Bet. 2016/17:CU2

Civilutskottet s betänkande

2016/17 : CU2

Företagens rapportering om hållbarhet och mångfaldspolicy

Sammanfattning

U tskottet ställer sig bakom regeringens förslag om ändringar i bl.a. års redo vis nings lagen, lagen om eko nom iska föreningar, stiftelselagen och aktie bo lags lagen.

Förslagen , som bygger på ett EU-direktiv, innebär att alla företag av en viss stor lek och vissa koncerner ska upprätta en hållbarhetsrapport med upp lys ningar om miljö, sociala förhållanden, personal, respekt för mänskliga rättig heter och motv erkande av korruption. Vissa noterade bolag ska också i sin bo lags styrningsrapport upplysa om den mångfaldspolicy som tillämpas för sty rel sen, med avseende på exempelvis ålder, kön, utbildning och yrkes bak grund.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 december 2016 och tillämpas för sta gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2016.

Utskottet anser att riksdagen bör avslå motionsyrkande na.

I betänkandet finns två reservationer (M, SD, C, L, KD) .

Behandlade förslag

Proposition 2015/16:193 Företagens rapportering om hållbarhet och mång fald spolicy.

Nio yrkanden i följdmotioner.

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Utskottets överväganden

Företagens rapportering om hållbarhet och mångfaldspolicy

Propositionen

Motionerna

Utskottets ställningstagande

Lagstiftningens framtida utformning

Motionerna

Utskottets ställningstagande

Förslagens konsekvenser

Motionen

Utskottets ställningstagande

Reservationer

1. Företagens rapportering om hållbarhet och mångfaldspolicy, punkt 1 (M, SD, L)

2. Lagstiftningens framtida utformning, punkt 2 (M, C, L, KD)

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Följdmotionerna

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.

Företagens rapportering om hållbarhet och mångfaldspolicy

Riksdagen antar regeringens förslag till

1. lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554),

2. lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag,

3. lag om ändring i lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag,

4. lag om ändring i sparbankslagen (1987:619),

5. lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar,

6. lag om ändring i stiftelselagen (1994:1220),

7. lag om ändring i lagen (1995:1570) om medlemsbanker,

8. lag om ändring i revisionslagen (1999:1079),

9. lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551).

Därmed bifaller riksdagen proposition 2015/16:193 punkterna 1–9 och avslår motionerna

2016/17:29 av Robert Hannah m.fl. (L) yrkande 2,

2016/17:40 av Mikael Eskilandersson och Roger Hedlund (båda SD) och

2016/17:69 av Ewa Thalén Finné m.fl. (M) yrkande 1.

Reservation 1 (M, SD, L)

2.

Lagstiftningens framtida utformning

Riksdagen avslår motionerna

2016/17:29 av Robert Hannah m.fl. (L) yrkande 1,

2016/17:42 av Caroline Szyber (KD),

2016/17:52 av Ola Johansson (C) yrkande 2 och

2016/17:69 av Ewa Thalén Finné m.fl. (M) yrkande 2.

Reservation 2 (M, C, L, KD)

3.

Förslagens konsekvenser

Riksdagen avslår motion

2016/17:52 av Ola Johansson (C) yrkandena 1 och 3.

Stockholm den 18 oktober 2016

På civilutskottets vägnar

Tuve Skånberg

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Tuve Skånberg (KD), Johan Löfstrand (S), Ewa Thalén Finné (M), Hillevi Larsson (S), Jessika Roswall (M), Lars Eriksson (S), Roger Hedlund (SD), Carl-Oskar Bohlin (M), Ola Johansson (C), Emma Hult (MP), Thomas Finnborg (M), Leif Nysmed (S), Mikael Eskilandersson (SD), Robert Hannah (L), Nooshi Dadgostar (V), Johanna Haraldsson (S) och Shadiye Heydari (S).

Redogörelse för ärendet

Den 22 oktober 2014 antogs Europaparlamentets och rådets direktiv 2014 /95/EU om ändring av direktiv 2013/34/EU vad gäller vissa stora företags och koncerners tillhandahållande av icke-finansiell information och upplys ning ar om mång faldspolicy (ändringsdirektivet). Direktivet innehåller änd ringar av Europa parlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU av den 26 juni 2013 om årsbok slut, koncernredovisning och rapporter i vissa typer av företag, om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG och om upp hävande av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG (redovisnings direk tivet). Redo vis nings ‍ direktivet är genomfört i svensk rätt (prop. 2015/16:3, bet. 2015/ 16:CU 6, rskr. 2015/16:36).

I departementspromemorian Företagens rapportering om hållbarhet och mång falds policy (Ds 2014:45) lämnas förslag till lagändringar med anledning av ändringsdirektivet. Promemorian har remissbehandlats.

Lagrådet har yttrat sig över lagförslagen.

Regeringens förslag till riksdagsbeslut finns i bilaga 1 och lagförslagen i bi laga 2.

Fem motioner har väckts med anledning av propositionen. M otions för sla gen finns i bilaga 1 .

Utskottets överväganden

Företagens rapportering om hållbarhet och mångfaldspolicy

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen antar regeringens lagförslag och avslår bl.a. två motions yrkanden om avslag på propositionen .

Jämför reservation 1 (M, SD, L).

Propositionen

Regeringen anför att intresset för information om hållbarhetsfrågor från före tagen har ökat under senare år , inte minst inom EU. Sådan information bidrar enlig regeringen till att skapa för ändring i riktning mot en mer hållbar global ekonomi. När företagen lämnar informationen ökar möjligheterna både för företagen själva och för andra att hantera företagens inverkan på samhället och skapa förutsättningar för en god utveckling som är uthållig.

I propositionen konstaterar regeringen att b åde investerare och en bredare allmänhet har berättigade krav på att i större utsträckning än hittills få infor ma tion om hur företag i sin verksamhet hanterar frågor om miljö, sociala för hållanden, anställda, mänskliga rättigheter och korruption. Även om många för e tag redan i dag lämnar sådan information, skiljer sig rapporteringen åt. Ett lagstadgat krav på hållbarhetsrapportering kan enligt regeringen öka transpa ren s en och under lätta jäm förelsen mellan företagen.

Regeringen redovisar i propositionen att ä ndringsdirektivet gör det tvi ng ande att kräva upplysningar i håll barhetsfrågor från stora företag av all mänt intresse, enligt definitionen i redovisningsdirektivet, om de på balansdagen har haft i genomsnitt 500 a nställda under räkenskapsåret. Som före tag av allmänt in tresse räknas noterade företag, kreditinstitut och försäk ringsföretag. Stora före tag är företag som vart och ett av de två senaste räken skapsåren över skrider minst två av de tre gränsvärdena balansomslutning 20 miljoner euro, netto omsättning 40 miljoner euro och 250 anställda .

Enligt ändringsdirektivet får medlemsstaterna också kräva hållbarhets rappor tering från andra företag. Regeringen framhåller att rapporterings kravet, om det utformades enlig t direktivets miniminivå, sanno likt endast skulle omfatta företag som redan i dag lämnar någon form av håll bar hets rapport, an tingen frivilligt eller på grund av andra krav, t.ex. de krav som ställs på bolag med statligt ägande. De nya kraven skulle då , enligt rege ringen, inte driva ut vecklingen med hållbarhetsrapportering framåt. Rege ringen menar att d et finns ett allmänt intresse av att stödja utvecklingen i den krets av företag där hållbarhets rappor teringen är under framväxt . Ett lagstadgat krav på håll barhets rapportering kan enligt regeringen utgöra ett så dant stöd för utveck lingen. Ett lagkrav kan också ge en ram som bidrar till att företag kan bedriva och utvärdera sina verksamheter på lika villkor. Regeringen anser att detta bör vara en fördel för före tagen . Regeringens bedömning är att detta s ammantaget också talar för att rappor terings kravet bör omfatta en vidare krets före tag än vad ändrings direk tivet kräver.

I propositionen föreslås att r apporteringskravet ska knytas till de g räns värden som definierar stora företag enligt redovisningsdirektivet. Med omräk ning till svenska kronor före slår regeringen att kravet ska omfatta de företag som uppfyller fler än ett av följande villkor: medelantalet anställda är för vart och ett av de två senaste räken skaps åren mer än 250, balansomslutningen är för vart och ett av de två senaste räken skapsåren mer än 175 miljoner kronor och netto omsättningen är för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren mer än 350 miljoner kronor .

Förslagen i propositionen innebär därmed att r apporteringskravet i Sverige kommer att omfatta fler företag än vad ändringsdirektivet föreskriver. Skill naden är att även stora företag som inte är noterade eller finansiella omfattas och att det extra gränsvärdet 500 anställda inte tillämpas. Eftersom kravet rik tas mot alla företag av viss storlek om fattas även andra typer av juridiska personer än aktiebolag och handels bolag. Bland annat kommer vissa ideella föreningar att omfattas.

Regeringen konstaterar vidare att ändringsdirektivet föreskriver att ett före tag av allmänt intresse som är moderföretag i en stor koncern som på balans dagen efter konsolidering under räkenskapsåret i genomsnitt har haft fler än 500 an ställda ska hållbarhetsrapportera för koncernen. Direktivet medger dock att kravet riktas även mot andra företag. Regeringen anför att det med tanke på den avgränsning som föreslås för rapporteringskravet på företagsnivå före faller naturligt att rikta ett krav på koncernrapport även mot de moder före tag som är stora företag och som inte omfattas redan på grund av att de är noterade företag, kreditinstitut eller försäkringsföretag. Enligt rege ringen kan kravet på att upprätta en hållbarhetsrapport för koncernen inte anses be tung ande, efter som de företagen ändå är skyldiga att upprätta en egen håll bar hets rapport. Rege ringen föreslår därför att även sådana företag ska vara skyldiga att håll bar hets rapportera.

När det gäller hållbarhetsrapportens innehåll föreslår r egeringen att det i årsredovisningslagen bör göras en uppräkning av de moment som hållbar hets rapporten måste innehålla, motsvarande den uppräkning som görs i direktivet. Någon precisering utöver det bör enligt regeringen inte göras. Regeringen framhåller också att d et finns skäl att avstå från sådana för arbets uttalanden som inte har direkt stöd i direk tivet och som kan uppfa ttas som bind ande för enskilda eftersom det y tterst ankommer på EU-domstolen att tolka innebörden av EU-direktiv.

I propositionen redogör regeringen också för att ä ndringsdirektivet inne håller kompletterande bestämmelser till redovis ningsdirektivets bestämmel ser om företagsstyrnings rapport (i Sverige benämnt bolagsstyrningsrapport) . Be stäm melserna innebär att rapporten för stora företag av allmänt intresse även ska innehålla en beskrivning av den mångfaldspolicy som tilläm pas för företagets styrelse när det gäller exempelvis ålder, kön eller utbild nings- och yrkes bakgrund. Den ska också ange mångfaldspolicyns mål, hur den har genom förts under räkenskapsperioden och resultaten av genom förandet. Om någon mångfaldspolicy inte tillämpas ska rapporten innehålla en motive ring till det. Kravet på upplysningar om mång faldspolicy , som syftar till att öka mångfalden i styrel serna , ska endast gälla de noterade bolag som uppfyller mer än ett av villkoren ‍: medelantalet anställda har under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren varit mer än 250, balansomslutningen har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren v arit mer än 175 miljoner kronor eller nettoomsättningen har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren varit mer än 350 miljoner kronor. Regeringen be dömer att de nya bestämmelserna kommer att omfatta omkring 50 företag i Sverige . För att genomföra ändrings direktivet föreslår regeringen i propositionen att års redo visnings lagens be stäm melser kom p letteras med krav på upp lys ningar om mång falds policy för berörda före tag .

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 december 2016 och tilläm pas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 dec ember 2016. Enligt regeringen bör reformen, när den varit i kraft en tid, följas upp och utvärderas.

Motionerna

I motion 2016/17:69 av Ewa Thalén Finné m.fl. (M) yrkande 1 begärs att riksdagen ska avslå propositionen. Förslaget omfattar omkring 1 600 före tag som får bety dande kostnadsökningar, vilket riskerar att försvaga svenska före tags konkurrenskraft. Ett genom förande på direktivets miniminivå skulle en dast omfatta omkring 100 företag. D et bör därför inte införas mer långt gående krav på företagens hållbarhetsredovisning än vad som krävs enligt ändrings direktivet. Motionärerna anför också att regeringen borde ha vidtagit å t gärder för att komp en sera företagen för de ökade kostnader och den ökade regel börda som förslagen medför .

I motion 2016/17:40 yrkar Mikael Eskilandersson och Roger Hedlund (båda SD) att riksdagen ska avslå propositionen. Enligt motionärerna är det av stor vikt att svenska företag inte drabbas av konkurrensnackdelar i förhållande till utländska företag. Det är inte heller rimligt att kräva att företag registrera r män niskors bak grund enligt en mångfaldspolicy . Motionärerna anför också att det inte utan vidare går att förutsätta att det i en styrelse är mer värdefullt med ledamöter med olika bakgrunder än ledamöter med homo gena bak grund er. Företag bör därför inte behöva upp lysa om vilken mång falds policy som tilläm pas för bolagets sty relse.

I motion 2016/17:29 yrkande 2 begär Robert Hannah m.fl. (L) att r iksdagen ska an ta regeringens för slag i den del det gäller innehållet i hållbar hets redovisningen (6 kap. 12 § i förslaget till lag om ändring i årsredovis ningslagen) med motiv uttalanden som klargör att hållbarhetsfrågorna bör ges en vid inne börd. Enligt motionärerna handlar det om att riksdagen bör klargöra att exem pel vis frågor om mänskliga rättigheter kan be höva belysas ur olika synvinklar. Ett f öretag som utvinner naturresurser i vissa områden kan , enligt motio närerna, t.ex. behöva redovisa verksamheten ur ett urfolksperspektiv, medan frågor om mig ranters rättigheter kan vara särskilt relevanta för ett före tag som anlitar många tillfälligt anställda gäst arbetare.

Utskottets ställningstagande

Med Sveriges medlemskap i EU följer en skyldighet att införliva bestäm melserna i ändringsdirektivet med den svenska rättsordningen. Direktivet ska senast den 6 december 2016 vara genomfört i svensk rätt.

Företagens arbete med hållbarhetsrapportering skapar förändringar i rikt ning mot en mer hållbar global ekonomi och arbetet är i hög grad företags drivet. Allt fler företag ser affärsmässiga fördelar i form av stärkt varumärke och renommé med att informera om hur d e arbetar med hållbarhetsfrågor, vilket har lett till att många svenska företag redan i dag bedriver ett aktivt och ambitiöst hållbarhetsarbete och rapporterar om det. I motsats till motionärerna anser utskottet att utök ade krav på hållbarhetsrapportering ytterligare kan bidra till den positiva utvecklingen. Liksom regeringen b edömer utskottet att för slagen medför att svenska företags ställning och kon kurrenskraft stärks. Utskottet delar därför också regeringens bedömning att kra vet på håll bar hets rapportering bör omfatta en vidare krets företag och kon cerner än vad änd rings direktivet kräver. Utskottet instämmer också i rege ringens upp fattning att det inte bör göras någon precisering av vad hållbarhets rapporten ska innehålla, utöver den uppräkning som görs i direktivet.

Av de skäl som anförs i propositionen bör riksdagen därför anta regeringens lagförslag och avslå motionerna.

Utskottet övergår nu till att under särskilda rubriker behandla de motions yrkanden som innehåller förslag om tillkännagivanden i frågor som anknyter till lagförslagen.

Lagstiftningens framtida utformning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om att regeringen ska åter komma med lagförslag som bl.a. innebär att kravet på hållbar hets rappor teringen ska avgränsas till att omfatta de företag och kon cern er som anges i direktivet .

Jämför reservation 2 (M, C, L, KD).

Motionerna

I motion 2016/17:69 begär Ewa Thalén Finné m.fl. (M) ett tillkännagivande om att regeringen ska återkomma med förslag om hållbarhet och mång falds policy som har en direktiv s konform ut formning. Ett motsvarande förslag läggs fram i motion 2016/17:29 av Robert Hannah m.fl. (L) yrkande 1.

I motion 2016/17:52 yrkande 2 begär Ola Johansson (C) ett tillkänna givande om att regeringen bör återkomma med regler om förenklad håll bar hets rappor tering för de företag som inte behöver hållbarhet srapportera redan på grund av ändrings direktivets krav .

I motion 2016/17:42 begär Caroline Szyber (KD) ett tillkännagivande om att kra ven på onoterade moderföretag i koncerner att hållbarhets rapportera ska vara desamma som för noterade moder företag i koncerner. Enligt förslagen i propo sitionen omfattas note rade moder bolag i kon cerner där alla bolag i kon cernen tillsammans upp fyller vissa vill kor av kravet på håll barhets rappor tering på koncernnivå. När det gäller onoterade moderbolag i koncerner krävs dock att moder företaget ensamt uppfyller villkoren för att hållbarhets rappor tering ska behöva ske på koncernnivå. Konsekvensen kan bli att t.ex. kom munala bolag i en koncern inte behöver hållbarhets rapportera . Det kan leda till en orättvis kon kur rensskillnad mellan offentligt ägda bo lag och privata no terade bolag.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har ställt sig bakom de lag förslag som lämnas i propositionen och anfört att kravet på håll barhets rapportering bör omfatta en vidare krets av företag och koncerner än vad som följer av ändringsdirektivets minimikrav, eftersom det som helhet stärker sv enska företags konkurrenskraft. Utskottet har också ställt sig bakom att inte, i förhållande till regeringens förslag, ytter ligare utsträcka tillämpnings området för hållbarhetsrapporteringen när det gäller vissa kon cerner. Det finns således inte skäl att föreslå något initiativ från riksdagens sida. Motions yrkandena bör därför av slås.

Förslagens konsekvenser

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår två motion syrkanden om att regeringen ska åter komma med för slag bl.a. om hur företagens regel börda på grund av de nya kraven kan minskas.

Motionen

I motion 2016/17:52 yrkande na 1 och 2 begär Ola Johansson (C) tillkänna giv ande n dels om att regeringen ska återkomma med förslag om hur företagens regel börda på grund av de nya kraven kan minskas, dels om att regeringen i god tid innan den översyn som ska göras av direktivet 2018 ska återkomma med en konsekvens analys av vad ändrings direktivets genomförande har inne burit för företagens håll bar hetsarbete och om det medfört ökad admini stra tion och högre kostnader för före tagen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet kan konstatera att det under lång tid pågått ett arbete med att förenkla för företagen och minska deras administrativa börda. Strävan efter att minska de administrativa bördorna är som störst för de små och medelstora företagen. Regeringen har aviserat att reformen bör följas upp och utvärderas när den har varit i kraft en tid. Därutöver ska k ommissionen senast den 6 december 2018 över sända en rapport till Europa parlamentet och rådet om bl.a. genomförandet av direktiv et och dess effek tivitet . V id behov ska rapporten åtföljas av lag stiftningsförslag. Mot denna bakgrund anser utskottet att m otions yrk andena bör av slås.

Reservationer

1.

Företagens rapportering om hållbarhet och mångfaldspolicy, punkt 1 (M, SD, L)

av Ewa Thalén Finné (M), Jessika Roswall (M), Roger Hedlund (SD), Carl-Oskar Bohlin (M), Thomas Finnborg (M), Mikael Eskilandersson (SD) och Robert Hannah (L).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår regeringens förslag.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2016/17:40 av Mikael Eskilandersson och Roger Hedlund (båda SD) och

2016/17:69 av Ewa Thalén Finné m.fl. (M) yrkande 1 och

avslår proposition 2015/16:193 punkterna 1–9 och motion

2016/17:29 av Robert Hannah m.fl. (L) yrkande 2.

Ställningstagande

Vi delar utskottsmajoritetens bedömning att hållbarhetsrapportering kan fylla en funktion . Hållbarhetsfrågorna får en mer framträdande roll och konsu men terna får mer information om företagen och deras utveckling. Rege ringens förslag är dock problematiskt, inte minst för att de går längre än vad direk tivet kräver. Det är vår uppfattning att svenska företag inte genom onödiga och alltför långt gående administrativa pålagor ska få sämre villkor än företag i andra länder . Vi anser därför att riksdagen bör avslå regeringens förslag .

2.

Lagstiftningens framtida utformning, punkt 2 (M, C, L, KD)

av Tuve Skånberg (KD), Ewa Thalén Finné (M), Jessika Roswall (M), Carl-Oskar Bohlin (M), Ola Johansson (C), Thomas Finnborg (M) och Robert Hannah (L).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2016/17:29 av Robert Hannah m.fl. (L) yrkande 1 och

2016/17:69 av Ewa Thalén Finné m.fl. (M) yrkande 2 och

bifaller delvis motionerna

2016/17:42 av Caroline Szyber (KD) och

2016/17:52 av Ola Johansson (C) yrkande 2.

Ställningstagande

V i anser att kravet på hållbarhets rappor te ring ska avgränsas till att gälla de före tag och koncerner som ändrings direk tivet krä ver och att regeringen bör åter komma med förslag till riksdagen om detta.

Vi välkomnar ändringsdirektivets syfte att öka tillgängligheten när det gäller information om företagens hållbarhetsarbete . Förslag en går dock vä sent ligt längre än vad EU-direktivet kräver när det gäller håll bar hets rapportering. Betydligt fler företag inkluderas än vad som krävs för a tt uppfylla direktivets villkor, men det har inte klarlagts att över implemen te ring en medför tillräckliga fördelar exempelvis när det gäller före tagens miljö påverkan. Riks dagen har nyligen gett till känna att re ge ringen ska åter komma med förslag som i fråga om kategoriindelning en av företag i års redo vis ningslagen utgår från ambitionen att minska företagens regelbörda (bet. 2015/ 16:CU 6). De förslag som läggs fram i propositionen går i mot satt rikt ning. En ökad regelbörda och ökade kostnader för dessa företag risk erar att försvaga svensk konkurrenskraft och slår ytterst mot svenska jobb, i tid er då jobben måste värnas.

De förslag som regeringen återkommer med bör i den utsträckning det är möjligt skapa neutralitet mellan noterade moderbolag och onoterade moder bolag när det gäller hållbarhets rappor teringen på koncernnivå. Vidare finns det anled ning att tydliggöra vilka frågor som ska belysas genom hållbarhets rapporteringen. Vår uppfattning är att hållbar hets frågorna ska ges en vid inne börd. Beroende på företagets verksam hets inriktning kan ex empel vis frågor om mänskliga rättigheter behöva belysas ur olika per spektiv. Ett företag som utvinner naturresurser i vissa områden kan behöva redovisa frågor om mänsk liga rättig heter ur ett urfolksperspektiv, medan t.ex. migranters rättigheter kan vara särskilt relevanta för företag som anlitar många tillfälligt anställda gäst arbetare.

Det ovan anförda bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för rege r ingen.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2015/16:193 Företagens rapportering om hållbarhet och mångfaldspolicy:

1. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554).

2. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag.

3. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag.

4. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i sparbankslagen (1987:619).

5. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar.

6. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i stiftelselagen (1994:1220).

7. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1995:1570) om medlemsbanker.

8. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i revisionslagen (1999:1079).

9. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551).

Följdmotionerna

2016/17:29 av Robert Hannah m.fl. (L):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lagkravet på hållbarhetsredovisningar ska avgränsas till att omfatta de företag och koncerner som anges i EU:s ändringsdirektiv, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2. Riksdagen antar regeringens förslag i den del det gäller innehållet i hållbarhetsredovisningen med de motivuttalanden som framgår av motionen.

2016/17:40 av Mikael Eskilandersson och Roger Hedlund (båda SD):

Riksdagen avslår propositionen.

2016/17:42 av Caroline Szyber (KD):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att alla företag som uppfyller förutsättningarna, även kommunala bolag, ska omfattas av kravet på rapportering om hållbarhet och mångfaldspolicy och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:52 av Ola Johansson (C):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om hur regelbördan av de nya kraven kan minskas och tillkännager detta för regeringen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att företag som omfattas av de utökade kraven, dvs. företag som har 250–500 anställda, bör få möjlighet till en förenklad redovisning av sitt hållbarhetsarbete, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i god tid innan den översyn som ska göras av direktivet 2018 bör presentera en konsekvensanalys av vad direktivets genomförande och de skärpta kraven inneburit både vad gäller uppnådda resultat i form av förstärkt hållbarhetsarbete och vad gäller ökad administration och kostnader för företagen och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:69 av Ewa Thalén Finné m.fl. (M):

1. Riksdagen avslår proposition 2015/16:193 Företagens rapportering om hållbarhet och mångfaldspolicy.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återkomma med förslag om hållbarhet och en mångfaldspolicy som har en direktivkonform utformning och tillkännager detta för regeringen.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag