Bet. 2016/17:UbU23

Utbildningsutskottet s betänkande

2016/17 : UbU23

En stadieindelad timplan i grundskolan och närliggande frågor

Sammanfattning

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag om ändring i skollagen.

I propositionen redovisar regeringen sin bedömning att det bör införas en stadieindelad timplan i grundskolan och att den, i likhet med timplanerna för grundsärskolan, specialskolan och sameskolan, ska regleras på förordnings nivå. Utskottet tillstyrker som en följd av detta lagändringar som innebär att grundskolans nuvarande timplan, som är reglerad i en bilaga till skollagen, ska upphävas och att regeringen i skollagen ska ges ett bemyndigande att fördela undervisningstiden i grundskolans timplan. Dessutom sk a benämningarna låg - , mellan - och högstadium införas i skollagen.

Vidare innebär lagändringarna att moderna språk ska anges som ett ämne i skollagen och att undervisningstiden i sameskolan ska utökas med 48 timmar för språkval, som är en avsatt tid inom vilken eleven kan göra vissa val. En stadieindelad timplan medför att undervisningen i språkval kommer att påbörjas senast i årskurs 6 , och av den anledningen föreslås att betyg i grundskolan och sameskolan ska sätt as i samtliga ämnen fr.o.m. denna årskurs. Detsamma ska gälla i grundsärskolan, om en elev eller en elevs vårdnadshavare begär att betyg ska sättas. I specialskolan ska betyg sättas fr.o.m. årskurs 7.

Dessutom innebär lagändringarna att bestämmelsen i skollagen om anpassad studiegång i grundskolan, specialskolan och sameskolan förtydligas så att det framgår att sådant särskilt stöd ska utformas så att eleven så långt det är möjligt får förutsättningar att nå behörighet till gymnasieskolan.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2018 och den 1 augusti 2017 i fråga om en rättelse .

Utskottet anser att rik sdagen bör avslå samtliga motionsyrkanden, bl.a. med hänvisning till regeringens förslag och bedömningar i propositionen.

I betänkandet finns två reservationer (SD, V ).

I betänkandet behandlas av samordningsskäl ett av lagförslagen i proposition 2016/17:156.

Behandlade förslag

Proposition 2016/17:143 En stadieindelad timplan i grundskolan och närliggande frågor.

Fyra yrkanden i följdmotioner.

Två yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2016/17.

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Propositionens huvudsakliga innehåll

Utskottets överväganden

En stadieindelad timplan i grundskolan och närliggande frågor

Vissa timplanefrågor

Utökad undervisningstid i matematik och idrott och hälsa

Modersmålsundervisning i grundskolans timplan

Reservationer

1. Vissa timplanefrågor, punkt 2 (SD)

2. Modersmålsundervisning i grundskolans timplan, punkt 4 (V)

Särskilda yttranden

1. Utökad undervisningstid i matematik och idrott och hälsa, punkt 3 (M, C, L, KD)

2. Utökad undervisningstid i matematik och idrott och hälsa, punkt 3 (SD)

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Proposition 2016/17:143

Följdmotionerna

Proposition 2016/17:156

Motioner från allmänna motionstiden 2016/17

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

Förslag som lagts fram i proposition 2016/17:143

Förslag som lagts fram i proposition 2016/17:156

Tabeller

Ämnen Timmar

Betyg Betygsvärde

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.

En stadieindelad timplan i grundskolan och närliggande frågor

Riksdagen antar regeringens förslag till

1. lag om ändring i skollagen (2010:800) med den ändringen att denna lag träder i kraft den 1 augusti 2017 i fråga om 12 kap. 5 §,

2. lag om ändring i lagen (2017:000) om ändring i skollagen (2010:800).

Därmed bifaller riksdagen proposition 2016/17:156 punkt 2, bifaller delvis proposition 2016/17:143 och avslår motion

2016/17:3685 av Christer Nylander m.fl. (L, M, C, KD) yrkande 2.

2.

Vissa timplanefrågor

Riksdagen avslår motionerna

2016/17:835 av Stefan Jakobsson m.fl. (SD) yrkande 25 och

2016/17:3211 av Annika Eclund m.fl. (KD) yrkande 36.

Reservation 1 (SD)

3.

Utökad undervisningstid i matematik och idrott och hälsa

Riksdagen avslår motionerna

2016/17:3660 av Stefan Jakobsson m.fl. (SD) och

2016/17:3685 av Christer Nylander m.fl. (L, M, C, KD) yrkande 1.

4.

Modersmålsundervisning i grundskolans timplan

Riksdagen avslår motion

2016/17:3669 av Daniel Riazat m.fl. (V).

Reservation 2 (V)

Stockholm den 13 juni 2017

På utbildningsutskottets vägnar

Lena Hallengren

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Lena Hallengren (S), Camilla Waltersson Grönvall (M), Thomas Strand (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Stefan Jakobsson (SD), Michael Svensson (M), Håkan Bergman (S), Ulrika Carlsson i Skövde (C), Elisabet Knutsson (MP), Erik Bengtzboe (M), Robert Stenkvist (SD), Daniel Riazat (V), Roza Güclü Hedin (S), Lena Emilsson (S), Ida Drougge (M), Magnus Oscarsson (KD) och Christina Örnebjär (L).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I detta ärende behandlar utskottet p roposition 2016/17:143 En stadieindelad timplan i grundskolan och närliggande frågor , tre följdmotioner som väckts med anledning av pr opositionen och två motioner från allmänna motionstiden 2016/17. I ärendet behandlar utskottet också ett av lagförslagen i proposition 2016/17:156 En skyldighet att erbjuda lovskola, punkt 2 , som gäller lag om ändring i lagen (2017:000) om ändring i skollagen (2010:800) och som innebär ändringar i 10 kap. 3 § skollagen . Utbildningsutskottet har i sitt betänkande 2016/17:UbU22 i sak ställt sig bakom de ändringar som föreslås i proposition 2016/17:156. Av lagtekniska skäl samordnas ett av lagförslagen i den propositionen med de förslag till ändringar i samma lagparagraf som är aktuella i proposition 2016/17:143. Den formella behandlingen av regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2017:000) om ändring i skollagen (2010:800) har därför överförts till detta ärende.

Regeringens förslag till riksdagsbeslut finns i bilaga 1 och regeringens lagförslag i bilaga 2.

Lagrådet har lämnat förslagen utan invändning.

Propositionens huvudsakliga innehåll

Propositionen innehåller förslag till ändringar i skollagen (2010:800).

I propositionen görs bedömningen att det bör införas en stadieindelad timplan i grundskolan och att den, i likhet med timplanerna för grundsär-skolan, specialskolan och sameskolan, ska regleras på förordningsnivå. Som en följd av detta föreslås att grundskolans nuvarande timplan, som är reglerad i en bilaga till skollagen, ska upphävas och att regeringen i skollagen ska ges ett bemyndigande att fördela undervisningstiden i grundskolans timplan. Vidare föreslås att benämningarna låg-, mellan- och högstadium ska införas i skollagen.

Regeringen föreslår att moderna språk ska anges som ett ämne i skollagen och att undervisningstiden i sameskolan ska utökas med 48 timmar för språkval, som är en avsatt tid inom vilken eleven kan göra vissa val. En stadiei n delad timplan medför att undervisningen i språkval kommer att påbörjas senast i årskurs 6 , och av den anledningen föreslås att betyg i grundskolan och sameskolan ska sättas i samtliga ämnen fr.o.m. denna årskurs. Detsamma ska gälla i grundsärskolan, om en elev eller en elevs vårdnadshavare begär att betyg ska sättas. I specialskol an ska betyg sättas fr.o.m. årskurs 7.

Slutligen ska bestämmelsen i skollagen om anpassad studiegång i grundskolan, specialskolan och sameskolan förtydligas så att det framgår att sådant särskilt stöd ska utformas så att eleven så långt det är möjligt får förutsättningar att nå behörighet till gymnasieskolan.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2018.

Utskottets överväganden

En stadieindelad timplan i grundskolan och närliggande frågor

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen . I propositionen görs bedömningen att det bör införas en stadieindelad timplan i grundskolan och att den, i likh et med timplanerna för grundsär skolan, specialskolan och sameskolan, ska regleras på förordningsnivå . Förslaget till lag om ändring i skollagen innebär bl.a. att grundskolans nuvarande timplan, som är reglerad i en bilaga till skollagen, ska upphävas och att regeringen i skollagen ska ges ett bemyndigande att fördela undervisningstiden i grundskolans timplan. Dessutom ska benämningarna låg-, mellan - och högstadium införas i skollagen. Vidare innebär förslaget att moderna språk ska anges som ett ämne i skollagen och att undervisningstiden i sameskolan ska utökas med 48 timmar för språkval, som är en avsatt tid inom vilken eleven kan göra vissa val. En stadieindelad timplan medför att undervisningen i språkval kommer att påbörjas senast i årskurs 6 , och av den anledningen föreslås att betyg i grundskolan och sameskolan ska sättas i samtliga ämnen fr.o.m. denna årskurs. Detsamma ska gälla i grundsärskolan, om en elev eller en elevs vårdnadshavare begär att betyg ska sättas. I specialskolan ska betyg sättas fr.o.m. årskurs 7.

Riksdagen avslår ett motionsyrkande om avslag på lagförslaget i den del som avser bemyndigande för regeringen att meddela föreskrifter om fördelningen av undervisningstiden i grundskolan och upphävande av bilaga 1 i skollagen .

Nuvarande reglering

Eleverna är garanterade viss undervisningstid som fördelas mellan ämnen i timplaner

Enligt skollagen (2010:800) är eleverna i de obligatoriska skolformerna, dvs. grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan garanterade ett antal timmar som undervisningen minst ska uppgå till under deras tid i skolformen. Undervisningstiden uppgår i grundskolan och grundsärskolan till 6 890 timmar, i specialskolan till 8 070 timmar och i sameskolan, som omfattar årskurs 1–6, till 4 425 timmar. Vidare framgår det av skollagen vilka ämnen som undervisningen ska omfatta och därmed vilka ämnen som den minsta garanterade undervisningstiden ska fördelas mellan. Grundskolans timplan regleras i en bilaga till skollagen. För grundsärskolan gäller att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om fördelning av undervisningstiden. När det gäller specialskolan och sameskolan finns det upplysningsbestämmelser av vilka det framgår att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om fördelning av undervisningstiden. Timplanerna för dessa tre obligatoriska skolformer (grundsärskolan, specialskolan och sameskolan) regleras i bilagor till skolförordningen (10 kap. 4 och 5 §§, 11 k ap. 6 och 7 §§, 12 kap. 4 och 5 §§, 13 kap. 4 och 5 §§ och bilaga 1 sk ollagen samt bilaga 1–3 skolför ordningen).

I grundskolans timplan fördelas undervisningstiden mellan de olika ämnena på följande sätt:

Ämnen Timmar

Bild 230

Hem- och konsumentkunskap 118

Idrott och hälsa 500

Musik 230

Slöjd 330

Svenska eller svenska som andraspråk 1 490

Engelska 480

Matematik 1 125

Geografi 885

Historia

Religionskunskap

Samhällskunskap

Biologi 800

Fysik

Kemi

Teknik

Språkval 320

Elevens val 382

Totalt garanterat antal timmar 6 890

Därav skolans val 600

Vid skolans val får antalet timmar i timplanen för ett ämne eller en ämnesgrupp minskas med högst 20 procent. Antalet timmar för svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik får dock inte minskas.

Det finns en begränsad möjlighet att bedriva utbildning utan att tillämpa grundskolans timplan

Huvudmän som vill bedriva utbildning i grundskolan utan att tillämpa timplanen k an ansöka om detta hos S kolinspektion en . En förutsättning för att Skolinspektionen ska kunna lämna ett sådant tillstånd är att huvudmannen har godtagbara pedagogiska eller organisatoriska skäl för att bedriva sådan utbildning. Vidare ska eleverna ges förutsättningar att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås i samtliga ämnen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Skolinspektionens medgivande ska avse en eller flera bestämda skolenheter och det får förenas med villkor (10 kap. 6 § 4 skollagen och 9 kap. 23 § skolförordningen). Det finns inte några motsvarande bestämmelser för de övriga obligatoriska skolformerna , dvs. grundsärskolan, specialskolan och sameskolan .

Kursplaner, ämnesspecifika förmågor och kunskapskrav

Kursplanerna är de styrdokument som gäller för undervisningen i de olika ämnena. Varje kursplan inleds med en kort motivering till att det enskilda ämnet finns i skolan. D ärefter anges syftena med under visningen i ämnet, vilka avslutas med att ämnesspecifika förmågor anges. Det centrala innehållet definierar sedan vad undervisningen ska behandla för att eleverna ska ges möjlighet att utveckla de ämnesspecifika för mågorna så långt som möjligt. Kursplanerna kompl etteras med kunskaps krav vid slutet av årskurs 3, 6 och 9, beroende på ämne. Kunskapskraven beskriver den lägsta godtagbara kunskapsnivån för en elev i årskurs 3 och anger den kunskapsnivå som krävs för betygen A, C respektive E i årskurs 6 och 9.

Betyg sätts i grundskolan och i sameskol an från årskurs 6 och i special skolan från årskurs 7

I grundskolan och sameskolan sätts betyg fr.o.m. årskurs 6 i alla ämnen som eleven har fått undervisning i under terminen utom språkval. Betygssättning i språkval påbörjas i årskurs 7. I specialskolan gäller liknande betygs bestämmelser med den skillnaden att betygssät tningen påbörjas ett år senare, dvs. i årskurs 7 och att betygssättning i språkval påbörjas i årskurs 8. För grundsärskolans elever gäller att betyg ska sättas om en elev eller elevens vårdnadshavare begär det. I sådant fa ll ska betyg sättas fr.o.m. årskurs 6 i alla ämnen som eleven har fått under visning i u nder terminen (10 kap. 16 §, 11 kap. 19 §, 12 kap. 16 § och 13 kap. 16 § skollagen).

När betyg sätts innan ett ämne har av slutats ska betygssättningen bygga på en bedömning av de kunskaper som eleven h ar fått i ämnet t.o.m. den aktuella terminen. Vid betygssättningen av ett ämne som har avslutats , ska betyget bestämmas med hjälp av bestämda kunskaps krav. Terminsbetyg ska utfärdas vid slutet av varje termin från det att be tygssättningen påbörjas (i årskurs 6 eller 7) till den näst sista terminen i skolformen. Den sista terminen ska det, i samband med att skolplikten upphör, utfärdas ett slutbetyg. Slutbetyget ska innehålla uppgifter om den högsta årskursen som eleven genomgått och om de senaste besluten om elevens betyg. Betyg som satts innan ett ämne har avslutats ska inte ingå i slutbetyget (10 kap. 19 och 20 §§, 11 kap. 22 och 23 §§, 12 kap. 19 och 20 §§ och 13 kap. 20 och 21 §§ skollagen och 6 kap. 11, 14 och 15 §§ skolförordningen).

Som betyg för godkända resultat ska i grundskolan, specialskolan och sameskolan någon av beteckningarna A, B, C, D eller E användas. Högsta betyg betecknas med A och lägsta betyg med E. Betyg för icke godkänt resultat betecknas med F. För en elev i grundsärskolan som i nte uppnår kraven för betyget E ska betyg inte sättas (10 kap. 17 §, 11 kap. 20 §, 12 kap. 17 § och 13 kap. 18 § skollagen).

Att läsa moderna språk kan ge högre meritvärde

Om antalet platser vid ett nationellt program i gymnasieskolan är färre än antalet sökande som ska tas emot ska företräde mellan de sökande bestämmas efter ett meritvärde som utgörs av summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg. Betygsvärdet för betygen har fastställts enligt följande:

Betyg Betygsvärde

A 20

B 17,5

C 15

D 12,5

E 10

F 0

För sökande som fått betyg i moderna språk som språkval får meritvärdet beräknas på summan av betygsvärdena av detta betyg och de 16 bästa betygen i övrigt. Det högsta meritvärdet utan betyg i moderna språk som språkval är 320 poäng , och det högsta meritvärdet med betyg i moderna språk som språkval är 340 poäng (7 kap. 4 § gymnasieförordningen [2010:2039]).

Propositionen

En stadieindelad timplan bidrar till en ökad likvärdighet i grundskolan

Regeringens bedömer att d et bör införas en stadieindelad timplan i grundskolan. Vidare bör S kolverk et få i uppdrag at t ta fram förslag till stadiein delade timplaner för grundsärskolan, specialskolan och sameskolan. [1]

Regeringen framhåller i skälen för bedömningen bl.a. att det finns studi er som visar att det i dag före kommer brister i huvudmännens uppföljning av att eleverna verkligen får de undervisningstimmar som de har rätt till. I stället lägger huvudmännen i första hand fokus på att eleverna når kunskapskraven. Det är naturlig t vis av centralt intresse för skolornas verksamhet att eleverna når dessa krav. Enligt regeringen finns det dock skäl att framhålla att en viktig för utsättning för att eleverna ska kunna nå kunskapskraven är att de får de undervisningstimmar som anges i timplanen. Av den anledningen är det av betydelse att huvudmännen genom ordentliga uppföljningar säker ställer att eleverna får undervisning i den omfattning de har rätt till.

Regeringen anser att en stadieindelad timplan skapar fler naturliga avstämningstillfällen och kan bidra till en bättre uppföljning av att eleverna får den tid som anges i timplanen. En tydlig uppdelning av timplanen i låg-, mellan- och högstadium kan dess uto m förväntas underlätta huvudmän nens planering. Timplanen blir mer lätt överskådlig och möjliggör regel bundna uppföljningar, som enligt regeringen är nödvändiga för att kunna garantera att eleverna får den undervisning de har rätt till.

Enligt regeringen kan den stadielösa timplanen orsaka problem vid ett skolbyte eftersom en elev riskerar att inte få den undervisningstid som han eller hon är garanterad och därmed att gå miste om undervisning i delar av det centrala innehållet. Samtidigt finns det en risk för att eleven får läsa samma centrala innehåll två gånger. M ed den nuvarande timplanen har undervisnings tiden kommit att variera mellan olika huvudmän och skolor. Vidare upplever rektorer och lärare att elevernas rörlighet mellan skolor och kommuner har ökat och därmed att skolpersonalen i dag arbetar under delvis nya förutsättningar. Den information som följer med när en elev byter skola kan se väldigt olika ut , och det saknas ofta uppgifter om hur mycket undervisningstid som eleven fått vid den tidigare skolan.

Den nuvarande timplanen i grundskolan gör det möjligt för en huvudman att avgöra om eleverna ska erbjudas undervisning i moderna språk inom ramen för språkval från årskurs 6 eller årskurs 7. Det har i vissa situationer resulterat i att elever i samband med skolbyten inte getts möjlighet till undervisning i moderna språk inom ramen för språkval på den nya skolan, eftersom de inte påbörjat sådan undervisning i årskurs 6. Möjligheten till språkval kan ha betydelse i samband med att en elev söker till ett nationellt program i gymnasieskolan (se avsnittet Nuvarande reglering ovan om beräkningen av meritvärde vid urval).

När det gäller möjligheten till undervisning i moderna språk inom ramen för språkval gör regeringen bedömningen att eleverna ska erbjudas sådan undervisning med 48 timma r i mellanstadiet . Det medför att undervisningen ska påbörjas senast i årskurs 6 , och därmed minskas risken att det uppstår situationer där en elev nekas sådan undervisning i samband med skolbyten. Med en stadieindelad tim plan kommer ett skolbyte alltså enligt regeringen ytterst sällan att leda till att eleven riskerar att gå miste om meritpoäng vid urval till gymnasieskolans nationella program.

Regeringen framhåller att det redan har genomförts ett antal reformer som inneburit att utvecklingen gått i riktning mot en tydligare stadieindelning av grundskolan och de övriga obligatoriska skolformerna:

• 2011 genomfördes en läroplansreform som innebar att det infördes nya kursplaner i samtliga ämnen. I samtliga kursplaner, förutom de i moderna språk och hem- och konsumentkunskap, formuleras det centrala innehållet för årskurs 1–3, 4–6 och 7–9. I moderna språk formuleras det centrala innehållet i stället för årskurs 4–9 och i hem- och konsumentkunskap för årskurs 1–6 och 7–9.

• För samtliga ämnen, förutom i moderna språk, finns det kunskapskrav för slutet av årskurs 6 och 9. För svenska eller svenska som andraspråk, matematik, natur- och samhällsorienterande ämnen finns dessutom kunskapskrav för slutet av årskurs 3. För moderna språk finns kunskapskrav för slutet av årskurs 9.

• Nationella prov genomförs i matematik och svenska eller svenska som andraspråk i årskurs 3, 6 och 9. Nationella prov i engelska genomförs i årskurs 6 och 9. I de natur- och samhällsorienterande ämnena genomförs nationella prov i årskurs 9.

• Behörighetskraven för bl.a. grund- och ämneslärare i grundskolan utgår från indelningen årskurs 1–3, 4–6 och 7–9 (2 kap. 2, 6 och 8 §§ förordningen [2011:326] om legitimation för lä rare och förskollärare). Dessutom utgår grund- och ämneslärarutbildningens inriktningar från indelningen förskoleklass och årskurs 1–3, årskurs 4–6 och årskurs 7–9 (bilaga 2 till högskoleförordningen [1993:100]).

Mot denna bakgrund utgör enligt regeringen en stadieindelad timplan en naturlig fortsättning på de förändringar som har genomförts. Med en stadieindelad timplan får den minsta garanterade undervisningstiden i de olika ämnena en tydligare koppling till kursplanerna och de nationella proven. På så sätt blir systemet mer enhetligt och greppbart. Regeringen vill framhålla att avsikten med den stadieindelade timplanen är att uppnå en ökad likvärdighet mellan skolor.

Regeringen anser vidare att en stadieindelad timplan kommer att ge huvudmännen bättre förutsättningar att säkerställa att eleverna får den undervisningstid som de har rätt till. Det kan i sin tur förväntas leda till förbättrade möjlighet er för eleverna att nå kunskaps kraven. Detta är viktiga byggstenar när det gäller det grundläggande kravet om att utbildningen inom skolväsendet ska vara likvärdig inom varje skolform oavsett var i landet den anordnas (1 kap. 9 § skollagen).

Regeringen bedömer att möjligheten att bevilja undantag från skyldigheten att tillämpa timplanen ska finnas kvar. Regeringen vill dock framhålla att utgångspunkten måste vara att den stadieindelade timplanen ska tillämpas i grundskolan och att tillstånd att få bedriva utbildning utan timplan bara ska lämnas i undan tagsfall.

En reglering av timplanen på förordningsnivå ger ett enhetligt normgivningssystem

I propositionen föreslås att regeringen ska ges ett bemyndigande att meddela föreskrifter om fördelningen av undervisningstiden i grundskolan (timplan). Regeringen gör i propositionen bedömningen att grundskolans timplan bör regleras som en bilaga till skolförordningen. Regeringen för e slår även att g rundskolans timplan i bilaga 1 till skollagen ska upphöra att gälla. Det befintliga bemyndigandet i skollagen för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om timplanen för grundsärskolan ska ändras så att möjligheten för regeringen att delegera föreskriftsrätten till en myndighet tas bort. Vidare ska upplysnings bestämmelsen om regeringens möjlighet att meddela föreskrifter om timplanen för specialskolan och sameskolan förtydligas så att det framgår att det kan göras med stöd av den s.k. rest kompetensen.

R egeringen anför som skäl för sina förslag och sin bedömning bl.a. att e n stadieindelad timplan i grundskolan i nnebär en ökad, men nödvändig, styrning av huvudmännens fördelning av den minsta garanterade undervisningstiden. Den ö kade styrning som en stadieinde lad timplan innebär kan dock medföra att det i fortsättningen kommer att uppstå fler situationer där exempelvis huvudmännen uppmärksammar ett behov av att det genomförs förändringar i timplanen. En reglering av grundskolans timplan på förordningsn ivå kan underlätta och göra för ändringsprocessen snabbare. En sådan ordning innebär å ena sidan att timplanen är centralt reglerad och stadiei ndelad i syfte att skapa en lik värdig skola och å andra sidan att det finns rimliga möjligheter att ändra i timplanen när ett sådant behov uppstår. Timplanen var senast reglerad i 1980 års läroplan (Lgr 80), dvs. inte heller då reglerades timplanen på lagnivå. Denna gång anser dock regeri ngen att den stadieindelade tim planen bör regleras som en bilaga til l skolförordningen. T implanerna för de övriga obligatoriska skolformerna regleras redan som bilagor till den förordningen (se avsnittet Nuvarande reglering ovan) . Ett åt erinförande av grundskolans tim plan till förordningsnivå skapar därmed en enhetlig struktur för de obligatoriska skolformerna.

Huvudmän för grundskolan är dels kommuner, dels enskilda som har godkänts som huvudmän (2 kap. 2 § första stycket och 5 § första stycket skollagen). För specialskolan och sameskolan är det däremot staten som är huvudman (2 kap. 4 § skollagen). Detta är förklaringen till att timplanerna för specialskolan och sameskolan regleras i skolförordningen med stöd av regeringens restkompetens. Motsvarande reglering för grundskolan och grundsärskolan riktar sig däremot till kommunala och enskilda huvudmän. Av den anledningen bör det enligt regeringen i skollagen, i likhet med vad som gäller i fråga om grundsärskolan, införas ett bemyndigande som ger regeringen rätt att meddela föreskrifter om fördelningen av undervisningstiden i grundskolan. Som redan har nämnts bör vidare bemyndigandet att meddela föreskrifter om fördelning av undervisningstiden för grundsärskolan inskränkas till att enbart avse regeringen.

Av de nuvarande upplysningsbestämmelserna som gäller möjligheten för regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, att meddela föreskrifter om fördelningen av undervisningstiden i specialskolan och sameskolan (12 kap. 5 § och 13 kap. 5 §) framgår inte att det är fråga om regeringens restkompetens enligt 8 kap. 7 § regeringsformen. Upplysnings bestämmelserna bör förtydligas i fråga om detta .

Benämningarna låg-, mellan- och högstadium ska återinföras i skollagen

Regeringen föreslår i propositionen att benämningarna l åg-, mellan- och högstadium inför s i skollagen. För utbildningen

– i grundskolan och grundsärskolan delas de nio årskurse r na in i lågstadiet (årskurs 1–3), mellanstadiet (årskurs 4–6) och högstadiet (årskurs 7–9)

– i specialskolan delas de tio årskurs erna in i lågstadiet (årskurs 1– 4), mellanstadiet (årskurs 5–7) och högstadiet (årskurs 8–10)

– i sameskolan delas de sex årskurserna in i lågstadiet (årskurs 1–3) och mellanstadiet (årskurs 4–6).

Regeringen a nger som skäl för förslaget bl.a. att införandet av benämningarna låg- , mellan- och högstadium i skol lagen måste ses som en naturlig följd av att en stadieindelad timplan in förs. Stadiebenämningarna kommer bl.a. att underlätta kommunikationen med t.ex. föräldrarna om den stadieindelade timplanen.

Som framgår ovan föreslår regeringen att timplanen för grundskolan, i likhet med timplanerna i grundsärskolan, specialskolan och sameskolan , ska regleras på förordningsnivå. Regeringen gör vidare bedömningen att Skolverket bör få i uppdrag att ta fram förslag till stadieindelade timplaner för de tre sistnämnda skolformerna. [2] Stadieindelningen för samtliga obligatoriska skol former bör dock föras in i skol lagen redan nu. Det innebär att i grundskolan och grundsärskolan ska de nio årskurserna delas in i lågstadiet (årskurs 1–3), mellanstadiet (årskurs 4–6) och högstadiet (årskurs 7–9). Specialskolans tio årskurser ska delas in i lågstadiet (årskurs 1–4), mellanstadiet (årskurs 5–7) och högstadiet (årskurs 8–10), och sameskolans sex årskurser ska delas in i lågstadiet (årskurs 1–3) och mellanstadiet (årskurs 4–6). Detta bör anges i de bestämmelser i respektive skolformskapitel som reglerar årskurs, läsår och terminer (10 kap. 3 §, 11 kap. 4 §, 12 kap. 3 § och 13 kap. 3 §).

Ett enhetligt betygssystem bidrar till ökad likvärdighet

I propositionen föreslås också att betyg i grundskolan och sameskolan ska sättas i alla ämnen i slutet av varje termin fr.o.m. årskurs 6. Detsamma ska gälla i grundsärskolan om en elev eller en elevs vårdnadshavare begär att betyg ska sättas. Betyg i specialskolan ska sättas i alla ämnen i slu tet av varje termin fr.o.m. årskurs 7.

Som skäl för sitt förslag hänvisar regeringen bl.a. till att när det gäller språkval har det hittills funnits en möjlighet för huvudmännen att avgöra när det utifrån lokala förhållanden har varit lämpligt att påbörja undervisningen. Det har varit vanligt att undervisningen påbörjats antingen i årskurs 6 eller i årskurs 7. Det har ansetts rimligt att be tygssättningen i språkval påbörjats vid samma tidpunkt för samtliga elever , och därför infördes den nuvarande bestämmelsen som innebär att betygssättningen i språkval ska påbörjas i årskurs 7 i grundskolan och ett år senare i specialskolan (prop. 2009/10:219 s. 14). Det förslag till stadieindelad timplan för grundskola n som presenteras i promemorian En stadieindelad timplan i grundskolan och närliggande frågor (U2016/03475/S) innebär bl.a. att eleverna kommer att få undervisning i språkval senast i årskurs 6. Detta innebär att det avgörande argumentet för att betygssättning i språkval i grundskolan ska påbörjas i årskurs 7 kommer att försvinna. Däremot gör de skäl som låg till grund för det ursprungliga beslutet att införa betyg i årskurs 6 sig gällande även för de ämnen som kan väljas inom språkval. Med anl edning av detta och eftersom förslaget ska par ett enhetligt betygssystem finns det goda skäl för det förslag som lämnas i promemorian.

Övriga förslag

Bland övriga förslag från regeringen märks att m oderna språ k ska anges som ett ämne i skol lagen som ska erbjudas varje elev inom ramen för språkval i grund skolan och specialskolan. Vidare föreslås att d en minsta garanterade undervisningstiden i sameskolan ska utökas med 48 timmar. I skollagen ska moderna språk anges som ett ämne som ska erbjudas varje elev inom ramen för språkval i sameskolan. Bestämmelserna i skollagen om anpassad studiegång i grundskolan, specialskolan och samesk olan föreslås förtyd ligas så att det framgår att sådant särskilt stöd ska utformas så att eleven så långt det är möjligt får förutsättningar att nå behörighet till gymnasieskolan.

Rättelse

Det har uppmärksammats att det i 12 kap. 5 § andra stycket gjorts en felaktig hänvisning till 3 kap. 12 c § tredje stycket, när hänvisningen egentligen ska vara till 3 kap. 12 c § andra stycket 2 (se prop. 2014/15:45 s. 65–66). Bestämmelsen bör korrigeras.

Ikraftträdande

I propositionen föreslås att d en ändring som innefattar en korrigering av en felaktig hänvisning i lagtexten ska träda i kraft den 1 juli 2017. Övriga lagändringar ska träda i kraft den 1 juli 2018. För elever i grundskolan som höstterminen 2018 börjar årskurs 7 eller en högre årskurs ska den upphävda timplanen i bilaga 1 till skol lagen fortfarande gälla.

Regeringen anger som skäl för förslaget bl.a. att en rimlig avvägning mellan intresset av att tiden för att införa den nya timplanen blir rimlig och intresset av att den ska börja tillämpas så snart som möjligt är att lagändringarna träder i kraft den 1 juli 2018. Det innebär att den stadieindelade timplanen kommer att börja tillämpas fr.o.m. läsåret 2018/19.

Motionen

I kommittémotion 2016/17:3685 av Christer Nylander m.fl. (L, M, C, KD) yrkande 2 föreslås att riksdagen avslår förslaget i den del som avser bemyndigande för regeringen att meddela föreskrifter om fördelningen av undervisningstiden i grundskolan och upphävande av bilaga 1 i skollagen. Motionärerna anser att det fortfarande ska vara en fråga för riksdagen att fatta beslut om timplanen i grundskolan . Timplanen ska alltså inte som regeringen för e slår regleras på förordningsnivå . En lagreglering säkerställer enligt motionärerna bl.a. att alla förändringar av undervisningstiden i grundskolan görs med ett brett stöd som är väl förankrat i riksdagens partier .

Utskottets ställningstagande

Utskottet kan konstatera att den nuvarande ordningen med en stadielös timplan innebär att huvudmännen relativt fritt kan fördela undervisningstimmarna mellan årskurserna. Denna frihet har resulterat i skillnader när det gäller hur undervisningen fördelas. Exempelvis kan möjligheten för en huvudman att välja om språkval ska erbjudas i årskurs 6 eller i års kurs 7 innebär a att en elev vid ett skolbyte inte får möjligheten att läsa moderna språk inom ramen för språkval i årskurs 7 i den nya skolan, på grund av att eleven inte har påbörjat språkval i årskurs 6 vid sin tidigare skola. Detta har bl.a. betydelse i fråga om möjligheten att läsa ett modernt språk inom ramen för språkval på den nya skolan och därmed få meritpoäng inför valet av program till gymnasieskolan. Skolbyte n kan också innebära att eleven inte få r den undervisningstid som han eller h on är garanterad och därmed gå r miste om undervisning i delar av det centrala innehållet. Samtidigt finns det en risk för att eleven får läsa samma centrala innehåll två gånger.

Huvudmännens möjlighet att relativt fritt kunna fördela undervisnings timmarna har även visat sig ge upphov till stora variationer i hur många undervisningstimmar eleverna får under en årskurs. Exempelvis framgår av rapporten Nationella timplaner – en förutsättning för en likvärdig skola? att eleverna i årskurs 8 under ett läsår fått matematik undervisning som variera r mellan 71 och 125 undervisnings timmar (Lärarnas Riksförbund, 2012). Det har också framkommit att skolor har svårt at t garantera undervisningstiden (Att fånga undervisningstiden med målen i fokus – Garanterad undervisnings tid i grundskolan ur ett huvudmanna- och skolperspektiv, Skolverkets rapport 384, 2013).

Utskottet välkomnar bl.a. därför f örslaget om stadieindelad timplan , vars uttalade syfte är att öka likvärdigheten mellan skolor genom att reglera timfördelningen per stadium. Förslaget är som framgår av propositionen en naturlig fortsättning på tidigare genomförda reformer som gått mot en tydligare stadieindelning av grundskolan och de övriga skolformerna. Exempelvis utgår behörighetskraven för bl.a. grund- och ämneslärare i grundskolan från den nu f öreslagna indelningen i stadier. Utskott et anser att förslaget dessutom för med sig flera positiva effekter . Bland annat underlätta r det för elever att byta skola utan att behöva riskera att gå miste om undervisning i ämnen. En stadieindelad timplan underlättar vidare för huvudmännen att följa upp att eleverna får den minsta garanterade undervisningstiden och förbättrar därmed förutsättningarna för att eleverna ska nå kunskapskraven. I sammanhanget bör nämnas att även om de föreslagna stadiebenämningarna, låg- mellan - och högstadiet, utmönstrades ur skollagen för ett antal år sedan så har dessa inarbetade begrepp levt kvar och används för att t.ex. beskriva verksamheterna i de obligatoriska skolformerna och i kommunikationen mellan hem och skola.

När det gäller yrkandet om lagförslaget i fråga om bemyndigande för regeringen att meddela föreskrifter om fördelningen av undervisningstiden anser utskottet i likhet med regeringen att en stadi eindelad timplan i grundskolan innebär en ökad, men nödvändig , styrning av huvudmännens fördelning av den minsta garanterade undervisningstiden. En ökad styrning kan enligt utskottet medföra att det uppstår behov att ändra timpla nen vid fler tillfällen . En ordning där regeringen beslutar om en förordningsändring av grundskolans timplan är lättare och snabbare i stället för att riksdagen beslutar om en lagändring. Utskottet vill här påminna om att det inte bara är ändringar på lagnivå som omfattas av regeringsformens beredningskrav , utan detta krav omfattar även förordningsändringar. A tt reglera timplanen på förordningsnivå ger dessutom ett mer enhetligt normsystem eftersom de övriga obligatoriska skolformernas timplaner redan i dag återfinns som bilagor till skol förordningen. Till det ska läggas att när timplanen för grundskolan senast var stadieindelad och fanns i 1980 års läroplan (Lgr 80) var den reglerad på förordningsnivå.

Utskottet delar även i övrigt regeringens förslag och bedömningar i propositionen.

Lagteknisk samordning med proposition 2016/17:156

U tskottet har i sitt betänkande 2016/17:UbU22 i sak ställt sig bakom de ändringar som föreslås i proposition 2016/17:156 En skyldighet att erbjuda lovskola. Av samordningsskäl överförs den författningstekniska behandlingen av punkt 2, som gäller lag om ändring i lagen (2017:000) om ändring i skollagen (2010:800) och som innebär ändringar i 10 kap. 3 § skollagen , till det nu aktuella ärendet, betänk ande 2016/17:UbU23. Denna lagändring föreslås träda i kraft den 1 juli 2018. U tskottet föreslår att riksdagen antar det överförda lagförslaget.

Senare ikraftträdande

Den ändring i 12 kap. 5 § som innefattar en korrigering av en felaktig hänvisning i lagtexten föreslås i propositi onen träda i kraft den 1 juli 2017. För att inte tiden mellan lagändringens kungörande och dess ikraftträdande inte ska bli för kort föreslår utskottet att ikraftträdandet av lagändringen senareläggs till den 1 augusti 2017.

Sammanfattande ställningstagande

Med hänvisning till det som anförs ovan tillstyrker utskottet p roposition 2016/17: 143 med den ändringen att ändringen i skollagen träder i kraft den 1 augusti 2017 i fråga om 12 kap. 5 § och tillstyrker även proposition 2016/17:156 punkt 2 . Utskottet avstyrker därmed motion 2016/17:3685 (L, M, C, KD) yrkande 2 .

Utskottet övergår nu till att i de följande avsnitten beh andla motioner som innehåller begäran om tillkännagivande n .

Vissa timplanefrågor

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om att timplanen för matematik i grundskolan ska delas upp årskursvis och att en stadieindelad timplan i grundskolan snarast ska införas .

Jämfö r reservation 1 (SD).

Motionerna

I kommittémotion 2016/17:835 av Stefan Jakobsson m.fl. (SD) yrkande 25 föreslås att timplanen för matematik i grundskolan ska delas upp år skursvis för att förtydliga vilka kunskapskrav eleverna ska ha uppnått i slutet av varje årskurs och för att upptäcka elever som riskerar att komma efter i undervisningen.

I kommittémotion 2016/17:3211 av Annika Eclund m.fl. (KD) yrkande 36 begärs att en stadieindelad timplan i grundskolan snarast ska införas.

Utskottets ställningstagande

När det gäller yrkandet om att timplanen för matematik i grundskolan ska delas upp årskursvis anser utskottet att det förslaget innebär en alltför långtgående styrning av huvudmännens fördelning av den minsta garanterade undervisningstiden i matematik. Något bärande skäl till att endast timplanen för matematik ska delas upp årskursvis och in te timplanen för de övriga ämnena i grundskolan ha r motionärerna dessutom inte presenterat. Mot bakgrund av det anförda avstyrks motion 2016/17:835 (SD) yrkande 25.

I detta ärende behandlar utskottet proposition 2016/17:143 som innehåller förslag och bedömningar om att införa en stadieindelad timplan i grundskolan. Som framgått ovan tillstyrker utskottet propositionen i alla väsentliga delar. Yrkandet om att införa en stadieindelad timplan får därmed anses tillgodosett , och utskottet avstyrker därmed motion 2016/17:3211 (KD) yrkande 36.

Utökad undervisningstid i matematik och idrott och hälsa

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om utökad undervisningstid i matematik och idrott och hälsa.

Jämför särskilt yttrande 1 (M, C, L, KD) och 2 (SD).

Motionerna

I kommittémotion 2016/17:3685 av Christer Nylander m.fl. (L, M, C, KD) yrkande 1 begärs att regeringen ska återkomma med ett förslag till timplan som innehåller utökad undervisningstid i matematik med en timme per vecka i årskurs 7–9 och utökad undervisningstid i idrott och hälsa med 100 timmar i grundskolan . Motionärerna hänvisar bl.a. till tidigare tillkännagivanden till regeringen med likalydande innebörd som riksdagen beslutat om. I motion 2016/17:3660 av Stefan Jakobsson m.fl. (SD) framförs liknande förslag.

Bakgrund

Utökad undervisningstid i matematik

Undervisningstiden i matematik utökades hösten 2013 med 120 timmar i grundskolan och motsvarande skolformer. Den totala undervisningstiden i grundskolan ökade på motsvarande sätt med 120 timmar. I propositionen (prop. 2012/13:64, bet. 2012/13:UbU16, rskr. 2012/13: 1 99) hänvisade regeringen till Skolverkets rapport Utökad undervisningstid i matematik (rapport 378, 2012), i vilken Skolverket gjorde bedömningen att en utökning av undervisningsti den bör fördelas med en timme per vecka i årskurs 1–3 för att eleverna ska få en fortsatt kunskapsutveckling i matematik.

Utskottet har uttalat att frågan om att införa fler matematiklektioner i högstadiet bör prioriteras och föreslog den 3 mars 2015 ett tillkännagivande till regeringen om att regeringen skyndsamt ska återkomma med relevanta förslag så att undervisningstiden i matematik kan utökas med en timme i veckan för samtliga elever i årskurs 7–9. Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag (bet. 2014 /15:UbU9 , rskr. 2014/15:135).

Utskottet föreslog vidare den 3 mars 2016 ett nytt tillkännagivande till regeringen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag om en ytterligare utökning av undervisningstiden i matematik i årskurs 7–9 fr.o.m. 2017 för att stärka elevernas matematikkunskaper. Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag (bet. 2015/16:UbU12, rskr. 2015/16:168).

Hösten 2016 utökades den minsta totala undervisningstiden med ytterligare 105 timmar i grundskolan, specialskolan och sameskolan samt i grundsärskolan, utom inom inriktningen träningsskolan (prop. 2015/16:149, bet. 2015 /16:UbU21, rskr. 2015/16:256). Det framgick av propositionen att de n utökade undervisningstiden skulle användas för ämnet matematik i grundskolan. Enligt regeringens bedömning borde den utökade undervisningstiden användas för ämnet matematik även i specialskolan och sameskolan samt i grundsärskolan, utom inom inriktn ingen träningsskolan. Vidare gjorde regeringen bedömningen att utök ningen av undervisningstiden borde förläggas till årskurs 4–6.

I den promemoria från Utbildningsdepartementet (U2016/03475/S) som lig ger till grund för proposition 2016/17:143 En stadieindelad timplan i gru ndskolan och närliggande frågor föreslås att 105 undervisningstimmar från elevens val i grundskolan och specialskolan s ka föras över till ämnet matematik i årskurs 7–9. Med hänsyn till de två senaste utökningarna av undervisningstiden görs bedömningen att en rimlig förstä rkning uppgår till 105 timmar. Av promemorian framgår också att denna tid bör förläggas till högstadiet i den stadieindelade timplanen fö r grundskolan. Vidare framgår av promemorian att de två tidigare besluten om en utökning av undervisnings tiden i matematik med totalt 225 timmar bör fördelas mellan lågstadiet (120 timmar) och mellanstadiet (105 timmar). I den aktuella propositionen behandlas dock endast den del av promemorians förslag som innefattar förslag till ändringar i skollagen.

Enligt uppgift från Regeringskansliet pågår det emellertid inom Regeringskansliet ett arbete med ändringar i skolförordninge n (2011:185) som bl.a. avser utökad undervisningstid i matematik i grundskolan, grundsärskolan och specialskolan i enlighet med vad som föreslås i promemorian En stadieindelad timplan i grundskolan och andra närliggande frågor. Förordningsändringarna i fråga om utökad undervisningstid i matematik planeras – under förutsättning att riksdagen beslutar i enlighet med regeringens förslag i propositionen En stadieindelad timplan och andra närliggande frågor – att beslutas under hösten 2018 och träda i kraft den 1 juli 2019.

Utökad undervisningstid i idrott

I läroplanerna för grundskolan, grundsärskolan, sameskolan och sp ecialskolan anges att skolan ska sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen. De ssutom ska skolorna anordna lärarledd friluftsverksamhet i den omfa ttning som rektorn bestämmer (5 kap. 6 § skol förordningen [2011:185]).

Den 7 april 2015 ordnade utskottet en öppen utfrågning om idrott och fysisk aktivitet i skolan – ett sätt att stärka inlärning och hälsa (dnr 2204-2014/15). Till utfrågningen inbjöds myndigheter, forskare och idrottslärare för att ge sin syn på fråg an . I en rapport från riksdagen redovisas programmet och en utskrift av den stenografiska uppteckningen som gjordes vid utfrågningen (2014/15:RFR11).

Regeringen gav i december 2015 uppdrag till G ymnastik- och idrotts högskolan ( Centrum för idrottsforskning , CIF ) , att genomföra en fördjupad analys av idrottsrörelsens barn- och ungdomsverksamhet (S2015/08201/FS, delvis). Analysen ska i första hand inriktas på den grupp barn och ungdomar som inte alls eller i begränsad utsträckning är aktiva inom idrottsrörelsen och orsakerna till detta. I uppdraget ingår även att analysera grundskolans arbete med daglig fysisk aktivitet och undervisning i ämnet idrott och hälsa. CIF ska peka på goda exempel samt belysa metoder och arbetssätt inom idrottsrörelsen och grundskolan som leder till att fler barn och ungdomar idrottar eller annars är fysiskt aktiva. Av CIF:s rapp ort Statens stöd ti ll idrotten – uppföljning 2016 som presenterades den 10 maj 2017 framgår bl.a. att endast 44 procent av pojkarna och 22 procent av flickorna som deltog i studien når rekommendationen om daglig fysisk aktivitet. Eleverna som deltog i studien gick i årskurs 5 och 8 och andra året i gymnasieskolan. För att få positiva hälsoeffekter bör unga ägna minst 60 minuter om dag en åt pulshöjande motion och träning, enligt Svenska L äkaresällskapet s rekommendationer . I det ingår allt från att cykla till skolan, lek på raster till tävlingsidrott på fritiden.

Regeringen beslutade i november 2016 om ett uppdrag till Skolverket (U2016/04956/S) att se över behovet av mer rörelse under skoldagen och lämna förslag som syftar till mer rörelse under skoldagen för alla elever, såväl flickor som pojkar, i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan. I uppdraget ingår bl.a. att analysera vilka åtgärder som behövs för att alla elever ska erbjudas mer rörelse under skoldagen och komma med förslag som syftar till detta.

Riksdagen beslutade den 12 maj 2016 om ett tillkännagivande till regeri ngen om utökad undervisningstid i idrott och hälsa med 100 timmar i grundskolan (bet. 2015/16:UbU14, rskr. 2015/16:228).

Den 16 maj 2017 aviserade statsråden Fridolin, Hellmark Knutsson och Strandhäll i ett gemensamt pressmeddelande, inom ramen för initiativet S amling för daglig rörelse, att undervisningstiden i ämnet idrott och hälsa ska utökas med 100 timmar i grundskolan fr.o.m. 2019. Av pressmeddelandet framgår bl.a. att en analys ska göras av i vilka årskurser en utökning ger störst effekt och att om timmarna skulle koncentreras till exempelvis högstadi et skulle det innebära u ngefär en extra idrottslektion per vecka . I den aktuell a proposition en En stadieindelad timplan i grundskolan och närliggande frågor föreslår regeringen att timplanen för grundskolan, i likhet med vad som redan gäller för motsvarande skolformer, i fortsättningen ska regleras i en bila ga till skolförordningen. Eftersom utökad undervisningstid i idrott måste regleras i timplanen får regeringens förslag enligt uppgift från Regeringskansliet till följd att den aviserade utökningen av undervisningstiden i idrott ska regleras i timplanen i en bilaga till skolförordningen. Frågan om finansieringen kommer enligt Regeringskansliet att behandlas i budgetpropositionen för 2018.

Utskottets ställningstagande

När det gäller yrkandena om att regeringen ska återkomma med ett förslag till timplan som innehåller utökad undervisningstid i matematik med en timme per vecka i årskurs 7–9 vill utskottet anföra följande. Svenska elevers kunskaper i matematik har kontinuerligt försämrats under 2000-talet. Detta framgår både av nationella kunskapsresultat och av flera internationella utvärderingar, även om ett trendbrott möjligen kan skönjas i resultaten från den senaste PISA-undersökningen (PISA 2015) som redovisades i december 2016. Utskottet anser därför att en utökning av undervisningstiden i matematik är välkommen för att öka grundskoleelevernas kunskaper i matematik. Utskottet har vid flera tillfällen understrukit vikten av mer undervisningstid och att regeringen snarast bör återkomma med förslag som syftar till detta. En riksdagsmajoritet har tidigare vid två tillfällen i mars 2015 (bet. 2014/15:UbU9, rskr. 2014/15:135) och i mars 2016 (bet. 2015/16:UbU12, rskr. 2015/16:168) , ställt sig bakom motioner som innehållit motsvarande tillkännagivanden om en utökning av undervisningstiden i matematik som är aktuella här. Utskottet kan konstatera att regeringen nu har påbörjat ett arbete i linje med riksdagens vilja som innebär en utökning av undervisningstiden i matematik med 105 timmar i årskurs 7–9. Förordningsändringarna i fråga om utökad undervisningstid i matematik kommer enligt regeringen att beslutas under hösten 2018 och träda i kraft den 1 juli 2019.

När det gäller yrkandena om utökad undervisningstid i idrott och hälsa med 100 timmar i grundskolan kan utskottet konstatera att regeringen meddelat att undervisningstiden i ämnet idrott och hälsa ska utökas med 100 timmar i grundskolan fr.o.m. 2019. Enligt regeringen ska bl.a. en analys göras av i vilka årskurser en utökning ger störst effekt. Frågan om finansieringen kommer enligt Regeringskansliet att behandlas i budgetpropositionen för 2018. Utskottet vill i sammanhanget framhålla att skolidrotten ska utformas så att den stärker alla elevers lust att röra på sig och bidrar till elevernas hälsa och inlärningsförmåga. Inom forskningen råder samsyn om vikten av att barn och ungdomar ges goda möjligheter till fysisk aktivitet. Det är bra för välbefinnandet, för folkhälsan och för skolresultaten. Ändå är det väl belagt att barn och unga rör på sig alldeles för lite och är stillasittande en alldeles för stor del av dagen. Utskottet har av dessa anledningar uppmanat regeringen att utöka undervisningstiden i idrott och hälsa och har tidigare lyft fram frågan om hur skolan kan arbeta för att öka den fysiska aktiviteten bland elever. Utskottet välkomnar därför regeringens aviserade utökning av undervisnings tiden i idrott och hälsa med 100 timmar i grundskolan, vilket är vad motionärerna efterfrågat och i linje med ett tidigare ställningstagande som riksdagsmajoriteten gjort i frågan i maj 2016 (bet. 2015/16:UbU14, rskr. 2015/16:228).

Utskottet anser mot bakgrund av det anförda att yrkanden a om utökad undervisningstid i matematik respektive idrott och hälsa för tillfället får anses tillgodosedda genom det arbete som pågår med att bereda de utökningar av undervisningstiden som regeringen har aviserat. U tskottet avstyrker därför motionerna 2016/17:3660 (SD) och 2016/ 17:3685 (L, M, C, KD) yrkande 1.

Modersmålsundervisning i grundskolans timplan

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett motionsyrkande om att låta utreda att införa modersmålsundervisning som ett eget ämne i grundskolans timplan.

Jämför reservation 2 (V).

Motionen

I kommittémotion 2016/17:3669 av Daniel Riazat m.fl. (V) begärs att regeringen ska ges i uppdrag att utreda hur modersmålsundervisningen kan regleras som ett eget ämne i timplanen med ett visst antal timmar. Motionärerna hän visar bl.a. till att ämnet stöd er eleverna i deras kunskapsutveckling och det därför är av högsta vikt att fortsätta att stärka modersmålsundervisningen.

Bakgrund och g ällande rätt

En elev i någon av de obligatoriska skolformerna, dvs. grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan, som har en vårdnadshavare med ett annat modersmål än svenska ska erbjudas modersmålsundervisning om detta språk är det dagliga umgängesspråket i hemmet och eleven har grundlä ggande kunskaper i språket. Detta gäller dock inte för en elev som tillhör någon av de nationella minoriteterna. En sådan elev ska erbjudas modersmålsundervisning i elevens nationella minorit etsspråk (s e bl.a. 10 kap. 7 § skollagen ) . Enligt 7 § språklagen (2009:600) är de nationella minoritetsspråken finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska.

I skolförordningen (2011:185) finns bestämmelser om modersmåls undervisning (5 kap. 7–13 §§). Inledningsvis sägs att det finns grundläggande bestämmelser om huvudmannens skyldighet att erbjuda modersmåls undervisning i skollagen (2010:800). Huvudmannen är också skyldig att erbjuda elever som är adoptivbarn och har ett annat modersmål än svenska modersmålsundervisning, även om språket inte är elevens dagliga umgänges språk i hemmet.

Det är rektorn som beslutar om en elevs modersmålsundervisning. Modersmålsundervisning får anordnas

som språkval i grundskolan och specialskolan

som elevens val

inom ramen för skolans val, eller

utanför den garanterade undervisningstiden.

Modersmålsundervisning får inte omfatta mer än ett språk för en elev.

En huvudman är skyldig att anordna modersmålsundervisning i ett språk endast om minst fem elever som ska erbjudas modersmålsundervisning i språket önskar sådan undervisning (gäller dock inte nationella minoritetsspråk) och det finns en lämplig lärare.

Om en elev ges modersmålsundervisning utanför den garanterade undervisningstiden är huvudmannen skyldig att erbjuda eleven sådan undervisning sammanlagt högst sju läsår under elevens skoltid (gäller dock inte nationella minoritetsspråk eller ett nordiskt språk). Eleven ska dock erbjudas modersmå lsundervisning under längre tid om eleven har ett särskilt behov av sådan undervisning.

En elev som får modersmålsundervisning får, med den begränsning som anges ovan, fortsätta att delta i undervisningen, även om språket skulle upphöra att vara dagligt umgängesspråk för eleven.

Omfattningen på modersmålsundervisningen är vanligtvis 40– 60 minuter i veckan i grundskolan, men det förekommer att elever får både mer och mindre tid . Det handlar mestadels om undervisning utanför timplanebunden tid i grundskolan, till ungefär tre femtedelar ( Ökade möjligheter till modersmåls undervisning och studiehandledning på modersmål, SOU 2016:12 s. 76).

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill betona hur viktig rätten till modersmålsundervisning är i d e obligatoriska skolformerna för såväl elevers språkutveckling som övrig kunskapsinlärning och identitetsskapande. När det gäller yrkandet om att utreda hur modersmålsundervisningen kan regleras som ett eget ämne i timpl anen med ett visst antal timmar anser utskottet att den nuvarande regleringen av rätten till modersmålsundervisning är väl avvägd. Därmed avstyrks motion 2016/17:3669 (V).

Reservationer

1.

Vissa timplanefrågor, punkt 2 (SD)

av Stefan Jakobsson (SD) och Robert Stenkvist (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2016/17:835 av Stefan Jakobsson m.fl. (SD) yrkande 25 och

avslår motion

2016/17:3211 av Annika Eclund m.fl. (KD) yrkande 36.

Ställningstagande

Vi vill att timplanen i matematik för grundskolan ska delas upp årskursvis. Syftet med förslaget är att förbättra möjligheterna att upptäcka elever som halkat efter i matematik undervisningen, och också att tydliggöra vilka kunskaper eleverna ska ha uppnått i slutet av varje årskurs.

Regeringen bör vidta lämpliga åtgärder enligt vad som anförts ovan.

2.

Modersmålsundervisning i grundskolans timplan, punkt 4 (V)

av Daniel Riazat (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2016/17:3669 av Daniel Riazat m.fl. (V).

Ställningstagande

När förslaget till stadieindelad timplan p resenterades betonade regeringen vikten av likvärdighet mellan elever och mellan skolor. Men den likvärdi gheten tycks bara gälla barn som endast har svenska som modersmål. I förslaget till stadieindelad timplan ges inte modersmål samma status som övriga skolämnen med garanterad undervisningstid trots att ämnet har kunskapskrav och betygskriterier.

Lärande är starkt förknippat med modersmålet. Att befästa kunskaper i det egna språket är en väg till att lära också på svenska. Ämnet har därför det viktiga uppdraget att stödja eleverna i deras kunskapsutveckling. Det är av högsta vikt att fortsätta att stärka modersmålsundervisningen. Därför vill jag se en reglering i timplanen med ett minsta antal garanterade undervisnings timmar i modersmål för att alla barn ska ha en likvärdig rätt till ett eget språk.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att regeringen ska ges i uppdrag att utreda hur modersmålsundervisn ingen kan regleras som ett ämne i timpl anen med ett visst antal timmar.

Särsk ilda yttrande n

1.

Utökad undervisningstid i matematik och idrott och hälsa, punkt 3 (M, C, L, KD)

Camilla Waltersson Grönvall (M), Michael Svensson (M), Ulrika Carlsson i Skövde (C), Erik Bengtzboe (M), Ida Drougge (M), Magnus Oscarsson (KD) och Christina Örnebjär (L) anför:

Vid två tillfällen, 2015 och 2016, har en majoritet i riksdagen ställt sig bakom tillkännagivanden från allianspartierna om att införa utökad undervisningstid i matematik i högstadiet. Tillkännagivandena hade, om regeringen hade valt att följa dem, inneburit att mer matematik hade kunnat införas fr.o.m. 2016 respektive 2017. Under sensommaren 2016 valde regeringen att ompröva sin position genom att promemorian En stadieindelad timplan och närliggande frågor upprättades i Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) och därefter remitterades. I promemorian föreslås att undervisningstiden i matematik ska utökas med 105 timmar i årskurs 7–9 fr.o.m. den 1 juli 2019. Alliansen har även vid ett tillfälle fått majoritet i riksdagen för utökad undervisningstid i idrott och hälsa med 100 timmar i grundskolan. Regeringen har under våren 2017 meddelat att man ämnar att lyssna till riksdagens majoritet då man avser att införa utökad undervisningstid i idrott och hälsa i grundskolan fr.o.m. 2019.

Vi välkomnar detta och kommer därför inte att ställa oss bakom vår följdmotion med ett tillkännagivande om utökad undervisningstid i matematik och idrott och hälsa. Samtidigt konstaterar Alliansen att regeringens fördröjning av att efterleva tillkännagivandena från riksdagen innebär att flera elevkullar har gått miste om utökad undervisningstid i matematik och idrott och hälsa. Vi vill vidare tydliggöra att vi förväntar oss att regeringen genomför de förordningsändringar som omnämns i utskottets ställningstagande i det ta ärende. I annat fall kommer a llianspar tierna återigen att motionera i riksdagen om tillkännagivanden om att införa utökad undervisningstid i matematik i högstadiet och idrott och hälsa i grundskolan.

2.

Utökad undervisningstid i matematik och idrott och hälsa, punkt 3 (SD)

Stefan Jakobsson (SD) och Robert Stenkvist (SD) anför:

Riksdagen har under innevarande valperiod fattat beslut om två tillkännagivanden till regeringen om att antalet undervisning stimmar i matematik i årskurs 7– 9 bör ut öka s och ett tillkännagivande om att antalet undervisningstimmar i idrott och hälsa bör ut öka s . Enligt uppgift från Regeringskansliet avser nu regeringen att besluta om utökad undervisningstid i matematik och i idrott och hälsa, med avsikten att dessa förändringar ska börja gälla från 2019. Vi välkomnar detta och kommer därför inte att ställa oss bakom vår följdmotion med begäran om att antalet timmar i matematik respektive i idrott och hälsa ska justeras i gällande timplan, i enlighet med de nämnda tidigare tillkännagivanden som har beslutats av riksdagens majoritet. Vi avser att följa att beslut fattas om de förordningsändringar som omnämns i utskottets ställningstagande i detta ärende.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Proposition 2016/17:143

Proposition 2016/17:143 En stadieindelad timplan i grundskolan och närliggande frågor:

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800).

Följdmotionerna

2016/17:3660 av Stefan Jakobsson m.fl. (SD):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att timplanen i matematik och gymnastik ska justeras efter de tillkännagivanden som vunnit riksdagens majoritet och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:3669 av Daniel Riazat m.fl. (V):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda hur modersmålsundervisningen kan regleras som ett eget ämne i timplanen med ett visst antal timmar och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:3685 av Christer Nylander m.fl. (L, M, C, KD):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med ett förslag till timplan som innehåller utökad undervisning i matematik och idrott och tillkännager detta för regeringen.

2. Riksdagen avslår förslaget i den del som avser bemyndigande för regeringen att meddela föreskrifter om fördelning av undervisnings tiden i grundskolan och upphävande av bilaga 1.

Proposition 2016/17:156

Proposition 2016/17:156 En skyldighet att erbjuda lovskola:

2. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2017:000) om ändring i skollagen (2010:800).

Gäller lagteknisk samordning.

Motioner från allmänna motionstiden 2016/17

2016/17:835 av Stefan Jakobsson m.fl. (SD):

25. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att timplanen i matematik för grundskolan ska delas upp årskursvis för att förtydliga vad eleverna ska ha klarat av i slutet av varje årskurs och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:3211 av Annika Eclund m.fl. (KD):

36. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att snarast införa en stadieindelad timplan och tillkännager detta för regeringen.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

Förslag som lagt s fram i proposition 2016/17:143

Förslag som lagts fram i propositio n 2016/17:156

[1] Skolverket redovisade i november 2014 sitt uppdrag (U2014/3489/S och U2014/5377/S ) att ta fram ett förslag till en stadieindelad timplan för grundskolan. Skolverket har fått i uppdrag (U2017/01874/S) att också ta fram förslag till nya timplaner för grundsärskolan, specialskolan och sameskolan, där antalet timmar för de olika ämnena ska fördelas mellan låg-, mellan- och högstadiet . Det ska red ovisas senast den 1 april 2018 ( s e p ressmeddelande från Utbildningsdepartementet den 13 april 2017 ) .

[2] Skolverket fick nyligen i uppdrag (U2017/01874/S) att ta fram förslag till nya timplaner för grundsärskolan, specialskolan och sameskolan, där antalet timmar för de olika ämnena ska fördelas mellan låg-, mellan- och högstadiet. Det ska redovisas senast den 1 april 2018 (s e pressmeddelande från Utbildnings departementet den 13 april 2017 ) .