Bet. 2016/17:NU14

Näringsutskottet s betänkande

2016/17 : NU14

Energipolitik

Sammanfattning

Utskottet föreslår att riksdagen avslår samtliga motionsyrkanden om energi-politik. Yrkandena rör bl.a. energipolitikens övergripande inriktning, kärn-kraft, olika typer av förnybar energi och energieffektivisering. I flera fall hän-vi sar utskottet till att de frågor som tas upp i motionerna o mfattas av den ener giöverenskommelse som slöts mellan fem partier i juni 2016 och till att Energi kommissionens förslag för närvarande är ute på remiss .

I betänkandet finns 23 reservationer (M, SD, C, V, L, KD).

Behandlade förslag

Cirka 60 yrkanden i motioner från den allmänna motionstiden 2016/17.

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Utskottets överväganden

Energipolitikens övergripande inriktning

Energipolitikens mål

Motionerna

Vissa kompletterande uppgifter

Utskottets ställningstagande

Förnybar energi

Motionerna

Vissa kompletterande uppgifter

Utskottets ställningstagande

Kärnkraft

Motionerna

Vissa kompletterande uppgifter

Utskottets ställningstagande

Vissa gasfrågor

Motionerna

Vissa kompletterande uppgifter

Utskottets ställningstagande

Energieffektivisering

Motionerna

Vissa kompletterande uppgifter

Utskottets ställningstagande

Vissa övriga frågor

Motionerna

Vissa kompletterande uppgifter

Utskottets ställningstagande

Reservationer

1. En långsiktig energipolitik, punkt 1 (M, C, L, KD)

2. Vissa övriga frågor om energipolitikens inriktning, punkt 2 (M)

3. Vissa övriga frågor om energipolitikens inriktning, punkt 2 (SD)

4. Vissa övriga frågor om energipolitikens inriktning, punkt 2 (C)

5. Vissa övriga frågor om energipolitikens inriktning, punkt 2 (V)

6. Vissa övriga frågor om energipolitikens inriktning, punkt 2 (L)

7. Vissa övriga frågor om energipolitikens inriktning, punkt 2 (KD)

8. Förnybar energi, punkt 3 (M)

9. Förnybar energi, punkt 3 (SD)

10. Förnybar energi, punkt 3 (C)

11. Förnybar energi, punkt 3 (V)

12. Förnybar energi, punkt 3 (L)

13. Förnybar energi, punkt 3 (KD)

14. Kärnkraft, punkt 4 (SD)

15. Kärnkraft, punkt 4 (V)

16. Kärnkraft, punkt 4 (L)

17. Vissa gasfrågor, punkt 5 (SD)

18. Vissa gasfrågor, punkt 5 (KD)

19. Energieffektivisering, punkt 6 (SD)

20. Energieffektivisering, punkt 6 (C)

21. Energieffektivisering, punkt 6 (V)

22. Energieffektivisering, punkt 6 (KD)

23. Vissa övriga frågor, punkt 7 (SD)

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden 2016/17

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.

En långsiktig energipolitik

Riksdagen avslår motion

2016/17:2670 av Kristina Yngwe m.fl. (C, M, L, KD) yrkande 2.

Reservation 1 (M, C, L, KD)

2.

Vissa övriga frågor om energipolitikens inriktning

Riksdagen avslår motionerna

2016/17:117 av Josef Fransson m.fl. (SD) yrkande 2,

2016/17:821 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 24,

2016/17:1070 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 6,

2016/17:1077 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 3,

2016/17:1737 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 12,

2016/17:1772 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 1,

2016/17:3189 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 1,

2016/17:3301 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkande 7 och

2016/17:3393 av Penilla Gunther m.fl. (KD) yrkandena 2, 15, 17, 21 och 24.

Reservation 2 (M)

Reservation 3 (SD)

Reservation 4 (C)

Reservation 5 (V)

Reservation 6 (L)

Reservation 7 (KD)

3.

Förnybar energi

Riksdagen avslår motionerna

2016/17:416 av Jenny Petersson (M),

2016/17:531 av Sten Bergheden och Lars-Arne Staxäng (båda M) yrkandena 1 och 2,

2016/17:821 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 15,

2016/17:1027 av Katarina Brännström och Roland Gustbée (båda M),

2016/17:1070 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkandena 4 och 10,

2016/17:1772 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkandena 2, 4 och 13,

2016/17:2023 av Kristina Yngwe och Eskil Erlandsson (båda C) yrkande 19,

2016/17:2398 av Sara-Lena Bjälkö (SD),

2016/17:2473 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkande 8,

2016/17:3114 av Cecilia Widegren (M) yrkande 1,

2016/17:3167 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) yrkande 7 och

2016/17:3393 av Penilla Gunther m.fl. (KD) yrkandena 4, 7 och 14.

Reservation 8 (M)

Reservation 9 (SD)

Reservation 10 (C)

Reservation 11 (V)

Reservation 12 (L)

Reservation 13 (KD)

4.

Kärnkraft

Riksdagen avslår motionerna

2016/17:737 av Erik Ottoson (M) yrkandena 1 och 4,

2016/17:828 av Michael Svensson (M),

2016/17:1070 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 7,

2016/17:1558 av Betty Malmberg (M) yrkandena 2 och 3,

2016/17:1772 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkandena 7, 8 och 12,

2016/17:2473 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkandena 10 och 11,

2016/17:2759 av Lars Eriksson (S) och

2016/17:3301 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkande 10.

Reservation 14 (SD)

Reservation 15 (V)

Reservation 16 (L)

5.

Vissa gasfrågor

Riksdagen avslår motionerna

2016/17:1772 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkandena 21, 26 och 31,

2016/17:2723 av Gunilla Nordgren (M) och

2016/17:3393 av Penilla Gunther m.fl. (KD) yrkande 10.

Reservation 17 (SD)

Reservation 18 (KD)

6.

Energieffektivisering

Riksdagen avslår motionerna

2016/17:821 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 23,

2016/17:1772 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 36,

2016/17:1981 av Staffan Danielsson och Peter Helander (båda C) yrkande 1,

2016/17:2416 av Markus Wiechel (SD) yrkande 1,

2016/17:2473 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkande 1 och

2016/17:3347 av Caroline Szyber m.fl. (KD) yrkande 44.

Reservation 19 (SD)

Reservation 20 (C)

Reservation 21 (V)

Reservation 22 (KD)

7.

Vissa övriga frågor

Riksdagen avslår motionerna

2016/17:624 av Laila Naraghi m.fl. (S),

2016/17:1301 av Jan Lindholm (MP),

2016/17:1727 av Said Abdu (L),

2016/17:1772 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 27,

2016/17:1948 av Hans Rothenberg (M),

2016/17:2053 av Jan R Andersson (M) och

2016/17:2382 av Carl-Oskar Bohlin (M).

Reservation 23 (SD)

Stockholm den 23 mars 2017

På näringsutskottets vägnar

Jennie Nilsson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jennie Nilsson (S), Lars Hjälmered (M), Åsa Westlund (S), Hans Rothenberg (M), Josef Fransson (SD), Per-Arne Håkansson (S), Lise Nordin (MP), Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M), Anna Wallén (S), Mattias Bäckström Johansson (SD), Birger Lahti (V), Penilla Gunther (KD), Mattias Jonsson (S), Anna-Caren Sätherberg (S), Sofia Fölster (M), Maria Weimer (L) och Rickard Nordin (C).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I detta betänkande behandlar utskottet 63 motionsyrkanden om energipolitik frå n allmänna motionstiden 2016/17 .

Utskottets överväganden

Energipolitikens övergripande inriktning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motioner som på olika sätt rör energipolitikens övergripande inriktning . Ut skot tet hänvisar bl.a. till den energiöver enskommelse som fem par tier slöt i juni 2016 och till att förslag från den par lamentariskt sam man satta Energikommissionen för närva ran de är ute på remiss.

Jämför reservationerna 1 (M, C, L, KD), 2 (M), 3 (SD), 4 (C), 5 (V), 6 (L) och 7 (KD).

Energipolitikens mål

Av budgetpropositionen för 2017 framgår att det övergripande målet för ener gipolitiken är att på kort och lång sikt trygga tillgången på el och annan energi på villkor som är konkurrenskraftiga jämfört med omvärlden. Energi politiken ska skapa villkor för en effektiv och hållbar energian vändning och en kost nads effektiv svensk energiförsörjning med låg inverkan på hälsa, miljö och kli mat samt underlätta omställningen till ett ekologiskt uthålligt samhälle. Här igenom främjas en god ekonomisk och social utveckling i hela Sverige. Reger ingen anger att detta och övriga rele van ta mål för energipolitiken fram går av riksdagens beslut i jun i 2002 om riktlinjer för energi politiken (prop. 2001/02:143, bet. 2001/ 02:NU 17) .

Av budgetpropositionen framgår vidare att det i enlighet med propositionen En sammanhållen klimat- och energipolitik – Energi har beslutats om ett antal energipolitiska mål (prop. 2008/09:163, bet. 2008/ 09:NU 25). Därefter redovi sas följande tre mål:

– Andelen förnybar energi ska 2020 utgöra minst 50 procent av den totala energian vänd ningen.

– Andelen förnybar energi i transportsektorn ska 2020 vara minst 10 procent.

– Energianvändningen ska vara 20 procent effektivare till 2020. Målet ut trycks som ett sektors övergripande mål om minskad energiintensitet med 20 procent mellan 2008 och 2020.

Vidare anges det att Sverige och Norge sedan den 1 janua ri 2012 har en ge mensam elcertifikats marknad med det gemensamma målet att öka den för nyba ra elproduktionen med 28,4 tera wattim mar (TWh) mellan 2012 och 2020. Det gemensamma målet delas mellan länderna. Sverige har satt upp ett natio nellt finansieringsmål som ligger i linje med det gemensamma målet. Det na tio nella målet är att finansiera 30 TWh ny förnybar elproduktion till 2020 jämfört med 2002 (prop. 2014/15:123, bet. 2015/ 16:NU 6). Det nya nationella finansieringsmålet ersätter det mål som riksdagen tidigare har fastställt för produktion av förnybar el som innebar en ökning med 25 TWh till 2020 jäm fört med 2002.

Motionerna

I kommittémotionen 2016/17:2670 av Kristina Yngwe m.fl. (C, M, L, KD) konstateras det att följderna av klimatförändringarna syns i Sverige och att an passning till ett förändrat klimat blir allt viktigare. Motionärerna påpekar vi dare att a lliansregeringens klimat- och energiöverenskommelse lade en gru nd för långsiktighet i klimatpo litiken. Motionärerna anser att Sveri ge behö ver en lång siktig och effektiv energipolitik för att nå de uppsatta klimat målen. Ett tillkännagivande med den innebö rden begärs i motionen (yrkan de 2).

Sveriges välfärd, jobb och konkurrenskraft är beroende av en ener gipolitik som lever upp till behov en och förväntningarna från en omvärld i ständig för ändring , sägs det inledningsvis i kommittémotion 2016/17:3189 av Lars Hjäl mered m.fl. (M). Motionärerna anser att den svenska energi politiken ska värna klimatet, vara ekologisk hållbar, säkra tillgången till el till kon kur renskraftiga priser och garantera att el finns när vi behöver den. De påpekar att Sverige i grunden har goda förutsättningar att klara energi behoven med en god mix av vattenkraft, kärn kraft och förn ybar energi och erinrar om att a lli ans regeringen 200 9 träffade en historisk överens kom melse som värnar vat tenkraften, välkomnar mer förnybar energ i och där kon trollerade genera tions skiften blir möjliga i den svenska kärnkraften. Ett tillkännagivande om att Sve rige ska ha ett robust energisystem på tre ben med vattenkraft, kärnkraft och ny, förnybar energi efterfrågas (yrkande 1).

Mineral- och metallutvinnande industri är generellt energikrävan de verk sam heter, sägs det i kom mittémotion 2016/17:117 av Josef Fransson m.fl. (SD). Motionärerna betonar behovet av en stabil kraftproduktion och hög leve ranssäkerhet där vattenkraft jämte kärnkraft under de senaste decen nierna har tjänat Sverige och den svenska industri n på ett oerhört värdefullt sätt. På sena re tid har dock poli ti ken kommit att rikta in sig på subventionerade väder beroende ener gislag so m håller på att slå sön der såväl leveranssäkerheten som energi mark naden. Motionärerna begär ett tillkännagivande om att regeringen ska prio ri tera att gruvnäringen har tillgång till leveranssäker energi till globalt kon kur renskraftiga priser (yrkande 2).

I kommittémotion 2016/17:1772 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) sägs det att Sverige demokraterna vill föra en energipolitik som säker ställer en prisv ärd och tillförlitlig energiförsörj ning, för såväl hushåll som närings liv , vilket gör att Sverige ka n upprätthålla en hög interna tionell kon kur renskraft och levnadsstandard. Motionärerna anser att det är viktigt för en nation att ha kontroll över sin egen energiförsörjning, vilket dock inte utesluter att energisystem kan delas och ut vecklas genom samarbete mellan nationer i Sveriges närområde. Motionärerna efterfrågar ett tillkännagivande om energi politikens inriktning med denna inriktning (yrkande 1).

Sveriges och Europas fokus måste riktas mot energiforskning där målet är att nya energislag ska bli så billiga att de konkurrerar ut fossila bränslen, sägs det i kommittémotion 2016/17:3301 av Martin Kinnunen m.fl. (SD). Vidare anser motionärerna att utsläppsminskningar utan koppling till kommersiellt bärkraftiga innovationer är kostsamt och påverkar jobb och välfärd i Sverige och Europa negativt. Sverige och Europa måste, enligt motionärerna, därför in rikta sin energiforsk ning på att nya energislag ska bli så billiga att de kon kurrerar ut fossila bränslen. Dagens förny bara energislag klarar sällan eko no miska, tekniska eller miljömässiga hållbarhetsmål , vilket gör att fossila bräns len kommer att vara den dominerande energin i världen. Motionärerna vill ha ett riksdagsuttalande om att regeringen både i Sverige och i EU bör foku sera kli matpolitiken på energiforskning och på nästa generations gröna ener gi (yrkan de 7).

Centerpartiet har en lång tradition av att driva politik som före nar ekono misk, social och ekolo gisk hållbarhet, sägs det inledningsvis i partimotion 2016/ 17:821 av Annie Lööf m.fl. (C). Motionärer na redovisar en vision om att Sve rige till 2050 inte ska h a några nettoutsläpp av växthus gaser. Som delmål på vägen till 2050 vill de ha 100 procent förnybar energi till 204 0 , vilket ställer krav på energi effektiviseringar och en mångfald av förnybara energislag, i bå de liten och stor skala.

Motionärerna konstaterar att Centerpartiet, Moderaterna, Kristdemok ra ter na, Socialdemo kraterna och Miljöpartiet har enats om en bred och lång siktig över enskommelse om inriktningen på energipolitiken. De fram håller att Cen ter partiet är det enda parti som varit en del av alla de breda energi över ens kom melser som slutits under de senaste årtiondena , och att partiet kommer att fort sätta ta ansvar för en omställning mot ett helt förnybart energisystem ser mo tionärerna som en själv klarhet. De anser dock att riksdagen genom ett till kännag ivande bör framföra att även reger ingen ska verka för ett effektiv t ge nom förande av innehållet i energiöverenskommelsen (yrkan de 24).

I partimotion 2016/17:1737 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) sägs det att Sverige saknar en tydlig nationell strategi för att göra basindustrin kli matneutral. Motio närerna framhåller att Vänsterpartiet vill öka ambitionen vad gäller må let om nollutsläpp av fossila växthusgaser i Sverige och att det ska vara uppnått senast till 2040. De anser att det krävs betydligt större resurser till bl.a. forsk ning och demonstrationsanläggningar. Regeringen bör därför åter komma med en nationell strategi för en klimatneutral basindustri till 2040 där indus trins ansvar synliggörs (yrkande 12).

Tack vare vat tenkraften, kärnkraften och investeringar i förnybar el har Sve rige en säker, effektiv elproduktion med små utsläpp av växthusgaser till kon kurrenskraftiga priser, sägs det i Liberalernas partimotion 2016/17:1070 av Jan Björklund m.fl. En långsiktig oc h stabil energiförsörjning är av görande för klimatet, de svenska jobben och den svenska konkurrenskraften och där med även för Sveriges tillväxt och välfärd.

Vi dare konstaterar motionärerna att Liberalerna inte står bakom den energi över ens kommelse som slöts 2016 mellan Socialdemokraterna, Moderaterna, Centerpartiet, Miljöp artiet och Kristdemo kraterna. De anser att överens kom mel sen är dyr, dålig för Sverige och saknar klimatnytta. Motionärerna framhål ler att Liberalerna vill rikta fokus på att minska Sveriges beroende av fossila energikällor i stället för att straffa koldioxidfri produktion och vill värna Sveri ges klimat smarta energisystem. Därför kan de inte stå bakom målet på 100 pro cent förnybart elsystem som är en del av energi över enskommelsen. Enligt dem bör må let i stället vara att värna om det 100 pro cent fossil fria elsystem som Sverige näs tan har uppnått , och de begär et t tillkän na givande med den innebör den (yr kande 6).

Härutöver konstaterar motionärerna att den tunga svenska basindustrin är beroende av en stabil elproduktion under årets alla dagar. Om man ökar ande len väderberoende el samtidigt som fyra kärnkraftsreaktorer stängs i för tid finns risk för att beroendet av fossila energikällor ökar. Motionärerna efter ly ser en konsekvensanalys av vad stängningar av rea ktorer betyder för förlorad bas kraft och ökad energiimport liksom för klimatet (yrkande 7). De anser att ett sådant uppdrag bör läggas på Energimyndigheten.

I Liberalernas partimotion 2016 /17:1077 av Jan Björklund m.fl. redovisas en oro för Rysslands agerande på den energipolitiska arenan. Motionärerna an ser att Sverige bör arbeta aktivt inom EU för att motverka att den ryska gas ledningen Nord Stream II dras i Östersjön och att Ryssland inte släpps in i det internationella energiorganet eller OECD. För att minska be ro endet av rysk gas anser motionärerna att EU:s energiunion måste full föl jas. De anser att riks dagen genom ett tillkännagivande ska framföra att Sverige måste delta akt ivt i arbetet med energi unionen (yrkande 3).

En trygg och säker energiförsörjning är en viktig motor i vår ekonomi och avgörande för vår välfärd , sägs det i kommittémotion 2016/17:3393 av Penilla Gunther m.fl. (KD). Motionärerna framhåller att svenska företag och kon su menter ska kunna lita på att det finns en stabil och pålitlig elförsörjning. Lång siktiga spelregler och stabila villkor på elmarknaden är också av stor vikt för svenska jobb och svensk konkurrenskraft. Energipolitiken ska därför möj lig göra för kommande generationer att leva och verka i ett hållbart sam hälle. Motionä rerna vill se en mångfald av för nybar energi inom industrin, ener gi effektiviseringar och mer inves teringar i långsiktiga och håll bara energi slag. De framhåller att det är tack vare kombinationen av kärnkraft, vatten kraft, biokraft och vindkraft som Sverige är det land inom EU som har lägst kli mat ut släpp inom sin elproduktion. Vidare redovisar de att Kristdemo krater na vär nar målet om att S verige ska ha en hållbar och resurs effektiv energi försörjning och inga nettoutsläpp av växthusgas er i atmosfären 2050. Detta krä ver dock att arbetet med klimat- och energifrågorna intensifieras på såväl den nationell a som på den inter na t ionell a nivå n . Ett tillkännagivande med den innebörden efter frågas (yrkande 2).

När det gäller förnybar elproduktion anser motionärerna att elcer tifikats sys temet har varit fram gångsrikt men menar att på längre sikt ska subventioner rikta s till introduktion av ny tekn i k , och inte i evighet underhålla redan fär digutvecklad teknik. Därför bör det redan nu göras en översyn av subven tioner för alla energislag (yrkande 15). Generellt sett anser motionärer na att subven tioner bör riktas om frå n elbranschen till de sektorer som har de största kli mat utsläppen. För Sveriges del handlar det i första hand om sats ningar för mindre utsläpp i transportsektorn.

Vidare framhåller motionärerna att energi- och klim atrådgivning kan med verka till effektivitet. I dag är alla kommuner tvungna att erbjuda energi råd giv ning, men motionärerna anser inte att detta nödvändigtvis tillhör kom mu nens kompetensområde. De vill där för ta bort detta krav på kommu nerna och i stället förstärka Energimyndighetens uppdrag att erbjuda energi råd giv ning till privat personer och företag (yrkande 17).

Motionärerna vill också att EU:s energipolitik ska vara tillväxtfrämjande och långsiktigt hållbar. För detta måste energiförbrukningen i unionen effek ti vi seras och moderniseras. EU:s standarder och målsättningar spelar här en viktig roll i att underlätta och uppmuntra frihandel med energi och bör därför utvecklas. Motionärerna ser mycket positivt på utvecklingen av energiunionen för att uppnå målen för en säker, hållbar, konkurrenskraftig och ekonomiskt över komlig energi för EU och dess medborgare. De begär ett tillkännagivande om betydelsen av att vidhålla ener gi unionens syfte att säkerställa över komlig, trygg och hål lbar energi för EU och dess med borgare (yrkande 21). Samtidigt konstaterar motionärerna att en sådan garanti för en effek tiv, modern och håll bar energiförsörjning inom EU dock inte enbart är beroende av EU:s för måga och vilja på energiområdet. EU bör uppmuntra medlemsstaternas egen utvin ning, förädling och produktion av råvaror och förnybara energislag i syfte att und vik a e tt beroende av energi från andra länder. Ett tillkänna givan de med den innebörden efterfrågas (yrkande 24).

Vissa kompletterande uppgifter

Energiöverenskommelsen

Den 10 juni 2016 presenterades en blocköverskridande ramöverenskom mel se mellan Social demokraterna, Moderaterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Krist demokraterna. Överenskomm elsen slår fast att Sverige senast 2045 inte ska ha några nettoutslä pp av växthusgaser till atmosfä ren, för att därefter upp nå negativa utsläpp. Vidare fastställs at t målet 2040 är 100 procent för nybar el pro duktion. Enligt överenskommelsen är det ett mål, inte ett stopp da tum som förbjuder kärnkraft verk , och överenskom mel sen innebär inte heller en stäng ning av kärnkraft verk som en följd av politiska beslut. Ett mål för energi effek tivisering för perioden 202 0 till 2030 ska tas fram och be slutas senast 2017.

Enligt överenskommelsen ska d en förnybara energin fortsätta att byggas ut , och det bedöms vara rimligt att Sverige är nettoexportör av el även på sikt. Partierna är överens om att öka den förnybara elproduktionen inom ramen för elcertifikatssystemet. Detta system för längs och utökas med 18 TWh nya el cer t ifikat till 2030. Anslutningsav gif ter na till stamnätet för havsbaserad vind kraft bör slopas.

När det gäller kärnkraften gäller samma principer som tidigar e, och dessa fastslås i överenskom melsen. Avvecklingslagen har avskaffats och kommer inte att återinföras.

Kärnkraftsparentesen är i överenskommelsen förlängd genom att inom ra men för maximalt tio reaktorer til låta nybyggnad på de platser där kärnkraft produceras i dag . Tillstånd kan ges för att successivt ersätta nuvarande reak torer i takt med att de når sin ekonomiska livslängd. Tillstånd för nya reaktorer kom mer att prö vas en ligt lagstiftningens krav på bästa tillgängliga teknik. Något statligt stöd för kärnkraft, i form av direkta eller indirekta subventioner, kan inte påräknas. Det ta överensstämmer med vad som lades fast i propo si tio nen En samman hållen klimat- och energipolitik – Energi (prop. 2008/09:163, bet. 2008/ 09:NU 25).

Överenskommelsen omfattar även vissa frågor om kärnavfallsfonden och om att skatten på termisk effekt ska avvecklas stegvis. Fastighetsskatten på vat tenkraft ska sänkas. I överenskommelsen sägs det även att det ska säker ställ a s att vatten kraften lever upp till moderna miljökrav.

Energikommissionen

Enligt regeringens uppfattning kräver framtidens energiförsörjning lösningar som ger en trygg, konkurrenskraftig och ekologiskt hållbar tillgång till el. El kunder ska också kunna förvänta s ig att det finns el tillgänglig vid alla tid punkter under året. Mot den bakgrunden tillsatte regeringen i mars 2015 en parla mentarisk kommission, Energikommissionen , med uppdrag att lämna un der lag till en bred politisk överenskommelse om den långsiktiga energipoli tiken.

Energikommissionen slutredovisade sitt uppdrag den 9 januari 2017 i be tän kandet Kraftsamling för framtidens energi (SOU 2017:2). I betänkandet hade den nyss refe rera de energiöverenskommelsen beaktats.

Följande energipolitiska mål föreslogs:

– Målet 2040 är 100 procent förnybar elproduktion. Det är ett mål, inte ett stoppdatum som förbjuder kärnkraft , och innebär inte heller en stängning av kärnkraft med politiska beslut.

– Sverige ska 2030 ha 50 procent effektivare energianvändning jämfört med 2005. Målet uttrycks i termer av tillförd energi i relation till brutto na tionalprodukten (BNP).

Vidare konstaterar Energikommissionen att Sverige ska ha ett robust elsy stem med en hög leveranssäkerhet, en låg miljöpåverkan och el till kon kurrens kraftiga priser. Det skap ar lång siktighet och tydlighet för mark nadens aktörer och bidrar till nya jobb och investeringar i Sverige. Energi politiken tar sin ut gångspunkt i att Sverige är tätt sammankopplat med sina grannländer i norra Europa och syftar till att hitta gemensamma lösningar på utmaningar på den ge men samma elmarknaden.

Energikommissionen konstaterar vidare att det är en utgångspunkt att Sve rige senast 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till at mosfären, för att dä refter nå negativa utsläp p. Energik om missionen lämnar en rad förslag och bedömningar i be tänkandet . De innebär bl.a. följande:

• Elcertifikat s systemet ska förlängas och utökas med 18 TWh nya elcertifi kat till 2030.

• Energimyndigheten får i uppdrag att tillsammans med olika branscher for mulera sektorsstrategier för energieffektivisering. Sektorsstrategierna kom mer att tas fram av Energimyndigheten tillsammans med olika bran scher och utgör därmed inget mål som fastställs av riksdagen.

• Anslutningsavgifterna till stamnätet för havsbaserad vindkraft bör slopas. Formerna för detta måste dock utredas närmare.

• Skatten på termisk effekt avvecklas stegvis under en tvåårsperiod med start 2017.

• Principerna om förutsättningarna för planering av nya kärnkraftsreaktorer (prop. 2008/09:163) kvarstår.

• Placeringsreglementet i kärnavfallsfonden ska förändras så att placerings möj lig heterna utökas fr .o.m. starten på nästa treårsperiod 2018.

• Sverige ska ha moderna miljökrav på svensk vattenkraft, men där pröv nings systemet utformas på ett sätt som inte blir onödigt administrativt och ekonomiskt betungande för den enskilde i förhållande till den efter strävade miljönyttan.

• Fastighetsskatten på vattenkraft ska sänkas till samma nivå som för de fles ta övriga elproduktionsanläggningar, dvs. till 0,5 procent av taxe rings värdet . Skatten ska sän kas stegvis under en fyraårsperiod med start 2017.

• Det ska utredas hur re gelverk och skattelagstiftning kan förenkl as och anpass as för att underlätta för nya produkter och tjänster inom energi effek tivisering, energilagring och småskalig försälj ning av el till olika än damål samt elektrifiering av transportsek torn.

• Ett särskilt energieffektiviseringsprogram för den elintensiva svenska in du strin, motsvarande det tidigare s.k. PFE, bör införas , givet att man kan hitta ansvarsfull finansiering.

• En utredning bör tillsättas för att brett utreda vilka eventuella hinder som kan finnas för att möjliggöra en tjänsteutveckling vad gäller aktiva kunder och effektivisering. Utredningen bör undersöka vilka ekonomiska och and ra styrmedel, exempelvis vita certifikat, som är bäst för att öka effek tiviseringen både i energi- och effekthänseende.

• Finansiering av den slopade skatten på termisk effekt och sänkningen av fastighetsskatten föreslås ske genom en höjning av energiskatten. Elinten siv industri ska undantas.

• I Europa och i Sverige förs en bred diskussion om vilken framtida elmark nadsmodell som ska användas. Det finns inget skäl att i det korta pers pek tive t ändra den som Sverige och övriga Norden använder. Där emot är det rimligt att över tid föra en bred diskussion om den framtida marknads de signen .

Utöver detta lämnar Energikommissionen en rad ytterligare bedömningar in om olika delar av energiområdet, bl.a. att det bör inrättas en genom föran de grupp som är sammansatt av representanter från de partier som slöt ram över enskommelsen med syfte att kontinuerligt följa upp ramöverens kom mel sen.

Kommissionens betänkande har skickats ut på remiss. Sista svarstid är den 19 april 2017.

Klimatpolitiskt ramverk

I januari 2015 gav regeringen den parlamentariskt sammansatta Miljömålsbe redningen i uppdrag att utreda hur ett klimatpolitiskt ramverk för en långsiktig klimatpolitik ska kunna utformas i en bred politisk dialog. I juni 2016 presen terade Miljömålsberedningen sedermera betänkandet En klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige (SOU 2016:47). Bered ningen föreslog också kli mat mål för Sveriges minsk ning a v na tio nella utsläpp av växthus gaser till 2050 och en strategi för att nå dessa klimatmål med kostnadseffektiva och lång siktiga styr medel och åt gärder för olika delar av samhället.

Den 9 mars 2017 beslutade regeringen om en proposition med ett förslag till en ny klimatlag och nya klimatmål (prop. 2016/17: 146 ). Klimatla gen utgör till sammans med nya kli mat mål och ett klimatpolitiskt råd ett nytt klimat po litiskt ramverk. Det lång siktiga klimatmålet är att Sverige senast 2045 inte ska ha några netto ut släpp av växthusgaser till atmosfären. Ramverket bygger på Miljö måls bered ningen s förslag . Enligt re geringens förslag ska den nya klimat lagen träda i kraft den 1 januari 2018.

EU:s klimat- och energiramverk samt energiunion

I oktober 2014 enades EU:s stats- och regeringschefer om ett klimat- och ener giramverk till 2030. Målen i överenskommelsen innebär att EU ska mins ka utsläppen av växthusgaser med minst 40 procent till 2030 jämfört med 1990 års nivåer. Målen innebär också att energieffektiviseringen ska uppgå till 27 pro cent och att andelen förnybar energi ska vara 27 procent till 2030. Målet för minskningen av växthusgaser är bindande.

I februari 2015 presentera de kommissionen meddelandet En ramstrategi för en motståndskraftig energiunion med e n framåtblickande klimatpolitik (KOM(2015) 80) . Stra tegin best år av fem ömsesidigt förstärkande dimen sio ner:

– försörjningstrygghet

– inre marknad

– energieffektivitet

– minskade klimatutsläpp

– forskning, innovation och konkurrenskraft.

Kommissionen lyfte fram 15 konkreta åtgärder för att få till stånd energi unio nen, och i en bilaga lista de s 43 nya initiativ och lagförslag för de närmaste fem åren. Europeiska rådet betonade vid sitt möte i mars 2015 att EU är fast be slutet att bygga en energiuni on med en framåtsyftande klimat politik på ba sis av kommissionens meddelande.

Den 30 november 2016 presenterade kommissionen det s.k. Vinterpaketet vars övergripande intentioner är att underlätta omställningen av energisektorn inom EU genom att prioritera energieffektivisering, genom att EU ska bli världs ledande inom förnybar energi och genom rättvisa villkor för kon su men terna. Paketet inne håller förslag till revidering av energi effek tivi serings d irek tivet ( KOM (2016) 761 ) och bygg na ders energiprestanda (KOM (2016) 765) , revidering av för ny bart direk tivet – inklusive hållbar hets kr iterier för biomassa ( KOM (2016) 767 ) , flera för slag rörande en ny el mark nads design ( KOM (2016) 861–864) samt ett förslag om ett övergripande styrni ngs system för e ner gi unio nen (KOM (2016) 759) .

Vid en ergirådets möte den 27 februari 2017 gavs medlemsstaterna tillfälle att ange sina prioriteringar inför de fortsatta förhandlingarna. Detta gällde även hur parterna bäst förverkligar ambitionen i överens kommel sen mel lan r ådet, Euro paparlamentet och kom missionen från decem ber 2016 om att i så hög ut sträckni ng som möjligt slutföra förhand lingarna om Vinter paketet under 2017.

Tidigare riksdagsbehandling

Våren 2016 tog utskottet ställning till ett antal motionsyrkanden som på olika sätt gällde energi politikens övergripande inriktning (bet. 2015/ 16:NU 10). Fle ra av dessa var likalydande med eller snarlika de motionsyrkanden som be hand las här och samtliga yrkanden avstyrktes.

Utskottet konstaterade att energipolitiken syftar till att före na ekologisk håll barhet, konkurrens kraft och försörjningstrygghet. Den är central i arbetet med att bygga ett hållbart sam hälle, och sysselsättningen i Sverige är beroende av att det finns en god och tillförl itlig tillgång till el till kon kurrenskraftiga priser. Liksom regeringen ansåg utskotte t att svenska företag och konsu menter måste kunna lita på att det finns en trygg energiförsörjning. Det föru tsätter att företagen inom energi sektorn får långsiktiga spelregler och stabila villkor för sin v erksamhet, vilket skapar förut sättningar för de investeringar som är nöd vändiga för omställningen av energisektorn.

Vidare instämde utskottet i regeringens uppfattning att klimatfrågan är vår tids stora ödesfråga. Genom satsningar på förnybar energi som ersätter fossila bränslen skapas förutsättningar för minskade utsläpp och en utveckling mot ett hållbart energi- och transportsystem. Sverige ska på sikt ha 100 procent för nybar energi.

Utskottet pekade på att d et långsiktiga perspektiv som präglar både klimat frågan och målsätt nin g en att uppnå ett lång siktigt hållbart energisystem ökar värdet av att få till stånd en blocköverskridande överens kommelse om den framtida energipolitiken. Utskottet väl komnade därför det arbete som re ger ingen har initierat i form av en energikommission som skulle lämna underlag till en bred politisk överenskom melse om den långsiktiga energi po litiken.

Mot bakgrund av det anförda och med särskild hänvisning till det arbete som då pågick inom Energikommissionen ansåg utskottet det inte vara ända målsenli gt av riksdagen att låsa Energi kommissionens arbete genom ett utta lan de till förmån för den energiöverenskommelse som allianspartierna slöt 2009.

Utskottets ställningstagande

Inledning

Utskottet tar ställning till motionerna under rubrikerna En långsiktig energi po litik och Vissa övriga frågor om energipolitikens inriktning .

En långsiktig energipolitik

I motion 2016/17:2670 (C, M, L, KD) förordas ett tillkännagivande om att Sverige behöver en långsiktig och effektiv energipolitik för att uppnå klimat målen. Utskottet vill med anledn ing av motionen anföra följande:

Det långsiktiga perspektiv som präglar både klimatfrågan och målsätt ning en att uppnå ett långsiktigt hållbart energisystem har varit vägledande för det ar be te som under de senaste åren har bedrivits av den parlamentariskt sam man satta Ener gi kommissionen. Energik ommissionens slutbetänkande presen te rades i ja nu ari 2017 och är för närvarande ute på remiss.

Mot bakgrund av detta och e ftersom d et inte råder fullständig sam stäm mighet bland riksdagens partier om Energikommissionens förslag anser ut skot tet att man bör avvakta remissinstansernas synpunkter och den fortsatta be red ningen av Energikommissionens betänkande innan det finns skäl för riks dagen att göra ett allmänt uttalande i linje me d vad som föreslås i motion 2016 /17:2670 (C, M, L, KD) om att Sverige behöver en långsiktig och effek tiv energipolitik . Motionen bör därför av slås av riksdagen i den aktuella delen.

Vissa övriga frågor om energipolitikens inriktning

Den svenska energipolitiken syftar till att förena ekologisk hållbarhet, kon-kur renskraft och försörjningstrygghet. Energipolitiken ska skapa villkoren för en effektiv och hållbar energianvändning och en kostnadseffektiv svensk ener gi försörjning med låg negativ inverkan på hälsa, miljö och klimat samt under lätta omställningen till ett ekologiskt uthålligt samhälle. Fem partier har enats om att målet för 2040 är 100 procent förnybar elproduktion, och regeringen har dessutom satt upp mål et att Sverige på sikt ska ha ett energisystem som baseras på 100 procent förnybar energi. Det mål som efterfrågas i motion 2016/17:1070 (L) om att värna det nästan helt fossilfria svenska elsystemet anser inte utskottet vara nödvändigt med tanke på de nyss beskrivna mål sättningarna som dessutom har en bred politisk förankring. M otionen av styrks därför i den aktuella delen.

Energipolitiken är central i arbetet med att bygga ett hållbart samhälle, och sysselsättningen i Sverige är beroende av att det finns en god och tillförlitlig tillgång till el till konkurrenskraftiga priser. Liksom regeringen anser utskottet att svenska företag och konsumenter måste kunna lita på att det finns en trygg energiförsörjning. Det föruts ätter att företagen inom energi sektorn får lång sik tiga spelregler och stabila villkor för si n verksamhet, vilket skapar för ut sätt ningar för de investeringar som är nödvändiga för omställ ningen av energi sektorn. Utskottet instämmer också i reg eringens uppfattning att klimat frågan är vår tids stora ödesfråga. Ge nom satsningar på förnybar ener gi som ersätter fossi la bränslen skapas förutsättn ingar för minska de utsläpp och en utveckling mot ett hållbart energi- och transport system.

Med hänvisning till det anförda anser u t skottet att det inte är motiverat för riksdagen att uttala sig i linje med vad som fö reslås i motion 2016/17:3189 (M) om att Sverige ska ha ett robust ener gi system som vilar på de tre benen vattenkraft, kärnkraft och förnybar ener gi. Motionen avstyrks således i den ak tu ella delen. Utskottet anser inte heller att det finns skäl för riksdagen att ställa sig bakom förslaget i motion 2016/17:3393 (KD) om ett allmänt hållet ut talande om behovet av att intensifiera arbetet med klimat- och energi frå gorna. Utöver detta konstaterar utskottet att den energipolitiska grund syn som genomsyrar motion 2016/17:1772 (SD) till stor del står i kon trast till den ovan redovisade hållning som utskottet förespråkar. De två motio nerna bör därför av slås av riksdagen i de aktuella delarna .

Utskottet anser inte heller a tt det är motiverat för riks dagen att uttala sig i linje med förslaget i motion 2016/17:821 (C) om att reger ingen ska verka för ett effektiv t genomförande av energiöverens kom mel sen. Det finns enligt ut skot tets uppfattning inget som talar emot att re geringen har för avsikt att agera för att energiöverenskommelsen omsätts i praktiken på ett effektivt sätt. Därut över anser utskottet att det finns skäl att avvakta reger ingens agerande med an ledning av Energikommissionens förslag – som för när varande remiss be hand las – innan det finns anledning att ställa krav på ett effektivt genom föran de av innehållet i en överenskommelse som i betydande delar dessutom kom mer att bli före mål för riksdagsbehandling. Motionen av styrks i den aktuella delen. Vidare håller utskottet med om det som framförs i motion 2016/17:3393 (KD) när det gäller subventioner till olika energislag. Subven tioner ska i första hand riktas till utveckling av sådan lovande teknik som ännu inte har egen ekonomisk bärkraft eller utformas på ett teknikneutralt sätt och inriktas på att gynna den teknik som på det mest kost nadseffektiva sättet bidrar till att uppnå övergripande klimat- och ener gipolitiska mål. Ett riksdags uttalande om att alla subventioner till olika ener gislag ska ses över med denna inriktning anser ut skottet dock kunna undvaras. Motionen avstyr ks därför i den aktuella delen.

Utskottet avstyrker även motion 2016/17:117 (SD) i vilken det begärs ett tillkännagivande om att regeringen ska prioritera att gruvnäringen har tillgång till leveranssäker energi till globalt konkurrenskraftiga priser. Här vill utskottet erinra om att det övergripande målet för energipolitiken är att på kort och lång sikt trygga tillgången på el och annan energi på villkor som är konkurrens kraf tiga jämfört med omvärlden. Energikommissionen har föreslagit att Sverige ska ha ett robust elsystem med en hög leveranssäkerhet, en låg miljöpåverkan och el till konkurrenskraftiga priser. Därutöver kan nämnas att regeringens ny indu strialiser ingsstrate gi som antogs 2016 omfattar fokusområdet hållbar pro duk tion, som innebär att ökad resurseffektivitet, miljöhänsyn och en mer håll bar produktion ska bidra till industrins värdeskapande, jobbskapande och kon kurrenskraft. Att peka ut någon särskild indu strigren för riktade ener gipolitiska insatser anser utskottet därför inte vara nöd vän digt , och motion 2016/17:117 (SD) avstyrks i den aktuella delen. Utskot tet anser inte heller att det finns tillräckliga skäl för att till styrka förslaget i mo tion 2016/17:1737 (V) om att regeringen ska ta fram en nationell strategi för en kli matneutral basindustri till 2040.

När det gäller det som sägs i motion 2016/17:3301 (SD) om energi forsk ning och EU hänvisar utskottet i första hand till riksdagens nyligen redovisade ställ nings tagande till regeringens energiforskningsproposition (prop. 2016/17: 66, bet. 2016/ 17:NU 9). Något tillkännagivande med anledning av för sla get i mo tio nen anser utskottet inte behövs . Motionen avstyrks där för i den aktu ella de len.

EU:s roll på det energipolitiska området omnämns även i några andra mo tioner. Här vill utskottet framhålla att Sverige på många sätt kan ses som ett föregångsland på det energipolitiska området. Mot den bakgrunden är det ock så utskottets övertygelse att regeringen agerar så kraftfullt som det bara är möjligt för att få genomslag för svenska prioriteringar i EU:s energipolitiska arbete inklusive det arbete som bedrivs inom ramen för e nergi unionen. Detta gagnar inte bara EU och dess medlemsstater utan ökar även förutsättningarna för att nå övergripande energi- och klimatpolitiska målsättningar. Försörj nings trygg het och energipolitikens säkerhetspolitiska dimensioner är faktorer som alltid måste vara en del av detta arbete, vilket också inkluderar EU:s för håll ningssätt till Rysslands agerande på det energipolitiska området. Utskottet an ser inte att det mot denna bakgrund finns skäl för riksdagen att uttala sig i linje med vad som sägs i motion 2016/17:1077 (L) om att Sverige måste delta aktivt i arbete t med att gen omföra e nergiunionen, bl.a. för att minska beroen det av rysk gas. Utskottet ser inte heller något behov av att tillstyrka motion 2016/17:3393 (KD) i de delar som gäller mer allmänt hållna uttalanden om ge nom förandet av e nergiunionen och de förslag som den om fattar eller om be ho vet av att minska beroendet av energi från tredje land.

Avslutningsvis avstyrker utskottet motion 2016/17:3393 (KD) i den del som gäller att avskaffa kravet på kommunerna att tillhandahålla energiråd giv ning och i stället föra över denn a verksamhet till Energimyndigheten. Ut skot tet anser att den nuvarande ordning en fungerar väl och finner således inga skäl att gå motionärerna till mötes i detta avseende.

Sammantaget innebär detta att utskottet avstyrker motionerna 2016/17:117 (SD) , 2016/17:416 (M), 2016/17:821 (C), 2016/17:1070 (L), 2016/17:1077 (L), 2016/17:1737 (V), 2016/17:1772 (SD), 2016/17:3189 (M), 2016/17:3301 ( SD) och 2016/17:3393 (KD) i de här aktuella delarna.

Förnybar energi

Utskottets förslag i korthet

Med hänvisning bl.a. till blocköverskridande flerparti överens kom melser om mål för utsläpp av växthusgaser och om den framtida energipolitiken samt till att regeringen har satt upp målsätt ningen att Sverige på sikt ska ha ett energisystem som baseras på 100 procent förnybar energi avslår riksdagen motioner om förnybar energi.

Jämför reservationerna 8 (M), 9 (SD), 10 (C), 11 (V), 12 (L) och 13 (KD).

Motionerna

Allmänt om förnybar energi

I kommittémotion 2016/17:3167 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) fram hålls vikten av att det skapas bättre förutsättningar och lång siktiga regler för förnybara bränslen och därmed en större andel sådana bräns len. Det ta krävs bl.a. för att branschen ska våga investera långsiktigt i an läggningar för produktion av biobränslen. Motionärerna efterfrågar ett till kän na givande med den innebörden (yrkande 7).

Närmare hälften av all energi som används i Sverige kommer från för ny bara energikällor, konstateras de t inledningsvis i motion 2016/17:416 av Jenny Peters son (M). Sverige har kommit långt på detta område , men motio nären anser att det finns mer att göra särskilt när det gäller egenpro ducerad energi. Ett tillkännagivande om att se över möjligheterna att främja egen producerad energi efterfrågas.

Centerpartiet har en lång tradition av att driva politik som före nar eko nomisk, social och ekolo gisk hållbarhet, sägs det inledningsvis i parti motion 2016/ 17:821 av Annie Lööf m.fl. (C). Motionärer na redovisar en vision om att Sverige till 2050 inte ska h a några nettoutsläpp av växthus gaser. Som delmål på vägen till 2050 vill de ha 100 procent förnybar energi till 204 0 , vilket ställer krav på energi effektiviseringar och en mångfald av förnybara ener gislag, i både liten och stor skala. Sve riges unika förutsättningar för att producera förnybar energi syns inte minst med den växande sol- och vindkraften, som tillsamma ns med vattenkraft och biokraft utgör basen i ett robust och helt förnybart energisystem. Motio närerna efter frågar ett tillkännagivande om att den förnybara energin ska fort sätta att byg gas ut (yrkande 15).

Landsbygden har fantastiska möjligheter att skapa jobb , sägs det i kommit témotion 2016/17:2023 av Kristina Yngwe och Eskil Erlandsson (båda C). Lands bygden kan även bidra med grön och förnybar energi. Här pekar mo tionärerna på de enorma möjligheter som finns att anlägga solceller på ladu gårdstak. Motionärerna vill göra det lättare att ansöka om investeringsstöd till förnybar energi (yrkande 19).

Solenergi

I Sverige finns inte något klart planeringsmål för solceller, och Energimyn digheten har heller inte fått något särskilt uppdrag att ta fram ett sådant i sin strategi. Detta konstateras i kommittémotion 2016/17:2473 av Birger Lahti m.fl. (V). Vänsterpartiet vill se en kraftfull utbyggnad av solenergin i Sverige, och därför anser motionärerna att det utöver Energimyndighetens sol strategi bör inrättas nationella planeringsmål för solel och solvärme.

Det pågår en snabb teknisk utveckling på energiområdet, konstateras det i Li be ralernas partimotion 20 1 6/17:1070 av Jan Björklund m.fl. De anser att det finns en stor potential att fortsätta bygga ut förnybara energislag som exem pel vis solenergi. Tekniska innovationer och produktutveckling liksom utveck lingen av nya tjänster och affärsmodeller är viktiga delar för att skapa ett lång siktigt hållbart energisystem. Motionärerna anser dock att det inte är bra att ge stora subventioner till förnybara energikällor när energimarknaden redan är så mättad att inga nya investeringar lönar sig. Subventionerna är dyra och sned vrider konkurrensen och slår mot vattenkraftens och kärnkraftens lönsamhet och bör därför fasas ut. Ett tillkännagivande med den innebörden efterfrågas (yrkande 4).

Motionärerna är också kritiska till regeringens ambi valenta och otydliga po litik när det gäller skatt på småskalig förnybar energi, såsom solenergi. Systemet med beskatt ning som utgår per juridisk per son i stället för per an läggning drabbar fastighetsägare och andra med ett diver sifierat fastighets be stånd och hämmar därmed utbyggnaden av solenergi på plat ser där små skalig energiutvinning och energianvändning sker på samma punkt. Motio nä rerna be gär ett tillkännagivande om solenergi (yrkande 10).

Vindkraft

I motion 2016/17:531 av Sten Bergheden och Lars-Arne Staxäng (M) slås det inledningsvis fast att Sverige har en mycket klimatvänlig elproduktion i form av vattenkraft, kärnkraft och förnybara energislag som vindkraft och bio bräns len. Motionärerna är därför tveksamma till höga planeringsmål för vind kraften, när Sverige snarare behöver mer stabil än oregelbunden elpro duktion. De betraktar det också som underligt att det inte finns några exakta siffror på vad den planerade vindkraftsutbyggnaden kommer att kosta skatte betalarna eller vad den har kostat hittills. Enligt motionärerna saknas det en hel hetssyn på vindkraftsutbyggnadens samhällsnytta, och de efterfrågar ett tillkänna gi van de från riksdagen om möjligheten att utvärdera samhällsnyttan och kostna der na för vindkraftsutbyggnaden i Sverige (yrkande 1). Vidare vill de ha ett riks dags uttalande om möjligheten att redovisa kostnaderna för den vind krafts ut byggnad som hittills har gjorts och totalkostnaden när den är färdigutbyggd (yrkande 2).

För ett antal år sedan beslutade riksdagen om ett planeringsmål om 30 TWh vindkraftsel per år, konstateras det i kommittémotion 2016/17:1772 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD). Detta motsvarar enligt motionärerna mellan 6 000 och 7 000 tvåmegawattsverk med en totalhöjd på ca 140 meter. För att uppnå planeringsmålet, måste man ungefär tredubbla dagens vindkraft. Att re glera de produktionssvängningar som vindkraft medför innebär kostsamma ut maningar. Gas- och kolgenererad reglerkraft kan behöva importeras för att kun na hantera fluktuationerna vid en kraftig utbyggnad av vindkraften. Vidare fram håller motionärerna a tt vindkraften ur ett livscykelper spektiv långt ifrån är koldioxidfri. Vindkraft har också svårt att täcka effektbehovet under kalla vin terdagar. Sammantaget anser motionärerna att det finns stor a problem med planeringsmålet om 30 TWh/år vindkraftsel, varför de anser att målet snarast bör upphävas (yrkande 13).

De senaste årens utbyggnad av vindkraften visar på en i grunden stor poten tial, sägs det i kommitté motion 2016/17:3393 av Penilla Gunther m.fl. (KD). Energimyndigheten m.fl. har tagit fr am en vägledning för kommunerna som gäller tillstyrkan av tillståndsprövning för vindkraftverk, med syftet att klar göra och korta processen. Motionärerna anser att denna vägledning bör följas upp och utvärderas (yrkande 7). Om den inte följs, bör lagstiftning övervägas.

Vattenkraft

I motion 2016/17:1027 av Katarina Brännström och Roland Gustbée (båda M) konstateras det inledningsvis att vattenkraften spelar en central roll för Sve riges elförsörjning. En fortsatt hög produktion av vattenkraft är också en del i arbetet för att uppnå en större andel el från förnybara energik ällor. För att nå en bättre h armoniering av småskalig vatten verksamhet i hela landet och i väntan på ny lagstiftning är det enligt motionärerna önskvärt att riksdagen tillkänna ger för regeringen att den bör efterfölj a intentionerna i energiöverens kom mel sen bättre .

I motion 2016/17:2655 av Cecilia Widegren (M) redovisas en stark oro för den småskaliga vat ten kraftens utveckling. Motionären påpekar att k rav på nya tillstånd för anlägg ningar som funnits på plats mycket länge inte bidrar till en bättre miljö utan till mer krångel, byråkrati och onödiga kostnader. Motionären anser att det är av yttersta vikt att den småskaliga vattenkraften värnas, bl.a. genom att en konkret dialog inleds (yrkande 1).

I kommittémotion 2016/17:1772 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) sägs det att den allt större andelen av kraftproduktionen som är väder be roende och därmed icke pla ner bar medför att en stor del av elproduktionen inte sker när efterfrågan är som stör st. För att kunna öka den ekono miska av sätt ningen och utöka uthålligheten i den svenska vatten kra ften till tidpunkter när elener gin efterfrågas mer bör förutsättningarna utre das för en ökad ma gasi nerings kapacitet för vatten kraften (yrkande 2). Vidare konstaterar motionärer na att det finns en stor potential i kraftstationer där effektiviteten kan ökas ytter li gare, utan att man behöver öka vattenflödet, sam ti digt som det nästan finns lika många nedlagda kraftstationer där verksam heten skul le kunna åter upp tas. Mo tionärerna ser därför skäl att utreda förut sätt ningarna för den små skaliga vat tenkraften och där denna potential skulle kun na förverkligas. Ett tillkänna givande med den innebörden efterfrågas (yr kan de 4).

I motion 2016/17:1321 av Sara-Lena Bjälkö (SD) begärs ett tillkännagi vande om att regeringen bör ge Havs- och vattenmyndigheten resurser att ut veckla och förnya den befintliga tekniken i de svenska vattenkraftverken, då motionären menar att många vattenkraftverk bygger på ålderdomlig teknik. Det sägs vidare att man lämpligen finansierar detta genom en o mdisponering av me del från vind kraftsområdet.

Sverige är en av de nationer som använder och producerar mest v attenkraft i världen , och vatten kraften är en förnybar energikälla som spelar en av göran de rol l för stabiliteten i elsystemet, står det i kommittémotion 2016/17:3393 av Penilla Gunther m.fl. (K D). Trots att vattenkraften räk nas som en av de bäs ta och mest stabila kraftslagen, forskas det, enligt motionärerna, ganska lite kring vattenkraftens utvecklingspotential i Sverige. Motionärerna vill att riks dagen genom ett tillkännagivande ska uppmana regeringen att ge Svenskt Vat ten kraft centrum i uppdrag att utreda utvecklings potentialen för svensk vat ten kraft genom ny miljövänlig teknik (yrkande 4).

Geoenergi

Geoenergi levererar ca 12 TWh förnybar energi årligen. Geotermisk energi är värme som hämtas från jordens inre och bildas vid radioaktivt sönderfall av vissa tyngre grundämnen, sägs det i kommittémotion 2016/17:3393 av Penilla Gunther m.fl. (KD). Motionärerna konstaterar att förnybar geoenergi är en mycket lämplig energiform på våra breddgrader. Motionärerna vill lyfta fram geoenergin som en del i utvecklingen av ett än mer hållbart energisystem (yr kan de 14).

Vissa kompletterande uppgifter

Tidigare riksdagsbehandling

När utskottet våren 2016 behandlade allmänt hållna motionsyrkanden om för ny bar energi anfördes följande (bet. 2015/ 16:NU 10) :

Satsningar som på olika sätt gynnar produktion, distribution och an vänd ning av förnybar energi är enligt utskottets uppfattning viktiga för att kun na ställa om energisystemet i en mer hållbar riktning. Utskottet kon staterar att såväl den nuvarande som den förra regeringen har intagit en hållning som i stort överensstämmer med utskottets i detta avseende och noterar samtidigt att de övergripande mål som finns för andelen förnybar energi i energisystemet till 2020 kommer att kunna uppnås. Mot den bak grunden anser utskottet inte att det finns något behov av några tillkänna givanden från riksdagens sida med den allmänt hållna innebörden.

Allmänt om förnybar energi

Genom riksdagens beslut om propositionen En sammanhållen klimat- och energipolitik – Energi (prop. 2008/09:163, bet. 2008/ 09:NU 25) har en rad mål för förnybar energi satts upp för Sverige. Andelen förnybar energi 2020 ska vara minst 50 procent av den totala energianvändningen, och inom transport sek torn ska andelen förnybar energi samma år vara minst 10 procent. Båda dessa mål utgår från de krav som ställs på Sverige i EU:s s.k. förny bartdirektiv.

Hösten 2015 beslutade riksdagen enligt regeringens förslag i proposition 2014/15:123 Ambitionshöjning för förnybar el och kontrollstation för elcerti fikatssystemet 2015 (bet. 2015/ 16:NU 6). Beslutet innebar att riksdagen god kände ett nytt nationellt finansieringsmål för den förnybara elproduktionen inom det svensk-norska elcertifikatssystemet. Därutöver gjordes en justering av kvotkurvan i lagen ( 2011:1200 ) om elcertifikat (elcertifikatslagen) med an led ning av den ambitionshöjning för den förnybara elproduktionen till 2020 som det nya finansieringsmålet innebär. Senare godkände riksdagen även de ändringar i avtalet mellan Sverige och Norge som krävdes för att lagändring arna skulle kunna träda i kraft (prop. 2015/16:1, bet. 2015/ 16:FiU 1). De änd ring ar som beslutades i elcertifikatslagen och den höjda ambitionsnivån inom det svensk-norska elcertifikatssystemet började gälla den 1 januari 2016.

Som tidigare har redovisats i d ett a betänkande har det i en överens kom mel se mellan fem partier slagits fast att Sverige senast 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa ut släpp , och att målet 2040 är 100 procent förnybar elpro duktion. Det slås vi dare fast att den förnybara energin ska fortsätta att byggas ut. Partierna bakom överenskommelsen är överens om att öka den förnybara elproduk tionen inom ramen för elcertifikatssystemet. Elcertifikats syste met förlängs och utökas med 18 TWh nya elcertifikat till 2030. Anslut nings avgifterna till stamnätet för havs baserad vindkraft bör slopas. Förslagen i överens kommelsen återfinns även i Energikommissionens betänkande som är ute på remiss till den 19 april 2017.

Strategi för en fossilfri transportsektor

Energimyndigheten har fått i uppdrag av regeringen att samordna omstäl l ningen av transportsektorn till fossilfrihet. I uppdraget ingår bl.a. att ta fram en strategisk plan för omställningen, samordna arbetet och föra en dialog med re le vanta aktörer och aktörsgrupper. Den strategiska planen ska redovisas se nast den 28 april 2017.

Ändringar i elcertifikatssystemet

I mars 2017 överlämnade regeringen en remiss till Lagrådet med förslag om förändringar i elcertifikatssystemet. Förslaget syftar till att göra det lättare att göra korrigeringar i systemet om exempelvis elanvändningen ändras. Re ger ingen föreslår att b e stäm melserna om kvoter flyttas från elcer ti fikatslagen till en för ord ning. Avsikten är dock att riksdagen även fort sätt ningsvis ska besluta om nya mål för systemet.

I lagrådsremissen behandlas inte det nya mål för elcertifikatssystemet som tagits fram genom d en tidigare omnämnda energi överenskommelse n från juni 2016. Avsikten är att ramöverenskommelsens mål ska behandlas i den pro po sition som utarbetas efter att Lagrådet har granskat lagrådsremissens för slag. Av regeringens propositionsförteckning från januari 2017 fr amgår att en pro position med ti teln Elcertifikat – kontrollstation 2017 planeras att över läm nas till riksdagen senast den 21 mars 2017.

Tidigare riksdagsbehandling av motioner om solenergi

Våren 2016 behandlade utskottet ett antal motionsyrkanden om solenergi (bet. 2015/ 16:NU 10). Utskottet anförde då följande:

När det gäller [ … ] en planeringsram för utbyggnaden av solenergin i Sverige vill utskottet hänvisa till Energimyndighetens pågående arbete med att ta fram ett förslag till en solelstrategi för Sverige. Enligt utskottets upp fatt ning bör det förslaget avvaktas innan det finns skäl för riksdagen att uttala sig i linje med vad som sägs i motionen. Utskottet anser inte heller att det behövs något tillkännagivande om ekonomiska styrmedel för sol energi [ … ] eller att Energimyndighetens nyssnämnda uppdrag bör ut vidgas ytter ligare [ ... ] Samtliga de förslag som omnämns i stycket av styrks av ut skottet.

Solenergi i Sverige

I regleringsbrevet för 2016 fick Energimyndigheten i uppdrag att följa upp utvecklingen när det gäller investeringar i solceller och solvärme. Uppdrag et redovisades i december 2016 i rapporten Uppföljning av utvecklingen för investeringar i solenergi ( ER 2016:31).

Av rapporten framgår att den svenska solcellsmarknaden fortsatte att växa under 2015. Under året installerades det 47,4 MW, en ökning med 31 procent jämfört med 2014. Det innebär att den totala installerade solcellseffekten i Sverige ökade med 60 procent, från 79,4 MW i slutet av 2014 till 126,8 MW i slutet av 2015. De 126,8 MW som fanns installer ade vid utgången av 2015 pro ducerar uppskattningsvis 120 GWh el per år, vilket motsvarar ca 0,08 pro cent av Sveriges årliga konsumtion.

Det tidigare snabba prisfallet för solcellssystem i Sverige saktade in något under 2015. En anledning till att priserna har stabiliserats är att EU införde importtullar på kin esiska sol cellsmo duler och solceller 2013. Försäljnings siff rorna för solvärmeprodukter (glasade) har minskat kraftig t under perioden 2011–2014 för att plana ut 2015. År 2015 var försäljningen på 6 500 m 2 att jämföra med strax över 20 000 m 2 2011. Solvärme genererar i dag drygt 140 GWh värme per år.

Stöd till installation av solceller

Sedan 2009 finns ett statligt stöd för installation av solceller. Stödet riktas till alla typer av aktörer, såväl företag och offentliga organisationer s om privat-personer. Man kan få stöd för installation av alla typer av nätanslutna solcells sys tem och solels /solvärmehybridsystem. Installationen ska vara slutförd se nast den 31 december 2016.

Sedan den 1 januari 2015 är stödnivån maximalt 30 procent till företag och högst 20 procent till övriga. Stödnivån beräknas utifrån de stödberättiga n de in stallationskostnaderna. Högsta möjliga stöd per solcellssystem är 1,2 mil joner kronor, och de stödberättigande kostnader na får maximalt uppgå till 37 000 kronor plus moms per installerad kilowatt elektrisk toppeffekt. Stödet är ram begränsat, vilket innebär att det bara kan ges så länge de avsatta peng arna räc ker.

För att stimulera utbyggnaden av solceller satsar regeringen totalt 1 395 mil joner kronor under perioden 2016–2019 för detta ändamål.

Energimyndigheten fick i 2016 års regleringsbrev i uppdrag att följa upp utvecklingen när det gäller investeringar i solceller och i solvärme. Uppdraget redovisades i rapporten Underlag till revidering av förordning om solcellsstöd – En delrapportering med konkreta förslag till revidering av förordningen (2009:689) om statligt stöd till solceller (ER 2016:26). I rapporten konsta tera de s det att dagens stödnivåer visar att intresset för att bygga solcells an läggningar är stort även om investeringen betalar sig först efter lite mer än 20 år. I och med införandet av skattereduktionen tillsammans med möjligheten att utnyttja ROT-avdrag skulle investerings stödet kunna slo pas helt för villor och bostadsrättsföreningar. Därmed frigörs medel som kan användas till in vesteringar av aktörer som inte kan använda sig av ROT-av drag. Det skulle även bli mer pengar över till de aktörer som int e kan utnyttja skatte reduk tions möj ligheten. Detta skulle leda till att de olika stöd sys temen, skatte reduktion och investeringsstöd, för solceller skulle kom plettera varand ra.

Strategi för ökad användning av solel i Sverige

I juli 2015 beslutade regeringen att ge Energimyndigheten i uppdrag att ta fram en strategi för ökad användning av solel i Sverige. Strategin ska peka på insatser för att underlätta en utbyggnad på ett sa mhällsekonomiskt effektivt sätt samt identifiera hinder och möjligheter för den fortsatta introduktionen av solel. Energimyndigheten ska också föreslå hur en heltäckande statistik för installation av solceller och tillförsel av el från solceller ska kunna tas fram.

Förslaget till strat egi redovisades i oktober 2016 rapporten Förslag till strateg i för ökad användning av solel ( ER 2016:16). I arbetet med att ta fram ett förslag till strategi har Energimyndigheten inkluderat att ta fram en målbild för produktion av solel. Målbilden visar ett möjligt scenario med tre utbygg nads faser. Energimyndighetens förslag till strategi fokuserar på de två första faser na, etablering och expansion. Den tredje fasen är beroende av framtida teknik språng och samhällsutveckling.

Strategins första fas underlättar för introduktion av små och mellanstora an läggningar på elmarknaden. Det föreslås ett sol - ROT-avdrag i stället för investeringsstöd för privatpersoner. Justeringen möjliggör att villaägare er hål ler motsvarande ersättningsnivå snabbare samtidigt som kötid en för inves te rings stödet minskar för de övriga ägarkategorierna, när mer medel finns att till gå inom den årliga ramen.

Övriga åtgärder i strategiförslaget är bl.a. möjlighet till skatte re duk tion för mell anstora anläggningar, att skatt e lag stiftningen justeras så den gäller per solcells anlägg ning i stället för per juridisk person och att utbygg naden blir mer resurseffektiv genom att man se r över bygglovsprocesser, avfalls hantering och fy sisk plane ring. Vidare föreslås att elcertifikat för mikropro duk tion er sätts ge nom juste ring av något av de andra stöden.

Energimyndighetens rapport har varit ute på remiss med slutdatum den 16 januari 2017.

Skatteregler och solenergi

Den 1 juli 2016 infördes ett förenklat regelverk för skattebefrielse av egen pro ducerad el som innebär att el producerad i solcellsanläggningar på upp till 255 kW befrias från skatt även för dem som säljer den egna över skotts pro duk tio nen eller som säljer inköpt el. Förändringen innebär en utvidgad skatte befriel se jämfört med nuvarande regler för de producenter som redan i dag säl jer överskottselen och på grund av försäljningen förlorar skatte befrielsen även för den el som man själv konsumerar.

Den 21 mars 2017 överlämnade regeringen en proposition till riksdagen med förslag om en ny skattenedsättning som innebär att energiskatten på för ny bar el, inklusive solel, som framställs i små anläggningar på den plats där elen förbrukas, sänks till 0,5 öre per kilowattimme, dvs. med ca 98 procent (prop. 2016/17:141). Förslaget är det första steget i ett arbete med att helt av skaffa energiskatten på solel som är framställd i små anläggningar på den plats där elen förbrukas. Ändringarna föreslås i huvudsak att träda i kraft vid halv årsskiftet 2017.

Pågående granskning av statligt stöd till solenergi

Riksrevisionen har nyligen inlett en granskning av det statliga stödet till sol energi. Riksrevisionen konstaterar att priset på solcellsmoduler i Sverige sjönk med 87 procent mellan 2008 och 2014 , och myndigheten anser att det därför finns skäl att granska om det samlade statliga stödet till solenergi är sam hälls ekonomiskt effektivt.

Tidsplan en f ör genomförandet av granskningen är ännu inte fastställd.

Vindkraftsproduktion i Sverige

Vindkraftens årsproduktion har mer än fördubbl ats från 7,1 TWh 2012 till 15,4 TWh 2016, trots att vindkraftsproduktion en under 2016 minskade med ca 1 TWh på grund av att det blåste mindre då än året innan. Liksom 2015 stod de ca 3 400 vindkraftverken i Sverige för ca 10 procent av den svenska elproduk tio nen under 2016.

Enligt statistik från branschorganisationen Svensk vindenergi minskade vind kraftsutbyggnaden i Sverige under 2016 för tredje året i rad. Mellan 2017 och 2020 väntas en halvering av utbyggnaden jämfört med perioden 2013–2016.

Enligt Svensk v indenergi är förklaringen till den minskade utbygg nads tak ten att målet för utbyggnaden till 2020 snart har uppnåtts, sett till tagna inves te rings beslut, och att elcertifikat s systemet ger för låg ersättning till förny bar el pro duk tion.

Tidigare riksdagsbehandling av motioner om vindkraft

Våren 2016 behandlade utskottet ett antal motionsyrkanden om vindkraft (bet. 2015/ 16:NU 10). Några av dessa var likalydande med de nu aktuella. I sitt ställ ningstagande anförde utskottet följande:

De två motioner som tar upp frågor om vindkraft är inriktade på vind kraf tens totala kostnader i förhållande till samhällsnyttan och att det bör be drivas mer forskning om vindkraftens påverkan på människor och miljö – motionerna 2015/16:488 (M) och 2015/16:1537 (M). Utskottet vill här hänvisa till [ … ] arbetet som bedrivs med stöd av forskningsprogrammet Vind val. Programmet belyser just frågor om vindkraftens påverkan på män nis kors in tressen, naturen och mil jön. Vidare noterar utskottet att det nyligen har startats två vind kraftsrelaterade forsknings projekt med inrikt ning på frågor om ett effektivt resursutnyttjande ur ett samhällseko nomiskt perspektiv. Utskottet anser att mo tio nerna med det anförda kan anses vara tillgodosedda och att de således bör avslås av riksdagen.

Forskning om vindkraftens samhällsnytta m.m.

Vindval är ett kunskapsprogram med forskning om vindkraftens påverkan på människors intressen, naturen och miljön. Programmet är ett samarbete mellan Energimyndigheten och Naturvårdsverket. Energimyndigheten har avsatt 27 miljoner kronor för genomförande av Vindvals tredje etapp som löper till den 30 juni 2018.

Vindval har bl.a. beviljat stöd till projekt om hur begreppet samhällsnytta hanteras i tillståndsprocessen när det gäller ny vindkraft , och det har under 2016 publi cerats en kun skaps sammanställning om socioekonomiska konse kvenser av vind kraftseta ble ringar i rapporten Socioekonomiska konsekvenser av vind krafts eta ble ring och tillämpningen av vindbonus – en kunskapssam man ställ ning ( rapport 2016:4).

I början av mars 2017 meddelade Energimyndigheten att man satsar 133 miljoner kronor i ett nytt forskning s - och innovationsprogram kallat Vind - E l . Pro grammet löper under perioden 2017–2021 och är Energimyndighetens störs ta samlade satsning på vindkrafts forskning hittills. Programmets priorite rade insatsområden är vindkraft i s venska förhållanden, hållbarhet samt in te g ration i energisystemet.

Vägledning om kommunal tillstyrkan vid tillståndsprövning av vindkraftverk

I motion 2016/17:3393 (KD) omnämns den vägledning som Energi myndig he ten har tagit fram om kommunal tillstyrkan vid tillståndsprövning av vind kraftverk (ER 2015:05). Motionärerna efterfrågar en uppföljning och utvär de ring av vägledningen.

Här kan konstateras att Energimyndigheten i regleringsbrevet för 2017 har fått i uppdrag av regeringen att tillsammans med Naturvårdsverket följa upp och analysera hur planerings- och tillståndsprocessen vid etablering av vind kraft utvecklats efter att vägled ning en om kommunal tillstyrkan tagits fram. Om myndigheterna mot bak grund av analysen bedömer att det behövs ytter ligare åtgärder för att underlätta till stånds processen bör de föreslå sådana, in klu sive författ nings för slag. Upp dra get ska redovisas senast den 30 juni 2017.

Vattenkraften i Sverige

Under 2016 var vattenkraften det kraftslag som producerade mest el (61 TWh) , vilket motsvarade drygt 40 procent av elproduktionen. Detta var en minskning med 13 TWh jämfört med 2015 som var ett mycket vått år.

Tidigare riksdagsbehandling av motioner om vattenkraft

Några av de nu aktuella motionsyrkandena om vattenkraft av samma motionä rer avstyrktes av utskottet så sent som våren 2016 (bet. 2015/ 16:NU 10). Några av yrkandena har dessutom avstyrkts av utskottet vid flera tidigare tillfällen. Våren 2016 anförde utskottet bl.a. följande:

Beträffande de tre motioner som tar upp frågor om vattenkraften [ … ] hän visar utskottet i första hand till det som anfördes när liknande förslag be hand lades våren 2015 [ … ] Utöver detta noterar utskottet att regeringen har för avsikt att överlämna en proposition till riksdagen under hösten 2016 som kan väntas bygga på Vattenverksamhetsutredningens förslag och de remissynpunkter som har inkommit på detta förslag samt det arbete som Energimyndigheten och Havs- och vattenmyndigheten har bedrivit för att ta fram en nationell strategi för åtgärder i vattenkraftverk. I sammanhanget vill utskottet också påminna om att flera mo tioner med betydelse för vatten kraften behandlas av civilutskottet senare under innevarande vår. Mot denna bakgrund är det enligt utskottet därmed inte påkallat med några åtgärder från riksdagens sida med anledning av de här aktuella förslagen.

Vattenverksamhetsutredningen

I juni 2014 överlämnade Vattenverksamhetsu tredningen sitt slutbetänkande I vått och torrt – förslag till ändrade vattenrättsliga regler (SOU 2014:35 ) till den dåvarande miljöministern Lena Ek. Utredningen hade bl.a. i uppdrag att föreslå ändringar som skulle säkerställa att alla tillståndspliktiga vattenverk sam heter har tillstånd som överensstämmer med miljöbalken och EU-rätten sam tidigt som en hög regler- och produktionskapacitet i den svenska vatten krafts produktionen skulle eftersträvas även i fortsättningen.

I utredningens slutbetänkande föreslogs ett stort antal förändringar i miljö balken, och ett avsnitt ägnades åt att beskriva de föreslagna regel änd ringarnas påverkan på den svenska v attenkraftsproduktionen (s. 311 f.). Slut betänkandet remissbehandlades under hösten 2014.

Av den propositionsförteckning som regeringen lämnade till riksdagen i ja nu ari 2017 framgår det att en proposition med titeln Prövningen av vatten verksamheter planeras att lämnas till riksdagen i juni 2017.

Vattenkraftens framtida roll

Den svenska vattenkraften byggdes huvudsakligen ut under 19 50- och 1960-talen. I Energikom missionens betänkande konstateras det att det för närvaran de inte finns en aktiv nyproduk tions marknad för vattenkraft i Sverig e, primärt på grund av att älvsträckor är skyddade och som en följd av bristande lönsam het i ny investeringar. Vattenkraftens ägare fokuserar i stället på reinveste ringar, underhåll och vidmakthållande åtgärder i befintliga anläggningar.

Kungl. ingenjörsvetenskapsakademien ( IVA ) har presenterat fyra scenarier (s.k. ytterlighetsalternativ) för det svens ka produktionssystemets utformning för perioden 2030 till 2050. Beträf fan de vattenkraften konstaterade IVA att det finns en teknisk potential för att bygga ut vattenkraften ytterligare med ca 30 TWh. Merparten av poten tialen kan dock inte utnyttjas beroende på po litiska beslut att skydda de fyra national älvarna (Kalixälven, Piteälven, Torne älven och Vindelälven) och många andra vattendrag, samt skyddade sträckor i exploaterade älvar. En återstående poten tial uppgår till 6 TWh, base rad på etablerad teknik. Genom förnyelse och effek tivisering bedöms pro duktionen kunna öka i befintliga kraft verk med 2–4 TWh (Arbetsgruppen för elpro duktion, 2015). Vatten kraften skulle kunna anpassas för att erbjuda ännu större lagringsmöjligheter och reglerkapacitet, men det kommer att kräva förändring av vattendomar med ökad kort tids re glering, högre dämningsnivåer, större regler amplitud, högre maxflö den etc.

I budgetpropositionen för 2017 (utg.omr. 20 Allmän miljö- och naturvård) konstaterade regeringen att vattenkraften spelar en central roll för Sveriges elförsörjning. Fysisk påverkan från vattenkraften på vattendragen medför stora konsekvenser för ekosystem och biologisk mångfald. Regeringen framhöll ock så att den fortsatta hanteringen av vattenkraften, tillsammans med andra for mer av fysisk påverkan på sjöar och vattendrag, är av stor vikt för Sveriges möjligheter att leva upp till EU:s ramdirektiv för vatten. Samtidigt måste också avvägningar göras mellan olika intressen såsom värnande av kulturmil jö in tressen.

I den ramöverenskommelse som slöts om den svenska energipolitiken i juni 2016 anges bl.a. att Sverige ska ha moderna miljökrav på svensk vattenkraft, men att prövningssystemet utformas på ett sätt som inte blir onödigt admi ni strativt och ekonomiskt betungande för den enskilde i förhållande till den efter strävade miljönyttan.

I november 2016 besvarade miljöminister Karolina Skog en fråga (fr. 2016/17:368) från Jonas Jacobsson Gjörtler (M) om på vilket sätt ministern och regeringen avser att säkerställa att mål och intentioner i energiöverens kom melsen fullföljs i samband med den kommande vattenverksamhetpro posi tionen. Miljöministern redovisade att man inom Regerings kansliet arbetar med att analysera innebörden av energiöverens kom melsen i förhållande till det på gående arbetet med förslag till ändrade bestämmelser om vatten verk sam heter baserat på Vattenverksamhets utred ning ens förslag. Mi nis tern an för de vidare att en kommande vatten verk sam hets proposition kom mer att skrivas utifrån intentionerna i energi överens kom melsen.

Tillkännagivande om småskalig vattenkraft

M otionsyrkanden med koppling till småskalig vattenkraft i de delar som mer specifikt gäller miljöprövningar och vattendomar bereds av civilut skottet. Våren 2016 föreslog civilutskottet ett tillkännagivande om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag på ett regelverk om tillståndsprocesser för vattenverksamheter som är flexibelt och anpassat till småskaliga verk sam heter ( bet. 2015/ 16:CU 13). Civilutskottet an förde bl.a. att det kan anses vara en rimlig målsättning att alla till stånds pliktiga vatten verksamheter ska ha till stånd i överensstämmelse med de miljö krav som ställs i miljöbalken. För att det ta mål ska kunna uppnås på ett bra och effektivt sätt är det en förut sätt ning att tillståndsprocesserna är flexib la och kan an passas så att inte utövare av småskalig vattenkraft får orim liga kostnader vid nya till stånds prövningar. Ci vil utskottet ansåg att det måste tas h änsyn till att utövare av stor - respektive små skalig vattenkraft har helt olika ekonomiska förut sätt ningar. De senare har normalt begränsade ekonomiska resurser och måste vid nya till stånds pröv ningar ges förutsättningar att lägga huvuddelen av re sur serna på effektiva mil jö förbätt ran de åtgärder, t.ex. skapandet av vand rings vägar för fisk, och inte på admini strativa kostnader för själva tillstånds prövningen. Ris ken är annars att många utövare av småskalig vattenkraft tvingas att av veckla verksamheten.

Geoenergi

Med anledning av att det efterfrågas ett tillkännagivande om geoenergi i mo tion 2016/17:3393 (KD) kan följande vara värt att notera: Geoenergi är sam lingsnamnet för teknik där värme och kyla från markens översta 400 meter tas till vara. Det finns ett fle rtal sådana tekniker, och i Sverige finns det ca 450 000 geoenergianläggningar av olika slag. Majori teten är bergvärme pum par för vil lor.

I samband med behandlingen av en motion våren 2016 konstaterade ut skottet att det pågick arbete med att ta fram en strategisk innovationsagenda för geoenergi som skulle redovisas i slutet av 2016 och att Sveriges geologiska undersökning (SGU) under 2015 tog fram en rap port om förnybar geoenergi (bet. 2015/ 16:NU 10) . Geoenergi frågorna ansågs därför ha fått ökad uppmärk samhet på senare tid och utskottet avstyrkte därför det aktuella yrkan det.

Energimyndigheten har beviljat Svenskt Geoenergicentrum och SP Sve riges Tekniska Forskningsinstitut 400 000 kronor för att utveckla en strategisk innovationsagenda för geoenergi. Arbetet syftar till att ta fram mål för geo energins utveckling, inklusive att identifiera forsknings- och utvecklings behov för att nå målen. Arbetet avslutades i december 2016 och avrappor terades i rapporten Energin under mark ska upp till ytan – Strategisk inno va tionsagenda för geoenergi .

I juni 2015 publicerade SGU en rap port om förnybar geoenergi (Rapport 2015:24). En uppdaterad version av rap por ten presenterade i september 2016 (Geologisk information för geoener gi an läggningar – en översikt, SGU-rapport 2016:16). I den sistnämnda ver si onen ges en överblick av vilka typer av geologisk information som kan an vän das för att bedöma förutsättningarna för geoenergi i Sverige. Syftet är att ge en samlad bild av vilken typ av information som SGU kan tillhandahålla. De möjligheter och problemställningar kring geoenergi som belyses i rappor ten härrör från det ökade antalet frågor i ämnet som SGU får från andra myn dig he ter, branschorganisationer och allmänhet. SGU anser att det finns ett behov av en samordnande nationell funktion som ansvarar för tillstånds- och till syns frågor och som kan förmedla råd och riktlinjer i samband med anlägg ning av geoenergi.

U tskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar inledningsvis att sju av riksdagens partier står bakom Miljömålsberedningens förslag om att Sverige senast 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp . Fem partier har dessutom träffat en överenskommelse om att målet 2040 är 100 procent förnybar elproduktion. I fempartiöverenskommelsen slås det vidare fast att den förnybara ener gin ska fortsätta att byggas ut och p ar tier na bakom överens kom mel sen är även överens om att öka den förnybara el produktionen inom ramen för elcertifikatssystemet. Detta system ska för läng a s och utökas med 18 TWh nya elcertifikat till 2030. Anslutnings avgifterna till stamnätet för havs baserad vindkraft bör slopas. Förslagen i över enskom melsen återfinns även i Energi kommissionens betänkande som är ute på remiss till den 19 april 2017. Utöver detta vill utskottet erinra om att regeringen har satt upp målsätt ningen att Sverige på sikt ska ha ett energisystem som baseras på 100 procent förnybar energi. Utskottet anser med hänvisning till det anförda att det inte finns an ledning för riksdagen att uttala sig i linje med förslaget i motion 2016/17:812 (C) om att den förnybara energin ska byggas ut även fortsätt nings vis. Motionen avstyrks i den aktuella delen. Ut skot tet avstyrker även motion 2016/17:3167 (M) om att regeringen bör ver ka för långsiktiga regler som gör det möjligt att bygga ut produktionen av för nybara bränslen. Utskotte t menar att regeringens högt satta ambitioner på om rådet förnybar energi produk tion borgar för att de efterfrågade förutsätt ning ar na kommer att för verkligas även ut an ett riksdagsuttalande om det .

Efter denna allmänt inriktade inledning på temat förnybar energi övergår utskottet til l att behandla de motionsyrkanden som tar sikte på specifika förny bara energikällor. När det gäller de motioner som handlar om vattenkraft vill utskottet i första hand hänvisa till att regeringen har för avsikt att pre sen tera en proposition om vattenverksamheter – inklusive vattenkrafts pro duk tion – senare i år. Flera av de frågor som tas upp i motionerna om vatten kraft kommer sannolikt att beröras i denna proposition. Vidare vill utskottet påminna om att det i den ovan omnämnda energiöverenskommelsen som har slutits mellan fem partier anges att Sverige ska ha moderna miljökrav på sin vattenkraft, men där prövningssystemet utformas på ett sätt som inte blir onödigt administrativt och ekonomiskt betungande för den enskilde i för hållande till den eftersträvade miljönyttan. Överenskommelsen omfattar även en uppgörelse om att fastig hets skatten på vattenkraft ska sänkas.

Med hänvisning till det anförda och till att utskottet anser att riksdagen bör avvakta den aviserade propositionen om vattenverksamheter, avstyrks mo tionerna 2016/17:1027 (M) , 2016/17:1772 (SD) och 2016/17:3114 (M) . De två sistnämnda motionerna avstyrks i de aktuella delarna. När det gäller för slagen i motionerna 2016/17:2398 (SD) om effektivisering av befintliga vat ten kraft verk och 2016/17:3393 (KD) om utvecklingspotentialen för svensk vat ten kraft hänvisar ut skottet i första hand till det som utskottet tidigare har redovisat om förut sätt ningarna för för nyelse, effektivisering och tillvara tagan de av vatten kraf tens potential. Man kan i sammanhanget notera att möjlig he terna att ta till vara vattenkraftens teoretiska potential i nte främst är av tek nisk karaktär utan hänger samman med att många vattendrag är skyd dade och med de regler som gäller för vatten verk samheter , däribland vatten domar som styr kort tids re glering, däm nings nivå er, maxflöden etc. Dessa frå gor kom mer san no likt att beröras i den ovan om nämn da propo sitionen om vattenverk sam heter som re ger ingen har aviserat. Även motioner na 2016/17:2398 (SD) och 2016/17:3393 (KD) av styrks. Den sistnämnda motio nen avstyrks i den aktuel la delen.

I några motioner tas frågor om vindkraft upp. När det gäller förslaget i motion 2016/17:1772 (SD) om att upphäva det planeringsmål som finns för vindkraftsutbyggnaden i Sverige vill utskottet påminna om att elcerti fikats systemet är det huvudsakliga styrmedlet för att öka produktionen av el från förnybara energikällor i Sverige. För vindkraften har riksdagen även fast ställt en planeringsram. Denna ram är dock inte ett utbyggnadsmål utan syftar till att synliggöra vindkraftsintressen i den fysiska planeringen och vid till stånds prövning. Enligt utskottets uppfattning har detta syfte fortfarande rele vans , och därför anser utskottet att riksdagen bör avslå förslaget i motion 2016/17:1772 (SD) om att upphäva det motionärerna betecknar planerings målet för vind kraften. Vad gäller mo tion 2016/17:531 (M) om kostnader för vind krafts ut bygg naden vill utskottet påminna om att liknande yrkanden har behandlats av utskottet vid flera tidigare tillfällen (senast våren 2016) och utskottet hän visar till sina tidigare ställningstagan den i frågan. Därutöver kan nämnas att forsk ningsprojekt om vindkraft med inriktning på frågor om ett effek tivt re surs utnyttjande ur ett samhällsekonomiskt perspektiv refereras i det betän kan de om energiforskning som riksdagen tog ställning till så sent som i fe bruari 2017 (bet. 2016/ 17:NU 9).

När det sedan gäller det som tas upp i motion 2016/17:3393 (KD) om att följa upp och utvärdera den vägledning som Energimyndigheten har tagit fram för kommunal tillstyrkan vid tillståndsprövning av vindkraft konstaterar ut skottet att Energimyndigheten i sitt reg l eringsbrev för 2017 har fått just ett så dant uppdrag. Motionen kan således anses vara tillgodo sedd i den aktuella delen och bö r därför avslås av riksdagen.

Frågor om s olenergi tas upp i två motioner. När det gäller de synpunkter på beskattningen av småskalig solelproduktion som finns i motion 2016/17:1070 (L) vill utskottet påminna om att det sedan januari 2015 går att få en skatte reduktion med 60 öre per kWh för den el som mikroproducenter av förnybar el levererar ut på nätet. Vidare har kravet på momsredovisning tagits bort för dem med omsättning mindre än 30 000 kronor per år, vilket underlättar för småskaliga solelproducenter. Utöver detta har Energikommissionen före slagit att förenklingar och anpass ningar av det befintliga regelverket och skat te lagstiftning en ska utredas för att underlätta för nya produkter och tjänster inom bl.a. småskalig försäljning av el till olika ändamål. Energikommis sio nens för slag är för närvarande ute på remiss. Innan regeringen har tagit ställ ning till kommissionens förslag på detta område och eventuella syn punk ter från remissinstanserna anser utskottet inte att det finns skäl för riksdagen att bifalla önskemålet om ett tillkänna gi vande om solenergi med den inriktning som före slås i motionen. Motionen avstyrks i den aktuella delen. Även motion 2016/17:416 (M) om att se över möjlig heterna att främja egenproducerad ener gi avstyrks.

När det gäller förslaget i motion 2016/17:2473 (V) om att inrätta ett na tionellt planeringsmål för solel och solvärme, hänvisar utskottet till den på gåen de beredningen inom Regeringskansliet av det förslag till solelstrategi som har tagits fram av Energimyndigheten. Utskottet anser att utfallet av be red ningsarbetet bör avvaktas innan riksdagen tar några initiativ med an ledning av för slaget i motionen. M otion en avstyrks därför i den aktuella delen.

Avslutningsvis konstaterar utskottet att förslaget om geoenergi i motion 2016/17:3393 (KD) behandlades i likalydande form av utskottet våren 2016. Utöver det utskottet då anförde kan det nämnas att Energimyndigheten har fi nan sierat utvecklingen av en stra te gisk innova tions agenda för geoenergi. Vi da re har Sveriges geologiska un dersökning (SGU) under 2016 uppdaterat sin rapport om förnybar geo ener gi. Utskottet an ser mot denna bakgrund inte att det kan anses vara påkallat för riksdagen att uttala sig om geoenergi i linje med vad som föreslås i motionen, vilken således av styrks i den aktuella delen.

Kärnkraft

Utskottets förslag i korthet

Med hänvisning till bl.a. förslag från Energikommissionen som för närvarande är ute på remiss och till den energi överenskommelse som fem partier slöt i juni 2016 avslår riksdagen motioner om kärn kraft.

Jämför reservationerna 14 (SD), 15 (V) och 16 (L).

Motionerna

Det svenska näringsliv et är beroende av en fungerande energiförsörjning med inter nation ellt konkur renskraftiga villkor, konstateras det i motion 2016/17:2759 av La rs Eriksson (S). Samtidigt redo visar motionären en oro för att händelser i vår omvärld hotar den svenska energiförsörjnings tryggheten. Motionären noterar att EU har en strategi som går ut på att minska EU:s beroende av rysk energi och att eventuella sanktioner mot Ryssland skulle kunna äventyra svenska energibolags kärnbränslestrategi. Motionären anser att man mot bakgrund a v händelserna i Europa bör över väga möjligheterna att eftersträva minsta möj liga s årbarhet för den svenska energiförsörj ningen.

I motion 2016/17:737 av Erik Ottoson (M) konstateras det att den tekniska utvecklingen ständigt går framåt och att det inom kärnkraftsområdet har lett fram till säkrare och mer effektiva reaktorer som på ett ännu bättre sätt bidrar till att möta behovet av energi. Enligt motionären har regeringen genom sin kärnkraftspolitik dock visat att de n anser det vara icke önskvärt att kärnkraft finns med i planen för Sveriges framtida energiförsörjning. Motio nären anser att Sverige behöver kunna stå på egna ben och har dessutom potential att vara en nettoexportör a v elenergi på den inter nationella mark naden. Mot den bak grun den begär s e tt tillkännagivande om att kärn kraften kom mer att behö vas för Sveriges framtida energiförsörjning (yr kan de 1).

Vidare konstaterar motionären att fjärde generationens reaktorer är under utveckling och med största sannolikhet kommer innebära att det som i dag betraktas som kärnavfall kan bli bränsle i dessa nya reakto rer. Han anser att regeringen bör lägga upp en plan för h ur Sverige kan bidra i det internationella forsknings arbetet för att få fjärde generationens kärnreaktorer i indu striell drift så snart som möjl igt (yrkande 4).

Att alliansregeringen öppnade för att ersätta de befintliga kärnkraftsreak to rer na är mycket välkommet och en stor seger för svensk konkurrenskraft, sägs det i motion 2016/17:828 av Michael Svensson (M). En ännu större seger är, enligt motionäre n, energiöverenskommelsen från juni 2016. Mot io nären kon sta te rar vidare att kärnkraften kommer att vara en sta rk, viktig och realis tisk grund pelare i den svenska energipro duktionen under överskådlig tid. Ett fort satt lagande och lappande av alla åldrande befintliga reaktorer kommer dock att orsaka allt större problem under de kommande åren. Energibolagen bör, enligt motionärens uppfattning påbörja arbetet med att ersätta gamla kärn krafts reak torer med nya. Riksdagen bör genom ett tillkännagivande framhålla kärn kraftens betydelse för svensk energiförsörjning.

Kärnkraften är basen i den svenska elproduktionen och står för närmare hälften av den el som förbrukas i Sverige under ett år, slås det inledningsvis fast i motion 2016/17:1558 av Betty Malmbe rg (M). Sveriges industri är el in tensiv och därför känslig för förändringar. En snabbavveckling av kärn krafts reaktorer kommer därför med största sannolikhet att leda till höjda el priser.

Alla länder måste bidra till att begränsa utsläppen av växthusgaser , oc h för Sverige är det därför vik tigt att satsa på en ren energiproduktion baserad på kärnkraft, vat tenkraft och biobaserade energi källor. En energimix fri från kol dioxid kan också bli en framtida exportnäring inte minst för att reducera fossil energiproduktion i Sveriges grannländer. Motionären anser att Sverige måste ledas av en politik som inte skadar klimatarbetet och vill att riksdagen genom ett tillkännagivande fram för till regeringen att kärnkraftsproduktion inte bidrar till växthus effekten (yrkande 2). Y tter ligare ett tillkännagivande begärs om att Sverige inte ska fasa ut befintliga, säkra och uppgra de rade kärn kraftsreaktorer i förtid (yrkande 3).

Kärnkraften står i dag för nästan hälften av Sveriges elproduktion och kom mer under överskådlig tid att utgöra grunden för svensk energiför sörjning, kon state ras det inledningsvis i kommitté motion 2016/17:1772 av Mattias B äckström Johansson m.fl. (SD). Motion ärerna menar att en nedläggning av den svensk a kärnkraft en skulle utgör a ett direkt hot mot den svensk a bas industri n och den svensk a ekonomi n . Därutöver skulle hushållen riskera att bli drabbade av än högre elpriser och ökad import av fossil bränsle baserad el. Motionärerna vill att riksdagen ska ställa sig bakom ett uttalande om en lång siktig satsning på kärnkraft (yrkande 7). I motionen redovisas också tvek samheter kring kärnkraftsbranschens konkurrens situa tion , och ett till kän na givande om detta efterfrågas (yrkande 8). Vidare anser motio närerna att man bör avskaffa den bestäm melse i miljöbalken (17 kap. 6 a §) som hindrar ut bygg naden av kärnkraften i Sverige. Därmed skulle antal et reaktorer inte läng re begrän sas till dagens tio eller till att nya reaktorer enbart får uppföras på en plats dä r det i dag finns andra kärn kraft s reaktorer (yrkan de 12).

En omställning till s.k. förnybar energi leder i realiteten till höjda utsl äpp av klimatgaser, sägs det i k ommittémotion 2016/17:3301 av Martin Kinnunen m.fl. (SD). Tyskland är, enligt motionärer na, ett tydligt exempel på detta där kolkraften byggs ut kraftfullt trots att landet även har världens mest ambitiösa satsningar på sol- och vindkraft. Motionärerna anser att regeringen ska verka för att kärnkraft ska likställas med s.k. förnybar energi och efterfrågar därför ett tillkännagivande om att regering en i förhandlingar inom den kli mat- och ener gi politiska ramen ska verka för att likställa kärnkraft med förnybar energi (yr kan de 10).

Sverige har ett elöverskott , och den svenska exporten av el till gr ann län derna slog nytt rekord un der förra året, sägs det inledningsvis i kommitté motion 2016/17:2473 av Birger Lahti m.fl. (V). Överskottet kommer dessutom att växa ju mer förnybar energ i som kommer in i systemet. Sam tidigt är stödet för en avveckling av kärnkraften betydligt störr e än för att behålla den. Motio närer na anser att det är dags att avveckla kärnkraften och i st ället satsa på för nybara energi källor. Ägarna till Oskarshamn 1 och Ringha ls 1 bör pre sentera av vecklingsplaner under denna mandatperiod, med en av veck lings tid på högst fem år. Ett tillkännag ivande med den innebörden efter frågas (yrkande 10). Motionärerna vill även att riksdagen genom ett till kännagivande ska uppmana regeringen att återkomma till riksdagen med en avvecklingsplan för de resterande reaktorerna (yrkan de 11).

Vissa kompletterande uppgifter

Den s vensk a kärnkraft en

De svenska kärnkraftverk som nu är i drift byggdes mellan tidigt 1970-tal och fram till 1985. Kärnkraftens årsproduktion varierar och beror på hur driften har fun gerat. Långa stopp till följd av exempelvis moderniserings- och säker hets arbete eller oplanerade händelser har gett en lägsta produktion på 50 TWh un der ett år , och det bästa produktionsåret gav 75 TWh, vilket alltså ger en skillnad på 25 TWh. Kärnkraft s p roduktionen var knap pt 61 TWh under 2016 , vilket mot svarade ca 40 procent av all den el som producerades i Sverige under det året.

Även om andelen kärnkraft i elproduktionen har minskat har Sverige den näst högsta andelen kärnkraftsproduktion per capita i världen efter Frankrike.

Tidigare riksdagsbehandling

Våren 2016 behandlade utskottet ett antal motionsyrkanden om kärnkraftens framtid i Sverige (bet. 2015/ 16:NU 10). Flera av dessa liknade de nu aktuella. Utskottet anförde då följande:

Kärnkraften svarar för en betydande andel av den el som produceras i Sve rige. I sammanhanget är det viktigt att poängtera att kärnkraften produ ceras på affärsmässiga grunder, och utskottets grundläggande inställning är att den ska produceras utan statliga subventioner. När det råder elöver skott sjunker elpriserna och därmed även lönsamheten för de som produ cerar el. Detta gäller även kärnkraftsbolagen. Prognoser om elprisets ut veck ling och bedömningar av den framtida lönsamheten i produktionen är att betrakta som fundamenta när kärnkraftsbolagen tar ställning till hur de ser på sin framtida produktionskapacitet. Under den förra mandat perio den beslutade riksdagen om vissa lagändringar som har gjort det möjligt för bolagen att fatta beslut om att ersätta gamla reaktorer med nya. Utskottet ser ingen anledning för riksdagen att agera för att ändra dessa bestäm melser i enlighet med vad som anförs i motion 2015/16:2854 (SD). Utskot tet noterar i sammanhanget att de nyssnämnda lagändringarna inte har inne burit att ett generationsskifte har kommit igång i den svenska kärn kraften. Huvudförklaringen till detta torde vara att de affärsmässiga grun derna för dylika investeringar inte har varit tillräckligt goda.

Utskottet vill påminna om det arbete som bedrivs inom ramen för Energikommissionen och som syftar till att nå en bred blocköverskridande överenskommelse om hur energipolitiken ska utfor mas efter 2025. Kärn kraftens betydelse för den svenska kraftpro duktionen gör att det är nödvän digt för Energikommissionen att noga följa utvecklingen när det gäller detta kraftslag. Utskottet förutsätter också att regeringen agerar om de sam mantagna förutsättningarna förändras på ett sådant sätt som får kon sekvenser för Energikommissionens möjligheter att nå en bred över ens kom melse eller som riskerar att påverka den svenska effekt ba lansen. Af färsmässigt baserade beslut av kärnkraftsbolagen om att avveckla eller byg ga ut kärnkraften kan vara av det slaget. Åtgärder som regeringen kan vidta bör kunna inkludera sådana konsekvensanalyser som efterfrågas i några av de motioner som är aktuella i detta avsnitt men även förslag med anknytning till den s.k. effektreservens framtida utformning.

Sammantaget anser utskottet inte att det finns skäl för riksdagen att göra några allmänna tillkännagivanden om kärnkraftens betydelse för det svenska energisystemet i linje med vad som föreslås i ett antal av de motio ner som är aktuella i detta avsnitt.

– – –

Avslutningsvis avstyrker utskottet motion 2015/16:2542 (SD) i den del som gäller att regeringen ska agera inom EU för att likställa kärnkraft med förnybar energi. Utskottet anser inte att kärnkraft är en förnybar energi källa och ser därför inga skäl för riksdagen att hörsamma förslaget.

Aviserad avveckling av fyra reaktorer

Under hösten 2015 beslutade ägarna av Ringhals att stänga två reaktorer under 2019–2020. Ägar na av kärnkraftverket i Oskarshamn har i sin tur meddelat att de avser att stänga Oskarshamn 1, och att Oskarshamn 2 – som har varit av stängd sedan 2013 – inte kommer att startas igen.

Kärnbränslet i de svenska reaktorerna

I motion 2016/17:737 (S) berörs frågan om kärnbränslet (uran) i de svenska reaktorerna, och det redovisas vissa farhågor om huruvida tillgången till dylikt bränsle eventuellt kan hotas som en konsekvens av EU:s sanktioner mot Ryss land.

Av en underlagsrapport från Energimyndigheten till Energikommi ssionen i december 2015 (Energi användning och energitillförsel – Underlag till Ener gi kom miss ionen) framgår det att mark naden för samtliga steg i bränsle pro cessen är global och välfungeran de, och både Vattenfall och OKG anger att beroendet av enskilda leverantörer eller regioner är mycket svagt.

Regeringen, k ärnkraften och energiöverenskommelsen

I budgetpropositionen för 2017 slog regeringen fast att samma pr inciper gäller som tidi gare, vilket bl.a. innebär att den s.k. a vveck lingslagen har avskaffats och inte kommer att återin föras. Vidare refererade regeringen den ramöverens kommelse som slöts mel lan fem partier i juni 2016. För kärnkraft en innebär överenskom melsen följande:

– Målet 2040 är 100 procent förnybar elproduktion. Det är ett mål, inte ett stoppdatum som förbjuder kärnkraft och innebär inte heller en stängning av kärnkraft genom politiska be slut.

– Skatten på termisk effekt (den s.k. effektskatten) ska avskaffas stegvis, med start 2017.

– Placeringsreglementet i K ärnavfallsfonden ska förändras så att placerings möj ligheterna utökas fr .o.m. starten på nästa treårsperiod 2018.

Den s.k. kärnkraftsparentese n är således förlängd i överens kommelsen genom att inom ramen för maximalt tio reaktorer tillåta nybyggnation på befintliga platser. Tillstånd kan ges för att successivt ersätta de nuvarande reaktorer na i takt med att de når sin ekonomiska li vslängd. Tillstånd för nya reak torer kom mer att prövas enligt lagstiftningens krav på bästa tillgängliga teknik. Något statligt stöd för kärnkraft, i form av direkta eller indirekta subventioner, kan inte påräknas.

Vidare hänvisade regeringen till Energikommissionens arbete som då fort farande på gick. I sitt betänkande (SOU 2017:2) bekräftade Energi kom mis sio nen sedermera det som hade lagts fast i överenskommelsen bl.a. genom att föreslå ett mål om helt förnybar elproduktion till 2040 , som inte ska ses som ett stopp datum för kärn kraften. Vidare konstaterar Energi kommissionen att de gäl lan de prin ci perna om förut sätt ningarna för planering av nya kärnkrafts reak torer kvarstår.

Som har nämnts tidigare är Energikommissionens betänkande ute på remiss till den 19 april 2017.

Kärnkraft och vissa bestämmelser i miljöbalken

I motion 2016/17:1772 (SD) omnämns bestämmelsen i 17 kap. 6 a § mil jö balken (1998:808). Denna bestämmelse beslutades av riksdagen våren 2010 som ett led i den förra regeringens strävan att skapa förutsättningar för ett ge ne rationsskifte i det svenska kärnkraftsbeståndet (prop. 2009/10:172, bet. 2009/ 10:NU 26). Bestämmelsen innebär att regeringen vid sin prövning av en ny kärnreaktors tillåtlighet enligt 17 kap. miljöbalken endast får tillåta denna reak tor om den är avsedd att

ersätta en kärnkraftsreaktor som efter den 31 maj 2005 har varit i drift för att utvinna kärnenergi och som kommer att vara permanent avstängd när den nya reaktorn tas i kommersiell drift

uppföras på en plats där en kärnkraftsreaktor efter den 31 maj 2005 har varit i drift för att utvinna kärnenergi.

Utskottets ställningstagande

Kärnkraften svarar i dag för en betydande andel av den svenska elproduk tio nen . När det gäller kärnkraftens framtid i Sverige har utskottet ingen annan upp fattning än den som har lagts fast inom ramen för den ovan refererade ener gi överenskommelse som slöts mellan fem partier i juni 2016 och som även har föreslagits av Energikommissionen. Energikommissionens förslag är ute på re miss , och remissinstansernas synpunkter kommer att vara en del av bered ningsunderlaget inför de energipolitiska förslag från regeringen som riksdagen kommer att få ta ställning till. Utskottet finner ingen anledning att föregripa detta beredningsarbete i allmänhet och därmed inte heller när det gäller frågor om kärnkraftens framtid. Utskottet är dessutom förvissat om att remissinstan serna – utöver det Energikommissionen redan har gjort – ytterligare kommer att kunna belysa konse kvenserna av Energikommissionens förslag för olika kraft slags produk tions förutsättningar , inklusive kärnkraftens. Något uttalan de i linje med vad som föreslås i motion 2016/17:1070 (L) om sådana analyser kan därför inte anses vara motiverat och motionen avstyrks därför i den ak tuella delen. Motioner om att kärnkraften bör byggas ut eller av vecklas bör där för avslås av riksdagen.

Utskottet anser inte heller att det finns skäl för riksdagen att ställa sig ba kom förslaget i motion 2016/17: 2759 (S ) om bränslet i de svenska reak to rer na. Här hänvisas till det utskottet anför de när samma förslag behand lades våren 2016.

Sammanfattningsvis avstyrker utskottet samtliga motionsyrkanden som är aktuella i detta avsnitt.

Vissa gasfrågor

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår m otionsyrkanden om naturgas, vätgas och biogas. Utskottet hänvisar bl.a. till att det inte är stats makterna som bör avgör a behovet av ett utbyggt stamgasnät och till att den nuvarande regeringen, i likhet med den förra, har aviserat att den även fortsätt ningsvis kommer att främja utvecklingen av biogas genom att stödja ny teknik och inno vativa lösningar som stärker biogasteknikens kon kurrenskraft och ökar biogasproduktionen.

Jämför reservationerna 17 (SD) och 18 (KD).

Motionerna

I motion 2016/17:2723 av Gunilla Nordgren (M) slås det inledningsvis fast att Sverige ligger långt fram me i arbetet med att minska växthusutsläppen. Motio nä ren påpekar att en ökad användning av biogas som fordonsbränsle kan kraf tigt minska utsläppen av koldioxid liksom även av andra hälso farliga äm nen som kväve och partiklar. Biogasen är förnybar, bidrar till effektiv avfalls han tering och möjliggör en lokal produktion och skapa viktiga ar bets till fällen. Mo tion ären anser det vara av stor vikt att regeringen på olika sätt ar betar för att uppmuntra byggandet av fler biogasanläggningar så att produk tion och kon sumtion av bio- och fordonsgas i Sverige kan öka. Ett till kän na givande med den innebörden efterfrågas av motionären.

Sverige har en outnyttjad potential för framställning av metangas av olika avfallsprodukter, såsom avloppsslam, matrester, slaktavfall, stallgödsel och an nan biomassa, slås det fast i kommittémotion 2016/17:1772 av Mattias Bäck ström Johansson m.fl. (SD). Metangas går att använda till både el- och vär me produktion, och eftersom den också går utmärkt att använda som for dons bränsle är den, enligt motionärerna, extra intressant.

För att stimulera utbyggnaden av biogasproduktionen är det viktigt att pro du centerna kan koppla in sig på gasnätet. Då det svenska gasnätet dock är begränsat till kuststäderna i sydvästra Sverige finns det skäl att verka för att gasnätet byggs ut . Motionärerna anser att den primära målsättningen bör vara att nätet når ut i landets jordbruksintensiva regioner, t.ex. Skåne och Västra Göta land, där potentialen att nyttja stallgödsel är stor (yrkande 21). Vidare anser motio närerna att det behövs ett nationellt samordnande av kompetens som drar upp riktlinjerna för en nationell gasstrategi (yrkande 26).

Motionärerna konstaterar vidare att det görs betydande satsningar globalt på vätgasdrivna bränslecellsfordon. I Sverige för den tekniken dock en rätt blyg sam tillvaro. För att vidareutveckla tekniken och för att få fler pilotan lägg ningar på plats anser motionärerna att det bör tas fram en vätgasstrategi för Sverige (yrkande 31).

I kommittémotion 2016/17:3393 av Penilla Gunther m.fl. (KD) konstateras det att naturgas är den största energigasen i Sverige och att den kommer i en ledning från Danmark. Dock är infrastrukturen för naturgasnätet tämligen be gränsad, vilket gör att naturgasen inte svarar för mer än ca 3 procent av energi tillförseln i landet. En potentiell utökad marknad för natu rgas i Sverige ligger huvudsak ligen ut efter en tänkt stamledning från Göteborg till Stock hol m, med grenledningar till Mälar dalen och Bergslagen som kan nyttjas för både natur - och biog as. Motionärerna begär ett till kännagivande om att under söka möjlig heterna för för bättrad infrastruktur för distribution och lagring av natur- och biogas.

Vissa kompletterande uppgifter

Naturgas i Sverige

Naturgas introducerades i Sverige 1985 genom en utbyggnad av det danska na tur gassystemet till södra Sverige. Handeln med naturgas i det svenska systemet har varit helt konkurrensutsatt sedan 2007.

Det sydvästsvenska naturgasnät et , som kan betraktas som det svenska gas stamnätet , sträcker sig från Trelleborg i söder till Stenungssund i norr, med en förgrening in i Småland. I juni 2013 tog Swedegas AB över rollen som system balansansvarig för det västsvenska naturgasnätet efter Svenska kraft nät.

I nätet finns ca 41 000 naturgaskunder, där de största är stora industrier och kraftvärmeverk. Cirka 34 000 är hushållskunder. I de 30 kommuner där natur gasnätet är utbyggt står naturgasen för drygt 20 procent av den slutliga energi användningen, vilket är i linje med genomsnittet i övriga EU. Sverige har ingen egen utvinning av naturgas , utan all tillförsel sker från Danmark och ga sen kommer huvudsakligen från de danska naturgasfälten i Nordsjön . Natur gas kan också importeras från Tyskland.

År 2014 användes 10,2 TWh naturgas i Sverige, vilket följer en nedåt gåen de trend som har varat i ett antal år. Trenden beror i huvudsak på en ökad använd ning av andra energislag än naturgas. Som en jämförelse kan näm nas att det an vändes ca 135 TWh el under samma period. Knappt hälften (44 pro cent) av gasen användes inom industrin.

Produktion av biogas

Biogas bildas när organiskt material bryts ned av mikroorganismer utan till-gång till syre och består i huvudsak av metan och koldioxid samt små mängder svavelväte och vattenånga. Den kan bildas naturligt där det finns tillräckliga mängder organiskt material och där syre inte har tillträde, exempelvis i våtmar ker. Biogas kan även framställas via rötning, förgasning och s.k. el-till-gas-tek nik ( power to gas). Rötning är i dag den vanligaste och mest utvecklade tek niken. Biogas produceras dels i biogasanläggningar, där i första hand olika typer av organiskt avfall rötas, dels på deponier (soptippar).

År 2015 var biogasproduktionen i Sverige 1 947 GWh , vilket var ca 9 pro cent mer jämfört med 2014 då den totala produktionen uppgick till 1 784 GWh. Där stod uppgraderad biogas för ca 63 procent. [1]

Produktionsökningen va r en följd av att produktionskapaciteten har ökat. Gas produktionen från förgasning kom igång på allvar under 2015 , och biogas produktio nen från s.k. samrötningsanlägg ningar ökade med 16 procent. Gårds an läggningarnas och avloppsreningsverkens produktion ökade med 14 pro cent respektive 3 procent medan de andra anläggningarna minskade sin pro duktion.

Gasens roll i det framtida energisystemet

Hösten 2015 presenterade Energiforsk rapporten Gasens roll i d et framtida ener gisystemet (Rap port 2015:183). Rapporten pekar på att gas 2050 kommer att kunna spela en mycket viktig roll för effektbalansen i första hand i södra Sverige. Detta gäller alltså vid en tid när kärnkraften är avvecklad och energi förbrukningen i samhället i stort är kvar på dagens nivå. Om gasen finns med som en komponent i energisystemet innebär detta också att den bidrar med ett antal andra s.k. energisystemtjänster , som att fungera som energilager och med god reglerbarhet i elp roduk tionen som kan balansera mer väderbe roende el pro duktion.

I rapporten konstateras att det inte finns några planer på att bygga ut det befintliga stamnätet, och att en eventuell utökad mängd fossil gas i stället för väntas tillkomma via nya hamnar för flytande naturgas ( liquid natural gas, LNG), samman kopplade med befintliga och nya regionala och lokala gasnät. Det konstateras vidare att en stor del av utvecklingen inom gaslogistikområdet har fokuserat på transporten av gas i mobila enh eter snarare än i en fast infra struktur. Det noteras att teknikutvecklingen på det sättet påminner om den som telefonin har genomgått, där steget varit att gå från den fasta infrastrukturen till förmån för en mer flexibel mobil dito.

Rapportförfattarna gjorde bedömningen att det 2050 kommer att finnas flera regionala gasnät i framför allt södra och mellersta Sverige och att effekt balansen i elom rådena 3 och 4 (dvs. södra Sverige) kommer att han teras med gaskraft. Ga sen bedöms till största andelen vara av förnybart ursprung. I nor malfallet för väntas de regio nala gasnäten inte ha någon direkt koppling till dagens stamnät.

Tidigare riksdagsbehandling

Våren 2016 behandlade utskottet motioner om bio - och natur gas (bet. 2015/ 16:NU 10) , varav några yrkanden överensstämmer med de nu aktuella. Ut skot tet anförde bl.a. följande:

Jämfört med situationen i många andra europeiska länder har naturgas en begränsad betydelse som energikälla i Sverige. Det svenska gasstamnätet har dessutom en utsträckning som är begränsad till de sydvästra delarna av landet, och staten har överlåtit till den kommersiella aktören Swedegas att svara för drift och underhåll av nätet. Därutöver är det upp till Swedegas att – inom ramen för gällande regler och på basis av en bedömning av de ekonomiska förutsättningarna – ta eventuella beslut om att investera i en utbyggnad av gasstamnätet. Utskottet konstaterar att det i dagsläget tycks saknas ekonomiska förutsättningar för en sådan utbyggnad, och utskottet ser bl.a. av det skälet ingen anledning för riksdagen att uttala sig i frågan i linje med vad som efterfrågas.

– – –

När det gäller förslag som på olika sätt gäller satsningar på produktion, distribution, lagring och användning av biogas är utskottets övergripande uppfattning densamma som den utskottet framförde i samband med mo tionsbehandlingen våren 2015, dvs. att biogas är en intressant förnybar ener gikälla som kan användas både som transportbränsle och för produk tion av el och värme. Utskottet påminner också om att den nuvaran de re geringen, i likhet med den förra, har aviserat att den även fort sätt ningsvis kommer att främja utvecklingen av biogas genom att stödja ny teknik och innovativa lösningar som stärker biogasteknikens konkurrens kraft och ökar biogasproduktion en. Utöver detta noterar utskot tet att det nyligen har tagits fram en branschinitierad nationell biogasstrategi som kan fungera som ett värdefullt underlag i fortsatta övervägan de n om biogasens framtida utveckl ing i Sverige.

Avslutningsvis vill utskottet framhålla biogasens roll som ett betydel se fullt hållbart alternativ till dagens dominerande fossila fordonsbränslen. I linje med bestämmelserna i EU:s direktiv om utbyggnad av infra struk turen för alternativa bränslen (2014/94/EU) kommer Sverige under 2016 att ta fram ett handlingsprogram för utvecklingen av marknaden för alter na tiva bränslen inom transportsektorn och den utbyggnad av den till höran de infrastrukturen som kan bli nödvändig.

Utbyggnad av gasstamnätet

Det svenska naturgasnätet består av ca 62 mil transmissionsledning och ca 272 mil distributionsled ning . I de regioner där distributionssystemen har byggts ut, som i Skåne, längs västkus ten, i Östergötland och i Stock holm, är använd ning en av biogas mer utbredd än i resten av landet. Eftersom naturgas och bio gas är energigaser med mycket lika egenskaper samdistribueras de i den exi ste rande gasinfrastrukturen. Transport av flytande gas via lastbilar och tåg kan också medge sådan samdistribution.

I utskottets betänkande 2014/ 15:NU 9 refererades bl.a. Swedegas tekniska chef som ansåg att det saknades marknadsförutsättningar för att bygga ut gas stamnätet till jordbruksintensiva regioner som t.ex. Skåne och Västra Göta land, i enlighet med vad som även då e fterfrågades i en motion. Under laget av gasnätskunder (t.ex. biogasproducenter eller tyngre basindustri som kan efter fråga biogas och naturgas) ansågs vara för litet för att en sådan utbygg nad kun de anses vara ekonomiskt försvarbar. Däremot sågs vissa möjligheter i att investera i regionala gasnät , och intresset ansågs växa för LNG inklusive nöd vändiga infrastruktursatsningar.

Nationellt handlingsprogram för utbyggnad av infrastruktur för alternativa bränslen

EU:s direktiv om utbyggnad av infrastrukturen för alternativa bränslen (2014/94/EU) syftar till att minimera transporternas oljeberoende och minska deras inverkan på miljön. Direktivet ställer krav på att varje medlemsstat ska anta ett nationellt handlingsprogram för utvecklingen av marknaden för alter nativa bränslen inom transportsektorn och utbyggnaden a v den tillhörande in frastruktu ren. Handlingsprogrammet ska bl.a. innehålla nationella mål för ut byggnaden av tankstationer för LNG och för komprimerad naturgas ( com pres sed natural gas, CNG). Om medlemsstat erna väljer det kan även tanksta tioner för vätgas inkluderas.

I november 2016 beslutade regeringen om Sveriges nationel la handlings pro gram som sedan överlämnades till kommissio nen . [2]

Vätgas

V ätgas används bl.a. som råvara inom kemisk industri och inom olje raffi na derie r. Vätgas kan också används som drivmedel. Ytterligare ett använd nings område för vätgas är i bränsleceller. I en bränsle cell omvandlas vätgasens ke miska energi till elektricitet och värme.

I februari 2017 beslutade Energimyndigheten att finansiera ett fyraårigt forsk ningsprojekt om sammanlagt 99 miljoner kronor som bl.a. syftar till att un der söka möjligheterna att kunna ersätta kol och koks med vätgas i den svenska järn- och stålindustrin. Energimyndigheten står för 54 miljoner kronor och de tre initiativtagarna SSAB, LKAB och Vattenfall för 45 miljoner kronor.

I december 2016 presenterade Tillväxtanalys en studie över hur vätgas har utveckla t s som energibärare i några länder (Vätgas kan bli stort – Men hur ska den framställas och vem är användaren? Svar direkt 2016:27). I studien slås det fast att v ätgas kan bli en allt viktigare energibärare i Sverige. Inte minst om projekt som syftar till att ersätta kol med vätgas i st ålproduktion blir fram gångsrika . Vätgas kan också komma att växa inom andra områden. Detta gäl ler inte minst i kombination med bränsleceller som reservkraft. Många for dons tillverkare ser bränsleceller med vätgas som ett komplement till den på gående elektrifiering en av transportsektorn.

I mitten av mars 2017 meddelade Vattenfall och Preem att de har tecknat en avsiktsförklaring om att undersöka möjligheterna att använda klimat smart vätgas i tillverkningen av biodrivmedel i stor skala för den svenska mark na den. Företagen kommer även att se över möjligheten att producera vätgas ge nom att utnyttja vatten- och vindkraft .

Lokala klimatinvesteringar

I regeringens vårbudget 2015 aviserades ett stöd till lokala klimatin ves te ringar, kallat Klimatklivet. Satsningen ingår också i den budget som riksdagen har be slutat om för 2017. Sedan 2015 har över 1 miljard kronor delats ut i stöd till lokala klimatinvesteringar, och fram till 2020 kommer ytter ligare 700 miljoner kronor att fördelas årligen. Bland projekt som har beviljats stöd finns förbe hand lingsanläggningar för matavfall, uppförande av lant bruks baserad bio gas produktion samt gastankstationer.

Av den beskrivning av läget i arbetet med Klimatklivet som Natur vårds verket presenterade i augusti 2016 framgår att åtgärder för produktion av bio gas ger störst beräknad utsläppsminskning på 100 000 ton koldioxid per år. De bio gasanläggningar som fått stöd från Klimatklivet beräknas öka produk tionen av biogas med ca 20 procent i Sverige.

Utskottets ställningstagande

Utskottet ser positivt på att biogas får en större roll i den svenska energimixen. I likhet med vad utskottet anförde våren 2016 konstaterar utskottet återigen att biogas är en mångsidig förnybar energikälla som kan användas både som drivmedel och för produktion av el och värme. Utskottet vill också återupprepa att såväl den nuvarande som den förra regeringen har agerat för att främja ut vecklingen av biogas genom att stödja ny teknik och innovativa lösningar som stärker biogasteknikens konkurrenskraft och ökar biogasproduktionen. Ut skot tet ser mot denna bakgrund inga skäl för riksdagen att bifalla de för slag om biogas som finns i de aktuella motionerna. Motionerna 2016/17:2723 (M) och 2016/17:1772 (SD) avstyrks således i de aktuella delarna.

Beträffande förslagen i motion 2016/17:1772 (SD) om en utbyggnad av det svenska stamnätet för gas och i motion 2016/17:3393 (KD) om en förbättrad gasinfrastruktur hän visas till det som utskottet anfördes våren 2016 när förslag på detta tema be reddes. Utskottet anser således fort farande att det saknas skäl för riksdagen att uttala sig til l förmån för en sådan utbyggnad , och motionerna avstyrks därför i de aktuella delarna .

När det avslutningsvis gäller satsningar på vätgas vill utskottet i första hand påminna om den satsning när det gäller forskning och utveckling (FoU) som Ener gimyndigheten finansierar för att om möj ligt använda vätgas i stället för kol och koks i stålindustrin. Andra FoU-sats ningar på temat vätgas kan säker ligen också motiveras framgent . Utskottet noterar också med intresse att Vat ten fall och Preem nyligen har tecknat en av siktsförklaring om en satsning på vätgas. Utskottet uppfattar emellertid i dagsläget inte något påtagligt behov av en särskild strategi för utveck lingen på vätgas området i Sverige. Motion 2016/17:1772 (SD) avstyrks således även i denna del.

Energieffektivisering

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motioner om energieffektivisering. Utskottet hän visar bl.a. till flera pågående processer med anknytning till frå gor om energieffektivisering, däribland remissbehandling av förslag från Energikommissionen.

Jämför reservationerna 19 (SD), 20 (C), 21 (V) och 22 (KD).

Motionerna

I kommittémotion 2016/17:1772 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) begärs ett tillkänna givande om energieffektivisering (yrkande 36). Mo tio närerna anser att energieffektivisering har en betydande potential inom både trans port, industri och den offentli ga sektorn, vilket måste utnytt jas. Det är ofta samhällsekonomiskt lönsamt, eftersom många åtgärder kan genomföras till ett lägre pris än vad ny energiproduktion skulle ha kostat. Dessutom är miljö effek ten stör re när utsläpp minskas till följd av ett lägre energibehov än när det sker via renare framställning.

Ur ett resurs- och konkurrensperspektiv är det en självklarhet att använda resurserna på ett så effektivt sätt som möjligt – den som ligger i framkant har därmed en konkurrensfördel. Motio närerna påpekar att för den elintensiva svens ka basindustrin är energieffektivisering av stor bety delse med potential för betydande kostnadsbesparingar. Genom att använda mindre energi per pro ducerad enhet stärks industrins konkurrenskraft.

Energieffektiviseringen går alltför långsamt, slås det fast i mo tion 2016/17:2416 av Markus Wie chel (SD). Motionären anser att processen kan underlättas om det inför s ett särskilt energispar lån med fokus på de smutsi gas te kilowattimmarna. Motionären menar att finansiering av viktiga klimat inves teringar genom energieffektiviseringslån kan skapa både f ler arbetstill fäl len och energieffek tiva bostäder och föreslår därför att riksdagen ska uttala sig till förmån för energieffektivise rings- och energisparlån (yrkande 1).

Utöver tillförseln av förnybar energi behövs ett ökat fokus på ene rgieffek ti vi se ringar vid använd ningen, anförs det i Centerpartiets partimo tion 2 016/17:821 av Annie Lööf m.fl. En ö vergång till el från andra energibärare inne bär oftast en stor energieffektiviserin g, men fortfarande är den effek tivaste kilo wattimmen den som aldrig används. Det tidigare stöd et till industrin för effek ti vi seringar har, enligt motionärerna, varit viktigt , men de anser at t det be hövs nya grepp och marknads baserade styrmedel som ger ökad flexibilitet och minskade effekttoppar (yrkande 23).

Vedeldning tillför samhället stora positiva värden, sägs det i mo tion 2016/17:1981 av Staffan Da nielsson och Peter Helander (båda C). Vedeldning innebär dock även problem kopplade bl.a. till olika typer av utsläpp , och motio närerna anser därför att det är angeläget att så snart som möjligt skärpa kraven på eldningsutrustningen. De påpekar att bl.a. Naturvårdsverket och Energi myn digheten har argumenterat starkt för att Sverige ska införa kraven i EU:s ekodesigndirektiv snabb are än vad direktivet kräver. Enligt direktivet ska nya bestämmelser vara införda senast 2020 för pannor och 2022 för rums värmare (kaminer). Motionärerna vill att riksdagen genom ett til lkänna givande ska stäl la sig bakom önskemålet om ett tidigarelägga nde av de aktuella kraven i eko design direktivet (yrkande 1).

Det är både möjligt och nödvändigt att ställa om till en mer effektiv ener gianvändning, sägs det i kommittémotion 2016/17:2473 av Birger Lahti m.fl. (V). Genom ny teknik och energibesparing kan Sverige göra betydande energi effektiviseringar. Hur omfattande utbyggnaden av förnybara energi käl lor be hö ver vara beror på hur stora en ergibesparingar och energi effek tivi se ring ar som kan göras i samhället. Motionärerna redovisar att s.k. vita certi fikat är ett styrmedel där staten sätter ett obligatoriskt mål för energi bespa ringar. Sta ten identifierar de parter som kommer att vara skyldiga att uppnå målet, vilka åtgärder för ener gieffek tivisering som kommer att ingå, hur de genom förda åtgärderna och deras besparingar ska mätas och verifi eras m.m. Dessutom be slutar sta ten om hur handel med certifikat ska bedrivas . Motionärerna anser att re ger ingen bör återkomma till riksdagen med förslag på utformning av vita certifikat (yrkande 1).

I kommittémotion 2016/17:3347 av Caroline Szyber m.fl. (KD) konstateras det att regeringen ska fördela 1 miljard kronor per år för energieffektivisering och renovering av flerbostadshus samt införa ett stöd för förnyelse av utom hus miljön. Kristdemokraterna anser att subventioner är fel väg att gå. Trots vissa invänd ningar anser motionärerna att det kan finnas skäl för staten att medverka till att sänka kostnaderna för sådana energieffektiviseringar som inte är tydligt före tagsekonomiskt lönsamma på kort sikt. Motionärerna anser att den tyska modellen med energisparlån bör studeras närmare och begär därför ett till kännagivande med den inriktningen (yrkande 44). Modellen innebär i kort het att staten tillhandahåller förmånliga energisparlån till fastighetsäga re för ener giinvesteringar i bo städer.

Vissa kompletterande uppgifter

Tidigare riksdagsbehandling

Våren 2016 behandlade utskottet motionsyrkanden om energieffektivisering, varav flera var likalydande med de nu aktue lla (bet. 2015/ 16:NU 10). I sitt ställ ningstagande anförde utskottet följande:

Det råder en bred politisk enighet om att en effektiv anv ändning av energi inom alla samhälls sektorer är av godo. Ofta finns betydande både sam hälls- och företagsekonomiska fördelar med en klok energi an vänd ning. Med hänvisning till denna inställning anser utskottet inte att det finns skäl för riksdagen att göra några allmänna uttalande n om vikten av fortsatta ener gieffektivise ringsinsatser [ ... ].

När det gäller förslagen [ … ] om att införa någon form av statligt finan sie rade energispar- eller energieffektiviseringslån inom bostads sektorn konstaterar ut skottet att Boverket och Energi myndigheten nyligen har re do visat tveksamheter inför en sådan lösning. De båda myndigheterna kom mer dock under innevarande år att komplettera det nyss refererade under laget med bl.a. samhällsekonomiska analyser av relevanta styrmedel på om rådet. Innan denna komplettering är genomförd och regeringen har tagit ställning till det uppdaterade underlaget anser utskottet inte att riks dagen bör vidta några åtgärder med anledning av vad som efterfrågas i dessa mo tioner.

Mål för en effektivare energianvändning

År 2009 beslutade riksdagen om följande två mål för effektivare energian vändning:

– Ett mål till 2020 som uttrycks som ett sektorsövergripande mål om mins kad energiintensitet om 20 procent mellan 2008 och 2020.

– Ett mål till 2016 om att åstadkomma en energibesparing i fråga om slut använd energi till 2016 om minst 9 procent av det årliga genomsnittet för perioden 2001–2005.

I skrivelsen Kontrollstation för de klimat- och energipolitisk a målen till 2020 samt klimatan passning ( skr . 2015/16:87) gjorde regeringen bedömningen att målet om energi effektivisering uppnås med befintliga styrmedel o ch åtgärder. Måluppfyllelsen ans es visserligen vara svårbedömd, men effekterna av be fint liga styrmedel och de åtgärder som har beslutats förväntades samman taget leda till att målet uppnås. Regeringen har tidigare angivit att besparingen i fråga om slutanvänd energi beräknas uppgå till motsvarande 13 procent jäm fört med basåren. Sverige kommer således att överträffa detta mål med marginal.

Energieffektivisering i energiöverenskommelsen

I den energiöverenskommelse som slöts mellan fem partier i juni 2016 kon stateras det att det är gynnsamt för såväl hushåll och företag som för det svenska elsystemet med en effektiv användning av el och annan energi. Att över tid minska elanvändningen är klokt för det enskilda hushållet , och det bi drar till företag en s konkurrenskraft. En effektivisering, framför allt vad gäller effekt, är särskilt viktigt för att möta de framtida utmaningarna för det svenska e lsystemet. I arbetet med energieffek tivisering ska faktorer som be folk nings ök ning, utökad indust riproduktion och en växande eko nomi beaktas.

I överenskommelsen anges det att ett särskilt energieffektiviserings pro gram för den elintensiva svenska industrin, motsvarande det tidigare Pro gram met för energieffektivisering i energiintensiv industri (PFE), bör införas givet att man kan hitta ansvarsfull finansiering. Därutöver bör en utred ning tillsättas för att brett utreda vilka eventuella hinder som kan finnas för att möjliggöra en tjänsteutveckling vad gäller aktiva kunder och effektivisering. Utred ningen bör undersöka vilka ekonomiska och andra styrmedel, exempel vis vita certi fikat, som är effektivast för att öka effektiviseringen både ur ener gi- och effekt hänseende.

Vidare slogs det fast att det ska tas fram ett mål för energieffektivisering för perioden 2020 till 2030 och beslutas senast 2017. I november 2016 med delades att de fem part ier som står bakom energiöverenskomme lsen hade enats om följande mål:

• Sverige ska 2030 ha 50 procent effektivare energianvändning jämfört med 2005. Målet uttrycks i termer av tillförd energi i relation till BNP.

• Energimyndigheten ska ges i uppdrag att tillsammans med oli ka branscher formulera sektors strategier för energieffektivisering.

Målet för energieffektivisering, och sättet att beräkna det, ligger i linje med EU:s ambition om 30 procent minskad absolut energianvändning till 2030 samt är i l inje med att EU i framtiden kom mer att använda 2005 som basår för sina beräkningar.

De fem partierna bakom överenskommelsen konstaterar att målet om 50 procent effektivare energ ianvändning är högt satt. Bedöm ningen är att målet kan nås genom att genomföra de åt gä rder som finns i ramöverenskom melsen om energi, vidta åtgärder i Sve rige samt genom beslut på EU-nivå.

EU:s energieffektiviseringsdirektiv

I december 2012 trädde EU:s s.k. energieffektiviseringsdirektiv (EED) i kraft. I direktivet ställs krav på medlemsstaterna att sätta ett vägledande, nationellt mål för energieffektivisering som bidrar till EU:s mål om 20 procents ener gieffektivisering till 2020. Utöver EED syftar direktiven om ekodesign och energimärkning till att stärka incitamenten för resurseffektiva energirela terade produkter på marknaden. Direktivet om byggnaders energi pre stand a innefattar också bestäm melser som ska bidra till en effektivare använd ning av energi. Frågor som gäller b estämmels er om byggnaders utformning, inklusive de som har koppling till byggnaders energi prestanda, bereds av civilutskottet.

Våren 2014 presenterade kommissionen ett meddelande om en ergi effek tivitet, om hur energi effektivitet kan trygga energiförsörjningen och om 20 30-ramen för klimat- och energi politiken (KOM(2014) 520). Europeiska rådet tog ställning till förslaget och kom i oktober 2014 överens om en ram för EU:s klimatmål fram till 2030. Det beslutades bl.a. att energieffektiviteten ska öka med minst 27 procent. Målet är vägledande och ska ses över senast 2020, med ambitionen att nå ett mål om 30 procent på EU-nivå.

Inom ramen för ar betet med EU:s energiunion ser k ommissionen över all lagstiftning som gäller energi effektivitet. Hösten 2016 föreslog kommissionen att ambitionsnivån för EU:s mål för energieffektivisering höjs från 27 till 30 procent lägre energitillförsel 2030 jämfört med prognos en , samt att målet görs bind ande på EU-nivå. Vidare föreslogs ändringar i EE D och direktivet för bygg naders energiprestanda som anpassar lagstift ningen till 2030-ramverket och e nergiunionen. Därtill föreslogs ändringar som syftar till att förenkla bestäm melserna och underlätta genomförande på nationell nivå.

Det maltesiska ordförandeskapet i EU:s råd våren 2017 prioriterar energi effektivi serings förslagen och har på bör jat en förhandling om dessa i råds arbetsgruppen för energi. Målsättningen är att nå en överenskommelse v i d råd s mötet i juni 2017 . I sammanhanget bör näm nas att Sverige har framfört ståndpunkten att o nödig a d ministrativ börda ska undvikas och att lagstift ningen ska vara proportionerlig i förhållande till sitt syfte och inte får riskera att bli kontraproduktiv. Det gäller exempelvis förslag om krav på individuell mätning och debitering som riskerar att minska incita ment för fastighetsägare att genom föra tekniska åtgärder för energi effek tivi sering.

Industrins energianvändning och PFE

Programmet för energieffektivisering i energiintensiv industri (PFE) syftade till effektivare energi användning i energiintensiva företag och genomförde s un der perioden 2004–2014. Pro grammet gav energiintensiva industriföretag som använder el i tillverkningsprocessen möjlighet att delta i ett program för energieffektivisering i utbyte mot befrielse från energiskatt på el. Programmets utformning ifrågasattes emellertid av EU ur ett statsstödsperspek tiv och av slu tades i och med att den senaste femårsperioden tog slut .

Som har redovisats ovan omfattar den energiöverenskommelse som fem partier har slutit att ett särskilt energieffektiviseringsprogram för den elintensi va svenska industrin, motsvarande PFE, bör införas under förutsättning att man kan hitta en ansvarsfull finansiering.

Nationell strategi för energieffektiviserande renovering och energisparlån

Enligt artikel 4 i EED ska medlemsstaterna fastställa en långsiktig stra tegi för att få till stånd inve steringar i renovering av det nationella beståndet av bo stadshus och kommersiella byggnader, både offentliga och privata.

I december 2015 presenterade Boverket och Energimyndigheten den ge men samma rapporten Förslag till utvecklad nationell strategi för energi effek tivi serande renovering – Utredning av två styrmedel 2015. Utredningens över gripande slutsats var att kreditgarantier och statligt finansierade lån med nu va rande marknadsförutsättningar endast kan bidra marginellt till att öka re noverings takten.

I juli 2016 beslutade regeringen emellertid om direktiv för att ut reda förut sättningarna för att införa statliga energisparlån i Sve rige (dir. 2016:68). Utredaren tidigare generaldirektören Göran Enander delredovisade sitt upp drag i en rapport i december 2016 i vil ken för utsättningarna för och behoven av ett statligt energisparlån beskrivs. Senast den 29 september 2017 ska utred nings uppdraget slutredovisas och då inne hålla förslag på hur ett statlig t lån ska utformas, vilken orga nisation som ska administrera lånen och vilken typ av byggnadsprojekt som kan få ta del av dem.

Kvotpliktssystem för energieffektivisering

Mot bakgrund av bestämmelser i artikel 7 i EED har Energimyndigheten på re geringens uppdrag utrett behovet av att införa ett kvotpliktssystem för ener gieffektivi tet (s.k. vita certifikat). Upp draget redovisades i rapporten Aspek ter på vita certifikat – mot bakgrund av nya förutsättningar och er faren heter (ER 2015:11).

Ovan har redovisats att e nergiöverenskommelsen omfattar ett förslag om att det ska tillsättas en utredning som bl.a. ska utreda vilka eventuella hinder som kan fin nas för att möjliggöra en tjäns teutveckling vad gäller aktiva kunder och effektivisering. Utre dningen bör undersöka vilka eko nomiska och andra styrmedel, exempelvis vita certifikat, som är e ffektivast för att öka effektivi seringen både ur energi- och effekthänseende.

Underlag till den svenska handlingsplanen för energieffektivisering

Enligt EED ska medlemsstaterna senast den 30 april 2017 lämna en nationell handlingsplan för energieffektivisering till kommissionen. I regleringsbrevet för 2016 fick Energimyndigheten i uppdrag att ta fram underlag till Sveriges fjärde nationella han dlingsplan. I november 2016 redo visade Energimyn dig he ten rapporten Underlag till Sveriges fjärde nationella handlingsplan för e ner gi effektivisering. Av rapporten framgår bl.a. att Sve rige med mycket god mar ginal nådde målet om en energieffektivisering motsvarande 9 procent fram till 2016 . Av underlaget framgår det att mål uppfyl lelsen uppgick till 157 pro cent.

Energieffektivisering i företag

Energimyndigheten har regeringens uppdrag att hjälpa små och medelstora före tag att effektivisera sin energianvändning. Finansieringen kommer från den europeiska regionala utvecklingsfonden . Programmet pågår till 2020 och omfattar totalt 560 miljoner kronor. Under 2016 har E nergimyndigheten bl.a. beviljat stöd till energikartläggning , bildat nätverk för energieffektivise ring och stöttat k ommunala energi- och klimat coacher .

Tidigarelagt införande av vissa krav i ekodesigndirektivet

I motion 2016/17:1981 (C) omnämns genomförandet av ekodesigndirektiv et med koppling till vedeldning. Det finns ekodesignkrav för fastbränsledrivna rumsvärmare som börjar gälla 2022. D en 1 januari 2018 införs krav på ener gimärkning på alla rumsvärmare som omfattas av lagkraven.

Boverket har haft regeringens uppdrag att utreda förutsättningarna för att tidigarelägga införandet av de ssa k rav i Sverige. Boverket redo visade upp dra get i början av 2016 och drog då slutsatsen att det fanns juridiska hinder för att tidigarelägga kraven (Småskalig vedeldning – Återrapporte rings krav om tidi gareläggande av ekodesign, R apport 2016:6). Energi myn dig he ten har dock gjort en annan bedömning och i ett yttrande med anledning av Boverkets rap port framfört uppfattningen att krav m otsvarande ekodesign bor de in föras så fort som möjligt. För att kunna tidigarelägga kraven har Ener gimyndigheten för ordat en fördjupad utredning som bl.a. ska klargöra hur kra ven kan utfor mas för att överbrygga de juridiska hinder som Boverket har identifierat. Någon sådan utredning har emellertid ännu inte tillsatts.

Utskottets ställningstagande

I likhet med vad som sägs i flera av de aktuella motionerna delar utskottet upp fattningen att energi bör användas på ett klokt sätt. En effektivare ener gian vändning och hushållning med energi är därför viktiga delar i energi poli tiken.

Det pågår för närvarande flera olika processer som har anknytning till ener gieffektivisering . För det första har frågorna berörts av Energikom mis sionen vars slutbetänkande för närvarande är ute på remiss. Kommissionen fö re slår bl.a. att det bör införas ett särskilt energieffektiviseringsprogram för den elin ten si va svenska industrin, motsvarande det tidigare Pro grammet för ener gi effek tivisering i energiintensiv industri (PFE) . Förutsättningen är att man kan hitta en an svars full fi nansiering. Vidare anser Energi kommissionen att det bör till sättas en ut red ning med uppgift en att brett utreda vilka eventuella hinder som kan finnas för att möj lig göra en tjänsteutveckling vad gäller aktiva kunder och effek tivi sering. Utred ningen bör undersöka vilka ekonomiska och andra styr medel, exem pel vis vita cer tifikat, som är effektivast för att öka effektivi se ringen både ur ener gi- och effekthänseende.

Ett förslag om ett nytt energieffektiviseringsmål har därutöver presenterats av de fem partier som står bakom den energiöverenskommelse som slöts i juni 2016. Målet innebär att Sverige 2030 ska ha 50 procent effektivare energi användning jämfört med 2005. Målet uttrycks i termer av tillförd energi i rela tion till BNP. Vidare ses EU:s energieffek tivi se ringsdirektiv för när varan de över, med inriktningen att kunna nå en överens kommelse under 2017.

Med hänvisning till att det råder en bred samsyn om värdet av effektiv ener gi användning och till att det pågår ett antal viktiga processer med inriktning på dessa frågor, anser utskottet inte att det är motiverat att föreslå riksdagen att bifalla de mer allmänt hållna yrkandena om energieffektivisering som är ak tuella i detta avsnitt. Således avstyrker utskottet motionerna 2016/17:821 (C) och 2016/17:1772 (SD) i de aktuella delarna.

När det gäller frågan om energisparlån som tas upp i motion erna 2016/17:2416 (SD) och 2016/17: 3347 (KD) kon staterar utskottet att ett system med statliga energisparlån för när varande utreds . Utfallet av denna utredning och de eventuella åt gärder regeringen därefter vidtar bör avvaktas innan det finns anledning för r iksdagen att agera i frågan. De båda motionerna avstyrks därför i de aktuella de larna .

Avslutningsvis avstyrker utskottet även motion 2016/17: 1981 (C) om eko de signdirektivet och ved eldning . Utskottet konstaterar att det tycks råda vissa osä kerheter om förutsättningarna för att Sverige ska kunna tidigarelägga in föran det av de aktuella ekodesignkraven och att det därför finns behov av ytter li gare utredning. Utskottet förutsätter att regeringen vidtar de utrednings åt gärder som krävs om den bedömer att det finns skäl för att införa kraven tidi gare än planerat.

Vissa övriga frågor

Utskottets förslag i korthet

Bland annat med hänvisning till tidigare riksdagsbehandling avslår riksdagen motionsyrkanden om användning av spillvärme från kärnkraftverk och om användning av el för uppvärmningsändamål. Motions yrkan den om torv som energikälla avslås också av riks dagen . När det gäller torven hänvisar utskottet dels till att dessa frågor kommer att behandlas i anslutning till den kontrollstation för elcertifikats systemet som kom mer att presenteras senare under 2017, dels till pågående bered ning av förslag om torvutvinningens klimat- och miljöpå verkan.

Jämför reservation 23 (SD).

Motionerna

Sverige ska bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer, sägs det inled ningsvis i motion 2016/17:624 av Laila Naraghi m.fl. (S). I Simpevarp utanför Oskarshamn ligger Oskarshamns kärnkraftverk. Mo tionärerna framhåller att det här finns mångårig erfarenhet av kraftproduktion. Därutöver finns viktig in frastruktur i form av vägnät och elnät för att förse andra delar av landet med elektricitet. Motionärerna anser att detta gör Simpe varp till en plats för ett centrum för svensk elproduktion som kan bidra till att nå målet om Sverige som ett av världens första fossilfria väl färdsländer. Re geringen bör se över hur man kan genomföra nationella utvecklingsinsatser i Simpevarp för forskning och elproduktion.

I motion 2016/17:1948 av Hans Rothenberg (M) refereras en rapport från Naturvårdsverket i vil ken slutsatsen dras att torven under all överskådlig tid bör betraktas som fossil. Motionären anser att Naturvårdsverket därmed för biser den nödvändiga distinktionen mellan dränerad och odränerad torv och dessa olika markers koldioxidutsläpp. Motionären anser det vara en oro väckan de sig nal att Naturvårdsverket föreslår att torven inte längre ska vara en del av el certifikatssystemet samt att en energiskatt ska läggas på torven. Mo tio nären anser at t torvens potential som ett kli matsmart alternativ gör att såväl myn dig he ter som lagstiftare bör vara mycket försiktiga med att ytterligare för sämra förutsättningar na för dess utvinning och användning. Ett tillkän na gi vande be gärs om att det ska göras skillnad på dränerad och odränerad torv samt att inte likställa torven med fossila bränslen.

Även i motion 2016/17:2382 av Carl-Oskar Bohlin ( M) tas torv ens framtida roll upp och Naturvårds verkets ovan omnämnda rapport refereras. Motionären anser att i stället för att hämma an vändningen av torv på dränerad mark bör förutsättningarna för att n yttja torven vara rimliga. Motio nären anser att torv på dränerad mar k bör klassificeras som bio bränsle.

Motion 2016/17:2053 av Jan R Andersson (M) gäller möjligheterna att ut nytt ja spillvärme från kärnkraftverken. Motionärerna vill att det satsas FoU-resurser på vidareutveckling av ett högre resursutnyttjande av kärnkraften och att förbudet att nyttja spillvärmen från kärnkraftverk bör hävas. Vidare bör en al ternativ användning av nämnda spillvärme beaktas. Bästa sättet att höja effek tiviteten i sektorn för bostadsuppvärmning är att ta till vara spillvärmen från kärnkraftverken och använda den till fjärrvärme.

En fjärdedel av Sveriges landyta består av torvmark. På mindre än 1 procent av den ytan bedrivs utvinning av torv. Detta konstateras i kommittémotion 2016/17:1772 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD). Motionärerna kon sta terar att torvba serad kraftpro duktion är berättigad till elcertifikat samtidigt som torv inte omfattas av handel med utsläppsrätter vid värmeproduktion ef ter som EU klassar torven som e tt fossilt bränsle. Motionärer na anser att så länge elcertifikatssy stemet finns ska torven fortsättningsvis klassas som förny bar, sam tidigt som regeringen inom EU ska verka för att torv från påverkade torv mar ker ska behandlas på sam ma sätt som övriga biobränslen inom EU:s sys tem för handel med u tsläppsrätter. Ett tillkännagi vande med den inne bör den efter frågas (yrkande 27).

Elanvändning som är temperatur- och klimatberoende bör undvikas, sägs det i motion 2016/17:1301 av Jan Lindholm (MP). Motionären ger en utförlig m otivering till detta och konsta terar också att el för uppvärmning och kylning ur ett systemperspektiv alltid är mycket sårbart och därför fel val.

Motionären förordar en övergång till många mindre anläggningar för pro duk tion av vind-, våg-, bio- och solkraft. Om kärnkraften avvecklas och ersätts med de uppräknade alternativen får vi en tryggare och säkrare elpro duktion som är mindre beroende av fossil el. Motionären betonar att regler för ener giförbrukning i byggnader bör utgå från energiegenskaper och inte från mäng den köpt energi. Regler bör även utformas så att fjärrkyla och fjärrvärme blir det givna valet för de flesta . A tt el för uppvärmning och kylning bör före kom ma så sparsamt som möjligt är, enligt motionären, ur ett system pers pektiv själv klart. Regeringen bör även ha ett ökat fokus på såväl sår bar hets- som systemperspektivet när den utformar framtida energilös ningar.

Ett tillkännagivande om att erkänna torven som en användbar resurs för att minska vårt beroende av fossil energi samt även se torvens betydelse för sys sel sättningen och för den gröna näringen, efterfrågas i motion 2016/17:1727 av Said Abdu (L). Motionären påpekar att torvbruket är v iktig t på landsbygden eftersom det skapar jobb och tillväxt. Vidare ser motionären det som beklagligt att Natur vård s verket i en skrivelse bortser från tor vens viktiga roll i fråga om att bidra till en grönar e energiomställning och bygger vidare på regeringens ovilja att se torv bruket som en grön näring. Torven bör, enligt motionären, ingå i en kli matpolitisk strategi där torv från tidigare dränerade marker ska be tr aktas som ett långsamt förny bart biobränsle. Regeringen bör besluta att torven ska ingå i elcertifikat s systemet även efter kontrollstation 2017.

Vissa kompletterande uppgifter

Tidigare riksdagsbehandling

Motion er liknande den nu aktuella 2016/17 : 2053 (M) om kärnkraftens spill värme har behandlats av utskottet vid åtskilliga tidigare tillfällen, s enast våren 2016 (bet. 2015/ 16 :NU 10). Vid dessa tillfällen har utskottet bl.a. hänvisat till att den lågvärdiga värme som kylvattnet utgör inte lämpar sig för fjärrvärme ändamål och att kärnkraftverken ligger för långt ifrån orter av sådan storlek för att det skulle vara lönsamt att uppgradera värmen och sedan transpor tera den långa sträckor via rör ledningar. Vidare konstaterade utskottet att de svenska kärnkraftverken inte är konstruerade för att leverera både högkva li tativ värme och el. Samtidigt sa sig utskottet se positivt på att kylvattnets vär me egenskaper används för andra ändamål än just uppvärmning, t.ex. i vissa innovativa energi- och miljötekniska sammanhang.

Beträffande det som sägs i motion 2016/17:1301 (MP) om uppvärmning och kylning kan nämnas att en snarlik motion har behandlats av utskottet vid åtskilliga tidigare tillfäll en. Vid det senaste tillfället, våren 2016, avstyrkte utskottet motionen och konstatera de då att något nytt inte hade tillkommit som motiverade ett annat ställningsta gan de än när förslaget hade behandla t s sist (bet. 2015/ 16 :NU 10).

FoU om fj ä rrvärme och diffusa energikällor

Inom ramen för det tvärvetenskapliga forskningsprogrammet Fjärrsyn stude ras bl.a. möjligheterna att använda mer diffusa energikällor f ör fjärr värme ändamål däribland olika typer av lågvärdig överskottsvärme. Vida re kan näm nas att Sveriges tekniska forskningsinstitut (SP) har tagit fram en stra tegisk in novationsagenda för lågvärdig värme. Syftet med agendan är främst att be lys a vilka hinder som begränsar an vändningen av lågvärdig värme och att iden tifiera vilka möjligheter som finns att överbrygga dessa hinder. I agen dan som presenterades i september 2016 redovisas en vision som går ut på att lågvärdig värme ska värderas på ett rättvisande sätt utifrån ett håll bar hets perspektiv, vilket ökar nyttjandet av denna resurs i samhället. I en hand lings plan kopplad till agendan föreslås bl.a. att det tillsätts en nat ionell samordnare och att re gio nalstöd ges för kartläggningar.

Torvnäringen i Sverige

I Sverige har utvinning av torv förekommit under mycket lång tid. Torv används som bränsle men också för andra ändamål , t.ex. jordförbättringsmedel och strö i stall och ladugårdar. Volymmässigt dominerar energitorven med 64 procent av de n totala utvunna volymen. Utvin ningen sker i glesbygden. Mest energitorv utvanns 2013 i Jämtlands och Norrbottens län. Sedan 1980-talet har användningen av torv för energitillförsel varierat mellan 2 och drygt 4 TWh. Användningen av torv för energiändamål uppgick 2013 till ca 2 TWh. Torven svarade samma år för 0,3 procent av Sveriges totala energi till försel. År 2014 var samma siffra 1,5 TWh , varav 0,25 TWh användes för pro duktion av el.

Energitorv används både för hetvatten- och elproduktion i Sverige. Torven elda s vanligen tillsammans med träd bränslen, vilket har positiva för brän nings tekniska effekter jämfört med eldning av enbart trädbränslen. Använd ningen av energitorv har halverats sedan 2010. Ett trettiotal större värmeverk an vän der torv. Cirka 15 svenska torvföretag tillhandahåller energitorv. Torv näring en sysselsätter i dagsläget motsvarande 1 200 helårstjänster, uppdelade lika mellan energi- och odlingstorv s sektorn.

Torven i elcertifikatssystemet

Av lagen ( 2011:1200 ) om elcertifikat framgår att torv inte klassificeras som en förnybar ener gikälla. Däremot definieras elproduktion baserad på torv som förnybar elproduktion i lagen.

I maj 2015 överlämnade regeringen proposition 2014/15:123 Ambitions höjning för förnybar el och kontrollstation för elcertifikatssystemet 2015 till riksdagen. I propositionen redogjorde regeringen också för sin syn på torv för elproduktionsändamål. Regeringen konstaterade att förutsättningarna för så dan produktion inom ramen för elcert ifikatssystemet inte bör ändras. Samtidigt underströk regeringen att den hade för avsikt att följa utvecklingen noga och närmare analysera torvanvänd ning ens fortsatta roll i elcertifikatssystemet, bl.a. u tifrån torv an vändningens sam lade klimat- och miljöpåverkan och me d utgångspunkt i att torvanvänd ning för elproduktion ino m elcertifikatssystemet inte borde öka jämfört med dagens nivå. Reger ingen sa sig även ha för avsikt att återkomma i frågan 2017 i samband med nä sta kontrollstation för elcerti fi katssystemet.

Riksdagen ställde sig under hösten 2015 bakom regeringens förslag i pro po sitionen och avstyrkte samtidigt ett motionsyrkande (V) om att torven borde fasas ut ur elcertifikats systemet (bet. 2015/ 16:NU 6). Utskottet ansåg att den analys som regeringen hade aviserat om torvens framtida roll borde avvaktas innan det fanns skäl för riksdagen att uttala sig om torvens roll.

Energim yndigheten har sedermera inför k ontrollstation 2017 fått i uppdrag av regeringen att redovisa utvecklingen när det gäller användningen av torv inom energisektorn och specifikt inom elcertifikatssystemet. Uppdraget redo vi sades i juni 2016 i rapporten Kontrol lstation 2017 för elcertifi kats systemet – En delredovisning (ER 2016:09). Av rapporten framgår bl.a. att större delen av torvanvändning för energiändamål används till ånga och het va tten. Detta innebär att en bety dande andel av energitorvsanvändningen alltså inte berörs av elcertifikats s ystemet över huvud taget.

Energimyndigheten kunde således konstatera att torv endast används för att producera en liten del av elen inom elcertifikat s systemet. Mängden elcertifi kats berättigad elproduktion från torv har även minskat betydligt sedan utfas ningen av anläggningar som togs i drift innan elcertifikat s systemet star tade.

Energimyndigheten gjorde bedömning en att intäkter från elcertifikat under den rådande prisbild en är viktiga för energitorvens konkurrenskraft i kraft vär me verk. Det är därför troligt att användningen av energitorv skulle minska ytter ligare om elproduktion med torv inte l ängre berättigade till elcerti fikat.

Energimyndigheten konstaterade också att energitorvens omsättning är re la tivt liten jämfört med de stöd som lämnas direkt i form av elcertifikat och in di rekt i form av befrielse från energiskatt.

Av regeringens propositionsförteckning framgår att en propositio n med ti teln Elcertifikat – kon trollstation 2017 planeras att överlämnas till riksdagen senast den 21 mars 2017.

En samlad prövning av torvtäkter

Hösten 2016 tog riksdagen ställning till regeringens proposition En samlad torv prövning (prop. 2015/16:178, bet 2016/ 17:NU 7). Utskottet ställde sig bakom regeringens förslag som bl.a. innebär att koncessionsrätten för ener gitorv tas bort. Därigenom får fastighetsägaren möjlighet att avgöra om energi torv ska utvinnas på fastigheten och vem som ska utvinna torven. Vidare innebär förslaget att all täktverksamhet ska prövas enligt samma lagstiftning och instansordning. Förslaget innebär också att prövningen av överklagade beslut om energitorvtäkter flyttas från regeringen till mark- och miljödom stolarna. Lagändringarna trädde i kraft den 1 januari 2017.

Torvutvinningens och torvanvändningens klimat- och miljöpåverkan

I några av motionerna omnämns Naturvårdsverkets analys av torvutvinning ens och torvanvänd ning ens klimat- och miljöpåverkan (s krivelse NV-06808-15, 2 016-06-22). Skrivelsen är en av rapportering av ett uppdrag från reger ingen att analysera och r edovisa den svenska torvutvin ningens klimat- och mil jö påverkan, särskilt med avseende på mi ljökva litetsmålen Begränsad kli mat påverkan och Myllrande våtmarker, samt att föreslå hur torvutvinningens ne ga tiva inverkan på måluppfyllelsen kan minska. Skrivelsen har varit ute på re miss under hösten 2016 , och förslagen och remissynpunkterna bereds allt jämt inom Regeringskansliet.

Utskottets ställningstagande

Torvens roll i energisystemet tas upp i ett antal motioner. Här vill utskottet för det första påminna om att regeringen har uttalat avsikten att återkomma till riksdagen om torvens roll i elcertifikatssystemet i samband med den kontroll station som ska redovisas senare under våren 2017. Därutöver kon staterar ut skottet att det pågår beredning inom Regeringskansliet av den rap port som Naturvårdsverket har tagit fram om torvutvinningens och torvan vändningens kli mat- och miljöpåverkan. Utskottet anser inte att riksdagen bör föregripa på gående beredningsarbete genom ett tillkännagivande i linje med de motions yrkanden om torv som finns i detta avsnitt. Dessa motioner avstyrks således i de berörda delarna.

Utskottet avstyrker även motionerna 2016/17:2053 (M) om spillvärme från kärnkraftverk och 2016/17:1301 (MP) om el för uppvärmning . Här hänvisar utskottet i första hand till att dessa motioner har avslagits av riksdagen i likalydande eller snarlik skepnad vid åtskilliga tidigare tillfällen (senast våren 2016) och till att det enligt utskottets bedömning inte har tillkommit några nya omständigheter som motiverar att utskottet ompröva r sin uppfattning.

När det av slutningsvis gäller förslaget i motion 2016/17:624 (S) att ut veck la Simpevarp i Oskarshamn till ett centrum för svensk elproduktion an ser ut skottet inte att det är en uppgift för riksdagen att peka ut särskilda geo gra fiska platser för energipolitiska etableringar av detta slag. Det får anses vara en upp gift för regeringen och berörda myndigheter att avgöra om en sats ning med den na inriktning kan anses vara motiverad. Motionen avstyrks således .

Sammantaget innebär det anförda att utskottet avstyrker motionerna 2016/17:624 (S), 2016/17:1301 (MP), 2016/17:1727 (L), 2016/17:1772 (SD), 2016/17:1948 (M), 2016/1 7:2053 (M) och 2016/17:2382 (M) i de aktuella de larna.

Reservationer

1.

En långsiktig energipolitik, punkt 1 (M, C, L, KD)

av Lars Hjälmered (M), Hans Rothenberg (M), Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M), Penilla Gunther (KD), Sofia Fölster (M), Maria Weimer (L) och Rickard Nordin (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2016/17:2670 av Kristina Yngwe m.fl. (C, M, L, KD) yrkande 2.

Ställningstagande

Genom den historiska energiöverenskommelse som allianspartierna slöt 2009 och som låg till grund för den energipolitiska proposition som riksdagen sedan ställde sig bakom samma år skapades en solid, långsiktigt bärkraftig ener gi po litisk grund till gagn för såväl företags konkurrenskraft och försörj nings trygg het som klimatet och miljön. Vår gemensamma syn på energi politiken byg ger fortfarande på denna överenskommelse som på en över gripande nivå om fattar en fortsatt utbyggnad av den förnybara energi produk tionen, att fossila bränslen fasas ut och att det ges förutsättningar för kon trollerade generations skiften i den svenska kärnkraften. Vi står också bakom Miljömålsberedningens förslag om att Sverige 2045 ska ha en hållbar och resurseffektiv energiför sörj ning utan nettoutsläpp av växthusgaser i atmosfären. Detta ger konsu menter och in du stri en trygg energiförsörjning samt ekologisk hållbarhet och god kon kur rens kraft.

För att säkerställa att energipolitiken får en utformning som vi kan stå bak-om vill vi att riksdagen ska bifalla den begäran om ett tillkänna givande som finns i motion 2016/17:2670 (M, C, L, KD). Innebörden av ett sådant ställ ningstagande skulle vara ett uttalande från riksdagen om att Sve rige behöver en långsiktig och effektiv energipolitik för att nå de uppsatta kli mat målen.

Med hänvisning till det anförda tillstyrks motionen i den aktuella delen.

2.

Vissa övriga frågor om energipolitikens inriktning, punkt 2 (M)

av Lars Hjälmered (M), Hans Rothenberg (M), Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M) och Sofia Fölster (M).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2016/17:3189 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 1 och

avslår motionerna

2016/17:117 av Josef Fransson m.fl. (SD) yrkande 2,

2016/17:821 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 24,

2016/17:1070 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 6,

2016/17:1077 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 3,

2016/17:1737 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 12,

2016/17:1772 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 1,

2016/17:3301 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkande 7 och

2016/17:3393 av Penilla Gunther m.fl. (KD) yrkandena 2, 15, 17, 21 och 24.

Ställningstagande

Vi och Moderaterna står bakom den energiöverenskommelse som slöts mellan fem partier i juni 2016. Denna överenskommelse bygger i sin tur till stor del på allianspartiernas energipolitiska överenskommelse från 2009.

För att tydliggöra Moderaternas grundläggande syn på energipolitiken vill vi ansluta oss till det som sägs i motion 2016/17:3189 (M) om att Sveriges välfärd, jobb och konkurrenskraft är beroende av en energi politik som lever upp till behoven och förväntningarna från en omvärld i stän dig förändring. Vi anser att den svenska energipolitiken ska värna klimatet, vara ekologiskt håll bar, säkra tillgången till el till kon kurrens kraftiga priser och garan tera att el finns när den behövs. Sverige har goda förut sättningar att klara energi behoven med en god mix av vatten kraft, kärn kraft och förnybar energi. Vi instämmer i vad som sägs i motionen och anser att det är motiverat med ett till kän nagi vande från riksdagen om att Sverige ska ha ett robust energisystem på tre ben med vattenkraft, kärnkraft och ny, förnybar energi. Med det anförda till styrks motionen i den aktuella delen. De övriga motionerna i avsnittet av styrks i de aktuella delarna.

3.

Vissa övriga frågor om energipolitikens inriktning, punkt 2 (SD)

av Josef Fransson (SD) och Mattias Bäckström Johansson (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2016/17:117 av Josef Fransson m.fl. (SD) yrkande 2,

2016/17:1772 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 1 och

2016/17:3301 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkande 7 och

avslår motionerna

2016/17:821 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 24,

2016/17:1070 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 6,

2016/17:1077 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 3,

2016/17:1737 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 12,

2016/17:3189 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 1 och

2016/17:3393 av Penilla Gunther m.fl. (KD) yrkandena 2, 15, 17, 21 och 24.

Ställningstagande

Vår grundläggande inställning är att energipolitiken ska vara inriktad på att säkerställa en långsiktigt konkurrenskraftig och tillförlitlig energiförsörjning, för såväl hushåll som näringsliv. Den politik vi står bakom syftar till att göra det möjligt för Sverige att upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard.

Sverigedemokraterna har liksom övriga ått a riksdagspartier ingått i den e ner gi kommission som regeringen tillsatte och som presenterade sitt slut betänkande i januari 2017. Dessvärre bygger Energikommissionens för slag på den fempartiöve renskommelse om energipolitiken som slöts i juni 2016 och som Sverigedemokraterna inte har anslutit sig till. Därför saknades det grund läggande förutsättningar för Sverigedemokraterna att tillstyrka Ener gi kom mis sionens förslag, och partiets representant valde således att reser vera sig. I reservationen – som vi står bakom i dess helhet – framfördes bl.a. in vänd ningar mot de mål för energipolitiken som föreslås av Energi kommissionen. Sve rigedemokraterna hade i stället förordat ett mål om att svensk elproduktion ska vara 100 procent fossilfri. Sverigedemokr aterna delar visserligen Energi kom missionens bedömning att Sverige ska ha ett robust elsystem med en hög leve ranssäkerhet, en låg miljöpåverkan och el till konkurrenskraftiga pri ser, men Energikommissionens faktiska förs lag är i praktiken ytterst svår för en liga med dessa mål.

Sverigedemokraterna strävar därför efter att bibehålla och utveckla landets energisystem, med fokus på leveranssäkerhet, effektivitet och miljöansvar. I likhet med vad som sägs i Sverigedemokraternas motion 2016/17:1772 anser vi att det är viktigt för en nation att ha kontroll över sin energiförsörjning. Vi förespråkar mot den bakgrunden att en hög grad av självförsörjning prioriteras i arbetet med att uppnå energipolitikens mål. Denna inställning utesluter emellertid inte att energisystem kan delas över nationsgränser, men då före trädesvis med nationer i Sveriges närområde. Sverigedemokraterna strävar där för efter att bibehålla och utveckla landets energisystem, med fokus på le ve ranssäkerhet, effektivitet och miljöansvar.

Enligt vår uppfattning måste vattenkraften och kärnkraften förbli basen i den svenska elproduktionen även framöver. Politiska beslut som hämmar ut vecklingen av dessa kraftslag eller som på ett ineffektivt sätt stöttar olönsam produktion av förnybar el måste undvikas. Exemplen är många på skatter och regler som gravt missgynnar produktion av koldioxidneutral vatten- och kärn-kraft samtidigt som svårintegrerad förnybar elproduktion som vind- och sol-kraft åtnjuter vidlyftiga subventioner. I den ovan omnämnda motionen ges fle ra exempel på dylika missförhållanden. Subventioner till vind- och solkraft ökar dessutom kraven på reglerkraft, och en snabb utbyggnad av väder be roen de kraftkällor av nyssnämnda slag medför betydande utmaningar för el nätet och för möjligheterna att kontrollera den så viktiga effektbalansen.

Vi befarar således att den rådande, inte sällan oreflekterade, tilltron till för ny bara energikällor som vi ofta möter kan ge upphov till svårhanterliga ne ga ti va konsekvenser. Vi utvecklar vår syn på förnybar energi och på kärnkraften i reservationer längre fram i detta betänkande.

Vi vill också påtala den uppenbara risken med regeringens ambitioner att agera som föregångsland på klimatområdet. Genom att man tar på sig bety dan de åtaganden om utsläppsminskningar eller pålagor som höjer energi priser är risken påtaglig att den klimatmässiga effekten blir någon helt annan än den som eftersträvas. Vi anser därför att det är av största vikt att kon kurrenskraften för såväl den svenska som den europeiska industrin inte försämras i en sådan utsträckning att koldioxidgenererande produktion flyttas till länder med en mindre ambitiös klimatpolitik eller där andra miljöhänsyn, arbetsrätt och mänsk liga rättigheter är åsidosatta.

I motion 2016/17:1772 (SD) återfinns ett stort antal konkreta förslag till åt gärder med energipolitisk anknytning. En del av dessa förslag faller inte inom utskottets bered nings område och behandlas därför av andra utskott. Det gäller exempel vis vik tiga förslag på skatteområdet. Vissa andra förslag kom mer att behandlas av utskot tet senare under detta riksmöte. Vi ser fram emot att få möjlighet att föra fram vår syn på den svenska energipolitiken vid flera kommande tillfällen. I detta sammanhang föreslår vi dock att riksdagen ska bi falla förslaget om ett tillkännagivande om energipolitikens inriktning i linje med vad som anförs i motionen.

Utöver detta vill vi även sluta upp bakom det som sägs i motionerna 2016/17:117 (SD) och 2016/17:3301 (SD). I den först nämnda belyses den el in tensiva basindustrins utsatthet i den händelse väderberoen de energislag ges en för stor roll i den svenska energimixen. Vikten av en stabil kraft pro dukti on och hög leve ranssäkerhet poängteras i allmänhet varefter gruv näring ens behov lyfts fram särskilt. Vi instämmer i att det kan finnas skäl att prio ritera gruv näringen när det gäller tillgång till levera nssäker energi till glo balt kon kurrenskraftiga priser och tillstyrker således motion 2016/17:117 (SD) i den aktuella delen.

I motion 2016/17:3301 (SD) berörs Sveriges agerande i EU på det energi politiska området. Vi anser i likhet med vad som sägs i motionen att Sveriges och Europas fokus måste in riktas på energiforskning där målet är att nya ener gislag ska bli så billiga att de konkurrerar ut fossila bränslen . Vi i n stäm m er i det som sägs i motionen och vill ha ett riksdagsuttalande om att re geringen bå de i Sverige och EU bör foku sera klimatpolitiken på energi forsk ning och på nästa generations koldioxidneutrala energi. Med det anförda till styrks motion 2016/17:3301 (SD) i den aktuella delen. Samtidigt avstyrker vi de övriga motionerna i detta avsnitt i de aktuella delarna.

4.

Vissa övriga frågor om energipolitikens inriktning, punkt 2 (C)

av Rickard Nordin (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2016/17:821 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 24 och

avslår motionerna

2016/17:117 av Josef Fransson m.fl. (SD) yrkande 2,

2016/17:1070 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 6,

2016/17:1077 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 3,

2016/17:1737 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 12,

2016/17:1772 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 1,

2016/17:3189 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 1,

2016/17:3301 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkande 7 och

2016/17:3393 av Penilla Gunther m.fl. (KD) yrkandena 2, 15, 17, 21 och 24.

Ställningstagande

Centerpartiet har en lång tradition av att driva politik som förenar ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet. Vi ser därför med stor tillförsikt på den fem partiöverenskommelse om den framtida ener gipolitiken som slöts i juni 2016. Centerpartiet har länge förordat en bred överenskommelse över block gränser na om den framtida energipolitikens inriktning. Uppgörel sen bygger vidare på Alliansens klimat- och energiöverenskommelse bakom vil ken Centerpartiet ha de en central roll. Partiets tidigare erfarenheter av att med verka till breda energiöverenskommelser bygger på en genuin vilja att ta ansvar för en om ställning mot ett helt förnybart energisystem.

Förra årets viktiga energiöverenskommelse innehåller flera framgångar för Centerpartiet , vilka jag i viss utsträckning återkommer till i en annan av mina reservationer i detta betänkande. Jag är i detta sammanhang emellertid ange lägen om att framhålla vikten av att överenskommelsen nu omsätts i prak tisk handling på ett effektivt sätt. För att säkerställa att så blir fallet anser jag att riksdagen bör ställa sig bakom förslaget i motion 2016/17:821 (C) om ett till kännagivande om att regeringen ska verka för ett effektivt genom förande av energiöverenskommelsen. Motionen tillstyrks således i den aktuella delen. De övriga motionerna i avsnittet avstyrks i de aktuella delarna.

5.

Vissa övriga frågor om energipolitikens inriktning, punkt 2 (V)

av Birger Lahti (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2016/17:1737 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 12 och

avslår motionerna

2016/17:117 av Josef Fransson m.fl. (SD) yrkande 2,

2016/17:821 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 24,

2016/17:1070 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 6,

2016/17:1077 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 3,

2016/17:1772 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 1,

2016/17:3189 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 1,

2016/17:3301 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkande 7 och

2016/17:3393 av Penilla Gunther m.fl. (KD) yrkandena 2, 15, 17, 21 och 24.

Ställningstagande

Jag och Vänsterpartiet vill att Sverige ska vara en föregångare i omställningen till ett förnybart energisystem. Utöver den grundläggande syn jag har på bl.a. förnybar energi och på kärnkraft – vilken framgår i mina reservationer senare i detta betänkande – vill jag nämna betydelsen av industrins energian vändning och dess påverkan på klimatet. Ungefär en tredjedel av energin i Sverige används för produktion inom ett fåtal energiintensiva industribranscher.

Jag vill – i likhet med vad som sägs i motion 2016/17:1737 (V) – att Sverige ska vara världsledande i de viktigaste omställningsprocesserna. Klimat om ställ ningen måste även omfatta den tunga industrin , men den behöver genom föras på ett sätt som inte leder till utflyttning av produktionen och därmed till förlorade svenska arbetstillfällen och kanske även till ökade utsläpp i andra länder.

Jag vill öka ambitionen när det gäller målet om nollutsläpp av fossila växt hus gaser i Sverige och att det ska vara uppnått till senast 2040. För att indu strins bidrag till energiomställningen ska bli framgångsrik t behöver Sve rige en tydlig nationell strategi för att göra basindustrin klimatneutral. Jag in stämmer där för i förslaget i motion 2016/17:1737 (V) om att riksdagen ge nom ett till känna givande ska uppmana regeringen att återkomma med en nationell stra tegi för en klimatneutral basindustri till 2040 , en strategi där industrins ansvar syn liggörs.

De övriga motionerna i avsnittet avstyrks i de aktuella delarna.

6.

Vissa övriga frågor om energipolitikens inriktning, punkt 2 (L)

av Maria Weimer (L).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2016/17:1070 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 6 och

2016/17:1077 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 3 och

avslår motionerna

2016/17:117 av Josef Fransson m.fl. (SD) yrkande 2,

2016/17:821 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 24,

2016/17:1737 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 12,

2016/17:1772 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 1,

2016/17:3189 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 1,

2016/17:3301 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkande 7 och

2016/17:3393 av Penilla Gunther m.fl. (KD) yrkandena 2, 15, 17, 21 och 24.

Ställningstagande

Liberal energipolitik h andlar om ansvarstagande baserat på kunskap och på marknadsekonomiska principer. Den medverkar till att göra det enklare för människor att ta ansvar utan att detaljstyra deras vardagsliv och ser den tek niska ut vecklingen som en central del av lösningen på klimatproblemen. För min och Liberalernas del är försiktighetsprincipen och principen om att för orenaren ska betala viktiga. Jag förordar en politik som bygger på generella och teknik neutrala ekonomiska styrmedel, såsom koldioxidskatt på fossila bräns len och ett utvecklat och reformerat utsläppshandelssystem inom EU.

Tack vare vattenkraften, kärnkraften och investeringar i för nybar el har Sve rige en säker och effektiv elproduktion till konkurrenskraftiga priser med små utsläpp av växt husgaser. I stället för ett mål om att Sverige ska ha ett helt för nybart energisystem bör energipolitiken därför inriktas på att värna det näs tan helt fossilfria svenska elsystemet. Detta överensstämmer med vad som föreslås i motion 2016/17:1070 (L) , vilken jag tillstyrker i den aktuella delen.

Liberalerna står inte bakom energiöverenskommelsen som i juni 2016 slöts mellan Socialdemokraterna, Moderaterna, Centerpartiet, Miljöpartiet och Krist demokraterna. Enligt min uppfattning är överenskommelsen dyr, dålig för Sverige och saknar klimatnytta. Den omfattar stora subventioner till förny bara energikällor trots att energimarknaden redan är så mättad att inga nya in vesteringar lönar sig. Subventionerna är dyra, de snedvrider konkur rensen och slår mot vattenkraftens och kärnkraftens lönsamhet . Med liknande moti ve ring har Liberalernas representant i Energikommissionen även reserverat sig mot flera av Energi kommissionens förslag som gäller subventioner. Mot den bakgrunden in stäm mer jag i förslaget i motion 2016/17:1070 (L) om att riks dagen bör fram föra till regeringen att subventioner till olika energislag bör fa sas ut.

Längre fram i detta betänkande redovisar jag Liberalernas skeptiska håll ning ti ll det som sägs om kärnkraft i e nergiöverenskommelsen och av Energi kommissionen. Här vill jag särskilt uppmärksamma det mycket påtagliga be hovet av gedigna ana lyser av de negativa konsekvenser som kan följa av att kärn kraften avvecklas i förtid. Sverige är med sin tunga elintensiva basindustri beroende av en stabil elproduktion under årets alla dagar. Om man ökar ande len väderberoende el samtidigt som fyra kärnkraftsreaktorer stängs i förtid , ökar beroendet av fossilbränslebaserad kraftproduktion. Jag efter lyser därför – i likhet med vad som föreslås i motion 2016/17:1070 (L) – en kon sekvens analys av vad de aviserade stängningarna av reaktorer betyder för för lorad bas kraft, för ökad energiimport och för klimatet. Enligt min upp fatt ning bör ett sådant uppdrag läggas på Energimyndigheten.

Avslutningsvis vill jag lyfta fram min tilltro till möjligheterna och nödvän dig heten av att hantera energi- och klimatpolitiska problem på den interna tio nella arenan. Globala utmaningar kräver ofta världsomspännande uppgörel ser och ett koordinerat internationellt agerande. Energiförsörjnings frågor kan ofta ha påtagliga mel lan statliga implikationer, vilket inte minst har märkts när det gäller Rysslands agerande i förhållande till sina grannländer både inom och utanför EU. Jag står bakom det som sägs i motion 2016/17:1077 (L) om att Rys slands allt mer aggressiva beteende måste mötas brett. Det handlar då bl.a. om att EU:s energiunion måste fullföljas för att långsiktigt minska EU:s bero ende av rysk gas. Riksdagen bör genom ett tillkännagivande uppmana re ger ingen att delta aktivt i arbe tet med energiunionen. Med det anförda till styrks motionen i den aktuella delen. De övriga motionerna i avsnittet avstyrks i de aktuella delarna.

7.

Vissa övriga frågor om energipolitikens inriktning, punkt 2 (KD)

av Penilla Gunther (KD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2016/17:3393 av Penilla Gunther m.fl. (KD) yrkandena 2, 15, 17, 21 och 24 samt

avslår motionerna

2016/17:117 av Josef Fransson m.fl. (SD) yrkande 2,

2016/17:821 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 24,

2016/17:1070 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 6,

2016/17:1077 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 3,

2016/17:1737 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 12,

2016/17:1772 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 1,

2016/17:3189 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 1 och

2016/17:3301 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkande 7.

Ställningstagande

Kristdemokraterna har länge förespråkat ett partiöverskridande arbete för ener gipolitiken. Därför ser jag det som glädjande att en partiöverskridande energiöverenskom mel se mellan fem riksdagspartier kunde presenteras i juni 2016. Denna överenskommelse låg sedan till grund för Energi kommissionens förslag. Jag kan konstatera att överenskommelsen innefattar bety dande delar av alliansregeringens energipolitik samtidigt som den breda politiska förank ringen borgar för en ur energipolitiskt perspektiv mycket värdefull lång siktig het.

Utöver denna övergripande hållning vill jag framhålla att min och Kristde mokraternas syn på energipolitiken är att den ska bygga på förvaltarskaps-tanken. De ändliga resurserna ska förvaltas och inte förbrukas. Energipolitiken ska därför möjliggöra för kommande generationer att leva och verka i ett håll-bart samhälle. Jag vill se en mångfald av förnybar energi inom industrin, ener gieffektiviseringar och mer investeringar i långsiktiga och hållbara energislag.

Trots den relativt breda samsyn som råder kring den framtida energi politiken anser jag – i likhet med vad som sägs i motion 2016/17:3393 (KD) – att det finns skäl för riksdagen att tydligt uttala vikten av att Sverige inten sifierar arbetet med klimat- och energifrågorna på såväl nationell som inter nationell nivå för att uppnå övergripande klimatmål. Motionen tillstyrks såle des i denna del.

Vidare står jag bakom förslaget i samma motion om att det bör göras en översyn av alla de energipolitiska subventioner som förekommer i Sverige. Min grundläggande inställning är här att subventioner på sikt främst ska riktas till introduktion av ny teknik, och inte i evighet gå till att stötta redan färdig utvecklad teknik. Generellt sett anser jag att subventioner bör riktas om från elproduktionssidan till de sektorer som har de stör sta utsläppen av växt hus gaser. För Sveriges del handlar det då i första hand om satsningar på att minska utsläppen från transportsektorn.

Möjligheterna att via information och rådgivning kunna påverka män ni skors beteende i klimatvänlig riktning är en annan fråga som borde få större uppmärksamhet. Jag anser dock inte att det mest effektiva sättet är att till handahålla dylik information via kommunerna och instämmer därför i för sla get i motion 2016/17:3393 (KD) om att denna uppgift bör föras över till Ener gi myndig heten.

Avslutningsvis vill jag redovisa min syn på EU:s viktiga roll när det gäller att hantera energipolitiska utmaningar som överensstämmer med den som finns i den nyssnämnda motionen. Jag står bakom den positiva hållning som motionärerna ger uttryck för när det gäller utvecklingen av EU:s ener giunion för att uppnå målet med en säker, hållbar, konkurrenskraftig och eko nomiskt överkomlig energiförsörjning för EU och dess medborgare. Jag instämmer ock så i det som sägs i motionen om att d et som sker i resten av världen på verkar både EU och Sverige. På senare år har den europeiska energisäker heten hotats genom att Ryssland försvårar tillförseln av vissa råvaror och energislag till EU. Den beroendeställning som finns i förhållande till Ryssland äventyrar inte bara EU:s energiförsörjning och energisäkerhet, utan har också tydliga säkerhets politiska dimensioner. Därför bör EU uppmuntra medlems staternas egen utvinning, förädling och produktion av råvaror och förnybara energislag i syfte att undvika en beroendeställning av det slag som nu har be skrivits. Detta överens stämmer med det som sägs i motion 2016/17:3393 (KD), vilken till styrks även i denna del.

Sammantaget innebär det sagda att jag tillstyrker den nyssnämnda motionen i de delar som är aktuella i detta avsnitt. Samtidigt föreslår jag att riks dagen ska avslå övriga motioner i de aktuella delarna.

8.

Förnybar energi, punkt 3 (M)

av Lars Hjälmered (M), Hans Rothenberg (M), Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M) och Sofia Fölster (M).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2016/17:3167 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) yrkande 7 och

avslår motionerna

2016/17:416 av Jenny Petersson (M),

2016/17:531 av Sten Bergheden och Lars-Arne Staxäng (båda M) yrkandena 1 och 2,

2016/17:821 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 15,

2016/17:1027 av Katarina Brännström och Roland Gustbée (båda M),

2016/17:1070 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkandena 4 och 10,

2016/17:1772 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkandena 2, 4 och 13,

2016/17:2023 av Kristina Yngwe och Eskil Erlandsson (båda C) yrkande 19,

2016/17:2398 av Sara-Lena Bjälkö (SD),

2016/17:2473 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkande 8,

2016/17:3114 av Cecilia Widegren (M) yrkande 1 och

2016/17:3393 av Penilla Gunther m.fl. (KD) yrkandena 4, 7 och 14.

Ställningstagande

År 2014 slog FN:s klimatpanel fast att människan påverkar klimatut veck ling en på ett sätt som kan få ödesdigra konsekvenser. Det vilar således ett tungt ansvar på mänskligheten att agera för att hejda denna utveckling. Vi och Mo de raterna anser dock att en väl utformad klimat- och energipolitik mycket väl kan gå hand i hand med en ökad tillväxt. Detta synsätt präglade också den histo ris ka energiöverenskommelse som slöts mellan allianspartierna 2009 och som också ligger till grund för den överens kommelse som fem partier slöt i juni 2016. I denna sistnämnda överens kom melse slås det bl.a. fast att den förnybara energin ska byggas ut även fortsättningsvis och att den förnybara elpro duk tionen inom ramen för elcertifi kats syste met ska öka. Vidare ska elcer tifi kats systemet förläng as och utökas med 18 TWh nya elcerti fikat till 2030.

Vi vill här ta tillfället i akt och peka på behovet av att uppmärksamma för ut sättningarna för produktion av biobränslen. Biobränslen fyller redan en vik tig funktion fö r värme- och kraftproduktionen men skulle kunna spela en stör re roll som drivmedel. Vi ser ett stort behov av att det skapas bättre för utsätt ningar och långsiktiga regler för produktion och användning av förnybara bräns len för att berörda aktörer ska våga investera långsiktigt i anläggningar för produktion av biobränslen. I likhet med vad som anförs i motion 2016/17:3167 (M) anser vi att förutsättningarna och reglerna hittills har varit alldeles för kortsiktiga och osäkra. En olycklig obeslutsamhet från regeringens sida när det gäller beskattningen av förnybara bränslen är bara ett exempel på agerande som får potentiella investerare att tveka , till men för utvecklingen på det för klimatet så viktiga biobränsleområdet. Vi instämmer i vad som sägs i motionen och an ser att riksdagen genom ett tillkännagivande ska uppmana re ger ingen att verka för att långsiktiga regler kommer på plats för att möjlig göra utbyggnad av förnybara bränslen.

Med det anförda tillstyrks motion 2016/17:3167 (M) i den aktuella delen. De övriga motionerna i avsnittet avstyrks i de här aktuella delarna.

9.

Förnybar energi, punkt 3 (SD)

av Josef Fransson (SD) och Mattias Bäckström Johansson (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2016/17:1772 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkandena 2, 4 och 13 samt

avslår motionerna

2016/17:416 av Jenny Petersson (M),

2016/17:531 av Sten Bergheden och Lars-Arne Staxäng (båda M) yrkandena 1 och 2,

2016/17:821 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 15,

2016/17:1027 av Katarina Brännström och Roland Gustbée (båda M),

2016/17:1070 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkandena 4 och 10,

2016/17:2023 av Kristina Yngwe och Eskil Erlandsson (båda C) yrkande 19,

2016/17:2398 av Sara-Lena Bjälkö (SD),

2016/17:2473 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkande 8,

2016/17:3114 av Cecilia Widegren (M) yrkande 1,

2016/17:3167 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) yrkande 7 och

2016/17:3393 av Penilla Gunther m.fl. (KD) yrkandena 4, 7 och 14.

Ställningstagande

Vi har redan tidigare i detta betänkande redovisat den skeptiska hållning som vi och Sverigedemokraterna har när det gäller den syn på förnybar energi som genomsyrar både den energiöverenskommelse som har slutits mellan fem partier och som också i betydande utsträckning präglar Energikommissionens förslag. Vi ser helt enkelt inte förnybar energi som det allena saliggörande botemedlet mot klimat- och miljöproblem av allehanda slag. Vi befarar i stället att den övertro som finns på förnybar energi leder till att ineffektiva lösningar väljs till höga kostnader. Risken blir påtaglig att straffskatter och konkurrens snedvridande subventioner missgynnar omistliga kraftslag som kärn- och vat ten kraft och i stället stimulerar utbyggnaden av omotiverad och svår integrerad förnybar produktion av bl.a. vind- och solkraft.

Med detta sagt vill vi ställa oss bakom det som sägs i motion 2016/17:1772 (SD) om vattenkraftens mycket betydelsefulla roll i det svenska energi syste met. För att kunna öka den ekonomiska avsättningen och uthållig heten i den svenska vat ten kraften under perioder när efterfrågan på el är som störst bör man utreda för ut sättningarna för att öka vattenkraftens magasinerings ka pa ci tet. Vidare delar vi den uppfattning som förs fram i motion 2016/17:1772 (SD) om att det finns en stor potential i att öka effektiviteten i vissa kraft stationer, utan att be höva öka vattenflödet. Det finns även många nedlagda kraft stationer där verksamheten skulle kunna återupptas. Mot denna bakgrund står vi bakom det som sägs i motionen om att det finns skäl att utreda förut sätt ningarna dels för en ökad magasineringskapacitet, dels för den småskaliga vattenkraften.

Utöver detta anser vi att planeringsmålet för utbyggnaden av vindkraft bör avskaffas. Detta överensstämmer med vad som också föreslås i den nyss nämnda motionen. För att uppnå detta mål, måste den befintliga svenska vind kraften ungefär tre dubb las. Detta resulterar i sin tur i ett ökat och kostsamt behov av reglerkraft som i vissa situationer myc ket väl kan vara fossil bränsle baserad importkraft. Den mil jövinst ma n even tuellt kan uppnå i produktionen av vindel äts snabbt upp när kol- och gaskraft mås te balan sera lynniga vind förhållanden. Dessutom är vind kraften knappast kol dioxidfri ur ett livscykel perspektiv , och den har även svårt att bidra till att täcka effekt behovet under kal la vinterdagar. Samman taget an ser vi alltså att det finns stora problem med det ovan beskrivna pla nerings målet för vindkraften, och därför instämm er vi i det som föreslås i mo tionen och anser att målet sna rast bör upphävas.

Sammantaget innebär det sagda att motion 2016/17:1772 (SD) tillstyrks i de aktuella delarna. De övriga motionerna i avsnittet avstyrks i de aktuella delarna.

10.

Förnybar energi, punkt 3 (C)

av Rickard Nordin (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2016/17:821 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 15 och

2016/17:2023 av Kristina Yngwe och Eskil Erlandsson (båda C) yrkande 19 och

avslår motionerna

2016/17:416 av Jenny Petersson (M),

2016/17:531 av Sten Bergheden och Lars-Arne Staxäng (båda M) yrkandena 1 och 2,

2016/17:1027 av Katarina Brännström och Roland Gustbée (båda M),

2016/17:1070 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkandena 4 och 10,

2016/17:1772 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkandena 2, 4 och 13,

2016/17:2398 av Sara-Lena Bjälkö (SD),

2016/17:2473 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkande 8,

2016/17:3114 av Cecilia Widegren (M) yrkande 1,

2016/17:3167 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) yrkande 7 och

2016/17:3393 av Penilla Gunther m.fl. (KD) yrkandena 4, 7 och 14.

Ställningstagande

Centerpartiet har en lång tradition av att driva politik som förenar ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet. Jag och Centerpartiet ställer oss bakom Miljö målsberedningens förslag om att Sverige 2045 inte har några utsläpp av växt hus gaser. Som delmål på vägen till att uppnå denna vision vill vi ha 100 procent förnybar energi till 2040. För att nå dessa mål behöver bl.a. den fossila energin ersättas med förnybar. Jag vill i det sammanhanget gärna framhålla de unika förutsätt ningar som Sverige har när det gäller att producera förnybar energi. Sol- och vindkraften utgör till sam mans med vattenkraft och biokraft ba sen i ett robust och helt förnybart ener gisystem.

Centerpartiet har tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna, So cial demokraterna och Miljöpartiet enats om en bred och långsiktig överens kom melse om energipolitikens inriktning. Detta ser jag som mycket positivt och som ett resultat av Centerpartiets målinriktade arbete för att åstadkomma en lång siktigt hållbar blocköverskridande överenskommelse om energipoli tikens fram tida inriktning. Att på detta sätt ta ansvar för en omställning mot ett helt förnybart energisystem är en självklarhet för mig och Centerpartiet.

Överenskommelsen innehåller flera framgångar för de frågor som Center partiet har drivit i förhandlingarna. Bland annat förlängs elcertifikats syste met till 2030 och ambitionsnivån höjs med 18 TWh mer förnybar el, vilket är 60 pro cent mer än dagens mål som sträcker sig till 2020. Andra vik tiga fram gångar för Centerpartiet är slopad anslutningsavgift för havs ba serad vindkraft, enig het om att värna och förenkla för vattenkraften, både storskalig och små skalig, samt en översyn av regler för att underlätta nya pro dukter och tjänster inom energilagring och småskalig elproduktion. För att bibehålla mo mentum i ge nom förandet av det som energiöverenskommelsen omfattar och som även har bekräftats i förslagen från Energikommissionen anser jag att det kan finnas skäl för riksdagen att tydligt uttala sig om vikten av fortsatta satsningar på att bygga ut den förnybara energin. Detta överens stämmer med det förslag som finns i motion 2016/17:821 (C) om ett tillkänna givande med den na innebörd. Det aktuella yrkandet tillstyrks.

Avslutningsvis vill jag även framhålla de gröna näringarnas betydelse när det handlar om förnybar energiproduktion. Landsbygden bidrar med värden och produkter till hela landet inklusive förnybar energi. Jag och Centerpartiet anser därför att det är viktigt att förenkla för lantbruksföretag så att de kan bli själv försörjande på förnybar energi. På ladugårdstak finns det exempelvis sto ra möjligheter att placera solceller. Krångliga ansökningsprocesser gör dock att många lantbruksföretagare avstår från att söka de stöd som finns för inve ste ringar i förnybar energiproduktion. Mot den bakgrunden in stämmer jag i det som sägs i motion 2016/17:2023 (C) om att riksdagen genom ett tillkänna givande bör framföra till regeringen att man bör förenkla för lant bruks företag att bli självför sörjande inom förnybar energi. Motionen tillstyrks i den aktuella de len.

De övriga motionerna i avsnittet avstyrks i de aktuella delarna.

11.

Förnybar energi, punkt 3 (V)

av Birger Lahti (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2016/17:2473 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkande 8 och

avslår motionerna

2016/17:416 av Jenny Petersson (M),

2016/17:531 av Sten Bergheden och Lars-Arne Staxäng (båda M) yrkandena 1 och 2,

2016/17:821 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 15,

2016/17:1027 av Katarina Brännström och Roland Gustbée (båda M),

2016/17:1070 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkandena 4 och 10,

2016/17:1772 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkandena 2, 4 och 13,

2016/17:2023 av Kristina Yngwe och Eskil Erlandsson (båda C) yrkande 19,

2016/17:2398 av Sara-Lena Bjälkö (SD),

2016/17:3114 av Cecilia Widegren (M) yrkande 1,

2016/17:3167 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) yrkande 7 och

2016/17:3393 av Penilla Gunther m.fl. (KD) yrkandena 4, 7 och 14.

Ställningstagande

Vänsterpartiet vill liksom jag att Sverige ska vara en föregångare i omställ ningen till ett förnybart energisystem. Investeringar i det svenska energi sy stemet är vik tiga och nödvändiga i den svenska miljö- och klimat om ställ ningen. Fokus ska ligga på de förnybara naturresurserna sol, vind, vatten och skog. Mot denna bakgrund anser jag att Energikommissionens mål om 100 procent förnybar el till 2040 är bra och helt nödvändigt för att det ska finnas en chans att kunn a hejda de klimat förändringar som redan pågår. Jag och Vänsterpartiet är överens med Energikommissionen om vikten av en säker och tillräcklig elförsörjning anpassad efter framtida behov och vill under stryka vikten av hållbara premisser.

Elcertifikatssystemet är ett viktigt styrmedel för att stimulera utbyggnaden av den förnybara elproduktionen. Jag ser därför positivt på att Energikom mis sionen föreslår att elcertifikatssystemet ska förlängas. Samtidigt anser jag att det finns skäl att överväga andra styrmedel för att uppmuntra förnybar kraft pro duktion.

Ett sådant verktyg föreslås i motion 2016/17:2473 (V) och gäller solenergi. I motionen konstateras det att Sverige inte har något planeringsmål för sol cel ler. Bristen på ett sådant mål gör att det saknas tydliga signaler från stats mak terna om solenergins betydelse , vilket gör att ambitionshöjningar på detta om råde försvåras. Jag vill se en kraftfull utbyggnad av sol ener gin i Sverige. Jag anser att med ett planeringsmål får branschen och hus hållen en tydlig signal om att solenergi är värt att satsa på. Således instämmer jag i förslaget i motio nen om att det utöver Energimyndighetens solenergistra tegi bör inrättas natio nella planeringsmål för solel och solvärme. Med det an förda tillstyrks motio nen i den aktuella delen. De övriga motionerna i avsnittet avstyrks i de delar som är aktuella i detta avsnitt.

12.

Förnybar energi, punkt 3 (L)

av Maria Weimer (L).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2016/17:1070 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkandena 4 och 10 samt

avslår motionerna

2016/17:416 av Jenny Petersson (M),

2016/17:531 av Sten Bergheden och Lars-Arne Staxäng (båda M) yrkandena 1 och 2,

2016/17:821 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 15,

2016/17:1027 av Katarina Brännström och Roland Gustbée (båda M),

2016/17:1772 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkandena 2, 4 och 13,

2016/17:2023 av Kristina Yngwe och Eskil Erlandsson (båda C) yrkande 19,

2016/17:2398 av Sara-Lena Bjälkö (SD),

2016/17:2473 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkande 8,

2016/17:3114 av Cecilia Widegren (M) yrkande 1,

2016/17:3167 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) yrkande 7 och

2016/17:3393 av Penilla Gunther m.fl. (KD) yrkandena 4, 7 och 14.

Ställningstagande

Uppvärmningen av jorden genom ökade koldioxidutsläpp är den största fram tidsutmaningen för vår generation. Tack vare vattenkraften, kärnkraften och investeringar i förnybar el har Sverige en säker, effektiv elproduktion med små utsläpp av växthusgaser till konkurrenskraftiga priser.

Jag och Liberalerna står för ett synsätt som innebär att energipolitiken ska ha ett tydligt fokus på att uppnå fossilfrihet men att detta då i första hand ska ses som ett medel för att nå de klimatpolitiska mål en . Vi välkomnar alla former av utsläppsfri elproduktion men anser att den ska byggas på marknadsmässiga grunder. Att se förnybar produktion som ett mål ökar risken för att denna pro duktion tillåts bli onödigt dyr utan att den på ett effektivt sätt bidrar till att lösa överordnade klimatpolitiska utmaningar. Dyr energi pro duk tion innebär även högre kostnader för industrin och för hushållen, vilket kan utgöra ett hot mot den svenska välfärden.

Jag och Liberalerna står inte bakom den energiöverenskommelse som slöts i juni 2016 mellan Socialdemokraterna, Moderaterna, Centerpartiet, Miljöpar tiet och K ristdemokraterna och har därför även valt att inte stå bakom Energi kommissionens betänkande. När det gäller förnybar elproduktion omfattar över enskommelsen stora subventioner till elproduktion från väderberoende källor som sol och vind. Detta är produktion som ger betydande samhälls eko no miska kost nader utan att tillföra någon nämnvärd klimatnytta. Det vore be tydligt bättre att agera för att minska utsläppen av växthusgaser genom att vid ta åtgärder inom de sektorer som har stora klimatutsläpp, som trans port sek torn, process industrin och jordbruket. Det är slöseri med stora subventioner till förnybara energikällor trots att energimarknaden redan är så mättad att nya inves teringar är olönsamma . Subventionerna är dyra och snedvrider k onkur rensen och slår mot vatten kraftens och kärnkraftens lönsamhet och bör därför fasas ut.

Efter att ha redovisat mitt allmänna synsätt på förnybar energiproduktion vill jag avslutningsvis peka på ett specifikt problem, nämligen förutsätt ningar na för produktion av solel. I likhet med vad som sägs i motion 2016/17:1070 (L) är jag kritisk till regeringens ambivalenta och otydliga poli tik när det gäller skatt på småskalig förnybar energi, såsom solenergi. Oklara eko nomiska spel regler gynnar inte en växande marknad , och regeringens agerande försvårar ut byggnaden av solenergi. Solenergi har en stor utveck lings potential och att allt fler privatpersoner men även offentliga aktörer och företag väljer denna ener giform är glädjande. Systemet med beskattning som utgår per juridisk person i stället för per anläggning drabbar fastighetsägare och hämmar ut byggnaden av solenergi på platser där småskalig energiut vin ning och energi användning sker på samma punkt. Jag vill främja fossilfri ener giproduktion utan kortsik ti ga bidrag , och riksdagen bör därför genom ett till kän nagivande framföra den här refererade uppfattningen om solenergi till reger ingen. Där med tillstyrker jag alltså motion 2016/17:1070 (L) i den ak tuella delen.

De övriga motionerna i avsnittet avstyrks i de aktuella delarna.

13.

Förnybar energi, punkt 3 (KD)

av Penilla Gunther (KD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2016/17:3393 av Penilla Gunther m.fl. (KD) yrkandena 4, 7 och 14 samt

avslår motionerna

2016/17:416 av Jenny Petersson (M),

2016/17:531 av Sten Bergheden och Lars-Arne Staxäng (båda M) yrkandena 1 och 2,

2016/17:821 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 15,

2016/17:1027 av Katarina Brännström och Roland Gustbée (båda M),

2016/17:1070 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkandena 4 och 10,

2016/17:1772 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkandena 2, 4 och 13,

2016/17:2023 av Kristina Yngwe och Eskil Erlandsson (båda C) yrkande 19,

2016/17:2398 av Sara-Lena Bjälkö (SD),

2016/17:2473 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkande 8,

2016/17:3114 av Cecilia Widegren (M) yrkande 1 och

2016/17:3167 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) yrkande 7.

Ställningstagande

Produktion och användning av förnybar energi är en viktig del i arbetet med att nå ett hållbart samhälle. Jag och Kristdemokraterna vill se en mångfald av förnybar energi inom transportsektorn, industrin, uppvärmningen och elpro duktionen. Vi strävar efter ett energisystem som innehåller såväl storskaliga som småskaliga element anpassade till lokala och industriella behov. På sikt vill jag och Kristdemokraterna att Sverige ska ha ett energisystem som bygger på 100 procent förnybar energi.

För att kunna nå målen om minskade koldioxidutsläpp och energieffek tivisering vill jag se ökade investeringar av såväl offentligt som privat kapital i långsiktigt hållbara produktionsslag som exempelvis vattenkraft och vind kraft.

Sverige är en av de nationer som använder och producerar mest vattenkraft i världen , och vattenkraften är en förnybar energikälla som spelar en avgöran de roll för stabiliteten i elsystemet . Trots att vattenkraften räknas som ett av de bästa och mest s tabila kraftslagen, forskas det enligt min uppfattning alldeles för lite om vattenkraftens utvecklingspotential i Sverige. Jag instämmer därför i det som sägs i motion 2016/17:3393 (KD) om att riksdagen genom ett till känna givande ska uppmana regeringen att ge Svenskt Vattenkraftcentrum i upp drag att utreda utvecklings potentialen för svensk vattenkraft genom ny miljövänlig teknik. Motionen tillstyrks i den aktuella delen.

Under de senast e åren har vindkraften visat på en stor potential. Utbygg naden har varit intensiv , och Energimyndigheten m.fl. har därför tagit fram en vägledning för kommunerna för att klargöra och korta processerna kring till ståndsprövning för vindkraftverk. Jag anser att det finns skäl att följa upp an vändningen av denna vägledning och står därför bakom förslaget i motion 2016/17:3393 (KD) med den innebörden. Om den inte följs, bör lagstiftning övervägas. Det anförda innebär således att jag tillstyrker den nyssnämnda mo tionen även i denna del.

Avslutningsvis vill jag lyfta fram geoenergins potential att bidra till ett hållbart energisystem. I likhet med vad som sägs i motion 2016/17:3393 (KD) anser jag att geotermisk energi passar utmärkt i storskaliga system knutna till fjärr värmesystem. Geoenergi fungerar utmärkt för uppvärmningsändamål bå de i större system och för småhus i form av exempelvis olika berg värme lösningar. Jag vill att riksdagen genom ett tillkännagivande ska framhål la geo energin som en del i landets utveckling till ett än mer hållbart energi system. Jag instämmer således i det förslag som finns med denna inriktning i den nyss nämnda motionen. Motion 2016/17:3393 (KD) tillstyrks alltså även i denna del.

De övriga motionerna i detta avsnitt avstyrks i de aktuella delarna.

14.

Kärnkraft, punkt 4 (SD)

av Josef Fransson (SD) och Mattias Bäckström Johansson (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2016/17:1772 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkandena 7, 8 och 12 samt

2016/17:3301 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkande 10 och

avslår motionerna

2016/17:737 av Erik Ottoson (M) yrkandena 1 och 4,

2016/17:828 av Michael Svensson (M),

2016/17:1070 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 7,

2016/17:1558 av Betty Malmberg (M) yrkandena 2 och 3,

2016/17:2473 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkandena 10 och 11 samt

2016/17:2759 av Lars Eriksson (S).

Ställningstagande

Kärnkraften står för nästan hälften av Sveriges elproduktion, och en av veck ling av den svenska kärnkraften skulle vara ett direkt hot mot den svenska basindustrin och den svenska ekonomin . Hushållen skulle dess utom riskera att drabbas av än högre elpriser och tvingas förlita sig på ökad import av el som har producerats med fossila energikällor.

I likhet med vad som framgår av motionerna 2016/17:1772 (SD) och 2016/17:3301 (SD) ser vi och Sverigedemokraterna positivt på den svenska kärnkraften och dess framtid. Kärnkraften är och borde enligt vår uppfattning vara ett centralt inslag i den svenska energimixen även fortsättningsvis. D är igenom kan Sverige säkra elförsörjningen och upprätthålla den svenska bas industrins konkurrenskraft, vilket även är en förutsättning för att vi ska kun na bevara och utveckla den svenska välfärdsmodellen. Utöver detta är kärnkraf ten koldioxidfri och därmed ett mycket betydelsefullt medel i strävan efter att minska utsläppen av växthusgasutsläpp globalt

Mot bakgrund av det nyss anförda vänder sig Sverigedemokraterna mot Ener gikommissionens förslag a tt behålla de nuvarande principerna för pla nering av nya kärnkraftsreaktorer. De ssa p rinciper reglerar bl.a. antalet kärn kraftsreaktorer, deras placering och att de endast får byggas för att ersätta de be fintliga reaktorer na .

Vi och Sverigedemokraterna är öppna för en utbygg nad av den svenska kärn kraften , och enligt vår uppfattning ska Sverige satsa på kärnkraft i den omfattning som krävs för att upprätthålla och säkerställa en trygg elförsörjning för i första hand Sverige. Vi vill därför att riksdagen ska ställa sig bakom ett utta lande om en långsiktig satsning på kärnkraft i linje med vad som föreslås i motion 2016/17:1772 (SD). Samtidigt är vi angelägna om att de i dagsläget relativt få svenska kärnkraftsägarna inte utnyttjar sin marknadsposition på ett sätt som drabbar elanvändarna. Kärnkraftsägarnas gynnsamma konkurrens si tuation förstärks också av bestämmelserna för etablering av nya reaktorer som i praktiken innebär att det bara är de bolag som i dag äger och driver de be fintliga reaktorerna som har denna nybyggnadsmöjlighet. Det råder enligt vår uppfattning således vissa oklarhe ter kring kon kur renssituationen bland kärn kraftsproducenterna och vi tillstyr ker därför även förslaget i motionen om ett tillkännagivande om konkurrensen inom kärnkrafts branschen.

För övrigt delar vi motionärernas uppfattning om att den bestämmelse i miljö bal ken (17 kap. 6 a §) som hindrar ut bygg naden av kärnkraften i Sverige bör avskaffas. Därmed skulle antalet reaktorer inte längre begränsas till dagens tio och nya reak torer skulle inte enbart få uppföras på en plats där det i dag finns andra kärn krafts reaktorer.

Vi ser det också som bekymmersamt att kärnkraften, som är att betrakta som klimatneutral, inte jämställs med det som brukar samlas under beteck ning en ”förnybart”. Kärnkraftens förutsättningar att kunna bidra till minskade utsläpp av klimatgaser åsidosätts alldeles för lättvindigt genom att olika aktörer i tid och otid hänvisar till att det inte handlar om en förnybar energikälla. Vi anser att regeringen ska lyfta fram kärnkraftens be ty delse i dett a samman hang. Därför instämmer vi i förslaget i motion 2016/17:3301 (SD) om att riks dagen genom ett tillkännagivande ska framföra att regeringen i förhandlingar inom den klimat- och energipolitiska ramen ska ver ka för att likställa kärnkraft med förnybar energi.

Sammanfattningsvis innebär det anförda att vi tillstyrker motionerna 2016/17: 1772 (SD) och 2016/17:3301 (SD) i de delar som är aktuella i detta avsnitt. De övriga motionerna i avsnittet avstyrks i de aktuella delarna.

15.

Kärnkraft, punkt 4 (V)

av Birger Lahti (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2016/17:2473 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkande 11 och

avslår motionerna

2016/17:737 av Erik Ottoson (M) yrkandena 1 och 4,

2016/17:828 av Michael Svensson (M),

2016/17:1070 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 7,

2016/17:1558 av Betty Malmberg (M) yrkandena 2 och 3,

2016/17:1772 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkandena 7, 8 och 12,

2016/17:2473 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkande 10,

2016/17:2759 av Lars Eriksson (S) och

2016/17:3301 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkande 10.

Ställningstagande

Jag och Vänsterpartiet vill att Sverige ska vara en föregångare i omställningen till ett förnybart energisystem. Investeringar i det svenska energisystemet är viktiga och nödvändiga för den pågående miljö- och klimatomställningen i Sve rige. Fokus ska ligga på de förnybara naturresurserna sol, vind, vatten och skog. Mot den bakgrunden beklagar jag att såväl den energiöverens kommelse som slöts mellan fem partier i juni 2016 som Energikommissionens slutbe tänkande innehåller bedömningar och förslag som jag menar går i direkt fel riktning. Jag vänder mig exempelvis starkt emot Energikommissionens skriv ningar om kärnkraft. Jag anser att kärnkraften inte bara är en osäker energi källa; den är också dyr och för svårar omställningen till en 100 procent förnybar energipro duktion. Att möj liggöra en utbyggnad av kärnkraften inne bär att man är beredd att låta den vara kvar i decennier framöver. Jag och Vänsterpartiet vill i stället se en av veck ling av kärn kraften så fort som möjligt och anser det vara mycket pro blematiskt att man varken i energiöver ens kom melsen eller i Energi kom mis sionens förslag sätter något stoppdatum för kärn kraf ten eller ser behovet av en stängning av kärn kraft verk genom politiska be slut. Jag anser det vara helt fel att låta marknaden avgöra om nya investe ring ar ska göras eller inte. Här måste politiken ta sitt ansvar och se till att kärnkraften avvecklas efter som den är en både dyr och riskfylld energikälla och bygger på använd ning av en ändlig resurs. Till saken hör också att Sverige redan i dag har ett stort elöverskott. Överskottet kommer dessutom att växa ju mer för nybar ener gi som kommer in i systemet.

Med hänvisning till det anförda tillstyrker jag förslaget i motion 2016/17:2473 (V) om att regeringen ska återkomma till riksdagen med en av veck lings plan för de svenska kärnreaktorerna.

De övriga motionerna i avsnittet avstyrks i de aktuella delarna.

16.

Kärnkraft, punkt 4 (L)

av Maria Weimer (L).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2016/17:1070 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 7 och

avslår motionerna

2016/17:737 av Erik Ottoson (M) yrkandena 1 och 4,

2016/17:828 av Michael Svensson (M),

2016/17:1558 av Betty Malmberg (M) yrkandena 2 och 3,

2016/17:1772 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkandena 7, 8 och 12,

2016/17:2473 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkandena 10 och 11,

2016/17:2759 av Lars Eriksson (S) och

2016/17:3301 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkande 10.

Ställningstagande

L iberalerna står inte bakom den e nergiöverenskommelse som slöts mellan fem partier i juni 2016 , och partiets representant i Energikommissionen har valt att reservera sig mot kommissionens förslag. Ett av huvudskälen till detta är den syn på kärnkraftens roll och framtid i det svenska energisystemet som kom mer till uttryck i dessa båda sammanhang.

Jag och Liberalerna vill värna Sverige nästan helt fossilbränslefria el sy stem , och då måste kärnkraften tillåtas spela en central roll i den framtida svenska energimixen. Liberalerna var det första partiet att driva frågan om avskaffad effektskatt på kärnkraft och jag välkomnar därför att effektskatten nu fasas ut. Samtidigt uppstår den märkliga situationen att staten genom slopad effektskatt ska underlätta för en renovering av kärnkraften, samtidigt som man med kraft fulla subventioner låter ny vindkraft konkurrera ut den nyrenoverade kärn kraften. Jag står därför bakom det som sägs i motion 2016/17:1070 (L) o m en konsekvensanalys av vad de aviserade stängningarna av reaktorer bety der för leveranssäkerheten, ökad energiimport och för klimatet. Motionen till styrks i den aktuella delen. De övriga motionerna i avsnittet avstyrks i de aktuella de lar na.

17.

Vissa gasfrågor, punkt 5 (SD)

av Josef Fransson (SD) och Mattias Bäckström Johansson (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2016/17:1772 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkandena 21, 26 och 31 samt

avslår motionerna

2016/17:2723 av Gunilla Nordgren (M) och

2016/17:3393 av Penilla Gunther m.fl. (KD) yrkande 10.

Ställningstagande

Enligt vår och Sverigedemokraternas uppfattning finns det en stor outnyttjad potential i Sverige för att framställa metan av olika avfallsprodukter. Denna biogas går att använda till både el- och värmeproduktion men är särskilt in tressant eftersom den också fungerar utmärkt som fordonsbränsle. Den förny bara biogasen kan därmed inte bara ersätta fossila drivmedel, utan den positiva effekten blir dubbel eftersom förbränning av gasen är bättre än att den – som är en mycket potent växthusgas – släpps direkt ut i atmosfären.

För att producenterna av biogas ska få bättre förutsättningar är det enligt vår uppfattning emellertid nödvändigt med en politik som understöder deras möjligheter att koppla in sig på det befintliga gasnätet. I likhet med vad som sägs i motion 2016/17:1772 (SD) förordar vi en utbyggnad av det svenska gas stamnätet, med den primära målsättningen att nätet når ut till de jord bruks intensiva regionerna i t.ex. Skåne och Västra Götaland där tillgången till stall gödsel är god. För att utbyggnaden ska ske på ett samhällsekonomiskt bra sätt och för att hela kedjan från produktion, lagring och distribution till an vändning ska bli optimal anser vi – med instämmande i vad som sägs i mo tionen – att kompetensen på området bör samordnas nationellt och att det även bör dras upp riktlinjer för en nationell gasstrategi.

Vi anser också att det finns starka skäl för att Sverige ska försöka flytta fram sina positioner när det gäller produktion och användning av vätgas. Runt om i världen genomförs betydande satsningar på bränslecellsfordon som drivs av vätgas som energibärare. För att vidareutveckla tekniken och för att få fler pilotanläggningar på plats anser vi att det bör tas fram en vätgasstrategi för Sve rige. Ett förslag med den innebörden finns i motion 2016/17:1772 (SD), vilket vi tillstyrker.

Sammantaget innebär detta således att vi tillstyrker motion 2015/16:1772 (SD) i de aktuella delarna. Motionerna 2016/17:2723 (M) och 2016/17:3393 (KD) avstyrks i de aktuella delarna.

18.

Vissa gasfrågor, punkt 5 (KD)

av Penilla Gunther (KD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2016/17:3393 av Penilla Gunther m.fl. (KD) yrkande 10 och

avslår motionerna

2016/17:1772 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkandena 21, 26 och 31 samt

2016/17:2723 av Gunilla Nordgren (M).

Ställningstagande

Bio- och naturgas bör på sikt kunna spela en allt större roll i den svenska ener gimixen. Naturgas är ett effektivt bränsle med mycket låga utsläpp av svavel, kväveoxider, tungmetaller och partiklar. Utsläppen av koldioxid är dessutom avsevärt lägre än vid förbränning av kol eller olja. Naturgas kommer onekligen att kunna vara en betydelsefull pusselbit i arbetet med att ersätta olja och kol i det europeiska energisystemet.

Ur utsläppssynpunkt är biogas emellertid ett ännu bätt re alternativ än na turgas efter som förbränning av biogas inte bidrar med några nettoutsläpp av kol dioxid. Biogas kan dessutom produceras i Sverige, vilket ger en säkrare till gång och ett mindre beroende av naturgasimport. Tyvärr har Sverige hittills varit dåligt på att till vara ta biogasens fördelar, inte minst som en följd av bris tan de infrastruktursatsningar på området.

Jag instämmer därför i det som sägs i motion 201 6/17:3393 (KD) om att riksdagen bör uppmana regeringen att undersök a möjligheterna till en för bätt rad infrastruktur för dist ribution och lagring av natur- och biogas i landet. Motionen tillstyrks följaktligen i den aktuella delen. De övriga motionerna i avsnittet avstyrks i de aktuella delarna.

19.

Energieffektivisering, punkt 6 (SD)

av Josef Fransson (SD) och Mattias Bäckström Johansson (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2016/17:1772 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 36 och

avslår motionerna

2016/17:821 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 23,

2016/17:1981 av Staffan Danielsson och Peter Helander (båda C) yrkande 1,

2016/17:2416 av Markus Wiechel (SD) yrkande 1,

2016/17:2473 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkande 1 och

2016/17:3347 av Caroline Szyber m.fl. (KD) yrkande 44.

Ställningstagande

Energipolitiken ska vara inriktad på att säkerställa en långsiktigt kon kur renskraftig och tillförlitlig energiförsörjning, för såväl hushåll som näringsliv. Den politik vi står bakom syftar till att göra det möjligt för Sverige att upp rätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard. Vi och Sve rigedemokraterna strävar därför efter att bibehålla och utveckla landets energisystem, med fokus på bl.a. effektivitet.

Med instämmande i vad som sägs i motion 2016/17:1772 (SD) menar vi att energieffektivisering har en betydande potential inom både transport, industri och den offentliga sektorn, vilken måste utnyttjas. Effektivare energian vänd ning är ofta lönsam ur både ett samhälls- och företagsekonomiskt perspektiv. Dess utom är miljöeffekten större när utsläpp minskas till följd av ett lägre energibehov än när det sker via renare framställning.

Ur ett resurs- och konkurrensperspektiv är det en självklarhet att använda re surserna på ett så effektivt sätt som möjligt – den som ligger i framkant har en konkurrensfördel. För den elintensiva svenska basindustrin har ener gieffektivisering en betydande potential för kostnadsbesparingar. Genom att använda mindre energi per producerad enhet stärks industrins kon kur rens kraft. Samtidigt vill vi framhålla att detta förhållningssätt inte står i mot sats till en fortsatt expansion av den tunga industrin eller till en övergång till mer an vändning av el inom transportsektorn. En sådan utveckling bejakar vi även om den kan medföra att den totala elanvändningen ökar. Vi vill därför klargöra att en effektivare energi användning inte nödvändigtvis behöver innebära att den totala elanvändningen minskar i Sverige.

Vi vill också betona vikten av en energieffektiv inställning inom den offent liga sektorn. Genom upphandling av ny och innovativ, energieffektiv teknik i alla led, från produktion till slutanvändning , finns goda möjligheter att bidra till den fortsatta utvecklingen av ett samhälle som kännetecknas av smart ener gi användning. Med det anförda tillsty rker vi det som sägs i den ovan nämn da motionen om energieffektivisering.

De övriga motionerna i avsnittet avstyrks i de aktuella delarna.

20.

Energieffektivisering, punkt 6 (C)

av Rickard Nordin (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2016/17:821 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 23 och

avslår motionerna

2016/17:1772 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 36,

2016/17:1981 av Staffan Danielsson och Peter Helander (båda C) yrkande 1,

2016/17:2416 av Markus Wiechel (SD) yrkande 1,

2016/17:2473 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkande 1 och

2016/17:3347 av Caroline Szyber m.fl. (KD) yrkande 44.

Ställningstagande

Centerpartiet står bakom den fempartiöverenskommelse om energipolitiken som slöts i juni 2016 och det slutbetänkande som Energikommissionen presen terade i januari 2017. Innebörden av detta är bl.a. att ett energi effek tivise rings mål ska beslutas av riksdagen, att olika branscher ska for mulera sektors strate gier för energieffektivisering och att det ska utredas hur för enk lingar och an pass ningar kan ske av de befintliga regelverken och skatte lag stiftningen för att underlätta för nya produkter och tjänster inom energi eff ek tivisering. Vidare före slår Energikommissionen att det ska införas ett särskilt energi effek tivi seringsprogram för den elin tensiva svenska industrin , under förutsättning att man kan hit ta ansvarsfull finan siering samt att det tillsätts en utredning för att brett utreda vilka even tuella hinder som kan finnas för att möjliggöra en tjänsteutveckling när det gäller aktiva kunder och effektivisering. Utred ningen bör undersöka vilka eko no miska och andra styr medel som är effektivast för att öka effektivi seringen både ur energi- och effekthän seende.

För att upprätthålla en hög ambitionsnivå i dessa frågor anser jag att det är önskvärt att riks dagen uttalar sig i linje med vad som sägs i motion 2016/17:821 (C). Jag instämmer således i att riksdagen genom ett tillkänna gi van de bör framföra till regeringen att ett ökat fokus på energi effektivi se ringar ger ökad flexibilitet och minskade effekttoppar och minskar behovet av reserv kapacitet.

Med det anförda tillstyrks den ovan nämnda motionen i den aktuella delen. De övriga motionerna i avsnittet avstyrks i de aktuella delarna.

21.

Energieffektivisering, punkt 6 (V)

av Birger Lahti (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2016/17:2473 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkande 1 och

avslår motionerna

2016/17:821 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 23,

2016/17:1772 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 36,

2016/17:1981 av Staffan Danielsson och Peter Helander (båda C) yrkande 1,

2016/17:2416 av Markus Wiechel (SD) yrkande 1 och

2016/17:3347 av Caroline Szyber m.fl. (KD) yrkande 44.

Ställningstagande

Vänsterpartiet står inte bakom den energiöverenskommelse som har slutits mel lan fem partier. Partiets representant i Energikommissionen har även reser verat sig mot delar av Energi kommissionens förslag. Jag kan konstatera att re gering en har valt att använda de borgerliga partiernas energipolitik som grund för ener gi överenskommelsen och därefter även i flera av förslagen från Energi kom mis sionen. Detta anser jag vara bekymmersamt eftersom det inne bär att man redan från början har lagt ambitionerna alldeles för lågt. Jag ser vis ser ligen positivt på att Energikommissionen lägger fram förslag om ener gieffek tivisering men vill ändå understryka vilken viktig komponent energi effek tivi sering är för att kunna uppnå en hållbar energi försörjning. Inves teringar i ener gieffektivisering har också visat sig vara en mycket lönsam affär. Trots detta uppkommer energieffektivisering sällan av sig själv t . Energieffek tivise ring krä ver oftast investeringar , och dessa motverkas dels av ett fokus på kort siktig lön samhet, dels av att investeringar i kärnverksamheten har högre priori tet. I lik het med vad som sägs i motion 2016/17:2473 (V) anser jag att det behövs ekonomiska incitament, framför allt för industrin och bo stads sek torn att in vestera i energieffektivisering.

Det som brukar kallas vita certifikat är ett sådant incitament som jag tror mycket på. Dessa certifikat är ett styrmedel där staten sätter ett obligatoriskt mål för energibesparingar. Staten identifierar de parter som kommer att vara skyldiga att uppnå målet, vilka åtgärder för energieffektivisering som kommer att ingå, hur de genomförda åtgärderna och deras besparingar ska mätas och veri fieras m.m. Dessutom beslutar staten om hur handeln med certifikat ska ut formas.

Det anförda innebär att jag st år bakom förslaget i den ovann ämnda mo tionen om att riksdagen genom ett tillkännagivande ska uppmana re ger ingen att återkomma med ett förslag på utformning av vita certifikat. Mo tionen till styrks således i den aktuella delen.

De övriga motionerna i avsnit tet avstyrks i de aktuella delarna.

22.

Energieffektivisering, punkt 6 (KD)

av Penilla Gunther (KD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2016/17:3347 av Caroline Szyber m.fl. (KD) yrkande 44 och

avslår motionerna

2016/17:821 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 23,

2016/17:1772 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 36,

2016/17:1981 av Staffan Danielsson och Peter Helander (båda C) yrkande 1,

2016/17:2416 av Markus Wiechel (SD) yrkande 1 och

2016/17:2473 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkande 1.

Ställningstagande

Jag och Kristdemokraterna anser att en trygg och säker energiförsörjning är en viktig motor i den svenska ekonomin och avgörande för vår välfärd. Min syn på energipolitiken grundar sig på förvaltarskapstanken. De ändliga resurserna ska förvaltas utan att förbrukas.

Med denna hållning är det naturligt för mig att betrakta en allt effektivare energianvändning som ett framgångsrecept för att stärka den elintensiva indu strins konkurrenskraft, sänka hushållens energikostnader och minska ut släp pen av växthusgaser.

En sektor som jag vill lyfta fram i sammanhanget är bostadssektorn. I likhet med vad som sägs i motion 201 6/17:3347 (KD) ser jag betydande risker med den subventionsiver som präglar regeringens agerande för att få till energi-effekti verings insatser inom denna sektor. M ed den tilltänkta fördelnings mo del len förefaller det inte alls osannolikt att de medel som regeringen har av satt kommer att landa i fel fickor och således inte få eftersträvad effekt i form av en effektivare energianvändning.

För att stimulera energieffektiviserande renoveringar förordar jag den mo dell som beskrivs i den nyssnämnda motionen. Det handlar om en modell som fram gångsrikt används i Tyskland och som i korthet innebär att staten till han dahåller förmånliga energisparlån till fastighetsägare för energiinves te ringar i b ostäder.

Jag kan konstatera att det pågår en utredning om ett statligt energisparlån, men anser att det redan nu finns anledning för riksdagen att uttala sig om vik ten av att den tyska modellen uppmärksammas av utredningen. Därmed till styrks f örslaget i den nämnda motionen om att en sådan modell ska utredas.

De ö vriga motioner na i avsnittet avstyrks i de aktu ella delarna.

23.

Vissa övriga frågor, punkt 7 (SD)

av Josef Fransson (SD) och Mattias Bäckström Johansson (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2016/17:1772 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 27 och

avslår motionerna

2016/17:624 av Laila Naraghi m.fl. (S),

2016/17:1301 av Jan Lindholm (MP),

2016/17:1727 av Said Abdu (L),

2016/17:1948 av Hans Rothenberg (M),

2016/17:2053 av Jan R Andersson (M) och

2016/17:2382 av Carl-Oskar Bohlin (M).

Ställningstagande

Sverige är ett land med mycket torvmark. Av den förhållandevis ringa mängd torv som bryts i vårt land används en del för att producera energi. I Sverige klassas denna torv som förnybar vid kraftproduktion och är berättigad till el certifikat, medan den vid värmeproduktion omfattas av EU:s handel med ut släppsrätter och då betraktas som en fossil energikälla . I likhet med vad som sägs i motion 2016/17:1772 (SD) anser vi att så länge elcertifikatssystemet finns kvar ska torven klassas som förnybar. Samtidigt instämmer vi i det som sägs i motionen att regeringen inom EU bör verka för att torv från påverkade torvmarker ska behandlas på samma sätt som övriga biobränslen inom ramen för handeln med utsläppsrätter. Detta skulle ge bättre förutsättningar för torv ut vinningen i Sverige och kunna minska behovet av att import era fossila bräns len. Torven kan därmed även vara en viktig sysselsättningsfaktor på lands bygden.

Därmed tillstyrks motion 2016/17:1772 (SD) i den aktuella delen. De övri ga motionerna i avsnittet avstyrks .

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden 2016/17

2016/17:117 av Josef Fransson m.fl. (SD):

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska prioritera att gruvnäringen har tillgång på leveranssäker energi till globalt konkurrenskraftiga priser och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:416 av Jenny Petersson (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att främja egenproducerad energi och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:531 av Sten Bergheden och Lars-Arne Staxäng (båda M):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utvärdera samhällsnyttan och kostnaderna för vindkraftsutbyggnaden i Sverige och tillkännager detta för regeringen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att redovisa kostnaderna för den vindkraftsutbyggnad som hittills har gjorts och totalkostnaden när det är färdigutbyggt och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:624 av Laila Naraghi m.fl. (S):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om Simpevarp som centrum för svensk elproduktion och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:737 av Erik Ottoson (M):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kärnkraften kommer att behövas för Sveriges framtida energiförsörjning och tillkännager detta för regeringen.

4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör upprätta en strategi för hur fjärde generationens kärnkraft kan bli en viktig del av den svenska energiförsörjningen och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:821 av Annie Lööf m.fl. (C):

15. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fortsätta att bygga ut den förnybara energin och tillkännager detta för regeringen.

23. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett ökat fokus på energieffektiviseringar som ger ökad flexibilitet och minskade effekttoppar och som minskar behovet av reservkapacitet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

24. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska verka för en effektiv implementering av innehållet i energiöverenskommelsen och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:828 av Michael Svensson (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kärnkraftens betydelse för svensk energiproduktion och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:1027 av Katarina Brännström och Roland Gustbée (båda M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bättre efterfölja intentionerna i energiöverenskommelsen och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:1070 av Jan Björklund m.fl. (L):

4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fasa ut subventioner till olika energislag och tillkännager detta för regeringen.

6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värna vårt i princip 100 procent fossilfria energisystem och tillkännager detta för regeringen.

7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en konsekvensanalys av vad stängningar av reaktorer betyder för förlorad baskraft och ökad energiimport liksom klimatet och tillkännager detta för regeringen.

10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om solenergi och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:1077 av Jan Björklund m.fl. (L):

3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige måste delta aktivt i arbetet med energiunionen och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:1301 av Jan Lindholm (MP):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om sårbarhet och systemfel med el för uppvärmning och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:1558 av Betty Malmberg (M):

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kärnkraftsproduktion inte bidrar till växthuseffekten och tillkännager detta för regeringen.

3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige inte i förtid ska fasa ut befintliga, säkra och uppgraderade kärnkraftsreaktorer och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:1727 av Said Abdu (L):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att erkänna torven som en användbar resurs för att minska vårt beroende av fossil energi samt även se torvens betydelse för sysselsättningen och för den gröna näringen och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:1737 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V):

12. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med en nationell strategi för en klimatneutral basindustri till 2040 där industrins ansvar synliggörs, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2016/17:1772 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om energipolitikens inriktning och tillkännager detta för regeringen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda förutsättningarna för en ökad magasineringskapacitet för vattenkraften och tillkännager detta för regeringen.

4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda förutsättningarna för småskalig vattenkraft och tillkännager detta för regeringen.

7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en långsiktig satsning på kärnkraft och tillkännager detta för regeringen.

8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om konkurrens inom kärnkraftsbranschen och tillkännager detta för regeringen.

12. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att 17 kap. 6 a § miljöbalken bör avskaffas och tillkännager detta för regeringen.

13. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att upphäva planeringsmålet om 30 TWh vindkraftsel per år och tillkännager detta för regeringen.

21. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör verka för en utbyggnad av stamgasnätet till våra jordbruksintensiva regioner och tillkännager detta för regeringen.

26. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att ta fram en nationell gasstrategi för maximal samhällsnytta och tillkännager detta för regeringen.

27. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska verka för att torv klassas som förnybart i EU och tillkännager detta för regeringen.

31. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en vätgasstrategi för Sverige och tillkännager detta för regeringen.

36. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om energieffektivisering och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:1948 av Hans Rothenberg (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra skillnad på dränerad och odränerad torv samt att inte likställa torven med fossila bränslen och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:1981 av Staffan Danielsson och Peter Helander (båda C):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett tidigareläggande av kraven i ekodesigndirektivet och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:2023 av Kristina Yngwe och Eskil Erlandsson (båda C):

19. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förenkla för lantbruksföretag att bli självförsörjande inom förnybar energi och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:2053 av Jan R Andersson (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kärnkraftens spillvärme i fjärrvärmeproduktion och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:2382 av Carl-Oskar Bohlin (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att torv på dränerad mark ska klassificeras som ett biobränsle och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:2398 av Sara-Lena Bjälkö (SD):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förnyelse och effektivisering av befintlig vattenkraft och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:2416 av Markus Wiechel (SD):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om energieffektiviserings- och energisparlån och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:2473 av Birger Lahti m.fl. (V):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag på utformning av s.k. vita certifikat och tillkännager detta för regeringen.

8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det utöver Energimyndighetens solstrategi bör inrättas nationella planeringsmål för solel och solvärme och tillkännager detta för regeringen.

10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ägarna till Oskarshamn 1 och Ringhals 1 bör leverera avvecklingsplaner under denna mandatperiod, med en avvecklingstid på högst fem år, och tillkännager detta för regeringen.

11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med en avvecklingsplan för de resterande reaktorerna och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:2670 av Kristina Yngwe m.fl. (C, M, L, KD):

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att energipolitik ska vara långsiktig och effektiv och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:2723 av Gunilla Nordgren (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över behovet av att stimulera en ökad användning av biogas även som fordonsbränsle och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:2759 av Lars Eriksson (S):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en minskad sårbarhet i den svenska energiförsörjningen och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:3114 av Cecilia Widegren (M):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värna om och stödja den småskaliga vattenkraften och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:3167 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M):

7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör verka för att långsiktiga regler kommer på plats för att möjliggöra utbyggnad av förnybara bränslen och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:3189 av Lars Hjälmered m.fl. (M):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska ha ett robust energisystem på tre ben med vattenkraft, kärnkraft och ny, förnybar energi och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:3301 av Martin Kinnunen m.fl. (SD):

7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen både i Sverige och i EU bör fokusera klimatpolitiken på energiforskning och på nästa generations koldioxidneutrala energi och tillkännager detta för regeringen.

10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i förhandlingar inom den klimat- och energipolitiska ramen ska verka för att likställa kärnkraft med förnybar energi och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:3347 av Caroline Szyber m.fl. (KD):

44. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda en modell för energisparlån och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:3393 av Penilla Gunther m.fl. (KD):

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige aktivt ska arbeta för att uppnå såväl EU:s som Sveriges energi- och klimatmål och tillkännager detta för regeringen.

4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Energimyndigheten bör ge Svenskt vattenkraftcentrum i uppdrag att göra en översyn av utvecklingspotentialen för svensk vattenkraft genom ny, miljövänlig teknik och tillkännager detta för regeringen.

7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den vägledning som tagits fram av bl.a. Energimyndigheten kring kommunal tillstyrkan vid tillståndsprövning för vindkraftverk bör följas upp och utvärderas, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att undersöka möjligheterna för förbättrad infrastruktur för distribution och lagring av natur- och biogas och tillkännager detta för regeringen.

14. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att geotermisk energi som energislag behöver komma fram och tillkännager detta för regeringen.

15. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en översyn av subventioner för alla energislag bör göras och tillkännager detta för regeringen.

17. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Energimyndigheten ska erbjuda energirådgivning till både privatpersoner och företag och tillkännager detta för regeringen.

21. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vidhålla vikten av energiunionens syfte att säkerställa överkomlig, trygg och hållbar energi för EU och dess medborgare och tillkännager detta för regeringen.

24. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om betydelsen av EU-ländernas oberoende av andra länder gällande energitillförsel och tillkännager detta för regeringen.

[1] För att kunna utnyttja biogas som fordonsbränsle måste energiinnehållet först höjas genom at t koldioxid avskiljs, s.k. uppgradering.

[2] Sveriges handlingsprogram för infrastrukturen för alternativa drivmedel i e nlighet med di rek tiv 2014/94/EU . Bilaga till protokoll II 8 vid regeringssammanträde den 17 november 2016.