Bet. 2016/17:NU20

Näringsutskottet s betänkande

2016/17 : NU20

Nytt mål för förnybar el och kontrollstation för elcertifikatssystemet 2017

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker proposition 2016/17:179 Nytt mål för förnybar el och kon trollstation för elcertifikats syste met 2017. Elcertifikatssystemet är ett mark nads baserat stödsystem som ska främ ja tillkomsten av förnybar elpro duktion. För slagen i propositionen inne bär bl.a. att elcertifikatssystemet för längs till 2045 och att det utökas med 18 TWh till 2030 , vilket kräver ändringar i lagen (2011:1200) om elcerti fikat . Där utöver före slår ut skottet en ändring i den nyss nämnda lagen för att undan röja ett mindre för biseende i proposi tio nen. Lag ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2018.

U tskottet avstyrker samtliga förslag i de motioner som be handlas i betän kan det och som har väckts i anslutning till propositionen eller under den all män na motionstiden 2016/17.

I betä nkandet finns 7 reservationer (SD, V, L ) .

Behandlade förslag

P roposition 2016/17:179 Nytt mål för förnybar el och kontrollstation för elcertifikatssystemet 2017.

T re motioner som har väckts med anledning av propositionen.

T re motioner från den a llmänna motionstiden 2016/17 .

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Bakgrund

Elcertifikatssystemet

Energiöverenskommelsen

Propositionens tillkomst

Propositionens huvudsakliga innehåll

Utskottets överväganden

Nytt mål för förnybar el och förlängning av elcertifikatssystemet

Propositionen

Motionerna

Vissa kompletterande uppgifter

Utskottets ställningstagande

Högre ambitionsnivå eller avveckling av elcertifikatssystemet

Motionerna

Utskottets ställningstagande

Utbyggnad av elproduktion på marknadsmässiga grunder

Motionen

Utskottets ställningstagande

Vissa övriga frågor om elcertifikatssystemet

Propositionen

Motionerna

Vissa kompletterande uppgifter

Utskottets ställningstagande

Reservationer

1. Nytt mål för förnybar el och förlängning av elcertifikatssystemet, punkt 1 (SD, L)

2. Högre ambitionsnivå eller avveckling av elcertifikatssystemet, punkt 2 (SD)

3. Högre ambitionsnivå eller avveckling av elcertifikatssystemet, punkt 2 (V)

4. Högre ambitionsnivå eller avveckling av elcertifikatssystemet, punkt 2 (L)

5. Utbyggnad av elproduktion på marknadsmässiga grunder, punkt 3 (SD, L)

6. Vissa övriga frågor om elcertifikatssystemet, punkt 4 (V)

7. Vissa övriga frågor om elcertifikatssystemet, punkt 4 (L)

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Följdmotionerna

Motioner från allmänna motionstiden 2016/17

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

Bilaga 3

Utskottets lagförslag

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.

Nytt mål för förnybar el och förlängning av elcertifikatssystemet

Riksdagen antar

a) regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2011:1200) om elcertifikat,

b) utskottets förslag i bilaga 3 till lag om ändring i lagen (2011:1200) om elcertifikat.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2016/17:179 och avslår motionerna

2016/17:3720 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 1 och

2016/17:3724 av Maria Weimer m.fl. (L) yrkande 1.

Reservation 1 (SD, L)

2.

Högre ambitionsnivå eller avveckling av elcertifikatssystemet

Riksdagen avslår motionerna

2016/17:1772 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 35,

2016/17:2473 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkande 13,

2016/17:3720 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 2 och

2016/17:3724 av Maria Weimer m.fl. (L) yrkandena 2 och 4.

Reservation 2 (SD)

Reservation 3 (V)

Reservation 4 (L)

3.

Utbyggnad av elproduktion på marknadsmässiga grunder

Riksdagen avslår motion

2016/17:3724 av Maria Weimer m.fl. (L) yrkande 3.

Reservation 5 (SD, L)

4.

Vissa övriga frågor om elcertifikatssystemet

Riksdagen avslår motionerna

2016/17:1591 av Jörgen Andersson och Jan R Andersson (båda M) yrkande 2,

2016/17:2473 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkandena 14 och 15,

2016/17:3724 av Maria Weimer m.fl. (L) yrkandena 5 och 6 samt

2016/17:3738 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkandena 1–3.

Reservation 6 (V)

Reservation 7 (L)

Stockholm den 8 juni 2017

På näringsutskottets vägnar

Jennie Nilsson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jennie Nilsson (S), Lars Hjälmered (M), Åsa Westlund (S), Hans Rothenberg (M), Per-Arne Håkansson (S), Josef Fransson (SD), Hanif Bali (M), Anna Wallén (S), Lise Nordin (MP), Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M), Mattias Jonsson (S), Mattias Bäckström Johansson (SD), Birger Lahti (V), Penilla Gunther (KD), Anna-Caren Sätherberg (S), Rickard Nordin (C) och Mathias Sundin (L).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I detta betänkande behandlar utskottet

– p roposition 2016/17:179 Nytt mål för förnybar el och kontrollstation för elcertifikatssystemet 2017

– t re motioner (elva yrkanden) som har väckts med anledning av propo sitionen

– t re motioner (fem yrkanden) från den allmänna motionstiden 2016/17 med förslag som gäller elcertifikatssystemet.

Parallellt med detta ärende behandlar utskottet i betänkande 2016/17:NU25 regeringens proposition 2016/17:187 Avtal om ändring av avtalet mellan Sve rige och Norge om en ge men sam elcertifikatsmarknad.

Bakgrund

Elcertifikatssystemet

Den 1 maj 2003 infördes elcertifikatssystemet för att främja en ökad elpro duk tion från förnybara energikällor. Bestämmelser om systemet finns i lagen (2011:1200) om elcertifikat, förordningen (2011:1480) om elcertifikat och i före skrifter som har med delats av Energimyndigheten, som är tillsyns myndig het.

Elcertifikatssystemet är ett marknadsbaserat stödsystem. Producenter av för nybar el tilldelas under vissa förutsättningar elcertifikat av staten. En efter frågan på certifikaten skapas genom att det i lagen om elcertifikat finns en skyl dighet för bl.a. elleverantörer och vissa andra elanvändare att köpa och an nullera elcertifikat i förhållande till sin försäljning respektive användning av el (kvotplikt). På det sättet skapas en marknad för elcertifikat som innebär att förnybar el kan pro duceras kostnadseffektivt. Stor leken på kvotplikten speglar hur mycket förnybar elproduktion som måste finansieras för att målen inom systemet ska nås. Man kan alltså säga att det finns både mål och finansie rings åtaganden inom elcertifikatssystemet.

Elproducenter som har en elproduktion som uppfyller kraven i lagen om elcertifikat får ett elcertifikat för varje megaw a ttimme ( MWh ) el som de pro ducerar. Elcertifikat får tilldelas för produktionen av el i högst 15 år, dock längst till utgången av 2035, som systemet ser ut i dag. Den mängd elcertifikat som ska köpas av de k vot pliktiga elanvändarna – kvot plikten – ändras från år till år. Hur stor kvotplikten är för ett givet år framgår av 4 kap. 4 § lagen om elcertifikat.

Målet inom elcertifikatssystemet var inledningsvis att p roduktionen av för ny bar el skul le öka med 10 terawattimmar (TWh) till 2010. Målet har höjts vid fle ra tillfällen , och elcertifikats systemet har förlängts i omgångar från 2010 till det nuvarande slutåret 2035.

Sedan den 1 januari 2012 är elcertifikatsmark naden gemensam med Norge. Samar betet om den gemensamma elcertifikatsmarknaden regl eras i ett bila teralt avtal mel lan Sverige och Norge. I avtalet fastställs bl.a. målet för den ge mensamma markna den fram till 2020 samt volymrelaterade förpliktelse r. Det samlade målet för ny för nybar elproduktion inom den gemensamma elcer ti fikatsmarknaden är 28,4 TWh till 2020. Sveriges mål är att finansiera 30 TWh förn ybar elproduktion till 2020 jäm fört med 2002, vilket inom den ge men samma marknaden med Norge innebär ett mål om att finansiera 15,2 TWh ny förnybar elproduktion ti ll 2020. De volymrelaterade för plik telserna innebär att elcertifikat ska annulleras till 2020 och totalt under hela perioden fram t.o.m. 2035 motsvarande 198 TWh för perioden 2012–2035 och 30 TWh för perioden 2016–2035.

Energiöverenskommelsen

I juni 2016 slöts en ramöverenskommelse mellan Socialdemokraterna, Mode raterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna om den svenska ener gi pol itiken (energiöverenskommelsen). Inom ramen för denna överens kom melse har de fem partierna bl.a. enats om att elcertifikatssyste met ska för längas och utökas med 18 TWh till 2030.

Propositionens tillkomst

Underlag från Energimyndigheten och Naturvårdsverket

Inför kontrollstation 2017 har Energimyndigheten på regeringens uppdrag ut rett frå gor om

– justering av kvotkurvan

– tidpunkt f ör godkännande av anläggningar

– marknadsförbättrande åtgärder

– torvens roll inom elcertifikatssystemet

– elcertifikatssystemets utveckling efter 2020.

I den ovan omnämnda energiöverenskommelsen angavs därutöver att Energi myndighet en skulle få i uppdrag att före slå utformningen av kvotkurvan för el certifikaten efter 2020. Energimyndighete n fick e tt sådant uppdrag den 1 sep tember 2016 och avrapporterade det i okto ber 2016.

I oktober 2015 gav regeringen Naturvårdsverket i uppdrag att analysera och redovisa torvutvinningens klimat- och miljöpåverkan, särskilt med avseende på miljökvali tetsmålen Begrän sad klimatpåverkan och Myllrande våtmarker , samt att föreslå hur torvutvinningens negativa inverkan på uppfyllelsen av des sa mål kan minska, bl.a. genom för slag till styrmedelsförändringar. Upp dra get redovisades i jun i 2016. I den nu aktuella propo sitionen behandlas den del av uppdra get som avser torvens roll i el certifikatssystemet.

Lagrådet

Lagrådet har i ett yttrande framfört uppfattningen att det inte fyller någon lag teknisk funktion att ange målen för elcertifikatssystemet i den inledande be stäm melsen i la gen, och Lagrådet avstyrkte därför förslaget i den delen.

Propositionens huvudsakliga innehåll

Propositionen innehåller förslag till ändringar i lagen (2011:1200) om elcerti fikat som innebär att elcertifikatssystemet förlängs till 2045 och att systemet utökas med 18 TWh till 2030. Förslaget innebär en linjär upptrapp ning av dessa 18 TWh. Denna upptrappning föreslås börja 2022 och blir 2 TWh per år fram t.o.m. 2030. Ändringarna innebär också att kvoterna för be räkning av kvotplikten, som i dag finns i lagen, flyttas till förordningen om el certifikat och att värden för de TWh som ska användas för be räkning av kv o terna anges i lagen. I proposi tionen föreslås bestämmelser som anger vilka ändringar av kvoterna, s.k. tek niska justeringar, som får göras i förordningen och hur sådana justeringar ska göras.

I propositionen finns även fö rslag som innebär förändringar av kvotplikten för vissa leveranser av el bl.a. till laddstationer för fordon. Några förändringar av han teringen av torv i elcertifikatssystemet föreslås inte.

Det är nödvändigt att en överenskommelse träffas mellan Sverige och Nor ge för att det nya målet till 2030 ska kunna genomföras. I propositionen anges att regeringen avser att återkomma till riksdagen med en sådan över ens kommelse senare un der våren 2017 (se tidigare omnämnd proposition 2016/17:187 under rubriken Ärendets och dess beredning) .

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2018.

Utskottets överväganden

Nytt mål för förnybar el och förlängning av elcertifikatssystemet

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen antar regeringens förslag till ändringar i lagen (2011:1200) om elcertifikat. Innebörden är att elcertifikatssystemet förlängs till 2045 och att systemet utökas med 18 TWh till 2030. För slaget innebär en linjär upptrappning av dessa 18 TWh med 2 TWh per år under perioden 2022– 2030. Förslaget till lagändringar innebär också att kvoterna för beräkning av den s.k. kvotplikten flyt tas till en förordning och att de värden som ska an vän das för beräk ning av kvoterna anges i lagen. Riksdagen antar även utskottets för slag till ändring i lagen om elcertifikat. Därtill avslår riksdagen mo tioner om att propositionen bör avslås.

Jämför reservation 1 (SD, L).

Propositionen

Utökning och förlängning av elcertifikatssystemet

I energiöverenskommelsen anges att den förnybara energin ska fortsätta att byggas ut. Vidare anges att elcertifikatssystemet ska förläng as och utökas med 18 TWh nya elcer tifikat till 2030. Ingen ytterligare ambitionshöjning ska dock göras fram till 2020. Däremot framgår det av överenskommelsen att tekniska justeringar för att förbättra marknadens funktion, utan att öka ambitionsnivån, s ka kunna göras för att öka till tron till systemet. Energiöverenskommelsen in ne bär et t nytt mål efter 2020 för elcertifikatssystemet.

I propositionen finns förslag som genomför energiöverenskommelsen i de de lar som avser elcertifikatssystemet. Eftersom målåret i överenskommelsen är satt till 2030 och systemet medger 15 års tilldelning av elcertifikat bör syste met förlängas till 2045. I propositionen följer regeringen också det som sades i överenskommelsen om att ingen ytterligare ambitionshöjning ska göras fram till 2020. Den utbyggnad som över stiger målet till 2020 bör därför bidra till det nya målet på 18 TWh.

Enligt avtalet mellan Sverige och Norge om en gemensam marknad för el certifikat krävs det samråd ifall någon av parterna önskar införa ett nytt mål för en ökning av den förnybara elproduktionen efter 2020 inom den gemen samma elcertifikatsmarknaden. Det är därför nödvändigt att en överens kom mel se träf fas mel lan Sverige och Norge för att det nya målet till 2030 ska kun na ge nom föra s. Regeringen avser att återkom ma till riksdagen med en så dan över ens kom melse senare under våren 2017 (se tidigare omnämnd proposition 2016/17:187 under rubriken Ärendets och dess beredning) .

När elcertifikatssystemet infördes fanns endast ett mål för systemet. Som en följd av att ambitionsnivån har höjts och samarbetet med Norge inletts har mål och avtalsförpliktelser tillkommit. Regeringen menar att det kan vara svårt att få en överblick över vad systemet syftar till. Mot denna bakgrund föreslår regeringen att det ska framgå direkt av elcertifikat s lagen att den syftar till att främja produktion av förnybar el för att inom den gemensamma elcertifikats mark naden med Norge 2020 nå målet om att finansiera 15,2 TWh ny förnybar elproduktion, 2030 nå målet om att utöka elcertifikatssystemet med 18 TWh nya elcertifikat, för perioden fram till 2045 uppfylla volymrelaterade förplik telser och för att 2020 nå det nationella målet om att finansiera 30 TWh ny för nybar elproduktion jämfört med 2002.

Inga grundläggande förändringar bör göras

Regeringen konstaterar att det är tydligt anget t i energiöverenskommel sen att elcertifikatssystemet ska för längas. Det anges också att Energimyndigheten ska optimera systemet för att få fram den mest kostnadseffekti va produk tio nen. Energimyndigheten konstaterar i sin rap port att det kommer att vara vik tig t för systemets kostnadseffekti vitet att det behålls marknadsbaserat, teknik neutr alt och styr mot konkurrens mel lan kraftslag i anläggningens hela livs cykel. Mynd igheten föreslår dock vissa för ändringar för att optimera systemet. Det handlar bl.a. om att inför a en stoppmekanism och om huru vida mikro an läggningar upp till 68 k ilowattimmar (k Wh ) bör uteslutas ur systemet. Övriga för änd ringar som myndigheten föreslår behandlas i det följande.

Åtgärder till skydd för sjunkande produktionskostnader

Om kostnaderna för produktion av förnybar el sjunker för att teknikut veck ling en går framåt, kan intäkterna sjunka och påverka lönsamheten i tidigare investeringar på ett sådant sätt att det ger effekter även på synsättet på framtida investeringar (teknikrisk). Energimyndigheten har gjort bedöm ning en att pro duk tionskostnaden sannolikt kommer att sjunka mindre i fram tiden bl.a. som en följd av att den låga räntan förväntas stiga på sikt. Dessutom bedö mer myn dig heten att aktörerna själva kan styra hur mycket de påverkas av teknikrisken beroende exempelvis på hur man säkrar priset på el och elcerti fikat eller binder räntor. Energimyndighetens uppfattning är att teknik risken är en risk bland andra som bör hanteras av marknaden själv och inte genom för ändringar av systemet, inte minst efters om den framtida pro duk tions kostna den är oklar och eventuella åtgärder riskerar att göra s yste met dyra re. Re ger ingen anser inte heller att det ska införas särskilda mekanis mer i el certifi kats systemet för att han tera teknikrisken.

Effektfrågan

Energimyndigheten har berört frågan om tillgången på effekt och menar att mer förnybar elproduktion i Sverige med största sannolikhet innebär en ökad mängd variabel elproduktion som styrs mer av väder än av efter frågan på el. Myndigheten anser att det är viktigt att belysa om det finns åt gärder som behö ver vidtas för att minska negativa konsekvenser på elsyste met men att even tuel la tekniska krav eller systembehov för att bättre optimera el sys temet bör ge nomföras utanför el certifikatsmarknaden. Reger ingen delar den uppfatt ning en och instämmer således i att det inte bör göras några grund läg gan de för ändringar av systemet när det gäller effektfrågan.

Reglering av tiden mellan elcertifikatens tilldelningsperioder

Energimyndigheten har även framfört uppfattningen att det bör utredas om man ska ställa krav på att det ska ha gått en viss tid efter att till del ningen av elcertifikat har upphört innan en ny tilldelningsperiod får påbör jas. Flera r e miss instanser stöd er förslaget, och regeringen avser att ge ett uppdrag till myn digheten i denna del.

Tilldelning av elcertifikat om det rörliga elpriset är noll eller lägre

I motsats till vad Energimyndigheten och flera remissinstanser har framfört har regeringen inte för avsikt att utreda frågan om att elcertifikat inte bör till delas om spotpriset (det rörliga elpris som sätts varje dag på den nordiska el börsen) är noll eller läg re. Regeringen anför att negativa spotpriser hittills inte har förekommit i Sve rige, och bedömningen är att även om sådana priser skul le uppkomma i fra mtiden borde det vara ett begrän sat problem. Frågan bör dock, enligt re ger inge ns uppfattning, bevakas och ana lyseras i en kommande kontroll sta tion.

Utredning av elcertifikatens giltighetstid

Energimyndigheten har föreslagit att frågan om begränsning av elcertifikatens gil tig hetstid utred s för att bl.a. minska risken för överutbyggnad. Reger ingen kon staterar att av de remissinstanser som har yttrat sig avstyrker flerta let att frågan utred s . Endast en remissinstans stöd er Energi myn dig hetens förslag, och regeringen anser att det inte är aktuellt att gå vidare med en sådan utred ning. Det är införandet av en stoppmekanism som, enligt re ger ingens uppfatt ning, ska användas för att förhindra att det uppkommer en överut bygg nad av den förnybar a el produktionen (se vidare nedan).

Utvidgning av elcertifikatssystemet till andra länder

Ett par remissinstanser anser att frågan om en öppning av elcertifikatssystemet till andra länder enligt Europeiska kommissionens förslag till reviderat för ny bartdirektiv för perioden efter 2020 behöver utredas. Förhan dlingar om en om ar betning av direk tivet har inletts. Regeringen konstaterar att Sverige h ar en i grun den positiv inställ ning till samarbete med andra länder, vilket har vi sats ge nom införandet av den gemen samma elcertifikatsmarknaden med Norge. Den svenska u tgångspunkten är dock att samar bete mellan länder även fort sätt ningsvis ska vara frivilligt.

Stoppmekanism

Efter hand som målåret 2020 närmar sig har frågan om att införa en stopp me ka nism i elcertifikatssystemet aktualiserats alltmer. Avsaknaden av en stopp regel kan leda till ett överutbud av elcertifikat och därmed till en pris kol laps. Ris ken för en sådan priskollaps kan påverka nya investeringar och även mål upp fyllelsen. Sverige bör därför införa en stoppregel som ska bidra till ba lans mellan utbud och e fterfrågan på elcertifikatsmark naden. Norge har en stopp regel i sin nationella lagstiftning som innebär att inga nya anlägg ningar som tas i drift efter den 31 december 2021 kan godkännas för tilldelning av el cer ti fikat.

Energimyndigheten har på regeringens uppdrag utrett behovet av en stopp regel , och införandet av en stoppmekanism har ett brett stöd bland remiss in stan serna.

Regeringen gör bedömningen att en stoppmekanis m för det nya målet 2030 bör be slutas senast vid utgången av 2020. Samtidigt anser regeringen att det be hövs ytter ligare utredning av hur stoppmekanismen ska utformas. Energi myn digheten bör därför få i uppdrag att analysera och ge förslag på utform ningen av en sådan mekanism. Analysen bör omfatta olika alternativ, däri bland en volymrelaterad stoppmekanism, och deras för- och nackdelar jäm fört med att införa en tidsgräns.

Effektgräns för godkännande av anläggningar inom elcertifikats systemet

Energimyndigheten har redovisat att småskalig el produktion från s.k. mikro anlägg ningar endast utgör en liten andel av den totala e lproduktionen inom ra men för el certifikatssystemet. Däremot är fler än hälften av alla an läggningar i systemet mikroanläggni ngar (bl.a. små solcellsanläggningar). Myn dig heten konstaterar att det för privatpersoner förekommer en rad olika situa tioner som blir administrativt tunga i förhållande till elcertifikatssystemet. Det ta ska par en omotiverat stor admi nistrativ börda för både producenten och myndigheten i relation till andel en tilldelade certifikat och värdet av dessa. En stor del av mikro produktionen är i dag också gyn nad på flera sätt utöver el certifi kats sys te met som gör att den inte konkurrerar på lika villkor med övriga för nybara kraft slag. Det skapar e n viss osäkerhet utöver marknad s risken för aktörerna på elcertifikatsmarknaden.

Energimyndigheten har föreslagit att anläggningar med en installerad effekt lägre än 68 kWh inte ska få stöd genom elcertifikatssystemet efter 2020 utan i stället ges en högre skattereduktion. Energimyndighetens förslag kan innebära en positiv förenkling. För att bl.a. säkerställa att ingen aktör missgynnas bero en de på exempelvis ägandeform anser regeringen emellertid att frågan be hö ver analyseras vidare. Energimyndigheten bör få i uppdrag att göra en sådan analys.

Motionerna

Elcertifikatssystemet har skapat ett kraftigt överutbud av produktionskapacitet som elmarknaden inte har efterfrågat, sägs det i kom mittémotion 2016/17:3720 av Mat tias Bäckström Johansson m.fl. (SD. Elpri ser na har som en följd av detta pressats ned åt så att i princip ingen elproduktion blir lönsam. Trots detta väljer regeringen att förlänga och höja ambitionsnivån i elcerti fi kats systemet med långtgående mål om främst väderberoende elpro duktion. Man uppmanar alltså till mer av samma medicin utan att ha förstått grund orsakerna till att krisläget uppkom från början. Motionärerna anser mot denna bak grund att riksdagen bör avslå propositionen (yrkande 1) .

Även i kommittémotion 2016/17:3724 av Maria Weimer m.fl. (L) yrkan de 1 föreslås att propositionen ska avslås. Motionärerna anför att förslagen i propositionen om en förlängnin g och utökning av elcertifikats systemet bygger på den ener giöverenskommelse so m har slutits mellan Socialdemo kraterna, Modera terna, Centerpartiet, Miljöpartiet och Kris tdemokraterna. Efter som Li be ra lerna inte står bakom energiöverenskommelsen, inklusive det som gäl ler elcertifi kats systemet, anser motionärerna att riksdagen bör avslå pro posi tio nen.

Vissa kompletterande uppgifter

Miljö- och energidepartementet har under riksdagens beredning uppmärk sam mat utskott et på ett förbise ende i propositionen. Saken gäller en nödvändig följd ändring i 2 kap. 1 1 § lagen (2011:1200) om elcer tifikat som inte finns med i propositionen.

So m har redovisats tidigare i dett a betänkande och som framgår av pro po sitionen (s. 14 f.) föreslår regeringen att elcertifikatssystemet ska för längas till 2045. Något förslag om ändring i den bestämmelse som omnämns i föregående stycke finns alltså emeller tid inte i regeringens proposition.

I bilaga 3 redovisar utskottet ett förslag till hur detta förbiseende kan korri geras.

Utskottets ställningstagande

Utskottet ser ett stort värde i en fortsatt utbyggnad av den förnybara elpro duk tionen och anser att elcertifikatssystemet är ett styrmedel som säkerställer att denna utbyggnad sker på ett kostnads effektivt sätt. Det är därför utskottets upp fattning att riksdagen bör bifalla propositionen . Samtidigt avstyrker utskot tet de yrkanden som finns i motionerna 2016/17:3720 (SD) och 2016/17:3724 (L) om att riksdagen bör avslå propositionen .

Utöver detta föreslår utskottet att riksdagen ska bifalla det förslag till lag om ändring i 2 kap. 11 § lagen (2011:1200) om elcertifikat som utskottet redo visar i bilaga 3. D etta förslag till lagändring syftar till att korrigera ett mindre förbiseende i pro positionen.

Högre ambitionsnivå eller avveckling av elcertifikatssystemet

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om en avveckling av elcertifi kats systemet eller som omfattar en högre ambitionsnivå inom elcer ti fikatssystemet än den som föreslås i propositionen. Ut skottet hän visar till att det står bakom den am bi tionsnivå som föreslås i propo sitionen.

Jämför reservation 2 (SD), 3 (V) och 4 (L).

Motionerna

I kommittémotionerna 2016/17:1772 och 2016/17:3720 av Mattias Bäckström Johans son m.fl. (SD) anförs det att elcertifikatssystemet snedvrider kon kur ren sen till förmån för energislag som inte nödvändigtvis kan tillhandhålla effekt när efterfrågan är som störst (t.ex. sol- och vindkraft). Vidare menar mo tio näre rna att elcertifikatssyste met har medverkat till att det har uppförts produktionsanläggningar som inte kan bära sina egna kostnader och att det är svårt att finansiera investeringar i och renoveringar av dessa anläggningar. En ligt motionärerna förekommer det även att vindkraftsparker rivs i förtid, efter som subventionerna inte längre är tillräckliga. På sikt är risken påtaglig att syste met kväver sig självt. Motionärerna vill sanera elmarknaden från konkur rens snedvridande stöd och anser att elcertifikatssystemet därför bör fasas ut. Detta k an åstadkommas genom att nya in vesteringar i förnybar elpro duktion inte längre ska tilldelas e lcertifikat (yrkande 35 i mot. 2016 /17:1772 och yrkan de 2 i mot. 2016/17:3720).

I Vänsterpartiets kommittémotion 2016/17:2473 av Birger Lahti m.fl. slås det inledningsvis fast att klimatfrågan är vår tids ödesfråga och att det därför är viktigt att Sverige ligger i framkant vad gäller förnybar elproduktion. Motio närerna konstaterar att det i den energipolitiska överenskommelsen slås fast att elcertifikatssystemet ska förlängas och utökas med 18 TWh nya el certifikat till 2030. Detta anser motionärerna är positivt. Däremot anser de att det är olyck ligt att det också slås fast att det inte ska göras någon ytterligare ambi tionshöjning fram till 2020. Motionärerna anser att det kommer att behö va göras mer för att öka utbyggnaden av den förnybara energin och för att nå re geringens ambition om att Sverige på sikt ska ha ett energisystem som ba seras på 100 procent förnybar energi. Regeringen bör därför föreslå en högre am bi tions nivå för elcertifikatssystemet inför nästa kontrollstation 2017 (yr kan de 13).

Uppvärmningen av jorden genom ökade koldioxidutsläpp är den största fram tidsutmaningen för vår generation, framhålls det i kommittémotion 2016/17:3724 av Maria Weimer m.fl. (L). Tack vare vattenkraften, kärn kraf ten och investeringar i förnybar el har Sverige en säker, effektiv elproduktion med små utsläpp av växthusgaser till konkurrenskraftiga priser. Liberalerna vill värna Sveriges klimatsmarta energisystem. Motionärerna vill att målet ska vara att värna Sveriges näst intill 100 procent fossilfria elsystem (yr kande 2). De menar också att e ftersom all elproduktion i EU ingår i det gemensamma ut släppshandelssystemet finns det ingen klimatnytta med ett ut byggt och för längt elcertifikatssystem. Ökade subventioner till för ny bar el le der tvärtom till att priset på utsläppsrätter sjunker och att lönsam heten för kol kraft ökar. En ligt motionärerna kan alltså ö kade subven tioner i Sverige få kon sekvensen att omställningen bort från fossil el pro duktion i övriga EU försvåras och för senas. Motionärerna begär därför ett till kän na givande om elcertifi kats systemet och utebliven miljönytta (yrkan de 4).

Utskottets ställningstagande

Eftersom utskottet i det föregående har redovisat att det står bakom reger ingens förslag i propositionen om att höja ambitionsnivån inom elcerti fikats systemet och att dessutom förlänga systemet finns det ingen grund för att sam ti digt stödja förslagen i motionerna 2016/17:1772 (SD) och 2016/17:3720 (SD) om en snar avveckling av detta system. De båda motio ner na avstyrks där med i de aktuella delarna.

Även motion 2016/17:2473 (V) avstyrks i den del där det förslås ett till kän nagivande om att ambitionshöjningen inom elcertifikatssystemet bör tidi gare läggas och inledas redan före 2020. Utskottet har inte heller här någon annan uppfatt ning än regeringen, dvs. att ingen ytterligare ambitionshöjning ska gö ras före 2020. Detta ställningstagande överensstämmer även med den över ens kommelse om energipolitiken som slöts mellan Socialdemokraterna, Mo de ra terna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna i juni 2016. Med det anförda avstyrks därmed även motion 2016/17:2473 (V) i den aktuel la delen.

Avslutningsvis avstyrker utskottet även motion 2016/17:3724 (L) i de delar som är aktuella i detta avsnitt. Utskottet delar inte motionärernas syn på vikten av att i första hand värna dagens svenska elproduktionsmix framför satsningar på en fortsatt utbyggnad av den förnybara kraftproduktionen. Utskottet gör ock så en annan bedömning än motionärerna när det gäller den klimat nytta som en sådan utbyggnad kommer att ha. Något uttalande från riksdagen om att fort satta satsningar inom ramen för elcertifikats systemet saknar klimatnytta är så ledes inte aktuellt. Motio nen avstyrks därför även i den delen.

Utbyggnad av elproduktion på marknadsmässiga grunder

Utskottets förslag i korthet

Med hänvisning till att den elproduktion som bygger på förnybara energikällor även fortsätt ningsvis behöver visst stöd för att kunna kon kurrera med kraftproduktion s om bygger på ohållbara tekniker, avslår riksdagen ett motionsyrkanden om att elproduktion ska ske på marknadsmässiga grunder.

Jämför reservation 5 (SD, L).

Motionen

I kommittémotion 2016/17:3724 av Maria Weimer m.fl. (L) konstateras det att Liberalerna välkomnar all a form er av utsläppsfri elproduktion men att den ska byggas när den behövs och på mark nadsmässiga grunder. En utbyggnad och förlängning av el certifi kats sys temet står i motsats till detta och innebär i stället att ny elproduktion får stöd trots att elmarknaden redan är så mättad att nya in vesteringar inte lönar sig. Mo tionärerna efterfrågar ett tillkännagivande om utbyggnad av elproduk tion på mark nadsmässiga grunder (yrkande 3).

Utskottets ställningstagande

Utskot t et vill inledningsvis ännu en gång framhålla att det står bakom reger ing ens förslag om att förlänga elcertifikatssystemet och att höja ambitions ni vån när det gäller ut byggnaden av förnybar elproduktion inom ramen för det ta system. Utskottet anser att den elproduktion som bygger på förnybara energi källor även fort sätt ningsvis behöver visst stöd för att kunna konkurrera med sådan kraftproduktion som bygger på ohållbara tekniker. På sikt är det emeller tid önskvärt att ett subventionssystem som elcertifikatssystemet kan av vecklas och att den förnybara elproduktionen då kan göra sig gällande helt på egna meriter. Subventioner har inget egenvärde och saknar normalt exi stens berät ti gande när de mål de styr mot bedöms kunna nås utan särskilda ekonomiska stöd. Ett tillkänna givande om elproduktion på marknadsmässiga grunder i linje med vad som före slås i motion 2016/17:3724 (L) är således inte ak tuellt i dags läget . Mo tio nen avstyrks i den aktuella delen.

Vissa övriga frågor om elcertifikatssystemet

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om bl.a. torvens roll i elcerti fi kats systemet , den elintensiva industrins undantag från kvot plik ten och kvotkurvans utformning.

Jämför reservation 6 (V) och 7 (L).

Propositionen

Kvotkurvans utformning

F ör att genomföra det nya målet till 2030 föreslår r egeringen att kvoterna för de enskilda åren ska fastställas med utgångspunkt i en linjär upptrappning från 2022 till 2030. Energimyndighetens huvudförslag var en baktung kvotk urva till 2045 med större tyngd punkt mot slutet av 2020-talet. I det förslaget på bör jas kvothöj ningen först 2022 när möjligheten för nya norska anläggningar att få elcertifikat upphör.

Reger ingen konstaterar att det inte finns något förslag till kvotkurva i pro positionen eftersom det föreslås att kvoterna ska flyt tas till en förordning och att det som riksdagen ska besluta om ska vara de TWh som ska ligga till grund för beräkning av de s.k. grundte rmerna . Det finns däremot förslag till de TWh som ska vara utgångspunkt vid beräkningen av kvoterna.

Förslaget i propositionen bygger alltså på en linjär upptrappning av de 18 TWh som ska tillkomma enligt det nya målet till 2030. Den linjära upp trapp ningen föreslås börja 2022 och blir 2 TWh per år fram t.o.m. 2030.

Torv en i elcertifikatssystemet

I Sverige produceras torv för bränsleändamål (energi torv), jordförbättring (od lings torv) och för strö (stallströ). Volymmässigt dominerar energitorven. Skör den av energitorv har legat runt 2 miljoner kubikmeter per år sedan 2008. Cirka 15 svenska producenter tillhandahåller energitorv.

Med anledning av ett tillkännagivande från riksdag en föreslog regeringen i proposi tionen Torv och elcertifikat (prop. 2003/04:42) att torv skulle inordnas i elcertifikats systemet. Av propositionen framgick att lagen om elcertif ikat dels skulle främja produk tion av el med användande av förnybara energ ikällor, dels skulle främja pro duktion av el med användande av torv. Riksdagen be slu tade i enlighet med reger ingens förslag (bet. 2003/04:NU8).

Användningen av torv i elcertifikatssystemet är mycket liten och har suc ces sivt mi ns kat framför allt genom att anläggningar där torv används för sam förbränning har fasats ut ur systemet. Regeringen vidhåller be döm ningen i pro positionen Ambi tionshöjning för förnybar el och kontroll station för elcerti fi katssystemet 2015 att torvbaserad elproduktion även i fort sät tningen ska be rät tiga till tilldelning av elcerti fikat (prop. 2014/15:123). Re ger ing en anser dock att frågan bör bevakas även fortsätt ningsvis.

Motionerna

Kärnkraften har stor betydelse för den svenska elproduktionen och kommer att ha det under överskådlig framtid. Den fjärde generationens kärnkraft skulle innebära stora framsteg mot ett säkert och hållbart energisystem, anförs det i motion 2016/17:1591 av Jörgen Andersson och Jan R Andersson (båda M). Motionärerna förordar forskning på detta område och vill att regeringen ska utreda om elcertifikatssystemet kan nyttjas för detta ändamål (yrkande 2).

Klimatfrågan är vår tids ödesfråga , och det är därför viktigt att Sverige lig ger i framkant vad gäller förnybar elproduktion, sägs det i kommittémotion 2016/17:2473 av Birger Lahti m.fl. (V). Motionärerna anser att torv bör fasas ut ur elcertifikatssystemet eftersom torv enligt såväl EU som Kyotoprotokollet är att betrakta som ett fossilt bränsle och därmed inte bör vara berättigat till till delning av elcertifikat. Vidare anför motionärerna att både brytning och för bränning av torv har en klimatpåverkan i nivå med fossila bränslen. Utöver det ta framhåller de att torvbrytning påverkar ett flertal av Sveriges miljömål negativt, däribland miljömålen Begränsad klimatpåverkan och Le vande sjöar och vattendrag. Motionärerna begär ett tillkännagivande om att reg eringen bör återkomma till riks dagen med förslag på hur torvanvändningen ska fasas ut ur elcertifi kats systemet, med inriktningen att det inte ska öppnas några nya torvtäkter (yrkande 15).

Motsvarande förslag om att torven ska fasas ut ur elcertifikatssy s temet fram förs även i Vänsterpartiets kommittémotion 2016/17:3738 av Birger Lahti m.fl. (yrkande 2) . Utöver det som anfördes i den föregåen de motionen fram håller motionärerna att torvens negativa klimat- och miljöpåverkan redan är tyd ligt klargjord, inte minst på internationell nivå. Det som Energimyn dig he ten har redovisat i en rapport till regeringen om torven inom elcerti fi kat s systemet ger inte motio närerna någon anledning att omvär dera denna stånd punkt.

I kommittémotion 2016/17:2473 av Birger Lahti m.fl. (V) framförs även upp fattningen att den elintensiva, icke kvotpliktiga industrin bör ta ett större an svar för elcertifikatssystemet framöver. Enligt motionärerna är det inte rim ligt att den elintensiva industrin drar nytta av elcertifikatssystemet genom lägre el priser samtidigt som den inte behöver vara med och betala fullt ut. Motio närerna anser därför att den elintensiva industrin i större utsträckning än i dag bör vara med och finansiera elcertifikatssystemet. Samtidigt betonar motio nä rer na vikten av att den elintensiva industrins inter na tionella kon kurrenskraft inte hotas. De vill att regeringen ska åter komma till riksdagen med en utred ning om hur den elintensiva industrins kon kurrenskraft skulle på verkas om man avskaffade nuvarande undantag från kvotplikten (yrkande 14).

I Vänsterpartiets kommittémotion 2016/17:3738 av Birger Lahti m.fl. (V) finns ett liknande yrkande som det nyss refererade. Motionärerna konstaterar här att Vänsterpartiet tidigare har föreslagit att regeringen ska återkomma till riksdagen med en konsekvensutredning av hur den elintensiva industrins kon kur renskraft skulle påverkas om man avskaffade nuvarande undantag från kvot plikten. Konjunkturinstitutet lade 2013 fram rapporten Vem ska betala för den förnybara elkraften? Analys av kvotplikten, där resultaten pekar på att ett begränsat undantag för den elintensiva industrin ger liten långsiktig på ver kan på samhällsekonomin. I stället bedöms förändringar av andra styrme del ha stör re inverkan på den långsiktiga produktionsnivån. Motionärerna anser att det bör formuleras ett konkret förslag så att den elintensiva industrin får lång siktiga spelregler. Enligt deras uppfattning bör regeringen återkomma till riks dagen med ett förslag om att avskaffa undantaget från kvotplikten för den elin tensiva industrin (yrkande 1).

I motionen konstateras det också att trots en stor potential för havs ba serad vindkraft i Sve rige har byggandet ännu inte ta git fart. Enligt motio närerna ger havsbaserad vindkraft uppenbara klimatvinster och dessutom fler jobb i Sve ri ge. Motionärerna kon stater ar att den energipolitiska över enskom melsen slår fast att anslut nings av gifterna till stamnätet för havsbaserad vind kraft bör slo pas, vilket motio närer na välkomnar. De anser dock att det behövs fler åtgär der för att stimulera ut byggnaden av havsbaserad v indkraft och begär ett till kän nagivande om att re geringen bör återkomma med ett förslag om åt gärder för att stimu lera havs baserad vindkraft inom ramen för elcertifikats systemet (yr kan de 3).

I propositionen föreslås en linjär upptrappning med 18 TWh från 2022 till 2030, konstateras det inledningsvis i kommittémotion 2016/17:3724 av Maria Weimer m.fl. (L). Motionärerna noterar dock att Energimyndigheten har pre sen terat en rad övertygande argument för att lägga utbyggnaden sent på 2020-ta let, dvs. en baktung kurva. Dessvärre bortser regeringen och övriga partier från detta och vill snabba på utbyggnaden, vilket är mycket problematiskt ef ter som det redan i dag finns ett elöverskott samtidigt som det saknas tillräck lig nät kapacitet för att hantera utbyggnaden och för att göra det möjligt att expor tera överskottet. Att i detta läge öka subventionerna för mer elproduk tion, som dessutom ofta är instabil, leder enligt motionärerna till ett elöverskott till stora sam hällsekonomiska kostnader och utebliven miljönytta. Energi myn digheten visar också att en linjär kvotkurva blir dyrare för konsumenterna. Med hän visning till det anförda begär motionärerna ett tillkännagivande om att en linjär kvotkurva innebär stora samhäl lsekonomiska kostnader (yrkan de 5). Motio närer na ifrågasätter även att torv ingår i elcertifikatssystemet eftersom torv in te r nationellt klassas som en fossil energikälla. Ett tillkänna givande med den na inriktning efterfrågas (yrkande 6).

Vissa kompletterande uppgifter

Kvotkurvans utformning

I Energimyndighetens underlagsrapport om kvotkurvans utformning konsta teras det att en utbyggnad med 18 TWh förnybar el mellan 2020 och 2030 kan se ut på olika sätt (Kontrollstation 2017 för elcertifikatsystemet – Delredo vis ning 2 och förslag på kvoter för 18 TWh till 2030, ER 2016:19). Myndig heten redovisar tre schematiska utbyggnadsbanor, med olika för- och nack delar .

– En linjär utbyggnad under tio år med 1,8 TWh per år.

– En framtung utbyggnad där två tredjedelar av produktionen byggs ut de första tre åren och resterande linjärt under de sista sju åren.

– En baktung utbyggnad där en tredjedel av produktionen byggs ut linjärt de första sju åren och resterande under de tre sista åren.

Myndighetens huvudförslag var en baktung kurva. Myndigheten konstaterar att Sverige i dagsläget har ett elöverskott som förväntas öka ytterligare med en ökad ambition. Några större nedläggningar av befintliga anläggningar förvän tas inte förrän i slutet av 2020-talet. En baktung utbyggnad är därför mer an pas sad till detta, och möjliggör samtidigt att en stor del av produk tions kapa ci te ten finns kvar under de år som kärnkraften förväntas läggas ned samt några år därefter. Myndigheten påpekar att anpassningen av elsystemet för att möj lig göra en mer variabel elproduktion tar tid, särskilt utbyggnad av nätet. Förut sättningarna att hantera en stor mängd förnybar el är större mot slutet av 2020-talet.

Vidare gjorde myndigheten bedömningen att den baktunga kvotkurvan ger den lägsta kostnaden för elkunden eftersom elpriset på sikt förväntas stiga, även med en utbyggnad av 18 TWh till 2030, samtidigt som produktions kost na den för förnybar el förväntas sjunka. Ö vriga producenter av el kommer dess utom att på verkas mindre eftersom elpriset initialt inte förändras så myc ket av ambi tions höj ning en och på sikt sannolikt stiger oavsett om det genom förs en ambi tionshöjning eller inte .

Tidigare riksdagsbehandling

Våren 2016 behandlade utskottet ett förslag om fjärde generationens kärnkraft och elcertifikatssystemet likalydande med det nu ak tuella i mo tion 2016/17:1591 (M) (bet. 2015/16:NU19). Förslaget behandlades även våren 2015 (bet. 2014/15:NU12). Våren 2015 anförde utskottet att elcertifi kats syste met inte syftar till att generera intäkter till statskassan. Utskottet ansåg det inte heller vara aktuellt med en förändring av systemet med den inriktning som då – likso m nu – hade föreslagits i motio nen, varför den avstyrktes. Våren 2016 på minde utskottet om att elcertifikatssystemet inte syftar till att generera intäkter till statskassan och klar gjorde att det därför inte hel ler bör fungera som finansieringskälla för forsknin g om och provdrift av fjärde ge nerationens kärn kraft.

Ett förslag liknande det i motion 2016/17:3738 (V) om undantaget från kvotplikten för den elintensiva industrin behandlades av ut skot tet hösten 2015 (bet. 2015/16:NU6). Utskottet avstyrkte förslaget med hän visning till att en sådan studie hade gjorts av Konjunkturinstitutet under 2013. Där ut över på min de utskottet om att Energimyndigheten på uppdrag av den förra regeringen har ana lyserat konsekvenserna av olika energipolitiska styr me del (inklusive elcer ti fikatssystemet) för den elintensiva industrin. Den na ana lys genomfördes ef ter ett tillkännagivande från riks dagen och pre sen tera des hösten 2014. Mot bak grund av detta såg utskottet inget be hov av ytter li gare en analys med snar lik inriktning.

Undantag för elintensiv industri inom elcertifikatssystemet

Elintensiva industrier som har registrerats av Energimyndigheten har rätt till avdrag vid beräkning av kvotplikten inom elcertifikatssystemet. Avdraget gäl ler el som har använts i tillverkningsprocessen. Undantaget motive ras med att denna industris kon kurrenskraft inte ska försämras jämfört med kon ku r renter i andra länder. En registre ring som elintensiv industri innebär, för utom möjlig h eten till sänkta elkostnader ge nom undantaget från kvot plikten, samma skyl digheter för företaget som för övriga kvotpliktiga i elcer tifikatssystemet.

I juni 2011 föreslog regeringen en viss ändring i undantagsreglerna med in ne börden att samma möjligheter till undantag för övrig el skulle gälla oavsett vilken elintensiv industri det rörde sig om. Riksdagen beslutade enligt för sla get i propositionen (prop. 2010/11:155, bet. 2011/12:NU6). Den nu gällan de de finitionen av elintensiv industri framgår av 1 kap. 2 § 8 lagen om elcertifikat.

Undantagsreglerna innebär bl.a. att de företag som i princip använder all el i sin tillverkningsprocess inte är deklarationsskyldiga, dvs. all el som företaget använder undantas från kvotplikt. De företag som är registrerade som elin ten siv industri och som använder mer än 60 MWh till annat än tillverk nings pro ces sen är deklarationsskyldiga.

Enligt uppgift från Miljö- och energidepartementet planeras för närvarande inga ändringar i undantagsreglern a för den elintensiva industrin.

Energipolitiska styrmedel och den elintensiva industrin

Hösten 2008 tillkännagav riksdagen att regeringen bor de granska effekterna av de oli ka klimat- och energipolitiska styrmedlen för den internationellt kon kur rensutsatta elintensiva industrin (bet. 2008/09:NU8). I oktob er 2014 redo vi sade Energimyndig heten en sammanställning av resultaten av genom förda konsekvensanalyser av den förda energi- och klimatpolitiken för den elin ten si va industrin (Effekter av energi- och klimatpolitiken för elintensiv indus tri, ER 2014:18). Sammanställningen om fattade även de studier som hade gjorts av den elint ensiva industrins undantag i elcerti fikats systemet och hur even tuella förändringar av undantaget kan påverka indu strins konkur rens kraft.

Myndighetens analys visade att undantaget från kvotplikt i elcerti fikats systemet inne bär betydligt lägre kostnader för vissa elintensiva företag än vad som annars hade varit fallet, särskilt för skogsindustrin. Vidare kan överskott av utsläppsrätter för elintensiva industrier ha dämpat de indirekta effekterna i form av högre elpriser.

Energimyndigheten påpekade dock att analysen hade vissa begränsningar. Bland dessa märks det faktum att det krävs jämförande studier med mot svaran de bransch i konkurrentländer för att det ska vara möjligt att göra en slut giltig bedömning av respektive branschs utsatthet för internationell kon kur rens eller risk för koldioxidläckage. Vidare framhöll myndigheten att sam ban den mellan styrmedel och deras effekter för den elintensiva industrin är kom plexa efter som såväl styrmedel som effekter i flera fall hör ihop med el marknaden. Elcer ti fi kats systemet påverkar t.ex. utbyggnaden av förnybar el pro duktion, vilket kan få till följd att elpri serna pressas ned . Den elintensiva in dustrin skulle i så fall bli en vinnare på två sätt, dels genom lägre elpris, dels genom att inte be höva betala kvotplikt.

Havsbaserad vindkraft och elcertifikat

I regleringsbrevet för 2016 fick Energimyndigheten i uppdrag av regeringen att ana lysera hur stor potentialen är för teknikutveckling o ch reduktion av pro duktionskost nader för h avs baserad vindkraft inom en 15- årsperiod, inklu sive en samhällsekonomisk analys av en svensk satsning på havsbaserad vind kraft. I analysen skulle även ener gi- och klimatpolitiska och övriga miljö mäs siga och n äringspolitiska aspekter redovi sas. Myndigheten skulle belysa hur den havs baserade vindkraften kan bidra till energi systemet i sin helhet med de egen skaper och förutsättningar den har.

Uppdraget redovisades till Regeringskansliet i början av februari 2017 i rap porten Havsbaserad vindkraft – En analys av samhällsekonomi och mark nadspotential (ER 2017:03). I rapp orten redovisar myndigheten uppfattningen att havs baserad vind kraft på lång sikt kan spela en viktig roll i det svenska energisystemet , men att ett särskilt stöd till denna typ av kraftproduktion , ut över elcer tifikatssystemet , inte är motiverat före 2030. Det huvud sakliga skä let till detta är enligt myndig he ten att den samhällsekonomiska nytt an med havs baserad vindkraft inte är stör re än den från den utbyggnad av förnybar el som sker genom ett teknikneutralt stöd vars kostnad är betydligt lägre.

Vidare konstaterar myndigheten att det inom ramen för den nya ambitionen om 18 TWh för elcertifikatssystemet är osannolikt att havsbaserad vindkraft kommer att byggas ut på grund av dess högre produktionsko stnad. Energi myn dighetens bedöm ning är dock att produktionskostnaden för havsba serad vind kraft kommer att sjunka i framtiden och närma sig landbaserad vindkraft. Ef tersom i ntäkterna från elmark naden skiljer sig åt mellan olika elpro duk tions an lägg ninga r kan havsbaserad vindkraft ha en möjlighet att byg gas ut inom ett eventuellt fortsatt teknikneutralt stödsystem efter 2030, oavsett om det är inom elcertifikatssystemet eller något annat system.

Miljö- och energidepartementet har skickat ut rapporten på remiss till den 16 juni 2017. Rapportens slutsatser kommer att analyseras inom Re gerings kans liet när remis svaren har inkommit.

Utskottets ställningstagande

Utskottet kan inledningsvis konstatera att det finns olika principiella modeller för hur den s.k. kvotkurvan i elcertifikatssystemet kan utformas, vilket i sin tur styr när den efter strävade förnybara elproduktionen byggs ut. Energi myndig heten har före slagit det som betecknas en baktung kurva , vilket innebär att ut bygg naden för skjuts mot slutet av utbyggnadsperioden. Även i motion 2016/17:3724 (L) föreslås en sådan utbyggnadstakt . Regeringen har emellertid för e slagit en linjär upp trapp ning fr.o.m. 2022. Utskottet delar regeringens upp fattning om hur kvot kurvan bör utformas och avstyrker därför förslaget i mo tio nen.

I propositionen redogör regeringen för sin syn på torvens roll i elcerti fi kats systemet. Utskottet konstaterar att torv är en marginell företeelse i detta system vars roll dessutom tycks minska. Mot den bakgrunden instämmer utskottet i regeringens uppfattning att det inte finns skäl att göra några föränd ringar av elcertifikatssystemet med innebörden att torvbaserad elproduk tion inte längre ska tilldelas elcertifikat. Samtidigt noterar utskottet att regeringen har för av sikt att bevaka frågan om torvens roll inom elcertifikatssystemet. Med det an förda avstyrks motionerna 2016/17:2473 (V), 2016/17:3738 (V) och 2016/17:3724 (L) i de delar som gäller torv.

I motion 2016/17:3738 (V) framförs även förslag om att havsbaserad vind kraft ska stimuleras inom ramen för elcertifikatssystemet. Här konstaterar ut skottet att Energimyndigheten nyligen har utrett frå gor om havsbaserad vind kraft och att myndighetens rapport för närvarande är ute på remiss. Rapportens slutsatser kommer att analyseras inom Regerings kan sliet när re missvaren har inkommit, och utskottet anser inte att det finns skäl för riks dagen att föregripa detta arbete genom att ställa sig bakom förslaget i mo tionen om havsbaserad vindkraft. Motionen av styrks således i den aktuella de len.

Beträffande förslagen i motionerna 2016/17:2473 (V) och 2016/17:3738 (V) om en utredning av vilka konsekvenser ett avskaffande av den elintensiva industrins undantag från kvotplikt kan få för industrins konkurrenskraft hän visar utskottet till sina tidigare ställningstaganden till motsvarande förslag. Ut skottet anser inte att några nya omständigheter har tillkommit som motiverar ett annat förhållningssätt. De båda motionerna avstyrks således även denna gång i de aktuella delarna.

När det avslutningsvis gäller det som sägs i motion 2016/17:1591 (M) om finan siering av satsningar på fjärde generationens kärn kraft via elcertifi kats systemet hänvisar utskottet till det som utskottet anförde – och som har refe rerats ovan – när motsvarande för slag avstyrktes 2015 och 2016. Mo tio nen av styrks med hä n visning till vad utskottet då anförde .

Reservationer

1.

Nytt mål för förnybar el och förlängning av elcertifikatssystemet, punkt 1 (SD, L)

av Josef Fransson (SD), Mattias Bäckström Johansson (SD) och Mathias Sundin (L).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår regeringens förslag.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2016/17:3720 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 1 och

2016/17:3724 av Maria Weimer m.fl. (L) yrkande 1 och

avslår proposition 2016/17:179.

Ställningstagande

Vi står inte bakom den överenskommelse om energipolitiken som slöts mellan fem partier i juni 2016 och som ligger till grund för förslagen i den nu aktuella propositionen. Vi tills tyrker därför förslagen i motio nerna 2016/17:3720 (SD) och 2016/17:3724 (L) om att riksdagen bör avslå proposition en. Våra respek tive synsätt på elcertifikatssystemet och h ur man bör se på förnybar elpro duk tion utvecklas ytterligare i våra efterfö ljande reservationer i detta betänkan de.

2.

Högre ambitionsnivå eller avveckling av elcertifikatssystemet, punkt 2 (SD)

av Josef Fransson (SD) och Mattias Bäckström Johansson (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2016/17:1772 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 35 och

2016/17:3720 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 2 och

avslår motionerna

2016/17:2473 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkande 13 och

2016/17:3724 av Maria Weimer m.fl. (L) yrkandena 2 och 4.

Ställningstagande

Vi anser att elcertifikatssystemet bör avskaffas. Enligt vår uppfattning bör alla former av marknadssnedvridande subventioner fasas ut. Elcertifikatssystemet har bidragit till att det har byggts anläggningar som i grunden inte bär sina egna kostnader och som dessutom har skapat ett överutbud av el på marknaden som gör det svårt att uppnå lönsamhet i investeringar och renoveringar av de befintliga produktionsanläggningarna. Vi har svårt att förstå poängen med att stimulera fram investeringar i anläggningar som marknaden inte efterfrågar och som kullkastar kalkylerna för hela energisystemet.

Till saken hör också att den s.k. förnybara elproduktionen (särskilt sol- och vindkraft) som tillkommer inom elcertifikatssystemet är av ett sådant väder-känsligt slag som ställer särskilda krav på elnätets funktion och som kräver regler- och ersättningskraft på både års- och dygnsbasis. Den förnybara elpro duktionen har inte heller de egenskaper som krävs för att den ska kunna ersätta den så betydelsefulla baskraften för den svenska industrin. Sol- och vindkraft är helt enkelt inte något alternativ till kärnkraften på detta område. Här vill vi även understryka att den svenska elpro duktionen – som huvudsakligen består av kärn- och vattenkraft – redan är så gott som fri från koldioxidutsläpp. Det bör också betonas att ivern att ställa om energisystemet paradoxalt nog kan leda till ökade utsläpp som en följd av större anspråk på naturresurser och ett ökande behov av att bygga ut det svenska kraftnätet för att kunna tillvarata all den utspridda sol- och vind kraftsproduktion som partierna bakom energiöver enskommelsen vill ska växa fram.

Sammantaget innebär det anförda att vi ansluter oss till det som sägs i mo tionerna 2016/17:1772 (SD) och 2016/17:3720 (SD) om att elcertifikats syste met bör fasas ut genom att nya investeringar i förnybar elproduktion inte ska till delas elcertifikat och förordar att riksdagen genom ett tillkännagivande fram för detta till re ger ingen. Motionerna tillstyrks i de aktuella delarna. Sam tidigt avstyrker vi mo tion 2016/17:2473 (V) i den del som har en helt annan inriktning än den vi för ordar , nämligen ytterligare ambitionshöjningar inom ra men för ett system som vi alltså vill avveckla. Även motion 2016/17:3724 (L) avstyrks i den här aktuella delen.

3.

Högre ambitionsnivå eller avveckling av elcertifikatssystemet, punkt 2 (V)

av Birger Lahti (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2016/17:2473 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkande 13 och

avslår motionerna

2016/17:1772 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 35,

2016/17:3720 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 2 och

2016/17:3724 av Maria Weimer m.fl. (L) yrkandena 2 och 4.

Ställningstagande

Världens energianvändning ökar ständigt , och det är fortfarande kol, olja och gas som dominerar energiproduktionen. Mot bakgrund bl.a. av att klimat frå gan är vår tids ödesfråga är d enna utveckling inte hållbar , utan den måste bry tas. Jag och Vänsterpartiet vill att Sverige ska vara en föregångare i om ställ ningen till ett förnybart energisystem som tar ansvar för kommande gene rationer. Investeringar i det svenska energisystemet är en viktig och nöd vändig del i miljö- och klimatomställningen i Sverige. Att f okus ligger på de för ny bara naturresurser na sol, vind, vatten och skog är helt nödvändigt för att målet om ett ekologiskt hållbart samhälle ska nås.

Vänsterpartiet vill se en mycket omfattande utbyggnad av förnybara energi källor, där sol-, vind- och vågkraft behöver byggas ut i en mångdubblad takt jämfört med i dag. Här har elcertifikatssystemet en mycket viktig roll att fylla , och jag ser i grunden positivt på att det finns en bred politisk enighet bakom att förlänga detta system och att även öka ambitionsnivån när det gäller ut bygg naden av förnybar elproduktion. Jag och Vänsterpartiet menar dock att det är olyckligt att inte så snart som möjligt öka tempot i omställningsarbetet genom att höja ambitionsnivån redan före 2020. Omställningsbehovet är akut , och då finns det ingen anledning att skjuta upp ambitionshöjningen på det sätt som regeringen föreslår. Jag anser därför att riksdagen genom ett till känna givande bör uppmana regeringen att föreslå en högre ambitionsnivå med in rikt ningen att ambitions höj ningen inleds redan före 2020. Det anförda innebär att jag tillstyrker för slag et med den innebörd som finns i motion 2016/17:2473 (V). Samtidigt av styrk s förslagen i motionerna 2016/17:1772 ( SD), 2016/17:3720 (SD) och 2016/17:3724 (L) om att elcertifikatssystemet bör avvecklas.

4.

Högre ambitionsnivå eller avveckling av elcertifikatssystemet, punkt 2 (L)

av Mathias Sundin (L).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2016/17:3724 av Maria Weimer m.fl. (L) yrkandena 2 och 4 samt

avslår motionerna

2016/17:1772 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 35,

2016/17:2473 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkande 13 och

2016/17:3720 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 2.

Ställningstagande

Jag har redan avvisat regeringens förslag om att förlänga elcertifikatssystemet och att höja ambitionsnivån inom detta system. Jag vill här också framhålla att Li be ralerna ser u ppvärmningen av jorden genom ökade koldioxidutsläpp som den största framtidsutmaningen. För att kunna möta denna utmaning måste fo kus vara att få ut maximal miljönytta av de insatser som görs. Enligt min upp fattning – som överensstämmer med vad som sägs i motion 2016/17:3724 (L) – måste huvud spåret då vara att värna det näst intill 100 procent foss ilfria el system som Sve rige har, i stället för att lägga all kraft på att subventionera fram väderberoende förnybar elproduktion. Ett tillkännagivande om att värna det näst intill fossil fria svenska elsystemet föreslås i motionen , och jag står ba kom detta förslag.

Jag instämmer också i det som sägs i motionen om att fortsatta satsningar på elcertifikatssystemet har tveksam klimatnytta. Eftersom all elproduktion inom EU ingår i det gemensamma utsläppshandelssystemet ger ett utbyggt och förlängt elcertifikatssystem ingen klimatnytta. Ökade subventioner till förny bar el leder paradoxalt nog till att priset på utsläppsrätter sjunker och att lön samheten för kolkraft därmed ökar. Följden blir att omställningen bort från fos sil elproduktion i övriga EU försvåras och försenas.

Sammantaget innebär det anförda att jag tillstyrker motion 2016/17:3724 (L) i de berörda delarna. Motionerna 2016/17:1772 (SD), 2016/17:3720 (SD) och 2016/17:2473 (V) avstyrks i de delar som är aktuella i detta avsnitt.

5.

Utbyggnad av elproduktion på marknadsmässiga grunder, punkt 3 (SD, L)

av Josef Fransson (SD), Mattias Bäckström Johansson (SD) och Mathias Sundin (L).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2016/17:3724 av Maria Weimer m.fl. (L) yrkande 3.

Ställningstagande

Vi har tidigare förordat att riksdagen ska avslå regeringens proposition, bl.a. med hänvisning till att vi inte står bakom den energiöverenskommelse som slöts mellan fem partier i juni 2016 och som innefattar det förslag till för läng ning av och ambitionsnivåhöjning inom elcertifikatssystemet som före slås i pro positionen.

I stället argumenterar vi för en hållning som bygger på att Sverige i första hand ska värna den näst intill koldioxidfria och därmed klimatsmarta svenska elproduktionen. Vattenkraften och kärnkraften utgör här ryggraden som till sam mans med investeringar i förnybar el har gjort att Sverige har en säker och effektiv elproduktion med små utsläpp av växthusgaser till konkurrenskraftiga priser.

I likhet med vad som sägs i motion 2016/17:3724 (L) anser vi att förnybar elproduktion ska betraktas som ett medel för att nå andra klimat- och miljömål och inte ständigt lyftas fram som ett mål i sig. Ser man förnybar elproduktion som ett mål är risken betydande att den produktion som tillkomme r är dyr och att den relativt se tt har lägre klimatnytta än exempelvis kärnkraften. Vi in stäm mer i det som sägs i motionen om att en utbyggnad och förlängning av el cer ti fikatssystemet innebär att ny elproduktion får stöd trots att elmarknaden re dan är så mättad att nya investeringar inte lönar sig. Riksdagen bör ställa sig bakom det som sägs i motionen om att elproduktion som är fri från utsläpp av växt husgaser ska byggas på marknadsmässiga grunder och när den behövs, inte driv a s fram av omotiverade subventioner. Motionen tillstyrks således i den aktuella delen.

6.

Vissa övriga frågor om elcertifikatssystemet, punkt 4 (V)

av Birger Lahti (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2016/17:2473 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkandena 14 och 15 samt

2016/17:3738 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkandena 1–3 och

avslår motionerna

2016/17:1591 av Jörgen Andersson och Jan R Andersson (båda M) yrkande 2 och

2016/17:3724 av Maria Weimer m.fl. (L) yrkandena 5 och 6.

Ställningstagande

Vänsterpartiet vill att Sverige ska vara en föregångare i omställningen t ill ett förnybart energisystem som därmed tar ansvar för ko mman de genera tio ner s levnadsförutsättningar . Investeringar i det svenska energisystemet är en viktig och nödvändig del i miljö- och klimatomställningen . Fokus ska ligga på de förnybara naturresurserna sol, vind, vatten och skog. I vårt land finns myc ket goda förutsättningar att utveckla den förnybara energiprodukt ionen. Sats ning ar på förnybar elproduktion är en nödvändig pusselbit för att målet om ett ekologiskt hållbart samhälle ska kunna nås.

Jag har redan tidigare i detta betänkande redovisat en i grunden positiv syn på den förlängning av och ambitionshöjning inom elcertifikatssystemet som före slås i propositionen. Sam tidigt finns det en del ytterligare aspekter som jag vill lyfta fram i detta sam manhang och som även tas upp i motion erna 20 16/17 : 2473 (V) och 2016/17:3738 (V). För det första är jag kritisk till att re geringen inte agerar för att fasa ut torven ur elcertifikats systemet. Jag och Vänsterpartiet anser att torv ska betraktas som ett fossilt bränsle och att torv baserad elproduktion sålede s inte ska vara berättigad till delning av elcerti fikat. Torvbrytning påverkar dessutom förutsättningarna för att nå flera viktiga mil jö mål, exempelvis målen Begränsad klimatpåverkan och Le vande sjöar och vat ten drag, på ett negativt sätt. Jag anser därför, i likhet med vad som sägs i de ovannämnda motionerna , att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag på hur torvanvändninge n ska fasas ut ur elcertifikats systemet och med inriktningen att det inte ska öppnas några nya torv täkter. Motionerna tillstyrks således i de aktuella del arna .

Jag och Vänsterpartiet anser också att de elintensiva storföretagen bör kun na ta ett större ansvar för att finansiera utbyggnaden av den förnybara el pro duktionen. Det kan på goda grunder ifrågasättas varför den elintensiva in dus trin ska kunna göra undantag från kvotplikten som innebär att den inte behöver betala kostnaden för elcertifikat. Till detta ska dessutom läggas att den juste ring av kvotkurvan som regeringen föreslår i propositionen bedöms leda till sänkta elpriser. Den elintensiva industrin kan därmed fortsätta att ta del av ett lägre elpris utan att behöva vara med och bidra till utbyggnaden av den för ny bara elproduktionen. Med instämmande i vad som föreslås i motio nerna 2016/17:2473 (V) och 2016/17:3738 (V) anser jag att regeringen ska åter kom ma till riksdagen med en konsekvensutredning av hur den elin tensiva in du strins konkurrenskraft skulle påverkas om man avskaffade nu va ran de un dan tag från kvotplikten. Motionerna tillstyrks i de aktuella delarna. Mo tio nerna 2016/17:1591 (M) o ch 2016/17:37124 (L) avstyrks, d en sistnämnda i de delar som är aktuella i detta avsnitt.

7.

Vissa övriga frågor om elcertifikatssystemet, punkt 4 (L)

av Mathias Sundin (L).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2016/17:3724 av Maria Weimer m.fl. (L) yrkandena 5 och 6 samt

avslår motionerna

2016/17:1591 av Jörgen Andersson och Jan R Andersson (båda M) yrkande 2,

2016/17:2473 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkandena 14 och 15 samt

2016/17:3738 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkandena 1–3.

Ställningstagande

Av motion 2016/17:3724 (L) framgår det att Liberalerna inte står bakom den energiöverenskommelse som ligger till grund för den nu aktuella propo si ti o nen och i stället argumenterar för att Sverige i första hand ska värna sitt näst intill helt fossilfria kraftsystem. Jag har därför tillstyrkt förslaget i motionen om att propositionen bör av slås av riksdagen. Jag har även ställt mig bakom förslaget om ett till känna givande om att elproduktion bör byggas ut på mark nadsmässiga grunder i stäl let för att sub ventioneras fram på ett samhälls eko nomiskt ineffektivt sätt ge nom elcertifikatssystemet.

Utöver dessa grundläggande invändningar anser jag att det är anmärknings värt att regeringen så lättvindigt avfärdar sin egen expert myndighets upp fatt ning när det gäller kvotkurvans utformning. Energimyn dig heten har presen terat en rad övertygande argument för att lä gga utbygg naden sent på 2020-ta let, dvs. att välja en s.k. baktung kurva. R egeringen föreslår i stället en linjär upp trappning , vilket innebär att utbyggnaden hastas fram sam tidigt som den nöd vändiga överförings kapacitet en saknas. Följden blir att det uppkommer ett elöverskott som Sve rige inte kan exportera , till stora samhällsekonomiska kost nader och ute bliven miljönytta. Mot bakgrund av detta tillstyrker jag för sla get i motion 2016/17:3724 (L) om att riksdagen genom ett till känna givan de ska framföra till regeringen att en linjär kvotkurva innebär stora sam hällseko no miska kostnader.

Avslutningsvis instämmer jag även i det som sägs i den nyssnämnda mo tionen om att torv inte bör ingå i elcertifikatssystemet eftersom torv inter na tionellt klassas som en fossil energi källa.

Motionerna 2016/17:1591 (M), 2016/17:2473 (V) och 2016/17:3738 (V) avstyrks. De två sistnämnda motionerna avstyrks i de delar som är aktuella i detta avsnitt.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2016/17:179 Nytt mål för förnybar el och kontrollstation för elcertifikatssystemet 2017:

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2011:1200) om elcertifikat.

Följdmotionerna

2016/17:3720 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD):

1. Riksdagen avslår proposition 2016/17:179 Nytt mål för förnybar el och kontrollstation för elcertifikatssystemet 2017.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma med ett förslag om att fasa ut elcertifikatssystemet genom att inte tilldela ytterligare anläggningar elcertifikat och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:3724 av Maria Weimer m.fl. (L):

1. Riksdagen avslår propositionen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värna Sveriges näst intill 100 procent fossilfria elsystem och tillkännager detta för regeringen.

3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om utbyggnad av elproduktion på marknadsmässiga grunder och tillkännager detta för regeringen.

4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om elcertifikatssystemet och utebliven klimatnytta och tillkännager detta för regeringen.

5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förslaget om en linjär kvotkurva innebär stora samhällsekonomiska kostnader och tillkännager detta för regeringen.

6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om torv och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:3738 av Birger Lahti m.fl. (V):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag om avskaffande av det nuvarande undantaget från kvotplikten för den elintensiva industrin och tillkännager detta för regeringen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag på hur torvanvändningen ska fasas ut ur elcertifikatssystemet, med inriktningen att nya torvtäkter inte ska öppnas, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med ett förslag om åtgärder för att stimulera havsbaserad vindkraft inom ramen för elcertifikatssystemet och tillkännager detta för regeringen.

Motioner från allmänna motionstiden 2016/17

2016/17:1591 av Jörgen Andersson och Jan R Andersson (båda M):

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda om elcertifikatssystemen kan nyttjas för forskning och provdrift av fjärde generationens kärnkraft och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:1772 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD):

35. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fasa ut elcertifikatssystemet genom att inte tilldela ytterligare anläggningar elcertifikat och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:2473 av Birger Lahti m.fl. (V):

13. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör föreslå en högre ambitionsnivå gällande elcertifikatssystemet inför nästa kontrollstation 2017 och tillkännager detta för regeringen.

14. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med en konsekvensutredning av hur den elintensiva industrins konkurrenskraft skulle påverkas om man avskaffade nuvarande undantag från kvotplikten och tillkännager detta för regeringen.

15. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag på hur torvanvändningen ska fasas ut ur elcertifikatssystemet, med inriktningen att nya torvtäkter inte ska öppnas, och tillkännager detta för regeringen.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

Bilaga 3

Utskottets lagförslag

Förslag till lag om ändring i lagen (2011: 1200 ) om elcertifikat

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 11 § lagen om elcertifikat (2011:1200) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 kap.

11 §

Elcertifikat får inte tilldelas för pro duk tion av el efter utgången av år 2035 .

Elcertifikat får inte tilldelas för pro duktio n av el efter utgången av år 2045 .

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2018.