Bet. 2016/17:NU9

Näringsutskottet s betänkande

2016/17 : NU9

Forskning och innovation på energiområdet för ekologisk hållbarhet, konkurrenskraft och försörjningstrygghet

Sammanfattning

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner regeringens förslag till övergripan de mål för forskning och innovations på energiområdet och avslår samtliga motionsyrkanden . Det föreslagna målet innebär en utvidgning av det över gripande målet för programmet för forskning, utveckling, demonstration och kom me rsialisering på energiområdet. I den behandlade propositionen anger r egeringen även ri ktlinjer för de fortsatta insat serna för forskning och inno vation på energiområdet under perioden 2017–2020 och hur dessa ska kunna bidra till att nå d e uppställda energi- och klimat målen.

Motionsyrkandena som avstyrks rör på olika sätt energiforskning och har väckts i anslutning till den aktuella propositionen , i anslutning till regeringens forskningspropo sition och under de n allmänna motionstiden 2016/17.

I betänkandet finns tio reservationer (M, SD, C, L, KD).

Behandlade förslag

Proposition 2016/17:66 Forskning och innovation på energiområdet för eko logisk hållbarhet, konkurrenskraft och försörjningstrygghet.

Fyra yrkanden som har väckts i anslutning till p roposition 2016/17:66 Forsk ning och innovation på energiområdet för ekologisk hållbarhet, konkur rens kraft och försörjningstrygghet.

Tre yrkande som har väckts i anslutning till proposition 2016/17:50 Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft .

Nio yrkanden från den allmänna motionstiden 2016/17.

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Bakgrund

Energipolitikens mål och visioner

Energikommissionen och energiöverenskommelsen

Miljömålsberedningen

Propositionens omfattning och avgränsning

Propositionens huvudsakliga innehåll

Utskottets överväganden

Övergripande mål för forskning och innovation på energiområdet

Propositionen

Motionerna

Vissa kompletterande uppgifter

Utskottets ställningstagande

Vissa genomförandefrågor

Propositionen

Motionen

Vissa kompletterande uppgifter

Utskottets ställningstagande

Forskning om förnybar energi

Propositionen

Motionerna

Vissa kompletterande uppgifter

Utskottets ställningstagande

Kärnenergiforskning

Propositionen

Motionerna

Vissa kompletterande uppgifter

Utskottets ställningstagande

Vissa övriga frågor

Motionerna

Vissa kompletterande uppgifter

Utskottets ställningstagande

Reservationer

1. Avslag på propositionen, punkt 1 (L)

2. Övergripande mål för forskning och innovation på energiområdet, punkt 2 (M)

3. Övergripande mål för forskning och innovation på energiområdet, punkt 2 (SD)

4. Övergripande mål för forskning och innovation på energiområdet, punkt 2 (L)

5. Övergripande mål för forskning och innovation på energiområdet, punkt 2 (KD)

6. Vissa genomförandefrågor, punkt 3 (C)

7. Forskning om förnybar energi, punkt 4 (C)

8. Forskning om förnybar energi, punkt 4 (KD)

9. Kärnenergiforskning, punkt 5 (M, SD)

10. Vissa övriga frågor, punkt 6 (C)

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Följdmotionerna

Motioner väckta med anledning av proposition 2016/17:50

Motioner från allmänna motionstiden 2016/17

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.

Avslag på propositionen

Riksdagen avslår motion

2016/17:3572 av Maria Weimer m.fl. (L) yrkande 1.

Reservation 1 (L)

2.

Övergripande mål för forskning och innovation på energiområdet

Riksdagen godkänner regeringens förslag i fråga om det övergripande målet för forskning och innovation på energiområdet.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2016/17:66 och avslår motionerna

2016/17:1070 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkandena 8 och 9,

2016/17:3393 av Penilla Gunther m.fl. (KD) yrkande 9,

2016/17:3568 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) yrkande 33,

2016/17:3571 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD),

2016/17:3572 av Maria Weimer m.fl. (L) yrkande 2 och

2016/17:3577 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 1.

Reservation 2 (M)

Reservation 3 (SD)

Reservation 4 (L)

Reservation 5 (KD)

3.

Vissa genomförandefrågor

Riksdagen avslår motion

2016/17:3579 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkandena 13–15.

Reservation 6 (C)

4.

Forskning om förnybar energi

Riksdagen avslår motionerna

2016/17:563 av Cecilie Tenfjord-Toftby (M),

2016/17:3393 av Penilla Gunther m.fl. (KD) yrkande 11,

2016/17:3564 av Fredrik Christensson m.fl. (C) yrkandena 30 och 33 samt

2016/17:3579 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkandena 1–4, 10 och 11.

Reservation 7 (C)

Reservation 8 (KD)

5.

Kärnenergiforskning

Riksdagen avslår motionerna

2016/17:562 av Cecilie Tenfjord-Toftby (M) yrkande 1,

2016/17:1772 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 9,

2016/17:3127 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 2,

2016/17:3189 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 3 och

2016/17:3577 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 2.

Reservation 9 (M, SD)

6.

Vissa övriga frågor

Riksdagen avslår motion

2016/17:3579 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkandena 5–9 och 12.

Reservation 10 (C)

Stockholm den 16 februari 2017

På näringsutskottets vägnar

Jennie Nilsson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jennie Nilsson (S), Lars Hjälmered (M), Åsa Westlund (S), Hans Rothenberg (M), Ingemar Nilsson (S), Hanif Bali (M), Per-Arne Håkansson (S), Lise Nordin (MP), Anna Wallén (S), Mattias Bäckström Johansson (SD), Said Abdu (L), Birger Lahti (V), Penilla Gunther (KD), Anna-Caren Sätherberg (S), Sofia Fölster (M), Johan Nissinen (SD) och Rickard Nordin (C).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I detta betänkande behandlas proposition 2016/17:66 Forskning och inno va tion på energiområdet och fyra motioner som har väckt s i anslutning till pro po sitionen. Vidare tar utskottet ställning till tre motionsyrkanden som har väckts i anslutning till regeringens forskningsproposition (prop. 2016/17:50). Utbildningsutskottet beslutade att överlämna de tre sistnämnda motions yrkan dena till näringsutskottet som därefter beslutade att motta dessa (närings ut skottets protokoll 2016/17: 17). Därutöver be hand las sju motioner (nio yrkan den) från den all männa motionstiden 2016/ 17.

Bakgrund

Energipolitikens mål och visioner

År 2009 fattade riksdagen beslut om ett antal energipolitiska mål utifrån den då varande borgerliga reger ingens proposition En sam man hållen klimat- och energipolitik – Energi (prop. 2008/09:163, bet. 2008/ 09:NU 25). Flera av dessa mål hade sin utgångspunkt i EU:s energipolitik och de s.k. 2020-målen. Det gäller exem pelvis målen

• att andelen förnybar energi i transportsektorn ska vara minst 10 procent 2020

• att energianvändningen ska vara 20 procent effektivare 2020 uttryckt som ett sek tors över gri pande mål om minskad energiintensitet med 20 procent mellan 2008 och 2020

• att utsläppen av klimatgaser enligt det nationella klimatmål som riks dagen slagit fast ska minska med 40 procent till 2020 jämfört med 1990 inom den icke handlande sek torn.

Enligt bördefördelningen inom EU ska Sverige ha 49 procent förnybar energi i den slutliga energ ianvändningen senast 2020. Enligt riksdagens beslut är det svenska nationella målet dock 50 pro cent förnybar energi 2020. Detta mål har uppnåtts i förtid , och andelen förnybar energi var enligt EU-direktivets defini tion 52 procent redan 2014.

I Sverige introducerades 2003 ett system med elcertifikat. Elcertifikaten är ett marknads ba serat stöd system för producenter av förnybar el som ska öka produktionen av förnybar el på ett kost nadseffektivt sätt. Från 2002 fram till 2011 ökade den förnybara elproduktionen med hjälp av elcertifikaten med drygt 13 TWh, framför allt genom ny biokraft och vind kraft. Sedan den 1 janua ri 2012 har Sverige och Norge en gemensam elcertifikatsmarknad. Målet inom den ge men samma svensk-norska marknaden är att öka den förny bara elproduk tionen med 28,4 TWh från 2012 t.o.m. 2020.

Energikommissionen och energiöverenskommelsen

Våren 2015 tillsatte regeringen en energikommission för att ta fram ett under lag för en bred poli tisk överenskommelse om energipolitikens inriktning med fokus på 2025 och framåt. Kom mis sionen bestod av representanter från riks dags partierna med energiministern som ord förande. Dess utom deltog som spe ciellt inbjudna generaldirektörerna för Energi mark nads in spektionen, Af färs ver ket Svenska kraftnät och Statens energimyndighet.

Energikommissionens uppdrag var att se över det framtida behovet av energi utifrån aktuell och befintlig forskning samt identifiera vilka utmaningar och möjligheter som finns för den framtida energiförsörjningen med ett sär skilt fokus på el. [1]

Den 10 juni 2016 slöts en energipolitisk ramöverenskommelse mellan So cial demokraterna, Mode raterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Kristdemo kra terna. Enligt denna ska den svenska energipolitiken bygga på samma tre grundpelare som energisamarbetet i EU och syfta till att förena ekologisk hållbarhet, konkurrenskraft och försörjningstrygghet. När det gäller elsektorn ska Sverige ha ett robust system med hög leveranssäkerhet, låg miljö på verkan och el till konkur renskraftiga priser.

Energiöverenskommelsen bygger bl.a. på det klimatmål som Miljömåls be redningen har for mulerat om att Sverige senast 2045 inte ska ha några netto utsläpp av växthusgaser till atmo sfären, för att där efter uppnå negativa utsläpp (se även nedan). Målet för 2040 är 100 pro cent förnybar elpro duk tion. Enligt överenskommelsen är detta ett mål, inte ett stoppdatum som förbjuder kärn kraft . Det innebär inte heller en stängning av kärn kraft verk genom poli tiska beslut. Ett mål för energieffektivisering för perioden 2020 till 2030 åter står att ta fram men ska beslutas senast 2017. [2]

När det gäller forskning och innovation på energiområdet ska fokus enligt över enskom mel sen ligga på områden som bidrar till att nå uppställda klimat- och energipolitiska mål och som har för ut sättningar för tillväxt och export. In satserna ska även fortsättningsvis foku sera på teknikut veckling och demon stra tions- och pilotprojekt på alla områden inom ener gi forskningen.

Det sägs vidare att energiforskningen har en avgörande roll i fråga om att se till att nya, innovativa tekniska lösningar ska kom ma fram för alla förnybara kraft slag.

Miljömålsberedningen

I juni 2016 presenterade Miljömålsberedningen en överenskommelse med ett stort antal förslag för att skärpa miljöpolitiken i Sverige. Socialdemokraterna och Miljöpartiet samt Modera terna, Libe ralerna, Centerpartiet och Kristdemo kra terna deltog i överenskommelsen.

Miljömålsberedningen har föreslagit ett antal etapp- och sektorsmål för klimatpolitiken som även har betydelse för energipolitiken, däribland det ovan omnämnda långsiktiga målet om att Sverige senast 2045 inte ska ha några netto utsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp. I propo sitionen anger regeringen att den planerar att i bör jan av 2017 åter komma med en propo sition om ett klimatpolitiskt ramverk och nya mål, med utgångspunkt i Miljömålsberedningens förslag. [3]

Propositionens omfattning och avgränsning

Regeringen framhåller att propositionen behandlar den verksamhet som finan sieras av anslaget 1:5 Energiforskning inom utgiftsområde 21 Energi. Verk sam he ten utgör ett avgränsat och sam man hållet långsiktigt program med in satser kring forskning, utveckling, demonstration, kom mersia li sering och in no va tion på energiområdet som finansieras via detta anslag . Det genom förs med stöd av förordningen (2008:761) om statligt stöd till forskning och ut veckling samt innova tion inom energiområdet samt enligt gällande re gle rings brev för Statens energimyndighet (Energimyndigheten) .

Energimyndigheten administrerar ett program för forskning och inno vation på energiområdet. Myndigheten gör det enligt rik tlinjerna i propositionen Forsk ning och innovation för ett långsiktigt håll bart energisystem (prop. 2012/13:21). Verk samheten utgörs av en strategiskt utformad samlad insa ts som spänner över hela innova tions systemet, i nära sam verkan med, och som komplement till, övriga energipo litis ka insatser och andra styrmedel som syftar till att nå klimat- och energimål samt energi rela te rade miljö politiska mål. Myndigheten ska även främ ja kom mersiali se ring av forskningsresultat och sprid ning av nya produkter, processer och tjäns ter.

Regeringen framhåller att Energimyndighetens stöd till forskning och inno vation på ene rgiområdet är en central och inte grerad del av energipolitiken sam tidigt s om det också är en del av forsk ningspolitiken.

I regleringsbrevet för 2015 fick Energimyndigheten i uppdrag att redovisa underlag för den strategiska prioriteringen av insatser för energiforskning och innovation under 2017–2020 genom projektet Fokus IV. Uppdraget redovi sa des i dec ember 2015 i rapporten Helhets syn är nyckeln – strategi för forsk ning och innovation på energiområdet 2017–2020. Reger ingen har även låtit Myn dig heten för tillväxtpolitiska u tvärderingar och analyser (Till växt analys) ut vär dera forskning och innovation på energiom rådet med avseende bl.a. på måluppfyllelse, re sultat och effekter av olika typer av insatser. T ill växtanalys redovisade sin utvärde rin g i december 2015 i rappor ten Forsk ning och inno vat ion för omställning av energisystemet – en analys av Energi myndig hetens FoI -verksamhet.

Utöver detta har konsultrapporter och mer allmänt inriktat forsknings po li tiskt underlag legat till grund för regeringens övervägande n i propo sitionen. Dessa underlag redovisas inte närmare i de tta betänkande .

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslår regeringen en utvidgning av det övergripande målet för program met för forskning , utveckling, demonstration och kommer siali se ring på ener giområdet. Re geringen anger även riktlinjer för de fortsatta insat serna för f orskning och innovation på ener giområdet under perioden 2017–2020 och hur dessa ska kunna bidra till att nå de uppställda energi- och klimat målen .

Regeringen anger att propositionen läggs fram i anslutning till forsk nings propositionen Kunskap i samver kan för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft (prop. 2016/17:50) och kan läsas som såväl en komplet teran de del av den s amlade forskningspoli tiken som en central och in te grerad del av energipolitiken.

I budgetpropositionen för 2017 föreslog regeringen en för längning och successiv förstärk ning av insatserna för forskning och innovation inom utgifts område 21 Energi med totalt 620 miljoner kronor 2017–2020 (prop. 2016/17:1). I relation till tidigare bes lutade nivåer har anslaget före slagits öka med 70 miljoner kronor 2017, och beräknats öka med 115 miljoner kronor 2018, 185 miljoner kronor 2019 och 250 miljoner kronor 2020. Detta inn ebär en nivå på omkring 1,6 mil jarder kronor fr.o.m. 2020, att jämföra med den ti di gare grund niv ån på ca 1,3 miljarder kronor. Regeringen påpe ka r att denna förstärkning möjlig gör ökade ambitioner på ett flertal angelägna områ den som tvärsektoriell och tvärveten skaplig forskning och inn ovation, inter na tionellt samarbete, strategiska innovationsområden och jämstä lldhet inom det fram tida energi systemet.

Utskottets överväganden

Övergripande mål för forskning och innovation på energiområdet

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår en motion med begäran om avslag på propo sitio nen. Vidare godkänner riksdagen regeringens förslag till över gri pande mål för forskning och innovation på energiområdet. Sam tidigt avslår riks dagen samtliga motionsyrkanden som innebär andra in rikt ningar för energiforskningen än som kan anses omfattas av det ta övergripande mål eller som bedöms vara tillgodosedda genom re geringens förslag.

Jämför reservationerna 1 (L), 2 (M), 3 (SD), 4 (L) och 5 (KD).

Propositionen

Det övergripande målet

Regeringen föreslår att det övergripande målet för forskni ng och innovation på energiområ det ska vara att bidra till uppfyllandet av uppställda energi- och klimatmål, den långsiktiga energi- och kli matpolitiken och energirelaterade miljöpolitiska mål. Fokus på insatserna inom energiforsk ningen är områden som har förutsättningar för tillväxt och export.

Regeringen anser att insatserna för forskning och innovation på energi området ska vara utformade som en central och integrerad del av energi poli tiken. Forskning och innovation ska användas för att öka möjligheterna att möta de stora utmaningarna kring energi, kl imat och miljö på ett samhälls eko nomiskt effektivt sätt som även ger goda möjligheter för nä ringslivets och eko nomins ut veckling och konkurren skraft. Den övergripan de inrikt ningen bör vara att främja utvecklingen av ett långsiktigt hå llbart energisystem. Detta inne bär att det inte bara finns skäl att rikta insatser mot förnybara energikällor, energilagring och energieffek tivitet. Enligt regeringen behövs det även en try gg tillgång till energi på överkom liga villkor för att de sociala och ekono mi ska dimensionerna av hållbar ut veckling ska kunna nås. Regeringen anser också att det är viktigt att ta hänsyn till de eventuella risker som kan förknippas med särskilt farliga ämnen vid utveckling av ny energieffektiv teknik.

Den svenska energipolitiken syftar till att förena ekologisk hållbarh et, kon kurrenskraft och försörjnings trygghet. Regeringen anger att energipoliti ken ska skapa villkoren för en effektiv och hållbar energianvändning och en kost nad seffektiv sven sk energiförsörjning med låg ne gativ i nverkan på hälsa, miljö och kli mat samt underlätta omstä llningen till ett ekologiskt ut hålligt sam hälle.

Genom riksdagens beslut, baserat på propositionen Forskning och innova tion för ett lång siktigt hållbart energisystem (prop. 2012/13:21, be t. 2012/ 13:NU 6), är det övergri pande målet för forskning och innovation på energi området att insatserna ska inriktas s å att de kan bidra till att upp fylla upp ställda energi- och klimatmål, den långsiktiga energi- och klimatpolitiken samt energi relaterade miljöpolitiska mål. Enligt vad regeringen anför i propo si tionen är denna formu lering både stabil över tiden och föränderlig genom att de kvantitativa mål och milstolpar som åsyftas successivt utvecklas, beslu tas och uppnås. Agenda 2030 sätter förnyat fokus på sambanden mellan politik områden och på b ehovet av ett integrerat arbets sätt.

Vidare framhåller regeringen att klimatavtalet från Paris och regeringens ambition att bli ett av världen s första fossilfria välfärdslän der innebär nya för ut sättning ar och utmaningar för energipo litiken. En viktig utmaning blir att ut veckla metoder för att motverka motsättningar mellan energiförsörjning och andra relevanta mål, som exemp elvis miljökvalitetsmålen. Dess utom spelar energiförsör jningen en viktig roll för möjlig heterna att leva upp till över ens kommelser om luftvårds politiken inom EU.

Vid tidpunkten för det förra beslutet om forskning och innovation på ener gi området stod de s.k. 2020-målen i fokus för energipolitiken. En del av dessa mål har Sverige redan uppnått. Andra fordrar ytterligare insatser och styrmedel för att nås. Samtidigt har det tagits fram nya kvantitativa mål på längre sikt som kan ge ytterligare långsiktig styrning av insatserna . Detta gäller såväl ge nom förandet av klimatavtalet från Paris 2015 som de mål som har f or mulerats i den svenska energi överenskommelsen från juni 2016 och i Mi ljö måls be red ningens slutbetän kande.

I budgetpropositionen för 2017 konstaterade regeringen att en satsning på energiforskning kan bidra positivt till sysselsättning, ekonomisk utveckling och export. Det svenska närings livet har stora möjligheter att utveckla och till handahålla varor o ch tjänster på en global mark nad för att möta miljö- och klimatutmaningarna.

Enligt e nergiöverenskommelsen från juni 2016 bör insatserna inom ener giforskningen foku sera på områden som bidrar till att uppnå upp ställ da kli mat- och energipolitiska mål som även ger förutsättningar för tillväxt och ex port.

I regeringens exportstrategi framhålls Sveriges ambitiösa miljö- och k li mat politik som en av utgångs punkterna för ökad export. Resurseffektivise ring, hållbar ko nsumtion och produk tion, miljöteknik och innovationer innebär möj ligheter för affärsutveckling samtidigt som miljö- och klimatpåverkan mins kar.

Regeringen anser att det mot denna bakgrund är rimligt att förtydliga mål for muleringen och slå fast att verksamheten även ska fokusera på insatser som kan bidra till ekonomisk ut veckling och export.

Konkretisering av målet

Regeringen anser att den konkretisering av målet som riksdagen beslutade e n ligt regeringens förslag i pro positionen Forskning och innovation för ett lång s iktigt hållbart energisystem (prop. 2012/13:21, bet. 2012/ 13:NU 6) fort faran de är ändamålsenl ig som en riktlinje för verksam heten kring forsk ning och in no vation på energ iområdet. Konkretiseringen inne bär att forsk ning och in novation på energiområdet ska

– bygga upp vetenskaplig och teknisk kunskap och kompetens som behövs för att genom tillämpning av ny teknik och nya tjänster möjliggöra en om stäl lning till ett långsiktigt håll bart energisyste m i Sverige, karakte ri serat av att förena ekologisk hållbarhet, konkurrens kraft och försörjnings trygg het,

– utveckla teknik och tjänster som kan kommersialiseras g enom svenskt näringsliv och där med bidra till hållbar tillväxt och energisystemets om ställ ning och utveckling såväl i Sve rige som på andra marknader och

– bidra till och dra nytta av internationellt samarbete på energiområdet.

Motionerna

Sveriges välfärd, jobb och konkurrenskraft är beroende av en ener gipolitik som le ver upp till behoven och förväntningarna från en omvärld i stä ndig för änd ring, anförs det inlednings vis i Moderaternas kommittémotion 2016/17:3 577 av Lars Hjälmered m.fl. Där efter refererar motionärerna den ram överenskommelse om energipolitiken som slöts i juni 2016 mellan Mode ra terna, Centerpartiet, Kristdem okraterna och regeringen. Motionärerna an ser att överenskommel sen säkerställer ett robust ener gisystem på tre ben med vatten kraft, kärnkraft och ny, förnybar energi.

Motionärerna framhåller vidare att många av morgondagens utmaningar kan mötas med m orgon dagens teknik. När det gäller energiteknik ligger Sve rige i framkant på m ånga områden. Motio närerna poängterar att forsk nings in satserna inom det förnybara är vi ktiga och centrala för det fram tida energi systemet och att de måste fortsätta, liksom även forskning som utvecklar ett modernt distributionsnät. Energiforskningen har i många år genomförts i nära samarbete med näringslivet. Detta nära och goda samarb ete bör fortsätta så att energi forskningen tydligt kan bidra till nya innovationer, nya jobb och nya produkter. Motio närerna begär ett tillkännagivande om att fortsatta an sträng ningarna för teknik och tjänste utveckling inom energiom rådet för att tillvarata möjligheter som kommer inom områden såsom digita lisering, förny bar energi och modern dist ri bution (yrkande 1). Ett motsvarande yrkande finns även i M oderaternas kommittémotion 2016/17:3568 av Camil la Waltersson Grönvall m.fl. (yrkande 33) .

Sverigedemokraterna ser positivt på propositionen s övergripande inrikt ning men de har också en del skilda åsikter. Detta framförs inledningsvis i kom mit té motion 2016/17:3571 av Mattias Bäckström Johans son m.fl. (SD). Mo tio närer na anser att de varor och tjänster som växer fram ur den svenska ener gi forskningen bör bidra till bl.a. en ökad exp ort, reell tillväxt och inter na tio nella marknadsandelar. Motionä rernas förhoppning är att forsk ningen leder till mins kad an vän d ning av fossila drivmedel och till att det globala koldi oxid l äcka ge t minskar .

Motionärerna säger sig se positivt på en enhetlig forskningsstrategi med riktade insatser till prio riterade forskningsområden och insatser som resulterar i maximal samhällsnytta, minskade utsläpp av växthusgaser och minskat kol dioxidläckage. De menar att inga undantag bör göras för något fossilfritt ener gi slag och föreslår ett tillkännagivande om att energiforsk ning ska tillåtas på alla fossilfria energislag.

Det pågår en snabb teknisk utveckling på energiområdet, slås det fast i Libe ralernas partimo tion 2016/17:1070 av Jan Björklund m.fl. Motionärerna framhåller at t tekniska innovationer och pro duktutveckling liksom utveckling en av nya tjänster oc h affärsmodeller är viktiga del ar för att skapa ett lång siktigt hållbart energisystem. Med en ökad andel förnybar energi ökar behovet av lagring och flexibilitet i energisystemet. Motionär erna vill därför satsa på forsk ning och innovation om energilagring och batterier.

Motionärerna anser att fler dörrar måste hållas öppna för att säkerställa ett hållbart energisystem i framtiden. Fjärde gene rationens kärnkraftsreaktorer har potential att sänka utsläppen av koldioxid samtidigt som avfallet kan bear be tas och användas som bränsle. För klimatets skull anser motio närerna att förslag et från Sveriges ledande teknis ka universitet om att bygga en svensk forsknings reaktor bör genomföras.

Utöver detta slår motionärerna fast att Sveriges välfärd och tillväx t är bero ende av en konkurrens kraftig industri. Samtidigt står industrin för en stor del av d e svenska koldioxid utsläppen , och alla insats er för att minska utsläppen är enligt motionäre rna därför viktiga. De konstaterar att Energi myndigheten för närvarande genomför en intress ant studie om förutsättningar na för att på sikt kunna tillverka järn från järnmalm i Sverige utan utsläpp av ko ldioxid till at mosfären. Motio närerna anser att denna typ av forskning bör främjas.

Sammantaget begär motionärerna två tillkännagivanden med motiver ingen ovan, nämligen om forskning och innovation (yrkande 8) och om forskning och innovation kring energilagring, fjärde generationens kärn kraft samt järn- och stålindustrin (yrkande 9).

Av Liberalernas kommittémotion 2016/17:3572 av Maria Weimer m.fl. fram går det att partiet anser att det i dagsläget inte är önskvärt att revidera de mål s om finns för forskning och inno vation på energiområdet. De anser det vara olämpligt att nu fastställa en ny inriktning och mål för forskning och inno vation på energiomr ådet eftersom den konkreta inne börden av dessa mål kom mer att framgå först när riksdagen har behandla t och fastslagit nya energi poli tiska mål. Regeringens förslag innebär dessutom en målstruktur med ut gångs punkt i den energi överenskommelse som slöts mellan fem partier i juni 2 016 och vars innehåll Li bera lerna inte står bakom och som inte h eller har be hand lats eller slagits fast av riksdagen. Därför anser motio näre rna att den nu aktu ella proposi tionen ska avslås (yrkande 1).

I stället bör riksdagen genom ett tillkännagivande uppmana regeringen att återkomma med en ny proposition om fors kning och innovation på energi om rå det efter det att r iksdagen har behandlat och slagit fast nya energipolitiska mål (yrkande 2).

I kommittémotion 2016/17:3393 av Penilla Gunther m.fl. (KD) framhålls vikte n av att det sat sas på forskning inom såväl förnybar energi som kärnteknik för att trygga Sveriges framtida energi försörjning med goda förutsättningar att möta Sv eriges framtida energibehov. Mo tio närer na påpekar att om de befint liga kärnkrafts reaktorerna fö rnyas och förbättras för en för längd livstid som är ekonomiskt försvarbar kan det vara en god in vestering i forskning och utveck ling. De begär ett tillkännagivan de från riksdagen om att forskning inom såväl förny bara energislag som kärnteknik finns med i den komm ande energiforsk ningsproposi tionen för att tillgodose nödvändig kompetens försörj ning (yrkan de 9).

Vissa kompletterande uppgifter

Anslag till forskning och innovation på energiområdet

Som framgår av propositionsreferatet ovan föreslog regeringen i budgetpro po sitionen för 2017 en förlängning och succe s siv för stärkning av energiforsk nings anslaget med totalt 620 miljoner kronor under perioden 2017–2020 (prop. 2016/17:1, utg.omr. 21 Energi).

Energiforskningsanslaget ska användas för att finansiera utgifter och stats bidrag för forsknings-, utvecklings-, demon strations- och kommersia lise rings insatser inom energiom rådet. Anslaget får även användas för utgifter för bi drag till att främja utvecklingen av teknik som baseras på förnybara energi slag och effektiv energianvändning i industriella processe r i försöks- eller full skaleanlägg ningar. Vidare får det användas för Energimyndighetens arbete med forskningsrelaterade uppgifter, utgifter för utredn ings-, utvärderings- och sam ord ningsinsatser inom energiområd et, svenskt och internatio nellt s am arbete o m forskning och utveckling (FoU) samt för att uppfylla Sveriges åta gan den inom ramen för ingångna bilaterala energiforskningssamarbeten.

Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag (bet. 2016/ 17:NU 3). I be tänkandet anförde utskottet bl.a. att utveck ling av ny teknik och nya tjänster väsentligt ökar möjligheterna att minska kost na derna för att uppnå klimat-, energi- och miljö politiska mål, och stöd till forskning och inno vation inom energiområdet är därför en viktig och integre rad del av ener gi politiken. Tekniska innovationer och produktut veck ling – men även innova tionskraft när det gäller att utveckl a tjänster och affärs mo del ler – såg utskot tet som viktiga nycklar i arbetet med att skapa ett lång siktigt hållbart energi system. Vidare konstaterade utskottet att utöver att FoU kan bidra till att klara klimat- och energipolitiska utma ningar kan innovationer på detta o mråde bidra till att stärka Sve riges position som fram gångsrik exportör av både miljösma rt teknik och miljö smarta tjäns ter.

Energikommissionen

Energikommissionen presenterade sitt slutbetänkande Kraftsamling för fram tidens energi den 9 januari 2017 (SOU 2017:2). I betänkandet finns ett särskil t avsnitt om forskning och inno vation (avsnitt 5.5, s. 253 f.). Där om nämns bl.a. d en nu aktuella energiforsknings pro positionen och regeringens forskningspro position ( prop. 2016/17:50).

Forskning och innovation tas också upp i betänkandets kapitel 6 Utma ningar och möjligheter. Under rubriken Ett gynnsamt forsknings- och innova tionsklimat anför E nergikom missionen följande:

För att åstadkomma en omställning av energisystemet med en ökad andel förnybar elproduktion krävs stora satsningar på forskning och innovation inom energiområdet. Det framstår som sä rskilt betydelsefullt att de of fent liga insatserna fokuserar på ett tryggt, hå llbart och resurseffektivt energi system och en alltmer tvärsektori ell och tvärvetenskaplig inrikt ning. Lagar och regelverk som styr elområdet kan också behöva anpassas för att stimu lera innovation och tekniskt nytänkande.

– – –

Satsningar på forskning och innovation inom området ska syfta till att resurseffektivt möta framtida behov av hållbar el- och värmeförsörjning för samhällets olika sektorer. Insatserna kan också medföra export möj lig-heter för svenska företag. En satsning på e nergiforskning kan leda till ut veckling av produkter och tjänster som kan bidra positivt till syssel sätt ning, ekonomisk utveckling och export. D et svenska näringslivet har sto ra möjligheter att utveckla och tillhandahål la varor och tjänster på en glo bal marknad för att möta miljö- och klimatutmaningarna. För energi systemets utveckling på lång sikt, och indirekt även för Sveriges kon kur renskraft, är det av stor vikt att tekniku tveckling, innovation och forsk ning ges goda och stabila villkor.

Energiintensiva företag spelar en stor roll i Sveriges ekonomi och har ofta en stor exportandel. Utvecklingen inom i ndustrin har också en stor be ty delse för omställningen till ett hållbart energis ystem. Utveckling av nya re surseffektiva produkter leder till en effektivare användning av natur-resurser och energi under hela livscyke ln. Material och produkter till ver kade av förnybara råvaror skapar nya aff ärsmöjligheter för svenska före tag och bidrar till stärkt konkurrenskraft.

Omställningen till ett hållbart energisystem kräver också ökad kunskap och förståelse om samspelet mellan teknik, institutionella förhållanden och aktörers beteenden. Forskning inom energisystem binder samman sam hälls vetenskapliga och humanistiska frå geställningar med tekniska pers pek tiv. Systemforskningen kan skapa kunskapsunderlag som under lät tar en överblick och stödjer dialogen mell an företrädare för olika sekto rer och intressen och kan också bidr a till ökad förståelse bland be sluts fattare inom energiområdet.

I utrednings betänkandets kapitel 7 Energikommissionens f örslag och bedöm ningar anför Energikommissionen att insatserna inom energiforsk ningen bör fokuseras på :

– områden s om bidrar till att uppnå uppställda klimat- och energipolitiska mål

– o mråden s om har förutsättningar för tillväxt och export .

Energik o m missionen framhåller att insatserna på energiforskningsområdet ä ven fort sättningsvis s ka fokusera på teknikutveckling och demon strations- och pilot pr o jekt på alla områden inom energi forskningen. Energiforskningen har en av görande roll i att se till att nya, innovativa teknis ka lösninga r ska komma fram för alla förnyba ra kraftslag.

Energikommissionens betänkande har skickats ut på remiss. Sista svarsdag är den 19 april 2017.

Utskottets ställningstagande

Inledning

Utskottet tar inledningsvis ställning till ett förslag om att regeringens propo sition bör avslås. Därefter behandlas regeringens förslag om övergripande mål för energiforskningen och de motioner som på olika sätt gäller energi forsk ningens övergripande inriktning.

Avslag på propositionen

Utskottet anser att riksdagen bör behandla reger ingens proposition om energi forskningens inriktning. Utskottet avstyrker såle des för slaget i motion 2016/17:3572 (L) om att propositionen bör avslås.

Övergripande mål för forskning och innovation på energiområdet

Den svenska energipolitiken syftar till att förena ekologisk hållbarh et, kon kurrenskraft och försörjnings trygghet. E nergipoliti ken ska skapa villkoren för en effektiv och hållbar energianvändning och en kostnadseffektiv svensk ener giförsörjning med låg negativ inverkan på hälsa, miljö och klimat samt under lätta omställningen till ett ekologiskt uthålligt samhälle. Fem partier har enats om att målet för 2040 är 100 procent förnybar elproduktion , och regeringen har dessutom satt upp målsättningen att Sverige på sikt ska ha ett energisystem som baseras på 100 procent förnybar energi.

I likhet med regeringen anser utskottet att insatserna för forskning och inno vation på energi området ska vara utformade som en central och integrerad del av energi politiken. Forskning och innovation ska användas för att öka möj ligheterna att möta de stora utmaningarna kring energi, kl imat och miljö på ett samhälls ekonomiskt effektivt sätt som även ger goda möjligheter för nä rings livets och ekonomins ut veckling och konkurren skraft. Utskottet till styr ker regeri ngens förslag om att det övergripande målet för forskning och innovation på energiområdet ska vara att bidra till uppfyllandet av uppställda energi- och klimatmål, den långsiktiga energi- och klimatpolitiken och energi relaterade miljöpolitiska mål. Vidare instämmer utskottet i att insatserna inom energi forsk ningen ska vara fokuserade på områden som har förut sätt ningar för till växt och export.

A tt främja utvecklingen av ett långsiktigt hå llbart energisystem omfattar FoU-insatser som är inriktade på att utveckla förnybara energikällor men även på energi lagring och på att effektivisera användningen av energi.

E nergiforskning en kan inte bara bidra till uppfyllandet av de energipolitiska målen utan bör även bidra positivt till sysselsättning, ekonomisk utveckling och export. Utskottet vill i likhet med regeringen framhålla att d et svenska närings livet har stora möjligheter att utveckla och tillhandahålla varor och tjänster på en global marknad för att möta miljö- och klimat utmaningarna. Mot den bak grunden välkomnar utskottet utveckling en av den övergripande mål sättningen för energi forskningen .

Beträffande det som sägs i motionerna 2016/17:3568 (M) och 2016/17:3577 (M) om vikten av att ta till vara de möjligheter som kommer in om områden som digitalisering, förnybar energi och modern distribution ser utskottet inget i regeringens proposition som talar emot en sådan inriktning, snarare tvärtom. Utskottet anser således att det som efterfrågas i de två mo tionerna omfattas av det som redovisas i pro positionen. Det saknas därför skäl för riksdagen att uttala sig i linje med förslagen i motionerna, vilka följaktligen av styrks i de aktuella delarna. Det sam ma gäller det som sägs i motion 2016/17:1070 (L) om att forskningen bör omfatta energilagring och andra tek niska innovationer och även inkludera klimat- och energirelaterad forsk ning inom järn- och stålindustrin. Utskottet anser att dylik forskning mycket väl kan omfattas av den inriktning på energiforskningen som beskrivs i propo sitionen. Däremot anser utskottet inte att forskning om fjärde genera tionens kärnkraft kan anses omfattas av förslaget i propositionen. Därmed av styrks motion 2016/17:1070 (L) i de ssa delar.

Utskottet avstyrker även motion 2016/17:3571 (SD) i vilken motionärerna begär ett till känna givande om att forskning ska tillåtas om alla fossil fria ener gislag. Här vill utskottet inledningsvis poängtera att sådan forskning inte på något sätt är förbjuden. Däremot finansieras inte all sorts energiforskning med stöd av medel från statsbudgetens energiforsk nings anslag. Ut skot tet har redan redovisat sin uppfattning om det övergripande målet för ener gi forskningen och anser att forskning om icke förnybara energislag inte har någon plats i det sam manhanget. Om FoU- in satser som är inriktad e på sådana energislag finan sie ras på något annat sätt än genom stats budgetens ener gi forsk nings anslag har ut skot tet inga in vänd ningar mot det ta.

Avslutningsvis avstyrker utskottet även motionerna 2016/17:3572 (L) och 2016/17:3393 (KD) i de aktuella delarna. Den förstnämnda motionen utgår från den grundläggande invändningen att regeringens proposition inte borde ha behandlats över huvud taget innan riksdagen har fått möj lig het att ta ställ ning till förslag om energipolitikens inriktning och att reger ingen först därefter bör återkomma med en energiforskningsproposition till riks dagen. Utskottet har redan redo visat uppfattningen att propositionen bör be handlas och att det därför sak nas skäl för riksdagen att uppmana reger ingen att åter komma med en ny propo sition på samma tema. Yrkandet i den andra motionen härrör från den allmän na motionstiden 2016 /17 och tar sikte på vad den p ropo sitio n som utskottet nu behandlar bör omfatta . Eftersom propositionen redan är över läm nad kan yr kandet anses vara över spelat.

Sammantaget innebär det anförda att utskottet tillstyrker propositionen och avstyrker motionerna 2016/17:1070 (L), 2016/17:3393 (KD), 2016/17:3568 (M), 2016/17:3571 (SD), 2016/17:3572 (L) och 2016/17:3577 (M) i de ak tuella delarna.

Vissa genomförandefrågor

Utskottets förslag i korthet

Med hänvisning till att jämställdhetsfrågor får ett förhållandevis stort utrymme i propositionen avslår riksdagen ett motionsyrkande på detta tema. Riksdagen avslår även ett yrkande om att bristen på yrkesutbildade och ingenjörer utgör ett hot mot den framtida energi forsk ningen. Här hänvisar utskottet bl.a. till att det är l ärosätena själ va som dimen sionera r utbildningarna med beaktande av studen ter nas efterfrågan och arbetsmark nadens behov.

Jämför reservation 6 (C).

Propositionen

Utmaningar och temaområden

Regeringen anser att energisystemet har fem övergripande utmaningar:

• Helt förnybart energisystem

• Flexibelt och robust energisystem

• Resurseffektivt samhälle

• Innovation för jobb och klimat

• Samspel i systemet.

Med utgångspunkt i dessa utmaningar anser regeringen att forsknings- och innovationsin sat ser under 2017–2020 bör genomföras i ett antal prioriterade huvudinriktningar inom följande nio temaområden :

• Transportsystemet

• Bioenergi

• Byggnader i energisystemet

• Elproduktion och elsystem

• Industri

• Hållbart samhälle

• Allmänna energisystemstudier

• Affärsutveckling och kommersialiserin g

• Internationella samarbeten

Regeringen gör bedömningen att upplägget med fem övergripande utmaningar och nio te ma tiska områden ger goda förutsättningar för den strategiska prio ri tering, det genomförande och den uppföljning som Energimyndigheten ska göra. For muleringen av de fem utmaningarna och utvidgningen av antalet te ma om rå den ger, enligt vad regeringen anför i propositionen, ut rym me för en helhets syn och ett vidgat system perspektiv.

Fler aspekter på hur energiforskningen ska genomföras

I propositionens kapitel 8–9 redovisar regeringen f ler aspekter på hur ener gi forskningen ska genomföras . Något av detta återges samman fatt nings vis i det följande.

Regeringen anser att Energimyndigheten bör vidareutveckla den strate gis ka processen för prio ritering, implementering, uppföljning och utvärde ringar. In slagen av tydlig resultatstyr ning bör öka. Konkreta mål för enskilda om råden och program bör formuleras med omsorg så att de kan följas upp. En balans mellan strategisk resultatstyrning och genomförarinitierad verksamhet bör ef ter strävas.

Vidare anser regeringen att Energimyndigheten bör ha högre ambitioner och tydli gare riktlinjer för uppföljning, analys och utvärdering. Denna verk sam het bör vara en integrerad del av myndighetens ansvar att strategiskt prio ritera, initiera och genomföra insatser na.

Det är också regeringens uppfattning att Energimyndigheten bör höja am bitionerna för nyttig görande ytter ligare. Nyt tig görande är, enligt vad reger ingen anför, nyckeln till framgång för programmet för forskning och inno vation på energiområdet och en nödvändig process för att den fulla potentialen av verk sam heten i sin helhet ska kunna realiseras och målen upp fyllas. Reger ingen pekar här bl.a. på att det är viktigt att Energimyn digheten fort sätter att analysera förutsätt ning arna för marknadsintroduktion och annat nyttig göran de av nya lösningar och tydligt kommunicerar icke-tekniska hinder och möjlig heter för tänk bara utvecklings vä gar.

Regeringen anser också att det är viktigt att verka för att främja innova tionsprocessen bl.a. genom att arbeta med innovationsupphandling. I sam man hanget lyfts även betydelsen av att det finns mil jöer för test, verifie ring och demonstration fram.

Samverkan är ett annat ord som regeringe n lyfter fram som betydelsefullt. Regeringen poängterar att den strategiska prioriteringen av insatser för forsk ning och innovation på energi området bör göras i samverkan med andra myn dig heter.

Regeringen anser också att den utveckling som behövs för att möta sam hälls ut ma ningarna och nå uppställda klimat-, energi- och miljörelaterade mål bör bli mer systemfokuserad och främjas med allt mer tvärvetenskapliga och tvärsek toriella insatser. Ett tvärsektoriellt och tvärvetenskapligt angreppssätt innebär att olika typer av tekniska och naturvetenskapliga perspektiv och me to der kombineras me d design, informations- och kom munikationsteknik samt samhälls- och beteen de vetenskapliga perspektiv och humanistisk och sam hälls vetenskaplig forskning som tar sin utgångsp unkt i människan och hennes sam spel med teknik, tjänster o ch nya lösningar.

Reger ingen gör också bedömningen att Energimyndigheten bör kunna ta en aktiv roll för forsk ning och innovation kring energiaspekterna av en cirkulär och biobaserad ekono mi i samarbete med andra myndig heter och aktöre r inom samver kans programmet Cirkulär och bio basera d ekonomi för att få så stor ut växling som möjligt av de insatta resurserna.

Regeringen redovisar även uppfattningen att Energimyndigheten bör ta en aktiv roll för forskning och innovation kring energiaspekterna av hållbart sam hällsbyggande i samar bete med andra myndighe ter och aktörer inom samver kanspro grammet Smarta städer för a tt få så stor utväxling som möj ligt av in satta resurser.

Sedan 2012 drivs satsningen Strategiska innovationsområden i samver kan mellan Vinnova, Energimyndigheten och Forskningsrådet för mil jö, areel la näri ngar och samhälls byggande (For mas). Regeringen anser att e n förstärkt nationell kraftsamling kring strategiska innovat ionsområden ska par goda för ut sättningar för internationell k on kurrenskraft och hållbara lös ningar på glo bala samhällsutmaningar .

Regeringen framhåller vidare att internationellt samar bete är kvalitets dri vande och ger stor potential för synergier, samarbete och kostnadsbe spa ringar. Internationellt samarbete bidrar även till närings li vets möjligheter att nå nya marknader. Sverige bör därför delta aktivt för att kunna dra nytta av och bidr a till sådant gemensamt arbete.

Jämställdhetsaspekter på forskning och innovation på energiområdet

Regeringen anser att det är angeläget med en mer jämställd verks amhet för finansiering av forsk ning och innovation. Energimyndigheten bör därför ta hänsyn till jämställdhetsaspekter på alla nivåer i sitt arbete. Indikatorer ska tas fram för detta. Det behö vs också ökad kunskap om energi systemet och dess kopp ling till utvecklingen mot ökad jämställdhet.

Regeringen konstaterar att energiområdet generellt har en underrepresen ta tion av kvinnor , och en utveckling mot större jämställdhet behöver därför främ jas. Regeringen ser det som angeläget att Energi myndigheten tar hänsyn till jäm ställdhet vid tillsättandet a v såväl styr- och referensgrupper som ut veck lings platt formar och andra grupper som myndigheten tar till hjälp i det stra tegiska genom förandet av uppdraget att finansiera forskning och inno va tion på energi området.

Regeringen anser också att det behövs ökad kunskap om e nergisystemets kopp ling till utveck lingen mot jämställdhet, och hur jämställdhetsaspekt er kan tas till vara vid utveck landet av mor gondagens smarta nät och smarta städer. Detta m otiverar enligt regeringens uppfatt ning ytterligare insatser kring jäm ställdhet och energisyst emet. Sådana insatser bör genomföras i sam verkan med Vetenskapsrådet. Energimyndigheten bör få i uppdrag att fr ämja jäm ställd het mellan kvinnor och män inom verksamheten med for skning och inno vation på energiområdet. Re geringen har även för avsikt att ta initiativ till att utreda ett införande av jämställdhetsi ndikatorer.

Regeringen anser att den ökning av resurserna för for skning och innovation på energiom rådet som den föreslog i budgetpropositionen för 2017 möj liggör ytterligare insatser för jämställdhet inom forskning och innovation på energi området.

Motionen

Center partiets forskningspolitik på energiområdet har hållbarhet och teknik op timism som ledord. Detta framgår av kommittémotion 2016/17:3579 av Rickard Nordin m.fl . (C) . I motionen begärs ett tillkännagivande om hotet för fram tida energiforskning vid brist på ingenjörer och yrkesutbildade (yrkande 13). Mo tionärerna påminner om att SCB i sina långsiktiga prognoser visa r att det redan 2030 kommer att saknas 100 000 teknikutbilda de i Sverige, fram för allt ingenjörer, men det kommer även vara en brist på nära 50 000 yrkes utbildade. Motionärerna framhåller att kompetens och rekrytering är en av de största fram tidsutmaningarna för energibranschen.

Vidare lyfts jämställdhetsfrågor fram , och re geringens förslag och skriv ningar bl.a. om att kvinnors företagande, entreprenörskap och innovation ska upp märksammas välkomnas av motionärerna liksom även att Energi myn dig he tens främjan demedel ska fördelas på ett jämställt sätt. För att möta de sam hälleliga utmaningarna och främja forskning och inno vation i världs klass mås te jämställdhet, enligt motionärerna, inklu deras i högre ut bildning och forsk ning. Jämställdhet ska vara en tydlig del i alla delar av läro sätenas verk samhet. Från rekrytering och till sättning av styrelser och led ningar till för del ning av forsk ningsre surser. Motionärerna begär att jämställdhetspers pek tivet all tid ska vara gällan de i energi forskning och högre utbildning (yrkande 14). Utöver detta efterfrågas ett tillkän na gi van de om vikten av jäm ställd hets per spek tiv när forsknings program för ener gi effekti visering tas fram (yrkan de 15).

Vissa kompletterande uppgifter

Dimensionering av högskoleutbildning och tekniksatsningar

Mot bakgrund av vad som sägs i motion 2016/17:3579 (C) om brist på ingen jörer och högskoleutbildade kan nämnas att utbildningsutbudet vid uni versi tet och högskolor ska svara mot studenternas efterfrågan och arbets mark nadens behov. D enna ordning, med en stor frihet för lärosätena att själva di men sionera utbildningarna så länge dessa svarar mot studenternas efter frågan och arbets mark nadens behov, skapar en stor flexibilitet i utbildnings utbudet. Vid pla ne ring av utbildningsutbudet är det enligt regeringen viktigt att uni versitet och högskolor tar del av analyser om det framt ida behovet på arbets marknaden.

Våren 2016 tog utbildningsutskottet ställning till ett antal motionsyrkanden om utbildningsutbudet vid vissa universitet och högskolor (bet. 2015/ 16:UbU 15). Utskottet konstaterade då att lärosätena själva beslutar vilka utbild ningar de vill erbjuda och att det är lärosätets ansvar att prioritera vilka utbildningar som ska bedrivas och besluta om hur tilldelade medel ska fördelas internt.

En särskild utredare (dir. 2014:54) har haft i uppdrag att beskriva utveck lingen och sammansättningen av utbildningsutbudet i högskolan ur ett hel hets perspektiv såväl på nationell nivå som på lärosätesnivå under de senaste 20 åren. Utredaren lämnade i juni 2015 betänkandet Högre utbildning under tjugo år (SOU 2015:70). Betänkandet remitterades hösten 2015 och förslagen bereds alltjämt inom Regeringskansliet .

I budgetpropositionen för 2017 föreslog regeringen en förlängning och utvidgning av det s.k. Tekniksprånget (prop. 2016/17:1 utg.omr. 16 Utbild ning och universi tets forskning) . Tekniksprånget syftar till att bredda intresset bland unga med gymnasieexamen från teknik - och naturveten skapspro gram met att söka ingen jörs utbild ningar och på sikt bidra till kom petens för sörj ningen inom teknik intensiva företag.

I oktober 2016 gav regeringen 19 universitet och högskolor i uppdrag att starta kompletterande utbildningar för personer med utländsk e xa men. Lunds universitet, Kungl. Tekniska högskolan, Luleå tekniska universitet, Karl stads universitet och Chalmers tekniska högskola får möjlighet att bygga upp kom pletterande utbildning för ingenjörer.

Utskottets ställningstagande

I motion 2016/17:3579 (C) lyfts jämställdhetsfrågor fram som betydelsefulla för energiforskningen. Utskottet instämmer i detta och anser bl.a. att det är viktigt med en mer jämställd verksamhet för finansierin g av forskning och in novation . Samtidigt konsta terar utskottet att jämställdhetsfrågor får ett för hål lan devis stort utrymme i propo sitionen. De förslag som finns i motionen ovan på detta tema bör enligt utskot tets bedömning därför kunna an ses vara tillgo do sedda. Motionen av styrks således i dessa delar.

Motionen avstyrks även i den delen som gäller en befarad risk för att bristen på ingen jörer och yrkesutbildade kan hota d en framtida energi forsk ningen. Utskottet hänvisar här i första hand till utbildningsutskottets ovan re dovisade uppfattning att det är lärosätena som själva beslutar om vilka ut bild ningar de vill erbjuda och att det är deras ansvar att prioritera vilka utbildningar som ska bedrivas . Dessa beslut ska bl.a. grundas på a nalyser om det framt ida behovet på arbets marknaden. Utöve r detta vill utskottet nämna de ovan beskrivna sats ning ar som görs dels på att locka unga med gym nasie exa m en från teknik- och naturvetenskapsprogram men att söka ingen jörs ut bild ningar , dels på att er bju da personer med utländska examina (däribland ingen jörsexamina) att kom plettera sina utbildningar. Sammantaget bedöms detta kunna bidra till att fler utbildar sig i tekniska ämnen på högskolenivå, vilket på sikt även kan gagna möjligheterna att rekrytera bl.a. ingenjörer som inriktar sig på energiforskning.

Forskning om förnybar energi

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkande n om energiforskning med inrikt ning på förnybar energi. Utskottet konstaterar bl.a. att for sk ning om och utveckling av förny bar energiproduktion spelar en central roll i strävan efter a tt skapa ett helt förnybart energisystem. Vidare slår utskottet fast att det är en uppgift för Energimyndigheten att göra strategisk a prioritering ar och att fördela forskningsresurser till FoU-projekt med koppling till förnybar energi.

Jämför reservationerna 7 (C) och 8 (KD).

Propositionen

Regeringens föreslår som tidigare ha r nämnts att det övergri pan de målet för forsk ning och inno vation på energiområdet ska vara att bidra till att uppfylla uppställda energi- och klimatmål, den långsiktiga energi- och klimatpo litiken och energirelaterade miljöpolitiska mål. Fokus på in satserna inom ener giforsk ningen är områden som har förutsättningar för till växt och för export. Detta övergripande mål utgår bl.a. f rån den energi po litiska överens kommelse som slöts mellan fem partier och som innefattar ett mål om att den svenska elpro duktionen ska vara 100 procent förnybar till 2040. Vi dare slås det fast i över enskom mel sen att energiforskningen har en avgörande roll i att se till a tt nya, innovativa tekniska lös ningar ska komma fram för alla förnybara kraft slag.

Motionerna

I motion 2016/17:563 av Cecilie Tenfjord-Toftby (M) slås de t fast att vindkraft är den för nybara elproduktion som växer snabbast och som dessutom har po tential att utgöra en större del av energi mixen i Sverige. Samtidigt påpekar mo tionären att det finns ett stort behov av kunskap om hur vindkraften på verkar människor, landskap och djur. Motionären anser att de t är svårt att skilja mellan my ter och fakta, och vetenskapliga argument används som slagträ i de batten bå de för och emot vind kraft. Motionären anser även att det finns ett stort be hov av oberoende forskning på området som kan slå hål på myter och balan sera de batten. Motionären anser därför att regeringen bör se över möjlig heten att upp dra åt någon lämplig aktör att ta fram eller sammanställa opåver kad forskni ng om vind kraftens på verkan på individer och miljön för att säker ställa en hållbar mil jö politisk utveckling i framtiden. Ett tillkännagivande med den inrikt ning en be gärs i motionen.

I kommittémotion 2016/17:3579 av Rickard N ordin m.fl. (C) kon stateras det att miljö länge varit en prioriterad fråga för Centerpartiet och att en om ställ ning till ett för ny bart energisystem, som drivs med skog, sol och vind ä r en central del i detta. Motio närerna anser att det mot den bakgrunden är en stor framgång att par tier na bakom energiöverenskom melsen i juni 2016 kund e enas om att målet är ett 100 procent förnybart elsystem 2040. I motionen finns f lera för slag som på olika sätt gäller forskning och innovation kopplat till förnybar energi.

Vattenkraften är en förnybar energikälla med god reglerkapac itet som en ligt motionärerna utgör en oerhört viktig re surs i strävan efter att nå målet om en elproduktion som är 100 procent förnybar 2040. Beträffande vattenkraft slår mo tio näre rna fast att den småskaliga vatten kraften står för en liten andel av Sveriges totala vattenkraftsproduktion, men den pro ducerar ändå så pass mycket el att den kan f örsörja upp emot en miljon hus håll med el. Den små skaliga v attenkraften står enligt motionärerna dock inför stora utmaningar. I V atten verk sam hets u t redningens slutbetänkande för ordades en nyprövning av all a vattenverksamhe ter med till stånd som utfärdats före 1999. På sikt kan det inne b ära att flera småskaliga vatten kraft verk kommer att rivas ut. Motio närer na kon staterar att utrivningens effekter dock inte är utredda , och det finns lite kun skap om vad som exempelvis hän der med gifter lagrade i strand bankar, hur inte bara vandrande fisk utan även annan fisk oc h djurliv påverkas av mer snabb ström mande vatten. Motionärerna efterfrå gar ett tillkännagivande om ef fek ten av utrivning av småskaliga vattenkraftverk (yrkande 1).

Även om den småskaliga vat tenkraften står för en liten a ndel av Sveriges totala vattenkrafts produktion kan denna pro duktion, enligt motionäre rna, för dubb las utan att vattenhushållning en ändras. Många kraftverk s om är tagna ur drift skulle kunna återstartas. Men en växan de andel variabel väderberoende kraft innebär att regleringen av vattenkraften får en allt större och viktigare roll. Behovet av snabbare öppningar och stängningar ökar , och t ekniska på frest ningar på vatten kraftens system ökar därmed också. Motionärerna värnar vattenkraften och att dess potential tas till vara på bästa och mest effektiva sätt. Därför anser de att det behövs forskning om vattenkraftens roll och pote ntial i ett framtida elsystem, samt hur den används på ett sät t som också värnar vat tenkraft verkens livslängd. Motionärerna begär ett tillkänna givande om forsk ning om vatten kraften s potential i elsystemet (yrkand e 2).

Vidare konstaterar motionärerna att det har gjorts många forsk nings fram steg under de se naste åren när det gäller organiska solceller. Det kan exempel vis handla om so lceller som är baserade på foto syntesen eller som är tillver kade av polymerer. Motionärerna a nser att uppskalningen av forsk ningen på des sa områden måste s ke i Sverige för att dessa innova tioner ska kunna bli industriella framgångar och resulte ra i export. Ett till känna givande begärs om potentialen av ökad kunskap om tillverkning av nya solcellsmaterial (yrkan de 3).

Motionärerna ser även en stor potential i de tekniker som är kopplade till ut vinning av energi till havs. De noterar stora kostnadsreduktioner i den havs baserade vindkraften , och olika former av exempelvis vågkraft eller tid vatten kraft är på stark frammarsch. Även om inte alla typer av pro duktion lämp ar sig för svenska förhållanden så finns tekniken och kunnandet , och potentialen för ny svensk industriproduktion är stor. Motionärerna anser att det är viktigt att bejaka den utveck ling som finns och fortsätta de forsk ningsinsatser som görs fö r att ut vinna förnybar energi till havs på nya innovativa sätt . Därför föreslår de ett till känna givande från riksdagen om potentialen för havsbaserad energiproduktion (yrkande 4).

Även om trenden mot ökad elektrifiering är stark kommer förbrän nin gs motorer att finnas kvar i for donsflottan under en lång tid fram över, sägs det i motionen. Här p åpekar motio närerna att det därför är extra viktigt att fortsätta – och utöka – satsningarna på sådana biodrivmedel som kan använ das i dagens motorer. Potentialen i biodrivmedel från rötning av avfall och skogsråvara är, enligt motionärerna, stor och underutny ttjad och det behövs forsknings insat ser främst kring processtekniker för att nyttj a råvaran mer effektivt och där m ed göra dessa drivmedel mer kon kurrenskraftiga mot fossila alternativ. Motio närerna anser också att forskningen behöver fokusera på hur fler avfalls ström mar kan nyttjas och på hur affärsmo deller kan utvecklas för att fördela de ekono miska nyttor som uppstår. Utöver detta anser motionärerna att det be hövs mer forskning om hur up pfyllandet av olika miljömål på verkar varan dra inom den cirkulära bioekonomin som helhet.

Motionärerna ser stora möjligheter i att använda bioråvaror inte bara fö r att ersätta fossila bilbräns len utan även för att ersätta olja i kemiindustrin och för produktion av oljebaserade pro dukter som exempelvis plast. De föreslår att riks dagen genom ett tillkännagivande ska framföra det som sägs i motionen om forskning om biobränsle och bioekonomin (y rkande 10).

Vidare framhåller motionärerna att både flyget och sjöfarten ska bära sina miljökostnader. De påpekar att åtgärder för internationella lösningar kan in klu dera utvecklandet av strategier för hållbara bränslen inom flyget , och de vill därför främja for skning om och utveckling av bio drivmedel för flyg industrin. De vill även främja utvecklingen av eldrivna flygplan och pekar här bl.a. på betydelsen av utveckling på området batt eriteknik och batterikemi. I mo tionen föreslås ett tillkännagivande till regeringen om energieffekti visering och fram ställning av förnybara bränslen för flygplan (yrkande 11).

Forskning om förnybara bränslen tas även upp i Centerpartiets kommitté mo tion 2016/17:3564 av Fredrik Christensson m.fl. De två nyss refe re rade för slagen om biobränsleforskning och om energieffektivisering och för nybara flyg bränslen återfinns med likartade motiveringar även i den motionen (yr kan dena 30 och 33).

Solenergi är en viktig klimatsmart del i det svenska ener gisystemet, fram hålls det i kommitté motion 2016/17:3393 av Penilla Gunther m.fl. (KD). Vida re slår motionärerna fast att den svenska solenergi forskningen är mycket fram stående och att solenergin har en stor utve cklingspotential i Sveri ge. Det stat liga forskningsprogrammet för solenergi omfattar 91 miljoner kronor t.o.m. 2016 . M otionärerna anser att den forskningssatsningen måste fort sätta även efter 2016 och vill att det läggs in i den kommande energi forsk ningspro posi tio nen. Mo tio närer na be gär ett tillkänna givande om vik ten av fortsatt forsk ning på s ol celler, termisk solel och sol bränslen (yrkande 11).

Vissa kompletterande uppgifter

Energikommissionen

I sitt betänkande (SOU 2017:2) slår Energikommissionen fast att det över gri pande målet för forskning och inno vation på energiområdet är att insatserna ska inrikt as så att de kan bidra till uppfyllandet av uppställ da energi- och kli mat mål, den l ångsiktiga energi- och klimatpolitiken samt ener gi re late rade mil jö politiska mål. Målet 204 0 är 100 procent förnybar elproduktion. Kom mis sionen kon staterar att det behövs en kraftfull och målmedveten satsning på forskning och inno vation inom energiområdet. Insatserna ska fokusera på ett tryggt, hållbart och resurseffektivt ener gisystem och en alltmer tvärsektori ell och tvärvetenskaplig inrikt ning. Energiforskning en har en avgörande roll i att se till att nya, innovativa lösningar ska komma fram för alla kraf tslag. I övrigt hänvisar kommis si onen till den aktuella propo si tio nen.

Forskning om vindkraftens påverkan på människor och miljö

Våren 2016 behandlade utskottet motionsyrkanden som var snarlika de nu ak tu ella om forskning om vindkraftens påverkan på miljön och människor (bet. 2015/ 16 :NU 10). Då redovisade utskottet bl.a. att Vindval är ett kun ska ps pro gram med forskning om vind kraftens påverkan på människors int res sen, na turen och miljön. Programmet är ett samarbete mel lan Energi myn digheten och Naturvårdsverket. Energimyndigheten har avsatt 27 mil joner kronor för att Vindvalprogram mets tredje etapp ska kunna genomföras , vilket in ne bär att programmet löper till den 30 juni 2018.

Vindval har bl.a. beviljat stöd till projekt om hur begreppe t samhällsnytta hanteras i tillståndspro cessen kring ny vindkraft. Projektet Besluts stö dsmo del ler för bedömning av sam hällsnyttan av vindkraftsetablering bedrivs av fors ka re vid Högskolan i Gävle och ska utveckla be sl utsstödsmodeller för till stånds prövning av vindkraft. Forskare vid Luleå tekniska universitet har fått stöd för att bl.a. analysera i vilken utsträckning till stånds prövningen har bidra git till ett effektivt resurs ut nyttjand e ur ett sam hällsekonomiskt per spek tiv. En rapport från arbetet presenterades i januari 2017 (Samhällsnyttans be tydelse vid tillståndsprövningen av vindkraft, rapport 6738).

En kunskapssammanställning om socioekonomiska konsekvenser av vind krafts eta ble ring ar publicerades v id Institutionen för landskapsarkitektur, pla nering och f örvaltning vid Sve riges lantbruksuni versitet ( SLU) under 2016 . (Socio ekonomiska konsekvenser av vindkraftsetablering och til l ämp ningen av vind bonus – en kunskapssammanställning, rapport 2016:4) .

Våren 2016 avstyrkte u tskottet de yrkanden som då var aktuell a med hän visning ti ll arbetet inom ramen för forsk ningsprogrammet Vindval. Utskot tet på peka de att pro gram met belyser just frågor om vindkraftens påver kan på män niskors intres sen, naturen och miljön. Vidare noterade utskot tet att det nyligen hade startats två vind kraftsrelaterade forskningspro jekt med inriktning på frågor om ett effektivt resursutnyttjande ur ett samhällseko no miskt per spek tiv.

Solenergiforskning

Det finns två huvudsakliga teknikområden för att omvandla solenergi till el: sol celler och termisk solkraft. Energimyndigheten stöder olika projekt för ut veckling av solceller och termisk solkraft, bl.a. forskning som resulterar i nya innovationer med bättre systempre standa och projekt för att visa po ten tialen för storskal ig tillverkning till konkurrenskraf tiga priser.

I juli 2015 beslutade regeringen att ge Energimyndigheten i uppdrag att ta fram en strategi för ökad användning av solel i Sverige. Avsikten var att strate gin ska peka på insatser för att underlätta en utbyggnad på ett samhälls eko no miskt effektivt sätt samt identifiera hinder och möjligheter för den fort satta introduktionen av solel.

Förslaget till strategi redovisades sedermera i oktober 2016. Av strategin fram går att solcells branschen kan sä gas vara uppdelad i två delar: k ompo nenttillverkning samt utbygg nad och installation. Den förstnämn da delen an ges ha ett stort forsknings- och innovationsinslag. Svensk forskning på detta om råde är främst inriktad på teknike r med potential till lägre kost nad än den som förknippas med dagens kiselbaserade cell er och där tekniken kan vara användbar i nya tillämpningar. F lera lyckade exempel på svenska inno vativa företag inom solelområdet nämns i strategin .

Här kan även nämnas att Energimyndigheten i juni 2016 tog fram en intern forsknings- och innovationsstrategi för solelområdet.

När det gäller pågå ende solenergiforskning kan Sole l-programmet lyftas fram . Detta program är ett samverkansprogram mellan Ene rgimyndigheten och Ener gi forsk . Programmet är ett tillämpat forsk nings-, utveck lings- oc h de mon stra tionsprogram som syf tar till att ta fram kunskap, produkter och tjäns ter som efterfrågas och nyttiggörs av aktörer som använder, investerar i, planerar för, beställer, installerar, äger och/eller driver solcellsan läggningar. Pro gram met har en budgetram på ca 21,3 miljoner kronor för perioden juli 2013 t.o.m. juni 2017. Huvuddelen av insatserna utförs dock numera inom forsk nings- och inno vationsprogrammet El från solen som omfattar totalt 160 mil joner kronor under 2016–2020. Pro grammet samlar Ener gimyndig hetens in sats er ino m sol el relaterade frågor , och de projekt som fi nansieras kan vara bå de tekniskt och samhälls ve ten skapligt inriktade.

El från solen har som mål att bidra till att Sverige behåller eller stärker sin starka position inom forsk ning och ut veckling. Vidare ska det bidra till att Sve rige har en stark innovations miljö i nom solelområdet där solels lös ningar kom mersialiseras av näringslivet. Avsikten är också att solel pro duk tionen i Sverige ska bidra till det svenska energi systemet och att den på ett re surseffektivt sätt ska bidra till attr aktiva hållbara städer. Program met löper under perioden juni 2016–december 2020.

Forskning om vattenkraft

Den svenska vattenkraften byggdes huvudsakligen ut under 1950- och 1960-talen. I Energi kommissionens betänkande konstateras det att det för nä rvaran de inte finns en aktiv nyproduk tionsmarknad för vattenkraft i Sverige, primärt eftersom ä lvsträckor är skyddade men även som en följd av bristande lön sam het i nyinvesteringar. Vatten kraf tens äg are fokuserar i stället på åter inves tering ar, un der håll och vidmakt hållande åtgärder i befintliga anläggningar.

Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien ( IVA ) har presentera t fyra sce narier (s.k. ytterlighetsalternat iv) för det sven ska produktions systemets ut formning för perioden 2030– 2050. Beträffande vatten kraften konstaterade IVA att det finns en teknisk potential för att bygga ut vattenkraften ytterligare med ca 30 TWh. Merparten av poten tialen kan dock inte utnyttjas beroende på politiska beslut att skydda de fyra national älvarna (Kalixälven, Piteälven, Torneälven och Vindelälven) och många andra vattendrag, samt skyddade sträckor i exploaterade älvar. En åter stående po ten tial uppgår till 6 TWh, baserad på etablerad teknik. Ge nom förnye lse och effek tivisering bed öms produktionen kunna öka i be fin tliga kraftverk med 2–4 TWh (Arbets gruppen för elproduktion, 2015). Vatten kraf ten skulle kunna anpassas för att erbjuda ännu större lag rings möj ligheter o ch re glerkapacitet, men det kom mer a tt kräva förändring av vatten domar med ökad kort tids regle r ing, högre dämningsnivåer, stör re regler am plitud, högre max flöden etc.

I budgetpropositionen för 2017 (utg.omr. 20 Allmän miljö- oc h naturvård) konstaterade reger ingen att vattenkraften spelar en central roll för Sveriges el försörjning. Fysisk påverkan från vattenkraften på vattendragen medför stora konsekvenser för ekosystem och biologisk mångfald. Regeringen framhöll ock så att den fortsatta han teringen av vattenkraften, tillsam mans med andra for mer av fysisk påverkan på sjöar och vatt endrag, är av stor vikt för Sve riges möj ligheter att leva upp till EU:s ramdirektiv för vatt en. Samtidigt måste också av väg ningar göras mellan olika in tressen som t.ex. värnande av kulturmil jö in tres sen.

Enligt d en ramöverenskommelse som slöts om den sve nska energipolitiken i juni 2016 ska Sverige ha moderna miljökrav på s vensk vattenkraft, men pröv ningssystemet utformas på ett sätt som inte blir onödigt admini stra tivt och e ko nomiskt betungande för den en skilde i förhållande till den efter strävade miljö nyttan.

I juni 2014 överlämnade Vattenverksamhetsutredningen sitt slutbetänkande (I vått och torrt – förslag till ändrade vattenrättsliga regler [SOU 2014:35]) till den dåvarande miljöministern Lena Ek. Av den propositionsförteckning som regeringen lämnade till riksdagen i januari 2017 framgår det att en proposition med titeln Prövningen av vatten verk samheter avses att lämnas till riksdagen i juni 2017.

I november 2016 besvarade miljöminister Karolina Skog en fråga (fr. 2016/17:368) från Jonas Jacobsson Gjörtler (M) om på vilket sätt ministern och regeringen avser att säkerställa att mål och intentioner i energi överens kommelsen fullföljs i samband med den kommande vattenverk sam hets pro po si tionen. Miljöministern redovisade att man för närvarande inom Regerings k ansliet analysera r innebörden av energi över ens kom melsen i för hållan de till det pågående arbetet med att ta fram förslag till ändrade be stämmelser om vatten verk s amheter baserat på Vattenverk sam hets utred ningens förslag. Mi nis ter n anförde vidare att en kommande vat ten verk sam hetsproposition kom mer att skrivas utifr ån intentionerna i energi över ens kom melsen.

Nationell strategi för åtgärder i vattenkraftverk

Havs- och vattenmyndigheten och Energimyndigheten pres enterade i decem ber 2015 ett ge mensamt förslag med inriktning på att nå en samsyn om de mil jöåtgärder som behövs inom vattenkraftsområdet. Av strategin framgår bl.a. att de båda myndigheterna ska arbeta för att forskning och utveckling initieras för att öka kun skapen om hur ekologiskt hållbar vattenkraft kan ut veck las. I ett första steg av ser de båda myndighe tern a att stödja forsknings programmet Kraft och liv i vatten (Kliv). Programmet syft ar till att ta fram sam hällseko nomiska kostnads nytto analyser av vattenkraftsrelaterade miljöåt gärder, pre sentera en arbets gång för att prioritera vattenkraftsrelaterade miljö åtgärder och utvärdera e ffek ter na av de miljöåt gärder som är relaterade till vat ten kraft . Programmet ska ge nomföra satsningar i samklang med miljö di rek tiv för att kunna behåll a och öka effekt- och reglerför mågan i de befint liga och nya vatten kraftverken.

Den tekniska utvecklingen på vattenkraftsområdet

När det gäller den tekniska utvecklingen på vattenkraftsom rådet kan det näm nas att de förny bara kraftproduktionstekniker som baseras på flödande energi – däribland vattenkraft – ingå r i Energi myndighetens temaområde Kraft systemet. Insatserna är i nriktade på miljö- och kostnads effektiv produktions teknik som på ett fördelaktigt sätt kan integreras i kraftsystemet.

Beträffande modernisering av de befintliga vattenkraftverken kan det n äm nas att det statliga bola get Vattenfall kommer att investera omkring 13 mil jarder kronor under perioden 2012–2023 bl.a. för att modernisera och uppgra dera sina vattenkra ftverk. Vattenfall äger och driver ca 100 vat tenkraft verk, varav de flesta finns i Sverige. Turb iner, generatorer och transforma torer byts ut mot ny utrustning med högre ver kningsgrad, vilket gör att kapa citeten ökar och att kraftverken oftast kan producera mer el. Enligt bola get gör ny teknik det också möj ligt att minska användningen av olja i anläggningarna, vilket inne bär förbättringar för miljön.

Vattenfalls FoU-verksamhet är bl.a. in riktad på att utve ckla bolagets kärn tillgångar in klusive vattenkraften. Det kan exempelvis handla om t eknikut veck lingsprojekt i kraftsta tionerna eller om att studera va ttenkraftens (särskilt dam mar nas) effe kt på fiskvandrings vägar.

Svenskt vattenkraftcentrum (SVC) svarar för utbildning och fors kning inom vattenkraft och gruv dammar. Syftet med SVC är bl.a. att säkerställa S ve r i ges kunskaps- och kompetensförs örjning för en effektiv och tillförlitlig vat ten kraftproduktion. SVC utvecklar bl.a. verktyg och metoder för nybygg nad, för nyelse, drift och underhåll av vattenkraftsanläggningar.

Havsbaserad energiproduktion

I motion 2016/17:3579 (C) finns ett yrkande om havsbaserad energipro duk tion. Våren 2016 behandlade utskottet motion 2015/16:1530 (S) med liknande inriktning i betänkandet 2015/ 16:NU 10 . Utskottet redovisade då bl.a. att Energi myn digheten i november 2014 beslu tade att av sätta 53 miljoner kronor till forsk ningspro grammet Marin energi omvand ling. Programmet löper fr.o.m. den 1 januari 2015 till utgången av 2018 och omfattar energiom vand lings system som använder energi från havet som resurs, dvs. vågkraft, ström kra ft samt salt- och tempera tur gra dientkraft. Tyngd punkten ligger dock på de två första tek niker na, eftersom de är priori terade i Energi myndighe tens energi forsk nings strategi.

Vidare nämndes att Sverige är ett av 21 länder som sedan 2008 deltar i Ocean Energy Systems (OES) som är en del av Internationella energiorganet (IEA). Samarbet et rör FoU-frågor inom havsener gi. Energimyndigheten deltar också i flera andra internationella p rogram och projekt som ska stär ka utvecklingen inom havsenergiområdet.

Av det nämnda utskottsbetänkande t kan man även utläsa att reger ingen i augusti 2015 antog en samlad maritim strategi. Strategin ska främja de mari tima näringarna, och marin energipro duktion var en av de delar som lyftes fram. Det konstaterades bl.a. att havsbaserad energitillförsel är under utveck ling och att det finns ett sto rt antal utvecklings- och demon strations projekt runt om i Europa som syftar till att utveckla ny teknik relaterad till vi nd-, ström- och vågkraft. Reger ingen framhöll att det finns behov av fortsatta satsningar inom området för att nå målen om ökad andel förnybar elproduktion. Vidare slog reger ingen fast att en utbygg nad av energitillförsel i havs o mrådena för med sig utvecklings möj ligheter för andra mari tima näringar – exempelvis till verkare av maritim utrustning, som producerar kom ponenter eller hela sys tem för geotekniska konsultföretag, samt anlägg ningsföretag. Det gäller även före tag som tillhandahåller transporter under byg gen eller företag som till han da håller service och underhåll.

Utskottet avstyrkte motionsyrkandet om havsbaserad energiproduktion med hänvisning till det ovan refererade och omnämnde särskilt att Energi my n digheten finansierar ett forsk nings program med inriktning på just sådan ener giomvandling.

När det gäller marin energi kan det även nämnas att Västra Göta lands re gionen, Chalmers tekniska högs kola och Göteborgs universitet i en gemen sam studie har pekat ut det maritima området som ett av fem styr keområden för Västsverige . Ett av de fokusområden som har omnämnts i sam manhanget är marin energi och flera starka forsk nings miljöer i regionen som ar betar med olika delar inom havs baserad energi, från vind-, våg- och tid vattenkraft til l elektrisk transmissionsteknik, har identifierats.

Till området marin energi räknas också bioenergi från hav et. Inom det väst svenska maritima energi klustret pågår flera projekt även inom detta områ de och då rör det sig i första hand om algod ling. Potentialen i algodling är bety dande genom hög produktivi tet per hektar jämfört med land baserade grö dor. Det framhålls att biobaserad energi från havet kan vara ett konkur rens kraftigt alterna tiv till biomassa från skogs- och lantbruk, när tekniken har utvecklats. Energimyndigheten delfinansierar projektet Marin biogas där odling av marin biomassa, i första hand s.k. sjöpung , utvecklas och testas för att sedan rötas till biogas. Projektet löper under perioden 2015–2017.

Samverkan s programmet för cirkulär och biobaserad ekonomi

När det gäller det som sägs i motion 2016/17:3579 (C) om biobränslen och bio ekonomi kan nämnas att samverkansprogrammet för cirkulär och bio base rad ekonomi syftar till att kraftsamla regeringens innovationsinsatser rela terade till cirkulär och biobaserad ekonomi och på så sätt bidra till att stärka Sveriges inn ovations- och konkurrenskraft.

I forskningsproposition en (prop. 2016/17:50) konstaterar regeringen att en cirkulär ekonomi omfattar samhällsförändringar på många områden. Det hand lar bl. a. om nya sätt att omvandla avf all till resurser inklusive energi. Re ger ingen påpekar vidare att omställ ningen till ett fossilfritt sam hälle och ett håll bart utnyttjande av naturresurser är en stark drivkraft för struk tur om vandling till en cirkulär och biobaserad ekono mi. För omställningen krävs pro duk tions modeller och kommer sialisering av nya innova tiva produkter längs hela värde kedjan där biobaserade råvaror ersätter fossila råvaror. Sam tidigt krävs att produktionen och uttaget av biomassa sker på ett hållbart sätt. Även effekterna av ett förändrat klimat behöver beaktas. Utformningen av fram tidens varor, tjänster och tekniker ä r avgörande för en cirkulär ekono mi. För att kunna ställa om till en cirkulär och biobaserad ekonomi krävs också inno vations främjande åtgärder och bred sam verkan mellan aktörer i värdeked jan och sektorer. En cirkulär och bio baserad ekonomi sägs vara av stor vikt för att uppnå nationella miljö kvalitetsmål, ökad konkur renskraft för svenskt närings liv och bidra till d e nya globala hållbarhetsmålen.

Regeringen konstaterar att energirelaterade insatser inom samverkans pro gram met Cirkulär och biobaserad ekonomi huvudsakligen förekommer inom program me t för forskning och innovation på energi området (Forskning och innovation på energiområdet fö r ekologisk hållbarhet, konkur renskraft och försörj nings trygghet).

Förnybara flygbränslen

I motion erna 2016/17:3564 (C) och 2016/17:3579 (C) berörs frågor om förny bara flygbränslen. Energi myndigheten presenterade 2015 rapporten Mark na derna för biodrivme del 2015 – Tema: Förnybara flyg bränslen (2015:31). Av rapporten (s. 23 f.) fram går att det pågår mycket forskning om förnybara flyg bränslen, främst i Euro pa och USA. Mycket av fors kningen har sin ut gångs punkt i de pro duk tions pro cesser som har utvecklats för produktion av för nybar diesel , och det finns sto ra synergier mellan forskning på förnybara bränslen för flyg och väg trans porter.

Vidare redovisas att Energimyndigheten finansierar två forskningsprogram för förnybara drivmedel inom transportsektorn. Inget av dessa är specifikt in riktat på flygbränslen men mycket av forskningen om exempelvis biomas sa förgasning och cellulosabaserad etanol är ändå relevant för förnybara flyg bränslen. Därutöver redovisas ett antal ytterligare initiativ med inriktning på förnybara flygbränslen på både nordisk nivå och EU-nivå.

Av rapporten framgår också att utvecklingen på området förnybara flyg bränslen till viss del hämmas av att råvaran i flera förnybara flygbränslen är densamma som används för ersättning av fossil diesel i vägtransporter. Då det redan råder konkurrens om dessa råvaror kan en större efterfrågan från flyg sektorn komma att öka konkurrensen och därmed även öka priserna ytter ligare. Ett problem i sammanhanget är att priset på biobaserat flygbränsle ännu är flera gånger högre än på vanlig flygfotogen, vilket hämmar efter frågan från en ofta redan hårt konkurrensutsatt flygbransch. Denna avsaknad av efter frågan bidrar till att potentiella producenter av biobaserat flygbränsle kan tve ka inför att investera i produktionsanläggningar.

Utskottets ställningstagande

Insatserna för for skning och innovation på energi området ska öka möjlighe ter na att möta de stora utmaningarna kring energi, k limat och miljö på ett sam hälls ekonomiskt effektivt sätt som även ger goda möjligheter för närings livets och ekonomins utveckling och konkurrenskraft. Den övergripan de in rikt ning en är att främja utvecklingen av ett långsiktigt hållbart energisystem. Att skapa ett helt förnybart energisystem är en av de utmaningar som regeringen identi fierar i propositionen och h är spe lar forskning om och utveckling av för ny bar energiproduktion självfallet en cen tral roll.

När det gäller mer konkret vilka forskningsprojekt som ska beviljas medel är det en uppgift för Energimyndigheten att göra en strategisk prioritering och ändamålsenlig fördelning med beaktande av det övergripande målet och de konkretiseringar som re ger ingen redovisar i propositionen i form av fem utma ningar och nio priori terade områden. Det är således inte re ger ingen s uppgift att på ett mer ingripande sätt styra för delningen av det s.k. energi forsk nings anslaget inom statsbud ge tens utgiftsom råde 21 Ener gi.

Efter att ha redovisat detta grundläggande förhållningssätt övergår utskottet till att kommentera de motionsyrkanden som på olika sätt gäller forskning om förnybar energiproduktion.

Vattenkraftsfrågor lyfts fram i motion 2016/17:3579 (C). När det gäller forskning kring effekterna av utrivning av gamla vattenkraftsinstallationer vill utskottet hänvisa till verksamheten inom ramen för forsk ningsprogrammet Kraft och liv i vatten (Kliv). Programmet syftar bl.a. till att utvärdera effekter av genomförda miljöåtgärder relaterade till vattenkraft. Den typ av forskning som efterfrågas i motionen torde kunna omfattas av den verk samhet som be drivs inom Kliv . U tskottet anser därför att motionen är till godosedd i den aktuella delen och att riksdagen därför kan avslå det aktuella yrkandet. I sam ma motion efterfrågas även ytterligare forskning om vatten kraftens potential. Här vill utskottet hävda att denna potential redan är relativt väl utforskad – inte minst då vattenkraftproduktionen till stor del bygger på en mogen teknik – och att det mer är en fråga av politisk eller rättslig karaktär i vilken ut sträckning den möjliga potentialen tas till vara. Det handlar exempelvis om att använda större lag ringsmöjligheter och reglerkapacitet , vilket dock kräver förändring av vatten do mar med ökad korttidsreglering, högre dämningsnivåer, större regler ampli tud, högre maxflöden etc. Hur regeringen ser på regleringen av vatten verk samheter kommer att redovisas i en proposition senare under 2017 . De förslag som då läggs fram och som eventuellt kan resultera i utrivningar av vatten krafts installationer ska åtföljas av konsekvensbedöm ningar , inklusive be döm ningar av miljöeffekter . U tskot tet anser att riksdagen bör avvakta för slagen och kon sekvensbe döm ningarna i den aviserade propositionen innan det finns skäl för riksdagen att förespråka ytter ligare forskning om vattenkraftens poten tial och miljö effek ter . Motionen avstyrks alltså även i denna del.

Beträffande forskning om vindkraftens påver kan på individer och mil jön hän visar utskottet i första hand till sitt ovan refererade ställnings tagande då mot svarande förslag behandlades våren 2016. Forskning med den inriktning som efterfrågas pågår inom ramen för forskningsprogrammet Vind val som pågår t.o.m. juni 2018. Även vid SLU har det bedrivits forskning kring vind kraftens socioekonomiska konsekvenser. Utskottet anser inte att det finns skäl för riksdagen att uttala sig till förmån för det som efterfrågas i motion 2016/17:563 (M) . M otionen avstyrks .

Forskning om havsbaserad energiproduktion tas upp i motion 2016/17:3579 (C) . Utöver det utskottet anförde då ett liknande yrkande be handlades av utskottet under våren 2016 hänvisar utskottet till den beskriv ning av pågående forsk ning på detta område som har getts tidigare i detta betän kande. Bland annat har forskningsområdet tilldelats medel från ener giforsk nings anslaget och man har i Västsverige lyft fram po ten tia len inom den marin a energiproduktion en . Vidare har denna typ av ener gi produk tion upp märk sam mats inom regeringens marina strategi. Utskot tet an ser inte att det finns skäl för riksdagen att ytterligare påtala den marina ener gipro duk tionens möjlig heter och avstyrker därför motion 2016/17:3579 (C) i den aktu ella delen.

I motion 2016/17:3393 (KD) lyfts frågor om solenergiforskning fram. Här konstaterar utskottet att Energimyndigheten är involverad i två forsknings pro gram på detta område och att det inte finns något i den aktuella propo si tionen som talar emot att solenergiforskning kommer att bedrivas även fort sätt nings vis . Utskottet anser därför inte att det finns skäl för riksdagen att ut tala sig om vikten av fortsatt solenergiforskning i linje med vad som föreslås i motionen. Motionen avstyrks således i den aktuella delen.

När det gäller biobränslen som tas upp i motion 2016/17:3579 (C) vill ut skot tet påminna om att bioenergi lyfts fram som ett av de prioriterade om rådena för energiforskningen. Vidare kan det noteras att samverkans pro gram met för cirkulär och biobaserad ekonomi syftar till att kraftsamla innova tions insatser relaterade till cirkulär och biobaserad ekonomi. Det handlar bl.a. om nya sätt att omv andla avfall till resurser inklusive energi. Utskottet anser att en cir kulär och biobaserad ekonomi är av stor vikt för att uppnå nationella mil jökvalitetsmål, ökad konkurrenskraft för det svenska näringsliv et och bidra till de globala hållbarhetsmålen. Därmed anser ut skot tet att det saknas skäl för riksdagen att ställa sig bakom önskemålet i mo tionen om ett tillkännagivande om biobränslen och bioekonomi. Motionen avstyrks således i den aktuella delen.

Utskottet avstyrker också yrkandet i samma motion som gäller energi effektivisering och förnybara bränslen för flygplan. Här hänvisar utskottet till att det pågår grundläggande forskning om och utveckling av biobaserade bräns len som också kan resultera i produkter som kan användas inom flygsek torn. Tilltagande råvarukonkurrens och relativt sett höga kostnader jämfört med vanlig flygfotogen bidrar emellertid till att flygbranschens efterfrågan häm mas och därmed även drivkrafterna hos producenterna att engagera sig i att framställ a biobaserat flygbränsle. Kan forskning och utveckling på området bidra till sänk ta kostnader för biobaserade flygbränslen samtidigt som inter nationella överenskommelser säkerställer att flyget bär sina miljö kost nader ökar förutsättningarna för att det på sikt ska kunna växa fram en kon kur renskraftig marknad för dylika bränslen.

Sammantaget innebär det anförda att utskottet avstyrker motio nerna 2016/17: 563 ( M ) , 2016/17:3393 (KD) , 2016/17:3564 (C) och 2016/17:3579 (C) i de aktuella delarna.

Kärnenergiforskning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om kärnenergiforskning. Ut skot tet hänvisar bl.a. till att fokus ska l igga på forskning om och ut veck li ng av förnybar energiproduktion.

Jämför reservation 9 (M, SD).

Propositionen

I propositionen omnämns kärnkraft endast när regeringen r efererar den ovan omnämnda energi överenskom melsen mellan fem partier och när den redovisar en d el verksamhet på EU-nivå. I energi överens kommelsen slogs det bl.a. fast att målet för 2040 är 100 pr ocent förnybar elproduktion. Vi dare betonades att detta är ett mål och inte ska uppfattas som ett stoppdatum som förbjuder kärn kraft och inte heller innebär en stängning av kärnkraft verk genom politiska beslut.

Som har framgått tidigar e av betänkandet ska fokus för forskning och inno vation på energiområdet ligga på områden som bidrar till att nå uppställda kli mat- och energipolitiska mål och som har förutsättningar för tillväxt och ex port. Energiforskningen spelar en avgörande r oll i fråga om att se till att nya, innova tiva tekniska lösningar ska komma fram för alla förnybara kraftslag.

Det som omnämns om verksamhet på EU-nivå är främst kopplat till den s.k. Energiunio nens femte dimension, dvs. forskning, innovation och ko nkur renskraft. Utöver fyra prioriterade om råden inom denna dimension omnämns koldioxidavskiljning och lagring (CCS) och kärnkraft som områden där det finns möjlighet för en stör re grad av samarbete mellan kom missionen och de medlemsstater som vill använda de teknikerna. I en handlingsplan har tio akti vitetsområden pekats ut, varav ett är ökad säkerhet och ef fektivitet för kärn kraft. I pro positionen (s. 30) konstaterar regeringen att detta aktivitets om råde har beskrivits som ett område för frivilligt samarbete mellan intresserade med lemss tater. Regeringen konstaterar även att de åt ta första aktivitetsom rådena, åtmin stone till stora del , sammanfaller med priorite ringar na inom det svens ka nationella programmet för forsk ning och innovation på energi om rådet. Ak tivitetsområdet ökad säk erhet och effektivitet för kärn kraft är dock inte ett av de åtta först uppräknade områdena.

Motionerna

Enligt de svenska kärnkraftsreak torernas ägare kan reaktorerna producera kli mat smart el i flera decennier, framhåller Cecilie Tenfjord-Toftby (M) i motion 2016/17:562 . Motio nären anser att det mest resurseffektiva är att utnyttja reaktorernas fulla teknisk a livslängd och att det är det mest resurs effektiva sättet att ta till vara de stora investerin gar som har gjorts. Vidare påpe kar mo tio nären betydelsen av att en plan för kär nkraftens kompetens för sörj ning tas fram eftersom ett säkert energisystem förutsätter att det finns kompetens och forskning som säkerställer dagens och framtidens behov. Motionären anser att Energimyndig heten bör få i uppdrag att stödja relevant forskning inom kärn kraftsområdet (yrkande 1).

I kommittémotionerna 2016/17:3127 och 2016/17:3189 av Lars Hjälmered m.fl. (M) kon stateras det att a lliansregeringen genom histo ris kt höga anslag till energiforskningen markerade detta forskningsområdes be tydelse för att hitta svaren på framtidens energiutmaningar. Samtidigt slår motionärerna fast att Energimyndigheten sa knar möjlighet att stödja forskning inom kärn krafts området. Därför anser de att Energ imyndigheten borde ha denna möj lighet för att säkerställa att den svenska kärnkraftshan teringen är av högsta klass även i fram tiden.

För att kunna hantera de befintliga svenska reaktorerna, kunna bygga nya samt avveckla äldre reaktorer på ett säkert och ansvarsfullt sätt anser motio närerna att de t krävs kunskaper och forsk ningskompetens. Mot den bakgrun den begär de ett tillkänn agivande om att satsa på energiforsk ning med en inriktning som bidrar till behov för alla relevanta kraftslag och delar av energi om rådet ( motionerna 2016/17:3127 yrkande 2 och 2016/17:3189 yrkan de 3).

Sveriges välfärd, jobb och konkurrenskraft är beroende av att vi har en energipolitik som le ver upp till behoven och förväntningarna från en omvärld i st ändig förändring, anförs det inlednings vis i Moderaternas kommittémotion 2016/17:3577 av Lars Hjälmered m.fl.

Motionärerna påpekar att oavsett vad man har för uppfattning om kärnkraft står det klart att den kommer att finnas kvar i det svenska samhället i någon form under årtionden . För att Sverige ska kunna han tera de befintliga reak torer na , ha möjlighet att bygg a nya och avveckla äldre reaktorer krävs det, en ligt motionärerna, att kompetensnivå n o ch forskningskompetens en bibe håll s. De anser det vara av yttersta vikt att reger ingen uppdrar åt Energimyn dig he ten att ä ven prioritera kärnkraftsom rådet för att upprätthålla kom pe ten s en inom den befint lig a drift en och kärnavfallshantering en . Motionärerna be gär därför e tt till kän na givande med den inne börden (yrkande 2).

Kärnkraften borde ha ett klart u ttalat utrymme inom de priorite rade insat serna f ör energiforsk ning, sägs det i motion 2016/17:1772 av Mattias Bäck ström Johansson m.fl. (SD). Eftersom kärn kraften står för näst an hälften av den svenska elpro duktionen har det statliga stödet till forskning på kärntek nik området under l ång tid varit ytterst blygsamt.

Motionärerna anser att det behövs hög nationell kompe tens för att kunna uppnå ny, modern och ännu säkrare kärn kraft i Sverige , och därför beh övs det ett ökat stöd till kärnkraftsforsk ningen. Många frågeställningar måste visser ligen överlåtas ti ll internationella organ men mo tionärerna påpekar att det ändå krävs ett nationellt k unnande för att ta del av forskningsre sultat och för att kun na medverka på ett aktivt sätt in om dessa internationella organ. Motionä rer na begär ett tillkännagivande om att kärnteknisk f orskning ska prioriteras (yrkan de 9).

Vissa kompletterande uppgifter

Tidigare riksdagsbehandling

L iknande m otioner om kärnenergiforskning behandlades av ut skottet under våren 2016 (bet. 2015/ 16:NU 10). Utskottet avstyrkte samtliga yr kan den och an förde bl.a. följan de:

Beträffande de mer specifikt inriktade motionerna med kärn krafts anknyt ning anser utskottet för det första att Energimyndighetens prioriteringar i fråga om fördelningen av energiforsk nin gs ansla get är ändamålsenliga. Det innebär att fokus ska ligga på forskning och utveckling av för nybar energi produktion och på att Sverige 2050 ska ha ett 100 pro cent hållbart kraft system och ett effektivt energiutnyttjande och vara en nettoexportör a v el. Utskottet har inga invänd ningar mot att medel fr ån andra finan sierings källor an vänds för FoU på kärnenergiområdet men vill samti digt poängtera att det är upp till dessa finan siärer att göra nödvä ndiga priori teringar inom de ra mar som har dragit s upp av statsmak terna.

Våren 2016 avstyrkte u tbildningsutskottet mo ti ons yrkan den om beho vet av en särskild forskningsreaktor för satsningar på utveckling av fjärde genera tio nens kärn kraft (bet. 2015/ 16:UbU 17). Utbild ningsutskottet såg ingen anled nin g att ställa sig bakom motions yrkan den om att utreda eller på andra sätt ver ka för byggandet av en forsknings reaktor i Sverige eller att verka för att Sve rige ska bidra till internationell forskning inom området.

I samband med behandlingen av budgetpropositionen f ör 2017 under hös ten 2016 tog även närings utskottet ställning till förslag som liknar de nu aktu ella om att det borde ansl ås medel för satsningar på kärn energiforskning eller att befint liga energ iforskningsmedel även borde kunna användas för forsk ning om kärn energi (bet. 2016/ 17:NU 3). Utskottet såg dock inga skäl för riksdagen att för orda särskilda satsningar på kärnenergiforskning eller på om fatt ande in ves teringar i forskningsinfrastruk tur på detta område s om exem pel vis en sär skild forsknings reaktor.

Energiöverenskommelsen från juni 2016

I energi överenskommelsen från juni 2016 slås det fast om kärn kraften att sam ma principer som tidigare gäller även fortsättningsvis. Det inne bär att avveck lingslagen har av skaf fats och inte kommer att återinföras. Den s.k. k ärn krafts paren tesen är i överenskommelsen för längd genom att inom ramen för maxi malt tio reaktorer tillåta nybyggnation på befintliga platser. Tillstånd kan ges för att successivt ersätta nuvarande reaktorer i takt med att de når sin eko nomiska livslängd. Till stånd för nya reaktorer kommer att prövas e nligt lag stiftning ens krav om bästa tillgängliga teknik. Något statligt stöd för kärn kraft, i form av direkta eller indirekta subventioner, kan inte påräknas.

Energikommissionen

I januari 2017 presenterade Energikommissionen sitt betänkande Kraftsamling för framtidens energi (SOU 2017:2). I betänkandet finns en del förslag m ed anknytning till kärnenergiom rådet. Det gäller exempelvis förslag om att av veck l a den s.k. ef fektskatten, om förändr ingar av placerings reglerna för K ärn av falls fonden och om ett utökat ansvar för rad iologiska olyckor. Energi kom mis sionen uttalar sig dock inte specifikt om f orskning och innovation på kärn energiområdet.

Kärnenergiforskning i Sverige

I enlighet med vad som angavs i pro positionen Forskning och innova tion för ett långsi ktigt håll bart energisystem (prop. 2012/13:21) har verksamheten varit indelad i sex temaområden varav ett betecknades Kraftsystemet. Detta tema område innefattar elprodu ktion från de förnybara energi källorna vatten, hav, vind och sol samt teknik för kraf töverföring och distribution av el. Verksam heten inom kraftområdet vägleds av en vision för kraftsystemet 2050 som bl.a. ser Sverige som internationellt erkänt för ett 100 procent hållbart kraftsystem och effektivt energiutnyttjande och som en nettoexportör av el.

Utvecklingsinsatser inom kärnkraftsområd et har inte finansierats med me del från energiforsk ningsanslaget inom statsbudgetens utgiftsområde 21 Ener gi. Dylik forskning och utveck ling (FoU) ligger inte inom Energimyn dig he tens ansvarsområde. D äremot finansierar Vetenskaps rådet (VR) viss forsk ning om fusion och fission. När det gäller fission är stödet från VR dock främst in riktat på grundforskning, och bidrag till tillä mpad forskning eller energire la terad forskning inom detta område är mer sällsynt.

Viss forskning om kärnkraft stöds även av Strålsäker hetsmyn dig heten (SSM). Enligt uppgift från SSM fördelades deras forsknings medel under 2016 en ligt följande: Kärnteknisk forskning ca 56 mil joner kronor och annan forsk ning (företrädesvis med inriktning på strål skydd) ca 22 miljoner kronor .

Energiforsk arbetar tillsammans med den svensk a och finsk a kärnkrafts industri n och finansierar forsk ning inom kärnkraftsområdet, delvis tillsam mans med SSM. [4] Forskningen syftar framför allt till att bi behålla eller stärka säkerhets marginaler men äve n till att utveckla en kostnads effektiv drift av de befintliga kärnkraftverken. Energiforsks program North European Power Per spectives (NEPP) har genomfört systemanalyser av e nergisystemets och ener gi använd ning ens utveckling, bl.a. studeras kärnkraftens roll i energi systemet.

Svenskt Kärntekniskt Centrum (SKC) stöder utbildning, forskn ing och ut veckling inom kärntek niska tillämpningar vid högskolor och universitet i Sve rige. Sy ftet är att attrahera, utveckla och behålla den kärntekniska kom petens som krävs för en fortsatt säker och effektiv drift av de befintl iga kärn kraftverken och för att kunna delta i den fortsatta utveck lingen på det kärn tek niska områ det. SKC finansieras av Forsmarks Kraftgrupp AB, Ringhals AB, OKG AB och Westinghouse Electric Sweden AB. SKC:s verk samhet styrs av ett treårigt avtal mellan de finansierande parterna och de tre univer siteten Kungl. T ekniska högskolan (KTH), Chalmers tekniska hög skola och Upp sa la uni versitet. S KC:s budget har minskat med 28 procent för den nyss inledda av talsperioden (2017– 2019) , vilket innebär minskat stöd till forskar grupperna i kärnteknik.

Centrum för hållbar kärnenergi – Sustainable Nuclear Energy Centre (SNEC) – var fram till 2016 ett interdisciplinärt forum för samordning av kärn teknisk forskning och utbildning vid Chalmers tekniska högskola. Centret ar be tar nu med att på nationell nivå främja akademiskt samarbete inom kärn tek nisk forskning och utbildning, vilket även inkludera r andra fält än de kärn kraftsrelaterade.

Det bör avslutningsvis nämnas att EU är en betydelsefull finansiär av kärn tek nisk forskning i Sverige. Dock kräver EU som regel nationell mot fi nan siering.

Utskottets ställningstagande

Kärnkraften är betydelse full för den svenska elproduktionen. Genom att kom binera kärnkraftens basproduktion med den reglerbara vattenkraften och de mer vä der beroende produktionskällorna sol- och vindkraft har Sverige ett gynn samt läge när det gäller elförsörjning.

Kärnkraft är dock inte en förnybar energikälla , och i ljuset av målsättningen att hela den svenska elproduktionen ska vara förnybar senast 2040 finns det på sikt ingen plats för kärnkraften i det svenska kraft systemet. Kärnkrafts pro duktion är också behäftad med risker och svårlösta frågor förknippade med han tering och förvaring av det utbrända kärn avfallet.

I likhet med vad utskottet anförde när motioner om kärnenergiforskning be handlades vid flera tillfällen 2016 anser utskottet att Energimyndighetens prio riteringar i fråga om fördelningen av energiforskningsanslaget är ända måls enliga och att inriktningen inte har förändrats genom det förslag om ett nytt övergripande mål för energiforskningen som nu har behandlats av riks dagen . Det innebär att fokus även fortsättningsvis ska ligga på forskning oc h utveck ling av förnybar energi produktion . Då liksom nu har ut skottet emeller tid inga invändningar mot att medel från andra finansierings källor används för forskning och utveckling på kärnenergi om rådet . Utskottet vill dock poängtera att det är upp till dessa finansi ärer att göra nöd vän diga priori teringar inom de ramar som har dragits upp av stats mak terna.

Därmed avstyrks motionerna 2016/17:562 (M), 2016/17:1772 (SD), 2016/17:3127 (M), 2016/17:3189 (M) och 2016/17:3577 (M) i de aktuella de larna.

Vissa övriga frågor

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett antal övriga motionsyrkanden med energiforsk nings anknytning. Det gäller bl.a. förslag om satsningar på elvägar, energi lagring och om utökade möjligheter att testa elmarknads rela terade affärsmodeller inom begränsade geografiska områden.

Jämför reservation 10 (C).

Motionerna

I kommittémotion 2016/17:3579 av Rickard Nordin m.fl. (C) konstateras det att nätföretag inte kan testa nya affärsmodeller eller viss ny teknik som kräver annan prissättning, på grund av den gä llande elnätsregleringen. Motio närerna vill därför att riks dagen genom ett tillkännagivande ska f ramföra till re ger ingen att nät företag ska få testa affärsmodeller och prissättning i till stånd s givna områden (yrkande 5). Nät företagen har då möjlighet analysera dessa modeller innan de eventuellt införs i större skala. Vidare anser mo tio närerna att nätföretagen inom regle ring en ska kunna få tillstånd att bedriva ut veck lings- och demon stra tions pro jekt (yrkande 6).

Motionärerna menar också att mycket tyder på att det kommer att finnas ett behov av nya systemtjäns ter när både kunder och pro ducenter bidrar med mer flexibilitet i elsystemet. Mo tionärerna anser att nya marknadslösningar skulle kunna frigöra ny kreativitet o ch drivkraft på marknaden. Här behövs det enligt motionärerna n y kunskap, t.ex. om olika alter nativa lösningar och om utma ningar och hinder som k an uppstå. De förordar ett tillkännagivan de till reger ingen om marknader för elsystemtjänster (yrkande 7).

För a tt nå M iljömålsberedningens förslag till mål för transports ektorn om att utsläppen från in rikes transporter ska minska med 70 procent till 2030 jäm fört med 2010 års nivå anser motionärerna att det behövs ny teknik, nya beteenden och ett helhetsgrepp om hela transportsektorn. Motionärerna menar att elektrifiering av transpor ter även kan bidra till måluppfyllelse på andra om råden , som t.ex . buller och en förbättrad luft kvalitet. Den t eknik som be hövs finns , och utma ningarna handlar enlig t motionärerna främst om att ut veck la affär smodeller och åstadkomma system integrationen. Resone mang en i mo tio nen utmynnar i ett förslag om ett tillkännagivande om att det behö vs ett hel hetsgrepp och en lång siktig strategi för elektrifieringen av transporter (yr kan de 8).

Motionärerna konstaterar vidare att teknikerna för elvägar har utvecklats kraftigt de senaste åren. Motionärerna anser det vara angeläget att regeringen ger Trafikverket i uppdrag att ta fram en strategi för en fortsatt utbyggnad av el vägar i Sverige. Enligt motion ärerna be hövs det bl.a. mer djupgående studier och forskning om eff ektvariationer, effektiv distribu tion och säkerhet. De efterl yser även mer kunskap om affärsmodeller och finansieringslös ningar kopp lat till investeringar i elvägar. Sammantaget efterfrågas ett tillkänna gi van de om forskning om elvägar (yrkande 9).

Behovet av a tt kunna lagra energi ökar allt eftersom en större andel variabla produktionskällor ansluts till elsystemet, anförs det vidare i motionen. Ener gilager (exempel vis batterier) ka n bl.a. utjämna variationen mellan myc ket eller lite sol och vind och balansera sådana spänning s variationer som kan upp stå till följd av förändr ingar i solinstrålning och vindförhållan den. Trots bred kompeten s och erkända forskningsgrupper finns de t få demon stra tions pro jek t eller förstudier om energi lager i Sverige. Motionärer na ser bl.a. ett behov av forsk ning och testning av distribuerade energilager och om vad an vänd ning på fastighetsnivå har för teknisk påverkan på batteriet, samt på vilka sätt och med hjälp av vilka affärsmodeller som fler intäkts strömmar kan gene reras. Mot den bakgrunden föreslår de ett tillkännagivande om forskning om ener gilagring (yrkande 12).

Vissa kompletterande uppgifter

Nya affärsmodeller och innovationer i elnäten

Med anledning av vad som sägs i motion 2016/17:3579 ( C) om demon stra tioner av nya af färsmodeller och innovationer i elnäten kan nämnas att frå gor på detta tema togs upp i det slut betänkande som Samordningsrådet för smarta elnät presenterade i december 2014 (Pla nera för effekt ! , SOU 2014:84). Bland annat rekommenderades en anpassning av kraven på test- och demon stra tionsprojekt inom smarta elnät i syfte att nyttiggöra kunskap och stimulera till ut veckling genom samverkan.

Regeringen beslutade sedermera i december 2015 att inrätta ett nationellt forum för smarta elnät. Forumet ska bl.a. främja utvecklingen av teknik, an vänd ning av och affärsm odeller för smarta elnät. Det be tonas i bakgrunds beskriv ningen till beslutet om att inrätta forumet att smarta elnät är ett brett be grep p som inte bara omfattar teknik u tan även frågor om nya affärsmo del ler och tjänster samt nya förut sättningar för reglering och marknadsdesign.

Enligt uppgift från f orumets kansli pågår för närvarande arbetet med att ta fram en verks am hetsplan för det fortsatta arbetet. Beslut väntas inom kort . K ansli et förväntar sig att den typ av frågor som tas upp i motionen finn s med i verksamhets planen. Forumet ska avsluta sitt ar bet e senast de n 31 december 2019.

Även Energikommissionen belyser frågor på detta tema i sitt betänkande (SOU 2017:2) och gjorde bedömningen att Energimarknadsinspektionen ska få bevilja demonstrations- och pilotprojekt för särskilda områden i elnäten där nya affärsmodeller och annan prissättning än för övriga kunder får prövas under en begränsad tidsperiod. Inom ramen för ett regeringsuppdrag om efter frågeflexibilitet har Energimarknadsinspektionen också nyligen berört frågor om dylika pilotprojekt. Uppdraget redovisades i december 2016 i rapporten Åtgärder för ökad efterfrågeflexibilitet i det svenska elsystemet ( Ei R 2016:15 ). Ett förslag i rapporten är att det ska bli möjligt att t illåta ett steg vis t in förande av nya tariffer och att tillåta pilotprojekt om tariffer och att däri ge nom skapa incitament för elkunderna att erbjuda sin flexibilitet till olika ak törer på el marknaden.

Det kan också nämnas att regeringen i forsknings propo sitio nen (prop. 2016/17:50 ) fram håller att test- och demonstrationsmiljöer är ett vik tigt kom ple ment till forskningsinfra strukturer. I sådana miljöer kan kom plexa pro duk ter, tjän ster och idéer testas och utvärderas under verk liga för hål landen. Som ett exempel nämner regeringen att bygga nya lägenheter m ed innovativa sys tem för energi försörjning där hyresgästerna deltar i utvärde ring en och där med förbätt rar och ut vecklar systemen.

FoU på temat elektrifiering av fordonssektorn

Ett av Energimyndighetens fem prioriterade forskningsomr åden är en fossil obe roende fordons flotta. Inom transportforskningen prioriterar Energi myn dig he ten energieffektiva transport sätt och fordon samt förnybar energi. Även de m on strationsanläggningar på drivmedelsom rådet som innefattar ett flertal större projekt är prioriter ade. Den forskning som myndighe te n finan sierar be drivs i nära samar bete mellan andr a myndigheter, industri, univer sitet, hög sko lor och institut.

Bland program med koppling till elektrifiering av vägtransporter kan föl jande nämnas:

– Batterifondsprogrammet är ett FoU- program med inrikt ning mot teknik om rådena batteriåteranvä ndning/-återvinning och fordons batterier.

– Demonstr ationsprogram för elfordon 2011– 2018. Programmet ska ur ett användarper spektiv identifiera och om möjligt undanröja barriärer för en storskalig introduktion av elf ordon på den svenska marknaden.

– Fordonsstrategisk forskning och i nnovation (FFI) är ett samarbete mellan staten och fordonsindustrin . Energimyndig heten ansvarar för samverkans pro grammet Energi & m iljö inom FFI som bl.a. är inriktat på fordons rela terade forsknings-, innovations- och utvecklingsaktiviteter in om området eldrift och elvägar.

När det gäller FFI kan det nämnas att regeringen i sin forskni ngsproposition (2016/17:50) kon staterar att företag inom fordonsindustrin tillhör de mest FoU - in tensiva och att r egeringen anser att FFI ska fortsätta som ett avtals reglerat samver kans program med oförändrad budget.

Av forskningspropositionen framgår också att regeringen har inrättat Natio nella innovations rådet och att man inom rådet har bildat fem samver kans pro gram. Ett av dessa program betecknas Nästa generations resor och trans porter. I beskrivningen av pr ogrammet lyfts bl.a. elektri fiering av fordon fram.

Energikommissionen har i sitt betänkande fört ett resonemang på temat elanvändning i transport sektorn (SOU 2017:2, s. 181 f.). Det n oteras att det glo balt sett för utspås en kraftig ökning av elfordon under de kom man de årtion dena och att en elektrifiering av vägtrafiken kommer att medföra en ökad efter frå gan på el. Vidare refereras studier i v ilka efterfrågeökningen på el förut spås bli för hållandevis liten och ske gradvis under lång tid.

När det gäller teknikutvecklingen konstaterar Energikom mis sionen att det histo riskt sett har varit svårt att förutse kostnads- och prestanda utvecklingen för ny teknik som förknippas med elektrifiering av vägtrafiken .

Det framkommer också att Miljömålsberedningen har funnit att de t skulle kunna vara möj ligt att nå ett utsläppsmål om minst 70 procents utsläpps minsk ning i transportsektorn (inrikes transporter) till 2030 genom en relativt om fattande och snabb övergång till fr amför allt eldrift i transport sek torn, stöt tad av en ökad användning av biodrivmedel och åtgärder som kan minska behovet av biltransporter (framför allt i städer) samt åtgärder som möjliggör en ökad effektivisering av godstransporterna.

Elvägar omnämns också av Energikommissionen som ett sätt att elektrifiera t ransportsy stemet. Det innebär att el kontinuerligt tillförs från elnätet , och då behövs endast liten eller ingen lagring i batterier. Hittills är detta mest intres sant för tun ga lastbilar och bussar i fjärr trafik där elförsörjning enbart med el från batterier inte är möj ligt. I stadstrafik används tek niken redan för tråd bus sar.

Energimyndigheten har gjort bedömningen att kontinuerlig strömför sörj ning också är tänkbar för lätta vägfordon på längre sikt. Vidare redovisas det att Sverige är ett av de första länderna i världen som genomför tester med el drift för tunga transporter på allmän väg. Trafikverket har i samråd med Ver ket för innovat ionssystem ( Vinnova ) och Energi myndig heten beslutat att ge stöd till två testanläggningar (vid E16 i Sandviken och vid Arlanda) .

Energikommissionen gjorde bedömningen att en övergång till förnybara ener gislag samt elek trifiering av hela transportsektorn måste påskyndas. Ge nom att t illvarata digitaliseringens möj ligheter kan transporterna effektivi seras och deras k limatpåverkan minska. Kommissionen kon staterar dock att re gel verken i många fall inte är anpassade till den nya tekniken. Det kan gälla skat ter, avgifter, tekniska krav m.m. Det b efint li ga regel verk et bör anpassas till nya pro dukter och tjänster ino m energi effek tivisering, energi lagring och för sälj ning av el. Enligt Energikom missio nen be höver dessa frågor utredas när mare.

Avslutningsvis kan nämnas att närings - och innovations minister Mikael Dam berg i samband med den tyska förbundskansler n Angela Merkels besök i Sverige i slutet av janu ari 2017 tillkännagav en överenskommelse mellan Sve rige och Tys kland om ett nytt innovationspartnerskap mellan de båda län der na. Överens kom melsen omfattar bl.a. en studie om elvägar där man bl.a. kom mer att under söka fi nansiering, affärsmodeller och drift av sådana vägar . F ör hopp ningen är att samarbetet ska kunna leda till en snabbare teknikut veck ling.

E n strategi för elektrifiering av transporter

Yrkandet i motion 2016/17:3579 (C) om att det behövs ett helhetsgrepp och en långsiktig strategi för elektrifiering av transpo rter har även väckts i an slutning till r egeringens infra strukturproposi tion (prop. 2016/17:21). Yrkan det som finns i motion 2016/17:3507 (C) kommer att behandlas av trafikut skottet senare under våren 2017 .

Forskning om energilager

I budgetpropositionen för 2017 framhåller regeringen att möjligheterna till energilagring ska tas till vara och utvecklas. Energilagring kan bidra till ökad effektivitet i energisystemet och till att öka enskilda kunders möjlighet att lag ra sin egenproducerade el för att utnyttja vid ett senare tillfälle, något som skulle öka möjligheterna att utnyttja prisvariationer på elen.

Under 2016 utlyste Energimyndigheten stöd inom flera forsknings- och in n o vationspro gram som koppla r till energilagring. Det s.k. B atterifondspro gram met är ett FoU-program med inriktning mot teknikområ de na batteri an vändning/-återvinning och fordonsbatterier. Batteri fondspro gram met ska bi dra till en långsiktigt hållbar användning av alla typer av batterier. Pro grammet ska också bidra till energieffektivisering av vägfordon genom bättre batteri system för ökad elektri fiering. Världsledande forskning och utveckling genom nära samarb ete mellan akademi och närings liv ska g e ett betydande bidrag till samhällets omställ ning mot ett lång sik tigt hållbart ener gi s ystem och till att skapa arbets tillfällen och ekono misk tillväxt.

I november 2016 beviljade Energimyndigheten stöd till företaget SGF Ener gy AB för en satsning på en storskalig svensk batterifabrik. Det beviljade startstödet på 19 miljoner kronor ska delfinansiera det första steget i en sats ning som kan leda till att Sverige försörjer Euro pas bil- och elindustri med hög kvalitativa litiumjonbatterier .

Avslutningsvis kan det nämnas att Energimyndigheten och Vetenskaps rå det samarbetar i en satsning på proj ektbidrag till energiinriktad grundforsk ni ng. Bland de projekt som har be viljats stöd finns sådana som avser ener gi lagring.

Utskottets ställningstagande

I detta avsnitt tar utskottet ställning till ett antal motionsförslag som på olika sätt har energi forskningsanknytning. När det inledningsvis gäller det som sägs i motion 2016/17:3579 (C) om möjligheter för nätföretag att testa pris sättning och affärsmodeller i avgränsade områden konstaterar utskottet att frågor på detta tema nyligen har belysts av så väl Energikommissionen, Ener gimark nads inspektionen som f orumet för smarta elnät. Utskottet ser mot den na bak grund inte att det finns anledning för riks dagen att uttala sig i linje med vad som föreslås i motionen och avstyrker den därför i de delar som har denna in riktning.

Utskottet s er inte heller några övertygande skäl för riksdagen att hörsamma de önske mål som finns i samma motion om elektri fiering av trans porter och om elvägar . Av det som har redovisats ovan på detta tema fram går att det pågår mycket arbete med att minska transportsektorns fossil bräns le beroende och att elektrifiering och utveckling av elvägar är en viktig del i det arbetet. Vidare bör nämnas att e n motion om en lång siktig strategi för elektrifiering av transporter kommer att behandlas i sam band med att riks dagen tar samlad ställning till regeringens infra struktur pro position senare inne varande år.

När det avslutningsvis gäller forskning om energilagring konstaterar ut skot tet att regeringen har lyft fram vikten av att möjligheterna till energilagring utvecklas och tas till vara samt att Energimyndigheten har utlyst stöd till ener gi lagringsprojekt inom flera forsknings- och innova tions program . Dessutom finan sieras grundforskning bl.a. med inriktning på energi lagring i samverkan mellan Vetenskapsrådet och Energimyndigheten. Utskot tet anser att FoU-frå gor med koppling till energilagring redan ges sådan uppmärk samhet att ett till kännagivande från riksdagen med den innebörden kan und varas. Motion 2016/17:3579 (C) avstyrks därför även i den del som gäller energilagring.

Reservationer

1.

Avslag på propositionen, punkt 1 (L)

av Said Abdu (L).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår regeringens förslag.

Därmed bifaller riksdagen motion

2016/17:3572 av Maria Weimer m.fl. (L) yrkande 1.

Ställningstagande

Jag anser i likhet med vad som anförs i Liberalernas kommittémotion 2016/17:3572 att det saknas skäl att revidera de mål som finns för forskning och innovation på energiområdet. Enligt min upp fatt ning vore det mer rimligt att riksdagen ges möjlighet att ta ställning till energi po li tikens övergripande in riktning innan det dras upp nya riktlinjer för ener giforskningen. Regeringens förslag innebär dessutom en målstruktur som ut går från den energiöverens kom melse som sl öts mellan fem partier i juni 2 016 och vars innehåll Libera lerna inte står bakom. Med hänvisning till det anförda och med instämmande i förslaget i motionen ovan föreslår jag att riksdagen avslå r propositionen.

2.

Övergripande mål för forskning och innovation på energiområdet, punkt 2 (M)

av Lars Hjälmered (M), Hans Rothenberg (M), Hanif Bali (M) och Sofia Fölster (M).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen godkänner regeringens förslag i fråga om det övergripande målet för forskning och innovation på energiområdet och ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2016/17:66 och motionerna

2016/17:3568 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) yrkande 33 och

2016/17:3577 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 1 och

avslår motionerna

2016/17:1070 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkandena 8 och 9,

2016/17:3393 av Penilla Gunther m.fl. (KD) yrkande 9,

2016/17:3571 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) och

2016/17:3572 av Maria Weimer m.fl. (L) yrkande 2.

Ställningstagande

Sveriges välfärd, jobb och konkurrenskraft är beroende av en energi politik som lever upp till behoven och förväntningarna från en omvärld i stän dig för ändring. Den s venska energipolitiken ska värna klimatet, vara ekologisk t håll bar, säkra el till konkurrenskraftiga priser och garantera att el finns när den be höv s . Alla delar av samhället är i dag beroende av att dessa mål uppnås . Det ta ställer höga krav på hur energipolitiken utformas.

Utmaningarna på det energipolitiska området är många , och behovet av långsiktighet stort. Därför valde Moderaterna att i juni 2016 sluta en ram över enskommelse om energipolitik en med regeringen , Centerpartiet och K rist de mo kraterna. G enom energiöverenskomme lsen säkerställs ett robust el system på tre ben bestående av vattenkraft, kärnkraft och ny, förnybar energi. Lång sik tighet och stabila villkor på elmarknaden är av stor vikt för svenska jobb och för den svensk a konkurrenskraft en .

Vi vill i detta sammanhang lyfta fram det som sägs i motionerna 2016/17:3568 (M) och 2016/17:3577 (M) om att m ånga av morgondagens ut ma ningar på det energipolitiska området kommer att kunna mötas med mor gon dagens teknik. Sverige ligger långt framme på det miljö- och energi tek nis ka området till gagn både för möjligheterna a tt komma till rätta med kli mat problem och energipolitiska problem och för svensk innovation och kon kur renskraft på en global marknad. I likhet med vad som sägs i de ssa motioner anser vi att riksdagen genom ett tillkännagivande bör lyfta fram värdet av fort satta ansträngningar för teknik- och tjänsteutveckling inom energiområdet för att tillvarata de möjligheter som finns inom digitaliser ing, förnybar energi och modern distribution. Med det anförda tillstyrks motio nerna i de aktuella delar na. De ö vriga motioner na i avsnittet avstyrks i de aktuella delarna.

3.

Övergripande mål för forskning och innovation på energiområdet, punkt 2 (SD)

av Mattias Bäckström Johansson (SD) och Johan Nissinen (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen godkänner regeringens förslag i fråga om det övergripande målet för forskning och innovation på energiområdet och ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2016/17:66 och motion

2016/17:3571 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) och

avslår motionerna

2016/17:1070 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkandena 8 och 9,

2016/17:3393 av Penilla Gunther m.fl. (KD) yrkande 9,

2016/17:3568 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) yrkande 33,

2016/17:3572 av Maria Weimer m.fl. (L) yrkande 2 och

2016/17:3577 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 1.

Ställningstagande

Vi och Sverigedemokraterna anser att den svenska energipolitiken måste vila på tre ben: leveranssäkerhet, kostnadseffektivitet och miljö. Vidlyftiga sub ven tioner till förnybar energiproduktion eller oöverlagda skattepålagor som belastar kärn- och vattenkraften riskerar att allvarligt begränsa förut sätt ningarna för att energipolitiken ska bli framgångsrik. Vi anser att den rå dande svenska klimat- och energipolitiken ofta kännetecknas av ett alldeles för snävt synsätt i fråga om vad som krävs för att kunna bemästra världsomspännande klimat- och energiförsörjningsproblem.

I likhet med vad som sägs i Sverigedemokraternas kommittémotion 2016/17:3571 ser vi emellertid positivt på stora delar av den nu aktuella ener gi forsknings propositionen om över gripande frågor, även om det mot bak grund av vad vi anförde inled ningsvis av förklarliga skäl finns en del skilda åsikter.

Vi anser exempelvis att det är nödvändigt med en mer tillåtande attityd när det gäller forskning om alla typer av fossilfria energislag. Målet bör vara att genom riktade insatser till prioriterade forskningsområden nå maximal sam hälls nytta, minskade utsläpp av växthusgaser och minskat kol dioxid läcka ge. Med ett tydligt fokus på detta mål anser vi att det saknas hållbara skäl till att plocka bort vissa energislag från forskningsagendan. Således in stämmer vi i förslaget i motionen om att riksdagen genom ett tillkänna givande bör fram föra till re geringen att energiforskning ska tillåtas på alla fossilfria energislag. Mo tio nen tillstyrks i den aktuella delen. De övriga motionerna i avsnittet avstyrks i de aktuella delarna.

4.

Övergripande mål för forskning och innovation på energiområdet, punkt 2 (L)

av Said Abdu (L).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår regeringens förslag i fråga om det övergripande målet för forskning och innovation på energiområdet och ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2016/17:1070 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkandena 8 och 9 samt

2016/17:3572 av Maria Weimer m.fl. (L) yrkande 2 och

avslår proposition 2016/17:66 och motionerna

2016/17:3393 av Penilla Gunther m.fl. (KD) yrkande 9,

2016/17:3568 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) yrkande 33,

2016/17:3571 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) och

2016/17:3577 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 1.

Ställningstagande

Jag och Liberalerna anser att den pågående uppvärmningen av jorden som en följd av ökande utsläpp av växthusgaser är den största framtidsutmaningen för nuvarande och kommande generationer. Därför är det centralt för oss att vär na Sveriges klimatsmarta energisystem och på så sätt hålla nere växt hus gasutsläppen. En långsiktig och stabil energiförsörjning är avgörande för kli matet, de svenska jobben och den svenska konkurrenskraften och därmed för både till väx ten och välfärden i vårt land. Både näringslivet och hushållen måste kunna lita på en trygg elförsörjning med hög leveranssäkerhet till rim liga priser under årets alla dagar.

Liberalerna har valt att inte stå bakom den energiöverenskommelse som slöts i juni 2016 mellan Socialdemokraterna, Moderaterna, Centerpartiet, Mil jö partiet och Kristdemokraterna. Sammanfattningsvis anser jag att överens kom melsen är dyr och saknar klimatnytta. Mot den bakgrunden är det enligt min upp fattning beklagligt att regeringen har valt att lägga fram en ener gi forsk ningsproposition som tar sin utgångspunkt i denna överens kommelse. Jag har redan ställt mig bakom kravet i motion 2016/17:3572 (L) om att propo sitionen bör avslås. Även om riksdagen inte hörsammar detta krav anser jag att det finns tungt vägande skäl för att regeringen ska låta riksdagen ta ställning till den övergripande energipolitiska inriktningen och först därefter åter komma till riksdagen med en ny energiforskningsproposition som bygger på energipolitiska beslut som riksdagen har ställt sig bakom. Ener gi politiska uppgörelser av det slag som träffades i juni 2016 saknar, enligt min uppfatt ning, demokratisk legitimitet innan de har passerat riksdagen. Jag anser så ledes med instämmande i vad som sägs i motionen att riksdagen genom ett till kännagivande ska uppmana regeringen att återkomma till riksdagen med en ny proposition om forskning och innovation på energiområdet när riksdagen väl har fattat beslut om nya energipolitiska mål.

Den nya energiforskningsproposition jag efterfrågar bör bl.a. ta fasta på det som anförs i Liberalernas partimotion 2016/17:1070. Där konstateras det bl.a. att det pågår en snabb tek nisk utveckling på energiområdet och att tekniska innovationer och produktutveckling liksom utveckling en av nya tjänster och affärsmodeller är viktiga delar för att skapa ett lång siktigt hållbart energi sys tem. Jag instämmer i det som anförs i motionen om att en ökad andel förnybar energi ökar behovet av lagring och flexi bilitet i energisystemet och att det moti verar satsningar på forskning och inno va tion kring energilagring och bat te rier. Vidare står jag bakom det som sägs i motionen om satsningar på fjär de generationens kärnkraftsreaktorer och på forskning som på sikt kan göra det möjligt att tillverka järn från järnmalm i Sverige utan koldioxidutsläpp.

Med det anförda tillstyrks motionerna 2016/17:1070 (L) och 2016/17:3572 (L) i de aktuella delarna. De övriga motionerna i avsnittet avstyrks i de ak tuella delarna.

5.

Övergripande mål för forskning och innovation på energiområdet, punkt 2 (KD)

av Penilla Gunther (KD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen godkänner regeringens förslag i fråga om det övergripande målet för forskning och innovation på energiområdet och ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2016/17:66, bifaller delvis motion

2016/17:3393 av Penilla Gunther m.fl. (KD) yrkande 9 och

avslår motionerna

2016/17:1070 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkandena 8 och 9,

2016/17:3568 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) yrkande 33,

2016/17:3571 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD),

2016/17:3572 av Maria Weimer m.fl. (L) yrkande 2 och

2016/17:3577 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 1.

Ställningstagande

En trygg och säker energiförsörjning är en viktig motor för den svenska ekono min och avgörande för välfärdens fortsatt a utveckling i vårt land. Svens ka före tag och konsumenter ska kunna lita på att det finns en tillförlitlig elför -sörj ning. Långsiktiga spelregler och stabila villkor på elmarknaden är av stor vikt för de svenska jobb en och den svensk a konkurrenskraft en . Jag och Krist demokraterna har länge förespråkat et t partiöverskridande energipoli tiskt ar bete , och jag ser således positivt på den energiöverenskommelse som träffa des mellan fem riksdagspartier i juni 2016.

Trots energiöverenskommelsen är det viktigt att det energipolitiska arbetet inte stannar av. Jag och Kristdemokraterna har exempelvis pekat på behovet av satsningar på forskning för att trygga den framtida energiförsörjningen. Även om forskningsfokus bör ligga på förnybar energi bör det också finnas ut rymme för forskning på kärnenergiområdet, inte minst för att kunna till go dose det kompetensbehov som finns för att säkerställa en trygg och effektiv drift av de befintliga kärnkraftverken. Jag instämmer således i det som sägs i motion 2016/17:3393 (KD) om vikten av att det satsas på forskning inom såväl förnybar energi som kärnteknik för att trygga Sveriges framtida energiför sörj ning med goda förutsättningar att möta Sveriges framtida energibehov. I motio nen – som väcktes under den allmänna motionstiden hösten 2016 – be gärs ett tillkännagivande om att forskning med denna inrikt ning bör finnas med i den kommande energiforskningspropositionen. Även om pro po sitionen nu är överlämnad till riksdagen innan yrkandet behandlas anser jag att det finns skäl att påtala vikten av att energiforskningen får denna inriktning. Motionen tillstyrks därför delvis i den aktuella delen. De övriga motionerna i avsnittet avstyrks i de ak tuella delarna.

6.

Vissa genomförandefrågor, punkt 3 (C)

av Rickard Nordin (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2016/17:3579 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkandena 13–15.

Ställningstagande

F ör att nå framgång på energiforskningens område i Sverige krävs e tt väl fun gerande utbildningssystem och att verk sam heten kan locka kompetenta fors kare och idérika innovatörer. Detta kräver i sin tur att både kvinnor och per soner med utländsk bakgrund ges den uppmärksamhet de förtjänar i sam man hanget. Frågor om k ompetens och rekrytering är framtids ut ma ningar inte bara för energi branschen, utan för hela industrisektorn. Enligt min upp fattning har regeringen inte tagit sig an dessa frågor på ett tillfreds ställande sätt i den nu aktuella propositionen .

Jag och Centerpartiet ser med tilltagande oro på den brist på ingenjörer och yrkesutbildade som bl.a. SCB har identifierat. Enligt min uppfattning kan denna brist utgöra ett hot mot den framtida energiforskningen. Jag instämmer därför i det förslag som finns i motion 2016/17:3579 (C) om att riksdagen ge nom ett tillkännagivande ska påtala denna risk för regeringen.

Även om regeringen för en del resonemang i propositionen om jämställd hetens betydelse för energiforskningen anser jag att dessa frågor bör få en mer genomgripande belysning. Enligt min och Centerpartiets uppfattning måste j ämställdhet vara ett tydlig t inslag i alla de lar av lärosätenas verksamhet – f rån rekrytering och tillsättning av styrelser, ledningar och högre forskar tjäns ter till fördelning av forskningsresurser. Jag är övertygad om att främjande av jäm ställd het och därmed fler kvinnor i ener gi branschen kan påskynda möjlig heterna att nå målet om ett hållbart energi system. För att understryka detta an ser jag att riksdagen genom ett tillkännagivande bör framföra till regeringen att jämställdhetsperspektivet alltid ska vara gällande i energiforskning och hög re utbildning. Detta innebär att jag tillstyrker det yrkande med den inne börden som finns i motion 2016/17:3579 (C). Jag tillstyrker även yrkandet i sam ma motion som gäller vikten av jämställd hets perspektiv när forsk nings program för energi effek tivisering tas fram, eftersom en stu die har visat att det är svårare att nå kvinnor när sådana program sätts sam man .

7.

Forskning om förnybar energi, punkt 4 (C)

av Rickard Nordin (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2016/17:3564 av Fredrik Christensson m.fl. (C) yrkandena 30 och 33 samt

2016/17:3579 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkandena 1–4, 10 och 11 samt

avslår motionerna

2016/17:563 av Cecilie Tenfjord-Toftby (M) och

2016/17:3393 av Penilla Gunther m.fl. (KD) yrkande 11.

Ställningstagande

Min och Centerpartiets syn på energi forskningspolitik en präglas av hållbarhet och teknikopti mism. De goda möjligheterna att utveckla förnybara lösningar för transporter och elproduktion kommer att vara viktiga pusselbitar i arbetet med att nå målet om ett hållbart samhälle.

Centerpartiet har en lång tradition av att driva politik som förenar eko no misk, social och ekologisk hållbarhet. Jag och Centerpartiet anser att Sverige bör bli fritt från fossila bränslen, nettoutsläpp av koldioxidekvi va lenter och att Sverige ska nå ett 100 procent förnybart energisystem till 2040. M iljö frågor har länge stått högt på Centerpartiets politiska agenda , och en omställning till ett förnybart energisystem, som drivs med skog, sol och vind är en central del i detta. Omställningen kräver dock innovationer och teknik utveckling på de t t a område.

Även om jag inte har motsatt mig den övergripande målsättningen för ener gi forskningen som regeringen föreslår i den aktuella propositionen, vill jag lyft a fram några områden som jag anser bör uppmärksammas.

I likhet med vad som anförs motion 2016/17:3579 (C) anser jag för det första att vattenkraftens betydelse för den svenska elproduktionen borde po äng teras. Denna förny - och reglerbara kraftkälla är en oerhört viktig resurs när det gäller att nå målet om en elproduktion som ska vara 100 procent för nybar 2040. Jag och Centerpartiet värnar om vattenkraften och att dess poten tial tas till vara på det mest effektiva sättet. Jag instämmer därför i det som sägs i motionen om att det behövs forskning om vattenkraf tens roll och po tential i ett framtida elsystem, samt om hur den används på ett sätt som också vär nar vattenkraftverkens livslängd.

Jag menar också att den småskaliga vattenkraftens betydelse ofta förbises. Jag befarar exempelvis att reger ingens aviserade förslag om regleringar av vat ten verk samheter kan resultera i att mindre vattenkraftsägare tvingas riva ut sina anläggningar, vilket kan få ödesdigra konsekvenser, inte minst för miljön. Det behövs, enligt min uppfattning, forskning om dylika utriv ningars effekter och om vilka åtgärder som ger störst miljönytta i dessa sammanhang. Jag står således bakom det förslag med den innebörden som finns i motion 2016/17:3579 (C). Motionen tillstyrks i den aktuella delen.

En annan förnybar energikälla som kan bli viktig för den framtida energi försörjningen i Sverige är solen. Den tekniska utvecklingen på detta område har gått mycket fort , och priserna på solceller har rasat på bara några år. Även om Sverige ligger långt framme när det gäller utvecklingen på om rådet krävs det åtgärder för att dessa innovationer ska kunna utvecklas till industriella framgångar i Sverige och bidra till exporten. Jag och Centerpartiet värnar om den svenska innovationskraften och företagsamheten och vill därför se forsk ning som är inriktad på tillverkningsteknik och processer med kopp ling till nya solcellsmaterial. Det anförda innebär att jag tillstyrker det förslag som finns i motion 2016/17:3579 (C) om att riksdagen genom ett tillkännagivande ska framhålla potentialen av ökad kunskap om tillverkning av nya solcells material.

I samma motion framhålls även de möjligheter som finns inom ramen för det som kan betecknas havsbaserad energiproduktion. Olika former av exem pelvis våg- och tidvattenkraft växer fram på olika håll i Europa. Jag anser i likhet med vad som sägs i motionen att det är viktigt att bejaka denna utveck ling och fortsätta de forskningsinsatser som görs för att på innova tiva sätt kunna utvinna förnybar energi till havs. Motionen tillstyrks därför även i denna del.

En annan sak som tas upp i motion erna 2016/17: 3564 (C) och 2016/17:3 579 (C) som jag menar är en mycket viktig ingrediens i arbetet med att skapa ett hållbart energisystem är utveckling, produktion och användning av biobränslen. Eftersom förbrän ning smotorer kan väntas dominera i fordons flottan under ytterligare många år är det viktigt att ersätta fossila drivmedel med biobränslen. Sverige ligger i framkant med att ta fram bio bränslen i världsklass, men forskning och utveckling av biodrivmedel – från exempelvis skogsavfall – har stor potential. Det handlar om forskning som är inriktad på såväl processtekniker, på hur avfallsströmmar kan nyttjas och på utveckling av affärsmodeller. Därutöver behövs mer forskning om hur olika miljömål påverkar varandra inom den cirku lära bioekonomin som helhet. Med det an för da tillstyrker jag förslaget i motionerna 2016/17:3564 (C) och 2016/17:3579 (C) om att riksdagen genom ett tillkännagivande ska framföra bety delsen av forskning om biobränsle och bioekonomin.

Flygtrafiken släpper ut ansenliga mängder växthusgaser och det finns där för goda skäl för att bedriva FoU- arbete som är inriktat på energieffek tivi sering och förnybara bränslen inom luftfartsområdet. Viktigt i närtid är ut veckling av effektivare flygmotorer för biobränslen och på längre sikt forsk ning om och utveckling av eldrivna flygmotorer, särskilt s.k. hybrid motorer. Material- och batteriteknik är andra områden som behöver utvecklas för att det på sikt ska gå att ställa om flygtrafiken i hållbar riktning. I likhet med vad som sägs i motionerna 2016/17:3564 (C) och 2016/17:3579 (C) anser jag att det är på sin plats med ett tillkännagivande från riksdagen om energi effek tivisering och framställning av förnybara bränslen för flygplan. Motio nerna tillstyrks alltså även i dessa delar.

Sammantaget innebär detta att jag tillstyrker motionerna 2016/17:3564 (C) och 2016/17:3579 (C) i de aktuella delarna. Motionerna 2016/17:563 (M) och 2016/17:3393 (KD) avstyrks i de aktuella delarna.

8.

Forskning om förnybar energi, punkt 4 (KD)

av Penilla Gunther (KD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2016/17:3393 av Penilla Gunther m.fl. (KD) yrkande 11 och

avslår motionerna

2016/17:563 av Cecilie Tenfjord-Toftby (M),

2016/17:3564 av Fredrik Christensson m.fl. (C) yrkandena 30 och 33 samt

2016/17:3579 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkandena 1–4, 10 och 11.

Ställningstagande

Produktion och användning av förnybar energi är en viktig del i arbetet med att nå ett hållbart samhälle. Jag och Kristdemokraterna vill se en mångfald av förnybar energi inom transportsektorn, industrin, uppvärmningen och elpro duk tionen. Vi strävar efter ett energisystem som innehåller såväl stor skaliga som småskaliga element anpassade till lokala och industriella behov. För att kun na uppnå miljömålen om minskade koldioxidutsläpp och energi effek tivi sering vill vi se ökade investeringar av såväl offentligt som privat kapital i långsiktigt hållbara energislag som bl.a. vindkraft, vattenkraft, bioenergi, sol energi och geoenergi. Jag och Kristdemokraterna vill att Sverige på sikt ska ha ett energisystem som bygger på 100 procent förnybar energi.

Ett av de förnybara energislag jag tror mycket på är solenergi. Svensk sol ener gi forskning är mycket framstående , och solenergin har en stor utveck lingspotential i Sverige. Jag och Kristdemokraterna anser att forsk nings sats ningen på solceller, termisk solel och solbränslen måste fortsätta även efter 2016 och instämmer därför i det som sägs på detta tema i motion 2016/17:3393 (KD). I motionen – som väcktes under den allmänna motionstiden 2016/17 – sägs att dessa frågor bör finnas med i den nu aktuella energiforsk nings propo si tionen . M otionen tillstyrks därför delvis i den aktuella delen. Övriga mo tions yrkanden avstyrks.

9.

Kärnenergiforskning, punkt 5 (M, SD)

av Lars Hjälmered (M), Hans Rothenberg (M), Hanif Bali (M), Mattias Bäckström Johansson (SD), Sofia Fölster (M) och Johan Nissinen (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2016/17:562 av Cecilie Tenfjord-Toftby (M) yrkande 1,

2016/17:1772 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 9,

2016/17:3127 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 2,

2016/17:3189 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 3 och

2016/17:3577 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 2.

Ställningstagande

Kärnkraften är onekligen betydelsefull för den svenska elproduktionen. Med sina ca 40 procent av den el som produceras i vårt land utgör kärnkraften i dagsläget den bottenplatta varpå den övriga kraftproduktionen vilar. Genom att kombinera kärnkraftens basproduktion med den reglerb ara vattenkraften och de mer väder beroende produktionskällorna sol- och vindkraft har Sverige ett gynn samt läge när det gäller elförsörjning. Kärnkraften är dessutom kol dioxidfri och därför en mycket viktig pusselbit i arbetet med att bekämpa hotet mot det globala klimatet.

Vår bedömning är att kärnkraften kommer att behövas som en betydelsefull kraftkälla även fortsättningsvis. Det finns således all anledning att vidareut veckla kärn kraf ten ge nom att bejaka tekniska landvinningar till gagn för bl.a. ökad effek tivitet och drifts säker het.

Mot bakgrund av det vi nyss har anfört beklagar vi att Energimyndigheten har saknat möjlighet att stödja forskning inom kärnkraftsområdet och att så uppen barligen kommer att vara fallet även med det nya övergripande målet för energiforskningen som riksdagen nu har tagit ställning till.

Enligt vår uppfattning krävs det kunskaper och forskningskompetens för att kunna hantera de befint liga svenska reaktorerna, kunna bygga nya samt av veckla äldre reaktorer på ett säkert och ansvarsfullt sätt. Det är således högst motiverat att prioritera upp kärnenergiforskningen och göra det möjligt för Ener gimyndigheten att använda delar av energiforskningsanslaget för detta än da mål. Detta synsätt överensstämmer med det som sägs i motionerna 2016/17:562 (M), 2016/17:1772 (SD) , 201 6 /17:3127 (M), 2016/17:3189 (M) och 2016/17:3577 (M) i vilka de t begärs tillkännagivanden som på olika sätt inne bär upp ma ningar till regeringen att möjliggöra forskning om kärnenergi. Samt liga dessa motioner tillstyrks i de aktuella delarna.

10.

Vissa övriga frågor, punkt 6 (C)

av Rickard Nordin (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2016/17:3579 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkandena 5–9 och 12.

Ställningstagande

Centerpartiets forskningspolitik på energiområdet har hållbarhet och teknik optimism som ledord. Jag och Centerpartiet tror bl.a. mycket på utvecklingen inom exempelvis eldrivna transporter och energilagring.

Teknikerna för elektrifiering av fordonssektorn – inklusive elvägar – har ut veck lats snabbt de senaste åren och är nu så pass mogna att de kan demon stre ras. Det behövs dock mer forskning om effekt variationer, effektiv distri bu tion och säkerhet. Det behövs också för dju pade kunskaper för att kunna utveckla affärsmodeller och för att åstadkomma en än da målsenlig system inte gration . I likhet med vad som sägs i motion 2016/17:3579 (C) anser jag därför att riksdagen genom ett tillkännagivande ska framföra till regeringen att det be hövs ett helhetsgrepp och en långsiktig strategi för elektrifieringen av trans porter. Vidare vill jag med instämmande i vad som sägs i samma mo tio n att riksdagen bör uttala sig till förmån för mer forskning om elvägar.

Jag vill även understryka att behovet av att kunna lagra energi ökar allt efter som en större andel variabla produktionskällor ansluts till elsystemet. Ener gilager i form av exempelvis batterier kan jämna ut den variation som upp kommer när el produceras av väderberoende källor som vind- och solkraft. Mot bakgrund av den viktiga roll som energilager förväntas få i det framtida elsystemet finns det ett stort behov av forskning och testning bl.a. av s.k. distri bue rade energilager och av vad användning på fastighetsnivå av sådana lager har för teknisk på verkan på batteriet och elsystemet. Vidare bör kun skaperna för djupas kring vilka affärsmodeller som är mest ända målsenliga. Det anförda inne bär att jag tillstyrker förslaget i motion 2016/17:3579 (C) om ett till känna givande till re ger ingen om forskning om energilagring.

Avslutningsvis vill jag även lyfta fram vikten av att göra det lättare att an vän da marknadskrafterna på eldistributionssidan till gagn för att utveckla en mer flexibel elmarknad. Jag anser att det är olyckligt att den gällande elnäts re gleringen gör det svårt för nätföretagen att testa nya affärsmodeller eller viss ny teknik. Det måste enligt min uppfattning bli betydligt lättare att demon strera nya affärsmodeller, incitament och prismo deller , och jag instäm mer där för i det som sägs i motion 2016/17:3579 (C) om att detta bör framföras till regeringen genom ett tillkännagivande. I likhet med vad som framhålls i den na motion anser jag även att det krävs mer forskning om affärs modeller och sys tem inom exempelvis lokalnät, elvä gar och energi mark nad er.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2016/17:66 Forskning och innovation på energiområdet för ekologisk hållbarhet, konkurrenskraft och försörjningstrygghet:

Riksdagen godkänner regeringens förslag i fråga om det övergripande målet för forskning och innovation på energiområdet (avsnitt 7.1).

Följdmotionerna

2016/17:3571 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att energiforskning ska tillåtas på alla fossilfria energislag och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:3572 av Maria Weimer m.fl. (L):

1. Riksdagen avslår regeringens proposition.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma till riksdagen med en ny proposition om forskning och innovation på energiområdet när riksdagen fattat beslut om nya energipolitiska mål, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2016/17:3577 av Lars Hjälmered m.fl. (M):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om fortsatta ansträngningar för teknik- och tjänsteutveckling inom energiområdet för att tillvarata möjligheter som kommer inom områden såsom digitalisering, förnybar energi och modern distribution och tillkännager detta för regeringen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör uppdra åt Energimyndigheten att även prioritera kärnkraftsområdet för att upprätthålla kompetensen inom befintlig drift och kärnavfallshantering och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:3579 av Rickard Nordin m.fl. (C):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om forskning om effekten av utrivning av småskaliga vattenkraftverk och tillkännager detta för regeringen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om forskning om vattenkraftens potential i elsystemet och tillkännager detta för regeringen.

3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om potentialen av ökad kunskap om tillverkning av nya solcellsmaterial och tillkännager detta för regeringen.

4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om potentialen för havsbaserad energiproduktion och tillkännager detta för regeringen.

5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att nätföretag ska få testa affärsmodeller och prissättning i tillståndsgivna områden och tillkännager detta för regeringen.

6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att elnätsbolag ska kunna ansöka om att inom regleringen få tillstånd att bedriva utvecklings- och demonstrationsprojekt och tillkännager detta för regeringen.

7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om forskning om marknader för elsystemtjänster och tillkännager detta för regeringen.

8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ett helhetsgrepp och en långsiktig strategi behövs kring elektrifiering av transporter och tillkännager detta för regeringen.

9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om forskning om elvägar och tillkännager detta för regeringen.

10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om forskning om biobränsle och bioekonomin och tillkännager detta för regeringen.

11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om energieffektivisering och framställning av förnybara bränslen för flygplan och tillkännager detta för regeringen.

12. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om forskning om energilagring och tillkännager detta för regeringen.

13. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om hotet för framtida energiforskning vid brist på ingenjörer och yrkesutbildade och tillkännager detta för regeringen.

14. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att jämställdhetsperspektivet alltid ska vara gällande i energiforskning och högre utbildning och tillkännager detta för regeringen.

15. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av jämställdhetsperspektiv i framtagande av forskningsprogram för energieffektivisering och tillkännager detta för regeringen.

Motioner väckta med anledning av proposition 2016/17:50

2016/17:3564 av Fredrik Christensson m.fl. (C):

30. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om forskning på bränslen och tillkännager detta för regeringen.

33. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om energieffektivisering och framställning av förnybara bränslen för flygplan och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:3568 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M):

33. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om teknik och tjänsteutveckling inom energiområdet för att ta till vara möjligheter som kommer inom områden såsom digitalisering, förnybar energi och modern distribution, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

Motioner från allmänna motionstiden 2016/17

2016/17:562 av Cecilie Tenfjord-Toftby (M):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Energimyndigheten bör få i uppdrag att stödja relevant forskning inom kärnkraftsområdet och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:563 av Cecilie Tenfjord-Toftby (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om forskning om vindkraftens påverkan på individer och miljön och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:1070 av Jan Björklund m.fl. (L):

8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om forskning och innovation och tillkännager detta för regeringen.

9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om forskning och innovation kring energilagring, fjärde generationens kärnkraft samt järn- och stålindustrin och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:1772 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD):

9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att prioritera kärnteknisk forskning och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:3127 av Lars Hjälmered m.fl. (M):

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att satsa på energiforskning med en inriktning som bidrar till behov för alla relevanta kraftslag och delar av energiområdet och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:3189 av Lars Hjälmered m.fl. (M):

3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fortsätta satsa på energiforskning, med en inriktning som bidrar till behov för alla relevanta kraftslag och delar av energiområdet, och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:3393 av Penilla Gunther m.fl. (KD):

9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att forskning inom såväl förnybara energislag som kärnteknik finns med i den kommande energiforskningspropositionen för att tillgodose nödvändig kompetensförsörjning och tillkännager detta för regeringen.

11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av fortsatt forskning på solceller, termisk solel och solbränslen och tillkännager detta för regeringen.

[1] Den 9 januari 2017 presenterade Energikommissionen sitt betänkande Kraftsamling för framtidens energi (SOU 2017:2).

[2] I november 2016 meddelades att de fem partier som står bakom energiöverenskommelsen hade enats om följande mål: Sverige ska 2030 ha 50 procent effektivare energianvändning jämfört med 2005. Målet uttrycks i termer av tillförd energi i relation till BNP. Energi myn digheten ska ges i uppdrag att tillsammans med olika branscher formulera sektors strategier för energieffektivisering.

[3] Av regeringens propositionsförteckning daterad den 10 januari 2017 framgår att regeringen avser att överlämna en proposition om ett klimat po li tiskt ramverk till riksdagen senast i mars 2017. En lagrådsremiss presenterades den 2 februari 2017.

[4] Energiforsk är ett icke vinstutdelande aktiebolag som ägs av Energiföretagen Sverige (ti digare Svensk Energi och Svensk fjärrvärme) , Svenska kraftnät, Energigas Sverige och Swe de gas.