Bet. 2016/17:MJU23

Miljö- och jordbruksutskottet s betänkande

2016/17 : MJU23

En livsmedelsstrategi för Sverige

Sammanfattning

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner regeringens förslag till övergrip ande mål för livsmedelsstrategin samt de tre mål en för de strategiska områdena Regler och villkor, Konsument och marknad och Kunskap och innovation.

Vidare föreslår utskottet sju tillkännagivanden till regeringen. Utskottet föreslår att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om

– att säkerställa generellt goda företagsvillkor i hela Sverige

– att ge främjandeuppdrag till myndigheter som arbetar med företag i livs medelskedjan

– att säkerställa effektiva och förutsägbara godkännandeprocesser för växt skyddsmedel

– att förenkla regler för distribution och försäljning av viltkött

– att göra det lätta re för konsumenter att göra hållbara och medvetna val

– att underlä tta och främja livsmedelsexport

– att svensk livsmedelsproduktion ska styras av konsumenternas efterfrågan och inte av politiskt bestämda kvantitativa mål för konsumtion och produk tion kopplade till specifika produktionsformer .

Utskottet föreslår att riksdagen av slår övriga motionsyrkande n , främst med hänvisning till pågående arbete och utredningar . Vissa motionsyrkanden tar upp samma eller i huvudsak samma frågor som riksdagen behandlat tidigare under valperioden, och dessa behandlas därför förenklat i ett särskilt avsnitt.

I betänkandet finns 118 reservationer ( S, M, SD, MP, C, V, L, KD ). I fem av reservationerna (S, MP, V) avstyrks tillkännagivandena till regeringen med hänvisning till att regeringen redan arbetar med frågorna.

Behandlade förslag

Proposition 2016/17:104 En livsmedelsstrategi för Sverige – fler jobb och hållbar tillväxt i hela landet.

Cirka 160 yrkanden i följdmotioner.

Cirka 160 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2016/17.

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Bakgrund

Propositionens huvudsakliga innehåll

Svensk livsmedelspolitik och tidigare ställningstaganden

Utskottets överväganden

En livsmedelsstrategi för Sverige

Strategins framtagande och genomförande

En konkurrenskraftig och hållbar livsmedelskedja

Förenkla för företagen

Konkurrenskraft – en uppgift för myndigheterna

Dynamiskt företagande och strukturutveckling

Myndigheternas kontroll

Hållbar konsumtion

Hållbar produktion och produktionsresurser

Vegetabilieproduktion

Växtförädling

Ett hållbart växtskydd

Animalieproduktion

Fiske och vattenbruk

Hantering av viltprodukter

Information, märkning och hälsa

Offentlig konsumtion

Livsmedelsindustrin

Export

Besöksnäringen och måltidsupplevelser

Svensk livsmedelsproduktion och konsumtion

Forskning och innovation

Kompetensutveckling och utbildning

Jordbrukets och livsmedelskonsumtionens miljö- och klimatpåverkan

Jordbruk och miljöbalken

Övergödning

Miljöersättningar

Vattenfrågor

Agenda 2030 samt generationsmålet och miljömålen

Biodrivmedel och biogas

Gårdsförsäljning av livsmedel

Livsmedelsförsörjning och beredskap

Byggfrågor

EU:s gemensamma jordbrukspolitik

Kostnadsersättningar

Äganderätt och egendomsskydd

Hästnäringen

Rovdjursfrågor

Övriga landsbygdsfrågor

Övriga livsmedelsfrågor

Motioner som bereds förenklat

Reservationer

1. Strategins framtagande och genomförande, punkt 2 (M)

2. Strategins framtagande och genomförande, punkt 2 (SD)

3. Strategins framtagande och genomförande, punkt 2 (C)

4. Strategins framtagande och genomförande, punkt 2 (KD)

5. Konkurrenskraftiga regler och villkor, punkt 3 (S, MP, V)

6. En konkurrenskraftig livsmedelskedja, punkt 4 (M)

7. En konkurrenskraftig livsmedelskedja, punkt 4 (SD)

8. En konkurrenskraftig livsmedelskedja, punkt 4 (C)

9. En konkurrenskraftig livsmedelskedja, punkt 4 (KD)

10. Genomförandet av EU-lagstiftning, punkt 5 (M, SD, C)

11. Skatter och avgifter, punkt 6 (M)

12. Skatter och avgifter, punkt 6 (SD)

13. Skatter och avgifter, punkt 6 (C)

14. Skatter och avgifter, punkt 6 (L)

15. Skatter och avgifter, punkt 6 (KD)

16. Förenkla för företagen, punkt 7 (M)

17. Förenkla för företagen, punkt 7 (SD)

18. Förenkla för företagen, punkt 7 (C)

19. Förenkla för företagen, punkt 7 (KD)

20. Konkurrenskraft – en uppgift för myndigheterna, punkt 8 (S, MP, V)

21. Jordförvärvslagen, punkt 9 (SD, C, KD)

22. Generations- och ägarskiften, punkt 10 (SD)

23. Generations- och ägarskiften, punkt 10 (C)

24. Myndigheternas kontroll, punkt 11 (M)

25. Myndigheternas kontroll, punkt 11 (SD)

26. Myndigheternas kontroll, punkt 11 (C)

27. Matsvinn och återvinning av matavfall, punkt 12 (C)

28. Matsvinn och återvinning av matavfall, punkt 12 (L)

29. Bästföredatum och temperaturkrav, punkt 13 (M, C)

30. Bästföredatum och temperaturkrav, punkt 13 (SD)

31. Hållbar produktion och produktionsresurser, punkt 14 (SD)

32. Hållbar produktion och produktionsresurser, punkt 14 (C)

33. Vegetabilieproduktion, punkt 15 (SD)

34. Vegetabilieproduktion, punkt 15 (C)

35. Växtförädling, punkt 16 (M)

36. Växtförädling, punkt 16 (C, L)

37. Växtförädling, punkt 16 (KD)

38. Effektiva och förutsägbara godkännandeprocesser, punkt 17 (S, MP, V)

39. Ömsesidigt erkännande av växtskyddsmedel, punkt 18 (M, SD, C)

40. Utformningen av djurskyddslagstiftningen, punkt 19 (M, SD)

41. Utformningen av djurskyddslagstiftningen, punkt 19 (C)

42. Det nationella djurskyddsarbetet, punkt 20 (SD)

43. Det nationella djurskyddsarbetet, punkt 20 (C)

44. Djurskyddsarbetet inom EU, punkt 21 (C)

45. Fiske och vattenbruk, punkt 22 (SD)

46. Fiske och vattenbruk, punkt 22 (C)

47. Fiske och vattenbruk, punkt 22 (L)

48. Fiske och vattenbruk, punkt 22 (KD)

49. Efterfrågan på viltkött, punkt 24 (M, SD)

50. Hantering av viltprodukter, punkt 25 (M)

51. Hantering av viltprodukter, punkt 25 (SD)

52. Hantering av viltprodukter, punkt 25 (KD)

53. Handlingsplan för folkhälsa, punkt 27 (C, L)

54. Ursprungsmärkning, punkt 28 (SD)

55. Ursprungsmärkning, punkt 28 (C)

56. Ursprungsmärkning, punkt 28 (L)

57. Ursprungsmärkning, punkt 28 (KD)

58. Svenska mervärden, punkt 29 (SD)

59. Svenska mervärden, punkt 29 (C)

60. Offentlig upphandling, punkt 30 (M)

61. Offentlig upphandling, punkt 30 (SD)

62. Offentlig upphandling, punkt 30 (C)

63. Offentlig upphandling, punkt 30 (L)

64. Offentlig upphandling, punkt 30 (KD)

65. Livsmedelsindustrin, punkt 32 (C)

66. Främja livsmedelsexport, punkt 33 (S, MP, V)

67. Livsmedelsattachéer, punkt 34 (M, C, KD)

68. Övriga exportfrämjande frågor, punkt 35 (C)

69. Besöksnäringen och måltidsupplevelser, punkt 36 (C)

70. Mål för ekologisk produktion och konsumtion, punkt 37 (S, MP, V)

71. Svensk livsmedelsproduktion och konsumtion, punkt 38 (M)

72. Forskning och innovation, punkt 39 (SD)

73. Forskning och innovation, punkt 39 (C)

74. Kompetensutveckling och utbildning, punkt 40 (M)

75. Kompetensutveckling och utbildning, punkt 40 (SD)

76. Kompetensutveckling och utbildning, punkt 40 (C)

77. Jordbrukets och livsmedelskonsumtionens miljö- och klimatpåverkan, punkt 41 (C)

78. Jordbrukets och livsmedelskonsumtionens miljö- och klimatpåverkan, punkt 41 (V)

79. Jordbrukets och livsmedelskonsumtionens miljö- och klimatpåverkan, punkt 41 (L)

80. Klassificering av jordbruk, punkt 42 (SD, KD)

81. Klassificering av jordbruk, punkt 42 (C)

82. Anmälan och tillstånd för animalieproduktion, punkt 43 (SD)

83. Anmälan och tillstånd för animalieproduktion, punkt 43 (KD)

84. Övergödning, punkt 44 (C)

85. Övergödning, punkt 44 (KD)

86. Miljöersättningar, punkt 45 (M, C)

87. Vattenfrågor, punkt 46 (SD)

88. Vattenfrågor, punkt 46 (C)

89. Agenda 2030, punkt 47 (C, L)

90. Generationsmålet och miljömålen, punkt 48 (C)

91. Biodrivmedel och biogas, punkt 49 (C)

92. Gårdsförsäljning av alkoholhaltiga produkter, punkt 50 (M, SD, C)

93. Gårdsförsäljning av övriga livsmedel, punkt 51 (SD)

94. Livsmedelsförsörjning och beredskap, punkt 52 (SD)

95. Livsmedelsförsörjning och beredskap, punkt 52 (C)

96. Livsmedelsförsörjning och beredskap, punkt 52 (KD)

97. Förprövning av djurstallar, punkt 53 (M, C, KD)

98. Förprövning av djurstallar, punkt 53 (SD)

99. Bygglov för lantbruksfastigheter, punkt 54 (C)

100. Utformningen av EU:s jordbrukspolitik, punkt 55 (C)

101. Utformningen av EU:s jordbrukspolitik, punkt 55 (KD)

102. Jordbruksstöd till aktiva lantbrukare, punkt 56 (SD)

103. Utbetalning av EU-ersättningar, punkt 57 (M, SD, C, KD)

104. Kostnadsersättningar, punkt 58 (KD)

105. Äganderätt och egendomsskydd, punkt 59 (M, SD)

106. Äganderätt och egendomsskydd, punkt 59 (C)

107. Hästnäringen, punkt 60 (KD)

108. Rovdjursfrågor, punkt 61 (SD, C)

109. Rovdjursfrågor, punkt 61 (KD)

110. Strandskydd, punkt 62 (SD)

111. Strandskydd, punkt 62 (C)

112. Biodling, punkt 63 (KD)

113. Vissa landsbygdsfrågor, punkt 64 (SD)

114. Vissa landsbygdsfrågor, punkt 64 (C)

115. Vissa landsbygdsfrågor, punkt 64 (KD)

116. Livsmedel och livsmedelsproduktion, punkt 65 (M)

117. Livsmedel och livsmedelsproduktion, punkt 65 (C)

118. Livsmedel och livsmedelsproduktion, punkt 65 (KD)

Särskilda yttranden

1. Motioner som bereds förenklat, punkt 66 (M)

2. Motioner som bereds förenklat, punkt 66 (SD)

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Följdmotionerna

Motioner från allmänna motionstiden 2016/17

Bilaga 2

Motionsyrkanden som avstyrks av utskottet

Bilaga 3

Försvarsutskottets yttrande 2016/17:FöU4y

Bilaga 4

Skatteutskottets yttrande 2016/17:SkU7y

Bilaga 5

Socialutskottets yttrande 2016/17:SoU6y

Bilaga 6

Utbildningsutskottets yttrande 2016/17:UbU6y

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.

En livsmedelsstrategi för Sverige

Riksdagen godkänner regeringens förslag till

1. övergripande mål för livsmedelsstrategin,

2. mål för det strategiska området Regler och villkor,

3. mål för det strategiska området Konsument och marknad,

4. mål för det strategiska området Kunskap och innovation.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2016/17:104 punkterna 1–4 och avslår motion

2016/17:2649 av Kristina Yngwe m.fl. (C, M, L, KD) yrkande 6.

2.

Strategins framtagande och genomförande

Riksdagen avslår motionerna

2016/17:2010 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkandena 1, 2 och 23,

2016/17:2446 av Anders Forsberg m.fl. (SD) yrkande 10,

2016/17:2715 av Erik Bengtzboe och Hans Rothenberg (båda M),

2016/17:3615 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkande 8,

2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkandena 7, 8 och 29 samt

2016/17:3620 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) yrkande 8.

Reservation 1 (M)

Reservation 2 (SD)

Reservation 3 (C)

Reservation 4 (KD)

3.

Konkurrenskraftiga regler och villkor

Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att säkerställa generellt goda företagsvillkor i hela Sverige och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2016/17:3615 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkande 1,

2016/17:3616 av Lars Tysklind m.fl. (L) yrkande 1,

2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 1 och

2016/17:3620 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) yrkande 1 i denna del.

Reservation 5 (S, MP, V)

4.

En konkurrenskraftig livsmedelskedja

Riksdagen avslår motionerna

2016/17:820 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 19,

2016/17:1190 av Solveig Zander (C),

2016/17:2008 av Staffan Danielsson och Daniel Bäckström (båda C),

2016/17:2010 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 22,

2016/17:2078 av Edward Riedl (M),

2016/17:2446 av Anders Forsberg m.fl. (SD) yrkande 1,

2016/17:2659 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkande 5,

2016/17:2878 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson m.fl. (M) yrkande 1,

2016/17:2936 av Cecilia Widegren (M) yrkande 1,

2016/17:3075 av Daniel Bäckström (C),

2016/17:3173 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) yrkande 4,

2016/17:3379 av Ulrika Carlsson i Skövde och Annika Eclund (C, KD) yrkande 1,

2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkandena 22 och 81 samt

2016/17:3620 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) yrkande 7.

Reservation 6 (M)

Reservation 7 (SD)

Reservation 8 (C)

Reservation 9 (KD)

5.

Genomförandet av EU-lagstiftning

Riksdagen avslår motionerna

2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 41 och

2016/17:3620 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) yrkande 10.

Reservation 10 (M, SD, C)

6.

Skatter och avgifter

Riksdagen avslår motionerna

2016/17:3614 av Anders Forsberg m.fl. (SD) yrkande 3,

2016/17:3615 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkande 23,

2016/17:3616 av Lars Tysklind m.fl. (L) yrkande 11,

2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkandena 11 och 12 samt

2016/17:3620 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) yrkande 1 i denna del.

Reservation 11 (M)

Reservation 12 (SD)

Reservation 13 (C)

Reservation 14 (L)

Reservation 15 (KD)

7.

Förenkla för företagen

Riksdagen avslår motionerna

2016/17:2023 av Kristina Yngwe och Eskil Erlandsson (båda C) yrkande 11,

2016/17:2446 av Anders Forsberg m.fl. (SD) yrkande 18,

2016/17:2936 av Cecilia Widegren (M) yrkande 2,

2016/17:3173 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) yrkandena 15 och 19,

2016/17:3379 av Ulrika Carlsson i Skövde och Annika Eclund (C, KD) yrkande 2,

2016/17:3614 av Anders Forsberg m.fl. (SD) yrkande 6,

2016/17:3615 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkande 15 och

2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkandena 10 och 17.

Reservation 16 (M)

Reservation 17 (SD)

Reservation 18 (C)

Reservation 19 (KD)

8.

Konkurrenskraft – en uppgift för myndigheterna

Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om ett främjandeuppdrag till myndigheter som arbetar med företag i livsmedelskedjan och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2016/17:2010 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 4,

2016/17:3615 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkande 3,

2016/17:3616 av Lars Tysklind m.fl. (L) yrkande 3,

2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 3 och

2016/17:3620 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) yrkande 3.

Reservation 20 (S, MP, V)

9.

Jordförvärvslagen

Riksdagen avslår motionerna

2016/17:3614 av Anders Forsberg m.fl. (SD) yrkande 5,

2016/17:3615 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkande 24 och

2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 21.

Reservation 21 (SD, C, KD)

10.

Generations- och ägarskiften

Riksdagen avslår motionerna

2016/17:2023 av Kristina Yngwe och Eskil Erlandsson (båda C) yrkande 4,

2016/17:2446 av Anders Forsberg m.fl. (SD) yrkande 17 och

2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 20.

Reservation 22 (SD)

Reservation 23 (C)

11.

Myndigheternas kontroll

Riksdagen avslår motionerna

2016/17:2010 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 18,

2016/17:2446 av Anders Forsberg m.fl. (SD) yrkande 20,

2016/17:2447 av Runar Filper m.fl. (SD) yrkandena 1, 2 och 5,

2016/17:3173 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) yrkandena 14, 16 och 17 samt

2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkandena 30 och 35.

Reservation 24 (M)

Reservation 25 (SD)

Reservation 26 (C)

12.

Matsvinn och återvinning av matavfall

Riksdagen avslår motionerna

2016/17:2010 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 12,

2016/17:3616 av Lars Tysklind m.fl. (L) yrkande 14 och

2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkandena 53, 54 och 57.

Reservation 27 (C)

Reservation 28 (L)

13.

Bästföredatum och temperaturkrav

Riksdagen avslår motionerna

2016/17:2010 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 15,

2016/17:2447 av Runar Filper m.fl. (SD) yrkande 6,

2016/17:3168 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) yrkande 4 och

2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 55.

Reservation 29 (M, C)

Reservation 30 (SD)

14.

Hållbar produktion och produktionsresurser

Riksdagen avslår motionerna

2016/17:3614 av Anders Forsberg m.fl. (SD) yrkande 7 och

2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkandena 43, 46 och 50.

Reservation 31 (SD)

Reservation 32 (C)

15.

Vegetabilieproduktion

Riksdagen avslår motionerna

2016/17:2446 av Anders Forsberg m.fl. (SD) yrkandena 30 och 31 samt

2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 48.

Reservation 33 (SD)

Reservation 34 (C)

16.

Växtförädling

Riksdagen avslår motionerna

2016/17:2023 av Kristina Yngwe och Eskil Erlandsson (båda C) yrkande 6,

2016/17:3615 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkandena 25 och 26,

2016/17:3616 av Lars Tysklind m.fl. (L) yrkande 10,

2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 15 och

2016/17:3620 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) yrkande 12.

Reservation 35 (M)

Reservation 36 (C, L)

Reservation 37 (KD)

17.

Effektiva och förutsägbara godkännandeprocesser

Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att ha effektiva och förutsägbara godkännandeprocesser för växtskyddsmedel och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2016/17:3615 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkande 2,

2016/17:3616 av Lars Tysklind m.fl. (L) yrkande 2,

2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 2 och

2016/17:3620 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) yrkande 2.

Reservation 38 (S, MP, V)

18.

Ömsesidigt erkännande av växtskyddsmedel

Riksdagen avslår motion

2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 13.

Reservation 39 (M, SD, C)

19.

Utformningen av djurskyddslagstiftningen

Riksdagen avslår motionerna

2016/17:3173 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) yrkande 9 i denna del,

2016/17:3614 av Anders Forsberg m.fl. (SD) yrkande 11 och

2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 16.

Reservation 40 (M, SD)

Reservation 41 (C)

20.

Det nationella djurskyddsarbetet

Riksdagen avslår motionerna

2016/17:823 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 1,

2016/17:1590 av Betty Malmberg (M) yrkande 1,

2016/17:3614 av Anders Forsberg m.fl. (SD) yrkandena 10 och 12 samt

2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkandena 39 och 42.

Reservation 42 (SD)

Reservation 43 (C)

21.

Djurskyddsarbetet inom EU

Riksdagen avslår motionerna

2016/17:2010 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 20.1 och

2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 40.

Reservation 44 (C)

22.

Fiske och vattenbruk

Riksdagen avslår motionerna

2016/17:3614 av Anders Forsberg m.fl. (SD) yrkande 13,

2016/17:3615 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkandena 30 och 31,

2016/17:3616 av Lars Tysklind m.fl. (L) yrkande 13 och

2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 52.

Reservation 45 (SD)

Reservation 46 (C)

Reservation 47 (L)

Reservation 48 (KD)

23.

Förenklade regler för viltkött

Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att förenkla regler för distribution och försäljning av viltkött och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2016/17:2445 av Runar Filper m.fl. (SD) yrkande 21 och

2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 49.

24.

Efterfrågan på viltkött

Riksdagen avslår motionerna

2016/17:2445 av Runar Filper m.fl. (SD) yrkande 20 och

2016/17:3171 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) yrkande 6.

Reservation 49 (M, SD)

25.

Hantering av viltprodukter

Riksdagen avslår motionerna

2016/17:537 av Lotta Finstorp (M),

2016/17:596 av Agneta Gille och Sanne Lennström (båda S),

2016/17:1983 av Staffan Danielsson och Daniel Bäckström (båda C),

2016/17:2445 av Runar Filper m.fl. (SD) yrkande 22,

2016/17:3171 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) yrkande 7,

2016/17:3283 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkandena 5 och 6 samt

2016/17:3615 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkande 28.

Reservation 50 (M)

Reservation 51 (SD)

Reservation 52 (KD)

26.

Hållbara och medvetna val

Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att göra det lättare för konsumenter att göra hållbara och medvetna val och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2016/17:3615 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkande 5,

2016/17:3616 av Lars Tysklind m.fl. (L) yrkande 5,

2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 5 och

2016/17:3620 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) yrkande 5.

27.

Handlingsplan för folkhälsa

Riksdagen avslår motion

2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 66.

Reservation 53 (C, L)

28.

Ursprungsmärkning

Riksdagen avslår motionerna

2016/17:448 av Saila Quicklund (M) yrkande 1,

2016/17:1353 av Hanna Wigh (SD) yrkandena 1–3,

2016/17:2010 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 19,

2016/17:2447 av Runar Filper m.fl. (SD) yrkandena 3 och 11 i denna del,

2016/17:2557 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkande 1 och

2016/17:3471 av Robert Hannah m.fl. (L) yrkande 3.

Reservation 54 (SD)

Reservation 55 (C)

Reservation 56 (L)

Reservation 57 (KD)

29.

Svenska mervärden

Riksdagen avslår motionerna

2016/17:2447 av Runar Filper m.fl. (SD) yrkande 11 i denna del och

2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 18.

Reservation 58 (SD)

Reservation 59 (C)

30.

Offentlig upphandling

Riksdagen avslår motionerna

2016/17:722 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M) yrkande 2,

2016/17:3614 av Anders Forsberg m.fl. (SD) yrkandena 14 och 15,

2016/17:3615 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkande 22,

2016/17:3616 av Lars Tysklind m.fl. (L) yrkande 6,

2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkandena 59, 61 och 62 samt

2016/17:3620 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) yrkande 13.

Reservation 60 (M)

Reservation 61 (SD)

Reservation 62 (C)

Reservation 63 (L)

Reservation 64 (KD)

31.

Offentliga måltider

Riksdagen avslår motion

2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkandena 60 och 64.

32.

Livsmedelsindustrin

Riksdagen avslår motion

2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 23.

Reservation 65 (C)

33.

Främja livsmedelsexport

Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att underlätta och främja livsmedelsexport och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2016/17:3615 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkande 6,

2016/17:3616 av Lars Tysklind m.fl. (L) yrkande 7,

2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 6 och

2016/17:3620 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) yrkande 6.

Reservation 66 (S, MP, V)

34.

Livsmedelsattachéer

Riksdagen avslår motionerna

2016/17:2010 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 10,

2016/17:3615 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkande 14 och

2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 74.

Reservation 67 (M, C, KD)

35.

Övriga exportfrämjande frågor

Riksdagen avslår motionerna

2016/17:2010 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkandena 7 och 8 samt

2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkandena 71–73 och 75–77.

Reservation 68 (C)

36.

Besöksnäringen och måltidsupplevelser

Riksdagen avslår motion

2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkandena 24 och 78.

Reservation 69 (C)

37.

Mål för ekologisk produktion och konsumtion

Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att svensk livsmedelsproduktion ska styras av konsumenternas efterfrågan och inte av politiskt bestämda kvantitativa mål för konsumtion och produktion kopplade till specifika produktionsformer och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2016/17:3615 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkande 4,

2016/17:3616 av Lars Tysklind m.fl. (L) yrkande 4,

2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 4 och

2016/17:3620 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) yrkande 4.

Reservation 70 (S, MP, V)

38.

Svensk livsmedelsproduktion och konsumtion

Riksdagen avslår motionerna

2016/17:517 av Betty Malmberg och Mats Green (båda M) yrkandena 1, 2 och 4,

2016/17:686 av Anna Hagwall (SD),

2016/17:2122 av Betty Malmberg och Mats Green (båda M) yrkandena 1 och 2 samt

2016/17:3620 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) yrkande 9.

Reservation 71 (M)

39.

Forskning och innovation

Riksdagen avslår motionerna

2016/17:2010 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkandena 5 och 6,

2016/17:2446 av Anders Forsberg m.fl. (SD) yrkandena 11 och 16 samt

2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkandena 80, 82, 83 och 85.

Reservation 72 (SD)

Reservation 73 (C)

40.

Kompetensutveckling och utbildning

Riksdagen avslår motionerna

2016/17:1176 av Solveig Zander (C),

2016/17:2446 av Anders Forsberg m.fl. (SD) yrkande 14,

2016/17:3173 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) yrkande 3 och

2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkandena 25, 63, 84 och 86.

Reservation 74 (M)

Reservation 75 (SD)

Reservation 76 (C)

41.

Jordbrukets och livsmedelskonsumtionens miljö- och klimatpåverkan

Riksdagen avslår motionerna

2016/17:1645 av Kent Härstedt (S),

2016/17:1989 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 2,

2016/17:3616 av Lars Tysklind m.fl. (L) yrkandena 9 och 12 samt

2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 58.

Reservation 77 (C)

Reservation 78 (V)

Reservation 79 (L)

42.

Klassificering av jordbruk

Riksdagen avslår motionerna

2016/17:2006 av Staffan Danielsson (C),

2016/17:2023 av Kristina Yngwe och Eskil Erlandsson (båda C) yrkande 7,

2016/17:2446 av Anders Forsberg m.fl. (SD) yrkande 23,

2016/17:3615 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkande 21 och

2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 32.

Reservation 80 (SD, KD)

Reservation 81 (C)

43.

Anmälan och tillstånd för animalieproduktion

Riksdagen avslår motionerna

2016/17:2446 av Anders Forsberg m.fl. (SD) yrkande 25,

2016/17:3615 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkandena 10–12 och

2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 31.

Reservation 82 (SD)

Reservation 83 (KD)

44.

Övergödning

Riksdagen avslår motionerna

2016/17:824 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 41 och

2016/17:3615 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkande 27.

Reservation 84 (C)

Reservation 85 (KD)

45.

Miljöersättningar

Riksdagen avslår motionerna

2016/17:2023 av Kristina Yngwe och Eskil Erlandsson (båda C) yrkandena 14 och 15,

2016/17:3173 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) yrkande 9 i denna del och

2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkandena 37 och 38.

Reservation 86 (M, C)

46.

Vattenfrågor

Riksdagen avslår motionerna

2016/17:1111 av Cecilie Tenfjord-Toftby (M),

2016/17:2023 av Kristina Yngwe och Eskil Erlandsson (båda C) yrkande 9,

2016/17:2446 av Anders Forsberg m.fl. (SD) yrkande 29,

2016/17:3614 av Anders Forsberg m.fl. (SD) yrkande 8 och

2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkandena 14, 33 och 44.

Reservation 87 (SD)

Reservation 88 (C)

47.

Agenda 2030

Riksdagen avslår motionerna

2016/17:3616 av Lars Tysklind m.fl. (L) yrkande 8 och

2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 9.

Reservation 89 (C, L)

48.

Generationsmålet och miljömålen

Riksdagen avslår motionerna

2016/17:2023 av Kristina Yngwe och Eskil Erlandsson (båda C) yrkande 16 och

2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 45.

Reservation 90 (C)

49.

Biodrivmedel och biogas

Riksdagen avslår motion

2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkandena 47, 51 och 56.

Reservation 91 (C)

50.

Gårdsförsäljning av alkoholhaltiga produkter

Riksdagen avslår motion

2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 79.

Reservation 92 (M, SD, C)

51.

Gårdsförsäljning av övriga livsmedel

Riksdagen avslår motionerna

2016/17:134 av Jan Ericson (M) yrkande 1 och

2016/17:842 av Magnus Persson (SD).

Reservation 93 (SD)

52.

Livsmedelsförsörjning och beredskap

Riksdagen avslår motionerna

2016/17:2446 av Anders Forsberg m.fl. (SD) yrkande 2,

2016/17:3614 av Anders Forsberg m.fl. (SD) yrkandena 1 och 2,

2016/17:3615 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkande 7 och

2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkandena 67–69.

Reservation 94 (SD)

Reservation 95 (C)

Reservation 96 (KD)

53.

Förprövning av djurstallar

Riksdagen avslår motionerna

2016/17:2446 av Anders Forsberg m.fl. (SD) yrkande 24,

2016/17:3615 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkande 13 och

2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 28.

Reservation 97 (M, C, KD)

Reservation 98 (SD)

54.

Bygglov för lantbruksfastigheter

Riksdagen avslår motion

2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 26.

Reservation 99 (C)

55.

Utformningen av EU:s jordbrukspolitik

Riksdagen avslår motionerna

2016/17:2023 av Kristina Yngwe och Eskil Erlandsson (båda C) yrkande 10,

2016/17:3615 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkande 9 och

2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 36.

Reservation 100 (C)

Reservation 101 (KD)

56.

Jordbruksstöd till aktiva lantbrukare

Riksdagen avslår motion

2016/17:3614 av Anders Forsberg m.fl. (SD) yrkande 4.

Reservation 102 (SD)

57.

Utbetalning av EU-ersättningar

Riksdagen avslår motionerna

2016/17:3173 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) yrkande 22 och

2016/17:3615 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkande 16.

Reservation 103 (M, SD, C, KD)

58.

Kostnadsersättningar

Riksdagen avslår motion

2016/17:3615 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkandena 17 och 19.

Reservation 104 (KD)

59.

Äganderätt och egendomsskydd

Riksdagen avslår motionerna

2016/17:2011 av Kristina Yngwe och Eskil Erlandsson (båda C) yrkandena 3.1 och 11.2,

2016/17:2888 av Gunilla Nordgren (M),

2016/17:3173 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) yrkande 1 och

2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 34.

Reservation 105 (M, SD)

Reservation 106 (C)

60.

Hästnäringen

Riksdagen avslår motionerna

2016/17:823 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 4,

2016/17:1346 av Hanna Wigh (SD) yrkande 4,

2016/17:1886 av Lotta Finstorp (M),

2016/17:2621 av Daniel Bäckström (C),

2016/17:2659 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkande 4,

2016/17:3141 av Cecilia Widegren (M) yrkandena 1 och 8 samt

2016/17:3377 av Bengt Eliasson (L) yrkandena 1 och 2.

Reservation 107 (KD)

61.

Rovdjursfrågor

Riksdagen avslår motionerna

2016/17:3615 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkande 20 och

2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 19.

Reservation 108 (SD, C)

Reservation 109 (KD)

62.

Strandskydd

Riksdagen avslår motionerna

2016/17:3614 av Anders Forsberg m.fl. (SD) yrkande 9 och

2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 27.

Reservation 110 (SD)

Reservation 111 (C)

63.

Biodling

Riksdagen avslår motionerna

2016/17:2550 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkande 7 och

2016/17:3615 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkande 29.

Reservation 112 (KD)

64.

Vissa landsbygdsfrågor

Riksdagen avslår motionerna

2016/17:2418 av Mikael Eskilandersson och Roger Hedlund (båda SD),

2016/17:2450 av Anders Forsberg m.fl. (SD) yrkande 12,

2016/17:3615 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkande 18 och

2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 70.

Reservation 113 (SD)

Reservation 114 (C)

Reservation 115 (KD)

65.

Livsmedel och livsmedelsproduktion

Riksdagen avslår motionerna

2016/17:2010 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 24,

2016/17:2067 av Edward Riedl (M),

2016/17:2556 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD),

2016/17:2634 av Jan Lindholm (MP) yrkande 6,

2016/17:3173 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) yrkande 20,

2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 65 och

2016/17:3620 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) yrkande 11.

Reservation 116 (M)

Reservation 117 (C)

Reservation 118 (KD)

66.

Motioner som bereds förenklat

Riksdagen avslår de motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.

Stockholm den 1 juni 2017

På miljö- och jordbruksutskottets vägnar

Matilda Ernkrans

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Matilda Ernkrans (S), Kristina Yngwe (C), Jonas Jacobsson Gjörtler (M), Isak From (S), Johan Hultberg (M), Sara Karlsson (S), Martin Kinnunen (SD), Åsa Coenraads (M), Johan Büser (S), Stina Bergström (MP), Gunilla Nordgren (M), Monica Haider (S), Lars Tysklind (L), Marianne Pettersson (S), Runar Filper (SD), Birger Lahti (V) och Magnus Oscarsson (KD).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I detta betänkande behandlar utskottet regeringens proposition 2016/17:104 En livsmedelsstrategi för Sverige – fler jobb och hållbar tillväxt i hela landet. I propositionen föreslås en strategi för en långsiktig, hållbar och konkurrens kraftig livsmedelskedja. Regeringens förslag till riksdagsbeslut redovisas i bilaga 1.

Med anledning av propositionen har fem motioner väckts. I detta betänk ande behandlar utskottet även ca 70 motioner från den allmänna motionstiden 2016/17 om livsmedel s - och landsbygdspolitik. Motionerna tar upp frågor som bl.a. rör livsmedelsstrategins framtagande och genomförande, konkurrens kraftiga regler och villkor, skatter och avgifter, regelförenkling, myndighet ernas arbete för att öka konkurrenskraften, jordförvärvslagen, myndigheternas kontroll, hållbar konsumtion , hållbar produktion och produktionsresurser, vegetabilieproduktion, växtförädling, godkännande av växtskyddsmedel, djur skydd, fiske och vattenbruk, viltprodukter, information till konsumenter , offentlig konsumtion , livsmedelsexport, ekologisk produktion och konsum tion, forskning och innovation, kompetensutveckling och utbildning, jord brukets och livsmedelskonsumtionens miljö- och klimatpåverkan, jordbruket och miljöbalken, vattenfrågor, A genda 2030 , generationsmålet och miljö kvalitetsmålen, gårdsförsäljning, livsmedelsförsörjning och beredskap, bygg frågor, EU:s jordbrukspolitik, äganderätt och hästnäringen. Motionsförslagen redovisas i bilaga 1.

Utskottet har berett försvarsutskottet, skatteutskottet, socialutskottet och utbildningsutskottet tillfälle att yttra sig över propositionen och inkomna följd motioner i de delar som berör respektive utskotts beredningsområde. Yttrandena återges i bilaga 3–6 .

Med anledning av livsmedelsstrategin uppvaktades utskottet v id samman träde t den 2 maj 2017 av representanter för Sveriges konsumenter och med lemsorganisationen Vi konsumenter. Vid utskottets sammanträde den 11 maj 2017 uppvaktades utskottet av representanter från Eldrimner, ett nationellt resurscenter för mathantverk med syfte att utveckla och b evara kunskap om mathantverk.

Utskot tet föreslår sju tillkännagivanden till regeringen. Enligt utskottet bör regeringen säkerställa generellt goda företagsvillkor i hela Sverige. Reger ingen bör också ge främjandeuppdrag till myndigheterna. Därutöver bör regeringen säkerställa effektiva och förutsägbara godkännandeprocesser för växtskyddsmedel. Vidare bör regeringen förenkla regler för distribution och försäljning av viltkött. Regeringen bör även göra det l ätta re för konsumenter att göra hållbara och medvetna val samt underlätta och främja livsmedels export . Slutligen bör regeringen inte fastställa politiskt bestämda kvantitativa mål för konsumtion och produktion kopplade till specifika produktionsformer , utan livsmedelsproduktionen ska styras av konsumenternas efterfrågan.

Utskottet avstyrker övriga motionsyrkanden, i huvudsak med hänvisning till pågående arbete och utredningar . Ett antal motionsyrkanden tar upp samma eller i huvudsak samma frågor som riksdagen har behandlat tidigare under val perioden, och dessa yrkanden behandlas därför förenklat i ett särskilt avsnitt.

I betänkandet finns 118 reservationer (S, M, SD, MP, C, V, L, KD ).

Bakgrund

I budgetpropositionen för 2015 (pr op. 2014/15:1 utg.omr. 23) redovisades att regeringen hade för avsikt att ta fram en livsmedelsstrategi. I propositionen angav regeringen att det behövs en långsiktig livsmedelsstrategi för att skapa förutsättningar för tillväxt i hela livsmedelskedjan och därmed stödja en ökad svensk matproduktion samt en ökning av andelen svenskt och ekologiskt i konsumtionen av livsmedel.

I b udgetpropositionen för 2016 (prop. 2015/16:1 utg.omr. 23) angav regeringen att målen för arbetet med en livsmedelsstrategi skulle vara att öka sysselsättningen, produktionen, exporten, innovationskraften och lönsamheten i livsmedelsproduktionen, samtidigt som de relevanta nationella miljömålen nås. Regeringen aviserade vidare avsikten att återkomma till riksdagen med ett förslag om en långsiktigt hållbar och brett förankrad livsmedelsstrategi i enlighet med dessa mål.

Den 21 februari 2013 beslutade den dåvarande regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att se över konkurrenskraften inom jordbruks - och träd gårdsnäringen och utreda möjligheterna för en framtida livskraftig jordbruks- och trädgårdsproduktion (dir. 2013:20). Utredningen antog namnet Kon kurrenskraftsutredningen och lämnade den 5 mars 2015 sitt betänkande Attraktiv, innovativ och hållbar – strategi för en konkurrenskraftig jordbruks- och trädgårdsnäring (SOU 2015:15).

Den dåvarande regeringen beslutade den 4 juni 2009 (dir. 2009:57) att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en bred översyn av den samlade djur skyddslagstiftningens utformning och innehåll, att lämna förslag till en ny djurskyddslag och djurskyddsförordning samt att ge exempel på hur andra föreskrifter på området kan utformas. Utredningen redovisade i november 2011 sitt betänkande Ny djurskyddslag (SOU 2011:75).

Regeringen behandlade i propositionen Ändringar i djurskyddslagen (prop. 2013/14:41) delar av förslagen i betänkandet Ny djurskyddslag . I den nu aktuella propositionen behandlar regeringen förslaget om reglering av kon trollprogram på djurskyddsområdet och bedömningarna som gäller införande av ett vetenskapligt råd och en översyn av Jordbruksverkets föreskrifter i syfte att sänka detaljeringsgraden där så är möjligt. Betänkandets förslag i övriga delar bereds vidare i nom Regeringskansliet.

Arbetet med förslaget till en svensk livsmedelsstrategi har föregåtts av en bred och omfattande extern dialog och förankring med aktörer i hela livs medelskedjan, såväl nationellt som regionalt. Näringsdepartementet har genomfört möten med representanter från alla delar i livsmedelskedjan. De synpunkter och förslag som har inkommit under processen har utgjort viktiga underlag vid utformningen av strategin. En sammanfattning av inspelen finns i rapporten En livsmedelsstrategi för Sverige – för jobb och hållbar tillväxt i hela landet. Samlade inspel 2015–2016 (dnr N2016/04488/JM).

Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen snarast ska ta initiativ för ett ökat internationellt samarbete och engagemang för att minska överanvändningen av antibiotika inom livsmedelsproduktionen samt att reger ingen ska intensifiera arbetet inom EU för att minska användningen av anti biotika i djurhållningen (bet. 2014/15:MJU3 punkt 22, rskr. 2014/15:121 och bet. 2014/15:MJU10 punkt 3, rskr. 2014/15:181). Riksdagen har även till kännagett för regeringen att regeringen ska intensifiera arbetet för att förbättra djurskyddet inom EU (bet. 2014/15:MJU10 punkt 1, rskr. 2014/15:181). Dessa tre tillkännagivanden behandlas i den nu aktuella propositionen.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås en strategi för en långsiktigt hållbar och konkurrens kraftig livsmedelskedja. Enligt regeringen ska strategin ses som en plattform utifrån vilken politiken ska utformas fram till 2030.

I proposition föreslås det övergripande målet för strategin vara en konkur renskraftig livsmedelskedja där den totala livsmedelsproduktionen ökar, sam tidigt som relevanta nationella miljömål nås, i syfte att skapa tillväxt och sysselsättning och bidra till hållbar utveckling i hela landet. Produktions ökningen, både konventionell och ekologisk, bör svara mot konsumenternas efterfrågan. En produktionsökning skulle kunna bidra till en ökad självförsörj ningsgrad av livsmedel. Sårbarheten i livsmedelskedjan ska minska.

Enligt regeringen skapar även s trategin stabila och långsiktiga förutsätt ningar för livsmedelskedjan att bidra till sysselsättning och hållbar tillväxt i hela landet och lägger grunden för en stärkt framtidstro hos både företag och anställda i livsmedelskedjan. En långsiktig strategi för livsmedelskedjan bidrar vidare till att Sverige kan fortsätta att ha en livsmedelsproduktion i landet av tillräcklig omfattning för att kunna bidra till jobb och tillväxt, attraktiv lands bygd och till samhällsnyttor inom hälso-, miljö- och klimatområdet. Till livs medelskedjan räknas primärproduktionen, livsmedelsindustrin, livsmedels handeln, restaurangnäringen, måltidsturismen och konsumenten.

Strategin är utformad kring ett övergripande mål för livsmedelspolitiken samt tre strategiska mål inom områden som bedöms vara särskilt viktiga för att nå det övergripande målet, samt för utvecklingen av livsmedelskedjan. De strategiska områdena är Regler och villkor, Konsument och marknad samt Kunskap och innovation.

Svensk livsmedelspolitik och tidigare ställningstaganden

Den nuvarande livsmedelsp olitiken utgår delvis från proposition 1994/95:75 Vissa livsmedelspolitiska åtgärder vid ett medlemskap i Europeiska unionen. I propositionen lämnades förslag i vissa lagstiftningsfrågor för att vid ett EU-medlemskap möjliggöra tillämpningen av de regelverk som gällde bl.a. för den gemensamma jordbrukspolitiken och den gemensamma fiskeripolitiken. År 1998 beslutades en ny proposition (prop. 1997/98:142 Riktlinjer för Sveriges arbete med jordbruks- och livsmedelspoliti ken inom Europeiska unionen). I propositionen föreslog regeringen att Sverige skulle verka för en jordbruks- och livsmedelspolitik inom EU vars ö vergripande mål skulle vara att

– främja ett brett och varierat utbud av säkr a livsmedel till skäliga priser

– främja en hållbar jordbruks- och liv smedelsproduktion

– bidra till global livsmedelssäkerhet.

I 1998 års proposition (prop. 1997/98:142) ansågs det vara nödvändigt att den framtida jordbruks- och livsmedelspolitiken utgick från konsumenternas efter frågan för att ge dem bättre möjligheter att påverka inriktningen och storleken på produktionen av livsmedel och andra jordbruksvaror. Samtidigt var det angeläget att skapa förutsättningar för jordbruksföretag att agera på en kon kurrensutsatt marknad. Politiken behövde därigenom övergå från att i huvud sak vara producentstyrd till att vara konsumentstyrd.

Sverige – det nya matlandet

Under 2007–2014 bedrev den dåvarande regeringen ett arbete under namnet Sverige – det nya matlandet. Syftet var att föra samman hela livsmedelskedjan under ett paraply för bättre utveckling och samverkan samt att använda synen på Sverige med dess styrkor och möjligheter för att stärka livsmedelskedjan. Arbetet hade sex fokusområden: primärproduktion, förädling, matturism, restaurang, offentliga måltider och handel. Målet var att bli bäst på mat i Europa och att ta till vara det ökade internationella intresset för måltids upplevelser och flera av de värden som Sverige förknippas med , så som hälsa, miljö och natur. Ambassadörer för arbetet utsågs från varje landskap samt från Sápmi , och ett expertråd tillsattes med representanter från fokusområdena. Exempel på resultat från arbetet är det kompetenscentrum vid Livsmedels verket som skapades för att stärka och utveckla kompetensen inom offentliga måltider. Ett annat resultat är konce ptet Try Swedish som har skapats för att användas vid export-, turism- och Sverigefrämjande aktiviteter och evene mang m.m. Syftet är att föra fram svenska styrkor med koppling till mat och upplevelser. Vidare togs en gemensam kommunikationsplattform fram med utgångspunkt i svenska styrkor och värden.

Andra strategier

Regeringen har även tagit fram strategier och skrivelser på andra områden som är av betydelse för livsmedelskedjan. År 2015 antog regeringen en svensk maritim strategi. Syftet är att bättre ta till vara de maritima näringarnas poten tial att bidra till regeringens mål om EU:s lägsta arbetslöshet 2020. Strategin omfattar alla maritima näringar och innebär steg mot en utvecklad och integrerad svensk havspolitik. Livsmedelsproduktion är en av flera maritima näringar.

I februari 2016 beslutade regeringen om en exportstrategi. Den svenska exportstrategin ska bidra till regeringens övergripande mål om att Sverige ska ha EU:s lägsta arbetslöshet till 2020. Målen i strategin är att öka exporten, både i absoluta tal och som andel av BNP, öka Sveriges attraktionskraft för investeringar, kompetens och turister, ö ka andelen exporterande företag och att öka svenska företags deltagande i den globala ekonomin.

Regeringen har vidare under 2016 beslutat om en nyindustrialiserings strategi som ska stärka före tagens omställningsförmåga och konkurrenskraft. Strategin har fyra fokusområden: Industri 4.0 (digitalisering), Hållbar produk tion (resurseffektivitet), Kunskapslyft industri (kompetensförsörjning) och Testbädd Sverige (attraktiva innovationsmiljöer).

Regeringen har även under 2016 tagit fram en skrivelse om hållbart företag ande. I skrivelsen redo visar regeringen sin syn på hållbart företagande när det gäller mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljö- och klimatarbete och anti korruption. Skrivelsen berör också områden som hållbar beskattning, handels politik, finansmarknadspolitik för hållbara investeringar samt jämställdhet och mångfald.

Regeringen har slutligen under 2016 även tagit fram en strategi för hållbar konsumtion. Målet är att strategin ska bidra till en miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbar konsumtion. Strategin innehåller sju fokusområden:

– öka ku nskapen och fördjupa samarbetet

– stimul era hållbara sätt att konsumera

– effektivisera resursanvändnin gen

– förbättra informationen om företagens hållbarhetsarbete

– fasa ut skadliga kemikalier

– öka tryggheten för alla konsumenter

– fokusera på livsmedel, transporter och boende.

Utskottets överväganden

En livsmedelsstrategi för Sverige

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen godkänner regeringens förslag till övergripande mål för livs medelsstrategin och regeringens förslag till mål för de strate giska områdena Regler och villkor, Konsument och marknad samt Kunskap och innovation. Riksdagen avslår ett motionsyrkande om ett övergripande mål med delvis annan lydelse.

Propositionen

Regeringen ser en långsiktig livsmedelsstrategi som en viktig pusselbit f ör att främja en konkurrens kraftig livsmedelsproduktion i Sverige. En sådan strategi ska omfatta hela värdekedjan, från primärproduktion till konsument , och bidra till att potentialen i svensk livsmedelsproduktion nyttjas fullt ut. Det innebär att det ska finnas goda förutsättningar för en större produktion såväl för inhem ska som för utländska marknader, högre tillväxt och sysselsättning i berörda näringar, ökad andel ekologisk produktion och konsumtion av livsmedel samt bättre möjligheter för konsumenterna, oavsett bakgrund, att göra medvetna val.

I propositionen framhålls att den svenska livsmedelsproduktionen och livs medelskedjan har goda möjligheter att bidra till samhället genom sysselsätt ning, hållbar tillväxt och kollektiva nyttigheter.

Vidare an ser regeringen att det är angeläget att ta vara på möjligheterna att producera livsmedel där förutsättningarna är goda och därigenom minska produktionens klimatpåverkan. Svensk livsmedelsproduktion kännetecknas av en hög standard inom miljö- och klimatområdet och är även en förutsättning för att flera av de svenska miljökvalitetsmålen ska kunna nås. Livsmedels produktionen i Sverige bidrar dock inte endast med positiva miljöeffekter utan även med t.ex. växtnäringsläckage och klimatpåverkan , varför det är viktigt att tillväxten sker med fortsatt ökad resurseffektivitet inom livsmedelssektorn.

I propositionen framhåll s även att en förutsättning för att jordbruket och de gröna näringarna ska kunna bidra till den gröna omställningen är en kon kurrenskraftig svensk livsmedelsproduktion som också klarar av att hävda sig i en allt hårdare global konkurrens. Även ur ett beredskapsperspektiv är en inhemsk produktion av liv smedel en styrka. Vidare betonas att Sveriges väl - stånd är beroende av export. Exporten av svenska livsmedel bidrar till sam hällsekonomin i stort.

Livsmedelsstrategin ska enligt regeringen ses som en plattform utifrån vilken livsmedelspolitiken ska utformas fram till 2030. Livsmedelsstrategin anger förutsättningarna för det fortsatta arbetet för en konkurrenskraftig och hållbar livsmedelskedja till slutåret 2030 och riktar sig till hela livsmedels kedjan. En långsiktig inriktning av den svenska livsmedelspolitiken skapar stabila och långsiktiga förutsättningar för livsmedelskedjan att bidra till sysselsättning och hållbar tillväxt i hela landet och lägger grunden för en stärkt framtidstro hos både företagare och anställda i livsmedelskedjan.

Regeringens bedömning är att strategin bör utformas kring ett övergripande mål för livsmedelskedjan samt tre strategiska mål inom områden som bedöms som särskilt viktiga för att nå det övergripande målet och för utvecklingen av livsmedelskedjan. Målen tar sikte på 2030. En långsiktig strategi bör dock vara öppen för att framtida förutsättningar för produktion en och konsumtions mönster ändras , varför regeringen anser att formulerade mål behöver vara till räckligt generella för att inrymma detta.

Övergripande mål

I propositionen föreslås att d et övergripande målet för livsmedelsstrategin ska vara en konkurrenskraftig livsmedelskedja där den totala livsmedelsproduk tionen ökar, samtidigt som relevanta nationella miljömål nås, i syfte att skapa tillväxt och sysselsättning och bidra till hållbar utveckling i hela landet. Produktionsökningen, både konventionell och ekologisk, bör svara mot konsumenternas efterfrågan. En produktionsökning skulle kunna bidra till en ökad självförsörjningsgrad av livsmedel. Sårbarheten i livsmedelskedjan ska minska.

E n långsiktig inriktning av livsmedelspolitiken med ett uttalat mål om att livsmedelsproduktionen ska öka är enligt regeringen av avgörande betydelse för framtida politiska beslut. Det skapar också en stabilitet och förutsägbarhet som kan gynna de företag inom livsmedelskedjan som vill öka sin produktion, växa och investera för en långsiktig t hållbar produktion. Regeringen ser därför behov av att genom ett övergripande mål tydligt kommunicera vikten av en ökad livsmedelsproduktion för en stärkt konkurrenskraft och ökad tillväxt i livsmedelskedjan. Regeringen anser samtidigt att en ökad produktion måste vara långsiktigt hållbar. En ökad produktion av livsmedel har förutsättningar att bidra till att flera av miljökvalitetsmålen nås.

Målet för det strategiska området Regler och villkor

Målet för det strategiska området Regler och villkor föreslås vara att utform ningen av regler och villkor ska stödja målet om en konkurrenskraftig och hållbar livsmedelskedja där produktionen ökar. Detta genom ändamålsenliga skatter och avgifter, regelförenklingar, administrativa lättnader och andra åtgärder för att stärka konkurrenskraften och lönsamheten.

I propositionen konstateras att utformning av regler och villkor är av avgör ande betydelse för samhällets och ekonomins funktionssätt, effektivitet och resursallokering. Med regler och villkor avses såväl lagstiftning som politikens utformning inom olika områden. Därtill kommer även näringens bransch överenskommelser. Vidare understryk s att utformningen av regler och villkor i stor utsträckning påverkar förutsättningarna för att starta, driva och utveckla företag i livsmedelskedjan. Regeringen anför att regler och villkor bör utform as så att de skapar förutsättningar för konkurrenskraftig livsmedelsproduktion för att det ska vara möjligt att nå målet om en konkurrenskraftig livsmedels kedja där produktionen ökar.

Målet för det strategiska området Konsument och marknad

I fråga om mål et för det strategiska området Konsument och marknad är för slaget att konsumenterna ska ha ett högt förtroende för livsmedlen och kunna göra medvetna och hållbara val, exempelvis av närproducerat och ekologiskt. Marknaden för livsmedel ska kännetecknas av en väl fungerande konkurrens. Den svenska livsmedelsexporten ska ges förutsättningar att öka för att möta efterfrågan på relevanta marknader.

Regeringen anser att det är viktigt att marknaden för livsmedel känneteck nas av en väl fungerande konkurrens. En fungerande konkurrens handlar bl.a. om att ge konsumenterna ökade valmöjligheter och att marknaden kan möta konsumenternas efterfrågan på livsmedel utifrån exempelvis hälsa, ursprung och hållbarhet. Regeringen bedömer att m arknaden för livsmedel måste känne tecknas av ett utbud som kan möta konsumenternas informationsbehov och efterfrågan. Det är även viktigt för regeringen att konsumenterna även i fort sättningen ska kunna ha ett högt förtroende för livsmedel på den svenska marknaden och ha möjlighet att göra medvetna val. Konsumenternas förtro ende för svenska livsmedel är viktigt för att den svenska produktionen ska kunna öka. Enligt regeringens mening bör vidare de svenska styrkorna i livs medelsproduktionen i högre grad utnyttjas för att möjliggöra export. Det finns starka kopplingar mellan en framgångsrik export och en stark hemmamarknad. En ökad export kan även bidra till att stärka konkurrenskraften på den inhem ska marknaden. Regeringen framhåller att den svenska livsmedelsexporten bör öka.

Målet för det strategiska området Kunskap och innovation

Målet för det strategiska området Kunskap och innovation föreslås vara att stödja kunskaps- och innovationssystemet för att bidra till ökad produktivitet och innovation i livsmedelskedjan samt hållbar produktion och konsumtion av livsmedel.

Samhället och näringslivet behöver ständigt ny kunskap för att utvecklas och möta omvärldens förändringar och samhällsutmaningar. Regeringen anser därmed att ett fungerande kunskaps- och innovationssystem är a vgörande för såväl landets som olika sektorers framtida utveckling, välfärd och konkurrens kraft. Vidare anförs att innovation är avgörande för den långsiktiga produkti vitetsutvecklingen hos företag. F ör en hållbar livsmedelsproduktion är inte minst utvecklingen av nya produkter, värdeskapande inom produktion och tjänster samt nya produktionsmodeller och produktionssystem nödvändiga. Regeringen lyfter även fram att kunskaps- och in novationssystemet måste fungera så att forskningsresultat och ny kunskap utvecklas i samverkan mellan lärosäten, industriforskningsinstitut, företag och övriga relevanta delar av samhället.

Motion en

Enligt kommittémotion 2016/17:2649 av Kristina Yngwe m.fl. (C, M, L, KD) yrkande 6 bör en svensk livsmedelsstrategi fokusera på att stärka konkurrens kraften för svensk livsmedelsindustri och öka produktionen och exporten av svensk mat. Motionärerna anför att livsmedelsstrategins övergripande mål ska vara att stärka konkurrenskraften för svensk livsmedelsindustri genom att möj liggöra ökad livsmedelsproduktion, fler jobb, ökad export, regelförenklingar och höjd kompetens i hela kedjan.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar regeringens uppfattning att en långsiktig inriktning av den svenska livsmedelspolitiken skapar stabila och långsiktiga förutsättningar för livsmedelskedjan att bidra till sysselsättning och hållbar tillväxt i hela landet. Utskottet välkomnar därför regeringens förslag till en svensk livsmedels strategi för en långsiktigt hållbar och konkurrenskraftig livsmedelsproduktion i Sverige. Li vsmedelsstrategin ska enligt regeringen ses som en plattform utifrån vilken livsmedelspolitiken ska formas fram till 2030 och ska b idra till att potentialen i svensk livsmedelsproduktion nyttjas fullt ut. Utskottet noterar att str ategin omfatta r hela värdekedjan, från primärproduktion till konsument , vilket är positivt .

Vidare delar u tskottet regeringens bedömning att en svensk livsmedels strategi bör utformas kring ett övergripande mål för livsmedelskedjan samt tre strategiska mål inom områden som bedöms som särskilt viktiga för att nå det övergripande målet och för utvecklingen av livsmedelskedjan. De strategiska områdena är Regler och villkor, Konsument och marknad samt Kunskap och innovation.

I fråga om det övergripande målet anser utskottet i likhet med regeringen att målet tydligt bör kommunicera vikten av en ökad livsmedelsproduktion för en stärkt konkurrenskraft och ökad tillväxt i livsmedelskedjan. Som regeringen framhåller måste en ökad produktion samtidigt vara långsiktigt hållbar. Utskottet vill här särskilt lyfta fram att svensk livsmedelsproduktion känne tecknas av en hög standard inom miljö- och klimatområdet och därmed kan bidra till att flera av miljökvalitetsmålen nås.

Utskottet ställer sig bakom både regeringens förslag till övergripande mål för livsmedelsstrategin och regeringens förslag till mål för de strategiska områdena Regler och villkor, Konsument och marknad samt Kunskap och innovation.

Eftersom utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till övergripande mål kan motion 2016/17:2649 (C, M, L, KD) yrkande 6 nu lämnas utan vidare åtgärd .

Strategins framtagande och genomförande

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om måluppföljning, om strategi perioder och kontrollstationer, om inrättandet av ett nationellt råd, om myndigheternas stödjande arbete, om framtagandet av livs medelsstrategin, om Kon kurrenskraftsutredningen och om Sverige – det nya matlandet .

Jämför reservation 1 (M), 2 (SD), 3 (C) och 4 (KD).

Propositionen

Enligt regeringen ska livsmedelsstrategin ses som en plattform utifrån vilken livsmedelspolitiken ska utformas fram till 2030 och där förutsättningarna anges för det fortsatta långsiktiga arbetet för att främja en konkurrenskraftig livsmedelsproduktion i Sverige. Livsmedelsstrategin ska enligt regeringen omfatta hela värdekedjan, från primärproduktion till konsument. Till livs medelskedjan räknas primärproduktionen, livsmedelsindustrin, livsmedels handeln, restaurangnäringen, måltidsturismen och konsumenten.

Vidare betona s vikten av en ändamålsenlig uppföljning och utvärdering. Det behöver enligt regeringen finnas ett system med kontrollstationer och relevanta indikatorer som kan mäta måluppfyllelsen. Uppföljningen och utvärderingen bör omfatta både strategins mål och de bedömningar som görs i strategin. Det anges att uppföljning en bör syfta till att säkerställa att de åtgärder som sker inom ramen för livsmedelsstrategin får de avsedda effekter som livsmedelsstrategins mål anger. Utvärdering en bör ta ett helhetsgrepp om olika relevanta områden och där det är ändamålsenligt analysera systemet och politikens effekter utifrån olika företagares, konsumenters, intressegruppers och andra aktörers behov och situation.

Regeringen avser att regelbundet följa upp livsmedelsstrategin fram till 2030. En årlig redovisning av resultaten ska ske i budgetpropositionen , och en fördjupad uppföljning ska regelbundet lämnas till riksdagen. En lämplig myn dighet ska även få i uppdrag att, i samråd med berörda myndigheter och aktör er, ta fram ovan nämnda system med kontrollstationer och relevanta indikator er som löpande kan mäta måluppfyllelsen och redovisa dessa i kommande budgetproposition.

Det framgår att arbetet med förslaget till en svensk livsmedelsstrategi har föregåtts av en bred och omfattande extern dialog och förankring med aktörer i hela livsmedelskedjan, såväl nationellt som regionalt. Vidare anges att de synpunkter och förslag som har inkommit under processen har utgjort viktiga underlag vid utformningen av strategin. Det framgår även att Konkurrens kraftsutredningens slutbetänkande Attraktiv, innovativ och hållbar – strategi för en konkurrenskraftig jordbruks- och trädgårdsnäring (SOU 2015:15) har utgjort ett underlag för propositionen och framtagandet av den svenska livs medelsstrategin.

I fråga om genomförandet av strategin framhåll s i propositionen att engage mang hos och samverkan mellan berörda aktörer på lokal, regional och nationell nivå är av central betydelse för ett framgångsrikt genomförande. Livsmedelskedjans företag och organisationer har ett stort ansvar att själva bidra till strategins måluppfyllelse , och deras egna insatser och åtgärder är av avgörande betydelse för strategins framgång. Staten bör dock bidra till att skapa förutsättningar för det fortsatta arbetet med livsmedelskedjans aktörer. Regeringen anser att det är viktigt med dialog för samarbete och utbyte av erfarenheter mellan såväl offentliga och privata som ideella aktörer inom hela livsmedelskedjan och att det skapas möjlighet för dessa aktörer att samlas.

Slutligen anges att regeringen som en del i genomförandet av strategin kommer att ta fram en handlingsplan. Handlingsplanen kommer att innehålla åtgärder som bidrar till att uppnå målen i strategin och kommer löpande att uppdateras. Regeringen kommer även att konkretisera fördelningen av medel samt redovisa konkreta åtgärder i det löpande regeringsarbetet.

Motionerna

I kommittémotion 2016/17:3615 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkande 8 anförs att ett nationellt råd bör inrättas för att bidra till att genomföra strategin. Syftet med rådet är att stärka samarbetet mellan berörda myndigheter, jordbruks- och trädgårdsnäringens branscher, livsmedelsindustrin, handeln, forskarsamhället, utbildningsväsendet och andra berörda intressen ter . Rådet bör löpande informera regeringen om näringens prioriteringar samt om vilka åtgärder som behövs. Rådet ska även arbeta för att berörda aktörer åtar sig att bidra till genomförandet av strategin.

Enligt kommittémotion 2016/17:3620 av Jonas Jacobs son Gjörtler m.fl. (M) yrkande 8 bör regeringen snarast återkomma till riksdagen med en redo görelse för hur målen för strategin ska mätas och hur måluppföljningen ska ske. Strategins övergripande mål är att svensk livsmedelsproduktion ska öka, men det framgår inte hur detta mål ska mätas.

I kommittémotion 2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 7 anförs att det måste införas strategiperioder och etappmål. Motionärerna konstaterar att regeringen tillsammans med Vänsterpartiet och allianspartierna har kommit överens om fyra långsiktiga mål. Motionärerna anser dock att dessa långsiktiga mål måste kompletteras med prioriterade etappmål för att tydligare kunna prioritera åtgärder och nå önskade resultat till 2030. Målperioden till 2030 behöver således delas upp i flera strategiperioder, 2017–2020, 2021–2025 samt 2026–2030. I yrkande 8 efterfrågar motionärerna ett införande av kontrollstationer för strategins uppfyllnad 2020 och 2025. Enligt motionärerna bör en kontrollstation genomföras efter varje avslutad strategi period för att utvärdera hur arbetet mot de långsiktiga målen fortskrider. Vid varje kontrollstation bör regeringen återkomma till riksdagen med en skrivelse för att riksdagen ska kunna följa regeringens arbete med måluppfyllnaden. Med kontrollstationens resultat som grund kan sedan nya etappmål för nästa strategiperiod utarbetas. På så sätt säkerställs att regeringen prioriterar de mest akuta och relevanta åtgärderna. Vidare anförs i yrkande 29 att myndigheter kopplade till livsmedelskedjan bör arbeta för livsmedelsstrategins uppfyllnad. För att lyckas med livsmedelsstrategin krävs enligt motionärerna en tydlig organisation med en ansvarsfördelning där det tydligt framgår att alla myndigheter som på något sätt hanterar livsmedelskedjan ska arbeta stödjande och säkerställa att målen nås.

E n livsmedelsstrategi som skapar bättre förutsättningar för lönsamma och konkurrenskraftiga företag som producerar och levererar hållbara livsmedel efterfrågas i kommittémotion 2016/17:2010 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 1 . Den svenska livsmedelsproduktionen behöver öka och få förutsätt ningar att växa. Motionärerna vill därför ta fram en nationell livsmedels strategi som gör skillnad. De betonar även i yrkande 2 betydelsen av att lyfta hela livsmedelskedjan, inklusive konsumentperspektivet, vid formandet av en livsmedelsstrategi. I yrkande 23 framhålls betydelsen av Matlandet Sverige. Motionärerna anför att det är mycket viktigt att det arbete som genomfördes i satsningen på Matlandet även ligger till grund för livsmedelsstrategin så att den kunskap, de erfarenheter och det engagemang för svensk mat som Matlandet Sverige bidrog till inte går förlorat.

Enligt kommittémotion 2016/17:2446 av Anders Forsberg m.fl. (SD) yrkande 10 bör man forts ätta att arbet a för en långsiktig svensk livsmedels strategi där Konkurrenskraftsutredningens förslag införlivas i strategin. Motionärerna menar att en fortsatt tillbakagång för det svenska jordbruket, likt den som hittills skett sedan EU-inträdet, skulle kunna leda till 20 000 förlorade jobb direkt kopplade till näringen och ytterligare 20 000 –25 000 förlorade arbetstillfällen inom branscher som är indirekt påverkade av utvecklingen för de gröna näringarna.

Även i motion 2016/17:2715 av Erik Bengtzboe och Hans Rothenberg (båda M) påtalas behovet av en långsiktig livsmedelsstrategi och ett förverk ligande av Konkurrenskraftsutredningens förslag.

Kompletterande uppgifter

Regeringen har presenterat en handlingsplan som anger hur regeringen avser att arbeta för att målen och visionen i l ivsmedelsstrategin ska uppnås, Reger ingens handlingsplan: En livsmedelsstrategi för Sverige – fler jobb och hållbar tillväxt i hela landet (N2017/00647/KOM). Handlingsplanen, som gäller fram till 2019, omfattar konkreta insatser för att uppnå strategins målsättningar i form av åtgärder och uppdrag. Åtgärderna i handlingsplanen är de åtgärder som regeringen vidtar, och utgör strategiska satsningar för att nå målen för livsmedelsstrategin.

I handlingsplanen betonas att ett långsiktigt och framgångsrikt genomför ande av strategin förutsätter en kraftsamling och ett fortsatt engagemang från livsmedelskedjans aktörer. Vidare anförs att dialog, samarbete och utbyte av erfarenheter mellan olika aktörer, och mellan dessa och regeringen, är en förutsättning för genomförandet.

S om en del av genomförandet av livsmedelsstrategin har l andsbygds minister Sven-Erik Bucht bjudit in till ett nationellt råd. I rådet ingår repre sentanter från bransch- och intresseorganisationer från hela kedjan , och lands bygdsministern leder rådet. Enligt uppgifter från Näringsdepartementet kommer strategiskt viktiga frågor och åtgärder att diskuteras under mötena med rådet, detta för att bättre kunna ta itu med de utmaningar och utnyttja de möjligheter som livsmedelskedjan står inför. Mötena kommer vidare att ge inbjudna aktörer tillfälle att berätta om de insatser som görs. Inom Närings - departementet har ett sekretariat etablerats för strategins genomförande.

I fråga om uppföljning och utvärdering har r egeringen gett Statens jordbruksverk i uppdrag att löpande följa och utvärdera genomförandet av livsmedelsstrategin (N2017/01029/SUN). I uppdraget ingår att formulera relevanta indikatorer för uppföljning och utvärdering av livsmedelsstrategin. Utgångspunkten för förslagen är målen och de bedömningar som regeringen gör i propositionen. Uppföljning och utvärdering av livsmedelsstrategin ska göras årligen senast den 31 mars med en fördjupad analys vart fjärde år. Jordbruksverket får för uppdragets genomförande 4 miljoner kronor under 2017–2019.

När det gäller den tidigare satsningen Sverige – det nya matlandet anförde landsbygdsminister Sven-Erik Bucht i svaret på en skriftlig fråga om livs medelsexport (fr. 2016/17:751) att satsningen utgjorde en god början på arbetet med att stärka den svenska livsmedelskedjan. Vidare anfördes att regeringens handlingsplan kommer att uppdateras över tid och givetvis på verkas av framtida regeringar. Målen för strategin kommer dock att ligga fast och ge en tydlig inriktning för kommande insatser.

Utskottets ställningstagande

Som redovisats ovan föreslår regeringen en livsmedelsstrategi som ska främja en långsiktigt hållbar och konkurrenskraftig livsmedelsproduktion i Sverige. Livsmedelsstrategin ska enligt regeringen ses som en plattform utifrån vilken livsmedelspolitiken ska formas fram till 2030 . Som utskottet även noterat tidigare omfattar strategin hela värdekedjan, från primärproduktion till konsument. Vidare noterar utskottet att arbetet med livsmedelsstrategin har föregåtts av en bred och omfattande förankring. De synpunkter och förslag som har inkommit under processen har i likhet med Konkurrenskrafts utredningens slutbetän kande utgjort viktiga underlag för propositionen och framtagandet av den svenska livsmedelsstrategin.

Med det anförda anser utskottet att motionerna 2016/17:2010 (C) yrkandena 1, 2 och 23, 2016/17:2446 (SD ) yrkande 10 och 2016/17:2715 ( M) kan lämnas utan vidare åtgärd.

Vidare konstaterar utskottet att landsbygdsminister Sven-Erik Bucht har bjudit in till ett nationellt råd som en del av genomförandet av strategin. Det nationella rådet ska diskutera strategiskt viktiga frågor , och i rådet ingår representanter från bransch- och intresseorganisationer från hela livsmedels kedjan. Utskottet anser i likhet med regeringen att ett framgångsrikt genom förande av strategin förutsätter engagemang, inte bara från regeringen och berörda myndigheter, utan även från livsmedelskedjans företag, organisationer och intressenter. Utskottet noterar särskilt att berörda myndigheter redan fått ett flertal uppdrag om att genomföra åtgärder inom ramen för livsmedels strategin.

Som regeringen framhåller är det även viktigt med en ändamålsenlig uppföljning och utvärdering av livsmedelsstrategin. Mot denna bakgrund kan man se det uppdrag som Jordbruksverket fått att löpande följa och utvärdera genomförandet. I uppdraget ingår att formulera relevanta indikatorer för upp följning och utvärdering av livsmedelsstrategin.

M ed det anförda finner utskottet inte skäl att föreslå någon åtgärd med anledning av motionerna 2016/17:3615 (KD) yrkande 8, 2016/17:3618 (C) yrkandena 7, 8 och 29 samt 2016/17:3620 (M) yrkande 8 . Motionerna kan lämnas utan vidare åtgärd.

En konkurrenskraftig och hållbar livsmedelskedja

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bifaller motionsyrkanden om att säkerställa generellt goda företagsvillkor i hela Sverige. Riksdagen avslår motions yrkanden om hur strategins mål ska uppnås, om en konkurrens kraftig livsmedelskedja, om lokala kontrakt, om startup-företag, om flexibla anställningsformer, om omprövning av svenska särkrav, om genomförandet av EU-lagstiftning och om skatter och avgifter.

Jämför reservation 5 (S, MP, V), 6 (M), 7 (SD), 8 (C), 9 (KD), 10 (M, SD, C), 11 (M), 12 (SD), 13 (C), 14 (L) och 15 (KD).

Propositionen

En konkurrenskraftig och hållbar livsmedelskedja

I propositionen föreslås att m ålet för det strategiska området Regler och villkor ska vara att utformningen av regler och villkor ska stödja målet om en konkurren skraftig och hållbar livsmedels kedja där produktionen ökar. Detta genom ändamålsenliga skatte r och avgifter, regelförenkling ar, administrativa lättnader och andra åtgärder för att stärka konkurrenskraften och lönsamhet en. Regeringen gör även bedömningen att regler och andra styrmedel som berör livsmedelskedjans före tag bör utformas så att de stöd er ökad produktivitet och konk urrenskraft i livsmedelskedjan samt att ar betet med att förenkla för företagen även i fortsättningen bör ges hög prioritet.

Vidare framhålls att s killnader i regler och villkor mellan medlems länder skapar olika förutsättningar för företagen att konkurrera på den gemensamma marknaden. A rbetskraftskostnaden och beskattning av produktions medel, t.ex. energi- och koldi oxidskatt på diesel, bekämpningsmedelsskatt och handels gödselskatt är några exempel som i hög grad påverkar konkurrenssituationen. Det anges att e konomiska styrmedel som regel beslutas på nationell nivå, men att ramverket för ekonomiska styrmedel styrs av t.ex. EU:s statsstödsregelverk och minimiskatter egler i syfte att begränsa risk erna för snedvridning av konkurrensen på den inre marknad en. Grunden för ekonomiska styr medel i Sverige är således den gemensamma lagstiftningen i EU. Regeringen anser att nationella ekonomiska styrmedel som går utöver den gemensamma EU-nivån bör vara väl motiverade och noga prövas, bl.a. vad avser effekter på konkurrenskraften.

Det konstateras även att de övergripande regelverken på jordbruks-, fiskeri- och livsmedelsområdena i huvudsak består av gemensam lagstiftning i EU. R egeringen anser att regelverkens påverkan på svenska företag måste beaktas när svenska ståndpunkter fastställs inför förhandlingar om lagstiftning i EU eller vid internationella avtal.

Regeringen gör sammantaget bedömningen att regler och andra styrmedel när det gäller såväl nationell som EU-gemensam politik och internationella avtal så långt som möjligt ska utform as så att de stöd er ökad produktivitet och konkurrenskraft i livsmedelskedjan.

Motionerna

En konkurrenskraftig och hållbar livsmedelskedja

Enligt k ommittémotion 2016/17:3615 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yr k ande 1 bör generellt goda företags villkor säkerställas i hela Sverige. I motionen anförs att d et måste finnas goda företagsvillkor för hela livs medels kedjan . Regelverk som rör företag i primär- och livsmedelsproduktion är i hög utsträckning gemensamma för EU:s inre marknad. Det gör att alla nationella regler och krav som går utöver den EU-gemensamma lagstiftning en riskerar att försämra konkurrens situationen för de svenska företagen.

Även i k ommittémotion 2016/17:3616 av Lars Tysklind m.fl. (L) yrkande 1 betonas att generellt goda företags villkor bör säkerställas i hela Sverige. Enligt motionärerna måste k onkurrenskraften för livsmedelsföretag stärkas. Vidare anförs att a lla nationella regler och krav som går utöver den EU-gemensamma lagstiftningen riskerar att försämra konkurrenssituationen för de svenska företagen. Därför ska nationella, mer långtgående regler alltid vara väl motiverade och prövas noga.

På liknande sätt anförs i k ommittémotion 2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) att det måste finnas goda företagsvillkor för hela livsmedelskedjan , varför generellt goda företags villkor i hela Sverige måste säkerställas (yrkande 1) . Vidare anförs att det är viktigt att slå vakt om flexibla anställ ningsformer så som visstidsanställning (yrkande 22). Enligt motionärerna är livsmedelsbranschen i hög grad säsongsbetonad. Många livsmedelsrelaterade företag är därför beroende av tillfälligt anställd personal. Att slå vakt om flexibla arbetsformer , så som möjligheten att kunna visstidsanställa och säsongsanställa , är därför viktigt för att säkerställa att företag kan anställa i den mån som behövs. I yrkande 41 anförs att regeringen bör säkerställa att övertolkning undviks när EU:s regelverk genomförs i Sverige. Det anförs att regeringen vid genomförande av EU-regelverk inte bör föreslå lagstiftning som går utöver det gemensamma regelverket. Även svenska myndigheter bör vid genomförande av EU-regelverk inte övertolka den gemensamma lagstift ningen. En konkurrenskraftig och hållbar svensk livsmedelsproduktion bör vara ledstjärnan. I yrkande 81 betonas behovet av att skapa goda förutsätt ningar för startup-företag som kan utveckla nya och innovativa matidéer.

I k ommittémotion 2016/17:3620 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) yrkande 1 i denna del framhålls behovet av att säkra generellt goda företags villkor. Motionärerna anför att k onkurrenskraften för livsmedelsföretag måste stärkas. Vidare anges att n ationella regler och krav som går utöver den EU-gemensamma lagstiftningen riskerar att försämra konkurrenssituationen för de svenska företagen. Därför ska nationella, mer långtgående regler alltid vara väl motiverade och prövas noga. Motionärerna vill att den svenska livsmedels produktionen ökar. I fråga om inriktningen för hur målen för livsmedels strategin ska uppnås (yrkande 7) anges bl.a. att fokus måste vara hur de svenska livsmedelsproducenternas konkurrensvillkor kan förbättras , både i primärledet och i förädlingsledet . I motionen anförs som exempel att öka möjligheterna till export, lätta på regelbördan, förenkla kontroller och admini stratio n samt uppmuntra fler konsument er att välja högkvalitativa livsmed el producer ade under goda villkor. I yrkande 10 betonas att myndigheterna vid genomförandet av EU-direktiv eller tillämpningen av EU-förordningar ska genomföra dem på ett sätt som ger så goda konkurrensförutsättningar som möjligt. Det anförs a tt det svensk a genomförandet av EU-regler har en tendens att bli onödigt strikt och of ta orsakar försämrad konkurrens kraft för livs medelssektorn. Motionärerna föreslår därför att det i instruktionerna till samtliga berörda myndigheter ska framgå att myndigheterna vid genom förandet av EU-direktiv eller tillämpning av EU- förordningar ska göra det på ett sätt som ger så goda konkurr ensförutsättningar som möjligt för berörda näringar.

Enligt p artimotion 2016/17:820 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 19 bör k onkurrenskraften inom de gröna näringarna stärkas . Många delar av de gröna näringarna står inför akuta utmaningar. Det gäller inte minst bönderna, som måste ges större möjlighet att vara konkurrenskraftiga genom sänkta kostnader och enklare regler.

Enligt k ommittémotion 2016/17:2010 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 22 bör småskaliga livsmedelsföretag på landsbygden främjas . Med satsningar på svenska livsmedel kan fler jobb skapas, turism och upplevelser kan utvecklas och fler a olika former av verksamheter på landsbygden kan möjlig göras . För att hela landet ska växa behövs enligt motionärerna regelför enklingar för lantbruk och fiske samt fortsatta satsningar på Sverige som matland.

I k ommittémotion 2016/17:2446 av Anders Forsberg m.fl. (SD) yrkande 1 betonas att man bör verka för ett svenskt konkurrenskraftigt jordbruk. I motionen anförs att e n förutsättning för ett varierande kulturlandskap och mycket av vår biologiska mångfald är ett livskraftigt jordbruk. Öppna och levande landskap kan inte lagstiftas fram ; det finns bara kvar om det är lönsamt att bedriva jordbruk och hålla djur.

Enligt k ommittémotion 2016/17:2659 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkande 5 bör berörda myndigheter utveckla instrument och riktlinjer så att lokala kontrakt kan spridas och initieras över hela landet. Att sluta lokala kontrakt är enligt motionärerna e tt sätt att uppvärdera landsbygden och tjänst erna från landsbygdsföretagen. För att utveckla och bevara svenska livsmedel bör lokala kontrakt uppmuntras mellan handlare på orten, konsument och producent.

I syfte att tillåta större flexibilitet anförs i k ommittémotion 2016/17:3173 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) yrkande 4 att svenska, mer långtgående särkrav för primär- och livsmedelsproduktionen med jämna mellanrum bör prövas och vid behov ändras i förhållande till rådande marknadssituation . Motionärerna anför att alla nationella regler som är mer långtgående och som ställer högre krav än det EU-gemensamma regelverket riskerar att hämma de svenska företagens konkurrenskraft.

Solveig Zander (C) anför i m otion 2016/17:1190 att man inom flera områden bör se över hur den agrara näringen kan stödjas. Det anges att vi behöver stärka Sverige som lantbruksnation och ge de producenter , som i förlängningen även inkluderar binäringar som ä r beroende av det svenska jord- och skogsbruket , bättre förutsättningar i form av stöd och rättvisa konkurrens villkor.

Enligt m otion 2016/17:2008 av Staffan Danielsson och Daniel Bäckström (båda C) måste den kommande livsmedelsstrategin innehålla offensiva tillväxtmål, lägre skatter och kraftiga regelförenklingar. För att den svenska livsmedelsproduktionen ska börja växa till måste staten sätt a upp tydliga tillväxtmål , sk attetrycket måste anpassas i EU-riktning eller lägre, och detaljerade lagkrav måste förenklas.

I m otion 2016/17:2078 av Edward Riedl (M) anförs att effektiviseringar ständigt måste genomföras för att stärka det svenska lantbrukets konkurrens kraft. Det föreslås därför att man ser över hur det svenska lantbrukets konkurrenskraft kan stärkas.

Enligt m otion 2016/17:2878 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson m.fl. (M) yrkande 1 bör det finnas satsningar på ett konkurrenskraftigt jordbruk, en växande turistnäring och en stark livsmedelsindustri som gynnar hela landet för att stärka skånskt jordbruks konkurrenskraft.

Cecilia Widegren (M) anför i motion 2016/17:2936 yrkande 1 att tillväxten i Skaraborg och Sverige bör främjas . I motionen anförs att den ekonomiska tillväxten kan stärkas och fler arbetstillfällen skapas om jordbruket och livsmedelsindustrin i Skaraborg och resten av Sverige ständigt utvecklas.

Även i motion 2016/17:3379 av Ulrika Carlsson i Skövde och Annika Eclund (C, KD) yrkande 1 förordas att tillväxten i Skaraborg och Sverige bör främjas .

I m otion 2016/17:3075 av Daniel Bäckström (C) föreslås att en svensk livsmedelsstrategi ska innehålla konkreta målsättn ingar med genom förbara åtgärdsförslag som stärker tillgången till och möjliggör ökad livsmedels produktion i hela landet.

Skatter och avgifter

I kommittémotion 2016/17:3614 av Anders Forsberg m.fl. (SD) yrkande 3 betonas behovet av skatter och avgifter som främjar en konkurrenskraftig livs medelssektor. Motionärerna vill bl.a. sänka skatten på diesel för lant- och skogsbruket till den nivå som råder i Danmark. Svenska bönder konkurrerar på samma marknad som sina danska grannar , varför det är rimligt att skatte nivån är densamma. Vidare ange r motionärerna att de motsätter sig återinför andet av en skatt på handelsgödsel och ett införande av en v ägslitageskatt .

Även i kommittémotion 2016/17:3615 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkande 23 framhålls behovet av att skatter och avgifter utformas så att en konkurrenskraftig livsmedelssektor främjas. Enligt motionärerna ska utgångs punkten i samband med utformningen av skatter och avgifter vara att främja en konkurrenskraftig livsmedelssektor. En gödselskatt ska därför inte införas. Vidare anges att konkurrenskraften inom livsmedelssektorn måste säkerställas och inte urholkas genom införandet av en vägslitageskatt eller avståndsbaser ade avgifter. Slutligen påtalas att skattereglerna bör modifieras så att succes siva köp och försäljningar av jordbruksfastigheter underlättas i syfte att i sin tur underlätta generationsövergångar.

Motionärerna i k ommittémotion 2016/17:3616 av Lars Tysklind m.fl. (L) yrkande 11 lyft er frågan om grön skatteväxling. De vill se mer av grön skatte växling , vilket innebär sänk t a skatte r på jobb men höj d a miljö- och klimat påverkande skatter och avgifter. Det anförs att m ånga av de miljöproblem som jordbruksprodu ktionen leder till, som övergöd ning och minskad biologisk mångfald, beror på tillförseln av näringsämnen via gödsling. Även före komsten av kadmium i handelsgödsel är enligt motionen ett oroande miljö problem. För att effektivi sera och minska användningen av sådan gödsel föreslås att en läckageskatt införs. Vidare anges att subventioner till fossila bränslen måste tas bort i enlighet med klimatavtalet från Paris . Det föreslås därför att d agens skattereduktioner vid användning av fossilt bränsle inom jord- och skogsbruket avskaffas .

Enligt k ommittémotion 2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 11 b ör regeringen avbryta planer na på nya punktskatter på lantbruket fram till 2020. I motionen anförs att regeringen , om den menar allvar med att vilja stärka konkurrenskraften för svenskt lantbruk , borde utlova ett stopp för ytterligare punktskatter på svenskt lantbruk under den första strategiperioden till 2020. I yrkande12 framhålls behovet av skatter och avgifter som främjar en konkurrenskraftig livsmedelssektor. En ökad återbetalning av diesel skatten med totalt 50 öre mer än regeringens nuvarande återbetalning bör genomföras. Eftersom regeringen indexerat dieselskatten måste även återbetalningen indexeras för att lantbrukarna inte ska tappa konkurrenskraft. Vidare anges att konkurrenskraften inom livsmedelssektorn måste säkerställa s och inte urholkas genom inför andet av en vägslitageskatt eller andra avstånds baserade avgifter.

I kommittémotion 2016/17:3620 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) yrkande 1 i denna del betonas behovet av att säkra generellt goda företags villkor. I motionen anges att det är nödvändigt att minska den totala skatte- och kostnadsbördan i hela livsmedels kedjan, om målen för livsmedels strategin ska kunna nås till 2030. Det anges bl.a. att skatter på livsmedelssektorn s nödvändiga insatsvaror , som diesel och handelsgödsel, hämmar dess kon kurrenskraft. En skatt på handelsgödsel ska därför inte införas. Vidare anges att motionärerna motsätter sig regeringens överindexering av drivmedelsskatt erna. Det anförs även att ett införande av en kilometerskatt vore förödande för livsmedelssektorn och landsbygden. Slutligen an ges att det finns en uppenbar risk att punktskatter på enskilda livsmedel främst skulle slå mot svenskprodu cerade produkter och därmed ytterligare försämra det svenska jordbrukets och den svenska livsmedelsproduktionens konkurrenskraft.

Kompletterande information

Regeringen s handlingsplan: En livsmedelsstrategi för Sverige – fler jobb och hållbar tillväxt i hela landet anger hur regeringen avser att arbeta för att målen och visionen i l ivsmedelsstrategin ska uppnås . I handlingsplanen anges att strategins huvudsakliga syfte är att öka produktionen, bidra till en konkurrens kraf tig livsmedelskedja, öka syssel sättningen, exporten, innovationskraften och lönsamheten samtidigt som relevanta miljömål nås. Det innebär större produktion för såväl inhemska som utländska marknader, högre tillväxt och sysselsättning i berörda näring ar, ökad andel ekologisk produk tion och konsumtion av livsmedel samt bättre möjligheter fö r konsumenterna att göra medvet na val. När det g äller de svenska miljökvalitets målen är li vsmedelspro duktionen genom jord bruket kopplade till flera av dem. G enerationsmålets övergripande mål, att till nästa generation lämna över ett samhälle där d e stora miljöproblemen är lösta utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser , är enligt regeringen av fundamental betydelse för j ord brukets miljöarbete.

I regeringens handlingsplan för livsmedelsstrategin beskrivs ett fyrtiotal åtgärder som ska bidra till att målen för livsmedelsstrategin nås , och satsning arna realiseras allt eftersom de beslutas. I februari 2017 fattade regeringen beslut om ett första åtgärdspaket med nio satsningar för totalt 58 miljoner kronor , och i mars tog regeringen beslut om ett andra åtgärdspaket om 13 åtgärder för sammanlagt 115,7 miljoner kronor. Vidare framgår att regeringen f ram till 2019 satsar en dryg miljard inom ramen för livsmedelsstrategin. F ör insatser direkt relaterade till arbetet med livsmedelsstrategin finns enligt regeringen 484 miljoner kronor avsat ta under anslag 1:15 Kon kurrenskraftig livsmedelssektor. Anslag 1:15 återfinns inom utgiftsområde 23 Areella näring ar, landsbygd och livsmedel. Utöver dessa medel finns, genom reger ingsbeslut (N/2016/0026 5/HL), 540 miljoner kronor öron märkta för arbete t med genomförandet av l ivs medelsstrateg in inom ramen för l andsbygdspro grammet under 2014– 2020. Utöver medlen ovan som är me r direkt avsatta för livsmedels strategins genomförande finns enligt regeringen inom ramen för främst landsbygdsprogrammet ytterligare medel och insatser som stöd er syften och mål i livsmedelsstrategin. Regeringen betonar i handlingsplanen att l andsbygdsprogrammet är ett kraftfullt verktyg i det viktiga arbetet för att nå relevanta milj ömål, öka den ekologiska produk tionen samt stärka livsmedels sektorns konkurrenskraft.

I budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1 utg.omr. 23) anges att v erksamheten inom landsbygdsområdet till stor del består av åtgärder inom l andsbygds program met för Sverige 2014–2020. Programmets övergripande mål är att främja jordbrukets konkurrenskraft, säkerställa hållbar förvaltning av naturresurser och klimatåtgärder samt uppnå en territoriellt balanserad utveckling av ekonomier oc h samhällen på landsbygden. Även pro grammet för lokalt ledd utveckling och h avs- och fiskeriprogrammet bidrar enligt regeringen till utveckling på landsbygden.

Vidare anges att r egeringens övergripande mål är att Sverige till 2020 ska ha den lägsta arbetslösheten i EU. För att nå målet behövs enligt regeringen en livskraftig, hållbar och aktiv landsbygd. Utvecklingen inom bl.a. jordbruk, skogsbruk, fiske, livsmedelsindustri, turism och besöksnäring påverkar syssel sättningen på landsbygden. Regeringen betonar att p olitiken för areella näringar, landsbygd och livsmedel ska bidra till goda förutsättningar för arbete, tillväxt och välfärd i alla delar av landet. Det framhålls även att regeringen ut ifrån det övergripande målet har tagit tre initiativ som var för sig kan bidra till fler jobb och hå llbar tillväxt i Sveriges lands bygder: en samman hållen landsbygdspolitik, en nationell livsmedelsstrategi och ett nationellt skogsprogram.

Slutligen anförs att d e gröna näringarna har en nyckelroll i arbetet med klimatoms tällningen, en cirkulär och bio baserad ekonomi och ett hållbart samhälle där de nationella miljömålen nås bl.a. genom ökad produktion av förnybara råvaror och förädlade produkter. Regeringen värnar därför goda och långsiktiga villkor för produktionen inom de gröna näringarna samt fortsatta forsknings- och innovationsinsatser som är nödvändiga för att möta framtida klimatförändringar och stärka konkurrenskraften.

Regeringen besl utade i juni 2015 att till sätta en parlamentarisk kommitté med uppdrag att lämna förslag till en sammanhållen politik för långsiktigt håll bar utveckling i Sveriges landsbygder. Komm ittén antog namnet Parlamentar i ska landsbygdskommittén. I mars 2016 överlämnades delbetänkandet På väg mot en ny politik för Sveriges la ndsbygder – landsbygder nas utveckling, möj ligheter och utmaningar (SOU 2016:26). Därefter överlämnade k ommittén i januari 2017 sitt slutbetänkande För Sveriges landsbygder – en sammanhållen politik för arbete, hållbar tillväxt och välfärd (SOU 2017:1) . I sitt slut betänk an de gör kommittén bl.a. bedömningen att ett viktigt delmål i en sammanhåll en landsbygdspolitik är att landsbygdernas förutsättningar ska tas till vara för att s kapa ett mångsidigt, konkurrens kraftigt och hållbart näringsliv med god förmåga till förnyelse. En sådan målsättning styr bl.a. mot att öka produktions värdena och skapa nya jobb. Vidare styr den mot en ökad inhemsk produktion av exempelvis livsmedel och energi, som minskar vår nationella sårbarhet vid eventuella kriser. Den parlamentariska landsbygds kommitténs slut betänkande har remitterats , och regeringen planerar att lämna en proposition om en sammanhållen landsbygdspolitik till riksdagen under våren 2018.

I juli 2015 beslutades även en nationell strategi för hållb ar regional tillväxt och attrak tionskraft för perioden 2015–2020 som ska bidra till att uppnå m ålet för den regionala tillväxt politiken. Strategin är vägledande och styrande för inriktningen och genomförandet av det regionala tillväxtarbetet samt för användningen av de medel som satsas för att uppnå målet för den regionala tillväxtpolitiken. I strategin beskrivs utförligt regeringens prioriteringar och de verktyg och processer som behövs i arbetet för en hållbar re gional tillväxt och attraktions kraft fram till 2020.

När det gäller skatter och avgifter har skatteutskottet yttrat sig över den aktuella propositionen i de delar som berör skatteutskottets beredningsområde och kommittémotionerna 2016/17:3614 (SD) yrkande 3, 2016/17:3615 (KD) yrkande 23, 2016/17:361 6 (L) yrkande 11, 2016/17:3618 (C) yrkande na 11 och 12 samt 2016/17:3620 (M) yrkande 1 ( yttr . 2016/17:SkU7y ). N är det gäller förslagen om att avskaffa indexomräkningen av drivmedelsskatterna, om sänkt dieselskatt för jord- och skogsbruk, om höjd återbetalning av koldi oxidskatt på diesel inom jord- och skogsbruk, om att slopa skatte reduktionen på fossila bränslen vid användning inom jord- och skogsbruk, om att inte införa en skatt på handelsgödsel, bekämpningsmedel och socker, om att införa en läckageskatt, om att inte införa en avståndsbaserad vägslitageskatt och en livsmedelsskatt på animalieproduktionens klimatkostnader samt om att förändra beskattningen av generationsskiften i fåmansföretag anför skatte utskottet att motsvarande förslag nyligen avstyrkts (bet. 2016/17:SkU23, bet. 2016/17:SkU24 och yttr. 2016/17:SkU1y). Skatteutskottet finner inte skäl att ändra sina ställningstaganden och anser inte heller att övriga motionsyrkanden motiverar nå gon åtgärd. Skatteutskottet anför att samtliga yrkande n därför bör avstyrkas och har i övrigt inte något att anföra med a nledning av regeringens förslag.

Av förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning framgår att en myndighet så tidigt som möjligt ska utreda föreskrifternas kostnadsmässiga och andra konse kvenser i en k onsekvensutredning, och ge stat liga myndigheter, kommuner, landsting, organisationer, näringslivet och andra som berörs tillfälle att yttra sig i frågan och om konsekvens utredningen. Vidare framgår att en konsekvensutredning bl.a. ska innehålla en bedömning av om regleringen överensstämmer med eller går utöver de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen. Tillväxtverket stöd er myndigheter, departement och ko mmittéer i konse kvensutrednings arbetet genom utbildning och rådgivning. Tillväxtv erket erbjuder bl.a. en heldags utbildning som riktar sig till myndigheter med föreskriftsarbete med koppling till EU-bestämmelser där de med utgångspun kt i förordningen diskuterar hur myndigheter kan arbeta med EU-perspektivet vid utarbetande av föreskrifter.

I fråga om n ationell överreglering, s.k. gold-plating , kan konstateras att Regelrådet och Näringslivets Regelnämnd (NNR) 2012 publicerade rapporten Att tydliggöra gold-plating – ett bättre genomförande av EU-lagstiftning. I rapporten beskrivs problematiken med gold-plating, dvs. att ytterligare regler tillkommer när EU-regelverk införs i svensk rätt utöver vad som krävs för att regelverket ska anses vara infört. Ett av förslagen i rapporten var att regeringen borde ändra förordningen om konsekvensutredning vid regelgivning. Den dåvarande regeringen valde trots allt att inte ändra förordningen i enlighet med förslaget, eftersom den ansåg att de åtgärder som skulle vidtas, t.ex. i form av att gold-plating blev ett stående inslag i Tillväxtverkets utbildningar för regel givare, var tillräckliga.

Startup -företag är fristående, yngre, innovativa företag med ambitionen att växa och en konkurrenskraftig, skalbar affärsmodell med internationell tillväxtpotential. Företagen är kunskapsintensiva och utvecklar nya koncept och produkter i gränssnittet mellan tjänste- och varubranscher , vilket skiljer startup-företag från de flesta andra unga företag. Enligt uppgifter från Näringsdepartementet är r egeringens roll bl.a. att skapa goda förutsättningar för startup-företag . De viktigaste utmaningarna för startup-företag är tillgång på kompetens, kapital och kunder. Regeringens politik handlar om att säkerställa a tt ramvillkor och insatser stöd er att svenska startup-företag kan vara fortsatt internationellt konkurrenskraftiga och växa i Sverige. Förutom generella åtgärder där regeringen bl.a. har omstrukturerat det statliga riskkapi talet för att bättre möt a unga innovativa företags behov av kapital, är innova tionsvänliga regelverk för nya l ivsmedel och en väl fungerande e uropeisk inre marknad centrala frågor för unga innovativa startup-företag inom livsmedels sektorn. Näringsdepartementet har även en startup-ansvarig som ska vara noden mellan Regeringskansliet och startup-sektorn. Det innebär att personen i fråga ska ha en löpande dialog med startup-företag för att förstå de utmaning ar de har i dag och samtidigt ha en kontakt med olika aktörer inom Regerings kansliet för att förmedla en djupare förståelse för de utmaningar som finns. Syftet är att säkerställa att startup-företag blir en del av de insatser och strategier som tas fram inom Regeringskansliet.

I EU-kommissionens meddela nde om initiativet för startup- företag och expanderande företag ( KOM(2016) 733 ) redogörs för ett antal hinder som trots insatser på både nationell och europeisk nivå gö r att startup-företag och expan derande företag i EU inte når sin fulla potential. Kommissionen presenterar därför en samordnad strategi för EU:s politikområden för att underlätta för startup-företag och expanderande företag. Meddelandet inne håller bl.a. förslag för att avlägsna hinder för startup-företag att växa och expandera inom EU samt förslag för att underlätta startup-företagen s möjlig heter till finansiering. Re geringen välkomnar att kommissionen prioriterar arbetet med att undanröja hinder och underlätta för startup-företag och expanderande företag inom EU men betonar att medlemsstaternas befogenheter på exempelvis skatteområdet måste respekteras ( f akta - PM 2016/17:FPM4 7).

I fråga om anställningsformer är huvudregeln enligt lagen (1982:80) om anställningsskydd (LAS) att anställningsavtal gäller tills vidare. Tillsvidare anställning är också den vanligaste anställningsformen på den svenska arbets marknaden. Vid tidsbegränsade anställningar är anställningen begränsad i tiden genom anställningsavtalet. Tidsbegränsade anställningar m åste vara tillåtna enligt LAS eller gällande kollektivavtal och särskilt avtalade mellan arbetsgivaren och den anställde. Ett kollektivavtal är ett skriftligt avtal mellan arbetsgivare n och en facklig organisation och innehåller regler om bl.a. löne- och anställningsvillkor. Följande tidsbegränsade anställningsformer är tillåtna enligt LAS:

– allmän visstidsanställning

– vikariat

– säsongsanställning

– provanställning

– tidsbegränsad anställning för den som är äldre än 67 år.

Vid en allmän visstidsanställning behöver arbetsgivaren inte ange något skäl till tidsbegränsningen. Om en anställd haft en allmän visstidsanställning i sammanlagt två år under en femårsperiod hos samma arbetsgivare övergår dock anställningen automatiskt till en tillsvidareanställning. Säsong s arbeten är sådana arbeten som p å grund av årstidernas växlingar bara kan utföras under en viss tid av året. För säsongsanställningar kan företrädesrätt till återanställ ning föreligga om personen varit anställd i mer än sex månader under de senaste två åren. Kollektivavtal kan innehålla andra regler om vilka tids begränsade anställningar som är tillåtna.

Utskottets ställningstagande

D et övergripande målet för livsmedelsstrategin är en konkurrenskraftig livs medelsked ja där den totala livsmedelspro duktionen ökar, samtidigt som rele vanta nationella miljömål nås, i syfte att skapa tillväxt och sysselsättning och bidra till hållbar utveckling i hela landet. Som regeringen framhåller innebär det bl.a. större produktion för såväl inhemska som utländska marknader och högre tillväxt och sysselsättning i berörda närin gar .

Regeringen beskriver i sin handlingsplan ett fyrtiotal åtgärder som reger ingen avser att vidta för att bidra till att målen för livsmedelsstrategin nås . Vidare framgår att regeringen fram till 2019 satsar en dryg miljard inom ramen för livsmedelsstrategin. I nom landsbygdsprogrammet finns dessutom ytterlig are medel och insatser som stöder syften och mål i livsmedelsstrategin.

Utskottet noterar även att regeringen planerar att lämna en proposition om en sammanhållen landsbygdspolitik till riksdagen under våren 2018.

M ed det anförda och det omfattande arbete som pågår på området anser utskottet att motionerna 2016/17:820 (C) yrkande 19, 2016/17:1190 (C), 2016/17:2008 (C), 2016/17:2010 (C) yrkande 22, 2016/17:2078 (M), 2016/17:2446 (SD) yrkande 1, 2016/17:2659 (KD) yrkande 5, 2016/17:2878 (M) yrkande 1, 2016/17:2936 (M) yrkande 1, 2016/17:3075 (C), 2016/17:3379 (C, KD) yrkande 1, 2016/17:3620 (M) yrkande 7 kan lämnas utan vidare åtgärd. Även motion 2016/17:3618 (C) yrkande na 22 och 81 avstyrks.

Regelverk som angår företag i primär- och livsmedelsproduktion en är i hög utsträckning gemensamma för EU:s inre marknad. Det medför att alla nation ella regler och krav som går utöver den EU-gemensamma lagstiftningen riskerar att försämra konkurrenssituationen för svenska företag i livsmedels kedjan . I fråga om konkurrenskraftiga regler och villkor vill utskottet därför poängtera vikten av att det finns goda företagsvillkor för hela livsmedels kedjan. Utskottet anser att nationella, mer långtgående regler alltid ska vara väl motiverade och prövas noga. Detta bör ges regeringen till känna . Utskottet tillstyrker således motionerna 2016/17:3615 (KD) yrkande 1 , 2016/17:3616 (L) yrkande 1 , 2016/17:3618 (C) yrkande 1 och 2016/17:3620 (M) yrkande 1 i denna del .

Med det ovan anförda anser utskottet att m otionerna 2016/17:3173 (M) yrkande 4, 2016/17:3618 (C) yrkande 41 och 2016/17:3620 (M) yrkande 10 kan lämnas utan vidare åtgärd.

I fråga om motionsyrkanden om skatter och avgifter konstaterar utskottet att skatteutskottet nyligen avstyrkt motsvarande förslag (bet. 2016/17:SkU23, bet. 2016/17:SkU24 och yttr. 2016/17:SkU1y). Skatteutskottet f a nn inte skäl att ändra sina ställningstaganden och anför de att samtliga yrkande n därför b orde avstyrkas . Utskottet finner inte skäl att göra någon annan bedömning än skatteutskottet. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2016/17:3614 (SD) yrkande 3, 2016/17:3615 (KD) yrkande 23, 2016/17:3616 (L) yrkande 11, 2016/17:3618 (C) yrkandena 11 och 12 samt 2016/17:3620 (M) yrkan de 1 i denna del .

Förenkla för företagen

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om regelförenkling och regel utveckling, om byråkrati, om regelbördan och kostnadsbördan för företag i livsmedelskedjan, om en statlig parlamentarisk utredning, om dispens för nystartade livsmedelsföretag och om konsekvens utredningar.

Jämför reservation 16 (M), 17 (SD), 18 (C) och 19 (KD).

Propositionen

I propositionen framhålls att f öretag i livsmedelskedjan berörs av ett stort antal regler som i hög grad är EU-styrda. Regelverken är komp lexa , och det finns därför anled ning att fortsätta att utveckla det arbete som de svenska myndig heterna gör på EU-nivå och på nationell nivå för att förenkla för företagen. Det betonas att d et är viktigt att reglerna är långsiktiga och tydliga för att företagen ska ha möjlighet att utveckla sin verksamhet och därmed öka konkurrens kraften. Det bör även vara lätt för företagen att förstå och följa reglerna.

Vidare anges att r egeringen har antagit mål för arbetet med att förenkla för företagen. A v budgetpropositionen för 2016 (prop. 2015/16:1 utg .omr. 24) framgår att förenklingsarbetet för 2015–2018 särskilt ska inriktas mot områdena Bättre service och Mer ändamålsenliga regler. Målen för området Bättre service är att det ska bli enklare att lämna uppgifter samt att servicen ska förbättras och handläggningstiderna bli kortare. För området Mer ändamålsenliga regler är målen att regler ska främja företagens tillväxt samt att kostnaderna till följd av regler ska minska. Regeringens mål innebär att regler och processer bör utformas så att de, samtidigt som de är relevanta för de verksamheter som de omfattar, även är anpassade till företagens villkor och verklighet. Om dessa mål uppnås skapas enligt regeringen goda förutsättningar för fler oc h växande företag i hela landet. Regeringens bedömning är därför att det är av stor vikt att arbetet med att förenkla för företagen fortsätter att vara högt prioriterat.

Motionerna

Enligt kommittémotion 2016/17:3614 av Anders Forsberg m.fl. (SD) yrkande 6 bör myndigheterna eftersträva långsiktiga och målstyrda regelverk med mer generella rutiner och allmänna råd och styra bort från detaljstyrning och skjutmåttsjustis.

I kommittémotion 2016/17:3615 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkande 15 föreslås att en parlamentarisk statlig utredning tillsätts för att ta ett samlat grepp för att minska regelbördan och föreslå förenklingar. Regler och villkor är ett av strategins huvudområden och därför enligt motionärerna mycket viktigt för lönsamheten och konkurrenskraften.

Motionärerna i kommittémotion 2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 10 betona r att regelbördan och kostnadsbördan för företag i livsmedelskedjan bör minska. De gröna näringarna är på många sätt grunden för verksamheter, aktivitet och möjligheten att bo på landsbygden. Motionär erna anför att det därför är viktigt att underlätta för allt företagande inom livsmedelskedjan genom att sänka kostnader och minska regelkrångl et. För att svenska lantbruk ares konkurrenskraft ska kunna stärkas påtalas även behovet av att fortsätta med regelförenklingar för animalieproducenter (yrkande 17). Det anförs att det behövs en regelförenklingskommission so m bl.a. ser över hur djurskydds krav och andra regler kan reformeras så att det inte är byråkratin utan syftet med reglerna som står i fokus.

Enligt kommittémotion 2016/17:2023 av Kristina Yngwe och Eskil Erland s son (båda C) yrkande 11 bör tillståndsprocesser påskyndas. I jämför else med de flesta andra länder ligger Sverige långt fram i arbetet med att förenkla för företagarna, men mer kan göras. I dag tvingas svenska företagare varje år lämna in över 90 miljoner blanketter till minst 70 olika myndigheter.

I kommittémotion 2016/17:2446 av Anders Forsberg m.fl. (SD) yrkande 18 påtalas behovet av att verka för att minska onödig byråkrati för lantbruks näringen. De landsbygdsnära näringarna berörs av ett mycket omfattande regelverk, och enligt motionärerna upplever många lantbrukare att de är under kastade en rent drakonisk byråkrati.

Enligt kommittémotion 2016/17:3173 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) yrkande 15 anförs att man bör se över möjligheterna att ge nystartade livs medelsföretag dispens från vissa krav i uppstartsskedet. Att starta företag i livsmedelsbranschen kan vara tufft, särskilt för små företag som arbetar i liten skala. Motionärerna anser att det ska bli lättare att starta företag , och en del i det är att se över möjligheterna att ge företag som fortfarande är i uppstarts skede dispens från vissa krav som medför kostsamma investeringar. I yrkande 19 föreslås att konsekvenserna av alla skärpta regler ska analyseras noga och att företag i primär- och livsmedelsproduktionen alltid ska ges en rimlig tidsram för att ställa om sin verksamhet. När nya regler kommer på plats eller befintliga regler skärps, finns en risk att lagstiftaren och myndigheterna har väl bråttom att genomföra dessa. Enligt motionärerna medför det att företag inom primär- och livsmedelsproduktionen får svårt att på ett rimligt sätt genomföra nödvändiga förändringar i sin verksamhet.

I motion 2016 /17:2936 av Cecilia Widegren (M) yrkande 2 efterfrågas en fortsatt minskning av regelkrånglet för jordbruket. En avbyråkratisering av de gröna när ingarna skulle enligt motionäre n frigöra ytterligare resurser till ökad tillväxt och fler jobb.

På liknande sätt föreslås även i motion 2016/17:3379 av Ulrika Carlsson i Skövde och Annika Eclund (C, KD) yrkande 2 en fortsatt minskning av regel krånglet för jordbruket.

Kompletterande information

I budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1 utg.omr. 24) lyfter regeringen fram att en viktig faktor för tillväxt och sysselsättning är att svenska företag har konkurrenskraftiga förutsättningar i förhållande till omvärlden. Regler som omfattar företagande är en sådan faktor , och det är därför enligt regering en centralt att reglerna är ändamålsenliga för att begränsa den administration som krävs för att följa regelverken. Men även service, bemötande och korta handläggningstider är av stor vikt för ett konkurrenskraftigt företagsklimat. Stort fokus i regeringens arbete är att förenkla för företagen genom att fler myndighetskontakter hanteras digitalt. Regeringen framhåller att den fortsätter sitt arbete med att göra det enklare för små och medelstora företag att utv eckla och driva sin verksamhet, bl.a. genom a tt främja digitalisering och förenkla uppgiftslämnande och myndighetskontakter. Regeringen kommer därför att styra relevanta myndigheter mot att digitala lösningar ska vara förstahandsval samt ställa krav på att myndigheter ska samordna sina uppgiftskrav med varandra.

Enligt regeringen f inns det en outnyttjad potential i digitaliseringen som hjälpmedel för att göra det enklare för företagen. Digitalisering kommer därför först i regeringens målbild för förenklingsarbetet som är att ”Sverige ska vara digitalt, transparent och innovationsfrämjande för ett enklare och konkurrens kraftigt företagande”. Tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har regeringen initierat ett arbete för ett digitaliserat och förenklat upp giftslämnande för restaurangföretagare. Enligt regeringen kommer l iknande lösningar att tas fram för fler branscher , t.ex. inom besöksnäringen, handeln och byggbranschen , där uppgiftslämnandet är omfattande och där standard iserade digitala processer skulle kunna förenkla uppgiftslämnande t och för korta handläggningstider na . Överenskommelsen anger att det vid utgången av 2017 ska finnas digitala tjänster för restaurangföretagare som gör det enklare att starta och driva sin verksamhet. Tillväxtverket och Bolagsverket fick parallellt med detta i uppdrag att verka för att syftet med överenskommel sen nås.

Eftersom l ivsmedelskedjan är ett av fyra områden som regeringen priori terar för digi talisering under perioden 2016– 2018 har Jordbruksverket fått i uppdrag att verka för digital utveckling i livsmedelskedjan, Digitalt först – för en smartare livsmedelskedja (N2016/01646/ EF). Uppdraget gäller 2016 –2018 och innebär att J ordbruksverket , i nära samarbete med Livsmedelsverket , ska främja en digital förnyelse genom att tillgängliggöra information i livsmedels kedjan för att bl.a. synliggöra hållbarhetsaspekter och öka konkurrenskraften inom sektorn. Målsättningen med uppdraget är att göra det enklare, öppnare och effektivare för medborgare, myndigheter och aktörer att ta del av informa tion och data i livsmedelskedjan. Uppdraget ska främja nya innovativa och samverkande digitala tjänster som bidrar till en ökad tillväxt inom livsmedels industrin.

I regeringens handlingsplan för livsmedelsstrategin finns ett flertal åtgärder som regeringen avser att vidta för att uppnå målen med livsmedelsstrategin och för att främja r egelförenkling och regelutveckling:

– i nrätta ett vetenskapligt råd som stöd för regelgivningen inom djurskydds området

– f orts ätta att utveck la regelverken för djurhållning, inriktat på en flexibel och målstyrd lagstiftning med en bibehållen djurskyddsnivå

– u tveckl a myndigheternas digitala lösningar för att underlätta företagens informationsinhämtning och in formationsutbyte mellan aktörer

– ta f ram ett kontroll- och kompetenspaket för utveckling av kontrollarbetet i livsmedelsk edjan

– se ö ver lagstiftni ng som berör strukturomvandling

– b ereda riksintresseutredningens förslag, vilket inkludera r förslag som rör jordbruksmark

– f orts ätta att arbet a för att höja djurskyddsnivån i EU.

Regeringen har även, i både Livsmedelsverkets och Jordbruksverkets regler ingsbrev för 2017 , fastställt att myndigheterna ska fortsätta förenklingsarbetet för att det ska bli enklare att starta och driva företag. Av Livsmedelsverkets regleringsbrev framgår att åtgärder som underlättar för företagen att göra rätt och hur myndigheten arbetar med service, effektivitet och bemötande är det som ska stå i fokus . Även av Jordbruksverkets regleringsbrev framgår att åtgärder som underlättar för företagen att göra rätt ska stå i fokus . Vidare fram går att f örenklingsarbetet ska genomföras utan att miljöskydd, djurskydd eller djurhälsan försämras.

I Jordbruksverkets års redovisning för 2016 framhålls att v erket har fortsatt att arbeta generellt med förenklingar av regelverken och är aktiva i det för enk lingsarbete som finns på EU- nivå, vilket bl.a. omfattar att försöka påverka och förenkla regelverket för EU-stöden och regelverken för djur- och växtskydd. Utgångspunkterna för arbetet i expertgrupper , kommittéer och rådsarbets grupper har liksom tidigare varit bl.a. fortsatta förenklingar och minskad administrativ börda för företagen. Vidare anges att a rbetet i den s.k. SAM-arbetsgruppen, som består av Jordbruksverket, Näringsdepartementet, LRF, LRF M jölk, LRF K onsult, länsstyrelserna och Hushållningssällskapet, bl.a. har resulterat i förenklingar av tvärvillkoren och att syftet är att på sikt förenkla hela systemet för tvärvillkor en . Jordbruksverket deltar även i arbetet med handlingsplanerna för gris, mjölk samt nöt och lamm. Handl ingsplanerna ägs av branschorga nisationerna men verket deltar och arbetar med de förenklings åtgärder som rör verkets ansvar, t.ex. regelverk.

Vidare genomförde Jordbruksverket 2013 den s.k. förenklingsresan tillsammans med Lantbrukarnas R iksförbund (LRF). I december 2015 hade nära 75 procent av förenklingsförslagen från den handlingsplan som togs fram efter resan genomförts. Förenklingar som genomförts rör föranmälan av kontroller, olika regelförenklingar som rör djurskyddsbestämmelser, en gemensam kundsupport med länsstyrelserna och ett webbforum om miljötillsyn. Därutöver sker ett löpande förenklingsarbete när det gäller bemötande, klarspråk, samordning, dokumentering och rapportering.

Av Livsmedelsverkets årsredovisning för 2016 framgår att myndigheten tillsammans med Jordbruksverket och Tillväxtverket har fortsatt projektet Förenklingsresan för livsmedelsindustrin – en resa för tillväxt och export. Ambitionen har varit att i dialog med livsmedelsföretag och berörda myndig heter genomföra aktiviteter som leder till förenklingar i företagens vardag. E n myndighetsgemensam handlingsplan har presenterats , och a ktiviteterna i handlingsplanen rör sig inom flera områden: export, information och kontakt med myndigheter, förbättrad livsmedelskontroll, regler och märkning samt ut bildning och utveckling.

I syfte att göra det enklare att starta och driva företag finns även den myndighetsgemensamma portalen verksamt.se som drivs av Tillväxtverket tillsammans med Bolagsverket och Skatteverket. Portalen ska möta företag ares behov av en samlad information och myndighetsservice på webben. Under 2015 utvecklades även en tjänst för förenklat uppgiftslämnande, Uppgiftslämnarservice. Tjänsten förväntas minska företagens kostnader och även arbetsbörda , eftersom uppgifter inte behöver lämnas in flera gånger till olika myndigheter.

En stor del av lagstiftningen som svenska företag har att förhålla sig till beslutas på EU-nivå. Enligt Näringsdepartementet är f örenkl ingsarbetet inom EU ett lång siktigt arbete som kräver kontinuerligt fokus för att ge resultat. Sverige har därför bedrivit ett konsekvent arbete så att bördan och byråkratin till följd av EU-lagstiftning minskar. Sverige stöder Europeiska kommission ens arbete med Regulatory Fitness and Performance Programme (Refit), men driver också att kommissionen ska sätta upp mål för att minska regelbördan. Sverige har även verkat för en utveckling av arbetet med konsekvensutred ningar på EU-nivå. Bättre konsekvensutredningar är en av flera förenklings åtgärder som är aktuella för att stärka tillväxten i Europa.

I fråga om förenklade regler för EU:s jordbrukspolitik framhöll regeringen i b udgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1 utg.omr 23) att förändring ar i utformningen av politiken som förenklar för företagen är en prioriterad fråga . Regeringen fortsätter därför att vara aktiv i arbetet med att förenkla den gemensamma jordbrukspolitiken på EU-nivå. E n viktig utgångspunkt för regeringen i genomförandet av nuvarande politik är att reglerna för den gemensamma jordbrukspolit iken ska vara stabila och förut sägbara för lantbrukarna och landsbygdernas aktörer. Sverige presenterade på rådsmötet i mars 2017, tillsammans med de nordiska och baltiska EU-länderna, 68 konkreta förslag till förenklade regler för lantbrukare och företag inom EU.

Enligt förordning en (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning ska en myndighet så tidigt som möjligt utreda föreskrifternas kostnadsmässiga och andra konsekvenser i en konsekvensutredning, och ge statliga myndighet er, kommuner, landsting, organisationer, näringslivet och andra som berörs tillfälle att yttra sig i frågan och om konsekvensutredningen. Enligt 6 § ska en konsekvensutredning bl.a. innehålla

– uppgifter om vilka kostnadsmässiga och andra konsekvenser regleringen medför

– en bedömning av om regleringen överensstämmer med eller går utöver de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen

– en bedömning av om särskilda hänsyn behöver tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och om det finns behov av speciella informations insatser.

Vidare framgår att Tillväxtverket och Ekonomistyrningsverket ska svara för metodutveckling, rådgivning och utbildning med anledning av förordningen. Tillväxtverket har ett samordnande ansvar.

Regelrådet ska ges tillfälle att yttra sig i fråga om konsekvensutredningar som upprättats i enlighet med bl.a. förordningen om konsekvensutredning vid regelgivning, och som har legat till grund för ett författningsförslag som kan få effekter av betydelse för företag. Regelrådet ska även efter begäran bistå regelgivare med att granska konsekvensutredningar till förslag från EU, om dessa bedöms få stor påverkan för företag i Sverige.

I svaret på interpellation 2016/17:131 om konsekvensutredningar anförde närings- och innovationsminister Mikael Damberg bl.a. följande :

Konsekvensutredningarnas kvalitet behöver höjas. En väl genomförd konsekvensutredning bidrar till ett bättre beslutsunderlag för regelgivarna. Ett bra beslutsunderlag ökar förutsättningarna för att skapa ändamålsenliga regler, vilket gör att företagen kan ägna sig åt att driva och utveckla sin verksamhet och inte åt onödig administration. I förlängningen förväntas det leda till ökad tillväxt och sysselsättning.

Vi har nu nödvändiga förutsättningar på plats för att kunna förändra och förbättra konsekvensutredningarnas kvalitet. Regelrådet har perma nentats, fått ett tydligare uppdrag och en ny organisationsform med nära koppling till Tillväxtverket. Det talar för ett effektivt resursutnyttjande och tydlighet gentemot regelgivarna. Tillväxtverket arbetar brett för att ge alla regelgivare råd, stöd och utbildning i konsekvensutredningsarbetet. Att Tillväxtverket och Regelrådet numera arbetar närmare varandra ger också en möjlighet att sätta in konkreta stödåtgärder där behovet är som störst.

[…] Regeringen ser även över styrningen av Tillväxtverket vad gäller arbetet med konsekvensutredningar i syfte att höja kvaliteten och ser det som en angelägen fråga att det finns fullgoda beslutsunderlag. Jag har en god dialog med Regelrådets ordförande och ledningen för Tillväxtverket. Min avsikt är att göra vad jag kan för att vi ska vända den här utvecklingen.

Regeringen gav i december 2016 Tillväxtverket i u ppdrag att ta fram en digital handledning som behandlar frågor om de konsekvenser som enligt förordning en om konsekvensutredning vid regelgivning ska belysas i en konsekvens utredning (N2016/07452/FF) . Uppdragets syfte är att bidra till att konsekvens utredningarnas kvalitet generellt sett ökar , och avsikten är att handledningen ska kunna användas av regelgivare på myndigheter och departement samt av kommittéer som ett hjälpmedel för att säkerställa att alla relevanta perspektiv blir belysta när en konsekvens utredning ska tas fram. När det gäller företags ekonomiska konsekvenser ska påverkan på företagens kostnader och konkurrensförhållanden lyftas fram särskilt i handledningen eftersom dessa delar enligt regeringen ofta behandlas på ett otillräckligt sätt i konsekvens utredningar. Uppdraget ska slutredovisas till Regeringskansliet senast den 29 september 2017.

Utskottets ställningstagande

A tt svenska företag har konkurrenskraftiga förutsättningar i förhållande till omvärlden är en viktig faktor för tillväxt och sysselsättning . U tskottet delar därför regeringens bedömning att arbetet med att förenkla för företa gen även i fortsättningen bör ges hög prioritet.

Av redovisningen ovan framgår att ett omfattande arbete pågår och att initiativ har tagits, både av regeringen och av berörda myndigheter. I regering ens handlingsplan för livsmedelsstrategin finns ett flertal åtgärder som reger ingen avser att vidta för att uppnå målen med livsmedelsstrategin och för att främja regelförenkling och regelutveckling, vilket utskottet välkomnar.

Utskottet noterar även att livsmedelskedjan är ett av fyra områden som regeringen prioriterar för digitalisering under perioden 2016–2018 och att Jordbruksverket m ot den bakgrunden har fått i uppdrag att , i nära samarbete med Livsmedelsverket , främja en digital förnyelse – för en smartare livs medelskedja.

Med hänvisning till redovisningen ovan före slår uts kottet att motionerna 2016/17:2023 (C) yrkande 11, 2016/17:2446 (SD) yrkande 18, 2016/17:2936 (M) yrkande 2, 2016/17:3173 (M) yrkande 15, 2016/17:3379 (C, KD) yrkande 2, 2016/17:3614 (SD) yrkande 6, 2016/17:3615 (KD) yrkande 15 och 2016/17:3618 (C) yrkande na 10 och 17 lämnas utan vidare åtgärd.

I fråga om konsekvensutredningar konstaterar utskottet att det i regelverket finns krav på att myndigheterna i sitt föreskriftsarbete ska utreda föreskrifter nas kostnadsmässiga och andra konsekvenser . Vidare noterar utskottet att det i konsekvensutredningen bl.a. ska göras en bedömning när det gäller tid punkten för ikraftträdande. Utskottet noterar även att Tillväxtverket har fått i uppdrag att ta fram en digital handledning i syfte att bidra till att konsekvens utredningarnas kvalitet generellt sett ökar . Med det anförda anser utskottet att motion 2016/17:3 173 (M) yrkande 1 9 kan lämnas utan vidare åtgärd i avvakt an på resultat et av det arbete som pågår på området .

Konkurrenskraft – en uppgift för myndigheterna

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bifaller motionsyrkanden om e tt främjandeuppdrag till myndig heter som arbetar med företag i livsmedelskedjan.

Jämför reservation 20 (S, MP, V).

Propositionen

I propositionen framhålls att n ationella förutsättningar blir allt viktigare ur ett företagarperspektiv eftersom EU-medlem skapet gör att svenska företag verkar i fri konkurrens inom EU:s inre marknad. Regeringen anser att myndigheter bör samverka och medv erka till förbättrad konkurrens kraft inom sektorn. Det är viktigt att dubbel regleringar undviks och att myndigheternas arbete sam ordnas.

Vidare betonas att det är viktigt att myndigheter inom ramen för sitt huvud sakliga uppdrag, i sitt arbete och vid utformning av regler beaktar effekterna på de svenska livsmedelsföretagens konkurrenskraft och väger dessa effekter mot effekterna på andra samhällsmål. Sådana analyser och avvägningar ska göras utan att äventyra övriga målsättningar inom området , som t .ex. säkra livs medel, djurskydd och redlighet eller relevanta miljömål. Regeringen gör därför bedömningen att det bör utredas hur berörda myndigheter i ökad utsträckn ing kan beakta stärkt konkurrens kraft för företagen i sitt arbete.

Det anges även att e n viktig faktor för ökad konkurrenskraft för företagen är att det ska vara lätt för företagen att få information om gällande regelverk, kontroller och annat som påverkar villkoren för företag ande. Enligt regeringen bör därför s tatliga och kommunala myndigheter samverka och eftersträva att företag på ett samlat ställe ska kunna få relevant information om t.ex. regler och kontroller.

I propositionen hänvisas till regeringens satsning Digitalt först , där fem prioriterade områden har utsetts som ska analyseras ur ett digitaliserings perspektiv. Ett av de områdena är livsmedelskedjan. Det uppmärksammas att Jordbruksverket har fått i uppdrag att vara utvecklingsmyndighet inom livs medelsområdet, tillsammans med Livsmedelsverket (N2016/01646/EF) . Regeringen har även tillsatt e tt råd för digitalisering av det offentliga Sverige med uppdrag att identifiera och diskutera utmaningar under genomförandet av regeringens satsning på Digitalt först och vid behov föreslå åtgärder (N2015/07452/EF). Regeringens bedömning är att arbetet för att tillhandahålla service och lättillgänglig information om regler och villkor som gäller för företagande bör fortsätta att utvecklas .

Motionerna

I kommittémotio n 2016/17:3615 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkande 3, anförs att ett främjandeuppdrag bör ges till myndigheter. Myndigheter har en viktig roll i att stötta företag och underlätta för dem , men det fungerar inte alltid på önskvärt sätt. Det behövs enklare rutiner, regler och processer hos myndigheter som förenklar för livsmedelsföretagare. Myndigheter och tjänste män ska även ha företagsaspekten i fokus när de fattar beslut eller utformar regler.

Även i kommittémotion 2016/17:3616 av Lars Tysklind m.fl. (L) yrkande 3 för e slås att berörda myndigheter får ett främjandeuppdrag. Uppdraget ska förtydliga att myndigheterna inte enbart ska utgöra ett kontrollerande organ. Enligt motionärerna bör f okus skifta från ett myndighetsperspektiv till ett tydligare brukarperspektiv , vilket tydligt bör framgå av regeringens regler ingsbrev. Motionärerna anför att m yndigheter som arbetar med livsmedels företag i högre utsträckning bör tillhandahålla information samt underlätta och stödja livsmedelsföretagande.

Motionärerna i kommittémotion 2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 3 vill att berörda myndigheter får ett främjandeuppdrag som förtyd ligar att de inte enbart ska utgöra ett kontrollerande organ. Det behövs enklare rutiner, regler och processer hos myndigheter som förenklar för livsmedels företagare. Myndigheter och tjänstemän ska även ha företagsaspekten i fokus när de fattar beslut eller utformar regler.

Enligt kommittémotion 2016/17:3620 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) har myndigheter en viktig roll i att stötta och underlätta för företagen. Det anförs därför att berörda myndigheter bör få ett främjandeuppdrag (yrkande 3). Fokus bör skifta från ett myndighetsperspektiv till ett tydligare brukarperspektiv , vilket tydligt bör framgå av regeringens regleringsbrev.

På liknande sätt f öreslås i kommittémotion 2016/17:2010 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 4 att myndigheter som berör livsmedelskedjan ges ett främjandeuppdrag. Enligt motionärerna måste det vara uppenbart från politikens sida att de myndigheter som är involverade i livsmedelsproduktion en ska verka främjande och bidra till att livsmedelsstrategin genomförs.

Kompletterande information

Regeringens ambition med Digitalt först är att svenska kommuner, landsting och myndigheter ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter för att skapa en enklare vardag för privatpersoner och företag. Eftersom livsmedelskedjan är ett av fyra områden som regeringen prioriterar för digitalisering under perioden 2016–2018 fick Jordbruksverket i uppdrag att verka för digital utveckling i livsmedelskedjan, Digitalt först – för en smartare livsmedelskedja (N2016/01646/EF). Uppdraget gäller 2016 –2018 och innebär att Jord bruksverket , i nära samarbete med Livsmedelsverket , ska främja en digital förnyelse genom att tillgängliggöra information i livsmedels kedjan för att bl.a. synliggöra hållbarhetsaspekter och öka konkurrenskraften inom sektorn. Målsättningen med uppdraget är att göra det enklare, öppnare och effektivare för medborgare, myndigheter och aktörer att ta del av informa tion och data i livsmedelskedjan. Uppdraget ska främja nya innovativa och samverkande digitala tjänster som bidrar till en ökad tillväxt inom livsmedels industrin.

Jordbruksverket har även som förvaltningsmyndighet inom jordbruksom rådet, fiskeområdet och därtill knuten landsbygdsutveckling , enligt 1 § förord ningen (2009:1464) med instruktion för Statens jordbruksverk , till uppgift att bl.a. arbeta för ett dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv i hela landet. Myndigheten ska även skapa förutsättningar för ett livskraftigt jordbruk i mindre gynnade områden (2 §).

Enligt 2 § förordningen (2009:1426) med instruktion för Livsmedelsverket ska Livsmedels verket bl.a. underlätta och skapa goda förutsättningar för företagande i livsmedelssektorn, verka för att exporterande livsmedelsföretag uppfyller sådana särskilda krav som mottagarlandet kan ställa samt informera konsumenter, företag och andra intressenter i livsmedelskedjan om gällande regelverk, kost råd och andra viktiga förhållan den på livsmedelsområdet.

Vidare anges i Jordbruksverket s respek tive Livsmedelsverket s instruktion att myndigheterna ska se till att deras föreskrifter och vägledande dokument är utformade på ett sådant sätt att de är kostnadseffektiva samt enkla att följa och förstå för bl.a. företagen och att myndigheterna även i verksamheten i övrigt ska underlätta för bl.a. företagens kontakter med myndigheten.

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar i likhet med regeringen att n ationella förutsättningar blir allt viktigare ur ett företagarperspektiv , framför allt eftersom EU-medlem skapet gör att svenska företag verkar i fri konkurrens inom EU:s inre marknad. Utskottet noterar att r egeringen anser att det bör utredas hur berörda myndig heter i ökad utsträckning kan beakta stärkt konkurrenskraft för företagen i sitt arbete , vilket är positivt . D et är enligt utskottet angeläget att myndigheter och tjänstemän även har företagsaspekten i fokus när de fatta r beslut eller utformar regler. I detta sammanhang kan även nämnas att utskottet välkomnar regering ens bedömning att arbetet för att tillhandahålla service och lättillgänglig information om regler och villkor för företagande bör fortsätta att utvecklas.

Enligt utskottet bör myndigheter som arbetar med livsmedelsföretag i högre utsträckning tillhandahålla information , men samtidigt m åste de dessutom underlätta och stödja livsmedelsföretagande t . D et är av stor vikt a tt myndig heter na även har en roll i arbetet med att underlätta för och stötta företagen . Det behövs enklare rutiner, regler och processer hos myndigheter na som för enklar för livsmedelsföretagar na .

Mot denna bakgrund anser utskottet att berörda myndigheter bör få ett främjandeuppdrag som förtydligar att de inte enbart ska utgöra ett kontroller ande organ. Ett sådant uppdrag bör leda till att fokus skifta r från ett myndig hetsperspektiv till ett tydligare brukarperspektiv. Detta bör ges regeringen till känna . Utskottet tillstyrker därmed motionerna 2016/17:2010 (C) yrkande 4, 2016/17:3615 (KD) yrkande 3, 2016/17:3616 (L) yrkande 3 , 2016/17:3618 (C) yrkande 3 och 2016/17:3620 (M) yrkande 3 .

Dynamiskt företagande och strukturutveckling

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om ändringar av jordförvärvs lagen, om ägarskiften och generationsskiften samt om tillgång till riskkapital för lantbruket.

Jämför reservation 21 (SD, C, KD), 22 (SD) och 23 (C).

Propositionen

I propositionen gör regeringen bedömningen att en strukturomvandling i jordbruks- och trädgårds näringen bör underlättas och att företagen bör ges möjlighet att bedriva verksamheten i effektiva företagsformer oavsett storlek. Det behövs även en översyn av jordförvärvslagstiftningen.

Regeringen framhåller att det s edan lång tid tillbaka har pågått en struktur omvandling inom jordbruks- och trädgårdsnäringen. Strukturrationaliseringen i jordbruket kommer i allt högre grad att innebära stora kapitalinsatser. Det kommer att kräva s en ökad dynamik, nya ägare och nya kategorier av ägare för att kunna överlåta och investera i företag. Konkurrenskraftsutredningen gör bedömningen att jordförvärvslagen , i dess nuvarande utformning, har en hämmande inverkan på konkurrenskraften i svenskt jordbruk genom att försvåra extern kapitalförsörjning. Utredningen anser även att lagen kompli cerar överlåtelser av jordbruksmark och ger upphov till onödigt administrativt arbete.

Regeringen delar Konkurrenskraftsutredningens och flera av remiss instansernas bedömning att en fortsatt strukturomvandling är nödvändig för att öka effektiviteten i den svenska jordbruks- och trädgårdsnä ringen och för att möta en allt mer omfattande global konkurrens. För att skapa bättre förutsätt ningar för livsmedelsföretagen att växa och bedriva verksamheten i effektiva företagsformer, oavsett storlek, anser regeringen att jordförvärvslagstiftningen bör ses över. En ökad dynamik i ägande och delägarskap är viktig. Jordför värvslagen är tillämplig på förvärv av lantbruksegendom , vilket kan utgöras av både jordbruks- och skogsmark. Regeringen anser därför, i likhet med en del av remissinstanserna, att det är nödvändigt att översynen även omfattar skogsbruket. Översynen och konsekvensbedömningarna bör därför beakta såväl jordbrukets som skogsbrukets behov och möjligheter i hela landet.

Nära 40 procent av jordbruksverksamheten i Sverige bedrivs på arrenderad mark. Längden på arrendeavtalen och hur arrendeavgiften sätts påverkar incitamenten att ingå avtal, långsiktigheten i brukandet och i vissa fall även investeringar. I propositionen framhåller regeringen att det är viktigt att före tagen ges goda förutsättningar att växa och bli mer effektiva. Regeringen anser att e n väl fungerande arrendemarknad där arrende i hög utsträckning används vid upplåtelse av jordbruksmark kan bidra till detta. Tomträtts- och arrende utredningens förslag om ändrad avgiftsreglering för jordbruksarrende och förändrat besittningsskydd för sidoarrenden samt Konkurrenskraftsutredning ens förslag om avtalsfrihet vid fastställande av arrendeavgiften bereds inom Regeringskansliet.

Motionerna

Jordförvärvslagen

Enligt kommittémotion 2016/17:3614 av Anders Forsberg m.fl. (SD) yrkande 5 finns det inte något behov av att se över jordförvärvslagen. En över syn av jordförvärvslagen finns med i propositionen för livsmedels strategin i förslagen om strukturutveckling. Regeringen vill se över lagen med syfte att aktiebolag lättare ska kunna förvärva jordbruksmark. Motionärerna anser att de negativa effekterna av en sådan genomgripande reform överstiger eventu ella fördelar.

Även motionärerna i kommittémotion 2016/17:3615 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkande 24 motsätter sig en ändring av jordförvärvslagen. De inskränkningar i äganderätten som jordförvärvslagen innebär har befunnits motiverade för att åstadkomma mer rationella brukningsenheter inom jord- och skogsbruket, för att upprätthålla balansen mellan olika ägarkategorier och för att gynna bosättning och sysselsättning i g lesbygd. De fysiska personernas, dvs . böndernas, ägande och brukande av jorden har visat sig vara framgångs rikt för ansvarstagande, innovationskraft och näringslivsutvecklingen på landsbygden. Jordförvärvslagen bör därför inte ändras.

I kommittémotion 2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkas att jordförvärvslagen ska behållas i sin nuvarande form (yrkande 21). I samband med ägarskiftesproblematiken lyfts jordförvärvslagen ibland upp som ett problem eftersom de n hindrar juridiska personer från att köpa mark från enskilda markägare. Motionärerna känner dock en mycket stor oro över att en ändring i jordförvärvslagen skulle leda till svårigheter för exempelvis unga att hävda sig gentemot bolag vid köp av fastigheter, och ser därför inget behov av ändringar i lagen.

Generations- och ägarskifte

Enligt kommittémotion 2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) är ägarskifte ett stort problem för företag inom h ela livsmedelskedjan. Inte minst inom primärproduktionen där det rör sig om mycket höga investerings kostnader. D et är därför viktigt att göra insatser för att möjliggöra föryngring och ägarskifte i livsmedelssektorn. Det finns t.ex. behov av rättvisare skatte regler. Reglerna vid generationsskifte genom försäljning av företaget inom familjen är i dag mer komplicerade än vid försäljning till en utomstående part. Motionärerna vill i ett första steg utreda hur reglerna vid generationsskiften kan bli rättvisare och förenklas (yrkande 20). Motsvarande förslag redovisas även i kommittémotion 2016/17:2023 av Kristina Yngwe och Eskil Erlandsson (båda C) yrkande 4.

Enligt kommittémotion 2016/17:2446 av Anders Forsberg m.fl. (SD) yrkande 17 bör det utredas hur lantbruket i högre grad kan få tillgång till riskkapital samt hur generationsskiften och inträden i jordbruket kan under lättas. Generationsskiften och företagsöverlåtelser kommer i allt högre grad att innebära stora kapitalinsatser. Utvecklingen går också mot nya typer av ägare och helt andra krav för att kunna överlåta och investera i jordbruks- och trädgårdsföretag.

Tidigare behandling och kompletterande uppgifter

I den parlamentariska landsbygdskommitténs slutbetänkande För Sveriges landsbygder – en sammanhållen politik för arbete, hållbar tillväxt och välfärd (SOU 2017:1) understryker kommittén att hinder för enskilda att starta, driva och utveckla företag på landsbygden så långt som möjligt bör undanröjas. Landsbygdsk ommittén bedömer att ett viktigt delmål i en sammanhållen landsb ygdspolitik är att landsbygden s förutsättningar ska tas till vara för att skapa ett mångsidigt, konkurrenskraftigt och hållbart näringsliv med god förmåga till förnyelse.

När det gäller tillgång till finansiellt kapital föreslår l andsbygdskommittén bl.a. att Almi Företagspartner AB:s uppdrag om marknadskompletterande finansiering och rådgivning kompletteras med ett ytterligare fokus som riktas mot företag i de glesa och mycket glesa landsbygdskommunerna. I synnerhet ska de platsbundna näringarna och till dem relaterad näringsverksamhet uppmärksammas. Enligt kommittén måste tillgången till finansiellt kapital förbättras för att förnyelse, utveckling och omställning ska ske.

Den parlamentariska landsbygdskommitténs betänkande har varit på remiss , och regeringen avser att lämna en proposition om en sammanhållen landsbygdspolitik till riksdagen under våren 2018.

Skatteutskottet har yttrat sig över propositionen och om skatteregler vid generationsskifte (yttr . 2016/17:SkU7y). S katteutskottet anför att företag och deras ägare ska ha goda skattemässiga villkor, och skatter ska tas ut på ett effektivt sätt. Det är viktigt att stimulera företagande, öka investeringar och skapa nya arbetstillfällen .

Skatteutskottet lyfter fram att r egeringen den 13 mars 2014 beslutade att ge en särskild utredare i uppdrag att se över beskattningen vid avyttring av kvalificerade andelar i samband med ägarskiften i fåmansföretag. Utredningen överlämnade sitt slutbetänkande den 3 november 2016 , och e nligt utredarens bedömning borde den nuvarande olikbehandlingen av ägarskiften inom närståendekretsen respektive utom närståendekretsen i möjligaste mån åtgärdas. För att ägarskiften mellan närstående ska behandlas på samma sätt som mellan oberoende parter föreslår utredningen därför att en särskild undantagsregel ska införas från bestämmelsen om samma eller likartad verk samhet. Även vissa andra överlåtelser liksom överlåtelser av ett företags verk samhet omfattas av regelns tillämpningsområde. Förslaget bereds för närvarande i nom Regeringskansliet.

Vidare redovisar skatteutskottet att regeringen d en 22 mars 2017 presenterade ett utkast till lagrådsremiss som innehåller ytterligare ändringar i de s.k. 3:12-reglerna, som är särskilda skatteregler som gäller för delägare som äger kvalificerade andelar i fåmansföretag. Syftet med 3:12-reglerna är primärt att förhindra att arbetsinkomst omvandlas till lägre beskattad kapitalinkomst för delägaren eller för någon i dennes närståendekrets. Förslagen till ändringar innebär bl.a. att ägarskiften mellan närstående underlättas. De nya bestämmel serna föreslås träda i kraft den 1 januari 2018.

Skatteutskottet anför att yrkanden om översyn av reglerna om generations skifte i fåmansbolag får anses vara tillgodosedda mot bakgrund av den pågående beredningen av de presenterade förslagen . Skatteutskottet avstyrker därför motion 2016/17:3618 (C) yrkande 20 .

Frågan om att underlätta generationsskiften inom jordbruket har behandlats av utskottet tidigare i betänkande 2015/16:MJU9 Landsbygdspolitik. Utskottet konstaterade då att det finns stöd att söka inom landsbygdsprogrammet men även att gårdsstödet innebär en inkomstförsäkring.

I Europaparlamentets och rådets f örordning (EU) nr 1307/2013 av den 17 december 2013 om regler för direktstöd för jordbrukare inom de stödordningar som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken finns bestämmelser om stöd till unga jordbrukare. I skäl 47 anförs att u nga jordbrukares etablering och utveckling av ny ekonomisk verksamhet inom jordbrukssektorn innebär en ekonomisk utmaning och är en aspekt som bör beaktas vid fördelning och riktande av direktstöd. Denna utveckling är väsentlig för unionens jordbrukssektors konkurrenskraft , och av detta skäl bör ett inkomststöd till unga jordbrukare som etablerar jordbruksverksamhet inrättas för att göra det lättare för unga jordbrukare att starta sin verksamhet och efter starten genomföra en strukturanpassning i sina jordbruksföretag. Medlemsstaterna bör för det ändamålet använda en del av sina nationella tak för direktstöd till att utöver grundstödet bevilja årliga stöd till unga jordbrukare. Av budget propositionen för 2016 (prop. 2015/16:1 utg. omr. 23) framgår att det nya stödet till unga lantbrukare har getts en så hög tilldelning som möjligt så att unga lantbrukare ges bättre förutsättningar att starta jordbruksverksamhet och växa, vilket kan bidra till föryngring inom sektorn .

Det finns även inom landsbygdsprogrammet möjligheter att söka startstöd för unga lantbrukare. Stödet är en startpremie som ska underlätta för unga att starta en verksamhet eller att genomföra ett ägarskifte. Det ska också bidra till lönsamma och konkurrenskraftiga företag inom jordbruk, trädgård och rennäring.

Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht har i svar på fråga 2016/17:1337 Åtgärder för unga lantbrukare anfört följande:

En förutsättning för viljan att starta företag inom lantbruk och trädgård är att det finns en lönsamhet och framtidstro i dessa sektorer. Genom livsmedelsstrategin, och dess mål om en konkurrenskraftig och hållbar livsmedelskedja, är grunden lagd för att åstadkomma detta. Politiken och näringen har nu en viktig uppgift att stärka attraktiviteten i hela kedjan.

Regeringen har lanserat en handlingsplan för strategins genomförande med ett 40-tal åtgärder. Regeringen har redan beslutat om två åtgärdspaket kopplade till livsmedelsstrategin och handlingsplanen och förbereder ytterligare paket innan sommaren. Paketen innehåller flera åtgärder som samlat eller enskilt har betydelse för den framtida lönsamheten och därigenom kan drivkrafterna för att starta och driva företag stärkas.

Även inom landsbygdsprogrammet finns ett antal åtgärder med syfte att förbättra förutsättningarna för företag inom lantbruk och trädgård. Några exempel är kompetensutveckling, investeringsstöd och startstöd till unga lantbrukare. Under innevarande programperiod satsar regeringen 136 miljoner kronor på startstöd till unga lantbrukare och ytterligare nära 2,5 miljarder kronor på investeringsstöd till lantbruket. Det är glädjande att efterfrågan på dessa stöd är stort. Det indikerar att det finns unga lantbrukare som är beredda att satsa i de gröna näringarna vilket har stor betydelse för möjligheterna att nå målen i livsmedelsstrategin.

Utöver startstödet i landsbygdsprogrammet erhåller även yngre lantbrukare högre gårdsstöd under de första fem åren som de är nya företagare. Den högre stödnivån begränsas dock av EU-regelverket till 90 hektar av lantbrukarens areal. Regeringen arbetar för att denna arealgräns ska höjas.

Regeringen anser att Sverige behöver fler unga som driver företag och arbetar därför för att underlätta för unga företagare generellt. Entreprenöriell kompetens är ett viktigt redskap för att göra det möjligt för fler unga att realisera sina idéer. En pågående satsning om 139 miljoner kronor för 2015–2018 för att stärka entreprenörskap i utbildningen finns redan på plats. Medlen används för verksamhetsstöd till aktörer som operativt arbetar med att främja företagande bland unga samt att stärka lärandet om entreprenörskap i skolväsendet och i högskolan. Ett annat exempel är Växastödet, en åtgärd som gör det billigare att anställa den första personen i företaget.

Regelförenkling är ett område som har särskilt stor betydelse för nya företag. Förenklingsarbetet inriktas bland annat mot att bättre ta tillvara digitaliseringens möjligheter. Med fler och bättre digitala processer som anpassas utifrån företagens förutsättningar och behov blir det möjligt att få överblick och kontroll över de krav som myndigheter ställer på dem. Det gör det också möjligt att få en mer lika hantering över landet, oberoende av var en företagare är aktiv.

I den kommande reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken, inför nästa programperiod, kommer även förenkling att vara en prioriterad fråga för regeringen.

Utskottets ställningstagande

U tskottet anser att en översyn av jordförvärvslagstiftningen kan behövas för att analysera den strukturomvandling som sker inom trädgårds- och jordbruks näringen och för att skapa bättre förutsättningar för livsmedelsföretagen att växa och bedriva verksamhet i effektiva företagsformer. Utskottet anser att översynen och konsekvensbedömningarna bör beakta såväl jordbrukets som skogsbrukets behov och möjligheter i hela landet.

Utskottet ser i sammanhanget starka skäl att framhålla och betona betydel sen av att behålla jordförvärvslagens intentioner för att säkerställa bosättning och sysselsättning i landsbygdsområden .

Utskottet föreslår att motionerna 2016/17:3614 (SD) yrkande 5, 2016/17:3615 (KD) yrkande 24 och 2016/17:3618 (C) yrkande 21 avstyrks med det anförda.

Utskottet noterar att den parlamentariska landsbygdskommittén har berört frågan om tillgång till kapital för företag i de glesa landsbygdskommunerna. Beredning pågår inom Regeringskansliet av en proposition om en samman hållen landsbygdspolitik.

Utskottet vill framhålla vikten av unga lantbrukare som är beredda att investera i de gröna näringarna , vilket bl.a. har stor betydelse för möjligheterna att nå målen i livsmedelsstrategi n . Utskottet noterar att d et finns möjligheter att söka startstöd för unga lantbrukare , investeringsstöd och kompetens utvecklingsstöd inom landsbygdsprogrammet och förhöjt gårdsstöd till unga jordbrukare .

Utskottet delar skatteutskottets bedömning att yrkanden om förenkling av generationsskifte får anses vara tillgodosedda mot bakgrund av den pågående beredningen av förslag om underlättande av generationsskiften .

Med hänvisning till ovanstående föreslår u tskottet att m otionerna 2016/17:2023 (C) yrkande 4, 2016/17:2446 (SD) yrkande 17 och 2016/17:3618 (C) yrkande 20 lämnas utan vidare åtgärd i avvaktan på pågående arbete.

Myndigheternas kontroll

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om offentlig kontroll, om rätts säkerhet för djurproducenter, om livsmedelskontroll, om livs medelsbedrägerier och om sanktionsmöjligheter i livsmedels lagstiftningen.

Jämför reservation 24 (M), 25 (SD) och 26 (C).

Propositionen

I fråga om den offentliga kontrollen av företag i livsmedelskedjan bedömer regeringen att det finns behov av fortsatt utvecklingsarbete och samordning. D en offentliga kontrollen bör vara likvärdig i hela landet och präglas av hög kompetens. Vidare bör kontrollen, så långt som möjligt, vara samordnad och innebära en så liten störning i den ordinarie verksamheten för företagaren som möjligt. En god kunskapsnivå och ett gott informationsutbyte bör även främjas för att skapa ett förtroendefullt klimat mellan kontrollmyndigheter och dem som är föremål för kontrollen.

Det konstatera s att k ontrollen av företag i livsmedelskedjan ska vara ändamålsenlig, likvärdig, rättssäker och så effektiv som möjligt. Den ska även bidra till att konsumenterna har ett högt förtroende för livsmedel på den svenska marknaden, vilket också är viktigt vid internationell handel med livs medel. Vidare anges att e n fungerande kontroll dessutom motverkar illojal konkurrens mellan de företag som följer reglerna och företag som inte gör det.

I propositionen framhålls att d et är angelä get att utvecklingsarbetet fort sätter. I det fortsatta utvecklingsarbetet ser regeringen att det behövs en kontinuerlig kompetensutve ckling för inspektörerna. Efter som ansvaret för l ivsmedels- och djur skyddskontrollen är fördelat på flera kontroll myndigheter är det även viktigt med bra ledning och samordning av arbetet för att kontrollen ska vara likvärdig i hela landet. Regeringen är positiv till att öka samordningen av kontroller och anser att sådana ansträngningar bör fortsätta. Kontrollarbetet måste bygga på ömsesidig respekt och ömsesidigt förtroende. Det är t.ex. viktigt med b ra bemötande och tyd lig återkoppling i samband med kontrollen. Myndigheterna arbetar redan aktivt med detta , och det är enligt regeringens bedömning betydelsefullt att detta arbete fortsätter. Regeringen lyfter även fram att digitalisering av livsmedelskedjan är ett prioriterat område. Digitali sering kan bidra till effektivisering och en likvärdig kontroll i hela landet, bl.a. genom att ge bättre stöd, råd och vägledning till både inspektörer och före tagare.

I fråga om djurskyddskontrollen nämns i propositionen bl.a. att ett råd för samordning av djurskyddskontrollfrågor har inrätta t s (L2012/00649/DL), att Jordbruksverket anordnar s.k. kalibreringskurser för djurskyddsinspektörerna för att stärka kompetensen och öka samsynen i olika djurskyddsfrågor och att länsstyrelserna utvecklar nyckeltal och indikatorer för bättre uppföljning, utvärdering och styrning av kontrollen.

Sammanfattningsvis konstaterar regeringen att det har tagits många initiativ för att förbättra kontrollen i livsmedelskedjan och att myndigheterna arbetar aktivt med fråg an . Enligt r egeringen finns det dock fort farande ett behov av ett utvecklingsarbete inom kontrollen av företag i hela livsmedelskedjan.

Motionerna

Myndigheternas kontroll

Enligt kommittémotion 2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 30 bör den offentliga kontrollen vara likvärdig i hela landet och präglas av hög kompetens. För att den offentliga kontrollen ska vara rättssäker och likvärdig runt om i landet är det enligt motionärerna viktigt att regelverket är tydligt och att tjänstemän arbetar på liknande sätt. Detta kan uppfyllas genom att täppa till luckor i regelverket som gör att myndighetsarbete är svårtolkat men också genom att förbättra tjänstemännens kompetens. Ett annat sätt att göra kontroll en rättssäker är att inrätta behörighetskrav för tjänstemän som tar beslut om livsmedelsrelaterade frågor. Sådana krav ska bygga på att tjänstemännen har till skansat sig erfarenhet av lantbrukets djur på olika sätt. I yrkande 35 anförs att rättssäkerheten för djurproducenter behöver förstärkas. Enligt motionär erna känner allt fler företagare att transparensen , och i dess förlängning rätts säkerheten , minskar. Inte minst gäller detta för djuruppfödare. Det måste finnas sätt att snabbt och enkelt stärka företagarens möjlighet till rättssäker bedömning av tvister med myndigheter.

Enligt motionärerna i kommittémotion 2016/17:2446 av Anders Forsberg m.fl. (SD) präglas kontrollverksamheten när det gäller bl.a. djurskyddet ibland av en stor orutin med bristande kunskap om den verksamhet som ska kontroll eras. Det är därför vik tigt att de som arbetar med bl. a. djurskyddstillsyn har relevant kompetens för ändamålet. Motionärerna anser vidare att de som arbetar med djurskyddstillsyn av animalieproduktion i största möjliga utsträckning ska ha egen yrkeserfarenhet av djurhållning. Kompetensen hos de myndigheter och de kontrollanter som utför kontroller behöver säkerställas (yrkande 20).

Livsmedelskontroll

Enligt kommittémotion 2016/17:2010 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 18 bör regeringen i EU med kraft verka för att minska livsmedelsförfalskningen. Efter tidigare skandaler de senaste åren har EU fastställt att livsmedels bedrägerier ska vara ett prioriterat område, men ännu har inga resultat av denna prioritering setts. I och med att grunden för vår lagstiftning vilar på EU:s livs medelslagstiftning behöver vi stärka arbetet på EU-nivå för att minska livs medelsfusket.

Arbetet med kontroller av livsmedel bör enligt kommittémotion 2016/17:2447 av Runar Filper m.fl. (SD) yrkande 1 intensifieras. För att konsumenterna ska kunna lita på en produkts innehåll och ursprung behöver arbetet med kontroller intensifieras. Motionärerna anser därför att myndighet erna måste få mer resurser för detta ändamål. De anser också att det behövs ökade sanktionsmöjligheter mot dem som fuskar med livsmedel (yrkande 2). I yrkande 5 uppmärksammas att kontrollen av livsmedel fungerar olika på olika håll i landet och att resurserna för livsmedelskontroll är begränsade. Enligt motionärerna måste maten vara säker , och staten bör därför ta ett större ansvar för en effektiv och fungerande livsmedelskontroll i hela Sverige. Genom att ansvaret helt överförs från kommunerna till staten behandlas livs medels- och djurskyddskontrollen lika.

Enligt k ommittémotion 2016/17:3173 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) yrkande 14 finns i vissa mindre kommuner bara en livsmedelsinspektör, vilket med dagens lagstiftning innebär att det inte skulle gå att byta livsmedels inspektör. Genom fördjupad samverkan skulle detta kunna lösas , och det ökar även möjligheten till specialisering för de olika inspektörerna, jämfört med i dag då en inspektör måste kunna allt . Det ger även möjlighet till generellt högre kompetens på området. M indre kommuner ska vid behov samverka med andra kommuner för att säkerställa relevant kompetens vid livsmedels kontroller . Vidare bör Sverige vara drivande för att EU i större utsträckning ska prioritera frågan om livsmedelsbedrägeri er (yrkande 16) . Det absolut viktigaste för att motverka livsmedelsbedrägeri er är att alla länder inom EU gemensamt arbetar med denna fråga, eftersom mycket mat köps och säljs inom EU:s inre marknad. Livsmedelsbedrägerier är också ofta koppla de till annan brottslighet, varför frågan är särskilt viktig att belysa. Vidare anser motionär erna att straffen för livsmedelsbedrägerier bör skärpas, bl.a. genom att man inför fängelse i straffskalan i livsmedelslagen (yrkande 17). Konsumenter ska känna sig trygga med maten de äter , och bedrägerier ska aldrig löna sig.

Tidigare behandling och k ompletterande information

Myndigheternas kontroll

Det övergripande målet för den offentliga kontrollen i livsmedelskedjan, från jord till bord, är att skydda människors och djurs hälsa och värna om konsu menternas intressen. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 882/2004 av den 29 april 2004 om offentlig kontroll för att säkerställa kontroll en av efter levnaden av foder- och livsmedelslagstiftningen samt bestä mmel serna om djurhälsa och djur skydd (kontrollförordningen) reglerar hur den offentliga kontrollen i medlemsstaterna ska organiseras och genomföras och riktar sig till medlemssta terna och deras behöriga myndig heter. Det finns även kompletterande nationell lagstiftning.

Av lagstiftningen framgår att den offentliga kontrollen i livsmedelskedjan ska genomföras regelbundet och vara riskbaserad, ändamålsenlig och effektiv. Medlemsstaterna är även skyldiga att säkerställa att det f inns tillräckliga resur ser till gängliga för den offentliga kontrollen. Resurser na ska användas där de behövs och riktas dit de ger bäst effekt, så att målen i lagstiftningen upp nås. D en offentliga kontrollen granskas genom s.k . revisioner. Kontrollmyndighet erna ska utföra interna revisioner eller låta utföra externa revisioner, och EU ska göra revisioner i medlemsstaterna. Syftet med revisionerna är bl.a. att ständigt förbättra kontrollen.

Enligt lagstiftningen ska det även finnas tillräck ligt med kompetent personal som har tillgång till bra hjälpmedel och laborator ieresurser . I fråga om kompetenskrav framgår av artikel 6 i kontrollföror dningen att den behöriga myndig heten ska se till att samtlig personal som utför offentlig kontroll får utbildning som är lämplig för deras kompetensområde och som gör att de med nödvändi g kompetens kan utföra sina upp gifter och utföra offentlig kontroll på ett enhet ligt sätt. Denna utbildning ska allt efter omständigheterna omfatta vissa områden som anges i förordningens bilaga. Vidare anges att den behöriga myndigheten ska se till att samtlig personal som utför offentlig kontroll håller sig uppdaterade på sina respektive kompetensområden och vid behov får regelbunden vidareutbildning samt kan samarbeta över kompetensområden.

Kontrollförordningen kommer att ersättas av en ny EU-förordning om offentlig kontroll. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 2017/625 av den 15 mars 2017 om offentlig kontroll och annan offentlig verk samhet för att säkerställa tillämpningen av livsmedels- och foderlagstiftningen och av bestämmelser om djurs hälsa och djurskydd, växtskydd och växt skyddsmedel (förordningen om offentlig kontroll) ska tillämpas fr.o.m. den 14 december 2019.

I fråga om kompetenskr av på djurskydds inspektörer anges i 24 § djur skyddslagen (1988:534) att den myndighet som utövar offentlig kontroll ska ha tillgång till djurskyddsutbild ad personal i den omfattning som behövs för att myndigheten ska kunna fullgöra sina uppgifter på ett tillfredsställande sätt. Dessutom fastställer 10 § Jordbruksverkets föreskrifter (SJVFS 2008:67) om offentlig djurskyddskontroll att den personal som utför offentlig kontroll ska ha behövlig kompetens inom djurskyddslagstiftningen och bedömning av bristande efterlevnad av djurskyddslagstiftningen.

I regeringens handlingsplan för livsmedelsstrategin om nämns framtagande t av ett kontroll- och kompetenspaket för utveckling av kontrollarbetet i livs medelskedjan som en åtgärd som regeringen avser att vidta för att uppnå målen med livsmedelsstrategin .

R egeringen gav i februari 2017 Jordbruksverket i uppdrag att, efter samråd med länsstyrelserna, genomföra åtgärder för att stödja kompetensutvecklingen och utvecklingen av digitala verktyg . Syftet är att underlätta genomförandet av inspektioner och övrigt kon trollarbete samt bidra till att öka kvaliteten, likvärdigheten och effektiviteten i djurskydds kontrollen. Jordbruksverket får för uppdragets genomförande 8 miljoner kronor under åren 2017 till 2019.

Djurskyddsutredningen överlämnade i slutet av 2011 sitt betänkande Ny djurskyddslag (SOU 2011:75). Utredningen bereds för närvarande inom Regeringskansliet, och enligt Näringsdepartementet är regeringens ambition att en proposition ska lämnas under våren 201 8 .

Utskottet har vid ett flertal tillfällen behandlat frågor om djurskydds kontroll, senast i betänkande 2016/17:MJU12 Djurskydd . Utskottet framhöll då att en välfungerande djurskyddskontroll är av avgörande betydelse för den enskilda djurhållarens rättstrygghet och rättssäkerhet. Vidare ansåg u tskottet att de lagstadgade kompetenskrav som ställs på djurskyddskontrollanter redan överensstämmer med det viktiga uppdrag som denna personal har inom djurskyddskontrollen. Det anfördes dock att det krävs kontinuerliga insatser för att säkra djurskyddsinspektörernas kunnande, vilket också är regeringens uttalade ambition. Utskottet uppmärksamma de även med tillfredsställelse att regeringen tagit flera initiativ under de senaste åren för att förbättra djur skyddskontrollen, inte minst när det gäller kompetenshöjande åtgärder. Utskottet s åg sär skilt positivt på det stöd som Rådet för samordning av djur skyddskontrollfrågor erbjuder.

Livsmedelskontroll

I budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1 utg. omr. 23) konstaterar regeringen att den offentliga livsmedelskontrollen utvecklas i en positiv rikt ning men att arbete återstår. Reger ingen anser att ytterligare åtgärder behövs för att uppnå en mer likvärdig livsmedelskontroll över hela landet. Regeringen anser även att samordningen mellan kontrollmyndigheterna bör stärkas, bl.a. för att livsmedelskontrollen ska bli mindre administrativt betungande för livsmedelsföretagen.

Regeringen gav i februari 2017 L ivsmedelsverket ett uppdrag om kompe tenshöjande åtgärder i livsmedelskontrollen (N2017/01028/SUN). Av upp draget framgår att Livsmedelsverket ska utveckla stödet till den offentliga livs medelskontrollen i landet genom kompetenshöjande åtgärder och stödjande verktyg vid genomförande av den offentl iga livsmedelskontrollen. Även infor mation om rel evanta bestämmelser och tillhör ande stöd kan inom ramen för uppdraget utveck las för att möta företagens behov. En delredovisning av uppdraget ska lämnas senast den 1 oktober 2017 , och en slutredovisning ska lämnas till Regeringskansliet se nast den 28 februari 2020. Livs medelsverket får för uppdragets genomförande använda högst 10,5 miljoner kronor under 2017–2019.

I mars 2017 remitterade Näringsdepartementet en promemoria om effektiv are sanktioner i livsmedelskedjan m.m. (Ds 2017:15). I promemorian föreslås ändringar i straffbestämmelserna i livsmedelslagen och i lagen om foder och animaliska biprodukter samt att sanktionsavgifter införs för vissa överträdelser på områdena livsmedel, foder, animaliska biprodukter och djurskydd. Syftet med förslagen är att åstadkomma mer effektiva, proportionella och avskräck ande sanktioner för alla typer av överträdelser på områdena livsmedel, foder, animaliska biprodukter och djurskydd. När det gäller straffbestämmelserna i livsmedelslagen och i lagen om foder och animaliska biprodukter föreslås att fängelse i högst två år införs i straffskalan för allvarliga överträdelser. För sådana överträdelser som inte kan betraktas som de mest allvarliga , men där straffsankti onering ändå bör anses påkallat, föreslås att straffskalan fortfar ande ska innehålla endast böter. Det föreslås vidare att sanktionsavgifter i stället för straff införs för vissa överträdelser på områdena livsmedel, foder, animaliska biprodukter och djurskydd. Regler som ska omfattas av sanktions avgiftssystemet föreslås vara sådana där överträdelser kan bedömas vara mindre allvarliga, som överträdelser av administrativa bestämmelser. Det föreslås att avgiftsskyldigheten ska baseras på strikt ansvar och att kontroll myndigheterna ska besluta om avgifterna. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2018. Promemorian bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht anförde i svaret på en skriftlig fråga om hårdare regler mot matfusk (f r. 2016/17:1275) bl.a. följande:

Inledningsvis vill jag säga att matfusk är oacceptabelt. Med hänsyn till de risker som är förknippade med hantering av livsmedel och foder är det särskilt angeläget att regelverket följs och att samhället signalerar att man ser allvarligt på brott mot dessa regler. Jag har därför tagit initiativ till att se över frågor om straffskalan och sanktionsavgifter inom områdena livsmedel, foder, animaliska biprodukter och djurskydd. Utredarens förslag, som nu är på remiss, innehåller en tydlig skärpning av straffskalan där allvarliga brott mot livsmedelslagen ska kunna ge fängelse i högst två år. Idag finns inte fängelsestraff med på straffskalan. Regeringen kommer noga att överväga remissinstansernas synpunkter och därefter ta ställning till hur man går vidare med förslaget.

Livsmedelsverkets särskilda insatser för att samordna arbetet med att motverka livsmedelsfusk kommer att fortsätta. Detta arbete har haft stort fokus på kompetenshöjande åtgärder i kontrollen och jag bedömer att dessa åtgärder har varit ändamålsenliga och lett till att livsmedelskontrollen i Sverige har blivit bättre på att upptäcka och stävja livsmedelsfusk. Jag kommer därför inte att vidta ytterligare åtgärder i nuläget.

Regeringen gav i december 2016 Statskontoret i uppdrag att föreslå åtgärder som säkerställer att nödvändiga livsmedelskontroller genomförs av alla kommunala kontrollmyndigheter (N2016/07646/DL). Statskontoret ska inom ramen för uppdraget kartlägga vilka problem och behov som påverkar genom förandet av livsmedelskontrollen i kommuner na . Statskontoret ska bl.a. över väga om den statliga styrningen behöver förändras och vilka alternativa organisatoriska lösningar som står till buds, inklusive att ansvaret för att utföra kontrollen flyttas till en annan kontrollmyndighet. Även möjligheterna till en ökad samve rkan kommuner emellan ska analy seras och övervägas av Stats kontoret. När det gäller möjligheter till samverkan kan dessa avse bl.a. frivillig samverkan, avtalssamverkan eller lagstyrd samverkan med utgångspunkt i den modell som inrättats i Finland. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet senast den 15 juni 2017.

I fråga om samverkan mellan kommuner anförde regeringen i sin skrivelse om R iksrevisionens rapport om granskning av livsmedelskontrollen (skr. 2014/15:16 ) att det redan finns förutsättningar för de kommunala kontroll myndigheterna att samverka genom t.ex. kommunalförbund och gemensamma nämnder eller genom att anlita anställda i andra kommuner för att genomföra livsmedelskontroller. Regeringen anförde att d et är angeläget att kommunerna utnyttjar dessa möjligheter och att ä ven SKL aktivt arbetar med att uppmuntra samverkan. M öjligheter t ill samverkan enligt livsmedels lagen (2006:804) infördes 2 005 eftersom det ansågs finnas behov av samverkansformer som kräver mindre omfattande anpassning av organisation och arbetsformer än de som anges i kommunallagen (1991:900). Syftet är att kommuner na på så sätt bättre ska kunna utnyttja resurser och kompetens.

Enligt förordningen (2009:1426) med instruktion för Livsmedelsverket ska Livsmedelsverket årligen lämna en redovisning till regeringen om hur livsmedelskontrollen i landet kan utvecklas och förbättras, samt de brister i kontrollen som verket identifierat och en beskrivning av hur de kan åtgärdas. I den redovisning som Livsmedelsverket lämnade i september 2016, Livs medelskontrollen – utveckling, br ister och förbättringsförslag (d nr 2016/03103) , uppmärksammas ett antal konkreta förslag för att förbättra kontrollens effektivitet och dess förutsättningar att ge avsedd effekt, bl.a. förslag om ökad samverkan mellan kommuner, ökad samordning mellan myndigheter med angränsa n de ansvar och ett nationellt anläggningsregister. Vidare framkommer att kraven på kontrollmyndigheternas planering och uppföljning av sin verksamhet har förtydligats. Berörda myndigheter ska ha en flerårig kontrollplan , och verksamheten ska följas upp regelbundet och beakta utfallet i förhållande till kontrollplanen. Det anges även att Livsmedels verket sedan 2014 har använt möjligheten att förelägga kommunala myndig heter att förbättra sin kontroll vid sex tillfällen. Vidare framhåller Livsmedels verket att mycket av verkets arbete syftar till att främja livsmedelskontrollens likvärdighet. Det handlar t.ex. om arbete med nya myndighetsgemensamma mål för livsmedelskontrollen, kompetensutveckling i form av utbildningar, vägledningar och kontrollhandböcker, regelutveckling, bättre uppföljning av livsmedelskontrollen i landet, samordnade kontrollprojekt och utveckling av digitala verktyg för att underlätta informationsåtkomst och att göra utbildning ar tillgängliga elektroniskt. I september 2016 lanserades även Livsmedels verkets informationsdatabas K ontrollwiki med information för myndigheter och företag. Där samlas relevant information ur lagstiftning, vägledningar, kontrollhandböcker och instruktioner. Målgruppen för informationsdatabasen är i första hand kontrollmyndigheter, men informationen blir tillgänglig även för företag och konsumenter.

Vidare fick Livsmedelsverket i regleringsbrevet för 2016 i uppdrag att arbeta för en effektiv kontroll av internethandel med livsmedel med särskilt fokus på handel med kosttillskott. Livsmedelsverket föreslår i sin rapport med anledning av uppdraget bl.a. att en nationell funktion för övervakning av e-handel, med fokus på kosttillskottsförsäljning, upprättas och placera s på Livs medel s verket. Den föreslås få i huvudsaklig uppgift att övervaka marknaden men också stödja kontrollen och in formera företag och konsumenter . Rapport en bereds inom Regeringskansliet.

När livsmedel som inte är säkra upptäcks inom EU meddelar medlems länderna varandra via EU:s system för snabba varningar för foder och livs medel, RASFF (Rapid Alert System for Food and Feed). Livsmedelsverket är Sveriges kontaktpunkt för RASFF , och alla ingående och utgående meddelan den går via kontaktpunkten. Vid inkommande meddelanden från andra EU-länder förmedlar Livsmedelsverket aktuell information till berörda kontroll myndigheter i Sverige, så att de kan vidta åtgärder. Livsmedelsverket är även kontaktpunkt för det nyinrättade systemet för administrativt stöd och assistans mellan EU:s livsmedelsmyndigheter, det s.k. ACC-systemet. Systemet används av medlemsländerna vid förfrågningar om företag som inte upp fyller reglerna i livsmedelslag stiftningen, men där det inte är fråga om icke säkra livsmedel. Systemet fungerar även för att utbyta information vid utredningar om misstänkt fusk med livsmedel. Livsmedelsverket är Sveriges kontaktpunkt på livsmedelsområdet i EU-kommissionens Food Fraud Network. Nätverkets syfte är att möjliggöra ett effektivt informationsutbyte EU-medlemsstaterna emellan. Verket deltar även för Sveriges räkning i I nterpols och Europols gemensamma operation Opson, vars arbete syftar till att upptäcka förfalskade och undermåliga livsmedel.

År 2016 fick Livsmedelsverket i uppdrag av regeringen att utreda och utveckla ett nationellt varningssystem för livsmedel som utgör en risk för människors hälsa samt för ökat informationsutbyte och samarbete mellan myndigheterna. Livsmedelsverket föreslår därför i en rapport i februari 2017 att myndigheten inrättar ett nationellt varningssystem genom att använda systemet RASFF (se ovan). Om förslaget genomförs kommer Livsmedels verket att föreskriva att kontrollmyndigheter ska ansluta sig till systemet, göra och bevaka anmälningar i systemet samt sända uppföljande information om vilka åtgärder som vidtagits. Livsmedelsverket föreslår att föreskrifterna träder i kraft den 1 januari 2018.

Av Livsmedelsverkets årsredovisning för 2016 framgår att a rbetet med att upptäcka livsmedelsfusk och få bort livsmedel som inte är säkra från markna den har pågått med full kraft. Det har f rämst bedrivits inom ramen för det organiserade samarbetet på internationell nivå , men också nationella insatser har g jorts . Under 2016 gjordes t.ex. 22 åtalsanmälningar av Livsmedelsverket och v erkets tipsfunktion för livs medelsfusk tog emot 187 tips och ärenden. Av dessa har merparten skickats vidare till kommu ner och en mindre del till Livs medelsverkets regionala avdelningar. Inom området liv s medelsfusk genomfördes även en utbild n ingsserie med nio utbildningsomgångar om fyra dagar under 2015 och 2016.

Utskottets ställningstagande

Den offentliga kontrollen ska vara likvärdig och rättssäker i hela landet , och s om regeringen anför bör den även präglas av hög kompetens. Utskottet kan i likhet med regeringen konstatera att det har tag i ts många initiativ för att förbättra kontrollen i livsmedelskedjan och att myndigheterna arbetar aktivt med frågorna. Utskottet ansluter sig trots det till r egeringen s bedömning att det finns ett behov av ett fortsatt utvecklingsarbete .

Utskottet välkomnar därför det kontroll- och kompetenspaket för utveckling av kontrollarbetet i livsmedelskedjan som regeringen aviserat i sin handlingsplan. Mot den na bakgrund kan man se de båda uppdrag som Livsmedel s verket och Jordbruksverket fått om kompetenshöjande åtgärder och utveckling av stödjande verktyg i livsmedels- respektive djurskydds kontrollen. Utskottet noterar även det uppdrag som Statskontoret har om åtgärder som säkerställer att nödvändiga livsmedelskontroller genomförs av alla kommunala kontrollmyndigheter . Vidare noterar utskottet att Närings departementet nyligen har remitterat en promemoria om effektivare sanktioner i livsmedelskedjan som för närvarande bereds inom Regeringskansliet. Utskottet ser fram emot att ta del av resultatet av detta arbete.

M ed det anförda och vad som redovisats ovan om pågående arbeten på området finner utskottet inte skäl att nu föreslå någon åtgärd med anledning av motionerna 2016/17:2010 (C) yrkande 18 , 2016/17:2446 (SD) yrkande 20 , 2016/17:2447 (SD) yrkande na 1 , 2 och 5, 2016/17:3173 (M) yrkandena 14 , 16 och 1 7 samt 2016/17:3618 (C) yrkande na 30 och 35 . Motionerna avstyrks.

Hållbar konsumtion

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om matsvinn och återvinning av matavfall, om ett nationellt mål och ett etappmål för minskat matsvinn, om butiker som vill bli foderleverantörer, om märkning av livsmedel med minsta hållbarhet och om temperaturkrav på livsmedel.

Jämför reservation 27 (C), 28 (L), 29 (M, C) och 30 (SD).

Propositionen

I FN:s Agenda 2030 har 17 globala mål antagits för en hållbar utveckling, varav ett rör ansvarsfull konsumtion och produktion. Ett delmål är att till 2030 halvera det globala matsvinnet per person i butik och i konsumentledet och att minska matsvinnet längs hela livsmedelskedjan, även förluster efter skörd. I dagsläget kastas ungefär en tredjedel av de livsmedel som produceras i världen varje år. En stor del av matavfallet är s.k. matsvinn som hade kunnat undvikas.

I propositionen framhålls att det är ett stort slöseri med jordens resurser att producera livsmedel som sedan kastas eller går förlorade. Åtgärder för att minska matsvinnet bidrar därför dels till att minska miljö- och klimatpåverkan från livsmedelsproduktionen, dels till globalt tryggad livsmedelsförsörjning. Det betonas även att det, i och med att matsvinn uppstår i alla led i livsmedels kedjan, finns ett gemensamt ansvar, från primärproducenten till konsumenten, att arbeta med matsvinnsreducerande åtgärder.

Vidare anförs att e n resurseffektiv, hållbar och konkurrenskraftig livs medelssektor kan bidra till delmålet om halverat matsvinn till 2030. För att kunna bidra till att hållbarhetsmålet om att halvera matsvinnet till 2030 nås gör regeringen bedömningen att det bör tas ett samlat och systematiskt grepp om matsvinnsfrågan. Regeringen avser att återkomma i denna fråga.

Motionerna

I k ommittémotion 2016/17:3616 av Lars Tysklind m.fl. (L) yrkande 14 betonas vikten av att minska matavfallet i hela livsmedelskedjan samt av att återvinna mer matavfall. Enligt motionärerna måste v i slänga mindre mat , och det avfall som trots allt blir måste tas till vara på bästa sätt. Allt fler kommuner agerar aktivt för att återvinna matavfall, inom hushållen och inom kommunens olika storkök , och detta bör öka. Avfallet kan sedan användas för framställning av biogas.

Enligt k ommittémotion 2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 53 bör ett nationellt mål och etappmål för minskning av matavfall inför a s . Enligt motionärerna finns sedan tidigare ett mål om att öka insamlingsgraden av biologiskt nedbrytbart avfall, men man bör gå ett steg längre och införa ett mål om minskning av matavfall och svinn för att förebygga att avfallet uppstår. Ett sådant mål finns inte i dag , vilket gör det svårt att visa en tydlig vilje riktning som driver på insatser hos aktörer. I samband med att ett nationellt mål införs bör även ett etappmål införas för att tydliggöra målet och möjlig göra uppföljning, liksom man gör med miljökvalitetsmålen. Vidare föreslås i yrkande 54 att myndigheter ska tillhandahålla information och höja kunskapen hos konsumenter för att nå en mer hållbar konsumtion. Enligt motionärerna måste konsumenternas medvetenhet om det egna agerande t och delaktighet en i matavfall s problematiken öka. I yrkande 55 föreslås att märkningen på livsmedel ändras från bäst före till minst hållbar till. Enligt motionärerna är den missvisande bästföre märkningen på livsmedel en bidragande faktor till matsvinnet. Medvetenheten behöver öka hos konsumenterna om livsmedels hållbarhet , och samtidigt kan en förändring i märkningen till minst hållbar till öka förståelsen för att livsmedlet håller sig ytterligare en tid efter att datumet passerats. På vissa livsmedelsgrupper kan det även vara befogat att överväga att ta bort märkningen, som för matprodukter med lång hållbarhet. Slutligen anförs i yrkande 57 att man bör göra det lättare för bu tiker att bli foder leverantörer. Butiker behöver i dag registrera sig som foderleverantörer för att få lämna överbliven mat till foder.

I k ommittémotion 2016/17:2010 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 12 anförs att regeringen bör verka för att minska negativ miljöpåverkan från livsmedelskonsumtion. I motionen påtalas att b åde miljön och hushållens plånböcker tjänar mycket på att minska livsmedelssektorns klimatpåverkan , och i nte minst gäller detta matsvinn. Men f ör att minska mängderna mat som slängs i onödan behöver medvetenheten om matsvinnets betydelse för miljön öka. I yrkande 15 föreslås att man ändrar märkningen på livsmedel från bäs t före till minst hållbar till. Medvetenheten behöver öka hos konsumenterna om livsmedels hållbarhet , och samtidigt kan en förändring i märkningen till minst hållbar till öka förståelsen för att livsmedlet håller sig ytterligare en tid efter att datumet passerats.

Enligt kommittémotion 2016/17:3168 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) yrkande 4 bör regeringen göra en översyn av datummärkningen av livsmedel i syfte att minska matsvinnet. Motionärerna anser att det behövs fler informationsinsatser med ett positivt budskap och mer information om hur bästföredatumet påverkar olika livsmedel och hur livsmedel ska förvaras. En så enkel sak som att byta ut orden bäst före till exempelvis minst hållbar till skulle sannolikt kunna leda till mindre matsvinn. Vidare anförs att regeringen och Livsmedelsverket bör arbeta för ett undantag när det gäller bästföredatum för ägg. Svenska ägg i kylförvaring håller längre än det sista datum som EU tillåter, vilket medför att handlarna varje månad tvingas slänga mängder av fullt ätbara ägg.

Enligt k ommittémotion 2016/17:2447 av Runar Filper m.fl. (SD) yrkande 6 bör regeringen utreda möjligheten att dels påverka lagstiftningen om tempera turkrav för livsmedel , dels ställa högre krav på livsmedelsproducenter och dagligvaruhandel. Om producenterna valde en lägre temperatur än de före skrivna maxtemperaturerna skulle det kunna medföra mindre förstörd mat och därigenom ett reducerat matsvinn.

Tidigare behandling och k ompletterande information

Livsmedelsverket, Jordbruksverket och Naturvårdsverket hade under 2013–2015 ett regeringsuppdrag om att genomföra insatser som bidrar till att minska det onödiga matsvinnet i alla led i livsmedelskedjan. Uppdragets slutrapport överlämnades till regeringen i mars 2016. Av rapporten framgår att myndig heterna tagit fram och spridit en samlad lista över åtgärder som kan genom föras i olika led av livsmedelskedjan för att minska matsvinnet. Livs medels verket har även i dialog med aktörer sett över vägledningsdokument inom livsmedelshantering en för att göra det möjligt att följa reglerna utan att onödigt matsvinn uppstår. Utifrån resultat av konsumentundersökningar har medve tandegörande informationsinsatser till konsumenter genomförts på flera olika sätt. I rapporten anges att arbetet inom regeringsuppdraget har haft ett bra genomslag i medierna, när det gäller både ämnet i stort, konsument kampanjen och lanseringar av olika rapporter.

Av rapporten framgår även att myndigheterna har fört en tät dialog med aktörer inom Samverkansgruppen för min skat matavfall (Samma). Samverk ansgruppen är ett nätverk för myndigheter, forskare, intresseorganisationer och livsmedelsbranschen, med aktörer i olika delar av livsmedelskedjan. Syftet med samverkansgruppen är att genom att vara kontaktyta och informa tionssamlare verka för ett minskat matsvinn, och därigenom även minskat matavfall. Vidare framgår att en arbetsgrupp har börjat arbeta för sänkt kyl temperatur i livsmedelskedjan för att minska matsvinn. Målsättningen är en sänkt temperatur i hela kedjan till 2020 , vilket kommer att öka matens hållbar het.

Myndigheterna har också fört en dialog med matsvinnsaktörer i andra länder och medverkat i svinnförebygg ande arbete inom EU och interna tionellt. Jordbruksverket har t.ex. initierat en internationell arbetsgrupp kring handels normernas inverkan på matsvinn. Goda exempel har vidare spridits till aktörer i olika led av livsmedelskedjan och till kommuner och landsting via myndig heternas webbplatser, via nätverket Samma, via webbinari er samt vid konferenser och möten. Ett annat huvudområde för uppdraget var att stimulera till produktion av biogas och utnyttjande av rötreste r från det matavfall som inte går att undvika. Av rapporten framgår att ett webbmaterial om bättre utnyttjande av oundvikligt matavfall har tagits fram och spridits.

Av budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1 utg.omr. 2 3 ) framgår att regeringens bedömning är att Sverige i och med det ovan nämnda delmålet om att minska matsvinnet även har ett nationellt mål för minskning av matsvinn. Vidare konstateras att det finns en samsyn mell an branschaktörer, organisa tioner och myndigheter att regeringsuppdraget om minskat matsvinn under 2013–2015 inneb ar en bra start för ett långsiktigt nationellt mat svinnsarbete.

Regeringen beslutade i februari 2017 att ge Livsmedelsverket i uppdrag att, tillsammans med Jordbruksverket och Natur vårdsverket och utifrån erfaren heter och kunskaper från tidigare regeringsuppdrag, arbeta vidare med olika identifierade svinnreducerande åtgärder för att minska matsvinnet i hela livs medelskedjan från producent till konsument under 2017–2019. Av upp draget framgår att i ett första steg ska en handlingsplan för hur Sverige lång siktigt ska arbeta med matsvinnsreduceran de åtgärder tas fram. Handlings planen ska vara vägledande för resterande arbete inom uppdraget. Åtgärderna ska bidra till att det globala hållbarhetsmålet om matsvinn uppfylls men även bidra till regeringens arbete med att ställa om till en hållbar konsumtion och produktion, en cirkulär ekonomi samt till EU:s arbete i enlighet med EU-kommissionens handlingsplan för en cirkulär ekonomi. En delredovisning av uppdraget ska lämnas senast den 28 februari 2018 , och en slutredovisning ska lämnas senast den 28 februari 2020. Myndigheterna får för uppdragets genomförande använda högst 7,5 miljoner kronor under 2017–2019.

Regeringen tog under 2016 även fra m en strategi för hållbar konsumtion. Målet är att strategin ska bidra till en miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbar konsumtion. Strategin innehåller sju fokusområden:

– öka kunskapen och fördjupa samarbetet

– stimulera hållbara sätt att konsumera

– effektivisera resursanvändningen

– förbättra info rmationen om företagens hållbar hetsarbete

– fasa ut skadliga kemikalier

– öka tryggheten för alla konsumenter

– fokusera på livsmedel, transporter och boende.

EU-kommissionen presenterade sin handlingsplan för cirkulär ekonomi i december 2015. Av EU-k ommissionens rapport i januari 2017 om genom förandet av handlingsplanen för den cirkulära ekonomin ( KOM(2017) 33 ) framgår att kommissionen har genomfört ett antal åtgärder som ska bidra till att minska livsmedelsavfallet och uppnå målen för hållbar utveckling på detta område. Kommissionen skapade i augusti 2016 EU-plattformen för livs medelsförluster och livsmedelsslöseri. Denna plattform kommer att vara det centrala forumet på EU-nivå och ska hjälpa de olika aktörerna att fastställa och förverkliga de åtgärder som krävs för att man ska kunna halvera matsvinnet per person till 2030 i enlighet med målen för hållbar utveckling. Det anges även att man gjort framsteg när det gäller att ta fram en EU-metod för mätning av matsvinn. Kommissionen har vidare utarbetat EU-riktlinjer som ska göra det lättare att ge bort livsmedel till välgörande ändamål. Riktlinjerna kommer att offentliggöras 2017. Kommissionen håller även på att ta fram riktlinjer för användning av tidigare livsmedel som foder, så att näringsämnen i tidigare livsmedel kan tas till vara genom säker användning i foder. De ssa riktlinjer kommer att färdigställas och offentliggöras 2017.

När det gäller användning av tidigare livsmedel som foder framgår av foderlagstiftningen att en livsmedelsanläggning med biprodukter för foder ändamål ska registreras som en foderanläggning och stå under offentlig kontroll för foder. Produkten ska även ha sådan kvalitet att den är lämplig som foder, vilket innebär att produkten måste leva upp till kraven i foderlagstift ningen, och för animaliska produkter gäller även lagstiftningen för animaliska biprodukter.

Enligt s lutrapport en om regeringsuppdraget om minskat matsvinn under 2013–2015 , som redovisas ovan, har en kartläggning gjorts om foder, som är kopplad till lagstiftning om animaliska biprodukter, foderlagstiftning, avfallslagstiftning och lagstiftning om djursjukdomar. Arbetet handlade om hur den mat som av olika anledningar inte kan ätas av människor på bästa sätt kan tas till vara. Av rapporten framgår att lagstiftningen i viss utsträckning är svinndrivande eftersom den ofta upplevs som krånglig, med många villkor och restriktioner, framför allt när det gäller livsmedelsavfall från djur. Det fram hålls att framför allt kravet på att butiker måste registrera sig som foder leverantörer för att kunna lämna överbliven mat till foder upplevs som ett stort hinder.

I fråga om återvinning av matavfall konstateras i budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1 utg. omr . 20 ) att den biologiska återvinningen av mat avfall ökar men att etappmålet för ökad resurshushållning i livsmedelskedjan inte nås . Regeringen bedömer att ytterligare insatser krävs för att målet ska nås i tid. Trots att de insamlade matavfallsmängderna har ökat de senaste åren kommer återvinningsmålet på 50 procent inte att nås till 2018 om utsorteringen av matavfall fortgår i samma takt som den gjorde mellan 2009 och 2014. Av propositionen framgår även att mängden utsorterat matavfall till biologisk behandling ökade med 40 procent under perioden 2010–2014, vilket innebär att 47 procent av det matavfall som uppstår i konsumtionsledet sorteras ut för biologisk behandling. Vidare anges att c a 38 procent av matavfallet från konsumtionsledet rötades och komposterades under 2014 så att växtnärings ämnena togs till vara. Målet är 50 procent. Andelen som rötades och där näringsämnena återfördes uppgick till 27 procent , medan målet är 40 procent.

Utskottet har nyligen behandlat fråg or om matsvinn och återvinning av matavfall i betänkande 2016/17:MJU 15 Avlopp och kretslopp . Utskottet anförde följande i sitt ställningstagande:

FN:s globala mål för hållbar utveckling i fråga om matsvinn är att till 2030 halvera det globala matsvinnet per person i butik och i konsumentledet och att minska matsvinnet längs hela livsmedelskedjan, även förlusterna efter skörd. Utskottet ansluter sig till regeringens bedömning att Sverige i och med detta även har ett nationellt mål för minskning av matsvinn.

Som regeringen framhåller bör det tas ett samlat och systematiskt grepp för att Sverige ska kunna leva upp till FN:s globala hållbarhetsmål. Mot denna bakgrund kan man se det uppdrag som Livsmedelsverket fått att, tillsammans med Jordbruksverket och Naturvårdsverket, arbeta vidare med olika identifierade åtgärder för att minska matsvinnet i hela livsmedelskedjan från producent till konsument under 2017–2019. I ett första steg ska en handlingsplan för hur Sverige långsiktigt ska arbeta med matsvinnsreducerande åtgärder tas fram, och handlingsplanen ska sedan vara vägledande för resterande arbete.

Utskottet noterar även att EU-kommissionen har genomfört ett antal åtgärder som ska bidra till att minska livsmedelsavfallet och att man uppnår målen för hållbar utveckling på detta område. Kommissionen håller bl.a. på att utarbeta riktlinjer för användning av tidigare livsmedel som foder. Dessa riktlinjer kommer att färdigställas och offentliggöras under 2017.

Det kan äv en nämnas att intresset för mat svinnsproblematiken har intensifierats de senaste åren och att många företag, kommuner och stor köp arbetar aktivt med frågan.

I fråga om återvinning av matavfall konstaterar regeringen i budget propositionen för 2017 att den biologiska återvinningen av matavfall ökar men att målet inte nås när det gäller etappmålet för ökad resurshushållning i livsmedelskedjan. Regeringen gör i propositionen bedömningen att ytter ligare insatser krävs för att målet ska nås i tid. Utskottet delar regeringens bedömning. Även här bör man uppmärksamma regeringens ambition att ta ett helhetsgrepp på avfallsområdet för att öka materialåte rvinningen och skapa insamlings system som är enkla att förstå och l ättillgängliga för medborgarna.

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1169/2011 av den 25 oktober 2011 om tillhandahållande av livsmedelsinformation till konsu menterna, den s.k. informationsförordningen, reglerar datummärkning av livs medel och förvaringsanvisningar. De flesta färdigförpackade liv smedel ska vara märkta med bäst föredag eller i vissa fall sista förbrukningsdag. Vissa undantag finns, t.ex. för färsk frukt och färska grönsaker, ättika och vinäger, koksalt och socker i fast form. Det är alltid den som är ansvarig för livsmedels informationen som ska avgöra vilken märkning som är lämplig att använda sig av. En produkts hållbarhet beror på många faktorer, som hur och av vad produkten är tillverkad och hur den har förpackats och förvarats.

Med minsta hållbarhet menas den dag fram till vilken ett livsmedel som förvarats på lämpligt sätt har kvar de särskilda egenskaper som det normalt förknippas med. Datum för minsta hållbarhet ska anges med uttrycket bäst före. Livs medel märkta med bäst föredag ska hålla ytterligare en tid efter datumet om de förvaras på rätt sätt och i obruten förpackning. Det är säljarens ansvar att produkten är av fullgod kvalitet. Om det behövs ska datum för minsta hållbarhet åtföljas av en anvisning om förvaring som ska följas för att livsmedlet ska hålla sig under den angivna perioden.

För livsmedel som mikrobiologiskt är mycket lättfördärvliga och därför efter en kort period kan antas utgöra en omedelbar f ara för männi skors hälsa ska datum för minsta hållbarhet ersättas med sista förbrukningsdag. Märkning en sista förbrukningsdag handlar om hur länge ett livsmedel är säkert att äta. Sista förbrukningsdag ska användas för livsmedel som lätt förstörs av mikro organismer och där lagringstiden kan bidra till att ett livsmedel kan bli hälso skadligt trots att det förvaras enligt förpackningens anvisning. Livsmedel som är märkta med sista förbrukningsdag anses alltså inte vara säkra att äta efter att sista förbrukningsdag har passerat. Därför får sådana livsmedel efter det datumet varken säljas eller ges bort.

Om ett livsmedel kräver särskilda förvarings- eller användningsvillkor ska dessa anges , t.ex. förvaringstemperaturer . En f örvaringsanvisning ska således finnas om uppgiften är nödvändig för att konsumenten ska kunna förvara livs medlet på rätt sätt. För livsmedel märkta med sista förbrukningsdag är förvaring sanvisning obligatorisk.

Märkning av ägg producerade av hönor av arten Gallus gallus (dvs. vanliga ägg) regleras av kommissionens förordning (EG) nr 589/2008 av den 23 juni 2008 om tillämpningsföreskrifter för rådets föro rdning (EG) nr 1234/2007 om han delsnormer fö r ägg. För andra ägg gäller all männa märkningsbestämmel ser. Vanl iga klass A- ägg ska enligt förordningen klassificeras, märkas och packas senast tio dagar eft er värpdagen. Märkning med bäst föredatum ska göras vid förpackningstillfället. Bästföredag får inte var a senare än 28 dagar efter värp ning. Äggen måst e även ha levererats till konsu ment inom högst 21 dagar från värpning. Äggen får således inte saluhålla s senare än sju dagar före bäst föredagen.

Utskottets ställningstagande

Som redovisats ovan har utskottet tidigare behandlat frågor om matsvinn och återvinning av matavfall . Som utskottet även då konstaterade är F N:s globala mål för hållbar utveckling i fråga om matsvinn att till 2030 halvera det globala matsvinnet per person i butik och i konsument ledet och att minska matsvinnet längs hela livsmedelskedjan, även förlusterna efter skörd. Utskottet vidhåller sitt tidigare ställningstagande att Sverige i och med detta även har ett nationel lt mål för minskning av matsvinn. Utskottet delar även regeringens bedömning att det bör tas ett samlat och systematiskt grepp för att Sverige ska kunna leva upp till FN:s globala hållbarhetsmål.

Vidare konstaterar utskottet att initiativ har tagits och att arbete pågår på området såväl nationellt som inom EU och internationellt . Utskottet uppmärk sammar särskilt det uppdrag som Livsmedelsverket fått att, tillsammans med Jordbruksverket och Naturvårdsverket, arbeta vidare med olika identifierade åtgärder för att minska matsvinnet i hela livsmedelskedjan från producent till konsument under 2017–2019.

Sammanfattningsvis välkomnar utskottet de åtgärder som vidtagits och förutsätter att regeringen fortsätter att verka både för ett minsk at matsvinn och för att etappmålet för öka d resurshushållning i livsmedelskedjan ska nås .

Mot bakgrund av vad som redovisats ovan anser utskottet att motionerna 2016/17:2010 (C) yrkande 12, 2016/17:3616 (L) yrkande 14, 2016/17:3618 (C) yrkande na 53 , 54 och 57 kan lämnas utan vidare åtgärd.

Vidare konstaterar utskottet att regelverket för märkning av livsmedel med datum för minsta hållbarhet är harmoniserat . Utskottet är för närvarande inte berett att föreslå någon åtgärd med anledning av motionerna 2016/17:2010 (C) yrkande 15 , 2016/17:3168 (M) yrkande 4 och 2016/17:3618 (C) yrkande 55. Även motion 2016/17:2447 (SD) yrkande 6 lämnas utan vidare åtgärd.

Hållbar produktion och produktionsresurser

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om användningen av fossila insatsvaror i livsmedelskedjan och det cirkulära systemet, om krets loppssystemet av näringsämnen, om avfallshantering inom jord bruket och om en strategi för en långsiktigt hållbar användning av mark.

Jämför reservation 31 (SD) och 32 (C).

Propositionen

Hållbar produktion

Regeringen bedömer att Sveriges förutsättningar i form av naturgivna resurser innebär goda möjligheter för en hållbar livsmedelsproduktion som kan både möta den globala efterfrågan på livsmedel och bidra till att möta kl imat- och miljöutmaningar.

För att minska produktionens globala klimatpåverkan bör möjligheterna att producera där förutsättningarna är goda tas till vara. Enligt regeringen är f örutsättningarna för att producera livsmedel hållbart goda i Sverige och bör därför utnyttjas. Möjligheterna medför behov av utvecklings- och anpass n ingsåtgärder, t.ex. inom teknik och produktionssystem och genom insatser för ökad hållbarhet. Ett sådant utvecklingsarbete ska också bidra till att stärka ekosystemtjänsterna och successivt förbättra mark- och jordkvaliteten, vilket fastslås i FN:s globala hållbarhetsmål, Agenda 2030.

I propositionen framhålls att d et svenska jordbruket är resurseffektivt och har en viktig roll i att bidra till utvecklingen mot ett hållbart samhälle. Att uppnå ett fossilfritt Sverige och en cirkulär och biobaserad ekonomi är utman ande men innebär också möjligheter för de gröna näringarna och landsbygden. En konkurrenskraftig, hållbar och resurseffektiv livsmedelssektor har också potential att bidra till att uppnå FN:s mål för hållbar utveckling. Regeringen bedömer att Sverige har goda förutsättningar för att bidra till en globaliserad och klimatsmart livsmedelsproduktion.

Vidare framhålls att e n nyckelfaktor för ett hållbart samhälle är e tt effektivt nyttjande av de produkter som jordbruket producerar. Svinnet måste minska längs hela livsmedelskedjan – från producent till konsument. Restprodukter bör också utnyttjas genom nya smarta lösningar som kan säkerställa krets loppen och utgöra en resurs i en växande cirkulär och biobaserad ekonomi. Enligt regeringen finns det i nom jordbruket stor potential att bidra till en biobaserad och cirkulär ekonomi. Användning av jordbruksråvaror för produktion av biodrivmedel kan ge en betydande minskning av växthusgas utsläppen. Sverige ligger i framkant när det gäller produktion av biodrivmedel med hög klimatprestanda. Regeringen anser att f ortsatta insatser behövs för att ytterligare tillvarata de gröna näringarnas möjligheter i klimatarbetet och för att göra jordbruksproduktionen mer klimateffektiv.

Produktionsresurser

När det gäller produktionsresurser förutsätter en ö kad livsmedelsproduktion i Sverige, inklusive den ekologiska produktionen, att företagen har tillgång till produktiva mark- och vattenresurser. Enligt regeringens bedömning behöver hänsyn tas till jordbruksproduktionen tillsammans med andra samhälls intressen i den fysiska planeringen. Vidare bör j ordbruksmarkens bördighet behållas och utvecklas samt ko mpetensen om markavvattning och hanteringen av vatten i ett landskapsperspektiv stärkas.

En förutsättning för att livsmedels- och jordbruksföretag ska kunna växa är att det finns produktiva mark- och vattenresurser att använda för livsmedels produktion. Enligt regeringen bör u tgångspunkten vara att där Sverige har bra produktionsresurser för jordbruk bör dessa bevaras, brukas och utvecklas för att ta till vara möjligheten till resurseffektivt brukande och god produktivitet. Sverige har i flera avseenden goda förutsättningar för ett hållbart och konkurrenskraftigt jordbruk. Även om markresursen i sig inte är begränsad bör en god hushållning av produktiv jordbruksmark eftersträvas av både hållbarhets- och konkurrenskraftsskäl. Regeringen instämmer samtidigt i Konkurrenskraftsutredningens bedömning att en framtida tillväxt förutsätter fortsatta produktivitetsförbättringar. Regeringen anser, liksom Konkurrens - kraftsutredningen, att det finns ett behov av att utveckla metoder och arbetssätt för att optimera nyttjandet av arealen.

Av propositionen framgår att ca 600–700 hektar jordbruksmark om året i dag exploateras för bebyggelse och anläggningar i Sverige , och exploateringen beräknas fortsätta fram till 2020 . Hushållningsbestämmelserna i 3 kap. miljöbalken utgör en viktig grund för hur olika markrelaterade värden ska beaktas vid planläggning och beslut om tillstånd om markanvändning , och e nligt 3 kap. 4 § miljöbalken får brukningsvärd jordbruksmark tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk. Jordbruksverket har utvärderat hur bestämmelsen tillämpas och konstaterar att tillämpningen brister och att skyddet för marken därför inte fungerar som avsett. M ånga kommuner bedömer att de har lägre kapacitet att bedöma värdet av jordbruksrelaterade intressen jämfört med andra intressen och att det saknas underlag och kompetens kring jordbruksmarken och jordbruksproduktionen. Regeringen anser att det är otillfredsställande att lagstiftningen inte tillämpas på avsett sätt och att det behöver säkerställas att hänsyn tas till jordbruks marken i den fysiska planeringen. Riksintresseutredningen har sett över hushållningsbestämmelserna , och i slutbetänkandet från december 2015 presenteras utredningens förslag på ändringar (SOU 2015:99).

För att kunna ta hänsyn till både jordbrukets och närboendes intressen i den fysiska planeringen är det nödvändigt att myndigheter och kommuner har goda kunskaper om såväl jordbruksproduktionens behov och värden som den påverkan som den medför. I översiktsplanen kan det tydligare behöva framgå var jordbruksverksamhet bedrivs och att verksamheten kan påverka närligg ande områden. För att undvika inskränkningar som hindrar en rationell jord bruksdrift, och för att undvika olägenheter för boende, bör bostäder inte placeras där de riskerar att störas av jordbruksproduktionen. Sammantaget anser regeringen att det behöver säkerställas att hänsyn tas till jordbruks produktionen, jämte andra samhällsintressen, i den fysiska planeringen. I de fall som jordbruksmark exploateras är det viktigt att minimera fragmentering och den andel av marken som tas i anspråk. Regeringen bedömer även att det behövs ökad kunskap om jordbruksmarken och jordbruksproduktionen vid planläggning.

Motionerna

Cirkulär och biobaserad ekonomi

Enligt kommittémotion 2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) bygger dagens samhälle i alltför hög grad på ett linjärt system där resurse r tas i anspråk, används och sedan kastas. I längden kommer detta att bli kostsamt för både miljö och företag, och att arbeta mer cirkulärt när det gäller resurs användning blir därför allt viktigare framöver. Att i ökad utsträckning ta till vara restprodukter från livsmedelssektorn, även matsvinn, t.ex. genom ökad biogasproduktion , ger dubbel miljönytta eftersom det både minskar avfall och ersätter fossila bränslen i transportsektorn. Arbetet för minskad användning av fossila insatsvaror handlar om hela livsmedelskedjan, allt från fossila drivmedel i primärproduktion till varutransporter såväl som råvaruval vid tillverkning av förpackningar. För att ytterligare stärka hållbarhetsarbetet och samtidigt stärka konkurrenskraften är det viktigt att livsmedelskedjans beroende av fossila råvaror minskar och att kretsloppet sluts i livsmedels kedjan . Detta bör enligt motionärerna bli ett prioriterat område för Sverige att arbeta med u nder de kommande åren (yrkande 43).

För att sluta det cirkulära systemet inom livsmedelsproduktionen är det angeläget att säkerställa att det sker en cirkulation av växtnäring mellan land och stad. Det är inte hållbart att växtnäringsämnen förs via livsmedel in till städer och tätorter utan att de sedan återförs till åkrarna (yrkande 46). Vidare bör en bättre avfallshantering inom lantbruket främjas enligt yrkande 50 .

Hållbar användning av jordbruksmark

Enligt kommittémotion 2016/17:3614 av Anders Forsberg m.fl. (SD) för svinner svensk åkermark varje dag till förmån för nya vägar, köpcentrum och bostäder. Det är naturligtvis sunt att städer och byar utvecklas, men bebyggd åkermark är inte lätt att återställa , och bebyggelse kan oftast förläggas till andra platser än till förstklassig åkermark. Enligt motionärerna bör en nationell strategi för en långsiktigt hållbar användning av åkermark tas fram där särskilt värdefull åkermark ska kunna skyddas för framtiden (yrkande 7).

Tidigare behandling och kompletterande uppgifter

Cirkulär och biobaserad ekonomi

I den parlamentariska landsbygdskommitténs slutbetänkande För Sveriges landsbygder – en sammanhållen politik för arbete, hållbar tillväxt och välfärd (SOU 2017:1) föreslås att Jordbruksverket, i samråd med Skogsstyrelsen, Vinnova och Naturvårdsverket, ges i uppdrag att identifiera hur kommande landsbygdsprogram kan bidra till omställningen till en biobaserad samhälls ekonomi i linje med målen i Agenda 2030 och målen om ett fossilfritt sam hälle. Insatser i landsbygdsprogrammet ska även syfta till att stärka sambanden och utbytet mellan stad och land.

Vidare anför kommittén att det behövs genomtänkta och sammanhängande stimulansåtgärder f ö r att ta till vara landsbygden s möjligheter. Det krävs förnyelse och innovationer inom tjänste- och produktutveckling för att ställa om till fossilfria produktionsformer. Det finns redan i dag många goda exempel på företagens egna ansträngninga r i en klimatanpassad riktning, exempelvis gårdar som ställt om sin maskinpark till fossilfria bränslen. Landsbygdsprogrammet bör vara ett av de viktigaste verktygen för sådana genomtänkta och sammanh ängande stimulansåtgärder. För att öka produktion en på ett klimatanpassat sätt ställs det emellertid stora krav på näringarnas innovationsförmåga. Det kan exempelvis handla om att utveckla effektiva cirkulära och slutna produktionssystem med minimalt miljöbelastande läckage eller fossilfria fordon och maskiner.

Den parlamentariska landsbygdskommitténs betänkande har varit ute på remiss , och regeringen avser att lämna en proposition om en sammanhållen landsbygdspolitik t ill riksdagen under våren 2018.

I budgetpropositionen för 2017 (p rop. 2016/17:1 utg.omr. 20 ) framhåller regeringen att k limat och miljö , som är en av regeringens övergripande politiska prioriteringar , ska genomsyra hela regeringens politik. Arbete har inletts för att Sverige ska bli ett av världens fö rsta fossilfria välfärdsländer , och f lera skatteförslag som bidrar till resurseffektivitet och en cirkulär ekonomi har lagts fram av regering en . Regeringen vill att grunden läggs för en cirkulär och biobaserad ekonomi f ör att kunna möta de globala utmaningarna med klimathot och minskad biologisk mångfald . Genom en sådan utvec kling ökar resurseffektiviteten och minskar miljö-, klimat- och hälsopåverkan samtidigt som det gynnar näringslivsutveckling en och nya jobb såväl i städer som på landsbygd en . En förutsättning för detta är en hållbar råvaruproduktion och giftfria materialströmmar. Avfall ska ses som en resurs i ett giftfritt kretslopp.

Vidare framhäver r egeringen att steg tas mot en cirkulär och biobaserad ekonomi nationellt, bl.a. genom att en agenda för biobaserad närin gslivs - utveckling håller på att tas fram och genom samverkans programmet för cirkulär och biobaserad ekonomi. Samverkansprogrammet är grunden för att tillsammans med näringsliv, offentlig sektor, akademi och organisationer kraftsamla och fokusera för att göra rätt prioriteringar och finna smarta lösningar för att ta de viktiga steg mot en omställning till cirkulär och biobaserad ekonomi som behövs för en hållbar utveckling och ett fossilfritt Sverige.

På området cirkulär och biobaserad ekonom i behövs forskning om våra produktionssystem till lands och till havs och hur dessa kan utvecklas för att bidra till minskad klimatpå verkan, öka upptag av koldioxid, bidra till klimatanpassning, säkra en resurseffektiv bränsle- och livsmedelsförsörjning och utveckla nya avancerade produkter och material.

Finansieringen av r egeringens samverkansprogram Cirkulär och bio baserad ekonomi delas mellan utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård och 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel . För detta ändamål beräknar regeringen att anslaget 2:2 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning ökas med 25 miljoner kronor 2018, 37,5 miljoner kronor 2019 och 50 miljoner kronor 2020 jämfört med anslagsnivån 2016. I nom utgiftsområde 23 föreslår regeringen att motsvarande summa tillförs.

I april 2017 hölls ett andra möte inom s amverkansprogrammet för cirkulär ekonomi . S ex arbetsgrupper bildades för att identifiera och p rioritera de åtgärder som behöver vidtas för att ta steg mot en cirkulär och biobaserad ekonomi. Exempel på identifierade behov är

– k unskapsuppbyggnad, kommunikation och information

– t illgång till bioråvara

– att s e avfall och biprodukter som en resurs.

Till samverkansgruppens möte den 12 juni 2017 ska prioriterade åtgärder inom varje samverkansområde ha identifierats. Syftet med mötet är att gemensamt ta fram en färdplan för att omsätta de prioriterade åtgärderna i praktiken.

När det gäller cirkulär ekonomi på EU -nivå beslutade EU:s miljöministrar i juni 2016 om rådsslutsatser om kommissionens förslag till handlingsplan för cirkulär ekonomi. Kommissionen har också presenterat förslag på ett avfalls paket där EU-förhandlingar nu fortsätter. Regeringen anser att k ommissionens handlingsplan för cirkulär ekonomi är en viktig utgångspunkt för det fortsatta arbetet inom EU och nationellt (prop. 2016/17:1 utg.omr. 20).

Även inom jordbruket finns stor potential att bidra till en biobaserad och cirkulär ekonomi. Användning av jordbruksråvaror för produktion av biodriv medel kan ge en betydande minskning av växthusgasutsläppen . Sverige ligger i framkant när det gäller produktion av biodrivmedel med hög klimatprestanda och är ledande i den utvecklingen. Metanreduceringsersättningen verkar som katalysator för att utnyttja jordbrukets restprodukter till att producera förnybar energi.

I budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1 utg.omr. 23) anför regeringen att d e gröna näringarna har en nyckelroll i arbetet med klimat omställningen, en cirkulär och biobaserad ekonomi och ett hållbart samhälle där de nationella miljömålen nås bl.a. genom ökad produktion av förnybara råvaror och förädlade produkter. Regeringen värnar därför goda och lång siktiga villkor för produktionen inom de gröna näringarna samt fortsatta forsknings- och innovationsinsatser som är nödvändiga för att möta framtida klimatförändringar och stärka konkurrenskraften. Dessutom behövs ett fungerande innovations- och kunskapssystem för såväl landsbygdens som olika sektorers framtida utveckling, välfärd och konkurrenskraft. De areella näringarna spelar en viktig roll för att möta de globala utmaningarna och för utvecklingen av en biobaserad samhällsekonomi.

När det gäller avfall vill regeringen e nligt Miljö- och energidepartementet ta ett helhetsgrepp på avfallsområdet för att öka materialåtervinningen och skapa insamlings system som är enkla att förstå och lättillgängliga för medborgarna. Miljöminister Karolina Skog har under våren 2017 hållit två rundabordssamtal om hur insamlingen av avfall bör förändras med företrädare för avfallsbranschen och flertalet riksdagspartier. Just nu pågår ett arbete inom Regeringskansliet med att föreslå åtgärder för en bättre avfallshantering.

När det gäller att sluta kretsloppet mellan stad och land och minska mängden farliga ämnen i avloppssystemen finns det certifieringssystem som arbetar med detta. Revaq är ett certifieringssystem med syfte att minska flödet av farliga ämnen till reningsverk, skapa en hållbar återföring av växtnäring och hantera riskerna på vägen dit. Certifieringen kvalitetssäkrar renings verkens arbete med uppströmsarbete och återföring av näringsämnen i slammet till jordbruk. Genom arbete med certifieringssystemet har slammet gjorts säkrare för spridning på åkermark. Hälften av landets avloppsvatten renas nu i reningsverk som är certifierade. Revaq startade 2002 som ett utveck lingsprojekt och drivs av Svenskt Vatten, Lantbrukarnas Riksförbund, Livs medelsföretagen och Svensk Dagligvaruhandel i samarbete med Naturvårds verket.

Frågan om ett kretsl oppstänkande kring näringsämnen har behandlats av utskottet tidigare (bet. 2016/17:MJU15 Avfall och kretslopp). I utskottets ställningstagande anförs följande:

När det gäller frågan om växtnäring vill utskottet framhålla att ett långsiktigt hållbart samhälle förutsätter ett kretslopp och en återföring av växtnäring till jordbruket, dock utan risk för hälsa eller miljö. I fråga om användningen av avloppsslam noterar utskottet att arbetet med certifieringssystem har gjort slammet säkrare för spridning på åkermark. Hälften av landets avloppsvatten renas i reningsverk som är certifierade, och större delen av det svenska slammet klarar gällande kvalitetskrav.

När det gäller att främja avfallshanteringen utlyser Jordbruksverket inom ramen för landsbygdsprogrammet 3 miljoner kronor för pilot- och samarbets projekt inom områden där det finns prioriterade behov av att utveckla metoder, teknik och processer för att jordbruket ska kunna fortsätta utvecklas på ett hållbart sätt. Medel kan sökas för projekt som är inriktade på något av följande områden:

– Effektivisera energianvändningen inom jordbruk och livsmedelsförädling

– Främja tillgången till och användningen av energi från förnybara källor

– Främja en samhällsekonomi som bygg er på användning av biprodukter, avfall, restprodukter och andra förnybara biologiska resurser som inte är avsedda för livsmedel .

En outnyttjad potenti al är jordbrukets restprodukter som kan användas både som fasta bränslen och för biogasframställning. Landsbygdens företag har också en viktig roll för utvecklingen av annan förnybar energi än bioenergi. För att jordbruket och landsbygdens fö retag ska kunna utveckla en mer klimatsmart verksamhet och bidra till en ökad produktion och användning av småskalig förnybar energi finns behov av utveckling.

Myndigheter och forskare i Sverige, Danmark, Norge och Finland samarbetar i en undersökning för att kartlägga matsvinnet i primärproduk tionen och ta fram konkreta åtgärder som kan minska produktionssvinnet. En viktig del i arbetet har varit att ta reda på hur stort svinnet är inom frukt och grö nt, spannmål, mjölk, kött, fisk och ägg och vad det beror på. I rapporten Kartläggning av matsvinnet i primärproduktionen (Nordiska ministerrådet , Tema Nord 2013:581 ) anförs att m iljökonsekvenserna av svinnet är stora. Klimatga sutsläppen för produktion av produktio nssvinnet i Norden är ca 386 000 ton/år. Den negativa påverkan är större för mjölk och griskött även om andelen produktionssvinn är högre för morötter, lök och potatis. Genom fallstudierna kan konstateras att det finns potential att minska mängden produktionssvinn, bl.a. genom att begränsa växtsjukdomar och växtskade görare ytterligare, vidta ännu större försiktighet vid skörd och hantering, öka kunskapsutbytet mellan pro ducenter för att minska svinnet samt förbättra djurhälsan.

Produktionsresurser

I r egeringens handlingsplan för livsmedelsstrategin framgår att regeringen har för avsikt att bereda R iksintr esseutredning ens förslag, som även inkluderar förslag som rör jordbruksmark. Riksintresseutredningen har remitterats , och remisstiden gic k ut den 28 februari 2017 . Utredningens förslag bereds för närvarande inom Regeringskansliet. I handlingsplanen framgår även att regeringen har intentionen att öka kunskaperna hos kommuner och läns styrelser om hur jordbruksmark och jordbruksproduktion kan värderas vid tillämpning av miljöbalkens hushållningsbestämmelser.

Miljöminister Karolina Skog anför i sitt svar på fråga 2016/17:1069 om byggande på jordbruksmark följande:

Jordbruksmark är en begränsad resurs med avgörande betydelse för att trygga livsmedelsförsörjningen inom landet och syftet med bestämmelsen är att säkerställa en långsiktig hushållning av denna resurs. Jordbruksmark är inte enbart av intresse ur ett nutida produktionsperspektiv utan även ur ett långsiktigt perspektiv. Brukningsbar mark med bibehållen bördighet ska finnas tillgänglig i Sverige även för kommande generationer.

Utskottets ställningstagande

Cirkulär och biobaserad ekonomi

Utskottet delar regeringens bedömning att Sverige har goda förutsättningar för att bidra till en globaliserad och klimatsmart livsmedelsproduktion. Utskottet anser att det är viktigt att inom ramen för den cirkulära ekonomin se till att förnybara, biobaserade produkter används och substituerar fossila produkter. I likhet med regeringen anser utskottet att det är viktigt att minska svinnet längs hela livsmedelskedjan , utnyttja restprodukter för att säkerställa krets loppen och se avfall som en resurs . Som r egeringen har anfört måste man ta ett helhetsgrepp om avfallsfrågan.

Utskottet välkomnar regeringens målsättning att Sverige ska bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer. Det är viktigt att omställningen till en cirkulär och biobaserad ekonomi prioriteras för att kunna uppnå målet. U tskottet vill i sammanhanget betona vikten av samverkansprogrammet för cirkulär och biobaserad ekonomi som samlar näringsliv, offentlig sektor, akademi och organisationer för att ta ett helhetsgrepp om hur en omställning till en cirkulär och biobaserad ekonomi kan göras.

Vidare noterar utskottet att regeringen värnar goda och långsiktiga villkor för produktionen inom de gröna näringarna eftersom de har en nyckelroll i arbetet med klimatomställningen, en cirkulär och biobaserad ekonomi och ett hållbart samhälle. Jordbruket har en stor potential att bidra till en biobaserad och cirkulär ekonomi.

Utskottet vidhåller tidigare ställningstagande att ett långsiktigt hållbart samhälle förutsätter ett kretsloppstänkande och en återföring av växtnärings ämnen mellan land och stad. I detta sammanhang bör uppmärksammas att hälften av Sveriges avloppsvatten renas i certifierade reningsverk, vilka blivit kvalitetssäkrade för sitt uppströmsarbete och återföring av näringsämne n i slammet till jordbruk et .

M ed hänvisning till det som anförs ovan och pågående arbete föreslår utskottet att motion 2016/17:3618 (C) yrkandena 43, 46 och 50 lämnas utan vidare åtgärd.

Produktionsresurser

En förutsättning för att livsmedels- och jordbruksföretag ska finnas och växa är att det finns produktiva mark- och vattenresurser för livsmede lsproduktion en. Utskottet anser, i likhet med regeringen, att hänsyn behöver tas till jord bruksproduktionen tillsammans med andra samhällsintressen i den fysiska planeringen och att det behövs ökad kunskap om jordbruksmark och jord bruksproduktion vid planläggning . Sverige har goda förutsättningar för ett hållbart och konkurrenskraftigt jordbruk , och det är viktigt att jordbruksmark även finns tillgänglig för kommande generationer . Utskottet noterar att Riksintresseutredningens förslag bereds inom Regeringskansliet.

Utskottet anser att motion 2016/17:3614 (SD) yrkande 7 med det anförda i allt väsentligt är tillgodosedd och kan lämnas utan vidare åtgärd .

Vegetabilieproduktion

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om odling av proteingrödor och närproducerade fodermedel.

Jämför reservation 33 (SD) och 34 (C).

Propositionen

Enligt regeringen bör den positiva utvecklingen för den svenska vegetabilie produktionen fortsätta. Detta ligger i linje med en ökad hållbar livsmedels konsumtion. Regeringen bedömer att Sverige kan ha högre ambitioner för den redan framgångsrika produktionen av vegetabilier, t.ex. spannmål och raps. Det finns potential att öka produktionen ytterligare eftersom konkurrens kraften är hög.

Sveriges styrka inom vegetabilieproduktionen bygger på god tillgång på mark och vatten. Utmaningen är dock många gånger ett nordligt klimat. Väsentligt för att fortsatt öka produktiviteten och för fortsatt stark konkurrens kraft inom vegetabilieproduktion en är tillgång till lämpliga växtsorter och en växtförädling anpassad till regionala behov ( för regeringens bedömning och åtgärder se avsnittet Växtförädling ). Vidare är tillgången till växtskyddsmedel som effektivt kan hantera de växtskadegörare som inverkar på odlingen också avgörande för fortsatt konkurrenskraft. Detta gäller såväl kemiska växtskydds medel som biologiska växtskyddsmedel och andra alternativa metoder ( för regeringens bedömning och åtgärder se avsnittet Ett hållbart växtskydd ). För att utveckla vegetabilieproduktionen behöver även jordbruksmarkens bördig het behållas och utvecklas. Kompetensutveckling och investeringar i markav vattning är en viktig del för markbördighet och avkastningsförmåga.

Företagsutveckling och strukturomvandling gör att kompetensutveckling i företagsledning ökar produktiviteten. För företag som producerar spannmål och oljeväxter finns goda möjligheter att hantera risker genom etablerade metoder som t.ex. prissäkring, via handel eller gentemot råvarubörser. Detta tillämpas i stor utsträckning av spannmålsproducenter redan i dag, men ställer höga krav på kunskap. Regeringen bedömer att de instrument som finns för att hantera risker bör kunna utnyttjas i högre grad än i dag, exempelvis genom kompetensutveckling.

Motionerna

Enligt kommittémotion 2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) är inhemsk odling av proteingrödor en central del i det slutna cirkulära systemet. Fler lantbrukare blir självförsörjande på proteiner till sina djur , vilket gör att den globala miljöbelastningen minskar. Proteingrödor har en positiv effekt på nästkommande grödor, vilket är gynnsamt för all spannmålsproduktion oavsett om det finns en animalieproduktion eller inte. Proteingrödor har även en god effekt på markens struktur , vilket gör att det är långsiktigt hållbart ur ett miljöperspektiv. M otionärerna vill d ärför att inhemsk odling av proteingrödor underlättas och på så sätt förbättrar de långsiktiga förutsättningarna för svensk livsmedelsproduktion (yrkande 48).

D et svenska lantbruket bygger mycket av sin animalieproduktion p å importerade proteinfodermedel e nligt kommittémotion 2016/17:2446 av Anders Forsberg m.fl. (SD). Att vi har en import av fodermedel är naturligt i en internationell marknadsekonomi, men problemet är att en stor del av importen utgörs av produkter som kan ha en stor miljöbelastning i ett globalt perspektiv. Sverige har goda förutsättningar att öka såväl produktion en (yrkande 31) som användningen av närproducerade och hållbara proteinfoder medel (yrkande 30) . För att öka andelen närproducerat proteinfoder krävs bl . a . mer resurser och forskning för odling, bekämpningsmedel, skörd och tillverk ning av proteinfoder.

K ompletterande uppgifter

I regeringens handlingsplan för livsmedelsstrategin anges under området Säkerställa produktionsresurser åtgärden kunskapsspridning och kompetens lyft bland rådgivare, myndigheter och lantbrukare för bättre vattenhushållning, markbördighet och säkra jordbruksmarkens produktionsförmåga för ökad produktivitet som en åtgärd som regeringen vidtar för att nå målen med livs medelsstrategin.

Vidare beslutade regeringen den 23 mars 2017 att ge SLU:s k ompetens centrum för företagsledning i Alnarp i uppdrag att stärka kompetensutveck lingen i företagsledning. Regeringen anförde att eftersom komplexiteten för att leda moderna jordbruksföretag ökar blir också kompetensutvecklingen allt viktigare i takt med att företagens villkor ändras. Enligt regeringen finns det en stor potential i att öka produktiviteten i det svenska jordbruket. Uppdraget löper på ett år , och SLU får 1 miljon kronor för genomförandet.

När det gäller proteinfoder är e nligt Jordbruksverket de pro teinfoder som används i Sverige följande :

– oljekraftfoder, dvs. bl.a. rapsmjöl och sojamjöl

– glutenfoder, en proteinfoderprodukt som man får vid tillverkningen av majsstärkelse

– fiskmjöl

– köttfodermjöl

– potatisprotein

– rapsfrö

– ärter

– åkerbönor .

Av de proteinfodermedel som används mest i Sverige kommer ärter, åker bönor och rapsmjöl från egen odling och produktion. Odlingen av ärter och åkerbönor har ökat de senaste å ren och uppgår till ca 55 000 hektar i Sverige. Skörden av ärter uppgår till drygt 83 000 ton och skö rden av åkerbönor till ca 99 100 ton. Det proteinfoder som Sverige importerar störst andel av är sojaprodukter.

Det går att söka miljöersättningar inom landsbygdsprogrammet för ekologisk t spannmål och proteingrödor, som oljeväxter. Inom landsbygds programmet ges även stöd till odling av vall. En stor del av proteinfodret i Sverige finns i vallen. Även inom förgröningsstödet finns fördelar om man odlar vall (för information om förgröningsstödet se nedan ).

Det finns även direktstöd riktade för odling av proteingrödor. Reformen av EU:s gemensamma jordbrukspolitik 2003 innebar att EU införde ett gårdsstöd , och grundstödet till proteingrödor ingår i det. Vidare är det e nligt Närings departementet inom direktstödet möjligt att avsätta pengar till kopplade stöd. Sverige har använt dessa medel till att stödja nöt ung djur , men det är möjligt att avsätta dessa till t.ex. proteingrödor. För att kunna införa ett kopplat stöd finns krav i EU-reglerna på att sektorn bl.a. ska genomgå vissa svårigheter. Stödet får bara ges i den utsträckning det behövs för att upprätthålla den aktuella produktionsnivån. Vid den förra regeringens beslut 2014 om genom förandet av stödet kom man fram till att det inte var motiverat med stöd till proteingrödor eller andra vegetabilier.

Förgröningsstödet är ett obligatoriskt stöd för alla som söker gårdsstöd. Om man söker gårdsstöd söker man alltså automatiskt även förgröningsstöd. Syftet med förgröningsstödet är att minska det europeiska jordbrukets klimatpå verkan och främja den biologiska mångfalden i jordbrukslandskapet. För att få det nya förgröningsstödet ska jordbrukare bl . a . avsätt a areal till något som kallas ekologiska fokusarealer (EFA). De ska bidra till variation och biologisk mångfald. EFA kan bl.a. bestå av proteingrödor. Jordbruksverkets utvärdering av förgröningen pekar på att det har lett till att arealen av proteingrödor i Sverige har ökat.

Enligt Näringsdepartementet är storleken på odlingen av ärte r och andra proteingrödor beroende dels av pris och stöd (t.ex. förgröningsstödet) , dels av odlingssäkerhet, avkastning m.m. Det senare är beroende av att det finns bra sorter att odla, tillgång till effektiva bekämpningsmedel, kunskap m.m. De delarna är i mycket en fråga för branschen och forskningen men också sådant som lyfts fram i livsmedelsstrategin som viktiga områden för insatser ( se under rubriken Propositionen ovan ).

Även Greppa n äringen är aktiv ino m området proteinfoder. Greppa n äringen drivs i samarbete mellan Jordbruksverket, Lantbrukarnas R iksför bund , länsstyrelserna samt ett stort antal företag i lantbruksbranschen. Ytterst ansvarar Jordbruksverket för projektet , och det finansieras bl.a. med hjälp av det svenska landsbygdsprogrammet. Greppa n äringens mål är minskade utsläpp av klimatgaser, minskad övergödning och säker användning av växt skyddsmedel. Projektet arbetar med lösningar som ligger i framkant inom miljö- och klimatområdet och är en drivkraft för lönsam tillväxt i den svenska lantbruksnäringen och erbjuder kostnadsfri rådgivning till lantbrukare. Greppa n äringen arbetar bl.a. med rådgivning om odling av protein för foder. På deras exempelgård har odling av åkerbönor till foder visat på en resultatförbättring på 14 800 kronor per år.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar regeringen s bedömning att den positiva utvecklingen för den svenska vegetabilieproduktionen bör fortsätta. Utskottet noterar att d et finns utmaningar för vegetabilieodlingen med klimat och tillgång till lämpliga växtsorter och växtskyddsmedel men att de åtgärder som regeringen föreslår i livsmedelsstrategin avser att hantera dessa.

Utskottet anser att det är positivt att odlingen av vissa proteingrödor har ökat de senaste åren och att Greppa näringen arbetar med rådgivning och för att främja odling en av protein för foder. Vidare kan konstateras att det finns olika stöd att tillgå för odling av proteingrödor, t.ex. miljöersättningar och inom förgröningsstödet.

Utskottet föreslår mot den redovisade bakgrunden att motion erna 2016/17:2446 (SD) yrkande na 30 och 31 och 2016/17:3618 (C) yrkande 48 kan lämnas utan vidare åtgärd i den mån motionerna inte har tillgodosetts med vad som redovisats.

Växtförädling

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om forskning på nya grödor, om förädlingsmetoder och om ett svenskt växtförädlingsprogram .

Jämför reservation 35 (M), 36 (C, L) och 37 (KD).

Propositionen

I propositionen framhålls att S veriges särskilda klimatförhållanden gör att avsättningen för sorter som är särskilt framtagna för den region som Sverige tillhör har liten potentiell marknad. Det påverkar de stora växtförädlings företagen s intresse för att utveckla växtsorter för svenska förhållanden. Även k limatförändringen förväntas för svenska förhållanden leda till en temperatur ökning och förändrade nederbördsmönste r , varför n ya växtsorter behöver anpassas till dessa nya förhållanden. Regeringen anser att det är viktigt att tillräckliga växtförädlings insatser kommer till stånd för att öka tillväxten. En utvecklad växtförädling som tillgodoser behovet av läm pliga lokala och regionala växt sorter för hela landet innebär en mångfald av grödor och möjlig heter till diversifiering på gårdsnivå .

Vidare konstateras att v äxtförädling möjliggör en långsiktigt hållbar, konkurrenskraftig och resurseffektiv jordbruks- och trädgårdsproduktion i hela landet som i ett vidare perspektiv skapar värde och bidrar till syssel sättning i hela livsmedelskedjan. Reger ingen bedömer att nya tekniska fram steg och innovationer bör utnyttjas och tas till vara i växtförädlingsarbetet för att bidra till jordbrukets anpassning till ett förändrat klimat och en hållbar produktion. Genom ett ökat offentligt engagemang i de tidigare leden i växtförädling en ökar möjligheten för mindre aktörer att gå in i marknaden. Regeringen an för även att det v id godkännande n av nya sorter på marknaden bör göras en bedömning utifrån varje enskild grödas samlade egenskaper och dess effekt på människors och djurs hälsa och på miljö n , oavsett vilken växtföräd lingsteknik som används.

Sammanfattningsvis gör regeringen bedömningen att e n långsiktigt hållbar och konkurrenskraftig jor dbruks- och trädgårds produktion i hela Sverige förutsätter tillgång till lämpliga växtsorter i hela landet. Vidare bör n ya tekniska metoder och innovationer utnyttjas för att säkerställa tillgång till lokala och regionala sorter samt för att bidra till största möjliga utnyttjande av produktionsresurser och till jordbrukets anpassning till ett förändrat klimat.

Motionerna

I k ommittémotion 2016/17:3615 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkande 25 anförs att j ordbruksforskningen i samverkan med näringen behöver satsa på att utveckla förädlingstekniken för att kunna ta fram nya grödor med förutsättningar att klara framtidens förändrade klimat och minska behovet av bekämpningsmedel. Det anförs att m öjligheten att använda nya tekniker för växtförädling styrs av EU-lagstiftning och att det därför är nödvändigt att den svenska regeringen förhandlar inom EU i syfte att påskynda utvecklingen av sådana nya tekniker. Vidare anförs i yrkande 26 att Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas) i sin fördelning av forsk ningsanslag bör få i uppdrag av regeringen att särskilt beakta behovet av forsk ning på nya grödor.

I kommittémotion 2016/17:3616 av Lars Tysklind m.fl. (L) yrkande 10 framhålls att bioteknik (genetiskt modifierade organismer, GMO) kan spela en avgörande roll för att få fram bättre skördar och näringsinnehåll. Motionärerna anför bl.a. att ett hållbart jordbruk är en del av lösningen på dagens miljö utmaningar. Redan med nuvarande teknik skulle jord- och skogsbruket kunna vara självförsörjande på hållbar energi, och det finns goda möjligheter att förbättra avkastningen på ett miljövänligt sätt genom att anpassa växtsorter, brukningsmetoder och näringsämnen efter lokala förhållanden. Utifrån ett klimatperspektiv kan bioteknik (GMO) spela en avgörande roll, om den används på rätt sätt, för att få fram bättre skördar och näringsinnehåll.

Enligt kommittémotion 2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 15 ska lagstiftning om sortgodkännande baseras på egenskaper i stället för förädlingsteknik. För att stärka tillgången på bra grödsorter – med exempelvis egenskaper som högre avkastning, bättre växtnäringsupptag eller torkresistens – anser motionärerna att dagens lagstiftning måste förändras. Lagstiftningen om växtförädling bygger i dag på en förädlingsmetod där vissa sorter som förädlats med genteknik inte är godkända för odling, medan andra sorter som har samma egenskaper men som framställts via traditionell växtförädling är godkända för odling. Detta regelverk hämmar lantbrukets utveckling, och motionärerna vill därför att lagstiftningen ändras så att den bygger på egenskaper framför förädlingsmetod.

Även i kommittémotion 2016/17:2023 av Kristina Yngwe och Eskil Erlandsson (båda C) yrkande 6 föreslås att lagstiftningen om växtförädling ändras så att den bygger på egenskap er i stället för förädlingsmetod.

Enligt kommittémotion 2016/17:3620 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) bör den potential som finns i att utveckla nya grödor genom GMO-teknik tas till vara. Det finns ett behov av en tydligare svensk inriktning inom om rådet, eftersom de genmodifierade grödor som tas fram oftast inte är anpassade för att användas i det svenska jordbruket, med kortare odlingssäsong, kallare klimat och stora skillnader i dagsljus mellan årstiderna. Motionärerna a nser därför att möjligheterna för ett växtförädlingsprogram med syfte att ta fram grödor som passar för svenska förhållanden bör övervägas (yrkande 12) .

Kompletterande information

I regeringens handlingsplan för livsmedelsstrategin finns ett flertal åtgärder som regeringen avser att vidta för att uppnå målen med livsmedelsstrategin och för att främja växtförädling .

– Framtagande av växtsorter lämpade för hela Sverige.

– Uppbygg nad av ett nationellt kompetens centrum för växtförädling för att förnya den svenska växtförädlingen och bidra till ett starkt centrum för teknikutveckling, forskning och kompetensförsörjning i nära samarbete med branschen.

– Fortsatt och ökat stöd ti ll det nordiska växt förädlingssamarbetet som genomförs i form av ett offentlig-privat partnerskap .

– Ökat stöd till Programmet för Odlad Mångfald (POM) för återintroduktion på marknaden av äldre svenska växtsorter.

Regeringen gav i mars 2017 även Formas i uppdrag att ge stöd till förstärkta insatser för nordisk växtförädling genom att ge stöd till ett offentlig - privat partnerskap för växtförädling (Partnerskapet) som bedrivs inom ramen för Nordiska ministerrådet (N2017/02349/SUN) . Syftet med stödet är att möjliggöra ytterligare forskningsprojekt inom ramen för partnerskapets verksamhetsområde. Förstärkta insatser för växtförädling ska bidra till att nya metod er och innovationer för växtför ädling utnyttjas för att säkerställa tillgång på växtsorter för odling i Sverige. Syftet är också att möjliggöra ett jordbruk som bidrar till största möjliga utnyttjande av produktio nsresurser lik som jordbrukets anpassning till ett förändrat klimat. Formas ska senast den 28 februari årligen lämna in en delrapport om uppdragets genomförande och resultat och senast den 28 februari 2020 en slutrapport. För 2017 får Formas högst rekvirera 5,7 miljoner kronor. För 2018 och 2019 beräknas högst 3 miljoner kronor respektive år för denna åtgärd.

Partnerskapet har funnits sedan 2011 och styrs av en styrgrupp med repre sentanter från växtförädlingsföretagen, de nordiska länderna och universitet. Partnerskapet har som syfte att stödja en utveckling av nordisk växtförädling som tillgodoser de långsiktiga behoven ino m jord bruk s - och trädgårds näringen. De långsiktiga behoven är främ st anpassning till klimatföränd ring arna, mål för miljöpolitiken samt krav från konsumenter och marknad.

Formas är ett statligt forskningsråd med uppgift att stödja grundforskning och behovsmotiverad forskning inom områdena miljö, areella näringar och samhällsbyggande. Finansieringsansvaret för stöd till forskning delas mellan utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård och utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel, sammanlagt drygt 1,2 miljarder kronor för 2015. Av utbetalda forskningsmedel under 2015 gick 34 procent till området areella näringar, djur och livsmedel. SLU är den i särklass största mottagaren av forskningsmedel från Formas och har fått drygt 268 miljoner kronor . Formas årliga öppna utlysning omfattar drygt hälften av Formas forsknings medel. Formas samfinansierar även jordbruks- och miljöteknisk fo rskning enligt avtal med Stiftelsen JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik och skogsforskning genom avtal med Stiftelsen skogsbrukets forskningsinstitut (Skogforsk). Formas arbete inom forskningsområdet styrs av förordning en (2009:1024) med instruktion för Formas. Inom Formas finns ett forskarråd som är ett särskilt beslutsorgan med uppgift att bl.a. fördela medel till forskning och verksamhet som hör samman med forskning som projektstöd, program, anställningar, stöd till yngre forskare och samfinansierad forskning. Formas styrs även av regler ingsbrev från Miljö- och energi departementet och Näringsdepartementet.

Av Formas regleringsbrev för 2017 när det gäller anslagen 1:25 och 1:26 inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel framgår att anslaget ska finansiera stöd till samfinansierad forskning med minst 41 500 000 kronor inom jordbruks- och miljöteknik, skogsforskning, träd gårdsforskning samt forskning inom växtförädlingsområdet m.m. Utöver det ska verksamhet inom växtförädlingsområdet vid SLU finansieras med 4 000 000 kronor förutsatt att universitetet medfinansierar verksamheten. Stöd till samfinansierad forskning inom växtförädlingsområdet får betalas ut för forskning i enlighet med avtal mellan Formas och Stiftelsen Lantbruks forskning. Stöd om 2 000 000 kronor ska efter rekvisition betalas ut till Partnerskapet .

I fråga om användningen av GMO-teknik omfattas den i huvudsak av harmoniserade EU-regler. Det finns en harmoniserad lagstiftning för god kännande, spårbarhet och märkning av genetiskt modifierade livsmedel och foder. Regleringen syftar till att säkerställa ett gott skydd för människors och djurs hälsa samt miljö- och konsumentintressen och samtidigt sörja för att den inre marknaden fungerar effektivt. Det pågår inga diskussioner på EU-nivå om att ändra EU-reglerna.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser i likhet med regeringen att e n långsiktigt hållbar och kon kurrenskraftig jor dbruks- och trädgårdsproduktion i Sverige förutsätter tillgång till lämpliga växtsorter i hela landet. Växtförädling är således en viktig del i ett framtida hållbart och konkurrenskraftigt jordbruk. Utskottet delar även r egeringen s uppfattning att det vid godkännande av nya sorter på marknaden bör göras en bedömning utifrån varje enskild grödas samlade egenskaper och effekt er , oavsett vilken växtförädlingsteknik som används.

I regeringens handlingsplan för livsmedelsstrategin finns ett flertal åtgärder som regeringen avser att vidta för att främja växtförädling . Utskottet väl komnar särskilt regeringens avsikt att inrätta ett nationellt kompetenscentrum för växtförädling för att förnya den svenska växtförädlingen och bidra till ett starkt centrum för teknikutveckling, forskning och kompetensförsörjning i nära samarbete med branschen. Utskottet noterar även att Formas har fått i uppdrag av regeringen att ge stöd till det nordiska växtförädlingssamarbetet som bedrivs inom ramen för Nordiska ministerrådet.

Med hänsyn till redovisningen ovan och i avvaktan på resultatet av pågående arbete anser utskottet att motionerna 2016/17:2023 (C) yrkande 6, 2016/17:3615 (KD) yrkandena 25 och 26 , 2016/17:3616 (L) yrkande 10, 2016/17:3618 (C) yrkande 15 och 2016/17:3620 (M) yrkande 12 kan lämnas utan vidare åtgärd.

Ett hållbart växtskydd

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bifaller motionsyrkanden om att ha effektiva och förut sägbara godkännandeprocesser för växtskyddsmedel. Riksdagen avslår ett motionsyrkande om att ömsesidigt erkännande av växt skyddsmedel ska användas som huvudprincip.

Jämför reservation 38 (S, MP, V) och 39 (M, SD, C).

Propositionen

I propositionen framhålls att ett hållbart växtskyddsarbete är en förutsättning för att svensk växtodling ska hävda sig i den internationella konkurrensen. Effektiva och hållbara förebyggande åtgärder och bekämpningsåtgärder krävs för såväl etablerade som nya växtskadegörare. D et bör finnas god tillgång till växtskyddsmedel som effektivt kan hantera de växtskadegörare som inverkar på odlingen och minimerar riskerna och konsekvenserna för människors hälsa och miljö. Detta gäller såväl kemiska växtskyddsmedel som biologiska växt skyddsmedel och andra alternativa metoder. Godkännandeprocessen för växt skyddsmedel ska vara effektiv.

Vidare framgår att branschen har ett stort ansvar i arbetet för att nå ett håll bart växtskydd men att det också finns behov av ett an tal offentliga insatser. P roposition en fokuserar på behovet av offentliga åtgärder.

När det gäller i ntegrerat växtskydd framhålls i propositionen att mi ljö- och hälsoriskerna med växtskyddsmedel behöver minska. Jordbrukets tillgång till alternativa metoder bör därför öka. Sverige arbetar sedan lång tid tillbaka med integrerat växtskydd där fokus bl.a. ligger på beh ovet av förebyggande åtgärder .

F ör utvecklingen av ett hållbart jordbruk behövs satsningar på forskning , bl.a. för att ta fram åtgärder för integrerat växtskydd. Regeringen gav i april 2015 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas) i uppdrag att identifiera forsknings- och utvecklingsbehov inom växtskyddsområdet. Formas presenterad e sin slutrapport i mars 2016 , och i rapporten lämnas ett antal rekommendationer; bl.a. föreslås att samverkan inom växtskyddsområdet utvecklas genom att en mer formaliserad plattform etabler as.

När det gäller tillgång till växtskyddsmedel konstateras att det behövs god tillgång till växtskyddsmedel, såväl biologiska och kemiska som alternativa metoder, för att jordbrukarna på ett effektivt sätt ska kunna hantera de växtskyddsproblem som uppkommer i odlingen. Detta är avgörande såväl för ett konkurrenskraftigt jordbruk som för ett långsiktigt hållbart växtskydd. I propositionen noteras att svenska odlare i vissa fall har tillgång till färre växtskyddsmedel av betydelse för produktionen än odlare i konkurrentländer. Förutsättningarna för en lönsam produktion försämras när växtskydds problemen inte längre kan hanteras. En konsekvens kan bli att odlingen minskar eller försvinner från hela eller delar av landet.

Ökad tillgång till växtskyddsmedel ska inte leda till att riskerna för vare sig människors hälsa eller miljön ökar. Moderna växtskyddsmedel och metoder kan ha bättre träffsäkerhet och kan därför också innebära en lägre miljöbelast ning.

I propositionen uppmärksammas vidare att d et finns ett antal faktorer som ligger bakom dagens brist på växtskyddsmedel . Till en del kan bristen härledas till att den norra zonen och Sverige av företagen kan uppfattas som en liten marknad. En annan faktor som spelar in är hur lång tid det tar för den ansvarig a myndighet en att hantera ett produktgodkännande. I Sverige är det Kemikalie inspektionen som är ansvarig myndighet. För att effektivisera processen för produktgodkännanden har Kemikalieinspektionen bl.a. fått ett särskilt uppdrag att föreslå lösningar till förbättrad balans i ärendehandläggningen av växt skyddsmedel. Vidare höjde s anslaget 2015 med 10 miljoner kronor och ytter ligare 3 miljoner kronor 2016. Dessa medel är öronmärkta för just prövningen av bekämpningsmedelsärenden. Vidtagna åtgärder börjar ge effekt , och myndigheten har förbättrat ärendebalansen för växtskyddsmedel.

Reglerna om ömsesidigt erkännande i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 av den 21 oktober 2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden är viktiga. Lagstiftarens avsikt med reglerna om ömsesidigt erkännande är att detta ska vara en förenklad process där en produkt som är godkänd i ett medlemsland inom en zon ska kunna godkännas med ett förenklat förfarande i andra länder. Enligt propositionen är det viktigt att EU-förordningen tillämpas på ett korrekt sätt i alla medlemsstater. Ett aktivt deltagande i zonsamarbetet kan på sikt innebära en snabbare och mer effektiv handläggning av ärenden om ömsesidigt erkännande.

Enligt översynsklausulen till förordning en om utsläppande av växtskydds medel på marknaden ska kommissionen lägga fram en rapport för Europa parlamentet och rådet bl.a. om hur det ömsesidiga erkännandet av produktgod kännanden fungerar och särskilt om medlemsstaternas tillämpning av villkor vid produktgodkännande (artikel 36.3). Rapporten ska vid behov åtföljas av lämpliga lagstiftningsförslag för att ändra dessa bestämmelser. Översynen ger således möjlighet att belysa frågor om t.ex. förordningens effekter på konkurrensförhållanden mellan odlare i olika medlemsländer.

Enligt propositionen är det angeläget att den översyn av förordningen som EU-kommissionen aviserat inkluderar lagstiftningens påverkan på jordbrukets diversitet och konkurrenskraft samt på människors hälsa och på miljön i enlighet med förordningen. D et är viktigt att verka för att den samordning som förordningen syftar till ska få tydligare genomslag. Det är också en av de prioriteringar som regeringen ser framför sig inför arbetet med översynen. Regeringen kommer därför att delta aktivt i översynsprocessen. Mot bakgrund av översynen anordnade Näringsdepartementet tillsammans med Miljö- och energidepartementet hösten 2015 ett diskussionsmöte för svenska aktörer där synpunkter hämtades in. Regeringen kommer att ta fram ytterligare underlag för an alys av förordningens effekter.

Regeringen gav 2010 Jordbruksverke t i uppdrag att inrätta ett växtskydds råd vars syfte är att sprida kunskap samt att vara ett forum för dialog och erfarenhetsutbyte i frågor som rör växtskyddets betydelse för en hållbar och konkurrenskraftig växtodling. Växtskyddsrådet har fungerat som regeringen avsåg när rådet bildades. Den dialog som har förts i rådet har haft en positiv inverkan på myndigheternas samarbeten och ökat transparensen i myndig heternas arbete. Regeringen avser att se över växtskyddsrådet, dess funktion och placering. Syftet med översynen skulle vara att skapa ett forum för bl.a. en fördjupad dialog och fördjupat kunskapsutbyte, framförhållning för brukar na, bättre utformning av hanteringsvillkor samt konsekvensanalyser.

Motionerna

Enligt kommittémotion 2016/17:3615 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkande 2 finns det ett behov av effektiva och förutsägbara godkännande processer när det gä ller växtskyddsmedel . För att skapa mer långsiktighet och förutsägbarhet för livsmedelsproducenter bör regeringen verka för att myndig heterna i större utsträckning använder sig av ömsesidigt erkännande av växt skyddsmedel. Hänsyn bör tas till hur andra EU-medlemsstater förhåller sig till växtskyddsmedel för att skapa konkurrensneutrala förutsättningar inom det svenska jordbruket .

För att skapa effektiva och förutsägbara godkännandeprocesser bör reger ingen enligt kommittémotion 2016/17:3616 av Lars Tysklind m.fl. (L) yrkande 2 verka för att myndigheterna använder ö msesidigt erkännande av växtskyddsmedel i större utsträckning. Hänsyn bör tas till hur andra EU-medlemsstater förhåller sig till växtskyddsmedel för att skapa konkurrens neutrala förutsättningar inom det svenska jordbruket.

I kommittémotion 2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) framhålls behovet av att skapa mer långsiktighet och förutsägbarhet för livsmedels producenter och att regeringen bör verka för att myndigheterna i större utsträckning använder sig av ömsesidigt erkännande av växtskyddsmedel (yrkande 2 ). Hänsyn bör tas till hur andra EU-medlemsstater förhåller sig till växtskyddsmedel för att skapa konkurrensneutrala förutsättningar inom det svenska jordbruket. Godkännandeprocesserna måste vara effektiva och förut sägbara . Enligt yrkande 13 bör Kemikalieinspektionen använda sig av ömse sidigt erkännande av växtskyddsmedel som huvudprincip.

Även i kommittémotion 2016/17:3620 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) yrkande 2 uppmärksammas behovet av att ha effektiva och förutsägbara godkännandeprocesser. För att skapa mer långsiktighet och förutsägbarhet för livsmedelsproducenter bör regeringen verka för att myndigheterna i större utsträckning använder sig av ömsesidigt erkännande av växtskyddsmedel. Hänsyn bör tas till hur andra EU-medlemsstater förhåller sig till växtskydds medel för att skapa konkurrensneutrala förutsättningar inom det svenska jordbruket.

Tidigare behandling och k ompletterande information

Av regeringens handlingsplan för livsmedelsstrategin framgår att inom området hållbart växtskydd är prioriterade aktiviteter utveckling av arbetet med integrerat växtskydd för framtagande av exempelvis nya bekämpnings metoder som ska minimera risk en för hälsa n och miljö n samt kunskapsutveck ling för ett hållbart växtskydd.

Den 23 mars 2017 beslutade r egeringen om ett uppdrag till Jordbruksverket att inrätta ett nytt råd för växtskyddsfrågor. Det växtskyddsråd som finns i dag ska stärkas och får också ett utvidgat mandat. Jordbruksverket ska inrätta ett sekretariat i samverkan med Kemikalieinspektionen som ska planera och administrera rådets möten. Regeringen vill med rådet skapa bättre förutsätt ningar för en ökad dialog mellan myndigheter, bransch- och intresseorganisa tioner. Det behövs också en bättre förutsägbarhet i beslut kopplat till växt skyddsmedel , vilket rådet ska bidra till. Rådet ska även föra dialog och öka kunskapen om de samhällsekonomiska effekter som tillämpningen av lagstift ningen medför. Uppdraget löper på tre år och får 6 miljoner kronor för genom förandet.

Utskottet har behandlat frågor om genomförande av växtskyddsmedels lagstiftningen tidigare, bl.a. i betänkande 2016/17:MJU7 Giftfri vardag. Utskottet anförde då följande:

Utskottet noterar att Kemikalieinspektionens anslag för 2017 har förstärkts bl.a. för att effektivisera prövningen av bekämpningsmedel och att det även i myndighetens regleringsbrev står att prövningen ska effektiviseras i syfte att förkorta handläggningstiderna. Det har även framgått att myndigheten ska öka samverkan med andra myndigheter som är delaktiga i besluten, vara mer delaktig i samordningen mellan EU-länderna etc. Det är positivt att man nu kan börja se effekter av vidtagna åtgärder och att ärendebalansen minskar.

Utskottet delar regeringens syn att godkännandeprocessen ska vara effektiv och välkomnar därför regeringens avsikt att vara aktiv vid den kommande översynen av växtskyddsmedelsförordningen och att särskild vikt ska läggas vid analyser av effekterna på konkurrenskraften. Utskottet anser att en god tillgång till effektiva växtskyddsmedel är viktigt för livsmedelsproduktionens konkurrenskraft men även för människors hälsa och miljön.

När det gäller översynen av växtskyddsmedelsförordningen har EU-kommissionen enligt Miljö- och energidepartementet beslutat att i samband med översynen även göra en genomgång, en s.k. fitness check, av hela växtskyddsmedelsförordningen och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 396/2005 av den 23 februari 2005 om gränsvärden för bekämpnings - medelsrester i eller på livsmedel och foder av vegetabiliskt och animaliskt ursprung. Genomgången beräknas vara klar i november 2018.

Av Kemikalieinspektionens årsredovisning för 2016 framgår att beslut om nya produktgodkännande n har ökat. Antalet beviljade ansökningar om nya godkända växtskyddsmedel 2016 tredubblades nästan jämfört med 2015. Under 2016 fattade Kemikalieinspektionen 48 beslut om nya produktgod kännanden jämfört med 19 beslut 2015. Kemikalieinspektionen anför att e n fortsatt resursförstärkning till verksamheten under 2016 bidrog till ökningen av antalet beslut i större prövningsärenden.

Vidare framgår av årsredovisningen att Kemikalieinspektionen deltar i möten och arbetsgrupper på EU-nivå med syfte att harmonisera och effektivi sera arbetet med tillståndsprövning av både växtskyddsmedel och biocid produkter mellan medlemsländerna.

Kemikalieinspektionen bedömer att de g enom sitt arbete i olika arbets grupper är med och påskyndar harmoniseringen av tillståndsprövningen av växtskyddsmedel och biocidprodukter inom EU. En ökad harmonisering ska inte enbart innebära en ökad effektivitet utan också att de beslut som fattas i tillståndsärenden ska ge det avsedda skyddet för hälsa n och miljö n samt konkurrens på lika villkor.

Utskottets ställningstagande

Utskottet noterar att regeringen i propositionen fokuserar på behovet av offentliga åtgärder för ett hållbart växtskydd. Utskottet anser i likhet med r egeringen att ett hållbart växtskyddsarbete är en förutsättning för att svensk växtodling ska kunna hävda sig i den internationella konkurrensen och att god kännandeprocessen av växtskyddsmedel måste vara effektiv. Som redovisas i propositionen ligger ett antal faktorer bakom bristen på växtskyddsmedel i Sverige, bl.a. att Sverige befinner sig i den norra zonen och med en liten marknad och tiden det tar att hantera ett produktgodkännande . Reglerna om ömsesidigt er kännande är viktiga i sammanhanget .

Utskottet anser att det är angeläget att använda de möjligheter till ett förenklat förfarande som ömsesidigt erkännande av växtskyddsmedel innebär. Ömsesidigt erkännande minimerar onödig administration av ett enskilt erkännande för enskilda medlemsländers myndigheter. Det leder även till effektivare och mer förutsägbara processer, en bättre fungerande inre marknad och jämlika konkurrensvillkor mellan EU-länderna.

K ommissionen ska göra en översyn av växtskyddsmedel slagstiftningen och bl.a. titta på hur det ömsesidiga erkännandet av produktgodkännanden fungerar och särskilt medlemsstaternas tillämpning av villkor vid produktgod kännanden. Mot bakgrund av detta bör regeringen se över den svenska tillämp ningen av växtskyddsmedelslagstiftningen och göra det lättare för berörda myndigheter att tillämpa regelverket, framför allt när det gäller ömsesidigt erkännande , i syfte att harmonisera och effektivisera arbetet med godkännan de n av växtskyddsmedel . I detta sammanhang är det även viktigt att hänsyn tas till hur andra EU-medlemsländer förhåller sig till växtskyddsmedel för att skapa konkurrensneutrala förutsättningar inom det svenska jordbruket. Vidare bör regeringen i samband med kommissionens översyn av EU-lagstiftningen verka för ett ändamålsenligt regelverk utan att göra avkall på skydd et för miljön och människors och djurs liv och hälsa. Detta bör ges regeringen till känna. Därmed tillstyrker utskottet motionerna 2016/17:3615 (KD) yrkande 2, 2016/17:3616 (L) yrkande 2, 2016/17:3618 (C) yrkande 2 och 2016/17:3620 (M) yrkande 2. Med det anförda avstyrks motion 2016/17:3618 (C) yrkande 13.

Animalieproduktion

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om utformningen av djur skyddslagstiftningen, om en strategi för animalieproduktionen, om en översyn av tillståndet för hästhållning, om djuromsorgsprogram, om djurvälfärdsersättningar, om kompensation för merkostnader på grund av högre djurskyddskrav och om djurvälfärd på EU-nivå.

Jämför reservation 40 (M, SD), 41 (C), 42 (SD), 43 (C) och 44 (C).

Propositionen

Det nationella djurskyddsarbetet

Enligt regeringen behöver lönsamheten i animalieproduktionen höjas bl.a. genom ökad produktivitet för att möjliggöra ökad produktion. Samtidigt ska Sverige fortsätta ha höga ambitioner när det gäller djurvälfärd och djurhälsa. Regeringen anser att a rbetet med att utveckla regelverke t för djurhållning bör fortsätta och att e tt vetenskapligt råd för djurskyddsfrågor bör inrättas.

Den svenska djurhållningen har generellt en hög djurvälfärd. Regeringen anför att d etta är resultatet av ett långsiktigt arbete där näringen och myndig heter framgångsrikt har arbetat mot gemensamma mål. För att fortsätta ett framgångsrikt arbete anser regeringen att aktörerna i värdekedjan behöver dela en helhetssyn om hur konkurrenskraft kan uppnås samtidigt som djurhälsa, djurs kydd och folkhälsa värnas.

Regeringen framhåller att a nimalieproduktionen även i fortsättningen bör pr äglas av hög omsorg om djuren och att d jurskyddsnivån inte ska sänkas. I Sverige finns god kunskap hos djurhållare och ett utbyggt system av djurhälso vårdsprogram med hög anslutning. Detta bidrar, tillsammans med ett gott djur skydd, till det generellt goda hälsoläget hos svenska lantbruksdjur.

Det goda djurhälsoläget är en tillgång både ur ett företagar perspektiv och ur ett folkhälso perspektiv. För att klara det ökande konkurrens trycket på en global marknad måste konkurrens kraften kontinuerligt stärkas. Konkurrens situationen innebär även stora krav på att utveckla och modernisera regel verken i takt med utvecklingen i sektorn och för att tillvarata ny kunskap. Konkurrenskraftsutredningen anser att ökad målstyrning, minskad detaljeringsgrad och ökad fle xibilitet bör prägla djurskydds lagstiftningen och föreslår en översyn av den svenska djurskyddslagstiftningen med utgångs punkt i en balans mellan ett gott djurskydd och stärkt konkurrenskraft. En omfattande öv ersyn av den svenska djurskydds lagstiftningen har dock nyligen gjorts av Djurskyddsutredningen, bl.a. i syfte att öka målstyrningen och minska detaljeringsgraden. Förslaget bereds för närvarande i nom Regerings kansliet , och regeringen avser därför inte att initiera någon ny översyn.

Regeringen anför att d jurskyddslagen redan i dag är förhållandevis målin riktad och flexibel till sin karaktär. Detaljerade bestämmelser om hur kraven i lagen ska uppfyllas finns framför allt i Jordbruksverkets föreskrifter. Vid utformning en av föreskrifter behöver hänsyn tas till EU-lagstiftningen på djurskyddsområdet och till behovet av tydliga, förutsebara och kontrollerbara bestämmelser. Regeringen anser att det är viktigt att bestämmelserna i myndighetsföreskrifterna är så målinriktade och flexibla som möjligt. Jordbruksverket har sedan flera år haft i uppdrag att arbeta med regelför enkling och har hittills gjort en omfattande översyn, bl.a. av föreskrifterna på djurskyddsområdet. Regeringen anser att arbetet med att förenkla reglerna och att öka flexibiliteten kring djurhållningen bör fortsätta. Regeringen avser att ge Jordbruksverket i uppdrag att fortsätta arbetet med att se över sina före skrifter i syfte att göra dem mer målinriktade och flexibla där så är möjligt.

När det gäller kontrollprogram anser regeringen att dessa är ett sätt att under kontrollerade former öka flexibiliteten i hur ansvarsfulla djurhållare kan uppnå den djurskyddsnivå som regelverket föreskriver. Regeringen anser därför, i likhet med Konkurrenskraftsutredningen, att arbetet med sådana program bör fortsätta. För att öka kunskap en om och förståelse n och därmed acceptansen för kontrollprogram bör miljö-, djurskydds- och konsumentintressen tas till vara. Tanken med kontrollprogrammen är att minst samma djurskyddsnivå ska uppnås som vid tillämpning av ordinarie föreskrifter.

Regeringen bedömer dock, i likhet med flera länsstyre lser, Jordbruksverket och Swedac , att Djurskyddsutredningens förslag om reglering av kontroll program i djurskyddslagen behöver vidareutvecklas. Inom dåvarande Lands bygdsdepartementet har därför en promemoria med ett alternativt förslag till reglering av kontrollprogram tagits fram (dnr N2015/00334/RS). Förslaget innebär ändringar i djurskyddsförordningen (1988:539). Förslaget har remitterats och bereds i nom Regeringskansliet. Regeringen anser att frågan om kontrollprogram bör hanteras inom ramen för det ärendet och att det för närvarande inte bör införas någon reglering av kontrollprogram i djurskydds lagen.

Djurskyddsarbetet inom EU

Den svenska livsmedelsproduktionen kännetecknas av ett starkt djurskydd och en god djurvälfärd. Regeringen vill framhålla att naturliga förutsättningar, en god djurhållning, förebyggande åtgärder och ambitionen att utrota smittor har lett till att ett flertal djursmittor inte förekommer i Sverige eller att förekomsten är låg jämfört med i andra länder. Svensk animalieproduktion är vid en internationell jämförelse relativt hållbar och bör därför ges goda förutsätt ningar att öka, särskilt som intresset för hållbarhetsfrågorna ökar både nation ellt och internationellt.

Vidare anser regeringen att l önsamheten i animalieproduktionen behöver höjas bl.a. genom ökad produktivitet för att mö jliggöra ökad produktion. Sverige bör även fortsätta arbetet för att höja djurskyddsnivån i EU.

Regeringen delar Konkurrenskraftsutredningens bedömning att Sverige ska fortsätta verka för att stärka djurskyddet i EU och efterlevnaden av de EU-gemensamma djurskyddsreglerna. Regeringen driver denna prioriterade fråga, bl.a. genom ett samarbete med Danmark, Tyskland och Nederländerna. En gemensam djurskyddsdeklaration för gris har tagits fram , och vid ett möte i jordbruks- och fiskerådet i februari 2016 lanserades ett förslag om att inrätta en plattform för djurskydd på EU-nivå. Frågan diskuterades även vid råds mötet i maj och november 2016 , och kommissionen gav då besked om att den kommer att gå vidare med förslaget och inrätta en plattform för djurskydd. Generaldirektoratet för hälsa och livsmedelssäkerhet besökte nyligen Sverige för att studera hur en god efterlevnad av djurskyddsreglerna för gris ar åstad kommits för att kunna sprida denna kunskap till andra medlemsstater.

Motionerna

Det nationella djurskyddsarbetet

Djurskyddslagen m.m.

Enligt k ommittémotion 2016/17:3614 av Anders Forsberg m.fl. (SD) yrkande 11 behövs en översyn av den svenska djurskyddslagstiftningen som syftar till en mer målstyrd i stället för detaljstyrd djurskyddslagstiftning, där djurens hälsa främst är i fokus. Enligt motionärerna har Sverige en av världens mest omfattande djurskyddslagar och många duktiga djuruppfödare. En god djuromsorg uppnås i de flesta fall för att lantbrukaren eftersträvar att djuren ska växa och må bra. Det är bevisat att en god djurhälsa och god tillväxt och produktion hänger intimt samman. Motionärerna ser positivt på en mer målstyrd djurskyddslagstiftning, där djurens hälsa främst är i fokus och som är anpassad till dagens anim alieproduktion och dess behov.

I kommittémotion 2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 16 anförs att dagens djurskyddslag behöver reformeras så att dess reglering går från detaljstyrning till målstyrning med bibehållen djurskyddsnivå. För att svenska lantbrukares konkurrenskraft ska kunna stärkas bör därför politiken minska regelbördan. Motionärerna menar att det behövs en regelförenklings ko mmission som bl.a. ser över hur djurskyddskrav och andra regler kan reformeras så att det inte är byråkratin, utan syftet med reglerna, som står i fokus.

Av kommittémotion 2016/17:3173 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) framgår att Sverige har bland världens högst ställda krav på miljö- och djurskydd. Det är något motionärerna är stolta över och som de ser som viktiga mervärden för det svenska lantbruket och livsmedelsproduktionen. Syftet och målet med svensk djurskyddslagstiftning bör vara att djuren ska må bra och vara friska . Samtidigt är risken med högt ställda regelverk att de blir rigida och inte bidrar till en ekonomiskt hållbar utveckling – de uppsatta målen efter strävas genom åtgärder som minskar produktionen. Motionärerna vill därför se mer resultatstyrda regler som säkerställer djurskyddet , men vägen dit kan variera. Enligt yrkande 9 i denna del bör såväl regler som ersättningar för djurskydd i större utsträckning kopplas till resultat i stället för åtgärder .

Enligt kommittémotion 2016/17:823 av K ristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 1 behövs en översyn av tillståndet för hästhållning. Målet ska vara ett målstyrt och flexibelt regelverk för att ge utrymme för utvecklat hästföretag ande.

En s trategi för animalieproduktionen

I m otion 2016/17:1590 av Betty Malmberg (M) yrkande 1 anförs att livsmedelsstrategin ska inkludera en strategi för ökad inhemsk animalie produktion. Det måste säkerställas att svensk animalieproduktion ges möjlig heter a tt växa. En ökad animalieproduk tion innebär att jobb stannar kvar på lands bygden , men det bidrar också till ökade export intäkter och en växande livsmedelsindustri.

Kontroll program

Enligt kommittémotion 2016/17:3614 av Anders Forsberg m.fl. (SD) yrkande 12 är det positivt att näringarna tar fram egna djuromsorgsprogram där djuromsorgen förstärks samtidigt som de senaste vetenskapliga och tekniska framstegen kan tas till vara. Djurvälfärdsprogrammen är enligt motionärerna även ett sätt att förbättra konkurrenskraften för svensk animalieproduktion. Dessa kan bidra till ökad dj urvälfärd, förbättrad djurhälsa och en ökad investeringsvilja samt stimulera nya innovationer och teknik utveckling.

Djurvälfärdsersättningar

Av kommittémotion 2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) framgår att under den tidigare regeringen utarbetades flera nya djurvälfärdsersättningar för att ersätta svenska djurproducenter för åtgärder som går utöver svensk lagstiftning och som konsumenter inte är villiga att betala för. EU:s regelverk tillåter dock inte att länder ger ersättning för sådana åtgärder som går utöver EU-lagstiftning och som handlar om att uppfylla nationellt lagfästa krav eller nationell praxis. I nästa programperiod bör därför regeringen verka för att man ser över hur EU:s regelverk kan ändras så att det blir möjlighet att ersätta åtgärder som är praxis eller lagstiftning men som går ut över EU- regelverken (yrkande 39 ) samt att fler djurersättningar införs (yrkande 42) .

I kommittémotion 2016/17:3614 av Anders Forsberg m.fl. (SD) framhålls att betande djur bidrar till värden som öppna landskap och biologisk mångfald. Motionärerna anser att det är i harmoni med Sveriges ambitioner när det gäller djurvälfärd att kor ska beta utomhus sommartid, men man kan samtidigt inte blunda för att det innebär en konkurrensnackdel för mjölkbönderna p å grund av ökat arbete och ökade kostnader. De svenska lantbrukarna bör kompenseras för merkostnader p å grund av högre krav i djurskyddet (yrkande 10) , t.ex. genom att man inför en djurvälfärdsersättning för mjölkkor på bete .

Djurskyddsarbetet inom EU

För att stärka konkurrenskraften för svenska producenter måste Sverige enligt kommittémotion 2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 40 arbeta för att höja djurskyddet i övriga EU och för en likvärdig tillämpning av lagstiftningen . Sverige har tillsammans med ett antal andra EU-länder tagit initia tiv till en djurskyddsplattform , och det är viktigt att en sådan inte bara blir ett tomt skal utan fylls med innehåll.

Enligt kommittémotion 2016/17:2010 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 20.1 bör regeringen verka för att höja livsmedelsstandarden och nivån på djur skyddet inom EU. (Förslaget behandlas i den d el som avser livsmedelspolitik.) Motionärerna vill för att kunna premiera gott djurskydd och god miljöhänsyn att regeringen verkar för att höja livsmedelsstandard en i EU för att främja en sundare konkurrens mellan medlemsländerna.

Tidigare behandling och k ompletterande information

Det nationella djurskyddsarbetet

Djurskyddslagen m.m.

I r egeringens handlingsplan för livsmedelsstrategin finns ett antal åtgärder som har bäring på animalieproduktionen och som regeringen avser att vidta för att uppnå målen med livsmedelsstrategin. Inom området r egelförenkling och regelutveckling avser regeringen att fortsätta utvecklingen av regelverken för djurhållning, inriktat på en flexibel och målstyrd lagstiftning med en bibehållen djurskyddsnivå.

En annan åtgärd i handlingsplanen är att inrätta ett vetenskapligt råd som stöd för regelgivningen inom djurskyddsområdet , vilket regeringen beslutade om den 23 mars 2017. Sveriges l antbruksuniversitet (SLU) har fått i uppdrag att inrätta ett sådant råd . I uppdraget anför regeringen att det är viktigt att resultaten av tillgänglig vetenskaplig forskning och beprövad erfarenhet från djurhållning beaktas i djurskyddsarbetet . SLU ska inom ramen för djurskydds rådet sammanställa forskning på djurskyddsområdet på uppdrag av t.ex. Jordbruksverket. Det ta säkerställer att Jordbruksverket får en mer uppdaterad bild som är baserad på aktuell forskning som underlag i arbetet med före skrifter. Uppdraget löper på tre år och har tillförts 4 miljoner kronor .

I nom området animalieproduktion i handlingsplanen lyfter regeringen fram åtgärden att u tveckla en rådgivningsmodell inom animalieproduktionen för bl.a. ökad kunskapsöverföring och samverkan mellan myndigheter, intresse grupper och näring som rör djuromsorg och l önsamhet genom t.ex. rådgivning. D en 9 februari 2017 gav r egeringen Jordbruksverket i uppdrag att kartlägga och analysera förutsättningarna för att använda en liknande modell som Greppa n äringen inom animalieproduktionens område och för andra djurrela terade lantbruksverksamheter. Jordbruksverket f år 4 miljoner kronor 2017 – 2018 för att genomföra uppdraget, varav högst 500 000 kronor per år ska ställas till länsstyrelsernas förfogande för deltagande i arbetet.

En annan åtgärd i regeringens handlingsplan är m edel för studier och försöksverksamhet för utveckling av djurhållningsmetoder som bidrar till god djurvälfärd, ökad pr oduktivitet och konkurrenskraft.

När det gäller målstyrda djurskyddsbestämmelser har u tskottet behandlat detta tidigare, bl.a. i betänkande 2016/17:MJU12 Djurskydd. Utskottet anförde då följande:

Regeringen har vid upprepade tillfällen anfört att det är viktigt att djurskyddsbestämmelserna är så målinriktade och flexibla som möjligt, vilket är en målsättning som utskottet stöder till fullo. Många faktorer måste emellertid tas i beaktande i föreskriftsarbetet, dels behovet av att bestämmelser är tydliga, förutsägbara och rättssäkra, dels behovet av att EU-lagstiftning följs. Därtill bör även etiska värderingar aktas på, samt vad som är möjlighet utifrån ett konkurrenskraftsperspektiv. Det är mot denna bakgrund som Djurskyddsutredningen föreslagit en sänkning av detaljeringsgraden i djurskyddslagen och djurskyddsförordningen givet en noggrann avvägning i varje enskilt fall utifrån de djurskyddsrisker, behov och förutsättningar som finns. Utskottet noterar att Djurskydds utr edningens förslag om djurskydds lagstiftningens detaljeringsgrad bereds inom Regeringskansliet och ser ingen anledning att efterlysa en ny översyn av regelverket.

Utskottet noterar även att Jordbruksverket sedan flera år haft i uppdrag att arbeta med regelförenkling av föreskrifterna på djurskyddsområdet. Regeringen har nyligen aviserat att Jordbruksverket kommer att få i uppdrag att fortsätta arbetet med att förenkla reglerna och att öka flexibiliteten kring djurhållningen där så är möjligt. Utskottet välkomnar detta uppdrag och noterar också regeringens förslag om att ett vetenskapligt råd inrättas för att bistå myndigheterna i föreskriftsarbetet.

Som nämns ovan görs i utredningsbetänkandet Ny djurskyddslag (SOU 2011:75) en omsorgsfull genomgång av lagstiftningens detaljeringsgrad och struktur med syftet att undersöka om och hur lagstiftningen kan moderniseras och förenklas samt bli mer flexibel och målinriktad. Utredningens förslag bereds fortfarande inom Regeringskansliet , och enligt Näringsdepartementet är regeringens ambition att en proposition om en ny djurskyddslag ska lämnas våren 2018 .

När det gäller tillstånd för hästhållning regleras detta i 16 § djurskyddslagen (1988:534) , s.k. § 16-tillstånd. Det krävs tillstånd för den som yrkesmässigt eller i större omfattning håller, föder upp, upplåter eller säljer hästar eller tar emot hästar för förvaring eller utfodring eller använder hästar i ridskoleverk samhet. Frågor om tillstånd prövas av länsstyrelsen som ansvarar för tillsynen av att djurskyddskraven efterlevs. Vid tillståndsprövningen ska särskild hänsyn tas till att den sökande kan anses lämplig att bedriva verksamheten och att de anläggningar i vilka verksamheten ska bedrivas är lämpliga från djur skyddssynpunkt. Innan tillstånd beviljas ska verksamheten inspekteras av djurskyddskontrollanten på länsstyrelsen. Även § 1 6-tillstånden har setts över i D jurskyddsutredningen vars betänkande nu är under beredning inom Regeringskansliet.

Vidare är enligt Jordbruksverket fö reskrifterna om hästhållning under revidering , och enligt tidsplanen ska de ut på remiss under sommaren. E n arbetsgrupp som består av representant er från länsstyrelserna, Hästnäringens Nationella Stiftelse, Lantbrukarnas R iksförbund , Svenska R idsportförbundet, Djurskyddet Sverige, Sveriges Veterinärförbund, Svensk T ravsport och SLU har deltagit i arbetet .

Kontrollprogram

Inom djurskyddsområdet finns i dag ett antal kontro llprogram som är fram tagna av bransch organisationer och godkända av Jordbru ks verket. Dessa kontrollprogram innebär att anslutna producenter förbinder sig att uppfylla ett flertal kriterier när det gäller t.ex. teknisk utrustning och skötsel av djuren, som går utöver miniminivån i myndighetsföreskrifter, samt att genomgå en utökad kontroll. Den som deltar i sådana kontrollprogram undantas dock också från vissa andra bestämmelser i föreskrifterna och kan t.ex. ha en högre belägg ningsgrad än vad som annars är tillåtet. Kontrollprogram kallas ibland även för djuromsorgsprogram med den skillnaden att djuromsorgsprogram inte är upptagna i någon djurskyddslagstiftning , medan ett kontrollprogram är god känt av en myndighet och formellt har knutits till lagstiftningen.

I mars 2007 gav regeringen Jordbruksverket och Djurskyddsmyndigheten i uppdrag att utreda möjligheterna att modernisera, utveckla och göra djur skyddslagstiftningen mer flexibel och konkurrenskraftig genom att bl.a. utveckla just kontrollprogram. Hösten 2008 presenterade Jordbruksverket sin utredning av dessa frågor, SJV 2008:24. I sin rapport påpekade myndigheten att nyttan med kontrollprogram men är avhängig adekvat kontroll av att dessa följs. För att man tillräckligt väl ska kunna kontrollera hur programmen följs krävs att kontrollen utförs av någon som har tillräcklig kunskap för att bedöma om de specificerade kraven har uppfyllts. Inom fågelbranschen görs detta i dag av en s.k. rikslikare, men detta är då inte del av den offentliga djurskydds kontrollen utan endast en branschkontroll.

En komplikation i sammanhanget är hur denna typ av kontroll förhåller sig till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 882/2004 om offentlig kontroll (kontrollförordningen).

Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht framhöll följande vid debatten om interpellation 2015/16:648 Djuromsorgsprogrammen:

Det är viktigt att kontrollprogrammen vilar på en god rättslig grund och det är utgångspunkten för det arbete som för närvarande pågår inom Regeringskansliet beträffande kontrollprogrammen. […] Jag är medveten om att det finns ett intresse från nya branscher för kontrollprogram. De kontrollprogram som finns i dag har dock skilda förutsättningar, och utformningen av de olika programmen skiljer sig också åt mellan olika branscher. Ett nytt rättsligt ramverk måste kunna underbygga såväl de kontrollprogram som existerar i dag som sådana program som branschen vill starta i framtiden. Systemet bör också fungera under en längre tid så att det inte genast behöver ersättas av nya regler.

Frågan om djuromsorgsprogram har behandlats a v utskottet tidigare, bl.a. i b etänkande 2016/17:MJU12 Djurskydd. Utskottet anförde då följande:

Djuromsorgs- och kontrollprogram är frivilliga åtaganden som näringen själv initierar. Utskottet delar regeringens syn på kontrollprogram som ett sätt att under kontrollerade former öka flexibiliteten i hur ansvarsfulla djurhållare kan uppnå den djurskyddsnivå som regelverket föreskriver. Av denna anledning är det viktigt att kontrollprogrammen ges goda förut sättningar att utvecklas. Det är samtidigt av grundläggande betydelse att sådana program och kontrollen av dessa vilar på en god rättslig grund. Därför välkomnar utskottet det beredningsarbete som pågår inom Regeringskansliet för hur kontrollprogrammen bäst regleras, och ser fram emot att ta del av de slutsatser som arbetet utmynnar i.

Djurvälfärdsersättningar

Djurvälfärdsersättningar är en typ av jordbruksstöd med syftet att förstärka arbetet med djurvälfärd genom att ge djurhållare ersättning för extra djur omsorg. Tre av ersättningarna ingår i landsbygdsprogrammet 2014–2020. Stöden finansieras gemensamt av EU och Sverige och bidrar till att nå målen med Europas tillväxtstrategi Europa 2020. Detta gäller ersättning för extra djuromsorg för får, ersättning för extra djuromsorg för suggor och ersättning för utö kad klövhälsovård för mjölkkor.

Djurhållare kan också söka ersättning för vissa kostnader i samband med kastrering av grisar eller för vaccinering mot galtlukt. Detta stöd ingår inte i landsbygdsprogrammet , utan här bestämmer Sverige reglerna , och pengarna kommer bara från Sverige.

I sep tember 2014 öppnades landsbyg dsprogrammet för perioden 2014– 2020 i begränsad omfattning för ansökningar. Under 2015 och 2016 öppnades större delen av programmet för ansökningar, men handläggningen av stöd - ansökningarna har inte fullt ut kommit igång , och tillgänglig statistik är därför osäker och ofullständig. De utbetalningar som gjordes under 2015 begränsades till de miljöersättningar som förlängts genom en övergångslösning från 2014, samt till förberedande stöd för lokalt ledd utveckling och tekniskt stö d för programgenomförandet .

Det framgår av budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1 utg.omr. 23) att p rioritering 3 budgetmässigt innehåller störst del satsningar på djurvälfärd. Utöver djurvälfärdsersättningen för suggor som påbörjades i föregående programperiod tillkommer motsvarande satsningar på får och mjölkkor under den här programperioden. Prioritering 3 innehåller även stöd till förädling samt kompetensutvecklings- och rådgivningsinsa tser. Djurvälfärds-ersätt ningarna öppnade för ansökan först under 2016 , och därför är det för tidigt att redovisa något utfall.

Enligt Näringsdepartementet planeras a rbetet med att förbereda kommande landsbygdsprogram starta efter sommaren 2017. Det finns i dag en osäkerhet kring hur den kommande jordbrukspolitiken kommer att förändras inför nästa programperiod so m en följd av bl.a. b rexit och vilka budgetresurser som kommer att finnas tillgängliga .

Vidare anför Näringsdepartementet att f rågan om fler djurvälfärds - ersättningar inte diskuteras på ett konkret stadium för närvarande utan mer principiellt. Med det menas att det för tillfället inte diskuteras konkreta utformningar av djurvälfärdsersättningar på nivån vilka djurslag som i så fall skulle komma i fråga och vilka villkor som skulle knytas till detta , utan diskussionen handlar snarare om utrymmet för att med dagens regelverk över huvud taget ha djurvälfärd s ersättningar i Sverige. Basen för dessa är för när varande lagstiftad nivå plus allmän praxis , och det är väl känt att både svensk lagstiftning och olika typer av frivilliga branschöverenskommelser gör att den svenska djurvälfärdsnivån ligger högt. Med utgångspunkt från de analyser som regeringen genomfört inför förändringar av jordbrukspolitiken anser regeringen att EU-regelverket bör förändras så att det blir möjligt att betala ut djurvälfärdsersättningar för åtgärder som går utöver EU : s gemensamma djurskyddslagstiftning även när åtgärderna är nationell praxis eller lagkrav.

Djurskyddsarbetet inom EU

Av r egeringens handlingsplan för livsmedelsstrategin framgår under området r egelförenkling och regelutveckling att regeringen avser att fortsätta arbeta för att höja djurskyddsnivån i EU .

När det gäller den EU-gemensamma plattform en för djurskyddsfrågor beslutade kommissionen d en 24 januari 2017 om att en sådan plattform ska inrättas. Plattformens första möte kommer att hållas den 6 juni 2017 . K ommissionen avser att presentera sina prioriteringar inom djurskydds området vid mötet för att undersöka hur plattformen kan bidra till kommissionens ansatser. För närvarande satsar kommissionen bl.a. på att uppnå en bättre efterlevnad av de EU-gemensamma regler som redan finns.

Den 9 maj 2017 bjöd Näringsdepartementet in representanter från aktörer på djurskyddsområdet till ett rundabords s amtal i syfte att tillsammans arbeta för ett ökat djurskydd på EU-nivå . Genom ett förstärkt nationellt samarbete på djurskyddsområdet ska Sveriges bidrag ges större tyngd inom den EU-plattform för djurskydd som EU-kommissionen inrättade i januari.

L andsbygdsminister Sven-Erik Bucht har vid flera tillfällen svarat på frågor om den EU-gemensamma plattformen för djurskyddsfrågor. Landsbygds - ministern gör bedömningen att arbetet inom plattformen i förlängningen kommer att kunna fungera som startpunkt för en dialog som kan leda till att kommissionen utarbetar förslag till ny lagstiftning inom djurskyddsområdet , en fråga som r egeringen under de senaste åren drivit på med stor framgång (svar på fr. 2016/17:461 En EU-plattform för djurskydd). Vid debatten om interpellation 2016/17:449 En EU-plattform för djurskydd anförde landsbygdsminister Sven-Erik Bucht följande:

När det gäller djurskydd på EU-nivå anser jag att det är av största vikt att vi arbetar tillsammans. Djurskyddet inom EU behöver stärkas, och vi måste gå fram på bred front och utnyttja hela verktygslådan. Plattformen kommer att sätta fokus på frågan och öka medvetenheten om betydelsen av ett gott djurskydd. Det är värdefullt och nödvändigt att ta del av varandras erfarenheter. Plattformen kommer att öka möjligheten till samarbete olika aktörer emellan. Det gäller att utnyttja de goda krafter som finns och sprida information om lyckade initiativ och samarbeten, vare sig de finns på lokal nivå, regional nivå, nationell nivå eller på EU-nivå.

Jag har föreslagit en rad konkreta frågeställningar för plattformens arbete. Exempel på detta är arbete som syftar till att svanskupering av grisar, näbbtrimning av fjäderfä och obedövad kastrering av smågrisar upphör. Långa djurtransporter är en annan central fråga. Ett annat angeläget område är att utveckla system för att kommunicera mervärden i djurhållningen till konsumenter.

Landsbygdsministern har även vid ett flertal tillfällen framhållit att det är angeläget att Sverige fortsätter verka inom EU för att höja djurskyddet. Som svar på fråga 2016/17:548 Ett förstärkt djurskydd i EU anförde ministern att Sverige har höga ambitioner på djurskyddsområdet och att ministern, tillsammans med likasinnade medlemsstater, kommer att fortsätta arbetet för att stärka djurskyddet i EU. I sitt svar på interpellation 2016/17:87 Lant brukarnas regelbörda framförde ministern att Sverige troligtvis är det mest ambitiösa landet i världen när det gäller att ta ansvar för miljö, djurskydd, hälsa och kvalitet, och att regeringen vill förenkla för företagen och samtidigt bibehålla detta ansvar och sprida dessa värden i EU-samarbetet. Ministern framförde att regeringen trycker på mycket på EU-nivå och också jobbar med det nationella regelverket.

När det gäller EU-gemensamma bestämmelser på djurskyddsområdet antogs den 15 mars 2017 Europaparlamentet och rådets förordning (EU) nr 2017/625 om offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet för att säkerställa tillämpningen av livsmedels- och foderlagstiftningen och av bestämmelser om djurs hälsa och djurskydd, växtskydd och växtskyddsmedel (förordningen om offentlig kontroll) . Av förordningens artik lar 95 och 96 följer att referenscentrum för djurskydd ska inrättas för att stödja den verksamhet som kommissionen och medlemsstaterna utövar i samband med tillämpningen och fastställande t av djurskyddsbestämmelser. Uppgifterna för dessa centrum är bl.a. att tillhandahålla vetenskapligt och tekniskt kunnande och att utveckla metoder för bedömning och förbättring av djurvälfärden.

Vid utskottets tidigare behandling av djurskyddet på EU-nivå (bet. 2016/17:MJU12 Djurskydd ) anfördes följande:

Det råder bred politisk enighet i riksdagen om att arbetet för en högre djurskyddsnivå inom EU måste prioriteras. Av denna anledning beslutade riksdagen våren 2015 om ett tillkännagivande till regeringen om att intensifiera arbetet för att förbättra djurskyddet inom EU (bet. 2014/15:MJU10 punkt 1, rskr. 2014/15:181). Utskottet välkomnar de insatser som regeringen gjort under de senaste åren för att höja djurskyddsnivån inom unionen, inte minst vad gäller de initiativ som Sverige fört fram tillsammans med likasinnade. Utskottet noterar att förslaget till en EU-gemensam djurskydds plattform har mottagits särskilt väl. Utskottet noterar också att regeringen varit aktivt pådrivande i rådsförhandlingarna om nya lagstiftningsakter och att Sveriges kunnande inom djurskyddsområdet lyfts fram av kommissionen inför andra medlemsländer som bästa praxis. Med hänvisning till bl.a. de insatser som nämns ovan bedömer regeringen att riksdagens tillkännagivande nu är tillgodosett. Utskottet förutsätter inte desto mindre att regeringens arbete för ett högre djurskydd inom unionen fortskrider med samma intensitet som tidigare. Alltför många problem kvarstår för att Sverige ska sänka sin ambitionsnivå, inte minst den bristfälliga efterlevnaden av de EU-gemensamma djurskyddsbestämmelser som finns. Betydelsen av att Sverige fortsätter att verka aktivt pådrivande inom EU för att såväl höja djurskyddsnivån som att försäkra att regelverken följs kan därför inte understrykas nog. Utskottet förutsätter att regeringen delar denna uppfattning.

Utskottets ställningstagande

Det nationella djurskyddsarbetet

Utskottet har vid ett flertal tillfällen poängterat vikten av ett gott djurskydd. Det är därför mycket positivt att regeringen i livsmedelsstrategin framhåller att animalieproduktionen även fortsättningsvis ska kännetecknas av hög djur omsorg och att djurskyddsnivån inte ska sänkas. Utskottet stöder regeringens målsättning att djurskyddsbestämmelserna ska vara så målinri ktade och flexibla som möjligt med hänsyn till att bestämmelserna ska vara tydliga och rättssäkra och anpassade till EU-lagstiftningen och med hänsyn till konkurrenskraftsperspektivet. Utskottet noterar att Djurskyddsutredningens förslag till ny lagstiftning, inklusive detaljeringsgraden, bereds inom Regeringskansliet.

Vidare noterar utskottet att regeringen inom ramen för handlingsplanen för livsmedelsstrategin vidtagit ett flertal åtgärder på djurskyddsområdet, bl.a. fortsatt regelutveckling kring djurhållning med fokus på målstyrda och flexibla bestämmelser med bibehållen djurskyddsnivå, inrättandet av ett vetenskapligt råd för djurskydd som ska bistå Jordbruksverket i deras arbete med föreskrifter samt ytterligare resurser till studier och försöksverksamhet för att utveckla djurhållningsmetoder som bl.a. bidrar till god djurvälfärd och konkurrenskraft. Utskottet välkomnar dessa initiativ.

I avvaktan på kommand e förslag till en ny djurskydds lagstiftning anser utskottet att motionerna 2016/17:823 (C) yrkande 1, 2016/17:3173 (M) yrkande 9 i denna del, 2016/17:3614 (SD) yrkande 11 och 2016/17:3618 (C) yrkande 16 och bör lämnas utan vidare åtgärd.

Utskottet noterar att regeringens livsmedelsstrategi innehåller förslag på hur lönsamheten i animalieproduktionen ska öka, bl.a. genom ökad produkti vitet för att möjliggöra ökad produktion. Utskottet avstyrker därmed motion 2016/17:1590 (M) yrkande 1.

I likhet med regeringen anser utskottet att kontrollprogram är ett sätt att under kontrollerade former öka flexibiliteten i hur ansvarsfulla djurhållare kan uppnå den djurskyddsnivå som regelverket föreskriver. Det är dock viktigt att regleringen av dessa vilar på en god rättslig grund , och utskottet ser därför fram emot utfallet av regeringens arbete på området. Med hänvisning till det som anförts ovan avstyrker utskottet motion 2016/17:3614 (SD) yrkande 12.

Utskottet noterar att arbetet med att förb ereda landsbygdsprogrammet efter 2020 kommer att påbörjas efter sommaren 2017 men att det pågår principiella diskussioner om utrymmet för att med dagens regelverk ha djurvälfärds ersättningar i Sverige. Utskottet konstaterar att regeringen anser att EU-regelverk et bör förändras så att det är möjligt att betala ut djurvälfärds ersättningar som går utöver EU:s gemensamma djurskyddslagstiftning även när åtgärderna är nationell praxis eller lagkrav. Utskottet föreslår i avvaktan på pågående arbete att motion erna 2016/17:3614 (SD) yrkande 10 samt 2016/17:3618 (C) yrkandena 39 och 42 lämnas utan åtgärd.

Djurskyddsarbetet inom EU

Som påtalats vid ett flertal tillfällen tidigare råder det bred politisk enighet i riksdagen om att arbetet för en högre djurskyddsnivå inom EU måste prioriteras. Regeringen anför i prop ositionen att Sverige ska fortsä tt a verka för att stärka djurskyddet i EU och efterlevnaden av de EU-gemensamma djurskyddsbestämmelserna. Utskottet kan inte nog understryka vikten av att fortsätta detta arbete med samma intensitet som tidigare .

Utskottet välkomnar de insatser som regeringen hittills gjort på EU-nivå, bl.a. arbetet för en EU-gemensam plattform för djurskydd. Det är utskottets förhoppning att plattformen ska kunna behandla angelägna dj urskyddsfrågor på EU-nivå, inklusive tillämpningsfrågor , men även vara ett forum för att diskutera ny djurskyddslagstiftning. Med hänsyn till det som anförts ovan och i avvaktan på pågående arbete anser utskottet att motionerna 2016/17:2010 (C) yrkande 20.1 och 2016/17:3618 (C) yrkande 40 kan lämnas utan vidare åtgärd.

Fiske och vattenbruk

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om det småskaliga fisket, regel förenklingar, fiskens plats i livsmedelsstrategin, förutsättningar för fiskodling och marina affärsmodeller.

Jämför reservation 45 (SD), 46 (C), 47 (L) och 48 (KD).

Propositionen

Enligt regeringen har marina livsmedel och resurser förutsättningar att möta en ökad efterfrågan. Vattenområden för hållbart vattenbruk, t.ex. fisk-, skaldjurs-, ostron - och musselodlingar , bör göras tillgängliga för att stärka det svenska vattenbruket.

Det svenska yrkesfisket står inför flera utmaningar. Förädlingsgraden och lönsamheten för många av företagen är låg a och det saknas ofta finansiella resurser för att investera i nya produkter och metoder. Dessutom är medel åldern hög och generationsväxlingen begränsad hos de aktiva yrkesfiskarna. Det finns möjligheter att vidareutveckla näringen och yrkeskåren för att förbättra konkurrenskraften och öka innovationsförmågan. Näringen behöver höja sin kunskapsnivå i flera avseenden för att kunna uppnå ett både hållbart och konkurrenskraftigt fiske och vattenbruk. Näringen har själv en viktig roll i detta utvecklingsarbete.

Regeringen anser att e n fortsatt positiv utveckling för beredningsindustrin är viktig såväl för svensk livsmedelsproduktion och sysselsättning som för det svenska yrkesfisket och då främst det mer småskaliga. Det pågående arbetet inom branschen med att utveckla nya marknader, logistik och försäljning är av stor betydelse. I många fall har branschens produktutveckling en stark lokal anknytning och identitet som ger unika produkter.

Inom beredningsindustrin finns potential att öka produktion och förädlings värde, men utvecklingen är beroende dels av utvecklad marknadsföring, dels av affärsutveckling. Det finns potential för det småskaliga fisket att öka sin försäljning genom ökad samverkan , men det kräver kontinuerliga leveranser för att få marknadstillträde och för att kunna mar knadsföra sina produkter. Regeringen menar att det finns förutsättningar såväl för fisket som för beredningsindustrin att möta en ökad efterfrågan.

Havs- och fiskeriprogrammet är ett viktigt verktyg för att bidra till en nödvändig utveckling av fiskerinäringen. Möjligheter till främjandeåtgärder för fiskerinäringen finns inom ramen för havs- och fiskeriprogrammet.

När det gäller vattenbruk anser regeringen att det har en tillväxtpotential. Det är den del av livsmedelsbranschen som globalt vuxit i särklass snabbast de senaste åren. Sveriges vattentillgångar med över 200 mil kust och nästan 100 000 sjöar ger förutsättningar för ett hållbart vattenbruk på flera håll runt om i landet, men begränsas av vattnets miljöstatus där vissa områden inte tål en ökad närsaltsbelastning. Det finns dock stora regionala skillnader när det gäller odlingstekniker, lämpliga arter samt lokala problem och möjligheter. Odling av fisk och skaldjur måste ske med minsta möjliga belastning på vattenmiljön, exempelvis genom användning av odlingstekniker där utsläpp av näringsämnen och smittspridning kan kontrolleras. Möjligheterna för land baserade odlingar med slutna system bör vara av särskilt intresse i vissa delar av landet.

Med utveckling av ett mindre miljöbelastande vattenbruk finns det plats för fler entreprenörer och företag som producerar mat och skapar sysselsättning, särskilt på landsbygden. Ett flertal regler påverkar också förutsättningarna för att bedriva vattenbruk. Regeringen anser att det finns behov av att tydliggöra inom vilka geografiska områden som vattenbruk kan vara aktuellt och vilka tekniker som kan tillåtas i olika vatten beroende på deras känslighet. Utveck ling av nya och förbättrade odlingstekniker och fodermedel kan påverka effektiviteten och lönsamheten i produktionen. Även tillgången på ändamåls enligt avelsmaterial har betydelse för den framtida utvecklingen. I och med framväxten av mer miljövänliga tekniker ökar möjligheten för enskilda kvinnor och män som är företagare att bedriva fiskodling. Utöver livsmedels produktion kan viss typ av vattenbruk, exempelvis musselodling, minska näringsbelastningen i havet. Musslorna tar upp näringsämnen och gör därmed en miljötjänst där de finns. Det kan även finnas förutsättningar att utveckla biomassa för foder eller rötning. Odlingen av mikro- och makroalger har stor potential att producera högvärdesprodukter som oljor, vitaminer och speciella proteiner. Dessa kan på sikt utgöra ingredienser för livsmedel, djurfoder, mediciner eller bränsle och i större utsträckning ersätta produkter som i dag kommer från ett ohållbart fiske runt om i världen. I dag används troligen inte vattenresurserna i den utsträckning som skulle vara möjlig.

Regeringen bedömer att ett proaktivt arbete och tillgängliggörande av vattenområden för bl.a. fisk-, skaldjurs-, ostron- och musselodlingar är en viktig strategisk fråga för att stärka konkurrenskraften för svenskt vattenbruk. En långsiktig planering av Sveriges havs- och kustområden, i enlighet med regeringens proposition Hushållning med havsområden (prop. 2013/14:186) och havsplaneringsförordningen (2015:400), som engagerar alla berörda aktörer, är därför angelägen. I en planeringsprocess kan också synergier mellan näringar som i annat fall hade kunnat förbli oupptäckta identifieras. Huvudsyftet med planeringen är att tydliggöra hur olika havs- och kust områden kan användas, vilket bl.a. underlättar för de aktörer som bedriver eller avser att bedriva verksamhet i dessa områden. Fisket, och områden av riks intresse för yrkesfisket, liksom havsbaserat vattenbruk, kommer att beaktas i havsplaneringen.

Regeringens bedömning är att fortsatta satsningar på forskning samt produkt- och varumärkesutveckling är viktiga för att öka konkurrenskraften för livsmedel som är relaterade till vattenbruk som helhet. I Jordbruksverkets strategi, Handlingsplan för u tveckling av svenskt vattenbruk – konkr etisering av Strategi 2012–2020 finns det elva mål som syftar till att uppnå ett hållbart, konkurrenskraftigt och produktivt framtida vattenbruk. Handlingsplanen för det svenska vattenbruket kan bidra till ett ökat nyttjande av den potential som vattenbruket har. I h avs- och fiskeriprogrammet 2014–2020 finns ett antal åtgärder som kan understödja utvecklingen av svenskt vattenbruk.

Motionerna

Fiskerinäringen m.m.

I kommittémotion 2016/17:3615 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkande 30 framhålls att det småskaliga fiskets villkor behöver stärkas i Sverige. Bland annat kan detta ske genom att EU:s fiskefond används så att det småskaliga fisket kan vidareutvecklas och at t landsbygdsprogrammet och havs- och fiskeri programmet samverkar för att utveckla förädlingen av produkter. En levande skärgård innebär att det måste göras en tydlig prioritering mellan olika intressenter när det gäller tillträde till begränsade fiskeresurser. Det är vidare viktigt med regelverk som innebär rimliga arbetsvillkor f ör de småskaliga yrkesfiskarna.

Vidare framhålls i motionen (yrkande 31) att den svenska fiskerinäringen inte endast lyder under ett regelverk utan under många olika och ibland motstridiga regler. Ett synnerligen detaljerat regelverk på EU-nivå reglerar snart det mesta av fiskeripolitiken. Härtill kommer nationell lagstiftning samt sist men inte minst ett antal myndighetsf ö reskrifter . Regelmassan upplevs som synnerligen tyngande av näringen. Arbetet med regelförenklingar måste intensifieras även för fiske ri näringen.

Fiskens självklara plats i en livsmedelsstrategi framhålls i kommittémotion 2016/17:3616 av Lars Tysklind m.fl. (L) yrkande 13. Motionärerna saknar i regeringens proposition en tydligare vision för fisket och dess självklara roll i en livsmedelsstrategi. Fisket måste vara långsiktigt hållbart och hålla sig inom vad bestånden tål. Det är viktigt att konsumenten kan bidra till ett mer hållbart fiske och vattenbruk genom att göra medvetna val vid köp av fisk och skaldjur , och motionärerna vill därför ha tydlig och enkel märkning, som visar att fisket sker på ett hållbart sätt när det gäller fisk bestånd och klimatpåverkan.

Vattenbruk

I kommittémotion 2016/17:3614 av Anders Forsberg m.fl. (SD) yrkande 13 framförs krav på att förutsättningarna för fiskodling förbättras i Sverige. Enligt motionärerna har Sverige mycket goda förutsättningar för matfiskproduktion och då särskilt i de norra delarna av landet där de näringsfattiga reglerings magasinen finns. Fiskodling i dessa vatten kan vara ett sätt att återskapa livs kraftiga ekosystem eftersom fiskodlingen tillför näring till dessa utarmande vatten. Matfiskproduktion och vidareförädling kan ge positiva regionalpoliska effekter och varaktiga arbetstillfällen på landsbygden. Motionärerna anser vidare att etablering en av nya fiskodlingar måste underlättas och att förutsätt ningarna för befintliga odlingar att expandera måste förbättras.

K ommittémotion 2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 52 handlar om främjandet av marina affärsmodeller. Det landbaserade vatten bruket kan spela en viktig roll i en cirkulär och resurseffektiv li vsmedelskedja , eftersom l andbaserade anläggningar har bättre möjlighet att kontrollera sina utsläpp än öppna anläggningar i vatten. D et svenska vattenbruket måste ges möjlighet att växa och bli mer konkurrenskraftigt. Vattenbruk spelar även roll för att sluta kretsloppet mellan stad och land, genom exempelvis främjandet av marina affärsmodeller som marin biogas eller musselodlingar till foder.

Tidigare behandling och k ompletterande information

Fiskerinäringen m.m.

Utskottet har nyligen behandlat frågan om småskaligt fiske och regelför enklingar inom fiskerinäringen i betänkande 2016/17:MJU14 Fiskeripolitik. Utskottet anförde då följande:

Utskottet delar regeringen syn att det kustnära småskaliga yrkesfisket är viktigt för landsbygden och välkomnar att en samlad politik ska tas fram för kustsamhällena. Vikten av det kustnära småskaliga fisket och behovet av att minska de administrativa bördorna lyfts även fram i den parla mentariska landsbygdskommitténs betänkande. Regeringen har aviserat en proposition för en sammanhållen landsbygdspolitik till våren 2018. Utskottet ser fram emot att ta del av denna.

Som utskottets uppföljnings- och utvärderingsgrupp betonat i uppfölj ningen av systemet med överlåtbara fiskerättigheter i det pelagiska fisket är det småskaliga och kustnära fisket av stor betydelse, och detta bör upp märksammas i statens fortsatta insatser inom fiskeområdet.

Utskottet noterar att Havs- och vattenmyndigheten kontinuerligt arbetar med regelförenklingar och olika bestämmelser vars syfte är att främja det småskaliga fisket. Myndigheten har återigen fått i uppdrag i sitt regleringsbrev att redovisa utvecklingen av det småskaliga kustfisket.

Utskottet noterar vidare att möjligheten till förenkling inom fiskeri näringen lyfts fram i regeringens maritima strategi men även utvecklingen av mer selektiva fiskeredskap som en förutsättning för att öka lönsamheten i branschen liksom för ett mer hållbart fiske. Havs- och vattenmyndigheten har tillsammans med Sveriges lantbruksuniversitet bidragit till olika projekt för att utveckla ett mer selektivt fiske. Det finns även möjligheter att söka stöd från EU:s havs- och fiskeriprogram för investeringar i selektiva fiskeredskap. Utskottet delar regeringens syn att en minskning av mängden oönskad fångst gagnar ett hållbart nyttjande av havsresurserna.

Det är centralt i samband med att den nya gemensamma fiskeri politiken genomförs att regelförenklingsarbetet får genomslag i detta arbete. Utskottet anser att det är viktigt med ett regelverk som både är praktiskt och genomförbart för näringen såväl som för myndigheterna, och att regelverket inte missgynnar det småskaliga kustnära fisket.

Som nämns ovan har den parlamentariska landsbygdskommittén lyft fram betydelsen av det kustnära småskaliga yrkesfisket i sitt betänkande För Sveriges landsbygder – en sammanhållen politik för arbete, hållbar tillväxt och välfärd (SOU 2017:1) . Även i regeringens maritima strategi (se prop. 2015/16:1 utg. omr. 23 s. 77), vars syfte är att stärka den maritima sektorns konkurrenskraft, nämns förenklingar och förutsägbara förutsättningar för fiskerinäringen som viktiga faktorer för en fortsatt utveckling av sektorn. Det är viktigt att ge näringarna inom fiske- och vattenbrukssektorn möjlighet till utveckling inom hållbara ramar, vilket beaktas i förslaget till havs- och fiskeriprogrammet 2014–2020. En annan viktig förutsättning för det svenska yrkesfisket är möjligheterna till avsättning, varför beredningsindustrins förut sättningar är viktiga även för fiskerinäringen.

När det gäller h avs- och fiskeriprogrammet 2014– 2020 finns stöd både för att utveckla ett miljömässigt, ekonomiskt och socialt hållbart fiske och vatten bruk i Sverige och för att genomföra en del av den integrerade havspolitiken och olika EU-miljödirektiv. Ett mål är bättre konkurrenskraft och lönsamhet för företagen inom fisket, bl.a. för det småskaliga kustfisket. Det framgår av handlingsplanen för havs- och fiskeriprogrammet att när det gäller stöd för diversifiering inom fisket är åtgärden en del av ett paket för att främja det småskaliga fisket. Denna åtgärd ska tillsammans med åtgärden för lokalt ledd utveckling av fiskeområden främja innovativa lösningar i fisket och möjlig göra diversifiering för att ge dessa yrkesfiskare fler ben att stå på.

När det gäller märkning av fisk har utskottet nyligen behandlat även detta. I betänkande 2016/17:MJU14 Fiskeripolitik anförde utskottet följande:

När det gäller märkning av fisk noterar utskottet att det i nuvarande EU-lagstiftning inte finns några krav att i konsumentinformationen ange artens beståndssituation men att det däremot finns en möjlighet att ge denna typ av information på produkten förutsatt att den är klar och otvetydig. Det finns en rad privata certifieringar på området. Vidare noterar utskottet att det enligt Jordbruksverket i stort sett är en förutsättning att produkten är miljömärkt för att kunna få marknadstillträde på den svenska marknaden.

Enligt artikel 35.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1379/2013 av den 11 december 2013 om den gemensamma marknadsord ningen för fiskeri- och vattenbruksprodukter är viss information obligatorisk på fisk som saluförs inom EU och som tillhandahålls till konsumenter, t.ex. a rtens handelsbeteckn ing och dess vetenskapliga namn och produktionsmetod. Enligt artikel 39 i förordningen är det utöver de obligatoriska uppgifterna möjligt att komplettera konsumentinformationen med t.ex. miljöinformation. Denna frivilliga märkningsinformation förutsätter dock att den obligatoriska informationen får tillräckligt med utrymme och att de frivilliga uppgifterna kan bekräftas. Det finns med andra ord inga krav i nuvarande EU-lagstiftning på att i konsumentinformationen ange artens beståndssituation eller klimat påverkan men det finns möjlighet för den som så önskar att ge denna typ av information förutsatt att den är klar och otvetydig.

Kommissionen presenterade i juli 2016 en rapport om möjligheter till ett EU-miljömärkningssystem för fis keri- och vattenbruksprodukter ( KOM(2016) 263 ) . Vid ett expertgruppsmöte den 22 februari 2017 framförde kommissionen att man inte ansåg att det fanns något gehör för att gå vidare med förslaget om en gemensam miljömärkning på EU-nivå.

Enligt Näringsdepartementet hade e tt alternativ till en gemensam miljö märkning på EU-nivå kunnat vara kompletterande nationell lagstiftning. Jordbruksverket bedömer dock att det kan bli svårt att få kommissionens godkännande. I kommissionens detaljerade utlåtande om H avs- och vatten myndighetens förslag till föreskrift om spårbarhet fastslås att det inte är möjligt att införa ytterligare krav på information till konsument en utöver vad som regleras i förordning (EU) nr 1379/2013, i synnerhet inte eftersom informationen i fråga finns angiven i förteckningen över möjlig frivillig information.

Det finns en rad frivilliga miljömärkningar på marknaden. De vanligast förekommande miljömärkningarna för fiskeri- och vattenbruksprodukter i Sverige är Marine Stewardship Council (MSC), Krav och Aquaculture Stewardship Council (ASC). MSC är en internationell organisation som utformat standarder för uthålligt fiske samt för spårbarhet för fisk och skaldjur. Krav är en hållbarhetsmärkning för Sverige som omfattar jordbruksprodukter samt fiskeri- och vattenbruksprodukter. För Kravmärkt fisk som fångas i havet gäller bl.a. att fisken ska komma från hållbara bestånd. ASC är ett certifierings- och märkningsprogram för vattenbruksprodukter som garanterar att produkterna är producerade på ett miljömässigt och social t hållbart sätt.

Vattenbruk

Det framgår av regeringens handlingsplan för livsmedelsstrategin, området fiske och vattenbruk, att identifierade åtgärder i Jordbruksverkets handlings plan för d et svenska vattenbruket samt i h avs- och fiskeriprogrammet ska genomföras. Den 9 februari 2017 beslutade regeringen om ett uppdrag till Jordbruksverket att genomföra de identifierade åtgärderna i Handlingsplanen för utveckling av svenskt vattenbruk – konkretisering av Strategi 2012–2020. Jordbruksverket får 14 miljoner kronor under åren 2017–2019 för att genom föra åtgärderna.

Den 23 mars 2017 beslutade regeringen om ytterligare satsningar inom vattenbruket. Regeringen ser ett utrymme för det svenska vattenbruket att ta en betydligt större marknadsandel på den nationella och internationella mark naden. Jordbruksverket får 6 miljoner kronor för sitt arbete med koordinering av insatser inom vattenbrukssektorn, Sveriges lantbruks - universitet får 3 miljoner kronor för sitt arbete med fiskavel och Livsmedelsverket får 12 miljoner kronor för sitt arbete med musselkontrollen. De tre uppdragen löper på tre år. Regeringen satsar totalt 35 miljoner kronor på åtgärder för vattenbruket.

Utskottet har nyligen behandlat frågan om vattenbru k i betänkande 2016/17:MJU14 Fiskeripolitik. Utskottet anförde då följande:

Utskottet anser liksom tidigare att Sverige har en stor potential att utveckla vattenbruket. Vattenbruket är en viktig grön och hållbar näring som bidrar till sysselsättningen på landsbygden. Utskottet konstaterar med tillfreds ställelse att flera åtgärder vidtagits under senare tid för att utveckla och stödja sådan verksamhet. Vattenbruket har lyfts fra m som en näring med utvecklings potential i både livsmedelsstrategin och den maritima strategin, och det framhålls även i den parlamentariska landsbygdskommitténs slutbetänkande.

Utskottet delar regeringens bedömning att det krävs ett proaktivt arbete, tillgängliggörande av vattenområden, forskning och en produkt- och varumärkesutveckling för livsmedel relaterade till vattenbruk för att stärka konkurrenskraften för vattenbruket. Av handlingsplanen för livs medelsstrategin framgår att Jordbruksverkets handlingsplan för vatten bruket, där bl.a. minskad administrativ börda ingår, ska genomföras. Inom ramen för livsmedelsstrategin satsar regeringen totalt 35 miljoner kronor på åtgärder för ett konkurrenskraftigt vattenbruk. Det finns även stöd att söka inom havs- och fiskeriprogrammet för att främja ett miljömässigt, hållbart, resurseffektivt, innovativt, konkurrenskraftigt och kunskaps baserat vattenbruk. Utskottet ser fram emot effekterna av dessa satsningar.

Som nämns ovan har Jordbruksverket i nära samarbete med myndigheter, näring, forskning och intresseorganisat ioner tagit fram Handlingsplan för utveckling av svenskt vattenbruk – konkret isering av Strategi 2012–2020. Handlingsplanens vision är att svenskt vattenbruk är en växande, lönsam och hållbar bransch med en etisk produktion. Det finns 13 mål uppsatta , och dessa inkluderar bl.a. att produktionen ökar genom förbättrad konkurrenskraft och att minskad administrativ börda och tydliga bestämmelser främjar företagens utveckling. För att uppnå de olika målen föreslås ett antal olika åtgärder som inkluderar näringslivsutveckling, marknadså tgärder, regelförenklingar etc. Även i regeringens maritima strategi poängteras att vattenbruket har en tillväxtpotential .

H avs- och fiskeriprogrammet 2014–2020 innehåller flera åtgärder som kan stödja utvecklingen inom vattenbruket. Stöd kan bl.a. sökas för innovations projekt inom vattenbruk som syftar till att utveckla eller introducera nya eller avsevärt förbättrade vattenbruksprodukter och startstöd för hållbara vatten bruksföretag.

När det gäller marina affärsmodeller ger odling av alger och sjöpungar snabbt stora mängder biomassa i olika vattenmiljöer. De ses som intressanta alternativ till biodrivmedel från skogsrester och jordbruksgrödor eftersom odlingarna tar upp mindre markyta, inte konkurrerar med nuvarande matproduktion, inte kräver gödningsmedel eller bevattning och har potential att bidra med andra nyttor. Produktionen är fortfarande under utveckling, men förhoppningen är att det finns potential för ett framtida hållbart tillskott av biomassa till biodrivmedel s produktion och att odlingarna även kan bidra till minskad övergödning genom att minska näringsämnen i kustområden. Det behövs dock mer kunskap om hur en storskalig produktion skulle påverka havet och dess olika ekosystemtjänster.

I projektet Havsbaserade biodrivmedel och ekosystemtjänster, som finansieras av Energimyndigheten och Svenskt kunskapscentrum för f örny bara drivmedel, F 3 (Fossil Free Fuels), där IVL Svenska Miljöinstitutet ingår, studeras hur en ökad produktion av alger och sjöpungar kan komma att påverka havens ekosystem och ekosystemtjänster. En ökad produktion av dessa förnybara biodrivmedel skulle kunna leda till minskad klimatbelastning , men för att göra en bedömning av den övergripande hållbarheten behö ver man veta mer om olika miljökonsekvenser och sociala konsekvenser kopplade till detta.

Det testas även i ett forsknin gsprojekt som pågår mellan 2015 och 2017 om snabbväxande sjöpungar som odlas i havet kan användas för att producera biogas. Projektet får 23 miljoner kronor i stöd från Energimyndigheten och EU. Konceptet bygger på redan etablerad teknik för att odla musslor. Rätt hanterat kan man få de naturligt förekommande och snabbväxande sjöpung arna att växa på odlingsband nedsänkta i havet. Efter biogasrötningen fungerar biomassan bra som ekologiskt gödsel. Projektet leds av företaget Marin Biogas och utförs tillsammans med bl.a. Scanfjord Mollösund, som under en treårs period kommer att odla och skörda sjöpungar för leverans till Eons rötnings anläggning i Falkenberg. IVL Svenska Miljöinstitutet ansvarar för forsknings- och utvärderingsaktiviteter. Ett av projektmålen är att undersöka om tekniken fungerar i Östersjön.

Utskottets ställningstagande

Fiskerinäringen m.m.

Utskottet delar regeringens bedömning att det finns förutsättningar för marina livsmedel och resurser att möta en ökad efterfrågan. Det finns möjligheter att vidareutveckla näringen för att förbättra konkurrenskraften och öka innova tionsförmågan.

Utskottet vidhåller sitt ställningstagande från tidigare behandlingar och anser att d et kustnära småskaliga yrkesfisket är viktigt för landsbygden . D en parlamentariska landsbygdskommittén har bl.a. lyft fram behovet av att minska de administrativa bördorna för det småskaliga fisket. Utskottet ser fram emot den proposition som regeringen aviserat om en sammanhållen landsbygdsp olitik.

Även regeringens maritima strategi lyfter fram behovet av förenklingar för fiske ri näringen. Utskottet anser att d et är centralt i samband med att den nya gemensamma fiskeripolitiken genomförs att regelförenklingsarbetet får genomslag i detta arbete.

Utskottet noterar n är det gäller märkning av fisk att det i nuvarande EU-lagstiftning inte finns några krav på att man i konsumentinformationen ange r artens beståndssituation eller klimat påverkan men att det däremot finns en möjlighet att ge denna typ av information på produkten förutsatt att den är klar och otvetydig. E nligt Jordbruksverket är det i stort sett en förutsättning att produkten är miljömärkt för att kunna få marknadstillträde på den svenska marknaden.

Utskottet anser med hänvisning till det anförda att motion erna 2016/17:3615 (KD) yrkandena 30 och 31 och 2016/17:3616 (L) yrkande 13 kan lämnas utan vidare åtgärd.

Vattenbruk

Som framhållits vid flera tillfällen anser u tskottet att Sverige har en stor pot en tial att utveckla vattenbruket. Utskottet noterar att v attenbruket lyfts fram som en näring med utvecklings po tential i livsmedelsstrategin, den maritima strategin och den parlamentariska landsbygdskommitténs slutbetänkande.

Inom ramen för livsmedelsstrategin satsar regeringen total t 35 miljoner kronor på åtgärder för ett konkurrenskraftigt vattenbruk. Det finns även stöd att söka inom havs- och fiskeriprogrammet för att främja ett miljömässigt, hållbart, resurseffektivt, innovativt, konkurrenskraftigt och kunskapsbaserat vattenbruk. Utskottet anser att förutsättningarna för att utveckla vattenbruket är goda. Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att motion 2016/17:3614 (SD) yrkande 13 kan lämnas utan vidare åtgärd.

När det gäller marina affärsmodeller konstaterar regeringen att vatten resurserna troligtvis inte används i den utsträckning som är möjlig i dag . Regeringen nämner bl.a. musselodling som en miljötjänst och förutsätt ningarna för att utveckla biomassa för foder eller rötning. Utskottet delar regeringens bedömning att fortsatta satsningar på bl.a. forskning är viktigt för att fullt ut utnyttja vattenresursernas potential . Utskottet noterar även att det pågår ett antal intressanta projekt med alger oc h sjöpungar som alternativ a biodrivmedel och ser fram emot utfallet av dessa. Med hänvisning till ovan stående föreslår utskottet att motion 2016/17:3618 (C) yrkande 52 lämnas utan vidare åtgärd.

Hantering av viltprodukter

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bifaller motionsyrkanden om att förenkla regelverket för hantering av viltkött. Riksdagen avslår motionsyrkanden om efter frågan på och försäljning av viltkött, om hantering av och försäljning av vildsvinskött och om vilthanteringsanläggningar.

Jämför reservation 49 (M, SD), 50 (M), 51 (SD) och 52 (KD).

Propositionen

I propositionen framhålls att vilt som resurs utgör en till stor del outnyttjad potential förutsatt att våra viltstammar förvaltas hållbart . Vidare k onstatera s att en enkel och säker hantering behöv s f ör att det ska vara möjligt att ta till vara den naturresurs som viltköttet utgör. J akt, handel, distribution och för ädling av viltkött och andra produkter av vilt måste utformas så att livs medels - hygien och köttkvalitet säkras och så att så mycket som möjligt av djuret tas till vara.

Det konstatera s även att e fterfrågan på viltkött av god kvalitet i vissa fall är större än utbudet. I dag konsumeras större delen av viltkött et av jägaren eller andra som är involverade i jakten och distribueras därför inte till en marknad. Enligt propositionen är e n av huvudorsakerna att det för de enskilda jägarna kan vara svårt eller olönsamt att leverera fällt vilt vidare in i livsmedelskedjan och till export. Förbättrade möjligheter för jäg are till avsättning av fällt vilt under hela ja kttid en kan därför öka utbudet av viltmat till konsu menten och öka produktionsvärdet.

I propositionen uppmärksammas att f ler möj ligheter till avsättning av vilt kött skapar möjligheter till ökad sysselsättning både i nya eller redan etabler ade företag inom sektorn och i förädlingskedjan i hela landet genom vilthanter ingsanläggningar, gårdsbutiker och restauranger. Enligt regeringen bör d en nationella och regionala jakt- och viltförvaltningen ha som målsättning att öka utbudet av viltmat inom ramen för en hållbar förvaltning för inhemsk produktion och export.

Sammanfattningsvis gör r egeringen bedömningen att den tillväxtpotential som finns på marknaden för svenskt vilt bör tas till vara och att möjligheter na till avsättning av fällt vilt bör öka.

Motionerna

Enligt kommittémotion 2016/17:3615 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkande 28 finns det möjligheter för jägare att sälja kött från annat klövvilt direkt till konsumenter eller en lokal butik eller restau rang. Det gäller dock inte vild svinskött, som först måste passera en vilthanteringsanläggning. Motionärerna föreslår därför att kravet på vilthanteringsanläggningar ses över. Det ska naturligtvis fortfarande vara krav på att köttet ska genomgå trikintest. Det behövs dock en översyn av hur vildsvinsköttet lättare ska kunna hitta till restaurangerna och till butikernas köttdiskar. Även b efintliga hinder för salu förin g av vildsvinskött bör därför ses över .

I kommittémotion 2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 49 f ramhålls behovet av förenklade regler för distribution och försäljning av vilt kött. J akt är en del i den hållbara livsmedelskedjan , och v iltkött är en klimat smart produkt . R ätt marknadsåtgärder kan enligt motionärerna leda till mer viltkött i offentliga kök såväl som i butiker och restauranger. Motionärerna vill därför att viltkött lyfts fram som en resurs i stället för att köttet ses s om en belastning. För att göra det möjligt behövs förenklade regler som underlättar möjligheterna att leverera viltkött till privatpersoner, butiker och restauranger men också förenklade regler för distribution och försäljning av vildsvinskött.

Motionärerna i kommittémotion 2016/17:2445 av Runar Filper m.fl. (SD) vill öka tillgängligheten för att få fler att äta viltkött. Ökad kunskap om vilt som livsmedel är ett steg i rätt riktning för att kunna marknadsföra viltkött som hälsosam mat. Att äta vilt ska vara en självklarhet och inte som i dag ett exotiskt inslag. Regeringen bör därför inleda arbetet med att förändra attityd erna och marknadsföra vilt som en resurs (yrkande 20). I yrkande 21 påtalas behovet av att ändra regelverket för att underlätta vilthanteringen för att få ut viltköttet i handeln. Den största utmaningen för företagare inom viltnäringen är det komplicerade regelverket som gäller hanteringen av produkten. Enligt yrkande 22 behöver försäljning en av vildsvinskött underlättas genom att reglerna för distribution revideras. Jägarna bör själva kunna sälja sitt byte efter godkänd trikinprovtagning, i stället för som i dag då vildsvinet måste ha passerat en vilthanteringsanläggning innan det säljs vidare eller skänks bort.

Enligt kommittémotion 2016/17:3171 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) yrkande 6 bör man försöka öka försäljningen av viltkött. Genom att öka efterfrågan på viltkött kan vi stimulera till mer jakt. Viltkött är klimatsmart , och motionärerna vill därför verka för att öka efterfrågan på och kunskapen om sådant i bl.a. de offentliga köken. Vidare behövs det fler inlämningsställen och vilthanteringsanläggningar (yrkande 7). Enligt motionärerna är det viktigt att det finns vilthanteringsanläggningar i hela landet för att på ett bra sätt kunna få ut mer vilt till konsumentledet. Vidare anförs att de mindre vilthanterings anläggningarna bör kunna få ett undantag från lagstiftningen och därmed kunna gräva ne d sitt slaktavfall.

I kommittémotion 2016/17:3283 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkande 5 föreslås e n översyn av kravet på att vild svinskött först måste passera en vilthanteringsanläggning. Enligt motionärerna kan kött från annat klövvilt under vissa omständigheter levereras direkt till restauranger, butiker eller konsumenter utan mellanled. Det gäller dock inte vildsvinskött, som först måste passera en vilthanteringsanläggning. Kravet på vilthanteringsanlägg ningar bör därför ses över. Däremot ska det naturligtvis fortfarande vara krav på att köttet ska genomgå trikintest. Enligt yrkande 6 behövs en översyn av hur vildsvinsköttet lättare ska kunna hitta till restaurangerna och till butikernas köttdiskar. Regeringen bör ta initiativ till en sådan översyn.

Även i motion 2016/17:537 av Lotta Finstorp (M) efterfrågas en förenkling av försäljningen av viltkött. Enligt motionären är hanteringen av viltkött både kostsam och krånglig , vilket kraftigt minskar incitamentet för jägaren att sälja det. För att öka tillgången på viltkött i handeln och bättre ta vara på den resurs som viltet innebär bör försäljningen av viltkött direkt till konsumenten för enklas.

Enligt motion 2016/17:596 av Agneta Gille och Sanne Lennström (båda S) bör regeringen eftersträva att vildsvinskött blir mer tillgängligt. Det är i dags läget viktigt att skapa incitament för större avskjutning när det behövs och att därmed bl.a. öka tillgången på vildsvinskött till de konsumenter som är intresserade av detta utan att kompromissa med livsmedelssäkerheten med hänsyn till trikinerna.

I motion 2016/17:1983 av Staffan Danielsson och Daniel Bäckström (båda C) uppmärksammas behovet av enklare regler för att slakta och sälja vildsvin. Risken för trikiner i vildsvin är mycket liten , men den finns, och där för måste naturligtvis regler finnas som gör att vildsvinskött noga kontrolleras i detta avseende. Enligt motionärerna borde man dock se över om ett större förtroende och ansvar kan läggas på jägaren under rimlig kontroll. Livs medelsverket har haft i uppdrag att föreslå förenklingar för slakt och försälj ning av vildsvinskött. Deras förslag är oförändrat byråkratiskt och krångligt och långt över de regler som finns i andra EU-änder. Motionärerna anser därför att en utredare bör tillsättas för att utarbeta ett betydligt enklare förslag till försäljning av vildsvinskött med rimligt utformade kontrollregler utan orimligt höga kostnader.

Kompletterande information

En j ägare har ansvar för att det vilt eller kött av vilt som han eller hon levererar är säkert att konsumera. Beroende på hur d et vilt som nedläggs av jägare och kött et från sådant vilt levereras och i vilka mängder varierar dock de krav som lagstiftningen ställer.

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 853/2004 av den 29 april 2004 om fastställande av särskilda hygienregler för livsmedel av animaliskt ursprung innehåller bestämmelser om särskilda krav för kött från frilevande vilt och bl.a. krav som innebär att vilt ska hanteras på en vilthanteringsanlägg ning . Bestämmelserna i förordningen är dock inte tillämpliga på primärprodu centers leveranser av små mängder primärprodukter till konsumenter eller lokala de taljhandelsanläggningar. Primär producenters l everanser av små mängder primär produkter till konsumenter eller lokala detalj handelsanlägg ningar undantas ä ven från tillämp ningsområdet för Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 852/2004 av den 29 april 2004 om livsmedels hygien. Enligt förordningarna ska regler för sådana verksamheter in föras i medlemsstaternas nation ella lagstiftning. Detsamma gäller för jägares leveran ser av små mängder frilevande vilt eller kött från frilevande vilt (artikel 1.3 e i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 853/2004).

Av Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2005:20) om livsmedels hygien framgår att en jägare får lever era nedanstående mängder frilev ande, oflått eller oplockat vilt samt en viss mängd kött av fr ilevande vilt direkt till konsu ment eller detaljhandel i Sverige som levererar direkt till konsument:

– högst 10 000 småvilt per år

– kött från högst 1 000 småvilt per år

– högst 25 enheter storvilt per år eller

– kött motsvarande sammanlagt en enhet storvilt.

En enhet storvilt motsvarar en vuxen älg eller två kalvar . Med k alv avse s ett djur som är yngre än tolv månader. För övrigt storvilt och kalv av storvilt görs en mängdomräkning i enlig het med uppgifterna i en tabell i föreskrifterna, t.ex. motsvarar en enhet storvilt tio rådjur eller rådjurskid. I föreskrifterna avses me d storvilt landlevande däggdjur som lever fritt, t .ex. älg, rådjur, kronhjort och dovhjort. Även däggdjur som lever fritt inom ett inhägnat område under liknande förhållanden som vilda djur räknas som storvilt, t . ex . hjortar i hägn. Hägnet ska vara godkänt av läns styrelsen. Med småvilt avse s frilevande vild fågel och vilda hardjur som lever i fritt tillstånd, t .ex. f asaner, duvor, vaktlar och rapp höns, har ar , vildkanin er och gnagare.

En jägare får dock inte leverera direkt till konsument ell er detaljhandel vare sig primär produkter eller kött från björn, vildsvin eller andra vilda djur som är mottagliga för trikinos och inte heller från kron- och dovhjort från hägn som inte är friförklarade när det gäller tuberkulos. Detta gäller oavsett mängd. Dessa djurslag ska alltid levereras till en vilthanteringsanläggning, utom när köttet konsumeras i jägarens eller hjorthägnsägarens privata hushåll ( 61 och 63 §§ Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2005:20) om livsmedels hygien ) . Trikiner är små parasitiska maskar som kan infektera både människ or och flera andra köttätande, varmblodiga djur, t.ex. vildsvin och björn. Smitta överförs av larver som ligger inkapslade i värddjurets muskulatur. Sjukdomen som uppstår vid trikininfektion heter trikinos eller trichinellos. Trikinos är en s.k. zoonos , vilket innebär att sjukdomen kan smitta mellan djur och människa.

I mars 201 7 remitterade Näringsdepartementet en promemoria om e ffektiv are sanktioner i livsmedelskedjan m.m. (Ds 2017:15) . I pr omemorian , som även redovisats under avsnittet Myndigheternas kontroll, föreslås bl.a. ändringar i straffbestämmelserna i livsmedelslagen (2006:8 04 ) och att fängel se i högst två år införs i straffskalan för allvarliga överträdelser . Som allvarliga föreslås sådana överträdelser betraktas som t.ex. den som med uppsåt eller av oaktsamhet, om gärningen orsakar eller kan orsaka en fara för människors liv eller hälsa, som jägare levererar vilt eller kött av vilt av björn, vildsvin eller andra vilda djur som är mottagliga för trikinos, eller av kron- och dovhjort från hägn som inte är friförklarade från tuberkulos utan att iaktta bestämmelserna i bilaga III, avsnitt IV i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 853/2004. Det ang es att Livsmedelsverket mot bak grund av de risker som anses vara förknippade med kött et från vissa sorters frilevande vilt har före skrivit att jägares leveranser av vilt från vissa angivna djurslag , som t.ex. björn och vildsvin, måste göras till en vilt hanteringsanläggning. I prome morian konstateras att överträd elser av de här reglerna kan innebära risk för allvarlig smittspridning. Promemorian bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Inom ramen för landsbygdsprogrammet utlyste Jordbruksverket i februari 2017 6 miljoner kronor till pilot- och samarbetsprojekt som främjar svenskt vilt som lokal livsmedelsresurs samt stärker viltkedjan från natur till konsu ment. Ansökningstiden gick ut i maj 2017. Projekten sk a syfta till att utveckla ett eller flera av följande områden:

– Stärka, effektivisera och utveckla viltvärdekedjan.

– Korta viltkedjan mellan natur och konsument.

– Utveckla viltprodukter som livsmedel.

– Utöka tillgängligheten av vilt som mat för allmänheten.

– Förbättrad, jämnare och säkrare kvalitet genom bättre tillvaratagande av vilt.

– Stärka bilden av vilt som en klimatsmart, ekologisk och svensk profil produkt.

– Öka antal et offentliga måltider med vilt på menyn.

– Tillämpa viltprodukter som pedagogiska verktyg.

I Jordbruksverkets rapport Från skog till krog – Vilka hinder motverkar mer vildsvinskött på marknaden? ( rapport 2013:28 ) anges fyra huvudsakliga hind er som gör att det inte finns mer vildsvinskött på mark naden : hanteringen, kostnaderna, priserna och okunskap hos konsumenterna. Enligt rapporten hänger dessa hinder ihop , och därför är d et inte bara ett enstaka hinder som motverkar mer kött på markna den. Vidare konstateras att hela marknaden måste hänga med o m mer vildsvinskött ska kunna nå marknaden framöver, vilket förutsätter att hela kedjan, från jägare till konsumenter, fungerar och är redo. I rapporten anges dock att hela kedjan i dagsläget inte är redo och att jägarförbund och vilt hanteringsanläggningar främst ser sina egna problem och inte varandras. Enligt rapporten kan även m arknade n orsaka problem för livs medels butiker eftersom det i dag är en relativt liten mängd vildsvinskött som finns tillgängligt. Att marknadsföra köttet mot konsument innebär följaktligen en risk eftersom man inte kan vara säker på att det finns rätt volymer att få tag på. Dessutom måste konsumenterna få upp ögonen för vildsvinskött och både våga och vilja äta det.

När det gäller små slakterier och vilthanteringsanläggningar anges i budget propositionen för 2017 (prop. 2016/17:1 utg.omr. 23) att a ntalet aktiva anlägg ningar fortsätter att öka. Vidare fick Livsmedelsverket i mars 2017 i uppdrag av regeringen att se över avgiftssystemet för kontrollen på slakterier och vilt hanteringsanläggningar (N2017/02264/DL) . Verket ska även ge förslag på hur kontrollen kan effektiviseras och moderniseras. Uppdraget till Livsmedels verket innebär att myndigheten ska utreda nuvarande avgift s konstruktion och andra kostnader som påverkar slakterier och vilthanteringsanläggningar. Myndigheten ska även ge förslag på hur kontrollen, genom t .ex. innovativa och digitala lösningar , kan moderni seras och effektiviseras. Uppdraget ska redovisas senast den 1 oktober 2017 med undantag för förslagen på möjliga effektiviseringsåtgärder som ska redovisas senast den 28 februari 2018.

Av Livsmedelsverkets regleringsbrev för 2017 framgår att verket tillförs anslagsmedel om totalt 107 234 000 kronor för nedsättning av slakteriavgifter. Av anslaget ska 13 941 000 kronor användas för att täcka delar av kostnaderna i den offentliga kontrollen, inklusive godkännanden av anläggningar, vid mindre slakteri- och vilthanteringsanläggningar , och 93 293 000 kronor ska användas för att täcka delar av kostnaderna i den offentliga kontrollen av slakteri- och vilthanterings anläggningar.

Enligt uppgifter från Livsmedelsverket tas 2017 en nedsatt avgift ut f ör kontrollen vid slakterierna och vilthanteringsanläggningarna som är relaterad till EU:s minimiavgift per djur. Den nedsatta avgiften beräknas utifrån före tagets uppgifter om planerat antal slaktade djur och får inte understiga EU:s minimiavgift. Slakterier och vilthanteringsanläggningar med en produktion upp till 200 ton betalar för 2017 motsvarande EU:s minimiavgift. Anläggning ar med en produktion över 200 ton betalar för 2017 motsvarande 1,965 gånger EU:s minimiavgift.

H antering av animaliska biprodukter regleras av Europaparlamentets och rådets förordning ( EG ) nr 1069/2009 av den 21 oktober 2009 om hälsobestäm melser för animaliska biprodukter och därav framställda produkter som inte är avsedda att användas som livsmedel (förordning en om animaliska biprodukt er) . Av lagstiftningen följer att bl.a. v ilt på vilthanteringsanläggningar som inte ska användas som livsmedel delas in i tre olika kategorier av animaliska biprodukter. Indelning en i kategori 1–3 ligger till grund för hur pro dukterna får användas. En del slaktbiprodukter, t .ex. specificerat riskmaterial, måste alltid destrueras. Enligt uppgifter från Jordbruksverket får v issa typer av slakt biprodukter grävas ne d om kommunens anvisningar och EU-lagstiftningens krav på nedgrävning följs. Sla ktbiprodukter som får grävas ned är bl.a. biprodukter från slakt vid vilthanteringsanläggningar över hela landet .

Utskottets ställningstagande

Sveriges viltstammar är en förnybar naturresurs som ger livsmedel av hög kvalitet med liten miljöpåverkan samt bidrar till sysselsättning och regional utveckling. På grund av detta anser u tskottet , i likhet med regeringen , att den tillväxtpotential som finns på marknaden för svenskt vilt bör tas till vara . I dag konsumeras majoriteten av viltkött av jägaren eller andra involverade i jakten och distribueras inte till en marknad. E n av huvudorsakerna är att det för de enskilda jägarna kan vara svårt eller olönsamt att leverera fällt vilt vidare in i livsmedelskedjan . Utskottet delar regeringens bedömning att möjligheten till avsättning bör underlättas.

Som konstatera s i propositionen behöver en enkel och säker hantering finnas för att det ska vara möjligt att ta till vara den naturresurs som viltköttet utgör. E n stor utmaning för företagare inom viltnäringen är dock det kompli cerade regelverket för hanteringen av viltprodukter . För att avsättning en av viltkött ska kunna underlättas måste enligt utskottets uppfattning reglerna förenklas. En sådan förenkling bör leda till att möjligheterna att leverera vilt kött till privatpersoner, butiker och restauranger underlättas. Samtidigt kan konstateras att regelverket måste utformas så att de viltprodukter som når konsumenten måste hålla lika stor livsmedelssäkerhet oavsett distributionssätt. Det är även av stor vikt att konsumenternas förtroende för vilt produkter inte äventyras. Detta bör ges regeringen till känna. Utskottet tillstyrker därmed motionerna 2016/17:2445 (SD) yrkande 21 och 2016/17:3618 (C) yrkande 49 .

Med det som anförts ovan anser utskottet att m otionerna 2016/17:537 (M), 2016/17:596 (S), 2016/17:1983 ( C), 2016/17:2445 (SD) yrkandena 20 och 22, 2016/17:3171 (M) yrkande 6 , 2016/17:3283 (KD) yrkande na 5 och 6 samt 2016/17:3615 (KD) yrkande 28 kan lämnas utan vidare åtgärd i den mån de inte redan kan anses tillgodosedda .

I fråga om vilthanteringsanläggningar konstaterar utskottet att antalet anläggningar fortsätter att öka, vilket är mycket positivt. Utskottet noterar även att Livsmedelsverket ska se över avgiftssystemet för kontrolle r på slakterier och vilthanteringsanläggningar samt lämna förslag på hur kontrolle rna kan effektiviseras och moderniseras. Mot denna bakgrund anser utskottet att motion 2016/17:3171 (M) yrkande 7 kan lämnas utan vidare åtgärd.

Information, märkning och hälsa

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bifaller motionsyrkanden om att göra det lättare för konsumenter att göra hållbara, medvetna val. Riksdagen avslår motionsyrkanden om ursprungsmärkning av livsmedel och foder, om svenska mervärden och om en handlingsplan om folkhälsa.

Jämför reservation 53 (C, L), 54 (SD), 55 (C), 56 (L), 57 (KD), 58 (SD) och 59 (C).

Propositionen

I propositionen konstatera r regeringen att en förutsättning för att konsu menterna ska kunna göra informerade och medvetna val är att de har en god faktabaserad kunskap om livsmedel och hur de produceras. För att kunna göra faktabaserade val mellan olika livsmedel behöver konsumenten vidare ha kunskap om vad olika slags livsmedelsinformation och symboler står för. Det anges även att det ur ett samhällsperspektiv är viktigt att alla konsumenter får en faktisk möjlighet att välja hälsosam och god mat som har producerats på ett hållbart sätt. Vidare framhålls att s kolan och skolmåltiderna är en unik möjlig het som bör utnyttjas i större utsträckning. D et är viktigt att skolhuvudmännen tar sitt ansvar när det gäller kunskap om livsmedel, livsmedelsproduktion och hälsa hos barn och unga.

Det betonas även att k onsumenter ska känna sig trygga, ha förtroende för både myndigheter och företag och kunna lita på att alla livsmedel och måltider på marknaden är säkra. Regeringen anser att berörda myndigheter har en fortsatt viktig roll i att presentera information om livsmedel, bra matvanor och fakta om produktionsförhållandena på ett enkelt och lättillgängligt sätt.

Regeringen anser även att det är ytterst viktigt att berörda myndigheter fullgör sin uppgift om tillsyn över att reglerna om ursprungs märkning följs. Regeringen stöd er vidare en utveckling inom EU mot ökade krav på informa tion till konsumenterna. Ytterligare överväganden bör göras om hur Sverige inom ramen för EU-regelverket kan ställa nationella krav på den information som lämnas till konsumenterna.

Vidare anser r egeringen att nyckelhålsmärkningen är ett viktigt verktyg för de medvetna konsumenterna och framhåller att det är angeläget att göra en nysatsning i Sverige för att öka förståelsen för och kännedomen om nyckel hålsmärkningen. Nyckelhålsmärkningen är ett hjälpmedel som informerar om vad som är ett hälsosamt livsmedel inom olika grupper av livsmedel.

Samverkan mellan de olika leden i livsmedelskedjan, inklusive berörda myndigheter, är viktig , och en utvecklad samverkan bör kunna leda till bättre information om svenska livsmedels styrkor i relation till hälsa, hållbarhet och andra samhällsnyttor. Regeringen välkomnar således de initiativ som bransch en har tagit för att öka efterfrågan och synliggöra svenska livsmedel, t.ex. märkningen Från Sverige. Regeringen anser att det är värdefullt att branschen utvecklar gemensamma märkningar. Dessa behöver dock inte begränsas till en nationell ursprungsmärkning utan kan även spegla konsumenternas efter frågan på annan slags information.

I fråga om svenska mervärden framhålls i propositionen att ett av funda menten i en svensk livsmedelsstrategi är att i en global jämförelse lyfta den svenska produktionens styrkor och mervärden ur ett hållbarhetsperspektiv.

Regeringen vill se en ursprungsmärkning för kött även på restaurang er och i storhushåll. Det anför s att andra informationskanaler än livsmedelsförpack ningen ger nya möjligheter för konsumenten att göra välgrundade val och att t.ex. smarta digitala tjänster sannolikt har stor potential. I fråga om obligatorisk ursprungsmärkning konstateras att det i dag på EU-nivå finns krav på obligato risk ursprungsmärkning av många olika livsmedel t.ex. kött av nöt, får, getter, gris och fjäderfä, vin, olivolja, färsk frukt och färska grönsaker, honung, ägg och fisk (fångstområde). Det finns sedan länge även krav på att ursprunget alltid ska anges om det skulle vara vilseledande att utelämna ursprunget .

Sammanfattningsvis gör regeringe n bedömningen att konsumenterna , oavsett socioekonomisk tillhörighet, bör ha möjlighet att göra informerade och medvetna val av livsmedel. Berörda myndigheter fortsätter att ha en viktig roll att sammanställa och sprida information om säkra livsmedel, bra matvanor och hållbar livsmedelsproduktion. Regeringen anför även att frivillig information från livsmedelskedjans aktörer är värdefull för att möta konsumenternas behov och efterfrågan.

När det gäller hälsa är regeringens långsiktiga mål att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation. Ett viktigt område i det arbetet är skillnader i matvanor mellan olika grupper. Enligt regeringen är det viktigt att fortsätta arbetet för bättre matvanor, framför allt när det gäller samordning, utnyttjande av resurser och kunskapsläget. Regeringen anser att det krävs ett samlat arbete för att främja bra matvanor hos befolkningen. På flera områden syns för bättringar i levnadsvanor som har gett positiva effekter på folkhälsans utveckling. Dock är variationen stor mellan olika grupper, t.ex. grupper med olika utbildningsnivå. Regeringen bedömer att hälsofrämjande insatser inom exempelvis skolan stärker förutsättningarna för en positiv utveckling på området.

Motionerna

Enligt kommittémotion 2016/17:3615 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkande 5 finns det ett behov av att göra det lättare för konsumenter att göra hållbara, medvetna val . I motionen anförs att konsumenter na s efterfrågan och köpvilja i stor grad är styrande för de livsmedel som konsumera s och vilka som säljer bäst. Politiken ska inte tvinga konsumenten till särskilda val men däremot säkerställa at t information finns tillgänglig för dem som är engager ade och göra det lättare att själv välja mat som är bra för hälsa och miljö.

Även i kommittémotion 2016/17:3616 av Lars Tysklind m.fl. (L) yrkande 5 uppmärksammas behovet av att göra det lättare för konsumenter att göra hållbara, medvetna val. Tydlig och lättillgänglig information i form av bl.a. miljömärkningar och ursprungsmärkningar möjliggör för konsumenter och andra aktörer att göra ansvarsfulla och hållbara val av produkter och tjänster och att ställa om till mer hållbara livsstilar. Utbudet av livsmedel som produ ceras och förädlas bör motsvara det som efterfrågas av konsumenter na .

Behovet av att kunna göra hållbara och medvetna val framhålls även i kommittémotion 2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 5. Enligt motionärerna ska politiken säkerställa att information finns tillgänglig för dem som är engagerade och göra det lättare att själv välja mat som är bra för hälsa och miljö. Detta kan exempelvis ske genom tydlig och lättillgänglig informa tion i form av bl.a. miljömärkningar, nyckelhålet och ursprungsmärkningar, konsumentupplysningstjänster, produktinformation i butiker samt webbaserad information. Vidare anförs i motionen att Sverige behöver en nationell handlingsplan för folkhälsa med verktyg för att främja en hållbar och hälsosam kost (yrkande 66). Enligt motionärerna är det politikens ansvar att förse konsumenter med information och verktyg att själva ta aktiva beslut, men för att det ska vara möjligt behöv s arbete på nationell nivå som underlättar detta i konsumentled et . I takt med ökande folkhälsosjukdomar och därmed också samhällskostnader behöver politiken ansvara för att möjliggöra ett förebygg ande arbete. I yrkande 18 i samma motion föreslås att man tillsammans med branschen tittar vidare på möjligheten att utveckla koncept där svenska mer värden kan skapas utan lagstiftning. Motionärerna anser att det finns mycket goda möjligheter att i stället för lagstiftning vidareutveckla det svenska lant bruket via branschöverenskommelser, kontrollprogram och certifieringar där företagen kan ta ut ett mervärde för de åtgärder som vidtas . En möjlighet vore att utveckla ett koncept liknande det irländska Origin Green där lantbruk, livsmedelsindustri och politik samverkar för att fylla märkningen med ett hållbart innehåll som går utöver det irländska regelverket. I Sverige finns t .ex. Sverigemärkningen som i ett vidareutvecklat koncept skulle kunna utgöra en basplattform för svensk mat liknande Origin Green.

I kommittémotion 2016/17:3620 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) yrkande 5 framhålls betydelsen av att göra det lättare för konsumente n att göra hållbara, medvetna val samt av arbetet för att utbudet ska möta konsumenter nas efterfrågan. Konsumenter na s efterfrågan och köpvilja är i stor grad styran de för de livsmedel vi i dag konsumerar och för vilka som säljer bäst. Politiken ska inte tvinga konsumenten till särskilda val men däremot säkerställa att information finns tillgänglig för dem som är engagerade och göra det lättare att själv välja mat som är bra för hälsa och miljö. Utbudet av livsmedel som produceras och förädlas bör motsvara det som efterfrågas av konsumenter.

Enligt kommittémotion 2016/17:2010 av Kristina Yngwe m.fl. (C) är intresset för mat stort i Sverige. Allt fler människor vill göra aktiva val i affären och söker sund och säker mat som är producerad på ett hållbart sätt. För att man ska kunna välja livsmedel som är producerade med god djurhänsyn och höga miljökrav vill motionärerna att det i ett första steg på EU-nivå införs en ursprungsmärkning på fler grupper av livsmedel, i första hand på mejeri produkter (yrkande 19).

I kommittémotion 2016/17:2447 av Runar Filper m.fl. (SD) yrkande 3 framförs krav på obligatorisk ursprungsmärkning av animaliska produkter. Enligt motionärerna är det angeläget att öka konsumenternas möjlighet att göra aktiva val när de köper livsmedel. Enligt motionärerna bör alla animaliska produkter märkas med ursprung i varje led i produktionskedjan. Detta ska gälla såväl charkvaror och sammansatta produkter som mat på restaurang. Även m ejeriprodukter vill motionärerna inkludera i det obligatoriska märknings systemet. För att stärka lönsamheten för mjölkbönderna och få mer betalt för råvaran samt förbättra värdet på produkterna är det enligt motionärerna viktigt med ursprungsmärkning av svenska mejeriprodukter och bättre kommunika tion av svenska mervärden ut till konsumenterna (yrkande 11).

Enligt kommittémotion 2016/17:2557 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) ökar bra ursprungs- och innehållsmärkning konsumentmakten och chanserna att göra medvetna val. Gemensamma regler för ursprungsmärkning kan leda till ökade krav på bättre djurskydd i Europa. Därför vill motionärerna att samma regler för ursprungsmärkning även ska gälla för kött från andra djur slag än nöt (yrkande 1).

Enligt kommittémotion 2016/17:3471 av Robert Hannah m.fl. (L) yrkande 3 gör bättre europeiska regler om ursprungsmärkning av fler livs medel det lättare för konsumenten att göra informerade val. Konsumenten kan därmed t.ex. välja livsmedel utifrån djurhållningsregler eller miljömässiga kriterier. Det är även viktigt att bestämmelser om ursprungsmärkning hänger ihop med fungerande system för tillsyn och kontroll. Ur konsumentens syn punkt är ett märkningssystem som inte går att lita på ännu sämre än inget märkningssystem alls.

I motion 2016/17:448 av Saila Quicklund (M) yrkande 1 framhålls att regeringen arbetar för att Sverige ska ha tydligare EU-lagstiftning om var maten är producerad. Ursprunget ska framgå tydligt , och ingen mat ska kunna vara ursprungsmärkt med ett visst land om den inte är producerad där. Mat som bara packas om eller där endast delar av innehållet är svenskt ska inte kunna benämnas svenskt eller svensk produktion.

Enligt motion 2016/17:1353 av Hanna Wigh (SD) yrkande 1 bör lagen skärpas så att alla matvaror som innehåll er animaliska produkter ska märkas med uppgifter om var djuret är uppfött, slaktat och styckat. Sverige har en framstående djurskyddslagstiftning , och många konsumenter vill välja svenskt kött och svenska råvaror. Det råder stora skillnader runt om i världen när det gäller miljötänk, djurvälfärd, slaktmetoder, kemikalieanvändning och arbets villkor , för att nämna några anledningar till att ursprungslandet är v iktigt att veta. Alla livsmedel ska ursprungsmärkas (yrkande 2). Även djurfoder ska ursprungsmärkas (yrkande 3).

Kompletterande information

Livsmedelsförpackningar ska vara märkta med alla uppgifter som konsument en behöver få för att kunna göra ett medvetet och säkert val. Därför finns det regler för hur t.ex. livsmedelsförpackningar ska vara märkta. De allra flesta märkningsreglerna är gemensamma inom EU. De generella reglerna om livsmedelsinformation och märkning finns i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1169/2011 av den 25 oktober 2011 om tillhandahållande av livsmedelsinformation till konsumenterna ( den s.k. informationsförord ningen ) och i Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2014:4) om livsmedels information. Dessutom finns specifika märkningsregler för vissa grupper av livsmedel. Det finns även regler som styr viss information på färdigförpackade livsmedel, t .ex. påståenden om att livsmedlet är nyttigt eller hälsosamt och nyckelhålet. Dessutom finns regler om vilken information som ska ges om mat och dryck som serveras på exempelvis restauranger, kaféer och andra ställen där mat säljs utan att vara färdigförpackad.

Regeringen gav i februari 2017 Livsmedelsverket i uppdrag att undersöka förutsä ttningarna för att vidareutveck la konceptet n yckelhålet (N2017/01028/ SUN). Syftet är att n yckelhålet ska vara et t hjälpmedel dels för att göra det lättare för alla konsumenter oavsett bakgrund att göra medvetna hälsosamma val vid köp av livsmedel, dels för företag i utvecklingen av hälsosamma livsmedel, i ett nationellt och internationellt perspektiv, och att utifrån erhållen kunskap vidta adekvata åtgärder för att göra det lättare för konsumenterna att äta hälsosamt. Särskilt fokus ska läggas på de konsumentgrupper som har sämst matvanor. Livsmedelsverket får för uppdragets genomförande använda högst 6 miljoner kronor under 2017–2019. En delredovisning av uppdraget ska lämnas senast den 28 februari 2018 , och en slutredovisning ska lämnas till Regeringskansliet senast den 28 februari 2020.

Jordbruksverket har fått i uppdrag att verka för digital utveckling i livsmedelskedjan, Digitalt först – för en smartare livsmedelskedja (N2016/01646/EF) . Uppdraget gäller åren 2016 – 2018. Jordbruksverket ska, i nära samarbete med Livsmedels verket , främja en digital förnyelse genom att tillgängliggöra information i livsmedelskedjan för att bl .a. synliggöra hållbar hetsaspekter och öka konkurrenskraften inom sektorn. Uppdraget ska göras i dialog med myndigheter, kommuner och andra intressenter. Målsättningen med uppdraget är att göra det enklare, öppnare och effektivare för medborgare, myndigheter och aktörer att ta del av information och data i livsmedelskedjan. Uppdraget sk a främja nya innovativa och sam verkande digitala tjänster som bidrar till en ökad tillväxt inom livsmedelsindustrin. Regeringens ambition med Digitalt först är att svenska kommuner, landsting och myndigheter ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter för att skapa en enklare vardag för privatpersoner och företag. Livsmedelskedjan är ett av fyra områden som regeringen prioriterar för digitalisering under perioden 2016–2018.

I fråga om åtgärder för att främja hälsa gav regeringen i maj 2016 Folk hälsomyndigheten och Livsmedelsverket i uppdrag att ta fram underlag till insatser för att främja hälsa som är relaterad till matvanor och fysisk aktivitet. Myndigheterna presenterade den 2 maj 2017 en gemensam redovisning av de underlag och förslag som efterfrågats. Rapporten innehåller förslag till åtgärd er för att stärka arbetet med hälsosamma matvanor och fysisk aktivitet . Följ ande åtgärder föreslås :

– Att i nför a målstyrning och utöka uppföljningen. Det anförs att n ationella mål är nödvändiga för ett långsiktigt arbete, för effektiv samverkan mellan olika aktörer och för att olika insatser ska förstärka och komplettera varandra.

– O ffentlig styrning behöver användas för att främja hälsosamma matvanor och fysisk aktivitet.

– F örutsätt ningarna för ett folkhälsoarbete på lokal och regional nivå som vilar på vetenskaplig grund behöver stärkas.

– K ompetensen inom skolan och hälso- och sjukvården bör höjas .

– Et t nationellt saltprogram bör inrättas . Myndigheter och livsmedelsföretag behöver samverka för att sänka saltkonsumtionen.

Rapporten bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Av Livsmedelsverkets årsredovisning för 2016 framgår att Livsmedels verket informerar konsumenter om kostråd, gällande regelverk och annat som är viktigt inom livsmedelsområdet. På det sättet kan myndigheten främja konsumenternas förutsättningar att göra medvetna val när det gäller hälsosam och säker mat.

Vidare har socialutskottet yttrat sig över den aktuella propositionen i de delar som rör socialutskottets beredningsområde och över motion 2016/17:3618 (C) yrkande 66 ( yttr . 2016/17:SoU6y ) . Socialutskottet ställer sig bakom regeringens förslag i de delar som berör utskottets berednings område och föreslår att motionsyrkandet avstyrks. S ocialutskottet delar reger ingens bedömning i propositionen att det är viktigt att fortsätta arbetet för bättre matvanor och att det krävs ett samlat arbete för att främja bra matvanor hos befolkningen. Socialu tskottet ser därför positivt på och välkomnar att Folkhälsomyndigheten tillsammans med Livsmedelsverket har fått i uppdrag att ta fram underlag till insatser för att främja hälsa relaterad till matvanor och fysisk aktivitet. Mot bakgrund av det anförda anser inte utskottet att något initiativ är nödvändigt.

I fråga om ursprungsmärkning anges i artikel 26.2 i förordning (EU) nr 1169/2011 om livsmedelsinformation till konsumenterna att uppgift er om ursprungsland eller härkomstplats är obligatorisk a i de fall där underlåtenhet att lämna sådana uppgifter skulle kunna vilseleda konsumenterna i fråga om livsmedlets rätta ursprungsland eller härkomstplats, i synnerhet om den information som åtföljer livsmedlet eller etiketten som helhet annars skulle antyda att livsmedlet har ett annat ursprungsland eller en annan härkomstplats. För vissa livsmedel finns även regler med krav på obligatorisk ursprungsmärk ning, t.ex. nötkött, frukt och grönsaker, olivolja, honung och ägg. Vid försälj ning av fisk, skaldjur och blötdjur, t .ex. musslor, i butik ska det finnas information om varifrån produkten kommer, ursprungsland eller fångstzon.

Sedan den första april 2015 måste även färskt, kylt eller fryst kött av svin, får, get och fjäderfä märkas med ursprung enligt kommissionens förordning (EU) nr 1337/2013 av den 13 december 2013 om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1169/2011 vad gäller angivande av ursprungsland eller härkomstplats för färskt, kylt eller fryst kött av svin, får, get och fjäderfä.

När det gäller u rsprungsmärkning på köttprodukter har regeringen i sin skrivelse Riksdagens skrivelser till regeringen – åtgärder under 2016 (s kr. 2016/17:75) redovisat att EU-k ommissionen i december 2013 lämnade en rapport om ursprungsmärkning av kött som ingrediens. Sverige uttalade där efter v id j ordbruks- och fiskerådet i mars 2014 sitt stöd för obligatorisk ursprungsmärkning av kött som ingrediens. Under 2015 presenterade kommissionen ytterligare två rapporter om obligatorisk ursprungsmärkning, men kommissionen förespråkade fortsatt frivillig märkning, bl.a. med hänsyn till kostnader och risk för administrativt krångel och problem med konkurrens neutralitet. Vidare anges att ett antal med lemsländer i EU under 2016 notifier a de tids begränsade nationella bestämmelser på området. Enligt regeringen är det t ill dess att dessa har kunnat utvärderas på EU-nivå när det gäller effekter på den inre mark naden inte sannolikt att det finns intresse för EU-gemen samma bestämmelser på området. Regeringen avvaktar därför. I skrivelsen anges även att den frivilliga märk ningen F rån Sverige/ K ött från Sverige lanserades i april 2016 . Den administreras av företaget Svenskmärkning AB som ägs av branschorganisationerna LRF, Livsmedelsföretagen och Svensk D agligvaruhandel gemensamt. För att få använda detta märke krävs att all animalisk råvara är svensk och dessutom att förädling en och förpackning en sker i Sverige. Ur konsumentperspektiv anser regeringen att det är mycket angeläget att den frivilliga märkningen som tagits fram i Sverige inte undermineras av eve ntuella EU-gemensamma bestämmel ser om obligatorisk ursprungsmärkning som sannolikt kommer att bli mindre långtgående. Slutligen anges att ä rendet med anledning av r iksdagen s tillkännag ivande om ursprungsmärkning av alla köttprodukter (bet. 2013/14:MJU21 punkt 5, rskr. 2013/14:226 ) bereds vidare.

I E uropaparlamentets resolution av den 12 maj 2016 om obligatorisk angiv else av ursprungsland eller härkomstort för vissa livsmedel ( 2016/2583(RSP) ) uppmana s kommissionen att genomföra obligatorisk angivelse av ursprungs land eller härkomstplats för all slags konsumtionsmjölk samt för mejeripro dukter och köttprodukter . Kommissionen uppmanas även att överväga att utvidga den obligatoriska angivelsen av ursprungsland eller härkomstplats till andra livsmedel med en enda ingrediens eller med en huvudingrediens . Europaparlamentet uppmanar även kommissionen a tt lägga fram lagstiftnings förslag på dessa områden. För att säkerställa ökad insyn i hela livsmedels kedjan och bättre information till konsumenterna efter hästköttsskandalen och andra fall av livsmedelsbedrägerier uppmanar Europaparlamentet även kommissionen att lägga fram lagstiftningsförslag som gör det obligatoriskt med uppgift er om ursprung för kött et i bearbetade livsmedel .

I kommissionens formella svar antaget den 20 juli 2016 i frå ga om Europa parlamentets resolu tion ovan upprepar kommissionen sin stånd punkt att fri villig ursprungsmärkning är det bästa sättet p å EU-nivå, vilket gör att konsu menterna kan välja produkter med specifikt ursprung om de vill, medan det inte påverkar livsmedelsföretagarnas konkurrenskraft. Kommissione n anser att frivillig ursprungs märkning ger möjlighet för konsumenterna att välja livsmedel med ett visst ursprung utan att lägga till ytterl igare börda för alla livsmedels företagare.

Europeiska kommissionen antog den 20 maj 2015 dels en rapport om obligatorisk uppgift om ursprungsland för mjölk, mjölk som ingår som ingrediens i mejeriprodukter och andra slag av kött än nötkött och kött av svin, får, get och fjäderfä (KOM(2015) 0205), dels en rapport om obligatorisk angivelse av ursprungsland för obearbetade produkter, produkter med endast en ingrediens och ingredienser som utgör mer än 50 procent av ett livsmedel (KOM(2015) 0204). Kommissionen förespråkar fortsatt frivillig märkning, bl.a. med hänsyn till kostnader, risk för administrativt krångel och problem med konkurrensneutralitet.

I regeringens handlingsplan för livsmedelsstrategin finns ett flertal åtgärder som regeringen avser att vidta för att uppnå målen med livsmedelsstrategin och för att främja ”Sverigebilden” .

– Insatser för ökad kunskap om de svenska mervärdena.

– Marknadsföring av svenska och regionala mat-, dryck es - och måltids upplevelser för ökad export.

– Insatser för att öka kunskap och kompetens om regional matkultur genom att upprätta ett nationellt nätverk med relevanta myndigheter och aktörer inom kunskapskedjan.

Att synliggöra och tillgängliggöra information om svenska produktionsför hållanden och styrkeområden till livsmedelskedjans aktörer och till konsu menter är en annan av regeringen åtgärder i handlingsplan en .

Märkning av foder regleras av dels förordning (EG) nr 1831/2005 om fodertillsatser, som reglerar märkningen av fodertillsatser och förblandningar, dels förordning (EG) nr 767/2009 om märkning och marknadsföring , som reglerar märkningen a v råvaror och foderblandningar. Generella krav som ställs är att m ärkningen är på sven ska, inte får vara vilseledande och att alla uppgifter kan styrkas vetenskapligt .

Utskottets ställningstagande

Hållbara och medvetna val

Utskottet anser i likhet med r egeringen att konsumenterna , oavsett socio ekonomisk tillhörighet, bör ha möjlighet att göra informerade och medvetna val av livsmedel . Utskottet delar även regeringens bedömning att b erörda myndigheter fortfarande har e n viktig roll att sammanställa och sprida infor mation om säkra livsmedel, bra matvanor och hållbar livsmedelsproduktion. Mot den bakgrunden välkomnar utskottet de åtgärder som regeringen vidtagit och noterar särskilt det uppdrag som Livsmedelsverket har fått om a tt vidare utveckla konceptet n yckelhålet , vilket kommer att göra det lättare för konsu menter oavsett bakgrund att göra medvetna , hälsosamma val vid köp av livs medel.

Konsumenters efterfrågan och köpvilja är i stor grad styrande för de livs medel som konsumeras och produceras. I detta sammanhang är det därför av stor vikt att konsumenterna får den information om de livsmedel som finns på marknaden som de behöver för att kunna göra hållbara och medvetna val och ställa om till en hållbar livsstil. Utbudet av livsmedel som produceras och förädlas bör motsvara det som efterfrågas av konsumenterna.

Som framgår av propositionen är det en förutsättning att konsumenterna har en god faktabaserad kunskap om livsmedel och hur de produceras för att de ska kunna göra informerade och medvetna val. Enligt utskottet måste det därför säkerställas att den information en finns tillgänglig för att därigenom göra det lättare för konsumenterna att själv a välja de livsmedel som är bra för hälsa n och miljö n . Det kan exempelvis handla om tydlig och lättillg änglig information om livsmedel i form av nyckelhålsmärkning eller ursprungsmärk ning, konsumentupplysningstjänster, produktinformation i butiker eller webb b aserad information. Detta bör tillkänna ges för regeringen. Därmed tillstyrker utskottet motionerna 2016/17:3615 (KD) yrkande 5 , 2016/17:3616 (L) yrkande 5 , 2016/17:3618 (C) yrkande 5 och 2016/17:3620 (M) yrkande 5 .

Ursprungsmärkning

U tskottet har tidigare behandlat motionsyrkanden om ursprungsm ä rkning, senast i betänkande 2014/15:MJU3 Livsmedelspolitik. Dessutom beslutade r iksdagen 2014 ett tillkännagivande om att regeringen inom EU i alla relevanta sammanhang ska driv a frågan om obligatorisk ursprungsmärkning av alla köttprodukter inklusive sammansatta produkter (bet. 2013/14:MJU21 punkt 5, rskr. 2013/14:226). Utskottet förutsätter att regeringen fortsätter sitt arbete för att tillgodose ri k s dagens tillkännagivande. I övrigt finner utskottet inte skäl att nu föreslå någon åtgärd med anledning av motionerna 2016/17:448 (M) yrkande 1, 2016/17:1353 (SD) yrkandena 1–3, 2016/17:2010 (C) yrkande 19, 2016/17:2447 (SD) yrkande 3 och yrkande 11 i denna del , 2016/17:2557 (KD) yrkande 1 och 2016/17:3471 (L) yrkande 3. Motionerna avstyrks .

Svenska mervärden

I fråga om svenska mervärden framhåll s i propositionen att ett av fundamenten i en svensk livsmedelsstrategi är att i en global jämförelse lyfta den svenska produktionens styrkor och mervärden ur ett hållbarhetsperspektiv. Vidare noterar utskottet att det i regeringen s handlingsplan för livsmedelsstrategin finns ett flertal åtgärder för att främja ” Sverigebilden ” , bl.a. insatser för ökad kunskap om svenska mervärden. Att synliggöra och tillgängliggöra informa tion om svenska produktionsförhållanden och styrkeområden till livsmedels kedjans aktörer och till konsumenter är en annan av regeringens åtgärder som utskottet välkomnar. Med det anförda finner utskottet att motionerna 2016/17:2447 yrkande 11 i denna del och 2016/17:3618 (C) yrkande 18 kan lämnas utan vidare åtgärd.

En handlingsplan för folkhälsa

U tskottet vill framhålla att det delar regeringens bedömning att det fortsatta arbetet för bättre matvanor är viktigt och att det krävs ett samlat arbete för att främja bra matvanor hos befolkningen. Utskottet ser därför, i likhet med socialutskottet, positivt på att Folkhälsomyndigheten tillsammans med Livs medelsverket har tagit fram ett underlag med förslag till insatser för att främja hälsa relaterad till matvanor och fysisk aktivitet. Som utskottet anfört ovan välkomnar utskottet även det uppdrag som Livsmedelsverket har fått om att undersöka förutsättningarna för att vidareutveckla koncep tet n yckelhålet. I uppdraget anges att Livsmedelsverket utifrån erhållen kunskap ska vidta åtgärder för att göra det lättare för konsumenter att äta hälsosamt. Utskottet finner mot bakgrund av det anförda inte skäl att nu föreslå något initiativ från r iksdagen med anledning av motion 2016/17:3618 (C) yrkande 66. Motionen i denna del lämnas utan vidare åtgärd.

Offentlig konsumtion

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om offentlig upphandling, om uppgifter för Upphandlingsmyndigheten, om offentli ga måltider och om ett kunskaps lyft i den offentliga sektorn.

Jämför reservation 60 (M), 61 (SD), 62 (C), 63 (L) och 64 (KD).

Propositionen

Offentlig upphandling

I propositionen betonas att d en offentliga upphandlingen av livsmedel och måltidstjänster bör användas för att bättre styra mot och motsvara samhällets ambitioner och lagar inom djurskydd och miljö. Vidare bör u pphandlande myndigheters och upphandlande enheters kompetens om offentlig upphand ling av livsmedel och måltidstjänster stärkas. S må och medel stora leverantörer bör även få bätt re möjligheter att delta som anbudsgivare vid offentlig upp handling av li vsmedel och måltids tjänster. Målsä ttningen är att mer ska upp hand las ekologisk t och att miljöanpassad upphand ling med ett livscykel kostnadsperspektiv bör öka.

Vidare framhåller regeringen att kommun er na , stat en och landsting en bör använda sig av Upphandlingsmyndighetens upphandlingsstöd i större utsträckning. Upphandlingsmyndigheten har det samlade ansvaret för att utveckla, för valta och s tödja den upphandling som genom förs av upphand lande myndigheter och enheter. Det anges även att Upphandlings myndigheten har regeringens upp drag att verk a för ökad miljöhänsyn inom upp handling och ansvarar för en omfat tande krite rieverksamhet som vänder sig till upphand lande myndigheter och enheter i deras arbete med att beakta miljö hänsyn, inklusive djurskyddshän syn, i sina upphandlingar.

I propositionen hänvisa s till det uppdrag som Upphandlingsmyndigheten fått för att för stärka kompetensen på området upphandling av livsmedel och måltidstjänster hos upphandlande myndigheter och enheter samt hos leveran törer.

Offentliga måltider

I fråga om offentliga måltider anser regeringen att den o ffentlig a sektor n ska verka för att kunskapsnivån, såväl generellt som hos barn och unga, när det gäller livsmedelsproduktion, mat och måltider höjs, gärna i samarbete med lokala livsmedels aktörer.

I propositionen betonas att m åltide r inom den offentliga sektorn, t.ex. för skol or , skol or , vård och omsorg ska vara ett viktigt verktyg för att påverka efterfrågan av livsmedel av god kvalitet, att bidra till god folkhälsa och till hållbar livsmedelskonsumtion samt bidra till att höja intresset och statusen för måltider, mat och livsmedelsproduktion. Det anför s att d et nationella kompetenscentret för måltider i vård, skola och omsorg på Livsmedelsverket verkar för att utveckla den offentliga måltiden och kan ha en central roll i arbetet.

Vidare framhå l l s att k onsumente r med kunskap har större möjlig het att göra medvetna val. Grundläggande kun skap om måltiden och matens betydelse, fysiologiskt, sociologiskt och kulturellt samt hur maten produceras bör därför ges i förskolan och i skolans olika stadier. Ett utvecklat samarbete med lokala livsmedelsaktörer kan stödja en sådan utveckling. Det betonas att e n höjd kunskapsni vå om livsmedelsproduktion, mat och måltider kan leda till trygg are och mer kvalitetsmedvetna konsumenter och bättre matvanor. Det hänvisa s även till att de offentliga måltiderna enligt Livsmedelsverket har en viktig roll att fylla för integration en , som ett verktyg för att föra samman våra svenska mattraditioner och mat från andra kulturer.

Motionerna

Offentlig upphandling

Enligt kommittémotion 2016/17:3614 av Anders Forsberg m.fl. (SD) yrkande 14 ska livsmedel som upphandlas offentligt vara producerade enligt gällande svensk miljö- och djurskyddslagstiftning när det är möjligt. Vidare bör den offentliga upphandlingen i högre grad prioritera inköp av närproducerade och ekologiska livsmedel (yrkande 15). Medvetandegraden hos konsumenterna och viljan att köpa svenska, närproducerade och ekologiska livsmedel ökar stadigt , och en satsning bör göras för att få en större andel närproducerade eller ekologiska livsmedel i de offentliga upphandlingarna. E n sådan politik stöder ett livskraftigt svenskt jordbruk som producerar högkvalitativa och trygga livsmedel för svenska konsumenter.

I kommittémotion 2016/17:3615 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkande 22 framhålls behovet av ansvarsfull offentlig upphandling. Enligt motionärerna har den offentliga sektorn en stor möjlighet att påverka villkoren för företagande på landsbygden via upphandlingen av livsmedel. I Sverige finns höga djurskyddsnormer och regler som garanterar livsmedlens kvalitet. I konkurrensen på EU:s inre marknad med länder som i flera fall endast uppfyller de absoluta minimikraven för god djurhållning är det viktigt att den offentliga sektorn tar sitt ansvar och inte endast låter normen om lägsta pris få råda.

Enligt kommittémotion 2016/17:3616 av Lars Tysklind m.fl. (L) yrkande 6 är det viktigt att vid offentlig upphandling ha ett tydligt regelverk som gör det enkelt att ställa krav på miljöhänsyn och djurskydd, inklusive restriktiv anti biotikaanvändning, motsvarande svensk nivå.

Regeringen bör enligt kommittémotion 2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) säkerställa att det vid offentlig upphandling av livsmedel ställs krav på gott djurskydd och god miljöhänsyn (yrkande 59). Offentlig upphandling är ett verktyg som kan användas för att säkerställa att maten inom offentlig verksamhet upprätthåller hög kvalitet och hög livsmedelssäkerhet och har producerats med minst svens ka regelverk. Offentlig upphand ling kan också användas för att främja en livs medelsproduktion präglad av hög standard på både djurskydd och miljöhänsyn. Vidare bör förutsättningarna för lokala leverantörer och producenter att delta i den lokala offentliga upphandlings processen av livsmedel främjas (yrkande 61) . Enligt motionärerna är använd ningen av lokala råvaror gynnsam för arbetstillfällen i bygden och skapar möjligheter för besök till den lokala gården för att öka förståelsen och kunskapen om livsmedelsproduktionen. Främjandet kan ske exempelvis genom att ansvarig myndighet tillhandahåller information om upphandlings förfarandet eller vilka krav som gör det enklar e för producenter att vinna upphandlingsprocesser. Vidare finns det offentliga konsumenter som efter frågar stöd i hur man kan upphandla med så liten antibiotikaanvändning som möjligt och hur man kan undvika den s .k. kritiska antibiotika som Världs hälso organisationen ( WHO ) listar som är förstahandsval för att bota livshotande infektioner. Upphandlingsmyndigheten bör stödja offentliga konsumenter när det gäller antibiotikasmart upphandling (yrkande 62).

Enligt kommittémotion 2016/17:3620 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) är det inte försvarbart att en del av den offentlig a sektor n ställer krav i lagstiftning som en annan del av den offentlig a sektor n inte anser sig vara förpliktad att följa. Om offentliga upphandlare i större utsträckning skulle ställa krav motsvarande svenska djurskydds- och miljökrav skulle de som levererar mat som har producerats i Sverige enligt motionärerna få avsevärt mycket bättre möjligheter att vinna upphandlingar. Med fler smarta upp handlingar kan man få bättre livsmedel i offentlig verksamhet , och företag som producerar livsmedel under goda förutsättningar kan stärkas. Det gäller även de m indre svenska företag som i dag har svårt att konkurrera i offentliga upp handlingar. Regeringen bör i större utsträckning uppmuntra att det vid offentlig upphandling ställs krav på gott djurskydd och god miljöhänsyn (yrkande 13).

Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M) anför i m otion 2016/17:722 yrkande 2 att måltider inom ramen för välfärdsverksamheterna bör vara en del av livsmedels strategin. Att ha rätt processer för inköp i det offentliga med rätt fokus är en viktig del av en livsmedelsstrategi. I motionen anförs att det är viktigt att inte enbart se till priset. Inköpen bör bygga på parametrar som handlar om kvalitet , t.ex. smak, doft och hur livsmedlen ser ut.

Offentliga måltider

I kommittémotion 2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 60 framhålls betydelsen av att tillgängliggöra information om ursprung av kött för konsumenterna i det offentliga köket. Enligt motionärerna bör den o ffent lig a sektor n ta ett större ansvar i att verka för att kunskapsnivån höjs bland dem som tillagar och äter offentliga måltider, som i skola n och äldrevård en . Kunskapen bör vara förenad med kännedom om livsmedelsproduktionen, hälsa och hållbarhet i samband med måltider, exempelvis genom tydligare märkningar för konsumenter.

I yrkande 64 anför motionärerna att ansvariga myndigheter bör verka för att utbilda och informera inköpare och kökspersonal om hälsosam hållbar kost och födoämnesallergier. När det gäller personal som tillagar och serverar mat i offentlig sektor, eller ink öp are , kan ökad kunskap behövas för att främja säkra och sunda måltider. Detta är inte minst viktigt när det gäller inköp och tillagning av näringsrika måltider till personer med allergi er , överkänslighet mot födoämnen eller specialkost.

Kompletterande information

Offentlig upphandling

Enligt 17 kap . 1 § lagen (2016:1145) om offentlig upphandling får en upp handlande myndighet ställa särskilda miljömässiga, sociala, arbetsrättsliga och andra villkor för hur ett kontrakt ska fullgöras. I proposition 2015/16:195 Nytt regelverk om offentlig upphandling anges i författningskommentaren till lagen att det i skälen till direktivet som ligger till grund för lagstiftningen ges exempel på särskilda villkor för fullgörande av kontrakt som kan ställas, bl.a. villkor som gäller miljöskydd eller djurskydd.

I regeringens handlingsplan för livsmedelsstrategin anges, som en av de åtgärder som regeringen avser att vidta för att uppnå målen med livsmedels strategin , att d en offentliga upphandlingen av livsmedel och måltidstjänst er bättre bör styra mot samhäll ets ambitioner och motsvara den höga nivå på djurskydds- och miljöhänsyn som den svenska lagstiftningen ställer.

I fråga om offentlig upphandling anges i budgetpropositionen för 2017 (p rop. 2016/17:1 utg.omr. 2 ) att r egeringens må l är att offentlig upphandling ska vara effektiv, rättssäker och ta till vara konkurrensen på marknaden sam tidigt som inno vativa lösningar främjas samt miljöhänsyn och sociala hänsyn beaktas. Enligt regeringen bidrar den offentliga upphandlingen på så sätt till en väl fungerande samhällsservice till nytta för medborgarna och näringslivets utveckling samtidigt som skatte medlen används på bästa sätt. Vidare hänvisa r regeringen till att det pågår e tt omfat tande reformarbete inom upphand lings området , en reform som fokuserar på tre områden: upphandlingslagstiftning en, Upphandlingsmyndighe ten och Nationella upphandlings strategin. Det anges att d e t förbättrade statliga upphandlingsstödet, genom inrättandet av Upphandlingsmyndigheten , har ökat förutsättningarna för att upphandlande myndigheter och enheter har den kompetens som behövs för att ge nom föra sina upphandlingar strategiskt och mer effektivt. I fråga om m öjligheterna till miljömässiga upphandlingar anges att Sverige ska ligga i framkant och fortsatt vara ett föredöme när det gäller miljöanpassad offentlig upphandling. Vidare anges att r egeringen avser att arbeta för att fler myndigheter ska ställa miljö krav i sina upphandlingar.

Som ett led i arbetet med att utveckla de offentliga upphandlingarna antog regeringen i juni 2016 e n nationell upphandlingsstrategi för att skapa förnyelse inom offentlig sektor och i näringslivet (Fi2016/00833/OU). Målet är att få fler myndigheter att använda offentliga inköp som ett strategiskt verktyg i sin verksamhet. S trategin innehåller sju inriktningsmål , och k opplat till dessa mål finns handfasta tips och råd om hur verksamheten kan arbeta för att uppfylla målen. En miljömässigt ansvarsfull offentlig upphandling är ett av de sju inriktningsmålen. Det anges att d en miljöanpassade offentliga upphandlingen måste öka i hela den offentliga sektorn , att i nköp kan användas som ett strategiskt verktyg för att nå miljömål samt att krav om djurskydd bör ställas . Vidare anges att den offentliga upphandlingen av produkter och tjänster bättre bör styra mot samhällets ambitioner och motsvara den höga nivån på djur skydds- och miljöhänsyn som den svenska lagstiftningen ställer. Lagstiftning en ger även stora möjli gheter att ställa krav på miljö hänsyn, som nu i större utsträckning än tidigare kan beaktas i alla delar av upphandlingspro cessen. Det betonas att u pphandlingen av livsmedel och måltidstjänster är ett område där kraven som ställs bör återspegla medborgarnas förväntningar på att svenska djurskyddskrav uppfylls. Att upphandlande myndigheter och enheter ställer relevanta djurskyddskrav i upphandlingar bidrar till att säkerställa goda för hållanden under djurets liv oavsett produktionsland. Det framhålls att s tatliga myndigheter fyller en viktig funktion genom att föregå med go da exempel på hur djurskydd kan – och får – säkerställas i offentliga upphandlingar och på ett icke-diskriminerande sätt.

I samband med lanseringen av upphandlingsstrategin fick Upphandlings myndigheten i uppdrag att arbeta för att strategin får genomslag. Det handlar bl . a . om att informera och vägleda myndigheter samt följa upp hur strategin påverkar inköpsarbetet. Upphandlingsmyndigheten fick även i juli 2016 i uppdrag av regeringen att förstärka kompetensen på området upphandling av livsmedel och måltidstjänster hos upphandlande myndigheter och enheter samt hos leverantörer. Insatserna ska fokusera på att ge en målgruppsanpassad kompetensutveckling och informationsspridning, bl.a. i form av bransch dialoger och information om goda exempel på området. Upphandlingsmyndig heten f ick för uppdragets genomförande använda högst 500 000 kronor 2016. Regeringen avser att avsätta högst 2 miljoner kronor 2017 och högst 2 miljoner kronor 2018 för verksamheten. Myndigheten ska lämna en delredovisning i februari 2018 och slutredovisa uppdraget senast den 28 februari 2019. Enligt Upphandlingsmyndigheten innebär arbetet i nom rame n för den nationella livsmedels strategin att myndigheten ska bidra till en konkurrenskra ftig livs medelssektor genom att f rämja möjligheter för svenska bönder att konkurrera i upphandlingar samt v erka för att offentlig sektor kan ställa krav och välja livsmedel som motsvarar samhällets ambitioner när det gäller t.ex. miljö, djurskydd och social hänsyn.

Finansutskottet har tidigare behandlat frågor om djurskyddskrav och miljö krav vid offentlig upphandling, senast i betänkande 2016/17:FiU7 Nytt regel verk om upphandling . Finansutskottet konstaterar att det redan i dag är möjligt och kommer att fortsätta vara möjligt att ställa krav på djurskydd och livs medelsproduktion. Kraven måste dock vara tydliga, förutsägbara och möjliga att kontrollera och följa upp. När det gäller miljökrav vid offentlig upphand ling konstaterade finansutskottet att redan den gällande upphandlingslagstift ningen ger möjlighet att beakta miljökrav vid upphandling och att denna möjlighet har förtydligats i de nya direktiven.

I den parlamentariska landsbygdskommitténs slutbetänkande För Sveriges landsbygder – en sammanhållen politik för arbete, hållbar tillväxt och välfärd (SOU 2017:1) föreslår kommittén att en svensk livsmedelsstrategi ska ha som mål att öka den svenska livsmedels produktionen och att e tt led i att nå ett sådant mål är att offentlig upphandling ska innehålla krav som motsvarar våra svenska miljökrav och regler för djurskydd. Kommittén anför att o ffentlig konsumtion är ett sätt som kan påskynda en mer konkurrenskraftig produktion i de gröna och blå näringarna. Upphandlingsmyndigheten s uppdrag om att stärka kompetensen på området upphandling av livsmedel och måltidstjänster är enligt kommittén ett viktigt steg. Men kommittén vill ta ett y tterlig are steg genom att föreslå att offentlig upphandling, exempelvis av livsmedel, ska innehålla krav som motsvarar våra svenska miljökrav och regler för djurskydd. Den parlamentariska landsbygdskommitténs betänkande har remitterats , och regeringen planerar att lämna en proposition om en sammanhållen landsbygds politik under våren 2018.

Offentliga måltider

Livsmedelsverket fick i mars 2017 i uppdrag av regeringen att genom Kompetenscentrum för måltider inom vård, skola och omsorg verka för en fortsatt utveckling av de offentliga måltiderna i linje med vad som anges i livsmedelsstrategin (N2017/02351/SUN). Arbetet ska syfta till att främja hållbara, hä lsosamma och säkra måltider inom offentlig sektor. Verket ska i de delar som berör offentlig upphandling samråda med Upphandlingsmyndig heten. Regeringen anför i beslutet att måltiden inom den offentliga sektorn, t.ex. förskol or , skol or , vård och omsorg, kan vara ett viktigt verktyg för att påverka efterfrågan av livsmedel av god kvalitet, att bidra till folkhälsa och till hållbar livsmedelsproduktion, samt bidra till att höja intresset och statusen för måltider, mat och livsmedelsproduktion. Kompetenscentrum för måltider inom vård, skola och omsorg vid Livsmedelsverket har en central roll i arbetet. Livsmedelsverket får för uppdragets genomförande använda högst 4 miljoner kronor under 2017. För 2018 och 2019 beräknas högst 4 miljoner kronor respektive år för dessa åtgärder.

Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg arbetar för att alla matgäster i vård, skola och omsorg ska känna matglädje och må bra av maten. Kompetenscentrum utvecklar råd och stödmaterial, samverkar med andra nationella myndigheter och organisat ioner på måltidsområdet, samman ställer och sprider goda exempel samt anordnar branschdagar och andra mötes platser för den offentliga måltidsbranschen och dess beslutsfattare. Av Livs medelsv e r kets årsredovisning för 2016 framg å r bl.a. att Kompetenscentrum för vård, skola och omsorg i samverkan med Skolverket har lanserat nya råd för bra måltider i förskolan. Råden handlar om hur förskolorna kan göra livsmedelsval som är bra både för barnens hälsa och för miljön och samtidigt bidra till förskolans uppdrag. I råden f ramhåll s även att måltiden kan användas i förskolans integrationsarbete för att väcka nyfikenhet och intresse för olik heter och andra kulturer.

Vidare anges i Livsmedelsverkets årsredovisning för 2016 att Livsmedels verkets nya kostråd, som väger ihop hur man äter hälsosamt och samtidigt hållbart, även ligger till grund för revideringar av råd inom offentliga måltider. A rbetet med att revidera Livsmedelsverkets råd för bra måltid er inom äldre omsorgen har påbörjats , och det bedrivs i nära samverkan med Social styrelsen. Det framgår att en branschdag anordnade s under hösten där omkring 430 yrkesverksamma i den offentliga måltidsbranschen deltog samt att dialog har förts med Upphandlingsmyndigheten om deras uppdrag att förstärka kompe tensen på området upphandling av livsmedel och måltidstjänster.

I fråga om hälsa finns följande åtgärder i regeringens handlingsplan för livsmedelsstrategin .

– U ppdrag till Livsmedelsverket om n yckelhålet som ett stöd för utveck lingen av hälsosamma livsmedel och bra matvanor .

– M yndighetsuppdrag för att främja bra matvanor och fysisk aktivitet.

– A tt genom kompetenscentret för offentliga måltider genomföra kompe tenshöjande insatser till relevanta personalgrupper.

Utskottets ställningstagande

Offentlig upphandling

Inledningsvis konstaterar u tskottet att regelverket om offentlig upphandling ger stora möjligheter att ställa krav på djurskydd och miljöhänsyn . Utskottet delar därför regeringen s bedömning att den offentliga upphandlingen av livs medel och måltidstjänster bör användas för att bättre styra mot och motsvara samhällets ambitioner och lagar inom djurskydd och miljö. Utskottet ser särskilt positivt på det uppdrag som Upphandlingsmyndigheten har fått om att förstärka kompetensen på området upphandling av livsmedel och måltids tjänster hos upphandlande myndigheter och leverantörer. Utskottet noterar även regeringens målsättning att Sverige ska ligga i framkant och vara ett före döme när det gäller miljöanpassad offentlig upphandling. En miljömässigt ansvarsfull offentlig upphandling är ett av de sju inriktningsmålen i den nationella upphandlingsstrategin.

I fråga om små och medelstora leverantörer anser utskottet i likhet med regeringen att dessa bör ges bättre möjligheter att delta som anbudsgivare vid offentlig upphandling av livsmedel och måltidstjänster. Utskottet förutsätter att regeringen kommer att arbeta för att detta ska uppnås.

Vidare noterar utskottet att regeringens måls ättning är att mer ska upp handlas ekologiskt.

Mot bakgrund av det som anförts ovan finner utskottet att det för närvaran de in te finns skäl att föreslå något initiativ med anledning av motionerna 2016/17:722 (M) yrkande 2, 2016/17:3614 (SD) yrkande na 14 och 15 , 2016/17:3615 (KD) yrkande 22 , 2016/17:3616 (L) yrkande 6 , 2016/17:3618 (C) yrkandena 59, 61 och 62 och 2016/17:3620 yrkande 13 . Motionerna avstyrks.

Offentliga måltider

I fråga om offentliga måltider anser regeringen att den offentlig a sektor n ska verka för att kunskapsnivån, såväl generellt som hos barn och unga, när det gäller livsmedelsproduktion, mat och måltider höjs, gärna i samarbete med lokala livsmedelsaktörer. Mot den bakgrunden kan man se det uppdrag som L ivsmedelsverket f ick i mars 2017 att genom Kompetenscentrum för måltider inom vård, skola och omsorg verka för en fortsatt utveckling av de offentliga måltiderna i linje med vad som anges i livsmedelsstrategin. Utskottet välkomnar detta uppdrag som syfta r till att främja hållbara, hälsosamma och säkra måltider inom offentlig sektor . Med det anförda anser utskottet att motion 2016/17:3618 (C) yrkande na 60 och 64 kan lämnas utan vidare åtgärd.

Livsmedelsindustrin

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett motionsyrkande om konkurrenskraften i livs medelsindustrin.

Jämför reservation 65 (C).

Propositionen

I propositionen konstateras att l ivsmedelsföretagen precis som övrig industri verkar i hård internationell konkurrens. Med e n liten hemmamarknad och höga arbetskra fts kostnader blir ökade investeringar i effektivitet en nödvändighet för att kunna trygga och öka tillväxten i s vensk livsmedel s produktion. Det framhålls att d igi taliseringens möjligheter kan innebära nya sätt för livs medelsindustrin att öka sin produktivitet.

Det konstateras även att b redden på livsmedelsindustrin, med såväl stora företag med industrialiserad tillverkning som mindre f öretag med småskalig eller hant verksmässig tillverkning, är en styrka. Därutöver är livsmedelsindu strins geografiska utb redning viktig för primärproduk tionens transpo rtavstånd. Regeringen anser att en konkurrenskraftig livsmedelsindustri har potential att bidra till tillväxt och utveckling i hela landet.

Vidare är l ivsmedelsindustrin en del av den svenska tillverkningsindustrin och möter delvis samma utmaningar som andra industrigrenar. I propositionen hänvisa r regeringen d ärför till sin nyligen beslutade nyindustrialiserings strategi som ska bidra till att stärka industrins konkurrenskraft och göra investeringar i svensk industri mer a ttraktiva. Arbetet med genomför andet av strategin kommer att bedrivas inom de fyra fokusområdena: Industri 4.0 (digitalisering), Hållbar produ ktion (resurseffektivitet), Kun skapslyft industri (kompetensförsörjning) och Testbädd Sverige ( attraktiva innovations miljöer). De valda fokusområdena är de som bedöms ha störst potential att säkerställa att svensk industri stärker sin konkurrenskraft i den strukturomvandling som digitaliseringen och omställningen mot en mer hållbar produktion medför. I propositionen betonas att s må och medelstora företag är avgörande för en konkurrenskraftig industri och därför kommer att få särskilt fokus i den handlingsplan som u tarbetas. Vidare anförs att strategin är regeringens men att industrins medverkan är avgörande för genomförandet . Det anges slutligen att l ivsmedelsindustrin även är beroende av de satsningar som görs inom export- och utbildningsområdet.

Sammanfattningsvis är regeringens bedömning att en konkurrenskraftig livsmedelsindustri är viktig för en hållbar tillväxt och sysselsättning i hela landet.

Motionen

Enligt k ommittémotion 2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 23 har l ivsmedelsindustrin en stor potential att växa . För att kunna kartlägga vilka exakta åtgärder som måste till för att stärka och utveckla branschen vill motionärerna dock se en utredning om hur konkurrenskraften inom livs medelsindustrin kan stärkas med fokus på avgifter och skatter.

Kompletterande information

Regeringen fastställde i januari 2016 en nyindustrialiseringsstrategi f ör att främja en digitaliserad, innovativ o ch hållbar produktion i Sverige, Smart industri – en nyindustrialiseringsstrategi för Sverige. Strategin syftar til l att stärka företagens omställ ningsförmåga och konkurrenskraft samt deras förutsättningar att dra nytta av den tekniska utvecklingen. Målsättningen är att industrin i hela Sverige ska öka sin konkurrenskraft och sitt deltagande i främst de högkvalificerade delarna av de globala värdekedjorna. Det förutsätter att svensk industri ligger i täten av både den digitala omvandlingen och den gröna omställningen. Till stöd för arbetet med att genomföra strategin har regeringen tillkallat ett råd för nyindustrialisering. Rådet kommer att följa strategins genomförande och regelbundet lämna rekommendationer om det fortsatta arbetet. Regeringen beslutade i juni 2016 även om en handlingsplan för strategin. Handlingsplanen utgör en plattform för en nationell kraftsamling för industrins utveckling. I handlingsplanen presenteras åtgärder som regeringen tillsammans med berörda aktörer genomför och planerar att genomföra för att stärka nyindustrialisering en .

Livsmedelsverket framhåller i sin å rsredovisning för 2016 att d en svenska livsmedelsindustrins konkurrenskraft gynnas av en välfungerande och stark livsmedelskontr oll. K ontrollen är en kvalitets stämpel och en förutsättning för export till länder utanför EU. Enligt Livsmedelsverket kommer även e n ökad satsning på informa tion om gällande regler och en satsning på förenklingar för företagen att ytterligare bidra till livsmedelsindustrins konkurrenskraft. Livs medelsverket betonar att ett o mfattande arbete har genomförts und er året för att lägga grunden till fortsatta aktiviteter inom området.

Vidare har skatteutskottet yttrat sig över den aktuella propositionen i de delar som berör skatteutskottets beredningsområde och bl.a. över motion 2016/17:3618 (C) yrkande 23 (y ttr . 2016/17:SkU7y ) . Skatteutskottet har inte något att anföra med anledning av regeringens förslag och anser inte heller att någon åtgärd är nödvändig med anledning av motionsyrkande na .

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser i likhet med r egeringen att en konkurrenskraftig livsmedels industri är viktig för en hållbar tillväxt och sysselsättning i hela landet. Vidare noterar u tskottet att r egeringen i januari 2016 besluta de en nyindustrialiser ingsstrategi , Smart industri . Syftet med strategin är att främja en digitaliserad, innovativ och hållbar produktion i Sverige. Det kan även nämnas att skatte utskottet inte anser att någon åtgärd är nödvändig med anledning av motions yrkande t . Med det anförda föreslår utskottet att motion 2016/17:3618 (C) yrkande 23 lämnas utan vidare åtgärd.

Export

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bifaller motionsyrkanden om att u nderlätta och främja livsmedels export. Riksdagen avslår motionsyrkanden om mark nadsföring av svenska livsmedel utomlands, om landsgodkännan den, om livsmedelsattachéer, om Business Sweden och om myndig hetsansvar för att främja livsmedelsexport.

Jämför reservation 66 (S, MP, V), 67 (M, C, KD) och 68 (C).

Propositionen

I propositionen konstateras att ö kad export av livsmedel är en förutsättni ng för ökad lönsamhet inom livs medelssektorn samt att det är viktigt att fler företag exporterar och därmed bidrar till tillväxten i livsmedelskedjan. Export skapar möjligheter för både industri n och industrins leverantörer att öka produktionen och utnyttja skalfördelar, vilket innebär att konkurrenskraften kan stärkas. Vidare anförs att branschorganisationer har en viktig roll i att vägleda och koordinera fö retagen att hitta nya marknader. Staten bör i samverkan med företag och branschorganisationer genomföra insatser för kunskapsspridning om svensk livsmedelsproduktion. Det framhålls även att s atsningar behöver göras för att göra det lätta re för företag att ta del av kunskap och information som de behöver för att kunna exportera. Sådana satsningar bör vara fleråriga eftersom framgångsrik export kräver långsiktighet.

Det konstateras att det behövs insatser för att främja och underlätta export , varför exportfrämjande insatser för livsmedelsexporten bör fortsätta att utvecklas. Regeringen anser vidare att myndigheternas kunskap om livs medelsexport bör stärkas och att arbetet med att undanröja tekniska handelshinder bör vidareutvecklas. Det framhålls att det i budgetpropositionen för 2016 har tillfört s resurser till Jordbruksverket och Livsmedelsverket för exportfrämjande arbete.

Sammanfattningsvis bedömer r egeringen att ökad export och fler exporter ande företag kan stärka tillväxten i den svenska livsmedelskedjan samt att e xportfrämjande insatser bör fortsätta att utvecklas.

Motionerna

I kommittémotion 2016/17:3620 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) yrkas att åtgärder vidtas för att underlätta och främja livsmedelsexporten (yrkande 6). Sverige har stor potential att exportera mer livsmedel. Vi har mervärden som högt smittskydd och djurskydd , vilket skapar säkra livsmedel , vilket är attraktivt på den internationella marknaden. För att underlätta och främja livsmedelsexporten bör det göras enkla re för livsmedelsföretag att exportera och marknadsföra sig i andra länder. Business Sweden bör därför ges ett tydligare främjandeuppdrag för att förenkla för livsmedelssektorn att ta sig in på nya och befintliga marknader. För att lyckas med detta behöver kompetensen inom livsmedel förbättras på myndigheten , och näringen behöver få en tydligare position i marknadsföringen av Sverige.

Även i kommittémotion 2016/17:3616 av Lars Tysklind m.fl. (L) yrkande 7 uppmärksammas behovet av att underlätta och främja livsmedelsexporten. Enligt motionärerna har Sverige mervärden so m högt smittskydd och djur skydd, vilket skapar säkra livsmedel , vilket är attraktivt på den internationella marknaden. Business Sweden bör ges ett tydligare främjandeuppdrag för att göra det enklare för livsmedelssektorn att ta sig in på nya och befintliga marknader. Myndigheten behöver förbättra sin kompetens inom livsmedel , och näringen behöver få en tydligare position i marknadsföringen av Sverige. Business Sweden bör även tillhandahålla information till livsmedelsföretag om tillvägagångssätt liksom om potential och mervärdet i att förädla produkter för export.

Enligt k ommittémotion 2016/17:3615 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) har svensk livsmedelsproduktion mervärden som högt smittskydd och djurskydd , vilket skapar säkra livsmedel , vilket är attraktivt på den internationella mark naden. Den svenska livsmedelsindustrin kan växa ytterligare. Livsmedels exporten måste därför underlättas och främjas (yrkande 6). Det anförs att e tt tydligare främjandeuppdrag behöver ges till Business Sweden för att göra det enkla re för livsmedelssektorn att ta sig in på nya och befintliga marknader. Kompetensen inom livsmedel behöver förbättras på myndigheten , och näringen behöver få en tydligare position i marknadsföringen av Sverige. Vidare bör livsmedelsattachéer placeras på strategiskt viktiga markna der för svensk livsmedelsexport , a llt för att öka tillträdet till nya exportmarknader (yrkande 14).

Behovet av att underlätta och främja livsmedelsexporten uppmärksammas ä ven i kommittémotion 2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 6. Enligt motionärerna har Sverige mervärden som högt smittskydd och djur skydd , vilket skapar säkra livsmedel , vilket är attraktivt på den internationella marknaden. Motionärerna anser vidare att marknadsföringen av svenska livsmedel och mervärden behöver prioriteras vid export och utlandsbesök (yrkande 71) . Med mer export har vi en möjlighet att stärka lönsamheten inom det svenska lantbruket. Det är en viktig väg framåt för att skapa nya marknads möjligheter , vilket också inkluderar att få intäkter för alla produktdelar. Myndighetsansvaret för att främja livsmedelsexport bör även tydliggöras (yrkande 72). Livsmedel faller under både Jordbruksverket och Livsmedels verket , vilket gör det svenska myndighetsansvaret något splittrat i förhållande till andra framgångsrika länder. I dag budgeteras medel för att främja export i Jordbruksverkets regleringsbrev till Business Sweden, men detta behöver tydliggöras genom ett exportfrämjande myndighetsansvar. Vidare behöver arbetet med att öka antalet land s godkännanden prioriteras (yrkande 73). Enligt yrkande 74 har l ivsmedelsattachéer visat sig vara effektivt för att stärka marknadsföringen , och de bedöms vara viktiga för att öka tillträdet till nya exportmarknader. Livsmedelsattachéer vid prioriterade ambassader kan påskynda landsgodkännanden och export g enom att de har god kännedom såväl om den svenska marknaden och det svenska samhället som om det aktuella landet, dess kultur, marknad och myndighetsstruktur. I motionen konstateras vidare att Business Sweden är den nationella aktören för svensk export. Ett problem som försämrar effektiviteten är dock att medel anslås till Business Sweden enbart på årsbasis , vilket hindrar långsiktig planering. Om medel skulle anslås för flera år i taget skulle det kunna innebära att Business Sweden i högre utsträckning kan planera insatser och styra strategiskt för att exportera livsmedel. Det skulle också underlätta företags planer för interna tionalisering. Medel bör därför anslås till Business Sweden under längre tid än ett år i taget (yrkande 75). För att ytterligare främja arbetet med livsmedels export på Business Sweden behöver kompetensen inom livsmedelsnäringen förbättras på myndigheten. Arbetet behöver gå åt två håll, dels en höjning av den interna kompetensen och förståelse för näringens behov och vägar ut på den internationella marknaden (yrkande 76) , dels ett uppdrag till Business Sweden att tillhandahålla information om och utbilda i tillvägagångssätt för livsmedelsindustrin och livsmedelsföretag att exportera till befintliga mark nader (yrkande 77). I dag upplevs detta som ett problem , och många företag vet inte hur förfarandet går till trots att det finns högkvalitativa produkter med stor efterfrågan på en internationell arena.

Förslag om att tydliggöra myndighetsansvaret för att främja livsmedels export (yrkande 7), att bättre marknadsföra svenska livsmedel utomlands (yrkande 8) och om att placera livsmedelsattachéer på strategiskt viktiga mark nader för svensk livsmedelsexport (yrkande 10) framförs även i kommitté motion 2016/17:2010 av Kristina Yngwe m.fl. (C).

Kompletterande information

Regeringen beslutade i mars 2017 att ge Sveriges export- och investeringsråd (Business Sweden) i uppdrag att genomföra ett program med särskilt fokus på små och medelstora livsmedelsföretag (N2017/02350/SUN) . Programmet ska bidra till ökad export och fler exporterande företag. Insatserna inom program met ska anpassas till vad som efterfrågas av företagen i branschen och utformas utifrån företagens behov. I verksamheten ska insatser som bygger på samfinansiering prioriteras. Business Sweden ska bl.a. t a fram en handlings plan för insatserna, st ödja företag vid val av lämpliga internationella avsätt ningsmarknader och vid etablering på utvalda marknader, sprida information om svensk livsmedelsproduktion på marknader av särskild betydelse och vidareutveckla konceptet Try Swedish, stärka den livsmedelsspecifika kompetensen vid myndigheter och utlandskontor av särskild betydelse, informera svenska företag om möjligheter till stöd i nom la ndsbygds programmet och EU:s politik för säljfrämjande åtgärder när det gäller jordbruksprodukter samt erbjuda kompletterande export teknisk information . S enast den 28 februari årligen ska en del rapport om uppdragets genomförande lämnas in , och senast den 28 februa ri 2020 ska en slutrapport lämnas in . Av slut rapporten ska det även framgå vilka av insatserna som har integrerats eller kommer att integreras i ordinarie verksamhet. För 2017 får Sveriges export- och invester ingsråd högst rekvirera 10 miljoner kronor. För 2018 och 2019 beräknas högst 11 miljoner kronor respektive 10 miljoner kronor för dessa åtgärder. Medlen ska komplettera, inte ersätta, den finansiering rådet får för att främja livsmedelsexport inom ramen för det statliga årsuppdraget.

Vidare fick Livsmedelsverket i februari 2017 i uppdrag att , efter samråd med Jordbruksverket, inrätta och ta huvudansvar för ett samverkansforum för marknadstillträdesfrågor ( N2017/01028/SUN ). Forumet ska i huvudsak fokusera på arbetet med land s - och anläggningsgodkännanden. I uppgiften ingår bl.a. att ta fram en gemensam handlingsplan. Resultaten ska successivt integreras i det ordinarie arbetet , och forumet ska upphöra vid årsskiftet 2019/20. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet senast den 28 februari 2020.

I regeringens handlingsplan för livsmedelsstrategin anges även ett antal ytterligare åtgärder som regeringen avser att vidta för att nå målen med livsmedelsstrategin .

– Ytterligare lantbruksråd som ska arbeta med bl.a. handelshinder som slår specifikt mot svensk livsmedelsexport.

– Marknadsföring av svenska och regionala mat-, dryck es - och måltids upplevelser för ökad export.

– Förbättrad samverkan och informationsutbyte mellan centrala myndig heter för bättre information till företagen.

Regeringen har aviserat att Regeringskansliet under 2017 kommer att anställa en nationell samordnare för livsmedelsexport som ska samordna och stödja relevanta parter i Sverige som företag, regionala aktörer och branschföre trädare.

I budgetpropositionen för 2017 (p rop. 2016/17:1 utg.omr. 23 ) anges att Business Sweden fortsatt sitt exportfrämjande arbete inom ramen för livs medelsprogrammet Food From Sweden . Samman taget genomfördes ett trettiotal exportfrämjande aktiviteter inom ramen för programmet , och t otalt deltog 130 företag. Vidare genomförde Jordbruksverket, Livsmedelsverket och Tillväxtverket en gemensam förenklingsresa under 2015 till företag i svensk livsmedelsindustri med särskilt fokus på tillväxt och exportfrågor. Vidare anges att det sedan hösten 2015 finns ett lant bruksråd på ambassaden i Peking, s om ett led i att b l.a. stödja arbetet med att öpp na andra marknader för svensk export av såväl livsmedel som skogsprodukter . Jordbruksverket och Livsmedelsverket har även för 2016 fått 10 miljoner kronor för att hjälpa svenska företag som vill exportera gen om att arbeta för exportgodkänn anden och för att lösa exp ortrelaterade problem i tredjeländer . Ett trettiotal ärenden löstes under 2015 , vilket möjliggjort svensk export av framför allt animaliska produkter . Vikten av att tillvarata livsmedelsexportens potential bekräft as enligt regeringen av att exporten årligen fort sätter att öka och 2015 uppgick till 74 miljarder kronor. B edömning e n är att myndigheternas konkreta arbete med att hjälpa företag in på nya marknader i världen och en ökad svensk statlig närvaro i Kina, kombinerat med insatser inom ramen för Sverigefrämjandet, bidrar till utvecklingen.

Regeringens exportstrategi (skr. 2015/16:48) som beslutades i september 2015 innehåller ett sjuttiotal åtgärder som regeringen avser att vidta för att möta de utmaningar som den svenska utrikeshandeln står inför. S trategin inne håller satsningar på 22 prioriterade områden, baserade på de behov och önske mål som framförts från företag. Exportstrategin syftar till att öka exporten, Sveriges attraktionskraft för investeringar, kompetens , antalet turister, andelen exporterande företag och deltagandet av svenska företag i den globala ekonomin. Livsmedelsindustrin omfattas av dessa satsningar som görs inom ramen för exportstrategin .

Av Livsmedelsverkets och Jordbruksverkets regleringsbrev för 2017 fram går att minst 5 000 000 kronor av ramanslaget för respektive myndighet ska användas för arbete med att underlätta export av livsmedel och jordbruksvaror. Livsmedelsverket får även undantagsvis använda högst 500 000 kronor för att delfinansiera anläggningsgodkännanden.

I Livsmedelsverkets årsredovisning för 2016 anges att exportarbetet huvud sakligen består av att öppna och underhålla produktmarknader, främst för animaliska livsmedel. Vidare anges att y tterligare två exporthandläggare har anställts . Andra vidtagna åtgärder som framhålls är ett ökat samarbete med andra EU-länder, digitalisering av intygsmallar, utvecklat stöd till exportföre tagen samt en e-utbildning om export som riktar sig till exportkontroll personal .

Även Jordbruksverket arbetar på olika sätt med att främja export av svenska jordbruksprodukter och livsmedel. Av årsredovisningen för 2016 framgår att myndigheten deltagit i många olika sammanhang där frågor kopplade till export diskuterats , t.ex. i EU-arbetet och vid förhandlingar med tredjeländer , samt fortsatt arbetet med att öppna nya exportmarknader för svenska företag i länder utanför EU .

Vidare har J ordbruksverket initierat och lett arbetet med att skapa en myndighe tsgemensam exportguide för jord bruksvaror och livsmedel på verksamt.se. Webbplatsen , som innehåller digital exportinformation, lansera des i oktober 2016. Tillväxtverket har samordningsansvaret. Business Sweden har den nätbaserade Livsmedelsguiden med information om olika länders importreglering ar och märkning skrav , länkar till olika länders kontrollmyn digheter, EU-information om t.ex. regler som styr handeln inom EU för livsmedel och förslag på översättningshjälp. Livsmedelsguiden finansieras inom ramen för uppdraget Food from Sweden.

I den parlamentariska landsbygdskommitténs slutbetänkande För Sveriges landsbygder – en sammanhållen politik för arbete, hållbar tillväxt och välfärd (SOU 2017:1) föreslår kommittén att a ktörerna som ska samarbeta genom regionala exportcentr um och Visit Sweden får i uppdrag att genomföra riktade insatser för att hjälpa företag på landsbygden, i synnerhet glesa och mycket glesa områden, att öka sina exportandelar. Kommittén betona r att företag inom livsmedelssektorn, skogen och de maritima näringarna är viktiga målgrupper för de insatser som de regionala exportcentr umen ska arbeta med. Den parla mentariska landsbygdskommitténs betänkande har remitterats , och regeringen planerar att lämna en proposition om en sammanhållen landsbygdspolitik under våren 2018.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser i likhet med regeringen att ökad livsmedels export är en förut sättning för ökad lönsamhet inom livsmedelssektorn. Det kan även konstateras att S verige har stor potential att exportera mer livsmedel. Svensk livsmedels produktion har mervärden som högt smittskydd och djurskydd, vilket ä r attraktiv t på den internationella marknaden. Den svenska livsmedelsindustrin kan växa ytterligare. För att underlätta och främja livsmedelsexporten vill därför utskottet göra det enkla re för livsmedelsföretag en att exportera och marknadsföra sig i andra länder.

Utskottet konstaterar att regeringen har vidtagit åtgärder på området , bl.a. har Business Sweden fått ett uppdrag att genomföra ett exportprogram med särskilt fokus på små och medelstora företag , vilket är positivt. Samtidigt anser utskottet att det f inns ett behov av ett än tydligare främjande uppdrag med särskild tyngdpunkt på att göra det enkla re för livsmedelssektorn att ta sig in på nya och befintliga marknader. För att lyckas med detta behöver den livs medel s specifika kompetensen förbättras på Business Sweden , och näringen behöver få en tydligare position i marknadsföringen av Sverige. Det är även av stor vikt att Business Sweden tillhandahåll er information till livsmedels företag om tillvägagångssätt lik väl som om potential en och mervärdet i att förädla produkter för export.

Utskottet föreslår att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför och tillkännager detta för regeringen. Utskottet tillstyrker därmed motionerna 2016/17:3615 (KD) yrkande 6, 2016/17:3616 (L) yrkande 7, 2016/17:3618 (C) yrkande 6 och 2016/17:3620 (M) yrkande 6.

Med det anförda anser utskottet att m otionerna 2016/17:2010 (C) yrkandena 7 och 8 och 2016/17:3618 (C) yrkandena 71–73, 76 och 77 kan lämnas utan vidare åtgärd i den mån de inte kan anses tillgodosedda .

Utskottet noterar att det sedan hösten 2015 finns ett lantbruksråd vid Sveriges ambassad i Peking . Vidare noterar utskottet att en åtgärd i regering ens handlingsplan för livsmedelsstrategin är att y tterligare lantbruksråd ska arbeta med bl.a. handelshinder som slår specif ikt mot svensk livsmedels export . M ot den bakgrunden anser utskottet att m otionerna 2016/17:2010 (C) yrkande 10, 2016/17: 36 15 (KD) yrkande 14 och 2016/17:3618 (C) yrkande 74 kan lämnas utan vidare åtgärd .

När det gäller frågan om att anslå medel till Business Sweden under längre tid än ett år i taget konstaterar u tskottet att regeringen i budgetpropositionen bruk ar föreslå anslag p å årsbasis. Utskottet avstyrker därmed motion 2016/17:3618 (C) yrkande 75 .

Besöksnäringen och måltidsupplevelser

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om konkurrenskraften inom turistnäringen och om marknadsföring av Sverige som besöksmål för matturism.

Jämför reservation 69 (C).

Propositionen

I propositionen konstateras att b ilden av Sverige som livsmedelsproducerande land fortfarande är relativt svag, medan bilden av Sverige och övriga Norden som attraktiv destination för måltidsupplevelser har stärkts. Vidare anges att e tt ökat välstånd och ökat resande , både inom och utom landet, samt ett ökat intresse för matkulturer, råvaror, ursprung, historia och måltidens roll i olika sociala sammanhang utgör grunden för måltidens utvecklingspotential.

Det hänvisas även till den förstudie till exportprogram för Sveriges måltids turism 2020, som V.S. Visit Sweden AB (Visit Sweden) gjorde 2014 (L2014/00509/ELT) . Enligt förstudien förknippas Sverige som besöksmål i första hand med naturupplevelser och en hälsosam livsstil. Dessa områden kan relateras till måltiden för att ta till vara och produktutveckla upplevelser med utgångspunkt i det ökade intresset för hälsa, enkelhet och det naturnära.

Vidare konstateras att b ilden av Sverige som besöksmål fortfarande är splittrad . Sv ensk mat och dryck är okänd bland de bredare turistströmmarna , och det råder hård internationell konkurrens om de matintresserade rese när erna. Därför behövs enligt propositionen ett fort satt utvecklings- och mark nadsföringsarbete. Smak och kva litet, kulturarv och hållbar hetsaspekter kan utgöra konkurrensfördelar. B esöksnäringen och de småskaliga mat- och dryckesföretagen kan bidra till att gemensamt bygga varumärken och även skapa efterfrågan på exportprodukter, vilket bidrar till lokal och regional till växt och sysselsättning.

I p ropositionen betonas att d et arbete som pågår inom livsmedels- och restaurangbrans chen för en frivillig ursprungs märkning avsedd för den inhem ska marknaden bör kunna vidareutvecklas och kopplas ihop med marknads koncept för användning på exportmarknaden.

Vidare konstateras att b esöksnäringen , och särskilt måltidsturismen , är en relativt omogen bransch. Det finns b ehov av ökad bransch- och marknads kompetens och andra företagsinriktade insatser för att utveckla nya produkter såväl för den inhemska som för den utländska marknaden. I detta ingår exempelvis att tillvarata och utveckla möjligheterna till samspel mellan plats bundna resurser, natur- och kulturmiljöer och utveckling av måltider. Det anges även att o ffentliga aktörer på alla nivåer kan underlätta genom stödjande strukturer för nätverk och samverkansplattformar samt genom att främja företagens kunskaps- och kompetensutveckling. Majoriteten av företagen i den svenska besöksnäringen är små och har begränsade möjligheter att driva destinationsutvecklingsarbete och marknadsföra sig på internationella mark nader. Enligt propositionen behövs f ortsatta insatser för destinationsutveck ling samt för strategisk och långsiktig lokal, regional och nationell samverkan och samlade insatser för att marknadsföra Sverige med måltiden som hel a eller en del av reseanledningen.

Regeringen s sammanfattande bedömning är att det finns goda förutsätt ningar för att marknadsföra och utveckla insatser för att möta den potential som finns i upplevelser av mat och dryck som en integrerad del av besöks näringen.

Motione n

I k ommittémotion 2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 24 påtalas behovet av att stärka konkurrenskraften inom turistnäringen. I motion en anförs att livsmedelsindustrin genererar besöksturism. Många livsmedels företag bygger sina verksamheter kring sin produktion, t .ex. polkagris tillverk ningen i Gränna. Enligt motionärerna finns därför ett behov av en översyn av konkurrenskraften inom turistnäringen för att bl . a . kunna peka ut vilka åtgärder som krävs för att öka matturism en . I motionen anförs även att Sver ige bör marknadsföra s som besöksmål för matturism (yrkande 78) . Turismen och exportvärdet kopplat till turism, d vs. det värde som turister konsumerar för när de besöker Sverige , ökar. Det finns således mycket stora möjligheter för Sverige att profilera sig som ett besöksmål för matturism. Målgruppen mat intresserade resenärer ökar , och en satsning på mat-, dryck es - och måltids upplevelser kan skapa nya affärer, tillväxt och arbetstillfällen i hela landet. Att säkerställa att Sverige verkligen tar till vara den potential som svenska livsmedel innehar när det gäller export och matturism bör enligt motionärerna vara ett prioriterat område fram till 2020.

Kompletterande information

Inom landsbygdsprogrammet utlyser Jordbruksverket 20 miljoner kronor till projekt som främjar svensk måltidsexport eller s.k. gastronomiturism, dvs. att svensk mat och dryck ska vara en anledning för besökare att resa till Sverige. Syftet är att utveckla näringslivet regionalt inom mat-, dryck es - och måltids upplevelser för att skapa en attraktiv svensk landsbygd med ökat antal arbetstillfällen. Stödet ska gå till samarbetsprojekt som handlar om

– d estinations- och regionutveckling för ökad exportmognad inom mat-, dryck es - och måltidsupplevelser

– p roduktutveckling och paketering av mat-, dryck es - och måltidsupp levelser

– k unskapsspridning om svensk matkultur, trender och omvärlden

– i nternationell kommunikation om måltidsupplevelser i Sverige .

Regeringens exportstrategi (skr. 2015/16:48) beslutades i september 2015 och innehåller ett sjuttiotal åtgärder som regeringen avser att vidta för att möta de utmaningar som den svenska utrikeshandeln står inför. Exportstrategin syftar till att öka exporten, Sveriges attraktionskraft för investeringar, kompetens och turister, andelen exporterande företag och deltagandet av svenska företag i den globala ekonomin. När det gäller besöksnäringen finns i strategin fortsatta insatser för att utveckla destinationer, samverkan och insatser för att marknadsföra Sverige som besöksmål . Bland annat nämns följande insatser :

– Visit Sweden fortsätter sitt uppdrag och tillförs ytterligare resurser för att marknadsföra Sverige som turistland och få fler turister till Sverige.

– Visit Sweden kommer att genomföra särskilda satsningar för att stärka närvaron på tillväxt marknader, som Indien och Kina, profilera Sverige ino m eko- och naturturism på lands bygden och genomföra insatser för att förlänga utländska besökares vistelse i Sverige.

– Tillväxtverkets insatser för fler exportmogna destinationer kommer att kompletteras med insatser i tidigare skeden, där särskilt fokus riktas på insatser som stärker utvecklingen av nya hållbara produkter och upp levelser som kan bidra till fler besökare och växande företag.

– Regeringen ska tillsammans med i drotts rörelsen och andra relevanta aktörer verka för att fler internationella arrangemang förläggs till Sverige.

Regeringen har även i oktober 2016 gett en särskild utredare i uppdrag att föreslå en sammanhållen politik för hållbar turism och växande besöksnäring (d ir. 2016:83 ). Syftet med utredningen är att ge regeringen underlag för att stärka besöksnäringen som export- och jobbmotor i hela landet. Utredaren ska analysera utvecklingen och bedöma framtida utmaningar och möjligheter för besöksnäringen. Utredaren ska vidare lämna förslag till en politik som skapar förutsättningar för tillväxt, företagande och sysselsättning och som bidrar till att aktörerna gemensamt kan kraftsamla inom besöksnäringen . Uppdraget , som ska redovisas senast den 1 december 2017 , omfattar bl.a. följande insatser :

– a nalysera målet för turismpolitiken, och om det finns skäl till det föreslå tillägg eller nytt mål för politiken

– k artlägga besöksnäringens behov och hinder för en hållbar utveckling och därefter föreslå insatser

– f öreslå hur samverkan och samordning mellan besöksnäringen och offentliga aktörer kan utvecklas för att stärka det gränsöverskridande turistiska erbjudandet äta-resa-göra-bo

– f öreslå hur kontaktytorna mellan bl.a. myndigheter, näringsliv et , akademi n och civilsamhället kan utvecklas.

I regeringens handlingsplan för livsmedelsstrategin aviserar regeringen bl.a. följande åtgärder som berör besöksnäringen och måltidsupplevelser :

– s ynliggöra och tillgängliggöra information om svenska pro duktionsför hållanden och styrke områden till livsmedelskedjans aktörer och till konsu menter

– m arknadsföring av svenska och regionala mat-, dryck es - och måltids upplevelser för ökad export

– i nsatser för att öka kunskap och kompetens om regional matkultur genom att upprätta ett nationellt nätverk med relevanta myndigheter och aktörer inom kunskapskedjan

– i nsatser för ökad kunskap om de svenska mervärdena.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser i likhet med regeringen att det finns goda förutsättningar att marknadsföra och utveckla insatser för att möta den potential som finns i upp levelser av mat och dryck som en integrerad del av besöksnäringen. Därför välkomnar utskottet de åtgärder på området som regeringen aviserat i sin handlingsplan . Utskottet noterar även att Jordbruksverket inom landsbygds programmet har utlyst 20 miljoner kronor till projekt som främjar svensk måltidsexport eller s.k. gastronomiturism. Vidare konstaterar utskottet att regeringens exportstrategi innehåller fortsatta insatser för att utveckla destina tioner, samverkan och insatser för att marknadsföra Sverige som besöksmål utomlands. Det kan även nämnas att r egeringen i oktober 2016 har gett en särskild utredare i uppdrag att föreslå en sammanhållen politik för hållbar turism och växande besöksnäring. Med det anförda anser utskottet att motion 2016/ 17:3618 (C) yrkande na 24 och 78 kan lämnas utan vidare åtgärd.

Svensk livsmedelsproduktion och konsumtion

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bifaller motionsyrkanden om att svensk livsmedels produktion ska styras av konsumenternas efterfrågan och inte av politiskt bestämda kvantita tiva mål för konsumtion och produktion kopplade till specifika produktionsformer. Riksdagen avslår motionsyrkanden om ekologisk odling, produktion och konsumtion , om produk tionsmetoder och om uppgifter för en samordnande funktion.

Jämför reservation 70 (S, MP, V) och 71 (M).

Propositionen

I propositionens förslag till övergripande mål för livsmedelsstrategin anges att produktionsökningen, både konventionell och ekologisk, bör svara mot konsu menternas efterfrågan. Vidare är r egeringens bedömning att p roduktionen, konsumtionen och exporten av ekologiska produkter bör öka.

Det konstateras att det ekologiska jordbruket skapar värdetillväxt och därigenom fler jobb på landsbygden. Regeringen bedömer att åtgärder behöver vidtas som bidrar till att öka produktionen, konsumtionen och exporten av ekologiska produkter. Vidare anförs att r egeringen har för avsikt att inrätta en sam ordnande funktion för ekologisk produktion och konsumtion i Sverige. Uppgifter för funktionen bör enligt propositionen vara att främja produktion, konsumtion och export av ekologiska livsmedel, bidra till utbyte av erfarenhet och dialog mellan berörda aktörer inom området ekologisk produktion och konsumtion, utreda marknadens funktionssätt samt verka för kunskapsupp byggnad i form av forskning, innovation och r ådgivning.

Det anförs även att r egeringen ser positivt på kvantitativa mål för ekologisk produktion och konsumtion och tror att sådana mål kan spela roll för utveck lingen.

Motionerna

Enligt k ommittémotion 2016/17:3615 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkande 4 bör svensk livsmedelsproduktion styras av konsumenternas efter frågan och inte av politiskt bestämda kvantitativa mål för konsumtion och produktion kopplade till specifika produktionsformer. I motionen anges att e kologiskt producerad mat utgör en växande konsumentmarknad , och den svenska ekologisk a livsmedelsproduktionen täcker inte efterfrågan. I stället för att sätta upp mål om ekologisk konsumtion och produktion bör fokus vara att stärka konkurrenskraften i hela kedjan. Det handlar exempelvis om att minska de höga kostnaderna för företagande och insatsvaror som gör att svensk ekologisk produktion inte står sig mot konkurrentländerna.

Även i k ommittémotion 2016/17:3616 av Lars Tysklind m.fl. (L) yrkande 4 föreslås att svensk livsmedelsproduktion ska styras av konsumenternas efterfrågan och inte av politiskt bestämda kvantitativa mål för konsumtion och produktion kopplade till specifika produktionsformer. Målsättningen bör vara att sträva mot att allt jordbruk blir mer hållbart och att stärka konsumentens kunskap om livsmedel. Vi vet inte hur livsmedelsproduktionen ser ut i vare sig Sverige eller världen år 2030 , än mindre vilken produktionsform som är mest attraktiv eller vilka varor som konsumenter efterfrågar. Det finns en risk i att låsa in sig i kvantitativa mål för en viss produktionsform.

På liknande sätt betonas i k ommittémotion 2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 4 att svensk livsmedelsproduktion ska styras av konsumenternas efterfrågan och inte av politiskt bestämda kvantitativa mål för konsumtion och produktion kopplade till specifika produktionsformer. F okus bör enligt motionärerna vara att stärka k onkurrenskraften i hela kedjan och sträva mot att allt jordbruk blir mer hållbart . Samtidigt bör man stärka konsu mentens kunskap om livsmedel.

Att det inte bör vara politiken som avgör vilka livsmedel som producera s och konsumera s i framtiden framhålls även i k ommittémotion 2016/17:3620 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) . Enligt motionärerna bör svensk livs medelsproduktion styras av konsumenternas efterfrågan och inte av politiskt bestämda kvantitativa mål för konsumtion och produktion kopplade till specifika produktionsformer (yrkande 4). Vidare anges i yrkande 9 att d en samordnande funktion en för ekologisk produktion, som regeringen har för avsikt att inrätta , bör ha till uppgift att se till hela jordbrukets hållbarhet och inte inriktas mot en specifik produktionsform.

I m otion 2016/17:517 av Betty Malmberg och Mats Green (båda M) yrkande 1 anförs att livsmedelsstrategin ska avstå från att lägga fasta mål för ekologisk produktion och konsumtion . Den ekologiska produktionen ska inte särbehandlas utan ska tvärtom delta på marknaden under samma förutsätt ningar som konventionellt framtagna livsmedel. Vidare påtalas i yrkande 2 att det inte är politikens uppgift att ta ställning till vilka produktionsmetoder som lantbrukare ska använda. Ekologisk odling kan och bör klara sig på egna meriter. Motionärerna föreslår även att produktionsmålen för ekologisk odling bör ersättas med strävansmål för ett mer resurseffektivt jordbruk (yrkande 4) .

Vidare efterfrågar Anna Hagwall (SD) i m otion 2 016/17:686 en ökad inhemsk ekologisk hälsobefrämjande jordbruksproduktion. Enligt motionären är detta viktigt eftersom Sverige i dag är beroende av andra länders jordbruks produktion och inte i närheten av att vara självförsörjande.

I m otion 2016/17:2122 av Betty Malmberg och Mats Green (båda M) yrkande 1 betonas den ekologisk a odling ens lägre avkastande förmåga samt vilka konsekvenser det får för klimat, miljö och en globalt växande befolkning. Motionärerna anser vidare att regeringen när det gäller synen på mervärdet i ekologisk odling bör agera i enlighet med relevant forskning och slutsatser från regeringens expertmyndigheter (yrkande 2) . Det finns enligt motionärerna inga entydiga forskningsbelägg för att ekologisk odling skulle vara bättre vare sig för klimatet, miljön eller hälsan.

Kompletterande information

I regeringens handlingsplan för livsmedelsstrategin anges att regeringens i nriktningsmål för ekologisk produktion och konsumtion är att 30 procent av den svenska jordbruksmarken ska utgöras av certifierad ekologisk jordbruks mark 2030 och att 60 procent av den offentliga livsmedelskonsumtionen ska utgöras av certifierade ekologiska produkter 2030. Vidare anges att Jordbruks verket ska få i uppdrag att i samråd med berörda myndigheter, företrädare för företag och organisationer inom hela livsmedelskedjan samt konsument- och miljöorganisationer ta fram en åtgärdsplan och etappmål för att nå inriktnings målen om ekologisk produktion och konsumtion till 2030. Det aviseras även att en svensk samord ningsfunktion ska utses som ska

– främja produktion, konsumtion och export av ekologiska livsmedel

– bidra till utbyte av erfarenhet och dialog mellan berörda aktörer inom om rådet ekologisk produktion och konsumtion

– verka för kunskapsuppbyggnad i form av forskning, innovation och råd givning

– utreda marknadens funktionssätt.

I s var et på en skriftlig fråga om ekologisk odling och faktabaserade beslut (fr. 2016/17:894 ) anförde landsbygdsminister Sven-Erik Bucht bl.a. följande :

Jag tror på svensk landsbygd och svensk livsmedelsproduktion och är övertygad om att mer mat kan produceras i Sverige. Den ökande efter frågan på ekologiska livsmedel kan bidra till tillväxt och konkurrenskraft i svenskt jordbruk och svensk livsmedelsproduktion. Det är ett faktum att det idag råder brist på flera svenska ekologiska produkter. Den växande marknaden för ekologiska livsmedel skapar möjligheter på marknaden för små och stora svenska jordbruks- och livsmedelsföretag.

Det är också en realitet att en ökad svensk produktion av ekologiska livsmedel skulle bidra till att uppnå flera av miljökvalitetsmålen, t.ex. Gift fri miljö, Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv. Ekologisk odling innebär en produktion utan bekämpningsmedel. Det finns idag ett EU-regelverk som ekologiska lantbrukare är tvungna att följa för att få ta del av EU-stöd i Landsbygdsprogrammet i form av miljöersättningar.

Avslutningsvis vill jag lyfta fram att regeringen och jag vill möta kon sumenternas efterfrågan som gör att marknaden för ekologiska livsmedel växer lokalt och globalt. Det finns möjligheter till fler arbetstillfällen, ökad svensk export och ökad lönsamhet. Vi har nu chansen att öka den svenska produktionen. Jag vill att vi producerar mer mat i vårt land. Det gäller både konventionell och ekologisk mat. Det handlar om att det finns konsu menter som efterfrågar vissa produkter. Det finns en enorm efterfrågan på ekologiska livsmedel och den ska kunna mötas bättre av svenska produ center.

När det gäller lagstiftningen presenterade EU- kommissionen i mars 2014 ett nytt lagstiftningspaket om ekologisk produktion som inneh öll ett förslag till ny förordning och en ny handlingsplan. Regeringen har arbetat aktivt för att ändra förslaget på EU-nivå med målsättning att främja ekologisk produktion.

Utskottets ställningstagande

Det ekologiska jordbruket skapar värdetillväxt och därigenom fler jobb på landsbygden. Utskottet anser därför i likhet med regeringen att åtgärder behöv er vidtas som bid r ar till att öka produktionen, konsumtionen och exporten av ekologiska produkter. Utskottet konstaterar emellertid att regeringen har fast ställt ett inriktningsmål för ekologisk produktion och konsumtion . Regering ens i nriktningsmål innebär att 30 procent av den svenska jordbruksmarken ska utgöras av certifierad ekologisk jordbruksmark 2030 och att 60 procent av den offentliga livsmedelskonsumtionen ska utgöras av certifierade ekologiska produkter 2030. Vidare har regeringen aviserat att Jordbruksverket ska få i uppdrag att ta fram en åtgärdsplan och etappmål för att nå inriktningsmålen om ekologisk produktion och konsumtion till 2030.

Utskottet anser att fokus måste vara att stärka konkurrenskraften i hela livsmedels kedjan i stället för att formulera mål om ekologisk konsumtion och produktion . M ålsättningen måste vara en strävan mot att allt jordbruk blir mer hållbart och att konsumentens kunskap om livsmedel stärks . D et finns en risk i att låsa in sig i kvantitativa mål för en viss produktionsform eftersom vi inte vet hur livsmedelsproduktionen kommer att se ut 2030, varken i Sverige eller i övriga världen. Utskottet anser att svensk livsmedelsproduktion ska styras av konsumenternas efterfrågan och inte av politiskt bestämda kvantitativa mål för konsumtion och produktion kopplade till specifika produktionsformer .

Utskottet föreslår att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet nu anfört och tillkännager det ta för regeringen. Utskottet tillstyrker därmed motionerna 2016/17:3615 (KD) yrkande 4 , 2016/17:3616 (L) yrkande 4 , 2016/17:3618 (C) yrkande 4 och 2016/17:3620 (M) yrkande 4 .

Utskottet anser att m otionerna 2016/17:517 (M) yrkandena 1 , 2 och 4 , 2016/17:686 (SD) , 2016/17:2122 (M) yrkandena 1 och 2 samt 2016/17:3620 (M) yrkande 9 kan lämnas utan vidare åtgärd i den mån de inte redan kan anses tillgodosedda .

Forskning och innovation

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om livsmedelsforskning, om behovs motiverad forskning inklusive uppdrag att redovisa vilka andelar av forskningen som går till behovsmotiverad forskning, om samverkan genom branschdialoger, om förädlingsvärdet i livs medelskedjan, om livsmedelsinnovation och utveckling samt om mobilitet mellan akademin och näringslivet.

Jämför reservation 72 (SD) och 73 (C).

Propositionen

I propositionen föreslås att målet för det strategiska området Kunskap och innovation ska vara att stödja kunskaps- och innovationssystemet för att bidra till ökad produktivitet och innovation i livsmedelskedjan samt hållbar produktion och konsumtion av livsmedel.

Regeringen anser att ett fungerande kunskaps- och innovationssystem är avgörande såväl för landets som för olika sektorers framtida utveckling, välfärd och konkurrenskraft. Innovation är avgörande för den långsiktiga produktivitetsutvecklingen hos företag och därmed för tillväxt och framtida välstånd. För en hållbar livsmedelsproduktion är inte minst utvecklingen av nya produkter, värdeskapande inom produktion och tjänster samt nya produktionsmodeller och produktionssystem nödvändiga. För m er information om målet se avsnittet En livsmedelsstrategi för Sverige .

Regeringen bedömer att det finns behov av ökad samordning inom kunskaps- och innovationssystemet för livsmedelskedjan. Livsmedelskedjans aktörer behöver ta aktivt ansvar för att formulera sina behov inom kunskaps- och innovationssystemet. Ett starkt och sammanhållet forsknings- och innovationssystem är viktigt för livsmedelssektorns utveckling och långsiktiga konkurrenskraft. Förutom den forskning som sker vid universitet och högskolor bör berörda forskningsinstitut ha kompetens och rätt organisation för att kunna möta livsmedelskedjans behov.

Regeringen ser positivt på den omstrukturering som skett av Research Institutes of Sweden AB (Rise) och att Stiftelsen JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik nu ingår i den strukturen. Sammanslagning till ett institut innebär möjligheter till en förbättrad styrning och samordning av t.ex. livsmedelsrelaterade forskningsinsatser. Rise blir därför en viktig aktör för livsmedelsområdet.

Regeringen anser, liksom Konkurrenskraftsutredningen, att det krävs en ökad samverkan mellan olika typer av aktörer för att utveckla kunskap och innovation inom livsmedelskedjan. Insatser görs på lokal, regional och nationell nivå , och dessa behöver i högre grad samordnas för att få större effekt.

Regeringen noterar att ett antal initiativ har tagits för att stärka samordningen av forsknings- och innovationsinsatserna, bl.a. Food Science Sweden som är ett samarbete mellan Sveriges lantbruksuniversitet ( SLU ) , Livsmedelsföretagen, Chalmers tekniska högskola, Lunds universitet och SP Food and Bios cience. Utöver dessa pågår även ett antal andra projekt med samma syfte. Regeringen anser att det finns behov av en utvärdering av initiativen för att stärka kunskapsöverföringen och nyttiggörandet och därigenom bidra till livsmedelsstrategins övergripande mål.

En bättre samverkan mellan forskning och innovation är viktig för branschens konkurrenskraft. Regeringen delar utredningens och remiss instansernas bedömning att inte bara näringslivet, utan också hela sektorn behöver bli en tydligare beställare och ta aktivt ansvar för att formulera mål, strategi och åtgärdsbehov inom kunskaps- och innovationssystemet.

Regeringen välkomnar det initiativ som tagits av Stiftelsen L antbruks forskning och Stiftelsen JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik med förslag på en forsknings- och innovationsplattform för lantbruk och livsmedel som ska kunna identifiera såväl långsiktiga som kortsiktiga kunskapsbehov för en konkurrenskraftig livsmedelssektor i syfte att samordna och stärka beställarrollen för livsmedelskedjan. Regeringen anser att det är viktigt att hela livsmedelskedjan finns representerad i denna plattform för att garantera möjligheten att formulera hela sektorns behov. Regeringen anser vidare att en stärkt beställarroll måste samordnas med tillgängliga resurser för forskning och innovation.

Den behovsmotiverade forskningen inom livsmedelskedjan är en viktig del av livsmedelsstrategin. För ökad produktivitet krävs tvärvetenskapliga sats ningar där ekonomi och marknad integreras med naturvetenskaplig forskning, med fokus på att prioritera kunskapsområden som stärker livsmedelskedjans långsiktiga hållbarhet och lönsamhet. Utveckling av nya livsmedelsprodukter är ett växande och innovativt område med krav på hög kunskapsnivå. I linje med Konkurrenskraftsutredningen gör regeringen bedömningen att den behovsmotiverade forskningen inom livsmedelskedjan är viktig.

När det gäller innovation, spridning av forskningsresultat och kommersia lisering bedömer regeringen att innovationssystemet bättre bör stödja livs medelskedjans behov av spridning och kommersialisering av forsknings resultat och ny kunskap samt tillväxt av nya kunskapsintensiva aktörer. Regeringen anser, liksom Konkurrenskraftsutredningen, att det måste bli mer attraktivt att verka inom och investera i näringens utveckling, inte minst i nya kunskapsintensiva företag som startas av nya aktörer. Vidare stöd er r egeringen Konkurrenskraftsutredningens konstaterande att olika närings- och innova tionsstödjande aktörer bättre bör stödja livsmedelssektorns behov av forsk ning.

Regeringen instämmer i Konkurrenskraftsutredningens bedömning att ett program för industridoktorander kan främja kunskapsuppbyggnaden inom näringslivet och göra det attraktivt att investera i forskning. Ett sådant sam arbete mellan livsmedelskedjan och högskolor och universitet kan vara viktigt för att föra samman relevanta frågeställningar med vetenskapliga metoder och resultat samt för att utveckla kontaktytorna mellan företag och högskolor och universitet.

Motionerna

Enligt kommittémotion 2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 80 är det viktigt att livsmedelsforskningen i Sverige främjas. Motionärerna konstaterar att jordbruks- och livsmedelsforskningen i Sverige har tappat sedan ett antal företag flyttat sina avdelningar för forskning och utveckling utomlands. Totalt motsvarar företagens utgifter för forskning och utveckling inom livsmedelsområdet endast 0,24 procent av branschens omsättning, vilket är mycket lågt jämfört med andra branscher. Det är därför av stor vikt att staten och näringslivet samverkar för att stärka forskning inom livsmedelskedjans olika delar.

I yrkande 82 framhåller motionärerna behovet av att verka för att den behovsmotiverade forskningen inom livsmedelskedjan stärks. Det är viktigt med tydligt behovsdriven forskning där hela livsmedelskedjans olika aktörer tydligare tar på sig en beställarroll och där samverkan mellan livsmedels producenter, industri, handel och konsument främjas för att bättre möta konsumenternas efterfrågan.

En regelbunden samverkan genom branschdialoger med regeringen måste också säkras för att främja samordning inom kunskaps- och innovations systemet för livsmedelskedjan (yrkande 83).

Enligt yrkande 85 bör mobilitet mellan akademin och näringslivet under lättas. Motionärerna menar att forskning och näringsliv i större utsträckning bör integreras och bli mer verklighetsnära. Det ska vara lättare och mer för tjänstfullt att gå från forskningsvärlden till näringslivet och vice versa.

Även kommittémotion 2016/17:2010 av Kristina Yngwe m.fl. (C) tar upp vikten av att involvera forskning och innovation i livsmedelsstrategin. Detta skulle möjliggöra ett ökat förädlingsvärde i livsmedelskedjan och även utveckling av lantbrukets odlingsmetoder (yrkande 5). Även i yrkande 6 tas frågan om att främja svensk livsmedelsinnovation upp . Motionärerna poängterar att framtiden ställer krav på alternativa livsmedel. Sverige har en god potential att leda arbetet inom livsmedelsinnovation i och med sitt goda renommé och miljöarbete och med framgångsrika företag som specialiserar sig på innovativa matprodukter. För att stärka livsmedelsinnovation i Sverige vill motionärerna förbättra företagsvillkor och främja inkubatorverksamhet så att Sverige kan stärka sin position på området.

Enligt kommittémotion 2016/17:2446 av Anders Forsberg m.fl. (SD) yrkande 11 måste satsningar på innovation och utveckling inom livsmedels sektorn stödjas. Motionärerna anför att ytterligare medel behövs för forskning och utveckling inom vissa strategiska områden för att förbättra produktions processerna, stärka den inre effektiviteten och för att öka marknadskunnandet.

I enlighet med yrkande 16 vill motionärerna ge Formas och SLU i uppdrag att tydligare redovisa vilka andelar av forskningen som går till behovsdriven forskning samt vilka behov denna forskning svarar emot.

Tidigare behandling och k ompletterande information

Av regeringens handlingsplan för livsmedelsstrategin framgår olika åtgärder som regeringen avser att vidta för att uppnå målen med livsmedelsstrategin. När det gäller området Kunskap och innovation nämns under behovsmotiverad forskning och innovation bl.a. följande åtgärder :

– f örstärkning av den behovsmotiverade forskningen, med ökat fokus på produktivitet

– f örbättrad samordning mellan olika aktörer och initiativ samt stöd för utveckling av livsmedelskedjans beställarroll

– f orskning, utveckling och kommersialisering vad gäller framtida livsmedel

– u tveckling av inkubatorer eller motsvarande inom livsmedelsområdet för att företag ska kunna gå från idé till kommersialiserad produkt

– s tudie om hur utbud och nyttjande av test- och demoanläggningar kan förbättras

– program för industridoktorander för att främja kunskapsuppbyggnaden inom näringslivet och stärka samarbetet mellan livsmedelskedjan och högskolor och universitet.

Vidare beslutade regeringen den 27 mars 2017 att ge Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling , OECD , i uppdrag att studera Sveriges innovationssystem för livsmedel. Studien syftar till att få en ökad kunskap om jordbrukets och livsmedelssektorns innovationssystem, vilket sedan ska fungera som underlag för vilka åtgärder som bör vidtas för att stärka livs medelssektorns innovations- och konkurrenskraft. Enligt regeringen har i nno vation i jordbruket och livsmedelssektorn stor potential att bidra till både ökad produktivitet och hållbar produktion och konsumtion.

I november 2016 presenterade regeringen forsknings proposition en Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft (prop. 2016/17:50) där regeringen redogör för sin syn på forskningspolitikens inriktning i ett tioårigt perspektiv, med särskilt fokus på satsningar 2017 – 2020. Syftet är att Sverige ska vara en ledande kunskapsnation och ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer.

Det framgår av propositionen att regeringen har inrättat fem strategiska samverkansprogram. Den övergripande målsättningen med dessa är att gemensamt samordna innovationsinsatser för att stärka Sveriges konkurrens kraft och samtidigt möta kommande samhällsutmaningar. Ett av samverkans - programmen är cirkulär och biobaserad ekonomi som syftar till att kraftsamla regeringens innovationsinsatser för en cirkulär och biobaserad ekonomi och på så sätt bidra till att stärka Sveriges innovations- och konkurrenskraft.

Strategiska innovationsområden är en insats som har pågått sedan 2012 och är ett centralt verktyg för att förverkliga samverkansprogrammen. Inom de strategiska innovationsområdena samverkar branscher och sektorer, univer sitet och högskolor, forskningsinstitut, unga innovativa små och medelstora företag, stora etablerade företag, den offentlig a sektor n , civilsamhälle t och andra aktörer. Regeringen anför i propositionen att strategiska innovations områden är ett verktyg för att utveckla internationellt konkurrenskraftiga innovationsmiljöer genom nationell kraftsamling och stärkt förmåga till samverkan mellan aktörer från olika sektorer och aktörsgrupper. Enligt propositionen ska den utökade satsningen på strategiska innovationsområden bl.a. leda till

– satsningar på små och medelstora företag och inkubatorer

– ett aktivt arbete för att stärka förutsättningarna för samverkan mellan uni versitet och högskolor, den offentlig a sektor n , stora företag och små och medelstora företag

– ö kad samordning och samverkan med andra nationella och regionalt ini tierade initiativ

– att, när det är relevant , aktivt samspela med andra nationella initiativ inom eller med koppling till innovationsområdet och när så är möjligt samspela med regionala satsningar, inte minst inom ramen för strukturfondspro grammen.

I budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1 utg.omr. 20 och 23) beräknar regeringen en ökning av Formas två forskningsanslag till följd av satsningar på ovanstående ändamål. Satsningen omfattar 50 miljoner kronor 2018 och ytterligare 25 miljoner kronor per år 2019 och 2020. Därmed beräknas anslags nivån bli 100 miljoner kronor högre 2020 än 2016 för detta ändamål. Genom att tillföra Formas ytterligare medel skapar man förutsättningar för strategiska innovationsområden att utvecklas i linje med samverkansprogrammen.

Utskottet har behandlat forsknings propositionen i sitt yttrande 2016/17:MJU3y Kunskap i samverkan. Utskottet ansluter sig till regeringens bedömning att det genom samverkansprogrammen skapas goda förutsättning ar för ökad samverkan mellan de strategiska innovationsområdena och för att utveckla insatser för att nå övergripande mål. På så sätt kommer man att kunna kraftsamla forsknings- och innovationsarbetet och förbättra förutsättningarna för att forskningsresultaten kommer till nytta.

Vidare har Formas en pågående satsning , Hållbar livsmedelsproduktion och konsumtion , där de utlyser 50 miljoner kronor under fem år (2016–2020) för projekt inom livsmedelsforskningen inklusive nutritionsforskning. Utlys ningen syftar till att stödja forskning och utveckling relaterad till samhälls utmaningar och globala hållbarhetsmål inom området. Satsningen syftar även till att stärka kapaciteten hos unga forskare och främja samverkan mellan aktörer inom området.

När det gäller mobilitet mellan akademin och näringslivet behandlas detta i ovan nämnda forskningsproposition. Regeringen betonar att frågor som rekrytering och meritering är avgörande för ett lärosätes strategiska utveckling och attraktivitet som arbetsgivare. Regeringen anför att rekrytering, meritering och mobilitet bör betraktas som viktiga uppgifter för ledningsorganen vid ett lärosäte. Det är angeläget att möjligheten att byta karriär mellan universitet , högskolor , näringsliv et , den offentlig a sektor n och civilsamhället ökar. Ett centralt ansvar för universiteten och högskolorna är hur meriteringssystem och meritvärdering ska utformas och tillämpas för att främja en sådan ökad mobilitet. Regeringen anser att universitet och högskolor bör ta initiativ till att se mobilitet som en prioriterad strategisk fråga och göra insatser för att främja en ökad mobilitet och för att premiera mobilitet vid rekrytering och meritering. Regeringen avser därför att ge en relevant myndighet i uppdrag att regelbundet följa upp bl.a. mobiliteten i högskolan. Sådana uppföljningar ger såväl reger ingen som lärosätena ett viktigt underlag inför eventuella framtida övervägan den om behov av åtgärder.

Utbildningsutskottet har yttrat sig över propositionen om livsmedels strategin (yttr . 2016/17:UbU6y ) och betonar i sitt yttrande lärosätenas stora ansvar att främja mobilitet vid t.ex. rekrytering och meritering. Vidare ser utbildnings utskottet positivt på att regeringen avser att regelbundet följa upp bl.a. mobiliteten i högskolan.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar regeringens uppfattning att ett fungerande kunskaps- och inno vationssystem är avgörande för såväl landets som olika sektorers framtida utveckling och konkurrenskraft. Utskottet noterar att r egeringen har identi fierat ett antal åtgärder som behöver vidtas för att stärka kunskaps- och innova tionssystemet för livsmedelskedjan i Sverige, bl.a. ökad samverkan mellan olika aktörer men även att hela branschen blir involverad i vilka behov som finns inom kunskaps- och innovationssystemet.

Den 1 juni 2017 beslutade regeringen om ett tredje åtgärdspaket inom ram en för livsmedelsstrategin. Paketet innehåller uppdrag till Tillväxtverket om att förbereda och etablera en samverkansarena för livs medelssektorns utveckling, till SLU om att inrätta program för industridoktora nder, till Ve rket för innovationssystem (Vinnova) om att utveckla inkubation i livsmedels kedjan och till F ormas om att inrätta ett nationellt f orskningsprogram för livsmedel. Utskottet noterar att regeringen således vidtar de åtgärder som aviserats i handlingsplanen.

I detta sammanhang vill u tskottet även lyfta fram vikten av den behovs motiverade forskningen och anser i likhet med regeringen att denna är en viktig del av forskningen. För en konkurrenskraftig livsmedelskedja krävs också forskning om och utveckling av framtida livsmedel. Utskottet ser fram emot OECD : s utvärdering av jordbrukets och livsmedelssektorns innovations system som kommer att utgöra ett värdefullt underlag för framtida åtgärder .

I regeringens forskningspolitiska proposition finns satsningar på både sam verkansprogram och strategiska innovationsområden som har bäring på en konkurrenskraftig livsmedelskedja. Utskottet noterar att samverkan mellan företag, universitet och myndigheter och en stärkt innovationskedja från forsk ning till genomförda lösningar är centralt i detta arbete .

Utskottet föreslår att motionern a 201 6/17:2010 (C) yrkandena 5 och 6, 2016/17:2446 (SD) yrkandena 11 och 16 samt 2016/17:3618 (C) yrkandena 80, 82 och 83 med det anförda och i avvaktan på resultatet av pågående arbete lämnas utan vidare åtgärd.

När det gäller mobilitet mellan akademin och näringslivet delar utskottet regeringens syn att mobilitet borde vara en prioriterad strategisk fråga för universitet och högskolor . I likhet med utbildningsutskottet anser utskottet att lärosätena har ett stort ansvar att främja mobilitet vid rekrytering och meritering. Vidare är det positivt att regeringen avser att regelbundet följa upp bl.a. mobiliteten i högskolan. Mot bakgrund av ovanstående och aviserat uppdrag avstyrker utskottet motion 2016/17:3618 (C) yrkande 85.

Kompetensutveckling och utbildning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om en arbetsgivar- och ledar utbildning för företagare inom jordbruks- och trädgårdsnäringen, om kompetensförsörjning för de gröna näringarna, om ungdomars val av lantbruksyrket, om att bevara den öppna arbetskrafts in vandringen, om att använda mat som pedagogiskt verktyg i skolan, om att inrätta branschskolor samt om studie- och yrkesvägledare.

Jämför reservation 74 (M), 75 (SD) och 76 (C).

Propositionen

Regeringen bedömer att rådgivning och kompetensutveckling behöver utveck las i takt med behoven i företagen för att stärka företagens konkurrenskraft och bidra till en långsiktigt hållbar produktion. Insatserna för rådgivning och kompetensutveckling är viktiga för att stärka livsmedelssektorns konkurrens kraft.

Kompetensutveckling i företagsledning blir allt viktigare i takt med att företagens storlek ökar. Fortlöpande kompetensutveckling är betydelsefull för att upprätthålla och öka tillväxten inom livsmedelskedjan. Regeringen anser därför att det finns potential att öka produktiviteteten genom ökad kompetens och fokus på produktionsprocesser, marknad, företagsledning och entrepre nörskap.

Regeringen anser, liksom Konkurrenskraftsutredningen, att rådgivningen är en viktig länk i kunskapskedjan och att den spelar en nyckelroll som bro byggare mellan universitet och högskolor och praktik. Regeringen delar utred ningens bedömning och anser att det är angeläget att rådgivningen utvecklas i takt med företagens behov för att kunna tillgodose de nya kraven inom sektorn, som t.ex. ökade krav på lönsamhet, produktivitet och hållbara produktions metoder. Regeringen anser att branschen har ett stort ansvar för att erbjuda den rådgivning som företagen efterfrågar.

Medel för kompetensutveckling finns inom landsbygdsprogrammet som därför kan vara ett verktyg för att utveckla rådgivarkompetensen. Regeringen instämmer i utredningens förslag om att stärka konkurrenskraften genom att prioritera kompetensutveckling och rådgivning och anser att de områden som särskilt behöver utvecklas bör fastställas i samarbete med rådgivnings organisationer och näringen. För att få bäst effekt bör även organisationerna och näringen avsätta resurser för att utveckla rådgivarkompetensen. Med anledning av de behov av kompetensutveckling som sektorn står inför gör regeringen bedömningen att insatserna för rådgivning och kompetens utveckling är viktiga för att stärka livsmedelssektorns konkurrenskraft.

När det gäller utbildning anser re geringen att relevanta utbildnings anordnare även fortsättningsvis bör följa utvecklingen i livsmedelssektorn och eftersträva att möta de kompetensbehov som finns inom området. Att det finns attraktiva utbildningar på alla nivåer och med inriktningar som motsvarar behoven i livsmedelskedjan är en strategisk fråga för företagens konkurrens kraft och hållbara utveckling. Utbildning för en livsmedelssektor med fram tidstro, som är attraktiv att arbeta inom, bör attrahera ungdomar och vuxna som funderar på att byta yrke. Detta gäller såväl utbildning på gymnasienivå som utbildning på yrkeshögskole- och högskolenivå.

Regeringen har vidtagit ett antal olika åtgärder som förhoppningsvis kommer att bidra till att förbättra kompetensförsörjningen, bl.a. i livsmedels kedjan. Man håller bl.a. på att se över fler vägar in i yrken i vuxen ålder och underlätta för vuxna att byta yrke, och man har tillfört ytterligare resurser såväl för yrkeshögskola som för yrkesvux och infört s.k. snabbspår och särskilda utbildningar inom Svenska för invandrare (SFI) kombinerat med yrkessvenska och praktik. Regeringens utbyggnad av yrkeshögskolan som aviserades i budgetpropositionen för 2016 är ett annat viktigt instrument (Tillväxtvärk, rapport från Besöksnäringens forsknings- och utvecklingsfond 2014).

Regeringen anser att i nformation om de möjligheter som livsmedelskedjan innebär för sysselsättning en inom olika områden i samhället behöver utveck las. Samordningen mellan utbildningsanordnare och respektive bransch behöver också utvecklas för att skapa attraktiva utbildningar. Yrkeshögskolans utbildningar ska svara mot ett verkligt behov på arbetsmarknaden och driv a s i nära samarbete med arbetslivet.

Högre utbildning har stor betydelse för innovationsarbetet i företag, vilket konstateras av bl.a. OECD. Lantbrukets omstrukturering mot större enheter och mer kunskapsintensiva verksamheter ställer andra krav på utbildning och rådgivning än tidigare. För att möta dessa behov pågår en översyn av såväl agronomprogrammet som hortonomprogrammet inom Sveriges l antbruks universitet ( SLU ) .

I fråga om gymnasieskolan ska utbildningen utgöra en bas för den nationella och regionala kompetensförsörjningen till arbetslivet och en bas för rekrytering till högskolesektorn. För att möta behoven i sektorn och bidra till livsmedelskedjans konkurrenskraft och hållbara utveckling anser regeringen att det behöver finnas attraktiva utbildningar på alla nivåer och att det är viktigt att livsmedelskedjan förmår vara en attraktiv sektor att arbeta i. Att möta kompetensbehovet i samhället är ett viktigt generellt mål för utbildnings systemet. Regeringen vill betona vikten av att relevanta utbildningsanordnare på olika nivåer noga följer utvecklingen i livsmedelssektorn och strävar efter att möta de kompetensbehov som finns inom området.

När det gäller skolan och hur livsmedel kan integreras i undervisningen anförs i propositionen att s kolan och skolmåltiderna är en unik möjlighet som bör utnyttjas i större utsträckning. Det är viktigt att skolhuvudmännen tar sitt ansvar när det gäller kunskap om livsmedel, livsmedelsproduktion och hälsa hos barn och unga, inte minst genom att utnyttja en befintlig resurs som skol måltiderna. Konsumenter med kunskap har större möjlighet att göra medvetna val. Grundläggande kunskap om måltiden och matens betydelse, fysiologiskt, sociologiskt och kulturellt , samt hur maten produceras bör därför ges i förskolan och i skolans olika stadier. Ett utvecklat samarbete med lokala livs medelsaktörer kan stödja en sådan utveckling. En höjd kunskapsnivå om livs medelsproduktion, mat- och måltider kan leda till tryggare och mer kvalitets medvetna konsumenter och bättre matvanor. Regeringen anser därför att kun skapsnivån hos både barn och unga när det gäller mat och måltider bör höjas.

Livsmedelsverkets nationella kompetenscenter för måltider i vård, skola och omsorg har till uppgift att utveckla de offentliga måltiderna. Arbetet syftar till att måltiden ska vara näringsriktig och säker, god och trivsam och att den ska vara hållbar och integrerad. Att måltiden är integrerad innebär att den tas till vara som en resurs i verksamheten, t.ex. att måltider i förskola och skola främjar kunskapen om mat hos morgondagens konsumenter.

Motionerna

Kommittémotion 2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 25 fram håller vikten av att värna de gröna näringarnas kompetensförsörjning genom att bevara den öppna arbetskraftsinvandringen. I motionen anförs att regering en har aviserat att man ämnar göra om reglerna för arbetskraftsinvandring så att det blir svårare för utländska arbetare att få enkla jobb i Sverige. Motionär erna ser med oro på detta och anser att arbetsgivarna själva bäst avgör vilken kompetens de behöver i sina företag.

I yrkande 63 anförs att mat i högre grad bör användas som pedagogiskt verktyg i skolan. Preferenserna för den mat vi väljer att äta sätts i tidig ålder, men kunskapen bland våra skolbarn om vad som är bra för kroppen och hälsan och hur vår konsumtion påverkar miljön och klimat et är fortfarande låg. Med ökande fetma och folkhälsosjukdomar som följd är det samhällsekonomiskt viktigt att öka kunskapen bland konsumenter tidigt. Läran om maten kan enligt motionärerna inkluderas inte enbart i hemkunskapen utan användas som ett pedagogiskt verktyg även i ämnen som naturvetenskap, matematik och sam hällskunskap.

För att tillgodose vissa smala branschers skriande behov av kompetent arbetskraft vill motionärerna i yrkande 84 att man ser över möjligheterna att inrätta branschskolor. Dessa ska utformas i nära samverkan med arbetsmark naden och samla olika yrkesutbildningar under ett och samma tak.

Motionärerna framhåller i yrkande 86 att man i högre grad bör använda studie- och yrkesvägledarna som en länk mellan skolan och arbetslivet. Studie- och yrkesvägledarna ska inte bara hjälpa elever att välja språk och gymnasie skola utan vara integrerade i hela skolans verksamhet. Entreprenörskap, före tagande och praktik måste bli en röd tråd under skolans alla år, inte bara som en liten begränsad del i vissa årskurser. Enligt motionen bör detta göras i nära samverkan med det lokala näringslivet och ytterligare aktörer.

Enligt kommittémotion 2016/17:2446 av Anders Forsberg m.fl. (SD) yrkande 14 är det viktigt att säkerställa kompetensförsörjningen för de gröna näringarna och att anpassa utbildningarna mer efter näringens behov, särskilt i fråga om bristyrken. Genom anpassade utbildningar för ändamålet, på både gymnasie- och högskolenivå, kan det skapas goda förutsättningar för fram gångsrika företag och tillgång till kompetent arbetskraft.

I kommittémotion 2016/17:3173 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) yrkande 3 framhålls att man bör se över möjligheterna för en arbetsgivar- och ledarutbildning för företagare inom jordbruks- och trädgårdsnäringen. Konkurrenskraftsutredningen har föreslagit en sådan utbildning, och motionärerna anser att det är ett rimligt förslag och att möjligheterna att genomföra det inom befintliga strukturer bör ses över.

Motion 2016/17: 1176 av Solveig Zander (C) framhåller att regeringen bör medverka till att det tas fram riktlinjer för att intressera fler ungdomar att välja lantbruksyrket. För att intressera ungdomar måste t.ex. Arbetsförmedlingen och skolornas yrkesvägledare informera om de utbildningsprogram som finns inom de gröna näringarna, och skolorna måste vara mer aktiva för att finna praoplatser inom jordbruket.

K ompletterande information

Av regeringens handlingsplan för livsmedelsstrategin framgår att åtgärder inom området rådgivning och kompetensutveckling bl.a. kommer att riktas in på kompetensutveckling för nya behov hos dels större företag , dels företag som diversifierar för ökad produktivitet och konkurrenskraft.

Den 23 mars 2017 beslutade regeringen att ge SLU :s kompetenscentrum för företagsledning i Alnarp i uppdrag att stärka kompetensutvecklingen i företagsledning. Regeringen anför att komplexiteten i att leda moderna jord bruksföretag ökar , och därigenom blir också kompetensutvecklingen allt viktigare i takt med att villkoren för företagen ändras. Det finns en stor potential i att öka produktiviteten i det svenska jordbruket. Uppdraget löper på ett år och tilldelas 1 miljon kronor för genomförandet.

När det gäller arbetskraftsinvandring har socialförsäkringsutskottet nyligen behandlat denna fråga i betänkande 2016/17:SfU17 Arbetskraftsinvandring. Utskottet anför bl.a. följande i betänkandet:

Ökade möjligheter till arbetskraftsinvandring, som ett komplement till åtgärder för att ta till vara arbetskraft, kommer att ha stor betydelse för Sveriges förmåga att möta denna utmaning. Redan i dag råder det brist på arbetskraft inom flera yrken och sektorer på arbetsmarknaden. Om Sverige ska stå sig i den internationella konkurrensen om arbetskraft behövs enligt utskottets mening ett öppet och flexibelt regelverk men med kontroll av villkoren för dem som kommer hit för att arbeta.

Utskottet kan konstatera att arbetskraftsinvandringen fortsätter att ligga på en hög nivå och ser positivt på detta. Arbetskraftsinvandringen vitaliserar arbetsmarknaden och ekonomin samt tillför kunskap och erfarenhet till Sverige.

Socialförsäkringsutskottet konstaterar att Sverige har ett generöst system för arbetskraftsinvandring, och att systemet bör vara generöst samtidigt som det balanseras mot rådande ordning med en reglerad invandring.

Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson anför de vid debatten om interpellation 2016/17:368 Arbetskraftsinvandring att något arbete med att återinföra arbetsmarknadsprövningar inte pågår i nom Regeringskansliet. Vidare anförde han att dagens regelverk har visat sig ha stora brister och måste förändras. Regeringen har därför vidtagit en rad åtgärder när det gäller både effektivare kontroller och kortare handläggningstider. Sverige behöver ett system för arbetskraftsinvandring som möter de behov som finns av att rekry tera kompetens utomlands. Sverige ska även vara ett attraktivt land för innova tiva och kunskapsintensiva företag. Ett välfungerande regelverk är ett av många instrument som kan bidra till en positiv utveckling i detta avseende.

Utbildningsutskottet har yttrat sig över propositionen (yttr . 2016/17:UbU6y). När det gäller frågan om att integrera läran om mat i skolundervisningen hänvisar utbildningsutskottet bl.a. till att regeringen den 12 maj 2016 gav Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket i uppdrag att ta fram underlag till insatser för att främja hälsa som är relaterad till matvanor och fysisk aktivitet. Förslagen presenterades av myndigheterna den 2 maj 2017 (Förslag till åtgärder för ett stärkt, långsiktigt arbete för att främja hälsa relaterad till matvanor och fysisk aktivitet, Folkhälsomyndigheten och Livs medelsverket) och innefattar bl.a. offentlig styrning för att främja hälsosamma matvanor och fysisk aktivitet och höja kompetensen inom skolan och hälso- och sjukvården.

Livsmedelsverket har även tagit fram undervisningsmaterialet Hej skolmat! för att underlätta för skolan att ta till vara skolmåltiden i undervisningen. Hej skolmat! består av pedagogiska övningar där skolmåltiden utgör själva läro medlet. Övningarna är uppdelade i tre olika teman: hälsa, maten i våra liv och m iljö. Skolmåltiden är en del av utbildningen , och med de här övningarna vill Livsmedelsverket ge skolan verktyg för att göra skolmåltiden till mer än bara en lucka i schemat. Måltiden är en arena där många av skolans ämnen sam spelar i praktiken, vilket kan bidra till ett ämnesövergripande arbetssätt. Mål tiden kan också vara en viktig del i skolans värdegrundsarbete. Livsmedels verket har även gett ut ytterligare ett antal skrifter om skolmaten och hur den kan utvecklas till en resurs i utbildningen .

När det gäller branschskolor har denna fråga behandlats av utbildnings utskottet i betänkande 2016/17:UbU12 Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft. Utskottet föreslog ett tillkännagivande till regeringen med följande innehåll:

Utskottet konstaterar vidare att det finns flera yrken där det råder brist på arbetskraft. Matchningen på arbetsmarknaden kan också vara ett problem. Därtill kommer att studenterna i vissa fall i alltför liten utsträckning väljer en utbildning som leder till ett arbete. På sikt kan det finnas en risk att en låg kompetensförsörjning försvagar Sverige.

Mot denna bakgrund menar utskottet att dialogen mellan arbetsgivare och Sveriges lärosäten behöver stärkas. Utskottet anser att regeringen därför bör verka för ett ökat samarbete mellan lärosäten, arbetsliv och rele vanta branschorganisationer och en kontinuerlig dialog om utbildningars innehåll och dimensionering. Utskottet föreslår att riksdagen tillkännager detta för regeringen.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut (rskr. 2016/17:208).

Regeringen överlämnade i mars 2017 en proposition till riksdagen som innehåller förslag till en ny lag om försöksverksamhet med branschskolor (prop. 2016/17:161 En försöksverksamhet med branschskolor). Försöksverk samheten innebär att en huvudman för utbildning på ett yrkesprogram inom gymnasieskolan eller för kommunal vuxenutbildning enligt skollagen (2010:800) med bibehållet huvudmannaskap får sluta avtal med en bransch skola om att skolan utför vissa uppgifter inom sådan utbildning (entreprenad). Den nya lagen om försöksverksamhet med branschskolor föreslås träda i kraft den 1 augusti 2017 och tillämpas på utbildning efter den 1 juli 2018. Propositionen bereds av utbildningsutskottet , och justering av betänkandet 2016/17:UbU21 En försöksverksamhet med branschskolor är planerad till den 8 juni 2017.

När det gäller studie- och yrkesvägledare framgår av budgetpropositionen för 2016 (prop. 2015/16:1 utg.omr. 16) att regeringen beräknat totalt 36 miljoner kronor för perioden 2013−2016 (varav 10 miljoner kronor för 2015) för fortbildning av främst studie- och yrkesvägledare. Statens skolverk ska genomföra fortbildningsinsatser som inriktas mot att utveckla studie- och yrkesvägledningen med särskilt fokus på ökade kunskaper om arbetsmarkna den. Fortbildningen ska vidare främst gälla studie- och yrkesvägledningen inom grundskolan men kan också omfatta sådan vägledning inom gymnasie skolan och kommunal vuxenutbildning.

Skolverket har redovisat de insatser som genomförts. Verket har upp handlat fem olika högskolekurser för studie- och yrkesvägledare, skolledare och lärare. Vidare har ett stödmaterial för lärare i grundskolan utarbetats. Materialet syftar till att stödja och stimulera arbetet med att integrera studie- och yrkesvägledning i undervisningen och utgår från kursplanernas centrala innehåll. Skolverket har tillsammans med Arbetsförmedlingen tagit fram ett utbildningspaket för lärare och studie- och yrkesvägledare, i syfte att stärka arbetet med att integrera studie- och yrkesvägledning i alla ämnen under elevernas hela skolgång.

Vidare framgår a v Skolverkets regleringsbrev för 2016 att verket ska genomföra fortbildningsinsatser för främst studie- och yrkesvägledare för att förbättra kvaliteten inom vägledningen. Arbetet ska ske i samråd med Arbets förmedlingen. Uppdraget ska delredovisas till Regeringskansliet (Utbildnings departementet) årligen senast den 15 mars och slutredovisas den 15 mars 2019.

Både Yrkesprogramsutredningen (SOU 2015:97) och utredningen Att vända frånvaro till närvaro – en utredning om problematisk elevfrånvaro i sitt slutbetänkande (SOU 2016:94) har föreslagit att en utredning borde få i uppdrag att se över studie- och yrkesvägledningen i skolan. Enligt information från Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) bereds för närvarande direktiv till en utredning om studie- och yrkesvägledning.

Utbildningsutskottet föreslog nyligen ett tillkännagivande till regeringen i betänkande 2016/17:UbU18 Skolväsendet – lärare och elever om att reger ingen ska låta ta fram och uppdatera en digital studie- och yrkesväglednings plattform och att studie- och yrkesvägledarnas roll i skolan måste stärkas och i högre grad integreras i skolans verksamhet. Utbildningsutskottet anförde följande:

Utskottet vill inledningsvis framhålla vikten av en välfungerande studie- och yrkesvägledning av god kvalitet eftersom väl underbyggda val minskar risken för avhopp och felval och bidrar till att fler unga kan gå vidare till högre studier och arbete. Vägledning är också viktigt för att åstadkomma bättre balans mellan utbud och efterfrågan av kompetenser på arbetsmarknaden. För att barn och unga ska kunna göra väl underbyggda val behöver de ofta stöd. Det är därför vitalt att studie- och yrkesvägled ningen i skolan genomförs på ett professionellt sätt, vilar på vetenskaplig grund och ger eleverna alla nödvändiga förutsättningar för att göra väl övervägda val.

Mycket av den information och hjälp som studie- och yrkesvägledarna tillhandahåller i dag handlar om att reda ut behörighetsfrågor och redogöra för antagningsprocesser samt att lotsa eleverna rätt i utbildningssystemet. Detta är en mycket viktig och värdefull resurs men som borde kunna erbjudas via en nationell digital studie- och yrkesvägledningsplattform. På detta sätt kan elever och föräldrar enklare få hjälp att söka reda på fakta om olika utbildningsvägar samtidigt som tid frigörs så att studie- och yrkesvägledarna kan fokusera mer på kvalitativa och vägledande samtal.

De yngre barnens undervisning innehåller i högre grad studie- och yrkesorienterande inslag, såsom att i undervisningen prata om olika yrken och besöka arbetsplatser, men detta avtar i de högre årskurserna. Då isoleras de studie- och yrkesorienterade inslagen till att främst handla om språk- och gymnasieval. Här fyller studie- och yrkesvägledarna en stor och viktig roll. De bör i högre grad vara en länk mellan skola och arbetsliv. Studie- och yrkesvägledarna ska inte bara hjälpa elever att välja språk, gymnasieskola och högre utbildning utan vara integrerade i skolans hela verksamhet.

Mot ovanstående bakgrund föreslår utskottet att riksdagen tillkännager för regeringen att den ska låta ta fram och uppdatera en digital studie- och yrkesvägledningsplattform och att studie- och yrkesvägledarnas roll i skolan måste stärkas och i högre grad integreras i skolans verksamhet.

Den 10 maj 2017 beslutade r iksdagen i enlighet med utskottets försla g (rskr. 2016/17:251 ).

Utskottets ställningstagande

Utskottet instämmer med regeringen i att rådgivning och kompetensutveckling är viktiga verktyg för att stärka livsmedelssektorns konkurrenskraft. Ökad kompetens och fokus på produktionsprocesser, marknad, företagsledning och entreprenörskap är viktiga verktyg för att öka produktiviteten. Det är därför positivt att regeringen har beslutat att ge SLU :s k ompetenscentrum för före tagsledning i Alnarp i uppdrag att stärka kompetensutvecklingen i företags ledning. Med anledning av uppdraget kan motion 2016/17:3173 (M) yrkande 3 i allt väsentligt anses vara tillgodosedd.

Utskottet delar regeringens bedömning att utbildningsanordnare även fort sättningsvis bör följa utvecklingen i livsmedelssektorn och eftersträva att möta de kompetensbehov som finns inom området. Det pågår många olika processer med att säkerställa kompetensförsörjningen i Sverige, även för de gröna näringarna. Att möta kompetensbehovet i samhället är ett viktigt generellt mål för utbildningssystemet. Med hänvisning till det anförda och i avvaktan på resultatet av det pågående arbetet föreslår utskottet att motionerna 2016/17:2446 (SD) yrkande 14 och 2016/17:1176 (C) lämnas utan åtgärd.

Utskottet anser att den öppna arbetskraftsinvandringen är ett viktigt verktyg för att säkerställa kompetensförsörjningen för svenska företag. Regeringen har anfört att det inte pågår något arbete med att återinföra arbetsmarknadspröv ningar utan snarare att det pågår arbete med att göra effektivare kontroller och förkorta handläggningstider. Utskottet anser därför att motion 2016/17:3618 (C) yrkande 25 kan avstyrkas med det anförda.

Skolan spelar en viktig roll när det gäller kunskap om livsmedel, var den kommer i från och hälsoaspekten. Det är därför positivt att regeringen i livs medelsstrategin lyfter att skolan och skolmåltiden ska ses som en resurs och att den bör utnyttjas i ännu högre utsträckning i undervisningen. Utskottet anser, precis som regeringen, att konsumenter genom kunskap kan göra med vetna val och att det därför är viktigt att kunskapsnivåerna hos både barn och unga när det gäller mat och måltider höjs. Vidare noterar utskottet att Livs medelsverket gör många insatser på området med att integrera mat och måltiden i skolundervisningen. Utskottet anser att motion 2016/17:3618 (C) yrkande 63 kan avstyrkas med det anförda.

Riksdagen har tillkännagett för regeringen att de bör verka för ett ökat sam arbete mellan lärosäten, arbetsliv och relevanta branschorganisationer och en kontinuerlig dialog om utbildningarnas innehåll och dimensionering. Vidare överlämnade regeringen i mars 2017 en proposition till riksdagen som inne håller ett förslag till en ny lag om försöksverksamhet med branschskolor. I avvaktan på pågående arbete kan motion 2016/17:3618 (C) yrkande 84 lämnas utan vidare åtgärd.

Utskottet konstaterar att det pågår ett omfattande arbete med att stärka studie- och yrkesvägledningen i skolan. Skolverket har ett pågående uppdrag att förbättra kvaliteten på vägledningen och öka kunskapen om arbets marknaden. Det pågår även arbete inom Regeringskansliet med att förbereda ett direktiv till en utredning om studie- och yrkesvägledningen. Vidare har utbildningsutskottet nyligen föreslagit ett tillkännagivande till regeringen om att studie- och yrkesvägledarnas roll i skolan måste stärkas och i högre grad integreras i skolans verksamhet . Utskottet föreslår med hänvisning till ovanstående att motion 2016/17:3618 (C) yrkande 86 i avvaktan på resultatet av det pågående arbetet lämnas utan vidare åtgärd.

Jordbrukets och livsmedelskonsumtionens miljö- och klimatpåverkan

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om jordbrukets miljö- och klimatkostnader och s.k. kollektiva nyttigheter, om köttproduktion ens klimatpåverkan, om svensk livsmedelskonsumtions påverkan på miljö och klimat, om köttkonsumtion och om en handlingsplan för hur klimat- och miljöpåverkan av livsmedelkedjan, inklusive animalieproduktionen, ska minska.

Jämför reservation 77 (C), 78 (V) och 79 (L).

Propositionen

Det återstår många utmaningar för jordbruket när det gäller miljö och klimat, vilket bl.a. framgår av de senaste uppföljningarna av miljömålen. Att fortsätta utnyttja landsbygdsprogrammets medel för att förbättra miljön och klimatet är därför av största vikt. Regeringens förslag till livsmedelsstrategi sätter vidare forskning och innovation inom livsmedelskedjan i fokus. Ny kunskap och forskning för en hållbar produktion är avgörande för att klara framtidens livsmedelsförsörjning inom ramen för naturens begränsningar.

I Sverige finns goda förutsättningar för hållbar produktion med begränsad miljöpåverkan. Regeringen anser därför att Sverige bör bidra till en hållbar ökning av livsmedelsproduktionen. För jordbrukssektorn är flera faktorer viktiga för att bidra till hållbar produktion och tillväxt. Ökad produktivitet innebär att en mindre mängd resurser används för att producera en given kvantitet, men också att de resurser som finns tillgängliga används där de ger störst värde. Enligt regeringens mening kan en inriktning mot en hållbar tillväxt också bidra till utveckling och innovation. Effektivare produktion och ny teknik kan öka konkurrenskraften och skapa nya affärsmöjligheter. Det finns flera positiva samband mellan en hållbar jordbruksproduktion och ett förbättrat miljötillstånd. Det handlar bl.a. om positiva miljöeffekter, s.k. kollektiva nyttigheter. En livskraftig jordbruks- och trädgårdsproduktion bidrar till att nå flera av miljökvalitetsmålen och är en del i förvaltningen av landets naturresurser. Ett exempel är att ökad nötköttsproduktion kan leda till fler betande djur och fler hävdade naturbetesmarker, vilket ökar möjligheterna att nå miljömålet Ett rikt odlingslandskap.

Även om det i flera avseenden finns ett positivt samband mellan ökad livsmedelsproduktion och miljötillståndet finns det också negativa miljö effekter förknippade med en ökande livsmedelsproduktion. En ökad produk tion kan exempelvis leda till ökade utsläpp av ammoniak och växthusgaser samt till ökat växtnäringsläckage och fler föroreningar i mark och vatten om inte drivkraften bakom produktionsökningen är en effektivare hållbar resurs användning. All livsmedelsproduktion påverkar miljön och klimatet , och animalier påverkar miljön mest. Köttproduktion medför bl.a. utsläpp av metangas och bidrar därför till klimatförändringen. Köttproduktionen kräver också större produktionsresurser än vegetabilieproduktionen.

Regeringen anser att produktionen behöver bli mer hållbar , och de utsläpp som den ger upphov till behöver minska. Sverige har kommit långt när det gäller att begränsa miljö- och klimatpåverkan, men behöver fortsätta att utveckla produktionen för att ytterligare minska negativ miljöpåverkan. Det kommer även i fortsättningen att krävas riktade åtgärder inom miljöarbetet och ett förstärkt arbete i internationella sammanhang. Åtgärder som höjer produktiviteten leder till att mindre resurser används för produktionen. En resurseffektivare produktion innebär ofta mindre miljöbelastning per producerad enhet.

Livsmedelsstrategin syftar till att främja produktivitetsökningar som minimerar miljöbelastningen, bidrar till att stärka ekosystemtjänster och successivt förbättrar mark- och jordkvaliteten. Med låga utsläpp per enhet kan svensk produktion bidra till att minska de globala utsläppen om den svenska produktionen ersätter annan produktion med högre utsläpp. Både i Sverige och i övriga västvärlden behöver vi därför förändra vårt beteende i riktning mot en mer hållbar köttkonsumtion.

Ett effektivt sätt att minska utsläppen är genom förändrade konsumtions vanor med mer vegetabilier och mindre kött. Mot den bakgrunden är det viktigt att det finns bra information att tillgå så att konsumenterna kan göra medvetna val. Regeringen anser att en större andel av det kött som konsumeras i Sverige och världen bör vara producerat på samma resurseffektiva sätt som sker i Sverige. Det bör ge utrymme för en ökad produktion i Sverige. Regeringen anser därför att utmaningen för svenskt jordbruk i ett globalt perspektiv inte är att minska den svenska produktionen. I stället är utmaningen att utveckla produktionen så att den i högre grad bidrar till att möta den globala efterfrågan på livsmedel med liten klimatpåverkan. På detta sätt kan en ökad livsmedelsproduktion i Sverige samverka med åtgärder för att minska de globala utsläppen av växthusgaser. Ett fortsatt arbete med att förbättra den svenska livsmedelsproduktionen ur ett klimatperspektiv är även nödvändigt för att kunna nå nationella klimatmål och för att Sverige ska kunna fortsätta vara ett föregångsland i klimatarbetet. Åtgärder för att öka livsmedels produktionen i Sverige samverkar i många fall med åtgärder för att minska de globala utsläppen av växthusgaser. Att lämna över ett samhälle till nästa generation där de stora miljöproblemen är lösta utan att exportera miljö problem till omvärlden är en generell utgångspunkt i det svenska miljömåls systemet. Regeringen anser att denna utgångspunkt måste beaktas, bl.a. när det gäller globala miljöproblem så som utsläpp av växthusgaser där en global minskning av utsläppen behöver uppnås.

Motionerna

Enligt kommittémotion 2016/17:3616 av Lars Tysklind m.fl. (L) yrkande 9 ska jordbruket bära sina egna miljö- och klimatkostnader men också ersättas för kollektiva nyttigheter så som naturvård och bevarande av den biologiska mångfalden. Svenskt jordbruks utsläpp kommer till stor del från metan från idisslande djur, användningen av fossila bränslen och indirekt från tillverk ningen av mineralgödsel och foder. Ett hållbart jordbruk är en del av lösningen på dagens miljöutmaningar. Redan med nuvarande teknik skulle jord- och skogsbruket kunna vara självförsörjande på hållbar energi. Det finns goda möjligheter att förbättra avkastningen på ett miljövänligt sätt genom att anpassa växtsorter, brukningsmetoder och näringsämnen efter lokala förhåll anden. Utifrån ett klimatperspektiv kan bioteknik (GMO , genetiskt modifierad organism ) spela en avgörande roll, om den används på rätt sätt, för att få fram bättre skördar och näringsinnehåll.

I motionen uppmärksamma s även köttproduktionens klimatpåverkan lik som vikten av metangasreducering (yrkande 12). Enligt motionärerna är kött produktionen förknippad med stor klimatpåverkan och står för ca 15 procent av världens totala utsläpp av växthusgaser. För att minska köttkonsumtionens klimatpåverkan behöver köttproduktionen bli bättre men också minska. Det är positivt att den klimatcertifierad e köttproduktion en utvecklas, vilket innebär att gårdar minskar den totala klimatpåverkan i köttproduktionen. Insatser för metangasreducering leder till minskade utsläpp av växthusgaser samtidigt som vi får el och värme.

I kommittémotion 2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 58 anförs att svensk livsmedelskonsumtions påverkan på miljö och klimat bör minska. Svensk mat är smart för både klimat och miljö och har en minimal användning av antibiotika. Genom att äta mindre men bättre kött skulle påverkan på vår omvärld minska, och att byta ut importerad mat med hög påverkan på klimat och miljö mot närproducerad mat där stor hänsyn tas till miljön och klimatet och där ekosystemtjänster främjas är således viktigt för att Sverige ska ta ett ansvar globalt. Det blir allt viktigare att anta ett livscykel perspektiv på den mat som äts för att fånga upp både nyttor och kostnader. Det är viktigt att arbeta mer fokuserat med ett folkhälsoperspektiv som är bra för både miljö och människa.

Av m otion 2016/17:1645 av Kent Härstedt (S) framgår att människan äter för mycket kött. Offentliga verksamheter i stat, landsting och kommuner har ett betydelsefullt ansvar att visa vägen mot en sundare mathållning , och ett införande av köttfri dag på sjukhus och skolor kan vara ett viktigt steg på vägen.

Det bör tas fram e n handlingsplan för hur livsmedelskedjans klimat- och miljöpåverkan, inklusive an imalieproduktionen, ska minska enligt partimotion 2016/17:1989 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 2. Under lång tid har, inte minst i den rika delen av världen, den stora köttkonsumtionens påverkan på klimat och solidarisk fördelning av begränsade globala resurser varit kända. Av detta skäl har motionärerna under lång tid för e slagit att en nationell handlingsplan med målsättningar för att minska de negativa effekterna från vår livsmedelskonsumtion ska antas. Havsmiljöinstitutets rapport stärker skälet för att ett sådant målinriktat arbete införs även för att förbättra havs miljön genom minskad övergödning.

Kompletterande information

Miljömålsberedningen , som är en parlamentarisk kommitté tillsatt i syfte att nå en bred politisk samsyn kring miljöfrågorna, bedömer i betänkande t En klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige ( SOU 2016:47 ) att utsläppen från livsmedelskonsumtionen behöver minska. Det kan göras genom förändrade kostvanor med t.ex. mer vegetabilier, mindre kött, säsongsbaserad kost, minskat matsvinn och genom förändrade produktionsmetoder , exempelvis genom kolinlagring i betesmarker och genom ökad vallodling. En ökad konsumtion och produktion av svenskproducerat kött på bekostnad av det importerade ger förutsättningar för en produktion med globalt sett lägre utsläpp och kan även bidra till att uppnå andra miljömål. Åtgärder behövs för att underlätta för privatkonsumenter och den offentlig a sektor n att konsumera livsmedel med lägre klimat- och miljöpåverkan.

Vidare redovisas i betänkandet att l ivsmedelskonsumtionen , i synnerhet köttet, står för en betydande andel av hushållens utsläpp av växthusgaser och miljöpåverkan i stort. Förändrade kostvanor till förmån för mer vegetabilier, mindre kött och säsongsanpassad kost är olika sätt att minska klimat belastningen. Ett annat sätt är att minska matsvinnet. En stor del av de livs medel som produceras går till spillo , ibland redan i produktionsledet, men i ännu högre grad i butiks- eller konsumentledet. Även andra produktions metoder, exempelvis ökad kolinlagring och vallodling, kan bidra till minskade utsläpp och mindre miljöpåverkan. En ökad konsumtion och produktion av svenskproducerat kött på bekostnad av det importerade ger förutsättningar för en produktion med globalt sett lägre utsläpp och kan även bidra till att uppnå andra miljömål. Svenska lantbrukare, som ligger i framkant globalt både miljömässigt och i fråga om djurskydd, behöver ges goda möjligheter att utnyttja denna potential i större utsträckning. Förändrade kostvanor kan också vara ett sätt att tillmötesgå de av FN:s globala utvecklingsmål (Agenda 2030) som har kopplingar till jordbruk och livsmedelsförsörjning. Utvecklingsmålet att utrota svält är exempelvis tydligt med att jordbruksmarkens resurser måste fördelas mer rättvist. Det innebär en förändring av konsumtionsmönstret med minskad köttkonsumtion och ökad vegetabiliekonsumtion i industriländerna. Det skulle också kunna medföra kraftigt minskade utsläpp av växthusgaser. Förändrade kostvanor i den här riktningen skulle också vara positivt för folk hälsan.

Av betänkandet framgår att Naturvårdsverket föreslår att en differentierad klimatskatt på kött kan vara ett sätt att prissätta livsmedel som ger särskilt stora utsläpp i produktionen. Utformning och konsekvenser av den här typen av styrmedel behöver dock utredas mer i detalj. Naturvårdsverket lyfte fram behovet av en översyn av skattesystemet inom livsmedelssektorn, inklusive frågan om en klimatskatt, även i den senaste fördjupade utvärderingen 2015. Naturvårdsverket menade att slutsatserna från Konkurrenskraftsutredningen (SOU 2015:15) bör vägas in vid en sådan översyn. Frågor när det gäller t.ex. konkurrenskraft, internationellt perspektiv och miljömålskonflikter som påvisats i olika studier och utredningar måste också belysas i en sådan utredning.

Enligt Näringsdepartementet bereds Miljömålsberedningens betänkande inom Regeringskansliet för tillfället, inklusive bedömningar na om livsmedels produktionens utsläpp. Liksom M iljömålsberedningen anser regeringen att en större andel av det kött som konsumeras i Sverige och i världen bör vara producerat på samma resurseffektiva sätt som i Sverige. Med låga utsläpp per producerad enhet kan svensk produktion bidra till att minska de globala utsläppen när den ersätter annan produktion med högre utsläpp. Produktionen behöver samtidigt fortsätta utvecklas och förbättras , vilket är en fråga som regeringen kontinuerligt tittar på.

Vidare tillhandahåller Livsmedelsverket information om hälsosam och hållbar livsmedelskonsumtion för att ge konsumenter bra information om hälsoeffekter och köttets miljöpåverkan så att de kan göra medvetna val (mer information om Livsmedelsverkets arbete och folkhälsa finns under rubriken Information, märkning och hälsa) .

Inom ramen för livsmedelsstrategin har regeringen gett Livsmedelsverket i uppdrag att, tillsammans med Jordbruksverket och Naturvårdsverket, arbeta vidare med åtgärder för minskat matsvinn i hela livsmedelskedjan från produ cent till konsument ( mer information finns under avsnittet Hållbar konsum tion ) .

Regeringen har även tagit fram en strategi för hållbar konsumtion som publicerades i budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1 utg.omr. 18) . Målet är att strategin ska bidra till en miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbar konsumtion. Att underlätta för enskilda konsumenter att konsumera mer hållbart är en central del av strategin.

När det gäller konsumtionens miljö- och klimatpåverkan har finans marknads- och konsumentmin ister Per Bolund vid debatten om interpellation 2016/17:178 Konsumtionens miljö- och klimatpåverkan anfört följande:

Konsumtionen av kött i Sverige och i världen har ökat under en längre tid, vilket medför en större påverkan på miljö och klimat. Som konsumenter kan vi bidra till minskad miljöpåverkan genom att göra miljösmarta matval. Hur kosten sätts samman är en viktig faktor; en annan är matsvinnet. Inom ramen för strategin för hållbar konsumtion avser regeringen bland annat att ge Konsumentverket i uppdrag att stimulera miljösmarta konsumtionsmönster. Även den offentliga upphandlingen är betydelsefull när det gäller att styra mot hållbara livsmedel, vilket kommer till uttryck i den nationella upphandlingsstrategin och i uppdrag till Upphandlingsmyndigheten. Det kan också konstateras att förutsätt ningarna för att producera hållbara livsmedel är goda i Sverige och att vi har jämförelsevis höga miljö- och djurskyddsambitioner.

Den 9 mars 2017 gav regeringen Konsumentverket i uppdrag att inrätta ett forum för miljösmart konsumtion och att stimulera miljösmarta konsumtions mönster. Syftet är att stimulera till kunskapsutbyten och samarbeten för att på så vis öka kunskapen på området. Ett annat syfte är att främja åtgärder och att ge bättre förutsättningar för en miljömässigt hållbar konsumtion. Uppdraget ska genomföras efter samråd med Naturvårdsverket, Kemikalieinspektionen, Energimyndigheten och andra berörda myndigheter.

När det gäller minskning av köttproduktionens utsläpp har landsbygds minister Sven-Erik Bucht anfört följande i ett svar på skriftlig fråga ( fr. 2015/16:771):

Konsumtionen av kött i Sverige och i världen har ökat under en längre tid. Det medför en större påverkan på miljö och klimat, utmaningar som behöver hanteras både i Sverige och globalt. De finns två huvudsakliga sätt att minska köttproduktionens miljöpåverkan – att minska köttkonsumtion en och att göra köttproduktionen miljövänligare.

Jag delar Jonas Jacobsson Gjörtlers bedömning att om en större andel av det kött som konsumeras i världen kom från svenska gårdar, eller pro ducerades under svenska förhållanden, skulle det innebära en förbättring för klimat och miljö på ett globalt plan. Produktionen i Sverige sker även med en mycket låg användning av antibiotika och den bidrar till biologisk mångfald genom öppet landskap och hävd av betesmarker. Det är en anledning till att jag vill att produktionen i Sverige kan fortsätta att utvecklas. Jag menar att vi kan diskutera en sådan utveckling parallellt med att vi diskuterar konsumtionen av kött.

Även om vi har kommit långt i Sverige så får vi inte slå oss till ro. För att begränsa miljöpåverkan från livsmedelsproduktionen behöver produk tionen hela tiden fortsätta att utvecklas och förbättras. En viktig del är förbättrad produktivitet och resurseffektivitet. En anledning till lägre klimatgasutsläpp från mjölkproduktionen i Sverige är den höga avkast ningen som medfört att det behövs färre djur och mindre mark för samma produktion. I Sverige har vi också haft ett systematiskt arbete för att förbättra effektiviteten i gödselhanteringen vilket har resulterat i mindre utlakning och mindre förluster av kväve till luften. Som Jonas Jacobsson Gjörtler nämner har regeringen också infört styrmedel för att i högre grad utnyttja metangasen i gödseln som biogas, vilket minskar metangas avgången.

De metangasutsläpp som härrör från idisslares matsmältning är i dags läget mycket svåra att minska men runt om i världen pågår forskning för att försöka komma åt detta problem. Sverige är med i ett globalt forsk ningssamarbete i klimatfrågor inom jordbruket, Global Research Alliance, där klimatpåverkan från idisslare är ett fokusområde.

Sveriges lantbruksuniversitet ( SLU ) arbetar under 2016–2018 med ett p rojekt , med finansiering från Naturvårdsverket, om effekter av en klimatskatt på livs medel. Till skillnad från tidigare liknande förslag på skatter inom forskningen i Sverige inkluderas i detta projekt alla typer av livsmedel i skattesystemet och inte bara animaliska produkter. Syftet med projektet är att öka kunskapen om hur styrmedel kan utformas och vilka effekter de får. Klimatvinster och skatte intäkter till staten beräknas bl.a. utifrån hur skatten påverkar konsumenters efterfrågan på olika livsmedel. Det utreds även hur inkomster från konsum tionsskatten kan användas för att motverka eventuella negativa konsekvenser av skatten, t.ex. genom eventuellt stöd till bevarande av betesmarker om skatten medför att inhemsk produktion av nötkött minskar. Slutligen jämförs kostnaden för en förändrad livsmedelskonsumtion med kostnader för andra klimatåtgärder.

Formas har en pågående satsning , Hållbar livsmedelsproduktion och konsumtion , där de utlyser 50 milj oner kronor under fem år (2016– 2020) för projekt inom livsmedelsforskningen inklusive nutritionsforskning. Utlysning en syftar till att stödja forskning och utveckling relaterad till samhällsut maningar och globala hållbarhetsmål inom området. Satsningen syftar även till att stärka kapaciteten hos unga forskare och främja samverkan mellan aktörer inom området.

När det gäller metangasreducering redovisas i budgetpropositionen för 2017 (p rop. 2016/17:1 utg.omr. 23 ) att st yrmedel som bidrar till att minska växthusgasutsläppen från jordbruket inkluderar lagstiftning om lagring och spridning av gödsel och åtgärder inom landsbygdsprogrammet, exempelvis investeringsstöd för att röta stallgödsel till biogas och därigenom minska metangasavgången, miljöersättningar till bl.a. fånggrödor och vallodling samt rå dgivning inom projektet Greppa n äringen. Under 2014 gjordes ca 1 400 råd givningsbesök i frågor som har betydelse för att minska växthusgasutsläppen.

Vidare framgår att m etanreduceringsersättningen är ett tioårigt pilotprojekt (2014–2023) med syfte att ersätta biogasproducenter för den dubbla miljönytta som uppstår när biogas produceras från gödsel. I enlighet med regeringens förslag i budgetpropositionen för 2016 beslutade riksdagen om en förstärkning av budgeten för metanreduceringsersättningen med 30 miljoner per år under perioden 2016–2019 (prop. 2015/16:1, bet. 2015/16:MJU2, rskr. 2015/16:110). Regeringen har även beslutat att höja ersättningsnivån för gödselbaserad biogas från högst 20 öre/ kilowattimme till högst 40 öre/ kilowattimme . Under 2015 var det 51 anläggningar som tog del av metanreduceringsersättningen.

Utskottets ställningstagande

All livsmedel sproduktion påverka r miljön och klimatet, och animalier påverkar mest . Det finns flera positiva samband mellan en hållbar jordbruks produktion och ett förbättrat miljötillstånd som bidrar till att nå flera av miljökvalitetsmålen. Samtidigt finns det negativa miljöeffekter som är för knippade med en ökande livsmedelsproduktion. Utskottet konstaterar dock att det i Sverige finns goda förutsättningar för en hållbar produktion med begränsad miljöpåverkan.

I likhet med regeringen anser utskottet att Sverige bör bidra till en hållbar ökning av livsmedelsproduktionen och att en större andel av det kött som konsumeras bör vara producerat på samma resurseffektiva sätt som i Sverige med låga utsläpp av växthusgaser per enhet . Arbetet med att utveckla produktionen för att ytterligare minska negativ miljöpåverkan måste enligt utskottet fortsätta i syfte att möta den globala efterfrågan på livsmedel med liten miljö- och klimatpåverkan. Åtgärder som lagstiftning om lagring och spridning av gödsel, åtgärder inom landsbygdsprogrammet, t.ex. investerings stöd för att röta stallgödsel till biogas, rådgivning inom Greppa n äringen och metanreduceringsersättningen är enligt utskottet viktiga styrmedel som bidrar till att minska växthusgasutsläppen från jordbruket.

Utskottet delar regeringen s och Miljömålsberedningens bedömning att ett sätt att minska utsläppen av livsmedelsproduktionen är genom förändrade konsumtionsvanor med mer vegetabilier och mindre kött. För detta krävs en förändring av konsumtionsmönster med minskad köttkonsumtion och ökad vegetabiliekonsumtion i industriländerna och bra information för konsument en att tillgå så att man kan göra medvetna val. I detta sammanhang noterar utskottet att regeringen tagit fram en strategi för hållbar konsumtion och inom ramen för detta gett Konsumentverket i uppdrag att stimulera miljösmarta konsumtionsmönster . Även Livsmedelsverket arbetar med information om hälsosam och hållbar livsmedelskonsumtion. Vidare konstaterar u tskottet att förändrade kostvanor i denna riktning också skulle vara positivt för folkhälsan.

Utskottet noterar att Miljömålsberedningen bedömer att utsläppen från livsmedelskonsumtionen behöver minska. Miljömålsberedningen anser att å tgärder behövs för att underlätta för konsumenter och den offentlig a sektor n att konsumera livsmedel med lägre klimat- och miljöpåverkan , en syn som utskottet delar. Miljömålsberedningens betänkande är för tillfället under beredning inom Regeringskansliet.

Sammanfattningsvis anser utskottet att Sverige även i fortsättningen ska vara ett föredöme i miljö- och klimatarbetet , och fö r att uppnå detta behövs ett fortsatt arbete med att förbättra den svenska livsmedelsproduktionen och konsumtionen ur ett miljö- och klimatperspektiv .

Med hänvisning till det anförda och i avvaktan på pågående arbete föreslår utsk ottet att motionerna 2016/17:1645 (S), 2016/17:1989 (V) yrkande 2, 2016/17:3616 (L) yrkandena 9 och 12 samt 2016/17:3618 (C) yrkande 58 lämnas utan vidare åtgärd.

Jordbruk och miljöbalken

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om klassificeringen av jordbruk som miljöfarlig verksamhet, om en ny vägledning för anmälnings- och tillståndsprövning inom animalieproduktionen, om att pröv ningen av djurhållande verksamhet bör koncent reras till färre miljö prövnings delegationer, om att ta bort kravet på samrådsförfarande för anmälningspliktig verksamhet samt om handläggning av miljö tillstånd och anmälan av animalieproduktion.

Jämför reservation 80 (SD, KD), 81 (C), 82 (S D) och 83 (KD) .

Propositionen

Klassificering av jordbruk

Livsmedel kan inte produceras utan att miljön påverkas. Livsmedelsproduk tionen är samtidigt beroende av en god miljö och ekosystemtjänster som vattenreglering, jordmånsbildning och pollinering. Hållbar jordbrukspro duktion måste relateras till hur väl olika resurser används, till produktivitet, jordbrukslandskapets positiva bidrag till skapandet av ekosystemtjänster, god livsmiljö och rekreationsmöjligheter, men också till hur väl produktionen står sig när det gäller negativa effekter på miljön.

Utgångspunkten för livsmedelsstrategin är en hållbar produktion av livs medel. Stärkt konkurrenskraft och ökad produktion ska gå hand i hand med arbetet att nå miljömålen. Lösningen på detta är inte att förbättra tillståndet i miljön genom att minska produktionen utan i stället en miljömässigt effektiv are produktion som ökar, i synnerhet i de fall som produktionen har en låg belastning på miljön i ett globalt perspektiv.

Anmälan och tillstånd för animalieproduktion

Företag i livsmedelskedjan berörs av ett stort antal regler som i hög grad är EU-styrda. Regelverken är komplexa , och det finns därför anledning att fortsätta att utveckla det arbete som de svenska myndigheterna gör på EU-nivå och på nationell nivå för att förenkla för företagen.

Regeringen har antagit mål för förenkling för företagen. I budgetpro positionen för 2016 (prop. 2015/16:1, utg.omr. 24) framgår att förenklings arbetet för 2015–2018 särskilt ska inriktas mot områdena Bättre service och Mer ändamålsenliga regler. Målen för området Bättre service är att det ska bli enklare att lämna uppgifter samt att servicen ska förbättras och handläggnings tiderna bli kortare. För området Mer ändamålsenliga regler är målen att regler ska främja företagens tillväxt samt att kostnaderna till följd av regler ska minska.

Regeringens mål innebär att regler och processer bör utformas så att de, samtidigt som de är relevanta för de verksamheter som de omfattar, även är anpassade till företagens villkor och verklighet. Om dessa mål uppnås skapas goda förutsättningar för fler och växande företag i hela landet. Regeringens bedömning är därför att det är av stor vikt att arbetet med att förenkla för företagen inom livsmedelskedjan fortsätter vara högt prioriterat.

Vidare bedömer regeringen att arbetet för att tillhandahålla service och lättillgänglig information om regler och villkor för företagande bör fortsätta att utvecklas. En viktig faktor för ökad konkurrenskraft för företagen är att det ska vara lätt för företagen att få information om gällande regelverk, kontroller och annat som påverkar villkoren för företagande. Statliga och kommunala myndigheter bör därför samverka och eftersträva att företag på ett samlat ställe ska kunna få relevant information om t.ex. regler och kontroller.

Motionerna

Klassificering av jordbruk

Enligt kommittémotion 2016/17:3615 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkande 21 ska jordbruk klassas som miljöpåverkande verksamhet i stället för miljöfarlig verksamhet. Att klassa jordbruk som miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken skapar en känsla hos jordbrukarna av att vara misstrodda. Det riskerar också att påverka inställningen hos myndighetspersoner negativt så att fokus hamnar på att leta fel. Regeringen bör ta initiativ till den föreslagna ändringen.

Av kommittémotion 2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) framgår att lantbruket i dag räknas som en miljöfarlig verksamhet och en mjölkbonde har samma krav som en miljöfarlig industri. Detta reglerar och hämmar till viss del utveckling en av matproduktionen i Sverige. Därför vill motionärerna ändra utformningen av miljöbalken så att jordbruk inte ses som miljöfarlig verksam het (yrkande 32).

Motsvarande förslag framförs även i kommittémotion 2016/17:2023 av Kristina Yngwe och Eskil Erlandsson (båda C) yrkande 7 .

I kommittémotion 2016/17:2446 av And ers Forsberg m.fl. (SD) yrkande 23 föreslås att jordbruk ska klassas som miljöpåverkande verksamhet i stället för som för närvarande en miljöfarlig verksamhet. Enligt motionärerna likställs jordbruk med miljöfarlig verksamhet som gruvtäkter och annan industri. Jordbruk bör i stället klassas som miljöpåverkande verksamhet, vilket skulle förenkla handläggningen för miljötillstånd och anmälan om animaliepro duktion.

Även i motion 2016/17:2006 av Staffan Danielsson (C) framhålls behovet av att ändra beteckningen för jordbruket från miljöfarlig verksamhet till livsnödvändig eller möjligen miljöpåverkande verksamhet.

Anmälan och tillstånd för animalieproduktion

Enligt kommittémotion 2016/17:3615 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkande 10 bör regeringen ge i uppdrag till Jordbruksverket och Hav s - och vattenmyndigheten att utarbeta en ny vägledning för anmälnings- och tillståndsprövning inom animalieproduktionen. Detta uppdrag ska syfta till att förkorta prövningsprocessen, öka kompetensen hos handläggare och främja en enhetlig rättstillämpning i olika delar av landet.

Vidare yrkas att prövningen av djurhållande verksamhet bör koncentreras till färre miljöprövningsdelegationer (yrkande 11). En mer koncentrerad prövning av djurhållande verksamhet syftar till en mer enhetlig rättstillämp ning, underlättar för specialisering av miljösakkunniga och effektiviserar själva prövningen.

Enligt motionärerna bör regeringen enligt yrkande 12 ta initiativ till att ta bort kravet på samrådsförfarande för anmälningspliktig verksamhet . Den anmälningspliktiga verksamheten betraktas som mindre miljöpåfrestande. Kravet på samrådsförfarande innebär extra kostnader för den enskilde , och det tar längre tid att genomföra verksamhetsförändringar.

Av kommittémotion 2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 31 framgår att myndigheterna måste påskynda tillståndsprocesserna. Eftersom lantbruket räknas som en miljöfarlig verksamhet innebär det bl.a. långa tillståndsprocesser som lantbrukaren måste genomgå.

Enligt kommittémotion 2016/17:2446 av Anders Forsberg m.fl. (SD) yrkande 25 behöver handläggningen av miljötillstånd och anmälan av animalieproduktion förenklas. Genom att klassa jordbruk som miljöpåverk ande verksamhet skulle handläggningen av miljötillstånd och anmälan av animalieproduktion kunna förenklas. Därmed skulle det bli enklare att bedriva jordbruk utan att överge höga ambitioner när det gäller bl.a. miljö. Det handlar om att se systemet ur ett helhetsperspektiv. Myndigheterna bör eftersträva långsiktiga och målstyrda regelverk med mer generella rutiner och allmänna råd och styra bort från detaljstyrning .

Kompletterande information

Klassificering av jordbruk

Enligt 9 kap. 1 § miljöbalken (1998:808) avses med miljöfarlig verksamhet

utsläpp av avloppsvatten, fasta ämnen eller gas från mark, byggnader eller anläggningar i mark, vattenområden eller grundvatten

användning av mark, byggnader eller anläggningar på ett sätt som kan medföra olägenhet för människors hälsa eller miljön genom annat utsläpp än som avses i 1 eller genom förorening av mark, luft, vattenområden eller grundvatten eller

användning av mark, byggnader eller anläggningar på ett sätt som kan medföra olägenhet för omgivningen genom buller, skakningar, ljus, joni serande eller icke-joniserande strålning eller annat liknande.

Av förarbetena till miljöbalken ( prop. 1997/98:45 Miljöbalken, del 2) framgår att enligt paragrafens punkt 2 avses med miljöfarlig verksamhet användning av mark, byggnader eller anläggningar på ett sätt som kan medföra olägenhet för människors hälsa eller miljön genom annat utsläpp än som avses i 1 eller genom förorening av mark, luft, vattenområden eller grundvatten. Användning som kan komma i fråga kan vara av de mest skilda slag , exempelvis fabriker och andra industriella anläggningar, jordbruk, trafikanläggningar, förbrän ningsanläggningar, kärntekniska anläggningar, deponier och andra upplag.

Vad som menas med miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken framgår av 9 kap. 1 §. Det är i likhet med miljöskyddslagen inte säkert att en verksamhet är farlig för miljön bara för att den har betecknats som miljöfarlig i 9 kap. 1 § miljöbalken. Om miljön påverkas eller kan påverkas på något av de sätt som anges i 9 kap. 1 § är det fråga om miljöfarlig verksamhet.

Vidare framgår av förarbetena (prop. 1997/98:45 Miljöbalken, del 1) att reglerna om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd ska arbetas samman i miljöbalken och att de särskilda reglerna om miljöfarlig verksamhet ska tillämpas på olägenheter för människors hälsa och miljön vid användning av mark, byggnad eller anläggning. Regeringen gör även bedömningen att det skulle vara en alltför långtgående ändring att låta begreppet miljöfarlig verk samhet utgå. Regeringen anför att det är ett vedertaget begrepp som används i många olika sammanh ang i balken, inte bara i k apit l et om miljöfarlig verksam het och hälsoskydd utan även i bl.a. processbestämmelserna. Vidare framhålls att e n fördel med begreppet också är, vilket även angavs i propositionen till miljöskyddslagen, att det ger uttryck för grundtanken att även risken för olägenhet ska beaktas.

L andsbygdsminister Sven-Erik Bucht har vid debatten om interpellation 2015/16:525 Det svenska jordbruket anfört följande om jordbrukets beteck ning som miljöfarlig verksamhet:

Jag instämmer i Staffan Danielssons resonemang om att jordbruket är livs nödvändig verksamhet. Jag tror på det svenska jordbruket och den svenska maten. [...]

All mänsklig verksamhet har på ett eller annat sätt en mer eller mindre miljöpåverkan. Svenskt jordbruk är definitivt i världsklass när det gäller miljötänk. Det påverkar inte på det sättet som jordbruket gör i många andra länder där det har en mycket kraftig påverkan på miljö och klimat. [...]

Begreppet miljöfarlig verksamhet infördes 1969 i Sveriges miljölag stiftning. Med tanke på att det är så länge sedan kan man tycka att det är ett väldigt ålderdomligt begrepp sett till hur företagen i dag ägnar sig åt miljöarbete. Det är stor skillnad jämfört med när begreppet infördes 1969.

Jag hoppas att det blir fler som jag och Staffan Danielsson som använder begreppet livsnödvändighet. Jag använder ofta det begreppet. Svensk jordbruk är en livsnödvändighet för en levande landsbygd. Ett livs kraftigt och aktivt skogs- och jordbruk är också en jätteviktig del för att vi ska k unna klara klimatomställningen.

Utskottet har behandlat frågan om benämningen av jordbruket som miljöfarlig verksamhet tidigare, bl.a. i betänkande 2015/16:MJU9 Landsbygdspolitik. Utskottet konstaterade då att det faktum att en verksamhet i miljöbalken definieras som miljöfarlig inte nödvändigtvis behöver innebära att den är farlig för människors hälsa eller miljön. Det betyder endast att miljöbalkens regler om miljöfarlig verksamhet ska tillämpas.

Anmälan och tillstånd för animalieproduktion

I januari 2016 beslutade regeringen om en nyindustrialiseringsstrategi , Smart industri , för att främja en digitaliserad, innovativ och hållbar produktion i Sverige. I handlingsplanen för Smart industri konstateras bl.a. att miljöpröv ningen tar lång tid och hämmar utvecklingen för en mer hållbar produktion. Följande åtgärder föreslås:

– Förslag till effektivare miljötillståndsprövning läggs : Förslag till en mer effektiv och ändamålsenlig miljöprövningsprocess utarbetas. Det inne fattar bl . a . effektivare tillämpning av bestämmelser om miljökonsekvens beskrivningar i miljöbalken i syfte att underlätta prövningsprocessen.

– Statistik för prövningstider utarbetas : Regeringen avser att uppdra åt Naturvårdsverket att för branscher, olika typer av ärenden och instanser upprätta statistik för att följa ärendehanteringen av miljötillstånd över tid.

– Uppdrag om förslag för snabbare prövning : Regeringen avser att lämna ett uppdrag med syfte att föreslå ytterligare konkreta ändringar av regelverk och processer som kan effektivisera prövningsprocessen.

– En referensgrupp för kontinuerlig dialog om förbättringar skapas : En referensgrupp för kontinuerlig dialog med representanter för näringsliv och myndigheter skapas i arbetet för att minska ledtiderna.

Enligt Näringsdepartementet ingår även jordbrukssidan i diskussioner na om förenklingar av miljöprövningsprocessen .

Av budgetpropositionen för 2017 (p rop. 2016/17:1 utg.omr. 20 ) framgår att det efter dialog med näringslivet utarbetas förslag för effektivare miljötill ståndsprövning samt statistik för prövningstider och en referensgrupp för kontinuerlig dialog om förbättringar inom miljötillståndsprövningen.

Sedan 2010 ska länsstyrelserna i sina verk samhetsplaner ange mål för hand läggningstider för ett urval av ärendeslag. Länsstyrelsernas mål för handlägg ningstider är formulerade som antal dagar från ankomst till beslut, utifrån hur många dagar merparten (minst 90 procent) av ärendena ska beslutas inom. Den genomsnittliga måluppfyllelsen för ärendegrupperna med gemensamma mål var 81 procent, vilket är en ökning sedan 2014 (prop. 2016/17:1 utg.omr. 1).

Naturvårdsverket fick i sitt regleringsbrev för 2017 i uppdrag att ta fram en modell för att årligen upprätta och redovisa statistik för miljötillståndspröv ningen. Modellen ska utformas så att det för olika branscher, prövnings instanser och mål- och ärendetyper är möjligt att samla in, sammanställa, analysera och presentera statistik för hur lång prövningstiden varit från ansökan till beslut och vilka faktorer som påverkat prövningstiden. Modellen ska möjliggöra att handläggningstiden av miljötillståndsprövningen kan följas över tid. Uppdraget ska redovisas senast den 30 september 2017.

Regeringen överlämnade den 28 april 2017 en lagrådsremiss med förslag om ändrade regler för miljöbedömningar till Lagrådet. Regeringens förslag innebär bl.a. att kraven på vad en miljökonsekvensbeskrivning ska innehålla blir tydligare. Bestämmelserna om miljöbedömning ska endast tillämpas på de verksamheter och åtgärder som kan antas medföra en betydande miljöpå verkan. För de verksamheter och åtgärder som inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan ska verksamhetsutövaren i stället ta fram en liten miljökonsekvensbeskrivning. I regeringens promemoria Miljöbedömningar ( D s 2016:25 ) föreslås bl.a. ett nytt 6 kap. miljöbalken, en ny miljöbedömnings förordning och följdändringar i sektorslagstiftning. Det övergripande syftet med förslaget är bl.a. att effektivisera miljöbalkens bestämmelser om miljöbe dömningar för såväl planer och program som verksamheter och åtgärder. Där igenom ges förutsättningar för att öka den samlade miljöskyddseffekten och samtidigt minska tidsåtgången och den administrativa bördan vid miljöpröv ningen.

Den svenska miljöprövningen har reformerats vid flera tillfällen. En viktig utgångspunkt i regelförenklingsarbetet med miljöprövningen har varit att prövningen inte ska vara mer komplicerad än vad som krävs med hänsyn till skyddet för miljön och människors hälsa. Under våren 2011 genomfördes en reform av mark- och miljödomstolarna. Genom inrättandet av mark- och miljödomstolar skapades förutsättningar för att förenkla, samordna och effektivisera handläggning och domstolsprövning. Reformen gav förutsätt ningar för att kompetens och resurser skulle kunna användas på ett mer ration ellt sätt och ge möjligheter för en effektiv äre ndehantering med hög kvalitet.

I juni 2012 koncentrerades tillståndsprövningen till ett färre antal läns styrelser. Det övergripande syftet med reformen var att åstadkomma en mer effektiv prövning och kortare handläggningstider. Länsstyrelserna har också fått i uppdrag att redovisa handläggningstider utifrån både när en ansökan lämnas in och när ansökan bedöms vara komplett. Målsättningen är att ett ärende vid en miljöprövningsdelegation ska beslutas inom sex månader från det att en fullständig ansökan lämnats in.

Utskottets ställningstagande

Enligt utskottet är det svenska jordbruket nödvändigt för en levande svensk landsbygd. Utskottet håller med regeringen om att det är svårt att producera livsmedel utan att påverka miljön men att det svenska jordbruket är ledande i att producera livsmedel med en mindre påverkan på miljön. Utskottet konsta terar att livsmedelsstrategins utgångspunkt är en hållbar produktion av livsmedel.

Vidare konstaterar u tskottet , i likhet med tidigare ställningstagande , att det inte nödvändigtvis behöver innebära att en verksamhet är farlig för människors hälsa eller miljön bara för att den definieras som miljöfarlig. Om miljön påverkas eller kan påverkas i enlighet med definitionen klassas den som miljöfarlig.

Utskottet är för tillfället inte berett att vidta någon åtgärd med anledning av motionerna 2016/17:2006 (C), 2016/17:2023 (C) yrkande 7, 2016/17:2446 (SD) yrkande 23, 2016/17:3615 (KD) yrkande 21 och 2016/17:3618 (C) yrkande 32 . Motionerna avstyrks.

Utskottet noterar att regeringen anser att förenklingar för företagen inom livsmedelskedjan är prioriterat och att arbetet för att tillhandahålla service och lättillgänglig information om regler och villkor för företagande bör fortsätta att utvecklas. Inom ramen för nyindustrialiseringsstrategin Smart industri pågår arbete för att förenkla processerna för miljötillståndsprövning, inklusive för jordbrukssidan. Utskottet konstaterar att den svenska miljöprövningen har reformerats vid tidigare tillfällen i syfte att effektivisera och förkorta hand läggningstider. Regeringen har även tagit fram förslag om att effektivisera miljöbalkens bestämmelser om miljöbedömningar.

Utskottet vill i detta sammanhang betona vikten av enkla regler samt effektiva och ändamålsenliga processer i syfte att uppnå en konkurrenskraftig livsmedelssektor.

Med hänsyn till det ovan anförda anser utskottet att motionerna 2016/17:2446 (SD) yrkande 25, 2016/17:3615 (KD) yrkandena 10–12 och 2016/17:3618 (C) yrkande 31 kan lämnas utan vidare åtgärd.

Övergödning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om gödningsmetoder och inter nationellt arbete när det gäller kväveläckage.

Jämför reservation 84 (C) och 85 (KD).

Propositionen

För att Sverige även i fortsättningen ska kunna vara ett föregångsland i klimat arbetet krävs ett förstärkt arbete med att förbättra den svenska livsmedels produktionens klimatarbete. Även arbete med ökad biologisk mångfald, minskad övergödning, minskad spridning av miljögifter samt skydd av vatten behöver fortsätta att utvecklas.

När det gäller jordbrukets påverkan på miljön finns det tecken på en positiv utveckling. Den svenska belastningen på havet av växtnäringsämnen minskar liksom övergödningen i vattendragen , men övergödningsproblemen kvarstår i många områden, särskilt i Egentliga Östersjön. Jordbruket är den största källan till vattenburen belastning av fosfor och kväve. Effektiviteten i jordbruket, uttryckt i procent för både kväve och fosfor inom den svenska jordbruks sektorn, har stadigt förbättrats över tid.

Motionerna

Enligt kommittémotion 2016/17:3615 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) behövs det ett fortsatt arbete för att minska övergödningen av åar, vattendrag och hav genom ett mera hållbart brukande, bl.a. via insatser som Greppa n äringen. Hållbara gödningsmetoder behöver utvecklas, inte bara ur självför sörjningssynpunkt utan också ur miljösynpunkt (yrkande 27).

I partimotion 2016/17:824 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 41 föreslås att man ska lyfta fram och exportera goda exempel i arbetet för minskat kväve läckage, exempelvis Greppa näringen. Trots att övergödningen är ett faktum har goda svenska resultat uppnåtts de senaste åren enligt motionärerna. Lands bygdsprogrammets miljöersättningar är en nyckelåtgärd för att minska näringsläckaget. Arbetet med att bl . a . anlägga fler våtmarker och kantzoner samt anpassa gödslingen efter grödans behov har varit mycket viktigt i sammanhanget, liksom satsni ngarna inom projekt som Greppa n äringen.

Kompletterande information

Miljökvalitetsmålet Ingen övergödning innebär att halterna av gödande ämnen i mark och vatten inte ska ha någon negativ inve rkan på människors hälsa, förut sättningar för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten.

Av budgetpropositionen för 2017 ( prop. 2016/17:1 utg.omr. 20) framgår att v iktiga framsteg har gjorts för att genomföra Helsingfors kommissionens ( Helcoms ) aktionsplan och långsiktigt minska tillförsel av kväve och fosfor i havet . Helcom beslutade i mars 2016 att skicka in en ansökan om att göra Östersjön till ett kontrollområde för kväveoxider, ett s.k. NECA-område. Ett beslut om ett förbud för kryssningsfartyg och passagerarfärjor att släppa ut toalettavfall i Östersjön togs av Internationella sjöfartsorganisationen i april 2016. Sverige införde 2015 ett förbud mot att släppa ut toalettavfall från fritidsbåtar i vattendrag, sjöar och hav. Regeringen anser att f ortsatt höga ambitioner i det internationella arbetet är avgörande för att nå miljökvalitets målet.

Vidare framgår att s tödet till lokala och regionala vattenvård projekt (LOVA) fortsätter. Under 2015 beviljades projekt för 53 miljoner kronor, varav en majoritet går till projekt för att minska övergödningen. Exempel på åtgärder är musselodling och dagvattendammar. Ett arbete pågår för att kunna mäta hur mycket kväve- och fosforreduktion som insatserna bidrar till. Havs- och vattenmyndigheten inledde också 2015 ett särskilt arbete för att kunna utvärdera och följa upp miljöeffekter och andra samhällsnyttor, så som ökad sysselsättning. Resultatet kommer användas för att bättre kunna styra medel till kostnadseffektiva åtgärder. Havs- och vattenmyndigheten arbetar aktivt för att använda anslagen i samverkan med annan finansiering, t.ex. från kommun er och från EU.

Otillräcklig rening av avloppsvatten från små avloppsanläggningar bidrar till övergödningen. Havs- och vattenmyndigheten arbetar med att föreslå författningsändringar och att förbättra kunskapsläget på området för att på så sätt öka åtgärdstakten. Regeringen tillsatte i maj 2017 en utredning som ska föreslå åtgärder som ökar åtgärdstakten för små avlopp, se över ansvars reglerna för vatten och avlopp samt föreslå vilken myndighet som ska vägleda tillsyn. Utredningen pågår till den 28 februari 2018.

Även å tgärdsprogrammen i enlighet med ramdirektivet för vatten (2000/60/EC) innehåller ett stort antal åtgärder som syftar till att minska över gödningen. Regeringen anser att åtgärdsprogrammen och genomförandet av dem är av stor betydelse för att nå miljökvalitetsmålet.

När det gäller tillståndet i havet beslutade Havs- och vattenmyndigheten i december 2015 om ett åtgärdsprogram för havsmiljön i enlighet med havs miljödirektivet (2008/56/EG). Syftet med direktivet är att nå god miljöstatus i Nordsjön och Östersjön. En åtgärd är att utreda möjligheter att påverka den interna näringsbelastningen, lokalt i övergödda vikar och fjärdar samt i Egentliga Östersjön. Forskning pågår för att utveckla metoder som kan bidra till att minska syrebristen och främja återhämtningen av ekosystemen. Odling av blå fånggrödor i havsområden som inte uppnår god miljöstatus är en annan åtgärd i programmet. Detta kan innefatta odling av blåmusslor och alger för upptag av näringsämnen från vatten. Regeringen anser att genomförandet av havsmiljödirektivet är centralt i det långsiktiga arbetet för att nå miljökvalitets målet.

Regeringen konstaterar i budgetpropositionen att ö vergödningen fortfar ande är ett stort problem i sjöar, kust och hav. Utsläpp av kväve och fosfor har med tiden gett ett stort överskott på närings ämnen i bottensedimenten. Åter hämtningstiden är lång, men tydliga och samlade insatser kan ge synliga resultat i miljön, inte minst på lokal nivå. Det finns ett stort behov av ytterlig are åtgärder, framför allt när det gäller reduktion av fosfor. Klimatförändring arna kan bidra till ökad näringsbelastning. För att miljökvalitetsmålet ska utvecklas positivt anser regeringen att åtgärdstakten behöver öka, och att åtgärderna i ökad utsträckning behöver ske där de behövs mest för att minska övergödningen och där de kan ge tydliga resultat i miljön. Att bygga upp kunskap och utveckla metoder är viktigt för att kunna mäta insatsernas resultat och för att åstadkomma en mer effektiv styrning av medel till kostnads effektiva åtgärder.

LOVA-medlen stärker det lokala och regionala arbetet för att minska övergödningen. Landsbygdsprogrammets vattenrelaterade miljöåtgärder har betydelse för att minska näringsbelastningen från jordbruket. Regeringen har uppdragit åt Jordbruksverk et att föreslå åtgärder inom ramen för landsbygds programmet för att öka måluppfyllelsen av bl . a . miljökvalitetsmålet Ingen övergödning. Att Sverige uppfyller kraven i nitratdirektivet (91/676/EEG) är viktigt. Näringens särskilda satsning Greppa Fosforn bidrar till effektiva åtgärder för att reducera förlusterna av fosfor från åkermark.

När det gäller ökat skydd av marin miljö konstaterar regeringen att å tgärder för att minska utsläpp från övergödande ämnen har gett resultat. Utsläppen minskar, men ytterligare insatser behövs särskilt mot fosfor. Insatserna behöver också bli mer riktade för att ge tydliga effekter i miljön. Regeringen avser att se över ekonomiska styrmedel och andra åtgärder som kan minska övergödningen.

När det gäller minskade utsläpp av näringsämnen från jordbruket fortgår arbetet på området (p rop. 2016/17:1 utg. omr. 23 ). Från och med 2016 är det återigen möjligt att söka miljöersättningarna till fånggrödor, vårbearbetning och skyddszoner från landsbygdsprogrammet. Sedan programmets start 2015 har åtgärder inom kompetensutvecklingsinsatser som Greppa näringen, investeringsstöd till t.ex. våtmarker och tvåstegsdiken varit möjliga att ta del av.

Vidare har förhandlingar om en ny förordning om CE-märkta gödsel produkter inletts under 2016 . Förslaget är en del i EU-kommissionens paket om cirkulär ekonomi. Förordningen kan på sikt underlätta handeln med orga niska gödselmedel på den gemensamma marknaden.

L an dsbygdsminister Sven-Erik Bucht anför i sitt svar på fråga 2016/17:831 Åtgärder för att minska jordbrukets läckage att regeringen bedömer att ytter ligare insatser behöver vidtas för att nå miljökvalitetsmålet Ingen övergödning. Vidare anförs följande:

Det är ett känt faktum att jordbruket är en av flera sektorer som påverkar vattendrag, sjöar och hav och bidrar till övergödning. Mot denna bakgrund har det sedan lång tid inom jordbruket bedrivits ett strukturerat arbete genom såväl regler, ekonomiska styrmedel, rådgivning som information. Lagstiftningsåtgärderna är omfattande och inbegriper även EU-reglerade direktiv som nitratdirektivet och ramdirektivet för vatten. Ekonomiska styrmedel i form av miljöersättningar inom det svenska landsbygds programmet omfattar stora insatser. Miljöersättningar som bidrar till att minska jordbrukets läckage av växtnäringsämnen omfattar cirka 2,8 miljarder kronor under programperioden 2014–2020. Till detta ska även läggas miljöinvesteringar för bland annat anläggning av våtmarker, liksom rådgivning, information och kompetensutveckling inom programmet. Programmets totala budget är cirka 36 miljarder kronor. Omfattande insatser vidtas alltså redan idag för att minska läckaget av näringsämnen från jordbruket. Samtidigt som ett strukturerat och långsiktigt åtgärds arbete bedrivs sker parallellt inom jordbruket en utveckling av nya tekniker och odlingsmetoder som ökar precision och resurseffektivitet i odlingen. Detta går hand i hand med höga miljöambitioner. Exempelvis kan precisionsodling i form av anpassad gödsling till åkermarkens egenskaper och grödans behov minska växtnäringsläckaget, samtidigt som lantbrukar ens ekonomiska resultat förbättras.

I april 2016 gav regeringen Jordbruksverket i uppdrag att föreslå åtgärder inom landsbygdsprogrammet som kan förbättra måluppfyllelsen för miljökvalitets målen Ett rikt odlingslandskap, Ingen övergödning, Ett rikt växt- och djurliv samt Myllrande våtmarker. Jordbruksverket redovisade i oktober 2016 sju förslag i rapporten Förslag på miljöåtgärder inom ramen för landsbygdspro grammet , som tagits fram tillsammans med Havs- och vattenmyndigheten, Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet. De förslag som ges när det gäller våtmarker och ingen övergödning är en samlad satsning på bättre vatten kvalitet, ökad budget till rådgivning inom Greppa n äringen och förändra d strukturkalkning så att stödet får en öronmärkt budget och schablonersättning. Enligt Näringsdepartementet bereds r apporten inom Regeringskansliet .

Även miljöminister Karolina Skog betonar att åtgärdstakten behöver öka för att miljökvalitetsmålet Ingen övergödning ska utvecklas positivt, och åtgärderna behöver i ökad utsträckning vidtas där det kan ge tydliga resultat i miljön ( ip . 2015/16:724 om miljötillståndet i Östersjön). Miljöministern anför vidare att S verige deltar aktivt i det internationella arbetet för att förbättra Östersjöns miljö där Helcoms Baltic Sea Action Plan, havsmiljödirektivet och ramdirektivet för vatten är de viktigaste komponenterna. Nationellt ingår frågan också i den maritima strategi som regeringen beslutat, och frågan om att minska övergödning är viktig för att tillvarata den tillväxtpotential som finns kopplad till Östersjön. Ministern poängterar följande:

Vi vill att vårt arbete på nationell och regional nivå ska visa ett svenskt ledarskap som vi är stolta över och som vi kan presentera när vi till sammans med Fiji nästa år anordnar det stora FN-mötet för genomförandet av hållbarhetsmålet nr 14 om havet.

– – –

Vad gäller jordbruket finns det också mycket som sker kopplat till vatten frågorna. De skyddsåtgärder som kommer att genomföras i enlighet med vattendirektivet kommer att vara omfattande och påverka även de här delarna. Det är viktigt att ta ett helhetsgrepp om både vattenfrågorna och hur jordbruket utvecklas så att vi får ett arbete som fungerar väl för den enskilde jordbrukaren men också ger tydliga resultat.

FN:s generalförsamling antog i september 2015 nya globala mål för en hållbar utveckling. Målen ska vara vägledande för det internationella utvecklingssam arbetet fram till 2030 (Agenda 2030), och de syftar bl.a. till att säkerställa ett varaktigt skydd för naturresurserna.

Mål 14 handlar om att bevara haven och de marina resurserna och nyttja dem på ett hållbart sätt. Målet är nedbrutet i delmål , och delmål 14.1 handlar om att till 2025 förhindra och markant minska alla former av havsföroreningar, särskilt till följd av landbaserad verksamhet, inklusive marint avfall och övergödning.

Sverige och Fiji har gemensamt tagit initiativet till en FN-konferens , The Ocean Conference , för att stödja arbetet med att rädda världshaven och uppnå det globala hållbara utvecklingsmålet om hav och marina resurser, mål 14 i FN:s Agenda 2030. FN-konferensen ska driva på genomförandet och möjlig göra att fler tar ansvar för havens framtid.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att det är bekymmersamt att det fortfarande är långt kvar innan miljökvalitetsmålet Ingen övergödning kan nås. Ö vergödningen är fortfarande ett stort problem i sjöar, vid kust och i hav. Utskottet delar r egeringen s bedöm ning att fortsatt höga ambitioner i det internationella arbetet är avgörande för att nå miljökvalitetsmålet. Vidare är det viktigt att b ygga upp kunskap och utveckla metoder för att åstadkomma en mer effektiv styrning av medel till kostnadseffektiva åtgärder.

Utskottet noterar med glädje att o mfattande insatser vidtas inom lands bygdsprogrammet för att minska läckaget av näringsämnen från jordbruket men även i åtgärdsprogrammen inom ramen för vattendirektivet . I nom jordbruket sker en utveckling av nya tekniker och odlingsmetoder som ökar precision och resurseffekt ivitet i odlingen , vilket ska minska övergödningen . Utskottet ser fram emot utvecklingen av hållbara odlingsmetoder.

Vidare anser utskottet att det är positivt att Sverige deltar aktivt i det inter nationella arbetet. Utskottet ser fram emot den av Sverige och Fiji arrangerade FN-konferensen för genomförandet av hållbarhetsmål 14 om havet och hoppas att detta kommer att leda till viktiga åtaganden bl.a . när det gäller att minska övergödning en globalt .

Utskottet föreslår med det anförda att motionerna 2016/17:824 (C) yrkande 41 och 2016/17:3615 (KD) yrkande 27 lämnas utan vidare åtgärd.

Miljöersättningar

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om åtgärdsinriktade och resultatbaserade miljöersättningar.

Jämför reservation 86 (M, C).

Propositionen

Landsbygdsprogrammet för 2014–2020 innehåller åtgärder som syftar till att stärka jordbrukets miljö- och klimatarbete. Regeringen har avsatt 60 procent av programmets budget till målet att ” s äkerställa hållbar förvaltning av natur resurser och klimatåtgärder”. Det innebär en satsning på nästan 23 miljarder kro nor under programperioden.

Miljöersättningar är den enskilt största satsningen i programmet och omfattar ca 20 miljarder kronor. Flera av dem har villkor som innebär att djurhållning är en förutsättning för stödet. Ett exempel är ersättningen för att bevara betesmarker som förutsätter att brukaren har betande djur. Stöd ges också till jordbrukare för att behålla livsmedelsproduktion i bygder med sämre naturliga förutsättningar, t.ex. i skogsdominerade landskap. Stöden bidrar också till att kulturlandskapet och kulturmiljöer bevaras.

Motionerna

Enligt kommittémotion 2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) är det viktigt att den gemensamma jordbrukspolitiken används för att säkerställa att Europas jordbruk är så hållbart som möjligt och bidrar till att uppnå de 17 globala hållbarhetsmålen. Detta görs bäst via miljöersättningar där lantbruks företagaren kan välja åtgärder som passar på den egna gården. Oavsett produktionsform har alla gårdar sina hållbarhetsutmaningar att arbeta med. Att i högre grad låta varje gård välja sina åtgärder snarare än att ge generella miljöstöd riktade till vissa produktionsformer skulle enligt motionärerna ge högre utväxling när det gäller faktisk miljönytt a (yrkande 38). Kan åtgärderna dessutom i högre grad kopplas till faktiskt miljöresultat skulle miljöersättning arna ge ännu h ögre utväxling än i dag (yrkande 37).

Även i kommittémotion 2016/17:2023 av Kristina Yngwe och Eskil Erlandsson (båda C) uppmärksammas behovet av att utveckla miljöersättning arna med gårdsanpassade och resultatbaserade stöd i stället för med fokus på produktionsform (yrkande 14) och att miljöersättningar bör riktas mot miljö nytta i stället för produktionsform (yrkande 15).

Enligt kommittémotion 2016/17:3173 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) yrkande 9 i denna del baseras dagens miljöersättningar i allra största utsträckning på vilken åtgärd som utförs. Ur miljösynpunkt är det inte helt optimalt. Det leder ofta till att åtgärder inte genomförs, eller att ineffektiva åtgärder genomförs, med följden att nationella miljömål inte uppnås. Miljö ersättningarna till lantbruket bör i större utsträckning baseras på resultat snarare än åtgärder.

Kompletterande information

Sedan 1996 utvärderar Jordbruksverket löpande hur EU:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP, Common Agricultural Policy) påverkar miljön i Sverige. Jordbruksverket driver detta arbete under benämningen CAP:s miljöeffekter tillsammans med Riksantikvarieämbetet, Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten. I samarbetet ingår också representanter från länsstyrelserna.

Syftet med utvärderingen är att göra analyser av jordbrukspolitikens effekter på miljön och ta fram olika framtidsscenarier för att kunna se möjligheter till förbättringar. Det är viktigt att peka ut vad som kan förbättras inom miljöområdet och att föreslå ändringar av stödformer, regleringar m.m. Under perioden 2015–2019 kommer projektet att följa miljöeffekterna av det nya programmet och ta fram kunskapsunderlag för ändringar bortom 2020.

Jordbruksverket har inom projektet CAP:s miljöeffekter genomfört en studie för att undersöka om det är juridiskt möjligt att införa resultat- och värdebaserade miljöersättningar ( Högre ersättning för högre miljönytta? Är resultat- och värdebaserade miljöersättningar förenliga med WTO:s och EU:s regelverk?, ra pport 2015:12, Jordbruksverket) . Av rapporten framgår att d et redan i dag finns resultatbaserade miljöersättningar i några EU-länder. Hittills har det inte uppstått några diskussioner eller tvister i WTO (Världshandels organisationen) i samband med att länder har infört sådana ersättningar.

En ytterligare fråga som belyses i rapporten är om miljöersättningar vars ersättningsnivåer utgår från miljövärde i stället för åtgärdskostnader får införas. I förhållande till EU:s nuvarande regler för jordbruksstöd är en sådan ersättning inte möjlig om ersättningsnivån överskrider åtgärdskostnaderna och kostnaderna för produktionsbortfall. Reglerna behöver revideras så att de kan tillåta högre ersättning än kalkylerade merkostnader. Utifrån WTO:s regelverk finns inget hinder mot en sådan revision.

Enligt rapporten är s kälet till att byta ut de nuvarande åtgärds- och kostnadsbaserade ersättningarna mot resultat- och värdebaserade ersättningar främst att de kan vara effektivare, ha större miljönytta och ge lägre kostnader (transaktionskostnader medräknade). R esurserna kan styras dit de gör störst nytta , vilket ger riktade incitament , och lantbrukarna är fria att välja de metoder som passar bäst på platsen för att nå effekten. Andra fördelar är högre brukaracceptans, möjligheter till förenkling och bättre kontrollegenskaper. En möjlig nackdel enligt Jordbruksverket är högre ekonomisk risk för lantbrukarna om resultatet delvis beror på faktorer utanför deras kontroll. En slutsats från studien är att e konomiska värderingsstudier och mer kunskap om själva genomförandeprocessen, exempelvis genom en geografiskt avgränsad pilotstudie, behövs för att kunna införa resultat- och värdebaserade miljö ersättningar i Sverige.

Jordbruksverket genomför därför i samarbete med Lantbrukarnas R iksförbund och Världsnaturfonden en flerårig pilotstudie där man ska utveckla resultat- och värdebaserade ersättningar och betala lantbrukare utifrån leverans av efterfrågade miljönyttor. Projektet kommer att bedrivas under tre år fram t.o.m. 2019. Därefter kommer studien att utvärderas.

Enligt Näringsdepartementet är f rågan om resultatbaserade miljöersätt ningar synnerligen levande, både i Sverige och inom EU. Det finns i dag exempel på sådana i bl.a. Tyskland. Kommissionen har även initierat några pilotprojekt som pågår bl.a. på Irland och i Spanien . Regeringen anser att möjligheten att använda sig av resultat- och värdebaserade ersättningar bör utvecklas i kommande reform av den gemensamma jordbrukspolitiken.

Utskottets ställningstagande

Utskottet noterar att Jordbruksverket löpande utvärderar EU:s gemensamma jordbrukspolitiks påverkan på miljön i Sverige. Det är viktigt enligt utskottet att sådana utvärderingar sker för att kunna förbättra både landsbygdspro grammet och den gemensamma jordbrukspolitiken i framtiden.

Vidare noterar u tskottet att det inte finns några lagliga hinder mot att införa resultat- och värdebaserade miljöersättningar utan att det snarare kan innebära fördelar med högre miljönytta och lägre kostnader. Utskottet ser därför fram emot resultatet av pilotstudien om resultat- och värdebaserade ersättningar. I likhet med regeringen anser utskottet att resultat- och värdebaserade miljö ersättningar bör utvecklas i den kommande reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken.

I avvaktan på pågående arbete föreslår utskottet att motionerna 2016/17:2023 (C) yrkandena 14 och 15, 2016/17:3173 (M) yrkande 9 i denna del samt 2016/ 17:3618 (C) yrkandena 37 och 38 lämnas utan vidare åtgärd.

Vattenfrågor

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om vattendirektivet och dess förslag till åtgärder, om målen för ökad livsmedelsproduktion och vattendirektivets mål, om att se över ersättningsformer till mark ägare vid bildande av vattenskyddsområden, om dialog mellan markägare och myndighet vid införandet av vattenskyddsområden samt om att se över Sveriges system med miljökvalitetsnormer för vatten.

Jämför reservation 87 (SD) och 88 (C).

Motionerna

Genomförande av vattendirektivet

I kommittémotion 2016/17:3614 av Anders Forsberg m.fl. (SD) framhåller motionärerna att o m det föreslagna åtgä rdsprogrammet för att uppfylla v attendirektivet skulle genomföras fullt ut skulle det få långtgående konse kvenser för svensk livsmedelsproduktion. Vattendirektivet är i grunden ett sunt åtgärdspaket men det lägger en alldeles för stor ekonomisk börda på lant b ruket som kan tvingas ta avsevärda arealer åkermark ur produktion. Vatten direktivet och dess förslag till åtgärder måste präglas av kostnadseffektiva åtgärder som inte missgynnar svenskt jord- och skogsbruk (yrkande 8). Mot svarande synpunkter redovisas även i kommittémotion 2016/17:2446 av Anders Forsberg m.fl. (SD) yrka nde 29.

I motion 2016/17:1111 av Cecilie Tenfjord-Toftby (M) framhålls behovet av en harmonisering av målen om en ökad livsmedelsproduktion och vatten direktivets mål om god vattenkvalitet, innan vi förlorar viktig livsmedels produktion. Det är av stor vikt att vi ökar vår livsmedelsproduktion, och för att uppnå detta krävs att vårt lant bruk har goda förutsättningar. Utmaningen är att anpassningen till vattendirektivet riskerar försvåra för den svenska bonden att bruka sin mark. Det leder till lägre livsmedelsproduktion och försvårar möjlig heten att nå målet om en ökad livsmedelsproduktion. Regeringen måste se till så att en harmonisering av dessa två mål genomförs innan vi förlorar viktig livsmedelsproduktion.

Vattenskyddsområden m.m.

Enligt kommittémotion 2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) är det viktigt att fastighetsägaren kan bruka sin mark för att kunna producera livs medel. Om staten gör anspråk på mark är det därför viktigt att se över fastighetsägarens rätt till ersättning. Ett tydligt exempel är bildande av vatten skyddsområden där livsmedelsproduktionen avsevärt försvåras och det inte längre går att odla mat. Att skydda dricksvattenförsörjningen är enligt motionärerna centralt , men ersättningsformer till markägare när mark tas i anspråk vid bildande av vattenskyddsom råden behöver ses över (yrkande 14). Vidare framhålls betydelsen av att verka för en bättre dialog mellan myndighet och markägare vid införandet av vattenskyddsområden (yrkande 33). Motsvar ande synpunkter om en bättre dialog mellan myndigheter och markägare redovisas även i kommittémotion 2016/17:2023 av Kristina Yngwe och Eskil Erlandsson (båda C) yrkande 9.

Av kommittémotion 2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) framgår att m otionärerna även anser att Sveriges system med miljökvalitetsnormer för vatten bör bli föremål för en översyn (yrkande 44).

Tidigare behandling och k ompletterande information

Genomförande av vattendirektivet

Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgä rder på vattenpolitikens område, det s.k. v attendirektivet eller ramdirektivet för vatten , fastslår en ram för den europeiska gemenskapens vattenpolitiska samarbet e. Direktivet trädde i kraft den 22 december 2000. Direktivet syftar till att etablera en ram för enhetliga regler på EU-nivå för skydd av europeiska vatten : sjöar, vattendrag, kustvatten och grundvatten men dock inte hav. Det handlar främst om att förbättra vattenrelaterat miljöarbete genom en gemensam lagstiftning för vatten. Bland annat försöker man minska föroreningar, främja hållbar vatten användning, förbättra tillståndet för existerande akvatiska ekosystem och reducera effekterna av översvämningar och torka.

F ör att uppnå eller bibehålla god status och följa miljökvalitetsnormerna för vatten i respektive vattendistrikt ska åtgärdsprogram utformas . Det är v atten myndigheterna i Sveriges fem vattendistrikt som vart sjätte år, med hjälp av länsstyrelserna, utarbetar och fastställer åtgärdsprogram men . Vad ett åtgärds program ska innehålla framgår av vattenförvaltningsförordningen, som inför livar EU:s ramdirektiv för vatten. Förslagen till åtgärdsprogram innehåller bl.a. åtgärder mot fysisk påverkan, övergödning och kemikalier.

Att fastställa ett åtgärdsprogram innebär att man prövar ett förslag och kommer fram till att det, med eventuella ändringar, ska gälla som åtgärds program. Enligt den ordning som regeringen bestämt i förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön är huvudregeln att det är vattenmyndigheterna som gör den prövning som mynnar ut i ett fastställ ande. R egeringen ska i vissa fall ges möjlighet att pröva ett förslag till åtgärds program , vilket skett med programmet för 2016–2021 .

Utskottet har behandlat frågan om åtgärdsprogram men inom ramen för vattendirektivet för perioden 2016–2021 tidigare i betänkande 2015/16:MJU14 Vattenvård . Utskottet föreslog ett tillkännagivande till regeringen med följande innehåll:

Utskottet anser emellertid att de samhällsekonomiska kostnaderna för genomförandet av åtgärderna bör analyseras, och därefter bör de mest kostnadseffektiva åtgärderna prioriteras. Vattenmyndigheterna bör lämna förslag på hur deras förslag ska finansieras, och kostnaderna som dessa medför bör vara tydliga. Vidare bör vattenmyndigheterna göra konse kvensanalyser av påverkan på jordbruk och vattenverksamheter samt möjligheten till jobb i hela landet i kombination med att miljömålen ska nås.

Riksdagen följde utskottets förslag till beslut ( rskr. 2015/16:209).

Regeringen redovisade i skrivelse 2016/17:75 Riksdagens skrivelser till regeringen – åtgärder under 2016 bl.a. sitt arbete med anledning av tillkänna givandet. Regeringen anför i skrivelsen att de har slutfört prövning av åtgärdsprogrammen inom vattendirektivet. Regeringens beslut fattades den 6 oktober 2016. Av beslutet framgår vikten av att beslutade åtgärder ska kunna genomföras kostnadseffektivt. Regeringen har lyft fram att avvägning mellan olika samhällsintressen utgör en viktig del i bedömningen av hur åtgärder bör fördelas mellan olika typer av verksamheter, både utifrån deras påverkan på vattenmiljön och i förhållande till vilka åtgärder som är mest kostnads effektiva.

Regeringen specificerade de åtgärder som var riktade till Jordbruksverket i en bilaga till beslutet. För att bidra till ett konkurrenskraftigt jordbruk betonade regeringen vikten av att åtgärderna ska ske inom ramen för det svenska landsbygdsprogrammet 2014–2020. Gemensamt för samtliga åtgärder är att de ska bidra till att miljökvalitetsnormerna för vatten uppfyll s. I beslutet efter frågade regeringen en komplettering av konsekvensanalysen och betonade att det inför beslut om åtgärder är av största vikt att det finns en grundlig och heltäckande redovisning av konsekvenserna av respektive åtgärd från såväl allmän som enskild synpunkt. Regeringen lyfte även fram behovet av avväg ning mellan nyttor och kostnader.

V attenmyndigheterna reviderade och fastställde åtgärdsprogrammen under december 2016 . Arbetet med att genomföra dem har påbörja t s, vilket kan bidra till att flera miljömål kan nås.

När det gäller ambitionen att ha en ökad livsmedelsproduktion och en god vattenkvalitet anför dåvarande miljö - och klimatminister Åsa Romson som svar på interpellation 2014/15:575 om vattendirektivet att regeringens ambi tion och arbete är starkt inställt på att ge förutsättningar för ökad livsmedels produktion i Sverige. Ministern anför de vidare att en ökad livsmedelspro duktion behövs av flera skäl:

Det handlar om ett levande lantbruk som också levererar mycket bra miljö tjänster med öppna landskap, levande landsändar och levande byar. Men det handlar också om att vi i ett internationellt perspektiv har ett ansvar, ett åtagande, att använda de jordbruksmarker som finns i Sverige till att producera livsmedel. Den typen av jordbruk kommer att vara svårare att bedriva i andra delar, inte minst i södra Europa, med tanke på klimatför ändringar. De gör att det blir ett oerhört mycket svårare jordbruksklimat.

Det här går alltså hand i hand. Ett levande lantbruk och en stark livsmedelsförsörjning bygger också på att ta väl vara på våra resurser, och därför menar jag att det är onödigt att måla upp bilden av att ta hand om en god vattenkvalitet skulle stå i kontrast till att värna om en bra livsmedelsproduktion och en levande landsbygd. Det här tror jag att de flesta i de gröna näringarna ser. Precis som sas inledningsvis är ju en god vattenkvalitet också grunden för den typen av företag, och därför finns det ett starkt gemensamt engagemang och ett starkt gemensamt ansvar.

Utskottet har behandlat denna fråga tidigare, bl.a. i betänkande 2015/16:MJU9 Landsbygdspolitik . Utskottet anförde att man inte ansåg att det fanns en mål konflikt mellan ökad livsmedelsproduktion och en god vattenkvalitet utan snarare att en god vattenkvalitet är en förutsättning och grund för ett levande lantbruk och en stark livsmedelsförsörjning.

Vattenskyddsområden m.m.

Enl igt 7 kap. 21 § miljöbalken får ett mark- eller vattenområde förklaras som vattenskyddsområde av länsstyrelsen eller kommunen. Vattenskyddsområdet är till skydd för en grund- eller ytvattentillgång som utnyttjas eller kan antas komma att utnyttjas för vattentäkt. För ett vattenskyddsområde ska länsstyrel sen eller kommunen meddela sådana föreskrifter om inskränkningar i rätten att förfoga över fastigheter inom området som behövs för att tillgo dose syftet med området (22 § miljöbalken ). Fastighetsägaren har rätt till ersättning p å grund av beslut som innebär att mark tas i anspråk eller att pågående markan vändning inom berörd del av en fastighet avsevärt försvåras, om beslutet gäller fö reskrifter enligt 7 kap. 22 § miljöbalken om åtgärder och inskränkningar som rör vattenskyddsområden.

Av förarbetena till miljöbalken (p rop. 1997/98:45 ) framgår att miljöbalken innehåller förhållandevis långtgående hänsynsregler och att en verksamhets utövare ska iaktta dessa regler på eget initiativ och ansvar. Tillsynsmyndig heter kan ingripa direkt med stöd av hänsynsreglerna för att kräva rättelse , och reglerna ska ligga till grund för villkor vid domstolars och andra myndigheters tillståndsprövningar och omprövningar av tillstånd. En underförstådd och självklar begränsning i uttrycket pågående markanvändning är att endast lagenlig användning av mark eller byggnad berättigar till ersättning. Någon rätt till ersättning finns därför inte vid myndighetsingripanden i syfte att se till att en lags aktsamhets- eller hänsynskrav följs.

Föreskrifter till skydd för ytvattentäkter och enskilda grundvattentäkter kan också meddelas med stöd av 40 § 5 förordningen (1998:889) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Där anges att kommunen får meddela sådana föreskrifter om det behövs för att hindra att olägenheter för människors hälsa uppkommer i en kommun. Det är kommunen som gör bedömningen om före skrifter behövs och som tar fram underlaget. Sådana kommunala föreskrifter får inte medföra onödigt tvång för allmänheten eller annan obefogad inskränk ning i den enskildes frihet (9 kap. 13 § miljöbalken ). Dessa föreskrifter är inte ersättningsgrundande, till skillnad från inskränkningar som beslutas med stöd av 7 kap. 22 § miljöbalken . Dock kan föreskrifter som beslutats med stöd av 40 § förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd inte begränsa de tillstånd till olika verksamheter som har beslutats enligt miljöbalken, vilket föreskrifter om vattenskyddsområden som har beslutats enligt miljöbalken kan. Detta innebär t.ex. att ett jordbruksföretag som har tillstånd inte behöver följa en kommunal föreskrift utfärdad enligt 40 § förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd i den mån föreskriften begränsar tillståndet. Skyddsformen är också endast tillämplig på befintliga vattentäkter.

D en 31 maj 2012 beslutade r egeringen att utse en särskild utredare för att se över den lagstiftning som möjliggör inskränkningar i användningen av mark eller byggnader (rådighetsinskränkningar) av hälsoskydds-, miljöskydds- eller säkerhetsskäl. I augusti 2013 presenterade utredningen sitt betänkande Ersätt ning vid rådighetsinskränkningar (SOU 2013:59). I betänkandet redovisas att det ligger utanför utredning en s uppdrag att granska och föreslå ändringar i de bestämmelser som möjliggör rådighetsinskränkningar av hälsoskydds-, miljö skydds- och säkerhetsskäl. Utredningen konstaterar dock att t vå områden där det finns ett behov av en sådan översyn är rådighetsinskränkningar i samband med inrättandet av vattenskyddsområden och rådighetsinskränkningar med stöd av artskyddsförordningen.

Även i D ricksvattenutredningen s betänkande En trygg dricksvattenförsörj ning (SOU 2016:32) tas ersättningsfrågan upp som ett kritiskt moment vid inrättande av vattenskyddsområden. De oklarheter som föreligger när det gäller möjlighet till ersättning riskerar att försvåra processen.

Dricksvattenutredningens direktiv lyfter fram förhållandet att vissa rådig hetsinskränkningar till följd av bildande av vattenskyddsområden kan berättiga till ersättning. Vidare nämns att frågan utreds i särskild ordning. Dricksvattenutredningens tilläggsdirektiv anger särskilt att det inte ingår i uppdraget att se över fastighetsägarens rätt till ersättning på grund av beslut som innebär att mark tas i anspråk eller att pågående markanvändning inom berörd del av en fastighet avsevärt försvåras (dir. 2014:73, s. 5). Utredningen går därför inte närmare in på frågan om grunderna för rätt till ersättning och lägger inte heller några förslag i den delen. Däremot bedömer utredningen att det är viktigt att belysa frågor relaterade till ersättning och hur frågor om ersättning påverkar förutsättningar na för och process en vid inrättande av vattenskyddsområden.

Betänkandet En trygg dricksvattenförsörjning ( SOU 2016:32 ) har nyligen remitterats och är nu under beredning inom Regeringskansliet. Enligt Närings departementet pågår d et för närvarande inte något arbete när det gäller ersätt ningsfrågan.

När det gäl l er dialog mellan myndigheter och markägare framgår av 24 § i förordning en (1998:1252) om områdesskydd att länsstyrelsen, Skogsstyrelsen eller kommunen , innan den fattar ett beslut enligt 7 kap. 21 § miljöbalken att förklara et t område som vattenskyddsområde , ska förelägga ägare och inne havare av särskild rätt till marken att inom viss tid yttra sig över förslaget. Tiden får inte sättas kortare än en månad , och f öreläggandet ska delges.

I Naturvårdsverkets handbok om vattenskyddsområde (2010:5, februari 2011) framhålls att det för att arbetet med vattenskyddsområden ska bli fram gångsrikt är angeläget att arbetet inriktas mot öppenhet och dialog med medborgarna samt att god information ges t.ex. i samband med inledande samtal, remiss, kungörelse och andra skeden där markägare, närboende, organisationer m.fl. kan göra sina röster hörda. Kontakterna bör genomföras med respekt för vars och ens särintressen. Verket framhåller att kontakten med markägaren är särskilt viktig. För den enskilde markägaren kan föreskrifterna innebära ett stort ingrepp i äganderätten eller rådigheten över egendomen. Det formella krav som finns på kommunikation mellan beslutande myndighet och berörda fastighetsägare och rättighetsinnehavare i processen att fastställa ett vattenskyddsområde finns i 24 § förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. Verket framhåller i handboken att för att åstadkomma ett ändamålsenligt skydd som är lätt att efterleva bör emellertid kommunika tionen med dem som kommer att beröras av vattenskyddsområdet och dess bestämmelser påbörjas tidigare än en månad .

Utskottet har behandlat frågor om ersättning och dialog vid bildande av vattenskyddsområden tidigare (se b et. 2016/17:MJU10 Vattenvård ). Utskottet anförde då följande:

I förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön finns ett krav på att samråd ska ske med berörda. Vattenmyndigheterna ska planera sitt arbete så att alla som berörs av förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön får möjlighet och uppmuntras att delta. Vid samverkan inom ett avrinningsområde är vattenråden viktiga forum. Utskottet konstaterar att det finns en reglerad samrådsskyldighet och att ett antal väglednings dokument finns att tillgå som stöd för samverkansarbetet. [...]

Som framgår ovan finns en rätt till ersättning för berörda fastighets ägare i vissa fall när det gäller vattenskyddsområden. I andra fall saknas en sådan rätt. Utredningen om ersättning vid rådighetsinskränkningar ansåg att det fanns ett behov av en översyn när det gäller ersättning vid inrättandet av vattenskyddsområden, men att en sådan omfattande gransk ning som skulle krävas troligen görs bäst i samband med en allmän översyn av regelverket. Dricksvattenutredningen har belyst frågan, men det pågår för närvarande inte något arbete när det gäller ersättningsfrågan. Utskottet ser inte nu skäl att vidta någon åtgärd .

M iljökvalitetsnormer för vatten är bestämmelser om kvaliteten på miljön i en vattenförekomst. Dessa fastställs med stöd av 5 kap . m iljöbalken, enligt vattenförvaltningsförordningen och Havs- och vattenmyndighetens föreskrift HVMFS 2013:19 samt HVMFS 2015:4. Normerna är ett rättsligt verktyg och ställer krav på vattnets kvalitet vid en viss tidpunkt.

Av vattenmyndigheternas skrift Verktyg för bättre vatten – Miljökvalitets normer ( dnr 537-1645-2016 ) framgår att m iljökvalitetsnormerna för vatten omfattar ytvatten (sjöar, vattendrag och kustvatten) och grundvatten. För att normerna ska vara satta på likvärdigt sätt över hela landet finns generella utgångspunkter för detta i föreskrifter från Havs- och vattenmyndigheten och Sveriges geologiska undersökning. Dessutom utgår de fem vattenmyndighet erna från gemensamma principer för hur normerna ska beslutas, för att det inte ska finnas omotiverade skillnader i miljökvalitetsnormerna mellan vatten distrikten.

Vattenmyndigheternas handledning för kartläggning och analys förtydligar hur länsstyrelsernas arbete med statusklassificering, påverkan, miljöproblem, riskbedömning och framtagande av förslag till miljökvalitetsnormer ska göras. Vattendelegationerna vid vattenmyndigheterna fastställer vilka miljökvalitets normer som ska gälla för vattenförekomsterna i respektive distrikt. Normerna gäller allmänt och beslutas i form av föreskrifter från den länsstyrelse som är vattenmyndighet i respektive distrikt.

Miljökvalitetsnormerna är ett av de verktyg som arbetet med att förvalta och förbättra Sveriges vatten baseras på. De andra är vattenmyndigheternas förvaltningsplan, åtgärdsprogram och övervakningsprogram som arbetas fram vart sjätte år efter samråd med myndigheter, kommuner, vattenråd, vattenvårdsförbund och andra berörda.

Den 1 juli 2016 avkunnade EU-domstolen dom i mål C-461/13, den s.k. Weserdomen. Avgörandet från EU-domstolen har bl.a. klargjort vilka skyldig heter vattendirektivet medför för medlemsstaterna vid tillståndsprövningar av enskilda verksamheter eller projekt och om hur begreppet försämring av status ska tolkas. Domstolen konstaterar att artikel 4 i vatten direktivet inte enbart innehåller principiella skyldigheter utan även avser enskilda projekt. Medlemsstaterna är därför skyldiga att inte lämna tillstånd till ett projekt om detta kan orsaka en försämring av en ytvattenförekomsts status eller när projektet äventyrar uppnående av god status, god potential eller god kemisk ytvattenstatus hos en ytvattenförekomst.

Vidare konstaterar domstolen att begreppet försämring för att vara ända målsenlig ska tolkas i förhållande till en kvalitetsfaktor eller ett ämne eftersom det då omfattar varje förändring som skulle kunna äventyra genomförandet av målet med vattendirektivet. Så snart statusen hos minst en kvalitetsfaktor försämras med en klass, exempelvis från god till måttlig eller från måttlig till otillfredsställande, ska detta därför bedömas som försämring av statusen.

Enligt Miljö- och energidepartementet pågår inom Regeringskansliet ett arbete med framtagande av en promemoria med förslag till ändrade bestämmelser för miljökvalitetsnormernas genomslag i prövningar och ärenden. Ändringarna föreslås dels för genomförande a v de ändringar som behövs med anledning av Weserdomen, dels för att bemöta den kritik som kommissionen riktat mot Sverige inom ramen för ett överträdelseärende när det gäller genomförandet av vattendirektivet. Den kritiken består i att kommissionen anser att det saknas tillräckliga verktyg för att Sverige i tid ska hinna åtgärda de verksamheter vars nuvarande miljöpåverkan gör att berörda vatten inte nått rätt status eller som äventyrar att rätt status nås.

Vidare pågår det också inom Regeringskansliet, e nligt Miljö- och energi departementet, ett arbete med att ta fram direktiv för en utredning som ska se över organisationen av vattenförvaltningen. Att en sådan utredning bör till sättas har tidigare föreslagits av bl.a. M iljömålsberedningen.

Utskottets ställningstagande

Genomförande av vattendirektivet

Utskottet noterar att regeringen har slutfört prövningen av åtgärdsprogrammen inom ramen för vattendirektivet . I sin prövning har regeringen anfört att beslutade åtgärder ska kunna genomföras kostnadseffektivt. Vidare har regeringen betonat vikten av att åtgärderna ska ske inom ramen för lands bygdsprogrammet för att bidra till ett konkurrenskraftigt jordbruk. Vatten myndigheterna har reviderat och fastställt åtgärdsprogrammen i enlighet med regeringens förslag . Utskottet ser nu fram emot genomförandet av åtgärds programmen , vilket kommer att bidra till att flera miljömål kan nås.

Vidare vidhåller u tskottet sin bedömning att det inte fi nns en målkonflikt mellan ökad livsmedelsproduktion och en god vattenkvalitet , utan snarare att en god vattenkvalitet är en förutsättning och grund för ett levande lantbruk och en stark livsmedelsförsörjning.

Utskottet anser att motionerna 2016/17:1111 (M), 2016/17:2446 (SD) yrkande 29 och 2016/17:361 4 (SD) yrkande 8 i allt väsentligt är tillgodosedda.

Vattenskyddsområden m.m.

Som framgår av redovisningen ovan finns i vissa fall en rätt till ersättning för fastighetsägare vid bildande av vattenskyddsområden. Utskottet noterar att utredningen om ersättningar vid rådighetsinskränkningar bl.a. anser att det finns ett behov av en översyn när det gäller ersättningar i samband med inrättande av vattenskyddsområden. Även D ricksvattenutredningen bedömer att det är viktigt att dessa frågor belyses. Det pågår för närvarande inget arbete när det gäller ersättningsfrågan. Utskottet vidhåller sin tidigare bedömning och ser inte nu skäl att vidta någon åtgärd med anledning av motion 2016/17:3618 (C) yrkande 14.

Utskottet konstaterar att det är reglerat att ägare och innehavare av särskild rätt till marken ska konsulteras innan ett vattenskyddsområde inrättas och att vägledningsdokument betonar vikten av en bra dialog. Utskottet vill särskilt uppmärksamma att det av Naturvårdsverkets handbok om vattenskydds - område framgår att kontakten med markägare är särskilt viktig , och för att arbetet med vattenskyddsområde n ska bli framgångsrikt är det angeläget med öppenhet och dialog med allmänheten och markägare. Med hänvisning till det anförda anser utskottet att motionerna 2016/17:2023 (C) yrkande 9 och 2016/17:3618 (C) yrkande 33 kan lämnas utan vidare åtgärd.

Utskottet konstaterar att det pågår arbete inom R egeringskansliet när det gäller miljökvalitetsnormerna för vatten ; bl . a . bereds direktiv för en utredning som ska se över organisationen av vattenförvaltningen och förslag till ändrade bestämmelser för miljökvalitetsnormernas genomslag i prövningar och ärenden. I avvaktan på det pågående arbetet anser utskottet att motion 2016/17:3618 (C) yrkande 44 kan lämnas utan vidare åtgärd.

Agenda 2030 samt generationsmålet och miljömålen

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om Agenda 2030 samt genera tionsmålet och miljömålen.

Jämför reservation 89 (C, L) och 90 (C).

Propositionen

Agenda 2030

I propositionen redovisas att den globala livsmedelsproduktionen står inför stora utmaningar. Flera av FN:s globala utvecklingsmål (Agenda 2030) har starka kopplingar till jordbruket och livsmedelsproduktionen, inte minst målet om tryggad livsmedelsförsörjning . Därutöver arbetar Sverige sedan flera år tillbaka med att politiska och ekonomiska åtgärder ska utformas på ett sätt som främjar en rättvis och hållbar utveckling i världen (den s.k. politiken för global utveckling, PGU).

Globalt behöver jordbruksproduktionen öka och konsumtionsmönstren ändras för att trygga livsmedelsförsörjningen i världen. Produktionen behöver vara hållbar och ske i områden där miljöpåverkan kan minimeras. I Sverige finns goda förutsättningar för hållbar produktion med begränsad miljöpå verkan. Regeringen anser därför att Sverige bör bidra till en hållbar ökning av livsmedelsproduktionen.

Det svenska jordbruket är resurseffektivt och har en viktig roll i utveck lingen mot ett hållbart samhälle. Att uppnå ett fossilfritt Sverige och en cirkulär och biobaserad ekonomi är utmanande men innebär också möjligheter för de gröna näringarna och landsbygden. En konkurrenskraftig, hållbar och resurseffektiv livsmedelssektor har också potential att bidra till att uppnå FN:s mål för hållbar utveckling. Regeringen bedömer att Sverige har goda förutsätt ningar för att bidra till en globaliserad och klimatsmart livsmedelsproduktion.

Utgångspunkten för livsmedelsstrategin är en hållbar produktion av livsmedel. Stärkt konkurrenskraft och ökad produktion ska gå hand i hand med arbetet att nå miljömålen. Ett jordbruk som kan hävda sig i konkurrensen från omgivande konkurrentländer och finnas kvar, är en förutsättning för att jord bruket ska kunna bidra i miljöarbetet. Livsmedelsstrategin förutsätter ett kontinuerligt miljöarbete i jordbruket. Strategin kan bidra ytterligare till jord brukets miljöarbete genom att främja en stärkt konkurrenskraft och för bättringar av resurseffektivitet.

För att skapa tillväxt och sysselsättning på ett hållbart sätt krävs väl avvägda åtgärder som beaktar hur miljömålen påverkas. OECD:s (Organisa tionen för ekonomiskt samarbete och utveckling) arbete och rekommenda tioner för grön tillväxt för jordbruk och livsmedel kan ge vägledning för hur man kan arbeta med målsättningar för både tillväxt och hållbarhet. I detta sammanhang är det viktigt att följa utvecklingen av sysselsättning och ekonomisk tillväxt tillsammans med utvecklingen s påverkan på miljön.

Regeringen anför att morgondagens produktion måste ha en mer utvecklad hållbarhet än dagens. Forskning och kompetensutveckling när det gäller nya produktionsmetoder, nya växtsorter, hållbara och hälsosamma livsmedel etc. är av stor vikt för en konkurrenskraftig och hållbar livsmedelskedja.

Miljömålen

Regeringen framhåller i propositionen att en ökad produktion måste vara långsiktigt hållbar. Regeringen betonade också i budgetpropositionen för 2016 att ökningen av produktionen ska ske samtidigt som relevanta miljökvalitets mål nås. Svensk livsmedelsproduktion kännetecknas av en hög standard inom miljö- och klimatområdet. En ökad produktion av livsmedel har förutsätt ningar att bidra till att flera av miljökvalitetsmålen kan nås. Livsmedelspro duktionen bidrar med både positiv och negativ miljöpåverkan under förutsätt ning att tillväxten sker på ett hållbart och resurseffektivt sätt.

Regeringen anser att det övergripande målet för livsmedelsstrategin ska vara en konkurrenskraftig livsmedelskedja där den totala livsmedelsproduk tionen ökar, samtidigt som relevanta nationella miljömål nås, i syfte att skapa tillväxt och sysselsättning och bidra till hållbar utveckling i hela landet.

Vidare framgår att l ivsmedel inte kan produceras utan att miljön påverkas. Livsmedelsproduktionen är samtidigt beroende av en god miljö och eko systemtjänster som vattenreglering, jordmånsbildning och pollinering. Hållbar jordbruksproduktion måste relateras till hur väl olika resurser används, till produktivitet, jordbrukslandskapets positiva bidrag till skapandet av eko systemtjänster, god livsmiljö och rekreationsmöjligheter, men också till hur väl produktionen står sig när det gäller negativa effekter på miljön.

När det gäller de svenska miljökvalitetsmålen är livsmedelsproduktionen genom jordbruket kopplade till flera av dem, exempelvis Ett rikt odlings landskap, Ingen övergödning, Begränsad klimatpåverkan, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet, Myllrande våtmarker och Giftfri miljö. Dessutom är generationsmålets övergripande mål, att lämna över ett samhälle till nästa generation där de stora miljöproblemen är lösta utan att exportera miljöproblem till omvärlden, av fundamental betydelse för jord brukets miljöarbete. De effekter som uppstår i omvärlden måste därför beaktas, inte minst när det gäller globala miljöproblem som utsläpp av växt husgaser, där en minskning av de totala globala utsläppen är målet.

Motionerna

Agenda 2030

I kommittémotion 2016/17:3616 av Lars Tysklind m.fl. (L) yrkande 8 fram hålls att strategin ska bidra till att uppnå Agenda 2030-målen. Enligt motionär erna kan och bör den svenska livsmedelskedjan bidra till att uppnå Agenda 2030-målet, och detta bör vara en målsättning för alla delar i kedjan. Motionär erna anför att det är en möjlighet för Sverige som matnation och med livsmedel av hög kvalitet, säkerhet, djurskydd och miljöhänsyn att exportera produkter och kunskap till andra länder. Vidare anför de att svenska livsmedel kan bidra till att trygga den inhemska livsmedelsförsörjningen liksom den globala.

På liknande sätt anförs i kommittémotion 2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 9 att strategin ska bidra till att uppnå Agenda 2030-målen. Sverige och FN:s resterande medlemsländer har ett ansvar utifrån Agenda 2030-målen att verka för att de globala målen nås , och det är respektive regerings ansvar att de nås i det egna landet. Detta är något som uttryckligen är beskrivet för de globala målen, men trots det har regeringen i hög grad ute lämnat Agenda 2030-målen från den egna livsmedelsstrategin fram till 2030. Alla 17 mål är relevanta för livsmedelskedjan, men framför allt målet om att avskaffa hunger, uppnå tryggad livsmedelsförsörjning och förbättrad nutrition samt främja ett hållbart jordbruk. Enligt motionärerna bör Agenda 2030-målen därför inkluderas och arbetas för i livsmedelsstrategin.

Miljömålen

Enligt kommittémotion 2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 45 ser motionärerna ett behov av att berörda myndigheter ska arbeta för både miljömål och generationsmål så att Sverige kan behålla ett hållbart lantbruk i framtiden utan att vår miljöpåverkan exporteras till andra länder. Ett liknande yrkande finns i kommittémotion 2016/17:2023 av Kristina Yngwe och Eskil Erlandsson (båda C) yrkande 16.

Kompletterande information

Agenda 2030

Regeringen anför i budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1 utg.omr. 23 ) att å tgärder inom politiken för areella näringar, landsbygd och livsmedel ska bidra till att nå regeringens mål för jämställdhetspolitiken samt till Agenda 2030 och politiken för global utveckling. Vidare framgår (p rop. 2016/17:1 utg.omr. 20 ) att regeringen anser att miljömålen, som utgör miljödimensionen av hållbar utveckling, ytterligare aktualiseras med anledning av Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling. Agenda 2030 förenar ansvaret för klimat och miljö med social och ekonomisk utveckling. I det nationella genomförandet och uppföljningen av Agenda 2030 kommer de nationella miljömålen att vara en av flera viktiga utgångspunkter.

Under våren 2016 gav regeringen 86 statliga myndigheter i uppdrag att bidra med underlag för Sveriges genomförande av FN:s Agenda 2030. I redo visningarna har myndigheterna gjort bedömningar av vilka mål och delmål deras verksamhet har störst inverkan på , nationellt och internationellt. De inne håller också en bedömning av om myndighetens verksamhet på området är tillräcklig.

Underlaget som myndigheterna har redovisat kommer att bidra till att utveckla regeringens styrning inom de politikområden som berörs av Agenda 2030 och kommer även att användas som ett stöd till Agenda 2030-delega tionen som bl.a. ska ta fram förslag på en övergripande handlingsplan för Sverig es genomförande av Agenda 2030.

I mars 2016 tillsatte r egeringen en delegation för Sveriges genomförande av Agenda 2030 (dir. 2016:18). Delegationens syfte är att verka för och under lätta och stimulera arbetet med genomförandet av Agenda 2030. I uppdraget ingår bl.a. att göra en kartläggning och bedömning av i vilken utsträckning Sverige uppfyller agendans mål och delmål, lämna förslag till en övergripande handlingsplan för Sveriges genomförande samt sprida information om goda exempel på området social, ekonomisk och miljömässigt hållbar utveckling och verka f ör att dessa ges uppmärksamhet.

Den 31 maj 2017 ska delegationen lämna ett förslag till handlingsplan för Sveriges genomförande av agendan. Den 1 mars 2018 ska delegationen lämna förslag till kompletterande åtgärder samt föreslå former för det fortsatta arbetet med att genomföra agendan. I redovisningen ska framgå i vilken utsträckning Sverige uppfyller agendans mål samt inom vilka områden ytterligare åtgärder krävs. Delegationens uppdrag gäller till den 11 mars 2019 då en slutredo visning ska ske med förslag på hur arbetet ska bedrivas i fortsättningen .

Miljömålen

Av budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1 utg.omr. 20) framgår att miljöpolitiken utgår från de nationella miljökvalitetsmål och det generations mål för miljöarbetet som beslutats av riksdagen. Målen är styrande för allt miljöarbete som Sverige bedriver nationellt, inom EU och internationellt. Dessutom har 26 nationella myndigheter och länsstyrelserna i sin instruktion ett utpekat ansvar för att verka för att nå miljökvalitetsmålen och generations målet. Åtta av dessa myndigheter har även ett utpekat ansvar för att samordna uppföljning och utvärdering av ett eller flera miljökvalitetsmål.

Det framgår t.ex. i 1 § f örordning en ( 2012:989 ) med instruktion för Natur vårdsverket att Naturvårdsverket ska verka för att det generationsmål för miljöarbetet och de miljökvalitetsmål som riksdagen har fastställt nås och vid behov föreslå åtgärder för miljöarbetets utveckling. Naturvårdsverket ska främja en hållbar utveckling med utgångspunkt i generationsmålet och miljö kvalitetsmålen.

I 4 § f örordning en ( 2009:1464 ) med instruktion för Statens jordbruksverk anges att myndigheten ska verka för att det generationsmål för miljöarbetet och de miljökvalitetsmål som riksdagen har fastställt nås och vid behov föreslå åtgärd er för miljöarbetets utveckling. Vidare ska Jordbruksverket samordna uppföljning, utvärdering och rapportering i fråga om miljökvalitetsmål et Ett rikt odlingslandskap .

När det gäller Kemikalieinspektionen framgår av 2 § f örordning en ( 2009:947 ) med instruktion för Kemikalieinspektionen att myndigheten ska verka för att det generationsmål för miljöarbetet och de miljökvalitetsmål som riksdagen har fastställt nås och vid behov föreslå åtgärder för miljöarbetets utveckling samt samordna uppföljning, utvärdering och rapportering i fråga om miljökvalitetsmålet Giftfri miljö.

Utskottets ställningstagande

Agenda 2030

Utskottet noterar att f lera av FN:s globala utvecklingsmål har starka koppling ar till jordbruket och livsmedelsproduktionen, inte minst målet om tryggad livsmedelsförsörjning. J ordbruksproduktionen behöver öka globalt och vara hållbar samt konsumtionsmönstren ändras för att trygga livsmedelsförsörj ningen i världen.

Utskottet anser att livsmedelsstrategins målsättning med e n konkurrenskraftig, hållbar och resurseffektiv livsmedelssektor är en förutsättning för att kunna uppnå FN:s mål för hållbar utveckling. Utgångspunkten för livsmedels strategin är en hållbar produktion av livsmedel. I likhet med r egeringen anser utskottet att Sverige har goda förutsättningar för att bidra till en globaliserad och klimatsmart livsmedelsproduktion. Vidare anser utskottet i likhet med vad som anförs i propositionen att arbetet för en ökad livsmedelsproduktion och konkurrenskraft ska ske i enlighet med Agenda 2030-målen .

Utskottet anser att motionerna 2016/17:3616 (L) yrkande 8 och 2016/17:3618 (C) yrkande 9 är tillgodosedda med det anförda.

Miljömålen

Utskottet noterar att livsmedelsstrategins övergripande mål är en konkurrens kraftig livsmedelkedja där den totala livsmedelsproduktionen ökar, samtidigt som relevanta nationella miljömål uppnås. Utskottet konstaterar även att det redan i dag framgår i 26 berörda myndigheters och länsstyrelsers instruktioner att de ska arbeta för att det generationsmål för miljöarbetet och de miljö kvalitetsmål som riksdagen har fastställt nås och att åtta av dessa har ett utpekat ansvar för att samordna uppföljning och utvärdering av ett eller flera miljökvalitetsmål.

Utskottet anser att motionerna 2016/17:2023 (C) yrkande 16 och 2016/17:3618 (C) yrkande 45 är tillgodosedda med det anförda.

Biodrivmedel och biogas

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om långsiktigt hållbara och stabila villkor för biodrivmedel, om grön omställning i lantbruket och om en nationell biogasstrategi.

Jämför reservation 91 (C).

Propositionen

Ett effektivt nyttjande av de produkter som jordbruket producerar är också en nyckelfaktor för ett hållbart samhälle. Svinnet måste minska längs hela livsmedelskedjan – från producent till konsument. Restprodukter bör också utnyttjas genom nya smarta lösningar som kan säkerställa kretsloppen och utgöra en resurs i en växande cirkulär och biobaserad ekonomi. Inom jord bruket finns det stor potential att bidra till en biobaserad och cirkulär ekonomi. Användning av jordbruksråvaror för produktion av biodrivmedel kan ge en betydande minskning av växthusgasutsläppen. Sverige ligger i framkant när det gäller produktion av biodrivmedel med hög klimatprestanda. Fortsatta insatser behövs för att ytterligare tillvarata de gröna näringarnas möjligheter i klimatarbetet och för att göra jordbruksproduktionen mer klimateffektiv.

Morgondagens produktion måste ha en mer utvecklad hållbarhet än dagens. Forskning och kompetensutveckling när det gäller nya produktionsmetoder, nya växtsorter, hållbara och hälsosamma livsmedel etc. är av stor vikt för en konkurrenskraftig och hållbar livsmedelskedja.

Motionerna

I kommittémotion 2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 47 anförs att regler behöver utformas som ger mer långsiktigt hållbara och stabila villkor för biodrivmedel. Detta främjar enligt motionärerna en grön omställ ning inom lantbruk, livsmedelsindustri och handel (yrkande 51) . Då omställ ningen av arbetsmaskiner går långsamt finns det ett stort behov av drivmedel som fungerar i dagens motorer. Det är därför viktigt att skapa en produktion och efterfrågan av förnybara drivmedel i Sverige.

Vidare anförs att biogasen kan fylla en viktig funktion när det gäller att skapa ett hållbart samhälle utan nettoutsläpp av växthusgaser och med 100 procent förnybar energi. För att ta till vara biogasens fulla potential och för att underlätta samordning mellan de olika politikområden som biogasen berör vill motionärerna att det tas fram en nationell biogas strategi (yrkande 56).

Kompletterande information

Biodrivmedel

Regeringen anför i budgetpropositionen för 2017 (p rop. 2016/17:1 utg.omr. 23 ) att d e globala utsläppen av växthusgaser måste minska kraftigt för att de allvarligaste klimat förändring arna ska kunna undvikas. Den om ställning som nu sker i Sverige och som också påbörjats i omvärlden är en utmaning som samtidigt innebär stora möjligheter för de gröna näringarna.

Slutsatserna från det s.k. Meka projektet (metandieselefterkonvertering av arbetsmaskiner) visar att teknik med kombinerad diesel- och biogasdrift ger minskade utsläpp men att det inte är en framkomlig väg att anpassa maskinerna genom efterkonvertering. Andra vägar framåt är att reglera högsta tillåtna ut släpp från arbets maskiner på EU-nivå och att öka tillgången på biodrivmedel som kan användas direkt i befintliga maskiner.

Vidare framhålls att e nergiutvinning från biomassa ökar, inte minst inom skogssektorn. Skogen har en stor roll att spela i övergången till en biobaserad och cirkulär ekonomi där förnybara, biobaserade produkter används eller substituerar fossila produkter. Med ökad produktion av biodrivmedel finns potential att öka takten mot en fossilfri fordonsflotta.

Regeringen anför att det ä ven inom jordbruket finns stor potential att bidra till en biobaserad och cirkulär ekonomi. Användning av jordbruksråvaror för produktion av biodrivmedel kan ge en betydande minskning av växthusgas utsläppen , och Sverige ligger i framkant när det gäller produktion av biodriv medel med hög klimatprestanda . Vidare verkar m etanreduceringsersättningen som katalysator för att utnyttja jordbrukets restprodukter till att producera förnybar energi.

Sammanfattningsvis konstaterar regeringen att jordbrukets utsläpp lång siktigt har minskat men att den begränsade potentialen för stora utsläpps minskningar medför att jordbruket bedöms svara för en stor andel av de kvarvarande utsläppen 2045. Skogsbrukets nettoupptag ligger kvar på en hög nivå , samtidigt som produktionen av skogsbaserad bioenergi utvecklas positivt. Fortsatta insatser behövs för att ytterligare tillvarata de gröna näringarnas möjligheter i klimatarbetet och för att göra jordbruksproduktionen mer klimateffektiv.

Regeringen anför i Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige (prop. 2016/17:146 ) att deras ambition är att Sverige ska bli ett av de första fossilfria välfärdsländerna , vilket också innebär en fossilfri fordonsflotta. Transport sektorn bör därför ges ett särskilt fokus i klimatomställn ingen. Det finns ett behov av, men också olika mö jligheter, att åstadkomma utsläppsminskningar i sektorn. Samhällsplanering och utveckling av effektiva transportsystem inklusive effektiva fordon, fossilfria drivmedel och åtgärder som hanterar t ransportefterfrågan kan bidra. Regeringen anser att t ydliga mål samt lång siktiga och stabila regler och marknadsvillkor är nödvändiga för att detta ska uppnås.

Av budgetpropositionen för 2017 (p rop. 2016/17:1 utg.omr. 20 ) framgår att f ler initiativ behövs på transportområdet. Att kommissionens meddelande om en strategi för att minska utsläppen i transportsektorn nu följs av konkreta styr medel är av högsta vikt. Det gäller bl.a. incitament för utökad användning av biodrivmedel.

Vidare anför regeringen bl.a. att produktion av biodrivmedel o ch andra biobaserade produkter är några område n där mer forskning behövs. Medel för detta ingår i regeringens samverkansprogram för c irkulär och biobaserad ekonomi och delas mellan utgiftsområde 20 och 23. För detta ändamål beräknar regeringen att anslaget 2:2 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning ökas med 25 miljoner kronor 2018, 37,5 miljoner kronor 2019 och 50 miljoner kronor 2020 jämfört med anslagsnivån 2016. I utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livs medel föreslår regeringen att motsvarande summa tillförs.

Samverkansprogrammet c irkulär och biobaserad ekonomi kommer att stödja omställning till ett fossilfritt samhälle. Ett viktigt syfte med programmet är att hitta lösningar för att fossilbaserade produkter ska ersättas med bio baserade. Till varje samverkansprogram har en samverkansgrupp knutits med representanter från bl . a . näringsliv, högskola och institut från de branscher som omfattas av respektive program. Samverkansgruppen för cirkulär och biobaserad ekonomi har gjort en prioritering och bildat arbetsgrupper för det fortsatta arbetet, bl.a. en för biodrivmedel.

Av 2017 års ekonomiska vårproposition (prop. 2016/17:100) framgår att r egeringen för närvarande arbetar med långsiktiga styrmedel för biodrivmedel efter 2018. En promemoria med förslag på en reduktionsplikt för låginbland ade biodrivmedel och fortsatt skattenedsättning för höginblandade biodriv medel har skickats ut på remiss (M2017/00723/R). De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 juli 2018.

Biogas

I juli 2009 gav regeringen Energimyndigheten i uppdrag att i samråd med Jord bruksverket och Naturvårdsverket utveckla en sektorsövergripande långsiktig strategi och föreslå åtgärder som på kort och lång sikt bidrar till att öka använd ningen av biogas. I augusti 2010 presenterade de tre myndigheterna rapporten Förslag till en sektorsövergripande biogasstrategi (ER 2010:23). I rapporten konstateras att den samhällsekonomiska vinsten med biogas är mer beroende av hur biogasen produceras än vad den används till. All biogas är inte lika beroende av stöd för att konkurrera , och all biogas medför inte samma samhällsnyttor. Förutsättningarna innebär att kostnaderna varierar kraftigt beroende på vilka råvaror som används.

Rapporten innehöll förslag och slutsatser för att stärka biogasens konkurrenskraft som riktar sig till regeringen, regioner, kommuner, myndig heter och näringen. Ett av förslagen som nämns i rapporten är en metangas reduceringsersättning på 20 öre per kilowattimme för energi producerad ur stallgödsel. Syftet med ersättningen är att ersätta biogasproducenter för den dubbla miljönytta som uppstår när biogas produceras från gödsel. Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2014 ( prop. 201 3 /1 4 :1 utg.omr. 23) att 240 miljoner kronor tillförs anslaget 1:20 Miljöförbättrande åtgärder i jord bruket under perioden 2014–2023 för ett stöd för dubbel miljönytta med syfte att främja produktion av förnybar energi.

Regeringen redovisar i budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1 utg.omr. 23) att riksdagen i enlighet med regeringens förslag i budget propositionen för 2016 beslutade om en förstärkning av budgeten för metan reduceringsersättningen med 30 miljoner per år under perioden 2016 – 2019 (prop. 2015/16:1, bet. 2015/16:MJU2, rskr. 2015/16:110). Regeringen har även beslutat att höja ersättningsnivån för gödselbaserad biogas från högst 20 öre/ kilowattimme till högst 40 öre/ kilowattimme . Under 2015 var det 51 anläggningar som tog del av metanreduceringsersättningen.

Vidare framgår av budgetpropositionen att Jordbruksverket och Transport styrelsen den 30 november 2015 slutredovisade det s.k. Meka projektet ( metandiesele fterko nvertering av a rbetsmaskiner). Projektets syfte har varit att utveckla biogasdrift för arbetsmaskiner samt att arbeta med framtagandet av ett nytt regelverk för efterkonvertering av arbetsmaskiner till förnybara bränslen. Resultaten visar att konvertering av arbetsmaskiner till kombinerad biogas- och dieseldrift kan ge betydligt lägre klimatpåverkan från arbets maskiner men att efterkonvertering inte är en framkomlig väg då det krävs omfattande motoranpassningar. Tekniken är därför bättre lämpad för nya maskiner. Myndigheterna bedömde även att det behövs ytterligare undersök ningar och utveckling av tekniken.

I 2017 års ekonomiska vårproposition (prop. 2016/17:100) redovisas att e tt nytt klimatinvesteringsstöd, det s.k. Klimatklivet, infördes av regeringen 2015 och att det är en av regeringens viktigaste insatser för att stödja utsläpps minskningar på lokal och regional nivå samt stimulera lokal och regional finansiering. Stödet ska huvudsakligen gå till de åtgärder som bedöms ge de största varaktiga minskningarna av utsläpp av växthusgaser per investerings krona . Exempel på åtgä rder som beviljats investerings stöd är utbyte av fossila bränslen mot förnybara, tankst ationer för förnybara drivmedel och produktion av biogas. Vid utgången av januari 2017 hade totalt 620 ansökningar beviljats stö d till ett totalt belopp om 2,6 milj arder kronor. Enligt Naturvårds verkets bedömning har åtgärderna lett till minskade utsläpp av växthusgaser på 449 000 ton per år.

Av den ekonomiska vårpropositionen framgår att e fterfrågan på de åtgärder som omfattas av klimatinvesterings stödet har ökat och att regeringen i propositionen Vår ändringsbudget för 2017 (prop. 2016/17:99) föreslår att ytterligare 500 miljoner kronor tillförs 2017. Om ansökningstrycket fortsätter att vara högt avser regeringen att återkomma till frågan i budgetpropositionen 2018.

Näringsutskottet har behandlat frågor om biogas vid flera tillfällen tidigare. I betänkande 2016/17:NU14 Energipolitik anför näringsutskottet följande:

Utskottet ser positivt på att biogas får en större roll i den svenska energi mixen. I likhet med vad utskottet anförde våren 2016 konstaterar utskottet återigen att biogas är en mångsidig förnybar energikälla som kan användas både som drivmedel och för produktion av el och värme. Utskottet vill också återupprepa att såväl den nuvarande som den förra regeringen har agerat för att främja utvecklingen av biogas genom att stödja ny teknik och innovativa lösningar som stärker biogasteknikens konkurrenskraft och ökar biogasproduktionen.

I betänkande 2015/16:NU 10 Energipolitik noterar näringsutskottet att det nyligen har tagits fram en branschinitierad nationell biogasstrategi . Swedegas, Energigas Sverige och Region Skåne presenterade i december 2015 ett gemen samt förslag till en nationell strategi för hur biogasen kan bidra till de energi- och klimatpolitiska målen, till att skapa nya jobb och till att utveckla ny teknik. Strategin ska bidra till att Sveriges mål inom flertalet prioriterade politik områden uppnås genom en ökad användning av biogas inom industri- , transport- och kraftvärmesektorerna. Näringsutskottet anser att strategin kan fungera som ett värdefullt underlag i fortsatta överväganden om biogasens framtida utveckling i Sverige.

Samordnings- och energiminister Ibrahim Baylan har som svar på fråga 2016/17:1092 Den svenska biogasens framtid anfört följande:

Regeringen har, liksom tidigare regeringar, aktivt verkat för den positiva utveckling vi sett i både svensk biogasproduktion och att en ökande andel av produktionen används i transportsektorn. Regeringens intention är självklart att fortsätta främja utvecklingen av förnybar energi, inklusive biogas. Biogasen har också en viktig roll för att Sverige ska nå målet om inga nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären år 2045.

Jordbruksverket utlyser 5 miljoner kronor för pilot- och samarbetsprojekt inom områden där det finns behov av att utveckla metoder, teknik och processer för att jordbruket ska kunna fortsätta utvecklas på ett hållbart sätt. Medel kan sökas för projekt som är inriktade på att utvärdera och utveckla produktion och användning av biogas på landsbygden samt m inska jord brukets utsläpp av växthusgaser och ammoniak.

Utskottets ställningstagande

Biodrivmedel

I likhet med regeringen anser utskottet att det finns en stor potential inom jordbruket att bidra till en cirkulär och biobaserad ekonomi. Det är glädjande att Sverige ligger i framkant när det gäller produktion av biodrivmedel med hög klimatprestanda. Utskottet noterar dock att det behövs fortsatta insatser för att ta till vara de gröna näringarnas möjligheter i klimatarbetet och för att göra jordbruksproduktionen mer klimateffektiv.

Utskottet delar regeringens ambition att Sverige ska bli ett av de första fossilfria välfärdsländerna , vilket också innebär en fossilfri fordonsflotta. För att detta ska uppnås krävs tydliga mål samt långsiktiga och stabila regler och marknadsvillkor. Det är därför positivt att regeringen arbetar med långsiktiga styrmedel för biodrivmedel efter 2018.

Vidare noterar utskottet att samverkansprogrammet för c irkulär och biobaserad ekonomi ska stödja omställningen till ett fossilfritt samhälle och att en arbetsgrupp har bild ats specifikt för biodrivmedel.

Utskottet föreslår med hänvisning till redovisning en ovan att motion 2016/17:3618 (C) yrkanden a 47 och 51 lämnas utan vidare åtgärd.

Biogas

Utskottet delar näringsutskottets bedömning att biogas är en mångsidig för nybar energikälla som kan användas både som drivmedel och för produktion av el och värme. Det är därför positivt att såväl den nuvarande som den förra regeringen har agerat för att främja utvecklingen av biogas genom att stödja ny teknik och innovativa lösningar som stärker biogasteknikens konkurrens kraft och ökar biogasproduktionen. Åtgärder som metanreduceringsersättning en och klimatinvesteringsstödet, det s.k. K limatklivet är viktiga för utveckling en av biogasproduktionen.

I likhet med regeringen anser utskottet att biogasen har en viktig roll för att Sverige ska nå målet om inga nettoutsläpp av växthusgaser till 2045. Vidare noterar u tskottet att branschen har tagit fram en biogasstrategi för hur biogasen kan bidra till de energi- och klimatpolitiska målen, till att skapa nya jobb och till att utveckla ny teknik. Denna kan fungera som ett värdefullt underlag i fortsatta överväganden om biogasens framtida utveckling i Sverige.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att motion 2016/17:3618 (C) yrkande 56 lämnas utan vidare åtgärd.

Gårdsförsäljning av livsmedel

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om gårdsförsäljning av alkohol haltiga produkter och övriga livsmedel.

Jämför reservation 92 (M, SD, C) och 93 (SD).

Motionerna

Gårdsförsäljning av alkohol haltiga produkter

Enligt kommittémotion 2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 79 bör gårdsförsäljning av lokala alkoholhaltiga produkter möjliggöras. På grund av förbud mot gårdsförsäljning har svenska vin-, öl - och fruktvinsproducenter halkat efter i utvecklingen om man jämför med gårdar som säljer exempelvis ost, saft eller sylt , trots att det är produkter som , i likhet med vin, tillverkats på den egna gården av egna råvaror – en verksamhet som har gynnat landsbygds ekonomin och gårdarna har kunnat nyanställa och utvecklas vidare. Gårdsför säljning av alkohol skulle kunna vara ett sätt att såväl skapa arbetstillfällen på landsbygden som stödja besöksnäringen. För att gårdsförsäljning ska kunna införas får det dock inte äventyra de alkoholpolitiska målen, t.ex. folkhälsa.

Gårdsförsäljning av övriga livsmedel

I motion 2016/17:134 av Jan Ericson (M) framhålls att det i dag finns ett stort antal små livsmedelsföretag på landsbygden . Dessa är viktiga för det lokala näringslivet och den lokala försörjningen och arbetsmarknaden. Regelverket bör dock förenklas när det gäller livsmedelshantering så att gårdsförsäljning möjliggörs (yrkande 1).

Enligt motion 2016/17:842 av Magnus Persson (SD) kan man i dag se ett växande intresse för gårdsbutiker på landsbygden med försäljning av när odl ade och egenproducerade varor. Detta är viktigt för det lokala näringslivet i både liten och stor omfattning, men även för arbetsmarknaden på lands bygden. Regelverket är dock krångligt . För att underlätta för företagen bör därför regelverket ses över , och man bör arbeta aktivt för att få till undantag i EU-direktiven.

Kompletterande information

Gårdsförsäljning av alkohol haltiga produkter

Enligt 5 kap. 1 § alkohollagen (2010:1622) ska det för detaljhandel med sprit drycker, vin, starköl och andra jästa alkoholdrycker finnas ett särskilt för ända målet bildat aktiebolag (detalj handelsbolaget). Bolaget ska ägas av staten. Vidare f ramgår det av lagen att endast detaljhandelsbolaget får bedriva detalj handel med spritdrycker, vin, starköl och andra jästa alkoholdrycker. De talj handelsbolaget beslutar även om försäljningsställenas förläggning enligt rikt linjer i avtalet mellan staten och bolaget.

Systembolaget har sedan september 2014 ett sortiment av lokalt och små skaligt producerade produkter över hela landet. Lokala producenter kan leverera till upp till tio olika systembolagsbutiker inom en radie om 15 mil från produktionsstället. Leverantör erna kan också välja om de vill göra varorna beställnin gsbara i hela landet. Även om System bolaget inte köper in en pro dukt till det lokala sortimentet kan den säljas via beställningssortimentet. En sådan produkt har möjlighet att komma in i det fasta sortimentet i den butik där den efterfrågas. För att en dryck ska kunna hamna i sortimentet av lokalt och småskaligt producerade produkter ska den vara hantverksmässigt tillverk ad, endast ett fåtal personer sk a ha varit delaktiga i tillverk ningen, produk tionsstället ska ligga högst 15 mil från Systembolagets butiker och den årlig volym som tillverkas få r högst vara 50 000 liter öl eller cider, 20 000 liter vin, 13 000 liter starkvin eller 10 000 liter sprit.

I svaret på en skriftlig fråga om gårdsförsäljning av öl och vin (fr. 2016/17:1 294 ) anförde folkhälso-, sjukvårds- och idrottsminister Gabriel Wikström bl.a. följande :

Skälet till att Sverige inte tillåter gårdsförsäljning av sådana alkohol drycker som omfattas av Systembolagets ensamrätt är att det skulle inne bära en detaljhandelskanal vid sidan av monopolet. En sådan ordning skulle innebära att monopolets legitimitet kan ifrågasättas.

Motivet bakom det svenska detaljhandelsmonopolet är skyddet för folkhälsan. Forskning visar att detaljhandelsmonopolet räddar cirka 2 000 liv om året och innebär att cirka 11 miljoner sjukdagar kan undvikas jämfört med om alkohol skulle tillåtas säljas i den övriga detaljhandeln. Systembolaget utgör därför ett av alkoholpolitikens och folkhälso politikens viktigaste verktyg. Det finns ett s tort folkligt stöd bakom System bolaget och den service som bolaget ger. Det är alltså inte primärt gårdsförsäljningen i sig som utgör ett hot mot folkhälsan. Utan frågan måste ses i ett större sammanhang. Ökad tillgänglighet och marknads f öring av alkohol riskerar i för längningen att bidra till en mer tillåtande attityd till alkoho l och därmed ökad alkoholkonsum tionen i befolkningen.

Men framför allt innebär en utveckling som i förlängningen riskerar att underminera legitimiteten för det svenska detaljhandelsmonopolet, ett hot mot folkhälsan.

Vidare har socialutskottet yttrat sig över den aktuella propositionen i de delar som rör socialutskottets beredningsområde och över motion 2016/17:3618 (C) yrkande 79 ( yttr . 2016/17:SoU6y ). Socialutskottet ställer sig bakom regering ens förslag i de delar som berör utskottets beredningsområde och föreslår att motionsyrkandet avstyrks. I yttrandet anförs att socialutskottet tidigare har behandlat motionsyrkanden om gårdsförsäljning av alkohol och att utskottet då bl.a. har hänvisat till att detaljhandelsmonopolet är ett av de viktigaste alkoholpolitiska verktygen för att nå det alkoholpolitiska målet. Socialutskott et anser inte att det nu finns skäl a tt göra någon annan bedömning.

Gårdsförsäljning av övriga livsmedel

Vid försäljning i gårdsbutik av egna bearbetade livsmedel eller inköpta livs medel gäller bl.a. kraven i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 852/2004 om livs medelshygien och Europaparlam entets och rådets förordning (EG) nr 853/2004 om fastställande av särskilda hygienregler för livsmedel av animaliskt ursprung. Bestämmelserna i förordningarna är dock inte tillämpliga på primärproducenters leveranser av små mängder primärprodukter till konsu menter eller lokala detaljhandelsanläggningar. Primärprodukter är produkter från jorden och naturen, som grönsaker, frukt och bär, samt produkter från boskapsuppfödning, jakt och fiske. Mjölk- och äggproduktion ingår också i begreppet primärproduktion. Enligt förordningarna ska regler för sådana verksamheter införas i medlemsstaternas nationella lag stiftning .

Nationella regler om försäljning av små mängder primärprodukter finns i Livsmedelsverket s föreskrifter ( LIVSFS 2005:20) om livsmedelshygien. Nya bestämmelser gäller sedan den 1 september 2016. De livsmedel som berörs av dessa regeländringar är bl.a. opastöriserad mjölk, olika sorters vilt, honung, musslor, ägg och mjölk. Även begrepp som små mängder och lokal detalj handel definieras tydligare. För att omfattas av de nationella reglerna får man bara sälja små mängder av egna obearbetade primärprodukter t.ex. på gården eller till den lokala detaljhandeln (butik eller restaurang).

Den som regelbundet producerar och säljer sina primärprodukter till andra företag eller direkt till konsumenter ska registrera sin verksamhet hos läns styrelsen i det län där produktionen i huvudsak bedrivs. Andra verk samheter på gården utöver primärproduktionen, t .ex. gårdsförsäljning i gårdsbutik er eller gårdsmejeri er , ska i de allra flesta fall vara registrerade hos kommunen. I övrigt gäller att de produkter som säljs alltid måste vara säkra. Producenten ansvarar även för att produkter och förpackningar uppfyller kvalitetsnormerna och märkningsbestämmelserna.

Utskottets ställningstagande

Gårdsförsäljning av alkohol haltiga produkter

Utskottet anser, i likhet med både socialutskottet och regeringen , att detalj handelsmonopolet är ett av Sveriges viktigaste alkoholpolitiska verktyg. Av redovisningen ovan framgår att monopolets legitimitet kan ifrågasättas om Sverige tillåter gårdsförsäljning av sådana alkoholdrycker som omfattas av Systembolagets ensamrätt. Vidare noterar u tskottet att Systembolaget nu har ett sortiment av lokalt och småskaligt producerade produkter över hela landet. Med det anförda anser utskottet att motion 2016/17:3618 (C) yrkande 79 kan lämnas utan vidare åtgärd.

Gårdsförsäljning av övriga livsmedel

Livsmedelslagstiftningen syftar till att säkerställa en hög skyddsnivå för människors hälsa och för konsumenternas intressen när det gäller livsmedel. Utskottet konstaterar att regelverke t i hög utsträckning är gemensam t för EU:s inre m arknad men att det finns undantag för t.ex. försäljning av små mängder primärprodukter på gården elle r till den lokala detaljhandeln . F ör sådan verksamhet finns regler i vår nationell a lagstiftning. Utskottet noterar att Livsmedelsverket antagit nya nationella föreskrifter om försäljning av små mängder primärprodukter som gäller sedan den 1 september 2016.

Mot bakgrund av vad som anför ts ovan fi nner utskottet inte skäl att nu föreslå någon åtgärd med anledning av motionerna 2016/17:134 (M) yrkande 1 och 2016/17:842 (SD). Motionerna avstyrks.

Livsmedelsförsörjning och beredskap

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om livsmedelskedjans sårbarhet vid kris, om ansvarsfördelningen för livsmedelsbere dskapen vid kris, om livsmedels försörjningen som en parameter i civilförsvars planeringen och om Sveriges självförsörjningsgrad.

Jämför reservation 94 (SD), 95 (C) och 96 (KD).

Propositionen

I f örslag et till övergripande mål för livsmedelsstrategin anges att en produk tionsökning skulle kunna bidra till en ökad självförsörjningsgrad av livsmedel. Sårbarheten i livsmedelskedjan ska minska.

I propositionen konstateras att en ök ad livsmedelsproduktion i Sverige leder till b ättre förutsätt ningar för en god nationell för sörjningsberedskap. Vidare anförs att S veriges självförsörjningsgrad har betydelse för den svenska försörjningsförmåga n såväl i kris som under höjd beredskap och i krig, men att många andra faktorer är av väl så stor betydelse. Det konstatera s att det bl.a. krävs en fungerande marknad för insatsvaror, transporter, datasystem och lagerhållning i detalj- och grossisthandelsled en . Hela livsmedelskedjan bör enligt regeringen vara så robust att även allvarliga påfrestningar och störningar kan klaras med rimliga konsekvenser för samhället. Detta kräver i sin tur en fungerande infrastruktur i form av t.ex. vägar, el, datakommunikation och vattenförsörjning.

Vidare hänvisa s det till proposition 2014/15 :109 Försvarspolitisk inrikt ning – Sveriges försvar 2016–2020 där regeringen angav att planeringen för det civila försvaret ska återupptas och genomföras utifrån planeringsanvisningar som regeringen beslutat . I den propositionen angavs även att planeringen för det civila försvarets stöd til l Försvarsmakten vid höjd bered skap bör ta sin utgångspunkt i För svarsmaktens behov. Exempelvis kommer försörjning av livsmedel att utgöra särskilda behov för det militära försvaret. Det civila försvaret, där livsmedelsförsörjningen ingår, bör enligt regeringen inlednings vis planera för att kunna lösa uppgifter under krig i fem till tio dagar. Planeringen för övriga uppgifter inom det civila försvaret när det gäller skyddet av befolkningen och upprätthållandet av samhällsviktig verksamhet bör dock kunna utföras under en betydligt längre tid. Det krävs emellertid analyser och planering av hur leveranssäker heten och beredskapen inom livs medelsförsörjningen kan förbättras inför höjd beredskap. Det finns även andra krisscenarier där internationell handel med livsmedel minskar kraftigt under längre tid. I sådana scenarier är en inhemsk livsmedelsproduktion av stor betydelse för försörjningstryggheten. Det är enligt regeringen därför viktigt att jordbruket och livsmedelsproduktionen fungerar även under en kris på såväl regional som natione ll nivå. Samtidigt är gränsöver skridande sam arbete, handel och integration avgörande för att främja en positiv utveckling i stora delar av världen. En ökad nationell livs medelsproduktion kan skapa förutsättningar för en ökad konsumtion av svenska livsmedel. Regeringen gav i december 2015 i uppdrag till myndigheter med särskilt ansvar inför och vid höjd beredskap enligt förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap, bl.a. Jordbruksverket och Livsmedelsverket, att planera för det civila försvaret.

I fråga om dricksvatten framhåll s att tillgång på säkert dricksvatten är en grundläggande samhällsfunktion för befolkningen likväl som vatten av god kvalitet är en grundförutsättning för verksamheterna i hela livsmedelskedjan. A n svaret för dricksvatten är för delat på flera departement och myndigheter på såväl central som regional och lokal nivå. Därför krävs en änd amålsenlig styrning och god sam verkan för att dricksvattenförsörjningen långsiktigt ska kunna säkras.

I propositionen hänvisa s även till att Dricksvattenu tredning en (N L 2013:02) lämnade sitt slutbetänkande i april 2016. Utredningen har haft i upp drag att identifiera nuvarande och potentiella utmaningar för en säker dricks vattenförsörjning i landet, både på kort o ch på lång sikt, och i förekomm ande fall före slå lämpliga åtgärder. Den över gripande utgångspunkten i utredningen är klimatförändringarnas förväntade effekter på dricksvattenförsörjningen. Utredningen har remissbehandlats och bereds för närvarande i nom Regerings kansliet.

Motionerna

I kommittémotion 2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) understryks att svensk livsmedelsförsörjning i dag är mycket sårbar för förändringar i om världen. Det är därför viktigt att stärka livsmedelsberedskapen och minska sårbarheten genom hela livsmedelskedjan. Det handlar inte om att bygga upp centrala livsmedelslager, utan om att se livsmedelsförsörjning ur ett system perspektiv, bygga bort risker och få såväl privata som offentliga konsumenter att tänka över sin livsmedelsberedskap. Det föreslås därför att rege r ingen utreder hur livsmedelskedjans sårbarhet vid kris ka n minska (yrkande 67), att ansvarsfördelning en av livsmedelsberedskap vid kris tydliggörs (yrkande 68) och att livsmedelsförsörjning en görs till en viktig parameter i planeringen för det civil a försvar et (yrkande 69).

I kommittémotion 2016/17:3614 av Anders Forsberg m.fl. (SD) yrkande 1 anförs att det är oacceptabelt att den s.k. självförsörjningsgraden nu har sjunkit till under 50 procent. Självförsörjningsgraden för livsmedel måste bl.a. öka för att garantera större uthållighet vid nationella och internationella kriser. Ett robust civilsamhälle med en väl fungerande svensk livsmedelsproduktion bör ses som en del av Sveriges totalförsvar. I yrkande 2 framhåller motionärerna att mätbara produktionsmål för ökad livsmedelsproduktion bör införas i den nationella livsmedelsstrategin. Motionärerna föreslår att det långsiktiga målet ska vara att nå 100 procents självförsörjningsgrad när det gäller de livsmedel som är möjliga att producera traditionellt och naturligt i Sverige.

Även i k ommittémotion 2016/17:2446 av Anders Forsberg m.fl. (SD) yrkande 2 anförs att mål för Sveriges självförsörjningsgrad måste sättas upp och att det långsiktiga målet bör vara att nå 100 procents självförsörjningsgrad.

Vidare anförs p å liknande sätt i kommittémotion 2016/17:3615 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkande 7 att regeringen ska återkomma med förslag på kvantitativa mål för Sveriges självförsörjningsgrad. Motionärerna uttrycker i motionen att Sverige saknar möjlighet att försörja befolkningen med livsmedel för den händelse att handel n med omvärlden skulle skäras av, t.ex. på grund av krig eller kris. E n förutsättning för att kunna bevara den svenska livs medelsproduktionen är att Sverige bevarar den jordbruksareal som finns i vårt land. K ompetens en som finns inom jordbruksbranschen och en forskning som svarar mot morgondagens behov behöver också bevaras. E n inhemsk produk tion av jordbrukets insatsvaror som bränsle, gödningsmedel och reservdelar behövs också . De t anförs att den nuvarande bekymmersamma situationen har uppkommit genom en lång tids nedprioritering av försörjningstryggheten.

Kompletterande information

Livsmedelsverket är en av Sveriges krisberedskapsmyndigheter. Det innebär att verket ska verka för att minska sårbarheterna inom sitt ansvarsområde. Enligt 3 § förordning en (2009:1426) med instruktion för Livsmedelsverket ska myndigheten ansvara för nationell samordning av dricksvattenfrågor, särskilt när det gäller anpassningar till klimatförändringar, samt kris- och beredskaps planering när det gäller dricksvattenförsörjning. Myndigheten ska också ansvara för nationell samordning när det gäller kris- och beredskapsplanering av livsmedelsförsörjning i leden efter primärproduktionen.

En viktig del i arbetet med krisberedskap är att arbeta krisförebyggande . Livsmedelsverket har därför tagit fram stödmaterial riktat till livsmedels företag i form av bl.a. handböcker och fallstudier . Verket ger även stöd i frågor som rör livsmedelsförsörjning till kommuner och länsstyrelser. Vidare startade s 2016 en samrådsgrupp med syfte att förbättra förutsättningarna för livsmedelsförsörjningsberedskapen.

I fråga om dricksvatten ger L ivsmedelsverkets nationella vattenkatastrof grupp ( V aka) stöd på plats eller via telefon till i första hand kommuner och dricksvattenproducenter i kriser som rör dricksvattenområdet, men också till länsstyrelser och centrala myndigheter. Syftet med V aka är att ge specifik rådgivning, expertstöd o ch coach n ing under svåra förhåll anden. Livsmedels verket erbjuder även handböcker, övn ingar och utrustning för nöd vatten försörjning.

Försvarsutskottet anförde i betänkande 2016/17:FöU7 Samhällets kris beredskap bl.a. följande om li vsmedelsförsörjning :

Utskottet vill understryka vikten av att Sverige säkerställer flöden av viktiga varor och då främst sin försörjning av livsmedel, inklusive dricksvatten, i en krissituation. Utskottet instämmer med regeringen i att hela livsmedelskedjan bör vara så pass robust att man även kan klara allvarliga påfrestningar och störningar med rimliga konsekvenser för samhället. Detta kräver i sin tur en fungerande infrastruktur i form av t.ex. vägar, el, datakommunikation och vatten försörjning. Hela landet måste kunna försörjas. Regeringens tidigare beslutet om att återuppta en sammanhängande planering för totalförsvaret spelar här en viktig roll.

På grund av livsmedels- och dricksvattenområdets komplexitet kräver utvecklingen av leveranssäkerheten och krisberedskapen på området en mycket god samverkan mellan ansvariga aktörer i form av företag, kommuner, länsstyrelser, centrala myndigheter, inklusive Försvarsmakten, och branschorganisationer. Det är därför glädjande, enli gt utskottet, att proposi tionen för en livsmedelsstrategi för Sverige betonar just vikten av dessa frågor. Även resultatet av Regeringskansliets beredning av slutbetänkandet från Dricksvattenutredningen är ett viktigt ingångsvärde för det fortsatta arbetet, bl.a. för Försvarsberedningens fortsatta arbete. Utskottet vill i sammanhanget också lyfta fram vikten av Livsmedels verkets arbete med att verka för att minska sårbarheterna inom sitt ansvarsområde.

De aktuella motionsyrkandena avstyrks eftersom utskottet konstaterar att en rad arbeten pågår på området och att det för närvarande inte finns skäl för riksdagen att föreslå ytterligare åtgärder.

Vidare har försvarsut s kottet yttrat sig över den aktuella propositionen och dess följdmotioner i de delar som rör försvars utskottets beredningsområde ( yttr . 2016/17:FöU4y ) . Försvarsutskottet begränsar sitt yttrande till frågan om livs medelsförsörjningen ur ett beredskapsperspektiv och föreslår att motioner na 2016/17:3614 (SD) yrkande 1, 2016/17:3615 (KD) yrkande 7 och 2016/17:3618 (C) yrkanden a 67–69 avstyrks med hänvisning till de arbeten som pågår på området . Utöver det som försvarsutskottet även uttryckte i betänkande 2016/17:FöU7 ovan anför försvarsutskottet bl.a. följande :

Regeringen anger i handlingsplanen som är kopplad till livsmedels strategin att beredskaps- och försörjningstrygghetsfrågor i huvudsak hanteras i det utvecklingsarbete som nu bedrivs när det gäller samhällets krisberedskap och totalförsvar. Detta är enligt utskottet positivt. Frågan är komplex. En produktionsökning av livsmedel kan exempelvis bidra till en ökad självförsörjningsgrad, men det är inte självklart. Självförsörjnings graden är t.ex. även beroende av sådana faktorer som den tillhörande infrastrukturen för distribution och produktionens inriktning. Vidare skulle vissa varor som är avsedda för export kunna användas för den inhemska marknaden om landet blir avskuret från om världen. Tillgång till alla typer av varor är inte heller nödvändig i en krissituation. Det krävs alltså inte att Sverige är självförsörjande i fråga om allting vid en kris. Utskottet förutsätter att det vidare arbetet leder till en för Sverige gemensam syn på hur vi som helhet ska se på vår självförsörjningsgrad.

Som utskottet tidigare konstaterat, t.ex. i utskottets uppföljnings rapport Om krisen eller kriget kommer – en uppföljning av informations insatser till allmänheten om den enskildes ansvar och beredskap (2015/16:RFR3), åligger det också den enskilde att ta ett ansvar för sin egen livsmedelsförsörjning vid en kris. Utskottet ser positivt på de initiativ som regeringen och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) tagit för att stärka den enskildes beredskap.

Utskottets ställningstagande

Försvarsu tskottet understryk er i sitt yttrande 2016/17:FöU4y vikten av att Sverige säkerställer flöden av viktiga varor i en krissituation , inklusive livs medel . F örsvarsutskottet delar även regeringens bedömning att h ela livs medelskedjan ska vara så robust att även allvarliga påfrestningar och störning ar kan klaras med rimliga konsekvenser för samhället. Vidare konstatera r försvarsutskottet att beredskaps- och försörjningstrygghetsfrågor i huvudsak hanteras i det utvecklingsarbete som nu bedrivs när det gäller samhällets kris beredskap och totalförsvar. F örsvarsutskottet anser att detta är positivt, efter som frågan är komplex , och anför att det förutsätter att det vidare arbetet leder till en för Sverige gemensam syn på hur vi som helhet ska se på vår självför sörjningsgrad. Försvarsutskottet påtalar även att det åligger den enskilde att ta ett ansvar för sin egen livsmedelsförsörjning vid en kris och lyfter fram de initiativ som regeringen och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap tagit för att stärka den enskildes beredskap. Försvarsutskottet föreslår att de aktuella motionsyrkanden a avstyrks med hänvisning till d e arbeten som pågår på området. Utskottet ser in te någon anledning att göra en annan bedömning än försvarsutskottet. M otionerna 2016/17:3614 (SD) yrkande 1, 2016/17:3615 (KD) yrkande 7 och 2016/17:3618 (C) yrkanden a 67–69 föreslås därmed lämnas utan vidare åtgärd. Även m otionerna 2016/17:2446 (SD) yrkande 2 och 2016/17:3614 (SD) yrkande 2 avstyrks.

Byggfrågor

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om att kravet på förprövning vid ny-, om- och tillbyggnad av djurstallar och om bygglov för ombygg nad av byggnader på lantbruksfastigheter.

Jämför reservation 97 (M, C, KD), 98 (SD) och 99 (C).

Propositionen

Ett viktigt moment för företagare inom animalieproduktionen är förprövning en av djurstallar. Förprövning är en form av bygglov som krävs vid ny-, om- eller tillbyggnad av djurstallar samt vid inredning av dessa. Förprövningen utgör ett förebyggande instrument som bedöms vara mycket viktigt för djurskyddet i praktiken. Utöver detta kan förprövningen innebära en trygghet för företagen inför en stor investering. Regeringen anser, till skillnad från Konkurrenskraftsutredningen, att förprövningen även fortsättningsvis bör vara obligatorisk, men att Jordbruksverket bör se över möjligheter att förenkla och förbättra processen.

Byggnadskostnader svarar för en stor del av kostnadsskillnaderna mellan Sverige och andra länder. Nyinvesteringar är avgörande för att vända trenden med vikande svensk produktion. Konkurrenskraftsutredningen konstaterar att det inom svensk djurhållning byggs dyrare än i andra länder. Orsaker till detta kan vara olika djurskyddskrav, men även bristande konkurrens i byggledet, val av onödigt dyra lösningar, litet inslag av standardlösningar samt bristande kun skap hos företagarna i upphandling och genomförande av stora byggprocesser.

Regeringen stöd er Konkurrenskraftsutredningens förslag att kunskap bör sammanställas och att kunskapsluckor om byggande och byggnadsinventarier inom jordbruks- och trädgårdssektorn bör identifieras och anser att förutsätt ningarna för att inrätta ett kompetenscentrum för byggnads- och byggteknik frågor för lantbrukets djur bör undersökas.

Motionerna

Förprövning av djurstallar

I kommittémotion 2016/17:3615 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkas att det obligatoriska kravet på förprövning vid om- och tillbyggnad av djurstallar samt inredning för djur tas bort (yrkande 13). Enligt motionärerna bör regeringen ge ett uppdrag till Jordbruksverket att ta fram ett sådant förslag. I dag är reglerna för hur djurstallar ska byggas alltför detaljerade. I stället bör ökat fokus ligga på funktion och djurvälfärd.

Enligt kommittémotion 2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) måste politiken underlätta för de människor som vill utveckla sitt företagande , och de hinder som finns i dag måste minimeras. Bland annat bör förprövningen vid ny- , om - eller tillbyggnad av djurstallar och inredning av dessa tas bort (yrkande 28).

I kommittémotion 2016/17:2446 av Anders Forsberg m.fl. (SD) framhålls behovet av att verka för enklare förprövning av nya djurstallar (yrkande 24). Enligt motionärerna måste det bli enklare att bedriva jordbruk utan att överge höga ambitioner på olika områden.

Bygglov för lantbruksfastigheter

Av k ommittémotion 2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) framgår att politiken måste underlätta för de människor som vill utveckla sitt företagande , och de hinder som finns i dag måste minimeras. Bland annat bör t illstånds kraven vid byggande ses över. Bygglov för ombyggnad av byggnader på lant bruksfastigheter bör tas bort (yrkande 26). Kravet på bygglov för ombyggnad av byggnader på lantbruksfastigheter hindrar i dag företagare från att bredda sina verksamheter.

K ompletterande information

Förprövning av djurstallar

I regeringens handlingsplan för livsmedelsstrategin anges bl.a. som en åtgärd för animalieproduktionen insatser fö r att främja kunskapsutveckling och för sörjning för kostnadseffektivt byggande inom animalieproduktionen.

Den 9 februari 2017 gav r egeringen Jordbruksverket i uppdrag att föreslå en eller flera lämpliga aktörer som långsiktigt kan ta eget eller gemensamt ansvar för kunskapsutvecklingen och kunskapsförsörjningen för kostnads effektivt byggande inom animalieproduktionen. Jordbruksverket får 2 miljoner kronor 2017–2018 för att genomföra uppdraget.

Jordbruksverket har även arrangerat en tävling för att utveckla framtidens lönsamma djurstallar. Ambitionen är att lyfta fram invester ingsprocessen vid nybyggnad och kommer förhoppningsvis att vara till nytta för alla som står inför en investering i djurstall ar . De vinnande bidragen förväntas bidra till innovativa lösningar för rationell drift i stallar utan att ge avkall på arbetsmiljö eller djurskydd. Lösningarna ska kunna skrivas av på relativt kort tid och samtidigt kunna ge lantbrukaren god lönsamhet. Bidragen ska lämnas in till den 1 oktober 2017 , och i samband med att vinnarna utses kommer ett avslut ningsseminarium att hållas 2018.

Bygglov för lantbruksfastigheter

Frågan om bygglov för lantbruksfastigheter har nyligen behandlats av civil utskottet i betänkande 2016/17:CU15 Planering och byggande. Utskottet anförde följande:

När det gäller ekonomibyggnader för jordbruk, skogsbruk eller annan liknande näring finns det redan ett undantag från de generella kraven på bygglov om åtgärden vidtas i ett område som inte omfattas av detaljplan.

Boverket har nu också redovisat sitt uppdrag i rapporten Åtgärder som kan undantas från krav på bygglov (2015:28). I rapporten föreslog Boverket att ett antal åtgärder ska undantas från kravet på bygglov. Dessa åtgärder är inte specifikt inriktade på att underlätta för näringsverksamhet på landsbygden, men kan ändå underlätta sådan verksamhet. Regeringen beslutade den 16 mars 2017 proposition 2016/17:151 Fler steg för en effektivare plan- och bygglag. I propositionen föreslår regeringen med utgångspunkt i Boverkets rapport att ytterligare åtgärder ska undantas från kravet på bygglov. Undantagen gäller exempelvis balkonger, burspråk eller skorstenar som sticker upp från taket.

Vidare beslutade regeringen den 16 mars 2017 att ge Boverket i upp drag att utreda fler undantag från kravet på bygglov och se över kraven för när det ska krävas en anmälan enligt plan- och byggförordningen. De åtgärder som ska utredas gäller ett generellt undantag från bygglov vid ändring av färg, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial på andra byggnader än en- och två bostadshus, ett generellt undantag från kravet på bygglov för montering av solcellspaneler och solfångare samt ett generellt undantag från kravet på bygglov för altaner i anslutning till en- och tvåbostadshus.

Mot bakgrund av att det redan finns lagstiftning på området och då det pågår ett brett arbete med att undanta fler åtgärder från kravet på bygglov, anser utskottet att det inte finns skäl att föreslå något initiativ från riksdagens sida. Motionsyrkandena bör därför avslås.

Utskottets ställningstagande

Förprövning av djurstallar

Utskottet delar regeringens bedömning att förprövningen även i fortsättningen bör vara obligatorisk. Det är viktigt ur djurskyddssynpunkt men kan även innebära en sorts garant för företagen inför en stor investering som en byggna tion av djurstallar kan innebära. Regler ska vara effektiva och ändamålsenlig a , och utskottet välkomnar därför en översyn för att se över möjligheterna att förenkla och förbättra förprövningsprocessen.

Utskottet noterar att en anledning till att byggnadskostnaderna är dyrare än i andra länder kan vara kunskapsluckor om byggande och byggnadsinventarier inom jordbruks- och trädgårdssektorn. Det är därför positivt att regeringen nu upp m ärksammat frå gan om kostnadseffektivt byggande inom animalie - produktionen.

Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att motionerna 2016/17:2446 (SD) yrkande 24, 2016/17:3615 (KD) yrkande 13 och 2016/17:3 618 (C) yrkande 28 kan lämnas utan åtgärd.

Bygglov för lantbruksfastigheter

Frågan om att bygglov för ombyggnad av byggnader på lantbruksfastigheter bör tas bort har nyligen behandlats av civilutskottet. Civilutskottet avslog motionsyrkandena mot bakgrund av att det redan finns lagstiftning på området och att det pågår arbete med att undanta fler åtgärder från kravet på bygglov. Utskottet ser ingen anledning att göra någon annan bedömning än civil utskottet. Utskottet föreslår därför att motion 2016/17:3618 (C) yrkande 26 avslås.

EU:s gemensamma jordbrukspolitik

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om att revidera Sveriges stånd punkt inom EU, om inriktningen av EU:s jordbrukspolitik, om reglerna för förgröningsstödet, om jordbruksstöd till aktiva lant brukare och om utbetalning av EU-ersättningar.

Jämför reservation 100 (C), 101 (KD), 10 2 (SD) och 10 3 (M, SD, C, KD).

Propositionen

Enligt regeringen bör re gler och andra styrmedel som berör livsmedelskedjans företag utformas så att de stöd er ökad produktivitet och konkurrenskraft i livs medelskedjan. Arbetet med att förenkla för företagen bör även i fortsättningen ges hög prioritet.

De övergripande regelverken på jordbruks-, fiskeri- och livsmedels områdena består i huvudsak av gemensam lagstiftning i EU. Liksom Konkurrenskraftsutredningen anser regeringen att regelverkens påverkan på svenska företag måste beaktas när svenska ståndpunkter fastställs inför för handlingar om lagstiftning i EU eller vid internationella avtal. Regeringen gör sammantaget bedömningen att regler och andra styrmedel när det gäller såväl nationell som EU-gemensam politik och internationella avtal så långt som möjl igt ska utformas så att de stöd er ökad produktivitet och kon kurrenskraft i livsmedelskedjan.

Regeringens långsiktiga målsättning för EU:s gemensamma jordbruks politik i de delar som rör livsmedelskedjan är enligt budgetpropositionen för 2016 (prop. 2015/16:1 utg.omr. 23) en avreglerad, marknads orienterad och konkurrenskraftig jordbrukssektor styrd av konsumenternas efterfrågan samt klimat- och miljömål och där hänsyn tas till djurskydd. Regeringen har påbörjat ett arbete för att ta fram förslag till utformningen av EU:s jordbruks politik som helhet med sikte mot 2030. En långsiktig inriktning av den svenska livsmedelspolitiken skapar stabila och långsiktiga förutsättningar för livs medelskedjan att bidra till sysselsättning och hållbar tillväxt i hela landet och lägger grunden för en stärkt framtidstro hos både företagare och anställda i livsmedelskedjan. En långsiktig inriktning av livsmedelspolitiken med ett uttalat mål om att livsmedelsproduktionen ska öka är av avgörande betydelse för framtida politiska beslut. Det skapar också en stabilitet och förutsägbarhet som kan gynna de företag inom livsmedelskedjan som vill öka sin produktion, växa och investera för en långsiktig t hållbar produktion. Regeringen anser att förutsättningar för att öka produktionen ska skapas genom ökat fokus på produktivitet och konkurrenskraft, inte genom att öka mängden stöd i livs medelssektorn.

Motionerna

Utformningen av jordbrukspolitiken

Enligt kommittémotion 2016/17:3615 av M agnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkande 9 bör Sveriges ståndpunkt inom EU-samarbetet revideras när det gäller utformningen av den gemensamma jordbrukspolitiken. I likhet med Konkurrenskraftsutredningen anser motionäre rna att svenska ståndpunkter inom den gemensamma jordbrukspolitiken bör ta sin utgångspunkt i stärkan det av svensk konkurrenskraft, samtidigt som den totala EU -budgeten för jord bruk minskar .

I kommittémotion 2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) anförs att EU:s jordbrukspolitik bör bidra till en konkurrenskraftig och hållbar svensk livsmedelsproduktion (yrkande 36). Villkoren för svenska livsmedels producenter påverkas i mycket hög grad av EU. Det svenska jordbruket konkurrerar i dag på en internationell marknad och inte minst mot andra medlemsstater inom EU. Detta är en konkurrensmässig utmaning för det svenska lantbruket men också en möjlighet eftersom EU:s inre marknad ger möjlighet till export av svenska kvalitativa livsmedel. För att den inre mark naden ska fungera är det viktigt att jordbrukspolitiken inte åternationaliseras , vilket skulle kunna leda till en konkurrens mellan länder som snarare handlar om subventioner än om kvalitativa produkter. Den gemensamma jordbruks politiken ska leda till ett konkurrenskraftigt jordbruk där lantbrukaren får betalt för sina produkter och där beroendet av offentliga medel minskar.

I kommittémotion 2016/17:2023 av Kristina Yngwe och Eskil Erlandsson (båda C) framhålls bl.a. att Sverige ligger långt fram i arbetet med att förenkla för företagarna jämfört med de flesta andra länder, men mer kan göras. För att på allvar få på plats ett än mer systematiskt regelförenklingsarbete vill motionärerna se regelförenklingar kring bl.a. förgröningsstödet (yrkande 10).

Jordbrukar stöd

Enligt kommittémotion 2016/17:3614 av Anders Forsberg m.fl. (SD) gör gårdsstödet i de mindre produktiva bygderna i många fall att markerna endast hävdas och att landskapet därmed med nöd och näppe hålls öppet. När aktiva lantbrukare behöver mer mark, och den inte säljs eller arrenderas ut av passiva markägare, uppstår en s.k. inlåsningseffekt. Nuvarande effekt är att många stöd bidrar till högre arrende- och markpriser. Detta påverkar lönsamheten negativt för aktiva bönder som vill utveckla sin verksamhet och behöver mer mark. Motionä rerna anser därför att jordbrukar stöden i högre grad bör gå till aktiva lantbrukare (yrkande 4).

I kommittémotion 2016/17:3615 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkande 16 framhålls vikten av att EU-ersättningarna betalas ut i rätt tid. Enligt motionärerna är det viktigt att EU-ersättningarna betalas ut till bönderna så snart som möjligt, oavsett orsaken till fördröjning en . En bidragande faktor till många svenska mjölkbönders likviditetskris är de försenade utbetalningarna från l andsbygdsprogrammet. Sverige bör alltid ta hem och betala ut EU- ersättningarna så snart de finns tillgängliga, detta för att underlätta böndernas likviditetssituation och för att låta pengarna komma till nytta i den svenska ekonomin.

Även e nligt kommittémotion 2016/17:3173 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) yrkande 22 måste reger ingen säkerställa att jordbr ukar stöden betalas ut i tid. D agens regler för lantbruket gör att många lantbrukare är beroende av EU-stöd. Särskilt tydligt har detta varit för mjölkbönderna, som under de senaste åren har tagit skada av att marknadspriset för mjölk har varit och är väldigt lågt. I denna för så många mjölkbönder svåra situation försenades Jordbruksve rkets utbetalningar av jordbrukar stöden. Det är mycket olyckligt för svenskt lantbruk.

Tidigare behandling och k ompletterande information

Utformningen av jordbrukspolitiken

I budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1 utg.omr. 23) anför regeringen att den långsiktiga målsättning för EU:s gemensamma jordbrukspolitik är en hållbar, avreglerad, marknadsorienterad och konkurrenskraftig jordbruks - sektor styrd av konsumenters efterfrågan, klimat- och miljömål och där hänsyn tas till djurskydd samt den globala utvecklingspolitiken i enlighet med Sveriges politik för global utveckling (PGU). Vidare har regeringen en ambition om väsentligt lägre utgifter för EU:s jordbrukspolitik. I linje med detta vill regeringen att den gemensamma jordbrukspolitiken lägger ett ökat fokus på åtgärder inom landsbygdspolitiken samtidigt som alla delar av den gemensamma jordbrukspolitiken utformas så att den stärker konkurrens - kraften i jordbrukssektorn på marknadsmässiga villkor.

En viktig utgångspunkt för regeringen i genomförandet av nuvarande politik är att reglerna för den gemensamma jordbrukspolitiken ska vara stabila och förutsägbara fö r lantbrukarna och landsbygden s aktörer. Därutöver är förändringar i utformningen av politiken som förenklar för företagen en prioriterad fråga. Regeringen är därför fortsatt aktiv i arbetet med att förenkla den gemensamma jordbrukspolitiken på EU-nivå. Den framtida utformningen av den gemensamma jordbrukspolitiken kommer också att ha stor betydelse för förutsättningarna att nå flera av miljökvalitetsmålen.

I budgetpropositionen föreslår regeringen att Jordbruksverkets förvalt ningsanslag förstärks med 60 miljoner kronor 2017 i syfte att säkerställa att målen med jordbrukspolitiken ges förutsättningar att förverkligas under EU:s nuvarande budgetperiod, 2014–2020. Regeringen beräknar att motsvarande förstärkning även sker årligen 2018–2020.

Enligt Näringsdepartementet kommer diskussionerna om hur EU:s fram tida jordbrukspolitik ska utformas att fördjupas under 2017. Kommissionen förväntas presentera ett meddelande om EU:s framtida jordbrukspolitik senare delen av 2017 och ett lagförslag under 2018. Regeringen anser att ändringarna i förslaget bl.a. ska leda till förenkling, effektivitet och minskad administrativ börda för lantbrukarna och företage n. Sverige driver linjen att ändringar i regelverket för jordbrukspolitiken ska leda till ökad marknadsorientering.

När det gäller förenklade regler för EU:s jordbrukspolitik är detta ett kontinuerligt pågående arbete som jordbruksministrarna arbetar med. På rådsmötet i Bryssel den 3 mars 2017 presenterade Sverige tillsammans med de nordiska och baltiska EU-länderna 68 konkreta förslag till förenklade regler för lantbrukare och företag inom EU.

När det gäller den s.k. förgröningen av direktstödet, även kallat förgrö ningsstödet, infördes detta i samband med reformen av den gemensamma jord brukspolitiken 2015. Förgröningen innebär att en del av direktstöden kopplas till krav på att utföra vissa enklare miljöåtgärder. Syftet med förgröningsstödet är att minska det europeiska jordbrukets klimatpåverkan och främja den biolo giska mångfalden i jordbrukslandskapet. Förgröningsstödet är ett obligatoriskt stöd för alla som söker gårdsstöd. Om man söker gårdsstöd söker man alltså automatiskt även förgröningsstöd.

Av den kommenterad e dagordning en inför rådets möte (jordbruks- och fiskeministrar na ) den 3 april 2017 framgår att regeringen anser det vara av stor vikt att förenkla och effektivisera den gemensamma jordbrukspolitiken , och i det avseendet är förgröningen av direktstödet en stor utmaning. Inför kommande reform av den gemensamma jordbrukspolitiken har det gjorts analyser av förgröningens effekter. Vid sidan av att åtgärderna uppfattas som krångliga för såväl jordbrukare som myndigheter är den sammantagna bedöm ningen att förgröningens miljönytta och effektivitet är låg. Regeringen bedömer att det finns större möjligheter att uppnå olika miljömål genom riktade åtgärder inom landsbygdsprogrammet. Regeringen anser att fokus bör läggas på hur bättre miljömässigt utfall och god miljöeffektivitet kan åstad kommas inom ramen för kommande ändringar av den gemensamma jord brukspolitiken. Vid jordbruksrådet den 3 april 2017 framförde Sverige att förenkling av den gemensamma jordbrukspolitiken är en högt prioriterad fråga och att nästa jordbruksreform måste res ultera i ett enklare regelverk (rapport från möte i j ordbruks- och fiskerådet den 3 april 2017 , Näringsdepartementet).

Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht anförde vid debatten om interpella tion 2014/15:125 Förgröningen att direktstödet har en stor betydelse för jord brukarna och är en viktig del av deras inkomst. Det är viktigt att stödet utformas på ett sätt som i så hög grad som möjligt stärker konkurrenskraften och bidrar till miljönyttan. Det måste också framför allt säkerställas enkla, rättssäkra och stabila regelverk.

Jordbrukar stöd

När det gäller jordbruk s stöd till aktiva lantbrukare framgår av förordning (EU) nr 1307/2013 om regler för direktstöd för jordbrukare inom de stödordningar som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken att direktstöd inte ska beviljas icke-aktiva jordbrukare. I artikel 9 fastställs de krav som gäller för att definieras som en aktiv jordbrukare.

I promemorian Gårdsstödet 2015–2020 – för slag till svenskt genomförande ( Ds 2014:6 ) presenterades de förslag till svenskt genomförande av de nationella val som g äller gårdsstödet och som följde av 2013 års EU-reform. Av promemorian framgår att e n av utgångspunkterna för utformandet av det nya gårdsstödet var att stimulera aktivitet på landsbygden. Ett aktivt jordbruk är viktigt för att bl . a . bidra till uppfyllelsen av miljö målet Ett rikt odlingsland skap. Definitionen av en aktiv lantbrukare ska samtidigt vara förenlig med Världshandelsorganisationens (WTO) avtal för jordbrukssektorn och därmed inte innebära någon form av produktionskoppling. Utöver detta ska definition en vara kostnadseffektiv och så enkel som möjlig t att hantera för både lant brukare och myndigheter. Utformningen av definitionen bör vara sådan att diversifierade jordbruksföretag även fortsättningsvis kan få stöd , och risken för att sådana företag utesluts bör minimeras.

Vidare anfördes att e ftersom det redan vid tidpunkten för genomförandet är möjligt att utesluta mark som inte huvudsakligen används till jordbruk är bedömningen att uteslutning av vissa företag i sig inte tillför något för att lösa problemet med passivt brukande av jordbruksmark. Definitionen förväntas dessutom innebära en ökad administration i form av individuella bedömningar av omfattningen av företags olika verksamheter , och att utöka omfattningen av definitionen skulle innebära ökad administration utan att bidra till målet om ökad aktivitet på landsbygden. Sammantaget bedömer regeringen att defini tionen av aktiv lantbrukare bör utformas så att det svenska lantbruket påverkas i så liten grad som möjligt.

Det finns närmare bestämmelser i Jordbruksverkets föreskrifter ( SJVFS 2014:41 ) av vad som avses med aktivitetskrav på jordbruksmark och aktiv jordbrukare. Med aktivitetskrav på jordbruksmark menas enligt 9 § att det årligen ska utföras aktiv jordbruksverksamhet på all jordbruksmark, med vissa undantag. Alla delar av skiftet ska vara synbart påverkade av den aktiva jordbruksver ksamheten senast den 31 oktober det år verksamheten ska utföras. Som aktiv jordbrukare ska man enligt 9 a § kunna redovisa minst 36 hektar åkermark, betesmark eller slåtteräng , vilket visar att jordbruksverksamheten inte är obetydlig, enl igt artikel 9.2 tredje stycket b) i förordning (EU) nr 1307/201 3 .

I jordbruksdelen av förslaget till förordning om finansiella bestämmelser för unionens allmänna budget, den s.k. omnibusförordningen, har kommissionen föreslagit ett antal tekniska förenklingar, bl.a. att villkoret om aktiv jordbrukare ska bli frivillig t för medlemsstaterna. Definitionen tillkom för att utesluta vissa typer av företag som egentligen bedriver annan verksamhet, men som kan få stöd om de kan visa att de även bedriver jordbruk. Enligt Näringsdepartementet är dock d efinitionen ett trubbigt instrument som orsakar omfattande administration för jordbrukare och myndigheter. Sverige anser att det finns andra instrument för att utesluta jordbruksmark som inte bör ha stöd och anser därför att den befintliga definitionen är överflödig och medför onödig administration och regelkrångel. Sverige driver en linje för förenkling och välkomnar därför frivillighet vid tillämpning av definitionen aktiv jordbrukare. Enligt Näringsdepartementet är Jordbruksverkets erfarenhet att förekomsten av mark som inte bör få stöd i stödsystemet är marginell. Ur ett svenskt perspektiv har det därför inte setts som ett problem där det behövs ytterligare reglering, varför Sverige tycker att frivillighet i tillämpningen är en bra ändring. Om det skulle bli ett problem i framtiden finns fortfarande möjligheten att tillämpa vissa delar av artikel 9 i förordning (EU) nr 1307/2013 om regler för direktstöd för jordbrukare inom de stödordningar som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken.

Andra instrument som är aktuella för att utesluta jordbruksmark som inte bör ha stöd är bl.a. aktivitetskrav et på jordbruksmark som ställer krav på minimiskö tsel, t.ex. putsning/avslagning, se ovan om bestämmelsen i Jord bruksverkets föreskrifter. Även definitionen av jordbruksmark är ett instru ment för att utesluta mark som inte bör ha stöd. Viss vägledning finns även i rättspraxis från EU-domstolen.

Vidare anför Näringsdepartementet att m ed anledning av att gårdsstödet är fr ikopplat från produktionen, dv s. varje stödsökande har valet att inte producera, kan inte ett sådant instrument styra stödet mot aktiva jordbrukare. För att få fullt gårds stöd är dock kravet att lantbrukaren håller marken i gott skick och att tvärvillkoren efterlevs. Att stödet är frikopplat ligger i linje med Sveriges önskan om en ökad marknadsorientering inom den gemensamma jordbrukspolitiken. Sveriges övergripande ståndpunkt är att ett ökat fokus bör läggas på åtgärder i den andra pelaren , dvs. landsbygdsprogrammet, där det finns möjligheter att styra verksamheten mot vissa mål genom prestations baserade ersättningar.

När det gäller utbetalningar av EU-stöd anförde landsbygdsminister Sven-Erik Bucht i sitt svar på fråga 2016/17:100 Skyndsamma åtgärder mot långa h andläggningstider för jordbru kar stöd följande:

Jag har stor förståelse för att de långa handläggningstiderna för stöd ur landsbygdsprogrammet skapar irritation hos de stödsökande.

Införandet av den nya och i långa stycken förändrade jordbruks politiken har inneburit en enorm påfrestning på administrationen både hos Jordbruksverket och också länsstyrelserna. Stora insatser har gjorts och görs för att komma tillrätta med eftersläpningen i handläggningen. Samtidigt är det viktigt att handläggningen utförs och beslut fattas på korrekt grund för att inte riskera att enskilda stödsökare drabbas av återkrav och Sverige av sanktioner för en felaktig hantering av stöden.

För att förbättra situationen och därmed korta handläggningstiderna har regeringen i budgetpropositionen för 2017 föreslagit att Jordbruks verkets förvaltningsanslag ökas med 60 miljoner kronor per år 2017–2020 för att stärka de administrativa resurserna. Detta kommer de stödsökande till del genom att det skapar förutsättning för en effektivare handläggning hos myndigheten.

Utskottet har behandlat frågan om utbetalning av stöd tidigare i betänkande 2016/17:MJU2 Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel . Där konstaterade utskottet att den största delen av stöden kommer att betalas ut före årsskiftet .

I budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1 utg.omr. 23) redovisas att Jordbruksverket under 2015 betalade ut 86 procent av gårdsstödet, inklusive förgröningsstödet , och 85 procent av nötkreatursstödet till lantbrukarna före årsskiftet. Jordbruksverket har under fler a år kunnat betala ut jordbru kar stöden redan den 1 december. År 2015 var det första året som stöd utbetalades utifrån de nya reglerna i den gemensamma jordbrukspolitiken. Utdragna förhand lingar och komplexa regelverk under året innebar förseningar i genomförandet av politiken. Trots detta kunde merparten av gårdsstödet betalas ut före årsskiftet.

I november 2016 hade Jordbruksverket betalat ut drygt 65 procent av den sammanlagda summan för gårdsstödet, förgröningsstödet, nötkreatursstödet och stödet till unga lantbrukare för 2016. Pengarna nådde 95 procent av Sveriges lantbrukare. Bara ett land i Europa, Belgien, betalade ut mer.

I oktober 2016 fick många svenska lantbrukare stora delutbetalningar av 2016 års stöd. Sverige var ett av få länder i EU som utnyttjade möjligheten att betala ut maximalt förskott. Under 2016 fick de allra flesta av lantbrukarna 90 procent av gårdsstödet, förgröningsstödet, nötkreatursstödet och stödet till unga jordbrukare samt stora delar av flera andra stöd. År 2016 betalades totalt 7,5 miljarder kronor ut, ca 1 miljard kronor mer än i december 2015.

Jordbruksverket har betalat ut 97 procent av stöden för 2015, men några släpar efter. Det handlar om slututbetalningar av miljöersättningarna för betes marker och slåtterängar samt vallodling. Det gäller också ersättningarna för ekologisk produktion. Utöver detta kommer också vissa specifika ärenden att behandlas under 2017.

Jordbruksverket har gjort en utbetalningsplan för jordbrukarstöden 2017. Planen gäller utbetalningar av stöd som lantbrukare söker 2017 och anger när verket börjar göra utbetalningarna för olika stöd och ersättningar. Utbetalning arna görs därefter löpande.

Utskottets ställningstagande

Utformningen av jordbrukspolitiken

Utskottet delar regeringens bedömning att regler och andra styrmedel när det gäller såväl nationell som EU-gemensam politik och internationella avtal så långt som möjligt ska utformas så att de stöder ökad produktivitet och konkurrenskraft i livsmedelskedjan. Ett ökat fokus på pro duktivitet och konkurrenskraft är också en f ö ruts ättning fö r en ö kad produktion, inte att öka m ängden stöd i livsmedelssektorn. E n lå ngsiktig inriktning av livsmedels politiken skapar en stabilitet som gynnar f ö retagen.

Utskottet anser i likhet med regeringen att EU:s gemensamma jordbruks polit ik ska vara hållbar, avreglerad och marknadsorienterad och bidra till en konkurrenskraftig jordbrukssektor. F örenklingar är en prioriterad fråga för utskottet , precis som för regeringen, och det är därfö r positivt att regeringen är fortsatt aktiv i arbetet med att förenkla den gemensamma jordbrukspoliti ken på EU -nivå, inklusive reglerna fö r förgröningsstö det. Utskottet anser att det är viktigt med en jordbrukspolitik som är enkel och effektiv för båd e myndig heter och brukare utan att göra avkall på miljökraven.

Utskottet s er fram emot kommissionens lagfö rslag om EU:s framtida jordbrukspolitik och fö ruts ä tter att regeringen kommer att å terkomma till utsk ottet i denna mycket viktiga frå ga.

Med hänvisning till det anfö rda anser utskottet att motionerna 2016/17:2023 (C) yrkande 10 , 2016/17:3615 (KD) yrkande 9 och 2016/17:3618 (C) yrkande 36 kan anses vara tillgodosedda.

Jordbrukarstöd

Definitionen av en aktiv jordbrukare som tillkom i och med 2013 års reform av jordbrukspolitiken kommer att bli frivillig för medlemsländerna att tillämpa. Ur ett regelförenklingsperspektiv är d e t t a positivt eftersom den har orsakat omfattande administration för både lantbrukare och myndigheter. Vidare finns det andra möjligheter att utesluta mark som inte huvudsakligen används till jordbruk från direktstöd, t.ex. genom aktivitetskrav på jordbruks mark och definitionen av vad jordbruksmark är.

Utskottet noterar att eftersom gårdsstödet är frikopplat från produktionen kan detta inte styras mot aktiva jordbrukare. För att få fullt stöd finns dock krav på att marken hålls i gott skick och att tvärvillkoren efterlevs. Utskottet delar regeringen s ambition att lägga ökat fokus på åtgärder inom den andra pelaren , dvs. landsbygdsprogrammet, där det finns möjligheter att styra verk samheten mot vissa mål.

Mot bakgrund av det anförda föreslår utskottet att motion 2016/17:3614 (SD) yrkande 4 lämnas utan vidare åtgärd.

När det gäller utbetalningar av EU-stöd noterar utskottet att de allra flesta av lantbrukarna u nder 2016 fick 90 procent av gårdsstödet, förgröningsstödet, nötkreatursstödet och stödet till unga jordbrukare samt stora delar av flera andra stöd. År 2016 betalades totalt 7,5 miljarder kronor ut, ca 1 miljard kronor mer än december 2015. Vidare har Jordbruksverket tillförts extra resurser i stärka de administrativa resurserna och tagit fram en utbetalningsplan för jordbrukarstöden 2017 .

Utskottet anser att mot bakgrund av det anförda att m otionerna 2016/17:3173 (M) yrkande 22 och 2016/17:3615 (KD) yrkande 16 kan lämnas utan vidare åtgärd.

Kostnadsersättningar

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om en kostnadsersättning för svensk mjölkproduktion och ersättning vid skördekatastrofer.

Jämför reservation 104 (KD).

Motionerna

Enligt kommittémotion 2016/17:3615 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) är krisen inom mjölksektorn i Sverige akut , och flera åtgärder behöver vidtas. Som ett led i arbetet för bättre konkurrensvillkor för svenska mjöl kbönder bör ett förstärkt stöd för ökad konkurrenskraft i mjölksektorn införas. Det kan betalas ut som en kostnadsersättning per djur och kompensera för de fördyrande regler som finns i Sverige jämfört med grannländerna i Europa. Stödet kan finansieras delvis av en omfördelning inom l andsbygds programmet. Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag på en kostnadsersättning för mjölkproduktion enligt ovan (yrkande 17).

Enligt yrkande 19 har möjligheterna till en försäkringslösning för skörde skador till följd av exempelvis omfattande regn eller torka undersökt s sedan det statliga skörde skade skyddet avskaffades . Det har visat sig att det inte finns någon möjlighet att erbjuda försäkringar mot skördeskador på rent kommer siell grund. Avsaknaden av offentlig medfinansiering av skördeskadorna innebär att de svenska bönderna har en konkurrensnackdel i förhållande till sina utländska kollegor. Inom landsbygdsprogrammet finns möjligheter att subventionera försäkringspremier eller program för inkomststabilisering. Det kräver dock att det finns kommersiella lösningar på marknaden. Ett återin förande av ett system liknande det gamla skördeskadeskyddet riskerar att bli relativt ineffektivt. Däremot finns det anledning att utreda införandet av någon form av fond för katastrofskador inom jordbruket.

Tidigare behandling och k ompletterande information

När det gäller kostnadsersättning för svensk mjölkproduktion redovisas i budgetpropositionen för 2017 (p rop. 2016/17:1 utg.omr. 23 ) att en global obalans för mjölk, där produktionen ökat snabbare än efterfrågan , har lett till en lång period med låga mjölkpriser. I augusti 2014 införde Ryssland importstopp för livsmedel från bl.a. EU, och samtidigt har Kina importerat mindre mjölkprodukter än tidigare.

För svenska mjölkbönder såväl som mjölkbönder i hela värld en är nedgången mycket kännbar , och det har på senare år lett till likviditets- och soliditetsproblem för många svenska mjölkföretag. Arbetet med den handlingsplan för mjölk som togs fram våren 2015 då landsbygdsministern samlade organisationer, företag och myndigheter med koppling till mjölk produktion drivs nu vidare i branschens regi.

Regeringen har vidtagit en rad åtgärder för mjölkbönderna. Hösten 2015 beslutade EU:s jordbruks- och fiskeråd om ett krispaket för jordbruket, främst mjölksektorn. Sverige fick då ett nationellt kuvert om 76 miljoner kronor av EU-medel. För att stärka mjölkföretagens likviditet valde regeringen maximalt tillåten nationell medfinansiering, ytterligare 76 miljoner kronor. En stor del av detta utgjorde de budgetmedel som var avsatta för administration och subvention för kreditgarantier. Regeringen hade bemyndigats att under 2015 ikläda staten betalningsansvar för kreditgarantier som skulle ha kunnat uppgå till högst 500 miljoner kronor. Garantierna skulle ha rikta t s till mjölkföretag i Sverige som under senare år har gjort väsentliga investeringar i ökad mjölkproduktion. Arbetet med att ta fram garantiprogrammet avbröts dock i samförstånd mellan bransch en , banker na och myndighet en . Den gemensamma slutsatsen var att den statliga garantin skulle ha riskerat att försätta lantbrukaren i ett sämre läge om denna hamnar på obestånd bl.a. genom att bankernas flexibilitet i hanteringen av företagens skulder skulle ha minskat, samt möjligheten att göra rekonstruktioner eller ordnad avveckling.

För att stärka konkurrenskraften för jord- och skogsbruket och minska de negativa effekterna av det rådande kritiska läget i mjölksektorn höjde regeringen koldioxidskattenedsättningen för dieselbränsle som används i arbetsmaskiner i yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksverk samhet från 0,90 kronor/liter till 1,70 kronor/liter under perioden den 1 januari 2016 t.o.m. 31 december 2018. Höjningen av koldioxidskattenedsättningen innebär att regeringen kompenserar näringarna med 200 miljoner kronor per år för höjd energiskatt på dieselbränsle samtidigt som koldioxidskatte kostnaden för det svenska jord-, skog s - och vattenbruket minskar med 100 miljoner kronor per år under perioden 2016–2018.

Ytterligare en rad åtgärder har vidtagits av regeringen för att stärka mjölkföretagens konkurrenskraft ; t.ex. trädde sänkta arbetsgivaravgifter för den första anställda i kraft den 1 januari 2017. Bla nd andra åtgärder återfinns en s.k. nötpeng inom gårdsstödet, ersättning för utökad klövhälsovård för mjölkkor i landsbygdsprogrammet, införande av villkorad läkemedels - användning (VILA) samt exportfrämjande åtgärder för mejerisektorn.

Skulle ett sådant stöd som kostnadsersättning för mjölkbönder exempelvis för utevistelse för kor hanteras som ett årligt stöd inom landsbygdsprogrammet är den enda möjligheten någon form av djurvälfärdsersättning enligt Närings departementet . Sådan ersättning kan endast betalas för något som leder till ökad välfärd för djuren. Det är inte möjligt att betala för något som redan är lagstiftat eller som redan utförs av djurhållarna som en följd av t.ex. bransch överenskommelser. Vid utformningen av ersättningsnivåer är det den svenska lagstiftnings- och praxisnivån som är utgångspunkten, inte EU-nivån, och ersättningen ska kunna styrkas med en kalkyl som visar på merkostnader och/eller intäktsbortfall som de ökade kraven medför.

När det gäller ersättning vid skördekatastrofer har landsbygdsminister Sven-Erik Bucht anfört följande som svar på fråga 2015/16:1541 om stöd vid skördeskador:

Det tidigare skördeskadeskyddet infördes 1961 och avskaffades efter 1994 genom ett riksdagsbeslut. Motiven var flera; EU-medlemskap och höjd arealersättning, införande av periodiseringsfonder samt det faktum att skördeskadesystemet ansågs vara komplicerat. Systemet var administrativt betungade och det fanns svårigheter att göra rättvisa uppskattningar av förlusterna. Vidare fonderades medel då skördeskador inträffar oregel bundet.

Dagens gårdsstöd kan ses som en form av grundskydd, eftersom stöd rätterna ger en garanterad inkomst oberoende av produktion. Jordbruks företag har även möjlighet att jämna ut sina inkomster genom att göra skattemässiga avdrag för avsättning till periodiseringsfond.

Inom landsbygdsprogrammet finns möjligheter att subventionera försäkringspremier eller program för inkomststabilisering. Det kräver dock att det finns kommersiella lösningar på marknaden. Införs sådana möjligheter måste tillräckliga medel avsättas inom landsbygds - programmet, oavsett om de används eller ej. Det innebär därför en risk för att medel låses in. Sverige har valt att inte använda denna möjlighet i landsbygdsprogrammet och vid remitteringen har näringen inte haft några synpunkter på det.

Jag känner stor sympati för de lantbrukare som drabbats av skörde skador och förstår att det är extra tufft för mjölkbönderna. Regeringen har vidtagit en rad åtgärder för att stärka mjölkföretagen på andra sätt.

Utskottets ställningstagande

Utskottet noterar att regeringen arbetar på att stävja den kris som mjölk bönderna befinner sig i och välkomnar att regeringen vidtagit flera åtgärder i syfte att underlätta för företagen. Vidare konstaterar utskottet att d et inte är möjligt att annat än i begränsad omfattning kompensera dagens prisfall på marknaden med stöd eller andra liknande statliga åtgärder , och d et är i grunden inte heller önskvärt. I stället är det viktigt att fokusera på att öka konkurrens kraften för mjölksektorn. Utskottet vill även hänvisa till den ovan behandlade livsmedelsstrategi n som långsiktigt syftar till att stärka konkurrenskr aften i livsmedelskedjan. Med det anförda föreslår utskottet att motion 2016/17:3615 (KD) yrkande 17 lämnas utan vidare åtgärd i avvaktan på resultatet av pågående arbete.

Utskottet delar den bedömning om stöd vid skördeskador som land sbygds ministern redovisat ovan. Utskottet anser därmed att motion 2016/17:3615 (KD) yrkande 19 bör lämnas utan vidare åtgärd.

Äganderätt och egendomsskydd

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om att stärka äganderätten och om att äganderätten och egendomsskydd ska beaktas i myndighets beslut.

Jämför reservation 105 (M, SD) och 106 (C).

Motionerna

Enligt kommittémotion 2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 34 ska äganderätt och egendomsskydd beaktas i myndighetsbeslut. Äganderätten med egendomsskyddet är inskriven i Sveriges grundlag, i Europakonventionen och i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. De utgör en grund för både demokrati och marknadsekonomi. Det är allvarligt när en myndighet brister i tydlighet om något så avgörande som äganderätt. Därför anser motionärerna att äganderätt och egendomsskydd måste beaktas i myndighetsbeslut. Ett sådant företräde är ett steg i att stärka ägande - och brukanderätt inom jord- och skogsbruk. Motsvarande synpunkter redovisas även i kommittémotion 2016/17:2011 av Kristina Yngwe och Eskil Erlandsson (båda C) yrkandena 3.1 och 11.2.

Även i kommittémotion 2016/17:3173 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) uppmärksammas behovet av att stärka äganderätten inom jordbruket (yrkande 1). Motionärerna är oroliga för att allemansrätten kommer att under mineras eftersom det på sistone har uppmärksammats att vissa verksamheter har tänjt på gränserna för allemansrätten , vilket har resulterat i att markägare vidtagit åtgärder för att försvåra det rörliga friluftslivet. Motionärerna anser därför att det finns skäl att stärka äganderätten.

Motion 2016/17:2888 av Gunilla Nordgren (M) handlar också om att stärka äganderätten. Det är viktigt att värna och skydda naturen , men det är också väsentligt att värna den enskilda äganderätten. Motionären anser att en stärkt äganderätt skulle kunna konkretiseras genom följdändringar i olika bestämmelser när det gäller strandskydd, avverkningsförbud etc.

Tidigare behandling och k ompletterande information

Det framgår av 2 kap. 15 § r egeringsformen att v ars och ens egendom är tryggad genom att ingen kan tvingas avstå sin egendom till det allmänna eller till någon enskild genom expropriation eller något annat sådant förfogande eller tåla att det allmänna inskränker användningen av mark eller byggnad er utom när det krävs för att tillgodose angelägna allmänna intressen. Enligt tredje stycket ska a lla ha tillgång till naturen enligt allemansrätten oberoende av vad som föreskrivits ovan.

Den 1 januari 2011 infördes ett nytt 2 kap. i regeringsformen samtidigt som det förutvarande upphävdes (se SFS 2010:1408). I förarbeten till lagen (p rop. 2009/10:80 En reformerad grundlag ) framgår att det finns två typer av ingrepp i äganderätten. Den första typen omfattar fall där någon tvingas avstå egendom genom ”expropriation eller annat sådant förfogande”. Den andra huvudtypen av ingrepp är sådana som innebär att det allmänna inskränker anvä ndningen av mark och byggnader, s.k. rådighetsin s kränkningar. Enligt förarbetena om fattar bestämmelsen om rådighetsins kränkningar exempelvis byggnads förbud, användningsförbud och beslut om naturreservat (prop. 1993/94:117 s. 49).

Egendomsskyddet i paragrafens första stycke innebär inte att den enskildes egendom är ovillkorligt tryggad. Ingrepp av de slag som omfattas av bestämmelsen får ske men endast om det krävs för att tillgodose angelägna allmänna intressen. Vad som avses med angelägna allmänna intressen får avgöras i enlighet med vad som kan anses acceptabelt från rättssäkerhets synpunkt i ett modernt och demokratiskt samhälle. Det kan vara fråga om samhällets behov av mark för bl.a. naturvårds- och miljöintressen, totalför svarsändamål, bostadsbyggande, trafikleder och rekreation (prop. 1993/94:117 s. 48). I paragrafens tredje stycke görs förbehåll för allemansrätten. För en markägare kan allemansrätten medföra en inskränkning i äganderätten eftersom markägaren utan rätt till ersättning måste tolerera att andra uppehåller sig på och i viss utsträckning nyttjar marken. Allemansrätten kan således sägas innebära en inskränkning i det skydd som i övrigt följer av regeringsformen .

En för Sverige folkrättsligt förpliktande bestämmelse om skydd för enskildas egendom finns i artikel 1 i det första tilläggsprotokollet till Europa konventionen. Av artikelns första stycke följer att varje fysisk eller juridisk person ska ha rätt till respekt för sin egendom samt att ingen får berövas sin egendom annat än i det allmännas intresse och under de förutsättningar som anges i lag och i folkrättens allmänna grundsatser. Enligt andra stycket inskränker emellertid dessa bestämmelser inte en stats rätt att genomföra sådan lagstiftning som staten finner nödvändig för att reglera nyttjandet av egendom i överensstämmelse med det allmännas intresse eller för att säkerställa betalning av skatter eller andra pålagor eller av böter och viten. Bestämmelsen gäller även som svensk lag eftersom konventionen har inkorporerats i svensk rätt (prop. 1993/94:117). Vid samtliga slag av äganderättsintrång gäller en proportionalitetsprincip som innebär att nödvändigheten av ett intrång i det allmännas intresse måste balanseras mot det men den enskilde lider av intrånget. Staten ges vid tillämpningen av denna princip en förhållandevis vid egen bedömningsmarginal.

Enligt Naturvårdsverket s vägledning vid bildande av naturreservat ( P rocessbeskriv ning bildande av naturreservat – att väga enskilda mot allmänna intressen, juni 2015) ska en länsstyrelse eller kommun när den planerar att skydda ett område som naturreservat ta hänsyn till enskilda intressen. Inskränkningarna för den enskilde får inte bli mer omfattande än vad som behövs för att tillgodose syftet med skyddet (7 kap. 25 § miljöbalken). Bildande av naturreservat innebär alltid inskränkningar i rätten att använda mark- och vattenområden. D et ska d ärför alltid göras en intresseprövning mellan allmänna och enskilda intressen. En inskränkning i en enskilds rätt att använda sin mark eller sitt vatten får inte gå längre än vad som krävs för att syftet med skyddet ska tillgodoses.

Utskottet har behandlat frågor om äganderätt och naturreservat tidigare (se b et. 2015/16:MJU6 Naturvård och områdesskydd ). Utskottet anförde då följande:

Utskottet påminner om att när en länsstyrelse eller kommun planerar att skydda ett område som naturreservat ska den ta hänsyn till enskilda intressen. Inskränkningarna för den enskilde får inte bli mer omfattande än vad som behövs för att tillgodose syftet med skyddet. Utskottet konstaterar också att markägaren får ersättning för det intrång i sitt brukande som följer av beslutet.

Mi ljöminister Karolina Skog anförde vid debatt en om interpellation 2015/16:687 Strandskyddsregler som inskränker äganderätten att b alanser ingen mellan det enskilda intresset och det allmänna intresset är kärnan i all miljölagstiftning. L änsstyrelsen har en skyldighet att i respektive ärende om utvidgat strandskydd genomföra en intresseprövning där hänsyn tas till det enskilda intresset. Vidare anförde ministern att samrådet är en viktig och central del av myndighetsutövningen i Sverige, och det är viktigt för regeringen att det sköts på ett korrekt sätt. Det är tydligt att länsstyrelsen inför ett beslut om utvidgat strandskydd ska ge berörda mark- och rättighetshavare möjlighet att yttra sig. När man ber om ett yttrande är det som står i det självklart av vikt och ska vara del av beslutet som sedan tas. Miljöministern poängterar att myndighetsutövning i Sverige, till skillnad från i en del andra länder, inte består av en förhandling. Det är tydligt att myndigheten efter att ha inhämtat ett yttrande fattar sitt beslut. Ventilen för den enskilde är sedan att beslutet är möjligt att överklaga.

Vid debatten om interpellation 2016/17:144 Översynen av områden av riks intresse för friluftsliv anförde miljöministern följande:

Jag uttalar gärna en gång till att äganderätten självklart är en helt grund murad del av vårt rättssystem och inte minst av vårt samhälle.

Sedan har vi i hela apparaten kring planering olika avvägningar mellan det som i lagens mening definieras som å ena sidan ett enskilt intresse och å andra sidan det allmänna intresset. Den avvägningen måste vi kunna göra för att utveckla samhället och få någonting byggt över huvud taget, för annars fastnar vi. Riksintressena är en metod för detta, och avvägningen görs av ett antal utpekade myndigheter som gör ett så kallat riksintresse anspråk.

I processen för att ta fram detta finns det ett stipulerat sätt att ha samråd med bland annat markägarna och även den bredare allmänheten. Friluftsliv är nämligen ett allmänt intresse, och alla sektorer som använder mark och vatten ska ta hänsyn till friluftslivets värden som en del av ett hållbart nyttjande. Detta är stipulerat av riksdagen, och jag uppfattar att det finns en bred uppslutning bakom det förhållningssättet.

Följande framhålls i miljöminister ns svar på fråga 2016/17:1069 Byggande på jordbruksmark :

Äganderätten är grundlagsskyddad på så sätt att varje medborgares egen dom är tryggad mot ingrepp från det allmänna. Äganderätten är dock inte absolut. Inskränkningar kan ske om det krävs för att tillgodose angelägna allmänna intressen.

När det gäller möjligheten att bygga anges i plan- och bygglagen att mark- och vattenområden ska användas för de ändamål som områdena är mest lämpade för med hänsyn till beskaffenhet, läge och behov. Företräde ska ges åt sådan användning som från allmän synpunkt medför en god hushållning. Vid kommunal planläggning och i bygglovsärenden ska bestämmelserna i 3 och 4 kap. miljöbalken tillämpas.

Enligt 3 kap. 4 § miljöbalken är jordbruk en näring av nationell betydelse. Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfreds ställande sätt genom att annan mark tas i anspråk. Med väsentligt samhälls intresse avses bl.a. bostadsförsörjning.

Den dåvarande regeringen tillsatte 2014 en särskild utredare som fick i uppgift att se över reglerna för hushållning med mark- och vattenområden och föreslå ändringar. Uppdraget redovisades i december 2015 när den s.k. Riksintresse utredningen överlämnade slutbetänkandet Planering och beslut för hållbar utveckling – Miljöbalkens hushållningsbestämmelser (SOU 2015:99) till Miljö- och energidepartementet. Utredningen föreslog bl.a. att länsstyrelserna skulle få ökade möjligheter att bevaka intresset av brukningsvärd jordbruks mark i den kommunala planeringen. Utredningen föreslog också att mark- och vattenområden som var särskilt lämpliga för bostadsförsörjningen skulle kunna vara av väsentligt allmänt intresse. Riksintresseutredningen har remitterats , och remisstiden gick ut den 28 februari i år. Utredningens förslag bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Utskottets ställningstagande

Äganderätten är en grundläggande rättighet i samhället och innebär att den enskildes egendom är tryggad genom att ingen kan tvingas avstå sin egendom till det allmänna . D et är dock inte en absolut rättighet , och inskränkningar får göras om det krävs för att tillgodose det allmännas intresse och allemansrätten . Utskottet noterar att gränsdragningen mellan det enskilda intresset och det allmännas intresse kan vara svår. Vid are är det viktigt att komma ihåg att vid samtliga slag av äganderättsintrång gäller en proportionalitetsprincip som innebär att nödvändigheten av ett intrång i det allmännas intresse måste balanseras mot det men den enskilde lider av intrånget. Myndigheterna ska alltid göra en intresseprövning , där hänsyn tas till det enskilda intresset och berörda ska ges möjlighet att yttra sig , som sedan ska vägas in och vara del av beslutet som fattas . Utskottet konstaterar avslutningsvis att a llemansrätten är en gru ndlagsfäst rätt som ska värnas. A llemansrätten ger oss tillgång till naturen och goda möjligheter att ta del av det som naturen erbjuder.

M ed hänvisning till det anförda föreslår utskottet att motionerna 2016/17:2011 (C) yrkandena 3.1 och 11.2, 2016/17:2888 (M), 2016/17:3173 (M) yrkande 1 och 2016/17:3618 (C) yrkande 34 kan avstyrkas.

Hästnäringen

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om att jämställa hästen med andra betes- och grovfoderätande djur inom jordbruket, om att till sätta en utredning för hur kommuner bör förhålla sig till hästrelater ade kommunala frågor, om förutsättningarna för hästnäringen, om att uppmärksamma hästsektorns effekter, om hästnäringens betyd else för landsbygden och om hästnäringens samhällsekonomiska betydelse.

Jämför reservation 107 (KD).

Propositionen

Regeringen anför i propositionen att d jurskyddslagen redan i dag är förhåll andevis målinriktad och flexibel till sin karaktär. Detaljerade bestämmelser om hur kraven i lagen ska uppfyllas finns framför allt i Jordbruksverkets före skrifter. Vid utformning av föreskrifter behöver hänsyn tas till EU-lagstift ningen på djurskyddsområdet och till behovet av tydliga, förutsägbara och kontrollerbara bestämmelser. Regeringen anser att det är viktigt att bestämmelserna i myndighetsföreskrifterna är så målinriktade och flexibla som möjligt. Jordbruksverket har i flera år haft i uppdrag att arbeta med regel förenkling och har hitti lls gjort en omfattande översyn bl.a. av föreskrifterna på djurskyddsområdet. Regeringen anser att arbetet med att förenkla reglerna och att öka flexibiliteten kring djurhållningen bör fortsätta. Regeringen avser att ge Jordbruksverket i uppdrag att fortsätta arbetet med att se över sina före skrifter i syfte att göra dem mer målinriktade och flexibla där så är möjligt.

Motionerna

Enligt kommittémotion 2016/17:823 av Kristina Yngwe m.fl. (C) likställs hästen inte med andra djur inom lantbruket, vilket visar sig i regler och myndighetstolkningar där hästen särbehandlas. M an bör se över möjligheten att jämställa hästen med andra betes- och grovfoderätande djur inom jord bruket inom ramen för den gemensamma jordbruks politiken (yrkande 4). Hästarna har i dag en viktig funktion i att behålla öppna landskap. Som betes djur kan hästen beta av stora arealer och bidra till en ökad biodiversitet i naturen. Trots detta omfattas inte hästar av vissa stödformer inom den gemen samma jordbrukspolitiken, bl.a. kompensationsstödet och gårdsstödet.

I motion 2016/17:1346 av Hanna Wigh (SD) yrkande 4 yrkas att en utredning tillsätts för att ta fram nationella rekommendationer för hur kommunerna bör förhålla sig till hästrelater ade kommunala frågor . Hur kommunerna väljer att bemöta ridningen är avgörande för hästklimatet på orterna. Det vore av stor vikt om riksdagen tillsatte en utredning för att ta fram nationella rekommendationer för hur kommunerna bör förhålla sig till häst relaterade frågor.

Enligt motion 2016/17:1886 av Lotta Finstorp (M) bör möjligheterna att underlätta för hästnäringen ses över. Enligt motionären är hästnäringen viktig för Sverige och av stor betydelse för jobb och tillväxt i hela landet. För att utveckla hästnäringen är det viktigt att skapa goda förutsättningar för företagen att utvecklas, bl.a. genom mindre regelkrångel så att företagarens energi kan läggas på att utveckla företaget i stället för på administration och byråkrati.

Enligt motion 2016/17:2621 av Daniel Bäckström (C) behöver häst näringen accepteras som den viktiga del av våra gröna näringar den i dag utgör , och det behövs förändringar på ett antal områden där obefogad negativ särbehandling i dag sker baserat på olika tolkning ar eller enskilda särregler. Det finns en rad områden där svenska hästföretagare med enkla medel skulle få avsevärt bättre förutsättningar att kunna starta, utveckla och driva sina företag. Enligt motionären behöver därför förutsättningarna för hästnäringen ses över.

Enligt kommittémotion 2016/17:2659 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkande 4 behöver förutsättningarna för fler arbetstillfällen inom hästnäringen förbättras. Hästnäringen och ridsporten är en livskraftig del av landsbygds företagandet. Utvecklingen har varit stark under senare årtionden , men det finns skäl att förbättra förutsättningarna för fler arbetstillfällen i dessa verk samheter. En möjlighet vore att ridsporten betraktas som en friskvårdsförmån som kan bekostas av arbetsgivaren. Det behövs även en fortsatt satsning på utbildningen inom hästsektorn.

I motion 2016/17:3141 av Cecilia Widegren (M) uppmärksamma s häst sektorns många positiva effekter när det gäller exempelvis arbetstillfällen, turism och fritidssysselsättning för barn och ungdomar (yrkande 1). Vidare framhåller motionären att arbetet med att göra hästsektorn till en naturlig del i utvecklingen av landsbygden måste fortsätta samtidigt som den bidrar till uppfyllandet av EU:s miljömål (yrkande 8).

I motion 2016/17:3377 av Bengt Eliasson (L) yrkande 1 uppmärksammas hästnäringens samhällsekonomiska betydelse. Enligt motionären är häst näringen en fram tidsbransch. Hästintresset ökar , och det finns stora möjlighet er att utveckla verksamheter inom en mängd olika områden, inte minst inom besöksnäringen och vård och omsorg. Många hästföretagare upplever i dag att de inte får samma förutsät tningar som andra näringsidkare med ett förutsägbart och tydligt regelverk som hanteras lika över hela landet. I yrkande 2 framhålls hästnäringens betydelse för det öppna landskapet. Hästen ingår som en naturlig del i kretsloppet och bidrar till stor del till att bevara det svenska odlingslandskapets biologiska mångfald samt kultur- och skönhetsvärden.

Tidigare behandling och k ompletterande information

Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht anför i sitt svar på fråga 2016/17:370 Hästens bidrag till öppna landskap följande:

Hästen har en viktig betydelse för vår samhällsekonomi. Med de spridningseffekter hästnäringen har så omsätter sektorn årligen 45–50 miljarder kronor och innefattar 30 000 heltidsarbeten. Regeringen stödjer hästnäringen bland annat genom det avtal som staten har med ägarna till AB Trav och Galopp, Svensk Travsport och Svensk Galopp. Genom det gällande avtalet finansieras Hästnäringens Nationella Stiftelse (HNS) med 50 miljoner kronor per år för övergripande insatser av riksintresse för häst sektorn i Sverige. HNS har uppdraget att långsiktigt stärka och utveckla svensk hästnäring. Dessa medel finansierar bland annat kompetens försörjning till hästnäringen, forskning, barn- och ungdomsverksamhet, utveckling av avel och uppfödning samt de tre riksanläggningarna Flyinge, Strömsholm och Wången.

Tillämpningen av EU-regelverken då det gäller att inkludera hästar i landsbygdsprogrammet skiljer sig inte åt mellan föregående program period, som alliansregeringen ansvarade för, och den innevarande programperioden.

EUs förordning för landsbygdsutveckling anger som syfte för kompensationsstödet att stödet ska ersätta jordbruket för de sämre produktionsförhållandena i de utpekade områdena. Syftet är uttalat att stödet ska riktas till jordbruksproduktion för att bevara detta i områden med sämre förutsättningar. Av de hästar som finns på jordbruksföretag (ca 100 000 av det totala antalet hästar på 360 000 stycken) hålls det stora flertalet för sport- eller hobbyverksamhet alltså inte för jordbruks produktion. Jordbruksverket skattar att cirka 10 procent av de hästar som finns i jordbruksföretag kan räknas som att de ingår i någon form av jordbruksproduktion, det vill säga cirka 10 000 av de 360 000 hästar som finns i landet. Att skilja ut hästar som används för jordbruksproduktion är svårt om det ska ske på ett rättssäkert och rättvist sätt då en rad problem med gränsdragningar uppstår.

Däremot så kan hästar användas som betande djur i andra areal baserade stödsammanhang, främst då för att hävda ängs- och betesmarker i det riktade stödet till den typen av marker. Genom detta bidrar hästarna till att hålla marker i hävd som annars skulle vuxit igen och därmed inte ens klarat de krav på skötsel som ställs för gårdsstödet.

I landsbygdsprogrammet så finns inte bara arealbaserade stöd utan även företags- och projektstöd för att utveckla näringslivet på lands bygden. Detta är stöd för utveckling av företagande och erbjuder möjlig heter till bl.a. kompetensutveckling och investeringsstöd för såväl häst företagare som andra företagare verksamma på landsbygden.

Finansminister Magdalena An dersson framhöll vid debatten om interpellation 2016/17:237 Friskvårdsbidrag för ridning och golf att ridsporten är mycket betydelsefull eftersom den är en viktig näring för glesbygden och landsbygden i Sverige, där det finns många hästar. Det handlar inte bara om ridhästar utan också om trav- och galopphästar som gör att vi kan ha en levande landsbygd, vilket är oerhört viktigt. Vidare anförde ministern att det är viktigt med idrott och möjligheter till idrott , och därför har stödet till idrotten ökat med 230 miljoner kronor om året under denna mandatperiod , bl.a. till ridsporten .

När det gäller hästrelaterade kommunala frågor har f olkhälso-, sjukvårds- och idrottsminister Gabriel Wik ström vid debatten om i nterpellation 2015/16:39 Behovet av underhåll av ridanläggningar anfört att det kommunala självstyret är helt nödvändigt när det kommer till frågan om vilka idrotts- och fritidsanläggningar som det ska satsas på ute i kommunerna, inklusive ridanläggningar. Det är inte regeringens sak att prioritera mellan olika idrotter, och ministern är en varm anhängare av denna rollfördelning.

Även trafikutskottet har behandlat frågor om hästrelaterade kommunala frågor och anför de följande i betänkande 2016/17:TU11 Trafiksäkerhet:

Utskottet konstaterar att frågor kring ökad trafiksäkerhet för dem som rider eller kör med häst och vagn har uppmärksammats av olika myndigheter. Utskottet vill betona att planläggning är en kommunal uppgift och att det finns flera exempel på att kommuner arbetar med bl.a. ridvägar och hästrelaterad samhällsplanering.

När det gäller friskvårdsavdrag för ridning har skatteutskottet nyligen behandlat detta i betänkande 2016/17:SkU22 Inkomstskatt . Skatteutskottet anförde bl.a. följande:

Vilka sporter eller friskvårdsaktiviteter som uppfyller de krav för skattefrihet som riksdagen tidigare ställt sig bakom (prop. 2002/03:123, bet. 2003/04:SkU3) är ytterst en fråga för Skatteverket och de allmänna förva ltningsdomstolarna att bedöma. [...]

Utskottet noterar slutligen att finansminister Magdalena Andersson som svar på interpellation 2014/15:424 Friskvårdsavdrag för ridning bl.a. anfört att frågan kommer att vara föremål för beredning under mandat perioden och att det finns många aspekter, t.ex. kring jämställdhet och jämlikhet, som behöver analyseras.

När det gäller konsumentköplagen och köp av levande djur har detta nyligen behandlats av civilutskottet i betänkande 2016/17:CU12 Konsumenträtt. Civilutskottet föreslog ett tillkännagivande till regeringen om att regeringen både nationellt och inom EU bör initiera överväganden om huruvida reglerna i konsumentköplagen för köp av levande djur är ändamålsenligt utformade . Civilutskottet anförde följande:

Hästnäringen är för många både en hobby och en inkomst. Svensk häst näring, speciellt den stora ridhästsektorn, utgörs i huvudsak av människor som använder hästen för hobbyverksamhet eller andra rekreations ändamål. Det innebär att den främsta marknaden för svenska hästupp födare finns bland privatpersoner, samtidigt som majoriteten av uppföd arna bedriver näringsverksamhet. Ett stort problem för många inom häst näringen är att konsumentköplagen gäller när en näringsidkare säljer ett djur till en konsument. Som konsumentköplagen är utformad i dag får näringsidkaren en svag ställning i förhållande till konsumenten i de fall den köpta varan påstås vara felaktig.

[ ... ] Enligt utskottets mening är konsumentköplagens felregler inte anpassade för köp av levande djur som kan påverkas av exempelvis miljöombyte eller nya hanterings- och träningsrutiner.

Utskottet anser därför att regeringen både nationellt och inom EU bör initiera överväganden om huruvida reglerna i konsumentköplagen för köp av levande djur är ändamålsenligt utformade.

Utskottet föreslår att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför och tillkännager detta för regeringen.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut (rskr. 2016/17:209 ) .

Vid Näringsdepartementet finns en samarbetsgrupp inom hästområdet för att genom samverkan ta till vara hästsektorns utvecklingspotential. Samarbets gruppen fungerar som ett kontaktskapande och kunskapshöjande forum och som en plattform för informations- och erfarenhetsutbyte. Gruppen arbetar aktivt med att identifiera och diskutera områden och frågor som är viktiga för att utveckla hästsektorn. Gruppen träffas två gånger per år , och i den ingår drygt 20 organisationer och myndighet er. Vid det senaste mötet den 2 maj 2017 var temat hästturism.

Hästnäringens Nationella S tiftelse (HNS) finansieras årligen med 50 miljoner kronor genom ett särskilt avtal mellan staten och Svensk Travsport och Svensk G alopp. Detta ska bl . a . bidra till finansiering av utbildning men även annat som främjar hästnäringens utveckling. Enligt artikel 12 i avtalet ska medlen fördelas till bl.a. särskilda satsningar på barn- och ungdoms verksamhet inom hästsektorn, särskilda satsningar på utvecklingsprojekt inom hästsektorn, bl.a. främjande av avel och uppfödning. Av dessa medel ska 33 miljoner kronor avse utbildningsverksamhet inklusive hästsportens ansvar att delfinansiera hippologutbildningen och hovslagar - utbildningen.

Av budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1 utg.omr. 23) framgår att för forskning inom hästområdet har 3 miljoner kronor avsatts till Stiftelsen H ästforskning. Hästforskningsprogrammet har tre huvudinriktningar : Hästens hälsa, prestation och välfärd, Hästens reproduktion, uppfödning och utfodring samt Hästens roll för m änniskan, samhället och miljön.

Enligt Jordbruksverket är föreskrifterna om hästhållning under revidering , och enligt tidsplanen ska de ut på remiss under sommaren. Verket har haft en arbetsgrupp som har deltagit i arbetet med representanter från länsstyrelserna, HNS, Lantbrukarnas R iksförbund , Svenska R idsportförbundet, Djurskyddet Sverige, Sveriges Veterinärförbund, Svensk T ravsport och Sveriges lantbruks universitet .

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att hästsektorn har många positiva effekter bl.a. på sysselsätt ningen, folkhälsan , ungdomars fritidssysselsättning och landsbygden. Häst näringen är samhällsekonomiskt viktig och bidrar till en levande landsbygd. Utskottet noterar att det vid Näringsdepartementet finns en samarbetsgrupp inom hästområdet som utgör en plattform för informations- och erfarenhets utbyte och som arbetar med att identifiera och utveckla frågor som är viktiga för hästsektorn. Vidare pågår det arbete på många olika områden i relation till hästsektorn, bl.a. när det gäller friskvårdsbidrag och konsumentköplagen.

Utskottet noterar a tt kompensations stödet inom landsbygdsprogrammet ska riktas till jordbruksproduktion och att det är svårt att skilja ut hästar som används för jordbruksproduktion om det ska ske på et t rättssäkert och rättvist sätt. Det finns dock möjligheter att söka andra stöd som företags- och projekt stöd.

Utskottet konstaterar att dessa frågor är föremål för regeringens uppmärk samhet och föreslår därför att motionerna 2016/17:823 (C) yrkande 4, 2016/17:1346 (SD) yrkande 4, 2016/17:1886 (M), 2016/17:2621 (C), 2016/17:2659 (KD) yrkande 4, 2016/17:3141 (M) yrkandena 1 och 8 samt 2016/17:3377 yrkandena 1 och 2 lämnas utan vidare åtgärd i den mån de inte kan anses tillgodosedda med vad som anförts.

Rovdjursfrågor

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om ersättningsnivåer till dem som får tamdjur rivna och dödade av rovdjur samt försvar av husdjur och tamdjur mot angrepp av rovdjur.

Jämför reservation 108 (SD, C) och 109 (KD).

Motionerna

Enligt kommittémotion 2016/17:3615 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkande 20 behöver dagens ersättningsnivåer till dem som får sina tamdjur rivna och dödade av rovdjur ses över. Rennäringen ska värnas eftersom den är en betydelsefull del av samisk kultur samt viktig för sysselsättning och boende i Sveriges norra inland och fjällvärld. Ett annat stort problem är att vildsvinen bökar upp åkrar och andra odlingar med stora skador som följd. På senare tid har också risken för sjukdomssmitta till tamsvin ökat. Bonden får inget stöd för förlorad skörd, inga pengar för stängsel och ingen ersättning för tid som måste läggas på avskjutning. Det behövs därför generösare regler för ersättning för de skador som vildsvinen åsamkar. Motionärerna föreslår att markägare ska kunna få ersättning för skador orsakade av klövvilt.

I kommittémotion 2016/17:3618 av Kristin a Yngwe m.fl. (C) yrkande 19 tar motionärerna upp frågan om möjligheten att försvara sina husdjur och tamdjur mot angrepp av rovdjur. Enligt motionärerna upplevs rovdjur i delar av landet som ett stort hinder för möjligheten att bedriva exempelvis lamm uppfödning eller rennäring. En fungerande rovdjursförvaltning är därför viktig, men också bättre möjlighet att skydda sina djur. Det har tyvärr visat sig att stängsling inte alltid är tillräckligt för att skydda sina djur mot rovdjurs attacker. Motionärerna vill därför öka möjligheterna att försvara sina husdjur och tamdjur mot angrepp av rovdjur.

K ompletterande information

Av budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1 utg.omr. 23) framgår att ja ktåret 2014/15 sköts närmare 90 000 vildsvin , vilket är en uppgång med 7 procent mot föregående jaktår. Syftet med vildsvinsförvaltningen och av skjutningen är att minska såväl stammens utveckling som skador, särskilt på grödor, orsakade av vildsvin. Regeringen anför att d et är positivt att det är betydligt färre äldre djur som skjutits jämfört med tidigare år. Djur med hög medelålder lär yngre djur risken med att vara på vissa områden, som åkrar, och därmed minskar skadorna. Vildsvinsstammen fortsätter dock att spridas geo grafiskt samt förtätas i de områden där de n nyligen etablerats. Populationen beräknas efter jakt vara i storleksordning en 200 000 vildsvin (en ökning med ca 25 00 0 jämfört med föregående jaktår, men en minskning jämfört med jakt åren 2011 och 2012).

Viltvårdsfondens medel har använts, via Svenska Jägareförbundet, för att stärka samverkan mellan i första hand lantbrukare, markägare och jägare samt arbeta med inventeringsstatistik och prognoser för tillväxten. En s.k. vildsvins barometer har också tagits fram som gör att det snabbt går att se inom vilka län som vildsvinen ökar, och då anpassa jakttrycket därefter. I arbetet har även ingått rådgivning om lämpliga avskjutningsstrategier och att motverka olämp lig utfodring. Utfodring av främst klövvilt som vildsvin och hjort har blivit vanligare och förekommer året runt. Regeringen har i en proposition (prop. 2015/16:199) föreslagit att regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer bemyndigas att föreskriva om förbud mot eller villkor för utfodring av vilda djur som inte hålls i hägn.

Vidare framgår av budgetpropositionen att angrepp på tamboskap är den vanligaste orsaken till konflikter mellan stora rovdjur och människor. Under 2015 var det färre rovdjursangrepp på tamdjur än 2014. Drygt 500 får angreps samt även ett antal hundar, nötdjur och getter. Anslaget 1:7 Ersättning för viltskador m.m. för 2015 används också för att kompensera för angrepp på tamdjur. Kostnaderna för ersättning för skada på tamdjur uppgick till 3,4 miljoner kronor och för förebyggande åtgärder ca 4,1 miljoner kronor.

Regeringen betonar i budgetpropositionen att de t är angeläget att problemen med viltskador minskar. Av den anledningen fick Jordbruksverket ett uppdrag som handlar om att förebygga viltangrepp på tamdjur och Sveriges lantbruksuniversitet ett uppdrag om att kartlägga hur angrepp av stora rovdju r påverkar landsbygdens ekonomi (se nedan för redovisning av uppdragen) . Anslaget 1:7 Ersättning för viltskador m.m. har även ökats med 10 miljoner kronor 2015 och med ytterligare 10 miljoner kronor fr.o.m. 2016.

Naturvårdsverket redovisade i oktober 2015 regeringsuppdrag et om hur skyddsjakt för varg kan tillämpas och utvecklas för att bättre bidra till vargpolitikens övergripande syfte (Skyddsjakt varg – översyn av regler och tillämpning). Huvudsakligen handlar slutsatserna om en möjlig ny inriktning för Naturvårdsverkets vägledning, exempelvis en konkret vägledning med kriterier för bedömning av allvarlig skada och riktlinjer för hanteringen av vargar som vistas nära bebyggelse och skapar oro och rädsla hos människor. Naturvårdsverket redovisar inga förslag på ändring ar av enskilda bestämmel ser eller allmänna råd. Däremot dras slutsatsen att det finns ett behov av en generell översyn av jaktlagstiftningen och artskyddslagstiftningen, samt ett behov av en närmare analys av vissa enskilda bestämmelser i dessa lagstift ningar samt sekretesslagstiftningen. Rapporten bereds inom Regerings kansliet.

Jordbruksverket redovisade i december 2015 regeringsuppdraget om att förebygga viltangrepp (Åtgärder för att förebygga angrepp p å tamdjur av stora rovdjur, dnr N2015/3037/FJR). Syftet med redovisningen var att på ett över skådligt sätt presentera åtgärder som används världen över för att förebygga angrepp av rovdjur på tamdjur och vilken effekt de har. I rapporten konstateras att djurhållning en , både praktiskt och utifrån regelverk, skiljer sig åt mellan olika länder , vilket gör att en förebyggande åtgärd inte per automatik passar i Sverige bara för att den passar någon annanstans. Förutsättningarna för betande tamdjur skiljer sig åt även inom Sverige, när det gäller både förekomst av rovdjur och storlek på besättning och t.ex. markförhållande n . Det är därför svårt att hitta en förebyggande åtgärd som passar i alla fall. Vidare konstateras att det är viktigt att löpande utveckla och anpassa förebyggande åtgärder som bedöms ha effekt utifrån den forskning och erfarenhet som finns. Slutligen påtalas att det behövs en fortsatt dialog om konsekvenserna för lantbrukare och om de samhällsek onomiska kostnader och nyttor som uppstår när rovdjur och tamdjur finns i samma område.

Regeringen konstaterar vidare i budgetpropositionen att vildsvinsstammens fortsatta spridning visar att ett fortsatt högt jakttryck är viktigt för att stoppa stammens snabba ökning. Regeringen anser att Sverige ska ha långsiktigt livskraftiga rovdjursstammar. Som en följd av de rovdjursuppdrag som genomfördes 2015 finns det nu en bredare kunskapsbas som är en tillgång för att kunna säkerställa väl underbyggda jaktbeslut. Regeringen konstaterar att närvaron av stora rovdjur i renskötselområdet är en stor utmaning för ren skötseln. En viktig fråga för renskötseln s framtid är således en långsiktig t hållbar samexistens mellan renskötseln och rovdjur. Regeringen anser därför att det är fortsatt viktigt att arbeta mot att uppnå toleransnivå n på 10 procent på samebyns faktiska renantal. Anslaget 1:22 Främjande av rennäringen m.m. används bl.a. för att kompensera rennäringen för förekomst av de stora rovdjuren: varg, björn, järv, lo och kungsörn. Regeringen anser att anslaget 1:22 bör ökas med 5 000 000 kronor.

När det gäller skyddsjakt får Naturvårdsverket e nligt 23 a och b §§ jakt förordningen (1987:905) fatta beslut om skyddsjakt efter björn, varg, järv, lo, säl eller örn efter ansökan av den som riskerar att drabbas av skada eller på eget initiativ. Om det finns en stor sannolikhet för att allvarlig skada kommer att uppstå, får beslut om skyddsjakt fattas även om det inte har inträffat någon skada. Beslut om skyddsjakt får dock endast fattas om det inte finns någon annan lämplig lösning och om det inte försvårar upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos artens bestånd i dess naturliga utbrednings område. Beslutet måste även motiveras av något av följande skäl:

av hänsyn till allmän hälsa och säkerhet eller av andra tvingande skäl som har ett allt överskuggande allmänintresse, inbegripet orsaker av social eller ekonomisk karaktär och betydelsefulla p ositiva konsekvenser för miljön

av hänsyn till flygsäkerheten

för att förhindra allvarlig skada, särskilt på gröda, boskap, skog, fis ke, vatten eller annan egendom eller

för att skydda vilda djur eller växter eller bevara livsmiljöer för sådana djur eller växter.

Naturvårdsverket får enligt 24 a § jaktförordningen delegera beslut om skydds jakt till länsstyrelsen. Naturvårdsverket har överlämnat möjligheten att besluta om skyddsjakt efter varg till samtliga länsstyrelser utom Länsstyrelsen i Gotlands län. Nuvarande delegation gäller t.o.m. den 30 juni 2020.

Av 28 § jaktförordningen framgår att om något av rovdjuren björn, varg, järv eller lo angriper tamdjur eller om det finns skälig anledning att befara ett sådant angrepp, får åtgärder vidtas för att skrämma bort rovdjuret. Vidare framgår att rovdjuret får dödas för att skydda tamdjuret

när rovdjuret angriper och skadar tamdjuret eller om det är uppenbart att ett sådant an grepp är omedelbart förestående

om det finns skälig anledning att befara ett angrepp på tamdjuret och dödandet sker i omedelbar anslutning till att rovdjuret har angripit och skadat eller dödat tamdjur eller

om rovdjuret befinner sig inom inhägnat område avsett för skötsel av tam djuret och det finns skälig anledning att befara ett angrepp där.

Rovdjuret får dock bara dödas när det inte går a tt skrämma bort det eller på något annat lämpligt sätt avbryta eller avvärja angreppet.

I fråga om rovdjursavvisande stängsel finns det inom ramen för lands bygdsprogrammet möjlighet att söka stöd (miljöinvesteringar) för att sätta upp stängsel för att hålla rovdjur borta från betesmarker. Medel från landsbygds programmet får användas för stängsel på blocklagd mark, dvs. mark som är registrerad i systemet för EU:s gemensamma jordbrukspolitik. För stängsel på mark som inte är blocklagd, dvs. skogsbeten, en del naturbeten och små djurägare utan stödrätter, kan medel sökas från viltskadeanslagen. Syftet med ersättningen är att skapa förutsättningar för fortsatt betesdrift i områden där det finns risk för angrepp av rovdjur genom att minska risken för att tamdjur angrips.

Utskottets ställningstagande

Utskottet är i likhet med regeringen angeläget om att problemen med vilt skador minskar. Ytterligare medel har tillförts anslaget för ersättning av vilt skador och även anslag et främjande av rennäringen m.m . i syfte att använda medlen för att förebygga och kompensera för rovdjursskador. Utskottet delar regeringens ståndpunkt att Sverige ska ha långsiktigt livskraftiga rovdjurs stammar. Det är därför positivt att regeringen arbetar med att bygga upp sin kunskapsbas kring förebyggande åtgärder. Utskottet föreslår med det anförda att motion 2016/17:3615 (KD) yrkande 20 lämnas utan vidare åtgärd.

Utskottet har nyligen behandlat frågan om skydd av tamdjur mot rovdjurs angrepp (se bet. 2016/17:MJU8) och konstaterade då att lagstiftningen i många fall medger att rovdjur dödas för att skydda tamdjur. Utskottet ser ingen anled ning att nu göra någon annan bedömning och finner därmed inte skäl att föreslå någon åtgärd med anledning av motion 2016/17:3618 (C) yrkande 19.

Övriga landsbygdsfrågor

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om att förändra beteskravet för kor i lösdrift, om omställning av jordbruksmark till skogsmark, om förändringar i strandskyddet, om biodling och om fritidsodling.

Jämför reservation 11 0 (SD), 111 (C), 112 (KD), 113 (SD), 114 (C) och 115 (KD).

Propositionen

Arbetet med förslaget till livsmedelsstrategi har föregåtts av en bred och omfattande extern dialog och förankring med aktörer i hela livsmedelskedjan, såväl nationellt som regionalt. Näringsdepartementet har genomfört möten med representanter från alla delar i livsmedelskedjan. Mötena har genomförts i syfte att inhämta aktörernas syn på behovet av en strategi samt att ge aktörerna möjlighet att bidra till strategins innehåll.

Regeringen ser en långsiktig livsmedelsstrategi som en viktig pusselbit för att främja en konkurrenskraftig livsmedelsproduktion i Sverige. En sådan strategi ska omfatta hela värdekedjan, från primärproduktion till konsument. Till livsmedel skedjan räknas primärproduktion en, livsmedelsindustrin, livs medelshandeln, restaurangnäringen, måltidsturismen och konsumenten.

Det övergripande målet för livsmedelsstrategin ska vara en konkurrens kraftig livsmedelskedja där den totala livsmedelsproduktionen ökar, samtidigt som relevanta nationella miljömål nås, i syfte att skapa tillväxt och syssel sättning och bidra till hållbar utveckling i hela landet. En samlad och långsiktig strategi för livsmedelskedjan bidrar till en konkurrenskraftig livsmedels produktion i Sverige även i framtiden.

Vidare framgår a v propositionen att när det gäller odlingslandskapets natur- och kulturvärden är det många av dessa som förutsätter en aktiv jordbruksdrift och ett aktivt brukande av markerna. En minskning av jordbruksarealer i form av åker- och betesmark samt fragmentering av marker gör dock situationen problematisk, bl.a. för fjärilar och fågelarter som är beroende av hävd men också för bevarandet av kulturlandskapen och en mångfald av kulturmiljöer. En grund för att lantbruket ska kunna utföra miljötjänster som att beta naturbetesmarker och sköta landskapselement som t.ex. småbiotoper är en tillräcklig lönsamhet. Dessutom är ett minskande antal beta nde nötkreatur för betesbaserad produktion ett allvarligt hot mot naturbetesmarkerna och därmed flera miljökvalitetsmål, vilket leder till minskad biologisk mångfald och minskade ekosystemtjänster.

Landsbygdsprogrammet för 2014–2020 innehåller åtgärder som syftar till att stärka jordbrukets miljö- och klimatarbete. Regeringen har avsatt 60 procent av pro grammets budget till målet att s äkerställa hållbar förvaltning av n aturresurser och klimatåtgärder . Det i nnebär en satsning på nästan 23 miljarder kronor under programperioden. Den enskilt största satsningen i programmet är m iljöersättningar och omfattar ca 20 miljarder kronor. Flera av dem har villkor som innebär att djurhållning är en förutsättning för stödet. Ett exempel är ersättningen för att bevara betesmarker som förutsätter att brukaren har betande djur. Stöd ges också till jordbrukare för att behålla livsmedelsproduktion i bygder med sämre naturliga förutsättningar, t.ex. i skogs dominerade landskap. Stöden bidrar också till att kulturlandskapet och kulturmiljöer bevaras.

Vidare anförs i propositionen att b etande djur är avgörande för hävden av naturbetesmarker med en stor del av värdefulla arter i den svenska floran och faunan. Ett konkurrenskraftigt jordbruk är nödvändigt för att det ska finnas betesbaserad produktion. Det finns därför starka positiva samband mellan en ökad livsmedelsproduktion och miljömålen Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt djur - och växtliv.

Motionerna

Betesgång för mjölkkor

I kommittémotion 2016/17:3615 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkande 18 föreslås att de t s.k. beteskravet för mjölkkor i lösdrift förändras. I dag är svenska mjölkbönder förhindrade att ansöka om betesstöd från EU p å grund av nationella regler om att mjölkkor måste gå ute och beta under sommaren. Med ett slopat nationellt beteskrav kan svenska mjölkbönder med kor i lösdrift, i li khet med sina europeiska kollego r, få betesstöd från EU. Detta är ett steg mot mer jämlika konkurrensvillkor för Sveriges mjölkbönder.

Omställning av jordbruksmark

Enligt kommittémotion 2016/17:2450 av Anders Forsberg m.fl. (SD) yrkande 12 bör omställningen av jordbruksmark till skogsmark underlättas. I dag krävs det tillstånd för att ta jordbruksmark ur produktion, vilket man ansöker om hos länsstyrelsen. Ett tillstånd tar minst åtta månader att få, ibland längre. Det är en orimligt lång handläggningstid om man t.ex. jämför med anmälan om avverkning som behandlas inom sex veckor. Den långa handläggningstiden gör att omställningar ibland försenas, vilket i sin tur gör att marken står outnyttjad under ett helt år. Handläggningstiden för att ta jordbruksmark ur produktion borde kunna kortas avsevärt.

Motsvarande förslag framförs även i motion 2016/17:2418 av Mikael Eskilandersson och Roger Hedlund (båda SD).

Strandskydd

Enligt kommittémotion 2016/17:3614 av And ers Forsberg m.fl. (SD) yrkande 9 får strandskyddets regler inte innebära inskränkningar i jord- och skogsbrukets verksamheter. På många håll har ett strandskydd på flera hundra meter blivit ett hinder för n ybyggnad. Tvärt emot intentionerna har l äns styrelserna på många håll i landet beslutat om ett utvidgat strandskydd. Naturvårdsverket konstaterade vid en översyn att det fanns stora områden med utvidgat strandskydd som saknade tydliga motiv. Detta riskerar att leda till negativa konsekvenser såväl för jord- och skogsbruket som för besöks näringen. Vid en gräns om högst 100 meter bör strandskyddet i högre grad regleras på kommunal nivå.

I kommittémotion 2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 27 anförs att strandskyddet behöver ändras för att främja och stärka möjligheterna för företag på landsbygden att diversifiera sin verksamhet. Att utveckla sitt företagande så att man står på fler ben kan för en del företag vara ett bra sätt att stärka sin lönsamhet. Det kan handla om allt från att utveckla och diversi fiera sitt jordbruk till att också satsa på turism och upplevelseaktiviteter.

Biodling

Enligt kommittémotion 2016/17:3615 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkande 29 har beståndet av vildbin och andra insekter som utför pollinering av växter minskat till följd av kemikalieanvändningen. När denna ekosystem tjänst inte fullt ut går att räkna med behöver den förstärkas. En viktig funktion i detta sammanhang har biodlarnas honungsbin. För att stödja biodlarna i den viktiga funktion deras bin har för pollineringen behöver en översyn göras av hur denna verksa mhet kan stödjas och utvecklas.

Motsvarande förslag redovisas även i kommittémotion 2016/17:2550 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkande 7.

Fritidsodling

Enligt kommittémotion 2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 70 arbetar de organiserade fritidsodlarna aktivt för en hållbar och ekologisk odling genom att sprida objektiv kunskap om odling via rådgivning, faktablad, tidningar och utbildande aktiviteter. För alla fritidsodlares räkning förmedlar de forskningsresultat, förvandlar information från myndigheter till mer lättillgänglig information, deltar i inventeringar och bevarandet av kultur växter samt besvarar remisser inom odlingsområdet. Med andra ord spelar fritidsodlingen en viktig roll för kunskapsspridning , och dess roll inom livsmedelskedjan behöver lyftas.

Tidigare behandling och k ompletterande information

Betesgång för mjölkkor

I 4 § djurskyddslagen (1988:534) uppställs särskilda krav på att djur inom husdjursskötseln ska hållas och skötas i en god djurmiljö och på ett sådant sätt att det främjar deras hälsa och ger dem möjlighet a tt bete sig naturligt. När 4 § djurskyddslagen infördes var det en ny bestämmelse som inte hade haft någon motsvarighet i 1944 års lag. Paragrafen infördes uttryckligen för husdjurs produktionen eftersom denna grupp av djur bedömdes vara särskilt utsatt p å grund av de ekonomiska intressen som ligger i djurhållningen. I proposition 1987/88:93 som ligger till grund för den gällande djurskyddslagen beskrevs naturligt beteende för mjölkkor i huvudsak utifrån djurhållningssystemet och behovet av betesgång. Det senare beskrevs i följande ordalag (prop. 1987/88:93 s. 21):

För både bundna kor och kor i lösdrift bör dock krav uppställas på betes gång. Särskilt viktigt är detta naturligtvis för de djur som står uppbundna resten av året. I det traditionella sättet att hålla mjölkkor har också ingått att låta djuren gå på bete under sommarhalvåret. Inomhushållning sommar tid har visats öka frekvensen av vanliga och viktiga sjukdomar. Kravet på betesgång är därför mycket viktigt. Betesgång ger dessutom djuren ett allmänt välbefinnande och god motion samtidigt som djuren får möjlighet till ett naturligt beteende.

I utredningsbetänkandet Ny djurskyddslag (SOU 2011:75) framhåller utredaren att beteshållning är av stor betydelse ur djurskyddssynpunkt och att det också har tydliga fördelar för djurhälsoläget ; t.ex. har det påvisats att vissa klövproblem läker under beteshållning. Därtill framhåller Djurskyddsutred ningen att betes kravet påvisats h a stor betydelse ur smittskydds synpunkt. Möjligheten att hålla kor på bete har visat sig vara viktig t.ex. i samband med salmonellasaneringar. Betesgång har också andra viktiga samhällsekonomiska värden genom att det bidrar till öppna landskap och biologisk mångfald.

Lagkravet om att mjölkkor ska komma ut på bete kan medföra ökade kostnader för lantbrukarna. Detta påvisades i Jordbruksverkets rapport om beteslagstiftningens effekter på lönsamheten i mjölkföretagen (rapport 2014:16) .

U nder våren 2016 utfärdade Jordbruksverket nya föreskrifter för betes hållning för mjölkkor ( SJVFS 2016:13 ) . I korthet innebär de nya betesreglerna att mjölkkor ska komma ut och ha tillgång till betesmarken minst sex timmar i sträck varje dygn under betessäsongen, som varierar från 60 dygn i de norra delarna av landet till 120 dygn i de södra delarna. De nya föreskrifterna förenklar tidigare regler på flera sätt. Enligt Jordbruksverket innebär de nya reglerna en ökad flexibilitet, vilket i sin tur gör att lantbrukaren på ett bättre sätt kan ta hänsyn till rådande väderleksförhållanden och de förutsättningar som råder på gården för att kunna planera betes- och utomhushållningen. De nya reglerna innebär också administrativa förenklingar för lantbrukaren.

Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht har anfört följande som svar på fråga 2015/16:827 Beteskrav för mjölkkor :

Det svenska beteskravet är unikt och innebär viktiga djurvälfärdsfördelar. […] Samtidigt är jag medveten om att beteskravet kan innebära en ekonomisk belastning och en expansionsbegränsning för vissa djurhållare. Regeringen anser att det är viktigt att inte sänka djurvälfärden i Sverige. Däremot behöver vi arbeta med att modernisera regelverk och göra dem smartare så att det blir enklare för företagen att leva med de regler vi har, utan att kraven på djurskydd eller kvaliteten i djurhållningen urholka s .

Utskottet har nyligen behandlat frågan om betesgång för mjölkkor (bet. 2016/17:MJU12) och anförde då följande i sitt ställningstagande:

Utskottet vill påminna om att de djurskydds bestämmelser som finns motiveras av att det finns ett behov av dem, antingen genom forskningsrön eller genom praktiska erfarenheter. Kravet om betesgång för mjölkkor är utmärk ande för den svenska djurskydds lagstiftningen och syftar till att tillgodose kornas grundläggande behov av att röra sig och utföra sina naturliga beteenden. Beteshållningen har visat sig ha många positiva effekter, inte minst på djurhälsoläget och miljön. Utskottet är samtidigt medvetet om att lagkravet kan medföra ökade kostnader för näringen, och att både producenter och kontrollmyndigheten tidigare haft problem med hur beteskravet ska tolkas och genomföras för att det ska anses vara uppfyllt. Jordbruksverkets nyligen reviderade föreskrifter syftar till att tydliggöra och förenkla tidigare regler i flera avseenden. De nya betes reglerna innebär bl.a. större flexibilitet för djurhållare, och dessutom har flera administrativa förenklingar vidtagits. Jordbruksverket har även fortsättningsvis till uppgift att se över och vid behov omarbeta djurskydds föreskrifterna i takt med att ny vetenskap och praktiska erfarenheter presenteras.

Omställning av jordbruksmark

Enligt 3 § f örordning en (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket får j ord bruksmark tas ur jordbruksproduktion tidigast åtta månader efter det att anmälan om åtgärden har gjorts till länsstyrelsen, om inte länsstyrelsen medger något annat. Anmälan behövs dock inte om åtgärden är av ringa betydelse för jordbruket på brukningsenheten eller för natur- och kulturmiljön och inte heller när marken tas i anspråk för verksamhet vars tillåtlighet prövats i särskild ordning.

I vissa fall, om d et finns skäl från naturvårds- eller kulturmiljösynpunkt, får länsstyrelsen besluta att marken får tas ur produktion först tolv månader efter det att anmälan gjorts. Vidare kan s kogsplantering och igenväxning av åker och betesmark innebära att natur- och kulturmiljövärden i odlingslandskapet förstörs. Om det är betydelsefullt att sådana värden bevaras kan länsstyrelsen i vissa fall avtala om ersättn ing för fortsatt jordbruksdrift.

Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht har i sitt svar på fråga 2016/17:93 Långa handläggningstider för plantering på jordbruksmark anfört att bestämmelserna om övergångstiden finns reglerade i förordningen och att det finns en möjlighet för länsstyrelsen att medge undantag från regeln. Vidare anför de ministern att regeringen i dagsläget inte ser något behov av att ändra reglerna.

Strandskydd

Utskottet har behandlat frågor om strandskydd vid flera tillfällen tidigare, senast i betänkande 2016/17:MJU9 Naturvård och områdesskydd. En flexibel tillämpning av strandskyddsreglerna är en fråga som utskottet tillskriver stor betydelse , och i ovanstående betänkande föreslog utskottet ett tillkännagiv ande till regeringen med följande innehåll :

Den reform av strandskyddet som gjordes under alliansregeringen, och som syftade till att skapa en mer flexibel tillämpning av reglerna, har inte fått tillräckligt genomslag. Utskottet kan konstatera att vissa förändringar har skett i riktning mot en mindre strikt tillämpning, men strandskyddet hindrar fortfarande kommuner från att skapa attraktiva boendemiljöer på landsbygden. Behov av bostäder, utveckling, jobb och verksamheter måste ges en större roll i bedömningar av begränsningar i strandskyddet. Det ska vara möjligt att bygga och bedriva verksamhet strandnära och att peka ut fler geografiska områden som s.k. LIS-områden (landsbygdsutveckling i strandnära lägen). Fler undantag från strandskyddsbestämmelserna bör möjliggöras i syfte att kunna skapa såväl mer socialt blandade bostads områden som fler attraktiva bostadsområden i glesbygds - kommuner. Fler undantag från strandskyddsreglerna bör också bli möjliga för att öka bostadsbyggandet där behoven är särskilt stora. Strandskyddet bör därför decentraliseras och kommunerna bör ges ökat inflytande när det ska bestämmas vilka strandområden som ska bevaras och vilka som kan bebyggas. Ett strikt strandskydd ska dock fortfarande tillämpas i områden där exploateringstrycket bedöms som mycket högt. Detsamma gäller i situationer när det finns synnerliga skäl. Även om strandskyddet således i viss utsträckning har förändrats på det sätt som reformen syftade till bör ytterligare steg tas för att förändra strandskyddslagstiftningen i den riktning som utskottet nu har beskrivit. Detta bör ges regeringen till känna.

Riksdagen följde utskottets förslag till beslut (bet. 2016/17:MJU9 , rskr. 2016/17:180 ).

Den 23 mars 2017 gav regeringen Naturvårdsverket i u ppdrag att se över och föreslå ändringar i reglerna om landsbygdsutveckling i strandnära läge , de s.k. LIS-reglerna, i miljöbalken och plan- och bygglagen (2010:900) ( dnr M2017/00778/Nm, M2017/00712/Nm ). Naturvårdsverket ska även föreslå de författningsändringar och eventuella andra åtgärder som behövs för att ytter ligare främja landsbygdsutveckling i områden med god tillgång till stränder. Regeringen vill se en levande landsbygd som kan utvecklas, samtidigt som ett attraktivt landskap kan bevaras och värdefulla naturmiljöer skyddas. Det finns enligt regeringen potential att utveckla LIS-reglerna i detta syfte. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Miljö- och energi-departementet) senast den 31 augusti 2017.

Strandskyddsdelegationen (dir. 2013:27) har haft i uppdrag att utföra och samordna en informations- och kunskapsinsats när det gäller frågor som rör tillämpningen av de strandskyddsregler som infördes 2009 och 2010. Delega tionen har också haft i uppdrag att utgöra en arena för erfarenhetsutbyte och dialog. Delegationen presenterade sin slutrapport Strandskyddet i praktiken (SOU 2015:108) i december 2015.

I betänkandet anfördes att det var delegationens bedömning att de insatser som genomförts inom ramen för delegationens uppdrag bidragit till en för stärkt samverkan och till en mer enhetlig, effektiv och kunskapsunderbyggd tillämpning av reglerna. Delegationen föreslog bl.a. en fortsatt satsning på nationell och regional samverkan kring strandskyddsreglernas tillämpning och att delegationens webbportal skulle behållas och vidareutvecklas. Delegation en anförde också att den mot bakgrund av de erfarenheter som den gjort under utredningens dryga 2,5 år var av uppfattningen att en rad problemområden inte kan åtgärdas fullt ut enbart genom insatser som syftar till att stärka tillämp ningen av befintliga regler, bl.a. rörande LIS som skäl för dispens. Delegation en konstaterade dock att det inte hade ingått i delegationens uppdrag att göra en översyn av dessa problemområden eller att ge förslag till förä ndringar av reglerna.

Sedan januari 2017 förvaltas Strandskyd dsdelegationens webbportal, strandskyddsdelegationen.se och strandskyddsdomar.se , av Miljösamverkan Sverige. Miljösamverkan Sverige är ett samverkansorgan för tillsyn och tillsynsvägledning inom miljöbalksområdet. Målet är en ökad samsyn mellan länsstyrelserna och en mer enhetlig hantering i tillsynsfrågor. Miljösamverkan Sverige har ambitionen att i samverkan med Naturvårdsverket uppdatera s trandskyddsdomar.se. I övrigt pågår inget arbete för närvarande i relation till Strandskyddsdelegationens slutbetänkande.

Strandskyddsfrågor har även lyfts fram i den parlamentariska landsbygds kommitténs slutbetänkande För Sveriges landsbygder – en sammanhållen politik för arbete, hållbar tillväxt och välfärd (SOU 2017:1) . För att få kommunerna att i ökad utsträckning använda den översiktliga planeringen som ett verktyg för att skapa goda f örutsättningar för landsbygden s utveckling föreslår kommittén att Boverket ges i uppdrag att utarbeta en vägledning för hur landsbygden s värden och utvecklingsmöjligheter ska kunna redovisas inom ramen för den kommunala översiktsplaneringen. Kommittén lägger också fram ett antal förslag som syftar till att minska vissa begränsningar som fin ns för byggande och utveckling på landsbygden . Förslagen avser bl.a. riksintressen och strandskydd.

I betänkandet framgår att LIS enligt länsstyrelserna inte har blivit den stimulans för landsbygden som många kommuner hoppades. Exploatörerna har inte stått i kö för att bygga, trots att möjligheterna att bygga strandnära har öppnats i vissa områden på landsbygden . Landsbygdsk ommittén ska enligt sina direktiv inte utvärdera eller föreslå förändringar av strandskyddslagstift ningen. Mot bakgrund av länsstyrelsernas utvärdering och Strandskydds delegationens slutsatser vill kommittén emellertid peka på betydelsen av att regeringen vidtar ytterligare åtgärder för att strandskyddsreglerna ska få en avsedd effekt på landsbygden . Det handlar helt enkelt om att staten genom länsstyrelserna bör stödja kommuner som vill använda de existerande strandskyddsreglerna för att underlätta en ökad bosättning och etablering av verksamheter i kommunen.

Biodling

Av budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1 utg.omr. 23) framgår att det nationella programmet för att förbättra villkoren för produktion och salu föring av honung under p rogramperioden 2014–2016 utgjorde ett betydelse fullt stöd för fortsatt utveckling av näringen. Bland annat har åtgärder genom förts som syftar till kompetensutveckling, att öka antalet biodlare samt ökad bihälsa.

Det nationella honungsprogrammet (EU:s program för biodling) är till för att förbättra villkoren för produktion och saluföring av biodlingsprodukter. Programmet tas fram i nära samarbete med biodlingens organisationer och löper i treårsperioder. Det n uvarande pr ogrammet omfattar verksamhet som utförs under perioden den 1 augusti 2016–31 juli 2019. Programmet har fyra mål:

– God bihälsa

– Fortsatt tillväxt och konsolidering

– Informations- och kursmaterial till utbildning och marknadsföring

– Tillgång till bra pollen- och nektarväxter.

Det nationella honungsprogrammet 2017–2019 utgör ett fortsatt stöd för att utveckla näringen. Satsningar och projekt via det nationella honungs programmet i kombination med kraftfulla och samordnade initiativ från branschen är viktiga för näringens utveckling. Insatser för bättre bihälsa och kompetensutveck ling har fortsatt hög prioritet men kombineras med ett ökat fokus på bättre tillgång till pollen- och nektarväxter i odlingslandskapet.

Det framgår av v årändringsbudgeten för 2017 (prop. 2016/17:99) att det svenska programmet för biodling för perioden 2017–2019 godkänts av Europeiska kommissionen. För 2017 finns 2 710 000 kronor avsatta för EU:s program för biodling. D et svenska programmet uppgår fö r perioden 2017– 2019 till 3 188 000 kronor per år. Regeringen anser därför att anslaget 1:18 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens milj ö och struktur bör ökas med 478 000 kronor.

Fritidsodling

Fritidsodlingens R iksorganisation är ett samarbetsorgan för ideella organisa tioner med huvudsaklig inriktning på fritidsodling. Organisationen bildades 1989 av Riksförbundet Svensk Trädgård, Koloniträdgårdsförbundet och Sällskapet Trädgårdsamatörerna.

Fritidsodlarna består av 18 organisationer med inriktning mot fritidsodling. Därmed är nästan alla rikstäckande ideella föreningar som huvudsakligen rekryterar fritidsodlare anslutna till Fritidsodlingens R iksorganisation. Medlemsföreningarna har tillsammans över 75 000 medlemmar , och det finns ingen annan organisation som på liknande sätt kan sägas företräda fritids odlingen.

Fritidsodlingens uppgifter är att

– främja och utveckla svensk fritidsodling

– föra fritidsodlingens talan

– utveckla samarbetet mellan fritidsodlingens organisationer .

Fritidsodlingens R iksorganisation är statligt finansierad via Jordbruksverket. Av Jordbruksverkets regleringsbrev för 2017 framgår att av anslaget 1:19 Miljöförb ättrande åtgärder i jordbruket ska 2 500 000 kro nor betalas till F ritidsodlingens R i ksorganisation för informations- och rådgi vnings - verk samhet samt minst 750 000 kronor till Stiftelsen Trädgårdsodlingens elitplant station.

Utskottets ställningstagande

Betesgång för mjölkkor

E tt minskande antal betande nötkreatur för betes baserad produktion är ett allvarligt hot mot naturbetesmarkerna och därmed flera miljökvalitetsmål, vilket leder till minskad biologisk mångfald och minskade ekosystemtjänster. Utskottet anser, i likhet med regeringen, att det därför är nödvändigt med e tt konkurrenskraftigt jordbruk för att det ska finnas betesbaserad produktion.

U tskottet vidhåller sitt tidigare ställningstagande när det gäller beteskravet. Bestämmelserna syftar till att tillgodose kornas grundläggande behov av att röra sig och utföra sina naturliga beteenden och har visat sig ha många positiva effekter på både djurhälsoläget och miljön. Bestämmelserna kan medföra ökade kostnader för näringen , och det har funnits en del otydligheter i hur de ska tillämpas. I de nyligen reviderade föreskrifterna har flera administrativa förenklingar gjorts , och flexiblare regler har införts för djurhållarna. Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet m otion 2016/17:3615 (KD) yrkande 18.

Omställning av jordbruksmark

Bestämmelserna om att jordbruksmark får tas ur produktion tidigast åtta månader efter att anmälan gjort s till länsstyrelsen är reglerade i förordningen om miljöhänsyn i jordbruket. Vidare finns det en möjlighet för länsstyrelsen att medge undantag från bestämmelsen i vissa fall. Utskottet noterar att regeringen gör bedömningen att det i dagsläget inte finns något behov av att ändra reglerna på området. Med hänvisning till det anförda anser utskottet att motionerna 2016/17:2418 (SD) och 2016/17:2450 (SD) yrkande 12 kan avstyrkas.

Strandskydd

Utskottet har nyligen behandlat frågan om ett reformerat strandskydd och anfört i ett tillkännagivande till regeringen att det behövs en mer flexibel tillämpning av strandskyddsreglerna , speciellt i LIS-områden (landsbygds utveckling i strandnära lägen). Det är därför positivt att regeringen nu har gett ett uppdrag till Naturvårdsverket att se över och föreslå ändringar i reglerna för LIS-områdena. I avvaktan på regeringens arbete med tillkännagivandet och redovisningen av uppdraget om LIS-reglerna anser utskottet att motionerna 2016/17:3614 (SD) yrkande 9 och 2016/17:3618 (C) yrkande 27 kan lämnas utan vidare åtgärd.

Biodling

Bin och andra pollinerande djur har stor betydelse för pollinering av både odlade och vilda växter. De spelar en viktig roll för att stödja ekosystemen och deras funktioner.

Utskottet noterar att det nationella programmet för att förbättra villkoren för produktion och saluföring av honung utgör ett betydelsefullt stöd för fortsatt utveckling av näringen. Det är därför positivt att kommissionen har godkänt det svenska programmet för 2017–2019 och att ytterligare resurser tillförts programmet. De satsningar som regeringen, i samarbete med biodlingens organisationer, har tagit fram inom ramen för programmet är viktiga för att stödja näringen i dess arbete. Mot bakgrund av redovisningen ovan anser utskottet att motionerna 2016/17:2550 (KD) yrkande 7 och 2016/17:3615 (KD) yrkande 29 i allt väsentligt kan anses vara tillgodosedda.

Fritidsodling

Fritidsodling är en stor sysselsättning i Sverige , och Fritidsodlin gens R iks organisation har viktiga uppgifter att främja och utveckla fritidsodlingen. Det är därför positivt att regeringen årligen tilldelar dem medel för deras informa tions- och rådgivningsverksamhet.

Det övergripande målet för livsmedelsstrategin är en konkurrenskraftig livsmedelskedja där den total a livsmedelsproduktionen ökar. Enligt regering en räknas t ill livsmedelskedjan primärproduktionen, livsmedelsindustrin, livsmedelshandeln, restaurangnäringen, måltidsturismen och konsumenten.

Utskottet ser inte skäl att föreslå någon åtgärd med anledning av mo tion 2016/17:3618 (C) yrkande 70 .

Övriga livsmedelsfrågor

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om ant ibiotikaanvändning i livs medels produktionen, om småskaliga och mobila sl akterier, om närings- och hälso påståenden, om nya livsmedel och om ciderföre skrifterna.

Jämför reservation 116 (M), 117 (C) och 118 (KD).

Propositionen

Antibiotikaanvändning i livsmedelsproduktion en

I propositionen framhålls att a ntibiotikaresistens är en högt prioriterad fråga för r egeringen som nyligen har lansera t en svensk strategi för arbetet mot anti biotikaresistens med tydliga mål och prioriteri ngar för alla berörda sektorer . Vidare betonas att Sverige är aktivt pådrivande i antibiotikaresistensarbetet på alla nivåer. I den pågående EU-förhandlingen om ny lagstift ning för djurläke medel driver Sverige frågan om skärpta regler i syfte att motverka antibiotika resistens. Frågan drevs även framgångsrikt i förhandlingen av den nyligen beslutade Europa parlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 av den 9 mars 2016 om överförbara djursjukdomar och om ändring och upphävande av vissa ak ter med avseende på djurhälsa (djurhälsolag ). Sverige har vidare initierat ett arbete om antibiotikaresistens i djurhållning inom OECD samt fått gehör från övriga EU-lä nder för ett förslag om ett sam arbete om antibiotika resistens i de pågående förhandlingarna om ett handelsavtal mellan EU och USA (TTIP). Det anförs att Sverige även fortsättnings vis ska vara aktivt pådrivande för att sprida denna syn i relevanta for um .

I propositionen hänvisas även till att r iksda gen i två tillkännagivanden (bet. 2014/15:MJU3 punkt 22, rskr. 2014/15:121 och bet. 2014/15:MJU10 punkt 3, rskr. 2014/15:181) har tagit upp frågan om behov av internationella initiativ och arbete inom EU för att minska användningen av antibiotika i livsmedels produktionen och djurhållningen. R egeringen anser att tillkännagivandena är tillgodosedda m ed hänsyn till de åtgärder som har vidtagits och det arbete som pågår.

Motionerna

Antibiotikaanvändning i livsmedelsproduktionen

I m otion 2016/17:2634 av Jan Lindholm (MP) yrkande 6 påtalas behovet av globala begränsningar av antibiotika i förebyggande syfte i livsmedelsproduk tionen. S verige måste agera för ett ökat globalt samarbete för att säkerställa vår försörjning av livsmedel utan att antibiotika regelmässigt använd s i var e sig odling eller djurhållning.

Småskaliga och mobila slakterier

Enligt k ommittémotion 2016/17:3620 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) är småskaliga och mobila slakterier viktiga för att möjliggöra ett ökat utbud av närproducerade livsmedel . De skapar även en viktig infrastruktur för att stärka den växande gastronomiturismen. De leder dessutom till kortare djurtransport er och skapar arbetstillfällen, samtidigt som försörjning en av kött förenklas i händelse av störningar i infrastrukturen. Motionärerna vill gärna att fler små skaliga och mobila slakterier ska kunna etableras och vill därför att de regler som gäller ska ses över i syfte att ytterligare förenkla dem (yrkande 11) .

På liknande sätt föreslås ä ven i kommittémotion 2016/17:3173 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) yrkande 20 att möjligheterna att förenkla reglerna för småskaliga slakterier ses över .

Nya livsmedel m.m.

I kommittémotion 2016/17:2556 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) uppmärk sammas behovet av att uppdatera livsmedelslagstiftningen, exempelvis gräns erna för vad som räknas som gröda och vad som räknas som livsmedel. N ya livsmedel, exempelvis alger och insekter, kommer i framtiden att spela en större roll som proteinkälla. Enligt motionärerna är det dock i dag inte lätt att göra rätt, varken för produktion eller försäljning av s.k. ”ny” mat. Här måste gällande lagstiftning uppdateras till dagens förutsättningar, exempelvis gräns erna för vad som räknas som livsmedel och när en produkt övergår från att vara gröda till att vara livsmedel.

För att möta den framtida efterfrågan på livsmedel när den globala befolk ningen ökar behövs enligt kommittémotion 2016/17:2010 av Kristina Yngwe m.fl. (C) alternativa livsmedelsinnovationer. I flera länder använder man sig redan av insekter som proteinkälla. När det gäller insekter som foder klassas de som animalier , och det är förbjudet att använda animalieprotein till djur foder för lantbruksdjur. Insekter till djurfoder skulle inte konkurrera med åker arealen för produktion av livsmedel eftersom de livnär sig på gödsel och avfall. Att e rsätt a sojafoder med foder baserat på insekter skulle sannolikt även med föra ytterligare miljövinster. Det finns dock anledning till försiktighet och att utvärdera eventuella risker. Enligt motionärerna bör regelverken för protein till foder och livsmedel skyndsamt se s över för att underlätta användning av insekter som protein (yrkande 24).

N ärings - och hälso påståenden

I k ommittémotion 2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 65 anförs att regelverk et för hälsopåstå enden bör ses över . Enligt motionärerna skulle m ånga mervärden från svenska livsmedel och svensk livsmedelsindustri kunna kommuniceras via hälsopåståenden . Lagstiftningen i dag anses dock vara alltför rigid , och det krävs ett politiskt engagemang för att åstadkomma en förändr ing . Motionärerna anser att regelverket för hälsopåståenden kan för bättras, utan att riskera att det urvattnas, för att öka trovärdigheten för högkvalitativa livsmedel med hög säkerhet.

Cider föreskrifter na

Enligt m otion 2016/17:2067 av Edward Riedl (M) bör definitionen av cider ses över. Enligt motionären har Livsmedelsverket tyvärr valt en väldigt bred definition av vad cider får innehålla. Det gör att traditionell cider gjord från grunden definieras som samma typ av dryck som olika blandvarianter. Båda två bör självklart finnas kvar , men de bör inte lyda under samma definition. Dryckerna är ofta i helt olika prisklasser. Producenterna av traditionell cider har länge påtalat detta problem utan gehör.

Tidigare behandling och k ompletterande information

Antibiotikaanvändning i livsmedelsproduktionen

E tt fortsatt och förstärkt arbete för att motverka antibiotikaresistens är e n av åtgärderna i regeringens handlingsplan för livsmedelsstrategi n.

Vidare antog regeringen i april 2016 e n svensk s trategi för arbete t mot antibiotikaresistens (S2016/02971/FS) . S trategin ska ligga till grund för Sveriges arbete med att bromsa utvecklingen och spridning en av antibiotika resistens samt hantera den situation som är i dag . Strategin , som gäller fram till 2020, omfattar arbetet både nationellt och inom EU och internationellt. Strategin ska även synliggöra områden och insatser för ett effektivt a rbete mot antibiotikaresistens. Enligt strategin ska d et svenska arbetet mot antibiotika resistens vara långsiktigt och hållbart samt bygga vidare p å det goda inter nationella anse ende Sverige har i frågan. Strategin består av en övergripande målsättning och sju mål där regeringen har identifi erat vad som är viktigt att beakta för att uppnå målen. Strategin kan även komma att kompletteras med specifika konkreta initiativ för olika områden och sektorer. Vidare framgår att r egeringen vill att Sverige ska stödja WHO, FN:s livsmedels - och jordbruks organisation ( FAO ) samt Världsorganisationen för djurhälsa ( OIE ) i arbetet mot antibiotikaresistens, inklusive inom ramen för EU och det nordiska sam arbetet. Särskilt viktigt är det att stödja genomförandet av den globala handlingsplanen mot antimikrobiell resistens. Fokus för svenskt engagemang bör enligt regeringen vara uppbyggnaden av ett globalt övervakningsprogram för antibiotikaresistens. På sikt bör Sverige även verka för integrerade globala övervakningssystem av antibiotikaresistens och antibio tikaförbrukning på human - och djursidan och i tillämpliga delar även för livsmedel, i samarbete med WHO, FAO, OIE och Codex Alimentarius.

Småskaliga och mobila slakterier

Regelverket för slakt och köttbesiktning är harmoniserat och regleras av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 852/2004 om livsmedels hygien , Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 853/2004 om fastställande av särskilda hygienregler för livsmedel av animaliskt ursprung och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 854/2004 av den 29 april 2004 o m fastställande av särskilda bestämmelser för genomförandet av offentlig kontroll av produkter av animaliskt ursprung avsedda att användas som livsmedel. Grunden i regelverket är att djur som ska bli livsmedel ska slaktas hygieniskt i en godkänd livsmedelslokal för att köttet sedan ska kunna släppas ut på marknaden. Både gårdsslakterier och mobila slakterier är förenliga med regelverket. Mobil slakt är förenligt med de struktur- och hygienkrav som ställs på slakterier , och d et finns inte några undantag eller lättnader för mobil slakt.

Under 2015 startade företaget Hälsingestintan AB Sveriges första mobila slakteri för kommersiell slakt av storboskap. Affärsidén är att s lakteriet åker direkt till gården där uppfödaren har sina djur. Konstruktionen är även helt autonom med egen elektricitet, eget vatten och egen värme.

F örordning en (EG) nr 854/2004 om offentlig kontroll av produkter av animaliskt ursprung kommer att ersättas av d en ny a EU-förord ningen om offentlig kontroll som börja r tillämpas den 14 december 2019 ( Europaparla mentets och rådets förordning (EU) nr 2017/625 ) . Enligt Näringsdepartement et pågår en översyn av regelverket inom EU i syfte att åstadkomma e n moder niserad kontrollagstiftning för köttbesiktningen . Arbetet när det gäller gris avslutades 2014 , och för övriga djurslag pågår ett arbete som återuppväckts 2017. Regeringens ambition är att detta arbete på sikt ska leda till förändringar som kan effektivisera verksamheten och göra det möjligt att minska admini strativa bördor och kontrollkostnader.

I fråga om antalet aktiva små slakterier och vilthanteringsanläggningar anges i budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1 utg. omr. 23) att antalet anläggningar fort sätter att öka. Vidare fick Livsmedelsverket i mars 2017 i uppdrag av regeringen att se över avgiftssystemet för kontrollen på slakterier och vilthanteringsan lägg ningar (N2017/02264/DL). Livsmedelsverket ska utreda nuvarande avgiftskonstruktion och andra kostnader som påverkar slakterier och vilthanteringsanläggningar. Verket ska även ge förslag på hur kontrollen , genom t.ex. innovativa och digitala lösningar, kan moderniseras och effektiviseras. Uppdraget ska redovisas senast den 1 oktober 2017 med undantag för förslagen på möjliga effektiviseringsåtgärder som ska redovisas senast den 28 februari 2018.

Av Livsmedelsverkets regleringsbrev för 2017 framgår att verket tillförs anslagsmedel om totalt 107 234 000 kronor för nedsättning av slakteriavgifter. Av anslaget ska 13 941 000 kronor användas för att täcka delar av kostnaderna i den offentliga kontrollen, inklusive godkännanden av anläggningar, vid mindre slakteri- och vilthanteringsanläggningar , och 93 293 000 kronor ska användas för att täcka delar av kostnaderna i den offentliga kontrollen av slakteri- och vilthanteringsanläggningar. Enligt uppgifter från Livsmedels verket tas under 2017 en nedsatt avgift ut för kontrollen vid slakterier och vilthanteringsanläggningar som är relaterad till EU:s minimiavgift per djur. Den nedsatta avgiften beräknas utifrån före tagets uppgifter om planerat antal slaktade djur och får inte understiga EU:s minimiavgift. Slakterier och vilt hanteringsanläggningar med en produktion upp till 200 ton betalar för 2017 motsvarande EU:s minimiavgift. Anläggningar med en produktion över 200 ton betalar för 2017 motsvarande 1,965 gånger EU:s minimiavgift.

Nya livsmedel m.m.

Begreppet livsmedel definieras i artikel 2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 av den 28 januari 2002 om all männa principer och krav för livsmedelslagstift ning, om inrättande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som gäller livsmedels säkerhet. Enligt förordningen avses med livsmedel alla ämnen eller produkter, oberoende av om de är bearbetade, delvis bearbetade eller obearbetade, som är avsedda att eller rimligen kan förväntas förtäras av människor. Begreppet preciseras även ytterligare , och det anges att livsmedel inte inbegriper t.ex. foder och växter före skörd.

Nya livsmedel är ett begrepp i livsmedelslagstiftningen för livsmedel och livsmedelsingredienser som inte ätits i någon större utsträckning inom EU före den 15 maj 1997. Sådana livsmedel måste riskvärderas och godkännas av EU-kommissionen innan de får börja säljas inom EU. Syftet är att skydda folk hälsan genom att kontrollera att livsmedlen är säkra innan de får släppas ut på marknaden . De nya livsmedel som riskvärderats och bedömts vara säkra godkänns , och godkännandet gäller för hela EU. I besluten anges för vilka användningsområden och i vilka doser livs med let är godkän t .

Nya livsmedel regleras i dag av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 258/97 av den 27 januari 1997 om nya livsmedel och nya livsmedels ingredienser. Den förordningen kommer dock den 1 januari 2018 att er sätt a s av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 2015/2283 av den 25 november 2015 om nya livsmedel . Syftet med den nya förord ningen är att effektivisera godkännandeprocessen samtidigt som en hög säkerhetsnivå behålls. Den nya förordningen bygger på samma principer som den nuvarande, men förtydliganden har gjorts och olika administrativa förfaranden har ändrats. D en e uropeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet ( Efsa ) kommer bl.a. att genomföra riskvärderingar na i stället för medlems staterna . V i dare införs vi ssa särskilda bestämmelser för s.k. traditionella livsmedel från tredjel änder och det regleras att a lla nya livsmedel som godkänts ska finnas i ett EU-gemensamt register.

Enligt Livsmedelsverket har f lera insektsarter funnits länge på EU : s inre marknad , men ing a företag eller myndighet er h ar ku nnat visa i vilken omfattning insekter har sålts eller konsumerats som livsmedel inom EU . Enligt k ommissionen är därför alla insektsarter att betrakta som nya livsmedel . Varje enskild insektsart måste således genomgå en riskbedömning och godkännas innan de n får släppas ut på marknaden som livsmedel . Enligt Livsmedels verket har ännu ingen komplett ansökan kommit in till något av EU:s medlemsländer . I nsekter får därmed inte marknadsföras eller produceras för livsmedelsändamål inom EU .

Sverige, liksom de flesta andra EU-länder na , följer kommissionens bedöm ning a tt alla insektsarter är att betrakta som nya livsmedel . Det gäller såväl delar av som hela eller bearbetade insekter. Några länder förhåller sig emellertid avvaktande och har inte ingripit i försäljningen av hela insekter , eftersom lagstiftningen inte är helt tydlig . De ssa länder har dock förbjudit användningen av ingredienser som isolerats eller extraherats från insekter , t .ex. proteinisolat , eller insekter från vilka några delar avlägsnats , som ben, vingar eller huvud. När det gäller i nsekterna s lämplighet som livsmedel finns tveksamheter om bl . a . nivån på hygienen inom insektsproduktion en , potentiella allergirisker och vilka tungmetaller eller naturliga toxiska ämnen som insekter kan innehålla.

EU-k ommissionen finansierade under 2013–2016 ett EU-projekt, Proteinsect, om insekter som en framtida hållbar proteinkälla för foder och livsmedel. S lutsats en var bl.a. att EU :s regelverk behöver uppdateras eftersom de i dagsläget endast omfattar traditionella proteinkällor. Vidare publicerade Efsa i oktober 2015 en riskprofil om riskerna med användning av insekter som foder och livsmedel där bl.a. flera risker med insekter som livsmedel uppmärk sammas. Efsa noterar även att ytterligare forskning behövs på området. Risk profilen ligger till grund för kommissionens bedömningar om insekter som livsmedel. WHO har kommit med en rapport där de pekar på insekters potential som viktig proteinkälla i ett världsperspektiv.

I fråga om foder infördes g enom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 999/2001 om fastställande av bestämmelser för förebyggande, kon troll och utrotning av vissa typer av transmissibel spongiform encefalopati (TSE-förordningen) ett generellt förbud mot användning av bearbetade djur proteiner i foder för både idisslare och icke-idisslare, inklusive fisk och andra djurarter som används inom vattenbruk. Därefter antogs kommissionens förordning (EU) nr 56/2013 om ändring av bilagorna I och IV till Europa parlamentets och rådets förordning (EG) nr 999/2001 , vilket möjliggjorde animaliska proteiner som härrör från icke-idisslande djur , t.ex. grisar och fjäderfä , i fiskfoder, men f örordningen omfattar inte insektsproteiner. Medlemsstaterna godkände dock i december 2016 vid ett möte i EU:s ständiga kommitté för växter, djur, livsmedel och foder ett förslag från kommissionen om att insektsproteiner ska kunna användas i fiskfoder. Förordningen förväntas formellt kunna antas av kommissionen under våren 2017.

Enligt Jordbruksverket har u ppfödning och användning av insekter som foder, i första hand larver, fått stor uppmärksamhet under de senaste åren, och det pågår inom EU forskning och utveckling på området . Det är tillåtet att föda upp insekter och använda dem som foder till bl.a. sällskapsdjur och pälsdjur om kraven i regelverken följs.

N ärings och hälso påståenden

Närings - och hälsopåståenden regleras av Euro pa parlamentets och rådets förordning (EG) nr 1924/2006 av den 20 december 2006 om närings påståen den och hälsopåståenden om livs medel. Närings- och hälsopåståenden är en frivillig märkning och avser infor mation om att ett livsmedel har ett särskilt närings innehåll eller särskilda hälsofördelar. All information som påstår att ett livsmedel har sådana fördelar räknas som närings- eller hälso påstående n , även om informationen bara antyder det. Regleringen om n ärings- och hälsopåståenden avser inte bara märkning en på förpackning en , utan all a typ er av presentation er och marknadsföring av varan genom t .ex. annonser, reklam, muntlig information vid försäljning och internet omfattas av reglering en .

I lagstiftningen finns strikta regler för hur närings- och hälsopåståenden får anges och vilka krav livsmedlet måste uppfylla för att ett närings- eller hälso påstående ska få användas om livsmedlet . De enda närings- och hälsopåståen den som får användas är sådana som godkänts av EU-kommissionen. Vill man som producent använda andra hälsopåstå enden om livsmedel än de som godkänts kan man ansöka om godkännande av ett nytt hälsopåstående. Ansök an skickas till Livsmedelsverket eller mot svarande nationell livsmedels myn dighet i någon av EU:s medlemsstater. Det går inte att ansöka om nya närings påståenden.

Hälsopåståenden är alla typer av påståenden om livsmedel som uttrycker att livsmedlet har hälsofördelar för konsumenten. Vem som helst får använda ett godkänt hälsopåstående på ett livsmedel så länge livsmedlet uppfyller de villkor som hälsopåstå endet kräver. EU-kommissionen har ett register över samtliga utvärderade hälsopåståenden där även villkoren för användningen av hälsopåståendena anges . Alla ansökningar om hälsopåståenden genomgår en noggrann vetenskaplig granskning av Efsa som utvärderar om hälsopåståendet har ett vetenskapligt stöd och om påståendet är fördelaktigt för målgruppen. Påståenden om att bota eller förebygga sjukdom är alltid medicinska och får bara göras på läkemedel.

Näringspåståenden framhåller ett innehåll eller ett ökat innehåll av ett visst näringsämne som det är positivt för de flesta att få i sig via kosten, t.ex. vitamin C, fiber eller järn. Näringspåståenden kan också a nge ett minskat innehåll av näringsämnen som de flesta skulle må bra av att äta mindre av, t.ex. socker och mättat fett. De näringspåståenden som är tillåtna att använda finns förtecknade i en bilaga till EU-förordningen om närings- och hälsopåstå enden. I bilagan anges även villkoren för att få använda varje närings påstående, som t .ex. vilken mängd som krävs. Tillåtna näringspåståenden med förklaringar finns också i EU-kommissionens register.

Enligt Näringsdepartementet pågår en översyn av regelverket på EU-nivå , men översynen avser endast regleringen för näringsprofiler och växtbaserade livsmedel, s.k. botanicals.

Cider föreskrifter na

Det finns inte några EU-regler om vilka drycker som får betecknas cider. Många EU-länder har däremot infört nationella regler om cider. Svenska före skrifter om cider antogs av Livsmedelsverket 2005 och trädde i kraft den 1 juli samma år.

E nligt 2 § Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2005:11) om cider avses med cider en dryck som framställ t s av fermenterad fruktjuice av äpple och/ell er päron. Förutom tillåtna livs medelstillsatser samt naturliga och natur ide nt iska aromer får även icke-fermenterad fruktjuice av äpple och/eller päron, vatten och socker användas vid fr amställningen av cider. Alkohol en i cider får enbart härröra från fermenteringen av äppeljuice eller päronjuice, förutom den minsta mängd alkohol som varit nödvändig som lösningsmedel för tillsatser och aromer.

I svaret på en skriftlig fråga om ciderregler (fr. 2016/17: 112 7) anförde l andsbygdsminister Sven-Erik Bucht bl.a. följande :

År 2005 tog Livsmedelsverket fram en föreskrift om cider (LIVSFS 2005:11) som ska tillämpas på cider som lagligen produceras och säljs i Sverige. Föreskrifterna gäller alla produkter som betecknas som äppel- eller päroncider oavsett om dryckerna innehåller alkohol eller ej. Förutom denna föreskrift gäller också t.ex. de allmänna reglerna om livsmedels information till konsumenter där det bl.a. står att konsumenten inte ska bli vilseledd. För att öka förståelsen för lagstiftningens krav har Livsmedels verket också tagit fram en vägledning till föreskrifterna om cider där det finns exempel på vad produkterna får kallas beroende på innehåll och framställningsmetod.

Att det finns p roducenter som inte följer före skriften och vägledningen är självklart olyckligt. Inom den offentliga livsmedelskontrollen finns dock förutsättningar att ingripa mot producenter som bryter mot reglerna. Jag förväntar mig att Livsmedelsverket för en dialog med både branschen och behöriga kontrollmyndigheter om vilken status myndighetens före skrifter och vägledningar har. Det är viktigt att riktlinjer och tillsyn funge rar på ett adekvat sätt utifrån gällande regelverk. Jag följer frågan noga, men ämnar inte vidta några ytterligare åtgärder i nuläget.

Utskottets ställningstagande

Antibiotikaanvändningen i livsmedelsproduktionen

Utskottet har tidigare behandlat frågor om antibiotikaanvänd ning vid ett flertal tillfällen , senast i betänkande 2016/17:MJU12 D jurskydd . Som framgår av redovisningen ovan pågår arbete på området såväl nationellt som int er nationellt . Utskottet konstaterar även att a ntibiotikaresistens är en högt priori terad fråga för regeringen och att Sverige är aktivt pådrivande i antibiotika resistensarbetet på alla nivåer. Utskottet noterar särskilt att r egeringen nyligen har lansera t en svensk strategi för arbetet mot antibiotikaresistens med tydliga mål och prioriteri ngar för alla berörda sektorer. Med det anförda anser utskottet att motion 2016/17:2634 (MP) yrkande 6 kan lämnas utan vidare åtgärd.

Småskaliga och mobila slakterier

Utskottet noterar att det pågår e n översyn av regelverket inom EU i syfte att åstadkomma en moderniserad kontrollagstiftning för köttbesiktningen . Utskottet noterar även att Livsmedelsverket har fått i uppdrag av regeringen att ge förslag på hur kontrollen på slakterier och vilthanteringsanläggningar kan moderniseras och effektiviseras . I uppdrag et ingår att utreda nuvarande avgiftskonstruktion och andra kostnader som påverkar anläggningarna . Utskottet välkomnar det arbete som pågår på området och ser fram emot att få ta del av resultatet av detta arbete. Utskottet konstaterar även att antalet aktiva små slakterier och vilthanteringsanläggningar fortsätter att öka , vilket är positivt . M ed det anförda föreslår utskottet att motionerna 2016/17:3173 (M) yrkande 20 och 2016/17:3620 (M) yrkande 11 lämnas utan vidare åtgärd .

Nya livsmedel m.m.

I fråga om insekter som livsmedel framgår det av redovisningen ovan att insekter betraktas som nya livsmedel . Nya livsmedel är livsmedel som inte ätits i någon större utsträckning inom EU före den 15 maj 1997. Utskottet kon staterar att det följer av regelverket att v a rje enskild insektsart måste genomgå en riskbedömning och godkännas innan de n kan släppas ut på marknaden som livsmedel. Utskottet noterar även att insekter inte får marknadsföras eller produceras för livsmedelsändamål inom EU eftersom ingen insektsart ännu har godkänts som ett nytt livsmedel .

Vidare noterar ut skottet att en ny EU-förordning om nya livsmedel ska tillämpas fr.o.m. den 1 januari 2018. Den nya förordningen bygger på samma principer som den nuvarande , men syftet har varit att effektivisera godkännan deprocessen samtidigt som den höga säkerhetsnivån har behållits.

När det gäller insekter som foder kan utskottet konstatera att kommissionen arbetar med ett förslag om att insektsproteiner ska kunna användas i fiskfoder. Vidare framgår att det i nom EU pågår forsknings- och utvecklingsarbete på området , vilket utskottet välkomnar .

Med det som anförts ovan anser utskottet att motion erna 2016/17: 2010 (C) yrkande 24 och 2016/17:2556 (KD) kan lämnas utan vidare åtgärd.

N ärings - och hälso påståenden

I EU-förordningen om närings- och hälsopåståenden f inns strikta regler för hur närings- och hälsopåståenden får anges och vilka krav livsmedlet måste uppfylla för att ett närings- eller hälsopåstående ska få användas om livs medlet . Utskottet konstaterar att d e närings- och hälsopåståenden som får användas är de som godkänts av EU-kommissionen. Vidare noterar u tskottet att producenter kan ansöka om godkännande av ny a hälsopåstående n . Det kan även nämnas att det för närvarande pågår en översyn av regelverket för regleringen av näringsprofiler och växtbaserade livsmedel. Med det anförda finner utskottet inte skäl att nu föreslå någon åtgärd med anledning av motion 2016/17:3618 (C) yrkande 65.

Cider föreskrifter na

Utskottet konstaterar att det sedan 2005 finns föreskrifter som reglerar vilka drycker som i Sverige får betecknas cider. Utskottet är inte berett att föreslå en översyn av föreskrifterna och avstyrker därmed motion 2016/17:2067 (M).

Motioner som bereds förenklat

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett antal motionsyrkanden (S, M, SD, MP) om landsbygds- och livsmedelsfrågor som rör förslag som behandlats tidigare under valperioden.

Jämför särskilda yttrandena 1 (M) och 2 (SD).

Utskottets ställningstagande

De motionsförslag som tas upp i bilaga 2 rör samma eller i huvudsak samma frågor som utskottet tidigare har behandlat under valperioden i betänkandena 2014/15:MJU2 Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel, 2014/15:MJU3 Livsmedelspolitik, 2014/15:MJU5 Landsbygdspolitik, 2014/15:MJU10 Djurskydd, 2015/16:MJU9 Landsbygdspolitik och 2015/16:MJU15 Livsmedelspolitik. Utskottet ser ingen anledning att nu göra någon annan bedömning när det gäller de väckta förslagen och avstyrker därför yrkandena.

Reservationer

1.

Strategins framtagande och genomförande, punkt 2 (M)

av Jonas Jacobsson Gjörtler (M), Johan Hultberg (M), Åsa Coenraads (M) och Gunilla Nordgren (M).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2016/17:3620 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) yrkande 8 och

avslår motionerna

2016/17:2010 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkandena 1, 2 och 23,

2016/17:2446 av Anders Forsberg m.fl. (SD) yrkande 10,

2016/17:2715 av Erik Bengtzboe och Hans Rothenberg (båda M),

2016/17:3615 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkande 8 och

2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkandena 7, 8 och 29.

Ställningstagande

Regeringens proposition, En livsmedelsstrategi för Sverige – fler jobb och hållbar tillväxt i hela landet, innehåller ett övergripande mål samt tre strategiska mål. Regeringen har förhandlat om målen med Alliansen, och Moderaterna har tillsammans med övriga allianspartier aktivt bidragit till att målen har blivit betydligt bättre. Vi ställer oss bakom det övergripande målet och de tre strategiska målen.

Strategins övergripande mål är att svensk livsmedelsproduktion ska öka. Det framgår dock inte hur detta mål ska mätas. Det finns sannolikt olika relevanta variabler för att mäta detta, och det kan dessutom finnas skäl att ha olika mått för olika typer av produktion. Ett exempel på hur vi på ett över gripande och bra sätt kan mäta hur väl vi lyckas stärka vår konkurrenskraft i förhållande till andra kan vara att jämföra med relevanta konkurrentländer. Därför anser vi att regeringen snarast bör återkomma till riksdagen med en redogörelse för hur målen för strategin ska mätas och hur måluppföljningen ska ske.

2.

Strategins framtagande och genomförande, punkt 2 (SD)

av Martin Kinnunen (SD) och Runar Filper (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2016/17:2446 av Anders Forsberg m.fl. (SD) yrkande 10 och

avslår motionerna

2016/17:2010 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkandena 1, 2 och 23,

2016/17:2715 av Erik Bengtzboe och Hans Rothenberg (båda M),

2016/17:3615 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkande 8,

2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkandena 7, 8 och 29 samt

2016/17:3620 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) yrkande 8.

Ställningstagande

Sverigedemokraterna ser positivt på regeringens initiativ att ta fram en svensk livsmedelsstrategi. Livsmedelsproduktionen har en stor potential, de gröna näringarna sysselsätter uppskattningsvis 400 000 personer i Sverige och svensk livsmedelsindustri har ett beräknat exportvärde motsvarande 70 miljarder kronor. Vi anser däremot att det är av största vikt att många av Konkurrenskraftsutredningens förslag blir verklighet inom den nationella livsmedelsstrategin. Insatserna är höga, och en fortsatt kräftgång för det svenska jordbruket som vi sett sedan EU-inträdet skulle kunna leda till 20 000 förlorade jobb direkt kopplade till näringen och ytterligare 20 000–25 000 förlorade arbetstillfällen inom branscher som är indirekt påverkade av utvecklingen inom de gröna näringarna.

3.

Strategins framtagande och genomförande, punkt 2 (C)

av Kristina Yngwe (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkandena 7, 8 och 29 samt

avslår motionerna

2016/17:2010 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkandena 1, 2 och 23,

2016/17:2446 av Anders Forsberg m.fl. (SD) yrkande 10,

2016/17:2715 av Erik Bengtzboe och Hans Rothenberg (båda M),

2016/17:3615 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkande 8 och

2016/17:3620 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) yrkande 8.

Ställningstagande

I propositionen presenterar regeringen fyra långsiktiga mål. Centerpartiet anser att dessa långsiktiga mål måste kompletteras med prioriterade etappmål för att man tydligare ska kunna prioritera åtgärder och nå önskade resultat till 2030. Målperioden till 2030 behöver således delas upp i tre strategiperioder: 2017–2020, 2021–2025 och 2026–2030. Efter avslutad strategiperiod bör en kontrollstation genomföras för att utvärdera hur arbetet mot de långsiktiga målen fortskrider. Vid varje kontrollstation bör regeringen återkomma till riksdagen med en skrivelse för att riksdagen ska kunna följa regeringens arbete med måluppfyllnaden. Med kontrollstationens resultat som grund utarbetas sedan nya etappmål för nästa strategiperiod, och på så sätt säkerställs att regeringen prioriterar de mest akuta och relevanta åtgärderna.

För att lyckas med livsmedelsstrategin menar vi att det också krävs en tydlig organisation och ansvarsfördelning där det framgår att alla myndigheter som på olika sätt hanterar livsmedelskedjan ska arbeta stödjande och säker ställa att målen nås. Centerpartiet anser att det är av högsta vikt att alla myndig heter arbetar främjande och ser därför myndigheternas arbete som ett priori terat område inför 2020 för att det ska gå att uppnå de långsiktiga livsmedels politiska målen.

4.

Strategins framtagande och genomförande, punkt 2 (KD)

av Magnus Oscarsson (KD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2016/17:3615 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkande 8 och

avslår motionerna

2016/17:2010 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkandena 1, 2 och 23,

2016/17:2446 av Anders Forsberg m.fl. (SD) yrkande 10,

2016/17:2715 av Erik Bengtzboe och Hans Rothenberg (båda M),

2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkandena 7, 8 och 29 samt

2016/17:3620 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) yrkande 8.

Ställningstagande

År 2015 presenterade Konkurrenskraftsutredningen sitt betänkande Attraktiv, innovativ och hållbar – en strategi för en konkurrenskraftig jordbruks- och trädgårdsnäring (SOU 2015:15). I stor utsträckning bygger propositionen på denna utredning. Utredningen har en del konkreta förslag som inte kommit med i propositionen, bl.a. inrättande av ett nationellt råd för att stärka sam arbetet mellan berörda parter. Vi anser att ett sådant nationellt råd bör inrättas för att bidra till att genomföra strategin. Syftet med rådet ska vara att stärka samarbetet mellan berörda myndigheter, jordbruks- och trädgårdsnäringens branscher, livsmedelsindustrin, handeln, forskarsamhället, utbildnings väsendet och andra berörda intressen. Rådet bör löpande informera regeringen om näringens prioriteringar samt om vilka åtgärder som behövs. Rådet ska även arbeta för att berörda aktörer åtar sig att bidra till genomförandet av strategin.

Regeringen bör även uppdra åt berörda myndigheter att samverka och medverka till förbättrad konkurrenskraft inom sektorn. Detta bör ske genom en översyn av instruktioner och regleringsbrev.

5.

Konkurrenskraftiga regler och villkor, punkt 3 (S, MP, V)

av Matilda Ernkrans (S), Isak From (S), Sara Karlsson (S), Johan Büser (S), Stina Bergström (MP), Monica Haider (S), Marianne Pettersson (S) och Birger Lahti (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår motionerna

2016/17:3615 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkande 1,

2016/17:3616 av Lars Tysklind m.fl. (L) yrkande 1,

2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 1 och

2016/17:3620 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) yrkande 1 i denna del.

Ställningstagande

Det är ett faktum att skillnader i regler och villkor mellan medlemsländer skapar olika förutsättningar för företagen att konkurrera på den gemensamma marknaden. Som regeringen framhåller bör därför exempelvis nationella ekonomiska styrmedel som går utöver den gemensamma EU-nivån vara väl motiverade och noga prövas, bl.a. vad avser effekter på konkurrenskraften. Vi anser även i likhet med regeringen att regelverkens påverkan på svenska före tag måste beaktas redan när svenska ståndpunkter fastställs inför förhandlingar om lagstiftning i EU eller vid internationella avtal. Vidare delar vi regeringens bedömning att regler och andra styrmedel när det gäller såväl nationell som EU-gemensam politik och internationella avtal så långt som möjligt ska utformas så att de stöder ökad produktivitet , konkurrenskraft och hållbarhet i livsmedelskedjan.

Med det anförda anser vi att det inte finns skäl för riksdagen att göra e tt särskilt uttalande i frågan.

6.

En konkurrenskraftig livsmedelskedja, punkt 4 (M)

av Jonas Jacobsson Gjörtler (M), Johan Hultberg (M), Åsa Coenraads (M) och Gunilla Nordgren (M).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2016/17:3173 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) yrkande 4 och

2016/17:3620 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) yrkande 7 och

avslår motionerna

2016/17:820 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 19,

2016/17:1190 av Solveig Zander (C),

2016/17:2008 av Staffan Danielsson och Daniel Bäckström (båda C),

2016/17:2010 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 22,

2016/17:2078 av Edward Riedl (M),

2016/17:2446 av Anders Forsberg m.fl. (SD) yrkande 1,

2016/17:2659 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkande 5,

2016/17:2878 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson m.fl. (M) yrkande 1,

2016/17:2936 av Cecilia Widegren (M) yrkande 1,

2016/17:3075 av Daniel Bäckström (C),

2016/17:3379 av Ulrika Carlsson i Skövde och Annika Eclund (C, KD) yrkande 1 och

2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkandena 22 och 81.

Ställningstagande

Livsmedelskedjan är en basnäring – Sveriges fjärde största näring – med stor potential till högre förädling och som kan bidra till att hela Sveriges utveck lingskraft, tillväxtpotential och sysselsättningsmöjligheter tas till vara. I Sverige har vi, trots våra nordliga breddgrader, goda förutsättningar för växt odling, och svenskt kött och andra animalieprodukter är förstklassiga. Dess utom är svensk livsmedelsproduktion generellt sett miljövänlig. Det skulle vara fördelaktigt i flera avseenden om en större andel av de livsmedel som konsumeras i världen kom från svenska livsmedelsföretag. För att det ska vara möjligt måste det svenska jordbrukets och livsmedelsindustrins konkurrens kraft stärkas. Många viktiga förslag finns i Konkurrenskrafts utredningens betänkande Attraktiv, innovativ och hållbar – en strategi för en konkurrens kraftig jordbruks- och trädgårdsnäring (SOU 2015:15).

För att nå bättre konkurrenskraft inom livsmedelsproduktionen måste vi ta ett samlat grepp kring livsmedelsfrågorna ur flera perspektiv – primärprodu cent, livsmedelsföretag, handel, konsument samt stat, kommun och landsting. Vi måste fokusera på hur vi kan förbättra de svenska livsmedelsproducenter nas konkurrensvillkor, på att öka möjligheterna till export, lätta på regelbördan och förenkla kontroller och administration samt på att uppmuntra fler konsu menter att välja högkvalitativa livsmedel som är producerade under goda villkor. För att tillåta större flexibilitet anser vi även att svenska, mer långt gående särkrav för primär- och livsmedelsproduktionen med jämna mellanrum bör prövas, och vid behov förändras, i förhållande till den rådande marknads situationen.

7.

En konkurrenskraftig livsmedelskedja, punkt 4 (SD)

av Martin Kinnunen (SD) och Runar Filper (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2016/17:2446 av Anders Forsberg m.fl. (SD) yrkande 1 och

avslår motionerna

2016/17:820 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 19,

2016/17:1190 av Solveig Zander (C),

2016/17:2008 av Staffan Danielsson och Daniel Bäckström (båda C),

2016/17:2010 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 22,

2016/17:2078 av Edward Riedl (M),

2016/17:2659 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkande 5,

2016/17:2878 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson m.fl. (M) yrkande 1,

2016/17:2936 av Cecilia Widegren (M) yrkande 1,

2016/17:3075 av Daniel Bäckström (C),

2016/17:3173 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) yrkande 4,

2016/17:3379 av Ulrika Carlsson i Skövde och Annika Eclund (C, KD) yrkande 1,

2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkandena 22 och 81 samt

2016/17:3620 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) yrkande 7.

Ställningstagande

För Sverigedemokraterna handlar landsbygd om att ge goda förutsättningar för människor som lever, bor och verkar där. Med detta sagt kan vi inte nog betona att Sverige utgör en helhet och vi tror att det som är bra för landsbygden är bra för hela landet. Det har blivit allt svårare att bo och tjäna sitt uppehälle på landsbygden. Många unga människor ser sig tvingade att söka sig till de större städerna, trots att man inget hellre vill än att stanna kvar i sin hembygd. Det är i dag alldeles för svårt att driva och utveckla företag på landsbygden. En sverigedemokratisk landsbygdspolitik har sin utgångspunkt i ett lönsamt jord bruk och skogsbruk. Dessa näringar ger upphov till långa förädlingskedjor och stimulerar företagsamhet, sysselsättning och skatteintäkter på landsbygden. Ett livskraftigt jordbruk är även en förutsättning för ett varierande kultur landskap och mycket av vår biologiska mångfald. Öppna och levande landskap kan inte lagstiftas fram, det finns bara om det är lönsamt att bedriva jordbruk och hålla djur. Regeringen bör därför verka för ett svenskt, konkurrenskraftigt jordbruk.

8.

En konkurrenskraftig livsmedelskedja, punkt 4 (C)

av Kristina Yngwe (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2016/17:820 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 19,

2016/17:2010 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 22 och

2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 22 och

avslår motionerna

2016/17:1190 av Solveig Zander (C),

2016/17:2008 av Staffan Danielsson och Daniel Bäckström (båda C),

2016/17:2078 av Edward Riedl (M),

2016/17:2446 av Anders Forsberg m.fl. (SD) yrkande 1,

2016/17:2659 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkande 5,

2016/17:2878 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson m.fl. (M) yrkande 1,

2016/17:2936 av Cecilia Widegren (M) yrkande 1,

2016/17:3075 av Daniel Bäckström (C),

2016/17:3173 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) yrkande 4,

2016/17:3379 av Ulrika Carlsson i Skövde och Annika Eclund (C, KD) yrkande 1,

2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 81 och

2016/17:3620 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) yrkande 7.

Ställningstagande

De gröna näringarna utgör grunden för landsbygdens utveckling, och deras utveckling och potential till stärkt konkurrenskraft är viktiga för Centerpartiet. Konkurrenskraftiga gröna näringar med betande djur håller våra landskap öppna och bidrar till ökad biologisk mångfald. Många delar av de gröna näringarna står dock inför akuta utmaningar. Det gäller inte minst bönderna, som måste ges större möjlighet att vara konkurrenskraftiga genom sänkta kostnader och enklare regler. Bland annat vill vi verka för att främja små skaliga livsmedelsföretag på landsbygden. Med satsningar på svenska livsmedel kan fler jobb skapas, turism och upplevelser kan utvecklas och vi kan se fler olika former av verksamheter på landsbygden. För att hela landet ska växa behövs regelförenklingar för lantbruk och fiske och fortsatta sats ningar på Sverige som matland.

Vidare är livsmedelsbranschen i hög grad säsongsbetonad, och många livsmedelsrelaterade företag är därför beroende av tillfälligt anställd personal. Att slå vakt om flexibla arbetsformer liksom möjligheten att visstidsanställa och säsongsanställda är därför viktigt för att säkerställa att företag kan anställa i den mån som behövs.

9.

En konkurrenskraftig livsmedelskedja, punkt 4 (KD)

av Magnus Oscarsson (KD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2016/17:2659 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkande 5 och

avslår motionerna

2016/17:820 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 19,

2016/17:1190 av Solveig Zander (C),

2016/17:2008 av Staffan Danielsson och Daniel Bäckström (båda C),

2016/17:2010 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 22,

2016/17:2078 av Edward Riedl (M),

2016/17:2446 av Anders Forsberg m.fl. (SD) yrkande 1,

2016/17:2878 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson m.fl. (M) yrkande 1,

2016/17:2936 av Cecilia Widegren (M) yrkande 1,

2016/17:3075 av Daniel Bäckström (C),

2016/17:3173 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) yrkande 4,

2016/17:3379 av Ulrika Carlsson i Skövde och Annika Eclund (C, KD) yrkande 1,

2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkandena 22 och 81 samt

2016/17:3620 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) yrkande 7.

Ställningstagande

Motorn på landet är densamma som i storstaden – ett välfungerande näringsliv. Åtgärderna som behövs för att stärka landsbygdsföretagandet är i huvudsak desamma som för företagandet i stort. Ett sätt att uppvärdera landsbygden och tjänsterna från landsbygdsföretagen är att sluta lokala kontrakt. För att utveckla och bevara svenska livsmedel bör lokala kontrakt uppmuntras mellan handlare på orten, konsumenter och producenter. Detta skulle bidra till en levande landsbygd med en god produktion av livsmedel och lokala produkter av god kvalitet. Lokala kontrakt utvecklar närmarknaden, ökar konsument makten och ger producenterna ökad försäljningsvinst. I ett lokalt kontrakt kan konsumenten ange värdet av ekosystemtjänster och det lokala lantbrukets mer värde i kronor och ören. Framtagandet av lokala kontrakt kan stödjas genom landsbygdsprogrammet. Det är viktigt att berörda myndigheter utvecklar instrument och riktlinjer så att lokala kontrakt kan spridas och initieras över hela landet.

10.

Genomförandet av EU-lagstiftning, punkt 5 (M, SD, C)

av Kristina Yngwe (C), Jonas Jacobsson Gjörtler (M), Johan Hultberg (M), Martin Kinnunen (SD), Åsa Coenraads (M), Gunilla Nordgren (M) och Runar Filper (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 41 och

2016/17:3620 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) yrkande 10.

Ställningstagande

EU-medlemskapet har medfört stora förändringar för livsmedelssektorn, som under de senaste decennierna har utsatts för en hårdare internationell konkurrens. Vi ser att det finns stora fördelar för den svenska livsmedels sektorn att konkurrera på en öppen marknad, men det kan inte nog under strykas att det finns ett ständigt behov av att de svenska reglerna anpassas till hur den internationella konkurrensen i livsmedelssektorn utvecklas och av att de svenska uttolkningarna av EU-regler inte försvårar för sektorn i förhållande till andra EU-länder. Det svenska genomförandet av EU-regler i lagstiftningen och myndigheternas uttolkning av EU-direktiv har en tendens att bli onödigt strikt, vilket ofta orsakar försämrad konkurrenskraft för livsmedelssektorn, är högst problematiskt. För att uppnå målsättningen att EU:s gemensamma regel verk ska bidra till en konkurrenskraftig och hållbar svensk livsmedels produktion är det viktigt att lagstiftningen inte går utöver EU-regelverket.

Vi föreslår därför att det i instruktionerna till samtliga berörda myndigheter ska framgå att myndigheterna ska genomföra EU-direktiv och tillämpa EU-förordningar på ett sätt som ger så goda konkurrensförutsättningar som möjligt, inom EU-reglernas ramar, för berörda näringar. Vid genomförandet av det EU-gemensamma regelverket bör alltså en konkurrenskraftig och hållbar svensk livsmedelsproduktion vara ledstjärnan.

11.

Skatter och avgifter, punkt 6 (M)

av Jonas Jacobsson Gjörtler (M), Johan Hultberg (M), Åsa Coenraads (M) och Gunilla Nordgren (M).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2016/17:3620 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) yrkande 1 i denna del och

avslår motionerna

2016/17:3614 av Anders Forsberg m.fl. (SD) yrkande 3,

2016/17:3615 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkande 23,

2016/17:3616 av Lars Tysklind m.fl. (L) yrkande 11 och

2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkandena 11 och 12.

Ställningstagande

För att det svenska lantbruket och livsmedelsindustrin ska kunna stå sig i den internationella konkurrensen krävs att kostnaderna för livsmedelsproduk tionens nödvändiga transporter minskar. Kostnaderna för drivmedel är en stor konkurrensnackdel i förhållande till andra jämförbara länder. Överindexer ingen av drivmedelsskatterna försämrar konkurrenskraften snarare än stärker den. Moderaterna står fast vid förslaget om att sänka koldioxidskatten för diesel som används i jordbruket och säger nej till regeringens överindexering av drivmedelsskatterna.

Sverige är ett stort land i Europas utkant och avstånden är redan i dag en konkurrensnackdel för det svenska näringslivet i allmänhet och för de areella näringarna i synnerhet. Att införa en kilometerskatt vore förödande för livsmedelssektorn och landsbygden och skulle göra det mycket svårt att uppnå målen i livsmedelsstrategin. Moderaterna tar därför kraftigt avstånd från att införa en kilometerskatt.

Punktskatter på enskilda livsmedel, såsom kött och socker, har vid flera tillfällen aktualiserats i debatten. Det är principiellt tveksamt att politiskt styra konsumtion på det viset, även om det finns vissa undantag där det kan vara befogat. Erfarenheter från andra länder visar att det är osäkert om sådana skatter bidrar till minskad konsumtion a v exempelvis kött eller socker.

12.

Skatter och avgifter, punkt 6 (SD)

av Martin Kinnunen (SD) och Runar Filper (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2016/17:3614 av Anders Forsberg m.fl. (SD) yrkande 3 och

avslår motionerna

2016/17:3615 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkande 23,

2016/17:3616 av Lars Tysklind m.fl. (L) yrkande 11,

2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkandena 11 och 12 samt

2016/17:3620 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) yrkande 1 i denna del.

Ställningstagande

Den tidigare avgiften på handelsgödsel kom en gång till för att finansiera den svenska spannmålsexporten. Senare användes den som ett skäl för att minska läckaget av gödning till vattendrag och minska tillförseln av tungmetaller till jorden. När det gäller frågan om näringsläckage finns det ett flertal studier som visar att det snarare är geografi, jordart och djurintensitet som är avgörande än om odlingen bedrivs ekologiskt eller inte. Det kan konstateras att jordbrukets läckage av växtnäringsämnen har minskat på senare år genom minskad spann målsodling och ett målmedvetet miljöarbete från lantbrukets sida. Sverige demokraterna motsätter sig därför att skatten på handelsgödsel återinförs.

Svenska bönder konkurrerar på samma marknad som sina danska grannar, och Sverigedemokraterna anser att det är rimligt att skattenivån är densamma. Detta är en relativt stor, men nödvändig reform som kommer att leda till att fler lantbruk kan fortsätta att vara verksamma och utvecklas i Sverige. Skatten på diesel för lant- och skogsbruket ska därför sänkas till samma nivå som i Danmark, ca 0,60 kronor per liter, så att svenska bönder kan konkurrera på samma marknad som sina danska grannar.

13.

Skatter och avgifter, punkt 6 (C)

av Kristina Yngwe (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkandena 11 och 12 samt

avslår motionerna

2016/17:3614 av Anders Forsberg m.fl. (SD) yrkande 3,

2016/17:3615 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkande 23,

2016/17:3616 av Lars Tysklind m.fl. (L) yrkande 11 och

2016/17:3620 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) yrkande 1 i denna del.

Ställningstagande

Regeringen har återigen flaggat för återinförd handelsgödselskatt, men även ökad bekämpningsskatt och skatt på avstånd såsom kilometerskatt. Om regeringen menar allvar med att vilja stärka konkurrenskraften för svenskt lantbruk borde regeringen utlova ett stopp för ytterligare punktskatter på svenskt lantbruk under den första strategiperioden till 2020. Livsmedels företagens konkurrenskraft är helt beroende av fungerande transporter, och en kilometerskatt skulle skada svenskt näringsliv hårt. Centerpartiet vill därför säkerställa att konkurrenskraften inom livsmedelssektorn inte urholkas till följd av ett införande av vägslitageskatt eller avståndsbaserade avgifter.

För att stärka det svenska lantbrukets konkurrenskraft och möjlighet att fortsätta att producera mat och skapa jobb och miljövärden i Sverige måste kostnadsläget för svenska lantbrukare sänkas. Centerpartiet vill se en ökad återbetalning av dieselskatten med totalt 50 öre mer än regeringens nuvarande återbetalning. Då regeringen indexerat dieselskatten anser vi att regeringen även måste indexera återbetalningen för att lantbrukarna inte ska tappa konkurrenskraft.

14.

Skatter och avgifter, punkt 6 (L)

av Lars Tysklind (L).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2016/17:3616 av Lars Tysklind m.fl. (L) yrkande 11 och

avslår motionerna

2016/17:3614 av Anders Forsberg m.fl. (SD) yrkande 3,

2016/17:3615 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkande 23,

2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkandena 11 och 12 samt

2016/17:3620 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) yrkande 1 i denna del.

Ställningstagande

Det behövs en generell och företagarvänlig politik som inte tynger företag med onödig byråkrati och höga skatter på jobb och företagande. Liberalerna är kritiska till regeringens generella politik som innebär att mer skatt läggs på jobb och företagande, vilket också drabbar företag inom livsmedelssektorn. Liberalerna vill i stället se mer av grön skatteväxling, vilket innebär sänkt skatt på jobb men höjda miljö- och klimatpåverkande skatter och avgifter. Många av de miljöproblem som jordbruksproduktionen leder till, som övergödning och minskad biologisk mångfald, beror på tillförsel av näringsämnen via gödsling. Även förekomsten av kadmium i handelsgödsel är ett oroande miljö problem. För att effektivisera och minska användningen av sådan gödsel bör en läckageskatt införas. I enlighet med klimatavtalet från Paris måste subven tioner till fossila bränslen tas bort. Dagens skattereduktioner vid användning av fossilt bränsle inom jord- och skogsbruket ska därför avskaffas.

15.

Skatter och avgifter, punkt 6 (KD)

av Magnus Oscarsson (KD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2016/17:3615 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkande 23 och

avslår motionerna

2016/17:3614 av Anders Forsberg m.fl. (SD) yrkande 3,

2016/17:3616 av Lars Tysklind m.fl. (L) yrkande 11,

2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkandena 11 och 12 samt

2016/17:3620 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) yrkande 1 i denna del.

Ställningstagande

Konkurrenskraften för livsmedelsföretag ska stärkas. Det måste finnas goda företagsvillkor för hela livsmedelskedjan. Därför är det oroande med regering ens politik som innebär högre skatter på jobb och företagande. Eftersom livsmedelsföretagens konkurrenskraft är beroende av fungerande transporter skulle en skatt på avstånd skada svenskt näringsliv hårt. Konkurrenskraften inom livsmedelssektorn får inte heller urholkas genom att införa en vägslitage skatt eller avståndsbaserade avgifter. En kilometerskatt ska därför inte införas. I samband med utformningen av skatter och avgifter ska utgångspunkten vara att främja en konkurrenskraftig livsmedelssektor. En gödselskatt ska därför inte införas. För att underlätta generationsövergångar bör skattereglerna modifieras så att successiva köp och försäljningar av jordbruksfastigheter underlättas.

16.

Förenkla för företagen, punkt 7 (M)

av Jonas Jacobsson Gjörtler (M), Johan Hultberg (M), Åsa Coenraads (M) och Gunilla Nordgren (M).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2016/17:3173 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) yrkandena 15 och 19 samt

avslår motionerna

2016/17:2023 av Kristina Yngwe och Eskil Erlandsson (båda C) yrkande 11,

2016/17:2446 av Anders Forsberg m.fl. (SD) yrkande 18,

2016/17:2936 av Cecilia Widegren (M) yrkande 2,

2016/17:3379 av Ulrika Carlsson i Skövde och Annika Eclund (C, KD) yrkande 2,

2016/17:3614 av Anders Forsberg m.fl. (SD) yrkande 6,

2016/17:3615 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkande 15 och

2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkandena 10 och 17.

Ställningstagande

Att starta företag i livsmedelsbranschen kan vara tufft, särskilt för små företag som arbetar i liten skala. Vi tycker att det ska bli lättare att starta företag, och en del i det är att se över möjligheterna att ge företag som fortfarande är i uppstartsskede dispens från vissa krav som medför kostsamma investeringar. När nya regler kommer på plats eller befintliga regler skärps, finns en risk att lagstiftaren och myndigheterna har väl bråttom att genomföra dessa. Det med för att företag inom primär- och livsmedelsproduktionen får svårt att på ett rimligt sätt genomföra nödvändiga förändringar i sin verksamhet. Följden av sådana snabba skiften i regelverken blir att företag blir tvungna att säga upp medarbetare och i vissa fall lägga ned sin verksamhet. Moderaterna föreslår att konsekvenserna av alla skärpta regler ska analyseras noga och att företag i primär- och livsmedelsproduktionen alltid ska ges en rimlig tidsram för att ställa om sin verksamhet.

17.

Förenkla för företagen, punkt 7 (SD)

av Martin Kinnunen (SD) och Runar Filper (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2016/17:2446 av Anders Forsberg m.fl. (SD) yrkande 18 och

2016/17:3614 av Anders Forsberg m.fl. (SD) yrkande 6 och

avslår motionerna

2016/17:2023 av Kristina Yngwe och Eskil Erlandsson (båda C) yrkande 11,

2016/17:2936 av Cecilia Widegren (M) yrkande 2,

2016/17:3173 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) yrkandena 15 och 19,

2016/17:3379 av Ulrika Carlsson i Skövde och Annika Eclund (C, KD) yrkande 2,

2016/17:3615 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkande 15 och

2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkandena 10 och 17.

Ställningstagande

Sverigedemokraterna anser att det måste bli enklare att bedriva jordbruk utan att överge höga ambitioner vad gäller miljön. All myndighetsutövning, politik och attityd bör i högre grad utgå från att vi ska gynna konkurrenskraft, tillväxt och aktivt brukande av mark i Sverige. Det handlar om att se systemet ur ett helhetsperspektiv. Myndigheterna bör eftersträva långsiktiga och målstyrda regelverk med mer generella rutiner och allmänna råd och styra bort från detaljstyrning och skjutmåttsjustis. Vi vill se över hur man kan minska byrå kratin och underlätta vardagen för lantbrukare. Många lantbrukare upplever att de är underkastade en rent drakonisk byråkrati och känner dessutom att de befinner sig i ständigt underläge gentemot myndigheter, vars tjänstemän har makten att försvåra eller till och med stänga ned deras verksamhet.

18.

Förenkla för företagen, punkt 7 (C)

av Kristina Yngwe (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2016/17:2023 av Kristina Yngwe och Eskil Erlandsson (båda C) yrkande 11 och

2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkandena 10 och 17 samt

avslår motionerna

2016/17:2446 av Anders Forsberg m.fl. (SD) yrkande 18,

2016/17:2936 av Cecilia Widegren (M) yrkande 2,

2016/17:3173 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) yrkandena 15 och 19,

2016/17:3379 av Ulrika Carlsson i Skövde och Annika Eclund (C, KD) yrkande 2,

2016/17:3614 av Anders Forsberg m.fl. (SD) yrkande 6 och

2016/17:3615 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkande 15.

Ställningstagande

Livsmedelsbranschen i Sverige har fantastiska möjligheter att växa. De gröna näringarna är på många sätt grunden för verksamheter, aktivitet och möjlig heten att bo på landsbygden. Landsbygden bidrar med värden och produkter till hela landet, såsom sunda och säkra livsmedel och grön och förnybar energi. Centerpartiet tycker att det är viktigt att vi underlättar för allt företagande inom livsmedelskedjan genom att sänka kostnader och minska regelkrånglet. I dag tvingas svenska företagare varje år lämna in över 90 miljoner blanketter till minst 70 olika myndigheter. För att svenska lantbrukares konkurrenskraft ska kunna stärkas bör därför politiken minska regelbördan. Därför menar Center partiet att vi behöver en regelförenklingskommission som bl.a. ser över hur djurskyddskrav och andra regler kan reformeras så att det inte är byråkratin, utan syftet med reglerna, som står i fokus. Vidare måste förenklingsarbetet fortsätta för att snabba på tillståndsprocesser och olika typer av godkännande processer.

19.

Förenkla för företagen, punkt 7 (KD)

av Magnus Oscarsson (KD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2016/17:3615 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkande 15 och

avslår motionerna

2016/17:2023 av Kristina Yngwe och Eskil Erlandsson (båda C) yrkande 11,

2016/17:2446 av Anders Forsberg m.fl. (SD) yrkande 18,

2016/17:2936 av Cecilia Widegren (M) yrkande 2,

2016/17:3173 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) yrkandena 15 och 19,

2016/17:3379 av Ulrika Carlsson i Skövde och Annika Eclund (C, KD) yrkande 2,

2016/17:3614 av Anders Forsberg m.fl. (SD) yrkande 6 och

2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkandena 10 och 17.

Ställningstagande

Regler och villkor är ett av strategins huvudområden. Under Alliansens regeringstid bedrevs ett omfattande arbete med att förenkla reglerna för jordbruksföretagare. Företagens administrativa kostnader minskade med 7,3 miljarder kronor mellan 2006 och 2010, och för företag inom de gröna näringarna minskade regelbördan med 37 procent mellan 2006 och 2014. Regelförenkling är mycket viktigt för jordbrukets lönsamhet och konkurrens kraft och måste därför tillåtas fortsätta. Kristdemokraterna anser därför att det bör tillsättas en parlamentarisk statlig utredning för att ta ett samlat grepp om regelbördan och för att föreslå förenklingar.

20.

Konkurrenskraft – en uppgift för myndigheterna, punkt 8 (S, MP, V)

av Matilda Ernkrans (S), Isak From (S), Sara Karlsson (S), Johan Büser (S), Stina Bergström (MP), Monica Haider (S), Marianne Pettersson (S) och Birger Lahti (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår motionerna

2016/17:2010 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 4,

2016/17:3615 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkande 3,

2016/17:3616 av Lars Tysklind m.fl. (L) yrkande 3,

2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 3 och

2016/17:3620 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) yrkande 3.

Ställningstagande

Som regeringen framhåller är det viktigt att myndigheter inom ramen för sitt huvudsakliga uppdrag, i sitt arbete och vid utformning av regler beaktar effekterna på de svenska livsmedelsföretagens konkurrenskraft och väger dessa effekter mot effekterna på andra samhällsmål. Sådana analyser och avvägningar bör dock göras utan att äventyra övriga målsättningar inom området, som t.ex. säkra livsmedel, djurskydd och redlighet eller relevanta miljömål. Vi anser därför i likhet med regeringen att det bör utredas hur berörda myndigheter i ökad utsträckning kan beakta stärkt konkurrenskraft för företagen i sitt arbete.

Vi delar även regeringens bedömning att arbetet för att tillhandahålla service och lättillgänglig information om regler och villkor för företagande bör fortsätta att utvecklas. Vi konstaterar att Jordbruksverket har fått i uppdrag att vara utvecklingsmyndighet och verka för digital utveckling i livsmedels kedjan. Myndigheten ska, i nära samarbete med Livsmedelsverket, främja en digital förnyelse genom att tillgängliggöra information i livsmedelskedjan för att bl.a. synliggöra hållbarhetsaspekter och öka konkurrenskraften inom sektorn.

Vi konstaterar även att Jordbruksverket enligt sin instruktion har till uppgift att arbeta för ett dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv i hela landet samt att det i Livsmedelsverkets instruktion anges att Livsmedelsverket ska under lätta och skapa goda förutsättningar för företagande i livsmedelssektorn.

Vi anser med hänvisning till vad som ovan redovisats att det inte finns skäl för riksdagen att göra ett särskilt uttalande i frågan.

21.

Jordförvärvslagen, punkt 9 (SD, C, KD)

av Kristina Yngwe (C), Martin Kinnunen (SD), Runar Filper (SD) och Magnus Oscarsson (KD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2016/17:3614 av Anders Forsberg m.fl. (SD) yrkande 5,

2016/17:3615 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkande 24 och

2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 21.

Ställningstagande

Jordförvärvslagen bedöms av regeringen ha en hämmande inverkan på konkurrenskraften i svenskt jordbruk genom att försvåra extern kapital försörjning. Regeringen vill utreda ändringar i jordförvärvslagen så att aktie bolag lättare ska kunna förvärva jordbruksmark. Vi motsätter oss en ändring av jordförvärvslagen. De inskränkningar i äganderätten som jordförvärvslagen innebär har befunnits motiverade för att åstadkomma mer rationella brukningsenheter inom jord- och skogsbruket, för att upprätthålla balansen mellan olika ägarkategorier och för att gynna bosättning och sysselsättning i glesbygd. Vi känner en mycket stor oro över att en ändring i jordförvärvslagen skulle leda till svårigheter för exempelvis unga att hävda sig gentemot bolag vid köp av fastigheter, och vi anser därför att jordförvärvslagen varken bör ändras eller genomgå en översyn.

22.

Generations- och ägarskiften, punkt 10 (SD)

av Martin Kinnunen (SD) och Runar Filper (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2016/17:2446 av Anders Forsberg m.fl. (SD) yrkande 17 och

avslår motionerna

2016/17:2023 av Kristina Yngwe och Eskil Erlandsson (båda C) yrkande 4 och

2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 20.

Ställningstagande

För Sverigedemokraterna handlar landsbygd om att ge goda förutsättningar för människor som lever, bor och verkar där. Generationsskiften och företags överlåtelser inom lantbruksföretag kommer i allt högre grad att innebära stora kapitalinsatser. Utvecklingen går också mot nya typer av ägare och helt andra krav för att kunna överlåta och investera i jordbruks- och trädgårdsföretag. I det sammanhanget är utformningen av jordförvärvs- och arrendelagstiftningen viktig. Sverigedemokraterna vill därför utreda lantbrukets möjligheter att i högre grad få tillgång till riskkapital samt underlätta för generationsskiften och inträden i jordbruket.

23.

Generations- och ägarskiften, punkt 10 (C)

av Kristina Yngwe (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2016/17:2023 av Kristina Yngwe och Eskil Erlandsson (båda C) yrkande 4 och

2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 20 och

avslår motion

2016/17:2446 av Anders Forsberg m.fl. (SD) yrkande 17.

Ställningstagande

De gröna näringarna är på många sätt grunden för verksamheter, aktivitet och möjligheten att bo på landsbygden. Många landsbygdsföretag har brukats i generationer och förväntas förvaltas av nästkommande generation. Tyvärr upplever många lantbrukare att det ibland är problematiskt att ta över jordbruksföretag på grund av krångliga regelverk. Detta gäller inte minst inom primärproduktionen där det rör sig om mycket höga investeringskostnader. Det är därför viktigt att göra föryngring och ägarskiften möjliga i livsmedels sektorn. Det finns t.ex. behov av rättvisare skatteregler när familjeföretagare vill sälja företag vidare till sina barn. Reglerna vid generationsskifte genom försäljning av företaget inom familjen är i dag mer komplicerade än vid försäljning till en utomstående part. Centerpartiet föreslår därför att reglerna vid generationsskiften utreds för att kunna bli rättvisare och enklare.

24.

Myndigheternas kontroll, punkt 11 (M)

av Jonas Jacobsson Gjörtler (M), Johan Hultberg (M), Åsa Coenraads (M) och Gunilla Nordgren (M).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2016/17:3173 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) yrkandena 14, 16 och 17 samt

avslår motionerna

2016/17:2010 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 18,

2016/17:2446 av Anders Forsberg m.fl. (SD) yrkande 20,

2016/17:2447 av Runar Filper m.fl. (SD) yrkandena 1, 2 och 5 samt

2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkandena 30 och 35.

Ställningstagande

Moderaterna föreslår att mindre kommuner bör bli skyldiga att samverka med andra kommuner och regionförbund för att kunna erbjuda möjligheten till byte av livsmedelsinspektör. Genom fördjupad samverkan ökar även möjligheten till specialisering för de olika inspektörerna, jämfört med i dag då en inspektör måste kunna allt, och det ökar möjligheten till generellt högre kompetens på området.

Vidare anser vi att samarbetena mellan myndigheter, både i och utanför Sverige, bör förbättras och göras mer strategiska och systematiska för att upptäcka livsmedelsbedrägerier. Vi vill att frågan ska prioriteras högre och att regeringen ska vara pådrivande på EU-nivå samt att gemensamma insatser görs, inte minst för att fördjupa samverkan mellan EU:s medlemsstater och deras berörda myndigheter vad beträffar exempelvis informationsutbyte. Utöver det uppenbara lurendrejeriet i att marknadsföra falska produkter utsätts också konsumenterna för stora risker, som i värsta fall kan leda till fara för människors hälsa. Livsmedelsbedrägerier är också ofta kopplade till annan brottslighet, varför frågan är särskilt viktig att belysa.

Vi anser även att straffen för livsmedelsbedrägerier bör skärpas, bl.a. genom att fängelse införs i straffskalan i livsmedelslagen. Konsumenter ska känna sig trygga med maten de äter, och bedrägerier ska aldrig löna sig.

25.

Myndigheternas kontroll, punkt 11 (SD)

av Martin Kinnunen (SD) och Runar Filper (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2016/17:2446 av Anders Forsberg m.fl. (SD) yrkande 20 och

2016/17:2447 av Runar Filper m.fl. (SD) yrkandena 1, 2 och 5 samt

avslår motionerna

2016/17:2010 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 18,

2016/17:3173 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) yrkandena 14, 16 och 17 samt

2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkandena 30 och 35.

Ställningstagande

Många lantbrukare upplever att de befinner sig i ständigt underläge gentemot myndigheter, vars tjänstemän har makten att försvåra eller till och med stänga ned deras verksamhet. Därför är det viktigt att de som arbetar med miljö- och djurtillsyn har relevant kompetens för ändamålet. För att säkerställa rätt kompetens menar vi att de som arbetar med djurskyddstillsyn av animalie produktion i största möjliga mån ska ha egen yrkeserfarenhet av djurhållning. Dessutom anser vi att alla tjänstemän som handlägger och hanterar frågor som berör de landsbygdsnära näringarna bör genomgå en obligatorisk praktik på jord- och skogsbruksföretag. Livsmedelskontrollen behöver också bli mer likvärdig runt om i landet. Kommunerna har ansvaret för livsmedelskontroll, men det är inte ovanligt att kommuner inte klarar av sitt uppdrag, bl.a. för att resurserna för livsmedelskontroll är begränsade. Länsstyrelserna kontrollerar att kommunernas kontroll följer lagstiftningen, men vi vill se att ansvaret helt förs över från kommunerna till staten så att livsmedels- och djurskydds kontrollen fungerar lika.

För Sverigedemokraterna är det viktigt att konsumenter aldrig får luras att tro att ett livsmedel kommer från ett annat land, en annan stad eller en annan region än vad det faktiskt gör. Dessvärre bedömer Livsmedelsverket att problemet med livsmedelsfusk är omfattande runt om i världen. Bedrägerier kan involvera komplicerade led av uppfödare, slakterier, charkföretag och grossister. För att konsumenterna ska kunna lita på en produkts innehåll och ursprung behöver arbetet med kontroller intensifieras. Sverigedemokraterna anser därför att myndigheterna måste få mer resurser för detta ändamål. Vi anser också att det behövs ökade sanktionsmöjligheter mot dem som fuskar med livsmedel.

26.

Myndigheternas kontroll, punkt 11 (C)

av Kristina Yngwe (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2016/17:2010 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 18 och

2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkandena 30 och 35 samt

avslår motionerna

2016/17:2446 av Anders Forsberg m.fl. (SD) yrkande 20,

2016/17:2447 av Runar Filper m.fl. (SD) yrkandena 1, 2 och 5 samt

2016/17:3173 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) yrkandena 14, 16 och 17.

Ställningstagande

För att den offentliga kontrollen ska vara rättssäker och likvärdig runt om i landet är det viktigt att regelverket är tydligt och att tjänstemän arbetar på liknande sätt. Detta kan uppfyllas genom att man täpper till luckor i regelverket som annars gör att myndighetsarbete blir svårtolkat men också genom att tjänstemännens kompetens ökar, t.ex. kalibreringskurser mellan olika myndigheter runt om i landet. Ett annat sätt att göra kontrollen rättssäker är att inrätta behörighetskrav för tjänstemän som tar beslut i livsmedels relaterade frågor. Sådana krav ska bygga på att tjänstemännen har förskansat sig erfarenhet av lantbrukets djur på olika sätt. Därtill måste det finnas sätt att snabbt och enkelt stärka företagarens möjlighet till rättssäker bedömning av tvister med myndigheter. Ett sätt är att låta beslut om djurförbud fattas i tings rätten på samma sätt som i dag görs vid beslut om näringsförbud.

Efter skandalerna de senaste åren har EU fastställt att livsmedelsbedrägerier ska vara ett prioriterat område, men ännu har vi inte sett resultatet av denna prioritering. I och med att grunden för vår lagstiftning vilar på EU:s livs medelslagstiftning behöver vi stärka arbetet på EU-nivå för att minska livs medelsfusket. Centerpartiet vill därför att regeringen med kraft ska verka inom EU för att minska livsmedelsförfalskning för att på så sätt trygga konsument ernas tillit för livsmedelsindustrin.

27.

Matsvinn och återvinning av matavfall, punkt 12 (C)

av Kristina Yngwe (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 12 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkandena 53, 54 och 57 samt

avslår motionerna

2016/17:2010 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 12 och

2016/17:3616 av Lars Tysklind m.fl. (L) yrkande 14.

Ställningstagande

Enligt Centerpartiet behövs det åtgärder för att minimera produktionsarealen som går åt till att producera matavfall. Sedan tidigare finns ett mål om att öka insamlingsgraden av biologiskt nedbrytbart avfall, men att gå ett steg längre är att införa ett mål om minskning av matavfall och svinn för att förebygga att avfallet uppstår. I samband med att ett nationellt mål införs anser vi att det även bör införas ett etappmål för att tydliggöra målet och möjliggöra uppfölj ning, liksom man gör med miljökvalitetsmålen.

Vidare anser vi att konsumenter inte ser sin delaktighet i matavfall. Ett sätt att uppmärksamma konsumenter är att visa hur mycket pengar de kan spara genom att minska matsvinn. Livsmedelsverket eller någon annan myndighet bör därför få ett tydligt uppdrag att tillhandahålla information och höja kunskapen hos konsumenter för att nå en mer hållbar konsumtion. Det finns en problematik med att maten är så billig i dag och att konsumenter har ekonomisk möjlighet att köpa nytt i stället för att planera sina inköp.

Butiker behöver i dag registrera sig som foderleverantörer för att få lämna överbliven mat till foder. Detta upplevs som ett hinder och bidrar till att det onödiga matavfallet ökar. Därför bör lösningar tas fram till hur det är möjligt att förenkla för butiker att kunna lämna överbliven mat som kan användas till djurfoder. En viktig aspekt att ta hänsyn till vid ett sådant förenklande är dock att foder av matavfall från olika livsmedel inte blandas eller innehåller ämnen som t.ex. hormoner som kan vara skadliga för djuren. Här kan ett system behövas för att bl.a. separera maten så att det inte blandas.

28.

Matsvinn och återvinning av matavfall, punkt 12 (L)

av Lars Tysklind (L).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 12 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2016/17:3616 av Lars Tysklind m.fl. (L) yrkande 14 och

avslår motionerna

2016/17:2010 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 12 och

2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkandena 53, 54 och 57.

Ställningstagande

Liberalerna vill framhålla vikten av att minska matavfallet i hela livsmedels kedjan samt av att återvinna mer matavfall. All mat som slängs i världen motsvarar utsläpp på omkring två miljoner ton koldioxid. Det motsvarar ca 3 procent av de totala utsläppen av växthusgaser i Sverige. Vi måste slänga mindre mat, och det avfall som trots allt blir måste tas till vara på bästa sätt. Ur ett klimatperspektiv är det dock betydligt mer effektivt att förebygga matavfall i hela livsmedelskedjan än att använda det för t.ex. biogaspro duktion. Allt fler kommuner agerar aktivt för att återvinna matavfall, inom hushållen och inom kommunens olika storkök, och detta bör öka. Avfallet kan sedan användas för framställning av biogas som kan användas till produktion av el och värme.

29.

Bästföredatum och temperaturkrav, punkt 13 (M, C)

av Kristina Yngwe (C), Jonas Jacobsson Gjörtler (M), Johan Hultberg (M), Åsa Coenraads (M) och Gunilla Nordgren (M).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 13 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2016/17:2010 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 15,

2016/17:3168 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) yrkande 4 och

2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 55 och

avslår motion

2016/17:2447 av Runar Filper m.fl. (SD) yrkande 6.

Ställningstagande

Vi anser att en bidragande faktor till mat svinnet är den missvisande bästföre m ärkningen på produkter. En bästföre märkning kan uppfattas som att livs medlet blir oätligt efter det passerade datumet trots att så oftast inte är fallet. Under alliansregeringen tilldelades Livsmedelsverket pengar för att tillsam mans med Jordbruksverket och Naturvårdsverket arbeta för att minska mat svinnet. I myndighetens uppdrag ingick bl.a. kartläggning av matavfall och matsvinn i primärproduktionen och riktade informationsinsatser till konsumenterna. Mer kan och bör göras. Sex av tio vet inte skillnaden mellan bästföre dag och sista förbrukningsdag. Medvetenheten behöver öka hos konsumenterna om livsmedels hållbarhet. En förändring i märkningen till ”minst hållbar till” borde öka förståelsen för att livsmedlet håller sig ytterligare en tid efter att datumet passerats. På vissa livsmedelsgrupper kan det vara befogat att överväga att ta bort märkningen, såsom matprodukter med lång hållbarhet som pasta och kaffe. Dessa åtgärder och förändringar borde leda till minskat svinn och att vårt klimatavtryck blir mindre. Livsmedelsverket bör även ges ett permanent uppdrag att genomföra informationsinsatser för att minska matsvinnet. Regeringen och Livsmedelsverket borde arbeta f ör ett undantag vad gäller bästföre datum för ägg. Detta vore naturligt då svenska handlare, till skillnad från stora delar av övriga EU, behandlar äggen som kylvara.

30.

Bästföredatum och temperaturkrav, punkt 13 (SD)

av Martin Kinnunen (SD) och Runar Filper (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 13 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2016/17:2447 av Runar Filper m.fl. (SD) yrkande 6 och

avslår motionerna

2016/17:2010 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 15,

2016/17:3168 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) yrkande 4 och

2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 55.

Ställningstagande

Matsvinn uppstår i hela livsmedelskedjan och kan förebyggas på olika sätt. Svinnet finner man i livsmedelsindustrin, butiker, restauranger, storkök och skolkök. Vi ser svinnet i hushållens konsumtionsmönster, och vi är alla en del av svinnet. Livsmedelsproducenterna och de som paketerar livsmedel är skyldiga att märka produkterna rätt med datum och förvaringstemperatur. Övergripande temperaturkrav för livsmedel ställs i det EU-gemensamma regelverket. Branschriktlinjer föreskriver vid vilken temperatur fisk och fiskprodukter ska förvaras. Produkter som köttfärs, korv och kyckling kan ha annan temperatur etc. Om producenterna valde en lägre temperatur än de föreskrivna maxtemperaturerna, skulle detta också kunna medföra mindre förstörd mat och därigenom ett reducerat matsvinn. Sverigedemokraterna vill därför att regeringen utreder möjligheten att påverka förordningarna om temperaturkrav för livsmedel samt att ställa högre krav på livsmedels producenter och dagligvaruhandel.

31.

Hållbar produktion och produktionsresurser, punkt 14 (SD)

av Martin Kinnunen (SD) och Runar Filper (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 14 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2016/17:3614 av Anders Forsberg m.fl. (SD) yrkande 7 och

avslår motion

2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkandena 43, 46 och 50.

Ställningstagande

Svensk åkermark försvinner varje dag till förmån för nya vägar, köpcentrum och bostäder. Det är naturligtvis sunt att städer och byar utvecklas, men be byggd åkermark är inte lätt att återställa, och bebyggelse kan oftast förläggas till andra platser än till förstklassig åkermark. I t.ex. Danmark klassas åker mark som riksintresse, och i Norge finns en tydlig nationell målsättning att värna åkermarken. Sverigedemokraterna vill därför att det tas fram en nationell strategi för en långsiktigt hållbar användning av åkermark där särskilt värdefull åkermark ska kunna skyddas för framtiden.

32.

Hållbar produktion och produktionsresurser, punkt 14 (C)

av Kristina Yngwe (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 14 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkandena 43, 46 och 50 samt

avslår motion

2016/17:3614 av Anders Forsberg m.fl. (SD) yrkande 7.

Ställningstagande

Dagens samhälle bygger i alltför hög grad på ett linjärt system där resurser tas i anspråk, används och sedan kastas. I längden kommer detta att bli kostsamt både för miljö och företag, och att arbeta mer cirkulärt när det gäller resurs användning blir därför allt viktigare framöver. Att i ökad utsträckning ta till vara restprodukter från livsmedelssektorn, även matsvinn, t.ex. genom ökad biogasproduktion ger dubbelmiljönytta då det både minskar avfall och ersätter fossila bränslen i transportsektorn. Arbetet för minskad användning av fossila insatsvaror handlar om hela livsmedelskedjan, allt från fossila drivmedel i primärproduktion till varutransporter såväl som råvaruval vid tillverkning av förpackningar. För att ytterligare stärka hållbarhetsarbetet och samtidigt stärka konkurrenskraften är det viktigt att livsmedelskedjans beroende av fossila råvaror minskar och att kretsloppet sluts i livsmedelskedjan och att detta blir ett prioriterat område för Sverige att arbeta med under de kommande åren.

För att sluta det cirkulära systemet inom livsmedelsproduktionen är det viktigt att säkerställa att det sker en cirkulation av växtnäring mellan land och stad. Det är inte hållbart att växtnäringsämnen förs via livsmedel in till städer och tätorter utan att växtnäringsämnena sedan återförs till åkrarna. För att sluta kretsloppet mellan stad och land är det bl.a. viktigt med uppströmsarbete som säkerställer att mängden farliga ämnen i våra avloppssystem minskar. Vidare bör avfallshanteringen inom lantbruket främjas.

33.

Vegetabilieproduktion, punkt 15 (SD)

av Martin Kinnunen (SD) och Runar Filper (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 15 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2016/17:2446 av Anders Forsberg m.fl. (SD) yrkandena 30 och 31 samt

avslår motion

2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 48.

Ställningstagande

Det svenska lantbruket bygger mycket av sin animalieproduktion på importer ade proteinfodermedel. Att vi har en import av fodermedel är naturligt i en internationell marknadsekonomi, men problemet är att en stor del av importen utgörs av produkter som kan ha en stor miljöbelastning i ett globalt perspektiv. Genom ett mer effektivt utnyttjande av jordbruksmarken och framför allt ökad odling av oljeväxt- och proteingrödor som raps, oljelin, ärtor och åkerbönor kan vi få fram fullgoda ersättningsprodukter till importerade soja- och palm oljeprodukter.

En ökad odling av proteingrödor och användning av närproducerat foder ger en minskad miljöpåverkan från produktionen av mjölk, kött och fjäderfä produkter. Det ökar också den biologiska mångfalden och markens bördighet i Sverige genom att det bidrar till mer varierade växtföljder. För att öka andelen närproducerat proteinfoder krävs bl.a. mer resurser och forskning för odling, bekämpningsmedel, skörd och tillverkning av proteinfoder.

34.

Vegetabilieproduktion, punkt 15 (C)

av Kristina Yngwe (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 15 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 48 och

avslår motion

2016/17:2446 av Anders Forsberg m.fl. (SD) yrkandena 30 och 31.

Ställningstagande

Svensk livsmedelsproduktion ligger i framkant vad gäller miljöhänsyn och klimatarbete. Många företag, såväl små som stora, tycker dessutom att det är viktigt att arbeta med hållbarhet och ser också att det finns affärsmöjligheter kopplade till hållbarhetsarbete. Inhemsk odling av proteingrödor är en central del i det slutna cirkulära systemet. Fler lantbrukare blir självförsörjande på proteiner till sina djur, vilket gör att den globala miljöbelastningen minskar. Proteingrödor har en positiv effekt på nästkommande grödor, vilket är gynnsamt för all spannmålsproduktion oavsett om det finns en animalie produktion eller inte. Proteingrödor har även en god effekt på markens struktur, vilket gör att det är långsiktigt hållbart ur ett miljöperspektiv. Därför vill Centerpartiet underlätta för inhemsk odling av proteingrödor och på så sätt förbättra de långsiktiga förutsättningarna för svensk livsmedelsproduktion.

35.

Växtförädling, punkt 16 (M)

av Jonas Jacobsson Gjörtler (M), Johan Hultberg (M), Åsa Coenraads (M) och Gunilla Nordgren (M).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 16 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2016/17:3620 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) yrkande 12 och

avslår motionerna

2016/17:2023 av Kristina Yngwe och Eskil Erlandsson (båda C) yrkande 6,

2016/17:3615 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkandena 25 och 26,

2016/17:3616 av Lars Tysklind m.fl. (L) yrkande 10 och

2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 15.

Ställningstagande

Modern växtförädling är en viktig framtidsfråga, särskilt när det gäller den globala livsmedelsförsörjningen. Den mest avancerade växtförädlings - tekniken, där organismens gener förändras, leder till nya genetiskt modifierade organismer (GMO), vilka får nya önskade egenskaper som bidrar med t.ex. vitaminberikning, högre härdighet eller bättre förutsättningar för att bidra till omställningen till ett fossiloberoende samhälle. Den potential som finns i att utveckla nya grödor genom GMO-teknik bör tas till vara. Det finns ett behov av en tydligare svensk inriktning inom området, eftersom de genetiskt modifierade grödor som tas fram oftast inte är anpassade för att användas i det svenska jordbruket, med kortare odlingssäsong, kallare klimat och stora skillnader i dagsljus mellan årstiderna. Moderaterna anser därför att möjlig heterna för ett växtförädlingsprogram med syfte att ta fram grödor som passar för svenska förhållanden bör övervägas.

36.

Växtförädling, punkt 16 (C, L)

av Kristina Yngwe (C) och Lars Tysklind (L).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 16 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2016/17:2023 av Kristina Yngwe och Eskil Erlandsson (båda C) yrkande 6,

2016/17:3616 av Lars Tysklind m.fl. (L) yrkande 10 och

2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 15 och

avslår motionerna

2016/17:3615 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkandena 25 och 26 samt

2016/17:3620 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) yrkande 12.

Ställningstagande

Ett hållbart jordbruk är en del av lösningen på dagens miljöutmaningar. Redan med nuvarande teknik skulle jord- och skogsbruket kunna vara självförsörj ande på hållbar energi. Det finns goda möjligheter att förbättra avkastningen på ett miljövänligt sätt genom att anpassa växtsorter, brukningsmetoder och näringsämnen efter lokala förhållanden. För att stärka tillgången på bra gröd sorter med egenskaper som exempelvis högre avkastning, bättre växtnärings upptag eller torkresistens måste dagens lagstiftning förändras. Lagstiftningen kring växtförädling bygger i dag på förädlingsmetod, vilket leder till att vissa sorter som förädlats med genteknik inte är godkända för odling medan andra sorter som har samma egenskaper men som framställt via traditionell växt förädling är godkända för odling. Utifrån ett klimatperspektiv kan bioteknik (GMO) spela en avgörande roll, om den används på rätt sätt, för att få fram bättre skördar och näringsinnehåll. Vi ser att nuvarande regelverk hämmar lantbrukets utveckling, och vi vill därför att lagstiftningen ändras så att den bygger på egenskaper i stället för på förädlingsmetod.

37.

Växtförädling, punkt 16 (KD)

av Magnus Oscarsson (KD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 16 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2016/17:3615 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkandena 25 och 26 samt

avslår motionerna

2016/17:2023 av Kristina Yngwe och Eskil Erlandsson (båda C) yrkande 6,

2016/17:3616 av Lars Tysklind m.fl. (L) yrkande 10,

2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 15 och

2016/17:3620 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) yrkande 12.

Ställningstagande

Jordbruksforskningen behöver i samverkan med näringen satsa på att utveckla förädlingstekniken för att kunna ta fram nya grödor med förutsättningar att klara framtidens förändrade klimat och minska behovet av bekämpnings - medel. Tyvärr finns det i dag otillräcklig forskning på grödor som kan vara funktionella i Sverige i framtiden. Konkurrenskraftsutredningen konstaterar att växtförädlingsbranschen för en tynande tillvaro i hela Europa. Nu behövs en riktad satsning på växtförädling. Kristdemokraterna har i partiets budget förslag föreslagit ökade statliga medel till forskning på nya sädesslag. Konkurrenskraftsutredningen påpekar att möjligheten att använda nya tekniker för växtförädling styrs av EU-lagstiftning och att det därför är nödvändigt att den svenska regeringen förhandlar inom EU i syfte att påskynda utvecklingen av sådana nya tekniker. Kristdemokraterna föreslår att Formas i sin fördelning av forskningsanslag får i uppdrag av regeringen att särskilt beakta behovet av forskning på nya grödor.

38.

Effektiva och förutsägbara godkännandeprocesser, punkt 17 (S, MP, V)

av Matilda Ernkrans (S), Isak From (S), Sara Karlsson (S), Johan Büser (S), Stina Bergström (MP), Monica Haider (S), Marianne Pettersson (S) och Birger Lahti (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 17 borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår motionerna

2016/17:3615 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkande 2,

2016/17:3616 av Lars Tysklind m.fl. (L) yrkande 2,

2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 2 och

2016/17:3620 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) yrkande 2.

Ställningstagande

Som regeringen redovisat i propositionen är ett hållbart växtskydd en förut sättning för att svensk växtodling ska hävda sig i den internationella konkurrensen. Vidare bör det finnas en god tillgång växtskyddsmedel som effektivt kan hantera de växtskadegörare som inverkar på odlingen och minimerar riskerna och konsekvenserna för människors hälsa och miljön. Godkännandeprocessen av växtskyddsmedel ska vara effektiv.

Ett långsiktigt hållbart växtskydd innebär att åtgärder i förebyggande syfte är av största vikt. Den nya EU-lagstiftningen om skyddsåtgärder mot nya och allvarliga växtskadegörare är central i det förebyggande arbetet, och vi utgår från att regeringen, som framhålls i propositionen, även i fortsättningen kommer att arbeta för ett effektivt genomförande av den nya lagstiftningen både på EU-nivå och på nationell nivå.

Som regeringen anför när det gäller integrerat växtskydd bör jordbrukets tillgång till alternativa metoder öka. På området forskning om växtskydd anser vi i likhet med regeringen att det behövs satsningar bl.a. på att ta fram åtgärder för ett integrerat växtskydd. Som redovisas i propositionen har Formas identifierat forsknings- och utvecklingsbehov inom växtskyddsområdet för ett långsiktigt hållbart och konkurrenskraftigt jordbruk och skogsbruk samt trädgårdsnäring.

Det behövs även god tillgång till växtskyddsmedel. Det är avgörande såväl för ett konkurrenskraftigt jordbruk som för ett långsiktigt hållbart växtskydd. Det kan noteras att svenska odlare i vissa fall har tillgång till färre växtskyddsmedel av betydelse för produktionen än odlare i konkurrentländer och att förutsättningarna för en lönsam produktion försämras när växtskydds problemen inte längre kan hanteras. En anledning till detta kan vara den tid det tar att hantera ett produktgodkännande. Kemikalieinspektionen, som är ansvarig myndighet, har bl.a. fått ett särskilt uppdrag att föreslå lösningar till förbättrad balans i ärendehandläggningen av växtskyddsmedel. Som redovisas i propositionen höjdes Kemikalieinspektionens anslag för 2015 och 2016 för detta ändamål. Myndigheten förbättrade sedan dessa åtgärder vidtagits ärendebalansen med 46 procent 2015 jämfört med 2014. Kemikalie inspektionen anför i sin årsredovisning för 2016 att de under 2016 fattade 48 beslut om nya produktgodkännanden jämfört med 19 beslut 2015.

I likhet med regeringen anser vi att reglerna om ömsesidigt erkännande i förordning (EG) nr 1107/2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden är viktiga. Det är viktigt att EU-förordningen tillämpas på ett korrekt sätt i alla medlemsstater, och ett aktivt deltagande i zonsamarbetet kan på sikt innebära en snabbare och mer effektiv handläggning av ärenden om ömsesidigt erkännande.

Kommissionen ska enligt översynsklausulen till förordning (EG) nr 1107/2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden lägga fram en rapport bl.a. om hur det ömsesidiga erkännandet av produktgodkännanden fungerar. Rapporten ska vid behov åtföljas av lämpliga lagstiftningsförslag för att ändra dessa bestämmelser. Enligt vår mening är det angeläget att i den aviserade översynen inkludera lagstiftningens påverkan på jordbrukets diversitet och konkurrenskraft samt på människors hälsa och på miljön i enlig het med förordningen. Vi utgår från att regeringen även i fortsättningen kommer att vara aktiv i översynsarbetet.

Som aviserats i livsmedelsstrategin har Jordbruksverket nu fått ett uppdrag att inrätta ett nytt råd för växtskyddsfrågor. Det växtskyddsråd som finns i dag ska stärkas och får ett utvidgat mandat. Regeringen vill med rådet skapa bättre förutsättningar för en ökad dialog mellan myndigheter, bransch- och intresse organisationer. Det behövs i dag också en bättre förutsägbarhet i beslut kopplade till växtskyddsmedel, vilket rådet ska bidra till.

Mot bakgrund av det som anförts ovan , och då framför allt det omfattande arbete som pågår på området, anser vi att det inte finns skäl för riksdagen att nu göra ett särskilt uttalande i frågan.

39.

Ömsesidigt erkännande av växtskyddsmedel, punkt 18 (M, SD, C)

av Kristina Yngwe (C), Jonas Jacobsson Gjörtler (M), Johan Hultberg (M), Martin Kinnunen (SD), Åsa Coenraads (M), Gunilla Nordgren (M) och Runar Filper (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 18 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 13.

Ställningstagande

Förutsättningarna för odling av specialgrödor har försämrats i samband med minskad tillgång på växtskyddsmedel för att skydda grödan mot angrepp och konkurrerande ogräs. Ojämlika spelregler som dessa hämmar konkurrens kraften bland svenska livsmedelsproducenter. För att skapa mer långsiktighet och förutsägbarhet för livsmedelsproducenter bör regeringen verka för att myndigheterna använder sig av ömsesidigt erkännande av växtskyddsmedel som huvudprincip. Hänsyn bör tas till hur andra EU-medlemsstater förhåller sig till växtskyddsmedel för att skapa konkurrensneutrala förutsättningar inom det svenska jordbruket.

40.

Utformningen av djurskyddslagstiftningen, punkt 19 (M, SD)

av Jonas Jacobsson Gjörtler (M), Johan Hultberg (M), Martin Kinnunen (SD), Åsa Coenraads (M), Gunilla Nordgren (M) och Runar Filper (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 19 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2016/17:3173 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) yrkande 9 i denna del och

2016/17:3614 av Anders Forsberg m.fl. (SD) yrkande 11 och

avslår motion

2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 16.

Ställningstagande

Sveriges krav på miljö- och djurskydd är bland de högsta i världen. Det är något vi är stolta över och som vi ser som viktiga mervärden för det svenska lantbruket och livsmedelsproduktionen. Samtidigt är risken med högt ställda regelverk att de blir rigida och inte bidrar till en ekonomiskt hållbar utveckling eftersom de uppsatta målen eftersträvas genom åtgärder som minskar produk tionen. Det måste bli enklare att bedriva jordbruk utan att överge höga ambitioner vad gäller djurskydd. En god djuromsorg uppnås i de flesta fall för att lantbrukaren eftersträvar att djuren ska växa och må bra. Det är bevisat att en god djurhälsa och god tillväxt och produktion hänger intimt samman. Vi vill därför se mer resultat- och målstyrd djurskyddslagstiftning som säker ställer djurskyddet men där vägen dit kan variera.

41.

Utformningen av djurskyddslagstiftningen, punkt 19 (C)

av Kristina Yngwe (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 19 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 16 och

avslår motionerna

2016/17:3173 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) yrkande 9 i denna del och

2016/17:3614 av Anders Forsberg m.fl. (SD) yrkande 11.

Ställningstagande

För att svenska lantbrukares konkurrenskraft ska kunna stärkas bör politiken minska regelbördan. Därför menar Centerpartiet att vi behöver en regelför enklingskommission som bl.a. ser över hur djurskyddskrav och andra regler kan reformeras så att det inte är byråkratin, utan syftet med reglerna, som står i fokus. Ett exempel på en sådan typ av åtgärd är att förändra dagens djurskyddslag så att regelverken går från detaljstyrning till målstyrning med bibehållen djurskyddsnivå.

42.

Det nationella djurskyddsarbetet, punkt 20 (SD)

av Martin Kinnunen (SD) och Runar Filper (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 20 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2016/17:3614 av Anders Forsberg m.fl. (SD) yrkandena 10 och 12 samt

avslår motionerna

2016/17:823 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 1,

2016/17:1590 av Betty Malmberg (M) yrkande 1 och

2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkandena 39 och 42.

Ställningstagande

Det är i harmoni med våra ambitioner gällande djurvälfärd att kor ska beta utomhus sommartid, men vi kan inte blunda för att det innebär en konkurrens nackdel för mjölkbönderna i och med att ökat arbete och kostnader tillkommer. Sverigedemokraterna vill kompensera de svenska lantbrukarna för merkost nader på grund av högre krav i djurskyddet, bl.a. genom att införa en djurväl färdsersättning för mjölkkor på bete.

Sverigedemokraterna ser även positivt på att näringarna tar fram egna djur omsorgsprogram där djuromsorgen förstärks samtidigt som de senaste veten skapliga och tekniska landvinningarna kan tas till vara. Djurvälfärdspro grammet är även ett sätt att förbättra konkurrenskraften för svensk animalie produktion. Programmen kan bidra till både ökad djurvälfärd, förbättrad djurhälsa och en ökad investeringsvilja samt stimulera nya innovationer och teknikutveckling.

43.

Det nationella djurskyddsarbetet, punkt 20 (C)

av Kristina Yngwe (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 20 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkandena 39 och 42 samt

avslår motionerna

2016/17:823 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 1,

2016/17:1590 av Betty Malmberg (M) yrkande 1 och

2016/17:3614 av Anders Forsberg m.fl. (SD) yrkandena 10 och 12.

Ställningstagande

Det är viktigt att den gemensamma jordbrukspolitiken används för att säker ställa att Europas jordbruk är så hållbart som möjligt och bidrar till att uppnå de 17 globala hållbarhetsmålen. Detta görs bäst via miljöersättningar och djurvälfärdsersättningar där lantbruksföretagaren kan välja åtgärder som passar på den egna gården. Vid Centerpartiets tid vid landsbygdsminister posten utarbetades flera nya djurvälfärdsersättningar för att ersätta svenska djurproducenter för åtgärder som går utöver svensk lagstiftning och som konsumenter inte är villiga att betala för. Vi vill se att fler djurvälfärdsersätt ningar vidareutvecklas.

Vi vill också att regeringen ser över möjligheten att ha miljö- och djurväl färdsersättningar även för lag och praxis. I dag tillåter inte det EU-gemen samma regelverket att länder ger ersättning för sådana åtgärder som handlar om att uppfylla nationellt lagfästa krav eller nationell praxis då sådana går utöver EU-lagstiftningen. Detta innebär bl.a. att en betesersättning inte är möjlig. I nästa programperiod bör därför regeringen se över hur EU-regel verket kan ändras för att i så stor utsträckning som möjligt kunna ersätta åtgärder som är praxis eller lagstiftning men som går utöver det EU-gemen samma regelverket.

44.

Djurskyddsarbetet inom EU, punkt 21 (C)

av Kristina Yngwe (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 21 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 40 och

avslår motion

2016/17:2010 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 20.1.

Ställningstagande

Det är viktigt att regeringen arbetar aktivt i EU för att djurvälfärdsstandarder höjs inom unionen med målsättningen att de ska vara på samma nivå som i Sverige. Detta måste göras dels ur ett djurvälfärds- och hälsoperspektiv, dels för att skapa likvärdiga konkurrensvillkor inom unionen. Sverige har tillsammans med ett antal EU-länder tagit initiativ till en djurskyddsplattform. Det är viktigt att en sådan inte bara blir ett tomt skal utan fylls med innehåll. Sverige måste också arbeta för en likvärdig tillämpning av lagstiftningen i EU. Svanskupering av grisar trots förbud är exempel på hur konkurrensen sned vrids när alla länder inte tillämpar lagstiftningen på samma sätt och inte följer upp lagstiftningen ordentligt.

45.

Fiske och vattenbruk, punkt 22 (SD)

av Martin Kinnunen (SD) och Runar Filper (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 22 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2016/17:3614 av Anders Forsberg m.fl. (SD) yrkande 13 och

avslår motionerna

2016/17:3615 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkandena 30 och 31,

2016/17:3616 av Lars Tysklind m.fl. (L) yrkande 13 och

2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 52.

Ställningstagande

Sverige har mycket goda förutsättningar för matfiskproduktion och då särskilt i de norra delarna av landet där de näringsfattiga regleringsmagasinen finns. Fiskodling i dessa vatten kan vara ett sätt att återskapa livskraftiga ekosystem eftersom fiskodlingen tillför näring till dessa utarmade vatten. Matfisk produktion och vidareförädling kan ge positiva regionalpolitiska effekter och varaktiga arbetstillfällen på landsbygden. Vi anser också att etablering av nya fiskodlingar måste underlättas och förutsättningarna för befintliga odlingar att expandera förbättras.

46.

Fiske och vattenbruk, punkt 22 (C)

av Kristina Yngwe (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 22 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 52 och

avslår motionerna

2016/17:3614 av Anders Forsberg m.fl. (SD) yrkande 13,

2016/17:3615 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkandena 30 och 31 samt

2016/17:3616 av Lars Tysklind m.fl. (L) yrkande 13.

Ställningstagande

Det landbaserade vattenbruket kan spela en viktig roll i en cirkulär och resurs effektiv livsmedelskedja. Landbaserade anläggningar har bättre möjlighet att kontrollera sina utsläpp än öppna anläggningar i vatten. Då måste det svenska vattenbruket ges möjlighet att växa och bli mer konkurrenskraftigt. Ett steg i detta arbete kan vara att införa en miljöcertifiering även för landbaserade anläggningar. Vattenbruk spelar även roll för att sluta kretsloppet mellan stad och land, genom exempelvis främjandet av marina affärsmodeller såsom marin biogas eller musselodlingar till foder.

47.

Fiske och vattenbruk, punkt 22 (L)

av Lars Tysklind (L).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 22 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2016/17:3616 av Lars Tysklind m.fl. (L) yrkande 13 och

avslår motionerna

2016/17:3614 av Anders Forsberg m.fl. (SD) yrkande 13,

2016/17:3615 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkandena 30 och 31 samt

2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 52.

Ställningstagande

Fisk är dokumenterat nyttig och bra mat, och Liberalerna saknar i regeringens proposition en tydligare vision för fisket och dess självklara roll i en livs medelsstrategi. Fisket måste vara långsiktigt hållbart och hålla sig inom vad bestånden tål. Det är viktigt att konsumenten kan bidra till ett mer hållbart fiske och vattenbruk genom att göra medvetna val vid köp av fisk och skaldjur. Vi välkomnar tydlig och enkel märkning, som visar att fisket sker på ett håll bart sätt vad gäller fiskbestånd och klimatpåverkan.

48.

Fiske och vattenbruk, punkt 22 (KD)

av Magnus Oscarsson (KD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 22 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2016/17:3615 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkandena 30 och 31 samt

avslår motionerna

2016/17:3614 av Anders Forsberg m.fl. (SD) yrkande 13,

2016/17:3616 av Lars Tysklind m.fl. (L) yrkande 13 och

2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 52.

Ställningstagande

Det småskaliga fiskets villkor behöver stärkas i Sverige, bl.a. genom att EU:s havs- och fiskeriprogram används så att det småskaliga fisket kan vidareutvecklas och att landsbygdsprogrammet och havs- och fiskeriprogrammet samverkar för att utveckla förädlingen av produkter. Den svenska fiskenäringen lyder inte endast under ett regelverk, den lyder under många olika och ibland motstridiga regler, både på EU-nivå och nationell nivå. Vad gäller regelförenkling inom jordbruksområdet var det en positiv utveckling under alliansregeringen. Fiskenäringen har dock inte upplevt att sådan regelförenkling har skett inom fisket, varken på nationell nivå eller inom EU. Av denna anledning anser vi att arbetet med regelförenklingar måste intensifieras även för fiskenäringen.

49.

Efterfrågan på viltkött, punkt 24 (M, SD)

av Jonas Jacobsson Gjörtler (M), Johan Hultberg (M), Martin Kinnunen (SD), Åsa Coenraads (M), Gunilla Nordgren (M) och Runar Filper (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 24 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2016/17:2445 av Runar Filper m.fl. (SD) yrkande 20 och

2016/17:3171 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) yrkande 6.

Ställningstagande

Vi anser att man bör försöka öka försäljningen av viltkött. Genom att öka efterfrågan på viltkött kan vi stimulera till mer jakt. Viltkött är dessutom klimatsmart. Ökad kunskap om vilt som livsmedel är också ett steg i rätt riktning för att kunna marknadsföra viltkött som hälsosam mat. Vi vill därför även verka för att öka efterfrågan på och kunskapen om sådant i de offentliga köken. Att äta vilt ska kunna vara en självklarhet och inte ett exotiskt inslag.

50.

Hantering av viltprodukter, punkt 25 (M)

av Jonas Jacobsson Gjörtler (M), Johan Hultberg (M), Åsa Coenraads (M) och Gunilla Nordgren (M).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 25 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2016/17:3171 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) yrkande 7 och

avslår motionerna

2016/17:537 av Lotta Finstorp (M),

2016/17:596 av Agneta Gille och Sanne Lennström (båda S),

2016/17:1983 av Staffan Danielsson och Daniel Bäckström (båda C),

2016/17:2445 av Runar Filper m.fl. (SD) yrkande 22,

2016/17:3283 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkandena 5 och 6 samt

2016/17:3615 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkande 28.

Ställningstagande

Avsättningsmöjligheterna för vildsvinsköttet är i dag begränsade. Många har långt till närmsta vilthanteringsanläggning, och priset som anläggningarna betalar kan upplevas som för lågt för att skapa incitament för jakt. För att det ska vara möjligt att på ett bra sätt få ut mer viltkött till konsumentledet behövs en högre kapacitet för bl.a. trikintester och slakt. Vi anser att regeringen bör verka för fler inlämningsställen och vilthanteringsanläggningar i hela landet, för att möta ett växande behov för säker hantering och slakt av vilt.

51.

Hantering av viltprodukter, punkt 25 (SD)

av Martin Kinnunen (SD) och Runar Filper (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 25 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2016/17:2445 av Runar Filper m.fl. (SD) yrkande 22 och

avslår motionerna

2016/17:537 av Lotta Finstorp (M),

2016/17:596 av Agneta Gille och Sanne Lennström (båda S),

2016/17:1983 av Staffan Danielsson och Daniel Bäckström (båda C),

2016/17:3171 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) yrkande 7,

2016/17:3283 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkandena 5 och 6 samt

2016/17:3615 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkande 28.

Ställningstagande

Vi anser att försäljning av vildsvinskött behöver underlättas genom att man reviderar reglerna för distribution så att jägarna själva kan sälja sitt byte efter godkänd trikinprovtagning, i stället för som i dag då vildsvinet måste ha passerat en vilthanteringsanläggning innan det säljs vidare eller bortskänks. Detta skulle också uppmuntra jakt och bidra till att få bättre kontroll på den snabbt växande stammen.

52.

Hantering av viltprodukter, punkt 25 (KD)

av Magnus Oscarsson (KD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 25 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2016/17:3283 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkandena 5 och 6 samt

2016/17:3615 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkande 28 och

avslår motionerna

2016/17:537 av Lotta Finstorp (M),

2016/17:596 av Agneta Gille och Sanne Lennström (båda S),

2016/17:1983 av Staffan Danielsson och Daniel Bäckström (båda C),

2016/17:2445 av Runar Filper m.fl. (SD) yrkande 22 och

2016/17:3171 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) yrkande 7.

Ställningstagande

Det finns möjligheter för jägare att sälja kött från annat klövvilt direkt till konsumenter eller en lokal butik eller restaurang. Det gäller dock inte vildsvinskött, som först måste passera en vilthanteringsanläggning. Av denna anledning anser vi att kravet på vilthanteringsanläggningar bör ses över. Det ska naturligtvis fortfarande vara krav på att köttet ska genomgå trikintest, men det behövs en översyn av hur vildsvinsköttet lättare ska kunna hitta till restaurangerna och till butikernas köttdiskar. Regeringen bör även ta initiativ till en översyn av befintliga hinder för saluföring av vildsvinskött.

53.

Handlingsplan för folkhälsa, punkt 27 (C, L)

av Kristina Yngwe (C) och Lars Tysklind (L).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 27 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 66.

Ställningstagande

Vi anser att Sverige behöver en nationell handlingsplan för folkhälsa med verktyg för att främja en hållbar och hälsosam kost. Vi anser vidare att det är politikens ansvar att förse konsumenterna med information och verktyg för att de själva ska kunna fatta aktiva beslut. För att detta ska vara möjligt bedömer vi att det behövs ett arbete på nationell nivå. I takt med ett ökat antal folkhälso sjukdomar och därmed ökade samhällskostnader behöver politiken möjliggöra ett förebyggande arbete genom en handlingsplan för folkhälsa. Regeringen bör därför ta fram en handlingsplan för folkhälsa med verktyg för att främja en hälsosam kost.

54.

Ursprungsmärkning, punkt 28 (SD)

av Martin Kinnunen (SD) och Runar Filper (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 28 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2016/17:2447 av Runar Filper m.fl. (SD) yrkandena 3 och 11 i denna del och

avslår motionerna

2016/17:448 av Saila Quicklund (M) yrkande 1,

2016/17:1353 av Hanna Wigh (SD) yrkandena 1–3,

2016/17:2010 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 19,

2016/17:2557 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkande 1 och

2016/17:3471 av Robert Hannah m.fl. (L) yrkande 3.

Ställningstagande

Sverigedemokraterna betonar att alla animaliska produkter bör märkas med ursprung i varje led i produktionskedjan. Detta ska gälla såväl charkvaror som sammansatta produkter och mat på restaurang. Mejeriprodukter som i dag står helt utanför märkningskrav vill vi inkludera i obligatoriska märkningssystem. Det är viktigt med ursprungsmärkning av svenska mejeriprodukter även för att stärka lönsamheten för mjölkbönderna så att de får bättre betalt för råvaran samt för bättre möjligheter att förbättra värdet på produkterna.

55.

Ursprungsmärkning, punkt 28 (C)

av Kristina Yngwe (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 28 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2016/17:2010 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 19 och

avslår motionerna

2016/17:448 av Saila Quicklund (M) yrkande 1,

2016/17:1353 av Hanna Wigh (SD) yrkandena 1–3,

2016/17:2447 av Runar Filper m.fl. (SD) yrkandena 3 och 11 i denna del,

2016/17:2557 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkande 1 och

2016/17:3471 av Robert Hannah m.fl. (L) yrkande 3.

Ställningstagande

Intresset för mat är stort i Sverige. Allt fler människor vill göra aktiva val i affären och söker sund och säker mat som är producerad på ett hållbart sätt. För att kunna välja livsmedel som är producerade med god djurhänsyn och höga miljökrav vill vi att det i ett första steg på EU-nivå införs en ursprungs märkning på fler grupper av livsmedel, i första hand på mejeriprodukter, likt den som i dag finns för bl.a. nötkött.

56.

Ursprungsmärkning, punkt 28 (L)

av Lars Tysklind (L).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 28 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2016/17:3471 av Robert Hannah m.fl. (L) yrkande 3 och

avslår motionerna

2016/17:448 av Saila Quicklund (M) yrkande 1,

2016/17:1353 av Hanna Wigh (SD) yrkandena 1–3,

2016/17:2010 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 19,

2016/17:2447 av Runar Filper m.fl. (SD) yrkandena 3 och 11 i denna del och

2016/17:2557 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkande 1.

Ställningstagande

Politikens uppdrag är att stärka konsumentens ställning på marknaden och där med öka hennes makt. Konsumentens rätt till information ska vara en ledtråd i hela processen från produktion till konsumtion. Bättre europeiska regler om ursprungsmärkning av fler livsmedelstyper gör det lättare för konsumenten att göra väl underbyggda val och därmed t.ex. välja livsmedel utifrån djurhåll ningsregler eller miljömässiga kriterier. Det är dock mycket viktigt att bestämmelser om ursprungsmärkning hänger ihop med fungerande system för tillsyn och kontroll. Ur konsumentens synpunkt är ett märkningssystem som inte går att lita på ännu sämre än inget märkningssystem alls.

57.

Ursprungsmärkning, punkt 28 (KD)

av Magnus Oscarsson (KD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 28 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2016/17:2557 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkande 1 och

avslår motionerna

2016/17:448 av Saila Quicklund (M) yrkande 1,

2016/17:1353 av Hanna Wigh (SD) yrkandena 1–3,

2016/17:2010 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 19,

2016/17:2447 av Runar Filper m.fl. (SD) yrkandena 3 och 11 i denna del och

2016/17:3471 av Robert Hannah m.fl. (L) yrkande 3.

Ställningstagande

Bra ursprungs- och innehållsmärkning ökar konsumentmakten och ökar chanserna att göra medvetna val. Europas länder har skiftande djurskydds lagar, i de flesta avseenden har Sverige ett starkare djurskydd än övriga länder, vilket medför en högre kostnadsbild för svenska djurhållare som därmed missgynnas i den europeiska konkurrensen. Gemensamma regler för ursprungsmärkning kan leda till ökade krav på bättre djurskydd i Europa. Därför vill Kristdemokraterna att samma regler för ursprungsmärkning även ska gälla för kött från andra djurslag än nöt. Vi anser också att EU-kommissionen ska använda sina möjligheter till vite mot länder som bryter mot djurskyddsregler, vilket snedvrider konkurrensen på den inre marknaden.

58.

Svenska mervärden, punkt 29 (SD)

av Martin Kinnunen (SD) och Runar Filper (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 29 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2016/17:2447 av Runar Filper m.fl. (SD) yrkande 11 i denna del och

avslår motion

2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 18.

Ställningstagande

Utländsk djurhållning skiljer sig ofta från svensk när det gäller t.ex. synen på antibiotika, tillväxthormoner, djurtransporter, djurhållningsformer och slakt metoder. Därför är det angeläget att öka konsumenternas möjlighet att göra aktiva val när de köper livsmedel, och Sverigedemokraterna betonar att alla animaliska produkter bör märkas med ursprung i varje led i produktions kedjan. För att stärka lönsamheten för mjölkbönderna och få bättre betalt för råvaran och bättre möjligheter att förbättra värdet på produkterna är det viktigt med ursprungsmärkning av svenska mejeriprodukter. Mejeriprodukter som i dag står helt utanför märkningskrav vill vi inkludera i obligatoriska märk ningssystem. Det är viktigt med ursprungsmärkning av svenska mejeripro dukter och bättre kommunikation av svenska mervärden ut till konsumenterna. Därför ser vi positivt på Svenskmärkning AB, som bildades 2015 av Svensk Dagligvaruhandel, Livsmedelsföretagen och LRF, för att göra det lättare för konsumenter att hitta svensk mat i livsmedelsbutikerna, vilket ligger väl i linje med vad kunderna vill ha.

59.

Svenska mervärden, punkt 29 (C)

av Kristina Yngwe (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 29 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 18 och

avslår motion

2016/17:2447 av Runar Filper m.fl. (SD) yrkande 11 i denna del.

Ställningstagande

Centerpartiet anser att det finns mycket goda möjligheter att i stället för lagstiftning vidareutveckla det svenska lantbruket via branschöverens - kommelser, kontrollprogram och certifieringar där företagen kan ta ut ett mervärde för de åtgärder som görs. En möjlighet vore att utveckla ett koncept liknande det irländska Origin Green där lantbruk, livsmedelsindustri och politik samverkar för att fylla märkningen Origin Green med ett hållbart inne håll som går utöver det irländska regelverket. I Sverige finns t.ex. Sverige märkningen som i ett vidareutvecklat koncept skulle kunna utgöra en plattform för svensk mat liknande Origin Green.

60.

Offentlig upphandling, punkt 30 (M)

av Jonas Jacobsson Gjörtler (M), Johan Hultberg (M), Åsa Coenraads (M) och Gunilla Nordgren (M).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 30 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2016/17:3620 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) yrkande 13 och

avslår motionerna

2016/17:722 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M) yrkande 2,

2016/17:3614 av Anders Forsberg m.fl. (SD) yrkandena 14 och 15,

2016/17:3615 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkande 22,

2016/17:3616 av Lars Tysklind m.fl. (L) yrkande 6 och

2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkandena 59, 61 och 62.

Ställningstagande

Med fler smarta upphandlingar kan vi få bättre livsmedel i offentlig verk samhet och stärka företag som producerar livsmedel under goda förutsättning ar, inklusive mindre, svenska företag som i dag har svårt att konkurrera i offentliga upphandlingar. Vi anser att det är rimligt att alla delar av offentlig verksamhet anstränger sig för att vid inköp följa de krav som gäller för svensk produktion. Eftersom vi värnar det kommunala självstyret måste det dock i slutändan vara respektive kommun eller landsting som avgör vilka krav man ska ställa. Vi anser därför att regeringen i större utsträckning bör uppmuntra att det vid offentlig upphandling ställs krav på gott djurskydd och god miljö hänsyn.

61.

Offentlig upphandling, punkt 30 (SD)

av Martin Kinnunen (SD) och Runar Filper (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 30 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2016/17:3614 av Anders Forsberg m.fl. (SD) yrkandena 14 och 15 samt

avslår motionerna

2016/17:722 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M) yrkande 2,

2016/17:3615 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkande 22,

2016/17:3616 av Lars Tysklind m.fl. (L) yrkande 6,

2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkandena 59, 61 och 62 samt

2016/17:3620 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) yrkande 13.

Ställningstagande

Många kommuner och landsting köper i dag in livsmedel som är olagliga att producera i Sverige enligt gällande miljö- och djurskyddslagstiftning. Sverigedemokraterna anser att samtliga livsmedel som upphandlas offentligt ska vara producerade enligt gällande svensk miljö- och djurskyddslagstiftning när det är möjligt. Medvetandegraden hos konsumenterna och viljan att köpa svenska, närproducerade och ekologiska livsmedel ökar stadigt, och en satsning bör också göras för att få en större andel närproducerade och ekolo giska livsmedel i de offentliga upphandlingarna. Med en sådan politik stöder vi ett livskraftigt svenskt jordbruk som producerar högkvalitativa och trygga livsmedel för svenska konsumenter.

62.

Offentlig upphandling, punkt 30 (C)

av Kristina Yngwe (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 30 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkandena 59, 61 och 62 samt

avslår motionerna

2016/17:722 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M) yrkande 2,

2016/17:3614 av Anders Forsberg m.fl. (SD) yrkandena 14 och 15,

2016/17:3615 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkande 22,

2016/17:3616 av Lars Tysklind m.fl. (L) yrkande 6 och

2016/17:3620 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) yrkande 13.

Ställningstagande

Offentlig upphandling är ett verktyg som kan användas för att säkerställa att maten inom offentlig verksamhet upprätthåller hög kvalitet och hög livs medelssäkerhet och har producerats med minst svenska regelverk. Offentlig upphandling kan också användas för att främja en livsmedels produktion präglad av hög standard på både djurskydd och miljöhänsyn. Därför vill vi se tydligare krav på hög standard på både djurskydd och miljöhänsyn i offentlig upphandling.

Vidare anser vi att varor från lokala leverantörer och producenter i högre utsträckning bör främjas vid offentlig upphandling. Främjandet kan ske exempelvis genom att ansvarig myndighet tillhandahåller information om upphandlingsförfarandet eller vilka krav som förenklar för producenter att vinna upphandlingsprocesser. Det finns offentliga konsumenter som efter frågar stöd i hur man kan upphandla med så liten antibiotikaanvändning som möjligt och hur man kan undvika den s.k. kritiska antibiotika som WHO listar som är förstahandsval för att bota livshotande infektioner. Det är därför viktigt att Upphandlingsmyndigheten stöder kommuner, regioner, landsting och stat liga myndigheter i att upphandla ansvarsfullt.

63.

Offentlig upphandling, punkt 30 (L)

av Lars Tysklind (L).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 30 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2016/17:3616 av Lars Tysklind m.fl. (L) yrkande 6 och

avslår motionerna

2016/17:722 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M) yrkande 2,

2016/17:3614 av Anders Forsberg m.fl. (SD) yrkandena 14 och 15,

2016/17:3615 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkande 22,

2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkandena 59, 61 och 62 samt

2016/17:3620 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) yrkande 13.

Ställningstagande

Liberalerna ser positivt på att det finns ökade möjligheter att ställa krav på bra djurskydd och hög miljöhänsyn vid offentlig upphandling av livsmedel. Sveriges lantbrukare har friska djur, med mycket låg antibiotikaanvändning och högt smittskydd. Detta tillsammans med höga miljökrav inom jordbruket bidrar till mervärden som gör svenska livsmedel konkurrenskraftiga. Vi vill därför att regelverket för offentlig upphandling ska göra det enkelt att ställa krav på miljöhänsyn och djurskydd, inklusive restriktiv antibiotikaanvänd ning, motsvarande svensk nivå.

64.

Offentlig upphandling, punkt 30 (KD)

av Magnus Oscarsson (KD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 30 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2016/17:3615 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkande 22 och

avslår motionerna

2016/17:722 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M) yrkande 2,

2016/17:3614 av Anders Forsberg m.fl. (SD) yrkandena 14 och 15,

2016/17:3616 av Lars Tysklind m.fl. (L) yrkande 6,

2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkandena 59, 61 och 62 samt

2016/17:3620 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) yrkande 13.

Ställningstagande

Den offentliga sektorn har en stor möjlighet att påverka villkoren för före tagande på landsbygden via upphandlingen av livsmedel. I Sverige har vi höga djurskyddsnormer och regler som garanterar livsmedlens kvalitet. Det är vi stolta över, och så ska det fortsätta att vara. Men i konkurrensen på EU:s inre marknad med länder som i flera fall endast uppfyller de absoluta minimikraven för god djurhållning är det viktigt att den offentliga sektorn tar sitt ansvar och inte endast låter normen om lägsta pris få råda. Med en offentlig upphandling som drivs av värden som god livsmedelskvalitet, god djurhållning och liten miljöpåverkan får våra skolelever, äldre och vårdtagare en bra kost, och svenska livsmedelsföretag får bättre möjligheter till lönsamhet. Den finska regeringen beslutade nyligen att samma krav som ställs på landets bönder ska ställas vid upphandling. Sverige bör inspireras av det finska exemplet.

65.

Livsmedelsindustrin, punkt 32 (C)

av Kristina Yngwe (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 32 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 23.

Ställningstagande

Livsmedelsbranschen har efterfrågat en bättre samverkan mellan livsmedels producenter, industri, handel och konsumenter för att möta behoven av produkter med efterfrågan. Således behöver en sådan samverkan inom livs medelskedjan främjas. Livsmedelsindustrin har en stor potential att växa. För att kartlägga vilka åtgärder som måste till för att stärka och utveckla branschen vill Centerpartiet se en utredning om hur konkurrenskraften inom livsmedels industrin kan stärkas med fokus på avgifter och skatter.

66.

Främja livsmedelsexport, punkt 33 (S, MP, V)

av Matilda Ernkrans (S), Isak From (S), Sara Karlsson (S), Johan Büser (S), Stina Bergström (MP), Monica Haider (S), Marianne Pettersson (S) och Birger Lahti (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 33 borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår motionerna

2016/17:3615 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkande 6,

2016/17:3616 av Lars Tysklind m.fl. (L) yrkande 7,

2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 6 och

2016/17:3620 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) yrkande 6.

Ställningstagande

Inledningsvis vill vi tydligt framhålla att regeringen i mars i år gav ett uppdrag till Business Sweden om att genomföra ett särskilt exportprogram för livs medel för att bidra till ökad livsmedelsexport och fler exporterande företag. Programmet kommer att erbjuda exportfrämjande aktiviteter för både stora och små livsmedelsföretag. Insatserna inom programmet kommer även att anpassas efter vad som efterfrågas av näringen och utformas utifrån företagens behov. I uppdraget ingår bl.a. att stödja företag vid val av lämpliga inter nationella avsättningsmarknader och vid etablering på utvalda marknader, att sprida information om svensk livsmedelsproduktion på marknader av särskild betydelse, att stärka den livsmedelsspecifika kompetensen vid myndigheter och utlandskontor av särskild betydelse samt att erbjuda svenska företag kompletterande exportteknisk information.

Vidare vill vi betona att regeringen redan har vidtagit en rad andra åtgärder i syfte att främja livsmedelsexport. Inom ramen för livsmedelsstrategin fick Livsmedelsverket i februari i år i uppdrag att inrätta ett samverkansfor u m för arbetet med att öka livsmedelssektorns marknadstillträde i tredjeländer. Inom kort kommer även en nationell samordnare för livsmedelsexport att anställas inom Regeringskansliet för att hjälpa och stötta företag som vill exportera. Vid sidan av dessa åtgärder genomförs dessutom i nsatser inom ramen för regering ens exportstrategi, som även livsmedelsindustrin omfattas av.

Vi anser därmed att de insatser som efterfrågas i motionsyrkandena redan är väl tillgodosedda. Med det anförda anser vi att det inte finns skäl för riksdagen att göra ett särskilt uttalande i frågan.

67.

Livsmedelsattachéer, punkt 34 (M, C, KD)

av Kristina Yngwe (C), Jonas Jacobsson Gjörtler (M), Johan Hultberg (M), Åsa Coenraads (M), Gunilla Nordgren (M) och Magnus Oscarsson (KD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 34 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2016/17:2010 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 10,

2016/17:3615 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkande 14 och

2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 74.

Ställningstagande

Livsmedelsattachéer har visat sig vara effektivt för att stärka marknadsföring en och bedöms vara viktiga för att öka tillträdet till nya exportmarknader. Livsmedelsattachéer vid prioriterade ambassader kan påskynda landsgod kännanden och export genom att de har god kännedom såväl om den svenska marknaden och det svenska samhället som om det aktuella landet, dess kultur, marknad och myndighetsstruktur. Vi anser därför att livsmedelsattachéer bör placeras på strategiskt viktiga marknader för svensk livsmedelsexport.

68.

Övriga exportfrämjande frågor, punkt 35 (C)

av Kristina Yngwe (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 35 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2016/17:2010 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkandena 7 och 8 samt

2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkandena 71–73 och 75–77.

Ställningstagande

Med mer export har vi en möjlighet att stärka lönsamheten inom det svenska lantbruket och det bedöms vara en viktig väg framåt för att skapa nya marknadsmöjligheter, vilket också inkluderar att få intäkter för alla produkt delar. Vi anser därför att marknadsföringen av svenska livsmedel och mer värden behöver prioriteras vid export och utlandsbesök.

Livsmedel faller under både Jordbruksverket och Livsmedelsverket, vilket gör det svenska myndighetsansvaret något splittrat i förhållande till andra framgångsrika länder. I dag budgeteras medel för att främja export i Jordbruks verkets regleringsbrev till Business Sweden, men detta behöver tydliggöras genom ett exportfrämjande myndighetsansvar.

Både Livsmedelsverket och Jordbruksverket har i uppdrag att arbeta för fler landsgodkännanden. Det har resulterat i flera nya exportmarknader. Enligt Livsmedelsverket är ökade resurser nödvändiga för att minska handläggnings tiderna, upprätthålla dagens exportmarknader och för att kunna arbeta mer aktivt och strategiskt med exportsatsningar. Livsmedelsverket och Jordbruks verket framhåller vikten av erfarenhetsutbyte och nätverksbyggande för att underlätta exporten.

Ett problem som försämrar effektiviteten är att medel anslås till Business Sweden enbart på årsbasis vilket hindrar långsiktig planering. Om medel skulle anslås för flera år i taget skulle det kunna innebära att Business Sweden i högre utsträckning kan planera insatser och styra strategiskt för att exportera livsmedel. Det skulle också underlätta för företags planer för internationa lisering.

För att ytterligare främja arbetet med livsmedelsexport på Business Sweden behöver kompetensen inom livsmedelsnäringen öka på myndigheten. Arbetet behöver gå åt två håll, dels behöver man öka den interna kompetensen och förståelsen för näringens behov och hitta fler vägar ut på den internationella marknaden, dels bör Business Sweden tillhandahålla information och utbilda i tillvägagångssätt för industrin och företag för att möjliggöra export till befintliga marknader. Vi har stor potential att öka förädlingsvärdet, och Business Sweden bör arbeta med att skapa en efterfrågan på svenska livsmedel och mervärden samt arbeta för att möta den framtida globala efterfrågan och utbudet.

69.

Besöksnäringen och måltidsupplevelser, punkt 36 (C)

av Kristina Yngwe (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 36 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkandena 24 och 78.

Ställningstagande

Livsmedelsindustrin genererar även besöksturism. Många livsmedelsföretag bygger sina verksamheter kring sin produktion, t.ex. polkagrisar i Gränna. Det finns därför behov av en översyn av konkurrenskraften inom turistnäringen för att bl.a. kunna peka ut vilka åtgärder som krävs för att öka matturism.

Turismen och exportvärdet kopplat till turism, dvs. det värde som turister konsumerar för när de besöker Sverige, ökar. Det finns således mycket stora möjligheter i att Sverige profilerar sig som ett besöksmål för matturism. Målgruppen matintresserade resenärer ökar och en satsning på mat-, dryck es - och måltidsupplevelser kan skapa nya affärer, tillväxt och arbetstillfällen i hela landet. Att säkerställa att Sverige verkligen tar vara på den potential som svenska livsmedel har när det gäller export och matturism bör därför vara ett prioriterat område fram till 2020.

70.

Mål för ekologisk produktion och konsumtion, punkt 37 (S, MP, V)

av Matilda Ernkrans (S), Isak From (S), Sara Karlsson (S), Johan Büser (S), Stina Bergström (MP), Monica Haider (S), Marianne Pettersson (S) och Birger Lahti (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 37 borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår motionerna

2016/17:3615 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkande 4,

2016/17:3616 av Lars Tysklind m.fl. (L) yrkande 4,

2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 4 och

2016/17:3620 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) yrkande 4.

Ställningstagande

Som regeringen framhåller kan den ökande efterfrågan på ekologiska livs medel bidra till tillväxt och konkurrenskraft i svenskt jordbruk och svensk livs medelsproduktion. Efterfrågan på ekologiska livsmedel ökar i Sverige och är långt större än produktionen. Det råder stor brist på många ekologiska livsmedel, och det finns därmed stora möjligheter för svenska lantbrukare. Det är också därför regeringen har antagit en handlingsplan och avsatt resurser – så att svensk produktion ska kunna öka och även motsvara den stora efter frågan som finns. Det är med detta som bakgrund som regeringen nu i sin handlingsplan har ett inriktningsmål för ekologisk produktion och konsum tion. Liksom regeringen ser vi positivt på kvantitativa mål för ekologisk produktion och konsumtion och menar att sådana mål spela r en roll för utvecklingen.

Vi anser i likhet med regeringen att svensk livsmedelsproduktion, både konventionell och ekologisk, behöver öka. Regeringen har presenterat en omfattande handlingsplan med 40 punkter och avsatt en dryg miljard de närmaste åren för detta. Det handlar om att öka svensk livsmedelsproduktion i alla led. Det handlar om bättre lönsamhe t för jordbruket och livsmedels industrin och inte minst om fler jobb på svensk landsbygd.

Handlingsplanen för livsmedelsstrategin kommer att uppdateras över tid och givetvis påverkas av framtida regeringar. Varje regering för sig kommer att lägga fram sin handlingsplan. Handlingsplanen kan därmed se olika ut över tid. Målen för strategin kommer däremot att lig ga fast och ge en tydlig inrikt ning för kommande insatser.

Med det anförda anser vi att det inte finns skäl för riksdagen att göra ett särskilt uttalande i frågan.

71.

Svensk livsmedelsproduktion och konsumtion, punkt 38 (M)

av Jonas Jacobsson Gjörtler (M), Johan Hultberg (M), Åsa Coenraads (M) och Gunilla Nordgren (M).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 38 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2016/17:3620 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) yrkande 9 och

avslår motionerna

2016/17:517 av Betty Malmberg och Mats Green (båda M) yrkandena 1, 2 och 4,

2016/17:686 av Anna Hagwall (SD) och

2016/17:2122 av Betty Malmberg och Mats Green (båda M) yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

Hållbarhet handlar om att sträva efter balans mellan miljöhänsyn, ekonomi och sociala frågor. Ensidigt fokus på endera delen riskerar att skapa problem både på kort och lång sikt. Moderaterna anser att den samordnande funktion för ekologisk produktion som regeringen har för avsikt att inrätta i stället bör ha till uppgift att se till hela jordbrukets hållbarhet på vetenskapliga grunder, inte till konsumtionstrender eller ideologi; det bör inte heller vara inriktat mot en specifik produktionsform.

72.

Forskning och innovation, punkt 39 (SD)

av Martin Kinnunen (SD) och Runar Filper (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 39 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2016/17:2446 av Anders Forsberg m.fl. (SD) yrkandena 11 och 16 samt

avslår motionerna

2016/17:2010 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkandena 5 och 6 samt

2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkandena 80, 82, 83 och 85.

Ställningstagande

Vi anser att regeringen bör fortsätta att arbeta för att stödja satsningar på inno vation och utveckling inom livsmedelssektorn. Vidare anser vi att regeringen bör uppdra åt Formas och SLU att tydligare redovisa vilka andelar av forsk ningen som går till behovsdriven forskning samt vilka behov denna forskning svarar mot.

73.

Forskning och innovation, punkt 39 (C)

av Kristina Yngwe (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 39 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2016/17:2010 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkandena 5 och 6 samt

avslår motionerna

2016/17:2446 av Anders Forsberg m.fl. (SD) yrkandena 11 och 16 samt

2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkandena 80, 82, 83 och 85.

Ställningstagande

Livsmedelsstrategin bör involvera forskning och innovation för att möjliggöra ökat förädlingsvärde och utveckling av lantbrukets odlingsmetoder. Framtiden ställer krav på alternativa livsmedel, och Sverige har potential att leda arbetet inom livsmedelsinnovation i och med sitt goda renommé och miljöarbete och med framgångsrika företag som specialiserar sig på innovativa matprodukter. Vi vill förbättra företagsvillkor och främja inkubatorverksamhet för att Sverige ska kunna stärka sin position på området livsmedelsinnovation.

74.

Kompetensutveckling och utbildning, punkt 40 (M)

av Jonas Jacobsson Gjörtler (M), Johan Hultberg (M), Åsa Coenraads (M) och Gunilla Nordgren (M).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 40 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2016/17:3173 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) yrkande 3 och

avslår motionerna

2016/17:1176 av Solveig Zander (C),

2016/17:2446 av Anders Forsberg m.fl. (SD) yrkande 14 och

2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkandena 25, 63, 84 och 86.

Ställningstagande

Enligt Konkurrenskraftsutredningen är den svenska arbetskraftskostnaden för anställda i jordbruket den näst högsta i EU. Det är en konkurrenshämmande faktor. Många arbetstillfällen i lantbruket är säsongsbetonade, och därför behöver nya, mer flexibla anställningsformer utvecklas. Genom att göra det billigare att anställa skulle fler lantbrukare ha råd att ta in säsongsarbetare. Sänkt skatt på låga inkomster behövs för att lantbruket ska kunna ta in den personal som behövs under arbetsintensiva perioder. Detta skulle också kunna bidra till att fler unga och nyanlända får ett första jobb. Det kan t.ex. omfatta att asylsökande redan vid första kontakten med Migrationsverket anmäler sitt intresse för jobb, för enklare matchning lokalt. Konkurrenskraftsutredningen föreslår att arbetsgivarutbildning och ledarutbildning erbjuds företagare inom jordbruks- och trädgårdsnäringen. Moderaterna anser att det är ett rimligt förslag och att möjligheterna att genomföra det inom befintliga strukturer bör ses över.

75.

Kompetensutveckling och utbildning, punkt 40 (SD)

av Martin Kinnunen (SD) och Runar Filper (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 40 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2016/17:2446 av Anders Forsberg m.fl. (SD) yrkande 14 och

avslår motionerna

2016/17:1176 av Solveig Zander (C),

2016/17:3173 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) yrkande 3 och

2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkandena 25, 63, 84 och 86.

Ställningstagande

Konkurrenskraftsutredningen föreslår att SLU i samarbete med näringslivet samt svensk och internationell expertis inom universitet och högskola får i uppdrag att analysera och lämna förslag till hur kompetensförsörjningen för primärproduktionen kan stärkas genom högre utbildning. Utredningen föreslår också att viktiga kunskapsområden för att stärka konkurrenskraften prioriteras inom ramen för kompetensutveckling och rådgivning inom landsbygdspro grammet. Genom anpassade utbildningar för ändamålet, både på gymnasie- och högskolenivå, kan det skapas goda förutsättningar för framgångsrika före tag och tillgång till kompetent arbetskraft. Sverigedemokraterna anser att det är viktigt att säkerställa kompetensförsörjningen för de gröna näringarna och att anpassa utbildningarna mer efter arbetslivets behov, särskilt i fråga om bristyrken.

76.

Kompetensutveckling och utbildning, punkt 40 (C)

av Kristina Yngwe (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 40 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 25 och

avslår motionerna

2016/17:1176 av Solveig Zander (C),

2016/17:2446 av Anders Forsberg m.fl. (SD) yrkande 14,

2016/17:3173 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) yrkande 3 och

2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkandena 63, 84 och 86.

Ställningstagande

För många företag inom livsmedelssektorn är det viktigt med möjlighet till arbetskraftsinvandring. Regeringen har aviserat att man ämnar göra om reglerna för arbetskraftsinvandring så att det blir svårare för utländska arbetare att få enkla jobb i Sverige. Centerpartiet ser med oro på detta och anser att arbetsgivarna själva bäst avgör vilken kompetens de vill anställa i sina företag. Vi vill därför värna de gröna näringarnas kompetensförsörjning genom att bevara den öppna arbetskraftsinvandringen.

77.

Jordbrukets och livsmedelskonsumtionens miljö- och klimatpåverkan, punkt 41 (C)

av Kristina Yngwe (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 41 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 58 och

avslår motionerna

2016/17:1645 av Kent Härstedt (S),

2016/17:1989 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 2 och

2016/17:3616 av Lars Tysklind m.fl. (L) yrkandena 9 och 12.

Ställningstagande

Ungefär en fjärdedel av de svenska hushållens klimatpåverkan kommer från maten, och hur vi konsumerar har stor påverkan även på miljö och natur. Svensk mat är smart för både klimat och miljö och har en minimal användning av antibiotika. Genom att äta mindre men bättre kött skulle påverkan på vår omvärld minska, och att byta ut importerad mat med högre påverkan på klimat och miljö mot närproducerad mat där stor hänsyn tas till miljön och klimatet och där ekosystemtjänster främjas är således viktigt för att Sverige ska ta ett ansvar globalt. Det blir allt viktigare att anta ett livscykelperspektiv på den mat som äts för att fånga upp både nyttor och kostnader. Det är viktigt att arbeta mer fokuserat med ett folkhälsoperspektiv som är bra för både miljö och människa. Att försöka minska påverkan på miljö och klimat från svensk konsumtion av livsmedel och säkerställa att svenska konsumenter äter mat som är både bra för dem och för miljön blir därför ett prioriterat område till 2020.

78.

Jordbrukets och livsmedelskonsumtionens miljö- och klimatpåverkan, punkt 41 (V)

av Birger Lahti (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 41 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2016/17:1989 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 2 och

avslår motionerna

2016/17:1645 av Kent Härstedt (S),

2016/17:3616 av Lars Tysklind m.fl. (L) yrkandena 9 och 12 samt

2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 58.

Ställningstagande

Under lång tid har, inte minst i den rika delen av världen, den stora kött konsumtionens påverkan på klimat och solidarisk fördelning av begränsade globala resurser varit kända. Av detta skäl har Vänsterpartiet under lång tid föreslagit att en nationell handlingsplan med målsättning att minska de negativa effekterna från vår livsmedelskonsumtion antas. Havsmiljöinstitutets rapport stärker skälet för att ett sådant målinriktat arbete införs även för att förbättra havsmiljön genom minskad övergödning. En handlingsplan bör tas fram för hur klimat- och miljöpåverkan från livsmedelskedjan, inklusive animaliekonsumtionen, ska minskas.

79.

Jordbrukets och livsmedelskonsumtionens miljö- och klimatpåverkan, punkt 41 (L)

av Lars Tysklind (L).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 41 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2016/17:3616 av Lars Tysklind m.fl. (L) yrkandena 9 och 12 samt

avslår motionerna

2016/17:1645 av Kent Härstedt (S),

2016/17:1989 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 2 och

2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 58.

Ställningstagande

Jordbruket ska i likhet med andra sektorer bära sina egna miljö- och klimat kostnader men ska också ersättas för kollektiva nyttigheter som naturvård och bevarande av den biologiska mångfalden. Ett hållbart jordbruk är en del av lösningen på dagens miljöutmaningar. Redan med nuvarande teknik skulle jord- och skogsbruket kunna vara självförsörjande på hållbar energi. Det finns goda möjligheter att förbättra avkastningen på ett miljövänligt sätt genom att anpassa växtsorter, brukningsmetoder och näringsämnen efter lokala förhåll anden.

Köttproduktionen är förknippad med stor klimatpåverkan och står för ca 15 procent av världens totala utsläpp av växthusgaser. För att minska kött konsumtionens klimatpåverkan behöver köttproduktionen bli bättre, men kött konsumtionen behöver också minska. Det är positivt med utvecklingen gäll ande klimatcertifierad köttproduktion, vilket innebär att gårdar minskar den totala klimatpåverkan i köttproduktionen. Det kan handla om att djuren utfodras med gräs i stället för soja, att smarta och mer hållbara energilösningar införs och att djuren betar på naturbetesmarker, vilket ger biologisk mångfald och öppna landskap. Insatser för metangasreducering leder till minskade utsläpp av växthusgaser samtidigt som vi får el och värme.

80.

Klassificering av jordbruk, punkt 42 (SD, KD)

av Martin Kinnunen (SD), Runar Filper (SD) och Magnus Oscarsson (KD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 42 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2016/17:2446 av Anders Forsberg m.fl. (SD) yrkande 23 och

2016/17:3615 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkande 21 och

avslår motionerna

2016/17:2006 av Staffan Danielsson (C),

2016/17:2023 av Kristina Yngwe och Eskil Erlandsson (båda C) yrkande 7 och

2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 32.

Ställningstagande

I dag klassas något så naturligt som jordbruk som en miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken och likställs med gruvtäkter och annan industri. Detta skapar en känsla hos jordbrukarna av att vara misstrodda. Det är inte enbart en fråga om terminologi; i och med att verksamheten klassas som miljöfarlig riskerar inställningen hos myndighetspersoner påverkas negativt så att fokus hamnar på att leta fel. Bönderna har svårt att få råd om hur de ska göra för att göra rätt. Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) har föreslagit att jordbruk i stället ska klassas som miljöpåverkande verksamhet. Regeringen bör ta initiativ till en sådan förändring, vilket skulle förenkla handläggningen för miljötillstånd och anmälan av animalieproduktion.

81.

Klassificering av jordbruk, punkt 42 (C)

av Kristina Yngwe (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 42 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2016/17:2023 av Kristina Yngwe och Eskil Erlandsson (båda C) yrkande 7 och

2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 32 och

avslår motionerna

2016/17:2006 av Staffan Danielsson (C),

2016/17:2446 av Anders Forsberg m.fl. (SD) yrkande 23 och

2016/17:3615 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkande 21.

Ställningstagande

I dag räknas lantbruket som en miljöfarlig verksamhet, och en mjölkbonde har samma krav som en miljöfarlig industri. Detta reglerar och hämmar till viss del utveckling av matproduktionen i Sverige. Enligt vår mening handlar lant bruk om att bruka och vårda jorden, ett kretsloppstänk som jordbrukare i århundraden använt sig av. Svenska lantbrukare vet hur viktigt kretsloppet är och brukar jorden på ett ansvarsfullt sätt. Därför vill Centerpartiet ändra utformningen av miljöbalken så att jordbruk inte ses som miljöfarlig verk samhet.

82.

Anmälan och tillstånd för animalieproduktion, punkt 43 (SD)

av Martin Kinnunen (SD) och Runar Filper (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 43 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2016/17:2446 av Anders Forsberg m.fl. (SD) yrkande 25 och

avslår motionerna

2016/17:3615 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkandena 10–12 och

2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 31.

Ställningstagande

I dag klassas något så naturligt som jordbruk som miljöfarlig verksamhet och likställs med gruvtäkter och annan industri. Genom att i stället klassa jordbruk som miljöpåverkande verksamhet skulle handläggningen av miljötillstånd och anmälan av animalieproduktion förenklas. Därmed skulle det bli enklare att bedriva jordbruk utan att överge höga ambitioner vad gäller bl.a. miljö. Det handlar om att se systemet ur ett helhetsperspektiv. Myndigheterna bör efter sträva långsiktiga och målstyrda regelverk med mer generella rutiner och all männa råd och styra bort från detaljstyrning.

83.

Anmälan och tillstånd för animalieproduktion, punkt 43 (KD)

av Magnus Oscarsson (KD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 43 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2016/17:3615 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkandena 10–12 och

avslår motionerna

2016/17:2446 av Anders Forsberg m.fl. (SD) yrkande 25 och

2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 31.

Ställningstagande

Regeringen bör ge Jordbruksverket och Havs- och vattenmyndigheten i upp drag att utarbeta en ny vägledning för anmälnings- och tillståndsprövning inom animalieproduktionen. Detta uppdrag ska syfta till att förkorta pröv ningsprocessen, öka kompetensen hos handläggare och främja en enhetlig rättstillämpning i olika delar av landet. Vidare bör prövningen av djurhållande verksamhet koncentreras till färre miljöprövningsdelegationer. Detta ska syfta till en mer enhetlig rättstillämpning, underlätta för specialisering av miljösak kunniga och effektivisera prövningen.

Regeringen bör även ta initiativ till att ta bort kravet på samrådsförfarande för anmälningspliktig verksamhet. Den anmälningspliktiga verksamheten betraktas som mindre miljöpåfrestande. Kravet på samrådsförfarande innebär extra kostnader för den enskilde, och det tar längre tid att genomföra verksam hetsförändringar.

84.

Övergödning, punkt 44 (C)

av Kristina Yngwe (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 44 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2016/17:824 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 41 och

avslår motion

2016/17:3615 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkande 27.

Ställningstagande

Trots att övergödningen är ett faktum har goda svenska resultat uppnåtts de senaste åren. Landsbygdsprogrammets miljöersättningar är en nyckelåtgärd för att minska näringsläckaget. Arbetet med att bl.a. anlägga fler våtmarker och kantzoner samt anpassa gödslingen efter grödans behov har varit mycket viktigt i sammanhanget, liksom satsningarna inom projekt såsom Greppa näringen. Dessa erfarenheter behöver exporteras och komma också andra länder till del.

85.

Övergödning, punkt 44 (KD)

av Magnus Oscarsson (KD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 44 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2016/17:3615 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkande 27 och

avslår motion

2016/17:824 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 41.

Ställningstagande

Det behövs fortsatt arbete för att minska övergödningen av åar, vattendrag och hav genom ett mera hållbart brukande, bl.a. insatser såsom Greppa näringen. Kristdemokraterna vill därför framhålla att hållbara gödningsmetoder behöver utvecklas, inte bara ur självförsörjningssynpunkt utan också ur miljösynpunkt. Vi d Sveriges lantbruksuniversitet ( SLU ) bedrivs intressant forskning bl.a. om hur energigrödor kan användas vid framställning av kvävegödsel.

86.

Miljöersättningar, punkt 45 (M, C)

av Kristina Yngwe (C), Jonas Jacobsson Gjörtler (M), Johan Hultberg (M), Åsa Coenraads (M) och Gunilla Nordgren (M).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 45 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2016/17:2023 av Kristina Yngwe och Eskil Erlandsson (båda C) yrkandena 14 och 15,

2016/17:3173 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) yrkande 9 i denna del och

2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkandena 37 och 38.

Ställningstagande

Det är viktigt att den gemensamma jordbrukspolitiken används för att säker ställa att Europas jordbruk är så hållbart som möjligt och bidrar till att uppnå de 17 globala hållbarhetsmålen. Detta görs bäst via miljöersättningar och djur välfärdsersättningar där lantbruksföretagaren kan välja åtgärder som passar på den egna gården. Dagens miljöersättningar baseras i allra största utsträckning på vilken åtgärd som utförs, snarare än det resultat som uppnås. Ur miljösyn punkt är det inte helt optimalt. Det leder ofta till att åtgärder inte genomförs, eller att ineffektiva åtgärder genomförs, med följden att nationella miljömål inte uppnås. Att i högre grad låta varje gård välja sina åtgärder snarare än att ge generella miljöstöd riktade till vissa produktionsformer tror vi skulle ge högre utväxling när det gäller faktisk miljönytta. Kan åtgärderna även i högre grad kopplas till faktiskt miljöresultat skulle miljöersättningarna ge ännu högre utväxling än i dag. Det skulle göra att ekosystemtjänster och miljö åtgärder skulle kunna bli en affärsmöjlighet för lantbruksföretagare i särskilt känsliga områden. Vi föreslår därför att miljöersättningarna till lantbruket i större utsträckning ska baseras på resultat snarare än åtgärder.

87.

Vattenfrågor, punkt 46 (SD)

av Martin Kinnunen (SD) och Runar Filper (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 46 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2016/17:2446 av Anders Forsberg m.fl. (SD) yrkande 29 och

2016/17:3614 av Anders Forsberg m.fl. (SD) yrkande 8 och

avslår motionerna

2016/17:1111 av Cecilie Tenfjord-Toftby (M),

2016/17:2023 av Kristina Yngwe och Eskil Erlandsson (båda C) yrkande 9 och

2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkandena 14, 33 och 44.

Ställningstagande

Om det föreslagna åtgärdsprogrammet för att uppfylla vattendirektivet skulle genomföras fullt ut skulle det få långtgående konsekvenser för svensk livs medelsproduktion. Sverige har valt en egen modell där direktivets alla olika mål och krav har fått status som miljökvalitetsnormer. Vattendirektivet är i grunden ett sunt åtgärdspaket, men det lägger en alldeles för stor ekonomisk börda på lantbruket, som kan tvingas ta avsevärda arealer åkermark ur produktion. Sverigedemokraterna anser att åtgärdsprogrammens förslag till åtgärder måste präglas av kostnadseffektivitet och en balans mellan god vattenmiljö och ett hållbart och konkurrenskraftigt svenskt jord- och skogs bruk.

88.

Vattenfrågor, punkt 46 (C)

av Kristina Yngwe (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 46 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2016/17:2023 av Kristina Yngwe och Eskil Erlandsson (båda C) yrkande 9 och

2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkandena 14, 33 och 44 samt

avslår motionerna

2016/17:1111 av Cecilie Tenfjord-Toftby (M),

2016/17:2446 av Anders Forsberg m.fl. (SD) yrkande 29 och

2016/17:3614 av Anders Forsberg m.fl. (SD) yrkande 8.

Ställningstagande

För att kunna producera livsmedel är det viktigt att fastighetsägaren kan bruka sin mark. Om staten gör anspråk på mark är det därför viktigt att se över fastig hetsägarens rätt till ersättning. Ett tydligt exempel är vid bildande av vatten skyddsområden, när livsmedelsproduktionen avsevärt försvåras och det inte längre går att odla mat. Även Dricksvattenutredningen belyste problematiken med ersättning vid bildande av vattenskyddsområden. Att skydda dricks vattenförsörjningen är centralt för Centerpartiet, men vi delar Dricksvatten utredningens mening om att ersättningsformerna vid vattenskyddsområden måste utredas vidare. Centerpartiet vill t.ex. att myndigheterna ska ha ett dialogfrämjande uppdrag med markägare vid införande av vattenskydds område. Vi vill vidare att regeringen ser över Sveriges system med miljö kvalitetsnormer för vatten.

89.

Agenda 2030, punkt 47 (C, L)

av Kristina Yngwe (C) och Lars Tysklind (L).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 47 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2016/17:3616 av Lars Tysklind m.fl. (L) yrkande 8 och

2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 9.

Ställningstagande

Sverige och FN:s övriga medlemsländer har ett ansvar utifrån Agenda 2030-målen att verka för att de globala målen nås, och det är respektive regerings ansvar att de nås i det egna landet. Den svenska livsmedelskedjan kan och bör bidra till Agenda 2030, och detta bör vara en målsättning för alla delar i kedjan. Det är en möjlighet för Sverige som matnation och som ett land med livsmedel av hög kvalitet, säkerhet, djurskydd och miljöhänsyn att exportera produkter och kunskap till andra länder. Detta är något som uttryckligen är beskrivet för de globala målen, men ändå har regeringen i hög grad utelämnat Agenda 2030-målen från den egna livsmedelsstrategin fram till 2030. Alla 17 mål är relevanta för livsmedelskedjan, framför allt mål två som är att avskaffa hunger, uppnå tryggad livsmedelsförsörjning och förbättrad nutrition samt främja ett hållbart jordbruk. Agenda 2030-målen bör därför inkluderas som tydliga mål i livsmedelsstrategin.

90.

Generationsmålet och miljömålen, punkt 48 (C)

av Kristina Yngwe (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 48 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2016/17:2023 av Kristina Yngwe och Eskil Erlandsson (båda C) yrkande 16 och

2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 45.

Ställningstagande

Att myndigheter som arbetar med företag i livsmedelskedjan gör sitt för att de livsmedelspolitiska målen ska nås till 2030 är mycket viktigt och något som föreslogs i Konkurrenskraftsutredningens betänkande. Centerpartiet ser bl.a. ett behov av att berörda myndigheter arbetar för både miljömål och genera tionsmål så att Sverige kan behålla ett hållbart lantbruk i framtiden utan att vår miljöpåverkan exporteras till andra länder.

91.

Biodrivmedel och biogas, punkt 49 (C)

av Kristina Yngwe (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 49 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkandena 47, 51 och 56.

Ställningstagande

En miljönytta med insamling av matavfall är produktion av biogas. Biogas kan också produceras från stallgödsel och andra restprodukter och kan utgöra en viktig landsbygdsverksamhet och bidra till lönsamhet för lantbruksföretag. Som en del i att skapa ett hållbart samhälle utan nettoutsläpp av växthusgaser och med 100 procent förnybar energi kan biogasen fylla en viktig funktion. För att ta vara på biogasens fulla potential och för att underlätta samordning mellan de olika politikområden som biogasen berör vill vi att det tas fram en nationell biogasstrategi.

För grön omställning inom lantbruk, livsmedelsindustri och handel vill Centerpartiet vidare utforma regler som ger mer långsiktigt hållbara och stabila villkor för biodrivmedel. Då omställningen av arbetsmaskiner går lång samt finns det ett stort behov av drivmedel som fungerar i dagens motorer. För Centerpartiet blir det därför viktigt att skapa en produktion och efterfrågan av förnybara drivmedel i Sverige. Vidare anser Centerpartiet att det är viktigt att främja en grön omställning i lantbruket.

92.

Gårdsförsäljning av alkoholhaltiga produkter, punkt 50 (M, SD, C)

av Kristina Yngwe (C), Jonas Jacobsson Gjörtler (M), Johan Hultberg (M), Martin Kinnunen (SD), Åsa Coenraads (M), Gunilla Nordgren (M) och Runar Filper (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 50 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 79.

Ställningstagande

Vingårdar och små bryggerier skulle enligt vår mening kunna bli fantastiska besöksmål. Många besökare kommer till Sverige för att uppleva de smaker som finns i landets mat och dryck. Vi noterar att företrädare för tillverkare av alkoholdrycker samstämmigt har uppgett att konsumenter i samband med studiebesök och liknande arrangemang genomgående efterfrågar möjligheten att få köpa med sig av de lokalproducerade alkoholdryckerna vid besöks tillfället.

Gårdsförsäljning av alkohol skulle kunna vara ett sätt att skapa arbets tillfällen på landsbygden och stödja besöksnäringen. Vi vill därför att det ska bli tillåtet med gårdsförsäljning hos de små lokala bryggerierna. Vi vill dock understryka att de alkoholpolitiska målen inte får äventyras. Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag om gårdsförsäljning av alkohol.

93.

Gårdsförsäljning av övriga livsmedel, punkt 51 (SD)

av Martin Kinnunen (SD) och Runar Filper (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 51 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2016/17:842 av Magnus Persson (SD) och

avslår motion

2016/17:134 av Jan Ericson (M) yrkande 1.

Ställningstagande

I dag kan vi se ett växande intresse för gårdsbutiker på vår landsbygd. Där fler vill sälja närodlade och egenproducerade varor, såsom vilt. Detta är viktigt ur flera aspekter. Dels för det lokala näringslivet i både liten och stor omfattning, dels för arbetsmarknaden på landsbygden. Dagens regelverk är dock krångligt, vilket gör att många varor blir svårsålda. Vissa varor till och med förbjuds. Här bör man se över regelverket för att underlätta för företagen samt jobba aktivt för undantag i EU-direktiven, då det ofta är dessa som sätter käppar i hjulen. Detta bör självklart vara en nationell fråga som vi själva ska styra över.

94.

Livsmedelsförsörjning och beredskap, punkt 52 (SD)

av Martin Kinnunen (SD) och Runar Filper (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 52 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2016/17:2446 av Anders Forsberg m.fl. (SD) yrkande 2 och

2016/17:3614 av Anders Forsberg m.fl. (SD) yrkandena 1 och 2 samt

avslår motionerna

2016/17:3615 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkande 7 och

2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkandena 67–69.

Ställningstagande

De svenska regeringarna har i modern tid främst tagit fasta på att säkra livs medelskonkurrensen och global livsmedelssäkerhet. Detta har gjort att den s.k. självförsörjningsgraden blivit lidande. Vi anser att det är oacceptabelt att själv försörjningsgraden för livsmedel nu har sjunkit till under 50 procent. Självför sörjningsgraden för livsmedel måste öka, bl.a. för att garantera större uthållig het vid nationella och internationella kriser. Ett robust civilsamhälle med en väl fungerande svensk livsmedelsproduktion bör därför ses som en del av Sveriges totalförsvar.

Vi i Sverigedemokraterna anser att livsmedelsstrategin behöver fastställa mätbara produktionsmål för ökad livsmedelsproduktion över tid. Det lång siktiga målet måste vara att nå 100 procents självförsörjningsgrad för de livsmedel som är möjliga att producera traditionellt och naturligt i Sverige. För att uppnå detta mål anser vi att man bör verka för

– större odlingsytor i hela landet

– fler lagerlokaler för livsmedel i hela landet

– en strategi för att välja ut grödor och nyttodjur som motsvarar våra grundläggande behov i en kris eller vid höjd beredskap

– en marknadsföringskampanj för att i fredstid köpa lokalproducerat.

95.

Livsmedelsförsörjning och beredskap, punkt 52 (C)

av Kristina Yngwe (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 52 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkandena 67–69 och

avslår motionerna

2016/17:2446 av Anders Forsberg m.fl. (SD) yrkande 2,

2016/17:3614 av Anders Forsberg m.fl. (SD) yrkandena 1 och 2 samt

2016/17:3615 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkande 7.

Ställningstagande

Centerpartiet anser att frågan om Sveriges livsmedelsförsörjning och försörj ningstryggheten för livsmedel i händelse av höjd beredskap och krig är viktig att arbeta vidare med. Detta sker för närvarande inom ramen för Försvars beredningens arbete där många olika aspekter behöver belysas i allt från primärproduktion till förädling och distribution av livsmedel. Det är också viktigt att utreda hur livsmedelskedjans sårbarhet vid kris kan minskas och att ansvarsfördelningen av livsmedelsberedskapen vid kris tydliggörs. Försvars beredningens arbete behöver beaktas i det vidare strategiarbetet på livsmedels området så att vi får en livsmedelspolitik som hänger samman i ett brett perspektiv.

96.

Livsmedelsförsörjning och beredskap, punkt 52 (KD)

av Magnus Oscarsson (KD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 52 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2016/17:3615 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkande 7 och

avslår motionerna

2016/17:2446 av Anders Forsberg m.fl. (SD) yrkande 2,

2016/17:3614 av Anders Forsberg m.fl. (SD) yrkandena 1 och 2 samt

2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkandena 67–69.

Ställningstagande

Vi anser att betydelsen av ett kvantitativt mål för självförsörjningsgraden av viktiga livsmedel bör bejakas. I Finland är försörjningsgraden runt 85 procent, detta för att de vet hur viktigt det är att i kristider ha livsmedel till landets invånare. Riksdagen bör slå fast de etappmål som föreslås i Konkurrenskrafts utredningen. Regeringen bör ge Jordbruksverket i uppdrag att ta fram indika torer för dessa mål, så som utredningen föreslår. Även våra nordiska grann länder bör studeras när det gäller målformuleringar om självförsörjning. Riksdagen bör därför begära att regeringen återkommer med förslag på kvantitativa mål för Sveriges självförsörjningsgrad och bör också framhålla betydelsen av en inhemsk produktion av jordbrukets insatsvaror, såsom bränsle, gödningsmedel och reservdelar.

97.

Förprövning av djurstallar, punkt 53 (M, C, KD)

av Kristina Yngwe (C), Jonas Jacobsson Gjörtler (M), Johan Hultberg (M), Åsa Coenraads (M), Gunilla Nordgren (M) och Magnus Oscarsson (KD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 53 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2016/17:3615 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkande 13 och

2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 28 och

avslår motion

2016/17:2446 av Anders Forsberg m.fl. (SD) yrkande 24.

Ställningstagande

Politiken måste underlätta för de människor som vill utveckla sitt företagande, och de hinder som finns i dag måste minimeras. Bland annat bör regeringen ge i uppdrag till Jordbruksverket att ta bort det obligatoriska kravet om för prövning vid ny-, om- eller tillbyggnad av djurstallar samt inredning för djur. I dag är reglerna för hur djurstallar ska byggas alltför detaljerade. I stället bör ökat fokus ligga på funktion och djurvälfärd.

98.

Förprövning av djurstallar, punkt 53 (SD)

av Martin Kinnunen (SD) och Runar Filper (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 53 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2016/17:2446 av Anders Forsberg m.fl. (SD) yrkande 24 och

avslår motionerna

2016/17:3615 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkande 13 och

2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 28.

Ställningstagande

Det måste bli enklare att bedriva jordbruk utan att överge höga ambitioner på olika områden. Mot denna bakgrund vill Sverigedemokraterna se enklare förprövning av nya djurstallar.

99.

Bygglov för lantbruksfastigheter, punkt 54 (C)

av Kristina Yngwe (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 54 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 26.

Ställningstagande

Att utveckla och bredda sitt företagande kan för en del företagare vara ett bra sätt att stärka lönsamheten. Det kan handla om allt från att utveckla och diversifiera sitt jordbruk till att också satsa på turism och upplevelseaktiviteter. Politiken måste underlätta för de människor som vill utveckla sitt företagande, och de hinder som finns i dag måste minimeras. Kravet på bygglov för om byggnation av byggnader på lantbruksfastigheter hindrar i dag företagare att bredda sina verksamheter. De föreslagna åtgärderna skulle bl.a. kunna under lätta företagsutveckling som gårdsbutik och bed and breakfast.

100.

Utformningen av EU:s jordbrukspolitik, punkt 55 (C)

av Kristina Yngwe (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 55 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 36 och

avslår motionerna

2016/17:2023 av Kristina Yngwe och Eskil Erlandsson (båda C) yrkande 10 och

2016/17:3615 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkande 9.

Ställningstagande

För att den inre marknaden ska fungera är det viktigt att jordbrukspolitiken inte åternationaliseras, vilket skulle kunna leda till en konkurrens mellan länder som snarare handlar om subventioner än om kvalitativa produkter. För Centerpartiet ska den gemensamma jordbrukspolitiken leda till ett konkurrens kraftigt jordbruk där lantbrukaren får betalt för sina produkter och där beroen det av offentliga medel minskar.

101.

Utformningen av EU:s jordbrukspolitik, punkt 55 (KD)

av Magnus Oscarsson (KD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 55 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2016/17:3615 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkande 9 och

avslår motionerna

2016/17:2023 av Kristina Yngwe och Eskil Erlandsson (båda C) yrkande 10 och

2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 36.

Ställningstagande

Konkurrenskraftsutredningen föreslår en omläggning av Sveriges position i förhållande till den gemensamma jordbrukspolitiken. Utredningen skriver att Sveriges ståndpunkt inom EU-samarbetet bör vara att stärka konkurrens kraften för det svenska jordbruket och för den svenska trädgårdsnäringen inom ramen för det övergripande målet om en avreglering av den gemensamma jordbrukspolitiken och en minskning av dess andel av EU:s budget. Krist demokraterna anser att utredningens rekommendation bör följas. Svenska ståndpunkter inom den gemensamma jordbrukspolitiken bör ta sin utgångs punkt i att stärka svensk konkurrenskraft samtidigt som den totala EU-budgeten för jordbruk minskar.

102.

Jordbruksstöd till aktiva lantbrukare, punkt 56 (SD)

av Martin Kinnunen (SD) och Runar Filper (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 56 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2016/17:3614 av Anders Forsberg m.fl. (SD) yrkande 4.

Ställningstagande

Frikopplingen 2005, då gårdsstödet infördes, innebar att lantbrukare inte längre behövde producera jordbruksprodukter för att få stöd. I de mindre produktiva bygderna gör gårdsstödet i många fall att markerna endast bara hävdas och landskapet med nöd och näppe hålls öppet. När aktiva lantbrukare behöver mer mark och den inte säljs eller arrenderas ut av passiva markägare, uppstår en s.k. inlåsningseffekt. Nuvarande effekt är att många stöd bidrar till högre arrende och markpriser som påverkar lönsamheten negativt för aktiva bönder som vill utveckla sin verksamhet och behöver mer mark. Sverige demokraterna anser därför att jordbruksstöden i högre grad bör gå till aktiva lantbrukare.

103.

Utbetalning av EU-ersättningar, punkt 57 (M, SD, C, KD)

av Kristina Yngwe (C), Jonas Jacobsson Gjörtler (M), Johan Hultberg (M), Martin Kinnunen (SD), Åsa Coenraads (M), Gunilla Nordgren (M), Runar Filper (SD) och Magnus Oscarsson (KD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 57 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2016/17:3173 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) yrkande 22 och

2016/17:3615 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkande 16.

Ställningstagande

Dagens regler för lantbruket gör att många lantbrukare är beroende av EU-stöd. Särskilt tydligt har detta varit för mjölkbönderna, som under de senaste åren har tagit skada av att marknadspriset för mjölk har varit och är väldigt lågt. Vi anser att regeringen måste säkerställa att jordbrukarstöden betalas ut i tid. Jordbruksverkets försenade utbetalningar av jordbruksstöden är mycket olyckligt för svenskt lantbruk. En bidragande faktor till många svenska mjölk bönders likviditetskris är just de försenade utbetalningarna från landsbygds programmet. Under rådande mjölkkris är det många bönder som inte har ekonomisk kapacitet att ligga ute med pengar under någon längre tid. Regeringen har ibland använt EU-ersättningarna till jordbruket som en sorts budgetregulator. Man har därigenom fördröjt utbetalningarna. Inga andra EU-länder agerar på detta sätt. Det är viktigt att EU-ersättningarna betalas ut till bönderna så snart som möjligt, oavsett orsaken till fördröjning. Sverige bör vidare alltid betala ut EU-ersättningarna så snart de finns tillgängliga, detta för att underlätta böndernas likviditetssituation och för att låta pengarna komma till nytta i den svenska ekonomin.

104.

Kostnadsersättningar, punkt 58 (KD)

av Magnus Oscarsson (KD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 58 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2016/17:3615 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkandena 17 och 19.

Ställningstagande

Som ett led i arbetet för bättre konkurrensvillkor för svenska mjölkbönder föreslår vi ett förstärkt stöd för ökad konkurrenskraft i mjölksektorn. Vi föreslår en kostnadsersättning som kan utgå per djur och som kan väga upp för de fördyrande regler som finns i Sverige jämfört med grannländerna i Europa. Förslaget finansieras delvis av en omfördelning inom landsbygdsprogrammet och innebär en kostnadsersättning till mjölkbönderna på 330 miljoner kronor årligen under de kommande tre åren. Med förslaget får mjölkbönderna 1 000 kronor per ko i kostnadsersättning för merkostnaderna för svensk mjölkpro duktion i jämförelse med övriga europeiska länder.

Vidare vill vi uppmärksamma att det inte finns något offentligt finansierat stöd i Sverige till lantbrukare som drabbas av skördeskador. Alla skördeskade försäkringar i världen, inklusive i USA, har någon form av offentlig med finansiering. Inom landsbygdsprogrammet finns möjligheter att subventionera försäkringspremier eller program för inkomststabilisering, och det finns anledning att utreda införandet av någon form av fond för katastrofskador inom jordbruket. Systemet bör så långt som möjligt bygga på existerande struktur med Jordbruksverket och länsstyrelserna som förvaltande, kontroller an de och utbetalande myndigheter.

105.

Äganderätt och egendomsskydd, punkt 59 (M, SD)

av Jonas Jacobsson Gjörtler (M), Johan Hultberg (M), Martin Kinnunen (SD), Åsa Coenraads (M), Gunilla Nordgren (M) och Runar Filper (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 59 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2016/17:3173 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) yrkande 1 och

avslår motionerna

2016/17:2011 av Kristina Yngwe och Eskil Erlandsson (båda C) yrkandena 3.1 och 11.2,

2016/17:2888 av Gunilla Nordgren (M) och

2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 34.

Ställningstagande

Vi vill att de svenska lantbrukarnas konkurrensförutsättningar ska stärkas, och därför är det viktigt att värna äganderätten. Tyvärr har dock äganderättens omfattning och innebörd blivit föremål för diskussion under senare tid. Vi anser därför att det finns skäl för att stärka äganderätten. I ett antal uppmärk sammade fall har markägare lidit skada som resultat av enskilda individers agerande. Framför allt rör det sig om fall i vilka allemansrätten har använts som förevändning för verksamheter som knappast kan anses falla inom ramar na för vad allemansrätten är ämnad för. En stor risk med den typen av beteende är att tilltron till allemansrätten undermineras och att markägare vidtar åtgärder för att försvåra för det rörliga friluftslivet. Allemansrätten är för viktig för att tillåtas lakas ur. Vi anser därför att det finns skäl att stärka äganderätten.

106.

Äganderätt och egendomsskydd, punkt 59 (C)

av Kristina Yngwe (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 59 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2016/17:2011 av Kristina Yngwe och Eskil Erlandsson (båda C) yrkandena 3.1 och 11.2 samt

2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 34 och

avslår motionerna

2016/17:2888 av Gunilla Nordgren (M) och

2016/17:3173 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) yrkande 1.

Ställningstagande

Äganderätten med egendomsskyddet är inskriven i Sveriges grundlag, i Europakonventionen och i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättig heterna. De utgör en grund för både demokrati och marknadsekonomi. Det är allvarligt när en myndighet brister i tydlighet om något så avgörande som äganderätt. Därför vill Centerpartiet att äganderätt och egendomsskydd beaktas i myndighetsbeslut. Ett sådant företräde är ett steg i att stärka ägande och brukan derätt inom jord- och skogsbruk.

107.

Hästnäringen, punkt 60 (KD)

av Magnus Oscarsson (KD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 60 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2016/17:2659 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkande 4 och

avslår motionerna

2016/17:823 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 4,

2016/17:1346 av Hanna Wigh (SD) yrkande 4,

2016/17:1886 av Lotta Finstorp (M),

2016/17:2621 av Daniel Bäckström (C),

2016/17:3141 av Cecilia Widegren (M) yrkandena 1 och 8 samt

2016/17:3377 av Bengt Eliasson (L) yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

Hästnäringen och ridsporten är en livskraftig del av landsbygdsföretagandet. Utvecklingen har varit stark under senare årtionden, men det finns skäl att fort sätta att förbättra förutsättningarna för fler arbetstillfällen i dessa verksamhet er. En möjlighet vore att ridsporten betraktas som en friskvårdsförmån som kan bekostas av arbetsgivaren. Det behövs även en fortsatt satsning på utbild ningen inom hästsektorn.

108.

Rovdjursfrågor, punkt 61 (SD, C)

av Kristina Yngwe (C), Martin Kinnunen (SD) och Runar Filper (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 61 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 19 och

avslår motion

2016/17:3615 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkande 20.

Ställningstagande

I delar av landet upplevs rovdjur som ett stort hinder för möjligheten att bedriva exempelvis lammuppfödning eller rennäring. En fungerande rovdjurs förvaltning är därför viktig, men också bättre möjlighet att skydda sina djur. Det har tyvärr visat sig att stängsling inte alltid är tillräckligt för att skydda sina djur mot rovdjursattacker. Angreppen är plågsamma både för djuren och dess ägare och innebär stora faktiska såväl som emotionella kostnader för de drabbade företagarna. Vi vill därför öka möjligheterna att försvara sina husdjur och tamdjur mot angrepp av rovdjur.

109.

Rovdjursfrågor, punkt 61 (KD)

av Magnus Oscarsson (KD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 61 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2016/17:3615 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkande 20 och

avslår motion

2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 19.

Ställningstagande

Rovdjursangrepp på tamboskap och husdjur kan orsaka stor ekonomisk skada för lantbrukare och leder till stor otrygghet bland många som lever i rovdjurs täta områden. Dagens ersättningsnivåer till dem som får sina tamdjur rivna och dödade av rovdjur behöver ses över. Rennäringen ska värnas eftersom den är en betydelsefull del av samisk kultur samt viktig för sysselsättning och boende i Sveriges norra inland och fjällvärld. Ett stort problem är att vildsvinen plöjer upp åkrar och andra odlingar med stora skador som följd. Även i trafiken orsakar vildsvin stora skador. På senare tid har också risken för sjukdoms smitta till tamsvin ökat. I kampen mot vildsvinen är den enskilde bonden rätts lös. Bonden får inget stöd för förlorad skörd, inga pengar för stängsel eller ersättning för tid som måste läggas på avskjutning. Enligt vår mening behövs det därför generösare regler för ersättning för de skador som vildsvinen åsamkar.

110.

Strandskydd, punkt 62 (SD)

av Martin Kinnunen (SD) och Runar Filper (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 62 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2016/17:3614 av Anders Forsberg m.fl. (SD) yrkande 9 och

avslår motion

2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 27.

Ställningstagande

På många håll har ett strandskydd på flera hundra meter blivit ett hinder för nybyggnationer. Tvärtemot intentionerna har länsstyrelserna på många håll i landet beslutat om ett utvidgat strandskydd. Naturvårdsverket konstaterade vid en översyn att det fanns stora områden med utvidgat strandskydd som saknade tydliga motiv. Ändå har en del länsstyrelser valt att fortsätta driva frågan genom att föreslå en utvidgning av strandskyddet på upp till 300 meter. Detta riskerar att leda till negativa konsekvenser för såväl jord- och skogsbruket samt besöksnäringen. Sverigedemokraterna vill dra en gräns vid högst 100 meters strandskydd, vilket i högre grad bör regleras på kommunal nivå.

111.

Strandskydd, punkt 62 (C)

av Kristina Yngwe (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 62 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 27 och

avslår motion

2016/17:3614 av Anders Forsberg m.fl. (SD) yrkande 9.

Ställningstagande

Att utveckla och bredda sitt företagande kan för en del företagare vara ett bra sätt att stärka lönsamheten. Det kan handla om allt från att utveckla och diver sifiera sitt jordbruk till att också satsa på turism och upplevelseaktiviteter. Enligt vår mening måste politiken underlätta för de människor som vill utveckla sitt företagande, och de hinder som finns i dag måste minimeras, bl.a. bör strandskyddet ändras av denna anledning.

112.

Biodling, punkt 63 (KD)

av Magnus Oscarsson (KD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 63 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2016/17:2550 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkande 7 och

2016/17:3615 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkande 29.

Ställningstagande

Till följd av kemikalieanvändningen har beståndet av vildbin och andra insekter som utför pollinering av växter minskat. När denna ekosystemtjänst inte fullt ut går att räkna med behöver den förstärkas. En viktig funktion i detta sammanhang har biodlarnas honungsbin. För att stödja biodlarna i den viktiga funktion deras bin har för pollineringen anser Kristdemokraterna att det behöver göras en översyn av hur denna verksamhet kan stödjas och utvecklas. Ett sätt kan vara information och opinionsbildning. Biodlingen är också utsatt för skador från vilt, främst björn. Länsstyrelserna, som ansvarar för utbetal ning av viltskadeersättning, har väldigt olika policyer för detta. I vissa län får biodlarna 0 kronor medan de i ett annat får upp till 5 000 kronor per förstörd bikupa. Det behövs ett konsekvent erkännande av biodlarnas rätt till viltskade ersättning .

113.

Vissa landsbygdsfrågor, punkt 64 (SD)

av Martin Kinnunen (SD) och Runar Filper (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 64 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2016/17:2418 av Mikael Eskilandersson och Roger Hedlund (båda SD) och

2016/17:2450 av Anders Forsberg m.fl. (SD) yrkande 12 och

avslår motionerna

2016/17:3615 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkande 18 och

2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 70.

Ställningstagande

I dag krävs tillstånd för att ta jordbruksmark ur produktion, vilket oftast görs inför att marken ska planteras och därmed gå över till att klassas som skogs mark. Det krävs dock tillstånd för att ta jordbruksmark ur produktion, vilket görs genom en ansökan till länsstyrelserna. Att få ett tillstånd kan ta minst åtta månader och ibland betydligt längre. Det är en orimligt lång handläggningstid om man t.ex. jämför med anmälan om skogsavverkning, som behandlas inom sex veckor. Den stora skillnaden i handläggningstider kan inte försvaras utifrån att det skulle krävas mer arbete från länsstyrelsens sida. Vi i Sverige demokraterna anser att det är av stor vikt att onödig byråkrati undviks och att handläggningstiderna bör kunna kortas avsevärt.

114.

Vissa landsbygdsfrågor, punkt 64 (C)

av Kristina Yngwe (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 64 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 70 och

avslår motionerna

2016/17:2418 av Mikael Eskilandersson och Roger Hedlund (båda SD),

2016/17:2450 av Anders Forsberg m.fl. (SD) yrkande 12 och

2016/17:3615 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkande 18.

Ställningstagande

Fritidsodling är den näst vanligaste fritidssysselsättningen i Sverige. Den organiserade fritidsodlingen omfattar organisationer som Riksförbundet Svensk Trädgård med över 30 000 medlemmar och Koloniträdgårdsförbundet med ca 25 000 medlemmar. Den organiserade fritidsodlingen arbetar aktivt för en hållbar och ekologisk odling genom att sprida objektiv kunskap om odling via rådgivning, faktablad, tidningar och utbildande aktiviteter. För alla fritidsodlares räkning förmedlar de forskningsresultat, förvandlar information från myndigheter till mer lättillgänglig information, deltar i inventeringar och bevarandet av kulturväxter samt besvarar remisser inom odlingsområdet. Med andra ord spelar fritidsodlingen en viktig roll för kunskapsspridning, och vi anser därför att dess roll inom livsmedelskedjan behöver lyftas.

115.

Vissa landsbygdsfrågor, punkt 64 (KD)

av Magnus Oscarsson (KD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 64 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2016/17:3615 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkande 18 och

avslår motionerna

2016/17:2418 av Mikael Eskilandersson och Roger Hedlund (båda SD),

2016/17:2450 av Anders Forsberg m.fl. (SD) yrkande 12 och

2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 70.

Ställningstagande

Vi vill förändra det s.k. beteskravet för mjölkkor i lösdrift. I dag är svenska mjölkbönder förhindrade att ansöka om betesstöd från EU på grund av nationella regler om att mjölkkor måste gå ute och beta under sommaren. Med ett slopat nationellt beteskrav kan svenska mjölkbönder med kor i lösdrift, i likhet med sina europeiska kolleger, få betesstöd från EU. Detta är ett steg mot mer jämlika konkurrensvillkor för Sveriges mjölkbönder. Sveriges bönder har en hög medvetenhet om djurskydd och är måna om sina djurs hälsa och tillgång till utevistelse. Det formella beteskravet är därför av mindre betydelse.

116.

Livsmedel och livsmedelsproduktion, punkt 65 (M)

av Jonas Jacobsson Gjörtler (M), Johan Hultberg (M), Åsa Coenraads (M) och Gunilla Nordgren (M).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 65 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2016/17:3173 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) yrkande 20 och

2016/17:3620 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) yrkande 11 och

avslår motionerna

2016/17:2010 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 24,

2016/17:2067 av Edward Riedl (M),

2016/17:2556 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD),

2016/17:2634 av Jan Lindholm (MP) yrkande 6 och

2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 65.

Ställningstagande

Småskaliga och mobila slakterier är viktiga för att möjliggöra ett ökat utbud av närproducerade livsmedel och skapar en viktig infrastruktur för att stärka den växande gastronomiturismen. De leder dessutom till kortare djurtransport er och skapar arbetstillfällen, samtidigt som försörjning av kött förenklas i händelse av störningar i infrastrukturen. Vi vill gärna att fler småskaliga och mobila slakterier ska kunna etableras och vill därför att de regler som gäller ska ses över i syfte att ytterligare förenkla dem.

117.

Livsmedel och livsmedelsproduktion, punkt 65 (C)

av Kristina Yngwe (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 65 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2016/17:2010 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 24 och

2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 65 och

avslår motionerna

2016/17:2067 av Edward Riedl (M),

2016/17:2556 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD),

2016/17:2634 av Jan Lindholm (MP) yrkande 6,

2016/17:3173 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) yrkande 20 och

2016/17:3620 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) yrkande 11.

Ställningstagande

För att möta den framtida efterfrågan på livsmedel när den globala befolkning en ökar behövs alternativa livsmedelsinnovationer. När det gäller insekter som foder klassas de som animalier, och det är förbjudet att använda animaliepro tein till djurfoder för lantbruksdjur. Insekter skulle dock kunna vara en bra proteinkälla i djurfoder, inte minst i och med att det utgör en naturlig föda för kycklingar, grisar och fiskar och kan ersätta odlat sojaprotein. Insekter till djurfoder skulle inte heller konkurrera med åkerarealen för produktion av livs medel då de livnär sig på gödsel och avfall. Att ersätta sojafoder med foder baserat på insekter skulle sannolikt medföra ytterligare miljövinster i och med att det kan minska skövlingen av regnskog vid lägre efterfrågan på sojafoder. Det finns däremot anledning till försiktighet, och man behöver utvärdera risk erna med import av invasiva arter, som inte finns naturligt i den svenska floran. Likaså behöver risker med oönskade bakterier och virus undersökas. Inom EU pågår en utvärdering av dessa risker. Centerpartiet vill att regelverken skynd samt ses över för att underlätta användning av insekter som protein.

Vidare anser vi att regelverket för hälsopåståenden kan förbättras, utan att riskera att det urvattnas, för att öka trovärdigheten för högkvalitativa livsmedel med hög säkerh et. Alla hälsopåståenden, s.k. claims, på livsmedelsförpack ningar är reglerade via EU-lagstiftning och tolkas sedan av ansvarig myndig het. Mycket mervärden från svenska livsmedel och svensk livsmedelsindustri skulle kunna kommuniceras via dessa hälsopåståenden, men lagstiftningen i dag anses vara alltför rigid, och det krävs politiskt engagemang för att förändra detta. Exempelvis finns det hälsofördelar med att konsumera fil och yoghurt då dessa produkter innehåller nyttiga bakterier som är bra för magen, men detta får inte längre kommuniceras. Ett annat exempel är när ett företag lyckas minska salt- eller sockerhalten i sin produkt och ändå inte har möjlighet att kommunicera detta om inte sänkning en är på 30 procent i ett svep.

118.

Livsmedel och livsmedelsproduktion, punkt 65 (KD)

av Magnus Oscarsson (KD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 65 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2016/17:2556 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) och

avslår motionerna

2016/17:2010 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 24,

2016/17:2067 av Edward Riedl (M),

2016/17:2634 av Jan Lindholm (MP) yrkande 6,

2016/17:3173 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) yrkande 20,

2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 65 och

2016/17:3620 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) yrkande 11.

Ställningstagande

Vi anser att Livsmedelsverket idag har en alltför rigid syn på hur de gemen samma EU-reglerna ska tolkas. Genom sin snäva tolkning av EU:s direktiv för nya livsmedel, ger Livsmedelsverket en klar konkurrensnackdel till svenska importörer av sådana grödor som inte salufördes i unionen före 1997. Därför anser vi att gällande lagstiftning måste uppdateras till dagens förutsättningar. Detta gäller t.ex. gränserna för vad som räknas som livsmedel och när en produkt övergår från att vara gröda till att vara livsmedel.

Särskilda yttranden

1.

Motioner som bereds förenklat, punkt 66 (M)

Jonas Jacobsson Gjörtler (M), Johan Hultberg (M), Åsa Coenraads (M) och Gunilla Nordgren (M) anför:

Utskottet har genom förenklad motionsberedning avstyrkt de motionsförslag som finns i bilaga 2. I fråga om våra förslag vidhåller vi de synpunkter som företrädare för vårt parti framfört i tidigare reservationer och i de aktuell a kommittémotion erna men avstår från att ge uttryck för dem i en reservation.

2.

Motioner som bereds förenklat, punkt 66 (SD)

Martin Kinnunen (SD) och Runar Filper (SD) anför:

Utskottet har genom förenklad motionsberedning avstyrkt de motionsförslag som finns i bilaga 2. I fråga om våra förslag hänvisar vi till de synpunkter som företrädare för vårt parti framfört i tidigare reservationer och i de aktuell a kommittémotion erna men avstår från att ge uttryck för dem i en reservation.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2016/17:104 En livsmedelsstrategi för Sverige – fler jobb och hållbar tillväxt i hela landet:

1. Riksdagen godkänner regeringens förslag till övergripande mål för livsmedelsstrategin.

2. Riksdagen godkänner regeringens förslag till mål för det strategiska området Regler och villkor.

3. Riksdagen godkänner regeringens förslag till mål för det strategiska området Konsument och marknad.

4. Riksdagen godkänner regeringens förslag till mål för det strategiska området Kunskap och innovation.

Följdmotionerna

2016/17:3614 av Anders Forsberg m.fl. (SD):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om självförsörjningsgraden och tillkännager detta för regeringen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att mätbara produktionsmål för ökad livsmedelsproduktion bör införas i den nationella livsmedelsstrategin och tillkännager detta för regeringen.

3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av skatter och avgifter som främjar en konkurrenskraftig livsmedelssektor och tillkännager detta för regeringen.

4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att jordbruksstöden i högre grad bör gå till aktiva lantbrukare och tillkännager detta för regeringen.

5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det inte finns behov av att se över jordförvärvslagen och tillkännager detta för regeringen.

6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om byråkrati och myndigheters kontroll och tillkännager detta för regeringen.

7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en strategi för en långsiktigt hållbar användning av mark där särskilt värdefull åkermark ska kunna skyddas och tillkännager detta för regeringen.

8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vattendirektivet och dess förslag till åtgärder måste präglas av kostnadseffektiva åtgärder som inte missgynnar svenskt jord- och skogsbruk, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att strandskyddets regler inte får innebära inskränkningar i jord- och skogsbrukets verksamheter och tillkännager detta för regeringen.

10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kompensera de svenska lantbrukarna för merkostnader på grund av högre krav i djurskyddet och tillkännager detta för regeringen.

11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en översyn av den svenska djurskyddslagstiftningen bör ske för en mer målstyrd i stället för detaljstyrd djurskyddslagstiftning, där djurens hälsa främst är i fokus, och tillkännager detta för regeringen.

12. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om djuromsorgsprogrammen och tillkännager detta för regeringen.

13. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbättra förutsättningarna för fiskodling i Sverige och tillkännager detta för regeringen.

14. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att livsmedel som upphandlas offentligt ska vara producerade enligt gällande svensk miljö- och djurskyddslagstiftning när det är möjligt och tillkännager detta för regeringen.

15. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den offentliga upphandlingen i högre grad bör prioritera inköp av närproducerade och ekologiska livsmedel och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:3615 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa generellt goda företagsvillkor i hela Sverige och tillkännager detta för regeringen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ha effektiva och förutsägbara godkännandeprocesser och tillkännager detta för regeringen.

3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge främjandeuppdrag till myndigheter och tillkännager detta för regeringen.

4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att svensk livsmedelsproduktion ska styras av konsumenternas efterfrågan och inte av politiskt bestämda kvantitativa mål för konsumtion och produktion kopplade till specifika produktionsformer och tillkännager detta för regeringen.

5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra det lättare för konsumenter att göra hållbara, medvetna val och tillkännager detta för regeringen.

6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att underlätta och främja livsmedelsexporten och tillkännager detta för regeringen.

7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma med förslag på kvantitativa mål för Sveriges självförsörjningsgrad och tillkännager detta för regeringen.

8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrätta ett nationellt råd för att bidra till att genomföra strategin och tillkännager detta för regeringen.

9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att revidera Sveriges ståndpunkt inom EU-samarbetet när det gäller utformningen av den gemensamma jordbrukspolitiken och tillkännager detta för regeringen.

10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en ny vägledning för anmälnings- och tillståndsprövning inom animalieproduktionen och tillkännager detta för regeringen.

11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att prövningen av djurhållande verksamhet bör koncentreras till färre miljöprövningsdelegationer och tillkännager detta för regeringen.

12. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ta initiativ till att ta bort kravet på samrådsförfarande för anmälningspliktig verksamhet och tillkännager detta för regeringen.

13. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta bort det obligatoriska kravet på förprövning vid om- och tillbyggnad av djurstallar samt inredning för djur och tillkännager detta för regeringen.

14. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrätta livsmedelsattachéer och tillkännager detta för regeringen.

15. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en parlamentarisk statlig utredning bör tillsättas för att ta ett samlat grepp för att minska regelbördan och föreslå förenklingar och tillkännager detta för regeringen.

16. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att EU-ersättningarna betalas ut i rätt tid och tillkännager detta för regeringen.

17. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en kostnadsersättning för svensk mjölkproduktion och tillkännager detta för regeringen.

18. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förändra beteskravet för kor i lösdrift och tillkännager detta för regeringen.

19. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ersättningar vid skördekatastrofer och tillkännager detta för regeringen.

20. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ersättningar vid viltskador och tillkännager detta för regeringen.

21. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att jordbruk ska klassas som miljöpåverkande verksamhet i stället för miljöfarlig verksamhet och tillkännager detta för regeringen.

22. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ansvarsfull offentlig upphandling och tillkännager detta för regeringen.

23. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att skatter och avgifter utformas så att en konkurrenskraftig livsmedelssektor främjas och tillkännager detta för regeringen.

24. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att sådana ändringar i jordförvärvslagen som nämns i avsnitt 7.4 i propositionen inte ska genomföras eller utredas och tillkännager detta för regeringen.

25. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om forskning på nya grödor och tillkännager detta för regeringen.

26. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Formas i sin fördelning av forskningsanslag bör få i uppdrag av regeringen att särskilt beakta behovet av forskning på nya grödor och tillkännager detta för regeringen.

27. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om hållbara gödningsmetoder och tillkännager detta för regeringen.

28. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kött från vilt och tillkännager detta för regeringen.

29. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om biodling och tillkännager detta för regeringen.

30. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka det småskaliga fisket och tillkännager detta för regeringen.

31. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om regelförenklingar inom fiskerinäringen och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:3616 av Lars Tysklind m.fl. (L):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa generellt goda företagsvillkor i hela Sverige och tillkännager detta för regeringen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ha effektiva och förutsägbara godkännandeprocesser och tillkännager detta för regeringen.

3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge främjandeuppdrag till myndigheter och tillkännager detta för regeringen.

4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att svensk livsmedelsproduktion ska styras av konsumenternas efterfrågan och inte av politiskt bestämda kvantitativa mål för konsumtion och produktion kopplade till specifika produktionsformer och tillkännager detta för regeringen.

5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra det lättare för konsumenter att göra hållbara, medvetna val och tillkännager detta för regeringen.

6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vid offentlig upphandling ha ett tydligt regelverk som gör det enkelt att ställa krav på miljöhänsyn och djurskydd, inklusive restriktiv antibiotikaanvändning, motsvarande svensk nivå och tillkännager detta för regeringen.

7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att underlätta och främja livsmedelsexporten och tillkännager detta för regeringen.

8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att strategin ska bidra till att uppnå Agenda 2030-målen och tillkännager detta för regeringen.

9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att jordbruket ska bära sina egna miljö- och klimatkostnader men också ersättas för kollektiva nyttigheter och tillkännager detta för regeringen.

10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bioteknik (genetiskt modifierade organismer, GMO) kan spela en avgörande roll för att få fram bättre skördar och näringsinnehåll och tillkännager detta för regeringen.

11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om grön skatteväxling och tillkännager detta för regeringen.

12. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om köttproduktionens klimatpåverkan liksom vikten av metangasreducering och tillkännager detta för regeringen.

13. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om fiskens självklara plats i en livsmedelsstrategi och tillkännager detta för regeringen.

14. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att minska matavfallet i hela livsmedelskedjan samt av att återvinna mer matavfall och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:3618 av Kristina Yngwe m.fl. (C):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa generellt goda företagsvillkor i hela Sverige och tillkännager detta för regeringen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ha effektiva och förutsägbara godkännandeprocesser och tillkännager detta för regeringen.

3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge främjandeuppdrag till myndigheter och tillkännager detta för regeringen.

4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att svensk livsmedelsproduktion ska styras av konsumenternas efterfrågan och inte av politiskt bestämda kvantitativa mål för konsumtion och produktion kopplade till specifika produktionsformer och tillkännager detta för regeringen.

5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra det lättare för konsumenter att göra hållbara, medvetna val och tillkännager detta för regeringen.

6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att underlätta och främja livsmedelsexporten och tillkännager detta för regeringen.

7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa strategiperioder och etappmål och tillkännager detta för regeringen.

8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa kontrollstationer för strategins uppfyllnad 2020 och 2025 och tillkännager detta för regeringen.

9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att strategin ska bidra till att uppnå Agenda 2030-målen och tillkännager detta för regeringen.

10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regelbördan och kostnadsbördan för företag i livsmedelskedjan bör minska och tillkännager detta för regeringen.

11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avbryta planer på nya punktskatter på lantbruket fram till 2020 och tillkännager detta för regeringen.

12. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av skatter och avgifter som främjar en konkurrenskraftig livsmedelssektor och tillkännager detta för regeringen.

13. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett ömsesidigt erkännande av växtskyddsmedel som huvudprincip och tillkännager detta för regeringen.

14. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över ersättningsformer till markägare när mark tas i anspråk vid bildande av vattenskyddsområden och tillkännager detta för regeringen.

15. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lagstiftning om sortgodkännande ska baseras på egenskaper i stället för förädlingsteknik och tillkännager detta för regeringen.

16. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att reformera dagens djurskyddslag så att dess reglering går från detaljstyrning till målstyrning med bibehållen djurskyddsnivå, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

17. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fortsätta med regelförenklingar för animalieproducenter och tillkännager detta för regeringen.

18. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsammans med branschen titta vidare på möjligheten att utveckla koncept där svenska mervärden kan skapas utan lagstiftning och tillkännager detta för regeringen.

19. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka möjligheten att försvara sina husdjur och tamdjur mot angrepp av rovdjur och tillkännager detta för regeringen.

20. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att underlätta ägarskifte och tillkännager detta för regeringen.

21. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att jordförvärvslagen ska behållas i sin nuvarande form och tillkännager detta för regeringen.

22. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att slå vakt om flexibla anställningsformer som visstidsanställning och tillkännager detta för regeringen.

23. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur konkurrenskraften i livsmedelsindustrin kan stärkas och tillkännager detta för regeringen.

24. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka konkurrenskraften inom turistnäringen och tillkännager detta för regeringen.

25. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värna de gröna näringarnas kompetensförsörjning genom att bevara den öppna arbetskraftsinvandringen och tillkännager detta för regeringen.

26. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bygglov för ombyggnad av byggnader på lantbruksfastigheter bör tas bort och tillkännager detta för regeringen.

27. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ändra strandskyddet för att främja och stärka möjligheterna för företag på landsbygden att diversifiera sin verksamhet och tillkännager detta för regeringen.

28. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta bort förprövning vid ny-, om- eller tillbyggnad av djurstallar samt inredning av dessa och tillkännager detta för regeringen.

29. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att myndigheter kopplade till livsmedelskedjan bör arbeta för livsmedelsstrategins uppfyllnad och tillkännager detta för regeringen.

30. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den offentliga kontrollen bör vara likvärdig i hela landet och präglas av hög kompetens och tillkännager detta för regeringen.

31. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att myndigheter ska påskynda tillståndsprocesser, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

32. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ändra utformningen av miljöbalken så att jordbruket inte ses som miljöfarlig verksamhet och tillkännager detta för regeringen.

33. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för en bättre dialog mellan myndighet och markägare vid införandet av vattenskyddsområden och tillkännager detta för regeringen.

34. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att äganderätt och egendomsskydd ska beaktas i myndighetsbeslut och tillkännager detta för regeringen.

35. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka rättssäkerheten för djurproducenter och tillkännager detta för regeringen.

36. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att EU:s jordbrukspolitik bör bidra till en konkurrenskraftig och hållbar svensk livsmedelsproduktion och tillkännager detta för regeringen.

37. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att miljöersättningar ska styras mot resultat och tillkännager detta för regeringen.

38. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att arbeta för riktade miljöersättningar i stället för generella stöd till specifika produktionsformer och tillkännager detta för regeringen.

39. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att ha miljö- och djurvälfärdsersättningar även för lag och praxis och tillkännager detta för regeringen.

40. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att höja djurvälfärden på EU-nivå och arbeta för likvärdig tillämpning av EU-regelverken och tillkännager detta för regeringen.

41. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa att övertolkning undviks när EU:s regelverk genomförs i Sverige och tillkännager detta för regeringen.

42. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vidareutveckla fler djurvälfärdsersättningar och tillkännager detta för regeringen.

43. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att användningen av fossila insatsvaror i livsmedelskedjan bör minska, resurseffektiviteten bör öka och det cirkulära systemet bör slutas, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

44. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över Sveriges system med miljökvalitetsnormer för vatten och tillkännager detta för regeringen.

45. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att berörda myndigheter ska arbeta för både miljömål och generationsmål, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

46. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att sluta kretsloppet av näringsämnen mellan stad och land och tillkännager detta för regeringen.

47. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utforma regler som ger mer långsiktigt hållbara och stabila villkor för biodrivmedel och tillkännager detta för regeringen.

48. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att underlätta inhemsk odling av proteingrödor och tillkännager detta för regeringen.

49. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förenkla regler för distribution och försäljning av viltkött och tillkännager detta för regeringen.

50. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att främja bättre avfallshantering inom lantbruket och tillkännager detta för regeringen.

51. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att främja grön omställning i lantbruket och tillkännager detta för regeringen.

52. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att främja marina affärsmodeller och tillkännager detta för regeringen.

53. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett nationellt mål och etappmål för minskning av matavfall och tillkännager detta för regeringen.

54. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att myndigheter ska tillhandahålla information för att minska matsvinnet och tillkännager detta för regeringen.

55. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ändra märkningen på livsmedel från bäst före till minst hållbar till och tillkännager detta för regeringen.

56. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att anta en nationell biogasstrategi och tillkännager detta för regeringen.

57. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra det lättare för butiker att bli foderleverantörer och tillkännager detta för regeringen.

58. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att svensk livsmedelskonsumtions påverkan på miljö och klimat bör minska och tillkännager detta för regeringen.

59. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör säkerställa att det vid offentlig upphandling av livsmedel ställs krav på gott djurskydd och god miljöhänsyn och tillkännager detta för regeringen.

60. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillgängliggöra information om ursprung av kött för konsumenterna i det offentliga köket och tillkännager detta för regeringen.

61. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att främja förutsättningarna för lokala leverantörer och producenter att delta i den lokala offentliga upphandlingsprocessen av livsmedel och tillkännager detta för regeringen.

62. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Upphandlingsmyndigheten bör stödja offentliga konsumenter när det gäller antibiotikasmart upphandling och tillkännager detta för regeringen.

63. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att i högre grad använda mat som pedagogiskt verktyg i skolan och tillkännager detta för regeringen.

64. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ansvariga myndigheter bör verka för att utbilda och informera inköpare och kökspersonal om hälsosam hållbar kost och födoämnesallergier och tillkännager detta för regeringen.

65. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över regelverk för hälsopåståenden och claims i EU och tillkännager detta för regeringen.

66. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en handlingsplan för folkhälsa med verktyg för att främja en hälsosam kost och tillkännager detta för regeringen.

67. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att minska livsmedelskedjans sårbarhet vid kris och tillkännager detta för regeringen.

68. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tydliggöra ansvarsfördelningen av livsmedelsberedskap vid kris och tillkännager detta för regeringen.

69. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra livsmedelsförsörjning till en viktig parameter i civilförsvarsplaneringen och tillkännager detta för regeringen.

70. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lyfta fram fritidsodlingens roll i livsmedelskedjan och tillkännager detta för regeringen.

71. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att prioritera marknadsföring av svenska livsmedel utomlands och tillkännager detta för regeringen.

72. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tydliggöra myndighetsansvaret för att främja livsmedelsexport och tillkännager detta för regeringen.

73. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att prioritera att öka antalet landgodkännanden och tillkännager detta för regeringen.

74. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att placera livsmedelsattachéer på strategiskt viktiga marknader för svensk livsmedelsexport och tillkännager detta för regeringen.

75. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att anslå medel till Business Sweden under längre tid än ett år i taget och tillkännager detta för regeringen.

76. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka kompetensen inom livsmedel på Business Sweden för att underlätta exportfrämjandet och tillkännager detta för regeringen.

77. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Business Sweden i uppdrag att tillhandahålla information om och utbilda i tillvägagångssätt för livsmedelsindustrin och livsmedelsföretag att exportera till befintliga marknader och tillkännager detta för regeringen.

78. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att marknadsföra Sverige som besöksmål för matturism och tillkännager detta för regeringen.

79. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att möjliggöra gårdsförsäljning av lokala alkoholhaltiga produkter och tillkännager detta för regeringen.

80. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att främja livsmedelsforskning i Sverige och tillkännager detta för regeringen.

81. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skapa goda förutsättningar för start-up-företag och tillkännager detta för regeringen.

82. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att den behovsmotiverade forskningen inom livsmedelskedjan ska stärkas och tillkännager detta för regeringen.

83. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkra regelbunden samverkan genom branschdialoger med regeringen för att främja samordning inom kunskaps- och innovationssystemet för livsmedelskedjan och tillkännager detta för regeringen.

84. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrätta branschskolor och tillkännager detta för regeringen.

85. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att underlätta mobilitet mellan akademin och näringslivet och tillkännager detta för regeringen.

86. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att i högre grad använda studie- och yrkesvägledarna som länk mellan skolan och arbetslivet och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:3620 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkra generellt goda företagsvillkor och tillkännager detta för regeringen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ha effektiva och förutsägbara godkännandeprocesser och tillkännager detta för regeringen.

3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge främjandeuppdrag till myndigheter och tillkännager detta för regeringen.

4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att svensk livsmedelsproduktion ska styras av konsumenternas efterfrågan och inte av politiskt bestämda kvantitativa mål för konsumtion och produktion kopplade till specifika produktionsformer och tillkännager detta för regeringen.

5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra det lättare för konsumenter att göra hållbara, medvetna val samt arbeta för att utbudet ska möta konsumenternas efterfrågan och tillkännager detta för regeringen.

6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att underlätta och främja livsmedelsexporten och tillkännager detta för regeringen.

7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om inriktningen för hur målen för livsmedelsstrategin ska uppnås och tillkännager detta för regeringen.

8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen snarast bör återkomma till riksdagen med en redogörelse för hur målen för strategin ska mätas och hur måluppföljningen ska ske och tillkännager detta för regeringen.

9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en samordnande funktion bör ha till uppgift att se till hela jordbrukets hållbarhet och tillkännager detta för regeringen.

10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att myndigheterna vid genomförandet av EU-direktiv eller tillämpningen av EU-förordningar ska genomföra dem på ett sätt som ger så goda konkurrensförutsättningar som möjligt och tillkännager detta för regeringen.

11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fler småskaliga och mobila slakterier ska kunna etableras och att de regler som gäller för dessa därför ska ses över i syfte att ytterligare förenkla dem och tillkännager detta för regeringen.

12. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga möjligheterna för ett svenskt växtförädlingsprogram och tillkännager detta för regeringen.

13. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i större utsträckning bör uppmuntra att det vid offentlig upphandling ställs krav på gott djurskydd och god miljöhänsyn och tillkännager detta för regeringen.

Motioner från allmänna motionstiden 2016/17

2016/17:134 av Jan Ericson (M):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att möjliggöra gårdsförsäljning av livsmedel och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:297 av Amir Adan (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att undersöka förutsättningarna att tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) göra en översyn för att skärpa tillsynen av kosttillskott för att stävja ett växande folkhälsoproblem, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2016/17:310 av Josef Fransson (SD):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska verka för att bli världsledande inom miljöfrämjande grödor och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:448 av Saila Quicklund (M):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ursprungsmärkning av mat och tillkännager detta för regeringen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en strategi med regler om innehållet i mat och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:449 av Saila Quicklund (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om tydligare uppdrag till länsstyrelser och regioner att stötta svenskt mathantverk och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:517 av Betty Malmberg och Mats Green (båda M):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den aviserade livsmedelsstrategin ska avstå från att lägga fasta mål för ekologisk produktion och konsumtion och tillkännager detta för regeringen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det inte är politikens uppgift att ta ställning till vilka produktionsmetoder som lantbrukare ska använda, och tillkännager detta för regeringen.

4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att produktionsmålen för ekologisk odling bör ersättas med strävansmål för ett mer resurseffektivt jordbruk och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:537 av Lotta Finstorp (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förenkling av försäljningen av viltkött och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:591 av Roza Güclü Hedin m.fl. (S):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över och titta på möjligheterna till att även i Sverige (likt andra länder) skapa mer gynnsamma förutsättningar för återetableringen och bevarande av fler fäbodbruk och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:596 av Agneta Gille och Sanne Lennström (båda S):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör eftersträva att vildsvinskött blir mer tillgängligt och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:686 av Anna Hagwall (SD):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bidra till ökad inhemsk ekologisk hälsobefrämjande jordbruksproduktion och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:722 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M):

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om måltider inom ramen för välfärdsverksamheterna som en del av livsmedelsstrategin och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:820 av Annie Lööf m.fl. (C):

19. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka konkurrenskraften inom de gröna näringarna och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:823 av Kristina Yngwe m.fl. (C):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra en översyn av tillståndet för hästhållning och tillkännager detta för regeringen.

4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att jämställa hästen med andra betes- och grovfoderätande djur inom jordbruket inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:824 av Annie Lööf m.fl. (C):

41. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lyfta fram och exportera goda exempel i arbetet med minskat kväveläckage, exempelvis Greppa näringen, och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:842 av Magnus Persson (SD):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om gårdsförsäljning och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:859 av Åsa Coenraads (M):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om näringsfrihet och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:1111 av Cecilie Tenfjord-Toftby (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en harmonisering av målen om en ökad livsmedelsproduktion och vattendirektivets mål om god vattenkvalitet, innan vi förlorar viktig livsmedelsproduktion, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2016/17:1176 av Solveig Zander (C):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram riktlinjer för att intressera fler ungdomar att välja lantbruksyrket och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:1190 av Solveig Zander (C):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inom flera områden se över hur den agrara näringen kan stödjas och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:1241 av Lotta Olsson (M):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att utvärdera och se över lagstiftningskravet på gödselspridning på åkrar och tillkännager detta för regeringen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att bättre anpassa gödselspridning efter väder-, vind- och markförhållanden och tillkännager detta för regeringen.

3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att ge lantbrukare större möjlighet att avgöra när det är lämpligast att sprida gödsel på våra åkrar och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:1325 av Stefan Nilsson och Niclas Malmberg (båda MP):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om märkning av tillsatt socker i livsmedel och tillkännager detta för regeringen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i EU bör lyfta frågan om en gemensam märkning inom EU av tillsatt socker och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:1346 av Hanna Wigh (SD):

4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning vars syfte är att ta fram nationella rekommendationer för hur kommunerna bör förhålla sig till hästrelaterade kommunala frågor och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:1353 av Hanna Wigh (SD):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lagen ska skärpas så att alla matvaror innehållande animaliska produkter ska märkas med uppgifter om var djuret är uppfött, slaktat och styckat samt tillkännager detta för regeringen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att alla livsmedel avsedda för mänsklig konsumtion ska ursprungsmärkas och tillkännager detta för regeringen.

3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att allt djurfoder ska ursprungsmärkas och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:1556 av Betty Malmberg (M):

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör verka för att EU gör en jämförande granskning av implementeringen och efterlevnaden av de EU-direktiv som rör lantbrukares villkor, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2016/17:1589 av Betty Malmberg (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en återrapport om regeringens åtgärder med anledning av Statskontorets förbättringsförslag rörande livsmedelskontroller och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:1590 av Betty Malmberg (M):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den kommande livsmedelsstrategin ska inkludera en strategi för ökad inhemsk animalieproduktion och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:1645 av Kent Härstedt (S):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en minskad köttkonsumtion, t.ex. införandet av köttfri dag inom offentlig verksamhet, och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:1772 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD):

22. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att ge jordbrukarna ett större förtroende att sprida biogödsel efter förnuft och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:1821 av Anders Forsberg m.fl. (SD):

13. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över rennäringslagen (1971:437) i syfte att garantera alla medborgare likhet inför lagen oavsett börd och etnisk tillhörighet och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:1864 av Stefan Nilsson och Carl Schlyter (båda MP):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förpackningar med alkoholhaltiga drycker ska ha märkning med information om bl.a. energiinnehåll och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:1886 av Lotta Finstorp (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att underlätta för hästnäringen och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:1983 av Staffan Danielsson och Daniel Bäckström (båda C):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om enklare regler för att slakta och försälja vildsvin och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:1989 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V):

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en handlingsplan bör tas fram för hur klimat- och miljöpåverkan av livsmedelskedjan, inklusive animalieproduktionen, ska minskas och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:2006 av Staffan Danielsson (C):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ändra beteckningen för jordbruket från miljöfarlig verksamhet till livsnödvändig eller möjligen miljöpåverkande verksamhet och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:2008 av Staffan Danielsson och Daniel Bäckström (båda C):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den kommande livsmedelsstrategin måste innehålla offensiva tillväxtmål, lägre skatter och kraftiga regelförenklingar och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:2010 av Kristina Yngwe m.fl. (C):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för en livsmedelsstrategi som skapar bättre förutsättningar för lönsamma och konkurrenskraftiga företag som producerar och levererar hållbara livsmedel och tillkännager detta för regeringen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om betydelsen av att lyfta hela livsmedelskedjan, inklusive konsumentperspektivet, vid formandet av en livsmedelsstrategi och tillkännager detta för regeringen.

4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge myndigheter som berör livsmedelskedjan ett främjandeuppdrag och tillkännager detta för regeringen.

5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka förädlingsvärdet i livsmedelskedjan från jord till bord och tillkännager detta för regeringen.

6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att främja svensk livsmedelsinnovation och tillkännager detta för regeringen.

7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tydliggöra myndighetsansvaret för att främja livsmedelsexport och tillkännager detta för regeringen.

8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bättre marknadsföra svenska livsmedel utomlands och tillkännager detta för regeringen.

10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att placera livsmedelsattachéer på strategiskt viktiga marknader för svensk livsmedelsexport och tillkännager detta för regeringen.

12. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att minska negativ miljöpåverkan från livsmedelskonsumtion och tillkännager detta för regeringen.

15. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ändra märkningen på livsmedel från bäst före till minst hållbar till och tillkännager detta för regeringen.

18. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i EU bör verka med kraft för att minska livsmedelsförfalskningen och tillkännager detta för regeringen.

19. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utöka ursprungsmärkningen och införa denna på fler livsmedel på EU-nivå, i ett första steg mejeriprodukter, och tillkännager detta för regeringen.

20.1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i EU bör verka för högre livsmedelsstandard och djurskydd inom unionen och tillkännager detta för regeringen.

Förslaget behandlas i den del som avser livsmedelspolitik.

22. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att främja småskaliga livsmedelsföretag på landsbygden och tillkännager detta för regeringen.

23. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om betydelsen av Matlandet Sverige och tillkännager detta för regeringen.

24. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skyndsamt se över regelverken för protein till foder och livsmedel och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:2011 av Kristina Yngwe och Eskil Erlandsson (båda C):

3.1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att äganderätt och egendomsskydd ska beaktas i myndighetsbeslut och tillkännager detta för regeringen.

Förslaget behandlas i den del som avser landsbygdspolitik.

11.2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka äganderätt och brukanderätt vid jord- och skogsbruk och tillkännager detta för regeringen.

Förslaget behandlas i den del som avser landsbygdspolitik.

2016/17:2023 av Kristina Yngwe och Eskil Erlandsson (båda C):

4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förenkla regler kring övertagande av jordbruksföretag vid generationsskiften och tillkännager detta för regeringen.

6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ändra lagstiftningen kring växtförädling så att den bygger på egenskap i stället för förädlingsmetod, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ändra utformningen av miljöbalken så att jordbruket inte ses som miljöfarlig verksamhet och tillkännager detta för regeringen.

9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att myndigheterna bör få ett tydligt främjande- och dialoguppdrag och tillkännager detta för regeringen.

10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förenkla reglerna för förgröningsstödet och tillkännager detta för regeringen.

11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att påskynda tillståndsprocesser och tillkännager detta för regeringen.

14. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla miljöersättningarna med gårdsanpassade och resultatbaserade stöd i stället för fokus på produktionsform och tillkännager detta för regeringen.

15. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att miljöersättningar bör riktas mot miljönytta i stället för produktionsform och tillkännager detta för regeringen.

16. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det i regleringsbreven för berörda myndigheter ska framgå att de ska arbeta för både miljömål och generationsmål, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2016/17:2067 av Edward Riedl (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att definitionen av cider ses över och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:2078 av Edward Riedl (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur det svenska lantbrukets konkurrenskraft kan stärkas och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:2122 av Betty Malmberg och Mats Green (båda M):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ekologisk odling och dess lägre avkastande förmåga samt vilka konsekvenser det får för klimat, miljö samt en globalt växande befolkning, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen då det gäller synen på mervärdet i ekologisk odling bör agera i enlighet med relevant forskning samt slutsatser från regeringens expertmyndigheter och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:2298 av Johnny Skalin (SD):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att på ett övergripande och seriöst plan, via oberoende och statligt finansierade forskare, utreda tillsatsers effekter – i kombination eller enskilt – i livsmedel samt utifrån resultatet skyndsamt föreslå riksdagen lämpliga åtgärder och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:2313 av Johnny Skalin (SD):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om statlig livsmedelskontroll och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:2331 av Johnny Skalin (SD):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en tvingande skyldighet att informera om innehållet i maten på restauranger och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:2359 av Johnny Skalin (SD):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att påtagligt stärka konsumentskyddet i fråga om märkningen av förpackningsdatum på livsmedel och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:2394 av Markus Wiechel (SD):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lagstifta om märkning av salthalt i livsmedel där halten är hög och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:2418 av Mikael Eskilandersson och Roger Hedlund (båda SD):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att minska handläggningstiden för att ta jordbruksmark ur produktion och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:2445 av Runar Filper m.fl. (SD):

20. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vilt som mat och tillkännager detta för regeringen.

21. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att underlätta regelverket för vilthantering och tillkännager detta för regeringen.

22. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förenkla reglerna kring försäljning av vildsvinskött och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:2446 av Anders Forsberg m.fl. (SD):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för ett svenskt konkurrenskraftigt jordbruk och tillkännager detta för regeringen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att sätta upp mål för Sveriges självförsörjningsgrad och tillkännager detta för regeringen.

9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheterna att kunna stödja avbytartjänster till animalieproducenter och tillkännager detta för regeringen.

10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fortsatt arbeta för en långsiktig svensk livsmedelsstrategi där Konkurrenskraftsutredningens förslag införlivas i strategin, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stödja satsningar på innovation och utveckling inom livsmedelssektorn och tillkännager detta för regeringen.

14. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det är viktigt att säkerställa kompetensförsörjningen för de gröna näringarna och att anpassa utbildningarna mer efter näringens behov, särskilt i fråga om bristyrken, och tillkännager detta för regeringen.

16. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att uppdra åt Formas och SLU att tydligare redovisa vilka andelar av forskningen som går till behovsdriven forskning samt vilka behov denna forskning svarar emot och tillkännager detta för regeringen.

17. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda lantbrukets möjligheter att i högre grad få tillgång till riskkapital samt underlätta för generationsskiften och inträden i jordbruket och tillkännager detta för regeringen.

18. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för en minskad onödig byråkrati för lantbruksnäringen och tillkännager detta för regeringen.

19. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Jordbruksverket fortsatt behöver arbeta för förenklade regler och generösare tolkningar för landsbygdsprogrammen och direktstöden och tillkännager detta för regeringen.

20. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kompetensen hos de myndigheter och de kontrollanter som utför kontroller behöver säkerställas och tillkännager detta för regeringen.

21. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att felaktiga tvärvillkorsavdrag ska betalas tillbaka till lantbrukarna och tillkännager detta för regeringen.

22. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att rimliga sanktions- och återkravsbelopp bör gälla vid felaktigheter och tillkännager detta för regeringen.

23. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att jordbruk ska klassas som miljöpåverkande verksamhet i stället för som för närvarande en miljöfarlig verksamhet och tillkännager detta för regeringen.

24. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för enklare förprövning av nya djurstallar och tillkännager detta för regeringen.

25. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för enklare handläggning för miljötillstånd och anmälan av animalieproduktion och tillkännager detta för regeringen.

27. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det behöver ske en översyn kring spridning och hantering av stallgödsel och tillkännager detta för regeringen.

29. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vattendirektivet och dess förslag till åtgärder måste präglas av kostnadseffektiva åtgärder och en balans mellan god vattenmiljö och ett hållbart, konkurrenskraftigt jord- och skogsbruk och tillkännager detta för regeringen.

30. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att den svenska animalieproduktionen i ökad utsträckning ska kunna baseras på närproducerade fodermedel och tillkännager detta för regeringen.

31. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en ökad svensk odling av proteinfoder och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:2447 av Runar Filper m.fl. (SD):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att intensifiera arbetet med kontroller av livsmedel och tillkännager detta för regeringen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka sanktionsmöjligheterna mot dem som fuskar med livsmedel och tillkännager detta för regeringen.

3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om obligatorisk ursprungsmärkning av animaliska produkter och tillkännager detta för regeringen.

5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en mer effektiv och likvärdig livsmedelskontroll och tillkännager detta för regeringen.

6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om lägre temperaturer för hantering av livsmedel och tillkännager detta för regeringen.

11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ursprungsmärkning av svenska mejeriprodukter och bättre kommunikation av svenska mervärden och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:2450 av Anders Forsberg m.fl. (SD):

12. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att underlätta omställning av jordbruksmark till skogsmark och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:2451 av Anders Forsberg m.fl. (SD):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Jordbruksverket tillsammans med andra myndigheter i ökande grad bör arbeta för att bevara och utveckla hag- och betesmarkerna och tillkännager detta för regeringen.

4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur ett livskraftigt och levande fäbodjordbruk kan bevaras och utvecklas och tillkännager detta för regeringen.

5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återinföra ett restaureringsstöd för insatser och restaurering av kultur- och landskapsvårdande objekt i odlingslandskapet och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:2550 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD):

7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en översyn ska genomföras av hur biodlingen kan stödjas och utvecklas i vårt land och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:2556 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att uppdatera livsmedelslagstiftningen, exempelvis gränserna för vad som räknas som gröda och vad som räknas som livsmedel, och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:2557 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att de EU-gemensamma reglerna om ursprungsmärkning för nötkött också ska gälla för kött från andra djurslag och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:2594 av Aron Emilsson m.fl. (SD):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram riktlinjer för en kulturmärkning av svenska matprodukter med stort kulturhistoriskt värde och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:2621 av Daniel Bäckström (C):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att se över förutsättningarna för hästnäringen och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:2634 av Jan Lindholm (MP):

6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av globala begränsningar av antibiotika i förebyggande syfte i livsmedelsproduktionen och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:2649 av Kristina Yngwe m.fl. (C, M, L, KD):

6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en svensk livsmedelsstrategi bör fokusera på att stärka konkurrenskraften för svensk livsmedelsindustri och öka produktionen och exporten av svensk mat och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:2659 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD):

4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fortsatt förbättra förutsättningarna för fler arbetstillfällen inom hästnäringen och tillkännager detta för regeringen.

5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att berörda myndigheter bör utveckla instrument och riktlinjer så att lokala kontrakt kan spridas och initieras över hela landet och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:2715 av Erik Bengtzboe och Hans Rothenberg (båda M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en långsiktig livsmedelsstrategi och förverkligande av Konkurrenskraftsutredningens förslag och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:2878 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson m.fl. (M):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om skånskt jordbruks konkurrenskraft och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:2888 av Gunilla Nordgren (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka äganderätten och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:2936 av Cecilia Widegren (M):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att främja tillväxten i Skaraborg och Sverige och tillkännager detta för regeringen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fortsätta minska regelkrånglet för jordbruket och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:3075 av Daniel Bäckström (C):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en svensk livsmedelsstrategi ska innehålla konkreta målsättningar med genomförbara åtgärdsförslag som stärker tillgången till och möjliggör ökad livsmedelsproduktion i hela landet och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:3141 av Cecilia Widegren (M):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att uppmärksamma hästsektorns många positiva effekter, t.ex. arbetstillfällen, turism och fritidssysselsättning för barn och ungdomar, och tillkännager detta för regeringen.

8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att arbeta för att hästsektorn ska vara en naturlig del i utvecklingen av landsbygden och bidra till att nå EU:s miljömål, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2016/17:3168 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M):

4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör göra en översyn av datummärkningen av livsmedel i syfte att minska matsvinnet och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:3171 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M):

6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om försäljning av viltkött och tillkännager detta för regeringen.

7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för fler inlämningsställen och vilthanteringsanläggningar och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:3173 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att stärka äganderätten inom jordbruket och tillkännager detta för regeringen.

3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna för en arbetsgivar- och ledarutbildning för företagare inom jordbruks- och trädgårdsnäringen och tillkännager detta för regeringen.

4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att svenska, mer långtgående särkrav för primär- och livsmedelsproduktionen med jämna mellanrum bör prövas och vid behov förändras och tillkännager detta för regeringen.

9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att såväl regler som ersättningar för miljö- och djurskydd i större utsträckning bör kopplas till resultat i stället för åtgärder och tillkännager detta för regeringen.

11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Livsmedelsverket i uppdrag att arbeta fram en ny policy för livsmedelskontroller och tillkännager detta för regeringen.

12. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om standardiserade kontrollsymboler i samband med livsmedelskontroll och tillkännager detta för regeringen.

13. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att livsmedelsföretag under vissa förutsättningar ska kunna byta livsmedelsinspektör och tillkännager detta för regeringen.

14. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att mindre kommuner vid behov ska samverka med andra kommuner för att säkerställa relevant kompetens vid livsmedelskontroller och tillkännager detta för regeringen.

15. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att ge nystartade livsmedelsföretag dispens från vissa krav i uppstartsskedet och tillkännager detta för regeringen.

16. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör vara drivande för att EU i större utsträckning ska prioritera frågan om livsmedelsbedrägeri och tillkännager detta för regeringen.

17. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att straffen för livsmedelsbedrägerier bör skärpas och tillkännager detta för regeringen.

19. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att konsekvenserna av alla skärpta regler ska analyseras noga och att företag i primär- och livsmedelsproduktionen alltid ska ges en rimlig tidsram för att ställa om sin verksamhet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

20. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att förenkla reglerna för småskaliga slakterier och tillkännager detta för regeringen.

22. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör säkerställa att jordbrukarstöden betalas ut i tid och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:3283 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD):

5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av kravet på att vildsvinskött först måste passera en vilthanteringsanläggning och tillkännager detta för regeringen.

6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över befintliga hinder för saluföring av vildsvinskött och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:3377 av Bengt Eliasson (L):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om hästnäringens samhällsekonomiska betydelse och tillkännager detta för regeringen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om hästnäringens betydelse för det öppna landskapet och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:3379 av Ulrika Carlsson i Skövde och Annika Eclund (C, KD):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att främja tillväxten i Skaraborg och Sverige och tillkännager detta för regeringen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fortsätta minska regelkrånglet för jordbruket och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:3471 av Robert Hannah m.fl. (L):

3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ursprungsmärkning och tillkännager detta för regeringen.

Bilaga 2

Motionsyrkanden som avstyrks av ut skottet

Motion

Motionärer

Yrkanden

66. Motioner som bereds förenklat

2016/17:297

Amir Adan (M)

2016/17:310

Josef Fransson (SD)

2016/17:448

Saila Quicklund (M)

2

2016/17:449

Saila Quicklund (M)

2016/17:591

Roza Güclü Hedin m.fl. (S)

2016/17:859

Åsa Coenraads (M)

1

2016/17:1241

Lotta Olsson (M)

1–3

2016/17:1325

Stefan Nilsson och Niclas Malmberg

(båda MP)

1 och 2

2016/17:1556

Betty Malmberg (M)

2

2016/17:1589

Betty Malmberg (M)

2016/17:1772

Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD)

22

2016/17:1821

Anders Forsberg m.fl. (SD)

13

2016/17:1864

Stefan Nilsson och Carl Schlyter (båda MP)

2016/17:2298

Johnny Skalin (SD)

2016/17:2313

Johnny Skalin (SD)

2016/17:2331

Johnny Skalin (SD)

2016/17:2359

Johnny Skalin (SD)

2016/17:2394

Markus Wiechel (SD)

2016/17:2446

Anders Forsberg m.fl. (SD)

9, 19, 21, 22 och 27

2016/17:2451

Anders Forsberg m.fl. (SD)

1, 4 och 5

2016/17:2594

Aron Emilsson m.fl. (SD)

2016/17:3173

Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M)

11–13

Bilaga 3

Försvars utskottets yttrande 2016/17:FöU4y

Bilaga 4

Skatte utskottets yttrande 2016/17:SkU7y

Bilaga 5

Social utskottets yttrande 2016/17:SoU6y

Bilag a 6

Utbildningsutskottets yttrande 2016/17:UbU6y