Bet. 2017/18:CU25

Civilutskottet s betänkande

2017/18 : CU25

En ny lag om ekonomiska föreningar

Sammanfattning

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till ny lag om ekonomiska för eningar. I sak motsvarar den nya lagen i stora delar den hittillsvarande lagen om ekonomiska föreningar , men den nya lagen har utformats på ett sätt som ska göra den m er överskådlig och lättare att tillämpa. Avsikten är att d en nya föreningslagen ska kunna användas av både små och stora ekonomiska föreningar och av föreningar med olika slags verksamhet. I lagen föreslås dessutom bl.a. följande nyheter :

• A ntalet obligatoriska uppgifter som ska anges i stadgarna för en ekonomisk förening minskar .

• E tt förbud införs mot att utse en styrelseledamot som inte avser att delta i verksamheten eller en verkställande direktör som inte avser att utföra de uppgifter som följer med uppdraget (en s.k. målvakt).

• Nya likvidations grunder införs . Dessutom införs e tt nytt förenklat avvecklingsförfarande som ett alternativ till likvidation.

Flera av förslagen omfattar även bostadsrättsföreningar, kooperativa hyresrättsförenin gar, ömsesidiga försäkringsbolag och andra kooperativa företagsformer.

Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2018.

Utskottet anser att riksdagen bör avslå två motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2017/18.

Behandlade förslag

Proposition 2017/18: 185 En ny lag om ekonomiska föreningar

Två yrkanden i en motion från allmänna motionstiden 2017/18.

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Utskottets överväganden

En ny lag om ekonomiska föreningar

En ny företagsform

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Motion från allmänna motionstiden 2017/18

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.

En ny lag om ekonomiska föreningar

Riksdagen antar regeringens förslag till

1. lag om ekonomiska föreningar med den ändringen att ordet ”direktöre” i rubriken närmast före 7 kap. 33 § ska bytas ut mot ”direktör”,

2. lag om införande av lagen (2018:000) om ekonomiska föreningar,

3. lag om ändring i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m.,

4. lag om ändring i lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter,

5. lag om ändring i lagen (1975:417) om sambruksföreningar med den ändringen att uttrycket ”2 kap.” i 3 § tredje stycket ska bytas ut mot ”2 kap. och 3 kap. 4–8 §§”,

6. lag om ändring i lagen (1981:131) om kallelse på okända borgenärer,

7. lag om ändring i konkurslagen (1987:672),

8. lag om ändring i lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda,

9. lag om ändring i bostadsrättslagen (1991:614),

10. lag om ändring i lagen (1991:615) om omregistrering av vissa bostadsföreningar till bostadsrättsföreningar,

11. lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554),

12. lag om ändring i lagen (1995:1570) om medlemsbanker,

13. lag om ändring i lagen (1995:1571) om insättningsgaranti,

14. lag om ändring i ellagen (1997:857),

15. lag om ändring i lagen (1998:1593) om trossamfund,

16. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229),

17. lag om ändring i lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet,

18. lag om ändring i lagen (2002:93) om kooperativ hyresrätt,

19. lag om ändring i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse,

20. lag om ändring i naturgaslagen (2005:403),

21. lag om ändring i lagen (2006:595) om europakooperativ,

22. lag om ändring i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden,

23. lag om ändring i fjärrvärmelagen (2008:263),

24. lag om ändring i lagen (2010:751) om betaltjänster,

25. lag om ändring i försäkringsrörelselagen (2010:2043),

26. lag om ändring i lagen (2011:755) om elektroniska pengar,

27. lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244),

28. lag om ändring i lagen (2015:1016) om resolution,

29. lag om ändring i lagen (2016:429) om tillsyn över företag av allmänt intresse i fråga om revision,

30. lag om ändring i lagen (2016:977) om kollektiv förvaltning av upphovsrätt,

31. lag om ändring i lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism,

Därmed bifaller riksdagen proposition 2017/18:185 punkterna 1–4 och 6–31 samt bifaller delvis proposition 2017/18:185 punkt 5.

2.

En ny företagsform

Riksdagen avslår motion

2017/18:2962 av Valter Mutt m.fl. (MP) yrkandena 17 och 18.

Stockholm den 17 maj 2018

På civilutskottets vägnar

Caroline Szyber

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Caroline Szyber (KD), Mats Green (M), Hillevi Larsson (S), Carl-Oskar Bohlin (M), Eva Sonidsson (S), Roger Hedlund (SD), Cecilie Tenfjord-Toftby (M), Leif Nysmed (S), Ola Johansson (C), Emma Hult (MP), Lars Beckman (M), Johanna Haraldsson (S), Mikael Eskilandersson (SD), Robert Hannah (L), Åsa Eriksson (S), Jonas Gunnarsson (S) och Hamza Demir (V).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Regeringen tillkallade i maj 2008 en särskild utredare med uppdrag att se över lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar (föreningslagen). Utredningen an tog namnet Föreningslagsutredningen (dir. 2008:70) . I april 2009 överlämnade utredningen delbetänkandet Enklare beslutsfattande i ekonomiska föreningar (SOU 2009:37) och i december 2010 överlämnade s slutbetänkandet En ny lag om ekonomiska föreningar (SOU 2010:90). B etänkandena har remissbehandlats. Flertalet av utredningens f örslag i de två betänkandena behandlades i propositionen Modernisering av lagen om ekonomiska föreningar (prop. 2015/16:4). De ssa lagändringar trädde i kraft den 1 juli 2016. Vidare har några av utredningens förslag behandlats i andra associationsrättsliga lagstiftningsärenden (prop. 2012/13:166 och 2013 / 14:86).

I den nu aktuella proposition en En ny lag om ekonomiska föreningar behandlas, med ett par undantag, återstående delar av Föreningslags utredningens förslag. Utredningens förslag att göra det möjligt för arbetskooperativa ekonomiska föreningar att återbetala medlemsinsatser med högre belopp än insatsernas nominella värde behandlas i proposition 2017/18:253 Återbetalning av medlemsinsatser i arbetskooperativ. Utredningens förslag till nya regler för medlemsbanker leder inte till någon åtgärd från regeringen .

Kompletterande beredningsunderlag har inhämtats av Justitie departementet genom två promemorior som har remitterats och genom möten med remissinstanser.

Finansdepartementet har utarbeta t en promemoria med förslag till ändring ar i skattelagstiftningen som föranleds av Föreningslagsutredningens förslag om ett förenkla t avvecklingsförfarande för ekonomiska föreningar . Promemorian har remissbehandlats.

Lagrådet har yttrat sig över lagförslagen , med undantag för förslag et till ändring i 5 § lagen (1981:131) om kallelse på okända borgenärer som regeringen bedömer är av sådan författningsteknisk karaktär och även i övrigt av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse.

Under beredningen av ärendet har det uppmärksammats att regeringen av förbiseende inte har föreslagit en viss ändring i lagen (1975:417) om sambruksföreningar med anledning av förslaget till ny lag om ekonomiska föreningar . Även denna fråga behandlas i betänkandet.

Regeringens förslag till riksdagsbeslut finns i bilaga 1 och lagförslagen i bilaga 2.

Ingen motion har väckts med anledning av propositionen.

I betänkandet behandla r utskottet även två yrkanden från allmänna motionstiden 2017/18. Motionsförslagen finns i bilaga 1.

Utskottets överväganden

En ny lag om ekonomiska föreningar

Utskottets förslag i korthet

Riksdage n antar regeringens lagförslag med en ändring i lagen (1975:417) om sambruksföreningar .

Bakgrund

B estämmelser om ekonomiska föreningar finns i dagsläget i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar , fortsättningsvis föreningslagen . Lagen trädde i kraft den 1 januari 1988 och bygger systematiskt sett i stora delar på den tidigare 1975 års aktiebolagslag. E n omfattande reform av förenings lagen påbörjades 2008 genom tillsättandet av Föreningslagsutredningen . Flertalet av u tredningens förslag genomfördes 2016 genom proposition 2015/16:4 Modernisering av lagen om ekonomiska föreningar. Syftet med r eformen var bl.a. att förbättra möjligheterna att bedriva kooperativt företagande och att anpassa l agen till dagens f örutsättningar när det gäller verksamhet, organisation och kapital.

Utmärkande för en ekonomisk förening är att den genom ekonomisk verksamhet ska främja sina medlemmars ekonomiska intressen och att medlemmarna ska delta i verksamheten som t.ex. konsumenter, leverantörer eller genom egen arbetsinsats. Den kooperativa karaktären understryks också genom att medlemskapet i princip ska vara öppet och att varje medlem som huvudregel har en röst vid föreningsstämman.

De n ekonomisk a förening en brukar beskrivas som en personassociation, i motsats till aktiebolag sformen , som betraktas som en kapitalassociation. Den ekonomiska föreningen är tillsammans med aktiebolaget de huvudsakliga associationsformer som svensk lagstiftning erbjuder för att bedriva verksamhet utan personligt ansvar för associationens delägare.

Vissa ekonomiska föreningar, t.ex. bostadsrättsföreningar och kooperativa hyresrättsföreningar, regleras delvis av särskild lagstiftning. På det finansiella området finns också särskilda regler om ekonomiska föreningar, bl.a. för kreditmarknadsföreningar. Europarätten har bidragit med den nya kooperativa associationsformen europakooperativ.

Det finns i dag c a 15 000 ekonomiska föreningar och 32 000 bostadsrätts föreningar registrerade hos Bolagsverket .

Propositionen

En ny lag om ekonomiska föreningar

Regeringen föreslår i propositionen en ny lag om ekonomiska föreningar. I sakligt hänseende motsvarar den nya lagen i stora delar den hittillsvarande lagen, men har utformats på ett sådant sätt att den ska vara mer överskådlig och lättare att tillämpa. Den har utforma ts med förebild i aktiebolagslagens struktur och systematik . Regeringens utgångspunkt är att d en nya föreningslagen ska kunna användas av både små och stora ekonomiska föreningar och av föreningar med olika slags verksamhet. Målsättningen är därför att lagen ska pr äglas av enkelhet, flexibilitet och tydlighet. Regeringen anse r att det är angeläget att förenkla regler som medför onödig administration eller kostnader eller som i övrigt är svårtillämpade . Regeringen bedömer sammantaget att förslagen i propositionen bidrar till att stärka de kooperativa företagens konkurrenskraft och därmed till ökad tillväxt. Förslagen innebär i huvudsak följande.

Åtgärder vid bildandet

Enligt regeringens förslag ska en ekonomisk förening , liksom hittills, ha till syfte att främja sina medlemmars ekonomiska intressen genom ekonomisk verksamhet. Det kooperativa kravet ska bestå , vilket innebär att medlemmarna ska delta i föreningens verksamhet på något sätt. En ekonomisk förening ska även fortsättningsvis bildas av tre eller fler fysiska eller juridiska personer som genom bildandet blir medlemmar i föreningen. Medlemmarna ska upprätta medlemsförteckningar, anta stadgar samt välja en styrelse och en eller flera revisorer .

Färre obligatoriska uppgifter i stadgarna

A ntalet obligatoriska uppgifter i stadgarna för en ekonomisk förening föreslås minska. Regeringens utgångspunkt är at t det inte ska ställas krav på föreningar att i stadgarna reglera sådant som framgår uttömmande av lagen. Sådana krav medför onödiga administrativa bördor för föreningarna och skapar dessutom en risk för oklarheter nä r det gäller hur lagens och stadgarnas regler förhåller sig till varandra. Det föreslås bl.a. att det inte längre ska ställ a s krav på att en förening i sina stadgar reglerar ändamålet med föreningens verksamhet , tidsfristerna för sammankallande av en föreningsstämma eller på vilket sätt som andra meddelanden än kallelser ska skickas till medlemmar och fullmäktige.

Tydligare regler om medlemskap

En grundläggande princip för ekonomiska föreningar är den s.k. öppenhetsprincipen som innebär att en förening är skyldig att godta nya medlemmar , om det inte finns objektiv t godtagbara skäl för att neka medlemskap. Bestämmelsen om på vilka grunder medlemskap kan vägras förtydligas i den nya lagen. En förening ska kunna vägra medlemskap om sökanden inte kan förväntas delta i föreningens verksamhet på det sätt som lagen föreskriver. Medlemskap kan även vägras om en sökande inte uppfyller de krav som med hänsyn till arten och omfattningen av föreningens verksamhet bör ställas på medlemmarna eller om det av någon annan orsak finns särskilda skäl för att vägra medlemskap. Även grunderna för när en medlem kan uteslutas ur en förening preciseras i den nya lagen. En medlem får uteslutas endast om han eller hon grovt har åsidosatt sina skyldigheter mot föreningen , inte längre deltar i föreningens verksamhet eller inte längre uppfyller de krav som med hänsyn till arten och omfattningen av föreningens verksamhet bör ställas på medlemmarna i föreningen.

Föreningens ledning m.m.

I den nya lagen införs ett förbud mot att , utan godtagbara skäl, utse en styrelseledamot som inte avser att delta i verksamheten eller en verkställande direktör som inte avser att utföra de uppgifter som följer med uppdraget (en s.k. målvakt). Motsvarande bestämmelser finns i aktiebolagslagen och syftar till att motverka ekonomisk brottslighet.

Det föreslås vidare att ä ndringar i styrelsens sammansättning och ett beslut om att utse eller entlediga en verkställande direktör eller en särskild firmatecknare ska ha verkan först från den tidpunkt då anmälan om ändring kommer in till Bolagsverket eller från den senare tidpunkt som anges i beslutet. Motsvarande reglering finns i aktiebolagslagen och avser att försvåra för den som varit registrerad styrelseledamot, verkställande direkt ö r eller särskild firmatecknare att undgå ansvar genom att hävda att han eller hon avträtt utan att detta anmälts till Bolagsverket.

De n hittillsvarande föreningslagen saknar bestämmelser om vem som ska besluta om arvode eller annan ersättning till s t yrelseledamöter. I den nya lagen föreslås att f öreningsstämman s ka fatta beslut om arvode och annan ersättning för var och en av styrelseledamöterna . Det ska dock vara möjligt för en förening att i stadgarna reglera att stämman får besluta om en samlad ersättning till s t yrelseledamöterna som dessa sedan får fördela mellan sig utifrån t.ex. arbetsinsats.

I den hittillsvarande lagen ställs krav på att styrelseledam öter och verkställande direktör ska anmäla det aktieinnehav de har i ett aktiebolag i samma koncern som föreningen ingår. Tidigare har dessa uppgifter förts in i aktieboken i det berörda bolaget. Regeringen föreslår att uppgifterna i stället ska tas in i en särskild förteckning som föreningen ska föra. Förslaget innebär att uppgifter om ledningens aktieinnehav inom koncernen finns samlade i en förteckning hos föreningen . En sådan förteckning ska föreningen vara skyldig att lämna ut till den som begär att få se den. Enligt regeringen blir därmed information om ledningens aktieinnehav mer lättillgänglig för medlemmar na och allmänhet en .

Revision

Kravet på att en ekonomisk förening ska ha minst en revisor och att större föreningar ska ha en auktoriserad eller godkänd revisor behålls i den nya föreslagna lagen . Revisorn ska utses av föreningsstämman, om det inte i stadgarna har bestämts att revisorn ska utses på något annat sätt , t.ex. av en centralorganisation . Det ska inte längre vara möjligt att utse en revisor tills vidare . U ppdragstiden ska som utgångspunkt vara ett år , men det införs en möjlighet att i stadgarna bestämma en mandattid som är längst fyra år.

En auktoriserad eller godkänd revisor ska vara skyldig att underrätta styrelsen och åklagare om revisorn finner att det kan misstänkas att en styrelseledamot elle r den verkställande direktören har gjort sig skyldig till ekonomisk brottslighet inom ramen för bolagets verksamhet.

Medlemsinsatser

I hittillsvarande föreningslag finns regler som syftar till att en ekonomisk förening ska ha ett kapital som svarar mot föreningens sk yldigheter . D etta kapital utgör föreningens bundna kapital och består till stor del av de olika insatser som medlemmarna betalar till föreningen . Alla som blir medlemmar i en ekonomisk förening är skyldiga att betala en medlemsinsats . Regeringen föreslår att d enna grundläggande skyldighet ska framgå uttryckligen av lagen . Trots medlemsinsatsernas stora betydelse för en ekonomisk förening innehåller d en hittillsvarande lagen inte någon definition av begreppet medlemsinsats. Regeringen anser att en sådan definition gör regleringen mer överskådlig och lättillgänglig och föreslår därför en definition som innebär tre olika former av medlemsinsatser : obligatorisk insats, överinsats och emissionsinsats. D et införs vidare klargörande bestämmelser om hur förfarandet ska gå till vid beslut om insatsemission och vilka u ppgifter som ska ingå i besluts underlaget för att föreningsstämman ska kunna fatta ett beslut i frågan .

Nya likvidationsgrunder

I propositionen föreslår regeringen nya likvidations grunder . S tyrelsen ska bl.a. låta föreningsstämman pröva likvidationsfrågan om det råder betydande osäkerhet om föreningens ekonomiska möjligheter att fortsätta sin verksamhet . Styrelsen åläggs därmed ett större ansvar än enligt den hittillsvarande lag en att ta upp frågor som avser föreningens ekonomi med förenings stämman . Vidare föreslås att styrelsen ska vara skyldig att genast låta stämman pröva likvidationsfrågan om antalet medlemmar i föreningen under mer än en månad har varit mindre än tre. Det införs också bestämmelser om att ett förslag till beslut om likvidation ska upprättas och vad förslaget ska innehålla.

Bolagsverket ska i vissa fall besluta att en ekonomisk förening ska gå i likvidation (tvångslikvidation) . Det gäller bl.a. om en förening är skyldig att självmant lämna in årsredovisning och revisionsberättelse till Bolagsverket och inte har gjort detta inom elva månader från räkenskapsårets utgång. Sådan skyldighet åvilar föreningar som är större företag eller moderföretag i en större koncern. Detsamma ska gälla i de fall en förening är skyldig att ha en auktoriserad revisor eller godkänd revisor och någon anmälan om detta inte inkommit till myndigheten.

Ett nytt förenklat avvecklingsförfarande

S om ett alternativ till likvidation föreslå s i den nya lagen ett förenkla t avvecklings förfarande för ekonomiska föreningar som inte har skulder . Enligt regeringen är det främst mindre föreningar som inte längre bedriver verksamhet eller som aldrig påbörjat någon verksamhet som kan ha ett behov av ett förenklat förfarande. En ansökan om förenklad avveckling ska beslutas av föreningsstämman och det krävs att alla medlemmar är eniga om beslutet. B eslutet ska dessutom godkännas av samtliga styrelseledamöter och , i förekommande fall , av den verkställande direktören. En ansökan ska lämnas in till Bolagsverket inom en månad från stämmans beslut. Om det kan antas att föreningen har skulder ska Bolagsverket avslå ansökan. Genom förfarandet löses föreningen upp och eventuella tillgångar skiftas, vanligtvis till medlemmarna. En skillnad mellan det föreslagna förfarandet och likvidation är att föreningens tillgångar vid likvidation skiftas före upplösningen, med a n tillgångarna vid förenklad upplösning skiftas efter upplösningen. Om det efter en förenklad avveckling visar sig att föreningen ändå hade skulder ska medlemmarna, styrelseledamöterna och , i förekommande fall , den verkställande direktören bli personligt och solidariskt ansvarig a för skulderna.

Skatterättsliga följdändringar

Med anledning av det nya avvecklingsförfarandet i den nya föreningslagen föreslås ändringar i inkomstskattelagen (1999:1229) och i skatte förfarandelagen (2011:1244). Ändringarna innebär att konsekvenserna vid inkomstbeskattningen för en medlem i en ekonomisk förening och för föreningen blir desamma vid förenklad avveckling som när föreningen upplöses genom likvidation . Det föreslås även en ändring i lagen (2001:18 1) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet som innebär att det ska vara möjligt att lämna ut uppgifter till enskilda om beslut om förenklad avveckling , om det inte av någon särskild anledning kan antas att den enskilde som uppgiften avser eller någon närstående lider men om uppgiften röjs.

Registrering

Det föreslås att alla ekonomiska föreningar ska registreras i ett nationellt föreningsregister , i stället för som hittills i ett länsindelat register, som förs av Bolagsverket. Det föreslås bli möjligt att registrera uppgifter på svenska, andra officiella språk inom Europeiska unionen, norska och isländska.

Enligt den hittillsvarande lagen antas det som har förts in i föreningsregistret ha kommit till tredje mans kännedom , om det har kungjorts i Post och inrikes Tidningar, s.k. positiv publicitetsverkan. Denna presumtion kan brytas om det av omständigheterna framgår att tredje man varken kände till eller borde ha känt till det som kungjorts. Enligt aktiebolagslagen gäller en starkare presumtion som innebär att den kan brytas till och med den femtonde dagen efter kungörelse om den tredje mannen visar att det var omöjligt för honom eller henne att känna till det som kungjorts. Från och med den sextonde dagen från kungörelse kan presumtionen över huvud taget inte brytas. Motsvarande regler föreslås bli införda för ekonomiska föreningar i den nya lagen .

Andra kooperativa företagsformer

Ett flertal kooperativa företagsformer regleras i andra lagar än den hittillsvarande föreningslagen. De hänvisningar till den hittillsvarande föreningslagen som finns i dessa lagar ersätts med hänvisningar till den nya lagen. Enligt regeringen bör de sakliga ändringar och tillägg som föreslås i den nya lagen som utgångspunkt också få genomslag i de lagar som reglerar andra kooperativa föreningsformer . Det gäller inte samtliga förslag, men bl.a. förbud mot målvakter i styrelsen och tvångs likvidation av e n förening som inte lämnar in årsredovisning eller revisionsberättelse.

Den föreslagna ordningen att en förening i sina stadgar får göra ett undantag från kravet att föreningsstämman ska besluta om vilken ersättning som ska betalas för var och en av ledamöterna ska även gälla för andra kooperativa företagsformer. Däremot föreslås ett undantag i bostadsrättslagen och lagen om kooperativ hyresrätt som innebär att dessa föreningar ska kunna besluta om en samlad ersättning som styrelseledamöterna fördelar mellan sig , även om det inte regleras i stadgarna.

Det nya förenklade avvecklingsförfarande t föreslås inte gälla för öm sesidiga försäkringsbolag, försäkringsföreningar och kreditmarknads företag . De är alla företag som driver en tillståndspliktig verksamhet som enligt regeringen har ett behov av avveckling under mer kontrollerade former.

Ändring i lag om kallelse på okända borgenärer

I propositionen föreslå s en ändring i lagen (1981:131) om kallelse på okända borgenärer som innebär att den myndighet – Kronofogdemyndigheten eller Bolagsverket – som utfärdar en kallelse på okända borgenärer ska skicka en underrättelse till Skatteverket. Syftet är att underlätta för Skatteverket att för eträda och bevaka det allmännas intressen när det gäller skattefordringar m.m . Ändringen ska gälla alla ärendetyper och inte enbart föreningsrättsliga sammanhang.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Den nya föreningslagen och övriga lagförslag föreslås träda i kraft den 1 juli 2018. Samtidigt som den nya lagen träder i kraft upphävs den hittillsvarande föreningslagen och införandelagen till den lagen. D en nya föreningslagen ska tillämpas också på föreningar som bildats före lagens ikraftträdande. I några avseenden ska dock äldre bestämmelser fortsätta att gälla. Det gäller bl.a. i fråga om registrering av föreningar som bildats före ikraftträdandet och i fråga om registrering och verkställighet av stämmobeslut som fattats före ikraftträdandet. Om en förenings stadgar vid ikraftträdandet strider mot en bestämmelse i den nya föreningslagen ska styrelsen lägga fram förslag till ändring av stadgarna till en föreningsstämma som hålls senast den 30 juni 2020. Särskilda övergångsbestämmelser ska gälla för bl.a. registrering av styrelsens ordförande, ledningens anmälan av aktieinnehav, revisor n s mandattid och medlemsförteckningar. De ikraftträdande- och övergångs bestämmelser som ska gälla vid införandet av den nya föreningslagen tas in i en särskild införandelag.

Ändringar av regeringens lagförslag

I 3 kap. 4 – 8 §§ i den föreslagna nya förenings lagen finns bestämmelser om ändring av stadgar na . Dessa bestämmelser har överförts från 7 kap. 34 och 48 – 52 §§ i den hittillsvarande förenings lagen. Enligt hittillsvarande ordning gäller enligt lagen (1975:417) om sambruksföreningar föreningslagens bestämmelser om föreningsstämma, bl.a. bestämmelser om ändring av stadgarna, i tillämpliga delar även i fråga om sambruksföreningar . I propositionens förslag till lag om ändring i lagen om sambruksföreningar (punkt 5 i förslaget till riksdagsbeslut) saknas en bestämmelse om att den nya föreningslagen s bestämmelser om ändring av stadgarna ska gälla också i fråga om sambruksföreningar. Enligt uppgift från Justitie departementet är det fråga om ett förbiseende , och regeringens avsikt har inte varit att ändra gällande rätt i detta avseen de. Saken kan åtgärdas genom ett tillägg i 3 § tredje stycket i förslaget till lag om ändring i lagen om sambruksföreningar. Vidare finns ett skrivfel i rubriken närmast före 7 kap. 33 § i förslaget till lag om ekonomiska föreningar (punkt 1 i förslaget till riksdagsbeslut).

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att d e ekonomiska föreningarnas verksamhet utgör ett viktigt inslag i den svenska ekonomin och f öreningsformen har också stor betydelse för enskilda och deras vardag. Det är därför viktigt att lagstiftningen är utformad på ett sätt som gör att den kan användas av både små och stora ekonomiska föreningar och av föreningar med olika slags verksamhet samt att den inte ger upphov till onödig administration och kostnader. Utskottet välkomnar därför regeringens förslag till en ny lag om ekonomiska föreningar som innebär en mer lättöverskådlig lag som är tydlig och enkel att tillämpa. Förslaget innebär också administrativa förenklingar för ekonomiska föreningar och innehåller åtgärder som motverkar ekonomisk brottslighet.

Det har inte väckts nå gon motion som går emot att riksdagen antar regeringens lagförslag. Utskottet anser att riksdagen av de skäl som anförs i propositionen bör anta regeringens lagförslag med de ändringar av regeringens förslag som redovisats ovan .

Utskottet övergår nu till att behandla två motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2017/18 om behovet av en ny företagsform som beaktar andra intressen än vinstintresset.

En ny företagsform

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår två motionsyrkanden om en ny företagsform som beaktar andra intressen än vinstintresset och hur en sådan företagsform kan gynnas genom ändring av skatte- och upphandlingslagstiftning. Utskottet hänvisar till gällande rätt .

Motionen

Valter Mutt m.fl. (MP) anför i motion 2017/18:2962 att det behövs en ny företagsform som uttryckligen syftar till att skapa nytta för alla berörda intressenter och inte bara aktieägare. Motionärerna fram håller att det på olika håll i världen växer fram nya koncept för att främja företagande som syftar till vidare nytta och mening än vinstmaximering , och där fler intressenter än aktieägare ges reellt inflytande. Mot denna bakgrund begär m otionärerna ett tillkännagivande om att regeringen skyndsamt bör utreda hur lagstiftningen för en sådan ny företagsform kan utformas ( yrkande 17 ) . Det föreslås vidare att regeringen bör utreda hur upphandlingsregler och skattelagstiftning kan utformas f ör att gynna en sådan företagsform (yrkande 18) .

Gällande rätt

De huvudsakliga associationsformer na för att bedriva verksamhet utan personligt ansvar i svensk lagstiftning är genom en ekonomisk förening eller ett aktiebolag . Ett aktiebolag har som regel till syfte att skapa vinst till aktieägarna , men d et finns en möjlighet att i bolagsordningen föreskriva att bolagets verksamhet helt eller delvis ska ha ett annat syfte än att ge vinst åt aktieägarna (3 kap. 3 § aktiebolagslagen) . Det finns också en möjlighet att begränsa vinstuttaget i bolagsordningen .

En ekonomisk förening har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom ekonomisk verksamhet i vilken medlemmarna deltar som konsumenter eller andra förbrukare, som leverantörer, med egen arbetsinsats, genom att begagna föreningens tjänster eller på annat liknande sätt. Enligt 2 kap . 2 § i den hittillsvarande föreningslag en ska grunderna för fördelning av föreningens vinst ange s i stadgarna. Den föreslagna nya lagen innebär inte någon ändring i detta avseende.

Aktiebolagsformen och föreningsformen ger således ett visst utrymme för att driva verksamhet i andra syften än att ge nerera vinst åt företagets ägare eller medlemmar. Regelverken är emellertid i första hand tänkta för verksamhet som är avsedd att generera vinst till företagets delägare eller medlemmar eller i varje fall utformade så att ett eventuellt överskott ska komma delägarna eller medlemmarna till del. Det var bl.a. mot denna bakgrund som e n ny företagsform infördes 2006 i 32 kap. aktiebolagslagen , aktiebolag med särskild vinstutdelnings begränsning . Enligt förarbetena till lagen är d enna f öretagsform särskilt anpassad för verksamhet som inte drivs i syfte att ge vinst till ägare eller medlemmar och som i möjligaste mån säkerställer att vinsten huvudsakligen stannar kvar i företaget (prop. 2004/05:178 ) . Regleringen medger endast en begränsad vinstutdelning. F öretagsformen utformades med tanke på verksamheter som tidigare drivits i offentlig regi, t .ex. företag som etableras i privat regi inom hälso- och sjukvårdssektorn. I propositionen anför regeringen att företagsformen kan ses som ett alternativ för konsumenter som efter frågar producenter med en mer ideell prägel och att a llmänhetens förtroende för ett företag kan öka om verksamheten styrs av andra intressen än att skapa vinst åt aktieägarna . I dag finns 112 aktiebolag med särskild vinstbegränsning registrerade hos B olagsverket .

Ett annat exempel på reglering av en företagsform som har ett annat syfte än att generera vinst är lagen (2010:879) om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag . Enligt lagen ska sådana bolag i allmännyttigt syfte förvalta fastigheter i vilka bostadslägenheter upplåts med hyresrätt, främja bostadsförsörjningen och erbjuda hyresgästerna möjlighet till boendeinflytande och inflytande i bolaget. De allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolagen sk a bedriva verksamheten enligt affärsmässiga principer och det finns vissa begränsningar när det gäller värdeöverföringar från bolagen.

Utskottets ställningstagande

Som redovisats ovan är d et redan i dag möjligt att bedriva verksamhet som beaktar andra intressen än vinstintresset inom ramen för de associationsformer som finns i svensk lagstiftning. Det kan ske inom ramen för ett aktiebolag eller en ekonomisk förening genom att vinstutdelningen begränsas i bolagsordningen eller i stadgarna. Sedan 2006 finns dessutom en möjlighet att be driva verksamhet genom aktiebolag med särskild vinstutdelnings begränsning. Mot denna bakgrund anser utskottet att det inte finns skäl att föreslå att riksdagen ska ta något initiativ med anledning av motionsyrkandet om en ny företagsform. Det finns därmed inte heller anledning att tillstyrka det andra motionsyrkandet som avser hur en sådan företagsform kan gynnas genom ändring av skattelagstiftning och regler om upphandling. Motionsyrkandena bör därför avslås.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2017/18:185 En ny lag om ekonomiska föreningar:

1. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ekonomiska föreningar.

2. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om införande av lagen (2018:000) om ekonomiska föreningar.

3. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m.

4. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter.

5. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1975:417) om sambruksföreningar.

6. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1981:131) om kallelse på okända borgenärer.

7. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i konkurslagen (1987:672).

8. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda.

9. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i bostadsrättslagen (1991:614).

10. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1991:615) om omregistrering av vissa bostadsföreningar till bostadsrättsföreningar.

11. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554).

12. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1995:1570) om medlemsbanker.

13. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1995:1571) om insättningsgaranti.

14. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i ellagen (1997:857).

15. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1998:1593) om trossamfund.

16. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229).

17. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet.

18. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2002:93) om kooperativ hyresrätt.

19. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse.

20. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i naturgaslagen (2005:403).

21. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2006:595) om europakooperativ.

22. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden.

23. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i fjärrvärmelagen (2008:263).

24. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2010:751) om betaltjänster.

25. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i försäkringsrörelselagen (2010:2043).

26. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2011:755) om elektroniska pengar.

27. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244).

28. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2015:1016) om resolution.

29. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2016:429) om tillsyn över företag av allmänt intresse i fråga om revision.

30. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2016:977) om kollektiv förvaltning av upphovsrätt.

31. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism.

Motion från allmänna motionstiden 2017/18

2017/18:2962 av Valter Mutt m.fl. (MP):

17. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skyndsamt låta utreda en ny företagsform som uttryckligen syftar till att skapa nytta för alla berörda intressenter, inte bara aktieägarna, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

18. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att låta utreda hur upphandlingsregler och skattelagstiftning kan utformas för att gynna en sådan ny företagsform som nämns i föregående förslagspunkt, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag