Bet. 2016/17:SfU15

Socialförsäkringsutskottet s betänkande

2016/17 : SfU15

Migration och asylpolitik

Sammanfattning

Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionsyrkanden om bl.a. svensk migrationspolitik, samarbetet inom EU, skyddsgrunder, mottagande av asylsökande, verkställighet av avvisnings- och utvisningsbeslut, förvar och vis eringsfrågor.

I ärendet finns 4 9 reservationer (M, SD, C, V, L, KD).

Behandlade förslag

Cirka 200 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2016/17.

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Utskottets överväganden

Migrations- och flyktingpolitik

Människosmuggling

Det gemensamma europeiska asylsystemet

Fri rörlighet

Skyddsbehövande

Asylprocessen

Mottagande av asylsökande

Verkställighet av avvisnings- och utvisningsbeslut

Utvisning på grund av brott

Visering

Reservationer

Migrations- och flyktingpolitik, punkt 1 (SD)

Migrations- och flyktingpolitik, punkt 1 (C)

Migrations- och flyktingpolitik, punkt 1 (V)

Migrations- och flyktingpolitik, punkt 1 (L)

Migrations- och flyktingpolitik, punkt 1 (KD)

Tidsbegränsade uppehållstillstånd m.m., punkt 2 (M, SD)

Återkallelse av uppehållstillstånd, punkt 3 (M, SD)

Kartläggning av skuggsamhällen, punkt 4 (M, SD)

Vissa migrationspolitiska frågor, punkt 5 (SD)

Vissa migrationspolitiska frågor, punkt 5 (KD)

Människosmuggling, punkt 6 (M, SD)

Människosmuggling, punkt 6 (V)

Hjälp till olovlig vistelse, punkt 7 (SD)

Det gemensamma europeiska asylsystemet, punkt 8 (M)

Det gemensamma europeiska asylsystemet, punkt 8 (C)

Det gemensamma europeiska asylsystemet, punkt 8 (V)

Det gemensamma europeiska asylsystemet, punkt 8 (L)

Det gemensamma europeiska asylsystemet, punkt 8 (KD)

Fri rörlighet, punkt 9 (SD)

Fri rörlighet, punkt 9 (KD)

Skyddsbehövande, punkt 10 (V, L)

Skyddsbehövande, punkt 10 (KD)

Asylprocessen, punkt 11 (M)

Asylprocessen, punkt 11 (SD)

Asylprocessen, punkt 11 (C)

Asylprocessen, punkt 11 (V)

Asylprocessen, punkt 11 (L)

Asylprocessen, punkt 11 (KD)

Resehandlingar, punkt 12 (M, SD)

Mottagande av asylsökande, punkt 13 (M)

Mottagande av asylsökande, punkt 13 (SD)

Mottagande av asylsökande, punkt 13 (C)

Mottagande av asylsökande, punkt 13 (V)

Mottagande av asylsökande, punkt 13 (L)

Mottagande av asylsökande, punkt 13 (KD)

Verkställighet av avvisnings- och utvisningsbeslut, punkt 14 (M)

Verkställighet av avvisnings- och utvisningsbeslut, punkt 14 (SD)

Verkställighet av avvisnings- och utvisningsbeslut, punkt 14 (C)

Verkställighet av avvisnings- och utvisningsbeslut, punkt 14 (L)

Verkställighet av avvisnings- och utvisningsbeslut, punkt 14 (KD)

Preskriptionstid, punkt 15 (M, SD)

Utvisning på grund av brott, punkt 16 (M)

Utvisning på grund av brott, punkt 16 (SD)

Utvisning på grund av brott, punkt 16 (KD)

Prövning av verkställighetshinder, punkt 17 (M, SD)

Visering, punkt 18 (SD)

Visering, punkt 18 (C)

Visering, punkt 18 (V)

Visering, punkt 18 (KD)

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden 2016/17

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.

Migrations- och flyktingpolitik

Riksdagen avslår motionerna

2016/17:1065 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkandena 3 och 4,

2016/17:1068 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 1,

2016/17:1079 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 17,

2016/17:1200 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkandena 1 och 2,

2016/17:2974 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkandena 1, 2, 10 och 11,

2016/17:3302 av Aron Modig m.fl. (KD) yrkandena 1 och 19,

2016/17:3344 av Sofia Fölster (M) yrkande 5,

2016/17:3384 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 1 och

2016/17:3409 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 13 och 25.

Reservation 1 (SD)

Reservation 2 (C)

Reservation 3 (V)

Reservation 4 (L)

Reservation 5 (KD)

2.

Tidsbegränsade uppehållstillstånd m.m.

Riksdagen avslår motionerna

2016/17:3371 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkandena 1, 2 och 4 samt

2016/17:3409 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 24.

Reservation 6 (M, SD)

3.

Återkallelse av uppehållstillstånd

Riksdagen avslår motion

2016/17:3387 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkande 19.

Reservation 7 (M, SD)

4.

Kartläggning av skuggsamhällen

Riksdagen avslår motion

2016/17:3371 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkande 27.

Reservation 8 (M, SD)

5.

Vissa migrationspolitiska frågor

Riksdagen avslår motionerna

2016/17:762 av Richard Jomshof (SD),

2016/17:763 av Richard Jomshof (SD),

2016/17:2545 av David Lång och Mikael Jansson (båda SD) yrkande 1,

2016/17:3296 av Martin Kinnunen (SD),

2016/17:3302 av Aron Modig m.fl. (KD) yrkande 27,

2016/17:3384 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 9 och

2016/17:3409 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 9–11 och 43.

Reservation 9 (SD)

Reservation 10 (KD)

6.

Människosmuggling

Riksdagen avslår motionerna

2016/17:1200 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkande 13,

2016/17:1315 av Maria Ferm och Emma Hult (båda MP),

2016/17:2303 av Kent Ekeroth och A dam Marttinen (båda SD) yrkande 22,

2016/17:3371 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkande 5 och

2016/17:3388 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkande 32.

Reservation 11 (M, SD)

Reservation 12 (V)

7.

Hjälp till olovlig vistelse

Riksdagen avslår motion

2016/17:2303 av Kent Ekeroth och A dam Marttinen (båda SD) yrkande 12.

Reservation 13 (SD)

8.

Det gemensamma europeiska asylsystemet

Riksdagen avslår motionerna

2016/17:1065 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 1,

2016/17:1077 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 2,

2016/17:1079 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkandena 19 och 25,

2016/17:1200 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkandena 3 och 12,

2016/17:1424 av Désirée Pethrus (KD) yrkandena 2, 4 och 6–8,

2016/17:2767 av Karin Enström m.fl. (M) yrkande 17,

2016/17:2791 av Börje Vestlund m.fl. (S) yrkande 3,

2016/17:2974 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkandena 4–6,

2016/17:3302 av Aron Modig m.fl. (KD) yrkandena 36–38 och

2016/17:3371 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkandena 34–36.

Reservation 14 (M)

Reservation 15 (C)

Reservation 16 (V)

Reservation 17 (L)

Reservation 18 (KD)

9.

Fri rörlighet

Riksdagen avslår motionerna

2016/17:2890 av Markus Wiechel och Jennie Åfeldt (båda SD) yrkandena 1 och 2,

2016/17:3212 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 1 och

2016/17:3409 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 48–52.

Reservation 19 (SD)

Reservation 20 (KD)

10.

Skyddsbehövande

Riksdagen avslår motionerna

2016/17:136 av Amineh Kakabaveh (V) yrkande 8,

2016/17:932 av Hillevi Larsson (S),

2016/17:1079 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 18,

2016/17:1157 av Lars Eriksson (S),

2016/17:1200 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkande 20,

2016/17:1714 av Börje Vestlund m.fl. (S) yrkandena 1, 2, 4 och 6 samt

2016/17:3302 av Aron Modig m.fl. (KD) yrkande 28.

Reservation 21 (V, L)

Reservation 22 (KD)

11.

Asylprocessen

Riksdagen avslår motionerna

2016/17:1065 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 16,

2016/17:1200 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkandena 15, 19, 21 och 22,

2016/17:1348 av Hanna Wigh (SD) yrkandena 4 och 5,

2016/17:1424 av Désirée Pethrus (KD) yrkande 5,

2016/17:1500 av Ulrika Karlsson i Uppsala (M) yrkandena 8 och 9,

2016/17:1714 av Börje Vestlund m.fl. (S) yrkandena 3, 5 och 7,

2016/17:1795 av Fredrik Schulte (M),

2016/17:1999 av Robert Hannah och Christina Örnebjär (båda L) yrkande 1,

2016/17:2471 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkandena 12 och 13,

2016/17:2973 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkandena 5 och 6,

2016/17:2975 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkandena 8 och 9,

2016/17:3302 av Aron Modig m.fl. (KD) yrkandena 2–5, 10, 11 och 26,

2016/17:3372 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkandena 2 och 4,

2016/17:3384 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 2 och

2016/17:3409 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 17.

Reservation 23 (M)

Reservation 24 (SD)

Reservation 25 (C)

Reservation 26 (V)

Reservation 27 (L)

Reservation 28 (KD)

12.

Resehandlingar

Riksdagen avslår motion

2016/17:3371 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkande 20.

Reservation 29 (M, SD)

13.

Mottagande av asylsökande

Riksdagen avslår motionerna

2016/17:611 av Robert Hannah (L),

2016/17:789 av Richard Jomshof (SD),

2016/17:1019 av Jesper Skalberg Karlsson (M),

2016/17:1065 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkandena 12, 13 och 17,

2016/17:1068 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 2,

2016/17:1078 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 13,

2016/17:1079 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 20,

2016/17:1152 av Åsa Eriksson m.fl. (S),

2016/17:1153 av Magnus Manhammar (S),

2016/17:1164 av Ingela Nylund Watz m.fl. (S),

2016/17:1348 av Hanna Wigh (SD) yrkandena 1–3,

2016/17:1349 av Hanna Wigh (SD) yrkandena 1–4,

2016/17:1500 av Ulrika Karlsson i Uppsala (M) yrkande 7,

2016/17:1830 av Robert Hannah (L) yrkandena 2–6 och 8,

2016/17:1867 av Emanuel Öz (S),

2016/17:1999 av Robert Hannah och Christina Örnebjär (båda L) yrkandena 2–4,

2016/17:2401 av Sara-Lena Bjälkö (SD),

2016/17:2415 av Markus Wiechel (SD),

2016/17:2471 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkandena 2 och 27–29,

2016/17:2724 av Erik Bengtzboe (M),

2016/17:2973 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkandena 33 och 37,

2016/17:3302 av Aron Modig m.fl. (KD) yrkandena 9 och 29,

2016/17:3348 av Désirée Pethrus m.fl. (KD) yrkande 9,

2016/17:3351 av Roger Hedlund och Mikael Eskilandersson (båda SD) yrkande 1,

2016/17:3371 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkandena 13 och 15,

2016/17:3398 av Désirée Pethrus (KD) yrkandena 1 och 2 samt

2016/17:3409 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 14 och 19.

Reservation 30 (M)

Reservation 31 (SD)

Reservation 32 (C)

Reservation 33 (V)

Reservation 34 (L)

Reservation 35 (KD)

14.

Verkställighet av avvisnings- och utvisningsbeslut

Riksdagen avslår motionerna

2016/17:173 av Richard Jomshof (SD) yrkande 1,

2016/17:865 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 37,

2016/17:1065 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 11,

2016/17:1655 av Emanuel Öz (S) yrkandena 1 och 2,

2016/17:2307 av Kent Ekeroth och Adam Marttinen (båda SD),

2016/17:3302 av Aron Modig m.fl. (KD) yrkandena 21, 22 och 24,

2016/17:3346 av Désirée Pethrus m.fl. (KD) yrkande 25,

2016/17:3371 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkandena 16, 23 och 24 samt

2016/17:3409 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 26–29 och 34.

Reservation 36 (M)

Reservation 37 (SD)

Reservation 38 (C)

Reservation 39 (L)

Reservation 40 (KD)

15.

Preskriptionstid

Riksdagen avslår motionerna

2016/17:2339 av Kent Ekeroth (SD),

2016/17:3371 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkande 25 och

2016/17:3409 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 30.

Reservation 41 (M, SD)

16.

Utvisning på grund av brott

Riksdagen avslår motionerna

2016/17:1769 av Richard Jomshof m.fl. (SD) yrkande 21,

2016/17:1830 av Robert Hannah (L) yrkande 7,

2016/17:2039 av Stefan Jakobsson m.fl. (SD),

2016/17:2065 av Edward Riedl (M),

2016/17:2303 av Kent Ekeroth och A dam Marttinen (båda SD) yrkande 4,

2016/17:2547 av Mikael Jansson och David Lång (båda SD),

2016/17:2570 av Ellen Juntti och Jan Ericson (båda M),

2016/17:3346 av Désirée Pethrus m.fl. (KD) yrkande 20,

2016/17:3371 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkandena 31 och 33 samt

2016/17:3388 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkande 30.

Reservation 42 (M)

Reservation 43 (SD)

Reservation 44 (KD)

17.

Prövning av verkställighetshinder

Riksdagen avslår motion

2016/17:3371 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkande 32.

Reservation 45 (M, SD)

18.

Visering

Riksdagen avslår motionerna

2016/17:159 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 9,

2016/17:1200 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkandena 10 och 11,

2016/17:1424 av Désirée Pethrus (KD) yrkandena 1 och 3,

2016/17:1616 av Magnus Manhammar (S),

2016/17:2019 av Robert Hannah och Birgitta Ohlsson (båda L) yrkandena 1 och 2,

2016/17:2300 av Kent Ekeroth och A dam Marttinen (båda SD) yrkande 1,

2016/17:2860 av Désirée Pethrus och Caroline Szyber (båda KD) yrkande 3,

2016/17:2974 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkandena 3, 7, 8 och 14,

2016/17:3063 av Rickard Nordin (C) yrkande 5 och

2016/17:3302 av Aron Modig m.fl. (KD) yrkande 39.

Reservation 46 (SD)

Reservation 47 (C)

Reservation 48 (V)

Reservation 49 (KD)

Stockholm den 18 april 2017

På socialförsäkringsutskottets vägnar

Fredrik Lundh Sammeli

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Fredrik Lundh Sammeli (S), Mikael Cederbratt (M), Phia Andersson (S), Jennie Åfeldt (SD), Lars-Arne Staxäng (M), Yilmaz Kerimo (S), Solveig Zander (C), Tina Ghasemi (M), Kerstin Nilsson (S), Aron Modig (KD), Teresa Carvalho (S), Patrik Engström (S), Carl-Oskar Bohlin (M), Christina Höj Larsen (V), Paula Bieler (SD), Marco Venegas (MP) och Fredrik Malm (L).

Redogörelse för ärendet

I betänkandet behandlar utskottet motionsyrkanden om migration och asylfrågor från allmänna motionstiden 2016/17. Motionerna tar bl.a. upp frågor om migration s - och flyktingpolitik, det gemensamma europeiska asylsystemet, skyddsgrunder, mottagande av asylsökande, utvisning och avvisning, förvar och visering.

En förteckning över behandlade förslag finns i bilagan.

Utskottets överväganden

Migrations- och flyktingpolitik

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår yrkanden om bl.a. svensk migrationspolitik, tidsbegränsade uppehållstillstånd, synnerligen ömmande omständigheter och genomförande av en kartläggning.

Jämför reservation 1 (SD), 2 (C), 3 (V), 4 (L), 5 (KD), 6 (M, SD), 7 (M, SD), 8 (M, SD), 9 ( SD) och 10 ( KD).

Gällande ordning

Lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att beviljas uppehållstillstånd i Sverige (den tillfälliga lagen) trädde i kraft den 20 juli 2016 och ska gälla i högst tre år. När lagen gällt i två år kommer regeringen att bedöma behovet av att lagen ska gälla även under det sista året. Lagen innebär att det svenska regelverket f ö r möjlighet att beviljas uppehållstillstånd i Sverige tillfälligt anpassas till miniminivån enligt EU-rätten och internationella konventioner.

Ett uppehållstillstånd som beviljas en flykting eller en alternativt skyddsbehövande ska enligt 5 § den tillfälliga lagen vara tidsbegränsat. Om utlänningen är flykting ska uppehållstillståndet gälla i tre år. Om ett nytt uppehållstillstånd beviljas en flykting som har beviljats ett uppehållstillstånd som har tidsbegränsats på kortare tid än tre år , ska även det nya tillståndet vara tidsbegränsat. Det nya tillståndet ska gälla i 13 månader. Om utlänningen är alternativt skyddsbehövande ska uppehållstillståndet gälla i 13 månader. Om ett nytt uppehållstillstånd beviljas därefter ska det nya tillståndet gälla i två år .

Asylsökande som bedöms vara alternativt skyddsbehövande ska inte ha rätt till familjeåterförening, om de inte har ansökt om asyl senast den 24 november 2015 (7 §). Om det skulle strida mot ett svenskt konventionsåtagande kan dock en anhörig beviljas uppehållstillstånd (13 §).

Genom den tillfälliga lagen införs även ett skärpt försörjningskrav (9 §) . Försörjningskravet innebär att anknytningspersonen ska kunna försörja sig själv och den anhörige. Dessutom krävs en bostad av tillräcklig storlek och standard som täcker kravet för såväl anknytningsperson en som den anhörige. Dock görs det undantag vad gäller det utökade försörjningskravet om anknytningspersonen är ett barn . Vidare undantas den som är flykting eller alternativt skyddsbehövande och som har anhöriga som ansöker om uppehållstillstånd inom tre månader efter beviljat uppehållstillstånd eller anhöriga som har ansökt om uppehållstillstånd senast den 20 juli 2016 (10 §) .

U ppehållstillstånd beviljas inte längre för övrig a skyddsbehövande enligt 4 kap . 2 a § u tlänningslagen (2005:716) , förkortad UtlL . U ppehållstillstånd p å grund av särskilt eller synnerligen ömmande omständigheter får endast beviljas om det skulle strida mot ett svensk konventions åtagande att utvisa eller avvisa utlänningen (11 §) .

Enligt övergångsbestämmelserna till d en tillfälliga lagen tillämpas inte lagen vid prövning av en ansökan om uppehållstillstånd från ett barn eller en vuxen som ingår i samma familj som ett barn, om barnets ansökan registrerats hos Migrationsverket den 24 november 2015 eller tidigare.

Återkallelse av uppehållstillstånd

Av utlänningslagen framgår att u ppehållstil ls tånd får återkallas för en utlänning som medvetet har lämnat oriktiga uppgifter eller medve tet har förtigit omständigheter som har varit av betydelse för att få tillståndet . Om utlänningen har vistats här i landet i mer än fyra år med uppehållstillstånd får tillståndet återkallas endast om det finns synnerliga skäl för det (7 kap. 1 § UtlL) .

Ett permanent uppehållstillstånd ska återkallas för en utlänning som inte längre är bosatt i Sverige. Om utlänningen anmält till Migrationsverket att han eller hon vill ha uppehållstillstånd et kvar trots att bosättningen upphör, får tillståndet dock återkallas tidigast när två år har förflutit efter det att bosättningen här i landet upphörde (7 kap. 7 § UtlL ).

Ett u ppehållstillstån d får återkallas om förutsättningarna för att medge de t inte längre är uppfyllda. Vid en sådan bedömning ska särskilt beaktas utlänningens levnadsomständigheter, om utlänningen har barn i Sverige och, om så är fallet, barnets behov av kontakt med utlänningen, hur kontakten har varit och hur den skulle påverkas av att utlänningens uppehållstillstånd återkallas, utlänningens övriga familjeförhållanden och hur länge utlänningen har vistats i Sverige (7 kap. 4 § UtlL ).

Av 7 kap. 6 § UtlL framgår att ett uppehållstillstånd får återkallas för en tredjelandsmedborgare i de fall beslutet om avvisning eller utvisning är grundat på att det finns ett allvarligt hot mot den allmänna ordningen eller inre säkerheten och på att utlänningen bl.a. dömts för ett brott som ger fängelse minst ett år eller är skäligen misstänkt för ett grovt brott.

Säkerhetsärenden

Säkerhetsärenden är ärenden där Säkerhetspolisen av skäl som rör rikets säkerhet eller som annars har betydelse för allmän säkerhet förordar bl.a. att en utlännings uppehållstillstånd ska återkallas (1 kap. 7 § UtlL).

Motionerna

Migrationspolitik allmänt

I partimotion 2016/17:3371 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkandena 1 , 2 och 4 begärs tillkännagivanden om att regeringen ska återkomma till riksdagen med lagförslag om en långsiktigt hållbar migrationslagstiftning där tidsbegränsade uppehållstillstånd ska vara huvudregel och där förutsättningar ges f ör en tillfällig paus i mottagandet av asylsökande i Sverige . Motionärerna anser att tidsbegränsade uppehållstillstånd och skärpta försörjningskrav vid anhöriginvandring bör införas permanent . Vidare behövs en tillfällig paus i flyktingmottagandet där Sverige enbart tar emot kvotflyktingar och asylsökande som kommer direkt från ett tredjeland och där övriga bör direktavvisas till det säkra land de kom via.

I motion 2016/17:3344 av Sofia Fölster (M) yrkande 5 begärs ett tillkännagivande om att rätten att söka asyl i Sverige alltid ska värnas. Enligt motionären bör Sverige fortsätta att ta emot flyktingar, men flyktingmot tagandet behöver bli mer hållbart.

I partimotion 2016/17:3409 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 13 begärs ett tillkännagivande om att Sverige ska vidta åtgärder för att komma till rätta med asylmissbruk. Enligt motionärerna ska bl.a. den yttre gränskontrol len och den inre utlänningskontrollen skärpas . I yrkande 2 4 begärs ett tillkän nagivande om att endast ti dsbegränsade uppehållstillstånd bör beviljas . Motionärerna anser att vistelsen i landet bör betraktas som tillfällig till s personen får sitt medborgarskap. I yrkande 25 begärs ett tillkännagivande om att helt avskaffa synnerligen ömmande omständigheter som grund för ett uppe hållstillstånd i Sverige. Motionärerna anser att grunden har använts god tyckligt och bör avskaffas för att minska migrationen.

Johanna Jönsson m.fl. (C) begär i kommittémotion 2016/17:2974 yr k ande 1 ett tillkännagivande om att värna rätten och möjligheten att söka asyl . Enligt motionärerna medför de kraftiga begränsningar na av möjligheten att söka asyl i Sverige en begränsa d öppenhet , fler kategorier av tidsbegränsade uppehållstillstånd och begränsningar av rätten till familjeåterförening . K onsekvenser na för flyktingarna och krav et på giltig id-handling är djupt problematisk a . I yrkande 2 begärs ett til lkän na givande om att värna den migrationspolitiska uppgörelse n från oktober 2015 mellan regeringen och Alliansen. Mo - tionärerna anser att d en tidsbegränsade lagen riskerar att få stora negativa effekter, inte bara för öppenheten utan även för etableringen. Det behövs breda uppgörelser om migrationspolitiken. I yrkande 10 begärs ett tillkännagivande om att övrigt skyddsbehövande ska kunna få uppehållstillstånd i Sverige. Mo - tionärerna anser att i stället för den tidsbegränsade lagen bör utlänningslagen ändras i enlighet med migrationsöverenskommelsen. I yrkande 11 begärs ett tillkännagivande om att ömmande omständigheter ska kunna ge uppehållstillstånd i Sverige. Motionärerna anser att den ti llfälliga l agen som innebär att ömmande omständigheter ska tolkas så restriktivt det bara går bör ändras då dessa tillstånd ofta rör människor som är i mycket stor nöd .

I kommittémotion 2016/17:1200 av Christi na Höj Larsen m.fl. (V) yrkande 1 begärs ett tillkännagivande om att regeringen bör upphäva lagen om tillfälliga begränsningar att få uppehållstillstånd i Sverige. Motionärerna anser att lagen skapar mycket lidande och innebär stora avsteg från grundtanken med asylrätten. I yrkande 2 begärs ett tillkännagivande om att regeringen bör återkomma med förslag om att den tillfälliga lagen inte ska tillämpas vid prövning en av en ansökan om uppehållstillstånd som registrerats innan lagen trädde i kraft . Motionärerna anser att lagen inte bör gälla med retroaktiv verkan eftersom besluten är livsavgörande för den enskild e och det kan ifrågasättas om retroaktiv lagstiftning är förenligt med Europarätten.

I partimotion 2016/17:1065 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 3 begärs ett tillkännagivande om synnerligen eller särskilt ömmande omständigheter liksom om gruppen övrig t skyddsbehövande. Enligt motionärerna bör dessa grunder för uppehållstillstånd återinföras. I yrkande 4 begärs ett tillkännagivande om längden på uppehållstillstånd. Motionärerna anser att de bör ligga i linje med det som framkommer av migrationsöverenskommelsen, dvs. treåriga uppehållstillstånd.

I partimotion 2016/17:1068 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 1 begärs ett tillkännagivande om att barnfamiljer inte ska splittras och om att korta uppehållstillstånd försvårar integrationen. Motionärerna anser att alltför inhumana och restriktiva regler inte kan accepteras. Tiden för uppehållstillstånd bör ligga i linje med det som framkommer av migrationsöverenskommelsen, dvs. tre år.

Jan Björklund m.fl. (L) begär i partimotion 2016/17:1079 yrkande 17 ett tillkännagivande om uppehållstillstånd för hbt-personer på grund av synnerligen eller särskilt ömmande omständigheter. Motionärerna anser att utsatta grupper, bl.a. hbt-personer, behöver ha kvar denna ventil.

I partimotio n 2016/17:3384 av Andreas Carls on m.fl. (KD) yrkande 1 begärs ett tillkännagivande om vikten av att värna asylrätten. Motionärerna anser att migrations politiken ska bygga på öppenhet och respekt för asylrätten och värna de värden och principer som skyddsgrunderna bygger på. En human migrationspolitik måste kombineras med en effektiv och välfungerande integra tionspolitik.

I kommitté motion 2016/17:3302 av Aron Modig m.fl. (KD) yrkande 1 be gärs ett tillkännagivande om att värna asylrätten genom att föra en ordnad, human och långsiktigt ansvarsfull integrations- och migrationspolitik som erbjuder en fristad för människor på flykt . I yrkande 19 begärs ett tillkänna givande om att det i utlänningslagen bör införas en huvudregel om tidsbegrän sade treåriga uppehållstillstånd för den som har beviljats asyl . Enligt motio näre rna bör de tidsbegränsade uppehållstillstånd en permanentas för att stärka incitamenten till etablering .

Återkallelse av uppehållstillstånd

I partimotion 2016/17:3387 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkande 19 begärs ett tillkännagivande om att utreda möjligheten att återkalla uppehållstillstånd i vissa situationer. Enligt motionärerna är det omotiverat svårt att återkalla uppehållstillstånd enligt 1 kap. 7 § UtlL även om det föreligger mycket starka misstankar om en utlä nnings kopplingar till terrorist relaterad verksamhet och viss annan brottslighet.

I partimotion 2016/17:3409 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 9 begärs ett tillkännagivande om asylinvandrare som återvänt till hemlandet. Motionärerna anser att den som beviljats asyl inte ska få besöka hemlandet inom fem år , och om han eller hon ändå gör det ska det leda till att uppe hållstillståndet upphävs. I yrkande 43 begärs ett tillkännagivande om att en person som fått uppehållstillstånd på falska grunder ska få detta indraget.

Övrigt

I partimotion 2016/17:3371 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkande 27 begärs ett tillkännagivande om en kartläggning av antalet människor som lever utan tillstånd i Sverige. Motionärerna anser att kunskapen behöver öka för att kunna värdera och sätta in kraftfulla åtgärder mot problemet med växande skuggsamhällen.

I partimotion 2016/17:3409 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande na 10 och 11 begärs tillkännagivande n om en aktiv upplysningskampanj och om att ge svenska ambassader i uppdrag att aktivt upplysa lokalbefolkningen i ursprungsländerna om svenska förhållanden. Motionärerna anser att S verige bör följa Danmarks exempel med en upplysningskampanj för att tydligt sända ut signaler som gör att färre väljer att söka sig till vårt land illegalt.

Ä ven i motion 2016/17:763 av Rich ard Jomshof (SD) begärs ett tillkännagivande om att i likhet med Danmark genomföra en annonskampanj för att minska antalet asylsökande som tar sig till Sverige.

I motion 2016/17:762 av Rich ard Jomshof (SD) begärs ett tillkännagivande om att låta svenska folket besluta om den svenska invandringspolitiken i en folkomröstning.

I motion 2016/17:2545 av David Lång och Mikael Jansson (båda SD) yrkande 1 begärs ett tillkännagivande om att regeringen ska utreda kostnaderna för asyl- och anhöriginvandringen till Sverige. Motionärerna anser att konsekvenserna av migrationspolitiken bör redovisas.

Martin Kinnunen (SD) begär i motion 2016/17:3296 ett tillkännagivande om att inrätta en kriskommission om integrations- och invandringspolitiken. Motionären anser att den europeiska flyktingkrisen har lett till stora för ändringar av svensk migrationspolitik och att det behövs en samlad överblick där oberoende experter analysera r och komm er med förslag om bl.a. flyktinghjälp, asylrätt och asylprocessen.

I partimotion 2016/17:3384 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 9 begärs ett tillkännagivande om att införa en inspektion för migrationsfrågor. Motionärerna anser att en rättssäker migrationsprocess förutsätter att varje steg är rättssäkert. Att myndigheter har ett ansvar för att själva se över sina rutiner och följa upp sitt arbete är inte tillräckligt.

Även Aron Modig m.fl. (KD) begär i kommitté motion 2016/17:3302 y rkande 27 ett tillkännagivande om att inrätta en inspektion för migrationsfrågor.

Utskottets ställni ng stagande

Migrationen i världen ökar , och Sverige är en del av den utvecklingen. En förutsättning för att på sikt kunna hantera denna utveckling är att ha en lång siktigt hållbar och rättssäker migrationspol i tik som värnar asylrätten. Asylrätten är en grundläggande rättighet som är fastställd i internationella konven - tioner.

Antalet asylsökande som sökte sig till Sverige under 2015 var rekordhögt , och utmaningarna för det svenska asylsystemet var därför stora. Situationen i mottagandet är i dagsläget under kontroll, även om det fortfarande finns utmaningar.

För att hantera den akuta flyktingsituationen och upprätthålla asylrätten behöv de s det ett andrum i flyktingmottagandet i Sverige och det svenska regelverket anpassades därför tillfälligt till EU-rättens och internationella konven - tioners miniminivå med tidsbegränsade insatser som exempelvis tidsbegränsade uppehållstillstånd och tillfälliga id- och gränskontroller . De åtgärder som vidt ogs tillsammans med politiska förändringar i andra länder och inom EU gjorde att betydligt färre personer sökte asyl i Sverige under 2016.

Enligt utskottet var de tillfälliga åtgärder som vidtogs i en mycket ansträngd situation nödvändiga och tillräckliga. Utskottet vill peka på att begränsningarna av möjligheterna att få uppehållstillstånd i Sverige är tillfälliga och att regeringen redan efter två år avser att bedöma behovet av att lagen ska gälla även under det sista året av giltighetstiden.

Utskottet konstat erar att behovet av att få skydd i EU kvarstår, att människor även i fortsättningen kommer att behöv a söka skydd från krig och konflikter och att oförutsedda händelser kan inträffa som gör att utvecklingen snabbt kan komma att förändras, inte minst i EU:s närområde. Utskottet förutsätter att regeringen arbetar proaktivt, noga följer utvecklingen och fortlöpande överväger behov av åtgärder f ör att klara eventuella utmaningar . Sverige behöver ha ett flexibelt system för att stå väl rustade både för tider då det kommer få och tider då det kommer många asylsökande. Utskottet ser mycket positivt på att regeringen under 2 016 påbörjade ett arbete med att skapa en helhetsbild när det gäller mottagande och etablering av nyanlända liksom att identifiera och samordna de politiska initiativ som krävs för att hela kedjan från ankomst till etablering ska fungera.

Mot den bakgrund en är utskottet i nte berett att tillstyrka motionsyrkanden om ändringar i utlänningslagen om att huvudregeln ska vara tidsbegränsade uppehållstillstånd med skärpta försörjningskrav för anhöriginvandring eller om att den ti llfälliga lag en ska upphävas , att dess retroaktiva verkan ska slopas eller om att reglerna för synnerligen ömmande omständigheter eller övrig a skyddsbehövande ska ändras . Utskottet , som avser att följa den fortsatta utvecklingen noga , avstyrker därmed m otionerna 2016/17:3371 (M) yrkandena 1 , 2 och 4, 2016/17:3409 (SD) yrkandena 13 , 24 och 25, 2016/17:2974 (C) yrkandena 1 , 2 , 10 och 11, 2016/17:1200 (C) yrkandena 1 och 2, 2016/17:1065 (L) yrkandena 3 och 4, 2016/17:1068 (L) yrkande 1, 2016/17:1079 (L) yrkande 17 och 2016/17:3302 (KD) yrkande na 1 och 19 . Även motionerna 2016/17:3344 (M) yrkande 5 och 2016/17:3384 (KD) yrkande 1 avstyrks med det anförda.

Utskottet dela r uppfattningen a tt kunskapen om problemet med utanförskap behöver öka för att rätt åtgärder ska kunna sättas in. Utskottet är dock inte berett att ställa sig bakom yrkanden om en kartläggning av människor som lever utan tillstånd i Sverige . Utskottet är inte heller berett att tillstyrka yrkanden om a tt utreda kostnaderna för asyl och anhöriginvandringen , om att tillsätta en kriskommission , om att genomföra en folkomröstning eller om att Sverige ska bedriva a ktiva annonskampanjer utomlands . Motionerna 2016/17:3371 (M) yrkande 27 , 2016/17:3409 (SD) yrkandena 10 och 11, 201 6/17:763 (SD), 2016/17:762 (SD), 2016/17:2545 (SD) yrkande 1 och 2016/17:3296 (SD) avstyrks där med .

Utskottet finner inte skäl att st älla sig bakom yrkanden om att utöka möjlighet en att återkalla uppehållstillstånd på grund av oriktig uppgiftslämning, misstankar om kopplingar till terroris t relaterad verksamhet eller besök i hemlandet. Utskottet avstyrker därför motionerna 2016/17:3387 (M) yrkande 19 och 2016/17:3409 (SD) yrkande na 9 och 43.

S tatskontoret fick 2013 i uppdrag av regeringen att utreda om det finns behov av att förändra tillsynen inom migrationsområdet. Uppdraget har redovisats i rapporten Tillsyn och kla gomålshantering inom migrations området (2014:32). Statskontorets slutsats är att det inte finns behov av att förändra tillsynen över Migrationsverkets ärendehandläggning och att skyddet för den enskildes rättssäkerhet är förhållandevis omfattande. Mot denna bakgrund finner utskottet inte anledning att föreslå ett tillkännagivande till r egeringen om att inrätta en inspektion för migrationsfrågor. Motion erna 201 6/17:3384 (KD) yrkande 9 och 2016/17:3302 (KD) yrkande 27 avstyrks därmed.

Människosmuggling

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår yrkanden om bl.a. människosmuggling.

Jämför reservation 11 (M, SD), 12 (C) och 13 (SD).

Gällande ordning

Till fängelse i högst två år eller, när omständigheterna är mildrande, till böter döms den som genom att dölja en utlänning eller genom någon annan sådan åtgärd uppsåtligen hjälper utlänningen att olovligen uppehålla sig i Sverige, en annan EU-stat eller Island, Norge, Schweiz eller Liechtenstein, om detta görs i vinstsyfte (20 kap. 7 § UtlL).

Enligt 20 kap. 8 § UtlL döms den som uppsåtligen hjälper en utlänning att olovligen komma in i eller passera genom Sverige, en annan EU-stat eller Island, Norge, Schweiz eller Liechtenstein för människosmuggling till fängelse i högst två år. Om brottet är grovt döms till fängelse till lägst sex månader och högst sex år. Vid bedömande av om brottet är grovt ska särskilt beaktas om gärningen utförts mot ersättning, varit ett led i en verksamhet som avsett ett stort antal personer eller utförts under former som innebär livsfara för utlänningen eller på något annat sätt utförts under hänsynslösa former. Om brottet är ringa döms till böter eller fängelse i högst sex månader.

Enligt 20 kap. 9 § UtlL döms den som i vinstsyfte planlägger eller organiserar verksamhet som är inriktad på att främja att utlänningar reser till Sverige utan pass eller de tillstånd som krävs för inresa för organiserande av människosmuggling till fängelse i högst två år. Är brottet grovt döms till fängelse i lägst sex månader och högst sex år. Vid bedömande av om brottet är grovt ska särskilt beaktas om gärningen innefattar ett systematiskt utnyttjande av utlänningars utsatta situation eller innefattar livsfara eller annan hänsynslöshet gentemot utlänningarna. Om brottet är ringa döms till böter eller fängelse i högst sex månader.

Motionerna

Anna Kinberg Batra m.fl. (M) begär i partimotion 2016/17:3371 yrkande 5 och i partimotion 2016/17:3388 yrkande 32 tillkännagivanden om skärpta straff för människosmuggling. Motionärerna anser att minimistraffet för människosmuggling bör höjas från fängelse i sex månader till fängelse i två år, vilket skulle innebära att de brottsbekämpande myndigheterna i större utsträckning än i dag ges möjligheter att använda tvångsmedel .

I kommittémotion 2016/17:2303 av Kent Ekeroth och Adam Marttinen (båda SD) yrkande 12 begärs ett tillkännagivande om att kriminalisera undangömmande av illegala invandrare. Motionärerna anser att det bör införas regler som gör det olagligt att gömma, hjälpa eller på andra sätt underlätta för personer som befinner sig i Sverige olagligt att hålla sig undan från den svenska rätt skipningen. I yrkande 22 begärs ett tillkännagivande om skärpt straff för människosmuggling. Motionärerna anser att människosmuggling mot betalning eller utan betalning, oavsett det humanitära undantaget, bör vara straffbart.

I kommittémotion 2016/17:1200 av Christina H öj Larsen m.fl. (V) yrkande 13 begärs ett tillkännagivande om att regeringen bör återkomma med förslag om en lagändring som gör det lagligt att transportera flyktingar i Sverige och till Sverige om det görs utan vinstsyfte. Motionärerna anser att d et bör införas ett humanitärt undantag som medger straffrihet för personer som hjälper flyktingar av ren medmänsklighet.

I motion 2016/17:1315 av Maria Ferm och Emma Hult (båda MP) begärs ett tillkännagivande om humanitärt undantag. Motionärerna anser att det finns anledning att tydliggöra i lag att en person som helt ideellt hjälper någon över en gräns för att söka asyl inte ska straffas för det.

Utskottets ställningstagande

I regeringens proposition Människosmuggling och tidsbegränsat uppehålls-tillstånd för målsägande och vittnen m.m. (prop. 2003/04:35) ang e s att med hänsyn till den omfattning människosmugglingen hade fått och de allvarliga konsekvenser som den medfört för såväl enskilda som samhället måste brottslighet av detta slag betraktas som allvarlig. Ett sätt för samhället att understryka det klandervärda i ett brott är att belägga det med kännbara påföljder. Regeringen föreslog därför att maximistraffet vid grov människosmuggling respektive grovt organiserande av människosmuggling skulle höjas till fängelse i högst sex år. Detta blev också riksdagens beslut (prop. 2003/04:35, bet. 2003/04:SfU6, rskr. 2003/04:164). Utskottet har därefter vid ett antal tillfällen, senast i betänkande 201 5 /1 6 :SfU 14 , avstyrkt yrkanden om påföljder och brottens straffvärde. Utskottet ändra r inte sitt ställningstagande i denna fråga. När det gäller frågan om ett humanitärt undantag för att utan vinstsyfte transportera en person över en gräns i syfte att söka asyl står utskottet bakom tidigare uttalanden i förarbetena. Utskottet är därmed inte berett att ställa sig bakom ett motionsyrkande om att avkriminaliser a människosmuggling utan vinstsyfte .

Att uppehålla sig i Sverige utan föreskrivet tillstånd är i vissa fall straffbart enligt utlänningslagen , liksom att gömma, hjälpa eller underlätta för utlänningar i Sverige som fått avslag på sin asylansökan och vistas här utan tillstånd om det sker i vinstsyfte. Sker det utan vinstsyfte är det däremot inte olagligt. Utskottet finner det inte lämpligt att ändra detta och ställer sig inte bakom ett yrkande om att utvidga det straffbara området.

Motionerna 2016/17:3371 (M) yrkande 5 , 2016/17:3388 (M) yrkande 32 , 2016/17:2303 (SD) yrkande na 12 och 22, 2016/17:1200 (V) yrkande 13 och 2016/17:1315 (MP) avstyrks me d det anförda.

Det gemensamma europeiska asylsystemet

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om bl.a. migrationspolitiken inom EU, Dublinförordningen och ett EU-gemensamt system för vidarebosättning .

Jämför reservation 14 (M), 1 5 (C), 1 6 (V), 1 7 (L) och 1 8 (KD).

Gällande ordning

Till följd av flyktingkrisen i EU tog EU- kommissionen fram en migrations agenda (KOM(2015) 240) under 2015 . Bland annat angavs en ny politik för laglig migration, en översyn av det s.k. blåkortsdirektivet , ytterligare reformer av Dublinförordningen , ett strukturerat system för vidarebosättning och ett enhetligt förfarande för internationellt skydd.

F lera EU- förordningar och EU-direktiv är för närvarande u nder revidering.

Revideringen av Dublinförordning en ( KOM(2016) 270 ) avser att etablera en omfördelningsmekanism som aktiveras med automatik när antalet asylansökningar i en medlemsstat överstiger en viss tröskel. Förslaget avser även att förenkla och effektivisera handläggningen av Dublinärenden. Ett syfte med förslaget är även att minska de sekundära förflyttningarna inom unionen. En ny bestämmelse införs om att en sökande måste ansöka om asyl i den första medlemsstat en som han eller hon reste in i eller där den sökande befinner sig lagligt. Om den sökande ändå tar sig till en annan medlemsstat måste den ansvarig a medlemsstat en pröva asylansökan i ett s.k. påskyndat förfarande. Innan processen tar vid med att avgöra vilken som är den ansvarig a medlemsstat en ska det kontrolleras om den sökande kommer från ett säkert ursprungsland, säkert tredjeland eller ett första asylland. Krav på sökandens samarbete understryks. Förslaget utvidgar den sökandes rätt till information i samband med asylansökan.

Förslaget om ett EU-gemensamt system för vidarebosättning syftar till att etablera en ram för EU:s politik för vidarebosättning och innebär en mer sammanhållen handläggningsprocess och en mer sammanhållen ansats gentemot de stora värdländerna (KOM(20 1 6) 468). Det föreslås att rådet , efter förslag från kommissionen , ska fatta årlig a beslut om att fastställa en EU-gemensam kvot och medlemsstaternas andelar i denna samt om övergripande geografiska prioriteringar. Det finns dock inte några förslag som tvingar en EU-medlemsstat att ta en viss andel av kvoten . Viktiga delar i förslaget är att förutom flyktingar och skyddsbehövande ska även internflyktingar kunna omfattas . Vidare föreslås en standard respektive en snabbprocedur för vidarebosättning och regler om uteslutandegrunde r samt att det ska inrättas en högnivåkommitté, ledd av kommissionen, som ska ge politisk vägledning vid genomförandet.

F örslag et (KOM ( 2016) 467) till as ylprocedurförordning ska ersätta det nuvarande asylprocedurdirektivet och etablera ett enhetligt förfarande för internationellt skydd som är effektivt, rättvist och balanserat . Bland annat föreslås fler a och kortare tidsfrister för ansökan och handläggning av ärenden, också i överprövningsförfarandet . S ökandens skyldighet att stanna kvar i den prövande medlemsstaten och att samarbeta med myndigheterna förtydligas. Vidare föreslås att det ska vara obligatoriskt för de prövande myndigheterna att använda påskyndade förfaranden i vissa fall. N är det gäller g arantierna för de sökande stärks rätten till information och till rättsligt biträde . G arantierna för barn stärks bl.a. genom tidsfrister för förordnande av företrädare och krav på tillsyn över företrädarna.

F örslag et till ny skyddsgrundsförordning syftar till en ökad harmonisering mellan medlemsstaterna när det gäller bedömningar av asylansökningar och innehållet i ett beviljat skydd (KOM(2016) 466). Förslaget i nnehåller vissa förtydliganden av kriterierna för skyddsbehov och uteslutande samt krav på att medlemsstaterna ska beakta analyser som föreslås tas fram med stöd av det europeiska stödkontoret för asylfrågor. Vidare föreslås t ydligare krav på omprövning av skyddsbehovet. R ättigheter och skyldigheter för de som beviljats internationellt skydd vidare utvecklas och förtydligas. Det fastställs bl.a. att flyktingar ska kunna beviljas uppehållstillstånd i tre år och alternativt skyddsbehövande i ett år.

Förslag et till mottagandedirektiv syftar till att ytterligare harmonisera mottagandeförhållandena inom EU ( KOM(2016) 465 ) . K rav ställs på att beakta de normer för mottagandeförhållanden som tagits fram på EU-nivå för att säkerställa att alla asylsökande får en värdig behandling. För att motverka sekundära förflyttningar införs möjligheter att sätta in ytterligare restriktioner i de sökandes rörelsefrihet liksom strikta konsekvenser om restriktionerna inte respekteras. För att förbättra de sökandes möjligheter att bli självförsörjande och integreras vill kommissionen att de ska få tillträde till arbetsmarknaden i ett tidigare skede . Bar n framhålls som en grupp med särskilda behov , vilket ställer särskilda krav på hur mottagandet utformas och på att medlemsstater tar sitt ansvar. Bestämmelserna om företrädare för ensamkommande barn förtydligas och förstärks. Även b estämmelserna om bedömning, dokumentation oc h bemötande av sökande med särskilda behov utvecklas.

Eurodacförordning en syftar till att hjälpa till med att fastställa vilken medlemsstat som enligt Dublinförordningen ska vara ansvarig för att pröva en ansökan om internationellt skydd samt i övrigt underlätta tillämpningen av Dublinförordni ng en. Revider ingen av förordning en avser att stärka E uropeiska stödkontoret för asylfrågor (Easo) för att praktiskt förbättra genomförandet av det gemensamma europeiska asylsystemet och öka kontrollen av olaglig invandring (KOM(2016) 271) .

Återvändandedirektivet om gemensamma normer och förfaranden för återvändande av tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i medlemsstaterna rör personer som vistas utan tillstånd i EU-länderna och som därför måste återvända till sina hemländer, ett transitland eller till ett annat tredjeland dit tredjelandsmedborgaren frivilligt väljer att återvända och där han eller hon kommer att tas emot. Direktivet innehåller regler om bl.a. tidsfrister för frivilligt återvändande, återvändandeförbu d och verkställighets förvar . K ommissionen presenterade i mars 2017 en handlingsplan för att öka återvändande t med en åtföljande rekommendation till medlemsstaterna. Specifikt föreslås öka d finansiering och operativt stöd till medlemsstaterna, förbättrat informationsutbyte, samarbete och samordning samt fortsatt dialog med tredjeland om återtagande.

Förslaget om revidering av förordning en om det europeiska s tödkontoret för asylfrågor (Easo ) syftar till att stärka Easo för att förbättra genomförandet av det gemensamma europeiska asylsystemet. Förslaget innebär ett utökat mandat och betydligt fler uppgifter för myndigheten. Den n uvarande förordning ersätts , och namnet på myndigheten föreslås bli Europeiska unionens asylbyrå (European Union Agency for Asylum). Byrån föreslås få fem huvuduppgifter: stärka praktiskt samarbete och informationsutbyte, tillförsäkra en ökad konvergens i EU vid bedömningen av skyddsbehov, främja ett enhetligt genomförande av EU-rätten, övervaka och utvärdera genomförandet av de t gemensamma asylsystemet samt erbjuda utökat operativt och tekniskt stöd till medlemsstaterna.

Motionerna

I partimotion 2016/17:3371 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkande 34 begärs ett tillkännagivande om ett fungerande EU-gemensamt asylsystem . Motionärerna anser att alla medlems stater ska efterleva EU:s regler . I yrkande 35 begärs ett tillkännagivande om att överträdelser mot EU-gemensamma åtaganden ska innebära konsekvenser . I yrkande 36 begärs ett tillkän na givande om a tt regeringen bör ställa krav på att alla EU:s medlemsst ater deltar i och utökar sitt deltagande i FN:s kvotflyktingsystem. Enligt motionärerna bör samtliga E U-länder delta för att ge människor skydd och frig öra platser i flyktinglägren.

Karin Enström m.fl. (M) begär i k omm ittémotion 2016/17:2767 yrkande 17 ett tillkännagivande om att EU samordnat måste hantera flyktingsituationen bättre och att all a medlems stater måste ta ansvar.

I kommittémotion 2016/17:2974 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkande 4 begärs ett tillkännagivande om att Sverige ska driva på för ett nytt gemensamt asylsystem i EU. Motionärerna anser att flyktingar ska registreras som asylsökande i EU som helhet. EU: s myndighet för asylfrågor (Easo) bör ges utökat mandat att hantera ett gemensamt system för asylprövningar. Vidare anges att skyddsbehövande bör förde las inom unionen baserat på kvant itativa kriterier som medlems staters storlek och ekonomi samt kvalitativa kriterier som personernas släktband. Samtidigt ska enskilda EU-länder ha rätt att frivilligt ta ett större ansvar. I yrkande 5 begärs ett tillkännagivande om att EU:s gränsskydd måste upprätthållas med absolut respekt för asylrätten och mänskliga rättigheter. Motionärerna anser att Sverige bör driva på för att EU:s medlems stater ska leva upp till gällande regelverk och konventioner. I yrkande 6 begärs ett tillkännagivande om att Sverige ska agera för att andra EU-länder tar ett större ansvar och ökar sitt mottagande av kvotflyktingar. Motionärerna anser att mottagandet av kvotflyktingar är för lågt trots att det är ett av få sätt för människor att ta sig i säkerhet till Europa.

Christina Höj Larsen m.fl. (V) begär i kommittémotion 2016/17:1200 yrkande 3 ett tillkännagivande om att regeringen bör verka för att bromsa den negativa utvecklingen inom EU:s asylpolitik och rösta mot kommissionens förslag. Motionärerna anser att flera lagförslag syftar till att försämra möjligheterna för flyktingar att ta sig till EU. Det finns i stället ett stort behov av reformer, bl.a. att införa lagliga vägar för att söka asyl . I yrkande 12 begärs ett tillkännagivande om att regeringen inom EU bör verka för att transportörsansvaret avskaffas. Enligt motionärerna hindrar transportörsansvaret asylsökande från att ta sig in i Schengenområdet , och de måste vända sig till smugglare med sjöovärdiga båtar för att ta sig över Medelhavet.

I partimotion 2016/17:1065 av Jan Björklund (L) yrkande 1 begärs ett tillkännagivande om att EU:s gemensamma asylpolitik måste stärkas och att Sverige måste spela en aktiv roll i förhandlingarna. Enligt motionärerna finns det ett stort beh ov av en mer varaktig lösni ng för att dela ansvaret för flyktingmottagandet mellan EU:s länder. Sverige bör vara pådrivande i förhandlingarna som nu pågår inom EU.

I partimotion 2016/17:1077 av Jan Björklund (L) yrkande 2 begärs ett tillkännagivande om åtgärder för en gemensam flyktingpolitik i EU. Motio närerna anser att det gemensamma ansvaret bör återupprättas och stärkas. Alla EU-länder har ett ansvar för att värna asylrätten.

Jan Björklund m.fl. (L) begär i partimotion 2016/17:1079 yrkande 19 ett tillkännagivande om ett h bt -perspektiv inom EU:s asylpolitik. Motionärerna an för att EU:s regelverk bör utvidgas och att arbetet bör fortsätta. I yrkande 25 begärs ett tillkännagivande om EU:s familjebegrepp. Motionärerna anser att EU-rättens familjebegrepp bör breddas och också gälla samkönade par.

I kommittémotion 2016/17:3302 av Aron Modig m.fl. (KD) yrkande 36 begärs ett tillkännagivande om en reformering av Dublinförordningen. Motio närerna anser att det är mest rimligt att personer som söker asyl i EU gör det vid unionens yttre gräns och att asylsökande sedan fördelas baserat efter en fördelningsnyckel. Sverige bör driva den linjen i EU. I yrkande 37 begärs ett tillkännagivande om att alla EU:s medlems stater ska ta emot fler kvot flyktingar inom ramen för UNHCR:s vidarebosättningsprogram. I yrkande 38 begärs ett tillkännagivande om behov et av ett kvotfördelningssystem inom EU.

I motion 2016/17:1424 av Desirée Pethrus (KD) yrkande 2 begärs ett tillkännagivande om att regeringen bör verka för att fler länder lever upp till sina åtaganden inom flyktingpolitiken i enlighet med EU:s migrationspolitiska beslut. Motionären anser att alla medlems stater bör erbjuda flyktingar en human och rättvis behandling och leva upp till EU:s gemensamma regler. I yrkande 4 begärs ett tillkännagivande om att regeringen bör verka för att förbättra mottagandet av flyktingbarn inom EU . Alla barn har rätt till juridisk hjälp, en god man och ett värdigt bemötande. Motionären anser att regelverket bör förbättras och personal utbildas. I yrkande 6 begärs ett tillkännagivande om att EU:s länder bör ta ett gemensamt ansvar för att barn som ensamma är på flykt inte försvinner. Motionären an för att barn på flykt riskerar att hamna i händerna på kriminella krafter. I yrkande 7 begärs ett tillkännagivande om att verka för att fler av EU:s medlems stater ökar sin andel kvotflyktingar. I yrkande 8 begärs ett tillkännagivande om att inrätta ett EU-gemensamt vidarebosättningsprogram för kvotflyktingar.

Börje Vestlund m.fl. (S) begär i motion 2016/17:2791 yrkande 3 ett tillkännagivande om ändringar i regelverket vad gäller rörlighet för s amkönade par inom EU. Motionärerna an för att skyddet för denna grupp bör stärkas.

Utskottets ställningstagande

Sverige har under både den nuvarande regeringen och den förra regeringen prioriterat det internationella arbetet för att öka den globala ansvarsfördelningen och andra länders mottagande av kvotflyktingar. Vidarebosättning är ett väl beprövat system och det säkraste sättet för personer i behov av skydd att komma till EU, men det måste vara i betydande omfattning för att vara meningsfullt. Vidarebosättning måste dock ses som ett komplement och ska inte ersätta den individuella asylrätten. Genom att fler skyddsbehövande kommer i fråga som kvotflyktingar erbjuds de mest sårbara människorna en säker väg till trygghet. Utskottet kan konstatera att Sverige aktivt driver frågan om att fler medlemsstater måste ta emot kvotflyktingar och öka sina kvote r .

När det gäller lagliga vägar till EU konstaterar utskottet att det behövs alternativ till flyktingsmuggling och att Sverige bör verka för att skapa fler lagliga vägar för att söka asyl i EU. Utskottet noterar att r egeringen har tillsatt en särskild utredare som ska analysera förutsättningarna för att skapa lagliga vägar, t.ex. genom att införa en möjlighet att utfärda viseringar eller någon annan typ av inresetillstånd för personer som har för avsikt att ansöka om asyl i EU ( d ir. 2016:08). Uppdraget ska redovisas senast den 31 december 2017. Enligt utskottets mening bör beredningen av utred arens förslag avvaktas.

Ett omfattande förhandlingsarbete pågår för att öka harmoniseringen av medlems staternas asyl - och mottagandesystem och få en jämnare fördelning av asylsökande i unionen genom en omfördelni ng smekanism och en mer sammanhållen handläggni ng sprocess . Utskottet välkomnar en ökad harmonisering samtidigt som enskilda medlemsstater bör kunna ha en mer generös politik i vissa delar. Mycket arbete återstår dock för att få ett nytt gemensamt fungerande asylsystem på plats där alla EU:s länder tar ansvar för att ta emot människor på flykt inom EU och som tillgodoser höga rättssäkerhetskrav och värnar asylrätten. I likhet med flera motionärer anser utskottet att fler medlems stater måste ta ett betydligt större ansvar än vad de hitintills gjort. Utskottet kan också konstatera att regeringen arbetar aktivt med dessa frågor i EU.

Kommissionen kan föra talan i form av ett överträdelseärende mot en EU-medlemsstat om kommissionen anser att staten inte har införlivat EU:s regelverk korrekt. Det är kommissionen som beslutar om att inleda en eventuell överträdelsetalan mot medlemsstaten . Utskottet vill peka på att frågan om hur EU ska förmå en medlemsstat att genomföra fattade beslut har hög prioritet inom EU. Frågan om solidaritet mellan medlemsstaterna diskuteras på rådsmöten och flera olika nivåer inom EU.

I f örslag et till reviderat mottagandedirektiv , som syftar till att ytterligare harmonisera mottagandeförhållandena inom EU , framhålls barn som en grupp med särskilda behov , vilket ställer särskilda krav på hur mottagandet utformas och att medlemsstater tar sitt ansvar. Bestämmelserna om företrädare för ensamkommande barn förtydligas och förstärks. Även bestämmelserna om bedömning, dokumen tation och bemötande av sökande med särskilda behov utvecklas .

Med hänsyn till det omfattande arbete som pågår inom EU med att reformera det gemensamma europeiska asylsystemet och regeringens pådrivande arbete anser utskottet att det saknas skäl för riksdagen att göra några tillkännagivanden med anledning av m otionerna 2016/17:3371 (M) yrkandena 34–36, 2 016/17:2767 (M) yrkande 17, 2016/17:2974 (C) yrkandena 4–6, 2016/17:1200 (V) yrkande 3, 2016/17: 1065 (L) yrkande 1, 2016/17:1077 (L) yrkande 2, 2016/17:3302 (KD) yrkandena 36–38 och 2016/17:1424 (KD) yrkandena 2, 4 och 6–8 . Motionerna avstyrks därmed.

Enligt 9 kap. 3 § UtlL har en transportör en skyldighet att kontrollera att en utlänning som transportören transporterar till Sverige direkt från en stat som inte omfat tas av Schengenkonventionen har pass och de tillstånd som krävs för resan in i landet. Transportören kan också behöva kontrollera att utlänningen har medel för sin hemresa. Utskottet är inte berett att ställa sig bakom ett yrkande om att transport örs ansvaret ska tas bort. Motion 2016/17:1200 (V) yrkande 12 avstyrks därför.

Det s.k. rörlighetsdirektivet (2004/38/EG), som genomförts i svensk rätt, reglerar unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rätt att fritt röra sig och uppehålla sig i en annan medlemsstat. Begreppet familjemedlem i rörlighetsdirektivet omfattar även registrerade partner. Emellertid förutsätter likställandet i respektive nationell lagstiftning att den mottagande medlemsstaten behandlar registrerade partnerskap som likvärdiga med äktenskap.

Utskottet konstaterar att en registrerad partner till en unionsmedborgare för svenskt vidkommande ska räknas som familjemedl em enligt rörlighetsdirektivet, och förutsätter att Sverige även fortsättningsvis verkar för att regelverket fullt ut görs icke-diskriminerande. Motionerna 2016/17:1079 (L) yrkandena 19 och 25 och 2016/17:2791 (S) yrkande 3 avstyrks med det anförda.

Fri rörlighet

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om fri rörlighet inom EU/EES.

Jämför reservation 19 (SD) och 2 0 (KD).

Gällande ordning

Det s.k. rörlighetsdirektivet (2004/38/EG) reglerar unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rätt att fritt röra sig och uppehålla sig i en annan medlemsstat. Direktivet är införlivat i svensk rätt (prop. 2005/06:77, bet. 2005/06:SfU9, rskr. 2005/06:191). En EU-medborgare behöver vid inresan till Sverige visa pass eller en annan identitetshandling för att styrka sitt medborgarskap. En EU-medborgares rätt att uppehålla sig i Sverige regleras i 3 a kap. UtlL.

Med uppehållsrätt avses enligt 3 a kap. 1 § UtlL en rätt för EES-medborgare och deras familjemedlemmar att vistas i Sverige mer än tre månader utan uppe hållstillstånd .

Enligt 3 a kap. 3 § UtlL har en EES-medborgare uppehållsrätt om han eller hon

är arbetstagare eller egen företagare i Sverige,

har kommit till Sverige för att söka arbete och har en verklig möjlighet att få en anställning,

är inskriven som studerande vid en erkänd utbildningsanstalt i Sverige och enligt en försäkran om detta har tillräckliga tillgångar för sin och sina familjemedlemmars försörjning samt har en heltäckande sjukförsäkring för sig och familjemedlemmarna som gäller i Sverige, eller

har tillräckliga tillgångar för sin och sina familjemedlemmars försörjning och har en heltäckande sjukförsäkring för sig och familjemedlemmarna som gäller i Sverige.

Som arbetssökande kan personen vistas i Sverige i åtminstone sex månader o m han eller hon söker arbete och har en verklig möjlighet att få anställning.

En EES-medborgare som har vistats lagligt i Sverige utan avbrott under minst fem år har permanent uppehållsrätt (3 a kap. 6 § UtlL).

En EES-medborgares familjemedlem som inte själv är EES-medborgare och som har uppehållsrätt ska ansöka om uppehåll s kort hos M igrationsverket senast tre månader efter det att han eller hon kom till Sverige. Detta gäller dock inte för en utlänning som har ett giltigt uppehållstillstånd eller som inom tre månader från ankomsten till Sverige har ansökt om ett sådant tillstånd (3 a kap. 10 § UtlL).

Enligt 8 kap. 8 § UtlL får en EES-medborgare eller en familjemedlem till en EES-medborgare avvisas i anslutning till inresan eller under de tre första månaderna efter inresan bl.a. om han eller hon inte kan styrka sin identitet.

Motionerna

Jimmie Åkesson m.fl. (SD) begär i partimotion 2016/17:3409 yrkande na 48 –52 tillkännagivande n om registreringskrav för EES-medborgare vid inresa till Sverige , om krav på EES-medborgares identitetshandlingar, om att Sverige bör ges möjligheter att tillämpa straffåtgärder gentemot EES-länder vars medborgare i högre utsträckning missbrukar den fria rörligheten , om EES-medborgare och försörjningskrav och om avvisning av EES-medborgare. Enligt m otionärerna bör EES-medborgare i samband med att inresa n r egistrer as verifiera sin identitet. Vidare ska EES-medborgare som befinner sig i Sverige med uppehållsrätt längre än den initiala perioden uppfylla krav på arbete och försörjning så att de inte blir en oskälig belastning på svenska sociala trygghets- och bidragssystem. De ssutom ska de ha en sjukförsäkring motsvarande den för medborgare i Sverige. I de fall något av ovanstående villkor för att vistas i Sverige inte uppfylls ska EES-medborgaren enligt motionärerna omgående avvisas till sitt hemland. Vidare bör det vara möjligt att tillämpa straffåtgärder på EU-nivå mot länder som bidrar till missbruket av den fria rörligheten.

I motion 2016/17:2890 av Mark us Wiechel och Jennie Åfeldt (båda SD) yrkande 1 begärs ett tillkännagivande om att återinföra registreringen av EU-medborgare . Motionärerna anser att genom att registrering en av EU-medborgare som stanna t i Sverige i mer än tre månader har avskaffats har problemet ökat med EU-migranter som inte kan försörja sig själva . I yrkande 2 begärs ett tillkännagivande om att följa upp dagens rapportering. Motionärerna anser att Migrationsverket bör följa upp de rapporter som Pol ismyndigheten lämnar till myndigheten om EU-medborgare som saknar rätt att vistas i Sverige .

I partimoti on 2016/17:3212 av Andreas Carl son m.fl. (KD) yrkande 1 begärs ett tillkännagivande om fri rörlighet och fattiga EU-medborgare . Motionärerna anser att för att slå vakt om den fria rörligheten är det viktigt att det ramverk som finns efterföljs och att varje land ser till att dess medborgare får ett rimligt socialt skydd och tillgång till skola och hälsovård .

Utskottets ställningstagande

T idigare ställdes vissa krav på registrering hos Migrationsverket för EES-medborgares uppehållsrätt. Kravet togs dock bort 2014 eftersom det enligt kommissionen inte var förenligt med det s.k. rörlighetsdirektivet att kräva att en unionsmedborgare skulle både registrera sig enligt utlänningslagen och folkbokföra sig enligt folkbokföringslagen.

E n EES-medborgare eller en familjemedlem till en EES-medborgare får avvisas i anslutning till inresan eller under de tre första månaderna efter inresan bl.a. om han eller hon inte kan styrka sin identitet eller visar sig var a en orimlig belastning för biståndssystemet enligt socialtjänstlagen (2001:453). En utlänning som har uppehållsrätt får inte avvisas av dessa skäl. För uppe hållsrätt krävs emellertid att EES-medborgaren antingen är arbetstagare eller egenföretagare eller har kommit till Sverige för att söka arbete och har en verklig möjlighet att få en anställning. För studerande och EES-medborgare i övrigt krävs för uppehållsrätt både tillräckliga tillgångar och heltäckande sjukförsäkring .

U tskottet kan inte ställa sig bakom krav på ytterligare försörjning, registrering eller styrkande av identitet. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2016/17:3409 (SD) yrkandena 48–52 och 2016/17:2890 (SD) yrkande 1.

Utskottet konstaterar att regeringen har gett Länsstyrelsen i Stockholms län i uppdrag att stärka samverkan och utveckla samordningen mellan de aktörer som möter utsatta EU-medborgare som tillfälligt vistas i Sverige och som saknar uppehållsrätt. Regeringen har även presenterat ett åtgärdspaket som innehåller insatser för ökad samverkan inom EU och samarbetsavtal med Rumänien och Bulgarien.

Utskottet kan dela uppfattningen i m otion 2016/17:3212 (KD) yrkande 1 om vikt en av att det ramverk som finns efterföljs och att varje land ska se till att dess medborgare får ett rimligt socialt skydd och tillgång till skola och hälsovård. Motion en får anses delvis tillgodose dd och avstyrks.

Enligt Migrationsverkets instruktion ska myndigheten analysera, följa upp och utvärdera faktorer som har betydelse för dess verksamhet . Utskottet utgår från att regeringen noga följer om Migrationsverket följ er upp de rapporter som Polismyndigheten lämnar till myndigheten om EU-medborgare som saknar rätt att vistas i Sverige . Motion 2016/17:2890 (SD) yrkande 2 avstyrks därför.

Skydds behövande

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om bl.a. flyktingstatus för hbt-personer och grunder för skydd .

Jämför reservation 2 1 (V , L) och 22 (KD) .

Gällande ordning

Enligt 4 k ap. 1 § UtlL är en flykting en person som känner välgrundad fruktan för förföljelse på grund av ras, nationalitet, politisk eller religiös uppfattning eller på grund av kön, sexuell läggning eller annan tillhörighet till en viss samhällsgrupp och som inte kan , eller på grund av sin fruktan inte vill, begagna sig av sitt hemlands skydd. Som flykting anses även en utlänning som är statslös av samma skäl som ovan och som befinner sig utanför det land där han eller hon tidigare har haft sin vanliga vistelseort och som inte kan, eller på grund av sin rädsla inte vill , återvända dit.

Motionerna

I kommittémotion 2016/17:1200 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkande 20 begärs ett tillkännagivande om att en översyn av utlänningslagen bör göras för att tydliggöra vad som gäller i de fall en person åberopar sexuell läggning som asylskäl men exempelvis dolt sin läggning i ursprungslandet. Motionärerna anser att t illämpningen av utlänningslagen avviker från lagens intentioner och att lagen bör förtydligas.

I motion 2016/17:136 av Amineh Kakabaveh (V) yrkande 8 begärs ett tillkännagivande om att Sverige inom EU bör verka för att flickor och unga kvinnor som IS/Daish gjort till sexslavar och som lyckats rymma eller bli ”friköpta” bör beviljas asyl i Europa och erbjudas den vård de behöver för att kunna leva. Enligt motionären finns det inte någon plats för dem i samhället de återvänder till efter fångenskapen.

Jan Björklund m.fl. (L) begär i partimotion 2016/17:1079 yrkande 18 ett tillkännagivande om en utvärdering av rättstillämpningen när det gäller asylsökande hbt-personer. Enligt motionärerna bör en person inte nekas asyl för att han eller hon dolt sin sexuella läggning både i hemlandet och i S verige .

I kommittémotion 2016/17:3302 av Aron Modig m.fl. (KD) yrkande 28 begärs ett tillkännagivande om uppföljning av lagen när det gäller personer som riskerar förföljelse på grund av tro , kön sidentitet eller sexuell läggning . Mo - tionärerna anser att möjligheterna att få uppehållstillstånd för denna grupp inte har förbättrats trots Migrationsverkets insatser och domar i migrationsdomstolarna . Det är därför dags att se över lagstiftningen.

I motion 2016/17:932 av Hillevi Larsson (S) begärs ett tillkännagivande om en översyn av regelverket för uppehållstillstånd kopplat till verkställighetshinder, medborgarskap och angränsande frågor för palestinska flyktingar. Enligt motionären är det rimligt att statslösa palestinier som har haft sin hemvist i Sverige i åratal f år möjlighet att etablera sig här.

I motion 2016/17:1157 av Lars Eriksson (S) begärs ett tillkännagivande om att överväga en översyn av lagstiftningen mot bakgrund av ärenden om utvisning av kristna konvertiter. Motionären anser att det inte är rimligt att människor som lämnat islam och konverterat till kristendom en utvisas till länder som förbjudit konverter ing från islam.

Börje Vestlund m.fl. (S) begär i motion 2016/17:1714 yrkande 1 ett till kännagivande om att även transpersoner som förföljs i sitt hemland på grund av könsidentitet eller könsuttryck ska omfattas av Genèvekonventionens flyktingdefinition. Enligt motionärerna bör bestämmelserna ändras för att det inte ska råda någon tvekan om att även dessa personer omfattas. I yrkande 2 begärs ett tillkännagivande om behovet av en översyn för att tillämpningen av hbt-personers skyddsskäl bättre ska överensstämma med riksdagens beslut. Motionärerna anser att Migrationsverkets kunska p om hbt-personers för hållanden i andra länder har uppenbara brister. I yrkande 4 begärs ett tillkännagivande om bedömningen av hbt-skäl som framförs sent i asyl processen. Motionärerna anser att hbt-flyktingars många gånger svåra situa tion i hemlandet bör beaktas även om den omständigheten framförs sent i asylprocessen. I yrkande 6 begärs ett tillkännagivande om en utvärdering av hur bestämmelserna om hbt-flyktingars asylskäl tillämpas. Motionärerna anser att utvärderingen bör genomföras skyndsamt .

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstatera r att den som söker asyl i Sverige får sitt skydd s behov prövat i enlighet med skyddsgrunderna i utlänningslagen. Bedömningarna görs alltid utifrån de individuella förutsättningarna i det enskilda fallet. Migrationsverket och migrationsdomstolarna ska på de skäl som anförts och med det underlag som presenterats avgöra om det finns grund för uppe hållstillstånd. När det gäller att ge vägledning för tillämpningen är det en fråga för Migrationsöverdomstolen i egenskap av praxisbildande instans.

I samband med att utskottet behandlade regeringens proposition 2005/06:6 Flyktingskap och förföljelse på grund av kön eller sexuell läggning klargjorde utskottet i sitt av riksdagen godkända betänkande 2005/06:SfU4 att begreppet kön avser såväl biologiskt som socialt kön. Utskottet välkomnade även propositionens ställningstagande att samtliga transpersoner kan omfattas av begreppet kön men framhöll att det liksom för övriga asylsökande när det gäller samhällsgruppsrekvisitet krävs att förföljelsen har sin grund i just personens kön eller förhållningssätt till könsidentiteten. Utskottet konstatera r att efter lagändringen 2006 ska könsrelaterade aspekter beaktas vid bedömningen av om en person ska anses tillhöra en viss samhällsgrupp enligt flyktingdefinitionen.

För att stärka arbetet med lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck har Migrationsverket under 2015 dels tagit fram ett nytt rättsligt ställningstagande, dels tagit fram en ny standard för arbetet. Önskade effekter är ökad rättssäkerhet, kvalitet och effektivitet i hbt-ärenden.

I årsredovisningen för 2016 anger Migrationsverket att en uppföljning visar att den rättsliga kvaliteten i asylärendena är god, men att det fortfarande finns ett stort behov av att utveckla kvalitet en för att bli ännu bättre. Exempelvis behöver systemen för att föra ut och fånga upp rättsfrågor i verksamheten förbättras och de nyanställdas kompetens behöver öka. Myndigheten anger att den fortsatt att arbeta med hbt-specialister vid asylutredning och beslutsfattande samt överprövning och prövning av verkställighetshinder.

När det gäller frågan om situationen för bl.a. kristna konvertiter och statslösa vill utskottet framhålla att den som bedöms vara i behov av skydd och som befinner sig i Sverige har rätt till uppehållstillstånd här. Bedömningarna görs utifrån de individuella förutsättningarna i det enskilda fallet. Det är Migrationsverkets och migrationsdomstolarnas uppgift att ta ställning till om det finns skäl för uppehållstillstånd, t.ex. på den grunden att asylsökanden vid ett återvändande skulle löpa risk att utsättas för förföljelse, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling.

I ett rättsligt ställningstagande från februari 2012 om religion som asylskäl, inklusive konvertering, har Migrationsverket poängtera t behovet av att ha tillgång till korrekt och aktuell landinformation innan en utredning genomförs. Vidare lämnades rekommendationer för bedömningen av om grunderna för ansökan uppfyller kraven om förföljelse och att hänsyn även ska tas till att en person kan tillskrivas en religiös uppfattning som han eller hon inte har. Särskilt poängterades att sökanden inte ska behöva dölja sin religiösa tillhörighet om han eller hon inte väljer att göra det av personliga skäl.

Mot bakgrund av det som anförts ovan anser utskottet att det inte finns skäl för riksdagen att nu göra något tillkännagivande om Migrationsverkets arbete , om en översyn av lagstiftningen eller om en utvärdering av rättstillämpningen. Motionerna 2016/17:1200 (V) yrkande 20, 2016/17:136 (V) yrkande 8, 2016/17:1079 (L) yrkande 18, 2016/17:3302 (KD) yrkande 28, 2016/17:1157 (S), 2016/17:932 (S) och 2016/ 17 :1714 (S) yrkandena 1, 2, 4 och 6 avstyrks därmed.

Asylprocessen

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motioner om bl.a. i dentitet , arbete under asylprövning och handläggningen hos M igrationsverket.

Jämför reservation 2 3 (M), 2 4 (SD), 2 5 (C), 2 6 (V), 2 7 (L), 2 8 (KD) och 2 9 (M, SD).

Gäll an de ordning

En asylsökande är undantagen från kravet på arbetstillstånd om han eller hon lämnar in godtagbara identitetshandlingar, eller på annat sätt medverkar till att klarlägga s in identitet, om ärendet ska prövas i Sverige och om ansökan är välgrundad. I dessa fall meddelas ett s.k. arbetstillståndsundantag ( AT-UND ) enligt 5 kap. 4 § utlänningsförordningen (2006:97). AT-UND gäller fram till dess att utlänningen lämnar landet eller ett beslut om att bevilja honom eller henne uppehållstillstånd har fått laga kraft. Undantaget upphör dock att gälla om en utlänning inte medverkar till verkställigheten av ett beslut om avvisning eller utvisning som vunnit laga kraft.

Ett offentligt biträde ska förordnas, om det inte måste antas att behovet av biträde saknas, i mål och ärenden i vissa fall om avvisning, utvisning, verkställighet av avvisning eller utvisning och hemsändande (18 kap. 1 och 1 a §§ UtlL).

Utlänningsdatalagen (2016:27) syftar till att ge Migrationsverket, Polismyndigheten och utlandsmyndigheterna möjlighet att behandla personuppgifter på ett ändamålsenligt sätt i sin verksamhet enligt utlännings- och medborgarskapslagstiftningen och att skydda människor mot att deras personliga integritet kränks vid sådan behandling.

Motionerna

I p artimotion 2016/17:3371 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkande 20 begärs ett tillkännagivande om att pass och andra id-handlingar ska kunna tas i beslag i större utsträckning under asylprocessen. Enligt motionärerna bör d e skärpta reglerna för svenska pass som infördes i april 2016 även omfatta andra resehandlingar. Regelverket bör även ses över för att motverka missbruk av uppehållstillståndskort.

Anna Kinberg Batra m.fl. (M) begär i partimotion 201 6/17 :3372 yrkande 2 ett tillkännagivande om att förenkla för asylsökande att få nödvän diga dokument för att kunna ha ett jobb. Motionärerna anser att asylsökande bör undantas från kravet på arbetstillstånd och få ett samordningsnummer från Skatteverket direkt när de kommer till Sverige. I yrkande 4 begärs ett tillkännagivande om ett ökat jobbfokus i placeringen av asylsökande. Motionärerna anser att asylsökandes kompetens bör klarläggas direkt när de kommer till Sverige.

I motion 2016/17:1795 av Fredrik Schulte (M) begärs ett tillkännagi vande om att asylärenden där de asylsökande kommer från s.k. säkra länder ska handläggas i särskild ordning och hanteras snabbt. Motionären anser att om de asylsökande kommer från länder som inte befinner sig i krig eller där det inte förekommer systematiskt förtryck bör asylärendet handläggas i särskild ordning och klaras av i snabbare takt än övriga ansökningar.

I motion 2016/17:1500 av Ulrika Karlsson i Uppsala (M) begärs i yrkande na 8 och 9 tillkännagivanden om rätten för asylsökande att arbeta under asylprocessen och om att häva det automatiska förbudet och ersätta det med en automatisk rätt att arbeta under asylprocessen. Motionären anser att reglerna om att behöva ansöka om undantag från förbudet mot att arbeta är ineffektiva och står i strid med arbetslinjen.

Jimmie Åkesson m.fl. (SD ) begär i p artimotion 2016/17:3409 yrkande 17 ett tillkännagivande om ändringar i utlänningslagen som möjliggör ett automatiskt avslag och utvisning för asylsökande som begår brott eller vägrar att samarbeta under asylprocessen. Motionärerna anser att det bör vara tydligt att brott och missbruk inte tolereras.

I motion 2016/17:1348 av Hanna Wigh (SD) yrkande 4 begärs ett tillkännagivande om att alla som söker asyl ska lämna DNA, fingeravtryck, fotograferas och genomgå obligatorisk hälsoundersökning. Enligt motionären bör alla i nöd få hjälp men rikets säkerhet får inte äventyras. I yrkande 5 begärs ett tillkännagivande om att asylsökande inte ska få vistas fritt i samhället innan de styrkt sin identitet. Motionären anser att a sylsökande bör omhändertas på särskilda anläggningar till dess att deras identitet kan bekräftas.

Johanna Jönsson m.fl. (C) begär i komm ittémotion 2016/17:2975 yrkande 8 ett tillkännagivande om att ändra systemet för undantag från kravet på arbetstillstånd under asyltiden så att huvudregeln blir att asylsökande får arbeta . Motionärerna anser att utgångspunkten bör vara att låta alla asylsökande arbeta. I yrkande 9 begärs ett tillkännagivande om att underlätta för företag att erbjuda praktikplats er åt asylsökande. Motionärerna anser att det inte är rimligt att praktikplatser måste godkännas av Migrationsverket efter en alltför omfattande ansökningsprocess. Det behöver bli lättare för fler att komma in på den svenska arbetsmarknaden.

Även i kommittémotion 2016/17:2973 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkandena 5 och 6 begärs tillkännagivanden om att huvudregeln ska vara att asylsökande får arbeta och om att underlätta för företag att erbjuda praktikplats för asylsökande. Motionärerna anser att hindren och trösklarna in på arbetsmarknaden bör undanröjas.

I partimotion 2016/17:2471 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) begärs i yrkande 12 ett tillkännagivande om att regeringen bör återkomma med förslag om att utvidga rätten till arbete så att den omfattar samtliga asylsökande. I yrkande 13 begärs ett tillkännagivande om att regeringen bör ge Migrationsverket i uppdrag att informera om möjligheterna till undantag från krav på arbetstillstånd i samband med att ansökan om uppehållstillstånd lämnas in.

I k ommittémotion 2016/17:1200 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkande 15 b egärs ett tillkännagivande om att regeringen bör verka för att rätten till familjeåterförening i enlighet med Dublinförordningen efterlevs. Enligt motionärerna bör kunskap om rätten till familjeåterförening öka hos Migrationsverkets handläggare . I yrkande 19 begärs ett tillkännagivande om att införa en bestämmelse i utlänningslagen om att asylsökande som söker uppehålls tillstånd som alternativt skyddsbehövande har rätt till biträde. Motionärerna anser att e n sådan bestämmelse skulle lindra rådande rättsosäkerhet. I yrkande 21 begärs ett tillkännagivande om att regeringen bör ge M igrationsverket i uppdrag att se över hanteringen av hbtq-frågor och genomföra kompetens höjande insatser för att åtgärda eventuella brister. Motionärerna anser att tillämpningen vid myndigheten b ehöver bli enhetlig . I yrkande 22 begär s ett tillkännagivande om att regeringen bör säkerställa att Migrationsverket kan erbjuda tolkar med hbtq-kompetens. Motionärerna anser att d en asylsökande bör bemötas på ett respektfullt sätt och att tolken bör kunna behärska relevanta ord.

I partimotion 2016/17:1065 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 16 begärs ett tillkännagivande om att arbeta och praktisera under asyltiden. Motionärerna anser att en asylsökande som kan styrka sin identitet automatiskt bör tilldelas ett samordningsnummer för att göra det möjligt att arbeta och praktisera även under asyltiden.

I m otion 2016/17:1999 av Rob ert Hannah och Christina Örnebjä r (båda L) yrkande 1 begärs ett tillkännagivande om att utreda om RFSL bör tilldelas ökat ekonomiskt stöd för att kunna stötta asylsökande hbtq-personer. Motionärerna anser att b ehovet av juridisk rådgivning i asylprocessen har ökat.

Andreas Carls on m.fl. (KD) begär i partimotion 2016/17:3384 yrkande 2 ett tillkännagivande om behovet av ett effektivt och rättssäkert mottagande av asylsökande. Motionärerna anser att en hög legitimitet är viktig såväl för den asylsökande som för allmänhetens syn på invandring och för integrationen. Det ska löna sig att medverka till att beslutsunderlaget blir så komplett som möjligt.

I kommittémotion 2016/17:3302 av Aron Modig m.fl. (KD) yrkande 2 begärs ett tillkännagivande om asylansökningsområden. Enligt motionärerna bör asylsökande hänvisas till särskilda områden med asylboenden och sjukvård nära Sveriges stora gränsövergångar. Syftet är att registreringen och beslutsprocessen ska vara rättssäker och effektiv. Det ta kan också hindra att personer avviker och hamnar i en utsatt situation. I yrkande 3 begärs ett tillkännagivande om vikten av korrekta beslutsunderlag i asylprocessen. I yrkande 4 begärs ett tillkännagivande om att stärka drivkrafterna för asylsökande att medverka till att identiteten fastställs. I yrkande 5 begärs ett tillkännagivande om att rätten till anhöriginvandring endast ska gälla för anhöriga som den asylsökande har informerat om vid ankomst t illfället. Enligt motionärerna skulle det underlätta identifieringen av den asylsökande och ge bättre kontroll över mottagandet . I yrkande 10 begärs ett tillkännagivande om att villkoret om identitetshandlingar för att få AT-UND bör tas bort. Motionärerna anser att det inte längre finns behov av att ha kvar kraven eftersom en betydande andel kan styrka sin identitet. I yrkande 11 begärs ett tillkännagivande om att införa ett fribelopp för asylsökande som får ett reguljärt arbete. Mot ionärerna anser att asylsökande bör kunna få tjäna 3 000 kronor utan att dagersättningen sänks . I yrkande 26 begärs ett tillkännagivande om vikten av ett gott mottagande för att förhindra ett långvarigt utanförskap. Enligt motionärerna är det viktigt att asylsökande får arbet e och bostad samt att Migrationsverket kan ge besked inom rimlig tid.

I m otion 2016/17:1424 av Désirée Pethrus (KD) yrkande 5 begärs ett tillkännagivande om att utbilda myndighetspersoner i bemötande av utsatta barn. Motionären anser att det behövs utbildning i att bemöta barn som har flytt från krig på egen hand.

I motion 2016/17:1714 av Börje Vestlund m.fl. (S) yrkande 3 begärs ett tillkännagivande om behovet av bättre landinformation i hbt-ärenden. Motionärerna anser att Migrationsverket bör öka kunskap en om hbt-personers situation i olika länder för att kunna hantera och bedöma dessa ärenden. I yrkande 5 begärs ett tillkännagivande om kvalitetssäkring och uppföljning av Migrationsverkets verksamhet. Motionärerna anser att Migrationsverket be höver ha en sådan ordning. I yrkande 7 begärs ett tillkännagivande om möjlig heterna att utbilda samtliga tjänstemän på Migrationsverket i hbt-kompetens. Motionärerna anser att Migrationsverkets tjänstemän behöver få ökad kunskap för att kunna hantera och bedöma dessa ärenden.

Utskottets ställningstagande

Migrationsverket anger i årsredovisningen för 2016 att myndigheten under 2016 fortsatt att bl.a. använda sig av hbtq-specialister i samband med asylutredning och beslutsfattande samt överprövning och prövning av verkställighetshinder. Syftet är att hbtq-specialisten bidrar med sin kunskap till så många personer som möjligt och utreder hbtq-skäl när de förekommer i ärendet . Det framgår också att M igrationsverkets personal haft möjlighet att genomgå utbildning om barn i migration samt att behovet av tolktjänster inom Migrationsverkets asylprövning har fortsatt att öka på grund av att antalet asylansökningar har ökat . Migrationsverket förordnar biträden i ärenden som gäller asylsökande men även i andra migrationsärenden som myndigheten handlägger . Utskottet anser att ansvaret för att förordna personer till offentliga biträden bör ligga kvar på Migrationsverket och att det saknas skäl för riksdagen att göra ett tillkännagivande om ändringar i utlänningslagen och om rätten till offentligt biträde.

Med anledning av yrkande t om ett s.k. snabbförfarande kan utskottet konstatera att det i dag finns en möjlighet till beslut om omedelbar verkställighet av ett avvisningsbeslut bl.a. om ansökan anses uppenbart ogrundad, om sökanden förklarats vara flykting eller alternativt skyddsbehövande i en annan EU-stat eller kan sändas till ett land där han eller hon inte riskerar att utsättas för förföljelse, dödsstraff, tortyr m.m. och har en sådan anknytning till det aktuella landet att det är rimligt för honom eller henne att resa dit. Utskottet anser inte att det finns skäl för riksdagen att göra något tillkännagivande om ändringar i lagstiftningen när det gäller snabbförfaranden. Utskottet noterar också att Migrationsverket i årsredovisningen för 2016 infört ett nytt spår i den omarbetade skyddsprocessen för effektivare handläggning av ärenden från länder med hög avslagsfrekvens och för att de sökande snabbt ska kunna återvända till sitt hemland. Det nya arbetssättet har testats vid några enheter , och Migrationsverket fortsätter att använda arbetssättet under 2017.

Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet motionerna 2016/17:1795 (M), 2016/17:1200 (V) yrkanden a 15, 19 , 21 och 22, 2016/17:1999 (L) yrkande 1 , 2016/17:1424 (KD) yrkande 5 och 2016/17:1714 (S) yrkandena 3, 5 och 7.

Vad gäller ett yrkande om att alla som söker asyl ska lämna DNA, foto grafi , fingeravtryck m.m. som ska lagras noterar utskottet att EU:s medlemsstater och Island, Norge, Schweiz och Liechtenstein har en databas för fingeravtryck, Eurodac. I Sverige är det Migrationsverket som ansvarar för databasen. En person över 14 år som ansöker om asyl måste lämna fingeravtryck. Dessa kontrolleras sedan mot databasen för att se om personen har sökt asyl i något av de länder som använder databasen. Migrationsverket kontrollerar även fingeravtrycken mot en annan databas, Schengens informationssystem (SIS). I SIS registreras bl.a. personer som är efterlysta eller på annat sätt eftersökta eller som ska nekas inresa i Schengenområdet. Sedan 2013 är det också möjligt att i det uppdaterade systemet, SIS II, lägga in biometriska uppgifter och att länka samman registreringar som avser en och samma person. Enligt utlänningsdatalagen får Migrationsverket föra separata register över fingeravtryck och fotografier som tas med stöd av utlänningslagen. Uppgifterna om fingeravtryck eller fotografier får användas bl.a. om det behövs för att kontrollera identiteten av en person på ett fotografi som kommit in till Migrationsverket, eller om det behövs för att Migrationsverket ska kunna kontrollera ett fingeravtryck mot det fingeravtrycks- och signalementsregister som Polismyndigheten för enligt polisdatalagen. Mot denna bakgrund får motion 201 6/17 : 1348 (SD) yrkande 4 anses delvis tillgodose dd och avstyrks.

I svensk rätt gäller principen om fri bevisföring, vilket innebär att det är tillåtet att ta upp alla former av bevis vid en rättslig prövning. Med detta menas att det i princip inte uppställs några begränsningar av de källor som får användas för att ta reda på sanningen. Även bevisvärderingen är fri. Något absolut krav på styrkt identitet uppställs inte inom asylprövningen. Utskottet kan dock konstatera att det är en grundläggande princip inom asylrätten att det är den asylsökande som ska göra sitt behov av skydd sannolikt. Detta inbegriper även att sökanden måste göra sin identitet sannolik. Motionerna 2016/17:3409 (SD) yrkande 17 , 2016/17:1348 (SD) yrkande 5, 2016/17:3302 (KD) yrkande na 3 –5 och 2016/17 :3384 (KD) yrkande 2 avstyrks med det anförda.

R iksdagen har rikta t ett tillkännagivande till regeringen om att återkomma med ett förslag om att föreslagna ändringar för pass ä ven ska gälla främlings pass och resedokument samt att regelverket ska ses över för att motverka missbruk av uppehållstillståndskort (bet. 2015/16:JuU25, rskr. 2015/16:158). Yrkande 20 i motion 2016/17: 3371 (M) om att ta resehandlingar i beslag i större utsträckning under asylprocessen får därigenom anses tillgodosett oc h avstyrks .

Utskottet instämmer i att det är viktigt att asylsökande kan tilldelas ett samordningsnummer så snart det är möjligt. När det gäller frågan om samordningsnummer noterar utskottet att Skatteverket har haft i uppdrag att i samråd med bl.a. Migrationsverket utreda förutsättningarna för att låta samtliga asylsökande i Sverige få ett samordningsnummer. I promemoria n Samordningsnummer till asylsökande föreslår Skatteverket bl.a. att samtliga asylsökande ska tilldelas samordningsnummer och att Migrationsverket ska rekvirera numren från Skatteverket (dnr 1 31 176575-16/113). Promemorian har remissbe handlats. Beredning pågår inom R egeringskansliet. Utskottet anser att regeringens pågående arbete bör avvaktas.

Utskottet instämmer också i att det är angeläget att fler asylsökande ska få del av tidiga insatser samt ha rätt att arbeta redan under asyltiden för att underlätta etableringen för dem som beviljas uppehållstillstånd. Länsstyrelserna samordnar sedan februari 2017 tidiga insatser som erbjuds asylsökande av studieförbunden, folkhögskolorna. m.fl. som beviljas statsbidrag för att genomföra t.ex. undervisning i svenska och samhällsorientering. Migrationsverkets ansvar för organiserad sysselsättning, som bl.a. inkluderade praktikplatser, har därigenom upphört. Migrationsverket ansvara r dock även fortsättningsvis för att ge information till asylsökande samt underlätta för andra aktörer att verka inom ramen för tidiga insatser. Avsikten med ändringarna är att Migrationsverket i stället ska fokusera på att förkorta handläggningstiderna för ansökningar på grund av asyl så att vistelsetiderna i mottagningssystemet ska bli så korta som möjligt. Myndigheten ska även arbeta med att få servicen till och tillgängligheten för sökande och andra intressenter t.ex. arbetsgivare , mer ändamålsenlig a . Utskottet anser att det är viktigt att tidiga insatser, inklusive möjligheten till praktik, inte försämras. Utskottet följer därför utvecklingen noga.

En asylsökande har möjlighet att undantas från skyldigheten att ha arbetstillstånd, om Migrationsverket bedömer att det inte kommer att fattas ett beslut i ärendet inom fyra månader från ansökan. Den asylsökande behöver inte själv göra något aktivt t.ex. genom att exempelvis ansöka om det eller visa upp ett arbetserbjudande , för att beviljas ett s.k. AT-UND . Om den asylsökande saknar identitetshandlingar måste han eller hon medverka till att klarlägga sin identitet för att undantag ska göras. Ä ven den instans som prövar överklagande n av beslut om avvisning och utvisning får i vissa fall besluta om arbetstillstånd. Utskottet noterar att relativt få asylsökande i dag kvalificerar sig för att få undantag från kravet på arbetstillstånd och att beredning pågår inom Regeringskansliet för att underlätta för fler asylsökande att få rätt att arbeta.

I sammanhanget kan nämnas att regeringen i budgetpropositionen för 2017 aviserade att möjligheterna att arbeta under asyltiden ska ses över (prop. 2016/17:1 utg . omr . 8) I dag är dessa möjligheter begränsade, vilket kan både fördröja och försvåra etableringen. Utskottet är inte i dagsläget berett att tillstyrka motionsyrkanden om detta utan vill avvakta det beredningsarbete som pågår inom Regeringskansliet.

Utskottet avstyrker mot bakgrund av det som angetts ovan motionerna 2016/17:3372 (M) yrkande na 2 och 4 , 2016/17:1500 (M) yrkandena 8 och 9, 2016/17:2973 (C) yrkandena 5 och 6, 2016/17:2975 (C) yrkande na 8 och 9 , 2016/17:2471 (V) yrkande na 12 och 13, 2016/17:1065 (L) yrkande 16 och 2016/17:3302 (KD) yrkande na 10 och 26.

Utgångspunkten är att en asylsökande som saknar egen försörjning kan ansöka om ekonomiskt stöd från Migrationsverket, bl.a. dagersättning som är en tillfällig behovsprövad förmån. Mot den bakgrunden anser utskottet inte att det finns skäl att föreslå ett tillkännagivande om att införa ett f ribelopp och låta asylsökande behålla dagersättningen vid inkomster till följd av arbete. Motion 2016/17:3302 (KD) yrkande 11 avstyrks därmed.

Utskottet anser inte att beslutsprocessen skulle bli mer effektiv och säker genom iordningsställande av särskilda asylområden nära Sveriges gräns. Mo tion 2016/17:3302 (KD) yrkande 2 avstyrks därför.

Mottagande av asylsökande

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motioner om effektivare processer och om asyl boende n .

Jämför reservation 30 (M), 3 1 (SD), 3 2 (C), 3 3 (V), 3 4 (L) och 3 5 (KD).

Gällande ordning

Asylsökande ska enligt lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl., förkortad LMA, erbjudas plats på en förläggning (ABO). Den som inte önskar utnyttja en erbjuden plats på en förläggning utan skaffar eget boende (EBO) ska ändå registreras vid en förläggning.

Det finns tre former av anläggningsboenden:

ABE – boende i h yreslägenheter med självhushåll

AB K – korridorboende som Migrationsverket hyr direkt av fastighetsägare och som i regel är med självhushåll

ABT – tillfälligt boende som Migrationsverket upphandlat, vanligtvis med helpension.

Migrationsverket är ansvariga för mottagande av asylsökande m.m. och driver förläggningar, men får ge i uppdrag åt någon annan att driva en förläggning (2 § LMA).

M igrationsverket svarar för att bistånd lämnas till asylsökande enligt LMA för bl.a. logi, bostadsersättning, dagersättning och särskilt bidrag för avgifter för sjukvård. R ätten till bistånd för vuxna utlänningar som inte bor tillsammans med ett barn under 18 år u pphör när tidsfristen för frivillig avresa enligt avvisnings- eller utvisningsbeslutet löper ut eller, om det inte finns någon tidsfrist, när beslutet inte längre kan överklagas .

Lagen (2016:38) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning som trädde i kraft den 1 mars 2016 innebär att alla kommuner blir skyldiga att efter anvisning ta emot nyanlända för bosättning. Syftet är att nyanlända snabbare ska tas emot för bosättning i en kommun och påbörja sin etablering på arbetsmarknaden och i samhällslivet. Förslaget innebär att en kommun ska kunna anvisas att ta emot ett visst antal personer. Hur många beror på kommunens storlek och arbetsmarknadsläge, liksom hur många nyanlända och asylsökande som redan bor där. Lagen omfattar i första hand nyanlända som vistas på M igrationsverkets anläggningsboenden och kvotflyktingar.

När ett ensamkommande barn anländer till Sverige och ansöker om asyl får barnet i enlighet med socialtjänstlagen ett tillfälligt omhändertagande och boende i den kommun där barnet ger sig till känna för de svenska myndigheterna. Kommunen kallas ankomstkommun. Migrationsverket ska så snart som möjligt efter det att barnet ansökt om asyl anvisa en kommun som får det långsiktiga ansvaret för barnets boende och omsorg, en s.k. anvisningskommun. Migrationsverket anvisar vilken kommun som ansvarar för det individuella barnet (3 § LMA). Anvisningskommunen ansvarar för att barnet får det stöd och den hjälp han eller hon behöver enligt socialtjänstlagen.

Enligt lag en (2008:344) om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl. ska ett landsting, om det inte är uppenbart obehövligt, erbjuda bl.a. asylsökande en hälsoundersökning. Ett sådant erbjudande ska lämnas när en utlänning har etablerat ett boende inom landstinget. Övriga utlänningar ska erbjudas en hälsoundersökning så snart det är lämpligt. Ett landsting ska erbjuda bl.a. asylsökande över 18 år vård som inte kan anstå, mödrahälsovård, vård vid abort och preventivmedelsrådgivning.

Motionerna

Anna Kinberg Batra m.fl. (M) begär i p artimotion 2016/17:3371 yrkande 13 ett tillkännagivande om att Migrationsverket i större utsträckning ska driva boenden i egen regi. Enligt motionärerna behöver Migrationsverkets l ångsiktiga relationer till kommunerna öka för att ge bättre förutsättningar för planering av t.ex. skolgång och hälso- och sjukvård . I yrkande 15 begärs ett tillkännagivande om a tt låta Statskontoret snabbutreda om takpriset i Migrationsverkets boenden bör sänkas och om avtalstiderna för dessa boenden bör förändras. Motionärerna anser att k ommunerna behöver få förutsättningar att planera långsiktighet och att boendena bör vara mer kostnadseffektiva.

I motion 2016/17:1500 av Ulrika Karlsson i Uppsala (M) begärs i yrkande 7 ett tillkännagivande om att se över rätten till eget boende . Motionären anser att regeringen bör överväga att förtydliga och värna rätten till EBO. All erfarenhet visar att asylsökande som bor på flykting för läggning ar mår sämre än de som bor i eget boende.

Jesper Skalberg Karlsson (M) begär i m otion 2016/17:1019 ett tillkännagivande om att Sverige bör införa en närhetsprincip för placering av de människor som får uppehållstillstånd . Motionären anser att a sylsökande som under prövotiden befinner sig i en kommun bör få fortsatt placering där när de får uppehållstillstånd om det finns tillgängliga boenden.

I m otion 2016/17:2724 av Erik Bengtzboe (M) begärs ett tillkännagivande om att se över möjligheten att centralisera det organiserade flyktingmottagandet gemensamt mellan stat en och kommun erna , med fokus på effektiva insatser för integration. Motionären an för att k ommunernas olika förutsättningar bör tas till vara.

I p artimotion 2016/17:3409 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 14 begärs ett tillkännagivande om att inrätta en ny kategori asylsökande – asylsökande med oklar ålder – samt inrätta särskilda gruppboenden för dessa. Enligt motionärerna bör en underårig asylsökande som inte kan styrka sin ålder vid ansökningstillfället placeras i ett särskilt boende i väntan på en medicinsk åldersutredning. I yrkande 19 begärs ett tillkännagivande om att se över EBO-lagen. Enligt motionärerna bör möjligheten till anordnande av eget boende antingen avskaffas helt eller regleras så att redan hårt ansatta kommuner kan undantas.

I motion 2016/17:789 av Rich ard Jomshof (SD) begärs ett tillkännagivande om att utreda möjligheten att införa ett system som innebär att asylsökande som kommer till Sverige ska kunna få sina värdesaker beslagtagna för att delfinansiera sitt uppehälle under asylprocessen.

I m otion 2016/17:1348 av Hanna Wigh (SD) begärs i yrkande na 1 –3 tillkännagivande n om att den privata marknaden för asylanläggningar ska avskaffas och att inga asylsökande längre ska placeras i boenden som drivs, ansvaras för och ägs av någon annan huvudman än Migrationsverket , om att Migrationsverket ska ges ett utökat uppdrag att anskaffa eller bygga egna större asylanläggningar utrustade med handläggningskontor, vårdcentral och möjligheter för barn och vuxna att studera samt om att antalet asylanlägg ningar ska begränsas till ett minimum så att de drivs effektivt.

Hanna Wigh (SD) begär i m otion 2016/17:1349 yrkande na 1 –4 t illkännagivand en om att ändra den lagstiftning som möjliggör för M igrationsverket att tvångsplacera ensamkommande ungdomar i kommuner mot kommunernas vilja , om att införa ny lagstiftning om att kommunerna får ta ansvar för att inventera sina möjligheter för mottagande och avgöra volymen i mottagande av asylsökande , om att kommunerna ska ha vetorätt om det ska öppnas ett asylboende i den berörd a kommun en och om att kommunerna ska ha vetorätt om det ska öppnas ett nytt boende för ensamkommande ungdomar i den berörda kommunen . Enligt motionären är det av yttersta vikt att slå vakt om det kommunala självstyret.

I m otio n 2016/17:2401 av Sara-Lena Bjäl kö (SD) begärs ett tillkännagivande om kommunalt veto vid tecknandet av avtal med M igrationsverket. Motionären anser att d agens system innebär ett alltför kraftigt ingrepp i det kommunala självstyret.

I m otion 2016/17:2415 av Markus Wie ch el (SD) begärs ett tillkännagivande om att avskaffa EBO-lagen. Motionären anser att lagen är en bidragande orsak till utanförskap och segregation och därför bör avskaffas.

Även i k ommittémotion 2016/17:3351 av Roger Hedlund och Mikael Eskilandersson (båda SD) yrkande 1 begärs ett tillkännagivande om att avskaffa EBO-lagstiftningen.

I k ommittémotion 2016/17:2973 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkande 33 begärs ett tillkännagivande om att låta myndigheter i högre grad dela uppgifter om ensamkommande. Motionärerna anser att mindre känsliga person- och utredningsuppgifter om ensamkommande barn bör kunna delas mellan myndigheter för att effektivisera och korta ned utredningstiden. I yrkande 37 begärs ett tillkännagivande om att tillåta att privattandläkare behandla r asylsökande. Motionärerna anser att det inte är rimligt att Folktandvården tvingas att prioritera mellan vanliga kunder och asylsökande samtidigt som privatpraktiserande tandläkare har möjlighet att ta emot patienter.

Jonas Sjöstedt m.fl. (V) begär i partim otion 2016/17:2471 yrkande 2 ett tillkännagivande om att regeringen bör återkomma med förslag på hur kompetensen i jämställdhets- och hbtq-frågor ska säkerställas på asylboenden. I yrkande 27 begärs ett tillkännagivande om att regeringen bör återkomma med förslag på system för långsiktig placering av asylsökande. Motionärerna anser att a sylsökande bör placeras i samma kommun som de ska bo i vid eventuellt beviljad asyl. I yrkande 28 begärs ett tillkännagivande om att regeringen bör återkomma med förslag om hur asylsökandes rätt till trygghet ska prioriteras vid boendeplacering. Motionärerna anser att d et är orimligt att asylsökande tvingas flytta från boenden när andra boenden har u pphandlats. I yrkande 29 begärs ett tillkännagivande om att regeringen bör återkomma med förslag på hur M igrationsverkets rutiner kan förändras så att de möjliggör för ett bättre utnyttjande av lokaler. Motionärerna anser att d et finns ett stort antal lokaler och anläggningar i Sverige som genom mer eller mindre omfattande åtgärder kan omvandlas till bostäder.

I partimotion 2016/17:1065 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 12 begärs ett tillkännagivande om att asylsökande som aktiva individer i större utsträckning ska involveras i asylmottagandet. Motionärerna anser att asylsökande som huvudregel själva ska sköta städning, matlagning och liknande. I yrkande 13 begärs ett tillkännagivande om att skärpa upphandlingskraven för asylboenden. Motionärerna anser att det bör ställas krav på att fler asylsökandeboenden erbjuder svenskundervisning och samhällsinformation och att tryggheten i boendet säkras. I yrkande 17 begärs ett tillkännagivande om att förbättra boendekedjan för asylsökande och nyanlända. Enligt motionärerna kräver ett högt asylmottagande snabbare processer , mer kreativa lösningar, en effektivare statlig organisation och fler anläggningsboenden till rimligt pris.

I p artimotion 2016/17:1068 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 2 begärs ett tillkännagivande om att boendekedjan för asylsökande och nyanlända ska förbättras. Enligt motionärerna försämrar väntetiderna i bosättningsprocessen etableringen, vilket är olyckligt.

I p artimotion 2016/17:1078 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 13 begärs ett tillkännagivande om en kommission rörande svenska myndigheters agerande i frågor om barnäktenskap. Motionärerna anser att d et behövs en särskild genomlysning eftersom många kommuner valt att placera barn i asylboenden tillsammans med deras vuxna makar.

I p artimotion 2016/17:1079 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 20 begärs ett tillkännagivande om tryggheten på asylboenden för hbt-personer. Motio närerna anser att de n som mobbar, diskriminerar eller förtrycker bör flyttas från boendet.

I m otion 2016/17:1830 av Robert Hannah (L) yrkande 2 begärs ett tillkännagivande om information på asylboenden . Motionären anser att M igrationsverket respektive privata boendeaktörer bör se till att det finns information på asylboenden om vart utsatta personer kan vända sig. I yrkande 3 begärs ett tillkännagivande om att principen bör vara att det är den som mobbar, diskriminerar eller förtrycker som ska flyttas från asylboenden och inte den som blir mobbad, diskriminerad eller förtryckt. I yrkande 4 begärs ett tillkännagivande om att både privat och offentligt styrda asylboenden ska ha handlingsplaner för hur man säkerställer kvinnors samt sexuella och religiösa minoriteters trygghet på asylboenden. Enligt motionären finns det brister i systemet som behöver åtgärda s . I yrkande 5 begärs ett tillkännagivande om att privat styrda asylboenden genom avtal ska förpliktas att skydda asylsökande från diskriminering, mobbning och förtryck från andra asylsökande. Motionären anför att m ånga drabbade i dag hänvisas till Migrationsverket , vilket inte är rimligt. I yrkande 6 begärs ett tillkännagivande om att en utredning ska tillsättas för att se hur kvinnors och minoriteters rättigheter och boendesituation i asylboenden kan stärkas. I yrkande 8 begärs ett tillkännagivande om att utreda ifall det behövs särskilda boenden för hbtq-personer.

I m otion 2016/17:611 av Robert Hannah (L) begärs ett tillkännagivande om att utreda och ersätta möjligheten för asylsökande till eget boende (EBO) med värdigt eget boende (VEBO). Motionären anser att systemet behöver reformeras till att bli socialt hållbart och att det måste finnas en värdighet för den asylsökande.

I m otion 2016/17:1999 av Robert Hannah och Christina Örnebjär (båda L) yrkande 2 begärs ett tillkännagivande om att hbtq-certifiera asylboenden . Enligt motionärerna är det av yttersta vikt att hbtq-personer skyddas från förtryck från andra asylsökande, och asylboendena bör därför hbtq-certifieras. I yrkande 3 begärs ett tillkännagivande om att se till att hbtq-asylsökande får tillgång till lämplig vård för posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Motionärerna anser att Migrationsverket bör få till uppgift att säkerställa att hbtq-flyktingar med PTSD får tillgång till rätt vård. I yrkande 4 begärs ett tillkännagivande om att utreda om hbtq-asylsökande bör placeras i särskilda asylboenden för hbtq-personer. Motionärerna anser att d et behöver utredas om Sverige likt flera andra västländer bör införa särskilda boenden för hbtq-personer under deras asylsökningsperiod.

I kommitté m otion 2016/17:3302 av Aron Modig m.fl. (KD) yrkande 9 begärs ett tillkännagivande om att asylsökande ska arbeta 16 timmar i veckan på asylboend et. Motionärerna anser att asylsökande bör bidra med lokalvård, matservering, trädgård s arbete m.m. på det egna asylboendet. Den som inte deltar kan få sin dagersättning nedsatt. I yrkande 29 begärs ett tillkännagivande om att se över EBO-lagen och om att ekonomiska styrmedel bör användas på ett lämpligt sätt. Motionärerna anser att d et behövs anläggningsboenden för att bryta den destruktiva trångboddheten.

I kommitté m otion 2016/17:3348 av Désirée Pethrus m.fl. (KD) yrkande 9 begärs ett tillkännagivande om att utreda förutsättningarna för ett gradvis eget boende. Motionärerna anser att d en destruktiva trångboddheten bör brytas , och därför bör förut sättningarna för dagersättning för den som väljer EBO fasas ut gradvis.

I m otion 2016/17:3398 av Désirée Pethrus (KD) yrkande 1 begärs ett tillkännagivande om behov et av tydlig information om religionsfrihet och annan samhällsinformation ute på asylboenden . I yrkande 2 begärs ett till kännagivande om behovet av särskilda boenden för asylsökande som är hotade. Motionären anser att r egeringen bör sätta in särskilda informations insatser och besluta om en handlingsplan för att komma till rätta med den negativa utvecklingen.

I motion 2016/17:1152 av Åsa Eriksson m.fl. (S) begärs ett tillkänna givande om att regeringen bör överväga att ge Migrationsverket i uppdrag att i högre utsträckning än i dag driva boenden för asylsökande i egen regi. Motionärerna anser att d et skulle kunna leda till en mer jämn fördelning i kommunerna och borga för god kvalitet.

I m otion 2016/17:1153 av Magnus Manhammar (S) begärs ett tillkännagivande om civilsamhällets organisationer och asylboenden. Motionären anser att det bör undersökas om inte civilsamhällets organisationer med erfarenhet av flyktingmottagande och internationellt arbete ska få möjlighet att driva asylboenden.

Ingela Nylund Watz m.fl. (S) begär i m otion 2016/17:1164 ett tillkännagivande om att förbättra situationen för nyanlända flyktingar genom att avskaffa EBO och införa s.k. värdigt boende (VEBO). Enligt motionärerna bör a sylsökande ha rätt till ett värdigt boende.

I m otion 20 16/17:1867 av Ema n uel Öz (S) begärs ett tillkännagivande om att se över möjligheterna att garantera säkerhet och trygghet på asylboenden och vid behov vidta särskilda fysiska skyddsåtgärder så att asylsökande, oavsett kön, ålder eller religiös tillhörighet, kan känna sig trygga. Motionären anser att det bör finnas vakter samt säkerhets- och larmsystem på asylboenden .

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att det behövs ett mer sammanhållet system med flera aktörer som ansvarar för olika delar av processen för att flyktingmottagandet ska bli hållbart och solidariskt. I dag leder det ojämnt fördelade mottagandet mellan kommunerna till stora utmaningar för de kommuner som tar ett stort ansvar . Utskottet konstaterar också att dagens styrsystem innebär dubbelarbete f ör Migrationsverket, Arbetsförmedlingen och länsstyrelsen som var för sig har kontakter med kommunerna i bosättnings- och anvisningsfrågor. Vidare finns det en rad delvis motstående intressen i boendefrågan. Ett exempel är att tillgången till bostäder inte nödvändigtvis sammanfaller med var arbetstillfällen finns. Andra intressekonflikter kan vara individens möjlighet att välja eget boende kontra det allmännas intresse av boendelösningar som inte led er till bostadssociala problem samt det kommunala självstyret i förhållande till statens möjlighet att fullfölja nationella åtaganden på migrationsområdet.

E rfarenheter från hösten 2015 visar att Migrationsverket behöver fortsätta arbetet med att säkerställa en strategisk planering av boendeanskaffningen. Utskottet noterar att Statskontoret i rapporten Statligt ägda asylbostäder? Kostnader och konsekvenser (2015:103) bl.a. angett att statlig förvaltning och ägande av asylbostäder inte är billigare än nuvarande lösning där Migrationsverket upphandlar boende n . Enligt Statskontoret kan Migrationsverket få ne d priset i sina upphandlingar om kontrakten löp er på längre tid. I Riksrevisionens rapport Asylboenden – Migrationsverkets arbete med att ordna boenden åt asylsökande (RiR 2016:10) anges bl.a. att Migrationsverket kan ordna bättre boenden till en lägre kostnad om myndigheten arbetar på ett effektivare och mer systematiskt sätt. Utskottet ser inte heller några hinder för att Migrationsverket driver boenden i egen regi när det är kostnadseffektivt och i övrigt lämpligt. Enligt utskottet är det också angeläget att basbeståndet av asylboenden får en lämplig geografisk placering och att Migrationsverket fortsätter att prioritera dialogen med kommunerna för att bl.a. verka för goda planeringsförutsättningar.

E n särskild utredare h ar i uppdrag att föreslå åtgärder för att skapa ett sammanhållet system för mottagande och bosättning av asylsökande, nyanlända och ensamkommande barn (dir. 2015:107) . Uppdraget är brett och u tredaren ska även a nalysera statens befintliga styrmedel, bl.a. de frivilliga överenskommelserna om mottagande av nyanlända och ensamkommande barn , och vid behov föreslå ändringar av och hur insatser som stöd er en framtida etablering i samhälls- och arbetslivet, t.ex. organiserad sysselsättning, språkutbildning och arbetsförberedande insatser, kan komma in i asylmottagandet, utan att försämra förutsättningarna för en rättssäker och kostnads effektiv asylprövning och ett eventuellt återvändande . Utredaren ska också bedöma om det övergripande målet för organiserad sysselsättning ska gälla samt vid behov föreslå ett nytt mål och ge riktlinjer för den organiserade sysselsättningens omfattning och innehåll och för när i tiden olika insatser bör ges till följd av varierande boendeformer under asylprocessen . Vidare ska utredaren analysera och föreslå hur ansvarsfördelning en och samverkan mellan Arbetsförmedlingen, Migra - tionsverket, länsstyrelserna och kommunerna kan förbättras, bl.a. vad gäller asylboenden. Slutligen ska utredaren lämna förslag på system s om möjliggör och underlättar regio nal och interkommunal samverkan och förbättr ingar av systemet för statlig ersättning till kommuner och landsting för att bl .a. ge de ssa så goda ekonomiska planeringsförutsättningar som möjligt och stödja den enskilda individens förutsättningar för en snabb etablering. Hänsyn ska tas till att fördelningen av mottagandet blir jämnare mellan kommuner. Även möjligheterna för det civila samhället att involveras i större utsträckning ska beaktas. Förslagen ska analyseras i förhållande till det kommunala självstyret och redovisas utifrån konsekvenserna för bl.a. barn och ungdomar och hbtq-personer. Uppdraget ska redovisas senast den 31 oktober 2017.

Utskottet noterar i sammanhanget att regeringen i lagrådsremiss en i februari 2017 om undantag från vissa bestämmelser i plan- och bygglagen vi d tillströmning av asylsökanden föreslår att det i l agen förs in ett normgivningsbemyndigande för regeringen att utfärda föreskrifter om undantag från vissa bestämmelser i lagen. Sådana föreskrifter ska få utfärdas för att boenden för asylsökande snabbt ska kunna anordnas under begränsad tid. Utskottet noterar även att ett nytt ersättningssystem för mottagandet av ensamkommande barn och unga träder i kraft den 1 juli 2017. Avsikten är att tillämpningen av regelverket ska bli enklare och att Migrationsverket kan betala ut ersättningar till kommunerna mer skyndsamt . S ystemet som bygger på en schablonersättning innebär också mindre administration eftersom en ansökan om ersättning inte behöver göras. Vidare får kommunerna bättre förutsättningar för planering och organisation av mottagandet när ersättningsnivån och tidpunkten för utbetalning är bestämd .

Mot bakgrund av genomförda ändringar och pågående arbete anser utskottet inte att det nu finns skäl att föreslå tillkännagivanden om effektivare asylmottagande eller om asylsökandes boende eller sysselsättning under asylprocessen. Motionerna 2016/17:3371 (M) yrkande na 13 och 15, 2016/17:1500 (M) yrkande 7 , 2016/17:1019 (M), 2016/17:2724 (M), 2016/17:3409 (SD) yrkande 19, 2016/17:1348 (SD) yrkandena 1–3, 2016/17:1349 (SD) yrkandena 2 –4, 2016/17:2401 (SD), 2016/17:2415 (SD), 2016/17:3351 (SD) yrkande 1 , 2016/17:2471 (V) yrkande na 27–29, 2016/17:611 (L), 2016/17:1065 (L) yrkandena 12, 13 och 17, 2016/17:1068 (L) yrkande 2, 2016/17:3302 (KD) yrkandena 9 och 29, 2016/17:3348 (KD) yrkande 9, 2016/17:1152 (S) , 2016/17:115 3 (S) och 2016/17:1164 (S) avstyrks med det anförda.

E n asylsökande har rätt till ett boende som är anpassat efter den sökandes behov om han eller hon befinner sig i en särskilt utsatt situation, t.ex. hbtq-person, äldre, gravid eller ensamstående med minderåriga barn. Behov av ett särskilt anpassat boende kan finnas för någon som är allvarligt sjuk, har en funktions nedsättning eller psykiska besvär. Det kan även finnas ett sådant behov på grund av vad sökanden har varit med om och upplevt, t.ex. varit utsatt för människohandel, tortyr, våldtäkt eller andra former av psykologiskt, fysiskt eller sexuellt våld, eller kvinnlig könsstympning. Hbtq-personer ska enligt Migrations verkets handbok prioriteras och få lägenhetsboende i närheten av stora städer, där det kan finnas stödjande organisationer och nätverk. Alla asylsökande får ta del av boenderegler och av information om att alla som bor i boendet ska kunna känna sig trygga i sin boendemiljö och att det därför är viktigt att alla i boendet respekterar varandra och visar varandra hänsyn, oavsett religion, kultur eller sexuell läggning.

Ensamkommande barn ska placeras i ett hem för vård eller boende (HVB) eller i ett stödboende som är en verksamhet som socialtjänsten bedriver. Avgörande för vilken for m av boende som kan bli aktuell för respektive barn är barnets ålder o ch vilket behov av stöd barnet har.

Utskottet kan inte ställa sig bakom yrkande n om att det ska inrättas särskilda boenden för vissa grupper.

Utskotte t anser med det anförda att riks dagen inte behöver göra ett tillkännagivande med anledning av motionerna 2016/17: 3409 (SD) yrkande 14, 2016/17:1349 (SD) yrkande 1, 2016/17:2471 ( V) yrkande 2, 2016/17:1079 ( L ) yrkande 2 0 , 2016/17: 1830 ( L) yrkandena 2–6 och 8, 2016/17:1999 ( L ) yrkandena 2–4, 2016/17:3398 ( KD) yrkandena 1 och 2 och 2016/17:1867 ( S ) . Mo - tionerna avstyrks därför.

Informationshanteringsutredn ingen har i sitt slutbetänkande Myndighetsdatalag (SOU 2015:39) föreslagit att det inför s en ny lag – myndighetsdatalagen – med generella bestämmelser för myndigheters behandling av personuppgifter som ersätter dagens regler. Bland annat rör förslagen frågor om informatio nsutbyte. Beredning pågår inom R egeringskansliet. Utskottet anser att regeringens beredning bör avvaktas. Utskottet är därför inte berett att ställa sig bakom önskemålet i motion 2016/17:2973 (C) yrkande 33 om att utöka Migrationsverkets möjligheter att dela mindre känsliga person- och utredningsuppgifter om ensamkommande barn med andra myndigheter för att korta ned utredningstiden. Motionen avstyrks.

Utskottet noterar att j ustitie- och migrationsminister Morgan Johansson i sitt svar på en fråga om asylsökandes tandvårdsbehandling (fr . 2015/16:600) bl.a. ang av att r egering en går igenom de förslag som Sverige s K ommuner och Landsting har framfört i promemorian Behov av regeländringar med a nledning av flyktingsituationen , som bl .a. omfattar ett förslag på ändring i förordningen om vårdavgifter m.m. för vissa utlänningar , och att det inte kan uteslutas att det finns anledning att vidta åtgärder även för asylsökande. Utskottet anser att regeringens pågående arbete bör avvaktas. Motion 2016/17:2973 (C) yrkande 37 avstyrks därför.

Sedan 2014 är det inte tillåtet för barn att gifta sig i Sverige. En särskild utredare har i uppdrag att bl.a. analysera och ta ställning till hur möjligheterna att erkänna utländska barnäktenskap ytterligare kan begränsas (dir. 2017:25). Uppdraget ska i den delen redovisas senast den 6 december 2017. Utskottet anser att utredningens arbete bör avvaktas. Motion 2016/17:1078 (L) yrkande 13 avstyrks med det anförda.

Utskottet kan inte ställa sig bakom förslag om att asylsökandes värdesaker ska beslagtas och säljas för att bekosta mottagandet. Motion 2016/17:789 (SD) avstyrks därför.

Verkställighet av avvisning s- och utvisning sbeslut

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om bl.a. verkställighet , förvar, reflektionstid och återvändandeavtal.

Jämför reservation 3 6 (M), 3 7 (SD), 3 8 (C), 3 9 (L), 40 (KD) och 4 1 (M, SD).

Gäll an de ordning

Beslut om avvisning i första instans får inte fattas senare än tre månader efter det att den första ansökan om uppehållstillstånd gjorts efter ankomsten till Sverige (8 kap. 5 § UtlL). För beslut som fattas senare är beteckningen utvisning . Migrationsverket får förordna att verkets beslut om avvisning får verkställas även om det inte har vunnit laga kraft (avvisning med omedelbar verkställighet) om det är uppenbart att det inte finns grund för asyl och att uppehållstillstånd inte heller ska beviljas på någon annan grund (8 kap. 19 § UtlL). Principen om ” non-refoulement ” ska alltid beaktas vid verkställighet av av- och utvisningsbeslut.

Enligt 8 kap. 2 § UtlL får en utlänning som inte är EES-medborgare avvisas bl.a. om han eller hon saknar pass eller visering när det krävs, när han eller hon är undantagen från kravet på visering men inte har för avsikt att lämna Sverige efter att den viseringsfria tiden har löpt ut eller om han eller hon vid inresan undviker att lämna begärda uppgifter, medvetet lämnar oriktiga uppgifter som är av betydelse för rätten att resa in i Sverige eller medvetet förtiger någon omständighet som är av betydelse för rättigheten .

E n utlänning som inte är EES-medborgare får också avvisas bl.a. om det kan antas att han eller hon kommer att sakna tillräckliga medel för vistelsen i Sverige, under vistelsen i Sverige inte kommer att försörja sig på ett ärligt sätt eller kommer att bedriva verksamhet som kräver arbetstillstånd, utan att ha ett sådant tillstånd , eller på grund av tidigare frihetsstraff eller någon annan särskild omständighet kan antas komma att begå brott i Sverige eller i övrigt kan antas komma att bedriva sabotage, spioneri eller olovlig u nderrättelseverksamhet (8 kap. 3 § UtlL ) . E n utlänning som inte är EES-medborgare får utvisas om han eller hon uppehåller sig här men saknar pass eller de tillstånd som krävs för att få uppehålla sig i landet ( 8 kap. 6 § UtlL ) .

EES-medborgare och deras familjemedlemmar får avvisas och utvisas ur Sverige när föreskrivna handlingar saknas, vid orimlig belastning för biståndssystemet, när uppehållsrätt eller tillstånd att vistas i Sverige saknas eller av hänsyn till allmän ordning och säkerhet (8 kap. 8–14 §§ UtlL). När en fråga om avvisning eller utvisning prövas ska hänsyn tas till om utlänningen inte kan sändas till ett visst land eller om det annars finns särskilda hinder mot att beslutet verkställs (8 kap. 15 § UtlL).

När en fråga om avvisning eller utvisning prövas ska hänsyn tas till om utlänningen på grund av bestämmelserna i 12 kap. inte kan sändas till ett visst land eller om det annars finns särskilda hinder mot att beslutet verkställs (8 kap. 7 §). Av 12 kap. 18 § UtlL framgår att Migrationsverket självmant (ex officio) ska bedöma om det finns ett verkställighetshinder. Om det i ett ärende om verkställighet av ett beslut om avvisning eller utvisning som vunnit laga kraft kommer fram nya omständigheter som innebär att det finns hinder mot verkställigheten , p å grund av t.ex. risk för dödsstraff, tortyr eller förföljelse vid återkomsten till hemlandet , eller om det finns anledning att anta att det avsedda mottagarlandet inte kommer att vara villigt att ta emot utlänningen, får Migrationsverket bevilja permanent uppehållstillstånd om hindret är bestående. Detsamma gäller om det finns medicinska hinder eller någon annan särskild anledning till att beslutet inte bör verkställas. Om en utlänning har ansökt om uppehållstillstånd som flykting eller annan skyddsbehövande, får ett beslut om avvisning eller utvisning inte verkställas innan ansökan har prövats och avslagits genom ett beslut som vunnit laga kraft. Undantag får dock göras vid omedelbar verkställighet eller utvisning på grund av brott (12 kap. 8 a § första stycket UtlL).

Enligt 8 kap. 21 § UtlL ska ett beslut om avvisning eller utvisning innehålla en tidsfrist inom vilken utlänningen frivilligt ska lämna landet. Tidsfristen är två veckor om utlänningen avvisas och fyra veckor om utlänningen utvisas. Om det finns särskilda skäl får en längre tidsfrist bestämmas. I vissa fall ska en tidsfrist för frivillig avresa inte bestämmas, bl.a. om det finns risk för att utlänningen avviker. En ligt 22 § samma kapitel upphör ett beslut om avvisning eller utvisning som inte har meddelats av allmän domstol att gälla fyra år efter att beslutet vann laga kraft. Om beslutet har förenats med ett förbud att återvända till Sverige med längre giltighetstid, upphör beslutet om avvisning eller utvisning att gälla först när tiden för återreseförbudet går ut.

Ett beslut om avvisning eller utvisning ska verkställas genom att utlänningen sänds till det land eller, om flera länder angetts, något av de länder som anges i M igrationsverket s, en migrationsdomstols eller Migrationsöverdomstolens beslut (12 kap. 4 § UtlL). Migrationsverket får lämna över ett ärende för verkställighet till Polismyndigheten om den som ska avvisas eller utvisas håller sig und an och inte kan anträffas utan P olismyndighetens medverkan eller om det kan antas att tvång kommer att behövas för att verkställa beslutet (12 kap. 14 § fjärde stycket UtlL).

En utlänning som har fyllt 18 år får enligt 10 kap. 1 § UtlL tas i förvar om

identiteten är oklar vid ankomsten till Sverige eller när han eller hon därefter ansöker om uppehållstillstånd och han eller hon inte kan göra sannolikt att den identitet han eller hon uppger är riktig, och

utlänningens rätt att få resa in i eller vistas i Sverige inte kan bedömas ändå.

En utlänning som har fyllt 18 år får också tas i förvar om

det är nödvändigt för att en utredning om utlänningens rätt att stanna i Sverige ska kunna genomföras,

det är sannolikt att utlänningen kommer att avvisas eller utvisas enlig t bl.a. 8 kap. 2, 3 och 6 §§, eller

det är fråga om att förbereda eller genomföra verkställigheten av ett beslu t om avvisning eller utvisning .

B eslut om förvar av en utlänning får fattas endast om det annars finns en risk att utlänningen bedriver brottslig verksamhet i Sverige, avviker, håller sig undan eller på något annat sätt hindrar verkställigheten.

Enligt 5 kap. 15 § UtlL ska ett tidsbegränsat uppehållstillstånd om minst sex månader på ansökan av förundersökningsledaren ges till en utlänning som vistas här, om det behövs för att en förundersökning eller huvudförhandling i brottmål ska kunna genomföras, utlänningen klart visat sin vilja att samarbeta med de brottsutredande myndigheterna, utlänningen brutit alla förbindelser med de personer som är misstänkta för bro tt som förundersökningen avser och hänsyn till den allmänna ordningen och säkerheten inte talar emot att tillstånd beviljas. Om utlänningen vill ha betänketid för att återhämta sig och för att kunna ta ställning till om han eller hon vill samarbeta med brottsutredande myndigheter, kan på ansökan av förundersökningsledaren ett tidsbegränsat uppehållstillstånd om 30 dagar meddelas. Ett uppehållstillstånd som meddelats kan också förlängas om förundersökningsledaren begär det och de där angivna förutsättningarna fortfarande är uppfyllda.

Enligt 12 kap. 9 § U tlL får ett beslut om att avvisa eller utvisa en utlänning inte verkställas förrän utlänningen har avtjänat ett fängelsestraff som han eller hon har dömts till eller verkställigheten av fängelsestraffet har flyttats över till ett annat land. Har allmänt åtal väckts mot utlänningen, får ett beslut om avvisning eller utvisning inte verkställas förrän åtalet har prövats slutligt eller åtalet har lagts ned.

Motionerna

I p artimotion 2016/17:3371 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkande 16 begärs ett tillkännagivande om en mer effektiv ordning i ärenden som avser verkställighetshinder. Enligt motionärerna kan prövningen av verkställighetshinder på grund av t.ex. nya skyddsskäl göras direkt i domstol. Det skulle avlasta Migrationsverket. I yrkande 23 begärs ett tillkännagivande om att se över regelverk för och tillämpning av behovet av förvar i skärpande riktning. Mo - tionärerna anser att bedömningen av behovet av förvar i verkställighetsärenden bör skärpas eftersom många avviker för att förhindra verkställighet. I yrkande 24 begärs ett tillkännagivande om att det behöver slutas fler återtagandeavtal med tredjeländer och att befintliga avtal måste tillämpas fullt ut. Motionärerna pekar på att återtagande avtal underlättar återvändandet till länder som inte tar emot sina medborgare. I yrkande 25 begärs ett tillkännagivande om att möjligheten att få en ny asylansökan prövad efter ett avslagsbeslut måste begränsas både i Sverige och i övriga EU. Enligt motionärerna kan den som nekats uppehållstillstånd få en ny ansökan prövad efter fyra år , vilket kan bidra till att människor håller sig undan myndigheterna och i stället lever som gömda. Om det är ett beslut där ansökan ska prövas i ett annat EU-land är preskriptionstiden bara 18 månader .

Jimmie Åkesson m.fl. (SD) begär i partimotion 2016/17:3409 yrkande 26 ett tillkännagivande om att överlämna ansvar et för verkställighet av Migra - tionsverkets beslut till Polismyndigheten. Motionärerna anser att handläggningstiden härigenom bör kunna förkortas med som mest sex månader. I yrkande 27 begärs ett tillkännagivande om att som huvudregel återinföra förvarstagande i samband med ett avvisningsbeslut. Motionärerna anser att det bör säkerställas att den as ylsökande inte avviker för att förhindra verkställighet av avvisning. I yrkande 28 begärs ett tillkännagivande om att ge regeringen i uppdra g att sluta avtal med tredjeländer för att verkställa beslut med försvårande omständigheter. I yrkande 29 begärs ett tillkännagivande om att ändra lagstiftningen för att kunna verkställa utvisningsbeslut till säkra tredjeländer i enlighet med principen om ”non-refoulement”. Motionärerna anser att det i likhet med Australien bör upprättas tredjelandsavtal för att skapa alternativ när personer inte kan överföras till något annat land enligt gällande regelverk och möjliggöra att länder utan anknytning till personen ska kunna vara mottagar land. I yrkande 30 begärs ett tillkännagivande om a tt ta bort preskriptionstiden för M igrationsverkets beslut och att begränsa antal et gånger det är tillåtet att anmäla verkställighetshinder. Motionärerna anser att r egler n a är för generösa och leder till att många väljer att stanna kvar för att ansöka om asyl på nytt. I yrkande 34 begärs ett tillkännagivande om att verka för att få till stånd en sanktionsmekanism på EU-nivå mot tredjeländer som försvårar återvändande av sina medborgare. Motionärerna anser att påföljderna bör vara kännbara i form av t.ex. begränsningar av bistånd och straffsanktioner.

I m otion 2016/17:173 av Richard Jomshof (SD) yrkande 1 begärs ett tillkännagivande om att utländska medborgare som har kopplingar till islamistiska terroristnätverk ska utvisas med omedelbar verkan med livstidsförbud att återvända. Motionären anser att reglerna bör skärpas för att bli verkningsfulla.

I k ommittémotion 2016/17:2307 av Kent Ekeroth och Adam Marttinen (båda SD) begärs ett tillkännagivande om lagstöd för tvångsutvisning. Enligt motionärerna bör u tlänningslagen skyndsamt förtydligas så att polisen har rätt att använda tvång vid genomförandet av utvisningar när de t behövs.

I m otion 2016/17:2339 av Kent Ekeroth (SD) begärs ett tillkännagivande om at t ta bort preskriptionstiden för asylbeslut. Motionären anser att p reskrip tionstiden kan leda till kriminellt beteende och bör tas bort.

I p artimotion 2016/17:865 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 37 begärs ett tillkännagivande om att Sverige ska följa Europakonventionens krav på 30 dagars reflektionstid för vila och återhämtning för offer för människohandel. Enligt motionärerna behöver d en drabbade ta ställning till om han eller hon vill medverka i en eventuell rättegång.

I p artimotion 2016/17:1065 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 11 begärs ett tillkännagivande om att öka antalet som återvänder till sitt hemland efter att asylansökan har avslagits. Motionärerna anser att f ler återvändandeländer bör ta emot de m som inte får uppehålls tills tånd och som återvänder till sitt hemland efter att ha fått avslag på sin asylansökan och att det bör inrättas återvändandesamordnare på plats i ett antal länder för att underlätta återvändandet.

I k ommittémotion 2016/17:3302 av Aron Modig m.fl. (KD) yrkande 21 begärs ett tillkännagivande om avvisningar. Enligt motionärerna bör reglerna bli effektivare och alla som får avslag på sin asylansökan bör avvisas. I dag går många under jorden med stora risker för den enskilde och risk för att det bildas parallellsamhällen . I yrkande 22 begärs ett tillkännagivande om att utöka antalet återtagandeavtal med viktiga mottagarländer. Enligt motio närerna bör det bli möjligt att avvisa fler. I yrkande 24 begärs ett tillkänna givande om förvarstagande. Motionärerna anser att en person bara bör tas i förvar om en utvisning kan genomföras omgående.

I k ommittémotion 2016/17:3346 av Désirée Pethrus m.fl. (KD) yrkande 25 begärs ett tillkännagivande om att ge offer för trafficking en villkorslös reflektionstid på minst 30 dagar när de inte kan utvisas. Motionärerna anser att Sverige snarast bör följa Europarådets uppmaning att införliva reflektionstiden i svensk lag.

I m otion 2016/17:1655 av Emanuel Öz (S) yrkande 1 begärs ett tillkännagivande om en översyn av utlänningslagen när det gäller verkställighet av utvisnings- och avvisningsbeslut innan beslutet vunnit laga kraft. Motionären anser att den enskildes m öjligheter att föra sin talan i domstol är begränsade om personen har förts till utlandet och det är kostsamt att återvända om domstolen sedan skulle bevilja uppehållstillstånd . I yrkande 2 begärs ett tillkännagivande om att göra en översyn av utlänningslagen när det gäller verkställighet av avvisningsbeslut innan pågående förundersökning om b r ott avslutats. Enligt motionären saknas det f örutsättningar för Migrationsverket att skjuta upp en utvisning eller avvisning enbart för att sökanden är misstänkt för brott eller för att det pågår en förundersökning.

Utskottets ställningstagande

E n ligt utskottet är en klarläggande utredning och ett väl motiverat beslut på ett tidigt stadium att föredra framför en förlängd process inför ett återvändande. Vid verkställigheten av ett beslut om avvisning eller utvisning ska det alltid göras en prövning av eventuella verkställighetshinder. Till exempel får e n fördragsslutande stat inte utvisa eller avvisa en flykting till gränsen mot ett område där flyktingens liv eller frihet skulle hotas på grund av hans eller hennes ras eller religion, nationa litet, språk, sexuella läggning eller tillhörighet till en viss samhällsgrupp, politisk åskådning eller minoritet eller där den asylsökande riskerar att utsättas för tortyr eller omänsklig eller förnedrande behandling ( principen om ” non-refoulement ” ) . Förbudet mot ”refoulement” avser inte bara åtgärder som leder till att utlänningen sänds till hemlandet utan även till områden där personen inte är skyddad mot risken för vidaresändning till hemlandet. Utskottet konstatera r att detta är grundläggande princip er som måste respekteras. Det är enligt utskottets mening därför otänkbart att den som vistas här utan tillstånd eller som inte följer regelverket för asylansökan ska avvisas direkt utan föregående prövning. En sådan ordning skulle riskera att komma i konflikt med Sveriges internationella förpliktelser eftersom sökanden mycket väl kan ha flyktingskäl och därmed en i princip ovillkorlig rätt till skydd.

Den som tagit sig till Sverige och som inte får sin ansökan om uppehållstillstånd beviljad är enligt lagstiftningen skyldig att självmant lämna landet. Det förväntas således av den som har fått ett avvisnings- eller utvisningsbeslut att han eller hon respekterar detta beslut . Utskottet kan konstatera att å tervändande och arbete t med verkställighet är prioriterad e fråg or , och flera åtgärder har vidta git s inom området. Bland annat hade Migrationsverket under 2016 i uppdrag att prioritera en snabb handläggning och återvändande av personer med uppenbart ogrundade ansökningar. Migrationsverket , Polismyndigheten och Kriminalvården genomförde också under 2016 en försöksverksamhet för att effektivisera återvändandet. Utskottet noterar att myndigheterna fortsätter att utveckla myndighetssamarbetet genom att samlokalisera arbetet med återvändande. Enligt utskottets mening bör det pågående arbete t avvaktas.

Utlänningslagens regler om förvar anger under vilka omständigheter en utlänning får tas i förvar och hur länge. I stället för förvar kan personen ställas under uppsikt, vilket innebär att personen är skyldig att på vissa tider anmäla sig hos Polismyndigheten eller hos Migrationsverket. Reglerna om förvar är anpassade till EU:s regelverk. Utskottet noterar vidare att regeringen i ett utkast till lagrådsremiss också lämna r förslag på förtydligande i lag av Polismyndighetens och Säkerhetspolisens möjligheter att använda tvångsåtgärder vid verkställighet av beslut om avvisning eller utvisning.

Utskottet konstaterar att regeringen i budgetpropositionen för 2017 angett att det frivill iga återvändandet har ökat men att det behövs ytterligare insatser för att effektivisera denna verksamhet hos berörda myndigheter och för att antalet återvändanden med tvång ska kunna öka.

En ligt folkrätten har alla stater en skyldighet att ta tillbaka sina medborgare . Utskottet ser inget skäl att ändra huvudprincipen att en utlänning ska avvisas eller utvisas till sitt hemland eller till det land från vilket han eller hon kom till Sverige. Undantag kan göras vid t.ex. stark anknytning till ett annat land.

Utskottet konstaterar att kommissionen har mandat att ingå återtagandeavtal med tredjeländer för att effektivisera återvändandearbetet. Tanken med återtagandeavtal är att de ska bidra till en förbättrad hantering av återvändande för personer som bedömts sakna skyddsbehov och som ska avvisas eller utvisas till länder utanför EU. Återtagandeavtalen ingås för att reglera procedurer och ansvar för tredjeländer att återta sina medborgare och innebär ett utökat samarbete med ursprungsländer och transitländer. EU har för närvarande avtal med sex länder , och fler är under förhandling. Utöver EU:s återtagandeavtal har en rad EU-länder slutit enskilda avtal med vissa länder från vilka det kommer många migranter. För att öka samarbetet i återvändandefrågor inom EU deltar Sverige och 13 andra medlemsstater i projektet European Return Liaison Officers (Eurlo) . Inom ramen för projektet har Sverige bl.a. placerat en särskild sambandsman i Rabat, som ska underlätta återvändande till Marocko. Vidare har Migrationsverket en sambandsman i Kabul inom ramen för samma projekt. Utskottet ser positivt på att arbetet inom projektet fortsätter att utvecklas.

Med det anförda är u tskottet inte berett att föreslå något tillkännagivande med anledning av motionerna 201 6/17:3371 (M) yrkande na 16 , 23 och 24 , 2016/17:173 (SD) yrkande 1, 2016/17:3409 (SD) yrkande na 2 6 – 29 och 34 , 2016/17:2307 (SD), 2016/17:1065 (L) yrkande 11, 2016/17:3302 (KD) yrkandena 21 , 22 och 24 och 2016/17:3320 (KD) yrkande 24. Även motion 2016/17:1655 (S) yrkandena 1 och 2 avstyrks.

När det gäller preskriptionstiden för ett avvisnings- eller utvisningsbeslut har utskottet tidigare framhållit att preskriptionstiden vid införandet av 1980 års utlänningslag uppgick till två år (bet. 2015/16:SfU14). Vid tillkomsten av 1989 års utlänningslag förlängdes preskriptionstiden till nu gällande fyra år, eftersom det hade blivit allt vanligare att utlänningar förhindrade verkställigheten genom att hålla sig undan långa tider. Innan ett beslut om avvisning eller ut visning har preskriberats kan beslutet verkställas hur många gånger som helst om utlänning en påträffas i Sverige. När det gäller 18-månadersfristen i s.k. Dublinärenden regleras detta i Dublinförordningen , som Sverige är direkt bundet av och alltså inte kan lagstifta om nationellt. Utskottet an ser inte att det är önskvärt att förlänga eller ta bort preskriptionstiden om fyra år.

Utskottet noterar att j ustitie- och migrationsminister Morgan Johansson i ett svar 2016 på en fråga (fr. 2016/17:143) om preskriptionstiden för en ny asylansökan bl.a. angav att regeringen följer denna fråga noga och har tillfört resurser till berörda myndigheter för att få till stånd ett effektivt och välordnat återvändande, som ska bidra till att motverka att personer med avlägsnandebeslut avviker i samband med verkställighetsprocessen.

Utskottet avstyrker med det anförda motion erna 2016/17:3371 (M) yrkande 25 , 2016/17:3409 (SD) yrkande 30 och 2016/17:2339 (SD).

I det nyligen avlämnade slutbetänkandet från 2014 års människohandelsutredning (SOU 2016:70) anges bl.a. att förundersökningsledare n oftast ansöker om ett tidsbegränsat uppehålls tills tånd på sex månader för att säkerställa utlänningens närvaro under en rä ttsprocess . Det tidsbegränsa de uppehållstillstånd et i form av 30 dagars reflektionsperiod när förundersökning inte inletts används enligt utredningens mening sällan. Som läget är nu är det endast förundersökningsledaren som har rätt att ansöka om betänketid. U tredningen anser att det finns anledning att särskilt undersöka detta skydd och stöd som avser personer som misstänks vara offer för människohandel . Utredningen framför att fråga n bör utredas vidare och i ett annat sammanhang .

Mot bakgrund av det arbete som pågår ser utskottet inte skäl att nu ställa sig bakom yrkandena om ovillkorlig rätt till reflektionstid på 30 dagar i m otion erna 2016/17:865 (C) yrkande 37 och 2016/17:3346 (KD) yrkande 25 . Motionerna avstyrks därför .

Utvisning på grund av brott

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om bl.a. utvisning på grund av brott.

Jämför reservation 4 2 (M), 4 3 (SD), 4 4 (KD) och 4 5 (M, SD).

Gällande ordning

Enligt 8 a kap. 1 § UtlL får en utlänning (som inte är EES-medborgare eller familjemedlem till en EES-medborgare) utvisas ur Sverige om han eller hon döms för ett brott som kan leda till fängelse. En sådan utlänning får utvisas också om en domstol undanröjer en villkorlig dom eller skyddstillsyn som utlänningen har dömts till och dömer till en annan påföljd. Utlänningen får dock endast utvisas om han eller hon döms till en svårare påföljd än böter och om gärningen är av sådant slag och övriga omständigheter är sådana att det kan antas att han eller hon kommer att göra sig skyldig till fortsatt brottslighet här i landet, eller brottet med hänsyn till den skada, fara eller kränkning som det har inneburit för enskilda eller allmänna intressen är så allvarligt att han eller hon inte bör få stanna kvar.

Enligt 8 kap. 2 § första stycket ska en domstol när den överväger om en utlänning bör utvisas ta hänsyn till utlänningens anknytning till det svenska samhället. Domstolen ska särskilt beakta

utlänningens levnadsomständigheter,

om utlänningen har barn i Sverige och, om så är fallet, barnets behov av kontakt med honom eller henne, hur kontakten har varit och hur den skulle påverkas av att utlänningen utvisas,

utlänningens övriga familjeförhållanden och

hur länge utlänningen har vistats i Sverige.

Enligt 8 kap. 2 § andra stycket får en utlänning som är flykting och som behöver en fristad i Sverige utvisas endast om han eller hon har begått ett synnerligen grovt brott och det skulle medföra allvarlig fara för allmän ordning och säkerhet att låta utlänningen stanna här eller om det kan antas att han eller hon under vistelsen i Sverige eller i något annat nordiskt land inte kommer att försörja sig på ett ärligt sätt eller kommer att bedriva verksamhet som kräver arbetstillstånd, utan att han eller hon har ett sådant tillstånd . En utlänning får också utvisas om han eller hon i Sverige eller utomlands har bedrivit verksamhet som har inneburit fara för rikets säkerhet och det finns anledning att anta att han eller hon skulle fortsätta med en sådan verksamhet här.

Enligt 8 kap. 3 § får en utlänning utvisas endast när det finns synnerliga skäl, om han eller hon har vistats i Sverige med permanent uppehållstillstånd i minst fyra år när åtal väcks eller om han eller hon då har varit bosatt i Sverige i minst fem år.

Motionerna

I p artimotion 2016/17:3371 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkande 31 begärs ett tillkännagivande om at t brott med ett straffvärde på sex till tolv månaders fängelse ska kunna leda till utvisning på grund av brott även om det inte föreligger återfallsrisk . Motionärerna anser att r e ge lverket bör skärpas för att markera att samhället inte accepterar brott av den s om vill bosätta sig i Sverige. I yrkande 32 begärs ett tillkännagivande om att frågan om verkställighetshinder föreligger ska avgöras i nära anslutning till när utvisning på grund av brott kan bli aktuellt och inte inom ramen för brottmålsrättegången. Motionärerna anser att det inte är rimligt att domstolen får ta ställning till om det kan finnas verkställighetshinder flera år fram i tiden. I yrkande 33 begärs ett tillkännagivande om att åklagare måste yrka på utvisning till följd av brott när förutsättningarna bedöms vara uppfyllda. Motionärerna anser att det bör finnas en balans mellan grundläggande rättssäkerhetsgarantier och att inte godta brott slig t beteende. Inte alltför li ndrig brott slighet bör därför leda till utvisning .

Även i p artimotion 2016/17:3388 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M ) yrkande 30 begärs ett tillkännagivande om att brott med ett straffvärde på sex till tolv månaders fängelse ska kunna leda till utvisning på grund av brott även om det inte föreligger återfallsrisk .

I m otion 2016/17:2065 av Edward Riedl (M) begärs ett tillkännagivande om att fler utländska medborgare som begår brott i Sverige bör kunna utvisas .

I m otion 2016/17:2570 av Ellen Juntti och Jan Ericson (båda M) begärs ett tillkännagivande om a tt förlänga tiderna för återreseförbuden vid grov brottslighet. Motionärerna anser att t iden är för kort och att reglerna bör skärpas .

I k ommittémotion 2016/17:2303 av Kent Ekeroth och Adam Marttinen (båda SD) yrkande 4 begärs ett tillkännagivande om utvisning av kriminella utlänningar. Motionärerna anser att p rövning av utvisning av utländska gärningsmän bör vara obligatorisk och livstidsutvisning regel snarare än undantag för grova brott.

Även i p artimotion 2016/17:1769 av Richard Jo mshof m.fl. (SD) yrkande 21 begärs ett tillkännagivande om utvisning av utländska gärningsmän.

I m otion 2016/17:2039 av Stefan Jakobsson m.fl. (SD) begärs ett tillkännagivande om a tt införa ett kontrakt för alla nyanlända om att inte begå brott i Sverige samt möjlighet till omedelbar utvisning om brottet ger fängelse i mer än sex månader. Motionärerna anser att kontraktet bör skrivas vid ankomsten till Sverige.

I motion 2016/17:2547 av Mikael Jansson och David Lång (båda SD) begärs ett tillkännagivande om att tiggeri och prostitution ska betraktas som oärlig försörjning och därmed vara skäl för att avvisa respektive utvisa utländsk a medborgare som ägnar sig åt sådan verksamhet. Enligt motionärerna bör utlänningslagen förtydligas eftersom rättsläget är oklart.

I m otion 2016/17:1830 av Robert Hannah (L) yrkande 7 begärs ett tillkännagivande om utvisning vid våldsbrott. Motionären anser att gärningsmän som begått hedersrelaterade brott bör utvisas om det inte strider mot internationella konventioner.

Désirée Pethrus m.fl. (KD) begär i k ommittémotion 2016/17:3346 yrkande 20 ett tillkännagivande om asylansökningar för personer som begått sexualbrott. Motionärerna anser att a sylsökande som har dömts för sexualbrott bör få avslag på sin asylansökan och utvisas.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har tidigare behandlat motioner om utvisning på grund av brott, se - nast i betänkande 2015/16:SfU14. Utskottet framhöll då särskilt de svårigheter som en utvisning kan innebära om utlänningen har familj i Sverige. Även om den dömde inte har familj får det anses rimligt att ta hänsyn till om han eller hon, frånsett den brottsliga gärningen, har levt under ordnade förhållanden i Sverige. Utskottet framhöll vidare att det är viktigt att utvisningsfrågan bedöms på ett nyanserat sätt och att det finns proportion mellan brottet och de rättsverkningar som det får för den enskilde. Utskottet ansåg att de aktuella reglerna i utlänningslagen uppfyllde dessa krav och kunde därför inte ställa sig bakom motionsyrkanden om utvisning av utländska brottslingar. Utskottet vidhåller sitt ställningstagande .

Utskottet anser vidare att hänsyn måste tas till verkställighetshinder redan i samband med att beslutet tas om utvisning på grund av brott . Det är inte rimligt att samhällets resurser att besluta om utvisning nyttjas om det står klart att beslutet inte kan verkställas. Avslutningsvis utgår utskottet från att åklagarna yrkar utvisning i de fall de bedömer det som relevant.

Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motionerna 2016/17:3371 (M) yrkande na 31 –33 , 2016/17:3388 (M) yrkande 30, 2016/17:2065 (M), 2016/17:2303 (SD) yrkande 4, 2016/17:1769 (SD) yrkande 21, 2016/17:2039 (SD), 2016/17:1830 (L) yrkande 7 och 2016/17:3346 (KD) yrkande 20.

En allmän domstols beslut om utvisning på grund av brott kan innehålla förbud för utlänningen att återvända till Sverige under viss tid eller utan tidsbegränsning. Enligt 8 kap. 19 a § UtlL ska tiden för återreseförbud bestämmas till högst fem år. Om utlänningen utgör ett allvarligt hot mot allmän ordning och säkerhet får domstolen dock bestämma en längre tidsperiod. Utskottet anser inte att det finns anledning att förlänga tiden för återreseförbud för grov brottslighet . Motion 2016/17:2570 (M) avstyrks därmed.

När det gäller förbud mot tiggeri m.m. riktade Justitieombudsmannen (JO) i ett beslut den 28 juni 2011 allvarlig kritik mot Polismyndigheten i Stockholms län för att myndigheten hade avvisat 26 rumänska romer med motiveringen att dessa ägnade sig åt tiggeri och dagdriveri. Enligt JO bör inte bestämmelsen om försörjning på ett ärligt sätt tillämpas på andra försörjningssätt än de som är rättsligen förbjudna. Tiggeri är inte förbjudet enligt svensk lag och inte heller dagdriveri. Polismyndighetens avvisning saknade därför stöd i utlänningslagen , och JO ansåg att kritiken var av allvarligt slag eftersom åtgärderna hade inneburit långtgående rättskränkningar för enskilda individer. Utskottet har tidigare ( bet. 2012/13:SfU 7) uttalat att det inte hade någon annan uppfattning än JO och konstaterade dessutom att inte heller prostitution är förbjudet i svensk lag. Utskottet konstaterade dock att det är förbjudet att köpa sexuella tjänster. Utskottet finner inte skäl att ändra sitt ställningstagande . Motion 2016/17:2547 (SD) avstyrks därmed.

Visering

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om bl.a. visumtvång och humanitära visum .

Jämför reservation 4 6 (SD), 4 7 (C), 4 8 (V) och 4 9 (KD).

Gällande ordning

I rådets förordning (EG) nr 539/2001 regleras bl.a. vilka tredje l änders medborgare som behöver alternativt inte behöver visering. Enligt förordningen är det under vissa omständigheter möjligt att tillfälligt införa ett viseringskrav (suspenderingsmekanism). Detta kan gälla t.ex. vid plötslig och hög inströmning av ogrundade asylansökningar från ett viseringsfritt land eller i situationer när återtagandesamarbetet har satts ur spel.

Enligt förordning (EG) nr 810/2009 , den s.k. viseringskodexen, som är direkt tillämplig i Sverige, ska en visering i regel vara tidsbegränsad och gälla för högst tre månader under en sexmånadersperiod. En visering kan dock beslutas för flera inresor, t.ex. för besök hos egna barn eller vid återkommande affärsbesök och gäller för vistelser om som mest 90 dagar per halvår och högst fem år.

Enligt 2 kap. 3 § UtlL ska en utlänning som reser in eller vistas i Sverige ha en Schengenvisering eller en nationell visering om han eller hon inte har uppehållstillstånd , ställning som varaktigt bosatt eller är nordisk medborgare. Undantag från kravet på visering gäller även bl.a. för EES-medborgare och asylsökande.

Enligt 3 kap. 4 § UtlL får en nationell visering beviljas om det finns särskilda skäl. En sådan visering ger tillstånd att resa in i och vistas i Sverige. Viseringen får endast beviljas för längre tid än tre månader, dock högst ett år. Endast när det finns särskilda skäl får en visering beviljas för längre tid än utlänningens pass gäller. Visum kan beviljas för att bl.a. besöka släkt eller vänner , turistbesök , delta i idrottsturneringar , kulturellt utbyte , a nnat särskilt angett syfte av t.ex. personlig eller ekonomisk natur och genomresa med flyg (transit).

För att få besöksvisum gäller b l.a. att den sökande ska ha fått en inbjudan f rån den person som ska besökas samt ha pengar för uppehället och för hemresan och en individuell medicinsk reseförsäkring. Försäkringen ska täcka kostnader på minst 30 000 euro och gälla i alla Schengenländer. En ansökan om visum ska lämnas in till en svensk ambassad eller ett generalkonsulat.

M otionerna

I kommittémotion 2016/17:2300 av Kent Ekeroth och Adam Marttinen (båda SD) yrkande 1 begärs ett tillkännagivande om att införa visumtvång. Motio närerna anser att visumtvång bör införas för en del EU-länder för att förhindra tiggeri i Sverige.

I k ommittémotion 2016/17:2974 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkande 3 begärs ett tillkännagivande om att verka för att skapa fler lagliga vägar till Sverige och Europa. Enligt motionärerna skulle humanitära visum möjliggöra för flyktingar att få sin asylansökan prövad i Sverige. När ett gemensamt EU-system är på plats bör man kunna söka ett humanitärt visum för asylprövning i EU som helhet. I yrkande na 7 och 8 begärs tillkännagivande n om att göra det möjligt att söka asyl i EU från närområdet och om a tt humanitära visum bör införa s på EU-nivå. Motionärerna anser att u tländska medborgare bör få söka asyl i EU från närområdet för att inte behöva genomföra en illegal och farlig resa och att Easo bör ges ett utökat mandat att genomföra detta. I yrkande 14 begärs ett tillkännagivande om att införa humanitära visum för anhöriga. Enligt motionärerna bör r ätten att söka skydd värnas och mottagandet öka.

I m otion 2016/17:3063 av Rickard Nordin (C) yrkande 5 begärs ett tillkännagivande om att se över Migrationsverkets regler så att e-sportare räknas som andra atleter och om att införa e-sportvisum. Enligt motionären skulle det underlätta för e -sportstjärnor från andra länder att delta i stora tävlingar i Sverige.

I p artimotion 2016/17:159 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 9 begärs ett tillkännagivande om a tt visumtvånget för ryska medborgare bör avvecklas för turister , studenter och företrädare för det civila samhället. Motionärerna anser att d etta skulle främja mellanfolkliga kontakter med organisationer och folkrörelser samt turismen.

I k ommittémotion 2016/17:1200 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkande 10 begärs ett tillkännagivande om att regeringen inom EU bör verka för att korta ned listan över visumpliktiga länder och för att visumkrav inte ska användas för att stänga ute flyktingar. Motionärerna anser att v isumkravet är ett allvarligt hot mot asylrätten och stänger ute flyktingar eftersom kravet riktar sig mot länder där det pågår krig eller omfattande kränkningar av mänskliga rättigheter. I yrkande 11 begärs ett tillkännagivande om att regeringen bör tillsätta en utredning med uppgift att lägga fram förslag om en procedur för att utfärda asylvisum. Motionärerna anser att d et är viktigt för att skapa lagliga vägar att söka skydd undan förföljelse , och frågan om hur proceduren för dessa viseringar kan utformas bör därför ses över.

I m otion 2016/17:2019 av Robert Hannah och Birgitta Ohlsson (båda L) yrkande na 1 och 2 begärs tillkännagivande n om att Sverige ensidigt ska slopa kravet på turistvisum för civila ryska medborgare som vill besöka Sverige och att Sverige ska verka för att också EU ensidigt ska slopa kravet för dem som vill besöka EU . Motionärerna anser att t uristvisumkravet bör slopas för ryska medborgare för att förbättra förhållandena till Ryssland.

I k ommittémotion 2016/17:3302 av Aron Modig m.fl. (KD) yrkande 39 begärs ett tillkännagivande om nödvisum. Enligt motionärerna bör g emensamma steg tas från EU:s länder för att i samarbete med UNHCR öppna möjligheterna att kunna söka nödvisum före inresa till EU.

I motion 2016/17:1424 av Désirée Pethrus (KD) yrkande na 1 och 3 begärs tillkännagivande n om a tt regeringen inom EU bör verka för fler lagliga vägar in i EU och att regeringen bör verka för att gemensamma steg ska tas bland EU:s medlems stater för att i samarbete med UNHCR öppna möjligheten att kunna söka nödvisum före inresa till EU.

I motion 2016/17:2860 av Désirée Pethrus och Caroline Szyber (båda KD) yrkande 3 begärs ett tillkännagivande om att Turkiet ska uppfylla samma viseringskrav som övriga länder. Motionärerna anser att Turkiet bör uppfylla kraven för medlemskap i EU innan det medges några undantag.

I m otion 2016/17:1616 av Magnus Manhammar (S) begärs ett tillkännagivande om att införa humanitära visum för att rädda liv genom att skapa fler lagliga vägar för att söka asyl. Motionären anser att d et bör införas en möjlighet att ansöka om visum via ambassaderna.

Utskottets ställningstagande

Viseringsfrågor regleras på EU-nivå och är fullt ut harmoniserade. I viserings-förordningen regleras vilka tredje länders medborgare som behöver visering respektive vilka som är undantagna från viseringskrav vid resa till ett EU-land. Utskottet kan således konstatera att Sverige inte ensidigt kan införa krav på visering gentemot vissa länder eller undanta länder från detta krav .

Syftet med viseringspolitiken är att skapa så stor frihet som möjligt för personer att röra sig över gränserna. Önskemålet om fri rörlighet måste dock ställas mot nödvändigheten av att upprätthålla en reglerad invandring. Varje viseringsärende bedöms individuellt, och enligt viseringskodexen bör man vid prövningen av ansökningar om visering bl.a. bedöma om sökanden har för avsikt att lämna medlemsstaternas territorium när den visering som sökanden har ansökt om löper ut. Med hänsyn till det nu anförda finns det enligt utskottet inte skäl för riksdagen att göra något tillkännagivande med anledning av m otionerna 2016/17:159 (V) yrkande 9, 2016/17:1200 (V) yrkande 10, 2016/17:2019 (L) yrkandena 1 och 2 och 2016/17:2860 (KD) yrkande 3 . Mo tionerna avstyrks.

Utskottet ser inte anledning att ställa sig bakom motionsyrkandet om att visumkrav ska införas för vissa medlemsstater för att förhindra tiggeri i Sverige och avstyrker därför motion 2016/17:2300 (SD) yrkande 1 .

E-sport (elektronisk sport) är ett samlingsbegrepp för tävlingar som utförs på datorer eller spelkonsoler där de tävlande spelar olika sorters datorspel mot varandra och omfattas inte av undantag från krav på visering. Utskottet har senast i betänkande 2015/16:SfU14 uttalat att utskottet inte är berett att föreslå speciella regler för e-sportare. Utskottet , som vidhåller denna uppfattning, utgår från att regeringen följer frågan. Motion 2016/17:3063 (C) yrkande 5 avstyrks med det anförda .

När det gäller utfärdande av nationella viseringar gäller följande. Om villkoren för en enhetlig visering (Schengenvisering) inte är uppfyllda kan, om det finns särskilda skäl en nationell visering för längre tid än tre månader, dock högst ett år, utfärdas enligt 3 kap. 4 § första stycket UtlL. En sådan visering ger endast tillstånd att resa in i och vistas i Sverige och omfattas inte av viseringskodexen. Av förarbetena framgår att särskilda skäl för nationell visering för längre vistelser exempelvis kan gälla nära släktingar som önskar vistas här i landet för släktbesök längre tid än tre månader eller affärsbesök.

EU-domstolen har i mål nr C-638/16 PPU den 7 mars 2017 angett att en ansökan om visering med territoriellt begränsad giltighet som lämnas in av en tredjelandsmedborgare i syfte att vid ankomsten till medlemsstaten lämna in en ansökan om internationellt skydd och att därefter vistas längre än 90 dagar under en 180-dagarsperiod i den medlemsstaten inte regleras av viseringskodexen utan, på unionsrättens nuvarande stadium, endast av nationell rätt.

En utredare har fått i uppdrag att utifrån ett brett angreppssätt analysera förutsättningarna för att skapa lagliga vägar för att söka asyl i EU . Enligt direktiven kan detta ske genom att det införs en möjlighet att utfärda viseringar eller genom någon annan typ av inresetillstånd för personer som har för avsikt att ansöka om asyl i EU ( dir. 2016:08 ) . Om det bedöms lämpligt ska utredaren föreslå hur ett sådant regelverk skulle kunna utformas med utgångspunkt i EU-rätten och övriga internationella åtaganden samt bedöma vilka ekonomiska och andra konsekvenser detta skulle kunna medföra. Uppdraget ska redovisas senast den 31 december 2017. Enligt utskottets mening bör utredningen s arbete avvaktas. M otion erna 2016/17:1200 (V) yrkande 11 , 2016/17:2974 (C) yrkande na 3, 7 , 8 och 14 , 2016/17:1424 (KD) yrkande na 1 och 3, 2016/17:3302 (KD) yrkande 39 och 2016/17:1616 (S) avstyrks därför.

Reservationer

1.

Migrations- och flyktingpolitik, punkt 1 (SD)

av Jennie Åfeldt (SD) och Paula Bieler (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2016/17:3409 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 13 och 25 samt

avslår motionerna

2016/17:1065 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkandena 3 och 4,

2016/17:1068 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 1,

2016/17:1079 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 17,

2016/17:1200 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkandena 1 och 2,

2016/17:2974 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkandena 1, 2, 10 och 11,

2016/17:3302 av Aron Modig m.fl. (KD) yrkandena 1 och 19,

2016/17:3344 av Sofia Fölster (M) yrkande 5 och

2016/17:3384 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 1.

Ställningstagande

För att komma till rätta med asylmissbruk et bör d en yttre gränskontrollen och den inre utlänningskontrollen skärpas . Vidare bör s ynnerligen ömmande omständigheter a vskaffa s som grund för ett uppehållstillstånd i Sverige . G runden använ d s godtyckligt , vilket ökar migrationen till Sverige . Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag i enlighet med det anförda.

2.

Migrations- och flyktingpolitik, punkt 1 (C)

av Solveig Zander (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2016/17:2974 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkandena 1, 2, 10 och 11 samt

avslår motionerna

2016/17:1065 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkandena 3 och 4,

2016/17:1068 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 1,

2016/17:1079 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 17,

2016/17:1200 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkandena 1 och 2,

2016/17:3302 av Aron Modig m.fl. (KD) yrkandena 1 och 19,

2016/17:3344 av Sofia Fölster (M) yrkande 5,

2016/17:3384 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 1 och

2016/17:3409 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 13 och 25.

Ställningstagande

De åtstramningar som införts genom den tillfälliga lagen begränsa r rätten till familjeåterförening och l eder till fler a olika kategorier av tidsbegränsade uppehållstillstånd . Begrä n sningarna riskerar att få stora negativa konsekvenser för öppenheten , för flyktingar och för enskildas etablering . D en tillfälliga lagen ger inte skydd för övrig a skyddsbehövande , och rekvisitet ö mmande omständigheter tolkas nu så restriktivt det bara går. Allt detta är orimligt eftersom det rör människor som ofta är i mycket stor nöd.

Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag i enlighet med den migrationspolitiska uppgörelse som slöts i oktober 2015 mellan regeringen, Centerpartiet, Kristdemokraterna, Liberalerna och Moderaterna .

3.

Migrations- och flyktingpolitik, punkt 1 (V)

av Christina Höj Larsen (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2016/17:1200 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkandena 1 och 2 samt

avslår motionerna

2016/17:1065 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkandena 3 och 4,

2016/17:1068 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 1,

2016/17:1079 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 17,

2016/17:2974 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkandena 1, 2, 10 och 11,

2016/17:3302 av Aron Modig m.fl. (KD) yrkandena 1 och 19,

2016/17:3344 av Sofia Fölster (M) yrkande 5,

2016/17:3384 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 1 och

2016/17:3409 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 13 och 25.

Ställningstagande

Lagen om tillfälliga begränsningar för att få uppehållstillstånd i Sverige bör upphävas eftersom den leder till mycket lidande och innebär stora avsteg från grundtanken med asylrätten. Lagen bör åtminstone inte tillämpas retroaktivt. B esluten är livsavgörande för den enskild e , och det kan ifrågasättas om retroaktiv lagstiftning är förenligt med E U-r ätten. Regeringen bör återkomma med förslag till riksdagen i enlighet med det anförda.

4.

Migrations- och flyktingpolitik, punkt 1 (L)

av Fredrik Malm (L).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2016/17:1065 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkandena 3 och 4,

2016/17:1068 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 1 och

2016/17:1079 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 17 och

avslår motionerna

2016/17:1200 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkandena 1 och 2,

2016/17:2974 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkandena 1, 2, 10 och 11,

2016/17:3302 av Aron Modig m.fl. (KD) yrkandena 1 och 19,

2016/17:3344 av Sofia Fölster (M) yrkande 5,

2016/17:3384 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 1 och

2016/17:3409 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 13 och 25.

Ställningstagande

Alltför inhumana och restriktiva asyl regler kan inte accepteras. B arnfamiljer ska inte splittras , och alltför korta uppehållstillstånd försvårar integrationen. I linje med det som framkommer av migrationsöverenskommelsen mellan regeringen och allianspartierna bör huvudregeln vara treåriga tidsbegränsade uppehållstillstånd . Vidare bör g ruppen övrig a skyddsbehövande återinföras som grund för uppehållstillstånd och de begräns ade möjl ig hete rna att få uppehållstil ls tånd på grund av s ynnerligen eller särskilt ömmande omständigheter tas bort . Bland annat bör hbt-personer kunna beviljas uppehållstillstånd på grund av synnerligen eller särskilt ömmande omständigheter. En sådan ventil behövs för utsatta grupper. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag i enlighet med det anförda.

5.

Migrations- och flyktingpolitik, punkt 1 (KD)

av Aron Modig (KD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2016/17:3302 av Aron Modig m.fl. (KD) yrkandena 1 och 19 samt

2016/17:3384 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 1 och

avslår motionerna

2016/17:1065 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkandena 3 och 4,

2016/17:1068 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 1,

2016/17:1079 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 17,

2016/17:1200 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkandena 1 och 2,

2016/17:2974 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkandena 1, 2, 10 och 11,

2016/17:3344 av Sofia Fölster (M) yrkande 5 och

2016/17:3409 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 13 och 25.

Ställningstagande

Migrationspolitiken ska bygga på öppenhet, och respektera asylrätten. En human migrationspolitik måste kombineras med en effektiv och välfungerande integrationspolitik för att på längre sikt kunna erbjuda en fristad för människor på flykt. Bestämmelserna om tidsbegränsade uppehållstillstånd bör permanentas, men uppehållstillstånden bör vara treåriga. Bakgrunden är att Sverige inte kan avvika alltför mycket från övriga EU-länders regelverk och att incitamenten till etablering ska stärkas. De tidsbegränsade uppehållstillstånden bör omvandlas till permanenta efter tre år om skyddsskälen kvarstår eller om personen kan försörja sig själv genom förvärvsarbete eller eget företagande. Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med förslag i enlighet med det anförda.

6.

Tidsbegränsade uppehållstillstånd m.m., punkt 2 (M, SD)

av Mikael Cederbratt (M), Jennie Åfeldt (SD), Lars-Arne Staxäng (M), Tina Ghasemi (M), Carl-Oskar Bohlin (M) och Paula Bieler (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2016/17:3371 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkandena 1, 2 och 4 samt

2016/17:3409 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 24.

Ställningstagande

Sverige behöver en långsiktig migrationspolitik. Sverige ska vara ett land som bidrar till att ge människor skydd, såväl här som i andra länder, men hänsyn måste också tas till Sveriges förutsättningar och situation. Migrationspol i tiken behöver utformas med hänsyn till bl.a. det stora mottagande av asylsökande som Sverige har haft och hur integrationen fungerar. Lagstiftning behövs som ger förutsättningar för en tillfällig paus i m ottagandet av asylsökande . När en sådan lagstiftning är på plats bör k votflyktingar och asylsökande s om kommer direkt från tredjeländer tas emot medan övriga bör direktavvisas till det säkra land de kom via. T i dsbegränsade uppehållstillstånd och skärpta försörjningskrav vid anhöriginvandring bör införas permanent . R egeringen bör återkomma till riksdagen med förslag i enlighet med det anförda.

7.

Återkallelse av uppehållstillstånd, punkt 3 (M, SD)

av Mikael Cederbratt (M), Jennie Åfeldt (SD), Lars-Arne Staxäng (M), Tina Ghasemi (M), Carl-Oskar Bohlin (M) och Paula Bieler (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2016/17:3387 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkande 19.

S tällningstagande

D et är i dag omotiverat svårt att återkalla uppehållstillstånd i säkerhetsärenden med stöd av utlänningslagen s regler . T rots att det föreligger tillräckligt starka misstankar om en utlä nnings kopplingar till terrorist relaterad verksamhet och viss annan brottslighet återkallas inte uppehållstillstånd . Regeringen bör därför utreda m öjligheten att återkalla uppehållstillstånd i fler situationer .

8.

Kartläggning av skuggsamhällen, punkt 4 (M, SD)

av Mikael Cederbratt (M), Jennie Åfeldt (SD), Lars-Arne Staxäng (M), Tina Ghasemi (M), Carl-Oskar Bohlin (M) och Paula Bieler (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2016/17:3371 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkande 27.

Ställningstagande

Det behövs kraftfulla åtgärder mot problemet med växande skuggsamhällen. Regeringen bör därför genomföra en kartläggning av antalet människor som lever utan tillstånd i Sverige .

9.

Vissa migrationspolitiska frågor, punkt 5 (SD)

av Jennie Åfeldt (SD) och Paula Bieler (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2016/17:763 av Richard Jomshof (SD) och

2016/17:3409 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 9–11 och 43 samt

avslår motionerna

2016/17:762 av Richard Jomshof (SD),

2016/17:2545 av David Lång och Mikael Jansson (båda SD) yrkande 1,

2016/17:3296 av Martin Kinnunen (SD),

2016/17:3302 av Aron Modig m.fl. (KD) yrkande 27 och

2016/17:3384 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 9.

Ställningstagande

Sverige bör följa Danmarks exempel med en upplysningskampanj för att tydligt sända ut signaler som gör att färre väljer att söka sig till vårt land illegalt. S venska ambassader bör därför få i uppdrag att aktivt upplysa lokalbefolkningen i ursprungsländerna om svenska förhållanden. Vidare bör personer som beviljats asyl inte ha rätt att besöka hemlandet under de första fem år en från beviljandet av asyl och om så ändå sker bör det leda till att uppehållstillståndet upphävs. Vidare bör uppehållstillstånd som har beviljats på oriktiga grunder dras in . Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag i enlighet med det anförda.

10.

Vissa migrationspolitiska frågor, punkt 5 (KD)

av Aron Modig (KD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2016/17:3302 av Aron Modig m.fl. (KD) yrkande 27 och

2016/17:3384 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 9 och

avslår motionerna

2016/17:762 av Richard Jomshof (SD),

2016/17:763 av Richard Jomshof (SD),

2016/17:2545 av David Lång och Mikael Jansson (båda SD) yrkande 1,

2016/17:3296 av Martin Kinnunen (SD) och

2016/17:3409 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 9–11 och 43.

Ställningstagande

En rättssäker migrationsprocess förutsätter att varje steg är rättssäkert. Att myndigheter har ett ansvar för att se över sina rutiner och följa upp sitt arbete är inte tillräckligt. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om att inrätta en inspektion för migrationsfrågor. Syftet med denna inspektion är att verka för rättssäkerhet och effektivitet genom hela migrationsprocessen, det vill säga i hanteringen hos Migrationsverket, utlandsmyndigheter, domstolar, polis och i samverkan med kommuner och landsting.

11.

Människosmuggling, punkt 6 (M, SD)

av Mikael Cederbratt (M), Jennie Åfeldt (SD), Lars-Arne Staxäng (M), Tina Ghasemi (M), Carl-Oskar Bohlin (M) och Paula Bieler (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2016/17:2303 av Kent Ekeroth och Adam Marttinen (båda SD) yrkande 22,

2016/17:3371 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkande 5 och

2016/17:3388 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkande 32 och

avslår motionerna

2016/17:1200 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkande 13 och

2016/17:1315 av Maria Ferm och Emma Hult (båda MP).

Ställningstagande

Straffen för människosmuggling bör skärpas väsentligt. De straffsatser som är i dag står inte i proportion till brottets allvar. Minimistraffet bör höjas från fängelse i sex månader till fängelse i två år. Detta skulle även innebära att de brottsbekämpande myndigheterna i större utsträckning än i dag ges möjlighet att använda tvångsmedel. Regeringen bör återkomma med förslag enligt det anförda.

12.

Människosmuggling, punkt 6 (V)

av Christina Höj Larsen (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2016/17:1200 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkande 13 och

avslår motionerna

2016/17:1315 av Maria Ferm och Emma Hult (båda MP),

2016/17:2303 av Kent Ekeroth och Adam Marttinen (båda SD) yrkande 22,

2016/17:3371 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkande 5 och

2016/17:3388 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkande 32.

Ställningstagande

Det bör införas ett humanitärt undantag som medger straffrihet för personer som hjälper flyktingar av ren medmänsklighet. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag som gör det lagligt att transportera flyktingar i och till Sverige utan vinstsyfte.

13.

Hjälp till olovlig vistelse, punkt 7 (SD)

av Jennie Åfeldt (SD) och Paula Bieler (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2016/17:2303 av Kent Ekeroth och Adam Marttinen (båda SD) yrkande 12.

Ställningstagande

Det bör införas regler som gör det olagligt att även utan vinstsyfte gömma, hjälpa eller på andra sätt underlätta för personer som befinner sig i Sverige olagligt att hålla sig undan från den svenska rätt skipningen. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag i enlighet med det anförda.

14.

Det gemensamma europeiska asylsystemet, punkt 8 (M)

av Mikael Cederbratt (M), Lars-Arne Staxäng (M), Tina Ghasemi (M) och Carl-Oskar Bohlin (M).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2016/17:2767 av Karin Enström m.fl. (M) yrkande 17 och

2016/17:3371 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkandena 34–36 och

avslår motionerna

2016/17:1065 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 1,

2016/17:1077 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 2,

2016/17:1079 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkandena 19 och 25,

2016/17:1200 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkandena 3 och 12,

2016/17:1424 av Désirée Pethrus (KD) yrkandena 2, 4 och 6–8,

2016/17:2791 av Börje Vestlund m.fl. (S) yrkande 3,

2016/17:2974 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkandena 4–6 och

2016/17:3302 av Aron Modig m.fl. (KD) yrkandena 36–38.

Ställningstagande

Det EU-gemensamma asylsystemet måste vara hållbart och fungera bättre . Vidare bör medlems staterna ta ansvar för och efterleva EU:s regler. Om en medlemsstat inte efterlever EU:s gemensamma åtaganden bör det medför a konsekvenser för medlemsstat en . Ekonomiska incitament måste införas. Vidare bör a lla EU:s medlemsstater delta i och utöka sitt deltagande i FN:s kvotflyktingsystem för att ge människor skydd . Om medlemsstaterna ökar flyktingkvoten skulle det också bidra till att frigöra platser i flyktinglägren. Regeringen bör verka för detta i EU-arbetet.

15.

Det gemensamma europeiska asylsystemet, punkt 8 (C)

av Solveig Zander (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2016/17:2974 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkandena 4–6 och

avslår motionerna

2016/17:1065 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 1,

2016/17:1077 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 2,

2016/17:1079 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkandena 19 och 25,

2016/17:1200 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkandena 3 och 12,

2016/17:1424 av Désirée Pethrus (KD) yrkandena 2, 4 och 6–8,

2016/17:2767 av Karin Enström m.fl. (M) yrkande 17,

2016/17:2791 av Börje Vestlund m.fl. (S) yrkande 3,

2016/17:3302 av Aron Modig m.fl. (KD) yrkandena 36–38 och

2016/17:3371 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkandena 34–36.

Ställningstagande

EU-länder na bör ta ett större ansvar och öka sitt mottagande av kvotflyktingar. Mottagandet av kvotflyktingar är för lågt trots att det är ett av få sätt för människor att ta sig till Europa på ett säkert sätt . Regeringen bör i EU driva på för att EU:s medlems stater ska leva upp till gällande regelverk och konventioner och för att ett nytt gemensamt asylsystem ska införas i EU . F lyktingar bör få registreras som asylsökande i EU som helhet , och EU:s myndighet för asylfrågor (Easo) bör få utökat mandat att hantera ett gemensamt system för asylprövningar. S kyddsbehövande bör förde las inom unionen baserat på kvant itativa kriterier som medlems staters storlek och ekonomi samt kvalitativa kriterier som personernas släktband . S amtidigt bör ett enskilt EU-l and få ta ett större ansvar om landet vill det. Det är också viktigt att EU:s gränsskydd upprätthålls med absolut respekt för asylrätten och mänskliga rättigheter. Regeringen bör vidta åtgärder och driva dessa frågor i EU .

16.

Det gemensamma europeiska asylsystemet, punkt 8 (V)

av Christina Höj Larsen (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2016/17:1200 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkandena 3 och 12 samt

avslår motionerna

2016/17:1065 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 1,

2016/17:1077 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 2,

2016/17:1079 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkandena 19 och 25,

2016/17:1424 av Désirée Pethrus (KD) yrkandena 2, 4 och 6–8,

2016/17:2767 av Karin Enström m.fl. (M) yrkande 17,

2016/17:2791 av Börje Vestlund m.fl. (S) yrkande 3,

2016/17:2974 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkandena 4–6,

2016/17:3302 av Aron Modig m.fl. (KD) yrkandena 36–38 och

2016/17:3371 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkandena 34–36.

Ställningstagande

D et finns ett stort behov av reformer, bl.a. att införa fler lagliga vägar in i EU . F lera av EU:s förslag syftar dock till att försämra möjligheterna för flyktingar att ta sig till EU. R egeringen bör verka för att bromsa den negativa utvecklingen inom EU:s asylpolitik och rösta mot dessa förslag . Vidare bör regeringen inom EU verka för att transportörsansvaret avskaffas. T ransportörsansvaret hindrar asylsökande från att ta sig in i Schengenområdet och tvinga r dem att vända sig till smugglare med sjöovärdiga båtar för att ta sig över Medelhavet.

17.

Det gemensamma europeiska asylsystemet, punkt 8 (L)

av Fredrik Malm (L).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2016/17:1065 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 1,

2016/17:1077 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 2 och

2016/17:1079 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkandena 19 och 25 samt

avslår motionerna

2016/17:1200 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkandena 3 och 12,

2016/17:1424 av Désirée Pethrus (KD) yrkandena 2, 4 och 6–8,

2016/17:2767 av Karin Enström m.fl. (M) yrkande 17,

2016/17:2791 av Börje Vestlund m.fl. (S) yrkande 3,

2016/17:2974 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkandena 4–6,

2016/17:3302 av Aron Modig m.fl. (KD) yrkandena 36–38 och

2016/17:3371 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkandena 34–36.

Ställningstagande

Det behövs en mer varaktig lösning för att dela ansvaret för flyktingmottagandet mellan EU:s länder . Behovet är stort och ländernas gemensamma ansvar bör återupprättas och stärkas. Alla EU-länder har ett ansvar för att värna asylrätten.

Vidare bör EU:s regelverk inom asyl området utvidgas och omfatta h bt -personer , och arbetet med att inkludera alla transpersoner i EU:s diskrimineringslagstiftning bör fortsätta. Dessutom bör EU-rättens familjebegrepp breddas till att även gälla samkönade par.

EU:s gemensamma asylpolitik bör stärkas , och regeringen bör driva på inom EU i enlighet med det anförda .

18.

Det gemensamma europeiska asylsystemet, punkt 8 (KD)

av Aron Modig (KD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2016/17:1424 av Désirée Pethrus (KD) yrkandena 2, 4 och 6–8 samt

2016/17:3302 av Aron Modig m.fl. (KD) yrkandena 36–38 och

avslår motionerna

2016/17:1065 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 1,

2016/17:1077 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 2,

2016/17:1079 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkandena 19 och 25,

2016/17:1200 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkandena 3 och 12,

2016/17:2767 av Karin Enström m.fl. (M) yrkande 17,

2016/17:2791 av Börje Vestlund m.fl. (S) yrkande 3,

2016/17:2974 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkandena 4–6 och

2016/17:3371 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkandena 34–36.

Ställningstagande

Regeringen bör driva på i fråga om att reformera Dublinförordningen . Utgångspunkten i ett reviderat regelverk bör vara att en person som avser att söka asyl i EU ska gör a det vid unionens yttre gräns och att de asylsökande därefter fördelas mellan medlemsstaterna baserat på en s.k. fördelningsnyckel. Hänsyn bör då tas till befolkningsstorlek, ekonomisk styrka och tidigare ansvarstagande. Regeringen bör vidare verka för att det inrättas ett EU-gemensamt vidarebosättn ingsprogram för kvotflyktingar där a lla medlems stater hjälps åt att ta emot kvotflyktingar .

R egeringen bör verka för att alla länder lever upp till sina åtaganden inom flyktingpolitiken i enlighet med EU:s migrationspolitiska beslut. Alla medlems stater bör följa EU:s gemensamma regler och erbjuda flyktingar en human och rättvis behandling. A lla barn bör få rätt till juridisk hjälp, en god man och ett värdigt bemötande. Vidare bör EU-länderna t a ett gemensamt ansvar för att barn som är på flykt ensamma inte försvinner. Barn på flykt riskerar att hamna i händerna på kriminella krafter.

19.

Fri rörlighet, punkt 9 (SD)

av Jennie Åfeldt (SD) och Paula Bieler (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2016/17:3409 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 48–52 och

avslår motionerna

2016/17:2890 av Markus Wiechel och Jennie Åfeldt (båda SD) yrkandena 1 och 2 samt

2016/17:3212 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 1.

Ställningstagande

Samtliga EES-medborgare bör registreras vid inresa till Sverige och i samband med att vistelsen registreras verifiera sin identitet. EES-medborgare som befinner sig i Sverige måste för att få uppehållsrätt efter den initiala perioden uppfylla krav på arbete och försörjning och får inte utgöra en oskälig belastning på svenska sociala trygghets- och bidragssystem. De ska även ha en sjukförsäkring motsvarande den för medborgare i Sverige. Om något av ovanstående villkor för att vistas i Sverige inte uppfylls, bör en EES-medborgare omgående avvisas till sitt hemland. Vidare bör det vara möjligt att tillämpa straffåtgärder på EU-nivå mot länder som bidrar till missbruket av den fria rörligheten. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag i enlighet med det anförda.

20.

Fri rörlighet, punkt 9 (KD)

av Aron Modig (KD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2016/17:3212 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 1 och

avslår motionerna

2016/17:2890 av Markus Wiechel och Jennie Åfeldt (båda SD) yrkandena 1 och 2 samt

2016/17:3409 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 48–52.

Ställningstagande

En EU-medborgare har rätt att vistas i en annan medlemsstat i tre månader utan annat krav än giltigt id-kort eller pass så länge hon eller han inte blir en orimlig belastning för den mottagande statens sociala biståndssystem. För r ätt att vistas längre tid ställ s det vissa krav, t.ex. att personen är anställd i den mottagande staten eller är arbetssökande med en verklig möjlighet att få anställning. D en fria rörligheten är en av de viktiga grunderna för EU , men för att den ska kunna upprätthållas är det viktigt att det ramverk som finns efterföljs och att varje land ser till att dess medborgare får ett rimligt socialt skydd och tillgång till skola och hälsovård . Regeringen bör vidta åtgärder som tillgodoser detta.

21.

Skyddsbehövande, punkt 10 (V, L)

av Christina Höj Larsen (V) och Fredrik Malm (L).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2016/17:1079 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 18 och

2016/17:1200 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkande 20,

bifaller delvis motionerna

2016/17:1714 av Börje Vestlund m.fl. (S) yrkandena 1, 2, 4 och 6 samt

2016/17:3302 av Aron Modig m.fl. (KD) yrkande 28 och

avslår motionerna

2016/17:136 av Amineh Kakabaveh (V) yrkande 8,

2016/17:932 av Hillevi Larsson (S) och

2016/17:1157 av Lars Eriksson (S).

Ställningstagande

Förföljelse eller välgrundad fruktan för förföljelse på grund av sexuell läggning, kön eller könsuttryck är enligt gällande lag skäl för asyl och den som förföljs kan beviljas flyktingstatus. Migrationsöverdomstolen har emellertid inte tagit upp tillräckligt många fall där den asylsökande angett förföljelser på grund av kön eller sexuell läggning som asylskäl för att det ska ha hunnit utformas någon rättspraxis på området. Vid tillämpning av regler om bl.a. asyl på grund av sexuell läggning när den sökande dolt sin sexuella läggning i ursprungslandet har det gjorts motstridiga bedömningar och beslut fattas rakt motsatta lagstiftarens intention att sexuell läggning är en grundläggande egenskap som ingen ska behöva dölja. Även när det kommer till förföljelse på grund av könsuttryck och könsidentitet är rättsläget osäkert. Det finns därför anledning att göra en grundlig utvärdering av hur rättstillämpningen ser ut i praktiken avseende asylsökande hbt-personer, och om så krävs ändra lagstiftningen. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.

22.

Skyddsbehövande, punkt 10 (KD)

av Aron Modig (KD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2016/17:3302 av Aron Modig m.fl. (KD) yrkande 28,

bifaller delvis motionerna

2016/17:1079 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 18 och

2016/17:1200 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkande 20 och

avslår motionerna

2016/17:136 av Amineh Kakabaveh (V) yrkande 8,

2016/17:932 av Hillevi Larsson (S),

2016/17:1157 av Lars Eriksson (S) och

2016/17:1714 av Börje Vestlund m.fl. (S) yrkandena 1, 2, 4 och 6.

Ställningstagande

Sedan 2005 ska förföljelse på grund av tro, kön, könsidentitet eller sexuell läggning ge flyktingstatus. Någon uppföljning har dock inte gjorts huruvida den nya lagstiftningen har förbättrat möjligheterna att få uppehållstillstånd för dem som riskerat förföljelse på någon av dessa grunder. Inget fall där den asylsökande har åberopat förföljelse på grund av sexuell läggning som asylskäl har heller tagits upp av Migrationsöverdomstolen. Domstolen har alltså hittills inte agerat i sin roll som praxisbildande instans inom detta område.

Migrationsverket har arbetat med att förstärka kompetens, kunskap och tillämpning i beslutsfattandet när det gäller asylärenden där sexuell läggning eller tro/religion åberopas. Allt detta är mycket välkommet. Men trots insatserna hos Migrationsverket och i domarna i domstolarna finns det fortfarande mycket som tyder på att lagstiftningens intention från 2005 inte har uppnåtts. Det är därför dags att se över lagen och tydliggöra nu motstridiga uttalanden. Flera oklara uttryck, t .ex. vad det innebär att leva ”öppet” med sin sexuella läggning eller tro, behöver klargöras.

23.

Asylprocessen, punkt 11 (M)

av Mikael Cederbratt (M), Lars-Arne Staxäng (M), Tina Ghasemi (M) och Carl-Oskar Bohlin (M).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2016/17:1500 av Ulrika Karlsson i Uppsala (M) yrkande 8 och

2016/17:3372 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkandena 2 och 4 samt

avslår motionerna

2016/17:1065 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 16,

2016/17:1200 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkandena 15, 19, 21 och 22,

2016/17:1348 av Hanna Wigh (SD) yrkandena 4 och 5,

2016/17:1424 av Désirée Pethrus (KD) yrkande 5,

2016/17:1500 av Ulrika Karlsson i Uppsala (M) yrkande 9,

2016/17:1714 av Börje Vestlund m.fl. (S) yrkandena 3, 5 och 7,

2016/17:1795 av Fredrik Schulte (M),

2016/17:1999 av Robert Hannah och Christina Örnebjär (båda L) yrkande 1,

2016/17:2471 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkandena 12 och 13,

2016/17:2973 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkandena 5 och 6,

2016/17:2975 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkandena 8 och 9,

2016/17:3302 av Aron Modig m.fl. (KD) yrkandena 2–5, 10, 11 och 26,

2016/17:3384 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 2 och

2016/17:3409 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 17.

Ställningstagande

När den asylsökande placeras bör fokus ligga på att han eller hon ska kunna få ett arbete. Asylsökande som har möjlighet ska arbeta och försörja sig själva. D irekt vid ankomsten till Sverige bör de få hjälp med att få ett samordningsnummer från Skatteverket och ett bevis om att de är undantagna från krav på arbetstillstånd. Regeringen bör vidta åtgärder som tillgodoser detta .

24.

Asylprocessen, punkt 11 (SD)

av Jennie Åfeldt (SD) och Paula Bieler (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2016/17:3409 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 17 och

avslår motionerna

2016/17:1065 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 16,

2016/17:1200 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkandena 15, 19, 21 och 22,

2016/17:1348 av Hanna Wigh (SD) yrkandena 4 och 5,

2016/17:1424 av Désirée Pethrus (KD) yrkande 5,

2016/17:1500 av Ulrika Karlsson i Uppsala (M) yrkandena 8 och 9,

2016/17:1714 av Börje Vestlund m.fl. (S) yrkandena 3, 5 och 7,

2016/17:1795 av Fredrik Schulte (M),

2016/17:1999 av Robert Hannah och Christina Örnebjär (båda L) yrkande 1,

2016/17:2471 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkandena 12 och 13,

2016/17:2973 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkandena 5 och 6,

2016/17:2975 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkandena 8 och 9,

2016/17:3302 av Aron Modig m.fl. (KD) yrkandena 2–5, 10, 11 och 26,

2016/17:3372 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkandena 2 och 4 samt

2016/17:3384 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 2.

Ställningstagande

Brott slighet och missbruk bör inte tolereras. En asylsökande som begår brott eller vägrar att samarbeta under asylprocessen bör därför automatiskt få avslag på sin asylansökan och utvisas . Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag i enlighet med det anförda.

25.

Asylprocessen, punkt 11 (C)

av Solveig Zander (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2016/17:2975 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkande 9 och

avslår motionerna

2016/17:1065 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 16,

2016/17:1200 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkandena 15, 19, 21 och 22,

2016/17:1348 av Hanna Wigh (SD) yrkandena 4 och 5,

2016/17:1424 av Désirée Pethrus (KD) yrkande 5,

2016/17:1500 av Ulrika Karlsson i Uppsala (M) yrkandena 8 och 9,

2016/17:1714 av Börje Vestlund m.fl. (S) yrkandena 3, 5 och 7,

2016/17:1795 av Fredrik Schulte (M),

2016/17:1999 av Robert Hannah och Christina Örnebjär (båda L) yrkande 1,

2016/17:2471 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkandena 12 och 13,

2016/17:2973 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkandena 5 och 6,

2016/17:2975 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkande 8,

2016/17:3302 av Aron Modig m.fl. (KD) yrkandena 2–5, 10, 11 och 26,

2016/17:3372 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkandena 2 och 4,

2016/17:3384 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 2 och

2016/17:3409 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 17.

Ställningstagande

Grundregeln bör vara att en person som saknar uppehållstillstånd men är asylsökande får arbeta. Det enda den asylsökande ska behöva för att få jobba är ett bevis på att han eller hon registrerats som asylsökande hos Migrationsverket. Det måste inf ör as regler så att fler asylsökande redan under asyltiden kan arbeta på den svenska arbetsmarknaden efter som det motverkar sysslolöshet. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag i enlighet med vad som nu anförts.

De byråkratiska hinder som finns i dag med utbetalningar, arbetstillstånd och mycket annat måste tas bort. Fler ska kunna få jobb eller praktik redan under asyltiden. A rbetsgivare har svårigheter att betala ut lön eftersom a sylsökande inte har något bankkonto . Detta leder till att asylsökande som hade kunnat få jobb redan under asyltiden inte anställs. I dag måste alla praktikplatser för asylsökande godkännas av Migrationsverket efter en omfattande ansökningsprocess. Regeringen bör därför återkomma med förslag som underlättar för företag att erbjuda asylsökande arbete.

26.

Asylprocessen, punkt 11 (V)

av Christina Höj Larsen (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2016/17:1200 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkandena 15, 19, 21 och 22 samt

2016/17:2471 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkandena 12 och 13 samt

avslår motionerna

2016/17:1065 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 16,

2016/17:1348 av Hanna Wigh (SD) yrkandena 4 och 5,

2016/17:1424 av Désirée Pethrus (KD) yrkande 5,

2016/17:1500 av Ulrika Karlsson i Uppsala (M) yrkandena 8 och 9,

2016/17:1714 av Börje Vestlund m.fl. (S) yrkandena 3, 5 och 7,

2016/17:1795 av Fredrik Schulte (M),

2016/17:1999 av Robert Hannah och Christina Örnebjär (båda L) yrkande 1,

2016/17:2973 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkandena 5 och 6,

2016/17:2975 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkandena 8 och 9,

2016/17:3302 av Aron Modig m.fl. (KD) yrkandena 2–5, 10, 11 och 26,

2016/17:3372 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkandena 2 och 4,

2016/17:3384 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 2 och

2016/17:3409 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 17.

Ställningstagande

Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om att införa regler i utlänningslagen om att asylsökande som ansöker om uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande ska ha rä tt till biträde. En sådan bestämmelse skulle lindra rådande rättsosäkerhet.

R e geringen bör även verka för att Migrationsverkets handläggare ska få ökad kunskap om rätten till familjeåterförening i enlighet med Dublinregelverket .

R egeringen bör dessutom säkerställa att Migrationsverket kan erbjuda tolkar med hbtq-kompetens. Den asylsökande bör bemötas på ett respektfullt sätt , och tolken bör kunna behärska relevanta ord. R egeringen bör också ge M igrationsverket i uppdrag att se över hanteringen av hbtq-frågor och genom föra kompetenshöjande insatser för att åtgärda eventuella brister. T illämp ningen hos Migrations verket är inte enhetlig.

Rätten till arbete bör utvidgas och omfatta samtliga asylsökande. Vidare bör regeringen ge Migrationsverket i uppdrag att informera om möjligheterna till undantag från krav på arbetstillstånd i samband med att ansökan om uppehållstillstånd lämnas in.

27.

Asylprocessen, punkt 11 (L)

av Fredrik Malm (L).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2016/17:1065 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 16 och

avslår motionerna

2016/17:1200 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkandena 15, 19, 21 och 22,

2016/17:1348 av Hanna Wigh (SD) yrkandena 4 och 5,

2016/17:1424 av Désirée Pethrus (KD) yrkande 5,

2016/17:1500 av Ulrika Karlsson i Uppsala (M) yrkandena 8 och 9,

2016/17:1714 av Börje Vestlund m.fl. (S) yrkandena 3, 5 och 7,

2016/17:1795 av Fredrik Schulte (M),

2016/17:1999 av Robert Hannah och Christina Örnebjär (båda L) yrkande 1,

2016/17:2471 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkandena 12 och 13,

2016/17:2973 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkandena 5 och 6,

2016/17:2975 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkandena 8 och 9,

2016/17:3302 av Aron Modig m.fl. (KD) yrkandena 2–5, 10, 11 och 26,

2016/17:3372 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkandena 2 och 4,

2016/17:3384 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 2 och

2016/17:3409 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 17.

Ställningstagande

För att en asylsökande ska ha möjlighet att arbeta eller praktisera bör han eller hon automatiskt tilldelas ett samordningsnummer om identiteten kan styrka s. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag i enlighet med det anförda.

28.

Asylprocessen, punkt 11 (KD)

av Aron Modig (KD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2016/17:3302 av Aron Modig m.fl. (KD) yrkandena 2–5, 10, 11 och 26 samt

2016/17:3384 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 2 och

avslår motionerna

2016/17:1065 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 16,

2016/17:1200 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkandena 15, 19, 21 och 22,

2016/17:1348 av Hanna Wigh (SD) yrkandena 4 och 5,

2016/17:1424 av Désirée Pethrus (KD) yrkande 5,

2016/17:1500 av Ulrika Karlsson i Uppsala (M) yrkandena 8 och 9,

2016/17:1714 av Börje Vestlund m.fl. (S) yrkandena 3, 5 och 7,

2016/17:1795 av Fredrik Schulte (M),

2016/17:1999 av Robert Hannah och Christina Örnebjär (båda L) yrkande 1,

2016/17:2471 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkandena 12 och 13,

2016/17:2973 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkandena 5 och 6,

2016/17:2975 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkandena 8 och 9,

2016/17:3372 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkandena 2 och 4 samt

2016/17:3409 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 17.

Ställningstagande

R egistreringen av asylsökande och hela asyl processen måste vara rättssäker och effektiv . As ylsökande bör därför under den första fasen i asylprövningen hänvisas till s.k. asylansökningsområden, särskilda områden med asylboenden och tillgång till sjukvård , nära Sveriges stora gränsövergångar. Detta kan förhindra att personer avviker och hamnar i en utsatt situation. Vidare bör d en asylsökande medverka till att a nsökan blir så komplett och korrekt som möjlig; bl.a. gäller det fastställande av identitet och incitament till att eventuella anhöriga anges redan vid ankomsttillfället.

När en komplett asylansökan är registrerad är det viktigt att asylsökande n får ett arbete och en bostad och att Migrationsverket kan ge besked i asylärendet inom rimlig tid. Det bör därför införas positiva incitament för att a sylsökande ska få möjlighet att arbeta under asylprocessen . Kravet på identitetshandlingar för att få arbetstillståndsundantag ( AT-UND ) bör tas bort för vissa grupper som kan styrka sin identitet .

Det bör också införas ett fribelopp för asylsökande som får ett reguljärt arbete. Den enskilde ska kunna tjäna 3 000 kronor utan att dagersättningen minskas.

Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag i enlighet med det anförda.

29.

Resehandlingar, punkt 12 (M, SD)

av Mikael Cederbratt (M), Jennie Åfeldt (SD), Lars-Arne Staxäng (M), Tina Ghasemi (M), Carl-Oskar Bohlin (M) och Paula Bieler (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 12 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2016/17:3371 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkande 20.

Ställningstagande

D e skärpta regler som infördes i april 2016 om att pass och andra id-handlingar ska kunna tas i beslag bör även omfatta andra resehandlingar. Rege ringen bör vidta åtgärder för att se över regel verket .

30.

Mottagande av asylsökande, punkt 13 (M)

av Mikael Cederbratt (M), Lars-Arne Staxäng (M), Tina Ghasemi (M) och Carl-Oskar Bohlin (M).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 13 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2016/17:3371 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkandena 13 och 15 samt

avslår motionerna

2016/17:611 av Robert Hannah (L),

2016/17:789 av Richard Jomshof (SD),

2016/17:1019 av Jesper Skalberg Karlsson (M),

2016/17:1065 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkandena 12, 13 och 17,

2016/17:1068 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 2,

2016/17:1078 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 13,

2016/17:1079 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 20,

2016/17:1152 av Åsa Eriksson m.fl. (S),

2016/17:1153 av Magnus Manhammar (S),

2016/17:1164 av Ingela Nylund Watz m.fl. (S),

2016/17:1348 av Hanna Wigh (SD) yrkandena 1–3,

2016/17:1349 av Hanna Wigh (SD) yrkandena 1–4,

2016/17:1500 av Ulrika Karlsson i Uppsala (M) yrkande 7,

2016/17:1830 av Robert Hannah (L) yrkandena 2–6 och 8,

2016/17:1867 av Emanuel Öz (S),

2016/17:1999 av Robert Hannah och Christina Örnebjär (båda L) yrkandena 2–4,

2016/17:2401 av Sara-Lena Bjälkö (SD),

2016/17:2415 av Markus Wiechel (SD),

2016/17:2471 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkandena 2 och 27–29,

2016/17:2724 av Erik Bengtzboe (M),

2016/17:2973 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkandena 33 och 37,

2016/17:3302 av Aron Modig m.fl. (KD) yrkandena 9 och 29,

2016/17:3348 av Désirée Pethrus m.fl. (KD) yrkande 9,

2016/17:3351 av Roger Hedlund och Mikael Eskilandersson (båda SD) yrkande 1,

2016/17:3398 av Désirée Pethrus (KD) yrkandena 1 och 2 samt

2016/17:3409 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 14 och 19.

Ställningstagande

Migrationsverket bör i större utsträckning driva boenden i egen regi. Det skulle göra relationer na till kommunerna mer långsiktiga och underlätta för kommunen att plane ra t.ex. skolgång och hälso- och sjukvård . Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag i enlighet med det anförda. Vidare bör regeringen ge Statskontoret i uppdrag att snabbutreda om takpriset i Migrationsverkets boenden kan sänkas och om nuvarande avtalstider för dessa boenden bör förändras .

31.

Mottagande av asylsökande, punkt 13 (SD)

av Jennie Åfeldt (SD) och Paula Bieler (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 13 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2016/17:3351 av Roger Hedlund och Mikael Eskilandersson (båda SD) yrkande 1 och

2016/17:3409 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 14 och 19 samt

avslår motionerna

2016/17:611 av Robert Hannah (L),

2016/17:789 av Richard Jomshof (SD),

2016/17:1019 av Jesper Skalberg Karlsson (M),

2016/17:1065 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkandena 12, 13 och 17,

2016/17:1068 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 2,

2016/17:1078 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 13,

2016/17:1079 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 20,

2016/17:1152 av Åsa Eriksson m.fl. (S),

2016/17:1153 av Magnus Manhammar (S),

2016/17:1164 av Ingela Nylund Watz m.fl. (S),

2016/17:1348 av Hanna Wigh (SD) yrkandena 1–3,

2016/17:1349 av Hanna Wigh (SD) yrkandena 1–4,

2016/17:1500 av Ulrika Karlsson i Uppsala (M) yrkande 7,

2016/17:1830 av Robert Hannah (L) yrkandena 2–6 och 8,

2016/17:1867 av Emanuel Öz (S),

2016/17:1999 av Robert Hannah och Christina Örnebjär (båda L) yrkandena 2–4,

2016/17:2401 av Sara-Lena Bjälkö (SD),

2016/17:2415 av Markus Wiechel (SD),

2016/17:2471 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkandena 2 och 27–29,

2016/17:2724 av Erik Bengtzboe (M),

2016/17:2973 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkandena 33 och 37,

2016/17:3302 av Aron Modig m.fl. (KD) yrkandena 9 och 29,

2016/17:3348 av Désirée Pethrus m.fl. (KD) yrkande 9,

2016/17:3371 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkandena 13 och 15 samt

2016/17:3398 av Désirée Pethrus (KD) yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

E n asylsökande som säger sig vara under 18 år men inte kan styrka sin ålder bör i väntan på medicinsk åldersbedömning placeras i ett särskilt boende. Denna grupp bör placeras med stöd av socialtjänstlagen i särskilda gruppboenden med lägre standard och bemanning. En ny kategori asylsökande – asylsökande med oklar ålder – bör således införas i utlänningslagen.

Regeringen bör se över reglerna för eget boende , och möjligheterna till eget boende bör antingen avskaffas helt eller regleras så att redan hårt ansatta kommuner ska kunna undantas. Många områden har fått en hög koncentration av nyanlända. Kommune rna s förmåga att ta emot flyktingar ska var a utgångspunkten vid placeringar , och hänsyn måste t as även till de som har eget boende i kommunen .

32.

Mottagande av asylsökande, punkt 13 (C)

av Solveig Zander (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 13 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2016/17:2973 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkandena 33 och 37 samt

avslår motionerna

2016/17:611 av Robert Hannah (L),

2016/17:789 av Richard Jomshof (SD),

2016/17:1019 av Jesper Skalberg Karlsson (M),

2016/17:1065 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkandena 12, 13 och 17,

2016/17:1068 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 2,

2016/17:1078 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 13,

2016/17:1079 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 20,

2016/17:1152 av Åsa Eriksson m.fl. (S),

2016/17:1153 av Magnus Manhammar (S),

2016/17:1164 av Ingela Nylund Watz m.fl. (S),

2016/17:1348 av Hanna Wigh (SD) yrkandena 1–3,

2016/17:1349 av Hanna Wigh (SD) yrkandena 1–4,

2016/17:1500 av Ulrika Karlsson i Uppsala (M) yrkande 7,

2016/17:1830 av Robert Hannah (L) yrkandena 2–6 och 8,

2016/17:1867 av Emanuel Öz (S),

2016/17:1999 av Robert Hannah och Christina Örnebjär (båda L) yrkandena 2–4,

2016/17:2401 av Sara-Lena Bjälkö (SD),

2016/17:2415 av Markus Wiechel (SD),

2016/17:2471 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkandena 2 och 27–29,

2016/17:2724 av Erik Bengtzboe (M),

2016/17:3302 av Aron Modig m.fl. (KD) yrkandena 9 och 29,

2016/17:3348 av Désirée Pethrus m.fl. (KD) yrkande 9,

2016/17:3351 av Roger Hedlund och Mikael Eskilandersson (båda SD) yrkande 1,

2016/17:3371 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkandena 13 och 15,

2016/17:3398 av Désirée Pethrus (KD) yrkandena 1 och 2 samt

2016/17:3409 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 14 och 19.

Ställningstagande

Det bör vara tillåtet för p rivattandläkare att behandla asylsökande. D et är inte rimligt att Folktandvården tvingas att prioritera mellan vanliga kunder och asylsökande samtidigt som privatpraktiserande tandläkare har möjlighet att ta emot patienter .

När det gäller handläggningstiden för ensamkommande barn är den alldeles för lång och kan kortas ned om berörda myndigheter får möjlighet att utbyta mindre känsliga person- och utredningsuppgifter om barnet.

Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag i enlighet med detta .

33.

Mottagande av asylsökande, punkt 13 (V)

av Christina Höj Larsen (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 13 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2016/17:2471 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkandena 2 och 27–29 samt

avslår motionerna

2016/17:611 av Robert Hannah (L),

2016/17:789 av Richard Jomshof (SD),

2016/17:1019 av Jesper Skalberg Karlsson (M),

2016/17:1065 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkandena 12, 13 och 17,

2016/17:1068 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 2,

2016/17:1078 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 13,

2016/17:1079 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 20,

2016/17:1152 av Åsa Eriksson m.fl. (S),

2016/17:1153 av Magnus Manhammar (S),

2016/17:1164 av Ingela Nylund Watz m.fl. (S),

2016/17:1348 av Hanna Wigh (SD) yrkandena 1–3,

2016/17:1349 av Hanna Wigh (SD) yrkandena 1–4,

2016/17:1500 av Ulrika Karlsson i Uppsala (M) yrkande 7,

2016/17:1830 av Robert Hannah (L) yrkandena 2–6 och 8,

2016/17:1867 av Emanuel Öz (S),

2016/17:1999 av Robert Hannah och Christina Örnebjär (båda L) yrkandena 2–4,

2016/17:2401 av Sara-Lena Bjälkö (SD),

2016/17:2415 av Markus Wiechel (SD),

2016/17:2724 av Erik Bengtzboe (M),

2016/17:2973 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkandena 33 och 37,

2016/17:3302 av Aron Modig m.fl. (KD) yrkandena 9 och 29,

2016/17:3348 av Désirée Pethrus m.fl. (KD) yrkande 9,

2016/17:3351 av Roger Hedlund och Mikael Eskilandersson (båda SD) yrkande 1,

2016/17:3371 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkandena 13 och 15,

2016/17:3398 av Désirée Pethrus (KD) yrkandena 1 och 2 samt

2016/17:3409 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 14 och 19.

Ställningstagande

P ersonal ens kompetens måste säkerställas på asylboendena , och r egeringen bör vidta åtgärder för att placering av asylsökande genomförs långsiktigt och på ett genomtänkt sätt . Möjl ig heten att placera asylsökande i samma kommun som de ska bo i vid eventuell beviljad asyl bör ses över . Att en asylsökande tvingas att flytta för att asylboenden måste fyllas på utifrån den ordning de upphandlas i är orimligt. De asylsökandes trygghet och förutsättningar att finna sig till rätta i samhället kommer i kläm i förhållande till till ämpningen av lagen om offentlig upphandling och privata företagsintressen. R egeringen bör återkomma med förslag om hur asylsökandes rätt till trygghet ska prioriteras vid boendeplacering.

Dessutom finns det ett stort antal lokaler och anläggningar i Sverige som genom mer eller mindre omfattande åtgärder skulle kunna omvandlas till bostäder. Det är i dag oklart hur aktörerna ersätts för iordning ställande av boende n , och b oenden med få platser verkar inte användas alls. Regeri ng en bör återkomma med förslag på hur Migrationsverkets rutiner kan ändras för ett bättre utnyttjande av lokaler.

Regeringen bör även vidta åtgärder för att stärka kompetensen i jämställdhets- och hbtq-frågor på asylboenden.

34.

Mottagande av asylsökande, punkt 13 (L)

av Fredrik Malm (L).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 13 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2016/17:1065 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkandena 12, 13 och 17,

2016/17:1068 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 2,

2016/17:1078 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 13 och

2016/17:1079 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 20 och

avslår motionerna

2016/17:611 av Robert Hannah (L),

2016/17:789 av Richard Jomshof (SD),

2016/17:1019 av Jesper Skalberg Karlsson (M),

2016/17:1152 av Åsa Eriksson m.fl. (S),

2016/17:1153 av Magnus Manhammar (S),

2016/17:1164 av Ingela Nylund Watz m.fl. (S),

2016/17:1348 av Hanna Wigh (SD) yrkandena 1–3,

2016/17:1349 av Hanna Wigh (SD) yrkandena 1–4,

2016/17:1500 av Ulrika Karlsson i Uppsala (M) yrkande 7,

2016/17:1830 av Robert Hannah (L) yrkandena 2–6 och 8,

2016/17:1867 av Emanuel Öz (S),

2016/17:1999 av Robert Hannah och Christina Örnebjär (båda L) yrkandena 2–4,

2016/17:2401 av Sara-Lena Bjälkö (SD),

2016/17:2415 av Markus Wiechel (SD),

2016/17:2471 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkandena 2 och 27–29,

2016/17:2724 av Erik Bengtzboe (M),

2016/17:2973 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkandena 33 och 37,

2016/17:3302 av Aron Modig m.fl. (KD) yrkandena 9 och 29,

2016/17:3348 av Désirée Pethrus m.fl. (KD) yrkande 9,

2016/17:3351 av Roger Hedlund och Mikael Eskilandersson (båda SD) yrkande 1,

2016/17:3371 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkandena 13 och 15,

2016/17:3398 av Désirée Pethrus (KD) yrkandena 1 och 2 samt

2016/17:3409 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 14 och 19.

Ställningstagande

Boendekedjan behöver förbättra s för asylsökande och nyanlända. E tt högt asylmottagande kräver snabbare processer , kreativa lösningar , effektivare statlig organisation och fler anläggningsboenden till rimligt pris. Upphandlingskraven för asylboenden bör skärpas , och krav bör ställas på att fler asylboenden erbjuder svenskundervisning och samhällsinformation och att boendena är trygga. T ryggheten för hbt-personer på asylboenden bör stärkas . Det är den som mobbar, diskriminerar eller förtrycker som bör flytta från asylboendet. Vidare bör f rågor om asylboenden och barnäktenskap ses över eftersom det har hänt att barn har placerats i asylboenden tillsammans med sina vuxna makar. Regeringen bör vidta åtgärder som tillgodoser det anförda.

35.

Mottagande av asylsökande, punkt 13 (KD)

av Aron Modig (KD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 13 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2016/17:3302 av Aron Modig m.fl. (KD) yrkandena 9 och 29 samt

2016/17:3348 av Désirée Pethrus m.fl. (KD) yrkande 9 och

avslår motionerna

2016/17:611 av Robert Hannah (L),

2016/17:789 av Richard Jomshof (SD),

2016/17:1019 av Jesper Skalberg Karlsson (M),

2016/17:1065 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkandena 12, 13 och 17,

2016/17:1068 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 2,

2016/17:1078 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 13,

2016/17:1079 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 20,

2016/17:1152 av Åsa Eriksson m.fl. (S),

2016/17:1153 av Magnus Manhammar (S),

2016/17:1164 av Ingela Nylund Watz m.fl. (S),

2016/17:1348 av Hanna Wigh (SD) yrkandena 1–3,

2016/17:1349 av Hanna Wigh (SD) yrkandena 1–4,

2016/17:1500 av Ulrika Karlsson i Uppsala (M) yrkande 7,

2016/17:1830 av Robert Hannah (L) yrkandena 2–6 och 8,

2016/17:1867 av Emanuel Öz (S),

2016/17:1999 av Robert Hannah och Christina Örnebjär (båda L) yrkandena 2–4,

2016/17:2401 av Sara-Lena Bjälkö (SD),

2016/17:2415 av Markus Wiechel (SD),

2016/17:2471 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkandena 2 och 27–29,

2016/17:2724 av Erik Bengtzboe (M),

2016/17:2973 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkandena 33 och 37,

2016/17:3351 av Roger Hedlund och Mikael Eskilandersson (båda SD) yrkande 1,

2016/17:3371 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkandena 13 och 15,

2016/17:3398 av Désirée Pethrus (KD) yrkandena 1 och 2 samt

2016/17:3409 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 14 och 19.

Ställningstagande

A sylsökande ska delta i ett asylprogram under de första sex månaderna efter ankomsten till Sverige och bl.a. arbeta 16 timmar i veckan, exempelvis på genom att bidra med lokalvård, matservering, trädgård s arbete eller liknande på det egna asylboendet. Den som inte deltar ska kunna få s in dagersättning nedsatt. Regeringen bör återkomma med förslag i enlig he t med det anförda.

För att fler ska välja anläggningsboenden och därigenom bidra till att bry ta den destruktiva trångboddhet som EBO-lagen bidragit till bör regeringen se över reglerna för eget boende , och ekonomiska styrmedel bör också användas på ett lämpligt sätt. Långsiktig t måste den destruktiva trångboddheten lösas för en mer hållbar boendesituation för asylsökande och nyanlända.

36.

Verkställighet av avvisnings- och utvisningsbeslut, punkt 14 (M)

av Mikael Cederbratt (M), Lars-Arne Staxäng (M), Tina Ghasemi (M) och Carl-Oskar Bohlin (M).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 14 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2016/17:3371 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkandena 16, 23 och 24 samt

avslår motionerna

2016/17:173 av Richard Jomshof (SD) yrkande 1,

2016/17:865 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 37,

2016/17:1065 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 11,

2016/17:1655 av Emanuel Öz (S) yrkandena 1 och 2,

2016/17:2307 av Kent Ekeroth och Adam Marttinen (båda SD),

2016/17:3302 av Aron Modig m.fl. (KD) yrkandena 21, 22 och 24,

2016/17:3346 av Désirée Pethrus m.fl. (KD) yrkande 25 och

2016/17:3409 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 26–29 och 34.

Ställningstagande

Prövningen i ärenden om verkställighetshinder bör göras i nära anslutning till när en person ska avvisas eller utvisas. Vidare bör Migrationsverkets bedömning i verkställighetsärenden bli mer restriktiv eftersom många avviker för att förhindra verkställighet. Regeringen bör därför se över r egel verk et och tillämpning en när det gäller förvar .

Vidare bör det fatta s fler återtagandeavtal med tredjel änder , och befintliga avtal måste tillämpas fullt ut. V issa länder kan inte ta emot sina egna medborgare , och att ingå å tertagandeavtal kan underlätta arbetet med återvändande. Regeringen bör vidta åtgärder som tillgodoser detta.

37.

Verkställighet av avvisnings- och utvisningsbeslut, punkt 14 (SD)

av Jennie Åfeldt (SD) och Paula Bieler (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 14 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2016/17:173 av Richard Jomshof (SD) yrkande 1,

2016/17:2307 av Kent Ekeroth och Adam Marttinen (båda SD) och

2016/17:3409 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 26–29 och 34 samt

avslår motionerna

2016/17:865 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 37,

2016/17:1065 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 11,

2016/17:1655 av Emanuel Öz (S) yrkandena 1 och 2,

2016/17:3302 av Aron Modig m.fl. (KD) yrkandena 21, 22 och 24,

2016/17:3346 av Désirée Pethrus m.fl. (KD) yrkande 25 och

2016/17:3371 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkandena 16, 23 och 24.

Ställningstagande

Reglerna bör ändras så att Polismyndigheten ansvar ar för verkställ igheten av Migrationsverkets beslut om avvisning och utvisning . Detta kan förkorta handläggningstiden med som mest sex månader. U tlänningslagen bör även skyndsamt förtydligas så att polisen när det behövs får rätt att använda tvång vid genomförandet av utvisningar. Vidare bör f örvar regelmässigt få användas i samband med ett avslagsbeslut f ör att säkerställa att den asylsökande inte avviker för att förhindra verkställighet av avvisning. I det fall ett utvisningsbesked följer av att en person gjort sig skyldig till samröre med terrornätverk ska beslutet verkställas omedelbart samt återreseförbudet vara permanent. Det bör även införas regler om att utvisningsbeslut ska få verkställas till säkra tredjeländer i enlighet med principen om ”non-refoulement”. I likhet med Australien bör det också upprättas tredjelandsavtal för att skapa alternativ när personer inte kan överföras till något annat land enligt gällande regelverk och för att länder utan anknytning till personen ska kunna vara mottagar deland.

Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag i enlighet med det anförda.

Regeringen bör även vidta åtgärder för att sluta återvändande avtal med tredjel änder för att underlätta verkställ ighet av beslut när det finns försvårande omständigheter. Regeringen bör verka för att få till stånd en sanktions mekanism på EU-nivå mot tredjeländer som försvårar återvändande av sina medborgare. Påföljderna bör vara kännbara i form av t.ex. begränsningar av bistånd och straffsanktioner.

38.

Verkställighet av avvisnings- och utvisningsbeslut, punkt 14 (C)

av Solveig Zander (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 14 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2016/17:865 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 37 och

avslår motionerna

2016/17:173 av Richard Jomshof (SD) yrkande 1,

2016/17:1065 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 11,

2016/17:1655 av Emanuel Öz (S) yrkandena 1 och 2,

2016/17:2307 av Kent Ekeroth och Adam Marttinen (båda SD),

2016/17:3302 av Aron Modig m.fl. (KD) yrkandena 21, 22 och 24,

2016/17:3346 av Désirée Pethrus m.fl. (KD) yrkande 25,

2016/17:3371 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkandena 16, 23 och 24 samt

2016/17:3409 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 26–29 och 34.

Ställningstagande

Enligt E uropakonventionen behöver offer för människohandel 3 0 dagars reflektionstid för vila och återhämtning och för att ta ställning till om de vill medverka i en eventuell rättegång . Sverige följer inte alltid detta, men regeln om 30 daga r s reflektionstid är viktig och ska följas. Regeringen bör vidta åtgärder i enlighet med detta.

39.

Verkställighet av avvisnings- och utvisningsbeslut, punkt 14 (L)

av Fredrik Malm (L).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 14 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2016/17:1065 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 11 och

avslår motionerna

2016/17:173 av Richard Jomshof (SD) yrkande 1,

2016/17:865 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 37,

2016/17:1655 av Emanuel Öz (S) yrkandena 1 och 2,

2016/17:2307 av Kent Ekeroth och Adam Marttinen (båda SD),

2016/17:3302 av Aron Modig m.fl. (KD) yrkandena 21, 22 och 24,

2016/17:3346 av Désirée Pethrus m.fl. (KD) yrkande 25,

2016/17:3371 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkandena 16, 23 och 24 samt

2016/17:3409 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 26–29 och 34.

Ställningstagande

A ntalet personer som återvänder till sitt hemland efter att en asylansökan har avslagits måste öka . F ler återvändandeländer behöver ta emot sina medborgare som inte har fått uppehållstillstånd i Sverige och som ska återvänd a till sitt hemland . Det bör inrättas återvändandesamordnare på plats i ett antal länder för att hjälpa till att ta emot de som återvänd er . Regeringen bör vidta åtgärder som tillgodoser detta.

40.

Verkställighet av avvisnings- och utvisningsbeslut, punkt 14 (KD)

av Aron Modig (KD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 14 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2016/17:3302 av Aron Modig m.fl. (KD) yrkandena 21, 22 och 24 samt

2016/17:3346 av Désirée Pethrus m.fl. (KD) yrkande 25 och

avslår motionerna

2016/17:173 av Richard Jomshof (SD) yrkande 1,

2016/17:865 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 37,

2016/17:1065 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 11,

2016/17:1655 av Emanuel Öz (S) yrkandena 1 och 2,

2016/17:2307 av Kent Ekeroth och Adam Marttinen (båda SD),

2016/17:3371 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkandena 16, 23 och 24 samt

2016/17:3409 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 26–29 och 34.

Ställningstagande

R eglerna om avvisning b ör bli effektivare , och den asylsökand e som får avslag på sin a nsökan ska avvisas. I dag går många personer som fått avslag på sin asylansökan under jorden , vilket medför stora risker både för dem själva och för att det bildas parallellsamhällen. Förvarstagande är ett frihetsberövande och utgångspunkten måste vara att det endast ska ske i undantagsfall. Samtidigt är det viktigt att säkerställa att den som inte längre har laglig rätt att vistas i Sverige också kan utvisas så fort som möjligt, eftersom legitimiteten för asylrätten i annat fall riskerar att undergrävas. Under den senaste tiden har det varit stor brist på förvarsplatser, vilket inneburit att personer som fått avvisningsbeslut och där risken varit stor för att de ska avvika ändå inte har kunnat tas i förvar. Detta scenario kan tänkas bli ännu vanligare framöver. Därför behövs fler förvarsplatser.

Vidare bör a ntalet återtagandeavtal med viktiga mottagarländer öka . Detta kan leda till att fler personer kan avvisas.

O ffer för trafficking som ska utvisas bör medges en villkorslös reflektionstid på minst 30 dagar innan de utvisas. Regeringen bör snarast återkomma till riksdagen med förslag enligt Europarådets uppmaning att införliva reflektionstid en i svensk lag.

41.

Preskriptionstid, punkt 15 (M, SD)

av Mikael Cederbratt (M), Jennie Åfeldt (SD), Lars-Arne Staxäng (M), Tina Ghasemi (M), Carl-Oskar Bohlin (M) och Paula Bieler (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 15 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2016/17:2339 av Kent Ekeroth (SD),

2016/17:3371 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkande 25 och

2016/17:3409 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 30.

Ställningstagande

Ett beslut om avvisning el ler utvisning som inte har verkställts preskriberas efter fyra år . Det är inte rimligt att den som nekats uppehållstillstånd i Sverige kan få en ny ansökan prövad efter fyra år om beslutet om avvisning inte kan verkställas . Detta kan bidra till att människor håller sig undan myndigheterna och i stället lever gömda. När det gäller beslut om avvisning eller överföring enligt Dublinförordningen är preskri ptionstiden 18 månader . Möjligheten att få ansökan prövad efter preskriptionstidens slut måste begränsas.

42.

Utvisning på grund av brott, punkt 16 (M)

av Mikael Cederbratt (M), Lars-Arne Staxäng (M), Tina Ghasemi (M) och Carl-Oskar Bohlin (M).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 16 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2016/17:3371 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkandena 31 och 33 samt

2016/17:3388 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkande 30 och

avslår motionerna

2016/17:1769 av Richard Jomshof m.fl. (SD) yrkande 21,

2016/17:1830 av Robert Hannah (L) yrkande 7,

2016/17:2039 av Stefan Jakobsson m.fl. (SD),

2016/17:2065 av Edward Riedl (M),

2016/17:2303 av Kent Ekeroth och Adam Marttinen (båda SD) yrkande 4,

2016/17:2547 av Mikael Jansson och David Lång (båda SD),

2016/17:2570 av Ellen Juntti och Jan Ericson (båda M) och

2016/17:3346 av Désirée Pethrus m.fl. (KD) yrkande 20.

Ställningstagande

B rott med ett straffvärde på sex till tolv månaders fängelse bör leda till utvisning på grund av brott även om det inte föreligger återfallsrisk. R e geringen bör därför återkomma till riksdagen med förslag om skärp t a re g ler för att markera att samhället inte accepterar brott av den som vill bosätta sig i Sverige.

Vidare bör åklagare yrka på utvisning till följd av brott när förutsättningarna bedöms vara uppfyllda. D et bör finnas en balans mellan grundläggande rättssäkerhetsgarantier och att inte godta brottslig t beteende. Inte alltför lindrig brottslighet bör därför leda till utvisning. Regeringen bör vidta åtgärder som tillgodoser det anförda.

43.

Utvisning på grund av brott, punkt 16 (SD)

av Jennie Åfeldt (SD) och Paula Bieler (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 16 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2016/17:1769 av Richard Jomshof m.fl. (SD) yrkande 21 och

2016/17:2303 av Kent Ekeroth och Adam Marttinen (båda SD) yrkande 4 och

avslår motionerna

2016/17:1830 av Robert Hannah (L) yrkande 7,

2016/17:2039 av Stefan Jakobsson m.fl. (SD),

2016/17:2065 av Edward Riedl (M),

2016/17:2547 av Mikael Jansson och David Lång (båda SD),

2016/17:2570 av Ellen Juntti och Jan Ericson (båda M),

2016/17:3346 av Désirée Pethrus m.fl. (KD) yrkande 20,

2016/17:3371 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkandena 31 och 33 samt

2016/17:3388 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkande 30.

Ställningstagande

Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om att utvisning på grund av brott alltid ska prövas när det gäller utländska gärningsmän och att livstidsutvisning snarare bör vara regel än undantag vid grova brott.

44.

Utvisning på grund av brott, punkt 16 (KD)

av Aron Modig (KD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 16 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2016/17:3346 av Désirée Pethrus m.fl. (KD) yrkande 20 och

avslår motionerna

2016/17:1769 av Richard Jomshof m.fl. (SD) yrkande 21,

2016/17:1830 av Robert Hannah (L) yrkande 7,

2016/17:2039 av Stefan Jakobsson m.fl. (SD),

2016/17:2065 av Edward Riedl (M),

2016/17:2303 av Kent Ekeroth och Adam Marttinen (båda SD) yrkande 4,

2016/17:2547 av Mikael Jansson och David Lång (båda SD),

2016/17:2570 av Ellen Juntti och Jan Ericson (båda M),

2016/17:3371 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkandena 31 och 33 samt

2016/17:3388 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkande 30.

Ställningstagande

Samhällets reaktion mot sexualbrott måste vara entydig och kraftfull. Straffen för samtliga förövare, såväl svenskar som invandrare, måste skärpas. Personer som söker asyl i Sverige bör vid sexualbrott få avslag på asylansökan och snabb avvisning ur landet. För personer med uppehållstillstånd bör utvisning också bli en betydligt vanligare rättsverkan. Om utvisning inte går att verkställa, exempelvis för att det inte finns något mottagande land, ska utvisningsbeslutet kunna genomföras när verkställighetshindren inte längre finns. Regeringen bör återkomma till riksdagen med f örslag som går i denna riktning.

45.

Prövning av verkställighetshinder, punkt 17 (M, SD)

av Mikael Cederbratt (M), Jennie Åfeldt (SD), Lars-Arne Staxäng (M), Tina Ghasemi (M), Carl-Oskar Bohlin (M) och Paula Bieler (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 17 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2016/17:3371 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkande 32.

Ställningstagande

D et är inte rimligt att domstolen vid prövning av själva beslutet får ta ställning till om det kan föreligg a ett verkställighetshinder flera år fram åt i tiden. Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med förslag om att f rågan om verkställighetshinder ska avgöras i nära anslutning till när utvisning på grund av brott kan bli aktuellt och inte inom ramen för brottmålsrättegången.

46.

Visering, punkt 18 (SD)

av Jennie Åfeldt (SD) och Paula Bieler (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 18 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2016/17:2300 av Kent Ekeroth och Adam Marttinen (båda SD) yrkande 1 och

avslår motionerna

2016/17:159 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 9,

2016/17:1200 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkandena 10 och 11,

2016/17:1424 av Désirée Pethrus (KD) yrkandena 1 och 3,

2016/17:1616 av Magnus Manhammar (S),

2016/17:2019 av Robert Hannah och Birgitta Ohlsson (båda L) yrkandena 1 och 2,

2016/17:2860 av Désirée Pethrus och Caroline Szyber (båda KD) yrkande 3,

2016/17:2974 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkandena 3, 7, 8 och 14,

2016/17:3063 av Rickard Nordin (C) yrkande 5 och

2016/17:3302 av Aron Modig m.fl. (KD) yrkande 39.

Ställningstagande

Regeringen bör återkomma med förslag till riksdagen om att v isumtvång bör införas för en del EU-länder för att förhindra tiggeri i Sverige.

47.

Visering, punkt 18 (C)

av Solveig Zander (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 18 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2016/17:2974 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkandena 3, 7, 8 och 14 samt

avslår motionerna

2016/17:159 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 9,

2016/17:1200 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkandena 10 och 11,

2016/17:1424 av Désirée Pethrus (KD) yrkandena 1 och 3,

2016/17:1616 av Magnus Manhammar (S),

2016/17:2019 av Robert Hannah och Birgitta Ohlsson (båda L) yrkandena 1 och 2,

2016/17:2300 av Kent Ekeroth och Adam Marttinen (båda SD) yrkande 1,

2016/17:2860 av Désirée Pethrus och Caroline Szyber (båda KD) yrkande 3,

2016/17:3063 av Rickard Nordin (C) yrkande 5 och

2016/17:3302 av Aron Modig m.fl. (KD) yrkande 39.

Ställningstagande

Det bör skapa s fler lagliga vägar till Sverige och Europa. H umanitära visum kan möjliggöra för flyktingar att få sin asylansökan prövad i Sverige. När ett gemensamt EU-system är på plats bör man kunna få söka ett humanitärt visum för asylprövning i EU som helhet . Även utländska medborgare bör kunna an söka om asyl i EU från närområdet för att inte behöva utsätta sig för en illegal och farlig resa. H umanitära visum bör även införas för anhöriga. Regeringen bör vidta åt gä rder som tillgodoser att r ätten att söka skydd värnas och mottagandet öka r .

48.

Visering, punkt 18 (V)

av Christina Höj Larsen (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 18 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2016/17:159 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 9 och

2016/17:1200 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkandena 10 och 11 samt

avslår motionerna

2016/17:1424 av Désirée Pethrus (KD) yrkandena 1 och 3,

2016/17:1616 av Magnus Manhammar (S),

2016/17:2019 av Robert Hannah och Birgitta Ohlsson (båda L) yrkandena 1 och 2,

2016/17:2300 av Kent Ekeroth och Adam Marttinen (båda SD) yrkande 1,

2016/17:2860 av Désirée Pethrus och Caroline Szyber (båda KD) yrkande 3,

2016/17:2974 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkandena 3, 7, 8 och 14,

2016/17:3063 av Rickard Nordin (C) yrkande 5 och

2016/17:3302 av Aron Modig m.fl. (KD) yrkande 39.

Ställningstagande

Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om att v isumtvånget bör avvecklas för ryska medborgare som besöker Sverige som turister eller som studera nde eller företräd are av det civila samhället för att främja mellanfolkliga kontakter med organisationer och folkrörelser . Vidare bör r egeringen inom EU verka för att korta ned listan över visumpliktiga länder och för att visumkrav inte ska användas för att stänga ute flyktingar. V isumkravet är ett allvarligt hot mot asylrätten och stänger ute flyktingar eftersom kravet riktar sig mot länder där det pågår krig eller omfattande kränkningar av mänskliga rättigheter.

R egeringen bör återkomma med förslag så snart som möjligt efter att u tredning en med uppgift att lägga fram förslag om en procedur för utfärdande av asylvisum för att skapa lagliga vägar att söka skydd undan förföljelse lagt sina förslag .

49.

Visering, punkt 18 (KD)

av Aron Modig (KD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 18 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2016/17:3302 av Aron Modig m.fl. (KD) yrkande 39 och

avslår motionerna

2016/17:159 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 9,

2016/17:1200 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkandena 10 och 11,

2016/17:1424 av Désirée Pethrus (KD) yrkandena 1 och 3,

2016/17:1616 av Magnus Manhammar (S),

2016/17:2019 av Robert Hannah och Birgitta Ohlsson (båda L) yrkandena 1 och 2,

2016/17:2300 av Kent Ekeroth och Adam Marttinen (båda SD) yrkande 1,

2016/17:2860 av Désirée Pethrus och Caroline Szyber (båda KD) yrkande 3,

2016/17:2974 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkandena 3, 7, 8 och 14 samt

2016/17:3063 av Rickard Nordin (C) yrkande 5.

Ställningstagande

I dag går det inte att söka asyl i EU från ett land utanför EU. Det går inte heller att få visum till en av EU:s medlemsstater för att söka asyl där. Många människor som är på flykt hänvisas i stället till illegala och hänsynslösa flyktingsmugglare. Gemensamma steg bör t as från EU:s medlemsländer att i samarbete med UNHCR öppna för möjligheten att söka nödvisum före inresa n till EU. Regeringen bör arbeta för detta gentemot de övriga EU-länderna.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden 2016/17

2016/17:136 av Amineh Kakabaveh (V):

8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige inom EU bör verka för att de flickor och unga kvinnor som IS/Daish gjorde till sexslavar och som lyckades rymma eller bli ”friköpta” bör beviljas asyl i Europa och erbjudas den vård de behöver för att kunna leva, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2016/17:159 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V):

9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att visumtvånget för ryska medborgare bör avvecklas för turister och studenter samt företrädare för civila samhället och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:173 av Richard Jomshof (SD):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utländska medborgare med kopplingar till islamistiska terroristnätverk ska utvisas med omedelbar verkan med ett livstidsförbud att återvända och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:611 av Robert Hannah (L):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda och ersätta möjligheten för asylsökande till eget boende (EBO) med värdigt eget boende (VEBO) och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:762 av Richard Jomshof (SD):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att låta svenska folket få besluta om den svenska invandringspolitiken i en folkomröstning och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:763 av Richard Jomshof (SD):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra en annonskampanj i likhet med vad Danmark gjort i syfte att minska antalet asylsökande som tar sig till Sverige och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:789 av Richard Jomshof (SD):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten att införa ett system som innebär att asylsökande som kommer till Sverige ska kunna få sina värdesaker beslagtagna med syftet att delfinansiera de asylsökandes uppehälle under asylprocessen och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:865 av Annie Lööf m.fl. (C):

37. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska följa Europakonventionens krav på 30 dagars reflektionsperiod för vila och återhämtning för offer för människohandel och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:932 av Hillevi Larsson (S):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av regelverket gällande uppehållstillstånd kopplat till verkställighetshinder, medborgarskap och angränsande frågor för palestinska flyktingar och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:1019 av Jesper Skalberg Karlsson (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör införa en närhetsprincip för placeringen av de människor som erhåller uppehållstillstånd och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:1065 av Jan Björklund m.fl. (L):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att EU:s gemensamma asylpolitik måste stärkas och att Sverige måste spela en aktiv roll i förhandlingar och tillkännager detta för regeringen.

3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om synnerligen eller särskilt ömmande omständigheter liksom gruppen övriga skyddsbehövande och tillkännager detta för regeringen.

4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om längden för uppehållstillstånd och tillkännager detta för regeringen.

11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka antalet som återvänder till sitt hemland efter avslagen asylansökan, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

12. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att asylsökande i större utsträckning som aktiva individer ska involveras i asylmottagandet och tillkännager detta för regeringen.

13. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att skärpa upphandlingskraven för asylboenden och tillkännager detta för regeringen.

16. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att arbeta och praktisera under asyltiden och tillkännager detta för regeringen.

17. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbättra boendekedjan för asylsökande och nyanlända och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:1068 av Jan Björklund m.fl. (L):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att barnfamiljer inte ska splittras och att korta uppehållstillstånd försvårar integrationen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att boendekedjan för asylsökande och nyanlända ska förbättras och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:1077 av Jan Björklund m.fl. (L):

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om åtgärder för en gemensam flyktingpolitik i EU och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:1078 av Jan Björklund m.fl. (L):

13. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kommission gällande svenska myndigheters agerande i frågor om barnäktenskap och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:1079 av Jan Björklund m.fl. (L):

17. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om uppehållstillstånd för hbt-personer på grund av synnerligen eller särskilt ömmande omständigheter och tillkännager detta för regeringen.

18. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om utvärdering av rättstillämpningen avseende asylsökande hbt-personer och tillkännager detta för regeringen.

19. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett hbt-perspektiv inom EU:s asylpolitik och tillkännager detta för regeringen.

20. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om tryggheten på asylboenden för hbt-personer och tillkännager detta för regeringen.

25. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om EU:s familjebegrepp och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:1152 av Åsa Eriksson m.fl. (S):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör överväga att ge Migrationsverket i uppdrag att i högre utsträckning än i dag driva boenden för asylsökande i egen regi och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:1153 av Magnus Manhammar (S):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om civilsamhällesorganisationer och asylboenden och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:1157 av Lars Eriksson (S):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga en översyn av lagstiftningen mot bakgrund av ärenden om utvisning av kristna konvertiter och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:1164 av Ingela Nylund Watz m.fl. (S):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbättra situationen för nyanlända flyktingar genom att avskaffa EBO och införa ett s.k. värdigt eget boende (VEBO) och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:1200 av Christina Höj Larsen m.fl. (V):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör dra tillbaka lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige och tillkännager detta för regeringen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om att lagen om tillfälliga begränsningar av rätten att få uppehållstillstånd i Sverige inte ska tillämpas vid prövning av en ansökan om uppehållstillstånd som registrerats innan lagen trätt i kraft och tillkännager detta för regeringen.

3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör verka för att bromsa den negativa utvecklingen inom EU:s asylpolitik och rösta emot dessa förslag och tillkännager detta för regeringen.

10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen inom EU bör verka för att korta ned listan över visumpliktiga länder och för att visumkrav inte ska användas för att stänga ute flyktingar och tillkännager detta för regeringen.

11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning med uppgift att lägga fram förslag om en procedur för utfärdande av asylvisum och tillkännager detta för regeringen.

12. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen inom EU bör verka för att transportörsansvaret avskaffas och tillkännager detta för regeringen.

13. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag på lagändring som gör det lagligt att transportera flyktingar i Sverige och till Sverige om det görs utan vinstsyfte och tillkännager detta för regeringen.

15. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör verka för att rätten till familjeåterförening i enlighet med Dublinförordningen efterlevs och tillkännager detta för regeringen.

19. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en bestämmelse om att asylsökande som väntas få uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande bör ges rätt till biträde bör införas i utlänningslagen och tillkännager detta för regeringen.

20. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en översyn av utlänningslagen bör göras i syfte att tydliggöra vad som gäller i de fall en person åberopar sexuell läggning som asylskäl men exempelvis dolt sin läggning i ursprungslandet och tillkännager detta för regeringen.

21. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge Migrationsverket i uppdrag att se över hanteringen av hbtq-frågor och genomföra kompetenshöjande insatser för att åtgärda eventuella brister och tillkännager detta för regeringen.

22. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör säkerställa att Migrationsverket kan erbjuda tolkar med hbtq-kompetens och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:1315 av Maria Ferm och Emma Hult (båda MP):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om humanitärt undantag och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:1348 av Hanna Wigh (SD):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den privata marknaden för asylanläggningar ska avskaffas och att inga asylsökande längre ska placeras i boenden som drivs, ansvaras för och ägs av annan huvudman än Migrationsverket till fullo och tillkännager detta för regeringen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Migrationsverket ska ges ett utökat uppdrag att anskaffa eller bygga egna större asylanläggningar utrustade med handläggningskontor, vårdcentral och möjligheter för barn och vuxna att studera och tillkännager detta för regeringen.

3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att antalet asylanläggningar ska begränsas till ett minimum så att de drivs effektivt, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att alla som söker asyl ska lämna DNA, fingeravtryck, fotograferas och genomgå en obligatorisk hälsoundersökning och tillkännager detta för regeringen.

5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att asylsökande ej ska få vistas fritt i samhället innan denne styrkt sin identitet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2016/17:1349 av Hanna Wigh (SD):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ändra lagstiftningen som möjliggör för Migrationsverket att tvångsplacera ensamkommande ungdomar i kommuner mot kommunernas vilja, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ny lagstiftning om att kommunerna får i ansvar att inventera sina möjligheter för mottagande och själva avgöra volymen i mottagande av asylsökande, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kommunerna ska inneha vetorätt i frågan om det ska öppnas ett asylboende i berörd kommun, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kommunerna ska inneha vetorätt i frågan om det ska öppnas ett nytt boende för ensamkommande ungdomar i berörd kommun, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2016/17:1424 av Désirée Pethrus (KD):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen inom EU bör verka för fler lagliga vägar in i EU och tillkännager detta för regeringen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör verka för att fler länder lever upp till sina åtaganden inom flyktingpolitiken i enlighet med EU:s migrationspolitiska beslut och tillkännager detta för regeringen.

3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör verka för att gemensamma steg tas bland EU:s medlemsländer för att i samarbete med UNHCR öppna möjligheten att kunna söka nödvisum före inresa till EU och tillkännager detta för regeringen.

4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör verka för att förbättra mottagandet av flyktingbarn inom EU så att alla barn har rätt till juridisk hjälp, en god man och ett värdigt bemötande, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utbilda myndighetspersonal i bemötande av utsatta barn och tillkännager detta för regeringen.

6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att EU:s länder bör ta ett gemensamt ansvar för att barn som ensamma är på flykt inte försvinner och tillkännager detta för regeringen.

7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att fler av EU:s medlemsländer ökar sin andel av kvotflyktingar och tillkännager detta för regeringen.

8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrätta ett EU-gemensamt vidarebosättningsprogram för kvotflyktingar och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:1500 av Ulrika Karlsson i Uppsala (M):

7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över rätten till eget boende (EBO) och tillkännager detta för regeringen.

8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om rätten för asylsökande att arbeta under asylprocessen och tillkännager detta för regeringen.

9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att häva det automatiska förbudet mot att arbeta under asylprocessen och ersätta det med en automatisk rätt att arbeta under asylprocessen och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:1616 av Magnus Manhammar (S):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa humanitära visum för att rädda liv genom att skapa fler lagliga vägar för att söka asyl, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2016/17:1655 av Emanuel Öz (S):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra en översyn av utlänningslagen när det gäller verkställighet av utvisnings- och avvisningsbeslut innan pågående migrationsärende vunnit laga kraft och tillkännager detta för regeringen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra en översyn av utlänningslagen när det gäller verkställighet av avvisningsbeslut innan pågående förundersökning om brott avslutats och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:1714 av Börje Vestlund m.fl. (S):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att även transpersoner som förföljs i sitt hemland på grund av könsidentitet eller könsuttryck ska omfattas av Genèvekonventionens flyktingdefinition och tillkännager detta för regeringen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en översyn för att tillämpningen av hbt-personers skyddsskäl bättre ska överensstämma med riksdagens beslut och tillkännager detta för regeringen.

3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av bättre landinformation i hbt-ärenden och tillkännager detta för regeringen.

4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om bedömningen av hbt-skäl som framförs sent i asylprocessen och tillkännager detta för regeringen.

5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kvalitetssäkring och uppföljning av Migrationsverkets verksamhet och tillkännager detta för regeringen.

6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en utvärdering av hur bestämmelserna om hbt-flyktingars asylskäl tillämpas och tillkännager detta för regeringen.

7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om möjligheterna att utbilda samtliga tjänstemän på Migrationsverket i hbt-kompetens och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:1769 av Richard Jomshof m.fl. (SD):

21. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om utvisning av utländska gärningsmän och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:1795 av Fredrik Schulte (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att asylärenden där den asylsökande kommer från s.k. säkra länder ska handläggas i särskild ordning och med snabb hantering och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:1830 av Robert Hannah (L):

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om information på asylboenden och tillkännager detta för regeringen.

3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att principen bör vara att det är den som mobbar, diskriminerar eller förtrycker som ska flyttas från asylboenden och inte den som blir mobbad, diskriminerad eller förtryckt, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att både privat och offentligt styrda asylboenden ska ha handlingsplaner för hur man säkerställer kvinnors samt sexuella och religiösa minoriteters trygghet på asylboenden och tillkännager detta för regeringen.

5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att privat styrda asylboenden genom avtal ska förpliktas att skydda asylsökande från diskriminering, mobbning och förtryck från andra asylsökande och tillkännager detta för regeringen.

6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en utredning ska tillsättas för att se hur kvinnors och minoriteters rättigheter och boendesituation i asylboenden kan stärkas och tillkännager detta för regeringen.

7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om utvisning vid våldsbrott och tillkännager detta för regeringen.

8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda ifall det behövs särskilda boenden för hbtq-personer och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:1867 av Emanuel Öz (S):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att garantera säkerhet och trygghet på asylboenden och vid behov vidta särskilda fysiska skyddsåtgärder så att asylsökande, oavsett kön, ålder eller religiös tillhörighet, kan känna sig trygga, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2016/17:1999 av Robert Hannah och Christina Örnebjär (båda L):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda ifall RFSL bör tilldelas större ekonomiskt stöd för att kunna stötta asylsökande hbtq-personer och tillkännager detta för regeringen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att hbtq-certifiera asylboenden och tillkännager detta för regeringen.

3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se till att hbtq-asylsökande får tillgång till lämplig vård för posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) och tillkännager detta för regeringen.

4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda ifall hbtq-asylsökande bör placeras i särskilda asylboenden för hbtq-personer och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:2019 av Robert Hannah och Birgitta Ohlsson (båda L):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ensidigt ska slopa kravet på turistvisum för civila ryska medborgare som vill besöka Sverige, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska verka för att EU ensidigt ska slopa kravet på turistvisum för civila ryska medborgare som vill besöka EU, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2016/17:2039 av Stefan Jakobsson m.fl. (SD):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett kontrakt för alla nyanlända om att inte begå brott i Sverige samt möjlighet till omedelbar utvisning om brottet ger fängelse i mer än sex månader och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:2065 av Edward Riedl (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om fler utvisningar av utländska medborgare som begår brott i Sverige och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:2300 av Kent Ekeroth och Adam Marttinen (båda SD):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa visumtvång och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:2303 av Kent Ekeroth och Adam Marttinen (båda SD):

4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om utvisning av kriminella utlänningar och tillkännager detta för regeringen.

12. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kriminalisera undangömmande av illegala invandrare och tillkännager detta för regeringen.

22. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om skärpta straff för människosmuggling och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:2307 av Kent Ekeroth och Adam Marttinen (båda SD):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om lagstöd för tvångsutvisning och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:2339 av Kent Ekeroth (SD):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta bort preskriptionstiden för ett asylbeslut och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:2401 av Sara-Lena Bjälkö (SD):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kommunalt veto vid tecknande av avtal med Migrationsverket och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:2415 av Markus Wiechel (SD):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avskaffa EBO-lagen och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:2471 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V):

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag på hur kompetensen i jämställdhets- och hbtq-frågor ska säkerställas på asylboenden och tillkännager detta för regeringen.

12. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om att utvidga rätten till arbete så att den omfattar samtliga asylsökande och tillkännager detta för regeringen.

13. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i Migrationsverkets regleringsbrev bör ge myndigheten i uppdrag att informera om möjligheterna till undantag från krav på arbetstillstånd i samband med att ansökan om uppehållstillstånd inlämnas och tillkännager detta för regeringen.

27. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag på system för långsiktig placering av asylsökande och tillkännager detta för regeringen.

28. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om hur asylsökandes rätt till trygghet ska prioriteras vid boendeplacering och tillkännager detta för regeringen.

29. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag på hur Migrationsverkets rutiner kan förändras så att de möjliggör för ett bättre utnyttjande av lokaler och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:2545 av David Lång och Mikael Jansson (båda SD):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska utreda kostnaderna för asyl- och anhöriginvandringen till Sverige och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:2547 av Mikael Jansson och David Lång (båda SD):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tiggeri och prostitution ska betraktas som oärlig försörjning och därmed vara skäl för att avvisa respektive utvisa utländska medborgare som ägnar sig åt sådan verksamhet, och riksdagen tillkännager detta för regeringen.

2016/17:2570 av Ellen Juntti och Jan Ericson (båda M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förlänga tiderna för återreseförbuden vid grov brottslighet och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:2724 av Erik Bengtzboe (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att gemensamt mellan stat och kommun centralisera det organiserade flyktingmottagandet, med fokus på effektiva insatser för integration, och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:2767 av Karin Enström m.fl. (M):

17. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att EU samordnat bättre måste hantera flyktingsituationen, där alla medlemsstater måste ta ansvar, och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:2791 av Börje Vestlund m.fl. (S):

3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förändringar av regelverket vad gäller rörlighet för samkönade par inom EU och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:2860 av Désirée Pethrus och Caroline Szyber (båda KD):

3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Turkiet ska uppfylla samma viseringskrav som övriga länder och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:2890 av Markus Wiechel och Jennie Åfeldt (båda SD):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återinföra registreringen av EU-medborgare och tillkännager detta för regeringen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att följa upp dagens rapportering och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:2973 av Johanna Jönsson m.fl. (C):

5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att huvudregeln ska vara att asylsökande får arbeta och tillkännager detta för regeringen.

6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att underlätta för företag att erbjuda praktikplats åt asylsökande och tillkännager detta för regeringen.

33. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att låta myndigheter i högre grad dela uppgifter om ensamkommande och tillkännager detta för regeringen.

37. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillåta privattandläkare att behandla asylsökande och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:2974 av Johanna Jönsson m.fl. (C):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värna rätten och möjligheten att söka asyl och tillkännager detta för regeringen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värna den migrationspolitiska uppgörelse som slöts i oktober 2015 mellan regeringen, Centerpartiet, Kristdemokraterna, Liberalerna och Moderaterna och tillkännager detta för regeringen.

3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att skapa fler lagliga vägar till Sverige och Europa och tillkännager detta för regeringen.

4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska driva på för ett nytt gemensamt asylsystem i EU och tillkännager detta för regeringen.

5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att upprätthållandet av EU:s gränsskydd måste ske med absolut respekt för asylrätten och mänskliga rättigheter och tillkännager detta för regeringen.

6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska agera för att andra EU-länder tar ett större ansvar och ökar sitt mottagande av kvotflyktingar och tillkännager detta för regeringen.

7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra det möjligt att söka asyl i EU från närområdet och tillkännager detta för regeringen.

8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa humanitära visum på EU-nivå och tillkännager detta för regeringen.

10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att övrigt skyddsbehövande ska kunna få uppehållstillstånd i Sverige och tillkännager detta för regeringen.

11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ömmande omständigheter ska kunna ge uppehållstillstånd i Sverige och tillkännager detta för regeringen.

14. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa humanitära visum för anhöriga och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:2975 av Johanna Jönsson m.fl. (C):

8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ändra systemet för undantag från kravet på arbetstillstånd under asyltiden så att huvudregeln blir att asylsökande får arbeta, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att underlätta för företag att erbjuda praktikplats åt asylsökande och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:3063 av Rickard Nordin (C):

5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över Migrationsverkets regler så att e-sportare räknas som andra atleter och om att införa e-sportvisum och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:3212 av Andreas Carlson m.fl. (KD):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om fri rörlighet och fattiga EU-medborgare och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:3296 av Martin Kinnunen (SD):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrätta en kriskommission om integrations- och invandringspolitiken och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:3302 av Aron Modig m.fl. (KD):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värna asylrätten genom att föra en ordnad, human och långsiktigt ansvarsfull integrations- och migrationspolitik som erbjuder en fristad för människor på flykt, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om asylansökningsområden och tillkännager detta för regeringen.

3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av korrekta beslutsunderlag i asylprocessen och tillkännager detta för regeringen.

4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka drivkrafterna för asylsökande att medverka till att identiteten fastställs och tillkännager detta för regeringen.

5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att rätten till anhöriginvandring endast ska gälla för de anhöriga som den asylsökande har informerat om vid ankomsttillfället och tillkännager detta för regeringen.

9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att asylsökande ska arbeta 16 timmar i veckan på asylboendet och tillkännager detta för regeringen.

10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att villkoret för identitetshandlingar för att få AT-UND bör tas bort och tillkännager detta för regeringen.

11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett fribelopp för asylsökande som får ett reguljärt arbete, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

19. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det i utlänningslagen bör införas en huvudregel om tidsbegränsade treåriga uppehållstillstånd för den som har beviljats asyl, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

21. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om avvisningar och tillkännager detta för regeringen.

22. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utöka antalet återtagandeavtal med viktiga mottagarländer och tillkännager detta för regeringen.

24. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förvarstagande och tillkännager detta för regeringen.

26. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av ett gott mottagande för att förhindra ett långvarigt utanförskap och tillkännager detta för regeringen.

27. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrätta en inspektion för migrationsfrågor och tillkännager detta för regeringen.

28. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en uppföljning av lagen avseende personer som riskerar förföljelse på grund av tro, kön eller sexuell läggning, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

29. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att EBO-lagen bör ses över och att ekonomiska styrmedel bör användas på lämpligt sätt och tillkännager detta för regeringen.

36. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en reformering av Dublinförordningen och tillkännager detta för regeringen.

37. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att alla EU:s medlemsländer ska ta emot fler kvotflyktingar inom ramen för UNHCR:s vidarebosättningsprogram och tillkännager detta för regeringen.

38. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska ta emot fler kvotflyktingar inom ramen för UNHCR:s vidarebosättningsprogram samt behovet av ett kvotfördelningssystem inom EU och tillkännager detta för regeringen.

39. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om nödvisum och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:3344 av Sofia Fölster (M):

5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att rätten att söka asyl i Sverige alltid ska värnas och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:3346 av Désirée Pethrus m.fl. (KD):

20. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om asylansökningar för personer som begått sexualbrott och tillkännager detta för regeringen.

25. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge offer för trafficking en villkorslös reflektionsperiod på minst 30 dagar då de inte kan utvisas och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:3348 av Désirée Pethrus m.fl. (KD):

9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda förutsättningarna för att gradvis avveckla eget boende och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:3351 av Roger Hedlund och Mikael Eskilandersson (båda SD):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avskaffa EBO-lagstiftningen och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:3371 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma till riksdagen med lagförslag om en långsiktigt hållbar migrationslagstiftning och tillkännager detta för regeringen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillfälliga uppehållstillstånd ska vara huvudregel i migrationslagstiftningen och tillkännager detta för regeringen.

4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma till riksdagen med lagförslag som ger förutsättningar för en tillfällig paus i mottagandet av asylsökande i Sverige och tillkännager detta för regeringen.

5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om skärpta straff för människosmuggling och tillkännager detta för regeringen.

13. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Migrationsverket i större utsträckning ska driva boenden i egen regi och tillkännager detta för regeringen.

15. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att låta Statskontoret snabbutreda om takpriset i Migrationsverkets boenden bör sänkas och om avtalstiderna för dessa boenden bör förändras och tillkännager detta för regeringen.

16. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en mer effektiv ordning i ärenden som avser verkställighetshinder och tillkännager detta för regeringen.

20. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att pass och andra id-handlingar ska kunna tas i beslag i större utsträckning i asylprocessen och tillkännager detta för regeringen.

23. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över regelverk och tillämpning för förvar i skärpande riktning och tillkännager detta för regeringen.

24. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fler återtagandeavtal måste ingås och att de återtagandeavtal som finns måste tillämpas fullt ut och tillkännager detta för regeringen.

25. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att möjligheten att få en ny asylansökan prövad efter att ha fått ett avslagsbeslut måste begränsas både i Sverige och i EU och tillkännager detta för regeringen.

27. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en kartläggning av antalet människor som lever utan tillstånd i Sverige, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

31. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att brott med ett straffvärde på sex till tolv månaders fängelse ska kunna leda till utvisning på grund av brott även i ett fall då återfallsrisk inte föreligger, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

32. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att frågan om huruvida verkställighetshinder föreligger ska avgöras i nära anslutning till då utvisning på grund av brott kan bli aktuellt och inte inom ramen för brottmålsrättegången och tillkännager detta för regeringen.

33. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att åklagare måste yrka på utvisning till följd av brott då förutsättningarna bedöms vara uppfyllda och tillkännager detta för regeringen.

34. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett fungerande EU-gemensamt asylsystem och tillkännager detta för regeringen.

35. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överträdelser mot EU-gemensamma åtaganden ska innebära konsekvenser och tillkännager detta för regeringen.

36. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ställa krav på att alla EU:s medlemsstater deltar i och utökar sitt deltagande i FN:s kvotflyktingsystem och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:3372 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M):

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förenkla för asylsökande att få de dokument som behövs för att kunna ha ett jobb och tillkännager detta för regeringen.

4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Migrationsverket ska ha ett ökat jobbfokus i placeringen av asylsökande och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:3384 av Andreas Carlson m.fl. (KD):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att värna asylrätten och tillkännager detta för regeringen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av ett effektivt och rättssäkert mottagande av asylsökande och tillkännager detta för regeringen.

9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om införandet av en inspektion för migrationsfrågor och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:3387 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M):

19. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om möjligheten att återkalla uppehållstillstånd i vissa situationer och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:3388 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M):

30. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att brott med ett straffvärde på sex till tolv månaders fängelse ska kunna leda till utvisning även då återfallsrisk inte föreligger, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

32. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om skärpta straff för människosmuggling och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:3398 av Désirée Pethrus (KD):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behov av tydlig information om religionsfrihet och annan samhällsinformation ute på asylboenden och tillkännager detta för regeringen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av särskilda boenden för asylsökande som är hotade och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:3409 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD):

9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om asylinvandrare som återvänt till hemlandet och tillkännager detta för regeringen.

10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en aktiv upplysningskampanj och tillkännager detta för regeringen.

11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge svenska ambassader i uppdrag att aktivt upplysa lokalbefolkningen i ursprungsländerna om svenska förhållanden och tillkännager detta för regeringen.

13. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska vidta åtgärder för att komma till rätta med asylmissbruket och tillkännager detta för regeringen.

14. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrätta en ny kategori asylsökande – asylsökande med oklar ålder – samt inrätta särskilda gruppboenden för dessa och tillkännager detta för regeringen.

17. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ändringar i lagstiftningen som möjliggör ett automatiskt avslag och utvisning för asylsökande som begår brott eller vägrar att samarbeta under asylprocessen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

19. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över EBO-lagen och tillkännager detta för regeringen.

24. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att endast tillfälliga uppehållstillstånd bör beviljas och tillkännager detta för regeringen.

25. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att helt avskaffa synnerligen ömmande omständigheter som grund för ett uppehållstillstånd i Sverige och tillkännager detta för regeringen.

26. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överlämna ansvar för verkställighet av Migrationsverkets beslut till Polismyndigheten och tillkännager detta för regeringen.

27. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa förvarstagande i samband med ett avvisningsbeslut som huvudregel och tillkännager detta för regeringen.

28. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Utrikesdepartementet i uppdrag att sluta avtal med tredjeländer i syfte att verkställa beslut med försvårande omständigheter och tillkännager detta för regeringen.

29. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ändra lagstiftningen för att kunna verkställa utvisningsbeslut till säkra tredjeländer i enlighet med principen om ”non-refoulement” och tillkännager detta för regeringen.

30. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta bort preskriptionstiden för Migrationsverkets beslut samt begränsa antal gånger det är tillåtet att anmäla verkställighetshinder och tillkännager detta för regeringen.

34. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att få till stånd en sanktionsmekanism på EU-nivå mot tredjeländer som försvårar återvändande av sina medborgare, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

43. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att personer som fått uppehållstillstånd på falska grunder ska få dessa indragna och tillkännager detta för regeringen.

48. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om registreringskrav för EES-medborgare vid inresa till Sverige och tillkännager detta för regeringen.

49. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om krav på EES-medborgares identitetshandlingar och tillkännager detta för regeringen.

50. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om Sveriges möjligheter att tillämpa straffåtgärder gentemot EES-länder vars medborgare i högre utsträckning missbrukar den fria rörligheten och tillkännager detta för regeringen.

51. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om EES-medborgare och försörjningskrav och tillkännager detta för regeringen.

52. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om avvisning av EES-medborgare och tillkännager detta för regeringen.