Bet. 2016/17:NU3

Näringsutskottet s betänkande

2016/17 : NU3

Utgiftsområde 21 Energi

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om anslag för utgiftsområde 21 Energi som totalt uppgår till ca 2,9 miljarder kronor för 2017. Vidare ställer sig ut skottet bakom regeringens förslag till avgiftsuttag för elberedskapsavgiften och det regeringen i övrigt har f öreslagit om de olika anslagen. När det gäller Affärsverket svenska kraftnät tillstyrker utskottet re geringens förslag dels till in vesteringsplan för perioden 2017–2020 , dels till f inansiella befogenheter för 2017 .

Utskottet föreslår även att riksdagen ska avslå motions yrkan den som gäller målen för utgiftsområdet och ett yrkande som gäller Svenska kraftnäts ekono miska mål.

Utskottet har därtill följt upp regeringens resultatredovisning för utgifts om rådet och redovisar i ett ställningstagande sina iakttagelser med utgångs punkt i uppföljningen.

I betänkandet finns tre reservationer (SD, C, V) . I en reservation (SD) finns ett alterna tivt förslag när det gäller anslagen inom utgiftsområdet. Företrädarna i utskot tet för Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna och Krist demokraterna har av stått från att delta i beslutet om anslag och hänvisar i sär skilda yttranden i stället till de budget för slag som respektive parti har lagt fram.

Behandlade förslag

Proposition 2016/17:1, utgiftsområde 21 Energi.

Tolv motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2016/17.

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Budgetprocessen i riksdagen

Rambeslutsprocessen

Uppföljning av regeringens resultatredovisning

Betänkandets disposition

Utskottets överväganden

Regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 21

Inledning

Propositionen

Utskottets ställningstagande

Målen för utgiftsområde 21

Motionerna

Utskottets ställningstagande

Anslag inom utgiftsområde 21

Inledning

Propositionen

Motionerna

Vissa kompletterande uppgifter

Utskottets ställningstagande

Svenska kraftnäts ekonomiska mål

Propositionen

Motionen

Utskottets ställningstagande

Reservationer

1. Målen för utgiftsområde 21, punkt 1 (C)

2. Anslag inom utgiftsområde 21, punkt 2 (SD)

3. Svenska kraftnäts ekonomiska mål, punkt 3 (V)

Särskilda yttranden

1. Anslag inom utgiftsområde 21, punkt 2 (M)

2. Anslag inom utgiftsområde 21, punkt 2 (C)

3. Anslag inom utgiftsområde 21, punkt 2 (V)

4. Anslag inom utgiftsområde 21, punkt 2 (L)

5. Anslag inom utgiftsområde 21, punkt 2 (KD)

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Motioner från allmänna motionstiden 2016/17

Bilaga 2

Regeringens och oppositionens anslagsförslag

Bilaga 3

Regeringens och oppositionens förslag till beställningsbemyndiganden

Bilaga 4

Utskottets anslagsförslag

Bilaga 5

Utskottets förslag till beställningsbemyndiganden

Bilaga 6

Reservanternas anslagsförslag

Bilaga 7

Reservanternas förslag till beställningsbemyndiganden

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.

Målen för utgiftsområde 21

Riksdagen avslår motionerna

2016/17:1558 av Betty Malmberg (M) yrkande 1 och

2016/17:3119 av Anders Åkesson m.fl. (C) yrkande 2.

Reservation 1 (C)

2.

Anslag inom utgiftsområde 21

a) Anslagen för 2017

Riksdagen anvisar anslagen för 2017 inom utgiftsområde 21 enligt utskottets förslag i bilaga 4.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2016/17:1 utgiftsområde 21 punkt 4 och avslår motionerna

2016/17:1070 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 17,

2016/17:1772 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkandena 20 och 37,

2016/17:2898 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkandena 1 och 2,

2016/17:3127 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 1,

2016/17:3393 av Penilla Gunther m.fl. (KD) yrkande 1,

2016/17:3438 av Rickard Nordin m.fl. (C) och

2016/17:3459 av Maria Weimer m.fl. (L).

b) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden

Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2017 besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom den tidsperiod som anges i utskottets förslag i bilaga 5.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2016/17:1 utgiftsområde 21 punkt 5.

c) Godkännande av investeringsplan för Affärsverket svenska kraftnät

Riksdagen godkänner investeringsplanen för elförsörjning för 2017–2020 som riktlinje för Affärsverket svenska kraftnäts investeringar.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2016/17:1 utgiftsområde 21 punkt 2.

d) Finansiella befogenheter för Affärsverket svenska kraftnät

Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2017 ge Affärsverket svenska kraftnät finansiella befogenheter i enlighet med vad regeringen förordar.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2016/17:1 utgiftsområde 21 punkt 3.

e) Avgiftsuttag för elberedskapsavgiften

Riksdagen fastställer avgiftsuttaget för elberedskapsavgiften till högst 255 000 000 kronor under 2017.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2016/17:1 utgiftsområde 21 punkt 1.

Reservation 2 (SD)

3.

Svenska kraftnäts ekonomiska mål

Riksdagen avslår motion

2016/17:2473 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkande 17.

Reservation 3 (V)

Stockholm den 24 november 2016

På näringsutskottets vägnar

Jennie Nilsson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jennie Nilsson (S), Lars Hjälmered (M) * , Åsa Westlund (S), Hans Rothenberg (M) * , Josef Fransson (SD), Hanif Bali (M) * , Per-Arne Håkansson (S), Lise Nordin (MP), Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M) * , Anna Wallén (S), Mattias Bäckström Johansson (SD), Birger Lahti (V), Penilla Gunther (KD) * , Mattias Jonsson (S), Anna-Caren Sätherberg (S), Maria Weimer (L) * och Rickard Nordin (C) * .

* Avstår från ställningstagande under punkt 2, se särskilda yttranden.

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I detta ärende behandlas regeringens budgetproposition 2016/17:1 i de delar som gäller utgiftsområde 21 Energi och ett antal motionsyrkanden från den all männa motionstiden 2016 /17 . Regeringens förslag till riksdagsbeslut samt de motioner som behandlas i detta betänkande finns i bilaga 1. I bilaga 2 finns en sammanställning av regeringens förslag till anslag för 2017 och de avvikel ser från dessa som företrädarna för Moderaterna, Sverigedemo kra terna, Cen ter partiet, Liberalerna och Kristdemokraterna föreslår i sina res pek tive an slags motioner. Utskottets förslag till anslagsfördelning för 2017 och till be ställ ningsbe myndiganden finns i bilagorna 4 och 5 . I bila ga 6 redovisas den an slagsfördelning som föreslås i en reservation (SD). Där utöver innehåller be tän kandet ytterligare två bi lagor som gäller be myn diganden för några av an slagen (bila gorna 3 och 7) .

Budgetprocessen i riksdagen

Rambeslutsprocessen

Budgetprocessen innebär bl.a. att riksdagen i processens första steg fastställer en utgiftsram för varje utgiftsområde. Utgiftsramen anger det belopp som ut gifts områdets anslag högst får uppgå till (11 kap. 18 § riksdagsordningen). Riks dagen har, med bifall till regeringens förslag, bestämt utgiftsramen för 2017 för utgiftsområde 21 Energi till 2 8 76 898 000 kronor (prop. 2016/17 :1, bet. 2016/ 17 :FiU 1). I detta ärende ska utskottet föreslå för riksdagen hur an slag en inom utgiftsområdet ska fördelas inom utgiftsom rådes ramen. Riksdag ens ställningstagande till anslagen inom utgiftsområdet ska göras genom ett beslut (11 kap. 18 § riksdagsordningen), vilket motsvarar det andra och av slutande steget i budgetprocessen.

Uppföljning av regeringens resultatredovisning

Enligt budgetlagen (2011:203) ska regeringen i budgetpropositionen redovisa de resultat som har uppnåtts i verksamheten i förhållande till de mål som riks dagen har beslutat.

I utskottens beredning av ärenden ingår uppgiften att följa upp och ut vär de ra riksdagsbeslut (4 kap. 8 § regeringsformen). Som en del i utskottens upp följning ingår att behandla den resultatinformation som regeringen pre sen te rar. Riksdagen har beslutat om riktlinjer för bl.a. den löpande uppfölj ningen av regeringens resultatredovisning ( framst . 2005/ 06:RS 3, bet. 2005/ 06:KU 21). Av riktlinjerna framgår att riksdagen beställer och tar emot in for ma tion om resultatet av statens verksamhet.

Utskottet har mot den bakgrunden analyserat regeringens resultat redo vis ning för utgiftsområde 21 Energi i budgetpropositionen. Analysen har syf tat till att vara ett underlag för utskottets behandling av budgetpropositionen och för den fortsatta mål- och resultatdialogen med regeringen.

Betänkandets disposition

Utskottets överväganden inleds i det nästföljande avsnittet med en redovisning av utskottets uppföljning av regeringens resultatredovisning i budgetpro posi tionen . Därefter behandlar utskottet två motioner som gäller målen för energi politiken. I därpå följande avsnitt behandlas regeringens förslag till an slagsför delning inom utgiftsområdet samt de anslagsrelaterade motförslag som finns i ett antal motioner. I samband med behandlingen av anslags för slagen tar ut skot tet också ställning till regeringens förslag som gäller elbe red skaps avgif ten och Affärsverket svenska kraftnäts investerings pla nering och finansiella befo genheter. Avslutningsvis behandlas en motion om avkast ningskraven på Svens ka kraftnät.

Utskottets överväganden

R egeringens resultatredovisning för utgiftsområde 21

Inledning

Hösten 2015 genomförde näringsut skottet en uppföljning av regeringens re sul tatredovis ning i budgetpropositionen för 2016, u tgiftsområdena 19 Re gio nal till växt, 21 Energi och 24 Näringsliv. Uppföljningen omfattade i första hand en översiktlig genomgång och analys av de mål och indikatorer som hade an vänts inom respektive utgiftsområde. Därutöver under söktes re sul tat redo visningens struktur oc h förhållandet mellan mål, indikatorer och vis sa resultat. Syftet med uppföljningen var att ta fram ett fördjupat underlag till närings ut sko ttets beredning av budgetpropos itionen och för utskottets fort satta dialog med reger ingen om utvecklingen av mål- och resultat s tyr ningen inom utskot tets bered ningsområde. Utskottets ställnings tagan den med anled ning av iakt tagelser na redovisades i utskottets bud getbetänkanden för respek tive utgifts område (bet. 2015/ 16:NU 1, bet. 2015/ 16:NU 2 och bet. 2015/ 16:NU 3).

Näringsutskottets grupp för uppföljning och utvärdering (Nuguu) har under hös ten 2016 följt upp i vilken utsträckning regeringen i budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1) har beaktat och tillgodoset t de synpunkter på resul tatredo vi sningen som ut skottet framförde i förra årets budget betänkan den.

Propositionen

Mål för utgiftsområdet

Energipolitiken präglas av mål som är beslutade på flera olika n ivåer, allt från EU-nivå och ned till myndighetsnivå. Flera av dessa mål redovisas i budget propositionen, om än inte under den inledande rubriken Mål.

Av budgetpropositionen för 2017 framgår att det övergripande målet för ener gipolitiken är att på kort och lång sikt trygga tillgången på el och ann an energi på villkor som är kon kurrenskraftiga jämfört med omvärlden. Energi po li tiken ska skapa villkor för en effek tiv och hållbar energianvänd ning och en kostnadseffektiv svensk energiförsörjning med låg inverkan på hälsa, miljö och klimat samt underlät ta omställningen till ett ekologiskt uthålligt samhälle. Häri genom främjas en god ekonomisk och socia l utveckling i hela Sverige. Re geringen anger att detta och övriga relevanta mål för e nergipolitiken fram går av riksd agens beslut i juni 2002 om riktlinjer för energipolitiken (prop. 2001/02:143, bet. 2001/ 02:NU 17). Vilka dessa ”övriga relevanta mål” är red o visas dock inte närmare.

Av budgetpropositionen framgår vidare att det i enlig het med propositionen En samman hållen klimat- och energipolitik – Energi har beslutats om ett antal energipolitiska mål (prop. 2008/09:163, bet. 2008/ 09:NU 25). Därefter redo visas emellertid endast följande tre mål:

– Andelen förnybar energi ska 2020 utgöra minst 50 procent av den totala energianvändningen.

– Andelen förnybar energi i transportsektorn ska 2020 vara m inst 10 procent.

– E nergianvändning en ska vara 20 procent effektivare till 2 020. Målet ut trycks som ett sek torsövergripande mål om minskad energiintensitet med 20 procent mellan 2008 och 2020.

Vidare anges det att Sverige och Norge sedan den 1 januari 2012 har en g e men sam elcer tifikatsmarknad med det gemensamma målet att öka den för ny ba ra elproduktionen med 28,4 terawattimmar ( TWh ) mellan 2012 och 2020. Det ge men samma målet delas mellan länderna. Sverige har satt upp ett natio nellt fi nansieringsmål som ligger i linje med det gemen sam ma målet. Det na tio nella målet är att finansiera 30 TWh ny förnybar elproduktion till 2020 jäm fört med 2002 (prop. 2014/15:123, bet. 2015/ 16 :NU 6). Det nya nationella fi nan sieringsmålet ersätter det mål som riksdagen tidigare har fastställt för pro duk tion av förny bar el som innebar en ökning med 25 TWh till 2020 jäm fört med 2002.

Därefter anges att i enlighet med propositionen Forskn ing och innovation för ett långsik tigt hållbart energisystem (prop. 2012/13:21, bet. 2012/ 13:NU 6) ska insatser för forskning och innovation på energiområdet inriktas så att de kan bidr a till uppfyllandet av uppställ da energi- och klimatmål, den långsiktiga energi - och klimatpolitiken samt relevanta energi relaterade miljökvalitetsmål.

Avslutningsvis anger regeringen att dess målsättning är att Sveriges elpro duktion ska vara 100 procent förnybar. Här hänvisar regeringen till den energi över enskommelse mellan Socialdemokraterna, Moderaterna, Miljöpar ti et, Cen ter partiet och Kristdemo kraterna som presenterades i juni 2016 där det slås fast att målet är 100 procent förnybar elproduktion 2040.

Övriga mål och prioriteringar

De mål som har redovisats ovan återfinns alltså under rubriken Mål för utgifts området i budgetpropositionen för 2017, utgiftsområde 21 Energi . Under den övergripande rubriken Resultatredovisning redovisas dessutom löpan de flera ytterligare mål som andra än riks dagen ha r beslutat om . Det kan exem pelvis handla om mål som regeringen eller någon myndighet har ställt upp eller mål som gäller för någon särskild s atsning. Utöver det som ut tryck ligen beteck nas mål före kom mer även m ålliknande begrepp som exem pel vis vi sioner, prio ri teringar, riktlin jer eller att en insats har ett särskilt angivet syfte.

Resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder

Avsnittet 2.5 Resultatredovisning sträcker sig över sidorna 16–53 i bud getpro positionen, utgiftsområde 21 Energi. Redovisningen inleds i avsnitt 2.5.1 med en beskrivni ng av det som betecknas resul tatindikatorer och andra bedöm nin gs grunder . I två tabeller redo visas dels det som betecknas tre cen trala resul tatindika torer, dels övriga resultatindika torer. Indikatorerna i den förstnämnda ta bellen uppges syfta till att följa upp de energipo litiska mål som ska vara uppfyllda till 2020. I tabellen redovisas utfallet för följande tre indika torer:

– Total andel förnybar energi

– Andel förnybar energi i transportsektorn

– Energiintensitet.

För de två förstnämnda indikatorerna omfattar tabellen värden för tidsperioden 2006–2015. För indikatorn Energiintensitet redovisas värden för perioden 2009–2015.

I den andra tabellen redovisas värden för 16 s.k. övriga re sultat indikatorer, och det hän visas till efterföljande delavsnitt i resultatredovisningen. Det anges även att utvecklingen inom olika delområden redovisas i de efterföljande av snit ten.

Resterande del av avsnittet Indikatorer och andra bedömningsgrunder (s. 18–24) torde därmed omfatta det som regeringen anser vara andra bedöm nings grunder . Dessa redo visas under följande underrubriker:

– Energibalansen

– Elbalansen

– Försörjningstrygghet

– Ekologisk hållbarhet

– Jämställdhet inom energisektorn

– Konkurrenskraft

– Internationellt och EU.

Regeringens resultatredovisning

Resterande del av resultatredovisningen är tematiskt indelad i följande avsnitt:

– Elmarknad

– Gasmarknad

– Värmemarknad

– Energieffektivisering

– Förnybar energi

– Energiforskning och innovation

– Resultatredovisning för Svenska kraftnät.

I samtliga avsnitt utom det sistnämnda använder regeri ngen underrubrikerna Mål, Resul tat samt Analys och slutsatser. Flera av de underavsnitt so m rubri ceras resultat delas i sin tur in i ytterligare undernivåer.

Utskottets ställningstagande

Allmänna iakttagelser

Liksom i förra årets budgetbetänkanden vill utskottet inledningsvis framhålla att en klar och tydlig resultatredovisning bidrar till en ökad förståelse för hur stat liga anslagsmedel används o ch vilka resultat de får. Reger ingens resul tat redovisning är ett viktigt underlag för riksdagens budgetberedning. En ut gångs punkt för r iksdagens uppföljning av budget propositionens resultat redo visning är att det ska vara möjligt för utskottet att följa kopp lingen mellan mål, insatser, uppnådda resultat och regeringens budgetförslag. Utskot tet välkom nar det arbete som pågår med att utveckla den ekonomiska styr ningen, och som bid rar till att förbättra resultat redovisningen från reger ingen till riks dagen.

Hösten 2015 genomförde utskottet en uppföljn ing av regeringens resultat redo visning i budgetpropositionen för 2016, utgiftsområdena 19 Regio nal till växt, 21 Energi och 24 Näringsliv. Uppföljningen omfattade en över siktlig ge nomgång och analys av i första hand de mål och indikatorer som används inom respektive utgiftsområde. Dessutom undersöktes resultatredo visningens struk tur oc h förhållandet mellan mål, indi katorer och vissa resultat. Syftet med upp följningen var att ta fram ett fördjupat underlag till utskottets beredning av bud get propo sitionen och för utskottets fort satta dialog med regeringen om ut vecklingen av mål- och resultat st yrningen inom utskot tets bered nin gsområ de. Utskottets ställnings taganden med anledn ing av iakt ta gelserna redovisades i utskottets budgetbetänkanden för respektive utgiftsområde (bet. 2015/ 16:NU 1, bet. 2015/ 16:NU 2 och bet. 2015/ 16:NU 3).

U tskottet har i samband med budgetberedningen hösten 2016 följt upp i vilken utsträckning regeringen har beaktat och tillgodosett utsk ottets synpunk ter på resultatre dovisningen i budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1).

På ett allmänt plan konstaterade utskottet hösten 2015 att flera iakttagelser inte b ara är gemensamma för de tre ut gif ts områden som utskottet bereder utan också är giltiga för andra utgiftsom råden. Det är också viktigt att påpeka att flertalet av dessa iakttagelser inte ansågs var a specifika för 2016 års budget pro position. Vidare n oterade utskottet att resultatredovis nin gens struktur skil de sig åt mel lan de tre utgiftsområdena. U tskottet ansåg det därför vara berät tigat att re flek tera över om detta främst avspeglar de tre utgifts områdenas sär arter eller om en mer enhetlig disposition hade varit möjlig att an vända för att öka läs- och jämförbar heten. Denna reflektion kvarstår även detta år.

När det gäller resultatredovisningen i budgetpropositionen för 2017 konsta terar utskottet inledningsvis att regeringen i utgiftsområdena 21 Energi och 24 Näringsliv inte refer erar till utskottets ställningsta ganden om resultat redo vis ningen i förra årets budgetbetänkan den. Inom utgifts område 19 Regio nal till växt hänvisar regeringen endast till utskottets ställningstagande när det gäller hur vissa av indikatorerna kan k opplas till det mål för politik området som riks dagen har fastställt (prop. 2016/17:1 , utg.omr. 19 s. 14). Vidare är det inom samt liga tre utgiftsområden möjligt för regeringen att ytterligare tydlig göra sambanden mellan mål, insatser, uppnådda resultat och reger ingens bud get förslag.

Generellt har det inom utgiftsområdenas resultatredo visning genomförts vis sa föränd ringar och tillägg jämfört med förra årets budgetproposi tion, vad gäller både mål, indi katorer och resultatredovisning.

Iakttagelser om utgiftsområde 21 Energi

Målen

Regeringens redovisning av målen för utgiftsområde 21 Energi sammanfaller i huvudsak med den struktur som användes i budgetpropositionen för 2016.

Hösten 2015 konstaterade utskottet att energipolitiken präglas av mål som är beslutade på flera olika nivåer. Vidare redovisade utskottet uppfattningen att det ofta är svårt att utläsa hur riksdagens över gripande mål förhåller sig till övergripande EU-mål och till mål som anges på lägre nivåer i målhierar kin. Utskottet påpekade att tyd ligheten kunde öka om regeringen i budget pro posi tionen gör mer direkta och fr ekventa referenser till de riksdags bundna målen för att på så sätt göra det lättare för läsa ren att återknyta till de över väganden som reger ingen och riksdagen gör i samband med att mål föreslås och besluta s. Ut skottet kan konstatera att det inte har gjorts några nämnvärda förändringar i denna riktning i budgetpropositionen för 2017, vilket moti verar utskot tet att åter upprepa betydelsen av att det berörda avsnittet ses över när det gäller detta.

I likhet med vad som anfördes i budgetpropositionen för 2016 framhåller regeringen även i budgetpropositionen för 2017 att det regelverk som beslutas på EU-nivå är en vik tig utgångs punkt för den svenska energipolitiken. Mot den bakgrunden framförde utskottet att det hade varit klargörande om de energi politiska EU-målen hade redovisats redan under det inledande målav snit tet. Någon anpassning i linje med utskottets förslag har inte gjorts i årets bud getproposition, utan de EU-relaterade energip olitiska målen redo vi sas fort fa rande först i resultatredovisningens underavsnitt Intern atio nellt och EU. Utskottet står fast vid uppfattningen att det finns beaktansvärda skäl att tydli g göra EU-målen i målav snittet.

Indikatorer och andra bedömningsgrunder

Hösten 2015 ställde sig utskottet positivt till att regerin gen hade redovisat ett antal re sultatindikat orer som syftade till att under lätta bedömnin gen av det resultat som har uppnåtts inom utgiftsområ det. Utskottet ansåg även att det var bra att indi katorernas utveck ling redovisades över några års tid. I budgetpro positionen för 2017 har redovis ningen förtydligats genom att tabellen med indikatorer har delats i två: centrala resultatindika torer och övriga resultatindi katorer. I den förstnämnda ta bellen redovisas ett betydligt läng re tidsintervall (2006–2015) än i budgetpropositionen för 2016, vilket g ör det lättare att följa utveck lingen över tid. Möjligen hade d enna utveckling kunnat ha visua liserats på något annat sätt och därmed blivit ännu tydligare .

I likhet med vad utskottet anförde hösten 2015 är återkopp lingen i årets resultatredovis ning till de indikatorer som redovisas i de båda tabellerna fort farande begränsad. I tabellen över övriga resultatindikatorer görs visser ligen vissa hänvisningar till avsnitt längre fram i propositionen, men i dessa avsnitt görs inga direkta återkopplingar till det som redovisas i tabellen. Här anser ut skottet att det finns potential för regeringen att med relativt enkla medel län ka ihop olika delar av budgetpropo sitionen på ett sätt som tydliggör sam ban den mellan mål och resultat och som gör det lättare att bedöma resul tat ut veck lingen.

Den ovannämnda uppdelningen av resultatindikatorerna kan i någon ut sträc kning anses tillgodo se det som utskottet efterlyste hösten 2015 om att det t ydligare bör framgå vilken funk tion indikatorerna har haft när det gäller reger ingens res ultatredovisning i budgetpropo sitionen. Det är dock ännu oklart hur resul tatindikatorern a förhåller sig till det som be tecknas andra bedöm nings grunder . Dessa andra bedömningsgrunder redovisas under samma un der ru bri ker som i budgetpropositionen f ör 2016 med undantag för rubri ken Jäm ställd het inom energisektorn som är ny.

Hösten 2015 efterfrågade utskottet ett klargörande av v ad regeri ngen anser vara en an nan bedömningsgrund och hur bedömningsg runder av detta slag an vänds för att värdera det energipolitiska resultatet. Önskemålet har inte fått nå gon synbar effekt i budgetpropo sitionen för 2017. Därmed kvarstår utskot tet s uppfattning att koppling en mellan målen och det som regeringen ans er vara and ra bedömningsgrunder är otyd lig, vilket gör det svårt att bedöma det resul tat som redovisas och hur regeringen värderar resultatet i för hållande till relevanta mål.

Resultatredovisningen

Hösten 2015 konstaterade utskottet att resultatredovisningsavsnittet i bud get propositionen i fråga om utgiftsområde 21 Energi var omfattande och at t det i inte obetydlig utsträck ning bestod av utförliga beskrivning ar som egent ligen inte rörde verksamhetens resultat utan som mer kunde betraktas som olika in satser eller omvärldsfaktorer. Utskottet ansåg att det därför var svårt at t få en överblick och förståel se för vad regeringen anser vara det resultat som har upp nåtts inom utgiftsomr ådet och hur detta resultat för håller sig till de mål som riksdagen har beslutat om . Enligt utskottets uppfa ttning gjorde resul tat re dovis ningens omfattning och mindre st ringenta karaktär att den in for mation som riks dagen behöver för sina beslut framtr ädde mindre tydligt.

Resultatredovisningen i budgetpropositionen för 2017 följer samma indel ning som mot svarande avsnitt i budgetpropositionen för 2016. Utskottet finner inte att regeringen i budgetpropositionen för 2017 har vidtagit några åtgärder som på ett påtagligt sätt bidrar till att göra det lättare för riksdagen eller andra att ta till sig resultatredovis ningen. Utskottets önskemål om en tydligare åt skil l nad mellan å ena sidan beskriv ningar av det allmänna tillståndet och ut vecklingen på det energipolitiska området och å andra s idan de faktiskt upp nådda resul taten av statens insatser kan alltjämt betraktas som ett utveck lings område. Utskottet ser sig därför nödsakat att upprepa det som anför des i förra årets budget bet änkande, nämligen att resultatredo visningen i första hand bör vara en beskrivning av de faktiskt upp nådda resultaten av ge nomförda stat liga insatser och en bedömning av resultatets för hållande till de riks dags bund na målen.

Vidare påpekade utskottet hösten 2015 att det kunde finnas skäl att på ett samlat och mer renodlat sätt redovisa det som skulle kunna betecknas som ener gi politikens medel. Utskot tet konstaterade att resultatredovisnings avsnit tet blir oöver skådligt och att länken energi politikens medel försvinner när re geringen väljer att re dovisa så gott som alla energi politiska medel under rubri ken resultatredovisning. I detta avseende har regeringen inte gjort några an pass ningar som bidrar till att komma till rätta med detta problem i å rets bud getproposition.

När det gäller energipolitiska styrmedel efterlyste utskottet i förra årets budgetbetänkande även någon form av resonemang från regeringens sida om olika skatters betydelse som ett medel för att uppnå energipolitiska mål. Ut skottet konstat erade då att energi- och klimat skatter samt andra skatter på ver kar energiproduktionen/energianvändningen och att det därför kunde vara mo ti verat att beröra detta inom utgi ftsområde 21 även om statsbudge tens in komstsida främst behandlas på annan plats i budge tpropositionen. Utskottets iakt tagelse på detta område har inte gett något avtryck i budgetpropositionen för 2017.

Hösten 2015 förordade utskottet att regeringen skulle se över de avsnitt i resultatredovis ningen som betecknas Analys och slutsatser. Utskottet påpeka de bl.a. att det i dessa av snitt genomgående bör f öras resonemang om i vilken utsträckning graden av målupp fyllelse har ett samband med statliga insatser el ler är ett utfall av andra fak torer. Vidare efterfrågade utskottet en samman fat tande bedömning av måluppfyllelsen för de riksdags bundna målen.

Här noterar utskottet att regeringen i budgetpropositionen för 2017 har lagt ti ll ett stycke i resultatredovis ningsavsnittet med en samlad bedömning av mål uppfyllelsen i linje med vad utskottet anförde hösten 2015. Detta ser ut skot tet positivt på. Om liknande bedömningar fortsätt ningsvis även görs i res pek tive analys- och resultatavsnitt skulle det höja resultatredo visningens kva li tet ytterligare.

Avslutningsvis vill utskottet även detta år understryka värdet av att reger ingen kopplar sina bedömningar av måluppfyllelsen till det anslags för slag in om utgif tsområdet som är kärnan i reger ingens budgetförslag. Hösten 2015 underströk utskottet att tydlighet i detta avseende underlättar riks dagens bered ning av budgetför slagen. Kopplingen mellan mål, anslag och resultat och vice versa kan utvecklas ytterligare. Här kan exempelvis nämnas att ordet mål över huvud taget inte för ekommer i avsnittet där anslagsför slagen presenteras och att specifika anslag omnämns i mycket begränsad utstr äckning i resultat redo visning en. Enligt utskottets bedömning s kulle det vara en relativt okom pli cerad operation att göra fler referenser mellan avsnitten och på så sätt tydlig göra sambandet mellan dessa i budgetpropositionen när det gäller ut gifts om råde 21 Energi .

Målen för utgiftsområde 21

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden som på olika sätt gäller målen för utgiftsområde 21 Energi. Utskottet hänvisar bl.a. till att det finn s en bred samling bakom värdet av energipolitiska mål sättningar och spelregler som är stabila över tid och att det om möj ligt tas samlade politiska grepp om dessa frågor.

Jämför reservation 1 (C).

Motionerna

I motion 2016/17:1558 av Betty Malmberg (M) slår motionären fast att kärn kraft är basen i den svensk a elproduktion en . Hon betonar vidare vikten av att det satsas på en ren energiproduktion som baseras på kärnkraft, vattenkraft och bio baserade energikällor. Enligt motionären bör r iksdagen genom ett till kän na givande framföra till regeringen att målet för den svensk a energi pro duk tio n en bör vara att uppnå klimat neutralitet, dvs. att inte bidra till växt hus effek ten (yrkande 1).

I kommittémotion 2016/17:3119 av Anders Åkesson m.fl. (C) begärs ett tillkännagivande om att Sverige bör höja ambitionerna till 30 procent förnybar energi i tra nsportsektorn till 2020 (yrkande 2) . Motion ärerna påpekar att ut släp pen från transportsektorn är den största klimatutmaningen i Sverige och framhåller att Centerpartiet vill se än mer förnybart i transportsektorn för att kun na nå målet om en fossiloberoende fordonsflotta till 2030.

Utskottets ställningstagande

Energifrågor har stor betydelse för såväl samhällsutvecklingen i allmänhet som enskilda individer. Dessutom kan flera internationella och globala spörs mål kopplas till hur energifrågor hanteras både i Sverige och i andra län der .

Det övergripande målet för energipolitiken är att på kort och lång sikt tryg ga energitillgången på konkurrenskraftiga villkor. Energipolitiken ska skapa vill kor för en effektiv och hållbar energianvändning och en kostnads effektiv svensk energiförsörjning med låg inverkan på hälsa, miljö och klimat. Utskot tet noterar att det också finns andra mål angivna i den energiöverenskommelse som har träffats mellan fem par tier .

I vissa avseenden finns det dock delade meningar om energipolitiken och de mål som bör vara vägledande för politikområdet. Det kan ändå anses finnas en bred samling bakom värdet av energipolitiska målsättning ar och spelregler som är stabila över tid och att det om möjligt tas samlade politiska grepp om dessa frågor.

Motionerna 2016/17:1558 (M) och 201 6/17:3119 (C) avstyrks i de aktuella delarna.

Anslag inom utgiftsområde 21

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen anvisar anslagen för 2017 inom utgiftsområde 21 Energi

i enlighet med vad utskottet före slår och som framgår av bilaga 4 .

Ut skottets förslag till anslag överensstämmer med regeringens för slag. Riksdagen fastställer även avgiftsuttaget för elbered skaps av gif ten och godkänner de förslag om bemyndiganden som läggs fram i propositionen. Riksdagen godkänner regeringens förslag till inve steringsplan för perioden 2017–2020 för Affärsverket svenska kraft nät och bemyndigar regeringen att ge affärs verket finansiella befo gen heter i enlighet med vad regeringen har föreslagit för 2017. Slut ligen avslår riksdagen samtliga motions yrkanden som behandlas i avsnittet.

Jämför reservation 2 (SD) och särskilda yttrandena 1 (M), 2 (C), 3 (V), 4 (L) och 5 (KD).

Inledning

Med bifall till regeringens förslag har riksdag en bestämt utgiftsramen för 2017 för ut giftsområde 21 Energi till 2 876 898 000 kronor (prop. 2016/17 :1, bet. 2016/ 1 7 :FiU 1). Näringsutskottet har i ett yttrande till finansutskottet ( yttr . 2016/ 17:NU 2 y) föreslagit att det ska tillstyrka regeringens förslag till ramar för 2017 för utgiftsområdet. I yttrandet har Moderaterna, Sverigedemo krater na, Centerpartiet , Liberalerna och Kristdemokraterna i avvikande meningar för ordat sina respek tive partiers förslag till ram för utgiftsområdet. Reger ing ens och oppositionspartiernas förslag till ra mar för 2017 sa mt beräkningar för perioden 2018 – 2020 framgår av tabell 1.

Tabel l 1. Regeringens och oppositionspartiernas förslag till utgiftsnivåer för utgiftsområde 21 Energi

Miljoner kronor

År

Regeringens förslag

Avvikelser från regeringen

M

SD

C

L

KD

2017 (föreslagen ram)

2 877

– 421

– 355

+144

–306

–113

2018 (utgiftsberäkning)

2 740

– 443

–355

+138

–314

–419

2019 (utgiftsberäkning)

2 798

– 446

–355

+135

–318

–422

2020 (utgiftsberäkning)

2 358

– 399

–140

+151

*

–32 4

* = Ingen u ppgift angiven för 2020

I detta ärende ska utskottet föreslå för riksdagen hur anslagen inom utgifts om rådet ska fördelas inom utgiftsområdesramen. Riksdagens ställnings tagan de till anslag inom utgiftsområdet ska göras genom ett beslut (11 kap. 18 § riks dagsordningen).

Regeringens förslag till fördelning på olika anslag inom utgiftsområdet framgår av tabellen i bilaga 2. I bilagan redovisas också de motförslag som finns i opposition s par tiernas utgiftsområdesmotioner: motionerna 2016/17:3127 (M), 2016/17 :2898 (SD), 2016/1 7 :3438 (C), 2016/17 :3459 (L ) och 2016/17: 3393 (KD ).

Den utgiftsram som riksdagen har beslutat är i regeringens förslag fördelad på elva anslag. Åtta av dessa anslag kompletteras med förslag till bemyn di ganden för regeringen att ingå ekonomiska förpliktelser som leder till ut gifter de kom man de åren (se bilaga 3 ) . Dessutom föreslår regeringen att riks dagen fast stäl ler avgifts uttaget f ör elberedskapsavgiften för 2017 .

I det följande redovisas inledningsvis utgiftsområdets omfattning så som det beskrivs i budgetpropositionen. Vidare refereras det som regeringen anför i bud getpropositionen under rubri ken Energipolitikens inriktning. Därefter re do visas regeringens över vägan den när det gäller vart och ett av de elva ansla gen. Sedan redo visas regeringens förslag till beslut om en inves teringsplan för Affärs verket svenska kraftnät och om finansiella befogenheter för affärs verket. Även regeringens förslag om nivån på avgifts uttaget för elbered skaps avgiften finns med i redo visningen. Slutligen refereras de motioner som inne håller förslag som direkt gäller anslagen eller som bedöms kunna på verka de föreslagna ansla gen.

Propositionen

Utgiftsområdets omfattning

Utgiftsområde 21 Energi i budgetpropositionen omfattar frågor om tillförsel, distribution och an vändning av energi. Energipolitiken bygger på samma tre grundpelare som energisamarbetet i EU , dvs. att förena ekologisk hållbarhet, kon kurrenskraft och försörjni ngstrygghet. Ansvaret för åtgärder na ligger främst på Statens energimyndighet (Ene rgimyndigheten), Energimarknadsin spektio nen och Affärsverket svenska kraftnät (Svenska kraftnät).

Energipolitikens inriktning

Energikommissionen och e nergiöverenskommelsen

Enligt regeringens uppfattning kräver framtidens energiförsörjning lösningar som ger en trygg, konkurrenskraftig och ekologiskt hållbar tillgång på el. Elkunder ska också kunna förvänta sig att det fin ns el tillgängligt vid alla tid punkter under året. Mot den bakgrunden tillsatte regeringen i mars 2015 en parlamentarisk kommission – Energikommissionen – som ska lämna un derlag till en bred politisk överenskommelse om den långs iktiga energipolitiken. Energikommis sionens uppdrag ska slutredovis as till regeringen senast den 1 januari 2017. Därefter bör det enligt regeringens upp fattning inrättas en genomförandeg rupp som är sammansatt av repre sentanter från de partier som står bakom energiöverenskommelsen. Genomförandegruppen ska kontinuer ligt följa upp överens kommelsen.

Den 10 juni 2016 presenterades en bred blocköverskridande r amöverens kommel se mellan Social demokraterna, Moderaterna, Miljöpartiet, Centerpar t iet och Kristdemokraterna. Överenskommel sen slår fast att Sverige senast 2045 inte ska h a några nettoutsläpp av växthusgaser till atmo sfären, för att där efter uppnå negativa utsläpp. Vidare slås det fast att målet 2040 är 100 procent förnybar elproduktion. Enligt överenskommelsen är det ett mål, inte ett stoppdatum, som förbju der kärnkraft , och överenskommelsen innebär inte heller en stäng ning av kärnkra ft som en följd av politiska beslut. Ett mål för energi effek tivisering för perioden 2020 till 2030 ska tas fram och beslutas senast 2017.

Den förnybara energin ska fortsätta att byggas ut. Sverige har fantas tiska förutsättningar för förny bar elproduktion , och det är rimligt att Sverige är nettoe xportör av el även på sikt. Par tierna är överens om att öka den förnybara elproduktionen inom ramen för e lcertifikatssystemet. Elcertifi katssystemet förlängs och utökas med 18 TWh nya elce rtifikat till 2030. Anslutnings avgif terna till stamnätet för havsbaserad vindkraft bör slopas.

När det gäller kärnkraften gäller samma principer som tidiga re , och dessa fastslås i överenskommel sen. Avvecklingslagen har avskaffats och kommer inte att återinföras. Kärnkraftsparentesen är i överenskommelsen förlängd ge nom att inom ramen för maximalt tio reaktorer tillåta nybyggna tion på be fintliga platser. Tillstånd kan ges för att successivt ersätta nuvarande reak torer i takt med att de når sin ekonomiska livslängd. Tillstånd för nya reaktorer ko m mer att prövas enligt lagstift ningens krav på bästa tillgängliga teknik. Något statligt stöd för kärnkraft, i form av direkta eller indirekta subventioner, kan inte påräknas. Detta överensstämmer med vad som lades fast i propo si tionen En sammanhållen klimat- och energipolitik (prop. 2008/09:163, bet. 2008/ 09:NU 25).

Överenskommelsen omfattar även vissa frågor om kärnavfallsfonden och om att skatten på termisk effekt ska avvecklas stegvis. Fastighetsskatten på vat tenkraft ska sänkas. Genom överenskom melsen säkerställs även att vat ten kraf ten ska leva upp till moderna miljök rav. På en annan plats i budgetpropo sitionen avi serar regeringen förslag för hur de skatteförändr ingar som överens kommelsen innebär kommer att genom föras.

Energieffektivisering

Enligt den nyssnämnda energiöverenskommelsen ska ett mål för energieffek tivisering tas fram för perioden 2020 till 2030. Regeringen påpekar att en effektiv energianvändning också behövs för att nå målsättningen om 100 pro cent förnybar elproduktion 2040. Ur ett resurshushållnings perspektiv anser re geringen att det även är viktigt att hushålla med förnybar energi.

I den energi överenskommelse som har slutits framhålls att ett särskilt ener gi effektiviseringsprogram för den elintensiva svenska industrin bör införas , motsvarande det som tidigare fanns och som betecknades Programmet för energieffektivisering i energiintensiv industri ( PFE ) , gi vet att det går att hitta en an svarsfull finansiering. Överenskommelsen slår även fast att en utredning bör tillsättas för att brett utreda vilka eventuella hinder som kan finnas för att möjliggöra en tjänsteutveckling vad gäller aktiva kunder och energi effek tivisering. Enligt överenskom melsen bör utredningen under söka vilka styr me del, exem pelvi s vita certifikat, som är effektivast för att öka effek ti viseringen både ur ener gi- och effekthän seende.

Regeringen genomför även en satsning på att främja klimatvänlig b elysning i Sve rige – Belysningsutma ningen. Målet för satsningen är att förverkliga den besparingspotential som finns och att halvera behovet av belysningsel i Sve rige.

För att bidra till en ökad energieffektivisering i det befintliga b eståndet och uppfyllandet av direk tivet om byggnaders energiprestanda och energieffektivi seringsdirektivet föreslår regeringen att ett informationscenter för hållbart byggande inrättas. Medel för detta ändamål återfinns under utgifts område 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik.

Regeringen avser att även fortsättningsvis främja att offentliga ak törer samverkar, utvecklar meto der och sprider erfarenheter kring lokal och regional energi- oc h klimatomställning. Länsstyrel serna sägs ha en viktig roll i att sam ordna och leda det regionala ar betet med att förverkliga reger ingens politik när det gäller energiomställning och minskad klimatpåverkan.

Regeringen redovisar vidare avsikten att fortsätta utveckla energi- och kli mat rådgivningen i Sveri ges kommuner. Genom beslut om förordningen (2016:385) om bidrag till kommunal energi- och klimatråd givning har reger ingen bl.a. möjliggjort st ödgivning till regionala energi kontor, som kan få i upp drag att samordna och leda utvecklingen av kommunernas arbete. Reger ingen har också gett Energimyndigheten i uppdrag att stödja aktörerna i arbetet med den kommunala energi- och klimatrådgivningen med särskilt fokus på glesbygdskommunernas mö jlighet att tillhandahålla ener gi- och klimatrådgiv ning.

F örnybar energi

Regeringen framhåller att klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Genom att satsa på förnybar energi, som ersätter fossila bränslen, anser regeringen att det ska pas förutsättningar fö r ett hållbart energi- och tran sportsystem och mins ka de utsläpp av växthusgaser.

Regeringen konstaterar att elcertifikatssystemet är ett effektivt styrmedel för att få till stånd en ökad andel förnybar energi. Energimyndigheten har fått i uppdrag att ta fram underlag inför kom mande kontrollstation för elcerti fikat som har aviserats till 2017. I uppdraget ingår bl.a. att analysera frågor kopp la de till elcertifikatssystemets utvec kling efter 2020. I den energi överenskom melse som har slutits slås det fast att elcertifikatssystemet ska för längas och ut ökas med 18 TWh nya elcertifikat till 2030. Ingen ytterligare ambitions höj ning ska göras fram till 2020, utöver de beslut som riks dagen redan har fattat. Energimyndigheten har fått i uppdrag att ta fram förslag på utform ning av kvot kurvan för elcertifikaten efter 2020 och ska optimera systeme t för att få fram den mest kost nadseffektiva elproduktionen.

Bioenergi utgör det st örsta förnybara energislaget med närmare en tredjedel av den svenska energ ian vändningen och är en central del i regeringens ambi tioner om 100 procent förnybar energi.

Regeringen konstaterar att vattenkraften spelar en central roll för Sveriges elförsörjning, som enskild produktionskraft, men också som regler- och ba lans kraft. Vattenkraften bidrar starkt till ett konkurrenskraftigt energisystem med trygga leveranser av ener gi och är avgörande för omställ ningen till ett helt förnybart energisystem. I den energi överenskommelse som har slutits fastslås det att vattenkraftens utbyggnad främst ska ske genom effekthöjningar i de be fint liga verk en med moderna mil jötillstånd. Sverige ska leva upp till EU-rätten och dess krav på vattenverksamheter. Sverige ska ha moderna miljökrav på svensk vattenkraft, men där prövningssystemet utformas på ett sätt som inte blir onödigt administrativt och ekonomiskt be tungande för den enskilde i för hållande ti ll den efter strävade miljönyttan. Reglerna för omprövning av vatten verksamheter som vattenkraftverk och dammar bör förenklas så långt det är möjligt med hänsyn till beh ovet av att säkerställa en håll bar utveckling där vattenresurser inte kan betraktas som vilke n resurs som helst. National äl varna, och övriga älvsträckor som anges i lagen ska även i fortsättningen skyddas från ut byggnad.

Utbyggnaden av förnybar energi ställer krav på elnätet och på de myndig heter som hanterar frå gan. Regeringen avser att stärka Energimarknads inspek tionens förvaltningsanslag med 10 miljoner kronor per år under perio den 2017–2020, bl.a. för myndighetens arbete med nätkon cessioner.

Regeringen har gett Energimyndigheten i uppdrag att analysera potentialen för teknikutveckling och reduktion av produktionskostnader för havsbaserad vindkra ft inom en femton årsperiod. Uppdraget ska redovisas senast den 31 januari 2017. I den energi över enskommelse som har slutits anförs att avgifter na för anslutning av havsbaserad vindkraft till stamnätet bör slopas.

Solceller är en förnybar energiteknik som är gynnsam i ett klima tpers pek tiv , och regeringen fort sätter att stimulera utbyggnaden av solceller. Reger ingen ser också skyndsamt över förut sät tningar na för att skattemässigt gynna sol ener gi, i synnerhet den el som produceras och förbrukas bakom en och sam ma anslutningspunkt.

Det ska även bli enklare att vara en småskalig producent av el. Möjlighe terna till ener gilagring ska tas till vara och utvecklas. Regeringen avser att fort sätta ut veck la s tödet för energilagring. Energi lagring kan bidra till ökad effektivitet i energisystemet och till att öka enskilda kunders möjlighet att lag ra sin egen pro ducerade el för att utnyttja den vid ett senare tillfä lle, vilket skul le öka möj lig heterna för konsumenterna att beakta prisvariationer på elen.

Sverige ska ha en fossilfri fordonsflotta. En omställning av tra nsportsektorn för att bryta fossil beroendet är nödvändig och förutsätter, utöver en effekti vi seri ng och elektrifiering av trans port arbetet, även en ökad andel hållbara bio drivmedel. Energimyndigheten har tilldelats särskilda medel för att sam ordna omställningen i transportsektorn. Rege ringen avser även att under man dat perio den lämna ett förslag på ett system som ger långsiktigt hållb ara och sta bila villkor för bio drivmedel.

Energiforskning, innovation och tillväxt

Regeringen framhåller att Sverige ska bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer. Som har redovisats ovan är målet 100 procen t förnybar el produk tion år 2040. För att åstadkomm a detta behövs det enligt reger ingen en kraftfull oc h målmedveten satsning på forsk ni ng och innovation inom ener giom rådet. Insatserna ska fokusera på e tt tryggt, hållbart och resurs effek tivt ener gisy stem och ha en alltmer tvär sektoriell och tvärveten skap lig inrik t nin g. Regeringen anser att en satsning på energiforskning kan bidra positivt till sys s elsättning, ekonomisk utveckling och export. Svenskt näringsliv har stora möj ligheter att utveckla och tillhandahålla varor och tjänster på en global marknad för att mö ta miljö- och klimatutmaningar na.

Inom EU är forskning, innovation och konkurrenskraft en av de delar av Energiunionen som ska kunna bidra till bättre energitrygghet, hållbar het och konkurrens kraft. Regeringen anser att Sve rige bör bidra till, och dra nytta av, de samlade insatserna för forsk ning och innovation inom EU för att kunna få draghjälp av den motor för tillväxt, arbete och k onkurrenskraft som Energi unio nen syftar till att vara. På det globala planet har ambitionerna för samar bete kring forsk ning och innovation inom energi området också ökat.

Budgetpropositionen innehåller förslag till förstärkning av resursern a för energiforskning och inno vation med sammanlagt 620 miljoner kronor under perioden 2017–2020. Vidare avser regeringen att presen tera riktlinjer och initiativ för tydligare prioriterade och mera kraftfullt inriktade insatser på om rådet i en energiforskningsproposition under hösten 2016.

Exportfrämjande på energiområdet

För att stärka svensk export på energiområdet genomför regeringen sa tsningen Team Sweden Energy. In satserna är en del av Sveriges exportstrategi och ut vecklas inledni ngsvis kring smarta elnät, håll bar värme och kyla samt ener gieffektivisering. Utgångspunkten för arbetet är företagens intressen och be hov, där utrikes delegationsresor och besök till Sverig e blir viktiga för att skapa af färsmöjligheter för svenska företag.

M edborgarna på energimarknaden

Regeringen betonar att en viktig del av utvecklingen av energipol itiken är att den enskilda indi videns makt över sin energi användning stärks. I den energi överenskommelse som har slutits fastslås det att de åtgärder som krävs för att få till en fungerande efterfrågeflexibilitet ska genomföras.

Regeringen anser att det är angeläget att kunderna på ett enkelt sätt får sådan information på sin faktura som kan vara viktig för att de ska kunna vara ak tiv a på elmarknaden. I proposi tionen Anvisade elavtal (prop. 2016/17:13) har re geringen presenterat för slag som syftar till att säker ställa att kunder med s.k. anvisade avtal har skäliga villkor, att minska an delen kunder med anvisade el leverantörer och att öka kundaktiviteten på elmarknaden.

U tbyggnad av stamnätet

Regeringen konstaterar att samhällets beroende av el ökar alltmer. Samtidigt påverkas elsystemet genom att pro duktionsmixen förändras med en ökande an del förnybar energi. Kunder ges även bättre möjligheter att styra sin elan vändning. Det integrerade nor diska elnätet knyts allt mer sam man med konti nenten o ch utvecklingen går mot en allt mer integrer ad europeisk energi mark nad. Sam mantaget me dför detta ändrade överförings mönster och stam nätet behöver därför anpassas till framtidens behov. Samtidigt står det svenska stam nätet inför ett stort reinvesteringsbehov.

Elmarknaderna blir allt mer sammanlänkade genom gemensamma regel verk och elnät. Svenska kraftnät arbetar därför med att utveckla det nordiska och regionala samarbetet, vilket även är en viktig del inom det europeiska arbe tet. I den tidigare omnämnda energi överensk ommelsen slås det fast att över föringskapaciteten inom Sverige, samt mellan Sverige och grannländerna, ska öka och att Sverige ska driva på i EU för en ökad sammankoppling mellan och inom länder.

Forum för smarta elnät

I december 2015 inrättade regeringen Forum för smarta elnät. Forumets hu vud uppgifter är att bidra till att samordna, främja och följa upp utvecklingen mot smartare elnät i Sverige, samt att främja svenska företags export av pro dukter och tjänster på området. Det smarta elnätet gör det lättare för kun derna att styra sin elförbrukning mot en mer ener gi- och kostnadseffektiv an vänd ning, vilket även kan bidra till att minska belastningstopparna. För att kunna ta till vara fördelarna med ett smart elnät krävs det dock att tekniken och an vän dargränssnit tet anpassas utifrån ett konsu mentperspektiv. Smarta el nät hand lar också om hur den befint liga infrastrukturen bör utvecklas för att möta nu varande och fra mtida behov och samtidigt garan tera ett hållbart kraft sy s tem med låga förluster och med hög kvalitet.

Regeringen anser att smarta elnät har en central betydelse när globala ener giutmaningar ska lösas. Forumet ska därför vara en del av regeringens export strategi och h ar i uppgift att utarbeta en natio nell strategi i syfte att främja smar ta elnät som en svensk tillväxtbransch på en global marknad.

EU och internationellt samarbete

Under 2016 pågår ett intensivt arbete med en fortsatt utveckling av EU-kom mis s ionens förslag om en europeisk e nergiunion. Kommissionen väntas pre sen tera ett stort antal konkreta lagförslag för förhandling under 2016 och 2017. En ligt regeringen rör det sig om en revidering a v i princip all gällande ener gi lagstiftning på EU-nivå.

I diskussionerna om prioriteringarna inom Energiunionen argumenterar re geringen för att fö r slagen ska bidra till uppfyllelsen av EU:s mål för klimat, energieffektivisering och förnybar energi. Regeringen understryker även vik ten av en väl fungerande in re marknad då detta är en förutsätt ning för att EU ska kunna nå sina klimat- och energimål på ett kos tnadseffektivt sätt. Vidare stöd j er reger ingen betoningen av regionalt samarbete. Sverige och Nor den har lång erfarenhet av att samarbeta på energiområdet och det nordiska sam ar betet lyfts i många sammanhang fram som en modell för resten av EU.

Under 2017 kommer regeringen att prioritera ett svenskt deltagande i den i n ter nationella energibyrån ( International Energy Agency, IEA) , Clean Energy Mini sterial , Mission Innova tion och i nordiska samarbetsorgan. Därtill prio ri te ras utbytet med ett antal stra tegiskt viktiga länder, e xempelvis Kina, Indien och Indo nesien. För att få en större spridning av svenska erfarenheter ska Sve riges engagemang i Clean Energy Solution Centre utvecklas.

J ämställdhet inom energiområdet

Regeringen konstaterar att frågor som rör energi, klimat och miljö har stor inverkan på samhället i stort och kan även påverka den enskilda individens liv. Studier visar a tt attityden till olika energi slag skiljer sig åt mellan kvinnor och män. Det finns också under s ökningar som pekar på att kvin nor är mer oroade än män över k limatförändringen och andra miljöproblem. Ur detta per spektiv är det enligt regeringen viktigt m ed en jämställd representation på alla områ den och på alla nivåer i de delar av samhället som berör energi.

Energibranschen är dock inte jämställd i dagsläget, vilket enligt regeringens bedömning är proble matiskt. För att kunna möta de utmaningar branschen står inför måste den lyckas attrahera och behålla de bästa talangerna, oavsett om de är män eller kvinnor. För att synliggöra denna pro ble matik även fortsätt nings vis har regeringen gett Energimyndighe ten i uppdrag att fortsätta upp datera de jämställdhetsindikatorer som har tagits fram för att mer kon tinuerligt kunna bedöma hur jämställd heten utvecklas inom energisektorn. Regeringen betonar också vikten av att driva frågan om en jämställd energisektor på internationell nivå.

Anslag m.m. för 2017

Regeringens förslag till utgiftsram för utgiftsområde 21 Energi uppgår för 2017 alltså till 2 878 898 000 kronor , fördelad på elva anslag. För å tta av an slagen föreslår regeringen att den ska bemyndigas att kun na ingå ekonomis ka för pliktelser , vilka le der till utgifter de kommande åren . Förslagen till be myn di ganden redovisas i bilaga 3 . Dess utom föreslår re geringen att riksdagen ska fast ställa avgifts uttaget för elbe red skaps av giften för 2017. I det följande redo visas re geringens över vägan den när det gäller vart och ett av de elva ans l agen.

Anslaget 1:1 Statens energi myndighet får användas för Energi myndig he tens förvaltningsutgifter, Fjärrvärmenämnden samt prov ning och märkning av energi relaterad utrustning. Viss verksamhet vid myn digheten finansieras ge nom offentligrättsliga avgif ter som myndigheten får dispo nera. Myndighe ten bedriver också vi ss avgiftsfinansierad uppdrags verk samhet. Denna avser bl.a. test- och provningsverksamhet samt admin i stra tiva tjänster på upp drag av andra myndigheter . Regeringen föreslår att anslaget för 2017 ska uppgå till drygt 281 miljoner kronor.

Anslaget 1:2 Insatser för e nergieffektivisering får användas för ut gifter för stats bidrag till kommunal energi- och klimatrådgivning, utbildning av och in for mation till energi- och klimatrådgivare samt stöd till lokalt och regionalt arbete för energihushål lning. Anslaget får också använ das för utgifter för stats bidrag till teknikupphandling för att utvec kla och introducera ny ener gi effektiv teknik på marknaden samt stöd till energieffektiv te knik. Vidare får anslaget använ das för att finansiera insatser för informationsspridning, ut veck ling oc h spridning av verktyg och meto der samt utredningsinsatser. Främ jan de åtgärder, såsom demonstrationsprojekt, samt utvärde ring, av befintliga och nya lågener gibyggnader får också finansieras genom ansl aget. Dessutom får anslaget an vän das för utgifter som uppkommer vid genom föran det av EU-rättsakter samt annat internationellt samarbete inom energi effek tiviserings området och därtill hörande me tod-, utveck l ings- och utred nings arbete. An slaget får även an vändas för utgifter för utveckling av styrme del för e nergi effektivisering samt stat lig medfinansier ing av nationellt regional fonds pro gram.

Regeringen konstaterar att det under anslaget anvisas medel för st atlig medfinansiering av energieffektivi seringsåtgärder av det nationella regional fonds pro grammet. På grund av förseningar under det första året uppstod ett anslagssparande som har dragits in. För att Sverige ska kunna uppfylla sina åta gan den om medfinansiering för hela perioden måste dessa medel anvisas för ett senare år, dvs. 10 miljoner kronor för 2017 och 2018 samt 5 miljoner kronor för 2019. Rege ringen föreslår att 233 miljoner kronor an visas totalt för anslaget 2017.

För att underlätta planering och tecknande av avtal om fleråriga pr ojekt är det nödvändigt att kun na fatta beslut som medför utfästelser för kommande år. Därför föresl år regeringen att den ska bemyn digas att under 2017 besluta om bidrag so m inklusive tidigare åta ganden medför behov av framtida anslag på högst 160 miljoner kronor 2018–2021.

Anslaget 1:3 Stöd för marknadsintroduktion av vindkraft får användas för utgifter för statsbidrag till teknikutveckling och marknadsintroduktion av stor skaliga vin dkraftstillämpningar, främjandeåt gärder samt till olika studier av miljöeffekter av vindkraftsetabler ingar. Regeringen föreslår att anslaget un der 2017 ska uppgå till 10 miljoner kronor. För att underlätta plane ring och tecknande av avtal om fleråriga projekt är det nödvändigt att kunna fatta beslut som med för utfästelser för kommande år. Regeringen anser därför att den bör bemyndigas att under 2017 för det aktuella anslaget besluta om bidrag som in klu sive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 10 mil joner kronor 2018 och 2019.

För att finansiera utgifter och statsbidrag för forsknings-, utvecklings-, de mon strations- och kom mersialiseringsinsatser inom energiområdet finns an sla get 1:4 Energiforskning. Anslaget före slås under 2017 uppgå till närmare 1 421 miljoner kronor . Anslaget får även användas för utgifter för bidrag till att främ ja utvecklingen av teknik som ba sera s på förnybara energislag och effek tiv energianvändning i industriel la processer i försöks- eller fullskalean lägg ningar. Anslag et får även använ das för Energimyndighetens arbete med forsk nings relaterade uppgifter, utgif ter för utrednings-, utvärderings- och sam ord ningsinsatser inom energi områ det, svenskt och internationellt FoU-sam arbete samt för att uppfylla Sveriges åtaganden inom ramen för ingångna bi laterala energiforsk nings samarbeten. För att underlätta planering och teck nande av avtal om fleråriga projekt anser regeringen att det är nödvändigt att kun na fatta beslut som medför utfästelser för kom mande år. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2017 beslu ta om bidrag som inklusive tidi gare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 3 500 miljon er kronor 2018–2021.

Anslaget 1:5 Ersättning för vissa kostnader vid avveckling av Bar se bäcks verket avser statens åta ganden om ersättning av vissa kostnader när de två reaktorerna vid det nyssnämn da kärnkraftverk et avvecklas . Regeringen före slår att närmare 53 miljoner kronor anvisas för 2017 . För 2018 och därefter beräk nas anslaget till 0 kr.

Anslaget 1:6 Planeringsstöd för vindkraft ska finansiera utgifter för ekono miskt stöd till kommu ner, kommunala och regionala samverkansorgan samt länsstyrelser i s yfte att genomföra planeringsi nsatser för vindkraft och un derlätta för vindkraftens utveckling. Anslaget används även för sam ord nings- och informationsinsatser för att främja vindk raftsutbyggnad. Reger ingen före slår att 15 miljoner kronor anvisas för 2017. För att underlätta pla nering och tecknande av avtal om fleråriga projekt är det nödvändigt att kunna fatta beslut som medför utfästelser för kommande år. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2017 för anslaget 1:6 Planeringsstöd för vindkraft beslu ta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida an slag på högst 15 miljoner kronor 2018 och 2019. För 2020 beräknas anslaget uppgå till 0 kr.

Ändamålet med anslaget 1:7 Energimarknadsinspektionen är att täcka kostnader för nyssnämnda myndighets förvaltningsupp gifter. Re geringen kon staterar att Energi marknadsinspek tio nen är en central aktör i arbetet med att uppn å regeringens högt ställda ambi tioner för utbygg nad av förnybar energi och har även en viktig roll i att bedriva tillsyn över energi mark naderna. Mot den bakgrunden föreslår regeringen att anslaget ska ökas med 10 miljoner kro nor per år under 2017–2020. R egeringen föreslår att närmare 11 9 miljoner kronor anvisas för 2017 .

Anslaget 1:8 Energiteknik får användas för att stimulera spridnin gen av vissa energitekniska lös ningar som bedöms ha positiva effekter på klimatet. Re geringen f öreslår att 440 miljoner kronor anvisas un der anslaget för 2017. Högst 12 miljoner kronor av anslaget får användas för de administrativa kost na der som detta medför.

För att underlätta planering och göra det möjligt att teckna avtal om fler åriga projekt är det enligt regeringen nödvändigt att kunna fatta beslut som medför utfästelser för kommande år. Regeringen föreslår därför att den ska bemyndigas att under 2017 för anslaget besluta om bi drag som inklusive tidi gare åtaganden medför behov om framtida anslag på högst 50 miljoner kronor 2018 och 2019.

Åtgärder som genomförs enligt elberedskapslagen (1997:288) fin ansieras genom att den som inne har nätkoncession enl igt ellagen betalar en avgift. Åt gär derna syftar till att förebygga, motstå och hantera sådana störningar i elför sörjningen som kan medföra svåra påfrestningar på samhället och till att till godose elförsörjningen vid höjd beredskap. Åtgärderna finansieras genom an slaget 1:9 Elberedskap som ska motsvara avgiftsintäkternas storlek. För det nyssnämnda anslaget föreslår re geringen att 255 miljoner kronor anvisas för 2017. För att underlätta planer ing och tecknande avtal om fler åriga projekt är det, enligt regeringen, nödvändigt att kunna fatta beslut som medför utfästelser för kommande år. Regeringen föreslår dä rför att den ska bemyndi gas att under 2017 för anslaget be sluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov om framtida anslag på högst 330 miljoner kronor 2018–2020.

Anslaget 1:10 Avgifter till internationella organisationer får användas för just detta ändamål samt för att finansiera utgifter för internationellt samarbete inom energiområdet. Regeringen föreslår att anslaget uppgå r till drygt 25 miljoner kronor under 2017. Dessutom föreslås att regeringen ska bemyn digas att under 2017 besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden med för be hov av framtida anslag på högst 36 miljoner kronor 2018 och 2019. Be myn digandet syftar till att underlätta planering och tecknande av avtal om fler åriga projekt.

Anslaget 1:11 Lokal och regional kapacitetsutveckling för klimat- och ener giomställning används för att finansiera länsstyrelsernas arbete med att sam ordna kommuner, före tag och andra aktörer i länet och driva utveckling, ge nom förande, uppföljning och utvär dering av regionala energi- och klimat stra te gier. Vidare kan anslaget användas till att finansiera stöd til l regionala nät verk och samver kansprojekt f ör att utveckla och sprida erfa renheter om ar be ts metoder, teknik och annan kun skap kring energi- och klimatomställning i t.ex. miljötillsyn och fysisk pla nering, samt planerings stöd för vi ndkraft (avser kom munernas översikts planering). Reg eringen föreslår att 25 miljoner kr onor a n visas under ans laget för 2017. Regeringen före slår också att den ska bemyn digas att under 2017 kunna besluta om bidrag som medför beh ov av fram tida anslag på högst 25 miljoner kronor 2018 och 2019.

Svenska kraftnäts investeringsplan

Svenska kraftnäts förslag till investerings- och finansieringsplan för 2017–2020 omfattar åtgärder i stamnätet inklusive utlandsförbindelser och utrust ning för elekt ronisk kommunikation. De pla nerade investeringarna under pe rio den beräknas uppgå till högst 14 miljarder kronor , varav 2,4 milj arder kronor under 2017. Vissa projekt delfinansieras av kommuner och andra mark ägare som får frilagd mark för expolateringsändamål, genom EU-bidrag el ler genom anslutnings avgifter till stamnätet.

När Svenska kraftnät bildades i början av 1990-talet var stamnätet för el i en fas av förvaltning och låga investeringsvolymer, vilket har övergått till en fas av omfattande ny- och ombyggnation. Detta innebär en väsentligt ökad investeringsvolym för att ök a överföringskapaciteten i Nord europa, förbättra driftsäkerheten, förnya befintliga anläggn ingar, ansluta ny elproduktion, främst i form av vindkraftparker, och för att anpassa stamnätet till förändrade över föringsmönster.

Investeringarna i det svenska stamnätet har därmed ökat kraftigt de sena ste åren , och en nivå i storleks ordningen 2–4 miljarder kronor per år kommer en ligt regeringen att kvarstå under överskådlig tid. Mot bakgrund av att de n öka de invester ingsvolymen ställer ökade krav på planering, uppföljning och kon troll i verksamheten har regeringen sedan 2012 gett Svenska kraftnät i upp d rag att redovisa en utvecklad investerings- och finansieringsplan.

I budgetpropositionen (s. 72 f.) redovisas översiktligt de av Svenska kraft näts investeringsprojekt som var för sig överstiger 100 miljoner kronor . Det konstateras att det under den aktuella perioden kommer att genomföras stora samtidiga investeringar. Projekten befinner sig i olika faser, vilket gör att sä ker heten i bedömningarna av investeringarna varierar. Regering en under stry ker därför att redovis ningen ska ses som en indikativ plan över Svenska kraft näts projekt. Under 2017 är många av projekten i planeringsfasen , vilket med för att investeringsnivån för det kommande budgetåret är något lägre än för de övriga åren.

Bland de större projekten nämns för det första den s.k. Sydvästlänken. Syd västlänken är en ny stamförbindelse från Hallsberg i Närke, via Nässjö, till Hörby i Skåne. Investeringen beräknas uppgå till 8 060 miljoner kronor , vara v 34 miljoner kronor belastar fyraårsperio den. Investeringen är Svenska kraft näts största hittills och befinner sig nu i avslutningsfas. Arbete återstår med två nya omriktarstationer.

Svenska kraftnät har även i samarbete med Ellevio (tidigare Fortum elnät) och Vattenfall utarbetat en ny struktur för Stockholms elnät. Projektet Stock holms ström omfattar drygt 50 olika delpro jekt, varav ett antal är aktuella un der den kommande fyraårsperioden.

När det gäller utlandsförbindelser nämns den nya likströmsfö rbindelsen till Litauen (Nord balt) som enligt vad som sägs i budgetpropositionen befinner sig i en avslutningsfas och planer as att tas i drift under 2016. Den totala inve ste ringen beräknas till drygt 6 600 miljoner kronor . Den svenska delen är 2 750 miljoner kronor , varav 5 miljoner kronor belastar fyraårsperioden.

Vissa planer finns på att knyta samman Sverige med Tyskland. Projektet Hansa Power Bridge förutsätter dock att interna flaskhalsar söderut i det tyska systemet byggs bort och att den interna överföringsförmågan inom Sverige är tillräckligt stor. Svenska k raftnät utreder också en ny för bindelse till Finland för att förbättra den nordiska marknadsintegrationen.

Utöver de exempel på nyinvesteringar i stamnätet som redovisas ovan kon staterar regeringen att det även finns ett stort behov av reinvesteringar. Under den kommande fyraårsperioden kommer ca 40 procent av affärsverkets inve steringar att vara reinvesteringar. F lera av stamnätsledningarna bör jar nå sin tek niska livslängd och behöver förnyas. Detsamma gälle r fler a av Svenska kraf tnäts statio ner.

För en närmare beskrivning av övriga större ny- och reinvesteringar hän visas ti ll ovan nämnda sidor i budget propositionen.

Regeringen föreslår att riksdagen ska godkänna Svenska kraftnäts inve ste ringsplan för elförsörjning som en riktlinje för affärsverkets investeringar un der perioden 2017–2020. Regeringen anser att investeringsverksamheten inom Svenska kraftnät därmed kan pl aneras med relativt god framförhåll ning. Vida re framhåller regeringen att den är medveten om att det kan förekomma tids mässiga förskj utningar som kan påverka investerings nivåerna under de enskil da åren. Regeringen ha r inget att invända mot de över väganden och för slag om verk samhetens mål och inriktning som presenteras i Svenska kraftnäts in ve steringsplan. Regeringen kon staterar dock att den höga inve steringsvo lymen stäl ler krav på planering, analys av resursåtgång samt uppföljning och kontroll i verksamheten. Det är därför regeringens uppfattning att det är betydelsefullt att Svenska kraftnät redovisar ekonomiska bedömningar, motiv för och kon se kvenser av investeringar, und erlag för prioriteringar och utfall av föregående investerings plan.

Svenska kraftnäts finansiella befogenheter

Regeringens föreslår att den ska bemyndigas att för 2017

– låta Svenska kraftnät ta upp lån i och utanför Riksgäldskontoret till ett sam manlagt belopp om högst 8 650 miljoner kronor samt bemyn digas att för 2017 låta Svenska kraftnät placera likvida medel i och utanför Riks gäldskontoret

– besluta om delägarlån eller borgen om högst 500 miljoner kronor till förmån för bolag i vilka Svenska kr aftnät förvaltar statens aktier

– besluta om förvärv och bildande av bolag s om ska verka inom Svenska kraft näts verksam hetsområde intill ett belopp om 20 miljoner kronor samt avyttra aktier intill ett belopp om 20 miljoner kronor

– bevilja lån till företag som bedriver elnätsföretag enligt ellagen (1997:857) som uppgår till högst 700 miljoner kronor .

Bemyndigandet om att låta Svenska kraftnät få rätt att ta upp lån i och utanför Riks gäldskontoret ska främst täcka lånebehovet inom investerings verk sam heten. Vidare föreslås att regeringen ska be myndigas att lämna delägarlån eller borgen till bolag där Svenska kraftnät förvaltar statens aktier intill ett belopp om 500 miljoner kronor . Liksom tidigare avser regeringen att delegera denna rätt ti ll Sven ska kraftnät.

Regerin g ens bemyndigande om att låta Svenska kraftnät ge lån ti ll företag som bedriver nätverk samhet enligt ellagen syftar f rämst till att finansiera åt gär der, utom drift och underhåll, för att öka elnätets kapacitet och att på så sätt underlätta anslutningen av an lägg ningar för produktion av förnybar el, om det finns särskilda sk äl att anta att en sådan anslut ning annars inte kommer att äga rum. Regeringen kommer att kräva full ersättning för statens risk i sam band med borgsensteckning eller lån givning.

För 2017 föreslås att regeringen ska kunna besluta om förvärv av aktier eller om att bilda bolag intill ett belopp om 20 miljoner kronor samt om att av yttra aktier intill ett belopp om 20 miljoner kronor . Förvärv av aktier eller bildande av bolag ska ske inom ramen fö r Svenska kraftnäts verksam hets om råde. Reger ingen avser – liksom tidigare – att för 2017 delegera denna rätt till Svenska kraftnät.

Avgiftsinkomster och översyn av Svenska kraftnäts ekonomiska mål

Svenska kraftnät finansierar sin nätverksamhet och balanstjänst genom avgif ter. Kostnaderna för att utveckla och förvalta stamnätet betalas framför allt av Svenska kraftnäts nätkunder genom den s.k. effektavgiften som är den ena av stam nätstariffens komponenter. Nättariffens andra komponent, energi av gif ten, finansierar verkets kostnader för att ersätta de nätförluster som upp kom mer vid överföring av el. Dessutom sker viss finansiering genom s.k. flask halsint äkter och transitintäkter. Nätkun dernas kostnader har höjts flera gånger under de senas te åren och kommer enligt reger ingen även att behöva höjas framöver för att möta affärsverkets höga investeringstakt.

Regeringen redovisar vidare att det inom Regeringskansliet pågår en över syn av Svenska kraftnäts ekonomiska mål , bl.a. mot bakgrund av de krav på stora i nvesteringar och därmed kapital beh ov som affärsverket står inför.

Motionerna

Moderaterna

I kommittémotion 2016/17:3127 av Lars Hjälmered m.fl. (M) anförs det inled ningsvis att Sveriges välfärd, jobb och konkurrenskraft är beroende av en energipoliti k som värnar klimatet, är ekolo giskt hållbar, säkrar el till kon kur renskraftiga priser och som garanterar att el finns när den behövs. Motio närerna anser att det krävs en plan för hur Sverige ska säkra energi för sörjningen och därmed klara de viktiga jobben, bibehålla konkurrens kraften och säkerställa att människor har en god t ill gång till el även när det är kallt.

I sitt budgetförslag framhåller motionärerna betydelsen av att det även fort sättningsvis satsas på ener giforskning med en inriktning på alla relevanta kraftslag och delar av energiområdet. Här lyfts bl.a. energiteknik fram som en lösning på morgondagens utmaningar. Energiteknik kan bidra till att minska kli matpåverkan ute i världen samtidigt som det skapas jobb och tillväxt i Sverige.

Motionärerna anser att forskningsinsatserna på det förnybara området är viktiga och centrala i det framtida energisystemet. De framhåller också vikten av att dessa satsningar måste fortsätta, liksom även forskning som utvecklar ett modernt distributionsnät.

M otionärernas sammanla gda anslagsförslag inom utgifts området för 2017 är totalt 421 miljoner kronor lägre än regeringens förslag. Motionärerna före slår lägre nivåer på följande ansl ag: 1:1 Statens Energimyndighet ( ca –35 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag), 1:4 Energiforskning (ca – 11 miljoner kronor ), Energimark nads in spek tionen (drygt – 10 miljoner kr o nor ), 1:8 Energiteknik ( – 340 miljoner kr o nor ) och 1:11 Lo kal och regional ka pa citetsutveckling för klimat- och energi om ställning ( ca – 25 miljoner kr onor ) . När det gäller övriga anslag föreslår mo tionärerna inga avvikelser jäm fört med regeringens för slag.

Sverigedemokraterna

Den grundläggande inställning som redovisas inledningsvis i kommittémotion 2016/17:1772 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) är att energi politi ken ska vara inriktad på att säkerställa en långsiktigt kon kurrenskraftig och tillförlitlig energiförsörjning, för såväl hushåll som näringsliv. Den energi poli tik motionärerna står bakom syftar till att göra det möjligt för Sverige att upp rätt hålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard. De anser att det är viktigt för en nation att ha kontroll över sin energiförsörjning och att en hög grad av självförsörjning ska priori teras i arbetet med att uppnå energi politikens mål.

När det gäller energitillförsel konstaterar motionärerna att staten ge r inves teringsstöd för installa tion av solceller. De pekar på problem med solcellers ore gel bundna produktion och att solceller producerar mycket lite el under vinterns mörka och kalla månader. De anser att detta i praktiken innebär att subventionerna till solkraft blir en ren samhällskostn ad eftersom ett överskott expor teras på en marknad som inte betalar för subventionerna.

Då solceller producerar mycket lite under årets mörkaste och kallaste måna der ersätter de inte någon annan elproduktion eftersom det ändå måste finnas kapacitet att möta behovet av effekt de dagar då efterfrågan är som högst, dvs. vintertid. Fö ljden blir att det görs investe ringar i dubbel kapacitet, vilket mo tionärerna menar knappast kan ses som vare sig miljövänligt eller sam hälls ekono miskt. Vill man vara miljövän lig måste man också vara resurs effektiv. Mot denna bakgrund anser motionärerna att riksdagen genom ett till kän na givande bör uppmana regeringen att ompröva sin politik för en utökad sub ven tionsdriven solelproduktion och att avveckla investeringsstödet (yrkan de 20).

Motionärerna refererar vidare till att Sverigedemokraternas ambition me d energiforskningen är att redu cera Sveriges beroende av fossila bränslen och att utveckla den in hemska energiindustrin. På längre sikt kommer inte sub ven tioner till enskilda en ergislag att lösa några problem; miljövänliga och förny bara energislag måste, enligt motionärerna, alltså kunna hävda sig själva på mark naden.

Med tanke på att kärnkraften står för nästan hälften av den svensk a elför sörjningen, anser motion ärerna att det statliga stödet till forskning på kärn teknikområdet under l ång tid har varit ytterst blyg samt. För att kunna uppnå ny, modern och ännu säkrare kärnkraft i Sverig e behövs en hög nationell kom pe tens och för detta behövs ökat stöd til l kärnkraftsforskningen. Motio n ärerna vill därför satsa på en statligt finansierad forskningsreaktor för fjärde gene rationens kärnkraft i vilken det ska vara möjligt att återanvända redan använt kärn bränsle. Framtiden kräver ren energi till rimliga priser och i det per spektivet måste forskningen på detta om råde prioriteras. Ett tillkänna gi vande med denna inriktning efterfrågas (yrkande 37).

I kommittémotion 2016/17:2898 av Mattias Bäckström Johansson m .fl. (SD) slås det fast att Sve rige som industrination är beroende av såväl kon kur rens kraft iga priser på elenergi som leverans säkerhet under årets alla tim mar. Det är även därför som vat tenkraften tillsammans med kärn kraften utgör basen i det svenska energisystemet. Motionäre rna konstaterar vidare att kärn kraften står för nästan hälften av Sveriges elproduktion och kommer inom överskådlig framtid att utgöra grunden för svensk energiförsörjning. Motio närerna anser att Sverige ska satsa på kärnkraft i den omfattning som krävs för att upp rätthålla oc h säkerställa en trygg elförsörjnings situation för i första hand vårt eget behov. De ser även positivt på en satsning på forskning och utveck li ng med inrikt ning på svensk kärnkraft.

M otionärerna anser att den svenska energi politiken måste vila på tre ben: leveranssäkerhet, kostnadseffektivitet och miljö. Vidl yftiga subventioner eller oöver lagda skat tesanktioner på energimarknaden raserar förutsättningarna för att uppnå detta.

När det gäller anslagen inom utgiftsområdet för 2017 konstaterar motio närer na inledningsvis att Sverigedemokraterna inte har någon satsning på bl.a. smar ta elnät och att den sedan tidigare beslutade förs tärkningen av anslag et 1:1 Statens e nergi myndighet med den inriktnin gen därför kan dras in ( – 15 mil joner kronor ). Mo tionärerna avvecklar också anslaget 1:3 Stöd för mark nads intro duktion av vindkraft som led i en övergripande energistrategi som syftar till att göra marknadsförutsättningarna mer jämbördiga mellan oli ka energi slag ( –10 miljoner kronor ). Med samma motivering avvecklas anslaget 1:6 Pla nerings stöd för vindkraft ( –15 miljoner kronor ). Även anslaget 1:8 E nergi teknik före slås avvecklas ( –440 miljoner kronor ). Här hänvisar motio närerna till att anslaget främst går til l investeringar i solceller och ener gi lag ring, vilket de inte anser att staten bör stödja. Anslaget 1:1 1 Lokal och regional kapa citets utveckling för klimat- och energiomställning avvecklas i det förslag som finns i motionen ( –25 miljoner kronor ). Motionärerna hänvisar här till att de i sitt budgetförslag inte har någon sådan ideologiskt betingad satsning som reger ingen i form av det s.k. Klimat klivet.

Beträffande 1:4 Energiforskning anser motionärerna att medlen till viss del bör inriktas på att bygga upp sådan vetenskaplig och teknisk kun skap och kom pe tens som saknas på exempelvis kärn teknikområdet. De före slår att en del av anslaget ska öronmärkas genom att skapa ett nytt an slag för en riktad satsning på en statlig forskningsreaktor kring fjärde gene ra tionens kärnkraft. Motio närer na betonar att detta inte är en ambi tions sänkning utan endast en förändrad prioritering av hur forsknings medlen ska få användas. För 2017 föreslår mo tionärerna att det anslås 25 miljoner kronor till det nya an slaget och att anslaget 1:4 Energi forskning sänks med mot svarande summa. Från 2018 anslås 150 mil joner kronor årligen för ända målet. Motion ä rerna på pekar att eftersom kärn kraften står för nästan h älften av den svenska el försörj ningen har det stat liga s tödet till forskning på kärn teknik området un der lång tid varit ytterst blyg samt . En lämplig plats för en forsk ningsreaktor skulle ku nna vara Oskars hamn, där det använda kärn bränslet finns i dag.

Motionärerna vill även införa ett nytt anslag (+100 miljoner kronor ) som ska användas för att ge ett utökat investerings stöd till marknadsintroduktion av ny teknik på biogasområdet och där varje projekt kan få högst 25 miljoner kronor och där stödet får utgöra högst 45 procent av merkostnaderna i pro jektet.

Vidare ser motionärerna en potential i en ökad användning av vät gas i bränsleceller för fordons drift. De noterar dock att den tekniken för en rätt blygsam tillvaro i Sverige bl.a. som en följd av att det saknas en infrastruktur för att tanka fordonen. Motionärerna framhåller ocks å att bränslecellstek niken kan användas till mycket mer än bara för drivmedelsändamål. Motionärerna vill därför tillföra medel för att fler pilotanläggningar ska komma på plats i syfte att byg ga upp en infrastruktur för såväl lättare som tyngre fordon samt för att vidareutveckla tekniken i en vätgasstrategi för Sverige. För ändamålet vill motionäre rna skapa ett nytt anslag – Vätgasstrategi – som under 2017 ska omfatta 50 miljoner kronor .

M otionärernas samlade anslagsförslag inom utgiftsområdet för 2017 är totalt 355 miljoner kronor lägre än regeringens förslag.

Centerpartiet

I Centerpartiets kommi t té motion 2016/17:3438 av Rickard Nordin m.fl. slås det inledningsvis fast att den parlamentariska miljömålsberedningen har före slagit att Sverige ska ha noll nettoutsläpp av växthusgaser 2045, vilket är ett mål som Centerpartiet står bakom. Vidare framhåller motion ärerna att Center partiets mål utöver detta är att Sveriges energisystem ska vara helt för ny bart till 2040. För att uppnå detta krävs det enligt motionärerna en fortsatt utbyg g nad av den förnybara energipro duktionen. Den växande sol- och vindel pro duk tionen ut gör tillsammans med vattenkraften och biokraften basen i ett ro bust och helt förnybart energisystem. I motionen finns förslag som syftar till att stärka vill koren för att producera förnybar energi och miljö vän liga bräns len. Samtidigt före slås ett ökat och riktat stöd till utbyggnad av ladd infra struk tur.

När det gäller anslagen inom utgiftsområdet föreslår motionärerna att an slaget 1:1 Statens energi myndighet minska s med 18 miljoner kronor 2017 i förhållande till regeringens förslag eftersom regering ens ambitioner när det gäller omställ ningen av energi syste met avslutas. Av samma anledning beräk nas anslaget minska med 18 miljoner kronor per år 2018–2019. Vidare föreslås att anslaget 1:4 Energiforskning minska s med 10 miljoner kronor 2017 som en följd av att motionärerna inte står bakom tidigare beslut om en för stärkning som avsåg finansiering av ett forum för smarta elnät. Av samma anledning be räknas anslaget minska med 10 miljoner kronor per år 2018–2019.

Motionärerna föreslår att anslag et 1:8 Energiteknik öka s med 50 mil joner kronor 2017 i förhållande till regeringens förslag till följd av att stödet till ener gi lagring föreslås öka. Av samma anledning föreslås anslaget öka med 50 mil joner kronor per år 2018–2019. Vidare föreslår motionärerna att an slaget 1: 11 Lokal och regional kapacitetsut veckling för klimat- och energi om ställ ning ska avvecklas , vilket innebär 25 miljoner kronor mindre än vad reger ingen har föreslagit.

Avslutningsvis föreslår motionärerna att ett nytt anslag för investeringar i laddinfrastruktur ska föras upp under utgiftsområdet. Anslaget ska enligt för slaget tillföras 150 miljoner kronor per år och inkludera en ökad satsning på ett riktat s töd till utbyggnad av laddinfra struktur. Finansieringen sker genom att anslag et 1:17 Klimatinvesteringar under utgiftsområde 20 minskas.

M otionärernas samlade anslagsförslag inom utgiftsområdet för 2017 är to talt 144 miljoner kronor högre än regeringens förslag.

Liberalerna

I Liberalernas partimotion 2016/17:1070 av Jan Björklund m.fl. kons tateras det att transportsek torn är den största utmaningen när det gäller att bryta Sve riges beroende av fossila bräns len. Därför ser motionärerna positivt på den elek trifiering av transportsektorn som pågår. Samti digt betonar de behovet av en bättre infrastruktur och att det är rimligt att staten står för en del av dessa in vesteringar. De förordar därför e n satsning på ut byggd laddinfrastruk tur. Ett tillkännagivande om laddstolpar efterfrågas (yr kan de 17).

I Liberalernas kommittémotion 2016/17:3459 av Maria Weimer m.fl. upp ges det att partiet vill värna Sveriges klimatsmarta energisystem och foku sera på att minska u tsläppen. Kombinationen av sats ningar på förnybar energi och en möjlighet att förnya den svenska kärnkraften är central för att en kol di oxidfri elproduktion ska kunna säkras för hela närområde t . Enligt motio närerna bör visio nen för energipolitiken vara en långsiktigt hållbar och klimat neutral ener giförsörjning med högsta möjliga försörjningstrygghet och energi säker het.

Sverige kan, enligt motionärerna , spela rollen som föregångsland när det gäl ler omställningen till fossil oberoende, och det finns i dag ett elöverskott i Sverige som kan exp orteras. Genom export av klimat smart el till EU-länder i Sveriges närområde kan Sverige bidra till att göra EU mindre fossil bränsle be roende samtidigt som energisäkerheten i närområdet ökar och beroendet av rysk gas mins kar.

Motionärerna ser positivt på EU-kommissionens förslag om en energiunion och anser att Sverige måste vara pådrivande för ett närmare europeiskt samar bete på energiområdet.

Motionärerna framhåller att Liberalerna inte står bakom den energi över enskommelse som slöts i juni 2016 mellan Socialdemokraterna, Moderaterna, Centerpartiet, Miljöpartiet och Kristdemokraterna. Överenskommelsen anses vara d yr, dålig för Sverige och sakna klimatnytta.

Motionärerna s uppfattning är att fokus bör v ara inriktat på att minska be ro endet av fossila energikällor i stället för att straffa koldioxidfri produktion. Motio närerna vill värna Sveriges klimatsmarta energisystem och kan därför inte stå bak om ett mål på 100 procent förny bart som är en del av energi över enskommelsen. De ser förnybar e nergi som ett medel för att upp nå billig och miljövänlig el och inte som ett mål i sig. Målet bör i st ället vara att värna om det näs tan helt fossilfria elsystem som Sverige har uppnått.

Motionärerna anser att det finns en stor potential att fortsätta bygga ut förnybara energislag som sol energi och biogas samt att utveckla nya tekniker som vågkraft . Tekniska innovationer och pro duktutveckling liksom utveck lingen av nya tjänster och affärsmodeller är viktiga för att skapa ett lång siktigt hållbart energisystem. Med en ökad andel förnybar energi ökar behovet av lag ring och flexibilitet i energisystemet. Motionärerna föreslår därför en sats ning på forsk ning och inno vation krin g energilagring och batterier. Av det skälet tillförs anslaget 1:4 Energi forskning 5 miljoner kronor för 2017 . I sam band med behandlingen av den kommande fo rsknings propo sitionen vill Libe ralerna dess utom avsätta medel till en forskningsreaktor.

Motionärerna konstaterar att regeringen väljer en rad kortsiktiga b idrag för att stimulera den för nybara energin. Ambitionen är lovvärd men motionärerna anser inte att d et behövs mer pengar till inves teringsstöd, vilket branschen även själv har påpekat. Vad svensk energimarknad behöver är långsiktiga och teknikneutrala styrmedel, inte kortsiktiga och oförutsägbar a bidrag. Därför av visar motionärerna i sin helhet anslagen 1:3 Stöd för marknads introduktion a v vind kraft och 1:6 Planerings stöd för vindkraft.

Vidare slår motionärerna fast att den största utmaningen när det gäller att bryta Sveriges beroende av fossila bränslen finns inom transportsektorn. De ser positiv t på den marknadsdrivna elektri fieringen av transportsektorn som pågår. En mer omfattande sådan elektrifiering kräver dock en stabil och kol dioxid snål elproduktion som kan leverera ren el till eldr ivna fordon. Här spelar klimat smarta energislag som vattenkraft, kärnkraft och förnybar el en viktig roll. Vidare behövs en bättre laddinfrastruktur för att främja en fossilfri for dons flotta. Det är rimligt att staten står för en del av denna kostnad , och det före slås därför i motionen en satsning för att stimulera utbyggnaden av ladd infrastruktur. För 2017 innebär det att 75 miljoner kronor tillförs ett nytt anslag för l addstolpar.

Motionär erna ifrågasätter kortsiktiga s töd och subventioner o ch gör en annan bedömning än reger ingen när gäller vilka insatser som krävs för ett stabilt och klimatsmart energisystem. Mot den bakgrunden och som en följd av andra prioriteringar förorda r motionärerna en annan anslagsför delning än regeringen. På en rad anslag föreslås en återgång till tidigare anslagsnivåer, vilket gäller anslag en 1:1 Statens energimyndighet och 1:8 Energiteknik . Vi da re vill motionärerna att pris- och löne omräkningen justeras ned med 20 pro cent årligen f ör åren 2017–2019. Inom utgifts område 21 Energi påverkas an slag en 1:1 Statens energimyndighet och 1:4 Energiforskning .

M otionärernas samlade anslagsförslag inom utgiftsområdet för 2017 är totalt 306 miljoner kronor lägre än regeringens förslag.

Kristdemokraterna

En trygg och säker energiförsörjning är en viktig motor i Sveriges ekonomi och avgörande för den svenska välfärden, framhålls det inledningsvis i Krist demokraternas ko mmittémotion 2016/17:3393 av Pe nilla Gunther m.fl. Mo tio närerna anser att svenska företag och konsumenter måste kunna lita på att det finns en stabil och pålitlig elförsörjning. Långsiktiga spelregler och sta bila villkor på elmarknaden uppges vara av stor vikt för de sve nska jobben och den svenska konkur renskraften.

Motionärerna förordar en energipolitik som grundar sig på förvaltar skaps tanken, där de ändliga resurserna förvaltas i stället för att förbrukas. Energi po litiken ska därför möjliggöra för kommande generationer att leva och verka i ett hållbart samhälle. Motionärer na vill se en mångfald av förny bar energi inom transportsektorn, industrin, uppvärmningen och elprodukti onen och strä var efter ett ener gisystem som innehåller såväl storskaliga som småskaliga ele ment anpassade till lokala och indu striella behov. För att kunna uppnå målen om minskade ko ldioxidutsläpp och energieffek tivisering vill motio närerna se öka de investeringar av såväl offentligt som privat kapital i lång siktigt hållbara energislag som bl.a. vindkraft, vattenkraft, bioenergi, s ol energi och geoenergi. Motionärer na vill att Sverige på sikt ska ha ett energi system som bygger på 100 procent förnybar energi.

Det är tack vare kombinationen av kärnkraft, vattenkraft, biokraft och vind kraft som Sverige är det land inom EU som har lägst klimatutsläpp inom sin elproduktion. Motionärerna påpekar att Kristdemokraterna värnar målet om att Sverige ska ha en hållb ar och resurseffektiv energiför sörjning och inga netto utsläpp av växthusgaser i atmosfären år 205 0. Motionärerna anser att arbet et med klimat- och energifrågorna behöver intensifieras på såväl nationell som internationell nivå för att uppnå dessa klimatmål.

I sitt budgetförslag för utgiftsområde 21 Energi konstaterar motio närer na att solenergi är en viktig och klimatsmart del av det svenska energi systemet. De påpekar att svensk solenergiforskning är mycket fram ståen de och att sol energin har stor utvecklingspotentia l i Sverige. Det statliga forsk nings pro gram met för solenergi omfattar 91 miljoner kronor t.o.m. 2016 , o ch mo tionärerna anser att forsknings satsningen på solceller, termisk solel och sol bränslen måste fortsätta även efter 2016 och vill a tt det läggs in i den kom mande e nergiforskningspropositionen.

Utöver detta och utan närmare motiveringar i motionen avvec klar motio närerna anslaget 1:3 S töd för mark nadsintroduktion av vindkraft ( – 10 miljoner kronor ). Anslaget 1:8 Energiteknik sätts till 340 miljoner kronor , vil ket är 100 mil joner kronor lägre än vad regeringen har föreslagit.

M otionärernas samlade anslagsförslag inom utgiftsområdet för 2017 är totalt 113 miljoner kronor lägre än regeringens förslag.

Vissa kompletterande uppgifter

Stöd till installation av solceller

Sedan 2009 finns ett statligt stöd för installation av solceller. Stödet riktas till alla typer av aktörer, såväl företag och offentliga organisationer som privatper soner. Stöd kan fås för installation av alla typer av nätanslutna solcellssystem och solel - solvärme - hybrid system.

Från och med den 1 januari 2015 är stödnivån maximalt 30 procen t till företag och högst 20 pro cent till övriga. Stödnivån beräknas utifrån de stödbe rättiga n de insta llationskostnaderna. Högsta möj liga stöd per solcellssystem är 1,2 miljoner kronor , och de stödberättigan de kostnaderna får maximalt upp gå till 37 000 kronor plus moms per installerad kilowatt elek trisk toppeffekt. Stö det är ram begränsat , vilket innebär att det bara kan ges så länge de avsatta pengarna räcker.

Solelstrategi

Energimyndigheten fick hösten 2015 i uppdrag av regeringen att föreslå en strategi för hur användningen av solel ska kunna öka i Sverige, samt analyse ra hur solel ska kunna bidra till att Sverige på sikt ska ha 100 procent förnybar energi. Myndighetens förslag presenterades i mitten av oktober 2016.

För att underlätta för introduktion av små och mellanstora anläggningar på el marknaden föreslås bl.a. att det införs ett sol - ROT-avdrag för privatpersoner i stället för det nuvarande investerings stödet. Justeringen gör att villa äga re får mot svarande ersättningsnivå snabbare samtidigt som kötid en för investerings stö det minskar för de övriga ägarkategorierna, när mer medel finns att tillg å inom den årliga ramen. Övriga åtgärder i strategiförslaget inneh åller bl.a. möj lig het till skatte reduktion för mellanstora anläggningar, att energiskattelage n justeras så att den gäller per anlägg ning i stället för utifrån juridisk person och att utbyggnaden blir mer re surseffektiv genom att bygg lovs processer, avfalls han tering och fysisk planering ses över. Vidare föres lås att elcertifikat för mik ro pro duktion ska ersättas genom att justera något av de andra stöden.

Energimyndighetens förslag till strategi har skickats ut på remiss. Remiss s varen ska ha inkommit till Regeringskansliet senast den 16 januari 2017.

Förslaget om en ny forskningsreaktor

År 2012 skickades en gemensam skrivelse till U tbildningsdepartementet från Uppsala universitet, Kung liga Tekniska högskolan (KTH) och Chalmers där man föreslog en infrastruktursatsning på kärnkraftsforskning. I maj 2014 om b ads Vetenskapsrådet och Kungl. Vetenskapsakademien (KVA) att granska för slaget. I slutet av september 2014 meddelade Vetenskapsrådet att förslaget inne håller för många obesvarade frågor och behöver utredas vidare. KVA an såg bl.a. att med tanke på den stora investeringskost naden att det var mycket som var oklart , och antalet forskare som skulle använda anläggningen bedöm des vara begränsat. Vidare anfördes det att Sverige behöver kärnteknisk forsk ning, men att den bör drivas inom ramen för europeiska samarbeten, inte ge nom att uppföra en experimentreaktor i Sverige.

När riksdagen hösten 2015 behandlade motionsyrkanden om satsningar på en forskningsreaktor avstyrkte utskottet dessa bl.a. med hänvisning till syn punkter na ovan som både KVA och Vetenskapsrådet hade redovisat kring ett sådant projekt (bet. 2015/ 16:NU 3). Våren 2016 behandlade dessutom ut bild ningsutskottet ett antal motioner om behovet av viss forskningsinfra struktur, däribland en forskningsreaktor (bet. 2015/ 16:UbU 17) . Liksom när ings ut skot tet avstyrkte utbildningsutskottet förslagen bl.a. med hänvisning till utlåtan dena ovan från KVA och Vetenskapsrådet. Utbild nings utskottet såg ingen an led ning att ställa sig bakom motions yrkan den om att utreda eller på andra sätt verka för byggandet av en forsknings reaktor i Sverige eller att verka för att Sve rige ska bidra till internationell forsk ning inom området.

Under 2016 har det KTH-avknoppade företaget Blykalla fått en investering på 150 miljoner kronor av ett indiskt företag för att utveckla en prototyp för en blykyld fjärde generatio nens reaktor. Investeringen inne bär att företaget kan färdig ställa ingenjörsdesignen på reaktorn och söka tillstånd för att ta den i bruk. Reaktorn som har utvecklats på KTH kallas Sealer (Swedish Advanced Lead Reactor ) och utnyttjar energiinnehållet i kärnbränslet upp till hundra gång er mer än i dagens stora kärnkraftverk eftersom kärnbränslet återanvänds flera gånger. Reaktorn ska ha en livslängd på 30 år, och under den tiden behö ver inte nytt bränsle fyllas på.

Stöd till investeringar i laddinfrastruktur

I den statliga utredningen Fossilfrihet på väg (SOU 2013:84) som presente rades i december 2013 ägnas ett kapitel (kap. 11) åt eldrivna väg trans porter. För att underlätta elektrifiering av vägtrafiken föreslog utredningen bl.a. att Ener gi myndigheten får i uppdrag att till sig knyta en natio nell sam ordnare av arbetet med laddinfrastruktur samt att s kyndsamt ta fram råd och re kom men dationer för installation av laddsta tioner. Vidare föreslogs et t statligt bidrag till installa tion av laddinfrastruktur. Utredningens förslag var ute på remiss under våren 2014.

I det gemensamma budgetförslaget från allianspartierna för 2015 som riks dagen ställde sig bakom i december 2014 återfanns ett nytt anslag inom utgifts område 2 1 Energi till stöd för investering ar i laddinfrastruktur. Anslaget om fat tade 75 miljoner kronor under 2015 ( prop. 2014/15:1, bet. 2014/ 15:NU 3). I vårändringsbudgeten för 2015 föreslog regeringen sedermera att de medel som hade avsatts skulle föras över till ett nytt ramanslag (Klimat investeringar i kommuner och regioner) under utgiftsom råde 20 Allmän miljö- och naturvård som får använda s för klimatinvesteringar i kommu ner och regio ner, inklusive installation av laddinfrastruktur för elfor don. Satsningen sam la de s under be teck ningen Klimatklivet.

I vårändrings budgeten för 2015 föreslog regeringen även en förstärkning av det nya anslaget med 125 miljoner kronor (prop. 2014/15:99). I budget pro po si tionen för 2016 föreslog regeringen att anslaget skulle ökas med ytterligare 475 miljoner kronor per år 2016–2018 (prop. 2015/16:1, utg .omr. 20 Allmän mil jö- och naturvård). I budgetpropositionen för 2017 (prop. 20 16/17:1, utg.omr. 20) före slår regeringen att anslaget ökas med 100 mil jo ner kronor per år 2017–2018 samt med 700 miljoner kronor per år 2019–2020 och att sats ningen därmed förl ängs till 2020. Regeringen framhåller att kli mat av talet från Paris innebär höjda ambitioner och kräver skärpta åtgärder för att nå målen.

I slutet av augusti 2016 redovisade Naturvårdsverket läget i arbe tet med Kli matklivet för reger ingen. Av redovisningen framgår det att utbyggnad av ladd ningsstationer är den åtgärdstyp som är störst både i antal beviljade ansök ningar och av det totala antalet inkomna ansökningar. Sett till bevil jade belopp är andelen emellertid lägre. Ungefär 15 procent av de beviljade stöd med len har gått till denna kategori. Fram till redovisningstidpunkten hade verket bevil jat 367 ansökningar, varav totalt 23 0 avsåg laddstationer som ska ge ca 3 850 nya laddningsp unkter. Huvuddelen av laddnings punkterna ska vara tillgäng liga för allmänheten .

Noterbart är att fr.o.m. den 10 maj 2016 har den maximala stödnivån be grän sats till 50 procent av investeringskostnaden. Tids gränsen för slutlig be gäran om utbetalning av stöd har också sänkts från sex till tre månader från det att åtgärden senast ska vara slutförd.

I E nergimyndighet ens regleringsbrev för 2016 framgår det att myndigheten senast den 1 februari 2017 ska redovisa till Naturvårdsverket hur arbetet med klimatinvesteringsstödet och laddinfrastrukturen för elfordon har utvecklats.

När riksdagen höste n 2015 behandlade motioner om satsningar på ladd infrastruktur avstyrkte utskottet dessa med hänvisning till att det anslag inom utgiftsområde 20 som beskrivs ovan – som då betecknades 1:18 Klimat inve steringar i kommuner och regioner – får användas för dylika sats ningar (bet. 2015/ 16:NU 3).

Nationellt handlingsprogram för utbyggnad av infrastruktur för alternativa bränslen

I EU:s direktiv 2014/94/EU om utbyggnad av infrastrukturen för alternativa bränslen behandlas flera frågor med anknytning till utbyggnaden av infra struk tur för elfordon. Det gäller bl.a. frågor om laddstandarder och avgifter för ladd ning . Regeringen har i en proposition föreslagit hur direktivet ska genomföras i Sverige (prop. 2015/16:186). Propositionen har ännu inte be hand lats av riks dagen.

I direktivet anges att medlemsstaterna senast den 18 november 2016 ska ta fram och underrätta kommissionen om sina nationella handlingsprogram på området . Handlingsprogrammet ska bl.a. innehålla mål för utbyggnad av ladd sta tioner. Kommissionen ska sedan på grundval av de nationella hand lings pro gram men offentliggöra och regelbundet uppdatera information om de na tio nella syften och mål som medlemsstaterna presenterat bl.a. när det gäller antalet laddningsstationer som är tillgängliga för allmänheten .

Av den ovannämnda propositionen framgår att den inte behandlar frågor som kommer att omfattas av handlingsprogrammet, vilket bereds i särskild ord ning inom Regeringskansliet. Enligt uppgift från Regeringskansliet har hand lingsprog rammet ännu inte skickats till k ommissionen.

Förslag om laddinfrastruktur inom andra utgiftsområden

Som har redovisats i det föregående har både Centerpartiet och Liberalerna av satt medel för laddinfrastruktur inom utgiftsområde 21 Energi. Det bö r sam tidigt noteras att såväl Moderaterna som Sverigedemokraterna och Krist demo kraterna föreslår sats ningar under 2017 på utbyggnad av ladd infra struk tur. De n yssnämnda partier na föreslår emellertid att dessa sats ningar ska finan sieras genom att nya anslag för ändamålet för s upp under andra utgifts områden än det här aktuella. Förslagen ser ut som följer:

– Moderaterna föreslår i motion 2016/17: 3164 att 100 miljoner kronor av sätt s till ett nytt anslag inom utgiftsområde 20 Allmän miljö- och na tur vård.

– Sverigedemokraterna föreslår i motion 2016/17: 2913 att 100 miljoner kro nor avsätt s till ett nytt anslag inom utgiftsområde 20 Allmän miljö- och na tur vård.

– Kristdemokraterna föreslår i motion 2016/17: 3391 att 125 miljoner kronor avsätt s till ett nytt anslag under utgiftsområde 22 Kommunika tioner.

Utskottets ställningstagande

Energipolitiken har en avgörande roll i byggandet av ett hållbart samhälle, och sysselsättningen i Sverige är helt beroende av att det finns en god och till förlitlig tillgång till el till konkurrenskraftiga priser. Energipolitiken syftar till att förena ekologisk hållbarhet, konkurrenskraft och försörjningstrygghet. Utskottet anser i likhet med regeringen att klimatfrågan är en ödesfråga i sammanhanget och att energipolitiken därför måste skapa förutsättningar för utvecklingen av ett hållbart energi- och transportsystem och därigenom även till minskade utsläpp av växthusgaser.

Utskottet noterar att det under året har slutits en energipolitisk överens kom melse mellan fem partier och att den parlamentarisk t sammansatta Energi kom missionen kommer att överlämna sitt slutbetänkande inom de närmaste månaderna.

U tskottet välkomnar de olika energipolitiska insatser som regeringen redo visar i budgetpropositionen . Det gäller exempelvis insatser för att öka pro duk tionen och användningen av förnybar energi samt olika åtgärder som syftar till att stimulera en effektivare energianvändning. Genom sådana satsninga r ska pas det förutsättningar för minskade utsläpp av växthusgaser och luftföro re ningar , och grunden läggs för en utveckling mot ett hållbart energi- och trans portsystem.

El är en mycket viktig energibärare i det svenska energisystemet. När det gäller produktionen av förnybar el är det med Norge gemensamma elcerti fi katssystemet ett effektivt styrmedel. Under hösten 2015 ställde sig r iksdagen ba kom en ambitionshöjning inom ramen för det systemet, som ska bidra till att öka utbyggnaden av den förnybara elproduktionen. Utskottet vill i detta sam manhang även framhålla att det i den ovannämnda energipolitiska över ens komm elsen från juni 2016 anges att e lcertifikatssystemet ska förlängas och utökas med 18 TWh nya elcertifikat till 2030.

Utöver att stimulera utbyggnad en av den förnybar a elproduktion en genom elcertifikatssystemet finns även andra stödformer som exempelvis ett särskilt statligt investeringsstöd för utbyggnad av solceller. I sammanhanget bör det dock påminnas om att Energimyndigheten på regeringens uppdrag i oktober 2016 presenterade ett förslag till en nationell solelstrategi. Myndigheten före slår bl.a. att det nuvarande investeringsstödet avskaffas och ersätt s med andra stödformer. Förslaget till solelstrategi är för närvarande ute på remiss , och ut skottet anser att riksdagen därför inte bör vidta några åtgärder med anledning av vad som sägs i motion 2016/17:1772 (SD) om att inve sterings stödet till solceller ska avvecklas. I stället bör regeringens fortsatta beredning av det sam lade förslaget om en solelstrategi avvaktas och riksdagen därför avslå mo tio nen i den aktuella delen.

E l ens central a roll som energibärare i Sverige förstärker även betydelsen av att elmarknaden fungerar effektivt i alla delar och att el kan överföras effektivt såväl inom som mellan länder. Staten har i det avseendet ett betydande ansvar för att genom Affärsverket svenska kraftnäts försorg tillhandahålla ett väl fun geran de stamnät – elnätets ryggrad. En ökande andel förnybar energi i kom bi na tion med eftersatta investeringar och reinvesteringar samt en alltmer inte grerad europeisk elmarknad ställer stora krav på den fortsatta utvecklingen av stamnätet. Svenska kraftnät planerar investeringar i nätet som uppgår till ca 14 miljarder kronor 2017–2020, varav ca 2,4 miljarder kronor under 2017. Detta innebär en kraftig ökning av utbyggnadstakten jämfört med historiska nivåer. Utskottet har inget att invända mot regeringens förslag till inve st eringsplan för Svenska kraftnät. Förslaget tillstyrks således , liksom även för slaget om finan siella befogenheter för Svenska kraftnät. Utskottet delar regeringens uppfatt ning att överföringskapaciteten inom Sverige, samt mellan Sverige och grann länderna, ska öka och att Sverige ska driva på i EU för ökad samman koppling mellan och inom länder. Vidare noterar utskottet att reger ingen för närvarande ser över Svenska kraftnäts ekonomiska mål , och att den översynen ska vara klar senast t ill budgetpropositionen 2018.

När det gäller elnät på lägre nivåer i elsystemet instämmer utskottet i att framhålla bety delsen av att det utvecklas nät som ökar förutsättningarna för elkunder na att produce ra el i m indre skala och sedan lagra eller leverera den till nätet. Smarta elnät av detta slag kan också underlätta en flexiblare elan vänd ning, vilket bidra r till en effektivare energianvändning och är en viktig förutsät t ning för att kunna hantera de utmaningar som finns på effektområdet. Ut skottet ser positivt på fortsatta åtgärder för att få till en fungerande efter frågeflexibilitet liksom på att medborgarnas roll på energi marknaden stärk s. När det gäller den sistnämnda frågan vill utskot tet särskilt lyfta fram att re geringen i årets budgetproposition har utvecklat sin syn på jämställd hets frågor på energiområdet. Liksom regeringen anser utskottet att det är viktigt med en jämställd representation i alla delar och på alla nivåer i de delar av samhället som berör energi.

Att effektivisera användningen av energi är ett viktigt medel för att minska belastningen på klimat et , miljö n och människors hälsa . Därför delar utskottet regeringens uppfattning att en effektiv energianvändning också kan ses som ett viktigt medel för att nå målsättningen om 100 procent förnybar elpro duk tion 2040. Ur ett resurshushållningsperspektiv anser regeringen att det även är viktigt att hushålla med förnybar energi. Även detta överens stäm mer med ut skottets uppfattning.

Utskottet står även bakom den del av fempartiöverenskommelsen som gäl ler energieffektivisering. Utskottet välkomnar således att det ska tas fram ett mål för energieffektivisering för perioden 2020 till 2030 och att det ska utar be tas ett särskilt energieffektiviseringsprogram för den elintensiva svenska in dustrin. Dessutom instämmer utskottet i behovet av att brett utreda vilka even tuel la hinder som kan finnas för att möjliggöra en tjänsteutveckling vad gäller aktiva kunder och effektivisering samt undersöka vilka styrmedel som är effektivast för att öka effektiviseringen ur både energi- och effekthänseende.

I Sverige liksom i de flesta andra länder är väg- och sjötrafiken i stort sett helt beroende av fossila bränslen . Att ställa om dessa transportslag i en mer hållbar riktning innebär en betydande utmaning på det energipolitiska områ det. Utskottet ser ett fortsatt behov av forskning och utveckling kring alterna tiva drivmedel i form av förnybara bränslen, men även kring förutsätt ningarna för och konsekvenserna av en mer omfattande elektrifiering av de fossilbräns le baserade delarna av transportsektorn. Utskottet noterar i det sammanhanget att fempartiöverenskommelsen om energipolitikens inriktning från juni 2016 innehåller skrivningar om att det ska utredas hur de befintliga regelverken och skattelagstiftningen kan förenkl as och anpassas för att bl.a. underlätta elektri fieringen av transportsektorn.

I några motioner framförs önskemål om satsningar på en utbyggnad av ladd infrastruktur för elfordon. Här vill utskottet i första hand hänvisa till det anslag inom utgiftsområde 20 för klimatinvesteringar som får användas för just detta ändamål. Det bör även påminnas om att Energimyndigheten har i upp gift att senast den 1 februari 2017 redovisa för Naturvårdsverket hur arbe tet med klimatinvesteringsstödet och laddinfrastrukturen för elfordon har ut veck lats. Utskottet noterar också att Sverige inom kort ska överlämna ett natio nellt handlingsprogram för utbyggnad av infrastrukturen för alternativa bräns len till kommissionen. Handlingsprogrammet ska bl.a. innehålla mål för ut bygg nad en av laddstationer. Vidare bör det påminnas om att Energikom mis sionen för närvarande tar ett samlat grepp på den framtida energianvänd ningen med sär skilt fokus på elsystemet. Transportsektorns elektrifiering torde ingå som en pusselbit i det arbetet.

Med hänvisning till att det redan finns medel avsatta för ändamålet och till ett antal pågående processer med koppling till frågorna , anser utskottet att det saknas skäl för riksdagen att bifalla de motionsyrkanden som gäller satsningar på utbyggnad av laddinfrastruktur för elfordon inom ramen för utgiftsområde 21 Energi. Förslaget i motion 2016/17:1070 (L) med den inriktning en avstyrks således av utskottet.

Utveckling av ny teknik och nya tjänster ökar väsentligt möjligheterna att minska kostnaderna för att uppnå klimat-, energi- och miljöpolitiska mål, och stöd till forskning och innovation inom energiområdet är därför en viktig och integrerad del av energipolitiken. Tekniska innovationer och produktutveck ling – men även innovationskraft när det gäller utvecklingen av tjänster och affärs modeller – ser utskottet som viktiga nycklar i arbetet med att skapa ett lång siktigt hållbart energisystem. Utöver att forskning och utveckling kan bidra till att lösa klimat- och energipolitiska utmaningar kan innovationer på detta område bidra till att stärka Sveriges position som framgångsrik exportör av både miljösmart teknik och miljösmarta tjänster. Närmare hälften av an slagen inom utgiftsområdet ( drygt 1, 4 miljarder kronor under 2017) föreslås gå till just energiforskning, vilket utskottet anser vara en korrekt prioritering. Där e mot ser utskottet inga skäl för riksdagen att förorda särskilda satsningar på kärn energiforskning eller på omfattande investeringar i forsknings infra struk tur på detta område som exempelvis en särskild forsknings reaktor . N är det gäller förslaget i motion 2016/17:2898 (SD) om satsning ar på en dylik f orsk nings reaktor hänvisar utskottet också till vad det anförde när mot svaran de för slag behandlades hösten 2015. Motionen avstyrk te s vid det till fället , och ut skot tet gör samma bedömning denna gång.

Beträffande energiforskningsfrågor vill utskottet även påminna om att re ger ingen avser att överlämna en proposition om dessa frågor inom de när mas te månaderna. Det finns således anledning för utskottet att återkomma till frå gor na inom en inte allt för avlägsen framtid. Dessförinnan saknas det skäl för riks dagen att uttala sig om energiforskningens inriktning i linje med vad som före slås i motion 2016/17:2898 (SD). Motionen avstyrks således även i denna del.

Sammantaget innebär det anförda att utskottet tillstyrker regeringens förslag till anslagsfördelning inom utgiftsområde 21 Energi och de förslag till bemyndiganden som finns knutna till några av anslagen. Utskottet tillstyrker också de förslag som gäller Svenska kraftnäts investeringsplan och finansiella befogenheter liksom förslaget om elberedskapsavgiftens storlek. Följaktligen avstyrker utskottet de förslag till alternativa anslagsfördelningar som föreslås i ett antal motioner. Även de övriga motionsyrkandena i avsnittet avstyrks.

Svenska kraftnäts ekonomiska mål

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett motionsyrkande om ett förändrat avkast nings krav på Affärsverket s venska kraftnät. Ut skot tet hän visar till att det för närvarande pågår en översyn av affärs verkets eko nomiska mål.

Jämför reservation 3 (V).

Propositionen

Av budgetpropositionen framgår att det pågår en översyn av Affärsverket s venska kraftnäts ekonomiska mål inom Regeringskansliet bl.a. mot bakgrund av de krav på stora investeringar och därmed kapitalbehov som affärsverket står inför. För att säkerställa att affärsverket bär sina egna kostnader behöver en kapital kostnad beräknas , och utifrån denna utformas nya avkastningsmål. Nivåerna och den exakta utformningen bereds för närvarande inom Regerings kansliet. Regeringen anger att översynen ska vara klar senast till budgetpro po sitionen 2018. Tills vidare styrs Svenska kraftnäts verksamhet med befint li ga ekono mis ka mål.

Motionen

I kommittémotion 2016/17:2473 av Birger Lahti m.fl. (V) konstater as det att ut byggnaden av stam nätet för el i Sverige är kraftigt eftersatt och att stora delar av det existerande nätet behöver förnyas. Motionärerna anser att det inte är rim ligt att Svenska kraftnät som står inför stora inves teringar årligen ska ge hundratals miljoner i utdelning till sta ten. Motionärerna begär därför e tt till kän nagivande från riksdagen om att regeringen bör återkomma med ett för änd rat avkastnings krav för Svenska kraftnät senast till bolagsstämman 2018 (yrkande 17) .

Utskottets ställningstagande

U tskottet konstaterar att det för närvarande pågår en översyn av Affärsverket s venska kraftnäts ekonomiska mål och att den översynen ska vara klar senast till budgetpropositionen 2018. Med hänvisning till detta saknas det skäl för riksdagen att bifalla förslaget i motion 2016/17:2473 (V) om att regeringen bör återkomma med ett förändrat avkastningskrav på affärsverket. Motionen av styrks därför i den aktuella delen.

Reservation er

1.

Målen för utgiftsområde 21, punkt 1 (C)

av Rickard Nordin (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2016/17:3119 av Anders Åkesson m.fl. (C) yrkande 2 och

avslår motion

2016/17:1558 av Betty Malmberg (M) yrkande 1.

Ställningstagande

Utsläppen från transportsektorn är den största klimatutmaningen i Sverige. Enbart inrikestransporterna står för en tredjedel av utsläppen av växthusgaser i vårt land . Fossila bränslen ge nerera r även utsläpp av luftföroreningar som orsakar negativa hälsoeffekter .

Jag konstaterar att Centerpartiet under alliansregeringens åtta år starkt bi drog till att Sverige redan har uppnått och sedan länge passerat mål et om 10 procent förnybar energi i transportsektorn till 2020 . Jag och Centerpartiet an ser emellertid att detta inte får fungera som en ursäkt för att inte redan nu ta nästa steg mot det långsiktiga målet om en fossilbränsleoberoende fordons flot ta till 2030.

Centerpartiet står bakom den fempartiöverenskommelse på det energipo litiska området som slöts i juni 2016. I överenskommelsen återfinns bl.a. målet att Sverige s enast 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växt husgaser till at mosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp. Center par tiet var även dri van de bakom Miljö målsberedningens förslag om 70 procent minskade utsläpp från inrikes transporter till 2030. Detta är bra mål som också kommer att ha betydelse för utvecklingen inom transportsektorn. Jag och Centerpartiet vill nu att reger ingen skynd samt lämnar en proposition med de förslag som Miljö måls beredningen levererade under våren 2016. Ett mål om en fossilobe roende fordonsflotta i likhet med det som anges ovan hade kunnat öka på takten i om ställningen av denna sektor ytterligare. I likhet med vad som anförs i mo tion 2016/17:3119 (C) hade det också varit värdefullt med ett delmål med inne börden att Sverige höjer ambitionerna till 30 procent förnybar energi i trans port sektorn till 2020. Detta anser jag att riksdagen bör tillkännage till reger ingen , och jag tillstyrker således den nyssnämnda motionen i den aktuella delen. Motion 2016/17:1558 (M) avstyrks i den här aktuella delen.

2.

Anslag inom utgiftsområde 21, punkt 2 (SD)

av Josef Fransson (SD) och Mattias Bäckström Johansson (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

a) Anslagen för 2017

Riksdagen anvisar anslagen för 2017 inom utgiftsområde 21 enligt förslaget i bilaga 6.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2016/17:1772 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkandena 20 och 37 samt

2016/17:2898 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkandena 1 och 2,

bifaller delvis proposition 2016/17:1 utgiftsområde 21 punkt 4 och avslår motionerna

2016/17:1070 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 17,

2016/17:3127 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 1,

2016/17:3393 av Penilla Gunther m.fl. (KD) yrkande 1,

2016/17:3438 av Rickard Nordin m.fl. (C) och

2016/17:3459 av Maria Weimer m.fl. (L).

b) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden

Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2017 besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom den tidsperiod som anges i bilaga 7.

Därmed bifaller riksdagen delvis proposition 2016/17:1 utgiftsområde 21 punkt 5.

c) Godkännande av investeringsplan för Affärsverket svenska kraftnät

= utskottet

d) Finansiella befogenheter för Affärsverket svenska kraftnät

= utskottet

e) Avgiftsuttag för elberedskapsavgiften

= utskottet

Ställningstagande

Den 23 november 2016 fastställde riksdagen utgiftsområdenas ramar för 2017. Förslaget till anslagsfördelning inom utgiftsområde 21 Energi i Sverige demo kraternas motion 2016/17:2898 bygger på en utgiftsram som är 355 miljoner kronor lägre än den riksdagen nu har antagit. Då vi står bakom förslaget i den nyssnämnda motionen använder vi oss av den formella möjlig heten att reser vera oss mot regeringens motsvarande förslag till anslags fördelning inom utgiftsområdet. I stället tillstyrker vi förslaget i den nyss nämnda motionen.

Utgångspunkten för vårt ställningstagande är den värdegrund som genom syrar vår och Sverigedemokraternas syn på en önskvärd samhällsut veck ling. Det innebär bl.a. att vi eftersträvar ett försiktigt framåt skridande som baseras på varsamhet, efter tanke och långsiktigt ansvars tagande. Då vi och Sverige de mo kraterna står fritt från såväl socialismens som liberalismens ekono miska teorier kan vi inta ett pragmatiskt och verklighetsanpassat förhållningssätt till många frågor, inklusive till energipolitiska spörsmål. Förutsatt att det kan gagna Sverige och dess medborgare är Sverigedemo kraterna öppna för samtal, diskussioner och samarbeten med alla andra partier.

I S verigedemokraternas budgetmotion 2016/17:2102 tydliggörs våra vikti gaste övergripande visioner för de kommande åren. Vi visar att det inte måste finnas någon motsättning mellan ekonomisk tillväxt och sysselsättning å ena sidan och allmän välfärd, trygghet och socialt ansvarstagande å andra sidan. Sve rigedemokraterna ställer sig otvetydigt bakom de finans politiska hörn stenarna om överskottsmål för den offentliga sektorn, utgiftstak samt krav på kom muner och landsting om en god ekonomisk hushållning.

Med detta sagt övergår vi nu till att redovisa huvuddragen i vår och Sve rigedemokraternas syn på den svenska energipolitiken. Inledningsvis vill vi klargöra att Sverigedemokraterna anser att den svenska energi politiken mås te vila på tre ben: leveranssäkerhet, kostnadseffektivitet och miljö. Vid lyftiga subventioner till förnybar energiproduktion eller oöverlagda skatte pålagor som belastar kärn- och vattenkraften riskerar att allvarligt begränsa för utsätt ningarna för att energipolitiken ska bli framgångsrik.

Vi anser att den rådande svenska klimat- och energipolitiken ofta känne teck nas av ett alldeles för snävt synsätt på vad som krävs för att kunna bemäst ra världsomspännande klimat- och energiförsörjningsproblem. Såväl den nu varan de som den förra regeringen tycks vilja vinna kampen på hemma plan utan insikt om att Sverige – eller EU – endast kan påverka de globala kol dioxidutsläppen i mycket begränsad utsträckning. Detta förhållningssätt präg lar även den energipolitiska uppgörelse som slöts mellan fem partier i juni 2016. Vi beklagar att de berörda parterna så ensidigt har valt att anamma ett snävt nationellt perspektiv på dessa globala utmaningar och ser en uppenbar risk i den svenska ambitionen att agera som föregångsland på klimatområdet. Dyra och i många fall ineffektiva satsningar på förnybar energiproduktion kan hota konkurrenskraften för såväl den svenska som den europeiska industrin , vil ket kan resultera i att koldioxidgenererande produktion flyttas till länder med en mindre ambitiös klimatpolitik eller där andra miljöhänsyn, arbetsrätt och mänskliga rättigheter är åsidosatta.

Vi och Sveriged emokraterna strävar efter att behålla och utveckla landets energisystem, med fokus på leveranssäkerhet, effektivitet och miljöansvar. Vi ser det som mycket betydelsefullt att en nation har kontroll över sin e nergiförsörjning och förespråkar därför i första hand en hög grad av själv försörjning s om en viktig pusselbit i arbetet med att uppnå energi politikens mål.

Vidare anser vi att energieffektiviseringsinsatser ska prioriteras då sådana insatser ofta är både samhällsekonomiskt och företagsekonomiskt lönsamma. För den elintensiva basindustrin i Sverige har en effektivare energianvändning stor potential att resultera i sådana kostnadsbesparingar som stärker industrins konkurrenskraft.

När det gäller förnybar energi är vår och Sverigedemokraternas hållning att förnybara energikällor i möjligaste mån ska konkurrera på samma villkor som andra energikällor . Samtidigt anser vi att d e problem som inte minst den för ny bara elproduktionen kan ge upphov till måste uppmärksammas mer . Be grep pet förnybar energi har en positivt laddad innebörd för många , vilket ten derar att skymma sikten för denna produktions tillkortakommanden. Sub ven tionsdriven utbyggnad av vind- och solkraft ökar kraven på reglerkraft, och väderberoende kraftkällor av detta slag innebär exempelvis betydande utma ningar för elnätet och för möjligheterna att kontrollera den så viktiga effekt balansen. Utmaningarna när det gäller tillhandahållandet av effekt för stärks dess utom av den högst beklagliga förtida avveckling en av flera väl fungerade svenska kärnkraftverk som står för dörren. Till detta kommer att kärnkraften svarar för den baskraft som utgör bottenplattan på vilken hela det svenska kraft systemet vilar och som inte minst är betydelsefull för den elintensiva bas industrin. Tillåts detta fundament erodera som en följd av politiska miss grepp hotas inte bara den svenska industrins konkurrenskraft utan på sikt även väl färdsstaten. Dessutom är risken påtaglig att det bara är fossilbränslebaserad kraft produktion som kan erbjuda rimliga alternativ , vilket självfallet inte gag nar ambitionerna att minska utsläppen av växthusgaser. I motsats till reger ingspartierna ser vi kärnkraften som ett centralt inslag i den svenska energi mixen under överskådlig framtid. Såväl eventuellt ny kärnkraft som den fort satta driften – och på längre sikt avveckling och nedmontering – av de befint liga verken kräver emellertid att kunskaperna kring dessa frågor ut vecklas. Ef ter som staten inte satsar några medel alls på kärnenergiforskning inom ramen för det betydande energiforskningsanslaget som avsätts varje år kan det starkt ifrågasättas om de nödvändiga kunskaperna på kärnkrafts områ det kan vid makt hållas på sikt.

Vi inom Sverigedemokraterna anser att Sverige ska satsa på kärnkraft i den omfattning som krävs för att upprätthålla och säkerställa en trygg elförsörjning för i första hand Sverige. Det är, enligt vår uppfattning, således av stor vikt att kärn teknis k forskning och utveckling behålls inom landet och att forsk ningen dessutom ges möjlighet att flytta fram sina positioner. För att kunna eta blera ny, modern och ännu säkrare kärnkraft i Sverige behövs en hög nationell kom petens, och detta kräver i sin tur ökat stöd till kärnkrafts forsk ningen. Fram gångsrik kärnteknisk forskning är dock ofta beroende av till gången till en funktionell forskningsinfrastruktur. Därför före slår Sverige demo kraterna ett nytt anslag inom utgiftsområde 21 Energi som ska finansiera det inledande arbetet med att etablera en kärnreaktor för forsk ningsändamål.

I Sverigedemokraternas motion 2016/17:1772 återfinns ett stort antal kon kreta förslag på åtgärder med energipolitisk anknytning. En del av dessa för slag faller dock inte inom näringsutskottets beredningsområde och be handlas därför av andra utskott. Det gäller exempelvis förslag på skatte området. Andra förslag har ingen direkt påverkan på anslagen inom utgifts om rådet och kom mer därför att behandlas av utskottet senare under detta riks möte. Vi ser fram emot att vid flera kommande tillfällen få möjlighet att föra fram vår syn på den svenska energipolitiken.

Med detta sagt vill vi nu framhålla att vi står bakom Sverigedemokraternas för slag till utgiftsram för utgiftsområde 21 Energi och det förslag till an slags fö rdelning som finns i motion 2016/17:2898 (SD).

Förslaget till anslags fördelning i motion 2016/17 :2898 (SD), som vi alltså står bakom, präglas av en återhållsam inställning när det gäller olika satsningar på sådana förnybara energikällor som har visat tveksam effektivitet och där kost samma statliga subventioner mest fungerar som ett slags omotiverad bo nus åt redan lönsamma verksamheter eller som konstgjord andning åt kom mersiellt tveksamma tekniker . Vi avvecklar därför anslaget 1:3 Stöd för mark nads introduktion av vindkraft ( –10 miljoner kronor) och anslaget 1:6 P la nerings stöd för vindkraft (–15 miljoner kronor). Avvecklingen av dessa båda an slag ingår i en övergripande energistrategi som syftar till att göra mark nads förutsättningarna mer jämbördiga för olika energislag. Fortsatta insatser för ökad energieffektivisering är vi positiva till och sluter därför upp bakom den nivå på anslaget 1:2 Insatser för energieffektivisering som regeringen har föreslagit (233 miljoner kronor under 2017). Då vi i vårt budgetförslag inte har de satsningar som motiverar den nivå som föreslås för Energimyndighetens för valtningsanslag minskas anslaget 1:1 Statens energi myn dighet på ett sätt som motsvara r den tidigare ökning en ( –15 miljoner kronor) .

Vi och Sverigedemokraterna anser att forskning med inriktning på nya ener gi lösningar har stor potential att lösa många av de utmaningar som väntar. Samtidigt menar vi att de statliga forskningsmedlen delvis bör riktas om mot att finansiera uppbyggnaden av den vetenskapliga och tekniska kunskap och kompetens som i dag saknas inom kärnteknikområdet. Som redan har nämnts ovan ser vi även ett behov av kärnteknisk forskningsinfrastruktur. Vi föreslår därför att anslaget 1:8 Energiteknik avvecklas ( –440 miljoner kronor) , och 25 miljoner kronor satsas i stället på ett nytt anslag som ska finansiera uppföran det av en kärn forsk nings reaktor. Med en sådan reaktor kan forskningen kring fjärde generationens kärn kraft flyttas fram ytterligare ett steg. Detta borde vara eftersträvansvärt då fjär de generationens kärnreaktorer kan återanvända kärn bränsle och därmed även bidra till att lösa problemet med utbränt kärnavfall.

I likhet med vad vi anförde i förra årets budgetbetänkande är vi skeptiska till de medel regeringen föreslår till anslaget 1:11 Lokal och regional kapa citetsutveckling för klimat- och energiomställning. Vi anser att de 25 miljoner kro nor som regeringen vill satsa under 2017 på denna ideologiskt färgade och diffust beskrivna åtgärd kan göra större energipolitisk nytta på något annat sätt. Anslaget finns därför inte med i det budget förslag vi står bakom .

Utöver de beskrivna justeringarna av de befintliga anslagen inom ut gifts området och förslaget om e tt nytt anslag för etableringen av en kärnforsk nings reaktor föreslår vi ytterligare två nya anslag som ska inriktas på att främja produktion av förnybar gas. För det första anser vi att det finns en outnyttjad po tential för framställning av metangas från olika avfallsprodukter. Sådan förnybar klimatvänlig biogas har många an vändningsområden och därför ska par vi ett nytt anslag (+100 miljoner kronor under 2017) som ska användas för att finansiera investeringsstöd och marknadsintroduktion av ny teknik på bio gas området.

För det andra vill vi och Sverigedemokraterna stimulera utvecklingen av den mycket intressanta vätgasen och dess an vändning i bränsleceller. I Sverige har bränslecellstekniken fört en rätt blygsam tillvaro till skillnad från utveck lingen på många andra håll i världen. För att Sverige inte ska halka efter på detta område föreslår vi och Sve rige demokraterna att det inrättas ett nytt an slag inom utgiftsområde 21 som ska användas för att stimulera framväxten av pilotanläggningar och nödvändig infrastruktur till gagn för vätgas- och bräns le cellsteknikens utveckling i vårt land. Anslaget ska även kunna finansiera ar be tet med att ta fram en vätgas strategi för Sverige. För 2017 avsätter vi 50 mil joner kronor till det nya anslaget.

Sammanfattningsvis innebär detta att vi tillstyrker motionerna 2016/17:2898 (SD) och 2016/17:1772 (SD) i de aktuella delarna. Regeringens och de andra partier na s förslag till anslagsfördelning avstyrks i de fall då de inte överensstämmer med förslagen i de nyssnämnda motionerna. Vi avstyrker även övriga motioner i de delar som är aktuella i detta betänkande. Däremot tillstyrker vi regeringens förslag till investeringsplan och finansiella befo genheter för Svenska kraftnät liksom även förslaget om nivån på elbe red skapsavgiften .

När det gäller regeringens förslag till olika bemyn diganden som är kopplade till några av anslagen, avstyrker vi de förslag som gäller de anslag som vi avvecklar he lt i vårt förslag (se bilaga 7 ). Det innebär således att vi av styrker regeringens förslag om bemyndiganden om anslagen 1:3 Stöd för mark nadsintroduktion av vindkraft, 1:6 Planeringsstöd för vindkraft, 1:8 Ener gi teknik och 1:11 Lokal och regional kapacitetsutveckling för klimat- och ener giomställning. När det gäller anslaget 1:4 Energiforskning har vi föreslagit en sänkning med 25 miljoner kronor under 2017. Vi har däremot inte föreslagit någo n annan nivå än regeringen när det gäller bemyndigandet för detta anslag eller de övriga bemyndigandena som regeringen föreslår .

3.

Svenska kraftnäts ekonomiska mål, punkt 3 (V)

av Birger Lahti (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2016/17:2473 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkande 17.

Ställningstagande

Utbyggnaden av stamnätet för el i Sverige är kraftigt eftersatt, och stora delar av det existerande nätet behöver förnyas. Jag står bakom regeringens för slag till investeringsplan för Affärsverket s venska kraftnät men vill här samtidigt ifråga sätta hur de omfattande investeringar som måste göras på längre sikt ska finansieras. I ett läge med stora investeringsbehov är det enligt min uppfattning inte rimligt att Svenska kraftnät ska ge hundratals miljoner kronor i utdelning till staten. Jag instämmer alltså i det som framförs i motion 2016/17:2473 (V) om att affärsverkets avkastningskrav måste ses över . Vänsterpartiet vill se sänk ta av kast ningskrav som möjlig gör för Svenska kraftnät att hålla en hög in ve steringstakt, utan att det drabbar nätkunderna. Jag anser att riksdagen ge nom ett tillkännagivande tydligt bör signalera till regeringen att ett sänkt av kast ningskrav bör ingå i den pågående översynen av affärsverkets ekono miska mål. Motionen tillstyrks därmed i den aktuella delen.

Särskilda yttranden

1.

Anslag inom utgiftsområde 21, punkt 2 (M)

Lars Hjälmered (M), Hans Rothenberg (M), Hanif Bali (M) och Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M) anför:

I Moderaternas budgetmotion 2016/17:3350 presenteras partiets riktlinjer för den ekonomiska politiken. Vi står bakom det som anförs i motionen som hel het, men vill här inledningsvis framhålla nödvändigheten i att Sverige fort sätter att utvecklas i hög takt. I budgetpropositionen visar regeringen dess värre en anmärkningsvärd handfallenhet inför de utmaningar som människor ser om kr ing sig. Det alternativ vi och M oderaterna erbjuder är en plan för ett star kare Sverige med målet att öka välståndet, tillväxten och tryggheten för alla i vårt land. De reformförslag vi presenterar är fokuserade på hur jobben ska bli fler och skolan ska bli bättre. Vi vill bryta utanförskapet och stärka inci ta menten för att arbeta genom att stå upp för rimliga skattenivåer, investera i ut bildning och infrastruktur och värna företags klimatet. Att få fler i arbete är avgörande för att öka kunskapen i skolan, höja kvaliteten i välfärden och byg ga ett starkare Sverige.

Den 23 november 2016 beslutade riksdagen om ramar för statsbudgetens ut giftsområden och om en beräkning av statens inkomster. Riksdagen har där med ställt sig bakom regeringens förslag till utgiftsramar, beräkning av sta tens inkomster och inriktning på budgetpolitiken. Genom beslutet fast ställdes att de samlade utgifterna för utgiftsområde 21 Ener gi inte får överstiga 2 876 898 000 kronor. I enlighet med riksdagens rambeslutsprocess ställs re ger ingens budgetförslag och oppositionspartiernas budgetförslag mot var and ra som helheter, och budgeten beslutas sedan i två steg. Moderaternas bud get förslag är en sammanhållen helhet, och eftersom riksdagen genom det nyss nämnda rambeslutet har ställt sig bakom regeringens fö rslag väljer vi att inte delta i det nu aktuella beslutet om anslagens fördelning inom utgifts område 21 Ener gi. I stället redovisar vi i detta särskilda yttrande vår syn på energi poli ti ken i allmänhet och på regeringens förslag . Vi refererar också den anslags för delning och de förslag som Moderaterna presenterar i motion 2016/17:3127.

Vi vill inledningsvis framhålla att Sveriges välfärd, jobb och konkur rens kraft är beroende av att vi har en energipolitik som lever upp till behoven och förväntningarna från en omvärld i ständig förändring. Sverige ska ha ett robust energisystem som står på tre ben med vattenkraft, kärnkraft och ny, förnybar energi. Energipolitiken ska värna klimatet, vara ekologiskt hållbar, säkra el till konkurrenskraftiga priser och garantera att el finns när såväl medborgare som företag behöver den. Alla delar av samhället är i dag be ro ende av att vi kan leva upp till dessa mål. Detta ställer höga krav på hur energipolitiken utformas.

Vi har redan berört elens betydelse som energibärare i det svenska ener gisystemet. El är och förblir under överskådlig tid en grundsten i den svenska energiförsörjningen . För att även fortsättningsvis kunna värna svenska jobb och konkurrenskraftiga elpriser för både hushållen och den elintensiva in dust rin är det mycket viktigt att de helt dominerande och klimatvänliga kraft produktion s slagen vatten- och kärnkraft inte hotas av orimliga skattepålagor.

Innan vi kommenterar regeringens budgetförslag på det energipolitiska om rådet vill vi betona den stora betydelsen av tydliga och långsiktiga spelregler inom energipolitiken. Mot den bakgrunden ser vi positivt på den ramöver enskommelse som fem partier slöt på det energipolitiska området i juni 2016. Med denna överenskommelse i botten och förhoppningar om kloka och brett politiskt förankrade slutsatser från den parlamentariskt sammansatta Energi kommissionen som snart ska överlämna sitt slutbetän kande ser vi relativt ljust på förutsättningarna att kunna vara med och forma en energi politik som svarar mot omvärldens krav på både kort och lång sikt.

När det gäller anslagen ser vi liksom regeringen värdet i att det satsas bety dande statliga medel på energiforskning. Många av morgondagens utma ningar kan vara möjliga att möta med morgondagens teknik. Energi tekniska land vinningar kan exempelvis bidra till att lösa klimatproblem, men även till den svenska konkurrenskraften på en global marknad. D en be grän sade minsk ning som M oderaterna föreslår av anslaget 1:4 Energi forskning hänger sam man med att vi inte delar regeringens syn på hur pris- och löne om räkningen ska på ver ka anslagsnivåerna.

Forskning som inriktas på förnybar energi är viktig och bör fortsätta. Däre mot saknas det möjlighet att finansiera kärnenergiforskning via energi forsk nings anslaget. Detta ser vi som problematiskt. Vi menar att oavsett vad man har för upp fattning om kärnkraftens framtid är det otvetydigt så att detta kraftslag kom mer att användas i Sverige under åtskilliga årtionden till. Ska Sverige kunna hantera befintliga reaktorer, ha möjlighet att bygga nya och att avveckla äldre reaktorer på ett säkert och effektivt sätt krävs det att vi lyckas behålla kompetensnivå och forskningskompetens.

Beträf fande övriga anslag har vi och M oderaterna föreslagit att ans laget 1:8 Energiteknik återställs till tidigare nivå som en följd av att vi inte står bakom regeringens satsningar på att finansiera stöd till investeringar i solceller. Vi noterar här för övrigt att Energimyndigheten nyligen överlämnade ett förslag till regeringen om en solel strategi , där myndigheten uttryckte tvivel kring detta inves te ringsstöd och i stället förordade andra modeller för att stödja ut veck lingen på detta område. När det gäller anslagsf ördelningen i övrigt har vi även helt av visat regeringens förslag till anslaget 1:11 som har den diffusa titeln Lokal och regional kapacitetsutveckling för klimat- och energiom ställ ning ( –25 mil joner kronor).

2.

Anslag inom utgiftsområde 21, punkt 2 (C)

Rickard Nordin (C) anför:

I Sverige råder det högkonjunktur. Således borde fler jobb växa fram och sysselsättningen borde stiga. Men i stället ökar tudelningen i samhället. Tu del ningen finns mellan unga och äldre, mellan högutbildade och de som saknar gym nasie examen samt mellan inrikes och utrikes födda. Tudelningen är också regional. Samtidigt som vissa orter växer och utvecklas har många mindre orter drabbats av neddragningar i globaliseringens, finanskrisens och lågkon junkturens spår.

Regeringen har valt att föra en politik där underskotten ökar, trots att det är i goda tider som vi borde bygga skyddsvallar inför framtida lågkonjunkturer. De åtgärder som regeringen finansierar med dessa lånade pengar har, enligt re geringens egna expertmyndigheter, en obefintlig eller negativ effekt på ar bets marknaden. Det är inte en ansvarsfull politik. Jag och Centerpartiet anser att Sverige behöver ett nytt ledarskap.

I budgetmotion 2016/17:3494 stakar Centerpartiet ut en annan riktning för Sverige. De frågor jag och Centerpartiet anser ska prioriteras handlar om att ge nom ekonomiskt ansvarstagande rusta Sverige för kärvare tider. Vidare krävs det insatser för att bryta den tudelning av samhället som har beskrivits ovan. Det handlar bl.a. om att genomföra arbets mark nadsreformer , skatte sänk ningar och åtgärder som syftar till att öka tryggheten i hela landet. Dess utom behöver kommunsektorn stärkas och fler satsningar göras på jobb och företag.

Jag och Centerpartiet vill att Sverige ska vara ett föredöme på miljöom rådet . I det sammanhanget ser vi det som mycket angeläget att Sverige återtar le dartröjan i arbetet med att hindra den globala uppvärmningen. Det är beklag ligt att Sveriges klimatutsläpp inte längre minska r . Klimatomställ nings arbetet måste förstärkas , och för detta krävs kraftfulla styrmedel där förore naren beta lar och där intäkterna från miljöskatter finansierar sänkt skatt på arbete i en grön skatteväxling. Jag och C e nterpartiet anser att högkon junkturen innebär en unik chans att bygga svensk ekonomi stark, att genom föra strukturreformer för att bredda tillväxten och jobbskapandet till fler och att ta nä sta steg i klimat om ställningen.

Klimat- och energifrågor hänger ofta intimt samman. Fossilbränslebaserad energiproduktion tillhör de mest växthusgasgenererande mänskliga aktivite terna. Åtgär der på det energipolitiska området är således viktiga för att hantera kli matutmaningarna. Sverige har unika förutsättningar att producera förnybar el. Sol- och vindel kan tillsammans med vattenkraft och biokraft utgöra basen i ett robust och helt förnybart energisystem. G enom konkreta styrmedel vill Cen terpartiet visa att ekonomisk tillväxt, innovation och entreprenörskap går hand i hand med minskade utsläpp av växthusgaser och gifter samt med ekolo gisk balans.

Riksdagen har genom sitt beslut den 23 november 2016 fastställt att de samlade utgifterna för utgiftsområde 21 Energi inte får överstiga 2 876 898 000 kr onor 2017 (bet. 2016/ 17:FiU 1). Centerpartiets förslag på ut gifts om rådet överstiger denna nivå och kan således formellt inte tillstyrkas. Center partiets budgetförslag ska emellertid betraktas som en helhet där någon eller några delar inte kan brytas ut och behandlas isolerat. Mot denna bakgrund väljer jag att avstå från att delta i beslutet om anslag och redovisar i stället Centerpartiets politik inom utgiftsområdet i detta särskilda yttrande.

Jag och Centerpartiet står fast vid uppfattningen att anslagen inom utgifts område 21 Energi borde ha utformats i enlighet med förslagen i Center partiets motion 2016/17:3438. Innan jag kortfattat berör min och Cen ter partiets syn på anslagsfördelningen inom utgiftsområde 21 vill jag nämna något om Cen ter partiets övergripande syn på energipolitiken.

Inledningsvis kan jag med glädje konstatera att utvecklingen på energi om rådet har varit mycket positiv under de senaste åren. Mer än hälften av Sveriges energikonsumtion kommer från förnybara energikällor. Center parti ets agerande som alliansregeringens gröna röst och allians reger ingens energi över enskommelse från 2009 har varit avgörande för detta. Den positiva ut vecklingen måste emellertid fortsätta.

Jag anser att Sverige både har en möjlighet och skyldighet att inom en generation vara helt fritt från fossil energi. Centerpartiet vill också – vilket jag står bakom – att Sverige inom en generation ska vara ett samhälle som är fritt från kärnkraft och i ställe t drivs av energi som till 100 procent är förnybar. Centerpartiets mål är att Sveriges energisystem ska vara helt förnybart 2040.

Energi och transporter är gru ndstenar för att göra det möjligt för människor att bo och verka var de vill, att hjälpa människor ur fattigdom och att minska av ståndet mellan stad, land och kontinent. Bilar och andra fossilbränsledrivna trans porter är emellertid miljöbovar som tillsammans står för drygt en tred jedel av alla uts läpp i Sverige. Alldeles för få drivs av miljövänliga driv me del som exempelvis förnybar el och biodrivmedel. Inom detta utgiftsom råde har Centerpartiet föreslagit en betydande satsning på utbyggna den av ladd in fra struk tur.

Jag och Centerpartie t står bakom den överenskommelse på det energipo litiska området som slöts mellan fem partier i juni 2016. Centerpartiet har länge varit drivande för en bred överenskommelse över blockgränserna om inriktningen för den framtida energipolitiken . Uppgörelsen bygger vidare på A lliansens klimat- och energiöverenskommelse från 2009 och skapar en ram för ett långsiktigt hållbart och stabilt elsystem även efter 2020. Här vill jag gärna framhålla att Centerpartiet är det enda parti som varit del av alla de breda energiöverenskommelser som slutits under de senaste årtiondena , och att fortsätta ta ansvar för en omställning mot ett helt förnybart energisystem är en självklarhet för mig och Centerpartiet.

Överenskommelsen innehåller flera framgångar för de frågor som Center partiet drivit i förhandlingarna. Bland annat förlängs systemet med elcertifikat fram till 2030 och ambitionsnivån höjs med 18 TWh mer förnybar el, vilket är 60 procent mer än dagens mål som sträcker sig till 2020. Elcerti fikaten ger den förnybara elen stabila förutsättningar att växa, utan att statsbudgeten belastas.

I Centerpartiets partimotion 2016/17:821 om klimat och förnybar energi redovisas ett stort antal förslag med energipolitisk koppling. Flertalet av förslagen har emellertid inte någon direkt påverkan på anslagen inom utgiftsområde 21 eller faller inom andra utskotts beredningsområden. De be handlas därför inte i detta betänkande.

När det avslutningsvis gäller anslagen inom det nu aktuella utgiftsområdet vill jag lyfta fram att Centerpartiet fö reslog en ram som var 144 miljoner kronor högre än regeringens förslag för 2017. Centerpartiets – av riksdagen dess värre avvisade – samlade förslag innehöll bl.a. ett nytt anslag på 150 miljoner kronor under 2017 för investeringar i sådan laddinfrastruktur som behövs för att få fart på elektrifieringen av fordonsflottan. Vidare föreslog Cen terpartiet en högre nivå än regeringen på anslaget 1:8 Energiteknik under 2017 (+50 miljoner kronor). Ytterligare några anslagsjusteringar framgår av Centerpartiets samlade förslag i bilaga 2.

3.

Anslag inom utgiftsområde 21, punkt 2 (V)

Birger Lahti (V) anför:

Jag har i det föregående ställt mig bakom utskottets förslag till anslags för delning inom utgiftsområde 21 Energi som bygger på en budgetuppgörelse mel lan Vänsterpartiet och regeringspartierna. Jag vill emellertid i detta särskil da yttrande tydliggöra Vänsterpartiets uppfattning i vissa frågor.

Jag och Vänsterpartiet vill att Sverige ska agera som ett föregångsland när det gäller att ställa om till ett förnybart energisystem. Investeringar i det svenska energi systemet är viktiga och nödvändiga som en del i miljö- och kli mat omställningen i Sverige. Fokus ska ligga på de förnybara natur resur serna s ol, vind, vatten och skog.

Mot den bakgrunden vill jag rikta en del kritik mot delar av den ener gipolitiska ramö verenskommelse som slöts mellan Socialdemokraterna, Mil jö partiet, Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna i juni 2016 och som riskerar att prägla energipolitikens inriktning på lite läng re sikt. Jag och Vänsterpartiet anser att överens kommelsen i vissa delar har positiva inslag som i stort överensstämmer med hur vi ser på energipolitiken. Det gäller exem pelvis fortsatta satsningar på att stimulera utbyggnaden av den förnybara el produktionen. Å andra sidan innehåller den även ett antal bedömningar och för slag som går i direkt fel riktning. Det är dessa delar som har gjort det omöj ligt för Vänsterpartiet att stå bakom överenskommelsen.

Enligt min och Vänsterpartiets uppfattning är det för det första mycket pro blematiskt att det inte sätts upp något stoppdatum för kärnkraften i ram över enskommelsen och att parterna inte heller tycks inse behovet av att det fattas politiska beslut om en avveckling. Jag och Vänsterpartiet anser att kärn kraften inte bara är en dyr och osäker energikälla, utan att den även hämmar om ställningen till en 100 procent förnybar energiproduktion. Att tillåta ut bygg nad av kärnkraften innebär att man är beredd att låta den vara kvar i de cennier framöver, vilket Vänsterpartiet anser vara djupt beklagligt. För att det ska finnas en chans att hejda klimatförändringarna vill Vänster partiet att kärn kraften ska avvecklas så fort som möjligt och att det tidigare målet om 100 procent förnybar energi till 2040 ska finnas kvar. Detta synsätt delar jag till fullo.

Även om d et är positivt att man i fempartiöverenskommelsen inte säger sig ha för avsikt att subventionera kärnkraften, varken i form av direkta eller in di rekta subventioner, borde det inte vara en fråga för marknaden att avgöra om nya investeringar ska komma till på detta område eller inte. Jag och Vänster partiet anser att kärnkraften ska avvecklas som en följd av politiska beslut som grundar sig på att den är både dyr och riskfylld och att den förut sätter miljö farlig exploatering av d en ändlig a resurs en uran .

Utöver detta anser Vänsterpartiet, vilket jag instämmer i, att det är proble matiskt att slopa den kärnkraftsrelaterade skatten på termisk effekt och att finansiera detta genom att låta hushållen få högre energiskatt. Jag är mycket tveksam till att utöka kärnavfallsfondens placerings möj ligheter om syftet är att göra det ekonomiskt lättare att driva kärnkraftverk. Att försöka lösa fondens ekonomiska problem genom utökade placerings möj ligheter som ökar riskerna är enligt min och Vänsterpartiets uppfattning fel väg att gå.

Jag vill också poängtera att fokus för energiforskningen bör ligga på forsk ning kring en säker och förnybar energiproduktion och på att utveckla teknik för energilagring och smarta elnät bl.a. för att kunna hantera effekttoppar.

4.

Anslag inom utgiftsområde 21, punkt 2 (L)

Maria Weimer (L) anför:

De offentliga finanserna är i ordning, sysselsä ttningen växer och det råder hög konjunktur. Men i stället för att använda detta gynnsamma läge för att bygga en buffert för sämre tider väljer regeringen att låna och presentera ofinansiera de bidragshöjningar. Jag anser att det krävs en liberal ekonomisk politik där utbildning belönas, där skatten på jobb är lägre än i dag och där det alltid är lönsamt att gå från bidrag till jobb.

Det är tydligt att de reformer som alliansregeringen genomförde under sina åtta år vid makten inte räcker för att klara de nya utmaningar som Sverige nu står inför. Efter två år med den rödgrön a regeringen står det klart att Sverige är på fel väg. För att vända utvecklingen behövs en ny vision för vad Sverige ska vara och nya och kraftfulla förslag för att nå dit. F ramtidens utmaningar be höver en ny reformagenda. L iberalerna lägger därför fram en budget i mo tion 2016/17:3419 med nödvändiga reformer för framtiden som jag står bak om . Budgetförslaget innehåller bl.a. förslag och satsningar som syftar till att möta de utmaningar som finns på klimat- och energiområdet.

Den 23 november beslutade riksdagen emellertid om ramar för statsbud getens utgiftsområden och om en beräkning av statens inkomster för 2017 enligt regeringens förslag (2016/ 17:FiU 1). Genom ram be slutet avvisade riks dagen således förslagen till inkomstberäkning och för delning av utgifter per utgifts område i budgetmotion 2016/17:3419 (L). Där med tar Sverige nu en an nan väg än den Liberalerna vill se, vilket jag beklagar.

Mitt partis budgetförslag är att betrakta som en helhet. På majoriteten av ut giftsområdena överensstämmer inte riksdagens beslut med det förslag till ram som Liberalerna förespråkar . Liberalerna ser ett värde i att budgeten och bud getprocessen hålls samman. Även enskilda och på kort sikt motiverade ut bryt ningar riskerar att på lång sikt försvaga denna viktiga process och även tyra effek tiviteten i finanspolitiken. Jag väljer därför att inte delta i beslutet om fördelningen till anslag inom utgiftsområde 21 Energi. I detta särskilda yttran de vill jag dock redovisa Liberalernas syn på energipolitiken.

Inledningsvis vill jag understryka att jag och Liberalerna anser att den pågå ende uppvärmningen av jorden som en följd av ökande utsläpp av växt hus gaser är den största framtidsutmaningen för vår generation och kommande ge ne rationer. Därför är det centralt för oss att värna Sveriges kli mat smarta ener gisystem och på så sätt hålla nere växthusgasutsläppen. Tack vare vatten kraften, kärnkraften och investeringar i förnybar el har Sve rige en säker, effek tiv elproduktion med små utsläpp av växthusgaser till konkurrens kraftiga pri ser. En långsiktig och stabil energiförsörjning är avgör ande för klimatet, svens ka jobb och svensk konkurrenskraft och därmed för både till väx ten och väl färden i vårt land. Näringsliv och privatpersoner måste kunna lita på en trygg elförsörjning med hög leveranssäkerhet till rimliga priser under årets alla dagar.

Liberalerna har valt att inte stå bakom den energiöverenskommelse som slöts i juni 2016 mellan Social demo krater na, Moderaterna, Centerpartiet, Mil jö partiet och Kristdemo kraterna. Jag och Libe ra lerna anser att överens kom melsen är dyr och saknar klimatnytta. Stora konkurrens sned vridande sub ven tioner ska gå till förnybara energikällor, bl.a. genom höjda ambitioner inom elcertifikatssystemet i en tid då det svenska elsystemet inte behöver mer väder beroende elproduktion . Detta vänder jag mig emot och vill i stället se pro duktion av förnybar el när den behövs och när någon vill betala för den. I stället för att subventioner a ny olönsam elpro duktion som inte ger klimatnytta borde regeringen fokusera på de sektorer där Sverige har höga utsläpp, framför allt transportsektorn. Libe ralerna ser positivt på den pågående marknadsdrivna elek trifieringen av denna sektor. En mer omfattande sådan elektrifiering krä ver dock en stabil och koldioxidsnål elproduktion som kan leverera ren el till eldrivna fordon. Här spelar klimatsmarta energislag som vattenkraft, kärn kraft och förnybar el en viktig roll.

Liberalerna är också tveksamma till den nyssnämnda energi överens kom mel sen eftersom den innehåller skrivningar om kärnkraf tens framtid som är så svårtolkade att inte ens de som står bakom överenskommelsen tycks vara över ens om innebörden. Detta skapar naturligtvis en olycklig osäkerhet om kärn kraftens framtida roll.

Jag oc h Liberalerna anser att Sverige behöver en mer lik värdig beskattning inom energisektorn och en liberalisering av energi poli tiken som sätter klimat hänsyn, långsiktiga spelregler och konkurrens neutrala villkor i första rummet. V isionen för energipolitiken bör enligt min och Libe ralernas uppfatt ning vara en långsiktigt hållbar och klimatneutral energi försörjning med högsta möjliga försörjningstrygghet och energi säkerhet. Svenskproducerad el kan med fördel även exporteras till gagn för andra länders försörjningstrygghet, energi säker het och möjligheter att ersätta fossilbrän slebaserad elproduktion.

Tekniska innovationer och produktutveckling liksom utvecklingen av nya tjänster och affärsmodeller är enligt m in och Liberalernas uppfattning viktiga delar för att kunna skapa ett långsiktigt hå llbart energisystem. Det finns en stor potential i att fortsätta bygga ut förnybara energislag som solenergi och biogas samt att utveckla nya tekniker som vågkraft. Mer förnybar energi ökar emeller tid behovet av att kunna lagra el och av att öka energisystemets flexibilitet. I det budgetalternativ som Liberalerna presenterar i motion 2016/17:3459 – och som jag står bakom – föreslås därför en satsning på forsk ning och innovation kring energilagring och batterier. För 2017 tillförs därför drygt 4 miljoner kronor till anslaget 1:4 Energiforskning. I samband med be hand lingen av den kommande forskningspropositionen aviserar Liberalerna dess utom att de kommer att avsätta medel till en forskningsreaktor som ska kunna bidra till utvecklingen av det som brukar kallas fjärde generationens kärnkraft. Det handlar om e n tek nik som har potential att sänka utsläppen av koldioxid samtidigt som kärn avfallet kan bearbetas och återanvändas som bräns le.

När det gäller anslagen inom utgiftsområde 21 Energi i övrigt anser jag att det är beklagligt att regeringen fortsätter att stimulera utvecklingen när det gäl ler förnybar energi genom en rad kortsiktiga bidrag. Vad som behövs är i stället långsiktiga och teknikneutrala styrmedel. Jag instämmer därför i Liberalernas uppfattning att anslagen 1:3 Stöd för marknadsintroduktion av vindkraft och 1:6 Planeringsstöd för vindkraft bör avvisas i sin helhet. Efter som jag och Liberalerna gör en annan bedömning än regeringen när det gäller vilka insatser som krävs för ett stabilt och klimatsmart energisystem förordar jag även lägre anslagsnivåer än regeringen när det gäller ytterligare några anslag, vilket framgår av tabellen i bilaga 2.

Jag har redan lyft fram värdet av en fortsatt elektrifiering inom transport sektorn för att kunna nå viktiga klimatmål. För att nå framgång på detta om råde behövs det dock en bättre laddinfrastruktur. Det är rimligt att staten står för en del av denna kostnad och jag står därför bakom Liberalernas föreslag om en satsning för att stimulera utbyggnaden av laddinfrastruktur. För 2017 innebär det att Liberalerna i sitt budgetförslag tillför 75 miljoner kronor till ett nytt anslag för det ändamålet.

Utöver de invändningar jag har redovisat när det gäller fördelningen av anslag inom utgiftsområdet vill jag nämna att Liberalerna även har en del syn punkter och förslag på skatteområdet som har nära koppling till utveck ling en på energiområdet. Dessa frågor behandlas dock av skatteut skottet.

5.

Anslag inom utgiftsområde 21, punkt 2 (KD)

Penilla Gunther (KD) anför:

För ökad gemenskap och framtidstro vill jag och Kristdemokraterna ha en po li tik som skapar förutsättningar för människor att bygga goda relationer och känna trygghet och som gör det lättar e för människor att gå från utanförskap till arbete. Förutsättningar ska skapas för en god tillväxt och ett företagsklimat som står sig väl i den globala konkurrensen. Genom en välfungerande ekono misk politik och med genomtänkta reformer kring arbetsmarknaden och i skat te politiken kan människors möjlighet att lämna arbetslöshet och utanför skap förbättras .

Genom sitt beslut den 23 november 2016 fastställde riksdagen att de sam lade utgifterna för utgiftsområde 21 Energi inte får överstiga 2 876 898 000 kronor 2017 (bet. 2016/ 17:FiU 1). Som tidigare framgått är utgångspunkten i detta ärende således att ramen är fastställd. Jag står fast vid uppfattningen att an slagen inom utgiftsområde 21 borde ha utformats i enlighet med förslaget i Kristdemokraternas budgetmotion 2016/17:3320. I den nyssnämnda motionen har Kristdemokraterna presenterat en politik som är ett helhetsalternativ till regeringens budgetproposition. När det förslaget till budgetram för utgifts om råde 21 Energi nu har fallit avstår jag från att delta i utskottets beslut när det gäller anslagen för 201 7. I detta särskilda yttrande redovisar jag den syn på ener gipolitik en som Kristde mokraterna har presenterat i motion 2016/17:3393.

En trygg och säker energiförsörjning är en vi ktig motor för den svenska eko nomin och avgörande för välfärdens fortsatta utveckling i vårt land. Svens ka företag och konsumenter ska kunna lita på att det finns en tillförlitlig elför sörj ning. Långsiktiga spelregler och stabila villkor på elmarknaden är av stor vikt för svenska jobb och svensk konkurrenskraft. Min och Krist demo kra ter nas syn på energipolitiken är att den ska grunda sig på förval tar skaps tanken. De ändliga resurserna ska förvaltas, inte förbrukas. Energi politiken ska därför möjliggöra för kommande generationer att leva och verka i ett hållbart sam hälle. Kristdemokraterna vill se en mångfald av förnybar energi inom trans portsektorn, industrin, uppvärmningen och elproduktionen och fler inves ter ingar i långsiktiga och hållbara energislag. Ett energisystem som innehåller såväl storskaliga som småskaliga element anpassade till lokala och industriella behov bör eftersträvas.

Kristdemokraterna har länge förespråkat ett partiöverskridande energipo li tiskt arbete, vilket vi nu kan se i form av den tillsatta Energi kommissionen vars uppdrag är att se över det framtida behovet av en god och säker elför sörj ning. Energikommissionens arbete är inne i en slutfas. I juni 2016 kunde dess utom en energiöverenskommelse träffas mellan fem riksdagspartier. Krist de mo kra terna är ett av de fem partierna och jag välkomnar således övere ns kom melsen.

Trots energiöverenskommelsen är det viktigt att det energi politiska arbetet inte stannar av . Jag och Kristdemokraterna vill exempelvis peka på behovet av satsningar på forskning för att trygga den framtida energiförsörjningen. Även om forskningsfokus bör ligga på förnybar energi bör det finnas utrymme för forskning på kärnenergiområdet, inte minst för att kunna tillgodose det kom petensbehov som finns för att kunna säkerställa en trygg och effektiv drift av de befintliga kärnkraftverken. Kristdemokraterna är positiva till kärnkraf tens framtid i Sverige under de förutsättningar som läggs fast i energi överens kommelsen.

Energipolitiken har tydliga internationella dimensioner , och EU spelar en viktig roll på området. Jag anser i likhet med Kristdemokraterna att EU:s ener gi politik ska vara tillväxtfrämjande och långsiktigt hållbar och jag ser mycket positivt på utvecklingen av energiunionen för att uppnå målen om en säker, hållbar, konkurrenskraftig och ekonomiskt överkomlig energi för EU och dess medborgare. Med en nästan koldioxidfri elproduktion kan Sverige bidra till minskat kolkraftsberoende i t.ex. Danmark, Tyskland och Polen.

Transportsektorns fossilbränsleberoende är en fråga som måste tas på störs ta allvar. Här vill jag nämna att Kristdemokraterna har föreslagit en sats ning på laddinfrastruktur för elfordon om 125 miljoner kronor under 2017. För slaget är väckt inom utgiftsområde 22 Kommunikationer och behandlas där för inte i detta betänkande.

När det gäller anslagsfördelningen inom det här aktuella utgiftsområdet 21 Ener gi har jag och Kristdemokraterna avvisat regeringens anslagsförslag för 1:3 S töd för marknadsintroduktion av vindkraft ( –10 mil joner kronor). Vidare har Kristdemokraterna föreslagit en 110 miljoner kronor lägre nivå på anslaget 1:8 Energiteknik än vad regeringen föreslår. Förutom detta före kommer några mindre anslagsjusteringar i förhållande till regeringens för slag i huvudsak som en följd av olika sätt att beakta pris- och löneom räk nings faktorer.

Avslutningsvis vill jag påminna om att ovan nämnda motion 201 6/17:3393 (KD) utöver förslaget till anslagsfördelning innehåller ytter liga re mer än 20 kon kreta förslag med energipolitisk anknytning. Flertalet av dessa saknar di rekt påverkan på anslagen för budgetåret 2017 eller faller inom andra ut skotts be redningsområden och behandlas därför inte i detta betän kan de.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2016/17:1 Budgetpropositionen för 2017 utgiftsområde 21:

1. Riksdagen fastställer avgiftsuttaget för elberedskapsavgiften till högst 255 000 000 kronor under 2017 (avsnitt 2.7.9).

2. Riksdagen godkänner investeringsplanen för elförsörjning för 2017–2020 som riktlinje för Affärsverket svenska kraftnäts investeringar (avsnitt 2.8.2).

3. Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2017 ge Affärsverket svenska kraftnät finansiella befogenheter i enlighet med vad regeringen förordar (avsnitt 2.8.3).

4. Riksdagen anvisar för budgetåret 2017 ramanslagen under utgiftsområde 21 Energi enligt följande uppställning. [Här avses anslagstabellen på s. 9 i prop. 2016/17:1 utg.omr. 21.]

5. Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2017 besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden som medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom den tidsperiod som anges i tabell 1.2. [Här avses anslagstabellen på s. 10 i prop. 2016/17:1 utg.omr. 21.]

Motioner från allmänna motionstiden 2016/17

2016/17:1070 av Jan Björklund m.fl. (L):

17. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om laddstolpar och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:1558 av Betty Malmberg (M):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att målet för svensk energiproduktion bör vara att uppnå klimatneutralitet, dvs. att inte bidra till växthuseffekten, och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:1772 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD):

20. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avveckla investeringsstödet till solceller och tillkännager detta för regeringen.

37. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om energiforskning och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:2473 av Birger Lahti m.fl. (V):

17. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med ett förändrat avkastningskrav för Svenska kraftnät senast till bolagsstämman 2018 och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:2898 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD):

1. Riksdagen anvisar anslagen för 2017 inom utgiftsområde 21 Energi enligt förslaget i tabell 1 i motionen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att satsa på en forskningsreaktor för fjärde generationens kärnkraft och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:3119 av Anders Åkesson m.fl. (C):

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör höja ambitionerna till 30 procent förnybar energi i transportsektorn till 2020 och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:3127 av Lars Hjälmered m.fl. (M):

1. Riksdagen anvisar anslagen för 2017 inom utgiftsområde 21 Energi enligt förslaget i tabell 1 i motionen.

2016/17:3393 av Penilla Gunther m.fl. (KD):

1. Riksdagen anvisar anslagen för 2017 inom utgiftsområde 21 Energi enligt förslaget i tabell 1 i motionen.

2016/17:3438 av Rickard Nordin m.fl. (C):

Riksdagen anvisar anslagen för 2017 inom utgiftsområde 21 Energi enligt förslaget i tabell 1 i motionen.

2016/17:3459 av Maria Weimer m.fl. (L):

Riksdagen anvisar anslagen för 2017 inom utgiftsområde 21 Energi enligt förslaget i tabell 1 i motionen.

Bilag a 2

Regeringens och oppositionens anslagsförslag

Anslag för 2017 inom u tgiftsområde 21 Energi

Tusental kronor

Ramanslag

Regeringens förslag

Avvikelse från regeringen

M

SD

C

L

KD

1:1

Statens energimyn dighet

281 284

−34 555

−15 000

−19 560

−20 037

−1 555

1:2

Insatser för energi effek tivi sering

233 000

1:3

Stöd för marknads introduktion av vind kraft

10 000

−10 000

−10 000

−10 000

1:4

Energiforskning

1 420 788

−11 012

−25 000

−11 010

+4 325

−1 012

1:5

Ersättning för vissa kostnader vid avveck ling av Barsebäcks ver ket

52 600

1:6

Planeringsstöd för vindkraft

15 000

−15 000

−15 000

1:7

Energimarknads inspek tionen

118 898

−10 425

−425

−283

−425

1:8

Energiteknik

440 000

−340 000

−440 000

+50 000

−340 000

−100 000

1:9

Elberedskap

255 000

−25 000

1:10

Avgifter till interna tionella organisationer

25 328

1:11

Lokal och regional kapaci tets utveckling för klimat- och ener giomställning

25 000

−25 000

−25 000

Nya anslag

99:1

Forskningsreaktor för fjärde generation en s kärn kraft

+25 000

99:2

Investeringsstöd biogas

+100 000

99:3

Vätgasstrategi

+50 000

99:4

Laddinfrastruktur

+150 000

+75 000

Summa för utgiftsområdet

2 876 898

−420 992

−355 000

+144 006

−305 995

−112 992

Bilag a 3

Regeringens och oppositionens förslag till beställningsbemyndiganden

Utgiftsområde 21 Energi

Tusental kronor

Ramanslag

Regeringens förslag

Tidsperiod

Avvikelse från regeringen

M

SD*

C

L

KD

1:2

Insatser för ener gi effek tivisering

160 000

2018–2021

±0

±0

±0

±0

±0

1:3

Stöd för mark nads intro duktion av vind kraft

10 000

2018–2019

±0

–10 000

±0

±0

±0

1:4

Energiforskning

3 500 000

2018–2021

±0

±0

±0

±0

±0

1:6

Planeringsstöd för vindkraft

20 000

2018–2019

±0

–20 000

±0

±0

±0

1:8

Energiteknik

50 000

2018–2019

±0

–50 000

±0

±0

±0

1:9

Elberedskap

330 000

2018–2020

±0

±0

±0

±0

±0

1:10

Avgifter till interna tio nella organisationer

36 000

2018–2019

±0

±0

±0

±0

±0

1:11

Lokal och regio nal kapa citets utveckling för kli mat- och ener giomställ ning

25 000

2018–2019

±0

–25 000

±0

±0

±0

Summa beställnings be myn diganden

4 131 000

±0

–105 000

±0

±0

±0

* Sverigedemokraternas förslag när det gäller bemyndiganden har väckts under utskot tets bered ning av ärendet.

Bilaga 4

Utskottets anslagsförslag

Förslag till beslut om anslag för 2017 inom utgiftsom råde 21 Energi

Tusental kronor

Ramanslag

Avvikelse från regeringen

Utskottets förslag

1:1

Statens energimyndighet

±0

281 284

1:2

Insatser för energieffektivisering

±0

233 000

1:3

Stöd för marknadsintroduktion av vind kraft

±0

10 000

1:4

Energiforskning

±0

1 420 788

1:5

Ersättning för vissa kostnader vid av veckling av Barsebäcksverket

±0

52 600

1:6

Planeringsstöd för vindkraft

±0

15 000

1:7

Energimarknadsinspektionen

±0

118 898

1:8

Energiteknik

±0

440 000

1:9

Elberedskap

±0

255 000

1:10

Avgifter till internationella organisationer

±0

25 328

1:11

Lokal och regional kapacitetsutveckling för klimat- och energiomställning

±0

25 000

Summa för utgiftsområdet

±0

2 876 898

Bilag a 5

Utskottets förslag till beställningsbemyndiganden

Utgiftsområde 21 Energi

Tusental kronor

Ramanslag

Avvikelse från regeringen

Utskottets

förslag

Tidsperiod

1:2

Insatser för energi effek tivisering

±0

160 000

2018–2021

1:3

Stöd för marknadsin troduktion av vind kraft

±0

10 000

2018–2019

1:4

Energiforskning

±0

3 500 000

2018–2021

1:6

Planeringsstöd för vindkraft

±0

20 000

2018–2019

1:8

Energiteknik

±0

50 000

2018–2019

1:9

Elberedskap

±0

330 000

2018–2020

1:10

Avgifter till interna tionella orga nisa tio ner

±0

36 000

2018–2019

1:11

Lokal och regional kapacitetsut veckling för klimat- och energi omställning

±0

25 000

2018–2019

Summa beställningsbemyndiganden

±0

4 131 000

Bilaga 6

Reservanternas anslagsförslag

Reservation 2, punkt 2 (SD )

Förslag till beslut om anslag för 2017 inom utgifts om råde 21 Energi

Tusental kronor

Ramanslag

Avvikelse från regeringen

Reservanternas förslag

1:1

Statens energimyndighet

–15 00 0

266 284

1:2

Insatser för energieffektivisering

±0

233 000

1:3

Stöd för marknadsintroduktion av vindkraft

–10 00 0

0

1:4

Energiforskning

–25 00 0

1 395 788

1:5

Ersättning för vissa kostnader vid avveckling av Barsebäcksverket

±0

52 600

1:6

Planeringsstöd för vindkraft

–15 00 0

0

1:7

Energimarknadsinspektionen

±0

118 898

1:8

Energiteknik

–440 00 0

0

1:9

Elberedskap

±0

255 000

1:10

Avgifter till internationella organisationer

±0

25 328

1:11

Lokal och regional kapacitetsutveckling för klimat- och energiomställning

–25 00 0

0

Nya anslag

99:1

Forskningsreaktor för fjärde generation en s kärnkraft

+25 00 0

25 000

99:2

Investeringsstöd biogas

+100 00 0

100 000

99:3

Vätgasstrategi

+50 00 0

50 000

Summa för utgiftsområdet

– 355 00 0

2 521 898

Bilaga 7

Reservanternas förslag till beställnings be myn di ganden

Reservation 2, punkt 2 (SD)

Utgiftsområde 21 Energi

Tusental kronor

Ramanslag

Avvikelse från regeringen

Reservanternas förslag

Tidsperiod

1:2

Insatser för energi effek tivisering

±0

160 000

2018–2021

1:3

Stöd för mark nads in troduktion av vind kraft

–10 00 0

0

2018–2019

1:4

Energiforskning

±0

3 500 000

2018–2021

1:6

Planeringsstöd för vindkraft

–20 00 0

0

2018–2019

1:8

Energiteknik

–50 00 0

0

2018–2019

1:9

Elberedskap

±0

330 000

2018–2020

1:10

Avgifter till interna tionella orga nisa tio ner

±0

36 000

2018–2019

1:11

Lokal och regional kapacitets utveckling för klimat- och energi omställning

–25 00 0

0

2018–2019

Summa

–105 00 0

4 026 000