bryssel-II- förordning. För slaget sk a bl.a. ses mot bakgrund av kom missionens politiska riktlinjer där det betonas att det rättsliga samarbetet mellan EU:s medlemsstater stegvis måste förbättras så att det håller jämna steg med en utveckling där allt fler medborgare gifter sig och bildar familj över nationsgränserna (En ny start för EU: mitt program för sysselsättning, tillväxt, rättvisa och demokratisk förändring: Politiska riktlinjer för nästa Europeiska kommission, Jean-Claude Juncker, Strasbourg, den 15 juli 2014).

På den internationella familjerättens område är Sverige part i ett antal internationella konventioner som har införlivats i svensk rätt. Liksom i fråga om de EU-rättsliga reglerna är det inte givet att de internationella konventionern a och de svenska lagar genom vilka konventionerna införlivats i svensk rätt kan anses gälla för äktenskap som ingåtts mellan personer av samma kön.

I den utsträckning det saknas tillämpliga EU-rättsliga regler och konven - tionsgrunda d lag stiftning gäller de rent svenska reglerna på det internati onellt privat- och processrätts liga området. Till denna lagstiftning hör bl.a. lagen (1904:26 s. 1) om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap. I lagen finns allmänna bestämmelser på äktenskapsrättens område.

För makar som är medborgare i Danmark, Finland, Island, Norge eller Sverige finns bestämmelser i förordningen (1931:429) om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap, adoption och förmynderskap , förkortad NÄF . Förordningen genomför en konvention på området.

Lagstiftningsärendet om könsneutrala äktenskap

I samband med lagstiftningsärendet om könsneutrala äktenskap anförde utskottet att det inte med säkerhet går att förutse i vilken utsträckning ett inför svensk vigselförrättare ingånget äktenskap mellan personer av samma kön kommer att erkännas i ett annat land. Vilka r ättsverkningar ett sådant äkten skap kommer att få är beroende av de rätts regler som gäller i det andra landet. Det får antas att de länder som gen omfört en mot svarande lagändring kommer att respektera ett äktenskap ingånget i Sverige. Länder med en lag som mot - svarar den svenska part nerskapslagen kan komma att tillämpa dessa lagregler i d e frågor som uppstår. Andra län der kan ta avstånd från äktenskap mellan personer av samma kön i större eller mindre utsträckning. Den mest extrema varianten kan vara att man i vissa länder helt tar av stånd från sådana äktenskap och behandlar makarna som ogifta. En annan variant kan vara att man betraktar äktenskapet som ett hinder för ett nytt giftermål men vägrar att medverka till att rättsverkningarna av äkten skapet kan realiseras eller att ställa landets domstolar till förfogande för upplösning av äktenskapet.

Utskottet an förde vidare att det under över skådlig tid kommer att tillhöra undantagen att Sverige har överenskommelser med andra länder om vad som ska gälla i frågor som rör sådana förh ållanden. Enligt utskottets upp fattning kommer det även i fortsättningen att vara en upp gift för Sverige att i interna - t ionella förhandlingar verka för en reglering på internationell nivå som möter de behov av rättssäkerhet som finns för par av samma kön och som jämställer dem med par av olika kön.

När det gäller det EU-rättsliga regelverket anförde utskottet att situationen ännu inte är sådan att man kan räkna med att de regler som gäller makar kan tillämpas i fråga om par av samma kön, om det inte uttryckligen framgår . En kompromisslösning som före kommer är a tt det lämnas åt respektive med lemsstat att avgöra frågan. Inte heller i såd ana fall kan man utgå från att en gemen skapsrättslig regel som rör makar alltid kan tillämpas när det gäller ett svenskt par av samma kön. Det kan t.ex. vara en förutsätt ning att de berörda medlemsstaterna tilläm par regeln ömsesidigt. Det räcker då inte att svenska myndigheter tillämpar regeln i fråga om ett pa r av samma kön, om den andra be rörda medlemsstaten inte gör det.

Tidigare behandling

Motsvarande motionsyrkande behandlades av utskottet våren 2012 i betänkande 2011/12:CU16. I det betänkandet hänvisade utsko ttet till de uttalanden som utskottet gjorde i samband med lagstiftningsärendet om könsneutrala äk - tenskap och avstyrkte motionsyrkandet. Riksdagen följde utskottet.

Utskottets ställningstagande

Som utskottet tidigare uttalat är det en uppgift för Sverige att i internationella förhandlingar verka för en reglering på internationell nivå som möter de behov av rättssäkerhet som finns för par av samma kön och som jämställer dem med par av olika kön. Lika behandling av samkönade par är också en fråga som regeringen driver i förhandlingarna inom EU. Utskottet kan konstatera att regeringen redan bedriver ett arbete i linje med motionsönskemålen . Det finns därför inte behov av något tillkännagivande , varför motionsyrkandet bör avslås.

Betänketid vid äktenskapsskillnad

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett motionsyrkande om betänketid vid äktenskapsskillnad . Utskot tet hänvisar till tidigare ställningstaganden.

Jämför reservation 4 (M).

Motionen

I kommittémotion 2016/17:3143 av Ewa Thalén Finné m.fl. (M) begärs ett tillkänna givande om att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett lagförslag som innebär att betänketid inte ska behövas i fler situationer än i dag. Motionärerna föreslår avskaffad betänketid när den ena maken begär äkten skapsskillnad och det inte finns barn under 16 år med i bilden (yrkande 6).

Gällande rätt

Bestämmelser om äktenskapsskillnad finns i 5 kap. äktenskapsbalken. En äk - tenskapsskillnad ska i vissa fall föregås av en betänketid på minst sex månader (1 och 2 §§). Betänketid ska löpa om båda makarna begär det, om någon av dem varaktigt bor tillsammans med ett eget barn under 16 år som står under den makens vårdnad eller om bara en av makarna vill att äktenskapet ska upplösas. Betänketiden inleds när makarna gemensamt ansöker om äktenskapsskillnad eller när den ena makens yrkande om äktenskapsskillnad delges den andra maken. Har betänketiden löpt under minst sex månader ska dom på äk - tenskapsskillnad meddelas om någon av makarna då framställer ett särskilt yrkande om det. Om ett sådant yrkande inte har framställts inom ett år från betänketidens början har frågan om äktenskapsskillnad fallit (3 §).

Tidigare behandling

Liknande motionsyrkanden har behandlats av utskottet vid flera tillfällen tidigare, sen ast våren 2012 i betänkande 2011/12:CU16. Utskottet ansåg liksom tidigare att bestämmelserna om betänke tid är väl avvägda och var därför inte berett att föreslå ett avskaffande av betänket iden. Motionen avstyrktes. Riks dagen följde utskottet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har inte någon annan uppfattning än den riksdagen tidigare gett uttryck för, varför motionsyrkandet bör avslås.

Giftorättens omfattning vid bodelning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett motionsyrkande om giftorättens omfattning vid bodelning . Utskottet hänvisar till pågående arbete .

Jämför reservation 5 (L).

Motionen

I kommittémotion 2016/17:3472 av Robert Ha nnah m.fl. (L) föreslås ett tillkännagi vande om att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett lagförslag om att egen dom som makar fått i arv eller gåva före äktenskape ts ingående ska undantas vid bo delning o m inte makarna genom äktenskaps förord kommit överens om annat (yrkande 4).

Bakgrund

Enligt 1 kap. äktenskapsbalken råder varje make över sin egendom och svarar för sina skulder. En make har således ingen äganderätt till den andra makens egendom under ett bestående äktenskap. Närmare bestämmelser om makars egendom finns i 7 kap. äktenskapsbalken. En makes ege ndom är giftorättsgods i den utsträckning den inte är enskild egendom. Enskild egendom är bl.a. egendom som till följd av äktenskapsförord är enskild, egendom som en make har fått i gåva av någon annan än den andra maken med det villkoret att egendomen ska vara mottagarens enskilda, egendom som en make har fått genom testamente med det villkoret att den ska vara mottagarens en skilda samt egendom som en make har ärvt och som enligt testamente av arvlåtaren ska vara mottagarens enskilda.

När ett äktenskap upplöses genom äktenskapsskillnad ska makarnas egendom enligt allmänna bestämmelser i 9 kap. äktenskapsbalken fördelas mellan dem genom bodelning. Denna ska göras med utgångspunkt i egendomsförhållandena den dag då talan om äktenskapsskillnad väcktes. I 10 kap. äktenskapsbalken anges vilken egendom som ska ingå i bodelningen. All egen dom som en make äger och som inte gjorts till makens enskilda ska som regel ingå. Hur makarnas andelar av det gemensamma giftorättsgodset ska beräknas framgår av 11 kap. äktenskapsbalken. Från en makes giftorättsgods ska räknas av så mycket att det täcker de skulder som den maken hade när giftorättsgemenskapen upphörde. Det som återstår av makarnas giftorättsgods, när avdrag gjorts för att täcka skulderna, ska l äggas samman och värdet delas därefter lika mellan makarna. Möjligheterna att jämka resultatet av en bodelning framgår av 12 kap. ä ktenskapsbalken. En situation när jämkning k an ske är när det med hänsyn sär skilt till äktenskapets längd men även till makarnas ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt är oskäligt att en make vid bodelning ska lämna egendom till den andra maken i den omfattning som följer av de allmänna reglerna. I sådana fall ska bodelningen i stället göras så att den först-nämnda maken får behålla mer av sitt giftorättsgods.

EU-bodelning

EU-kommissionen presenterade i mars 2011 två förslag till förordningar på familjerättens område: Et t förslag till förordning om ma kars förmö genhetsförhållanden och ett för slag till förordning om förmögenhetsrättsliga verkningar av registrerade partnerskap (KOM(2011) 126 och KOM(2011) 127). Förslagen innehåller regler om behörighet, tillämplig lag samt erkännande och verkställighet i frågor om makars respektive registrerade partners förmögenhetsförhållanden. I praktiken rör det främst frågor om bodelning och andra slags ekonomiska uppgörelser mellan makar eller partner i samband med separation eller dödsfall. Regleringen omfattar även den löpande förvaltningen av makars respektive registrerade partners egen dom, såsom bodelning under bestående äktenskap eller partnerskap. Förslagen syftar till att skapa rättslig klarhet för internationella par och förenkla hanteringen av främst bodelningsärenden oavsett var i Europa egendomen finns.

Efter att det vid rådet för rättsliga och inrikes frågor i december 2015 stått klart att det inte var möjligt att nå nödvändig enhällighet för förslagen begärde 17 medlemsstater – däribland Sverige – att kommissionen skulle lägga fram ett förslag till fördjupat samarbete på området. Den 2 mars 2016 presenterade kommissionen inom ramen för ett fördjupat samarbete två förordningsförslag som svarar mot d e förordningar som tidigare för handlats i rådet (K OM(2016) 106 och 107 ) . För ordningarna antogs i juni 2016 och kommer i huvu dsak att börja tillämpas fr.o.m. den 29 januari 2019. De kommer att vara bindande och direkt tillämpliga för de medlemsstater som deltar i det fördjupade sam arbetet.

Den 1 september 2016 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att analysera EU-förordningarna och lämna förslag till de för fattningsändringar och andra åt gärder som förordningarna ger anledning till (dir. 2016:74). Uppdraget ska redovisas senast den 31 oktober 2017.

Tidigare behandling

Motsvarande motionsyrkanden har behandlats av utskottet vid flera tillfällen tidigare, senast våren 2014 i betänkande 2013/14:CU19. Utskottet konstaterade att frågan om makars förmögenhetsförhållanden var föremål för arbete inom EU. Mot denna bakgrund var utskottet inte berett att föreslå någon åtgärd från riksdagen, varför motionsyrkandena avstyrktes. Riksdagen följde utskottet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet kan konstatera att frågan om makars förmögenhetsförhållanden har varit föremål för arbete inom EU och att två EU-förordningar nyligen antagits. R egeringen har beslutat att ge en särskild utredare i uppdrag att analysera EU-förordningarna och lämna förslag till de författningsändringar och andra åtgärd er som förordningarna ger anledning till. Uppdraget ska redovisas senast den 31 oktober 2017. Utskottet anser att resultatet av det pågående arbetet inte bör föregripas av någon åtgärd från riksdagen. Motionsyrkandet bör därför avslås.

Bodelningsförrättningen

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkande n om bodelning sförrättningen .

Motionerna

I motion 2016/17:898 av Elin Lundgren (S) begärs ett tillkännagivande om att regeringen bör se över hur bodelningsförrättningen ka n göras snabbare.

I motion 2016/17:1184 av Helena Bouveng (M) framställs ett liknande yrkande. Motionären hänvisar till departementspromemorian Några bodelningsfrågor (Ds 20 05:34) och menar att den innehåller förslag som regeringen bör gå vidare med.

Bakgrund

I december 2004 gav J ustitiedepartementet en sakkunnig person i uppdrag att biträda departementet med att utreda vissa frågor om skadestånd och bodelning enligt äktenskapsbalken. Uppdraget redovisades i juli 2005 i departementspromemorian Några bodelni ngsfrågor (Ds 2005:34). Promemo rian remissbehandlades och låg till grund för lagförslagen i proposition 2006/07:32 Skadestånd och bodelning. I propositionen föreslogs vissa ändr ingar i äktenskapsbalkens bodel ningsregl er. Dåvarande lagutskottet till styrkte regeringens lagförslag (bet. 2006/07:CU14) och r iksdagen följde utskottet. Lagändringarna trädde i kraft den 1 juli 2007.

I den nämnda promemorian uppmärksammade utredaren även vissa bodelningsfrågor att överväga för framtiden. Utredaren konstaterade att en makes giftorätt inte preskriberas. Genom att man inför en preskriptionsregel för rätt till bodelning även i äktenskapsbalken torde parternas rättsosäkerhet och andra problem i sammanhanget minska , och därmed skulle också antalet bodelnings-tvister kunna reduceras. Utredaren konstaterade också att praktiskt verksamma jurister vittnar om s tora handläggningsproblem med anledning av part er s passivitet och frånvaro från sammanträden. För den part som har det sämst ställt ekonomiskt har slutförandet av bodelningen vanligtvis mycket stor ekonomisk betydelse, varför en effektiv handläggning är viktig. Mot den na bakgrund och eftersom ena parten ofta drar fördel av att en förrättning drar ut på tiden, borde man en ligt utredarens mening överväga om en förrättare bör ges rätten att kalla parterna till sammanträde vid vite för att om möjligt förbättra deras medverkan i saken. I syfte att förhindra att en passiv part otillbörligt försvåra r genomförandet av en bodelningsförrättning till men för den andra parten ansåg utredaren att det bör prövas huruvida det bör införas en uttrycklig bestämmelse i 17 kap. äktenskapsbalken efter mönster av 42 kap. 15 § rättegångsbalken om stupstocksföreläggande. Utredaren ansåg att det också bör prövas om det finns tillräckliga skäl för att avskaffa möjligheten för en part att under pågående bodelningsförrättni ng väcka särskild talan i en fråga av betydelse för delningen. Utredaren anförde att möjligheten att väcka särskild talan ka n missbrukas av den av parterna som vinner på att slutförandet av delningen försenas.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att det saknas skäl att föreslå n ågon åtgärd från riksdagen med anledning av motion erna . Motionsyrkandena bör därför avslås.

Underhåll mellan makar efter äktenskapsskillnad

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett motionsyrkande om underhåll mellan makar efter äktenskapsskillnad . Utskottet hänvisar till gällande rätt.

Motionen

I motio n 2016/17:1159 av Catharina Brå kenhielm (S) föreslås ett tillkännagivande om att reger ingen bör se över äktenskapsbal ken i syfte at t förbättra den ekonomiskt svaga parte ns skydd efter äktenskapsskill nad.

Gällande rätt

I 6 kap. ä ktenskapsbalken finns bestämmel ser om und erhåll mellan makar efter äktenskapsskillnad.

Efter äktenskapsskillnad svarar varje make för sin försörjning (7 § första stycket).

Om den ena maken behöver bidrag till sitt underhåll under en övergångstid, har den maken rätt att få underhållsbidrag av den andra maken efter vad som är skäligt med hänsyn till denna makes förmå ga och övriga omständigheter (7 § andra stycket).

Om den ena maken har svårigheter att försörja sig själv sedan ett långvarigt äktenskap har upplösts eller om det finns andra synnerliga skäl, har den maken rätt till underhållsbidrag av den andra maken för längre tid än som anges i andra stycket. Vid prövning av den rätten ska hänsyn tas till om den ena m aken behö ver bidrag för att skaffa sig pensionsskydd (7 § tredje stycket).

Underhållsbidrag efter äktenskapsskillnad ska betalas fortlöpande. Finns det särskilda skäl, såsom att den underhållsberättigade behöver ett bidrag för att skaffa sig pens ionsskydd, får domstolen dock bestämma att bidraget ska betalas med ett engångsbelopp (8 §).

Talan om att underhållsbidrag ska fastställas får inte bifallas för längre tid tillbaka än tre år före den dag då talan väcktes, om inte den bidragsskyldige medger det (9 §).

Rätten att krä va ut ett fastställt underhålls bidrag upphör tre år efter den förfallodag som ursprung ligen gällde (10 § första styck et).

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att det saknas skäl att f öreslå någon åtgärd från riksda gen med anledning av motionen . Motionsyrkandet bör därför avslås.

Makars pensionsrättigheter vid bodelning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkande n om makars pensionsrättigheter vid bodelning. Utsko ttet hänvisar till pågående arbete .

Motionerna

I motion 2015/16:1211 föreslår Said Abdu (L) ett tillkännagivande om att regeringen bör återkomm a till riksdagen med ett lagför slag som innebär att intjänad inkomst- och premiepens ion inte ska undantas vid bodel ning. Samma yrkande förs fram i motion 2016/17:1722 av Said Abdu (L).

Gällande rätt

Vardera maken ha r giftorätt i den andra ma kens egendom. Egendom som är föremål för den andra mak ens giftorätt kallas giftorätts gods. Giftorätten innebär att en make vid bodelning få r en hälftenrätt i den andra ma kens giftorättsgods, sedan avräkning skett för den makens skulder. Giftorätten är en sorts latent rättighet på värdet i den andra makens egendom som aktualiseras först i samband m ed bodelning. Giftorätten omfat tar all egendom som maken äger, oavsett om maken förvärvat egendomen före eller efter det att makarna gift sig.

Viss egendom är undantagen från den andra makens giftorätt och omfattas alltså inte av likadelningsprincipen. Sådan egendom kallas för enskild egendom. Enskild egendom kan uppkomma genom äktenskapsförord (7 kap. 2 § äktenskapsbalken). Enskild egendom kan också tillskapas om någon ställt upp som villkor om enskild egendom i samband med en gåva eller ett te stamente (7 kap. 2 § äktenskaps balken). Bodelning omfattar inte enskild egendom.

Bodelning ska ske när ett äktenskap upphör genom äktenskapsskillnad eller dödsfall (9 kap. 1 § första stycket äktenskapsbalken).

En jämkning vid bodelning kan göras under vissa förutsättningar (12 kap. äktenskapsbalken).

Frågan om huruvida makars pensionsrättigheter bör utjämnas i samband med upplösningen av ett äktenskap har varit föremål för lagstiftarens intresse vid flera tillfällen. Vid en äkten skapsskil lnad blir resultatet i fråga om pen - sionsrättigheter numera att rätt till allmän pension alltid undantas från bodelningen, rätt till tjänstepension undantas vanligtvis medan privat pensionssparande ingår.

Pensionsgruppen

Pensionsgruppen överlämnade i juni 2016 sin skrivelse Jämställda pensioner (Ds 2016:19) till regeringen. I s krivelse n presenterar Pensionsgruppen en bred analys utifrån nio olika områden , bl.a. delad pensionsrätt mellan makar .

I skrivelsen görs bedömningen att det torde vara rimligt att pensionsrätt för allmän pension även fortsättningsvis inte ingår i bodelning en . Vad gäller pen - sionsrätt för tjänstepension görs bedömningen att orättvisa bodelningsresultat kan korrigeras genom jämkningsbestämmelserna i äktenskapsbalken.

Skrivelsen är föremål för beredning inom R egeringskansliet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet kan konstatera att det pågår ett arbete med att se över frågan om delad pensionsrätt mellan makar. Utskottet anser att resultatet av det pågående arbetet inte bör föregripas av någon åtgärd från riksdagen. Motionsyrkandena bör därför avslås.

Stärkta rättigheter för transpersoner m.fl.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkande n om stärkta rättigheter för transpersoner m.fl . Ut skottet hänvisar till pågående arbete .

Jämför reservationerna 6 (M) och 7 (V).

Motionerna

I partimotio n 2015/16:49 föreslår Jonas Sjö stedt m.fl. (V) ett tillkännagivande om att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett lagförslag som innebär att en person som har bytt namnidentitet eller personnummer har rätt att få betyg, studieintyg, anställ ningsbevis etc. ändrade retroaktivt (yrkande 13).

I motion 2015/16:2703 anför Ewa Thalén Finné m.fl. (M) att det för närvarande saknas en fungerande reglering om hur registreringen av ett föräldraskap ska hanteras efter att en förälder har gjort ett könsbyte. Motionärerna menar att lagen nu bör ändras så att det framgår att man får fullt erkännande av sitt könsbyte. Ett tillkänna givande begärs i enlighet med detta (yrkande 3).

Bakgrund

Frågan om att införa bestämmelser om rätt att få identit etsuppgifter i tidigare intyg och b etyg ändrade retroaktivt har be rörts av Kö nstillhörighetsutredningen i ut redningsb etänkandet Ändrad könstillhörig het – förslag till ny lag (SOU 2007:16).

I proposition 2011/12:142 Ändrad könstillhörighet behandla de regeringen Könstillhörighets utredningens betänkande (SOU 2007:16). I propositionen redovisade regeringen att den anser att ruti ner na för hur uppgifter om änd rat personnummer och namn ska hanteras hos myndigheter och organisationer bör ses över. Det kan t.ex. gälla möjligheten att få sin identite t ändrad i examensbevis, slutbe tyg och a ndra merithandlingar som utbild ningsanordnare utfärdar. Regeringen uppgav att ett myndighetsövergripande samarbete borde initiera s i syfte att underlätta den ad ministrativa bördan för en person som ändrat könstillhörighet och att Socialstyrelsen borde ges i uppd rag att samordna ett sådant sam arbete.

Socialstyrelsen fick i juni 2012 i uppdrag av regeringen att initiera och samordna ett myndighetsövergripande samarbete i syfte att minska den administrativa bördan för en person i samband med ändrin g av könstillhö righet.

I december 2014 presenterade Socialstyrel sen promemorian Administrativa problem för personer som bytt juridiskt kön.

Vid uppd ragets genomförande identifiera de såväl intresseorganisationer som myndighet er ett antal problem som samman taget rörd e hanteringen av ändring av per sonnummer och namn i folkbokföringen, ändring av betyg och behörigheter, rätten till pension och socialförsäkringsförmåner och kontakter m ed företag om bl.a. privata kon trakt, avtal, tillgångar och skuld er hos ban ker.

Vidare identifierades frågor som rör rätten till sekretess och integritet för den som bytt juridiskt kö n samt behovet av att inte be höva förklara och visa upp sin tidigare iden titet. Andr a frågor som togs upp gällde be mötande och skydd, säkerhet och trygg vård på institutioner inom kriminalvård, flykting-mottagning och socialtjänst.

16 myndigheter har inom ramen för uppdraget granskat sin verksamhet utifrån de administrativa problem som de personer som bytt juridiskt kön kan ha i kontakterna med myndigheten. Myndigheterna har även lämnat förslag på vad som kan göras för att komma till rätta med problemen och redovisat vad respektive myndighet själv har vidtagit för åtgärder. Av de promemorior som lämnats in och av de kontakter som tagits med myn digheterna framgår att ett förändringsarbete har påbörjats på många myndigheter.

Många problem har kunnat åtgärdas internt inom myndigheterna. Det gäller bl.a. frågor om bemötande, sekretess samt hantering och avisering av nya personuppgifter. Andra problem kräver ytterligare utredning och åtgärder som myndigheten inte själv har mandat att v idta. Socialstyrelsen anser där för att reger ingen bör överväga att i samver kan med berörda myndigheter initiera de utredningar och de åtgärder som bedöms nödvändiga.

Pågående arbete

Regeringen beslutade den 1 december 2016 att ge en särskild utredare i uppdrag (dir. 2016:102) att utifrån befintlig kunskap göra en bred kart läggning av transpersoners vill kor och situation i samhället och föreslå konkreta insatser som bidrar till förbättrade levnadsvillkor och ett tryggare livsutrymme för transpersoner. Utredaren ska även belysa hur personer som genomgår könskorrigering uppfattar utredning, vård och behandling. Syftet med utredningen är att stärka efter levnaden av transpersoners rättigheter och förbättra levnadsvillkoren för transpersoner.

Utredaren ska bl.a.

• kartlägga hinder för transpersoner att leva i enlighet med sin könsidentitet

• kartlägga hur transpersoner bemöts i kon takt med myndigheter och med hälso- och sjukvården i Sverige

• kartlägga v ilka hinder som finns för trans personers möjligheter att på l ika villkor delta i arbetslivet

• kartlägga väntetider inom den könsbekräf tande vården och föreslå konkreta insatser för att öka välbefinnandet hos personer som vä ntar på vård och behandling

• vid behov föreslå nödvändiga författnings ändringar.

Uppdraget ska redovisas senast den 31 ok tober 2017.

Tidigare behandling

Liknande motionsyrkanden har behandlats av utskottet vid flera tillfällen tidigare, sen ast våren 2015 i betänkande 2014/15:CU6. Utskottet sto d då fast vid sitt ställningsta gande i betänkande 2013/14:CU19. I det betänkandet konstaterade utskottet att Soci alstyrelsen fått i uppdrag att initiera och samordna ett myndighetsövergripande sam arbete i syfte att minska den administrativa bördan för en person i samband med ändring av könstillhörighet. Mot denna bakgrund ansåg utskottet att det inte fanns skäl att föreslå någ on åtgärd från riksdagen och av styrkte motionsyrkandet. Riksdagen följde utskottet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet kan konstatera att en särskild utredare nyligen har fått i uppdrag att utifrån befi ntlig kunskap göra en bred kart läggning av transpersoners villkor och situation i samhället och föreslå konkreta insatser som bidrar till förbättr ade levnadsvillkor och ett tryg gare livsutrymme för transpersoner. Uppdraget ska redovisas senast den 31 oktober 2017. Resultatet av det pågående arbetet bör inte föregripas av någon åtgärd från riksdagen, varför motionsyrkandena bör avslås.

Utredningar om faderskap

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avsl år motionsyrkanden om utredningar om faderskap . Utskottet hänvisar till aviserat arbete.

Motionerna

I kommittémotion 2016/17:2372 föreslår Mikael Eskilandersson och Roger Hedlund (båda SD) ett tillkännagivande om att regeringen bör se över föräldr abalken i syfte att göra det möjligt att fastställa faderskap under graviditeten (yrkande 1). Motionärerna begär även ett tillkännagivande om att regeringen bör utreda om det ska vara rutin inom mödravården att inleda processen om faderskap i de fall föräldrarna ger sitt medgivande (yrkande 2). Samma yrkanden förs fram i kommittémotion erna 2016/17:2506 av Paula Bieler m.fl. (SD) (yrkandena 2 o ch 3) och 2015/16:3095 av Paula Bieler m.fl. (SD) (yrkande na 2 och 3).

Andreas Carl son m.fl. (KD) föreslår i partimotion 2016/17:3304 ett tillkännagivande om att regeringen bör utreda om det skulle gå att bekräfta faderskapet till barn för ogifta föräldrar redan under graviditeten (yrkande 45). I kommittémotionerna 2015/16:2568 av Emma Henriksson m.fl. (KD) (y rkande 79), 2015/16:2569 av And reas Carl son m.fl. (KD) (yrkande 32), 2016/17:3305 av Emma Henriksson m.fl. (KD) (yrk ande 86) och 2015/16:2638 av Fredrik Schulte m.fl. (M) (yrkandet i denna del) framställs samma yrkan den.

Paula Bieler m.fl. (SD) föreslår i kommittémotion 2015/16:2899 ett tillkännagivande om att regeringen bör utreda om det är möj ligt att en person direkt kan fastställas som far till ett barn om ett positivt testresultat kan uppvisas (yrkande 12 i denna del).

I motion 2016/17:1711 föreslår Fredrik Lundh Sammeli och Helén Pettersson i Umeå (båda S) ett tillkännagivande om att regeringen b ör utreda om rutinerna för fast ställande av faderskap kan förenklas. Enligt motionärern a bör föräldrarna redan på sjuk huset eller i samband med de första kontakterna med Försäkringskassan gemensamt via e-legitimation kunna lämna en försäkran med uppgivande av faderskap.

Bakgrund

Om modern vid barnets födelse är gift med en man ska mannen i äktenskapet, enligt 1 kap. 1 § föräldrabalken, anses s om barnets far, s.k. faderskaps presum - tion. Om modern inte är gift fastställs faderskapet enligt 1 kap. 3 § föräldrabalken genom dom eller bekräftelse. Bekräftelse av faderskap sker skriftligen och ska bevittnas av två personer. Den ska även godkännas av socialnämnden och av modern. Socialnämnden är skyldig att utreda vem som är far till ett barn när faderskapet i nte följer direkt av faderskaps presumt ionen och får lämna sitt godkän nande endast om det kan antas att mannen är far till barnet. Nämnden ska föra protokoll över vad som förekommer vid utredningen av betydelse för faderskapsfrågan. Socialsty relsen fastställer protokollsformulär.

Socialstyrelsen har utfärdat föreskrifter och allmänna råd om socialnämndens ut redning och fastställande av f aderskap (SOSFS 2011:2 ( S)). Enligt föreskrifterna kan socialnämnden om parterna är sambor och övertygad e om att barnet är deras gemen samma göra en förenklad utredning en ligt ett särskilt protokoll, det s.k. S-protokoll et. Om parterna samstämmigt upp ger att barnet är deras gemensamma och det inte har framkommit något som kan ifråga sätta detta bör utredaren avsluta utredningen genom att ge mannen tillfälle att bekräfta faderskapet. Om utredaren har anledning att känna sig osäker, måste en mer fullständig utredning g öras. Ett s.k. MF-protokoll upp rättas om parterna inte bor tillsammans och i de fall då faderskapet är ifrågasatt och flera män kan komma i fråga som barnets far.

Riksdagens tillkännagivande

Våren 2015 behandlade utskottet motioner om utredningar om faderskap. Utskottet föreslog ett tillkännagivande till regeringen om att det f inns skäl för regeringen att un dersöka frågeställningar kring utredningar om faderskap för barn till ogifta föräldrar . Utskottet anför de bl.a. följande (bet. 2014/15:CU6):

Motionärerna anser att utredningar om faderskap för ogifta måste kunna moderniseras och förenklas. Enligt motionärerna kan utredningarna uppfat tas som krångliga och som ett i frågasättande av par som lever i förhållan den utan att vara gifta. Motion ärerna anser också att ett faderskap borde kunna fastst ällas redan under graviditeten.

Motioner motsva rande de nu aktuella har behand lats av riksdagen under en lång f öljd av år.

Enligt utskottet må ste utgångspunkten för en regle ring på detta område vara omtanken om barnets bästa. Bestämmelserna får alltså inte utformas på ett sådant sätt att barnets bästa på något sätt riskerar att bli åsidosatt. Det är också av stor vikt att den ordning som finns för utredningar om faderskap för ogifta ger betryggande garantier för att det verkligen är den biologiska fadern och inte någon annan som fastställs som far till ett barn. Utskottet vill också framhålla betydelsen av att faderskapsärenden handläggs på ett så enkelt sätt som möjligt med hän syn till barnets intressen och under former som inte behöver uppf attas som integritetskränkande.

Utskottet kan konstatera att kritik under många år riktats mot den nuvarande ordningen. Enl igt utskot tet kan det inte uteslutas att reglerna kan förenklas och moderniseras utan att barnets bästa riskerar att bli åsidosatt. Mot denna bakgrund anser utskottet att det finns skäl för re geringen att undersöka de fråge ställningar kring den nuvarande ordningen för utred ningar om faderskap för ogifta som lyfts fram i mot ionerna. Det bör vara en uppgift för regeringen att överväga om det finns behov av förändringar och i så fall ta nödvändiga initiativ. Regeringen bör också i ett lämpligt sammanhang återkomma till riksdagen och redovisa resultatet av arbetet. Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Ställningstagandet innebär ett delvis bifall till samtliga motioner.

Frågesvar

Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson anförde den 20 april 2016 i ett frågesvar att det är vi ktigt att lagstiftningen om faderskap och föräldraskap utvecklas i takt med samhället i övrigt. Enligt statsrådet avser regeringen att tillsätta en utredning som ska se över om reglerna om faderskap och föräldraskap kan moderniseras ( fr. 2015/16:1104).

Aviserat arbete

Enligt uppgift f rån Justitiedepartementet är avsikten att d e n utredning som j ustitie- och migrationsminister Morgan Johan sson hän visat till i frågesvaret som redovisats ovan ska tillsättas i mars 2017.

Utskottets ställningstagande

Som redovisats ovan avser regeringen att inom kort tillsätta en utredning som ska se över reglerna om faderskap och föräldraskap i enlighet med riksdagens tillkännagivande . Enligt utskottet finns det inte skäl att föregripa det kommande arbetet, varför motionsyrkandena bör avslås.

Talerätt i mål om fastställande av faderskap

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkande n om talerätt i mål om fastställande av faderskap . Utskottet hänvisar till tidigare ställningstaganden.

Jämför reservation 8 (SD).

Motionerna

I kommittémotion 2016/17:2506 av Paula Bieler m.fl . (SD) föreslås ett tillkännagi vande om att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett lagförslag som innebär att en man som tror sig vara far till ett barn ska ha rätt att väcka talan och begära ett fader skapst est (yrkande 36). Samma yrkande förs fram i kommittémotionerna 2015/16:3095 av Paula Bieler m.fl. (SD) (yrkande 37) och 2015/16:2899 av Paula Bieler m.fl. (SD) (yrkande 12 i denna del).

Bakgrund

Ska en viss man inte anses som far till ett barn enligt faderskapspresumtionen i 1 kap. 1 § föräldrabalken, är socialnämnden enligt 2 kap. 1 § föräldrabalken skyldig att försöka utreda vem som är far till barnet och se till att faderskapet fastställs. Enligt 2 kap. 6 § föräldrabalken bör socialnämnden verka för att det görs en blodundersökning av modern, barnet och den som kan vara fader till bar net, om han begär det eller det finns an ledning att anta att modern haft samlag med mer än en man under den tid då barnet kan vara avlat. Talan om fastställande av fader skap väcks enligt 3 kap. 5 § första stycket föräldrabalke n av barnet. Enligt andra styck et förs barnets talan av socialnämnden i de fall som avses i 2 kap. 1 § föräldrabalken. Vidare får modern, om hon har vårdnaden om barnet, alltid föra barnets talan. Talan får också alltid föras av en särskilt förordnad vårdnadshavare för barnet.

Tidigare behandling

Motsvar ande motionsyrkanden har behand lats av utskottet vid flera tillfällen tidigare, senast våren 2015 i betänkande 2014/15:CU6. Utskottet stod då fast vid sitt ställningstagande i betänkande 2013/14:CU19. I det betänkandet an förde utskottet att lagstiftningen bygger på att det rättsligt fastst ällda faderskapet i största möj liga utsträckning ska överensstämma med det biologiska. Av bestämmelserna i 2 kap. 6 § föräldrabalken följer att socialnämndens representant al ltid bör verka för att en rätts genetisk utredning görs om mannen begär det. Detta gäller även om utredningen inte tyder på a tt mer än en man är aktuell. Ut skottet kunde konstatera att en man som tror sig vara far till ett barn kan vända sig till socialnämn den och begära att en rättsgene tisk utre dning ska göras samt att social nämnden i sådana fall ska verka för att en utredning kommer till stånd. Utskottet av styrkte motionsyrkandena och riksdagen följde utskottet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har inte någon annan uppfattning än den riksdagen tidigare gett utt ryck för, varför motionsyrkandena bör avslås.

Föräldraskap vid assisterad befruktning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrka nden om föräldraskap vid assisterad befruktning . Utskottet hänvisar till aviserat arbete.

Jämför reservation 9 (M, C, V, L).

Motionerna

I partim otion 2016/17:1079 av Jan Björk lund m.fl. (L) föreslås ett tillkännagivande om att re geringen bör utreda om föräldra skapet vid a ssisterad befruktning kan regle ras på samma sätt för samkönade par som för olikkönade par (yrkande 8). Motionärerna anser att familjerättslagstiftningen i detta avseende måste bli könsneutral. Samma yr kande förs fram i partimotion 2015/16:2786 av Jan Björklund m.fl. (L) (yrkande 6).

I kommittémotion 2015/16:3211 föreslår Ola Johansson m.fl. (C) ett tillkännagivande om att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett lagförslag som möjliggör för ett samkönat kvinnligt par som fått hjälp med inseminering på ett svenskt sjukhus att få föräldraskapet fastställt under graviditeten (yrkande 1).

Anna Kinberg Batra m.fl. (M) konstaterar i partimotion 2015/16:3225 att när en kvinna i ett samkönat par får barn genom assisterad befruktning kan hennes maka, registrerade partner eller sambo inte bli förälder i lagens mening innan föräldraskapet är fastställt. Enligt motionärerna bör regeringen se över lagstiftningen i syfte att förenkla förfarandet för anmälan a v föräldraskap. Ett tillkännagi vande begärs i enlighet med detta (yrkande 18). Liknande motionsyrkanden förs fram i motionerna 2015/16:2703 av Ewa Thalén Finné m.fl. (M) (yrkande 1) och 2016/17:588 av Veronica Lindholm (S).

Bakgrund

I lagen (2006:351) om genetisk integritet m.m. finns regler om assisterad befruktning. Om en kvinna är gift, partner eller sambo får insemination utföras endast om maken eller sambon skriftligen har samtyckt till det. Om en kvinna som är gift, partner eller sambo med en annan kvinna fått en behandling utförd enligt lagen om genetisk integritet m.m. ska maken, partnern eller sambon till den behandlade kvinnan enligt 1 kap. 9 § föräldrabalken också anses som barnets förälder. Föräldraskapet förutsätter att maken, partnern el ler sambon har samtyckt till be handlingen och att det är sannolikt att barnet har avlats genom den. Föräldraskapet ska i första hand fastställas genom att maken, partnern eller sambon bekräftar föräldra skapet. För bekräftelsen gäller detsamma som för en faderskapsbekräft else. Bekräftel sen görs alltså skriftligen och ska bevittnas av två personer. Bekräftelsen ska vidare skriftligen godkännas av socialnämnden och av modern. Bekräftelsen kan göras före bar nets födelse . Om föräldraskapet inte bekräf tas frivilligt, kan det fastställas genom dom. Om en kvinna anses som förälder till ett barn gäller detsamma som för andra föräldrar, t.ex. i f råga om vårdnaden om barnet, un derhåll, arv, namn och föräldraförmåner. Om föräldrarna är gifta eller registrerade partner, står barnet alltså från födelsen under vård nad av dem båda. Om föräldrarna är sambor, står barnet under vårdnad endast av den kvinna som har fött barnet, men föräldrarna kan få gemensam vårdnad genom en anmälan till Skatteverket.

Föräldraskapet gäller inte barn som kommer till genom assisterad befruktning utanför tillämpningen av lagen om genetisk integritet m.m., dvs. i utländsk sjukvård eller i egen regi. I dessa f all ska alltså faderskapet fast ställas. Om det är till fördel för barnet och övriga förutsättningar finns, kan ett gemen-samt föräldraskap för det lesbiska paret då åstadkommas genom adoption.

Möjligheten för ensamstående kvinnor till assisterad befruktning inom svensk hälso- och sjukvård infördes den 1 april 2016. En ensamståe nde kvinna som genomgår en assi sterad befruktning inom svensk hälso- och sjukvård blir barnets enda rättsliga förälder (prop. 2014/15:127, bet. 20 15/16:SoU3, rskr. 2015/16:124).

Utrednin gen om föräldraskap vid assiste rad befruktning

I utredningsbetänkandet Föräldraskap vid assisterad befruktning (SOU 2007:3) föreslår utredningen att föräldraskapet vid assisterad befruktning med donerade ägg och spermier ska regleras på samma sätt för samkönade par och olikkönade par. Den kvinna som är moderns registrerade partner ska automatiskt anses var a barnets förälder, en föräldra skaps presumtion motsvarande den nuva rande faderskap spresumtionen. Bestämmel serna om föräldraskap för en kvinna föreslås också omfatta assisterad befruktning som skett utomlands och insemination i egen regi. Är modern sambo med en kvinna föreslår utredningen att föräldraskapet för moderns sambo ska fastställas genom bekräftelse eller dom på samma sätt som sker i dag när barnet tillkommit genom assisterad befruktning som utförts inom svensk hälso- och sjukvård. Förslaget inneb är att det inte längre ska fast ställas någo t faderskap i dessa fall. Utred ningsbetänkand et är enligt uppgift från Justi tiedepartementet föremål för beredning.

Utredningen om utökade möjligheter till behandling av ofrivillig barnlöshet

I februari 2016 presenterade Utredningen om utökade möjligheter till behandling av ofrivillig barnlöshet sitt slutbetänkandet Olika vägar till föräldraskap (SOU 2016:11). Utredningen har bl.a. haft i uppdrag att ta ställning till om föräldraskapet för den kvinna i ett samkönat äktenskap eller samboskap som inte har fött barnet ska kunna fastställas även i de fall en assisterad befruktning har skett utomlands eller i egen regi, dvs. utanför tillämpningsområdet för lagen om genetisk integritet m.m. Frågan om införande av en presumtion för föräldraskap för en kvinna i svensk rätt har däremot inte omfattats av utredningens uppdrag. Utred ningens överväganden om vad som bör gälla för par har oc kså gett anledning till övervä ganden om fastställande av faderskap eller föräldraskap vid assisterad befruktning för ensamståend e kvinnor i fall då befruktning en har skett utomlands eller i egen regi.

När det gäller makar, registrerade partner och samb or föreslår utredningen att sam tycke inte längre ska kunna utgöra grund för faderskap vid heminseminationer. För att samtycke s ka kunna utgöra grund för fader skap vid behandlingar in om utländsk hälso- och sjukvård ska det i fortsättningen krävas att behandlingen har utförts vid en behörig sjukvårdsinrättning i utlandet och att den person som tillkommit genom behandlingen har rätt att ta del av uppgifter om donatorns identitet. Det som nu angetts om faderskap ska också gälla för föräldraskap enligt 1 kap. 9 § föräldrabalken. Utredningen föreslår att en ensamstående kvinna inte ska kunna bli ensam förälder genom en heminsemination med donerade spermier. Hon ska däremot kunna bli ensam förälder till ett barn genom assisterad befruktning inom utländsk hälso- och sjukvård under förutsättningarna att behandlingen har utförts vid en behörig sjukvårdsinrättning i utlandet och att den person som tillkommit genom behandlingen har rätt att ta del av up pgifter om donatorns identitet.

Utrednin gsbetänkandet är föremål för beredning inom Regeringskansliet.

Tidigare behandling

Motsvarande eller i allt väsentligt motsva rande motionsyrkanden har behandlats av utskottet vid flera tillfällen tidigare, senast våren 20 15 i betänkande 2014/15:CU6. Ut skottet avstyrkte motionsyrkandena med hänvisning till pågående arbete inom Rege ringskansliet. Riksdagen följde utskottet.

Frågesvar

Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson anförde den 20 april 2016 i ett frågesvar att det är vik tigt att lagstiftningen om faderskap och föräldraskap utvecklas i takt med samhället i övrigt. Enligt statsrå det avser regeringen att tillsätta en utrednin g som ska se över om reglerna kan m oderniseras ( fr. 2015/16:1104).

Pågående arbete

Enligt uppgift f rån Justitiedepartementet är avsikten att den utredning som j ustitie- och migrationsminister Morgan Johansson hän visat till i fr ågesvaret som redovisats ovan ska tillsättas i mars 2017.

Utskottets ställningstagande

Som redovisats ovan avser regeringen att tillsätta en utredning som ska se över reglerna om faderskap och föräldraskap. Enligt utskottet finns det inte skäl att föregrip a det aviserade arbetet, varför motionsyrkandena bör avslås.

Adoption

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkande n om adoption . Utskottet hänvisar t ill pågående arbete.

Jämför reservationerna 10 (M) och 11 (SD).

Motionerna

I partimotion 2015/16:3225 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) föreslås ett tillkännagivande om att regeringen bör läg ga fram förslag på en ändring i föräldrabalken som innebär att den moderniseras och skiljer mellan adoption av barn och adoption av vuxna (yrkande 19).

I kommittémotion 2016/17:3143 av Ewa Thalén Finné m.fl. (M) föreslås ett tillkännagivande om att regeringen bör se över hur adoptionslagstiftningen kan förändras så att den bättre tillmötesgår de behov som finns i dagens samhälle (yrkande 14 i denna del). Enligt motionärerna bör adoptionslagstiftningen i framtiden utformas på ett sådant sätt att den skiljer mellan adoption av barn och adoption av vuxna. I motion 2015/16:2703 av Ewa Thalén Finné m.fl. (M) framstä lls samma yrkande (yrkande 2). Även i kommittémoti on 2016/17:3221 av Cecilia Wide gren m.fl. framställs ett liknande yrkande (yrkande 23).

I kommittémotion 2016/17:2372 av Mikael Eskilandersson och Roger Hedlund (båda SD) föreslås ett tillkännagivande om att re geringen bör se över regelverket om adoption i syfte att möjliggöra adoption mot vårdnadshavarens vilja i de fall det finns särskilda förut sättningar (yrkande 6). I kommittémotionerna 2015/16:3095 av Paula Bieler m.fl. (SD) (yrkande 42) och 2016/17:2506 av Paula Bieler m.fl. (SD) förs samma yrkande fram (yrkande 41).

I motion 2015/16:1204 begär Lotta Finstorp och Olof Lavesson (båda M) ett tillkännagivande om att regeringen bör se över lagstiftningen i syfte att underlätta adoptioner av familjehemsplacerade barn.

I kommittémotion 2015/16:2482 av Cecilia Widegren (M) m.fl. (yrkande 11) och i motionerna 2015/16:2668 av Cecilia Widegren (M), 2015/16:1252 av Helena Bouveng (M), 2015/16:2313 av Pia Hallström (M), 2016/17:1120 av Helena Bouveng (M), 2016/17:2100 av Maria Stockhaus (M), 2016/17:2252 av Thomas Finnborg (M) o ch 2016/17:3112 av Cecilia Wide gren (M) framställs liknande yrkanden.

I motion 2016/17:745 av Boriana Åberg (M) föreslås ett tillkännagivande om att regeringen bör se över lagstiftningen i syfte att underlätta adoptioner av vuxna.

I motion 2015/16:1231 av Jenny Petersson (M) föreslås tillkännagivanden om att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett lagförslag som dels innebär att åldersgränsen för att få adoptera sänks till 18 år (yrkande 1), dels ger sammanboende möjlighet att adoptera (yrkande 2).

I kommittémotion 2016/17:3143 av Ewa Thalén Finné m .fl. (M) föreslås ett tillkänna givande om att regeringen bör ta initiativ till att förbättra samkönade pars möjligheter till adoption (yrkande 14 i denna del). I kommittémotion 2016/17:3146 av Olof Lavesson m.fl. (M) framställs samma yrkande (yrkande 12).

I motion 2016/17:868 av Johan Büser (S) föreslås ett tillkännagivande om att regeringen bör utreda hur möjligheterna för samkönade familjer att få adoptera barn kan förbättras (yrkande 1).

Gällande rätt

Bestämmelser om adoption finns i 4 kap. föräldrabalk en. En adoption innebär att bar net i rättsli gt hänseende betraktas som adop tantens barn och inte som barn till sina bio logiska föräldrar. Genom adoptionen övergår vårdnaden om barnet och skyldigheten att försörja det till adoptanten. Adoptivbarnet och dess avkomlingar tar arv och ärvs som om adoptivbarnet hade varit adoptantens eget barn. Beslut om tillstånd till adoption fattas av doms tol. Domstolen får ge sitt till stånd endast om adoptionen är till fördel för barnet. Des sutom krävs att den som vill ad optera barnet har uppfostrat det eller vill uppfostra det eller att d et annars med hän syn till det personliga förhållandet mellan sökanden och barnet finns särskild anledning till adoptionen. En man eller en kvinna som har fyllt 25 år får med rättens tillstånd adop tera ett barn. Den som är gift får adoptera endast gemensamt med sin make. Den ena maken får dock adoptera den andra makens biologiska eller adopterade barn. Efter en sådan s.k. styvbarnsadoption e ller närståen deadopti on anses barnet som makarnas ge mensamma. Även registrerade partner enligt den numera upphävda lagen (1994:1117) om registrerat pa rtnerskap har möjlighet att prö vas som adoptivföräldrar. Härigenom kan två partner gemensamt adoptera barn, och en partner kan adoptera den andra partnerns barn. Andra än makar och registrerade part ner får således inte adoptera gemensamt, inte heller sambor.

2008 års adoptionsutredning

2008 års adoptionsutredning lämnade i juli 2009 betänkandet Modernare adoptionsregler (SOU 2009:61). Utredningen hade i uppdrag att göra en allmän översyn av reglerna om adoption i 4 kap. föräldrabalken. Utredningen föreslår bl.a. att 4 kap. ska upphävas och ersättas av ett nytt kapitel med en annan systematik och ett modernare språk. I syfte att tydliggöra barnperspektivet föreslår utredningen att det ska införas en grundläggande bestämmelse om att barnets bästa ska vara avgörande för alla beslut om adoption som rör bar n under 18 år. Utredningen före slår vidare att det införs en särskild bestämmelse om adoption av den som har fyllt 18 år (vuxenadoption). Utredningen föreslår också att sambor ska kunna prövas som adoptivföräldrar på samma sätt som gifta par och registrerade partner.

Utredning ens betänkande är föremål för beredning inom Rege ringskansliet.

Socialstyrelsens rapport om nationella adoptioner av barn i familjehem

Socialstyrel sen fick 2013 i uppdrag av rege ringen att kartlägga i vilka situa - tioner och i vilken utsträckning socialnämnderna väcker frågan om nationell adoption av barn som är eller kan kom ma att bli placerade i samhälls vård, och om frågan inte väcks trots att en adoption skulle kunna vara lämplig utifrån vad som är bäst för barnet, orsakerna till detta.

I februari 2014 presenterade Socialstyrelsen rapporten Nationella adop - tioner av barn i familjehem – en kartläggning av hur social nämnderna uppmärksammar frågan.

Myndigheten har undersökt orsakerna till att frågan eventu ellt inte väcks trots att en ad option skulle kunna vara lämplig utifrån bar nets bästa och övervägt om det behöver vid tas några åtgärder för att socialnämnderna ska uppmä rksamma frågan i högre utsträck ning än i dag, och i så fall föreslå lämpliga åtgärder. Kartläggningen bygger i första hand på en enkätundersökning till landets kommuner s amt intervjuer med socialtjänst representanter och andra berörda.

Kartläggninge n visar enligt Socialstyrelsen att socialtjänsten väck er fråga n om adoption i mycket liten ut sträckning och för få barn. Adoptioner ge nomförs oftast på en förälders initiativ och sällan på grund av de omsorgsbrister och situationer som vanligtvis gäller vid famil je hemsplaceringar. Det är svårt att bedöma barnets bäs ta i samband med ett ställnings tagande om adoption för barn inom familje hemsvården, enligt de socialtjänstrepresen tanter och andra berörda som Socialstyrelsen har haft kontakt med. En adoption är ett slutgiltigt beslut med stora konsekvenser för barnet som kan vara svåra att överblicka. Överväganden måste göras utifrån varje barns behov i dessa ofta komplexa situation er.

Enligt Socialstyrelsen tyder k artläggning en på att barnets bästa inte alltid är avgörande i denna typ av ären den på grund av att andra hänsyn behöver tas. Olika hinder har framkommit utöver svårighet en att bedöma barnets bästa. Ad option uppf attas inte som förenligt med so cialtjänstlagens intentioner om återförening. Kravet på samtycke från vårdnadshavaren är ett hinder, liksom svårigheten att bedöma vårdnadshavares framtida föräldraförmåga och föra samtal kring detta. Det finns även ett motstånd till adoption från familjehem. Det saknas också kunskap och rutiner om adoption. Överflyttning av vårdnaden till familjehemsföräldrarna uppfattas av de flesta som ett lämpligare alternativ för att uppnå stabilitet och långsiktighet för barnet.

Socialstyrelsen anser utifrån kartläggningen bl.a. att adoption framför allt kan vara ett alternativ för en liten grupp barn som är eller kan komma att bli familjehemsplacerade – barn som saknar föräldrar i livet och barn som placeras som späda och inte kan leva med sina biologiska föräldrar. Socialtjänsten behöver i st örre utsträckning undersöka möj ligheten till adoption som alternativ för denna gru pp. Individuella bedömningar be höver göras i varje enskilt fall utifrån barnets bästa , och det är av stor vikt att utreda de blivande ado ptivföräldrarnas vilja och lämp lighet eftersom beslutet är slutgiltigt. Social styrelsen anser vidare att det behövs mer kunskap o m effekten av vårdnadsöverflytt ning med avsikt på stabilitet och trygghet för barnet.

Utredningen om tvångsvård för barn och unga

Regeringen g av i juli 2012 en särskild utre dare i uppdrag (dir. 2012:79) att göra en översyn av bestämmelserna i lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU ) samt analysera behovet av för ändringar och förtydliganden av regelverket. Vissa frågor som berör socialtjänstl agen (2001:453), förkortad SoL, ingick också i uppdraget. Syftet med utredningen var att ytterligare stärka barnr ättsperspektivet och rättssäker heten för barn och unga som tvångsvårdas enligt LVU samt att bidra till kvalitetsut veckling inom den sociala barn- och ung domsvårde n, med särskilt fokus på tvångs vård.

Mot bakgrund av Socialstyrelsens rapport om nationella adoptioner av barn i familj e hem gav regeringen i juni 2014 Utredningen om tvångsvård för barn och unga ett tilläggsdirektiv (dir. 2014:87) som bl.a. innebar att utredningen skulle analysera orsa kerna till att vårdnadsöverflyttningar och adoptioner an vänds i relativt liten utsträck ning, samt överväga vilka åtgärder som kan behöva vidtas för att socialnämnden ska uppmärksamma dessa möjligheter i högre grad.

I juni 2015 överlämnade ut redningen slutbe tänkandet Barns och ungas rätt vi d tvångs vård – Förslag till ny LVU (SOU 2015:71). Utred ningen gör bedömningen att Socialtjänsten bör ha kunskap om reglerna om adoption för att kunna bidra till samförståndslösningar när adoption bedöms vara till barnets bästa. Socialstyrelsen har en viktig roll att i relevanta sammanhang uppmärksamma adoption som en möjlighet inom ramen för dagens lagstiftning.

Utredningens slutbetänkande är föremål för beredning inom Regeringskansliet.

Tidigare behandling

Motsvarande motionsyrkanden har behandlats av utskottet vid flera tillfällen tidigare, senast våren 2015 i betänkande 2014/15:CU6. Utskottet konstaterade att 2008 års adoptionsutrednings betänkande var föremål för beredning inom Regeringskansliet och att frågan om nationella adoptioner av barn i familjehem övervägdes av Utredningen om tvångsvård för barn och unga. Mot denna bakgrund fanns det enligt utskottet inte skäl att föreslå någon åtgärd från riksdagen. Motionsyrkandena avstyrktes och riksdagen följde utskottet.

Aviserad proposition

Regeringen har aviserat en proposition om modernare adoptionsregler till juni 2017.

Frågesvar

Barn-, äldre- och jämställdhetsministern Åsa Regnér anförde den 16 december 2015 i ett frågesvar att när det gäller familjehemsplace rade barn finns det inga uttryckliga hinder mot att socialnämnden överväger frågan om adoption. Det finns heller ingen skyldighet att väcka fr ågan. En sådan skyldighet riske rar att inte til lräckligt ta hänsyn till omstän digheterna i de t enskilda fallet. Det är dessu tom ingen måls ättning i sig att antalet adopt ioner ska öka. Det handlar i stället om att ge adekvat stöd i socialtjänstens handläggning så att frågan om adoption uppmärksammas och övervägs i de fall då detta bedöms vara det bästa för barnet, i syfte att skapa stabila och trygga uppväxtförhållanden. När det gäller intern ationella adoptioner är utgångs punkten att de ska ske utifrån barnets behov och bästa. I takt med att den ekonomiska och sociala situationen har förbättrats i de länder som förmedlar barn för adoption till Sverige har följaktligen färre barn i dessa länder behov av att adoptera s internationellt (fr. 2015/16:456).

Statsrådet anförde den 18 januari 2016 i ett frågesvar att det inte är någon målsättning i sig att antalet nationella eller internationella adoptioner ska öka, utan att varje enskilt barns behov tillgodoses på det sätt som är lämpligast. I fråga om nationella adoptioner handlar det enligt statsrådet om att ge ade kvat stöd i socialtjänstens handläggning så att frågan om adoption uppmärksammas och övervägs i de fall då detta bedöms vara det bästa för barnet, i syfte att skapa stabila och trygga upp växtförhållanden. I fråga om in ternationella adoptioner nämner statsrådet att den ekonomiska och sociala situationen har förbättrats i många av de lände r som för medlar barn fö r adoption till Sverige. Föräld rar kan i större utsträckning ta hand om sina barn själva , och fler barn kan få en ny familj i ursprungslandet. Som en följd har färre barn behov av att adoptera s internationellt (fr. 2015/16:583).

Utskottets ställningstagande

Utskottet kan konstatera att regeringen har aviserat en proposition om modernare adoptionsregler till juni 2017 och att slutbetänkandet från Utredningen om tvångsvård för barn och unga bereds inom Regeringskansliet . Resultatet av det pågående arbetet bör inte föregripas av någon åtgärd från riksdagen, varför motionsyrkandena bör avslås.

Vårdnad, boende och umgänge

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om vad reger - ingen särskilt bör beakta i det kommande lagstiftningsarbete t med anledning av 2014 års vårdnadsutredning, och tillkännager detta för regeringen.

Motionerna

I motion 2015/16:2780 begär Emma Henriksson m.fl. (KD, M, C, L) ett tillkännagivande om att regeringen bör göra en översyn av reglerna i föräldrabalken i syfte att stärka skyddet mot umgängessabotage (yrkande 3). Ett liknande yrkande förs fram i kommittémotion 2015/16:2482 av Cecilia Widegren ( M ) (yrkande 26).

I kommittémotion 2016/17:2372 föreslår Mikael Eskilandersson och Roger Hedlund (båda SD) ett tillkännagivande om att regeringen bör se över lagstiftningen i syfte att öka möjligheterna till medling i tvister om vårdnad, boende och umgänge (yrkande 4). Motionärerna föreslår också ett tillkännagivande om att regeringen bör se över lagstiftningen och göra gemensam vårdnad till utgångspunkten i vårdnadsmål (yrkande 5). I kommittémotionerna 2015/16:3095 av Paula Bieler m.fl. (SD) (yrkandena 40 och 41) och 2016/17:2506 av Paula Bieler m.fl. (SD) (yrkandena 39 och 40) framställs samma yrkanden.

I kommittémotion 2016/17:3304 av Andreas Carlsson m.fl . (KD) föreslås ett tillkännagi vande om att regeringen bör ta initiativ till en förändring av lagstiftningen som medför att möjligheterna till samförståndslösningar i vårdnadsmål förbättras (yrkande 44).

I kommittémotion 2016/17:3305 av Emma Henriksson m .fl. (KD) föreslås att regering en bör utre da om det finns behov av att in föra ett pers onligt ombud för barn i familje mål (yrkande 85). I kommittémotion 2015/16:2568 av Emma Henrikss on m.fl. (KD) (yrkande 78), partimotion 2015/16:2569 av Andreas Carlsson m.fl. (KD) (yrk ande 31) och motionerna 2015/16:1030 av Eva-Lena Jansson (S) , 2015/16:1038 av Edward Riedl (M) och 2016/17:279 9 av Anders Österberg m.fl. (S) framställs liknande yr kanden.

I kommittémotion 2016/17:3472 av Robert Hannah m.fl. (L) föreslås ett tillkännagivande om att regeringen bör se över bestämmelsen i 6 kap. 15 a § andra stycket föräldrabalken om att rätten på talan av socialnämnden får besluta om umgänge mellan barnet och nå gon annan än en förälder (yrkande 3). Enligt motionärerna används bestämmelsen inte i tillräckligt stor utsträckning av socialnämn derna runt om i landet och det går ut över de barn som inte får möjlighet till umgänge med vuxna som betyder mycket för dem.

Katarina Brännström (M) begär i motion 2015/16:1224 ett tillkännagivande om att regeringen bör se över reglerna i syfte att underlätta för barn att tillerkännas umgänge med sina mor- och farföräldrar. I motionerna 2016/17:650 av Barbro Westerholm (L) och 2016/17:2221 av Phia Andersson och Ann-Christin Ahlberg (båda S) framställs lik nande yrkanden.

Alexandra Völker (S) föreslår i motion 2015/16:848 ett tillkännagivande om att re geringen bör tillsätta en utredning i syfte att ändra reglerna i föräldrabalken så att det blir möjligt för e tt barn att ha fler än två vårdnadsha vare. Liknande yrkanden förs fram i motionerna 2015/16:1145 av Annika Hirvo-nen oc h Stina Bergström (båda MP) (yr kande 1), 2015/16:2098 av Erik Bengtzboe och Ida Drougge (båda M) och 2016/17:107 av Anni ka Hirvonen Falk och Stina Berg ström (båda MP) (yrkande 1).

Emma Carl sson Löfdahl (L) föreslår i mot ion 2015/16:509 ett tillkännagivande om en översyn av umgängesreglerna. Motionären menar att sanktionsmöjligheter bör övervä gas då en förälder försvårar eller förhindrar umgänge.

Pia Hallstr öm och Ellen Juntti (båda M) fö reslår i motion 20 15/16:2324 ett tillkännagiv ande om a tt regeringen bör överväga att införa obligatorisk prövning av vårdnaden i de fall där en vå rdnadshavare har dödat den andra vårdnadshavaren.

Gunilla Nordgren och Saila Quicklund (båda M) föreslår i motion 2015/16:2 473 ett till kännagivande om att regeringen bör lägga fram ett lagförslag om att den förälder som har utövat d ödligt våld mot den andra föräl dern bör förlora vårdnaden om barnet (yr kande 1). Motionärerna föreslår dessutom ett tillkännagivande om att rege ringen bör ut reda om b arnperspektivet i 2006 års vård nadsreform kan ökas (yrkande 2). I motion 2016/17:2680 av Gunilla Nordgren och Saila Quicklund (båda M) förs samma yrkanden fram (yrkandena 1 och 2).

Gunilla Nordgren (M) föreslår i motion 2016/17:1530 ett tillkännagivande om att regeringen bör lägga fram ett lagförslag om att den förälder som har utövat dödligt våld mot den and ra föräldern bör förlora vårdna den om barnet.

I motion 2015/16:1093 av Anti Avsan (M) föreslås fem reformer när det gäller sättet att lösa vårdnadstvister. Motionären föreslår att tydlig och lättillgänglig information med förslag till lösningar och råd ska finnas att tillgå för alla familjer, att kvalificerad medling och samarbetssamtal bör erbjudas för äldrarna i ett tidigt s kede och att processreglerna tydligare än i dag bör fokusera på barnets bästa. Motionären föreslår också att grunden sam arbetsproblem inte bör användas på samma sätt som i dag för att utesluta gemensam vårdnad och att gemensam vårdnad åter bör få en starkare ställning och vara huvudregel i samband med en tvist. Motionärerna begär ett tillkännagivande i enlighet med detta .

I motion 2015/16:2638 av Fredrik Schulte m.fl. (M) föreslås ett tillkännagivande om en översyn av vårdnadsreg lerna i syfte att sam arbetssvårigheter inte ska kunna utgöra en grund för att döma till ensam vårdnad (yr kandet i denna del).

I motion 2015/16:1145 av Annika Hirvonen och Stin a Bergström (båda MP) anför mot ionärerna att regeringen bör se över om barns ska kunna tillerkännas umgänge med såväl sina juridiska som sina sociala föräldrar (yr kande 2). Samma yrkande förs fram i motion 2016/17:107 av Annika Hirvonen och Stina Bergström (båda MP) (yrkande 2). Även i kommit témotion 2015/16:3211 av Ola Jo hansson m.fl. (C) föreslås ett tillkännagivande om att möjligheten för barn att få behålla kontakten med en social förälder bör utredas (yrkande 2).

I motion 2015/16:385 av Barbro Westerholm och Christina Örnebjär (båda L) föreslås ett tillkännagiv ande om att regeringen bör till sätta en bre d utredning i syfte att moderni sera de familjerättsliga reglerna.

I motion 2016/17:2852 av Tuve Skånberg (KD) föreslås ett tillkännagivande om att regeringen bör lägga fram ett lagförslag som innebär att vårdnaden om barn som har mist sina föräldrar normalt ska ges till någon i barnets familj e - och släktkrets.

Bakgrund

Rättsförhållandet mellan barn och föräldrar regleras i föräldrabalken. Denna lagstiftning har under de senaste decennierna genomgått betydande förändringa r när det gäller regel verket för när föräldrar separerar och föräld rarna inte kan komma överens om hur deras barn ska ha d et. De senaste större ändringar na i vårdna dsreglerna beslutades av riksda gen våren 2006 och trädde i kraft den 1 juli 2006 (prop. 2005/06:99, bet. 2005/06:LU27, rskr. 2005/06:309). Ändringarna syftade framför allt till att förstärka barnperspektivet i lagstiftninge n. De innebar bl.a. att betydel sen av barne ts bästa kommer till klarare ut tryck i lagen och att barnets bästa ska vara avgörande för alla beslut om vårdnad, bo ende och umgänge. Genom lagändringarna markerades ytterligare i lagtexten den bety delse som risken för att barnet far illa måste få vid b eslut om vårdnad, boende och um gänge. Socialnämnden och domstolen ska vid bedömn ingen av barnets bästa fästa av seende särskilt vid risken att barnet eller nå gon annan i familjen utsätts för övergrepp eller att barnet olovligen förs bort eller hålls kvar eller annars far illa.

Ändringarna innebar också att det infördes en generell skyldighet för domstolen att, om det är lämp ligt, verka för samförståndslös ningar i indispositiva tvistemål. I mål om vårdnad, boende och umgänge innebär det att domstolen ska verka för att föräldrarna når en samförståndslösning som är förenlig med barnets bästa. Domstolen ska också kunna ge en medlare i uppdrag att försöka få föräldrarna at t nå en samförståndslösning för barnets bästa.

Om en förälder vid utövandet av vårdnaden om ett barn gör sig skyldig till missbruk eller försummelse eller i övrigt brister i omsorgen om barnet på ett sätt som medför bestående fara för barnets hälsa eller utveckling, ska domstolen besluta om ändrad i vårdnad en . Frågan kan enligt 6 kap. 7 § föräldrabalken prövas på talan av socialnämnden. Enligt 5 kap. 2 § socialtjänstförordningen (2001:9 37) ska socialnämnden göra fram ställning eller ansökan till domstolen, om nämnden får veta att någon åtgärd behöver vidtas i fråga om bl.a. vårdnaden om ett barn, som t.ex. att vårdnaden flyttas över från en olämp lig förälder till den andra för äldern eller till en särskilt förordnad vård nadshavare. När socialnämnden har väckt talan agerar den som part i tvistemål.

Barnets vårdnadshavare har enligt 6 kap. 15 § tredje stycket föräldrabalken ett ansvar för att barnets behov av umgänge med nå gon annan som står barnet särskilt nära tillgodoses så långt möjligt. Det kan vara fråga om t.ex. mo r- och farföräldrar, andra släk tingar, familj ehemsföräldrar eller en styvför älder. I den utsträckning ett bristande umgänge beror på att vårdnadshavaren inte tar sitt ansvar är det en viktig uppgift för socialtjänsten att försöka få vårdnadshavaren att se till barnets behov. På talan av socialnämnden får rätten enligt 6 kap. 15 a § föräldrabalken besluta om umgänge mellan barnet och någon annan än en förälder. Vid bedömningen av om en sådan talan ska föras ska socialnämnden särskilt beakta barnets behov av umgänge med sina mor- och farföräldrar och andra som står barnet särskilt nära.

2014 års vårdnadsutre d ning

I februari 2017 presenterade 2014 års vårdnadsutredning betänkandet Se barnet! (SOU 2017:6). U tredningen har haft i uppdrag att utvärdera 2006 års vårdnadsreform och undersöka om syftet med reformen – att stärka barnrättsperspektivet – har uppnåtts. En annan huvuduppgift har varit att kartlägga och analysera orsakerna till ökningen av antalet vårdnadsmål på nästan 50 procent de senaste tio åren.

Utredningen har kommit fram till att 2006 års vårdnadsreform i många avseenden har fallit väl ut. Barnrättsperspektivet har stärkts. Det finns samtidigt förbättringsområden. Det behövs en satsning på arbetet med att förebygga föräldrars konflikter. Fokus i processen behöver flyttas från föräldrarnas konflikt till barnet och barnets rättigheter och behov.

För att komma till rätta med de problem som finns föreslår utredningen bl.a. följande nyheter och förändringar:

• Föräldrar som överväger att inleda en tvist om barn ska först vända sig till socialnämnden för ett obligatoriskt informationssamtal. Vid samtalet ska föräldrarna kunna få information om vad en domstolsprocess innebär och alternat iva sätt att lösa konflikten samt erbjudas stöd och hjälp i annan form.

• Barnets bästa och barnets rätt till relevant information och rätt att fritt uttrycka sina åsikter och få dem beaktade tydliggörs i föräldrabalken. Ett förslag lämnas också om att socialnämnden ska få höra barn utan föräldrarnas samtycke.

• Vid bedömningen av vårdnadsfrågan ska särskilt avseende fästas vid föräldrarnas förmåga att ta ett gemensamt ansvar i frågor som rör barnet, i stället för som nu vid föräldrarnas förmåga att samarbeta i frågor som rör barnet.

• Domstolen ska kunna besluta om g emensam vårdnad även om båda för äldrarna motsätter sig det.

Utredningens betänkande är föremål för remissbehandling .

Tidigare behandling

Motsvarande eller i allt väs entligt motsva rande motionsyrkanden har behandlats av utskottet vid flera tillfällen tidigare, senast våren 201 5 i betänkande 2014/15:CU6. Lik som motionärerna ansåg utskottet att det var angeläget att 2006 års vårdnadsreform ut värderades. Utskottet kunde konstatera att en särskild ut redare fått i uppdrag att utvär dera vårdnad sreformen i sin helhet. Resulta tet av det pågående utredningsarbetet borde enligt utskottet inte föregripas genom någon åtgärd från riksdagen, varför motionsyrkan dena avstyrktes. Riksdagen följde utskottet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet välkomnar den utvärdering som nu gjorts av 2006 års vårdnadsreform. Enligt utredningen har reformen i många avseenden fallit väl ut , men det finns förbättringsområden. Som utredningen konstaterar är den nuvarande regleringen i vissa fall konfliktdrivande , och det finns skäl att tro att den bidragit till en ökning av antalet vårdnadstviste r. Detta har gått ut över barnen .

Utredningen har lagt fram ett antal förslag i syfte att lösa problemen med den nuvarande reglering en . Förslagen ligger i linje med de förslag som läggs fram i motionerna. Utredningens förslag är nu föremål för remissbehandling. I sammanhanget vill utskottet understryka betydelsen av att reglerna om vårdnad, boende och umgänge är utformade för att säkerställa barnets bästa och för att minska risken för långvariga konflikter till skada för barnet. Utskottet är medvetet om att frågan om barnets bästa i familjesituationer innefattar komplexa frågeställningar som kräver omsorgsfulla överväganden. Enligt utskottet bör regleringen justeras på ett sätt som innebär att barn- och b arnrättsperspektivet stärks. Fok us måste flyttas från föräldrarna och deras konflikter till barnet och barnets behov. De konfliktdrivande inslagen i regleringen måste tas bort. Vidare måste den nya regleringen på området motverka s.k. umgän g essabotage. Detta bör regeringen särskilt beakta i det kommande lagstiftningsarbetet med anledning av betänkandet från 2014 års vårdnadsutredning. Det som utskottet nu anfört bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen. Ställningstagandet innebär ett delvis bifall till motionerna 2015/16:2780 yrkande 3 och 2015/16:2482 yrkande 26. Övriga motionsyrkanden bör avslås .

Automatisk gemensam vårdnad för ogifta föräldrar

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om automatisk gemensam vårdnad för ogifta föräldrar . Utskottet hänvisar till tidigare ställningstaganden.

Jämför reservation 12 (SD).

Motionerna

I kommittémotion 2016/17:2372 av Mikael Eskilandersson och Roger Hedlund (båda SD) föreslås ett tillkännagivande om att re geringen bör återkomma till riksdagen med ett lagförslag som ger automatisk gemensam vårdnad för ogifta föräldrar (yrkande 3). I kommittémotionerna 2015/16:3095 av Paula Bieler m.fl. (SD) (yrkande 38) och 2016/17:2506 av Paula Bieler m.fl. (SD) (yrkande 37) förs samma yrkanden fram.

I kommittémotion 2015/16:2899 av Paula Bieler m.fl. (SD) föreslås ett tillkänna gi vande om att regeringen bör se över lagstift ningen i syfte att ge föräldrarna till ett barn gemensam vårdnad om barnet oavsett om de är gifta eller inte (yrkande 12 i denna del). Liknande yrkanden förs fram i motionerna 2015/16:2638 av Fredrik Schulte m.fl. (M) (yrkandet i denna del), 2015/16:931 av Rickard Nordin (C) och 2016/17:354 av Rickard Nordin (C).

Bakgrund

Ett barn står från födseln under vårdnad av båda föräldrarna, om dessa är gifta med varandra, och i annat fall av modern ensam. Ingår föräldrarna senare äk - tenskap med varandra, står barnet från den tidpunkten under vårdnad av dem båda, om inte rätten dessförinnan har anförtrott vårdnaden åt en eller två särskilt förordnade vårdnadshavare. Om det döms till äktenskapsskillnad mellan föräldrarna står barnet även därefter under båda föräldrarnas vårdnad, om inte den ge mensamma vårdnaden upplöses. Om barnet även efter domen på äktenskapsskillnad ska stå under båda föräldrarnas vå rdnad, ska rätten i domen påminna om att vårdnaden fortfarande är gemensam.

Om en av föräldrarna är ensam vårdnadshavare och föräldrarna vill utöva vårdnaden gemensamt, kan de enligt 6 kap. 4 § föräldrabalken tillsammans lämna in en ansökan till domstol en, som då ska besluta om gemen sam vårdnad om det inte är uppenbart att en sådan vårdnad är oförenlig med barnets bästa. Föräldrarna kan också få gemensam vårdnad genom registrering hos Skatteverket efter anmälan av dem båda. En sådan anmälan kan göras antingen till socialnämnden i samband med att nämnden ska godkänna en faderskapsbekräftelse eller en bekräftelse av föräldraskap, eller direkt till Skatteverket under förutsättning att beslut om vårdnaden inte har meddelats tidigare och att föräldrarna och barnet är svenska medborgare. I övrig t kan vårdnaden ändras genom avtal som godkänns av socialnämnden eller genom beslut av domstol.

År 1999 presenterades departementspromemorian Gemensam vårdnad för ogifta föräldrar samt en språklig och redaktionell översyn av 6 kap. föräldrabalken (Ds 1999:57). I promemorian föreslås bl.a. att föräldrar som inte är gifta med varandra när barnet föds ska få gemensam vårdnad när tre månader har gått från det att faderskapet har fastställts genom en bekräftelse som har godkänts av socialnämnden, om ingen av föräldrarna inom denna tid anmäler till socialnämnden att han eller hon motsätter sig gemensam vårdnad.

Regerin gen behandlade promemorians för slag i p roposition 2009/10:192 Umgänges stöd och socialtjänstens förutsättningar att tala med barn. I propositionen konstaterar regeringen bl.a. att det för ogifta föräldrar som är ense om att ha gemensam vårdnad finns ett antal möjligheter att på ett enkelt sätt få det . Enligt regeringen innebär pro memorians f örslag här ingen förbättring ef tersom det inte skulle finnas någon anled ning att vänta tr e månader på att få gemen sam vårdnad. För ogifta föräldrar som inte är ense i vårdnadsfrågan kan det säkert i vissa fall ifrågasätt as om det verkligen finns förut sättningar för gemensam vårdnad. Detta gäller särsk ilt mot bakgrund av den utveckl ing som s kett sedan promemorian presente rades 1999. Den presumtion för gemensam vårdnad so m i praktiken infördes 1998 upp hävdes genom 2006 års vårdnadsreform.

Det måste numera i stället i varje enskilt fall göras en bedömning med utgångspunkt i vad som är bäst för barnet. Det är därför inte en lämplig lösni ng att ha en reglering som inne bär att gemensam vårdnad k an uppkomma om inte anmälan görs inom en viss tid, dvs. på grund av passivitet. Regeringen gjorde bedömningen att promemorians förslag inte borde genomföras.

Vid riksdagsbehandlingen av propositionen konstatera de utskottet, i likhet med rege ringen, att situationen är annorlunda mot den som gällde när promemorians förslag lämna des 1999. Någon presumtion för gemensam vårdnad finns inte längre, utan det måste i stället i varje enskilt fall göras en bedömning med utgångs punkt i vad som är bäst för bar net. Mot denna bakgrund instämde utskottet i r egeringens bedömning att försla get om automatisk gemensam vårdnad för ogifta föräldrar inte borde genomföras (prop. 2009/10:192, bet. 2009/10:CU20, rskr. 2009/10:358).

Tidigare behandling

Motsva rande motionsyrkanden om automa tisk gemensam vårdnad för ogifta föräldrar har behandlats av utskottet vid flera tillfällen tidigare, senast våren 2015 i betänkande 2014/15:CU6. Utskottet ansåg att det inte fanns skäl att frångå riksdagens ställningsta gande i samband med behandlingen av pro posi - tion 2009/10:192 (bet. 2009/10:CU20) och avstyrkte motionsyrkandena. Riksdagen följde utskottet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har inte någon annan uppfattning än den riksdagen tidigare gett utt ryck för, varför motionsyrkandena bör avslås.

Barnbalk

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår et t motionsyrkande om att införa en barnbalk . Utskottet hänvisar till tidigare ställningstaganden.

Motionen

Annika Qarlsson och Ulrika Carlsson i Skövde (båda C) föreslår i motion 2015/16:2359 ett tillkännagivande om att regeringen bör ta initiativ till att införa en barnbal k som är likställd med föräldra balken.

Tidigare behandling

Motsvar ande motionsyrkanden om att införa en barn balk har behandlats av utskottet vid flera tillfällen tidigare, senast våren 2 015 i betän kande 2014/15:CU6. Utskottet stod fast vid sina tidigare ställningstaganden. Utskottet har ansett att det inte skulle vara något annat än e n tom gest att döpa om föräldra balken till barnbalken och att balkens nuvarande benämning går utmärkt att förena med det barnperspe ktiv som redan präglar den. Mot ionsyrkande na har därför avstyrkts. Riksda gen har följt utskottet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har inte någon annan uppfattning än den riksdagen tidigare gett uttryck för, varför motionsyrkandet bör avslås.

Könsneutrala författningar

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår e tt motionsyrkande om könsneutrala författningar. Utskottet hänvisar till ti digare ställningstaganden.

Jämför reservation 13 (V).

Motionen

I partimotio n 2015/16:49 föreslår Jonas Sjö stedt m.fl. (V) ett tillkännagivande om att regeringen bör lägga fram ett lagförslag som syftar till att göra den familjerättslig a lag stiftningen m ateriellt och språkligt könsneu tral (yrkande 9).

Tidigare behandling

Motsvar ande motionsyrkanden om könsneutrala författningar har behandlats av utskottet vid flera tillfällen tidigare, sen ast våren 2007 i betänkande 2006/07 :CU8. Utskottet stod fast vid sina tidigare ställningstaganden. Utskottet har tidigare konstaterat att om det i framtiden blir aktuellt att göra ändringar i aktuella bestämmelser bör utgångspunkten vara att regeringen i dessa sammanhang på nytt överväger frågan . Lagutskottet redovisade även att regeringen i proposition 2004/05:137 Assisterad befruktning och föräldraskap gjort en sådan genomgång (bet. 2003/04: LU11). Utskottet avstyrkte motionsyrkandena. Riksdagen följde utskottet.

Liknande mot ionsyrkanden behandlades även av konstitutionsutskottet våren 2008 i betänkande 2007/08:KU17. Utskottet stod fast vid sina tidigare ställningstaganden. Utskottet har tidigare understrukit betydelsen av att det språk som används i officiella texter i så stor utsträckning som möjligt är könsneutralt. Utskottet ansåg sig kunna utgå från att de nämnda riktlinjerna för språket i lagar och andra författningar samt inom den offentliga förvaltningen följdes. Utskottet avstyrkte motionsyrkandena. Riksdagen följde utskottet.

Gröna boken

Gröna boken (Ds 2014:1) innehåller riktlinjer för författningsskrivningar. Av riktlinjerna framgår att d et numera är en självklarhet att författningar ska skrivas så att de är könsneutrala.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har inte någon annan uppfattning än den riksdagen tidigare gett uttryck för, varför motionsyrkandet bör avslås.

Myndighetsåldern m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkand en om myndighetsåldern m.m.

Motionerna

I motion 2015/16:2910 föreslår Hanna Wigh (SD) ett tillkännagivande om att regeringen bör utreda effekterna av att ersätta dagens åldersgrä nssystem som baseras på födelse dag med ett system som grundas på födel seår. I motion 2016/17:1352 av Hanna Wigh (SD) framställs liknande yrkanden (yrkande na 1 och 2).

I motion 2015/16:1661 av Erik Bengtzboe (M) föreslås ett tillkännagivande om att regeringen bör se över barns möjligheter att upprätta ett testamente.

Tidigare behandling

Motsvar ande motionsyrkanden har avstyrkts av utskottet vid flera tillfällen tidigare, senast våren 2007 i betänkande 2006/07: CU8. Riksdagen har följt utskottet.

Utskottets ställ n ingstagande

Utskottet anser att det saknas skäl att föreslå någon åtgärd från riksdagen med anledning av vad som anförs i motionerna, varför motionsyrkandena bör avslås.

Underårigas egendom

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett mot ion syrkande om underårig a s egendom.

Motionen

I motion 2016/17:1038 anför Ida Karkiainen m.fl. (S) att det är ett problem att barn i samband med ett omhändertagande inte har någon laglig rätt att behålla personliga tillhö righeter s om kläder, skor, nallar och lik nande. Motion ärerna föreslår därför ett till kännagivande om att regeringen bör se över 9 kap. 1 § föräldrabalken i syfte att barn ska ges rätt att behålla viss egendom i samband med ett omhändertagande.

Gällande rätt

Alla, oavsett ålder, kan äga tillgångar. Men barn under 18 år är omyndiga och har begränsad rättshandlingsförmåga. Att inte ha rättshandlingsförmåga betyder att man inte får ta hand om eller bestämma över sin egendom och inte heller kan åta sig olika förpliktelser. Rätten att förvalta ett barns egendom och att företräda barnet i angelägenheter som rör denna tillkommer i allmänhet barnets förmyndare .

Utskottets ställningstagande

Som redovisat s ovan kan ett barn redan enligt gällande rätt äga tillgångar . Utskottet anser därför att det saknas skäl att föreslå någon åtgärd från riksdagen med anledning av vad som anförs i motionen, varför motionsyrkandet bör avslås.

Överförmyndare, gode män och förvaltare

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet a nför om att regeringen snarast bör ta initiativ till en uppföljning av hur lagstiftningen på området fungerar , och i det sammanhanget bör regeringen även överväga andra förbättringar av systemet med god e mä n och förvaltare, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

Motionerna

I kommittémotion 2016/17:2971 av Solveig Zander m.fl. (C) föreslås ett tillkännagivande om att regeringen bör göra en allmän översyn av överförmyndarverksamheten (yrkande 31). I kommittémotion erna 2015/16:2400 Solveig Z ander m.fl. (C) (yrkande 19) och 2016/17:3472 av Robert Hannah m.fl. (yrkande 1) samt i motionerna 2015/16:2562 av Finn Bengtsson och Sofia Fölster (båda M) , 2016/17:334 av Christina Örnebjär (L) och 2016/17:2034 av Kerstin Lundgren (C) framställs liknande yrkande n

I kommittémotion 2016/17:3347 av Caroline Szyber m.fl . (KD) föreslås ett tillkännagi vande om att regeringen bör se ö ver lagstift ningen om gode män (yrkande 48). I motionerna 2015/16:1173 av Eva Lohman och Saila Quick lund (båda M), 2015/16:2160 av Lawen Redar (S) , 2015/16:2538 av Kenneth G Forslund (S) , 2016/17:1660 av Eva Lindh m.fl. (S) , 2016/17:2704 av Kenneth G Fors lund och Ad nan Dibrani (båda S) , 2016/17:2757 av Jonas Gunnarsson (S) och 2016/17:3182 av Penilla Gunther (KD) förs liknande yrkande n fram.

I kommittémotion 2016/17:3143 av Ewa Thalén Finné m.fl. (M) föreslås flera tillkännagivande n som innebär att regeringen bör lägga fram förslag till ändringar i lagstiftningen om gode män och förvaltare. Det föreslås att utbildningen för gode män ska förbättras (yrkande 1). Det föreslås också att tillsynen av gode män ska skärpas (yrkande 2). Vidare föreslås att det ska inrättas ett offentligt ställföreträdarregister av vilket det ska framgå om någon har rätt att företräda en viss person som god man eller förvaltare (yrkande 3). Därutöver föreslås att det ska införas ett nationellt blankettsystem för gode män (yrkande 4). Slutligen för eslås att det ska finnas ett it- system för enhetlig redovisning av gode män (yrkande 5).

I kommittémotion 2015/16:54 föreslår Lotta Johnsson Fornarve m.fl. (V) flera tillkännagivanden som innebär att regeringen bör lägg a fram förslag till ändringar i lagstiftningen om gode män och förvaltare. Det föreslås att det bör utredas hur det skulle kunna göras en uppdelning av den gode mannens förordnande i personliga och ekonomiska a ngelägenheter (yrkande 1). Vidare föreslås att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag som innebär att alla ställföreträdare ska genomgå obligatorisk basutbildning och att överförmyndaren ska ansvara för att gode män och förvaltare i övrigt erbjuds den utbildning som behöv s för att kunna utföra sina upp drag (yrkande 2). Det föreslås också att det bör utredas om det bör införas ett rent kommunalt ansvar för gode män och förvaltare inom den egna organisationen (yrkande 3). Därutöver föreslås att det bör införas ett kommunalt solidariskt skadeståndsansvar för förmögenhetsbrott som en ställföreträdare inom ramen för sitt uppdrag vållat en huvudman (yrkande 4). Det föreslås också att regeringen bör åter-komma till riksdagen med ett förslag på hur utbildning för överförmyndare och överförmyndarnämnder ska kunna organiseras för att säkerställa en högre kompetensnivå (yrkande 5). Det föreslås slutligen att regeringen omgående bör ta initiativ till att samordna och följa upp länsstyrelsernas tillsyn av överförmyndare och återkomma till riksdagen med förslag på vilken myndighet som ska ansvara för detta (yrkande 6).

Penilla Gunther (KD) föreslår i motion 2015/16:863 ett tillkännagivande om att re geringen bör ta initiativ till att införa en kostnadsfri och jämlik utbildning för gode män.

I kommittémotion 2016/17:2371 av Mikael Eskilandersson och Roger Hedlund (båda SD) begärs flera tillkännagivanden som innebär att regeringen bör lägga fram förslag till änd ringar i lagstiftningen om gode män och förvaltare. Det föreslås att kontrollen vid tillsättningen av gode män och förvaltare ska skärpas (yrkande 6). Det föreslås också att utbildningen för gode män och förvaltare ska vara obligatorisk (yrkande 7). Samma yrkanden förs fram i kommittémotion 2015/16:2050 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) (yrkandena 6 och 7).

I motion 2015/16:723 begär Jan Lindholm (MP) ett tillkännagivande om att regeringen måste utreda hur skyddet kan förbättras för enskilda som har fått en god man utsedd för sig. Enligt motionären måste det säkerställas att eventuell misskötsamhet från den gode mannens sida inte drabbar den som fått en god man utsedd för sig.

I motion 2015/16:2378 anför Solveig Zander (C) att den statliga styrningen av överförmyndarverksamheten bör bli tydligare i syfte att skydda de svagaste i samhället. Ett tillkä nnagivande begärs i enlighet med detta .

Cecilia Wide gren m.fl. (M) föreslår i kommittémotion 2015/16:2484 ett tillkännagivande om att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag om hur gode män kan kvalitetssäkras och hur kontroller av gode män kan genomföras (yrkande 10).

I kommittémotion 2015/16:2567 föreslår Roland Utbult m.fl. (KD) att regeringen bör ta initiativ till en nationell rekryteringskampanj för gode män (yrkande 12).

I motion 201 6/17:1643 föreslår Kerstin Nils son och Ann-Christin Ahlberg (båda S) flera tillkännagivande n om en översyn av regleringen om gode män och förvaltare. Enligt motionä rerna bör överförmyndarnas möjlig heter till kontroll och lämplighetsgranskning av gode män och förvaltare ses över (yrkande 1). Motionärerna anser också att det behövs en bättre samordning och kontroll mellan kommunerna samt ett centralt register där kommunerna kan hämta information (yrkande 2).

Ann-Christin Ahlberg och Kerstin Nilsson (båda S) föreslår i motion 2016/17:1668 ett tillkännagivande om att regeringen bör se över lagstiftningen i syfte att begränsa antalet uppdrag som en god man kan ha.

Bakgrund

Regeringen beslutade i april 2002 att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. utvärdera lagstiftning en om förmyndares, gode mäns och förvaltares förvaltni ng av egendom och tillsynen av sådan förvaltning (dir. 2002:55, 2003:23 och 2004:56). Utredningen, som antog namnet Utredningen om förmyndare, gode män och förvaltare, redovisade i december 2004 sitt arbete i slutbetänkandet Frågor om förmyndare och ställföreträdare för vuxna (SOU 2004:112 ) .

Våren 2006 beslutade riksdagen om vissa ändringar i föräldrabalken som byggde på några av utredningens förslag. Ändringarna innebär bl.a. att det genom uttryckliga regler i föräldrabalken har klargjorts att kommuner har möjlighet att samverka genom att tillsätta en gemensam överförmyndarnämnd för att fullgöra överförmyndaruppgifter (prop. 2005/06:117, bet. 2005/06:LU34, rskr. 2005/06:328).

Riksrevisionen publicerade 2006 en granskning av länsstyrelsernas tillsyn av överförmyndarna (RiR 2006:5). Enligt granskningsrapporten fanns flera problem med såväl länsstyrelsernas tillsyn som överförmyndarnas egen verksamhet. Problemen med länsstyrelsernas tillsyn avsåg länsstyrelsernas planering och genomförandet av inspektionerna för överförmyndarna. Granskningen visade även på bristande nationell samordning och omfattande problem i överförmyndarnas verksamhet. Granskningen visade att regeringen hade ägnat mycket liten uppmärksamhet åt denna tillsyn i sin årliga styrning. Något initiativ till samordning hade inte tagits, och tillsynen hade inte heller använts för att följa upp överförmyndarnas verksamhet. Riksrevisionen rekommenderade olika åtgärder för att stärka länsstyrelsernas tillsyn av överförmyndarna. Vidare rekommenderades regeringen att uppmärksamma åtagandet i sin styrning och uppföljning.

Riksrevisionens styrelse föreslog i en framställning till riksdagen (framst. 2005/06:RRS26) att riksdagen skulle begära att regeringen dels vidtar åtgärder för att stärka länsstyrelsernas tillsyn av de kommunala överförmyndarna, dels snarast tar initiativ till en förutsättningslös utredning av överförmyndarnas organisation och verksamhet.

R iksdagens behandling av ärendet våren 2007 ledde till ett tillkännagivande till regeringen om att stärka länsstyrelsernas tillsyn (bet. 2006/07:CU4, rskr. 2006/07:136 och 137). I betänkandet anförde civilutskottet att bristerna i länsstyrelsernas tillsyn borde åtgärdas snarast möjligt. Utskottet ansåg att regeringen omgående borde överväga att införa krav på att länsstyrelserna årligen inspekterar överförmyndarna samt ta initiativ till att följa upp länsstyrelsernas tillsyn av öve rförmyndarna och ordna med en nationell samordning av tillsynen. Enligt utskottets mening borde frågorna lämpligen kunna bli föremål för regeringens närmare överväganden i samband med beredningen av de förslag som Utredningen om förmyndare, gode män och förvaltare lagt fram.

Efter riksdagens tillkännagivand e gjordes vissa ändringar i förmynderskapsförordningen (2007:743) och föräldrabalken.

I syfte att stärka länsstyrelsernas tillsyn b eslutade regeringen om vissa ändringar i förmynderskapsförordningen. De trädde i kraft den 1 januari 2008.

För att åstadkomma en regelbunden tillsyn av samtliga överförmyndare har en ny bestämmelse införts som innebär att det som huvudregel ska genomföras årliga inspektioner. För att länsstyrelserna inte ska behöva ödsla resurser på inspektioner som redan på förhand framstår som onödiga får en länsstyrelse dock avstå från en inspektion. Som ett absolut krav gäller att varje överförmyndare ska inspekteras minst vartannat år.

I förordningen har det också förtydligats att syftet med inspektionen är att säkerställa att ärenden handläggs på ett rättssäkert och i övrigt lämpligt sätt i enlighet med lag. Inspektionen ska alltid omfatta, men är inte begränsad till, granskning av det register som överförmyndaren ska föra samt stickprovsvis utvalda akter.

För att det klart ska framgå att särskilda inspektioner kan ingå som en del i handläggningen av anmälningsärenden har en bestämmelse om sådana inspektioner införts i förordningen. Av bestämmelsen framgår att en sådan inspektion inte måste genomföras på samma sätt som den årliga inspektionen, utan att den kan anpassas till vad som är ändamålsenligt i det enskilda fallet.

För att åtgärda bristerna i dokumentation en av inspektionerna har det införts en bestämmelse där det klarläggs att det ska upprättas protokoll över en genomförd inspektion. Förordningen innehåller nu de grundläggande bestämmelserna om vad som ska redovisas i protokollet. Av särskild vikt är det att anmärkningar mot överförmyndarens handläggning och skälen för dem ska antecknas.

Vikten av att brister som upptäcks och leder till anmärkningar också följs upp har betonats genom att det särskilt reglerats att länsstyrelsen kan ålägga en överförmyndare att rapportera vilka åtgärder som vidtagits för att komma till rätta med påpekade missförhållanden.

I syfte att förstärka det allmännas tillsyn gen omfördes även vissa ändringar i föräldrabalken. De trädde i kraft den 1 januari 2009 (prop. 2007/08:150, bet. 200 8/09:CU2, rskr. 2008/09:7). Lagändringarna innebär att överförmyndarens tillgång till information har förbättrats samt att länsstyrelsernas tillsyn av överförmyndarna utvidgats och kompletterats.

För att förbättra utbildningen av överförmyndare, ledamöter i överförmyndarnämnder och ersättare har det införts en bestämmelse om att länsstyrelsen ska se till att utbildningen är tillfredsställande. I förarbetena anför regeringen att överförmyndares och nämndledamöters kompetens är av stor betydelse för fullgörandet av de viktiga uppgifter som överförmyndarverksamheten innefattar. Det har i olika sammanhang framförts att krav på viss formell kompetens borde ställas. Det krav som enligt regeringen då skulle kunna vara aktuellt att ställa är genomgången juristutbildning. Något formellt krav i detta hänseende bör dock inte riktas mot vare sig överförmyndare eller ledamöter i en överförmyndarnämnd. Däremot utgår regeringen från att kommunerna, i större utsträckning än för närvarande, ska se till att det i överförmyndarverksamheten finns tillgång ti ll juridisk kompetens. Dessutom , anför regeringen, bör kompetensen hos utsedda överförmyndare och nämndledamöter stärkas genom att det säkerställs att de får en god utbildning för uppgifterna (prop. 2007/08:150 s. 57).

I samma syfte har länsstyrelsernas tillsyn kompletterats med en rådgivande funktion i förhållande till överförmyndarna och deras tjänstemän. I förarbetena anför regeringen att rådgivningen bl.a. bör innebära att länsstyrelserna på eget initiativ sprider relevant information till överförmyndarna. Denna kan bestå av domstolsavgöranden, JO-uttalanden och iakttagelser vid egna inspektioner. En så dan informationsspridning kan enligt regeringen förväntas bidra till ökad rättslikhet, genom att tillgången till rättskällor som är relevanta för överförmyndarve rksamheten säkras över hela landet. Råden kan även gälla sådant som administrativa rutiner, organisatoriska frågor eller utbildningsfrågor, där länsstyrelserna torde kunna bidra med information om modeller och arbetssätt som visat sig fungera väl. Överförmyndare och tjänstemän bör även kunna vända sig till en länsstyrelse för mer specifik rådgivning. Rådgivningen b ör inte avse hur man ska göra i ett visst konkret ärende utan mer fokusera på sådant som tolkningen av en viss lagregel och upplysningar om praxis och metodfrågor. Att länsstyrelserna ska ha en rådgivande funktion torde inte heller begränsa länsstyrelserna i deras roll som tillsynsmyndighet. Det är emellertid viktigt att det inte uppfattas så att länsstyrelsernas rådgivning om arbetssätt eller metoder tar ifrån kommunerna ansvaret för att verksamheten lever upp till de krav som ställs. Regeringen anför att det ska vara tydligt gentemot överförmyndarna när länsstyrelserna utövar tillsyn respektive agerar i sin rådgivande funktion (prop. 2007/08:150 s. 60).

Riksrevisionen publicerade 2009 en uppföljningsgranskning av 2006 års granskning av länsstyrelsernas tillsyn av överförmyndarna (RiR 2009:31). Resultatet av uppföljnings granskningen indikerade enligt Riksrevisionen att regeringens insatser för att komma till rätta med problemen med länsstyrelsernas tillsyn av överförmyndarna inte hade varit tillräckliga.

Riksrevisionens styrelse föreslog i en framställning till riksdagen (framst. 2009/10:RRS23) att riksdagen skulle begära att regeringen dels snarast vidtar åtgärder för att förbättr a tillsynen av överförmyndarna , dels snarast tar initiativ till en förutsättningslös utredning av överförmyndarnas organisation och verksamhet.

I samband med r iksdagens behandling av ärendet våren 2010 konstaterade utskottet att regeringen var medveten om att vissa brister kvarstod i länsstyrelsernas tillsynsverksa mhet, att man höll på att åtgärda bristerna och att arbetet var prioriterat (bet. 2009/10:CU27). Utskottet ansåg därför att det inte var motiverat att ta initiativ till en ny utredni ng med ytterligare tidsåtgång som följd. Utskottet föreslog att Riksrevisionens styrelses framställning skulle avslås. Riksdagen följde utskottet.

Regeringen beslutade den 15 mars 2012 att ge en särskild utredare i uppdrag att föreslå åtgärder som ger bättre förutsättningar för gode män och förvaltare. Utredningen om bättre förutsättningar för gode män och förvaltare lämnade i maj 2013 betänkandet Vissa frågor om gode män och förvaltare (SOU 2013:27).

I proposition 2013/14:225 Bättre förutsättningar för gode män och förvaltare behandlade regeringen de förslag so m lämnats av 2013 års utredning. Regeringen behandl ade även de förslag som lämnats av 2004 års utredning och som rörde gode mäns och förvaltares utbildning, lämplighet och kvalifika - tioner och den enskildes inflytande i frågor om ställföreträdarskapet.

Våren 2014 antog riksdagen vissa lagändringar som syftade till att skapa bättre förutsättningar för gode män och förvaltare (prop. 2013/14:225, bet. 2013/14:CU34, rskr. 2013/14:382). Lagändringarna innebär bl.a. följande. Den person som den enskilde önskar bli företrädd av ska i regel utses till ställföreträdare, och kontrollen av att de som föreslås som ställföreträdare är lämpliga för uppdraget skärps. Överförmyndaren ska erbjuda gode män och förvaltare utbildni ng. Gode män och förvaltare ges en lagreglerad rätt att kunna lämna sitt uppdrag trots att någon ersättare ännu inte utsetts, exempelvis vid hot eller våld. Ett dödsbo efter en god man eller förvaltare kan få lättnad i sin skyldighet att redovisa den egendom som ställföreträdaren har förvaltat. Överf örmyndaren ska hjälpa tingsrätten med att hämta in underlag i ställföreträdarskapsärenden. Länsstyrelsen ska föra statistik om överförmyndarnas verksamhet. Huvuddelen av lagändringarna trädde i kraft den 1 januari 2015.

Frågesvar

Justitie- o ch migrationsminister Morgan Jo hansson anfö rde den 8 juni 2016 i ett fråge svar att det är viktigt att en god man inte har så många upp drag att han eller hon inte kla rar av att tillgodose samtliga huvudmäns intressen. För drygt ett år sedan trädde ny lagstiftning i kraft som skärper den kontroll som ska göras av gode mäns lämplighet. En omständighet som ska beaktas är om den tilltänkta gode mannen redan har många uppdrag och om det finns risk att han eller hon får svårt att sköta ytterligare et t upp drag. Det är över förmyndar n as uppgift att göra en aktiv efterforskning. Statsrådet tycker dock inte att det finns skäl att i lag reglera exa kt hur många uppdrag en ställfö reträdare får åta sig. Han instämmer i fråge ställarens uppfattning att det är viktigt att den gode mannen har den kunskap som krävs för uppdraget. Det har under senare år vidtagits åtg ärder för att säkerställa en en hetlig och hög kvalitet på utbildningen av gode män. Exempelvis har Länsstyrelsen i Dalarna nyligen haft regeringens uppdrag att utarbeta riktlinjer för utbildningen av gode män. Det är vidare en angelägen uppgift för samhället att säkerställa att tillsynen över gode män och förvaltare fungerar väl. Stats rådet är därför allvarligt bekymrad över de brister i tillsynen som har framkommit i den senaste tidens medierapportering. Han har av denna anledning kallat till s ig företrädare för berörda länsstyrelser och Sveriges Kom muner och Landsting för en diskussion o m de problem som finns (fr. 2015/16:1291).

Interpellationssvar

Justitie- o ch migrationsminister Morgan Jo hansson fra mhöll den 14 juni 2016 i ett in terpellationss var att han är allvarligt bekym rad över de brister i tillsynen över gode män och förv altare som har framkommit i medie rapporteringen. Han har av denna anledning träffat företrädare för berörda länsstyrelser och Sveriges Kommuner och Landsting för en diskussion om de problem som finns i t illsynen. Statsrådet konstaterade att det finns ett regelv erk som anger hur överförmyndar na och länsstyrelserna ska bedriva sin tillsyn. Lagstiftningen har setts över och förbättrats vid flera til lfällen under de senaste årtion dena. Exe mpelvis har tillsynen över över förmyndarna ko ncentrerats till 7 länsstyrel ser från att tidigare ha varit en uppgift för 21 länsstyrelser i syfte att effektivisera tillsynen och stärka rättssäkerheten. Så sent som för drygt ett år sedan trädde också nya regler i kraft som syftar till att förbättra kontrollen av gode män och förvaltare. Statsrådet ute slöt inte ytterligare förändringar av lag-stiftningen, men det viktiga nu är att se till att tillsynen fungerar även i praktiken. Rege ringen avsåg därför att ge länsstyrel serna i uppdrag att förbättra sin tillsyn. Exempelvis bör det finnas möjlighet för länsstyrelserna att på ett bättre sätt samordna tillsynen och stödet till överförmyndarna. De tillsynsverktyg som länsstyrelserna har till sitt förfogande bör också kunna användas oftare och på ett mer strategiskt sätt. Statsrådet förväntar sig också att överförmyndarna vidtar åtgärder för att förbättra sin tillsyn. Det är i det arbe tet avgörande att kommunerna ser till att överförmyndarna ges den kompetens och organisation som uppdraget kräver.

Om det i överförmyndarnas tillsyn uppstår en misstanke om att ett brott har begåtts ska det enligt statsrådet n aturligtvis polisanmälas (ip. 2015/16:607 och 608).

Pågående arbete

Regeringen gav den 30 juni 2016 i uppdrag åt länssty relserna i Stockholms, Östergöt lands, Skåne, Västra Götalands, Dalarnas, Västernorrlands oc h Norrbottens län att ge mensamt vidta åtgärder för att förbättra till synen över och stödet till landets överför myndare och överförmyndarnämnder.

Länsstyrelserna har bl.a. fått i uppdrag att vidta de åtgärder som är nödvändiga för att få till stånd en kvalitativ, ef fektiv och enhetlig tillsyn av överförmyndarna.

I uppdraget ingår också att ta ställning till hur granskningen av överförmyndarna kan utvecklas, t.ex. genom att göra granskningen mer riskbaserad. Länsstyrelserna bör även överväga gemensamma bedömningsgrunder för sin ak t granskning och andra gemen samma riktlinjer och metoder för tillsynsarbetet.

I uppdraget ingår vidare att ta ställning till hur tillsynsarbetet kan få bättre genomslag såväl i det enskilda fallet som generellt och hur en effektiv uppföljning av granskningen kan ske, i syfte att åstadkomma ytterligare förbättringar på de områden där brister uppmärksammas. I det arbet et är det statistiska material om överförmyndarverksamheten som ä r under utveckling en betydelse full kunskapskälla för den strategiska planeringen. Länsstyrelserna bör överväga hur den statistiken kan användas i tillsynsverksamheten och om den behö ver utvecklas i något avseende.

Utöver sin tillsynsuppgift ska länsstyrelserna med råd stödja överförmyndarna i deras verksamhet. Länsstyrelserna ska utveckla kunskapsöverföringen till överförmyndarna och ar beta förebyggande. En sådan kun skapsöverfö ring kan bidra till att överför myndarnas handläggning blir mer enh etlig. Länsstyrelserna ska hjälpa överförmyndarna i frågor om metod- och teknikstöd och verka för att överförmyndarna har den kompetens och org anisation som uppdraget kräver.

Länsstyrelsen i Västra Götalands län ska samordna redovisningen av uppdraget. Uppdraget ska redovisas senast den 1 sep tember 2017.

Regeringen beslutade den 22 december 2016 att överlämna propositionen 2016/17:30 Framtidsfullmakter – en ny form av ställföreträdarskap för vuxna till rik sdagen. Framtidsfullmakter är ett alternativ till ordningen med god e mä n och förvaltare och ett komplement till vanliga fullmakter. Framtidsfullmakter stärker enskildas självbestämmande genom att förbättra möjligheterna att planera framtiden och behålla kontrollen över frågor som är av stor betydelse för dem.

Framtidsfullmakten är giltig när den enskilde blir beslutsoförmögen. Det är fullmaktshavaren som avgör när detta inträffar. Det ska därutöver finnas en möjlighet att få frågan prövad av domstol.

Fullmaktshavaren ska ha en lojalitets- och samrådsplikt i förhållande till den enskilde och denne ska få utse en särskild granskare som har rätt att begära redovisning av uppdraget. Även överförmyndaren ska ha en sådan rätt och ska kunna agera om fullmaktshavaren t.ex. missbrukar sitt förtroende.

Utöver detta föreslår regeringen bl.a. behörighetsregler för anhöriga till personer som inte längre kan ha hand om sina ekonomiska angelägenheter. Förslaget skapar en rättslig ram för sådana vardagliga rättshandlingar som många anhöriga redan i dag utför.

Den nya lagen om framtidsfullmakter och övriga lagförslag föreslås träda i kraft den 1 juli 2017.

Propositionen bereds av civilutskottet och kommer att behandlas av riksdagen senare i vår.

Riksrevisionen har nyligen påbörjat en granskning av om staten skapat förutsättningar för kommunerna att utforma ett fungerande system för gode män och förvaltare. Granskningens syfte är att bedöma om staten säkerställer att överförmyndarverksamheten bedrivs rättssäkert och effektivt. Granskningen ska svara på frågan om de statliga insatserna och det rättsliga ramverket ger goda förutsättningar för överförmyndarna att både föreslå och ge stöd åt ställföreträdare och utöva tillsyn över dem. Resultatet av granskningen kommer att presenteras i en rapport med planerad publicering i december 2017.

Tidigare behandling

Motsvarande motionsyrkanden har behandlats av utskot tet vid flera tillfä llen tidigare, senast våren 2015 i betänkande 2014/15:CU6. U tskottet hänvisade bl.a. till sitt ställningstagande i samband med riksdagsbehandlingen av d en ovan nämnda propositionen och anförde att det varken f i nns utrymme eller behov av att överväga mer genomgripande förändring ar av systemet med ställföreträ dare. Utskottet ansåg i likhet med regeringen att det däremot kunde vara lämp ligt att göra en uppföljning av hur lagstiftningen på området fungerar när de aktuella ändringarna genomförts och varit i kr aft en tid. Med detta avstyrkte utskottet motionerna. Riksdagen följde utskottet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill inledningsvis framhålla att det utifrån utskottets utgångspunkt är ett oeftergivligt krav att rättssäkerheten i frågor rörande gode män och förvaltare upprätthålls. De personer som på grund av ålder eller sjukdom har behov av god e mä n eller förvaltare har ett stort behov av samhällets stöd eftersom de själva sällan har möjlighet att ifrågasätta förvaltningen av sin egendom. Utskottet har således inte någon annan uppfattning än motionärerna vad gäller vikten av att de personer som har behov av hjälp med att bevaka sin rätt, förvalta sin egendom eller sörja för sin person måste kunna förlita sig på att ställföreträdarna utför ett fullgott arbete och på att tillsynen över förvaltningen är tillräcklig.

Regeringen och riksdagen har under lång tid arbetat för att successivt förbättra reglerna om god e mä n och förvaltare. År 1995 moderniserades reglerna om förvaltning av egendom och tillsynen över sådan förvaltning. Bland annat flyttades tillsynen över överförmyndarna från tingsrätten till länsstyr elserna. U tredningen om förmyndare, gode män och förvaltare , som tillsattes 2002, har därefter gjort en översyn av 1995 års reform. Regeringen har kunnat konstatera att reformen i huvudsak fallit väl ut (prop. 2007/08:150 s. 27 f.). År 2009 genomfördes ytterligare ändringar i regelverket i syfte att minska risken för missbruk av enskildas tillgångar och stärka det allmännas tillsyn, bl.a. genom att länsstyrelsen har fått en rådgivande funktion. Våren 2014 beslutades lagändringar som syftade till att förbättra den ordningen vad gä ller enskilda, ställföreträdare, överförmyndare och länsstyrelser . Lagändringarna trädde i kraft den 1 januari 2015. Regeringen har nyligen lämnat en proposition med förslag till en lag om framtidsfullmakter som ger enskilda möjlighet att utse någon som kan ta hand om deras personliga och ekonomiska angelägenheter om de senare i livet inte själva kan det. Lagstiftningen föreslås träda i kraft den 1 juli 2017.

Utskottet kan således konstatera att frågor om god e mä n och förvaltare har övervägts vid flera tillfällen under de senaste årtiondena. Det finns dock fortfarande brister och utrymme för förbättringar. Liksom motionärerna är utskottet allvarligt bekymrat över de brister i tillsynen över gode män och förvaltare som har framkommit i med ierapporteringen.

Vad först gäller länsstyrelsernas tillsyn vill utskottet framhålla att en fungerande tillsyn skapar förutsättningar för att brister på ett tidigt stadium ska kunna identifieras och korrigeras. Länsstyrelsernas tillsyn är av central betydelse för en fungerande överförmyndarverksamhet , och tillsynen måste fungera även i praktiken. Utskottet ser därför positivt på att regeringen gett länsstyrelserna i uppdrag att förbättra sin tillsyn. Uppdraget ska redovisas senast den 1 september 2017. Liksom justitie- och migrationsministern förväntar sig också utskottet att överförmyndarna vidtar åtgärder för att förbättra sin tillsyn. Som ministern påpekar är det avgörande att kommunerna i det arbetet ser till att överförmyndarna ges den kompetens och organi sation som uppdraget kräver. När det därefter gäller övriga frågeställningar om lagstiftningen på området kan utskottet konstatera att de senast beslutade lagändringarna varit i kraft i drygt två år. Enligt utskottet är det därför lämpligt att nu göra en uppföljning av hur lagstiftningen på området fungerar. Regeringen bör snarast ta initiativ till en sådan uppföljning och i det sammanhanget bör regeringen även överväga andra förbättringar av systemet med god e mä n och förvaltare. Förslag som bör övervägas är bl.a. utbildningen för gode män och förvaltare, ett offentligt ställföreträdarregister, ett nationellt blankettsystem och ett system för enhetlig redovisning . Det som utskottet nu anfört bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen. Ställningstagandet innebär et t bifall till motionerna 2016/17:3143 och 2016/17:3347 . Övriga motioner bör avslås.

Gode män för ensamkommande barn

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkande n om god e mä n för ensamkommande barn. Utskottet hänvisar bl.a. till tidigare ställningstaganden.

Jämför reservationerna 14 (C) och 15 (KD).

Motionerna

I kommittémotion 2016/17:3302 av Aron Modig m.fl. (KD) föreslås ett tillkännagivande om att regeringen bör ta initiativ till en lagändring som innebär att ensamkommande flyktingbarn ska vara garanterade en god man inom 24-timmar efter ankomst till Sverige (yrkande 18). I kommittémotion 2015/16:2567 av Roland Utbult m.fl. (KD) föreslås ett liknande tillkännagivande (yrkande 11).

I kommittémotion 2016/17:2973 av Johanna Jönsson m.fl. (C) föreslås ett tillkännagivande om att regeringen bör se över om det finns anledning att professionalisera uppdraget som god man för ensamkommande flyktingbarn (yrkande 31).

I motion 2016/17:2650 föreslår Eva Lohman och Ann-Britt Åsebol (båda M) ett tillkännagivande om att regeringen bör se över lag stiftningen om god e mä n och förvaltare i syfte att förb ättra rättssäkerheten för ensam kommande flyktingbarn som är i behov av en god man eller en förvaltare.

Bakgrund

Enligt 2 § lagen (2005:429) om ensamkommande barn ska sådana barn när de kommer till Sverige skyndsamt förses med en god man som träder i barnet s både förmyndares och vårdnadshavares ställe. Om barnet där efter beviljas uppehållstillstånd ska den gode mannen enligt 10 § ersättas av en särskilt förordnad vårdnadshavare enligt föräldrabalken.

Migrationsverket, Sveriges Kommuner och Landsting och Socialstyrelsen bedriver ett arbete för att stödja kommunernas arbete med gode män för ensamkommande barn. Utbildningsinsatser för gode män genomförs också av flera ideella organisationer.

Tidigare behandling

M otionsyrkanden med krav på att en go d man ska förordnas inom 24 tim mar från barnets ankomst har behandlats av utskottet vid flera tillfällen tidigare, senast våren 2014 i betänkande 2013/14:CU19. Utskottet hän visade då till dåvarande lagut s kottets ställningstagande i betänkande 2004/05:LU26. Lagutskottet framhöll det angelägna i att ärenden om förordnande av god man för ensamkommande barn hand läggs skyndsamt så att en god man kan utses så snart det ä r möjligt. Att i lagtexten före skriva en uttrycklig tidsfrist inom vilken ett förordnande ska ske vore en mindre lämplig ordning. En sådan regel skulle rimligen inte vara undantagslös , och ett motsvarande syfte kan lika väl tillgodoses genom en allmänt hållen regel om en skyndsam handläggning. Dessutom är det inte uteslutet att de t kan förekomma enskilda fall när ett förordnande inom just 24 timmar inte är förenligt med barnets in tressen. Med detta avstyrkte ut skottet moti onerna. Riksdagen följde utskot tet.

Utskottets ställningstagande

När det gäller m otionsyrkanden a med krav på att en god man ska förordnas inom 24 timmar från barnets ankomst har u tskottet har inte någon annan uppfattning än den riksdagen tidigare gett uttryck för, varför motionsyrkandena bör avslås.

Vad som anförs i övriga motioner ger inte utskottet anledning att föreslå något initiativ från riksdagen, varför även dessa motionsyrkanden bör avslås.

Dödförklaring

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett motionsyrkande om ändringar i regelverket om dödförklaring. Utskottet hän visar till gällande rätt.

Motionen

I motion 2016/17:695 föreslår Amir Adan (M) ett tillkännagivande om att regeringen bör se över lagstiftningen om dödförklaring. Enligt motionären finns det personer som drabbas på grund av att svenska myndigheter inte tillerkänner vissa länders handlingar bevisvärde vid dödförklaringar. Motionär en tar som exempel upp att hand lingar från Somalia har ett lågt bevisvärde. Om en person avlider kan det medföra enor ma problem för efterlevande make . I väntan på dödförklaring kan det t.ex. bli svårt att få pass utfärdade för even tuella barn eftersom detta kräver båda vård nadshavarnas medgivande. Det kan också bli s vårt för efterlevande make att gifta om sig eftersom personen i fråga redan är folkbokförd som gift.

Bakgrund

Om en folkbokfö rd persons civilstånd änd ras i samband med dödsfall i utlandet ska det registreras i folkbokföringsdatabasen. Personen måste då visa upp handlingar eller en utredning som styrker den begärda ändring en. Om underlaget är bristfä lligt eller oklart görs ingen registrering i folkbok föringen.

Den som få tt avslag på sin ansökan om änd ring av civils tånd eller registrering av döds fall i fo lkbokföringen kan ansöka om död förklaring av personen som uppges ha dött. Dödförklaringsärendena handläggs av en särskild nämnd inom Skatteverket.

Bestäm melser om dödförklaring finns i lagen (2005:130) om dödförklaring och är tillämplig på försvunna personer som befaras omkomna.

Av l ag en framgår att om det är utrett att den försvunne är död, får han eller hon dödförklaras omedelbart (2 §).

Om det inte är utrett at t den försvunne är död men det med hänsyn till omständigheterna kring försvinnandet och vad som i övrigt är känt finns en hög grad av sannolikhet för att han eller hon är död, får frågan om dödförklaring tas upp tidigast ett år efter försvinnandet (3 § första stycket) . Om försvinnandet skett i samband med en naturkatastrof eller en stor olycka eller under l iknande omständigheter och det finns en mycket hög grad av sannolikhet för att den försvunne är död, får frågan om dödförklaring enligt första stycket tas upp omedelbart (3 § andra stycket ).

I andra fall än de som avses i 2 och 3 §§ får frågan om dödförklaring tas upp tidigast fem år efter försvinnandet (4 §).

Reglerna om dödförklaring innebär en av vägning mellan å ena sidan risken för att en dödförklaring sker trots att den försvunne är vid liv och å andra sidan det behov av en slutpunkt s om närstående och andra har uti från b åde personlig och ekonomisk syn punkt.

När det gä ller personer som uppges ha för svunnit och omkommit i länder med stora brister i det administrativa systemet är det ofta svårt att få fram den bevisning som krävs för dödförklaring tidigare än fem år efter försvinnandet. När det har gått fem år är beviskraven lägre.

Frågesvar

Finansmin ister Magdalena Andersson anför de den 5 oktober 2016 i ett fråge svar att de negativa juridiska och ekonomiska konse kvenser som det kan innebära för nära anhö riga att e n familjemedlem inte kan dödför klaras inte är önskvärda. Samtidigt skulle dödförklaring ar av personer som i själva ver ket lever också få mycket negativa följder. Enligt statsrådet bereds för närvarande inga ändringar i lagen om dödförklaring inom Regeringskansliet. Statsrådet uppger att vissa av de problem som kan uppkomma för de anhöriga kan lösas på annat sätt i väntan på dödförklaring. Det går t.ex. att utverka ensam vårdnad i domstol eller att föra talan om ä ktenskapsskillnad (fr. 2016/17:44).

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att det inte finns a nledning att föreslå någon åtgärd från riksda gen med anledning av det som anförs i motionen . Motionsyrkandet bör därför avslås.

En översyn av arvsrätten

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett motionsyrkande om en översyn av arvsrätten .

Motionen

I motion 2016/17:1964 av Hans Rothenberg (M) föreslås ett tillkännagivande om att re geringen bör se över lagstiftningen om arv i syfte att anpassa den till dagens samhälle.

Bakgrund

Grunderna för ärvdabalkens regler om arv och testamente lades i början av förra seklet. I motsats till äktenskaps- och föräldrarätten har successionsrätten inte varit föremål för några omfattande reformer.

Den senaste reformen av svensk arvsrätt genomfördes i samband med införandet av äktenskapsbalken 1988. Efterlevande make gavs då arvsrätt före gemensamma barn.

I övriga nordiska länder har reformer genomför ts. I Danmark genomfördes en om fattande reform 2008, i Norge likaså . I Finland reformerades delar av den arvs rättsli ga regleringen 2011. I Norge lades ett betänkan de med omfattande förslag på re former av den arvsrättsliga regleringen fram 2014.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att det som anförs i motionen inte utgör skäl att föreslå något initiativ från riksdagen . Motionsyrkandet bör därför avslås.

Laglott

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkande n om en översyn av bröstarvingars rätt till laglott . Utskottet hänvisar till tidigare ställningstaganden.

Motionen

Motion 2015/16:795 av Boriana Åberg (M) innehåller förslag på ett tillkännagivande om en översyn av laglottssystemet. Laglottssy stemet är enligt motionären otidsenligt och strider i grunden mot äganderätten , och det bör i stället stå var och en fritt att själv få besluta om sin kvarlåtenskap. Liknande yr kanden förs fram i motionerna 2015/16:909 av Betty Malmberg (M) och 2015/16:2088 av Erik Bengtzboe och Carl-Oskar Bohlin (båda M).

Gällande rätt

Enligt 2 kap. ärvdabalken går ett arv i första hand till den avlidnes bröstarvingar, dvs. barn och d eras avkomlingar, med det undan tag som följ er av 3 kap. när den avlidne ef terlämnar make eller maka. Om något barn till den avlidne har dött före den avlidne och efterlämnat barn ska dessa barnbarn till arv-låtaren dela det avlidna barnets lott lika. Hälften av den arvslott som en bröstarvinge har rätt till enligt dessa regler kallas laglott. Arvingen har alltid rätt att få ut laglotten i arv efter arvlå taren. Skulle arvlåtaren ha tes tamenterat bort egendom som omfattas av laglottsanspråket, kan bröstarvingen begära jämkning av testamentet. Jämkning ska be gäras inom s ex månader från det att bröstar vingen fick del av testamentet. Sker inte det, har bröstarvi ngen förlorat sin rätt. Bröstar vingens lagl ott skyddas inte bara mot ett testa mente utan även mot gåvor som till syftet är att likställa med ett testamente.

I proposition 1986/87:1 Äktenskapsbalk m.m. föreslog regeringen de nu gällande reglerna i 3 kap. ärvdabalken om efterle vande makes arvsrätt. I propositionen gjorde regeringen bedömningen att även nuvarande reg ler om rätt till laglott skulle behållas .

I samband med riksdagsbehandlingen av propositionen (bet. 1986/87:LU18) erinrade lagutskottet om att laglotten har två syften, nämligen d els att bevara en del av den av lidnes kvarlåtenskap åt hans eller hennes närmaste släktingar, dels att skapa rättvisa mellan bröstarvingarna inbördes och förhindra att arvlåtaren genom testamente i alltför hög grad gynnar någon eller några av dem på de övrigas bekostnad. Enligt utskottets mening kunde det med visst fog hävdas att ingen i dagens samhälle är beroende av ett arv från sina föräldrar för sin försörjning . Ut skottet ansåg att laglotten som en ekonomisk garanti därför har mindre vikt numera. Enl igt utskottet kunde laglotten dock inte anses ha spelat ut sin roll fö r bröstarvingarna. Sär skilt för sär kullbarn har den fortfarande be tydelse, och i ett äktenskap där makarna har gemensamma barn kan den ena maken av olika skäl vi lja prioritera dessa barn på be kostnad av barn som maken har i ett tidigare äktenskap eller tillsammans med en förälder som han eller hon inte varit gift med. Ett avskaffande av laglottsinstitutet skulle, fort satte utskottet, innebära att fältet lämnades fritt för makar na att helt utesluta särkullbar nen från arvsrätt. En sådan ordning framstod enligt utskottet inte som tillfredsställande särskilt med tanke på att barn till föräldrar som inte varit gifta med varandra först i bör jan av 1970-talet fick rätt till arv efter sin far och han s släkt och att denna reform ännu inte helt slagit igenom i den allmänna rätts uppfattningen. För ett bibehållande av rätten till laglott talade vidare, enligt utskottets mening, att denna är djupt förankrad i det allmänna rättsmedvetandet och att det i detta avseend e i princip råder nordisk rätts likhet. På grund av vad som anförts ansåg utskottet att laglottsinstitutet som sådant inte borde avskaffas.

Tidigare behandling

Motsvar ande motionsyrkanden har behand lats av utskottet vid flera tillfällen tidigare, senast våren 2015 i betänkande 2014/15:CU6. Utskottet stod fast vid sitt tidigare ställningstagande i betänkande 2012/13: CU8 och anförde att det fortfarande saknas tillräckliga skäl för riksdagen att ta initiativ till en översyn av reglerna om bröst arvingars rätt till laglott. Motionsyrkandena avstyrktes därför. Riksdagen följde uts kot tet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har inte någon annan uppfattning än den riksdagen tidigare gett utt ryck för, varför motionsyrkandena bör avslås.

Särkullbarns och efterlevande makes arvsrätt

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avs lår ett motionsyrkande om särkullbarns och efterlevande makes arvsrätt . Utskottet hänvisar till tidi gare ställningstaganden.

Motionen

I motio n 2015/16:2159 av Catharina Brå kenhielm m.f l. (S) föreslås ett tillkännagi vande om en översyn av regelverket som innebär att särkullbarn, liksom bröstarvingar, ska kunna kräva sin andel av arvet först när båda makarna har avlidit.

Gällande rätt

I 3 kap. ärvdabalken finns särskilda regler om makars arvsrätt. Reglerna trädde i kraft den 1 jan uari 1988. Ändringarna hade sam band med den nya äktenskapsbalken som trädde i kraft samtidigt. Reglerna innebär att en make vid d en andra makens död enligt 3 kap. 1 § är vdabalken ska ta arv framför ma karnas gemensamma bröstarvingar. Dessa bröstarvingar har i stället getts rätt till arv efter den fö rst avlidna maken vid den efter levande makens död. Den e fterlevande make n s arvsrätt omfattar även enskild egendom som den först av lidne ägt. Om det finns efterar vingar in nehar den efterlevande maken un der sin livstid den ärvda egendomen med fri förfoganderätt.

Finns det b röstarvingar efter den först av lidne som inte också är den efterlevandes barn, s.k. särkullbarn, gäller särskilda regler. Dessa innebär att särkullbarn har rätt att omedelbart få ut sitt arv efter en avliden förälder. Särkullbarnen kan dock avstå från sin rätt till förmån för den avlidnes efterle vande make. Om särkullbarnen avstår sin rätt blir de berättigade till efterarv på samma sätt som makarnas gemensamma bröstarvingar.

Reglerna innebär att bröstarvingar i princip får vänta med att få ut sitt arv tills den efter levande maken dör. Däremot kan bröstar vingar göra sin rätt till arv gällande vid den f örst avlidna makens död om denna make gjort ett testamente som inkräktar på deras arvsrätt.

I mars 1996 gav regeringen en särskild utre dare i uppdrag att bl.a. undersöka om 1988 års ändringar i arvsordningen slagit igenom på det sätt som varit avsett, utvärdera refor men utifrån den frågeställningen och föreslå de lagändringar som kan vara motiverade. Uppdraget redovisades i augusti 1998 i be-tänkandet Makes arvsrätt, dödsboförvaltare och dödför klaring (SOU 1998:110). I utred ningsbe tänkandet gjorde utredningen be dömningen a tt 1988 års ändringar i arvsord ningen verkade överensstämma väl med allmänhetens rättsuppfattning och alltså hade fått önskat genomslag.

Tidigare behandling

Motsvar ande motionsyrkanden har behand lats av utskottet vid flera tillfällen tidigare, senast våren 2015 i betänkande 2014/15:C U6. Utskottet ansåg att det sak nades tillräckliga skäl för riksdagen att ta initiativ till en översyn av reglerna om särk ullbarns och den efterlevande make n s arvsrätt och avstyrkte motionsyrkandena. Riksdagen följde utskottet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har inte någon annan uppfattning än den riksdagen tidigare gett uttryck för, varför motionsyrkandet bör avslås.

Arvsrätt för sambor

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkande n om arvsrätt för sambor . Utskottet hänvisar till tidigare ställningstaganden.

Motionerna

I motion 2015/16:923 föreslår Rickard Nordin (C) e tt tillkännagivande om att rege ringen bör återkomma till riksdagen med ett lagförslag som ger sambor en arvsrätt mot svarande makars. Samma yrkande förs fram i motion 2016/17:352 av Rickard Nordin (C).

Bakgrund

Till skillnad från äktenskap och partnerskap innebär ett samboförhållande att särskilda rättsregler blir tillämpliga på samlevnaden utan någon u ttrycklig önskan eller viljeför klaring om detta fr ån sambornas sida. Sam bolagen (2003:376) innebär bl.a. att s.k. sambo egendom (gemensam bostad och bo hag) enligt h uvudregeln ska delas i två hälf ter vid samboförhållandets upplösning. I samboförhållanden uppkommer dock, till skillnad från i äktenskap och partnerskap, ingen rätt för en efterlevande att ärva den avlidne. Däremot kan en efterlevande sambo begära bodelning. För bodelning i samband med döds fall finns en kompletterande bo delningsrege l. Enligt denna har den efterle vande sambon, i den utsträckning egendomen räcker till, alltid rätt att som sin andel få ut så mycket av den behållna egendomen, efter avdrag för skulder, att det motsvarar värdet av två basbelopp.

I propos ition 2002/03:80 Ny sambolag an förde regeringen att utgångspunkten liksom tidigare bör vara att det inte får införas så utförliga r egler för sambor att man därige nom åstadkommer vad som skulle kunna beteckna s som ett äk - tenskapsliknande sy stem av lägre dignitet. Varken lagutskottet eller riksdagen redovisade våren 2003 någon annan uppfattning (bet. 2002/03:LU19, rskr. 2002/03:211).

Inom Nordi ska ministerrådet har en arbets grupp ett stående uppdrag av de nordiska justitieministrarna att undersöka möjligheten att harmonisera familje- och arvsrätten i Norden. I en komparativ studie om arvsrät ten har arbetsgruppen bl.a. diskuterat frågan om sambors arvsrätt (Peter Lødrup, Nordisk arverett, En sammenlignende studie av dansk, finsk, islandsk, norsk og svensk rett med drøfelser av harmoniseringsmuligheter og reform behov, Nord 2003:3). Arbetsgrup pen konstaterade att de nordiska ländernas lagstiftningar i huvudsak liknar varandra och att sambor inte i något av länderna har de rättigheter som en make eller registrerad partner har. Om en sambo ska få status som arvinge får detta ske genom ett testamente med de begränsningar som arvingarnas rätt till laglott k an innebära. Några skäl för har mon isering fanns därför inte ( s. 134).

Tidigare behandling

Motsvarande motionsyrkanden har behandlats av utskottet vid flera tillfällen tidigare, senast våren 2012 i betänkande 2011/12:CU16. Utskottet anslöt sig, liksom tidigare år, till de bedömningar som lagutskottet tidigare gjort i frågan om införande av arvsrätt för sambor och till bedömningen att det fram står som klart olämpligt att in föra en ordning där rätten till arv tillskapas genom en domstols process. I sammanhanget påminde utskottet om att de sambopar som så önskar genom testamente kan förordna om fördelning av sin kvarlåtenskap. Vidare konstaterade utskottet att medel som tillfaller Allmän na arvsfonden under vissa förut sättningar helt eller delvis kan avstås till förmån för någon annan, t.ex. en efterlevande sambo. Ett avstående får göras om det med hänsyn till uttalanden av arvlåtaren eller till andra särskilda omständigheter kan anses stämma överens med arvlåtarens yttersta vilja eller, om det är fråga om avstående till arvlåtarens släkting eller någon annan person som stått arvlåtaren nära, om det kan anses skäligt. Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Kammarkollegiet beslutar om avstående av arv eller försäkringsbelopp. Motionsyrkandena avstyrktes. Riksdagen följde utskottet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har inte någon annan uppfattning än den riksdagen tidigare gett utt ryck för, varför motionsyrkandena bör avslås.

Registrering av testamenten

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motion syrkanden om registrering av testamenten. Utskottet hänvi sar till pågående arbete .

Jämför reservation 16 (SD, L, KD).

Motionerna

I kommittémotion 2016/17:2372 av Mikael Eskilandersson och Roger Hedlund (båda SD) föreslås ett tillkännagivande om att re geringens bör återkomma till riksdagen med ett lagförslag om ett frivilligt testamentsre gister (yrkande 10). I kommittémotionerna 2015/16:3095 av Paula Bieler m.fl. (SD) (yrkande 50) och 2016/17:2506 av Paula Bieler m.fl. (SD) (yrkande 49) förs samma yrkanden fram.

I kommittémotion 2016/17:3347 av Caroline Szyber m.fl . (KD) föreslås ett tillkännagi vande om att regeringen ska ge Skatteverket i uppdrag att inrätta ett testamentsregister (yrkande 49).

I kommittémotion 2016/17:3472 föreslår Robert Hannah m.fl. (L) ett tillkännagivande om att regeringen bör utreda möjligheten att inrätta ett frivilligt testamentsregister hos Skatteverket (yrkande 5). Samma yrkande förs fram i motionerna 2015/16:381 av Ro bert Hannah och Fredrik Malm (båda L) och 2016/17:2018 av Robert Hannah m.fl. (L).

Gunilla Nordgren (M) föreslår i motion 2015/16:1760 ett tillkännagivande om att regeringen bör utreda förutsättningarna för ett testamentsregister. Samma yrkande förs fram i motion 2016/17:1527 av Gunilla Nordgren (M).

I motion 2015/16:590 av Emanuel Öz (S) föreslås tillkännagivanden om att regeringen bör utreda dels förutsättningarna för regi strering av testamenten hos Skatteverket (yrkande 1), dels om registrering ska vara ett krav för testamentets giltighet (yrkande 2).

Sara-Lena Bjälkö och Mikael Eskilandersson (båda SD) föreslår i motion 2015/16:2046 ett tillkännagivande om att regeringen bör se över om det s ka finnas en möjlighet att regi strera testamenten i ett frivilligt register.

Bakgrund

Skattever ket lämnade den 19 maj 2008 för slag till en reglering av testamentsregister i promemorian Bouppteckningar och testamentsregister (bilaga till dnr 131 79596-08/113). Eft er att Justitiedepartementet be rett Skatteverkets förslag i promemorian fann regeringen i ett beslut den 4 april 2012 inte tillräckliga skäl att gå vidare med de förslag som hade lämnats av Skatteverket (dnr Ju2008/4624/L2).

I juli 2012 antogs inom EU förordningen (EU) nr 650/2012 om behörighet, tillämplig lag, erkännande och verkställighet av domar samt godkännande och verkställighet av officiella handlingar i samband med arv och om inrättandet av ett europeiskt arvsintyg (arvsförordningen). Förordningen trädde i kraft d en 16 augusti 2012, men dess be stämmelser skulle , med några få undantag, börja tillämpas först den 17 augusti 2015.

I kommission ens förslag till arvsförordning ( KOM(2009) 154 ) redovisades att frågan om registrering av testamenten kommer att bli föremål för ett senare förslag från kommiss ionen.

Tidigare behandling

Motsvar ande motionsyrkanden har behand lats av utskottet vid flera tillfällen tidigare, senast våren 2015 i betänkande 2014/15:CU6. Utskottet hänvisade till sitt tidigare ställningstagande om att kommissionen aviserat att frågan om registrering av testa menten kommer att bli föremål för ett senare förslag f rån kommissionen. Mot denna bak grund ansåg u tskottet att det aviserade arbe tet borde avvaktas , och motionsyrkandena avstyr ktes därför. Riksdagen följde utskot tet.

Frågesvar

Justitie- o ch migrationsminister Morgan Jo hansson framh öll den 13 april 2016 i ett frå gesvar att det är allvarligt om testamenten av olika anledningar inte kommer fram efter ett dödsfall, med följden att en persons yttersta vilja inte kan respekteras. Statsrådet anförde att han som e tt första steg avsåg att ta ini tiativ till att frågan skulle övervägas på nytt inom Just itiedepartementet (fr. 2015/16:1058).

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar att frågan om att inrätta ett offentligt register för testamenten har varit föremål för riksdagsmotioner vid ett stort antal tillfällen och att riksdagen också påt alat att det finns goda skäl att införa en möjlighet att registrera testamenten (bet. 2006/06:LU10). Utskottet anser att det fortfarande finns goda skäl att införa en möjlighet att registrera testamenten och kan därför i allt väsentligt ställa sig bakom motionärernas önskemål .

Justitie- och migrationsminister Mor gan Johansson har uppgett a tt han avser att ta initiativ t ill att frågan om ett offentligt testamentsregister ska övervägas på nytt inom Justitiedepartemen tet . Utskottet anser därför att det inte finns behov av något tillkännagivande till regeringen i frågan . Motionsyrkandena bör därför avslås.

Kallelse till bouppteckning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett motionsyrk ande om kallelse till bouppteckning . Utskottet hänvisar till gällande rätt.

Motionen

I motion 2015/16:3066 anför Mikael Jansson och Robert St enkvist (båda SD) att i de situ ationer där det finns ett testamente bör det vara tillräckligt att kalla testamentstagarna till bouppteckningen. Ar vingarna enligt den legala arvsordningen bö r endast underrät tas om b ouppteckningen. Ett tillkännagi vand e om att regeringen bör ta fram ett lagförslag begärs.

Gällande rätt

När en person avlider uppkommer ett dödsbo. Reglerna om dödsboet, dess för valt ning, arvskifte m.m. finns i 18– 24 kap. ärvdabalken. Dödsboet omfattar en persons samtliga till gångar och skulder. Förvaltning en av dödsboet syftar till att förbereda en överföring av den avlidne s tillgångar till ef terlevande make, arvingar och testamentsta gare.

Dödsbodelägare är efterlevande make eller sambo, arvingar och universella testa mentstagare (18 kap. 1 § första stycket ärv dabalken).

Dödsboförv altningen kan skötas av delägar na själva. Om dödsbodelägarna t.ex. inte kommer överens eller om det är praktiskt svårt att samla dödsbodelägarna kan dödsboför valtningen skötas av en boutred ningsman.

Normalt sk a dödsbodelägarna eller boutred ningsmannen utreda den avlidne s tillgångar och skulder samt upprätta en bouppteckning senast tre månader efter dödsfallet (20 kap. 1 § ärvdabalken).

Dödsbodelägare som har egendomen i sin vård, bout redningsman nen eller testamentsexe kutor n ska bestämma tid och ort för boupp teckning s amt utse två kunniga och trovär diga gode män att förrätta den. Samtliga delägare ska ka llas i god tid till förrättning en. Den avlidnes efterlevande make eller sambo ska allt id kallas. Om lott en i kvarlåten skapen ska åtnjuta s först sedan en arvinge eller en uni versell testamentstagare har avlidit, ska även den kallas som vid tiden för bouppteckning en är närmast att sålunda ta arv eller testa mente (20 ka p. 2 § första stycket).

Bouppteckningen är en redogörelse för den avlidne s tillgångar och skulder samt för vilka som är dödsbodelägare . I bouppteckningen ska den döde s tillgångar och skulder anteck nas och vär deras som de var vid dödsfal let (20 kap. 4 § första stycket ärvdabalken).

Bouppteckningen lämnas in till Skatteverket (20 kap. 8 § ärvdabalken).

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att det saknas skäl att f öreslå någon åtgärd från riksda gen för att få till stånd en översyn av reglerna om vilka personer som ska kallas till bouppteckning. Motionsyrkandet bör därför avslås.

Ändringar i namnlagen

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett motionsyrkand e om ändringar i namnlagen . Utskottet hänvisar till gällande rätt.

Motionen

I partimotio n 2015/16:49 föreslår Jonas Sjö stedt m.fl. (V) ett tillkännagivande om att regeringen bör se över namnlagen så att den blir könsneutral och således int e hindrar någon att välja vilket förnamn som han eller hon vill (yrkande 12).

Gällande rätt m.m.

Hösten 2016 antog riksdagen en ny lag om personnamn (prop. 2015/16:180, bet. 2016/17:CU4, rskr. 2016/17:31). Den nya lagen träder i kraft den 1 juli 2017.

Enligt 26 § i den nya lagen ska varje barn ges ett eller flera förnamn. En ansökan om förvärv av barnets förnamn ska göras inom tre månader från barnets födelse.

En person får enligt 27 § förvärva eller ändra förnamn genom

tillägg av ett eller flera namn

byte av ett eller flera namn

strykning av ett e ller flera namn, dock inte alla

ändring av ordningsföljden mellan två eller flera namn.

I 28 § föreskrivs att som förnamn får endast förvärvas ett namn som inte

kan väcka anstöt

kan antas leda till obehag för den som ska bära namnet, eller

av någon annan anledning är olämpligt som förnamn.

I propositionen (s. 65) an förde regeringen bl.a. följande:

När det gäller de krav som bör ställas på ett namn för att det ska få förvärvas som ett förnamn fungerar de nuvarande reglerna i stort sett bra. Kommitténs ge nomgång av praxis visar bl.a. att denna är tillåtande och har utvecklats i takt med samhället i övrigt. Det är enligt praxis t.ex. möjligt för både vuxna och barn att byta till ett s.k. könskonträrt förnamn, dvs. ett namn som av tradition förknippas med det motsatta könet. Regeringen välkomnar denna utveckling och ser med tillfredsställelse på att möjligheterna att leva i enlighet med sin köns identitet har stärkts. Som rege ringen återkommer till nedan stärks möjligheterna ytterligare genom att det hinder som i dag finns mot att byta ut samtliga förnamn tas bort. Det finns där för inte, som bl.a. RFSL Ungdom anser, något behov av ytterligare förtydliganden i detta avseende.

Re geringen anförde vidare (s. 67):

Enligt 1982 års namnlag är det möjligt att förvärva eller ändra förnamn genom att senare byta ut, lägga till eller stryka ett eller flera namn. Ett av de ur sprungliga förna mnen måste dock som regel behål las, vilket innebär att en person som t.ex. vill byta till s.k. könskonträra förnamn som huvudregel inte kan genomföra ett sådant byte beträffande alla sina namn. Det krävs vi dare särskilda skäl för att för värva förnamn mer än en gång. Detta gäller dock inte en ändring a v ett förnamns stavning, om nam nets uttal inte ändra s, eller en ändring av ordnings följden mellan förnamnen. Sådana ändringar kan göras ett obegränsat antal gånger.

De nuvarande reglern a ger individen relativt begrän sade möjligheter att förvärva nya förnamn eller ändra sina förnamn. Begränsningarna ger uttryck för den oro som tidigare fanns över att allt för stora möjligheter till namnbyten skulle missbrukas och inverka negativt på namnstabiliteten. Som regeringen framhåller i avsnitt 6.3 finns det nu skäl att se an norlunda på dessa frågor. Risken för missbruk får anses liten och d en eventuella nyttan med att be gränsa möjligheterna till flera namnbyten står inte i rimlig proportion till värdet av den ökade friheten för medborgarna. Det bör därför inte, som bl.a. Förvalt ningsrätten i Göteborg anser, finnas några spärrar mot att förvärva eller ändra förnamn. I stället bör det vara möjligt att, utan begränsningar, byta ut eller lägga till ett eller flera namn. Förnamn ska även kunna strykas.

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar att det enligt gällande praxis anses möjligt för både vuxna och barn att byta till ett s.k. könskonträrt förnamn, dvs . ett namn som av tradition för knippas med det motsatta könet . Med den nya lagen om personnamn som träder i kraft den 1 juli 2017 stärks möjligheterna att leva i enlighet med sin kö nsidentitet ytterligare genom att det hinder som i dag finns mot att byta ut samtliga förnamn tas bort. Genom de lagändringar som träder i kraft inom kort anser utskottet att motionsönskemålet får anses tillgodosett . Motionsyrkandet bör därför avslås.

Elektroniska dokument i familjerättsliga sammanhang

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett motionsyrkande om elektroniska dokument i familjerättsliga sammanhang. Utskottet hänvisar till pågående arbete.

Jämför reservation 17 (L).

Motionen

I kommittémotion 2016/17:3472 av Robert Ha nnah m.fl. (L) föreslås ett tillkännagi vande om att regeringen bör ta initiativ till att förbättra möjligheten att använda elektroniska dokument i familjerättsliga samman hang (yrkande 2). Enligt motion ärerna bör det t.ex. vara möjligt att ansöka om hinders prövning, registrera äktenskaps förord och lämna in en faderskapsbekräftelse och lik nande elektroniskt.

Pågående arbete

I budgetpropositionen för 2015 presenterade regeringen en fyraårig satsning 2015–2018 på att förstärka styrningen och samordningen av e-förvaltningen (prop. 2014/15:1 utg.omr. 22 avsnitt 5.5.1).

De n fyraåriga satsningen hålls ihop i programmet Digitalt först och dess delar:

– D igital förnyels e – styrning och digital mognad

– E tt smartare Sverige – in novativa digitala lösningar

– E n stabil bas – en digital infrastruktur.

I budgetpropositionen för 2017 aviserade regeringen åtgärder för att öka incitamenten till att digitalisera förvaltningen. Bland annat föreslås en ny finansieringsmodell för för valtningen av nationella grunddata och nat ionella digitala tjänster (prop. 2016/17:1 utg.omr. 22 avsnitt 4.5.1).

Regeringen h ar vidare gett en särskild utre dare i uppd rag att analysera och lämna för slag till effekt iv styrning av utveckling, infö rande och förvaltning av nationella digitala tjänster (di r. 2016:39). Utredningen har an tagit namn et Utredningen om effektiv styr ning av nation ella digitala tjänster i en sam verkande förvaltning (N 2016:01). För att stärka styr ningen av samarbetet och samver kan över myndighetsgränserna på det aktu ella området har utredningen genom ti ll äggsdirektiv också fått i uppdrag att analy sera hur digita liseringen i den offentliga sek torn kan stärkas genom att man inom ramen för den befintliga myndighetsstrukturen, samla r ansvaret för dessa frågor till en myndighet (dir. 2016 :97). Utredaren ska med utgångs punkt i ana lysen lämna förslag till nödvän diga författ ningsändringar och övriga åtgär der som krävs för att en myndighet så snart som möjligt ska kunna ges den aktuella upp giften. Uppdraget ska i denna del redovisas senast den 15 mars 2017.

Regeringen har också förlängt Ekonomistyr ningsverkets uppdrag att följa de statliga myndigh eternas effektivitet vid använd ningen av it-teknik och hur de tar till vara digitaliseringens möjligheter (N2016/01642/EF).

Regeringen har gett en utredare i uppdrag att kartlägga och analysera i vilken utsträckning det förekommer lagstiftning som i onödan försvårar digital utveckling och samverkan inom den offentliga förvaltningen (dir. 2016:98). Utredaren ska lämna förslag till de författningsändringar som bedöms ha störst potential at t stödja den fortsatta digitali seringen av förvaltningen. Författningsför slagen ska vara motiverade utifrån en sam mantagen bedömning, där samtliga relevanta intressen och perspektiv har beaktats och vägts mot varandra. Utredaren ska särskilt analysera sådan lagstiftning som i onödan försvårar digitalt informationsutbyte inom den offen tliga förvaltningen och genomfö randet av regeringens målsättning om att digitala tjänster, så långt det är möjligt och när det är relevant, ska vara förstahandsval vid den offentliga sektorns kontakter med medborgare, organisationer och företag. Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2018.

Utskottets ställningstagande

Utskottet ser som utgångspunkt positivt på åtgärder som syftar till att möj lig-göra användning en av digital teknik inom förvaltningen , eftersom den också kommer att påverka möjligheterna att använda digitala lösningar på familje - rättens område . Som framgår ovan pågår redan ett relativt omfattande utveck - lingsarbete med denna inriktning.

Mot denna bakgrund anser utskottet att det saknas anledning för riksdagen att ta något initiativ på om rådet. Motionsyrkandet bör därför avslås .

Reservationer

1.

Skärpt kontroll av vigselförrättare inom trossamfund, punkt 4 (SD)

av Roger Hedlund (SD) och Mikael Eskilandersson (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2015/16:3099 av Carina Herrstedt m.fl. (SD) yrkande 17.

Ställningstagande

I maj 2012 presenterade U tredningen om s tärkt skydd mot tvångsäktenskap och barnäktenskap sitt betänkande Stärkt skydd mot tvångsäktenskap och barnäktenskap (SOU 2012:35). Utredningen förslår bl.a. bättre tillsyn, skärpta krav och djupare dialog med religiösa samfund och vigselförrätt are för att stoppa tvångsäktenskap och barnäktenskap .

Vi anser att regeringen bör gå vidare med utredningens förslag och återkomma till riksdagen med ett lagförslag som innehåller skärpta krav på trossamfunden och deras vigselförrättare.

Vad som anförts ovan bör riksdagen s tälla sig bakom och tillkännage för regeringen .

2.

Formerna för ingående av äktenskap, punkt 6 (KD)

av Tuve Skånberg (KD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen delvis motion

2016/17:331 av Bengt Eliasson och Mathias Sundin (båda L).

Ställningstagande

Jag anser att det finns skäl att föreslå en helt ny juridisk ordning för samlevnad mellan två vu xna personer. Förslaget har sin grund i förhållandet att kyrka n och stat en numera är åtskilda och innebär att myndighetsutövningen i detta sammanhang bör förbehållas enbart staten. Regleringen bör ske genom att det införs en civilrättslig samlevnadsbalk. Begreppet äktenskap utmönstras från lagstiftni ngen. Enligt förslaget får par av såväl samma som olika kön gifta sig genom en registrering. Rättsverkningarna ska knytas till registreringen. Välsignelseakter i skilda former och andra ceremonier blir en fråga för kyrkor, samfund och andra sammanslutningar och självklart för parterna själva. Staten kan och bör inte ha något inflytande över hur människor väljer att manifestera sin kärlek och få den välsignad. Därmed är också religionsfriheten respekterad. Införandet av en civilrättsligt reglerad samlevnad är ett sätt att garantera att alla par som vill gifta sig behand las lika och är också en rimlig konsekvens av delningen mellan kyrka n och stat en . Den föreslagna ordningen finns i flera andra europeiska länder.

Regeringen bör snarast tillsätta en utredning som ges i uppdrag att lämna förslag som innebär att det kan införas en civilrättsligt reglerad samlevnad, förslagsvis kallad giftermålsbalk, och att begreppet äktenskap utmönstras från lagstiftningen. Utredningsuppdraget bör innefatta att religiösa samfund inte ska ha vigselrätt och att eventuella välsignelseakter varken kan eller ska regleras av statsmakten.

Vad som anförts ovan bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

3.

Erkännande av äktenskap mellan personer av samma kön, punkt 7 (V)

av Lotta Johnsson Fornarve (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2016/17:812 av Hans Linde m.fl. (V) yrkande 7.

Ställningstagande

I flera av EU:s medlemsländer är fortfarande diskrimineringen av hbt q -personer utbredd. På flera områden kan dock konkreta initiativ tas för att motverka sådan diskriminering. Till exempel bör ett samkönat äktenskap som ingåtts i ett medlemsland vara giltigt i hela Europa. Det är orimligt att ett par som ingått äktenskap i Sverige blir rättslösa om de väljer att flytta till något av de länder som i dag inte erkänner samkönade äktenskap. Regeringen bör inom EU verka för att samkönade äktenskap som ingåtts i ett medlemsland blir giltiga i hela unionen.

Vad som anförts ovan bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

4.

Betänketid vid äktenskapsskillnad, punkt 8 (M)

av Ewa Thalén Finné (M), Jessika Roswall (M), Carl-Oskar Bohlin (M) och Thomas Finnborg (M).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2016/17:3143 av Ewa Thalén Finné m.fl. (M) yrkande 6.

Ställningstagande

Bestämmelserna om äktenskapsskillnad infördes under 1970-talet. De syftade till att för enkla förfarandet vid skilsmässor . Exempelvis är det numer möjligt att få sitt äktenskap upplöst utan att behöva uppge någon särskild grund för äktenskapsskillnaden och utan något krav på särlevnad. Detta menar vi har varit nödvändiga förändringar för att modernisera äktenskapslagstiftningen. Vi anser att ytterligare modernisering ar nu är önskvärd a. Vi föreslår därför att betänketiden vid skilsmässa avskaffas när bara den ena maken begär äktenskapsskillnad och det inte finns barn under 16 år med i bilden.

Det får bli regeringens uppgift att utarbeta de lagförslag som krävs och återkomma till riksdagen.

Vad som anförts ovan bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

5.

Giftorättens omfattning vid bodelning, punkt 9 (L)

av Robert Hannah (L).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2016/17:3472 av Robert Hannah m.fl. (L) yrkande 4.

Ställningstagande

Frågan om en make har fått ett arv eller en gåva före äktenskap et s ingående beror på omst ändigheter som ingen råder över , och att vid bodelning vidhålla en strikt hälftendelning kan därför i många fall få ett stötande resultat.

Jag anser därför att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett lagförslag som innebä r att egendom som makar fått i arv eller gåva före äktenskapets ingående ska undantas från bodelning om inte makarna genom äktenskapsförord kommit överens om annat.

Vad som anförts ovan bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

6.

Stärkta rättigheter för transpersoner m.fl., punkt 13 (M)

av Ewa Thalén Finné (M), Jessika Roswall (M), Carl-Oskar Bohlin (M) och Thomas Finnborg (M).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 13 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2015/16:2703 av Ewa Thalén Finné m.fl. (M) yrkande 3 och

bifaller delvis motion

2015/16:49 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 13.

Ställningstagande

Det finns i dag inte någon tydlig reglering i lagen om hur en registrering av föräldraskap får gå till efter att en förälder har gjort en könskorrigering. Detta är en fråga som blivit ännu mer aktuell efter att steriliseringskravet vid könskorrigering togs bort. Lagen bör förtydligas så att det framgår att man får fullt erkännande av sitt juridiska könsbyte. Det finns exempel där en man stått som biologisk mor i folkbokföringen, vilket kan innebära problem i kontakt er med exempelvis skola n och sjukvård en . En reformering av lagen innebär en stärkt ställning s åväl för föräldern som för barnet. Det får bli regeringens uppgift att utarbeta de lagförslag som krävs och återkomma till riksdagen.

Vad som anförts ovan bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

7.

Stärkta rättigheter för transpersoner m.fl., punkt 13 (V)

av Lotta Johnsson Fornarve (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 13 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2015/16:49 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 13 och

bifaller delvis motion

2015/16:2703 av Ewa Thalén Finné m.fl. (M) yrkande 3.

Ställningstagande

För personer som t.ex. fått ändrad könstillhörighet är det ett problem att de inte kan få sin namnidentitet ändrad retroaktivt i vissa handlingar, t.ex. betyg och anställningsbevis. De tvingas därför att visa upp handlingar med sin gamla könsidentitet, vilket kan innebära att de hamnar i obekväma situationer och i värsta fall bemöts kränkande och diskriminerande. Vi anser att det är viktigt att skolor, högskolor och andra samhällsinstituti oner på begäran av den enskilde utfärdar nya intyg utifrån den nya könstillhörigheten. Enligt vår mening bör regeringen så fort som möjligt återkomma till riksdagen med förslag till lagstiftning eller vidta andra åtgärder för att tillgodose att en person som har bytt namnidentitet eller personnummer kan få dessa uppgifter ändrade retroaktivt.

Vad som anförts ovan bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

8.

Talerätt i mål om fastställande av faderskap, punkt 15 (SD)

av Roger Hedlund (SD) och Mikael Eskilandersson (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 15 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2015/16:2899 av Paula Bieler m.fl. (SD) yrkande 12 i denna del,

2015/16:3095 av Paula Bieler m.fl. (SD) yrkande 37 och

2016/17:2506 av Paula Bieler m.fl. (SD) yrkande 36.

Ställningstagande

Talan om fastställande av faderskap bör också kunna väckas av en man som tror sig va ra far till ett barn. Enligt vår uppfattning måste en man som tror sig vara far till ett barn kunna kräva att en undersökning görs för att ta reda på om han är barnets biologiska pappa. Dagens lagstiftning kan vara ett oöverstigligt hinder för de män s om vill ta ansvar för sina barn, där mammorna inte vill samarbeta. Detta är djupt orättvist och främjar inte jämställdhet mellan män och kvinnor. Det får bli regeringens uppgift att utarbeta de lagförslag som krävs och återkomma till riksdagen.

Vad som anförts ovan bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

9.

Föräldraskap vid assisterad befruktning, punkt 16 (M, C, V, L)

av Ewa Thalén Finné (M), Jessika Roswall (M), Carl-Oskar Bohlin (M), Ola Johansson (C), Thomas Finnborg (M), Robert Hannah (L) och Lotta Johnsson Fornarve (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 16 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2015/16:2703 av Ewa Thalén Finné m.fl. (M) yrkande 1,

2015/16:2786 av Jan Björklund m.fl. (FP) yrkande 6,

2015/16:3211 av Ola Johansson m.fl. (C) yrkande 1,

2015/16:3225 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkande 18 och

2016/17:1079 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 8 och

avslår motion

2016/17:588 av Veronica Lindholm (S).

Ställningstagande

Sedan 2005 kan kvinnor som lever i samkönade relationer få sjukvårdens hjälp med att skaffa barn genom assisterad befruktning. Den födande kvinnans part-ner av samma kön blir i dessa fall, förutsatt att hon samtyckt till behandlingen, barnets andra juridiska förälder, genom att bekräfta detta på samma sätt som en man som är sambo med en kvinna som föder barn får göra.

Om mamman är gift med en man blir han automatiskt registrerad som barnets förälder efter födseln, men om mamman i stället är gift med en kvinna måste hon gå igenom en krånglig och tidskrävande process för att få föräldra-skapet registrerat i domstol.

Utredningen Föräldraskap vid assisterad befruktning (SOU 2007:3) föreslog att föräldraskapet vid assisterad befruktning ska regleras på samma sätt för samkönade par som för olikkönade par.

Vi anser att den omotiverade särbehandling som råder i dag måste upphöra och att lagstiftningen måste bli könsneutral.

Det får bli regeringens uppgift att utarbeta de lagförslag som krävs och återkomma till riksdagen.

Vad som anförts ovan bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

10.

Adoption, punkt 17 (M)

av Ewa Thalén Finné (M), Jessika Roswall (M), Carl-Oskar Bohlin (M) och Thomas Finnborg (M).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 17 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2015/16:2482 av Cecilia Widegren m.fl. (M) yrkande 11,

2015/16:2703 av Ewa Thalén Finné m.fl. (M) yrkande 2,

2015/16:3225 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkande 19,

2016/17:3143 av Ewa Thalén Finné m.fl. (M) yrkande 14,

2016/17:3146 av Olof Lavesson m.fl. (M) yrkande 12 och

2016/17:3221 av Cecilia Widegren m.fl. (M) yrkande 23,

bifaller delvis motionerna

2015/16:1204 av Lotta Finstorp och Olof Lavesson (båda M),

2015/16:1252 av Helena Bouveng (M),

2015/16:2313 av Pia Hallström (M),

2015/16:2668 av Cecilia Widegren (M),

2016/17:745 av Boriana Åberg (M),

2016/17:1120 av Helena Bouveng (M),

2016/17:2100 av Maria Stockhaus (M),

2016/17:2252 av Thomas Finnborg (M) och

2016/17:3112 av Cecilia Widegren (M) samt

avslår motionerna

2015/16:1231 av Jenny Petersson (M) yrkandena 1 och 2,

2015/16:3095 av Paula Bieler m.fl. (SD) yrkande 42,

2016/17:868 av Johan Büser (S) yrkande 1,

2016/17:2372 av Mikael Eskilandersson och Roger Hedlund (båda SD) yrkande 6 och

2016/17:2506 av Paula Bieler m.fl. (SD) yrkande 41.

Ställningstagande

Vid vuxenadoptioner gäller i dag samma regler som vid adoption av minder - åriga. Det är enligt vår uppfattning inte rimligt. Vuxenadoption kan exempelvis ske när ett barn vuxit upp med fosterföräldrar och efter att ha fyllt 18 år vill bli adopterad av dessa , och det inte längre finns någon naturlig kontakt med de biologiska föräldrarna. Med tanke på att dagens lagstiftning fortfarande inte korrelerar med verkligheten behöver föräldrabalken moderniseras och uppdateras till att tydligt skilja på adoption av barn och adoption av vuxna. Det får bli regeringens uppgift att utarbeta de lagförslag som krävs och återkomma till riksdagen.

Vad som anförts ovan bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

11.

Adoption, punkt 17 (SD)

av Roger Hedlund (SD) och Mikael Eskilandersson (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 17 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2015/16:3095 av Paula Bieler m.fl. (SD) yrkande 42,

2016/17:2372 av Mikael Eskilandersson och Roger Hedlund (båda SD) yrkande 6 och

2016/17:2506 av Paula Bieler m.fl. (SD) yrkande 41 och

avslår motionerna

2015/16:1204 av Lotta Finstorp och Olof Lavesson (båda M),

2015/16:1231 av Jenny Petersson (M) yrkandena 1 och 2,

2015/16:1252 av Helena Bouveng (M),

2015/16:2313 av Pia Hallström (M),

2015/16:2482 av Cecilia Widegren m.fl. (M) yrkande 11,

2015/16:2668 av Cecilia Widegren (M),

2015/16:2703 av Ewa Thalén Finné m.fl. (M) yrkande 2,

2015/16:3225 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkande 19,

2016/17:745 av Boriana Åberg (M),

2016/17:868 av Johan Büser (S) yrkande 1,

2016/17:1120 av Helena Bouveng (M),

2016/17:2100 av Maria Stockhaus (M),

2016/17:2252 av Thomas Finnborg (M),

2016/17:3112 av Cecilia Widegren (M),

2016/17:3143 av Ewa Thalén Finné m.fl. (M) yrkande 14,

2016/17:3146 av Olof Lavesson m.fl. (M) yrkande 12 och

2016/17:3221 av Cecilia Widegren m.fl. (M) yrkande 23.

Ställningstagande

I de fall familjehemsföräldrarna efter en längre tid ö nskar adoptera barnet finns för närvarande ett mycket allvarligt hinder. Vårdnadshavarna måste, oavsett hur olämpliga de är som föräldrar, ge sitt samtycke. Ser man till ex empelvis vårt grannland Norge finns i dag möjligheten för familjehemsföräldrar att adoptera ett barn trots att vårdnadshavarna inte ger sitt samtycke till detta. Bland annat ska barnets föräldrar ha bedömts sakna förmåga att g e barnet den omsorg som behövs , och barnet ska ha en sådan anknytning till familjehemsföräldrarna att det tar skada av en separation. Familjehemsföräldrarna ska även ha visat sig vara lämpliga att uppfostra barnet som sitt eget. Vår uppfattning är att det svenska systemet bör utformas med det norska som förebild. Det får bli regeringens uppgift att utarbeta de lagförslag som krävs och återkomma till riksdagen.

Vad som anförts ovan bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

12.

Automatisk gemensam vårdnad för ogifta föräldrar, punkt 19 (SD)

av Roger Hedlund (SD) och Mikael Eskilandersson (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 19 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2015/16:2899 av Paula Bieler m.fl. (SD) yrkande 12 i denna del,

2015/16:3095 av Paula Bieler m.fl. (SD) yrkande 38,

2016/17:2372 av Mikael Eskilandersson och Roger Hedlund (båda SD) yrkande 3 och

2016/17:2506 av Paula Bieler m.fl. (SD) yrkande 37 och

bifaller delvis motionerna

2015/16:931 av Rickard Nordin (C),

2015/16:2638 av Fredrik Schulte m.fl. (M) i denna del och

2016/17:354 av Rickard Nordin (C).

Ställningstagande

Att barn ska ha rätt till båda sina föräldrar borde vara en självklarhet. Fadern är en viktig person , och hans närvaro bör alltid eftersträvas, särskilt med tanke på det stora antal barn som växer upp med enbart modern.

Trots arbetet med jämlikhet i familjen kvarstår mammans rätt att ensam avgöra om pappan till det gemensamma barnet ska få del i vårdnaden. Det ta innebär att fäder är helt ut lämnade till moderns godtycke om de ska få finnas i barnets liv eller inte, redan från födseln.

Enligt vår mening är detta inte en tillfreds s tällande ordning. Vi anser därför att lagen behöver ändras så att ogifta föräldrar automatiskt få r gemensam vårdnad vid födseln. Det får bli regeringens uppgift att utarbeta de lagförslag som krävs och återkomma till riksdagen.

Vad som anförts ovan bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

13.

Könsneutrala författningar, punkt 21 (V)

av Lotta Johnsson Fornarve (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 21 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2015/16:49 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 9.

Ställningstagande

Dagens familjerättsliga lagstiftning utgår i mångt och mycket från heteronormativa föreställningar om hur en familj ser ut och innehåller många bestämmelser och antaganden kopplade till kön och sexualitet. Dessutom är många bestämmelser specifikt kopplade till modern (som alltid förutsätts vara en kvinna) och moderskapet respektive fadern (som alltid förutsätts vara en man) och faderskapet. Mot bakgrund av den rättsliga och samhälleliga utvecklingen framstår det som omotiverat att upprätthålla och behålla den nuvarande heteronormativa och könsstereotypa lagstiftning en , som dessutom blir allt svårare att tillämpa på ett rättssäkert och bra sätt.

Jag anser därför att alla författningar som innehåller begreppen mor och far bör ändras på så sätt att mor och far byts ut mot ordet förälder. Lagstiftningen måste, enligt min mening, utgå från könsneutralitet och således ta fasta på att föräldrar numera kan bestå av två mammor eller två pappor. Begreppet förälder blir därigenom mer informativt och lättbegripligt för lagrummens adressater. Det får bli regeringens uppgift att utarbeta de lagförslag som krävs och återkomma till riksdagen.

Vad som anförts ovan bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

14.

Gode män för ensamkommande barn, punkt 25 (C)

av Ola Johansson (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 25 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2016/17:2973 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkande 31 och

avslår motionerna

2015/16:2567 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkande 11,

2016/17:2650 av Eva Lohman och Ann-Britt Åsebol (båda M) och

2016/17:3302 av Aron Modig m.fl. (KD) yrkande 18.

Ställningstagande

M ed en mycket kraftig ökning av ensamkommande barn är behovet av gode män större än någonsin. Men d et är svårt att rekrytera gode män , och i vissa kommuner finns det inte tillräckligt många personer som är villiga att ställa upp. Av samma skäl finns det i dag personer som har godmanskapet som enda sysselsättning, och kan hantera ett mycket stort antal barn. Ofta st fungerar det bra, men både krav och vägledning brister ibland . I stället borde de ensamkommande barnen få en professionell företrädare med specialkompetens utsedd. Den personen ska sedan följa barnet fram till Migrationsverkets beslut. Sveriges K ommuner och Landsting ( SKL ) konstaterar att ett liknande system används i Nederländerna, där en socionom med rätt utbildning kan ta hand om ett tjugotal barn och rutinerna är inarbetade. Det finns även goda erfarenheter av mer professionaliserade system från Norge och Finland. Det skulle innebära ett mer modernt system som ger det enskilda barnet den hjälp det behöver på ett mer rättssäkert sätt.

Det får bli regeringens uppgift att utarbeta de lagförslag som krävs och återkomma till riksdagen.

Vad som anförts ovan bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

15.

Gode män för ensamkommande barn, punkt 25 (KD)

av Tuve Skånberg (KD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 25 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2015/16:2567 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkande 11 och

2016/17:3302 av Aron Modig m.fl. (KD) yrkande 18 och

avslår motionerna

2016/17:2650 av Eva Lohman och Ann-Britt Åsebol (båda M) och

2016/17:2973 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkande 31.

Ställningstagande

När ensamkommande barn och unga anländer till Sverige saknar de per definition familj, men också i de allra flesta fall vänner och annat kontaktnät som kan ge den värme och det stöd som är så viktigt att man får när man kommer ensam till ett nytt land. Jag anser att det är särskilt viktigt att dessa barn snabbt får ett säkert boende och en god man.

I dag tar det alltför lång tid från det att den minderårige anländer till att en god man förordnas. Orsaken till detta är huvudsakligen briste n på gode män. Jag vill att alla ensamkommande barn ska vara garanterade en god man inom 24 timmar efter ankomst.

Det får bli regeringens uppgift att utarbeta de lagförslag som krävs och återkomma till riksdagen.

Vad som anförts ovan bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

16.

Registrering av testamenten, punkt 31 (SD, L, KD)

av Tuve Skånberg (KD), Roger Hedlund (SD), Mikael Eskilandersson (SD) och Robert Hannah (L).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 31 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2015/16:381 av Robert Hannah och Fredrik Malm (båda FP),

2015/16:2046 av Sara-Lena Bjälkö och Mikael Eskilandersson (båda SD),

2015/16:3095 av Paula Bieler m.fl. (SD) yrkande 50,

2016/17:2018 av Robert Hannah m.fl. (L),

2016/17:2372 av Mikael Eskilandersson och Roger Hedlund (båda SD) yrkande 10,

2016/17:2506 av Paula Bieler m.fl. (SD) yrkande 49,

2016/17:3347 av Caroline Szyber m.fl. (KD) yrkande 49 och

2016/17:3472 av Robert Hannah m.fl. (L) yrkande 5 och

bifaller delvis motionerna

2015/16:590 av Emanuel Öz (S) yrkandena 1 och 2,

2015/16:1760 av Gunilla Nordgren (M) och

2016/17:1527 av Gunilla Nordgren (M).

Ställningstagande

Det förekommer att ett testamente upprättats men att testamentet inte kan återfinnas efter testatorns död. Det händer alltså att testamenten kommer bort – medvetet eller omedvetet. I vilken utsträckning detta sker vet vi av naturliga skäl inte.

Ä ktenskapsförord kan registreras hos en myndighet. Motsvarande möjlighet för testamenten saknas emellert id.

Skatteverket har utarbetat ett förslag som innehåller en möjlighet att registrera testamenten i ett officiellt testamentsregister. V i anser att regeringen snarast bör återkomma till riksdagen med ett lagförslag som ligger i linje med vad Skatteverket har föres lagit.

Vad som anförts ovan bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

17.

Elektroniska dokument i familjerättsliga sammanhang, punkt 34 (L)

av Robert Hannah (L).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 34 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2016/17:3472 av Robert Hannah m.fl. (L) yrkande 2.

Ställningstagande

I många familjerättsliga sammanhang är det fortfarande inte möj ligt att upprätta handlingar, skicka in ansökningar eller signera myndighetsdo kument elektroniskt. Det är enligt min mening otillfredsställande att ett föråldrat regelverk gör att digitaliseringens möjligheter inte tas till vara fullt ut. Digital registrering är snabbare, billigare och miljövänligare och ökar säkerheteten i handläggningen.

Jag anser att det är självklart att ansökan om hindersprövning, registrering av äktenskapsförord, ingivand e av faderskapsbekräftelse, upprättande av framtidsfullmakt och andra liknande familjerättsliga dokumen t som huvudregel ska kunna skickas in elektroniskt. Vad gäller de dokument som kräver bevittning behövs särskilda lösningar för att säkerställa en fullgod elektronisk bevittning, men det torde vara fullt möjligt att hitta rättssäkra tekniska lösningar för detta. Registrering av testamenten i det frivilliga testamentsregist er som även förespråkas i denna motion ska givetvis kunna ske elektroniskt.

Även i fortsättningen ska det i alla sammanhang vara möjligt att upprätta dokument och göra ansökningar på papper. Det är dock viktigt att lagstiftaren markerar att digitalt är huvudregeln och att myndigheterna bör inrikta sitt arbete på att möjliggöra detta.

Jag anser att regeringen nu bör ta initiativ till en genomgrip ande översyn för att anpassa det familjer ättsliga regelverket till digitala lösningar.

Vad som anförts ovan bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

Särskilt yttrande

Erkännande av äktenskap mellan personer av samma kön, punkt 7 (L)

Robert Hannah (L) anför:

Jag anser att det på flera områden finns konkreta initiativ som skulle kunna tas av regeringen för att motverka diskrimineringen av hbtq-personer i nom EU. T ill exempel borde ett samkönat äktenskap eller partnerskap ingånget i ett medlemsland vara giltigt i nom hela EU. Det är orimligt att ett par som ingått äktenskap i Sverige skulle bli rättslösa ifall de valde att flytta till något av de länder som i dag inte erkänner samkönade äktenskap. Jag anser således att Sverige bör verka för att samkönade äktenskap ingångna i ett medlemsland s ka vara giltiga i hela unionen. Eftersom likabehandling är en fråga som reger - ingen driver i förhandlingarna inom EU har jag slutligen bestämt mig för att inte lämna någon reservation, men jag avser att noga följa frågan och återkomma om det finns skäl för det.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden 2015/16

2015/16:49 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V):

9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör göras en översyn av den familjerättsliga lagstiftningen i syfte att den ska bli både materiellt och språkligt könsneutral och tillkännager detta för regeringen.

12. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att namnlagen bör ändras så att den blir könsneutral och inte uppställer hinder för personer som är under 18 år att byta namn, och riksdagen tillkännager detta för regeringen.

13. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att viktiga handlingar såsom betyg, studieintyg och anställningsbevis bör kunna ändras retroaktivt vid ett namnbyte och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:54 av Lotta Johnsson Fornarve m.fl. (V):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör utredas hur en legal uppdelning av den gode mannens förordnande i personliga och ekonomiska angelägenheter skulle kunna se ut och tillkännager detta för regeringen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag som innebär att alla ställföreträdare ska genomgå en obligatorisk basutbildning och att överförmyndaren ska ansvara för att gode män och förvaltare i övrigt erbjuds den utbildning som behövs för att utföra sina uppdrag, och riksdagen tillkännager detta för regeringen.

3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör utredas om det ska införas ett rent kommunalt ansvar för gode män och förvaltare inom den egna organisationen och tillkännager detta för regeringen.

4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör införas ett kommunalt solidariskt skadeståndsansvar för förmögenhetsbrott som en ställföreträdare vållat huvudmannen inom ramen för sitt uppdrag och tillkännager detta för regeringen.

5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag på hur utbildning för överförmyndare och överförmyndarnämnder ska organiseras för att säkerställa en högre kompetensnivå hos dessa och tillkännager detta för regeringen.

6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen omgående bör ta initiativ till att samordna och följa upp länsstyrelsernas tillsyn av överförmyndare och återkomma till riksdagen med förslag på vilken myndighet som ska ansvara för detta, och riksdagen tillkännager detta för regeringen.

2015/16:381 av Robert Hannah och Fredrik Malm (båda FP):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrätta ett frivilligt testamentsregister hos Skatteverket och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:385 av Barbro Westerholm och Christina Örnebjär (båda FP):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om tillsättning av en bred statlig utredning om familjejuridiken och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:509 av Emma Carlsson Löfdahl (FP):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om möjligheten att göra en översyn av reglerna vid förhindrande/försvårande av umgänge och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:550 av Robert Hannah m.fl. (FP):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utländska barnäktenskap, tvångsäktenskap och s.k. fullmaktsäktenskap aldrig ska kunna erkännas i Sverige och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:590 av Emanuel Öz (S):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över behovet av ett testamentsregister hos Skatteverket och tillkännager detta för regeringen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det ska vara obligatoriskt att registrera testamenten hos Skatteverket för att testamenten ska vara civilrättsligt giltiga och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:723 av Jan Lindholm (MP):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av bättre skydd för enskilda med god man och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:795 av Boriana Åberg (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om avskaffande av laglotten och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:848 av Alexandra Völker (S):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten till fler än två juridiska föräldrar och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:863 av Penilla Gunther (KD):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det behövs fler gode män och att de bör erbjudas en kostnadsfri och jämlik utbildning och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:909 av Betty Malmberg (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ärvdabalken bör ändras så att testators yttersta vilja ges ökad tyngd och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:923 av Rickard Nordin (C):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förändra arvsrätten för barn i samboskap och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:931 av Rickard Nordin (C):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att faderskap ska berättiga till vårdnad om inte annat beslutats i domstol och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:1030 av Eva-Lena Jansson (S):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om särskilt biträde för barn i svåra vårdnadstvister och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:1038 av Edward Riedl (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att se över möjligheten att inrätta ett personligt ombud för barn vid rättsprocesser där de berörs och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:1093 av Anti Avsan (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förbättrade vårdnadsregler och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:1145 av Annika Hirvonen och Stina Bergström (båda MP):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att barn ska kunna ha fler än två juridiska vårdnadshavare och tillkännager detta för regeringen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om barns rätt till umgänge med alla sina föräldrar och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:1173 av Eva Lohman och Saila Quicklund (båda M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en ytterligare översyn av direktiv och regler för gode mäns uppdrag och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:1204 av Lotta Finstorp och Olof Lavesson (båda M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om adoptioner av familjehemsplacerade barn och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:1211 av Said Abdu (FP):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att låta intjänad inkomst- och premiepension ingå i giftorättsgodset och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:1224 av Katarina Brännström (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om mor- och farföräldrars rätt till umgänge med sina barnbarn och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:1231 av Jenny Petersson (M):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att sänka åldersgränsen för att få adoptera till 18 år och tillkännager detta för regeringen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att även sambos ska ges möjlighet att adoptera och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:1252 av Helena Bouveng (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om adoptioner och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:1661 av Erik Bengtzboe (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av barns rätt att testamentera sin kvarlåtenskap och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:1760 av Gunilla Nordgren (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra ändringar i lagstiftningen och ge möjlighet att få testamentet registrerat och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:2046 av Sara-Lena Bjälkö och Mikael Eskilandersson (båda SD):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett frivilligt register för testamente och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:2050 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD):

6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skärpa kontrollerna av gode män och förvaltare och tillkännager detta för regeringen.

7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om utbildning av förvaltare och gode män och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:2088 av Erik Bengtzboe och Carl-Oskar Bohlin (båda M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av ärvdabalken och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:2098 av Erik Bengtzboe och Ida Drougge (båda M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillåta fler vårdnadshavare för barn och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:2159 av Catharina Bråkenhielm m.fl. (S):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av den lag som gäller särkullbarns arvsrätt och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:2160 av Lawen Redar (S):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en översyn av lagstiftningen gällande gode män och förvaltare och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:2313 av Pia Hallström (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att adoptera svenska medborgare och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:2324 av Pia Hallström och Ellen Juntti (båda M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att se över ett införande av obligatorisk prövning av vårdnaden i de fall där en vårdnadshavare har dödat den andra vårdnadshavaren och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:2359 av Annika Qarlsson och Ulrika Carlsson i Skövde (båda C):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en barnbalk som är likställd föräldrabalken och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:2378 av Solveig Zander (C):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en tydligare statlig styrning av överförmyndarverksamheten för att skydda de svagaste i samhället och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:2400 av Solveig Zander m.fl. (C):

19. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en översyn av kvaliteten i gode mäns uppdrag bör genomföras och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:2473 av Gunilla Nordgren och Saila Quicklund (båda M):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en lagändring i föräldrabalken i vad som avser rätten att få vara vårdnadshavare och tillkännager detta för regeringen.

2. Riksdagen ställer sig bakom vad som anförs i motionen om att öka barnperspektivet i 2006 års vårdnadsreform och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:2482 av Cecilia Widegren m.fl. (M):

11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att möjliggöra fler nationella adoptioner och ta fram en hållbar strategi och tillkännager detta för regeringen.

26. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att under denna mandatperiod göra en översyn i syfte att stärka skyddet mot umgängessabotage och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:2484 av Cecilia Widegren m.fl. (M):

10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kvalitetssäkring och kontroller av gode män och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:2538 av Kenneth G Forslund (S):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga behovet av skärpningar av reglerna för gode män och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:2562 av Finn Bengtsson och Sofia Fölster (båda M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av regelverket för gode män och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:2567 av Roland Utbult m.fl. (KD):

11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ensamkommande flyktingbarn ska få en god man inom 24 timmar och tillkännager detta för regeringen.

12. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en nationell kampanj för att rekrytera gode män och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:2568 av Emma Henriksson m.fl. (KD):

78. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att barnens rättigheter i vårdnadstvister ska stärkas genom rätten till ett juridiskt ombud och tillkännager detta för regeringen.

79. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bekräftelse av faderskapet ska kunna ske för ogifta som är överens om det, på samma sätt som i dag, men redan under graviditeten och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:2569 av Andreas Carlson m.fl. (KD):

31. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att barnens rättigheter i vårdnadstvister ska stärkas och tillkännager detta för regeringen.

32. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bekräftelse av faderskapet ska kunna ske för ogifta som är överens om det på samma sätt som i dag, men redan under graviditeten, och riksdagen tillkännager detta för regeringen.

2015/16:2638 av Fredrik Schulte m.fl. (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga en översyn av reglerna för vårdnad och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:2668 av Cecilia Widegren (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över regelverket för inhemska adoptioner omgående och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:2703 av Ewa Thalén Finné m.fl. (M):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om föräldrapresumtion och tillkännager detta för regeringen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om modernare adoptionsregler och tillkännager detta för regeringen.

3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om registrering av föräldraskap och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:2780 av Emma Henriksson m.fl. (KD, M, C, FP):

3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att under denna mandatperiod göra en översyn i syfte att stärka skyddet mot umgängessabotage och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:2786 av Jan Björklund m.fl. (FP):

6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om könsneutral familjelagstiftning och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:2899 av Paula Bieler m.fl. (SD):

12. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om jämställd juridisk ställning mellan mödrar och fäder och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:2910 av Hanna Wigh (SD):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning för att utreda effekterna av att ersätta dagens åldersgränssystem som baseras på födelsedag med ett system som grundas på födelseår för ett rättvisare samhälle och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:3066 av Mikael Jansson och Robert Stenkvist (båda SD):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förslag till åtgärder för en förenklad bouppteckningsprocedur och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:3095 av Paula Bieler m.fl. (SD):

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över föräldrabalken i syfte att möjliggöra tidigare fastställande av faderskap och tillkännager detta för regeringen.

3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör fastställas som rutin inom mödravården att inleda processen om fastställande av faderskap i de fall föräldrarna ger sitt medgivande, och riksdagen tillkännager detta för regeringen.

37. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en lagstadgad rätt för en man som anser sig vara far till ett barn att kräva faderskapstest efter födseln och tillkännager detta för regeringen.

38. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en känd fader till barnet per automatik ska tillerkännas gemensam vårdnad, och riksdagen tillkännager detta för regeringen.

40. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tvister kring vårdnad i första hand ska lösas genom medling, där målet är att föräldrarna enas kring en samförståndslösning, och riksdagen tillkännager detta för regeringen.

41. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda barnperspektivet i rättsväsendet och anser att delad vårdnad ska vara norm och tillkännager detta för regeringen.

42. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra en utredning av nuvarande regelverk med syfte att möjliggöra för adoption mot vårdnadshavarens vilja i de fall särskilda förutsättningar råder och tillkännager detta för regeringen.

50. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om införandet av ett frivilligt testamentsregister och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:3099 av Carina Herrstedt m.fl. (SD):

17. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ökade krav på trossamfund och vigselförrättare att visa nolltolerans mot äktenskap under tvång och barnäktenskap och tillkännager detta för regeringen.

18. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om krav på att utländska äktenskap ska ha förrättats på sätt som motsvarar den svenska lagstiftningen för att erkännas av den svenska staten och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:3211 av Ola Johansson m.fl. (C):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ett samkönat kvinnligt par som fått hjälp med inseminering på svenskt sjukhus ska kunna få föräldraskapet fastställt under graviditeten och tillkännager detta för regeringen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en översyn bör göras av möjligheten för barn att behålla kontakten med en varaktig social förälder och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:3225 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M):

18. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om föräldrapresumtion och tillkännager detta för regeringen.

19. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om modernare adoptionsregler och tillkännager detta för regeringen.

Motioner från allmänna motionstiden 2016/17

2016/17:107 av Annika Hirvonen Falk och Stina Bergström (båda MP):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att barn ska kunna ha fler än två juridiska vårdnadshavare och tillkännager detta för regeringen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om barns rätt till umgänge med alla sina föräldrar och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:331 av Bengt Eliasson och Mathias Sundin (båda L):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att äktenskapsbalken bör ändras så att äktenskap enbart kan ingås i civilrättslig ordning och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:334 av Christina Örnebjär (L):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en utredning för genomgång och översyn av det framtida systemet för gode män, förvaltare och förmyndare med särskilt fokus på en lösning för ensamkommande flyktingbarn och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:352 av Rickard Nordin (C):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förändra arvsrätten för barn i samboskap och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:354 av Rickard Nordin (C):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att faderskap ska berättiga till vårdnad om inte annat beslutats i domstol och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:588 av Veronica Lindholm (S):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den kvinna som är moderns registrerade partner eller maka automatiskt ska anses vara barnets förälder och att en bestämmelse om föräldraskap för moderns partner eller maka (föräldraskapspresumtion) motsvarande den nuvarande faderskapspresumtionen ska införas, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2016/17:650 av Barbro Westerholm (L):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om barns rätt till umgänge med sina mor- och farföräldrar och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:695 av Amir Adan (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna för undantag för personer som kommer i kläm på grund av att svenska myndigheter inte godkänner vissa länders handlingars bevisvärde vid dödförklaringar och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:745 av Boriana Åberg (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om adoption av vuxna och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:812 av Hans Linde m.fl. (V):

7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska verka för att samkönade äktenskap ingångna i ett medlemsland ska vara giltiga i hela unionen och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:868 av Johan Büser (S):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör se över möjligheterna att förbättra stjärnfamiljers möjligheter till adoption och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:898 av Elin Lundgren (S):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att förkorta bodelningsprocesserna och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:1038 av Ida Karkiainen m.fl. (S):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att införa undantag från 9 kap. 1 § föräldrabalken så att barn i samband med omhändertagande ges rätt till egendom i form av mindre gåvor, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2016/17:1078 av Jan Björklund m.fl. (L):

10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en person under 18 år aldrig ska kunna räknas som gift enligt svensk rätt och tillkännager detta för regeringen.

11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om erkännande av tvångsäktenskap och fullmaktsäktenskap och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:1079 av Jan Björklund m.fl. (L):

8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om könsneutral familjelagstiftning och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:1115 av Anette Åkesson (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utöka möjligheten för personer som uppfyller kraven att få ett tillfälligt förordnande som vigselförrättare vid enstaka tillfälle, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2016/17:1120 av Helena Bouveng (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om adoptioner och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:1159 av Catharina Bråkenhielm (S):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ökat stöd till den ekonomiskt svage vid skilsmässa och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:1184 av Helena Bouveng (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en snabbare och effektivare bodelning och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:1218 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att möjliggöra för borgerliga vigselförrättare att få sitt förordnande prövat för vigsel i våra grannländer och tillkännager detta för regeringen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vid behov se över lagen för att modernisera den för att ge möjlighet att vara borgerlig vigselförrättare för svenska brudpar i grannländer och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:1352 av Hanna Wigh (SD):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning för att utreda effekterna av att ersätta dagens åldersgränssystem som baseras på födelsedag med ett system som grundas på födelseår för ett rättvisare samhälle och tillkännager detta för regeringen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ändra dagens system för åldersgränser till att gälla födelseår och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:1360 av Alexandra Anstrell och Lotta Olsson (båda M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra en översyn av gällande civilrättslig lagstiftning i syfte att barnäktenskap inte ska vara giltiga i Sverige och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:1527 av Gunilla Nordgren (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra ändringar i lagstiftningen och ge människor möjlighet att kunna få sitt testamente registrerat, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2016/17:1530 av Gunilla Nordgren (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över och förändra reglerna i föräldrabalken vad avser rätten att få vara vårdnadshavare och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:1643 av Kerstin Nilsson och Ann-Christin Ahlberg (båda S):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överförmyndarnas egna möjligheter till kontroll och lämplighetsgranskning av gode män och förvaltare bör genomgå en översyn och tillkännager detta för regeringen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det behövs en bättre samordning och kontroll mellan kommunerna samt ett centralt register där kommunerna kan hämta information och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:1660 av Eva Lindh m.fl. (S):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra en översyn av struktur, lagar och regler kring godmanskap och förvaltare och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:1668 av Ann-Christin Ahlberg och Kerstin Nilsson (båda S):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över antalet klienter en god man max bör ha och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:1711 av Fredrik Lundh Sammeli och Helén Pettersson i Umeå (båda S):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att rutinerna för fastställande av faderskap bör förenklas och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:1722 av Said Abdu (L):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att låta intjänad inkomst- och premiepension ingå i giftorättsgodset och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:1787 av Fredrik Schulte (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inga äktenskap ingångna med eller mellan minderåriga bör erkännas av svensk lag och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:1829 av Robert Hannah m.fl. (L):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utländska barnäktenskap, tvångsäktenskap och s.k. fullmaktsäktenskap aldrig ska kunna erkännas i Sverige och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:1964 av Hans Rothenberg (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lagstiftningen kring arvsrätten bör ses över och uppdateras till för samtiden relevanta förutsättningar och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:2018 av Robert Hannah m.fl. (L):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrätta ett frivilligt testamentsregister hos Skatteverket och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:2034 av Kerstin Lundgren (C):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att uppdra till regeringen att förutsättningslöst se över systemet med gode män och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:2100 av Maria Stockhaus (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att underlätta inhemska adoptioner och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:2221 av Phia Andersson och Ann-Christin Ahlberg (båda S):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att säkra barns rätt till umgänge med mor- och farföräldrar och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:2252 av Thomas Finnborg (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om inhemska adoptioner av familjehemsplacerade barn och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:2255 av Markus Wiechel och Jennie Åfeldt (båda SD):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ändra lagen om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmyndarskap och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:2345 av Carina Herrstedt m.fl. (SD):

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att sätta stopp för alla barnäktenskap på svensk mark och tillkännager detta för regeringen.

3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att äktenskap som ingåtts genom ombud, där båda makarna inte varit fysiskt närvarande vid vigseln, ska förklaras ogiltiga i vårt land och tillkännager detta för regeringen.

4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Skatteverket inte bör få registrera äktenskap som ingåtts utanför EU om inte Migrationsverket eller länsstyrelsen först godkänt äktenskapet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta bort möjligheten till dispens för äktenskap där barn är under 18 år och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:2371 av Mikael Eskilandersson och Roger Hedlund (båda SD):

6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skärpa kontrollerna av gode män och förvaltare och tillkännager detta för regeringen.

7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om utbildning av förvaltare och gode män och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:2372 av Mikael Eskilandersson och Roger Hedlund (båda SD):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över föräldrabalken i syfte att möjliggöra tidigare fastställande av faderskap och tillkännager detta för regeringen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör fastställas som rutin inom mödravården att inleda processen för fastställande av faderskap i de fall föräldrarna ger sitt medgivande, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en känd fader till barnet per automatik ska tillerkännas gemensam vårdnad och tillkännager detta för regeringen.

4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tvister kring vårdnad i första hand ska lösas genom medling, där målet är att föräldrarna enas kring en samförståndslösning, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda barnperspektivet i rättsväsendet och om att delad vårdnad ska vara norm och tillkännager detta för regeringen.

6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra en utredning av nuvarande regelverk med syfte att möjliggöra för adoption mot vårdnadshavarens vilja i de fall särskilda förutsättningar råder och tillkännager detta för regeringen.

10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om införandet av ett frivilligt testamentsregister och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:2506 av Paula Bieler m.fl. (SD):

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över föräldrabalken i syfte att möjliggöra tidigare fastställande av faderskap och tillkännager detta för regeringen.

3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör fastställas som rutin inom mödravården att inleda processen för fastställande av faderskap i de fall föräldrarna ger sitt medgivande, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

36. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en lagstadgad rätt för en man som anser sig vara far till ett barn att kräva faderskapstest efter födseln och tillkännager detta för regeringen.

37. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en känd fader till barnet per automatik ska tillerkännas gemensam vårdnad och tillkännager detta för regeringen.

39. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tvister kring vårdnad i första hand ska lösas genom medling, där målet är att föräldrarna enas kring en samförståndslösning, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

40. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda barnperspektivet i rättsväsendet och om att delad vårdnad ska vara norm och tillkännager detta för regeringen.

41. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra en utredning av nuvarande regelverk med syfte att möjliggöra för adoption mot vårdnadshavarens vilja i de fall särskilda förutsättningar råder och tillkännager detta för regeringen.

49. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om införandet av ett frivilligt testamentsregister och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:2650 av Eva Lohman och Ann-Britt Åsebol (båda M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av föräldrabalken (1949:381) och lagen (2005:429) om god man för ensamkommande barn för att trygga rättssäkerheten och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:2680 av Gunilla Nordgren och Saila Quicklund (båda M):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om lagändring i föräldrabalken i vad som avser rätten att få vara vårdnadshavare och tillkännager detta för regeringen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka barnperspektivet i 2006 års vårdnadsreform och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:2704 av Kenneth G Forslund och Adnan Dibrani (båda S):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga behovet av skärpningar av reglerna för gode män och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:2757 av Jonas Gunnarsson (S):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en ny lagstiftning rörande rätten till och regleringen av de olika ställföreträdarinstituten god man och förvaltare som svarar mot dagens krav, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2016/17:2799 av Anders Österberg m.fl. (S):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga möjligheten att verka för att barn som är inblandade i en vårdnadstvist får rätt till ett målsägandebiträde som vid olika typer av domstolsförhandlingar och förberedelser därtill tillvaratar barnets intressen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2016/17:2852 av Tuve Skånberg (KD):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vårdnaden om barn som mist sina föräldrar normalt ska ges till någon i barnets familje- och släktkrets och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:2971 av Solveig Zander m.fl. (C):

31. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att göra en översyn av kvaliteten i gode mäns uppdrag och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:2973 av Johanna Jönsson m.fl. (C):

31. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda en professionalisering av gode män och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:3078 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M):

28. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förtydliga lagstiftningen i syfte att månggifte inte ska accepteras och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:3112 av Cecilia Widegren (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att omgående se över regelverket för inhemska adoptioner och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:3143 av Ewa Thalén Finné m.fl. (M):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om utbildning av gode män och tillkännager detta för regeringen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om skärpt tillsyn av gode män och tillkännager detta för regeringen.

3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om offentligt register och tillkännager detta för regeringen.

4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om nationellt blankettsystem och tillkännager detta för regeringen.

5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om it-system för enhetlig redovisning för gode män och tillkännager detta för regeringen.

6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om betänketid vid skilsmässa och tillkännager detta för regeringen.

12. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om tvångsäktenskap och barnäktenskap och tillkännager detta för regeringen.

13. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en mer restriktiv lagstiftning vad gäller erkännande av äktenskap så att månggifte inte tillåts i landet och tillkännager detta för regeringen.

14. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om adoption och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:3146 av Olof Lavesson m.fl. (M):

12. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om adoption och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:3182 av Penilla Gunther (KD):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en utredning behöver tillsättas för att utforma en ny lagstiftning som på ett rättssäkert sätt ger överförmyndare och gode män bättre förutsättningar att svara mot dagens behov och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:3221 av Cecilia Widegren m.fl. (M):

23. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över föreskrifterna gällande föräldrars ålder vid ansökan om adoption och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:3302 av Aron Modig m.fl. (KD):

18. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ensamkommande flyktingbarn ska få en god man inom 24 timmar och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:3304 av Andreas Carlson m.fl. (KD):

44. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att barnens rättigheter i vårdnadstvister ska stärkas och tillkännager detta för regeringen.

45. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bekräftelse av faderskapet ska kunna ske för ogifta som är överens om det på samma sätt som i dag, men redan under graviditeten, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2016/17:3305 av Emma Henriksson m.fl. (KD):

85. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att barnens rättigheter i vårdnadstvister ska stärkas genom rätten till ett juridiskt ombud och tillkännager detta för regeringen.

86. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bekräftelse av faderskapet ska kunna ske för ogifta som är överens om det, på samma sätt som i dag men redan under graviditeten, och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:3347 av Caroline Szyber m.fl. (KD):

48. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över reglerna för gode män och tillkännager detta för regeringen.

49. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att uppdra åt Skatteverket att inrätta ett testamentsregister och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:3472 av Robert Hannah m.fl. (L):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av överförmyndar-, godmans- och förvaltarsystemet och tillkännager detta för regeringen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om elektronisk signatur av familjerättsliga dokument och tillkännager detta för regeringen.

3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om barns umgängesrätt för andra än vårdnadshavare och tillkännager detta för regeringen.

4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om föräktenskaplig egendom, arv och gåva som enskild egendom och tillkännager detta för regeringen.

5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om frivilligt testamentsregister och tillkännager detta för regeringen.