Bet. 2016/17:CU6

Civilutskottet s betänkande

2016/17 : CU6

Associationsrätt

Sammanfattning

Utskottet föreslår fyra ti llkännagivanden till regeringen med anledning av motions yrkanden som rör köns för delningen i bolagsstyrelser , sänkt krav på aktiekapital och revision.

• Regeringen bör verka för att det även fortsättningsvis ska vara en fråga för ett aktiebolags ägare att bestämma könsfördelningen i styrelsen .

• Regeringen bör inom EU verka för nationellt självbestämmande i fråga om könsfördelningen i svenska börsbolags styrelser .

• Regeringen bör återkomma till riksdagen med lagförslag som innebär att kravet på aktiekapital i privata aktiebolag sänks till 25 000 kr .

• Regeringen bör ta initiativ till att överväga om fler företag kan undantas från revisionsplikten.

Utskottet föreslår att riksdage n avslår övriga motionsyrkanden som gäller bl.a. personligt betalningsansvar för styrelseledamöter i aktiebo lag, förenklingar för små bolag och redovisning.

I betänkandet finns nio reservationer (S, M, MP, C, V ) .

I fyra reservationer (S, MP, V) föreslås att riksdagen inte ska göra något till känna givande till regeringen.

Behandlade förslag

Ett f yrtio tal yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2015/16 och 2016/17 .

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Utskottets överväganden

Könsfördelning i bolagsstyrelser m.m.

EU-förslag om könsfördelning i bolagsstyrelser

Åtgärder för att främja kvinnors inflytande i näringslivet

Redovisning av könsfördelning inom företagets ledning

Personligt betalningsansvar för styrelseledamöter i aktiebolag

Sänkt krav på aktiekapital

Avskaffande av kravet på bolagsstämma

Mindre administration i små företag

Översyn av redovisningsregler

Redovisning av vad företag har betalat i skatt och sociala avgifter

Åtgärder mot oseriösa näringsidkare

Revision

Statliga revisorer

Lagstiftning om franchising

Reservationer

1. Könsfördelning i bolagsstyrelser m.m., punkt 1 (S, MP, V)

2. EU-förslag om könsfördelning i bolagsstyrelser, punkt 2 (S, MP, V)

3. Åtgärder för att främja kvinnors inflytande i näringslivet, punkt 3 (C)

4. Sänkt krav på aktiekapital, punkt 6 (S, MP, V)

5. Avskaffande av kravet på bolagsstämma, punkt 7 (M)

6. Mindre administration i små företag, punkt 8 (M)

7. Mindre administration i små företag, punkt 8 (C)

8. Åtgärder mot oseriösa näringsidkare, punkt 11 (C)

9. Revision, punkt 12 (S, MP, V)

Särskilda yttranden

1. EU-förslag om könsfördelning i bolagsstyrelser, punkt 2 (S, MP)

2. EU-förslag om könsfördelning i bolagsstyrelser, punkt 2 (V)

3. Åtgärder för att främja kvinnors inflytande i näringslivet, punkt 3 (S, MP, V)

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden 2015/16

Motioner från allmänna motionstiden 2016/17

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.

Könsfördelning i bolagsstyrelser m.m.

Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen bör verka för att det även fortsättningsvis ska vara en fråga för ett aktiebolags ägare att bestämma könsfördelningen i styrelsen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2015/16:775 av Maria Malmer Stenergard och Annicka Engblom (båda M),

2015/16:2701 av Ewa Thalén Finné m.fl. (M) yrkande 8,

2016/17:1109 av Maria Malmer Stenergard och Annicka Engblom (båda M),

2016/17:1874 av Sofia Arkelsten (M) yrkandena 1–3,

2016/17:2119 av Betty Malmberg (M) yrkande 2,

2016/17:2879 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M) yrkande 5,

2016/17:3144 av Ewa Thalén Finné m.fl. (M) yrkande 3 och

2016/17:3473 av Robert Hannah m.fl. (L).

Reservation 1 (S, MP, V)

2.

EU-förslag om könsfördelning i bolagsstyrelser

Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen inom EU bör verka för nationellt självbestämmande i fråga om könsfördelningen i svenska börsbolags styrelser och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2015/16:1949 av Caroline Szyber m.fl. (KD, M, C, FP).

Reservation 2 (S, MP, V)

3.

Åtgärder för att främja kvinnors inflytande i näringslivet

Riksdagen avslår motionerna

2015/16:1380 av Rickard Nordin och Ola Johansson (båda C) yrkande 5,

2016/17:3037 av Annika Qarlsson m.fl. (C) yrkande 8 och

2016/17:3057 av Ola Johansson och Rickard Nordin (båda C) yrkande 5.

Reservation 3 (C)

4.

Redovisning av könsfördelning inom företagets ledning

Riksdagen avslår motion

2015/16:1994 av Désirée Pethrus m.fl. (KD) yrkande 4.

5.

Personligt betalningsansvar för styrelseledamöter i aktiebolag

Riksdagen avslår motion

2015/16:588 av Emanuel Öz (S).

6.

Sänkt krav på aktiekapital

Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen bör återkomma till riksdagen med lagförslag som innebär att kravet på aktiekapital i privata aktiebolag sänks från 50 000 kr till 25 000 kr och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2015/16:1189 av Lars Hjälmered m.fl. (M, C, FP, KD) yrkande 3,

2015/16:1948 av Caroline Szyber m.fl. (KD, M, C, FP),

2015/16:2455 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 3,

2015/16:2701 av Ewa Thalén Finné m.fl. (M) yrkande 6,

2015/16:3207 av Penilla Gunther m.fl. (KD) yrkande 4,

2016/17:2877 av Caroline Szyber m.fl. (KD, M, C, L),

2016/17:3123 av Lars Hjälmered m.fl. (M, C, L, KD) yrkande 3,

2016/17:3128 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 3,

2016/17:3144 av Ewa Thalén Finné m.fl. (M) yrkande 2 och

2016/17:3392 av Penilla Gunther m.fl. (KD) yrkande 8.

Reservation 4 (S, MP, V)

7.

Avskaffande av kravet på bolagsstämma

Riksdagen avslår motion

2015/16:2701 av Ewa Thalén Finné m.fl. (M) yrkande 4.

Reservation 5 (M)

8.

Mindre administration i små företag

Riksdagen avslår motionerna

2015/16:2455 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 5,

2015/16:2701 av Ewa Thalén Finné m.fl. (M) yrkande 3,

2016/17:2970 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 8 och

2016/17:3085 av Cecilia Widegren (M) yrkandena 1 och 2.

Reservation 6 (M)

Reservation 7 (C)

9.

Översyn av redovisningsregler

Riksdagen avslår motion

2016/17:1841 av Elisabeth Svantesson (M).

10.

Redovisning av vad företag har betalat i skatt och sociala avgifter

Riksdagen avslår motion

2015/16:790 av Said Abdu (FP) yrkande 2.

11.

Åtgärder mot oseriösa näringsidkare

Riksdagen avslår motionerna

2016/17:629 av Mathias Tegnér (S) och

2016/17:865 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 33.

Reservation 8 (C)

12.

Revision

Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen bör ta initiativ till att överväga om fler företag kan undantas från revisionsplikten och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2015/16:2247 av Per Åsling m.fl. (C, M, FP, KD) och

2016/17:3380 av Per Åsling m.fl. (C, M, L, KD).

Reservation 9 (S, MP, V)

13.

Statliga revisorer

Riksdagen avslår motion

2015/16:2458 av Kristina Yngwe (C) yrkande 4.

14.

Lagstiftning om franchising

Riksdagen avslår motion

2015/16:1383 av Börje Vestlund (S).

Stockholm den 12 januari 2017

På civilutskottets vägnar

Tuve Skånberg

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Tuve Skånberg (KD), Johan Löfstrand (S), Ewa Thalén Finné (M), Hillevi Larsson (S), Lars Eriksson (S), Roger Hedlund (SD), Carl-Oskar Bohlin (M), Ola Johansson (C), Emma Hult (MP), Thomas Finnborg (M), Mikael Eskilandersson (SD), Robert Hannah (L), Johanna Haraldsson (S), Shadiye Heydari (S), Mats Green (M), Lotta Johnsson Fornarve (V) och Faradj Koliev (S).

Redogörelse för ärendet

I betänkandet behandlar utskottet 40 motionsyrkanden i olika associa tions rätt sliga frågor från allmänna motionstiden 2015 /16 och 2016 /17 . Motions yrkan dena gäller bl.a. frågor om könsfördelningen i bolagsstyrelser, sänkt krav på aktiekapital, personligt betalnings ansvar för styrelseledamöter i aktiebolag, för enk lingar för små bolag , revision och redovisning.

Utskottet behandlar de olika frågor som aktualiseras i motionerna under skilda rubriker.

Motionsyrkandena finns i bilagan.

Utskottets överväganden

Könsfördelning i bolagsstyrelser m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att rege r ingen bör verka för att det även fortsättningsvis ska vara en fråga för ett aktiebolags ägare att bestämma könsfördelningen i styrelsen och tillkännager detta för regeringen.

Jämför reservation 1 (S, MP, V).

Motionerna

I kommitté motion 2015/16:2701 yrkande 8 av Ewa Thalén Finné m.fl. (M) föreslås ett tillkännagivande om att regeringen bör verka för att det även fort sätt ningsvis ska vara en fråga för ett aktiebolags ägare att bestäm ma köns fördelningen i styrelsen.

Liknande förslag läggs fram i kommittémotionerna 2016/17:3144 yrkande 3 av Ewa Thalén Finné m.fl. (M) och 2016/17:3473 av Robert Hannah m.fl. (L) och motionerna 2015/16:775 och 2016/17:1109 av Maria Malmer Stenergard och Annicka Engblom (båda M), 2016/17:1874 yrkandena 1–3 av Sofia Arkelsten (M), 2016/17:2119 yrkande 2 av Betty Malmberg (M) och 2016/17:2879 yrkande 5 av Ann -Charlotte Hammar Johnsson (M).

Bakgrund

I aktiebolagslagen (2005:551) finns bestäm melser om ett bolags ledning. Ett aktie bolag ska ha en styrelse med minst tre ledamöter. I ett privat bolag får dock styrelsen bestå av en eller två ledamöter, om det finns minst en suppleant. Aktie bolags lagen innehåller inte några bestämmelser om hur styrelse med lem mar ska nomineras för val. Den innehåller inte heller bestämmelser om nominerings kommittéer eller val bered ningar. Formerna för beredning av styrelse val varierar starkt mellan olika bolag.

Frågor om hur styrelse n tillsätts i vissa börsbolag behandlas i Svensk kod för bo lags styrning, som är en form av s jälv reg lering. Kollegiet för svensk b olags styr ning ansvarar för koden. Alla svenska noterade aktiebolag tillämpar koden. När det gäller styrelsernas samman sättning anges i koden att styrelsen ska ha en ändamålsenlig sam man sättning med hänsyn till bo lagets verksamhet, ut veck lingsskede och förhåll andena i övrigt och att den ska präglas av mång sidighet och bredd när det gäller leda möt ernas kompe tens, erfarenhet och bak grund. En jämn köns fördelning i styrelsen ska efter strävas.

Pågående arbete

Regeringen har remitterat prome morian Jämn könsfördelning i bolags sty rel ser (Ds 2016:32). Tiden för att svara på remissen gick ut den 25 nov ember 2016. I prome mo rian före slås en änd ring av aktiebolagslagen som innebär att minst 40 procent av sty relse leda möt er na i no t erade bolag och hel ägda statliga bolag ska vara av vardera kön. Ett bolag som inte har en jämn könsför del ning ska betala en sank tions avgift. Avgiften före slås variera mellan 250 000 kr och 5 000 000 kr per år, beroende på bolagets storlek. Avsik ten är att lagänd ringen ska på skynda en posi tiv för ändring av könsför del ningen både i fråga om styrel sen och andra ledande befatt ningar i när ings livet. Lång sik tigt är rege r ingens mål sättning en helt jämn könsför delning.

Utskottets ställningstagande

Motioner om könsfördelningen i bolagsstyrelser har tidigare behand lats av utskottet i betänk ande 2013/14:CU8. Utskottet uttalade då att det är viktigt att könsfördelningen blir avsevärt jämnare än i dag när det gäller deltagandet i ekonomiskt beslutsfattande. De n rådande könsför delningen i börsbolagen s sty relser är inte tillfredsställande. Utskottet an förde dock att det är ägarna s a nsvar att se till att styrelsen präglas av mångfald och att den samlade kom petens som finns bland både kvinnor och män tas till vara. En jämnare köns för delning borde därför enligt utskottet främjas med andra medel än med tvingande lag stift ning. Utskottet står fortfarande bakom dessa överväganden. Mot den här bakgrunden anser utskottet att regeringen bör verka för att det även fortsättningsvis ska vara en fråga för ett aktiebolags ägare att bestäm ma köns fördelningen i styrelsen.

Riksdagen bör ställa sig bakom det som utskottet anför och tillkänna ge detta för regeringen .

EU-förslag om könsfördelning i bolagsstyrelser

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att rege r ingen inom EU bör verka för nationellt självbestämmande i fråga om könsfördelningen i svenska börsbolags styrelser och tillkännager detta för regeringen.

Jämför reservation 2 (S, MP, V) och särskilda yttrandena 1 (S, MP) och 2 (V).

Motionen

I kommitté motion 2015/16:1949 begär Caroline Szyber m.fl. (KD, M, C, L) ett tillkänna givande om att regeringen inom EU bör verka för nationellt själv bestämmande i fråga om könskvotering i svenska börsbolags styrelser.

Pågående arbete

EU-kommissionen har lagt fram ett förslag till direktiv om kvotering i bolagsstyrelser. Det föreslås att i bolag där mindre än 40 pro cent av styrelseledamöterna tillhör det under representerade könet ska företräde ges till sökande av det under representerade könet om flera kandidater har lika meriter . Direktivet föreslås omfatta bolag med minst 250 anställda och en årsom sättning om minst 50 miljo ner euro eller en balansomslutning om minst 43 miljoner euro. Varje med lems stat föreslås där utöver ges möjlighet att undanta sådana bolag där mindre än 10 procent av per sonal styrkan tillhör det under represen terade könet. Enligt förslaget ska medlemsstaterna införa sank tioner för överträdelser. Riksdagen har bedömt att för slaget strider mot subsi diaritetsprincipen. Sverige har därför i förhandlingarna in tagit stånd punk ten att direktivet inte bör antas, eftersom ett fortsatt arbete på nationell nivå är mer e ffektivt och mindre ingripande. För närvarande förs dock inga förhandlingar på EU-nivå eftersom det finns en s.k. block erande minoritet mot förslaget.

Utskottets ställningstagande

De regler som ska gälla för hur ägarna utser styrelseledamöter bör förbli en sak för varje medlemsstat att bestämma. Arbetet för att stärka j ämställdheten inom näringslivet bör ske nationellt. I Sverige har de börsnoterade bolagen exempelvis inom ramen för självreglering antagit regler för att eftersträva en jämn könsfördelning. De åtgärder som eventuellt kan komma i fråga måste kunna anpassas till de rådande för håll an dena i respektive medlemsstat med hänsyn till ägarstruktur, bolags styrning och annat jämställdhetsarbete. Åtgärder för en jämnare köns fördelning i bolagsstyrelser bör inte vidta s på EU-nivå eftersom m ålet att skapa ett jämställt beslutsfattande i ekonomiska frågor bättre kan uppnås genom natio nella åtgärder. U tskottet anser därför att regeringen bör verka för att det på EU-nivå inte införs bestäm melser om kvotering i bolagsstyrelser.

Riksdagen bör ställa sig bakom det som utskottet anför och tillkännage detta för regeringen.

Åtgärder för att främja kvinnors inflytande i näringslivet

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om åtgärde r för att främja kvinnors inflytande i näringslivet. Utskottet hänvisar till det arbete som bedrivs på området.

Jämför reservation 3 (C) och särskilt yttrande 3 (S, MP, V).

Motionerna

I kommittémotion 2016/17:3037 yrkande 8 av Annika Qarlsson m.fl. (C) begärs ett tillkännagivande om att regeringen ska arbeta för fler kvinnor i bl.a. led nings grupper och som chefer och tillkännager detta för regeringen.

I motionerna 2015/16:1380 yrkande 5 och 2016/17:3057 yrkande 5 av Rickard Nordin och Ola Johansson (båda C) begärs att kvinnors inflytande i exempelvis företagsledningar ska ökas genom s.k. jämställdhets budget ering.

Utskottets ställningstagande

Enligt utskottet är det viktigt att öka kvinnors inflytande i näringslivet. Sedan många år tillbaka bedrivs ett aktivt arbete på detta område. Det behövs därför inte något tillkännagivande till regeringen i frågan, varför motionen bör avslås.

Redovisning av könsfördelning inom företagets ledning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett motionsyrkande om att könsfördelningen inom företagets ledning ska redovisas i årsredovisningen. Utskottet hänvisar till gällande ordning.

Motionerna

I kommittémotion 2015/16:1994 yrkande 4 begär Désirée Pethrus m.fl. (KD) ett tillkänna giv ande om att årsredovisningslagen ska ändras så att könsför de l ningen bland bolagens chefer inkluderas i årsredovisningen.

Gällande rätt

Genom lagändringar 2004 gjordes ändringar i årsredovisningslagen (1995:1554) som innebär att företag en i sina årsredovisningar ska ange köns för del ningen inom företagets ledning (prop. 2002/03:56, bet. 2002/03:LU7, rskr. 2002/03:221). Redo vis nings kravet omfattar företagets styrelse leda möter, verkställande direktör och andra per so ner i företagets ledning. P ersoner som in går i lednings grupper eller liknande organ och chefer som är direkt under ställda den verk ställande direk tören omfattas. Från kra vet undantas företag med högst tio anställda.

Utskottets ställningstagande

Delegationen för jämställdhet i arbetslivet föreslog i sitt slutbetänkande Hela lönen, hela tiden – U tmaningar för ett jämställt arbetsliv (SOU 2015:50) s. 275 att kravet på upplysning om könsfördelningen skulle utvidgas till att även gälla andra chefer. Betän kandet avskrevs genom budget propo si tio nen för 2017 (prop. 2016/17:1) utan att det lett till något förslag i det här avseendet. Mot bakgrund av att det finns lagstiftning om att könsfördelningen i företagets ledning ska anges, och då frågan om att utvidga dessa bestämmelser nyligen utretts, bör riksdagen nu inte ta något initiativ på området. Motionsyrkandet bör därför avslås.

Personligt betalningsansvar för styrelseledamöter i aktiebolag

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om personligt betalningsansvar för styrelseledamöter i aktiebolag.

Motionen

I motion 201 5/16 : 588 av Emanuel Öz (S) föreslås ett tillkännagivande om att styrelseledamöterna i aktiebolag måste ges ett personligt betalningsansvar när ett aktiebolag ingår avtalsförpliktelser trots att bolaget är under kapital i serat i förhållande till den verksamhet som bolaget bedriver, eller bolaget ingår avtals förpliktelser som aktiebolaget inte har för avsikt att följa.

Gällande rätt

Om styrelsen misstänker att kapitalbrist föreligger i bolaget kan ledamöterna, enligt 25 kap. 18 § aktiebolags lagen (2005:551), bli personligt betalnings ansvariga för bo lagets förpliktelser om de inte vidtar åtgär der. An svaret är inte beroende av att någon skada kan härledas till försummelsen och är därför strängare än det skadeståndsansvar som sty relse ledamöt erna också har. Bestäm ‍ mel ser na har till syfte att tvinga styrelsen att be vaka förändringar i bolagets eget kapital och ingripa när kapitalbristen blir kritisk.

Ett aktiebolag som ingår ett avtal utan att det finns avsikt att fullfölja det kan enligt all männa skadeståndsregler bli skadestånds skyldigt mot avtals parten. Om det är en styrelseledamot som har orsakat skadan kan bolaget i sin tur, enligt 29 kap. 1 § aktie bolags lagen, rikta skadeståndsanspråk mot leda moten om han eller hon uppsåtligen eller av oakt sam het har orsakat skadan vid fullgörandet av sitt uppdrag.

Utskottets ställningstagande

L iknande motionsyrkande n har tidigare behandlats av utskottet (betänkande 2014/15:CU8). Utskottet hänvisade då till att en styrelse leda mot som för summar sina för pliktelser enligt vad som redogjorts för ovan drabbas av ett personligt betalnings ansvar för bolagets förpliktelser. Utskottet ansåg därför att det inte fanns skäl att föreslå något initiativ från riksdagens sida och av styrk te yrkandet. Riksdagen följde ut skottet. D et som anförs i motionen ger inte utskottet anledning att nu göra en annan bedömning. Yrkandet bör således av slås.

Sänkt krav på aktiekapital

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att rege r ingen bör återkomma till riksdagen med lagförslag som innebär att kravet på aktiekapital i privata aktiebolag sänks från 50 000 kr till 25 000 kr och tillkännager detta för regeringen.

Jämför reservation 4 (S, MP, V).

Motionerna

I kommitté motion 2015/16:1189 yrkande 3 begär Lars Hjälmered m.fl. (M , C, L, KD ) ett tillkänna giv ande om att kravet på aktie kapital ska sänkas från 50 000 kr till 25 000 kr .

Samma förslag läggs fram i kommittémotionerna 2015/16:1948 av Caroline Szyber m.fl. (KD, M, C, L) , 2015/16:2455 yrkande 3 av Lars Hjälmered m.fl. (M) , 2015/16:2701 yrkande 6 av Ewa Thalén Finné m.fl. (M) , 2015/16:3207 yrkande 4 av Pe nilla Gunther m.fl. (KD) , 2016/17:3123 yrkande 3 av Lars Hjälmered m.fl. (M, C, L, KD) , 2016/17:3128 yrkande 3 av Lars Hjälmered m.fl. (M) , 2016/17:3144 yrkande 2 av Ewa Thalén Finné m.fl. (M) , 2016/17:3392 yrkande 8 av Pe nilla Gunther m.fl. (KD) och motion 2016/17:2877 av Caroline Szyber m.fl. (KD, M, C, L).

Gällande rätt

Sedan den 1 april 2010 gäller enligt 1 kap. 5 § aktiebolagslagen (2005:551) att aktie kapitalet i privata aktiebolag ska uppgå till minst 50 000 kr (prop. 2009/10:61, bet. 2009/10:CU12, rskr. 2009/10:188). Före lagändringen skulle aktie kapitalet uppgå till minst 100 000 kr.

Pågående arbete

Inom EU bereds Europaparlamentets och rådets förslag till direktiv om privata enmansbolag med begränsat ansvar (s.k. SUP-bolag). Bolagsformen föreslås följa samma regler i hela EU. Ett SUP-bolag ska ha en enda andel som enligt huvudregeln innehas av en och samma per son. Aktie kapitalet ska vara minst en euro eller minst en enhet av den nationella valu tan i de med lems stater som inte har infört euron. Rådet har enats om en allmän inriktning, men för handlingar med Europaparlamentet har inte påbörjats.

Utskottets ställningstagande

Utskottet välkomnar eventuell lagstiftning från EU som kan underlätta för den som vill starta företag. Reformer för att underlätta för fler att starta företag och förverkliga sina idéer bör dock genomföras även på nationell nivå. För att upp nå detta anser utskottet att det är rimligt att som ett första steg sänka kravet på aktie kapital i privata aktiebolag till 25 000 kr. Regeringen bör utarbeta nödvändiga lagförslag och återkomma till riksdagen.

Riksdagen bör ställa sig bakom det som utskottet anför och tillkännage detta för regeringen.

Avskaffande av kravet på bolagsstämma

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett motionsyrkande om att kravet på bolagsstämma ska avskaffas.

Jämför reservation 5 (M).

Motionen

I kommitté motion 2015/16:2701 yrkande 4 begär Ewa Thalén Finné m.fl. (M) ett tillkänna givande om att det inte ska vara obliga toriskt att hålla bolagsstämma i små aktie bolag.

Bakgrund

Aktieägarnas rätt att besluta i bolagets ange lägenheter utövas vid en bolags stämma. Den regleras i 7 kap. aktiebolagslagen (2005:551). Bolags stämman är bo lag ets högsta beslutande organ och kan besluta i frågor som rör bolaget. Ordi narie stämma ska hållas minst en gång om året. Då ska års redo visningen och revisionsberättelsen läggas fram.

I utrednings betänkandet Förenklingar i aktiebolags lagen m.m. (SOU 2009:34) ut reddes möjliga förenklingar för aktiebolagen. När det gäller kravet på bolagsstämma för de mindre aktiebolagen pekade utredningen på möjlig heten att hålla en s.k. skrivbordsstämma , vilket i korthet innebär att bolags stämmo beslut fattas utan att aktie ägarna är närvarande vid ett samman träde och att ett stämmoprotokoll i stället cir ku leras mellan aktieägarna. Utred ning en framhö ll att s krivbords stämma är det van liga i det stora flertalet mindre bo lag, sär skilt sådana med endast en aktie ägare.

Förslagen i betänkandet har i huvudsak be hand lats genom propo si tion 2013/14:86 För enk lingar i aktie bolags lagen. Proposi tio nen innehöll inga för slag till änd ringar när det gäller kravet på bolags stämma.

Utskottets ställningstagande

Motsvarande motionsyrkande har tidigare be handlats av utskottet, s enast i betänkande 2013/14:CU8 då det avstyrktes . Mot bak grund av möjligheten att hålla skriv bords stämma är det svårt att hitta en ordning som i praktiken skulle innebära en förenk ling för de minsta privata aktie bolagen. Detta gäller även i enmans bolagen där beslut form al iseras genom bolags stämmo proto kollet. Det är därför utskottets bedömning att det inte fi nns skäl att före slå något initiativ från riksdagen. R iksdagen bör därför avslå yrkandet.

Mindre administration i små företag

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden bl.a. om att små aktiebolag ska undantas från viss administration. Utskottet hänvisar till pågående arbete.

Jämför reservationerna 6 (M) och 7 (C).

Motionerna

I kommittémotion 2015/16:2455 yrkande 5 begär Lars Hjälmered m.fl. (M) ett tillkänna giv ande om att små aktiebolag, s.k. mikro aktiebolag, bör undan tas från viss admini stration för att i stället kunna fokusera mer på att driva och ut veckla sina verksamheter.

Samma och liknande förslag läggs fram i kommittémotion 2015/16:2701 yrkande 3 av Ewa Thalén Finné m.fl. (M) och motion 2016/17:3085 yrkandena 1 och 2 av Cecilia Widegren (M).

I kommitté motion 2016/17:2970 yrkande 8 begär Helena Lindahl m.fl. (C) ett tillkänna givande om att det ska införas en ny före tags form, s.k. ingångs företag, för små företag.

Bakgrund

I SOU 2009:34 Förenklingar i aktie bolags lage n m.m. utreddes frågan om det fi nns behov av en ytterligare företagsform för närings verksamhet i liten skala . Utredaren ansåg att det inte fa nns ett sådant behov. I och för sig skulle en ny associationsform som är anpassad för näringsverksamhet i mindre skala vara ett sätt att förenkla före tagandet. Det fanns dock enligt utredaren ett antal omständig heter som talade mot att gå vidare i arbetet med en sådan ny associa tionsform. Exempelvis an sågs det svårt att se vad som kunde uppnås genom en ny företagsform som inte kan upp nås genom förenklingar i det befintliga regelverket.

Genomförda förenklingar

Företag finns i stor utsträckning registrerade i olika myndighetsregister, främst hos Bo lags verket. Registrerings anmälningar och ansökningar till dessa myndigheter har tidigare enbart kunnat göras skriftligen i pappersform. År 2002 infördes en möjlighet för enskilda näringsidkare att göra registrerings anmäl ningar på elektronisk väg. Den 1 juli 2006 blev det möjligt för aktie bo lag att ge in registreringsanmälningar, olika slag av ansökningar och redovisnings hand lingar till Bolagsverket på elektronisk väg. Samtidigt blev det möjligt att upprätta och underteckna ett aktiebolags redovisnings hand lingar elektroniskt genom en avancerad elektronisk signatur. Den 1 mars 2008 fick vissa finansiella företag samma möjligheter som aktiebolag till elektronisk ingivning m.m. Det blev också möjligt för ekonomiska föreningar, handelsbolag och stiftelser att ge in registreringsanmälningar, ansökningar och årsredovisningshandlingar till respektive registreringsmyndighet på elektronisk väg.

Under 2014 antog riksdagen vissa lagänd ringar som innebär förenklingar för aktiebolagen (prop. 2013/14:86, bet. 2013/14:CU26, rskr. 2013/14:293). Lagänd ringarna, som trädde i kraft den 1 augusti 2014, innebär bl.a. att k raven på att styrelsen i ett privat aktiebolag ska fastställa en skriftlig arbetsordning och skriftliga instruktioner har tagits bort. Förfarandet för att minska aktie kapi talet har förenklats , och möjligheterna att teckna nya aktier genom betal ning har utvidgats. Överprövningen av Bolagsverkets beslut om dispens från bl.a. bosättningskrav för styrelseledamöter m.fl. har flyttats från regeringen till all män för valt ningsdomstol. Bosättningskraven för bl.a. stiftare har tagits bort. Förenklingar har införts för frågor om riktade emis sioner, om aktie brev och aktie ägar register samt om förvaltnings revision och ansvars frihet.

Pågående arbete

Inom EU bereds för närvarande Europa parlamentets och rådets förslag till direktiv om privata enmansbolag med begränsat ansvar (s.k. SUP-bolag). Målet med direk tivet är att under lätta för bl.a. små före tagare. Ett SUP-bolag ska ha en enda andel som enligt huvudregeln innehas av en och samma per son. Rådet har enats om en allmän inriktning, men förhandlingar med Europa parlamentet har inte påbörjats.

I budgetpropositionen för 2016 anges att förenklingsarbetet för perioden fram till 2018 inriktas mot områdena bättre service och mer ändamålsenliga reg ler. Regeringen har gett Bolagsverket i uppdrag att införa en digital tjänst för inlämning av årsredovisningar. Vidare har Tillväxtverket och Bolagsverket fått i uppdrag att verka för att det vid utgången av 2017 ska finnas digitala tjän s ter för restau rang företagare som gör det enklare att starta och driva verk samhe ten.

Utskottets ställningstagande

Frågan om att förenkla för företagen har tidigare behandlats av utskottet, se betänk ande 2014/15:CU8. Utskottet konstaterade då att regeringen kontinu erligt bedriver ett arbete med att förenkla för före tagen med utgångspunkt i deras vardag. Enligt utskottet fanns det därför inte anledning att föreslå någon åtgärd från riksdagens sida. Riks dagen följde utskottet. Utskottet kan konsta tera att det fortfarande kontinuerligt, både nationellt och inom EU, pågår arbete som har till ändamål att förenkla för företagen, bl.a. när det gäller en ny företagsform. Utskottet står därför fast vid det tidigare ställningstagandet. Motionsyrkandena bör därför avslås.

Översyn av redovisningsregler

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett motionsyrkande om att redovisningsreglerna för avskrivning av fastigheter ska ses över.

Motionen

I motion 2016/17:1841 begär Elisabeth Svantesson (M) ett tillkännagivande om att redovisningsreglerna bör ses över för att minska avskrivnings kostnad erna vid ny byggnation och på så sätt underlätta bostadsbyggande.

Gällande rätt

Av årsredovisningslagen (1995:1554) följer att årsredovisningen ska upprättas på ett överskådligt sätt och i enlighet med god redovisningssed. Att fastställa vad som är god redovisningssed innefattar en stor mängd ställningstaganden, som inte är lämpliga att ta in i årsredovisningslagen eller bokföringslagen. Bok förings nämnden har därför fått huvudansvaret för att utveckla god redovis ningssed.

Avskrivning är ett sätt att i bokföringen fördela kostnader över tid för en tillgång, exempelvis en byggnad, som kommer att nyttjas i flera år. Linjär avskrivning innebär att byggnaden skrivs av med lika stora belopp varje år under en be stämd tids period. Progressiv avskrivning innebär i stället att be loppet som skrivs av är lägre i början och ökar med tiden. Avskriv nings kostnaden blir därmed lägre i början för att sedan öka. Principen med pro g ressiv avskrivning har an vänts brett sedan början av 1990-talet för både nyproduk tion och vid om bildning till bo stads rätter. Under 2014 gjordes änd ringar i Bok förings nämndens allmänna råd som inne bär att prog ressiv av skriv ning i allmänhet inte läng re är tillåten för bygg nader. Bak grunden är att en progressiv avskriv ningsmetod enligt nämnden förut sät ter att det går att visa att för brukningen av de ekonomiska fördelarna av byggnaden ökar mot slutet av nyttjande perioden , och ett sådant förbruk nings mönster anses generellt inte gå att påvisa för byggnader.

Utskottets ställningstagande

Att Bokföringsnämnden har huvudansvaret för att utveckla god redovis nings sed hindrar inte att riksdagen genom lagstiftning kommer med detaljerade bestämmelser om vilka principer som ska gälla i ett viss avseende, exempelvis avskrivning av byggnader. Utskottet anser dock inte att Bokförings nämndens ställningstagande bör l eda till något initiativ från riksdagens sida i det avse ende som motionsyrkandet gäller . Motions yrkandet bör därför avslås.

Redovisning av vad företag har betalat i skatt och sociala avgifter

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett motionsyrkande om att redovisningsreglerna bör ändras så att det f ramgår av å rsredo vis ning en hur mycket pengar och hur många arbets till fällen företag et har bi dragit med under året.

Motionen

I motion 2015/16:790 yrkande 2 begär Said Abdu (L) ett tillkännagivande om att regeringen bör ge Bokförings nämnden (BFN) i uppdrag att utreda hur nämnd ens redo vis nings regler kan ändras så att det första som framgår av års redo vis ning en är hur mycket pengar och hur många arbets till fällen företag et har bi dragit med under året.

Utskottets ställningstagande

Av 3 kap. 2 och 3 §§ årsredovisningslagen (1995:1554, förkortad ÅRL) följer att res ultat räkningen i sammandrag ska redovisa före tagets samtliga intäkter och kostnader under räkenskapsåret och att resultaträkningen ska upprättas enligt någon av de uppställnings former som anges i bilagor till lagen. I bilag orna an ges skatt på årets resultat och övriga skatter som två poster som ska redo visas. Enligt 5 kap. 20 § ÅRL ska företaget i noter till årsredovisningen också redo visa medel talet anställda under året. Mot den här bakgrunden bedömer utskottet att de regler som redan finns på området tillgodose r det som efter frågas i motion en. Yrkandet bör därför avslås.

Åtgärder mot oseriösa näringsidkare

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om åtgärder mot oseriösa när ings idkare. Utskottet hänvisar till gällande ordning.

Jämför reservation 8 (C).

Motionerna

I parti motion 2016/17:865 yrkande 33 av Annie Lööf m.fl. (C) begärs ett tillkännagivande om snabbare när ings förbud och kriminalisering av före tags målvakter . Ett liknande yrkande om ett tillkännagivande om en spärrfunktion hos Bolagsverk et mot oseriösa närings id kare framställs i motion 2016/17:629 av Mathias Tegnér (S) .

Gällande rätt

En domstol kan besluta om näringsförbud för någon som har begått eko nomiska brott, åsidosatt sina skyldigheter och inte betalat skatt eller avgifter eller som har drivit företag som har försatts i konkurs. Ett tillfälligt närings förbud kan meddelas fram till dess att det slutliga beslutet kan fattas. Närings för bud innebär att företagaren inte längre får bedriva näringsverksamhet. Den som har när ingsförbud får inte heller vara bolagsman i handelsbolag, ledamot i ett aktiebolags sty relse eller teckna firma i något bolag. Han eller hon får inte heller arbeta i någon när ståendes verksamhet. Den som bryter mot ett närings förbud kan dömas för överträdelse av näringsförbud. Personer med närings för bud är spärrade i Bolagsverkets data system och förhindras på så sätt från att starta bolag eller vidta anda åt gär der som inte är tillåtna inom ramen för för budet. Enligt aktiebolags lagen (2005:551) är det straffbart både att utse en sty relseledamot eller vd och att låta sig anlitas för ett sådant uppdrag utan avsikt att ta del i verk sam heten. Det är således kriminaliserat både att anlita en företagsmålvakt och att ställa upp som en sådan (se 8 kap. 12 och 32 §§).

Utskottets ställningstagande

Utskottet bedömer att den befintliga lagstiftningen och Bolagsverkets åtgärder för att spärra personer med näringsförbud tillgodoser de krav som förs fram i motio nerna. Det finns därför inte någon anledning för riksdagen att ta något initiativ med anledning av motionerna. Riksdagen bör därför avslå motions yrkandena.

Revision

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen bör ta initiativ till att överväga om fler företag kan undantas från revisionsplikten och tillkännager detta för regeringen.

Jämför reservation 9 (S, MP, V).

Motionerna

I kommitté motion erna 2016/17:3380 och 2015/16:2247 begär Per Åsling m.fl. (C, M, L, KD) ett tillkänna givande om att fler företag bör undantas från revisionsplikten.

Gällande rätt

Sedan 2010 har små företag möjlighet att välja om bolaget ska ha en revisor (prop. 2009/10:204, bet. 2009/10:CU28, rskr. 2009/10:386). Efter lagänd ringarna ska ett privat aktiebolag även fortsättningsvis ha minst en auktori serad eller godkänd revisor om bolaget uppfyller fler än ett av följande tre krit erier: fler än tre anställda, mer än 1,5 miljoner kronor i balansomslutning och mer än 3 miljoner kronor i nettoomsättning. Utrymmet för att på nationell nivå undanta ytterligare bolag från revisionskravet styrs i grunden av EU-rätten (rådets direktiv 78/660/EEG). Reglerna innebär att före tag som upp fyller fler än ett av följande tre kriterier måste vara revisionspliktiga enligt natio nell rätt: fler än 50 an ställ da i genom snitt, mer än 41,5 miljoner kronor i balansomslutning och mer än 83 miljoner kronor i nettoomsättning.

Utskottets ställningstagande

Enligt utskottet är det angeläget att minska de administrativa bördorna för företagen. Ett led i det arbetet var den ovan redovisade reformen som innebär att små företag sedan 2010 ha r möjlighet att välja om bolaget ska ha en revisor.

Lagstiftningen har nu varit i kraft i över sex år och enligt Skatteverket har reformen inte inneburit något betydande skattefusk. Mot denna bakgrund anser utskottet att det finns anledning att överväga om fler företag kan undantas från revisionsplikten. En ytterligare inskränkning av revisionsplikten måste naturligtvis ske med beaktande av andra viktiga intressen, t.ex. skyddet för en aktieägarminoritet. Det är en uppgift för regeringen att ta nödvändiga initiativ och i lämpligt sammanhang återkomma till riksdagen och redovisa resultatet av arbetet. Vad utskottet anfört bör riksdagen ställs sig bakom och tillkännage för regeringen. Ställningstagandet innebär ett bifall till motionerna.

Statliga revisorer

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett motionsyrkande om att samhället bör kunna er-bjuda statliga revisorer i vissa fall.

Motionerna

I motion 2015/16:2458 yrkande 4 begär Kristina Yngwe (C) ett tillkänna givande om att statliga revisorer ska kunna tillhanda hållas djur uppfödare som hotas av djurrätts aktivister.

Bakgrund

Revision innebär att företagets årsredo visning och bokföring samt ledningens förvaltning granskas av en eller flera revi sorer. Revisionen ska utmynna i en årlig granskningsrapport, en revisionsberättelse. Syftet med revisionen är att tillgodose bl.a. ägarnas och borgenärernas intresse av att det finns en ändamålsenlig kontroll av att före tagets verksamhet sköts på ett lagenligt och korrekt sätt samt att företagets ställning och resultat redovisas riktigt. Revisorer verkar i konkurrens med varandra på en privat mark nad och kan därför välja att avböja ett upp drag om det exempelvis finns en hotbild.

Utskottets ställningstagande

Ett motsvarande motions yrk ande om att stat en ska kunna tillhandahålla reviso rer har tidi g are behandlats av utskottet i betänkande 2014/15:CU8. Utskottet av styrkte yrkandet. Riksdagen följde utskottet. Utskottet gör ingen annan bedömning nu. Motionsyrkandet bör därför avslås.

Lagstiftning om franchising

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett motionsyrkande om att skyddet för franchise tagare ska förstärkas.

Motionerna

I motion 2015/16:1383 begär Börje Vestlund (S) ett tillkännagivande om att skyddet för franchisetagare ska förstärkas.

Gällande rätt

Av lagen (2006:484) om franchisegivares informations sky ldighet följer att en fran chise givare i god tid innan ett fran chise avtal in gås ska lämna franchise tagaren information om avtalets innebörd och övriga förhåll anden som behövs med hänsyn till omstän dig heterna. Informationen ska vara klar och begriplig. Den ska innehålla en b e skriv ning av den verk samhet som franchise tagaren ska bedriva, uppgi ft om andra franchise tagare som franchise givaren har träffat avtal med inom samma franchise system och omfatt ningen av deras verk samhet, uppgift om den ersättning som franchise t agaren ska betala till franchise givaren och övr iga ekonomiska villkor för franchiseverksamheten, upp gift om imma teriella rättigheter som ska upplåtas till franchisetagaren, uppgift om de varor eller tjänster som franchisetagaren är skyldig att köpa eller hyra, uppgift om konkurrens förbud som ska gälla under eller efter den tid som franchiseavtalet gäller, uppgift om avtalst iden, villkoren för förändring, för längning och uppsägning av franchiseavtalet samt de eko nomiska konsekvens erna av en uppsägning, och uppgift om hur en tvist med anledning av avtalet ska prövas och vad som ska gälla i fråga om kostnadsansvar för en sådan tvist.

Utskottets ställningstagande

Motsvarande motionsyrkande har avstyrkts av ut skottet vid flera tillfällen tidi gare, senast våren 2015 i betänkande 201 4 / 15:CU8. Utskottet hänvisade då till att utskottet utgår från att regeringen löpande följer upp och utvärderar be slutad lag stift ning och vid b ehov återkommer till riks dagen , och att det där för inte fanns något be hov av ett tillkännagivande till regeringen. Riks dagen följ de utskot tet. Utskottet gör ingen annan bedömning nu. Motions yrkandet bör där för avslås.

Reservationer

1.

Könsfördelning i bolagsstyrelser m.m., punkt 1 (S, MP, V)

av Johan Löfstrand (S), Hillevi Larsson (S), Lars Eriksson (S), Emma Hult (MP), Johanna Haraldsson (S), Shadiye Heydari (S), Lotta Johnsson Fornarve (V) och Faradj Koliev (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår motionerna

2015/16:775 av Maria Malmer Stenergard och Annicka Engblom (båda M),

2015/16:2701 av Ewa Thalén Finné m.fl. (M) yrkande 8,

2016/17:1109 av Maria Malmer Stenergard och Annicka Engblom (båda M),

2016/17:1874 av Sofia Arkelsten (M) yrkandena 1–3,

2016/17:2119 av Betty Malmberg (M) yrkande 2,

2016/17:2879 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M) yrkande 5,

2016/17:3144 av Ewa Thalén Finné m.fl. (M) yrkande 3 och

2016/17:3473 av Robert Hannah m.fl. (L).

Ställningstagande

Ett viktigt mål för regeringens jämställdhetspolitik är att bryta mansdomi nan sen på de ledande positionerna i det svenska näringslivet. Vi anser att d et ligger i före tagens intresse att ta vara på den kompetens som kvinnor har , eftersom e tt jämställt beslutsfattande ger företagen en mångfald som kan öka deras konkur renskraft. För att driva på utvecklingen har regeringen angett att minst 40 procent av börsbolagens styrelseledamöter ska vara av det under rep resen terade könet. Regeringen har uttalat att om målet inte nåddes senast våren 2016 skulle ett lagförslag läggas fram för att åstadkomma en jämn are köns fördelning. Regeringen har därför under hösten 2016 remitterat prome morian Jämn könsfördelning i bolagsstyrelser (Ds 2016:32). Promemorian innehåller lagförslag och är avsedd a tt g e underlag för en propos ition till riksdagen. Vi an ser att r egeringen så snart det kan ske bör lägga f ram förslag s om förbättrar köns fördelningen i börsbolagens styrelser . Motionsyrkandena bör där för av slås.

2.

EU-förslag om könsfördelning i bolagsstyrelser, punkt 2 (S, MP, V)

av Johan Löfstrand (S), Hillevi Larsson (S), Lars Eriksson (S), Emma Hult (MP), Johanna Haraldsson (S), Shadiye Heydari (S), Lotta Johnsson Fornarve (V) och Faradj Koliev (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår motion

2015/16:1949 av Caroline Szyber m.fl. (KD, M, C, FP).

Ställningstagande

Att sträva efter en jämn fördelning av makt och in flytande mellan kvinnor och män är av stor betydelse. Jämställdhet är en fråga om män skliga rättigheter, demo krati , rättvisa och att ta till vara alla människors kompe tens i samhället. En bättre blandning av kvinnor och män i bolags styrelserna gynnar också före tagen och tillväxten. Vi anser därför att m otionsyrkandet bör avslås. I våra partiers särskilda yttranden utvecklar vi närmare skälen för detta.

3.

Åtgärder för att främja kvinnors inflytande i näringslivet, punkt 3 (C)

av Ola Johansson (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2016/17:3037 av Annika Qarlsson m.fl. (C) yrkande 8 och

bifaller delvis motionerna

2015/16:1380 av Rickard Nordin och Ola Johansson (båda C) yrkande 5 och

2016/17:3057 av Ola Johansson och Rickard Nordin (båda C) yrkande 5.

Ställningstagande

När det gäller de statligt helägda bolagen jobbade a llians regeringen hårt och fram gångsrikt för jämnare könsfördelning i styrelserna . I dag är andelen kvinnor i dessa styrelser 49 procent. Alliansregeringen visade tydligt att förändring är möjlig , och nu är det viktigt att även de privata bolagen tar sitt ansvar. Kvinnors möjlighet att starta och driva företag , exempelvis inom välfärdssektorn, måste öka och fler kvinnor ska genom ett jämställt samhälle ges möjlighet att anta höga positioner i näringslivet. När ledningsgrupper och styrelser blir mer jämställda förändras makt strukturerna i näringslivet även utanför styrelserummen. Det är rege ringens uppg ift att ta nödvändiga initiativ för att stärka kvinnors inflytande i närings livet och främja kvinnors före tagande.

Det som anförts ovan bör r iksdagen ställa sig bakom och tillkännage för rege ringen.

4.

Sänkt krav på aktiekapital, punkt 6 (S, MP, V)

av Johan Löfstrand (S), Hillevi Larsson (S), Lars Eriksson (S), Emma Hult (MP), Johanna Haraldsson (S), Shadiye Heydari (S), Lotta Johnsson Fornarve (V) och Faradj Koliev (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår motionerna

2015/16:1189 av Lars Hjälmered m.fl. (M, C, FP, KD) yrkande 3,

2015/16:1948 av Caroline Szyber m.fl. (KD, M, C, FP),

2015/16:2455 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 3,

2015/16:2701 av Ewa Thalén Finné m.fl. (M) yrkande 6,

2015/16:3207 av Penilla Gunther m.fl. (KD) yrkande 4,

2016/17:2877 av Caroline Szyber m.fl. (KD, M, C, L),

2016/17:3123 av Lars Hjälmered m.fl. (M, C, L, KD) yrkande 3,

2016/17:3128 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 3,

2016/17:3144 av Ewa Thalén Finné m.fl. (M) yrkande 2 och

2016/17:3392 av Penilla Gunther m.fl. (KD) yrkande 8.

Ställningstagande

M otionsyrkande n om lägre krav på aktiekapital har behand lats av utskottet vid flera tillfällen tidigare, sen ast våren 2015 i betänkande 2014/15:CU8. Ut skott et stod då fast vid sitt ställnings tag ande att aktiekapitalet fyller en funk tion som en spärr mot ogenom tänkt och oseriöst före tagande. Utskottet framhöll att det förhållan det att det krävs ett kapital tillskott av den som vill starta ett aktiebolag i någon mån borgar för att före tagaren har en genom tänkt och hållbar affärsidé, som han eller hon är beredd att satsa en del egna medel på för att förverk liga. Utskottet pekade på att be näg en heten hos före ta ga ren att ta alltför stora risker i verksam heten minskar om denne själv sat sar ett kapital. Utskottet konsta ter ade också att ett kapital krav utgör ett visst hinder mot att aktie bo lags formen utnyttjas för oseriösa syften eller för att nå skatte mässiga fördelar. Motio nerna avstyrktes där för. Riksdagen följde ut skottet.

Vi har inte någon annan uppfattning än den civilutskottet tidigare gett uttryck för. Att nu sänka kapitalkravet ytterligare riskerar att medföra att skyddet för borgenärer, minoritetsaktieägare och arbetstagare försvagas.

Som redovisats ovan bereds i nom EU nu ett direktivförslag om privata enmansbolag med begränsat ansvar (s.k. SUP-bolag). Aktiekapitalet i ett sådant bolag ska vara minst 1 euro eller minst en enhet av den nationella valutan i de medlemsstater som inte har infört euro. Vi vill peka på att i samband med beredningen av det förslaget har ett antal myndigheter, däribland Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten, betonat aktiekapitalets funktion som en spärr mot oseriöst och ogenomtänkt företagande .

Mot bakgrund av det anförda är det vår uppfattning att riksdagen inte bör frångå sitt ovan redovisade ställningstagande. Motionsyrkandena bör därför avslås.

5.

Avskaffande av kravet på bolagsstämma, punkt 7 (M)

av Ewa Thalén Finné (M), Carl-Oskar Bohlin (M), Thomas Finnborg (M) och Mats Green (M).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2015/16:2701 av Ewa Thalén Finné m.fl. (M) yrkande 4.

Ställningstagande

Aktiebolagens organisation präglas i dag av en sto r del dispositiva regler i aktiebolagslagen (2005:551) . Reglerna ska utgöra ett skydd för minoritets aktieägare i bolaget. Om samtliga aktieägare samtycker till ett beslut fyller regeln således ingen funktion och kan därför frånträdas. I 7 kap. 1 § aktiebolagslagen stadgas att ak tieägarnas rätt ska utövas vid bolagsstämma och vidare i 7 kap. 10 § att sådan ska hållas minst en gång per år. Bolags stämmorna är det tillfälle då aktieägarna ges möjlighet att utöva en aktiv roll i bolaget. I små aktiebolag är aktieägarna ofta direkt involverade i driften av bolaget och har genom detta ständigt en aktiv roll i bolaget. Bolags stämmo bestämmelserna verkar vara anpassade efter bolag med stor ägar sprid ning, då bolagsstämman blir aktieägarens enda möjlighet att utöva en aktiv roll i bolaget. Gentemot små aktiebolag framstår därför bestämmelsens ändamåls enlighet som begränsad. Det bör därför inte vara obliga toriskt att hålla bolags stämma i små aktie bolag. Det är regeringens uppgift att ta nödvändiga initiativ.

Vad som anförts ovan bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för rege ringen .

6.

Mindre administration i små företag, punkt 8 (M)

av Ewa Thalén Finné (M), Carl-Oskar Bohlin (M), Thomas Finnborg (M) och Mats Green (M).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2015/16:2455 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 5,

2015/16:2701 av Ewa Thalén Finné m.fl. (M) yrkande 3 och

2016/17:3085 av Cecilia Widegren (M) yrkandena 1 och 2 samt

bifaller delvis motion

2016/17:2970 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 8.

Ställningstagande

Alliansen genomförde i regeringsställning en lång rad reformer och satsningar för att stärka förutsättningarna för landets små företagare. Exempelvis kan nämnas avskaffad revisionsplikt för vissa bolag och enklare redovisnings regler, kvartalsredovisning av mervärdesskatt, förenklingar i arbetsmiljö lagstiftningen, förbättrade 3:12-regler, förenklingar när det gäller tidsbegrän sade anställningar och enklare regl er för bokföring och arkivering. Det är viktigt att regelförenklingsarbetet inte stannar av. Det bör därför vitas åtgärder för att göra det enklare att växa genom att små företag, s.k. mikroföretag, undantas från en del administration så att de kan fokusera mer på att driva verksam heten framåt än på administration. Det är regeringens uppgift att ta nödvändiga initiativ.

Vad som anförts ovan bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för rege ringen .

7.

Mindre administration i små företag, punkt 8 (C)

av Ola Johansson (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2016/17:2970 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 8 och

bifaller delvis motionerna

2015/16:2455 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 5,

2015/16:2701 av Ewa Thalén Finné m.fl. (M) yrkande 3 och

2016/17:3085 av Cecilia Widegren (M) yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

En ny företagsform, s.k. ingångsföretag, för ri ktigt små företag med högst 250 000 kronor i omsättning bör införas. För många människor, såväl inrikes föd da som nyanlända, skulle den företagsformen kunna vara en språngbräda till den svenska arbetsmarknaden. Ett ingångsföretag bör fungera som enskild firma gör i dag, men med ordentliga regelförenklingar. I stället för vanliga skatter och avgifter bör ingångsföretaget exempelvis betala en schablon mäss igt beräknad skatt om 25 procent. Det är regeringens uppgift att ta nödvändiga initiativ.

Vad som anförts ovan bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för re ge r ingen .

8.

Åtgärder mot oseriösa näringsidkare, punkt 11 (C)

av Ola Johansson (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2016/17:865 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 33 och

bifaller delvis motion

2016/17:629 av Mathias Tegnér (S).

Ställningstagande

Den grova organiserade brottsligheten ägnar sig också åt ekonomisk brottslighet som drabbar enskilda personer , företag och staten. De som hämtar hem vinsten från brottsligheten är inte sällan grovt kriminella, men att bevisa deras koppling till bolagen och få dem dömda är svårt. Ofta gömmer de sig bakom så kallade målvakter som mot ersättning skriver på diverse bolags handlingar och agerar som en front som företrädare för olika bolag, utan att ha någon insyn i dem eller kontroll över dem. Jag anser att r egeringen bör ta ett helhets grepp för att komma tillrätta med målvaktsproblematiken, bl.a. genom att se över hur ett snabbare näringsförbud för målvakter skulle kunna ska pas och utreda möjligheten att kriminalisera användande t av företags mål vakter.

Vad som anförts ovan bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen .

9.

Revision, punkt 12 (S, MP, V)

av Johan Löfstrand (S), Hillevi Larsson (S), Lars Eriksson (S), Emma Hult (MP), Johanna Haraldsson (S), Shadiye Heydari (S), Lotta Johnsson Fornarve (V) och Faradj Koliev (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 12 borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår motionerna

2015/16:2247 av Per Åsling m.fl. (C, M, FP, KD) och

2016/17:3380 av Per Åsling m.fl. (C, M, L, KD).

Ställningstagande

Om EU:s minimikrav följdes skulle det innebära att omkring 325 000 aktie bolag, eller 97 procent av det totala antalet aktie bolag, skulle undantas från revisions plikt. De bestämmelser som gäller i Sve rige sedan 2010 innebär i stället att omkring 72 pro cent av aktie bolagen undantas från revi si o n s plikten. Bland andra Tyskland, Neder länderna och Storbritannien har gått längre än Sverige och i princip fullt ut använt sig av det utrymme som EU-rätten ger.

Rege ringen anförde i samband med lagändringen 2010 (prop. 2009/10:204 s. 70 f.) att en inskränkning av revisions plikten måste ske med beaktande av risken för oönskade konsekvenser utan att syftet med reformen, att öka valfriheten för de små företagen, för den skull förfelas. Enligt regeringen skulle reformens konse kvenser bli lättare att han tera för bolagets intressen ter ju färre aktie bolag som om fattas. En för hållandevis för siktig förändring skulle ge andra kredit givare, kunder och leverantörer större möj lig heter att anpassa sig till att alla aktiebolag inte längre har re visor. Det samma skulle gälla be rörda myn dig heter, t.ex. Ekobrotts myndigheten och Skatte verket. Rege ringen var därför inte beredd att und anta alla bolag enligt EU-rättens minimi krav. Vi har inte någon annan uppfattning än den regeringen tidigare gett uttryck för. Vi vill också peka på det arbete som pågår inom EU och som syftar till att motverka skatteflykt. I det arbetet spelar revisionsplikten en stor roll.

Mot den här bakgrunden är vi inte beredda att föreslå någon åtgärd från riksdagen med anledning av motionerna. De bör därför avslås.

Särskilda yttranden

1.

EU-förslag om könsfördelning i bolagsstyrelser, punkt 2 (S, MP)

Johan Löfstrand (S), Hillevi Larsson (S), Lars Eriksson (S), Emma Hult (MP), Johanna Haraldsson (S), Shadiye Heydari (S) och Faradj Koliev (S) anför:

När det gäller kvinnors inflytande i bolagsstyrelser inom EU visar p rognoser att utan åtgärder på EU-nivå kan andelen kvinnliga styrelse ledamöter i de börsnoterade företagen i unionen väntas öka från 13,7 procent 2012 till 20,4 procent 2020 (eller 20,84 procent om de små och medelstora företagen räknas bort). D etta är otillfredsställande ur ett jäm ställ dhetsperspektiv , och det räcker inte heller för att uppnå den kritiska massa av kvinnliga styrelseledamöter som enligt forskningen behövs för att påverka före tagets resultat i positiv riktning. Detta alternativ innebär att EU som helhet inte kommer att ha 40 procent kvinnliga styrelseledamöter ens till 2040. Obe roende av om medlemsstaterna faktiskt kan vidta effektiva åtgärder i frågan är det tydligt att enskilda med lems staters åtgärder inte räcker. De möjligheter till konkurrenskraft och tillväxt som följer av ett gott utnytt jande av tillgänglig kompetens, däribland kvinnors, i bolagsstyrelserna kan på grund av frågans omfattning bättre uppnås om alla medlemsstater agerar till sammans. I nsatser på EU-nivå kan i praktiken bidra till konkurrens på lika villkor inom hela unionen. Vi anser därför att det vore fel att motsätta sig åtgärder på EU-nivå.

2.

EU-förslag om könsfördelning i bolagsstyrelser, punkt 2 (V)

Lotta Johnsson Fornarve (V) anför:

Jag anser att det är angeläget att sträva efter en jämn fördelning av makt och inflytande mellan kvinnor och män. Jämställdhet är en fråga om mänskliga rättig heter, demokrati och rättvisa, men också om att t a till vara alla män niskors kompetens. Om kompete nsen hos både kvinnor och män i näringslivet till vara tas får företagsledningarna den bästa sammansättningen, vilket gynnar före tagen och därmed tillväxten. D et är alltså mycket angeläget med initiativ som syftar till att könsfördelningen blir avsevärt jämnare när det gäller deltagandet i ekonomiskt beslutsfattande.

EU-kommissionen har lagt fram ett förslag till direktiv om kvotering i bolags styrelser, men f ör närvarande förs inga förhandlingar eftersom det finns en s.k. block erande minoritet mot förslaget. Jag välkomnar att det inte sker något aktivt arbete med förslaget eftersom det, enligt min mening, bör vara en uppgift för varje medlemsstat att ta initiativ för att åstadkomma en jämnare könsfördelning i bolagsstyrelserna. Mot denna bakgrund finns det inte behov av något tillkännagivande till regeringen.

3.

Åtgärder för att främja kvinnors inflytande i näringslivet, punkt 3 (S, MP, V)

Johan Löfstrand (S), Hillevi Larsson (S), Lars Eriksson (S), Emma Hult (MP), Johanna Haraldsson (S), Shadiye Heydari (S), Lotta Johnsson Fornarve (V) och Faradj Koliev (S) anför:

Vi vill här ge ett exempel på d et arbete som regeringen bedriver för att öka jämställdheten . Genom jämställdhetsbudgetering, som innebär att jämställdhetsperspektivet integreras i budgetförfarandet och att resurser omfördelas fö r att främja jämställdheten , ska kvinnors inflytande öka. Detta har sedan 1990-talet varit en del av den centrala politiska strategin för att uppnå ett jämställt samhälle. Arbete för att stärka insatserna för jämställdhetsbudgetering har bedrivits kontinuerligt. Ett viktigt mål för regeringens politik är att kvinnor och män också ska ha lika möjligheter att forma sina liv och nå befattningar som ger makt och inflytande.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden 2015/16

2015/16:588 av Emanuel Öz (S):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga möjligheterna att se över aktiebolagslagen och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:775 av Maria Malmer Stenergard och Annicka Engblom (båda M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kvotering till börsnoterade bolags styrelser och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:790 av Said Abdu (FP):

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att uppdra till Bokföringsnämnden (BFN) att utreda redovisningsreglerna och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:1189 av Lars Hjälmered m.fl. (M, C, FP, KD):

3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att sänka kravet på aktiekapital från 50 000 till 25 000 kronor och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:1380 av Rickard Nordin och Ola Johansson (båda C):

5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verkningsfulla styrmedel bör utvecklas för att utjämna könsfördelningen i bolagsstyrelser och fördela den ekonomiska makten och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:1383 av Börje Vestlund (S):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förstärkt skydd för franchisetagare och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:1948 av Caroline Szyber m.fl. (KD, M, C, FP):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kravet på aktiekapital bör halveras till 25 000 kronor, för att göra det lättare att starta nya företag, och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:1949 av Caroline Szyber m.fl. (KD, M, C, FP):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör verka för nationellt självbestämmande i frågan om kvotering av svenska börsbolagsstyrelser och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:1994 av Désirée Pethrus m.fl. (KD):

4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inkludera redovisningen av könsfördelningen av chefer i årsredovisningslagen och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:2247 av Per Åsling m.fl. (C, M, FP, KD):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda om fler företag bör undantas från kravet på revisionsplikt och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:2455 av Lars Hjälmered m.fl. (M):

3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kravet på aktiekapital bör halveras till 25 000 kronor för att göra det lättare att starta nya företag och tillkännager detta för regeringen.

5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att s.k. mikroaktiebolag bör undantas från en del administration och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:2458 av Kristina Yngwe (C):

4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om statliga revisorer som kan träda in då revisorer hotats så allvarligt att de inte vågar fullfölja sitt uppdrag och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:2701 av Ewa Thalén Finné m.fl. (M):

3. Riksdagen ställer sig bakom det om anförs i motionen om att så kallade mikroaktiebolag undantas från en del administration och tillkännager detta för regeringen.

4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om avskaffande av bolagsstämmans obligatorium för små aktiebolag och tillkännager detta för regeringen.

6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att halvera kravet på aktiekapital till 25 000 kronor och tillkännager detta för regeringen.

8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att ägare av företag också ska bestämma vilka personer som ska sitta i styrelsen och leda företaget och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:3207 av Penilla Gunther m.fl. (KD):

4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att sänka kravet på aktiekapital till 25 000 kronor vid start av aktiebolag och tillkännager detta för regeringen.

Motioner från allmänna motionstiden 2016/17

2016/17:629 av Mathias Tegnér (S):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en spärrfunktion hos Bolagsverket och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:865 av Annie Lööf m.fl. (C):

33. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om målvaktsproblematiken inom den ekonomiska brottsligheten och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:1109 av Maria Malmer Stenergard och Annicka Engblom (båda M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kvotering till börsnoterade bolags styrelser och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:1841 av Elisabeth Svantesson (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om möjligheten till en översyn av redovisningsreglerna och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:1874 av Sofia Arkelsten (M):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att om den nuvarande regeringen lämnar ett förslag om kvotering av börsbolagsstyrelser på riksdagens bord är det också rimligt att riksdagen kan ta ställning till en lagstadgad kvotering av styrelser i fackförbund och fackliga centralorganisationer, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den aviserade fortsatta utredningen om att reglera könsfördelningen i styrelsen för kommunala bolag utvidgas till att också omfatta styrelser i fackförbund och fackliga centralorganisationer och tillkännager detta för regeringen.

3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att i det fall regeringen lägger fram ett förslag om lagstadgad kvotering i börsbolag bör också regeringen lägga fram ett tydligt förslag om lagstadgad kvotering av arbetstagarrepresentanter i börsbolagsstyrelser, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2016/17:2119 av Betty Malmberg (M):

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avslå förslaget om könskvotering av bolagsstyrelser och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:2877 av Caroline Szyber m.fl. (KD, M, C, L):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att sänka kravet på aktiekapital från 50 000 till 25 000 kronor och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:2879 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M):

5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om tydliga direktiv för tillsättning av valberedningar och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:2970 av Helena Lindahl m.fl. (C):

8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ingångsföretag och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:3037 av Annika Qarlsson m.fl. (C):

8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att arbeta för fler kvinnor i ledningsgrupper, styrelser och som chefer och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:3057 av Ola Johansson och Rickard Nordin (båda C):

5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verkningsfulla styrmedel bör utvecklas för att utjämna könsfördelningen i bolagsstyrelser och fördela den ekonomiska makten och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:3085 av Cecilia Widegren (M):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att ge svenska myndigheter i uppdrag att i tolkning av regelverk säkerställa att svensk konkurrenskraft inte drabbas, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda behovet av ytterligare åtgärder för att säkerställa att olika regelverk harmoniseras och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:3123 av Lars Hjälmered m.fl. (M, C, L, KD):

3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att sänka kravet på aktiekapital från 50 000 till 25 000 kronor och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:3128 av Lars Hjälmered m.fl. (M):

3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kravet på aktiekapital bör halveras till 25 000 kronor för att göra det lättare att starta nya företag, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2016/17:3144 av Ewa Thalén Finné m.fl. (M):

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ändrat krav på aktiekapital för vanligt aktiebolag och tillkännager detta för regeringen.

3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska verka för att ägare av företag ska ha rätt att fritt välja styrelseledamöter oavsett procentuell könssammansättning av styrelsen och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:3380 av Per Åsling m.fl. (C, M, L, KD):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fler företag bör undantas från kravet på revisionsplikt och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:3392 av Penilla Gunther m.fl. (KD):

8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att sänka kravet på aktiekapital till 25 000 kronor vid start av aktiebolag och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:3473 av Robert Hannah m.fl. (L):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lagreglering av könsfördelningen i bolagsstyrelser inte ska införas och tillkännager detta för regeringen.