Bet. 2017/18:CU36

Civilutskottet s betänkande

2017/18 : CU36

Skriftlighetskrav vid telefonförsäljning

Sammanfattning

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till ändringar i lagen om distansavtal och avtal utanför affärslokaler och i konsumen t kreditlagen.

Lagändringarna innebär att ett skriftlighetskrav införs vid telefonförsäljning i syfte att stärka konsumentskyddet . D et ska inte längre vara möjli gt att ingå ett avtal muntligen om näringsidkaren på eget initiativ kontaktar konsumenten per telefon i syfte att ingå ett distansavtal. Om telefonkontakten leder till a tt parterna vill ingå ett avtal ska näringsidkaren bekräfta sitt anbud i en handling eller i någon annan läsbar och varaktig form. För att ingå ett giltigt avtal ska det krävas att konsumenten efter telefonsamtalet skriftligen accepterar näringsidkarens anbud. Om en näringsidkare levererar varor eller utför tjänster trots att det inte finns något giltigt avtal ska konsumenten inte vara betalningsskyldig för dessa. Skriftlighetskravet ska gälla för produkter och tjänster som omfattas av distansavtalslagen .

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 september 2018.

Vidare föreslår utskottet ett tillkännagivande till regeringen. Enligt utskottet bör regeringen påbörja ett arbete med att utreda om ett skriftlighetskrav vid telefonförsäljning till konsumenter bör gälla för ytterligare varor och tjänster , som bl.a. lotter ier och paketresor , och återkomma med förslag.

Utskottet anser att riksdagen bör avslå övriga motionsyrkanden.

I betänkandet finns två reservation er ( M, SD , C, L, KD ).

Behandlade förslag

Proposition 2017/18:129 Skriftlighetskrav vid telefonförsäljning.

Tre yrkanden i följdmotioner .

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Utskottets överväganden

Regeringens lagförslag

Skriftlighetskravets omfattning

Reservationer

1. Regeringens lagförslag, punkt 1 (M, C, L, KD)

2. Skriftlighetskravets omfattning, punkt 2 (SD)

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Följdmotionerna

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

Bilaga 3

Utskottets lagförslag

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.

Regeringens lagförslag

Riksdagen antar regeringens förslag till

1. lag om ändring i lagen (2005:59) om distansavtal och avtal utanför affärslokaler med den ändringen att

– 3 kap. 1 och 8 §§ ska ha den lydelse som utskottet föreslår i bilaga 3,

– det i 3 kap. ska införas en ny paragraf, 4 a §, av den lydelse som utskottet föreslår i bilaga 3 och att ingressen ska ha den lydelse som följer av detta,

2. lag om ändring i konsumentkreditlagen (2010:1846).

Därmed bifaller riksdagen proposition 2017/18:129 punkt 2, bifaller delvis propositio n 2017/18:129 punkt 1 och avslår motion

2017/18:4024 av Caroline Szyber m.fl. (KD, M, C, L) yrkande 2.

Reservation 1 (M, C, L, KD)

2.

Skriftlighetskravets omfattning

Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen bör påbörja ett arbete med att utreda om ett skriftlighetskrav vid telefonförsäljning till konsumenter bör gälla för ytterligare varor och tjänster som bl.a. lotterier och paketresor och återkomma med förslag, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2017/18:4024 av Caroline Szyber m.fl. (KD, M, C, L) yrkande 1 och

avslår motion

2017/18:4022 av Mikael Eskilandersson och Roger Hedlund (båda SD).

Reservation 2 (SD)

Stockholm den 7 juni 2018

På civilutskottets vägnar

Caroline Szyber

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Caroline Szyber (KD), Johan Löfstrand (S), Mats Green (M), Hillevi Larsson (S), Carl-Oskar Bohlin (M), Eva Sonidsson (S), Roger Hedlund (SD), Cecilie Tenfjord-Toftby (M), Leif Nysmed (S), Ola Johansson (C), Emma Hult (MP), Lars Beckman (M), Johanna Haraldsson (S), Mikael Eskilandersson (SD), Nooshi Dadgostar (V), ClasGöran Carlsson (S) och Said Abdu (L).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I oktober 2013 gavs en särskild utredar e i uppdrag att överväga och be döma om konsumentskyddet i samband med telefonförsäljning behöver stärkas och vid behov föreslå åtgärder. I uppdraget ingick att överväga om det bör införas ett krav på skriftlig bekräftelse vid telefonförsäljning till konsumenter. Inom ramen för uppdraget har även resultatet av en särskild kartläggning av problemen vid telefonförsäljning av finansiella tjänster och produkter hanterats (SOU 2014:85). Uppdraget redovisades i juni 2015 i betänkandet Ett stärkt konsumentskydd vid telefonförsäljning (SOU 2015:61).

Betänkandet har remissbehandlats .

I propositionen behandlas de lagförslag som lämnas i betänkandet och som handlar om ett skriftlighetskrav vid telefonförsäljning till kon sumenter. Övriga delar av betänkandet bereds vidare i Regeringskansliet .

Lagrådet har yttrat sig över regeringens lagförslag.

Regeringens förslag till riksdagsbeslut finns i bilaga 1 och regeringens lagförslag finns i bilaga 2.

Två motioner har väckts med anledning av propositionen. Motionsförslagen finns i bilaga 1.

Utskottets överväganden

Regeringens lagförslag

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen a ntar regeringens lagfö rslag med vissa ändringar och avslår motionsyrkandet om ett senare d atum för lag ändringarnas ikraftträdande .

Jämför reservation 1 (M, C, L, KD).

Nuvarande ordning

Ett avtal som ingås per telefon utan att parterna träffas är ett s.k. distansavtal. Bestämmelser om distansavtal finns i lagen (2005:59) om distansavtal och avtal utanför affärslokaler (distansavtalslagen). Lagen gäller när avtal om varor och icke finansiella tjänster samt avtal om finansiella tjänster och finansiella instrument ingås på distans. Lagen grundar sig i huvudsak på två EU-direktiv , vilka brukar benämnas konsumenträttighetsdirektivet och direktivet om distansförs äljning av finansiella tjänster . Regleringen i distansavtalslagen innebär att näringsidkaren är skyldig att lämna viss information till konsumenten och att konsumenten i regel har ångerrätt, dvs. rätt att frånträda avtalet inom viss tid. Enligt hittillsvarande ordning finns i lagen, med ett undantag i 3 kap. 4 a § när det gäller telefonförsäljning på premiepensionsområdet, inga formkrav för hur avtal ingås. Det innebär att avtal kan ingås muntligen per telefon. Utskottet noterar i sammanhanget att riksdagen den 31 maj 2018 beslutade att införa en bestämmelse i socialförsäkringsbalken om förbud mot marknadsföring och försäljning av tjänster och produkter på premiepensionsområdet via telefon. Med anledning av förbudet ska 3 kap. 4 a § upphöra att gälla. Dessa lagändringar träder i kraft den 1 juli 2018 (prop. 2017/18:247, bet. 2 017/18:SfU30, rskr. 2017/18:347 ).

Det finns vidare bestämmelser i marknadsföringslagen (2008:486) som reglerar hur telefonförsäljning får använda s i marknadsföringssyfte. Tele fonförsäljning får användas så länge konsumenten inte tydligt har motsatt sig det (s.k. opt out). Upprepade och oönskade kontakter per telefon kan vidare anses vara aggressiv marknadsföring och kan därmed förbjudas. Detsamma gäller om en näringsidkare i marknadsföringsmaterial vilse leder konsumenten genom att oriktigt ge intryck av att han eller hon redan beställt en produkt, t.ex. genom att inkludera en faktura. Sanktionsbestämmelser i marknadsföringslagen kan också tillämpas, om närings idkaren brister i sin informationsskyldighet enligt distansavtalslagen. Det innebär bl.a. att en näringsidkare som vid sin marknadsföring låter bli att lämna väsentlig information får åläggas att vid vite lämna den informa tionen.

Konsumentskyddande regler som är tillämpliga vid telefonförsäljning finns även i annan lagstiftning, bl.a. lagen (2003:862) om finansiell rådgiv ning till konsumenter, försäkringsavtalslagen (2005:104), lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden och konsumentkreditlagen (2010:1846). Dessa lagar innehåller bl.a. informationskrav för näringsidkaren.

Propositionen

I propositionen föreslår regeringen att e tt skriftlighetskrav ska införas för att stärka konsumentskyddet vid telefonförsäljning.

Regeringen bedömer a tt det finns brister i konsumentskyddet vid telefonförsäljning som behöver åtgärdas. Även om det är särskilt angeläget att komma till rätta med den oseriösa försäljningen, är det enligt regeringens mening också angeläget att generellt stärka konsumenters ställning och förutsättningar att göra välgrundade val vid telefonförsäljning. Såväl klagomålen som riktas mot telefonförsäljning som den allmänna uppfattningen om företeelsen som sådan visar också på att konsumentskyddet och i förlängningen förtroendet för denna försäljningskanal behöver stärkas.

Reger ingens utgångspunkt är att skapa förutsättningar för en mer välfungerande marknad där det r åder bättre balans mellan konsu menters och näringsidkares intressen. Näringsidkare bör ha möjlighet att bedriva konkurrenskraftig verksamhet med hjälp av telefonförsäljning samtidigt som konsumenter bör ha möjlighet att fatta välgrundade beslut i samband med sådan försäljning.

Enligt regeringens uppfattning är det tydligt att de generella problem med telefonförsäljning som finns inte kan lösas enbart genom en mer effektiv tillsyn, informationsinsatser eller ytterligare marknadsrättsliga åtgärder. Inte heller bedöms åtgärder som syftar till att få till stånd en ökad självreglering inom näringslivet som en framkomlig väg. En branschöverenskommelse omfattar i regel inte heller alla näringsidkare och särskilt inte dem som bedriver oseriös försäljning per telefon. För att införa mer långtgående krav än vad olika branscher är villiga att acceptera krävs lagstiftningsåtgärder. Sådana åtgärder är också en för utsättning för att kunna utforma bindande civilrättsliga regler som enskilda kan åberopa i domstol. Enligt regeringen framstår det mot denna bakgrund som nödvändigt att vidta lagstiftningsåtgärder för att förbätt ra konsumentskyddet vid telefon försäljning.

Vid en avvägning mellan de olika intressen som gör sig gällande är det enligt regeringens mening motiverat att införa ett skriftligt formkrav för att stärka konsumentskyddet vid telefonförsäljning.

Förslaget innebär att det inte längre ska vara möjli gt att ingå ett avtal muntligen om näringsidkaren på eget initiativ kontaktar konsumenten per telefon i syfte att ingå ett avtal enligt distansavtalslagen. Om telefonkontakten leder till att parterna vill ingå ett avtal, ska näringsidkaren bekräfta sitt anbud i en handling eller i någon annan läsbar och varaktig form som är tillgänglig för konsumenten. Det innebär att an budet kan bekräftas t.ex. per post, e-post eller sms. Förslaget utesluter inte heller andra tekniska lösningar när det finns hinder att använda sig av e-post eller sms.

Enligt förslaget ingås ett avtal genom att konsumenten efter samtalet skriftligen accepterar näringsidkarens anbud. Konsumentens skriftliga godkännande ska lämnas först när samtalet är avslutat. Kravet på skriftlighet utesluter inte att konsumenten godkänner anbudet elektroniskt, t.ex. genom e-post eller sms . Om ett avtal inte ingås på detta sätt är det ogiltigt , och konsumenten är då inte skyldig att betala för några varor eller tjänster.

Skriftlighetskravet ska gälla för produkter och tjänster som omfattas av distansavtalslagen .

För att säkerställa att d et stärkta konsumentskydd som nu föreslås får avsedd effekt föreslår regeringen även att n äringsidkaren i anbudsbekräftelsen ska infor mera konsumenten om att ett avtal är ogiltigt om konsumenten inte skriftligen accepterar anbudet efter telefonsamtalet och att konsumen ten i sådant fall inte är betalningsskyldig för några varor eller tjänster.

Vidare föreslås att näringsidkarens skyldighet enligt distansavtalslagen att i början av ett telefonsamtal informera konsumenten om bl.a. sin identitet och syftet med samtalet ska gälla om näringsidkaren på eget initiativ kontaktar konsumenten per telefon i syfte att ingå ett distansavtal.

Näringsidkaren ska vid lämnande av information vid avtal om finansiella tjänster och instrument enligt 3 kap. 3 § distansavtalslagen även ta särskild hänsyn till behovet av skydd för andra särskilt utsatta personer än underåriga.

I propositionen föreslås dessutom vissa anpassningar och följdändringar i distansavtals lagen och konsumentkreditlagen . E n särreglering av näringsidkarens informationsskyldighet i de fall ett avtal får ingås per telefon föreslås i 3 kap. 4 a § distansavtalslagen.

Regeringen anför i propositionen att den avser att följa upp reformen och dess konsekvenser för att säkerställa att syftet med reformen uppnås och att det samtidigt finns förutsättningar för en konkurrenskraftig utveckling av företag.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 september 2018. De nya reglerna bör tillämpas endast vid avtal som ingås efter ikraftträdan det. Enligt regeringens bedömning behövs det inte någon över gångsbestämmelse om detta. Regeringen anför när det gäller datume t för ikraftträdandet att lagändringarna innebär ett stärkt konsumentskydd och att det är angeläget att de träder i kraft så snart som möjligt. Samtidigt behövs viss tid för företagen att anpassa sina rutiner och för berörda myndigheter och organisationer att informera konsumenterna om de nya reglerna.

Motionen

I kommittémotion 2017/18:4024 av Caroline Szyber m.fl. (KD, M, C, L) föreslås att riksdagen beslutar att lagändringarna ska träda i kraft den 1 februari 2019 (yrkande 2). Motionärerna anför bl.a. att företagen behöver få rimlig tid på sig att ställa om säljsystem och utbilda personal.

Utskottets ställningstagande

Telefonförsäljning är en utbredd försäljningskanal som har fördelar både för företag och konsumenter. Samtidigt har det under en längre tid funnits betydande konsumentskyddsproblem med telefonförsäljning. De problem som har lyfts fram handla r bl.a. om att konsumenter felaktigt påstås ha ingått avtal eller att de ingår avtal utan att de förstår avtalets innebörd. Utskottet välkomnar därför förslaget att införa ett skriftlighetskrav vid telefonförsäljning i syfte att stärka konsumentskyddet. Genom förslaget skapa s förutsättningar för en mer välfungerande marknad för telefonförsäljning. Ett skriftlighetskrav g e r kon sumenten större trygghet genom att han eller hon tillförsäkras så full ständig information som möjligt om avtalets innebörd. Det leder också till större klarhet i bevishänseende för parterna om att avtal har ingåtts och vad som gäller mellan dem. Det finns vidare anledning att anta att ett skriftlighetskrav leder till att utrymmet för oseriösa företag att agera på området minskar och att förtroendet generellt för telefonförsäljning som försäljningskanal ökar .

Utskottet kan konstatera att det väckts ett motionsyrkande som går emot regeringens lagförslag endast när det gäller tidpunkten för lag ändringarnas ikraftträdande . Utskottet delar regeringens bedömning att det är angeläget att lagändringarna träder i kraft så snart som möjligt . Som regeringen föreslår bör lag ändringarna träda i kraft den 1 september 2018.

Riksdagen beslutade den 31 maj 2018 att införa en bestämmelse i socialförsäkringsbalken om förbud mot försäljning av tjänster och produkter på premiepensionsområdet via telefon. Den nya bestämmelsen innebär dels att 3 kap. 1 och 8 §§ distansavtalslagen får ändrade lydelser, dels att 3 kap. 4 a § samma lag ska upphöra att gälla. Lagändringarna träder i kraft den 1 juli 2018 (prop. 2017/18:247, bet. 2017/18:SfU30, rskr. 2017/18:347). Enligt utsko ttets mening bör, som föreslås i de n nu aktuella propositionen , det i 3 kap. distansavtalslagen finnas en särskild reglering av näringsidkarens informationsskyldighet i de fall ett avtal får ingås per telefon. En bestämmelse om detta, i den lydelse som föreslås i propositionen , bör därför införas i 3 ka p. 4 a § distansavtalslagen med följdändringar i 3 kap. 1 och 8 §§ samma lag. Utskottet s förslag framgår av bilaga 3.

Utskottet anser mot denna bakgrund att riksdagen bör anta regeringens lagförslag av de skäl som anför s i propositionen med de ändring ar som utskottet föreslår i bilaga 3. Motion 2017/18:4024 (KD, M, C, L) yrkande 2 bör avslås.

Utskottet övergår nu till att behandla de motionsyrkanden som innehåller förslag till tillkännagivanden i frågor som anknyter till lagförslagen.

Skriftlighetskravets omfattning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen bör påbörja ett ar bete med att utreda om ett skriftlighetskrav vid telefonförsäljning till konsumenter bör gälla för ytterligare varor och tjänster som bl.a. lotter ier och paketresor och återkomma med förslag , och detta tillkännager riksdagen för regeringen . Riksdagen avslår en motion om att förbjuda telefonförsäljning av lotter och andra spel tjänster .

Jämför reservation 2 (SD).

Motionerna

I kommittémotion 2017/18:4024 föreslår Caroline Szyber m.fl. (KD, M, C, L) ett tillkännagivande om att skriftlighetskravet vid telefonförsäljning ska gälla vid samtliga telefonavtal där säljaren kontaktar köparen, inklusive försäljning av bl.a. lotter (yrkande 1).

I kommittémotion 2017/18:4022 föreslår Mika el Eskilandersson och Roger Hed lund (båda SD) ett tillkännagivande om att införa särskilda regler för försäljning av lotter och spel som i princip gör det helt förbjudet att sälja lotter och andra spel tjänster över telefon.

Den nya regleringen om skriftlighetskrav vid telefonförsäljning

Regleringen om ett skriftlighetskrav vid telefonförsäljning införs i distansavtalslagen. Lagen gäller när avtal om varor och icke finansiella tjänster samt avtal om finansiella tjänster och finansiella instrument ingås på distans. Skriftlighetskravet ska gälla för varor och tjänster som omfattas av distansavtalslagen.

Regeringen har i propositionen som skäl för detta anför t bl.a. följande:

När det gäller omfa ttningen av ett skriftlig hetskrav delar regeringen utred ningens be dömning att ett skriftlighetskrav endast bör gälla försäljning till konsumenter och att det är lämpligt att de t skriftlig hetskrav som nu föreslås införs i distansavtalslagen. Den lagen innehåller generella bestäm melser om konsumentskydd vid di stansavtal och även det skriftlighetskrav som i dag gäller v id telefonförsäljning på premie pensionsområdet. Lagen gäl ler när avtal om varor och icke finansiella tjänster samt av tal om finansiella tjän ster och finansiella instrument ingås på distans. Redan i dag gäller alltså bestämmelser i lagen när t.ex. ett avtal om försäkringar eller konsument krediter ingås per telefon. Det finns därför inte skäl för en särregl ering i t.ex. försäkringsavtals lagen, vilket Svensk Försäkring föreslår.

– – –

Några remi ssinstanser, bl.a. Konsumentver ket och Sve nsk Handel, påpekar att distans avtalslagen inte omfattar telefonförsäljning av vissa varor och tjänster och framhåller särskilt lotteritjänster. Lotteriinspektionen anser att antalet klagomål när det gäller telefonförsä ljning av lotterier inte motive rar ett skri ftlighetskrav. För det fall kla gomålen skulle öka framhåller inspek tionen att den då kan ställa särskilda krav vid till ståndsgivninge n. Skälet till att lotteritjäns ter undantas från distansavtal slagens tillämpningsområde är att sådana tjänster inte omfattas av kon sumenträttighetsdirektivet. Vid genomförandet av det di rektivet kon staterades att lotterier regleras i lotterilagen (1994:100 0), som begränsar rätten att an ordna lot terier, och att konsumenträttig hets - direktivets bestämmelser inte ä r anpas sade för avtal som gäller spel och lotterier (prop. 2013/14:15 s. 37). Det finns alltså ett särskilt konsumentskydd på området, som dessutom nyligen har varit föremål för en översyn (SOU 2017:30). I lagrådsremissen En omreglerad spelmarknad, som re gering en beslutade den 21 december 2017, lämnas förslag som innebär att konsumentskyddet på området stärks. Licens ska krävas för att tillhand ahålla spel på den svenska mark naden. Den som spelar ska som huvudregel registrera sig och den som har licens ska skydda spelarna från överdrivet spelande. Det finns i detta lagstiftningsärende inte beredningsunderlag för att lämna ett förslag om att utöver dessa nämnda åtgärder för att stärka konsumentskyddet även införa ett skriftlighetskrav när det gäller lotteri- eller andra speltjänster. Regeringen utesluter dock inte att det, som utredningen också framh åller, på sikt kan finnas anled ning att överväga ett skriftlighetskrav även för speltjänster. Regeringen avser att följa frågan.

En reglering i distansavtalslagen innebär att skriftli ghetskravet kommer att gälla di stansavtal enligt den lagens definition, dvs. avtal som ingås inom ramen för ett av nä ringsidkaren organiserat system för att träffa avta l på distans och där kommunikat ionen uteslutande sker på distans (1 kap. 2 §). Det kommer vidare att gälla försäljning av produkter och tjänster som omfattas av den lagen. Det innebär bl.a. att den situationen att en ideell förening per telefon ber om en gåva för välgörande ändamål inte omfattas av lagens tillämpningsområde.

P roposition 2017/18:220 En omreglerad spelmarknad

I proposition 2017/18:220 En omreglerad spelmarknad föreslås en ny spellag. Den föreslagna lagen innehåller bl.a. bestämmelser om marknadsföring av spel. Någon särskild reglering av telefonförsäljning föreslås inte i propositionen. Propositionen har behandlats av kulturutskottet i betänkande 2017/18:KrU8. Utskottet har ställt sig bakom regeringens förslag.

Proposition 20 17/18:225 En ny paketreselag – ett starkare resenärsskydd

Frågan om skriftlighetskrav vid telefonförsäljning av paketresor har berörts i proposition 2017/18:225 En ny paketreselag – ett starkare resenärsskydd. I propositionen anför regeringen bl.a. följande:

Eftersom avtal om paketresor inte omfattas av distansavtalslagen kommer skriftlighetskravet inte att gälla vid telefonförsäljning av paketresor. Något hinder mot att införa ett sådant krav för paketresor finns inte (se artikel 27 i paketresedirektivet som ändrar artikel 3.3 g i konsumenträttighets - direktivet). Frågan har dock inte övervägts av utredningen och det finns därför inte beredningsunderlag att nu föreslå ett sådant krav. Det torde också vara ovanligt att paketresor säljs genom telefonförsäljning på näringsidkarens initiativ. Ingen remissinstans pekar heller på att det finns något problem på området. Regeringen utesluter dock inte att det på sikt kan finnas anledning att överväga ett skriftlighetskrav även för paketresor. Regeringen avser att följa frågan.

Någon motion har inte väckts med anledning av propositionen. P ropositionen har behandla t s av civilutskottet i betänkande 2017/18:CU29. Utskottet har ställt sig bakom regeringens förslag.

Ny reglering vid försäljning av tjänster och produkter på premiepensionsområdet

Som redovisats ovan beslutade riksdagen den 31 maj 2018 att införa en bestämmelse i socialförsäkringsbalken om förbud mot marknadsföring och försäljning av tjänster och produkter på premiepensionsområdet via telefon . Lagändringarna träder i kraft den 1 juli 2018 (prop. 2017/18:247, bet. 2017/18:SfU30, rskr. 2017/18:347).

Frågesvar

Frågan om att införa ett skriftlighetskrav v id telefonförsäljning av lotter har bl.a. t agits upp i flera skriftliga frågor.

Statsråd et Heléne Fritzon anförde den 25 april 2018 följande som svar på en skriftlig fråga om hon och regeringen är beredda att införa krav på skriftliga avtal även vid telefonförsäljning av lotter (fr. 2017/18:1195).

Regeringen överlämnade i mars en proposition till riksdagen med förslag om skriftlighetskrav vid telefonförsäljning. Det är glädjande att det verkar finnas ett starkt stöd i riksdagen för ett sådant krav. Skrif tlighetskravet införs i distans avtalslagen, i enlighet med förslaget från u tred ningen som til lsattes av den dåvarande borger liga regeringen. Därigenom kommer det att gälla för flertalet varor och tjänster som säljs per telefon. Distansavtalslagen omfattar dock inte försäljning av lotteri- och andra speltjäns ter. Detta har sin förklaring i att speltjänster inte omfatt as av EU:s konsumenträttighetsd i rektiv som distansavtalslagen bygger på och att det finns ett särskilt konsumentskydd på områ det. Regeringen har nyligen föreslagit att detta konsumentskydd ytterligare ska stärkas genom en ny spellag.

Det är hög tid att vidta åtgärder för att stärka konsumentskyddet och få en mer välfungerande marknad för telefonförsäljning. Som framgår av propositionen utesluter regeringen inte att det framöver kan finnas anledning att överväga ett skriftlighetskrav även för telefonförsäljning av speltjänster. Jag avser att följa frågan.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har tidigare i betänkandet ställt sig bakom regeringens lag förslag om att införa ett skriftlighetskrav vid telefonförsäljning. I och med att regleringen om ett skriftlighetskrav införs i distansavtalslagen kommer dock skriftlighetskravet endast att gälla vid telefonförsäljning av varor och tjänster som omfattas av den lagen. Det innebär att det förstärkta konsume n tskydd et inte kommer att omfatta telefonförsäljning till konsumenter av varor och tjänster som ligger utanför distansavtalslagens tillämpningsområde, som t.ex. lotter ier och andra speltjänster och paketresor. Utskottet anser a tt detta ä r en brist i regleringen .

Som framgår av propositionen och s tatsrådet Heléne Fritzon s frågesvar utesluter inte regeringen att det framöver kan finnas anledning att överväga ett skriftlighetskrav även för telefonförsäljning av speltjänster. Regeringen gör i p roposition 20 17/18:225 En ny paketreselag – ett starkare resenärsskydd samma övervägande när det gäller telefonförsäljning av paketresor.

Enligt utskottets mening finns det inte skäl att föreslå någon åtgärd med anledning av yrkandet i motion 2017/18:4022 (SD) om att införa regler som i princip gör det helt förbjudet att sälja lotter och andra spel tjänster per telefon . Motionen bör avslås.

För att ytterligare förstärka konsumentskyddet vid telefon försäljning anser utskottet däremot att det är angeläget att möjligheten att utöka skriftlighetskrav et till att omfatta fler produkter och tjänster ses över. En sådan översyn bör avse de fall där en näringsidkare på eget initiativ kontaktar en konsument per telefon i syfte att ingå ett avtal . U tskottet anser därför att regeringen bör påbörja ett arbete med att utreda om ett skriftlighetskrav vid telefonförsäljning till konsumenter bör gälla för ytterligare varor och tjänster , som bl.a. lotter ier och paketresor , och återkomm a med förslag . Det som utskottet nu har anfört bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen. M otion 2017/18:4024 (KD, M, C, L) yrkande 1 bör således bifallas.

Reservationer

1.

Regeringens lagförslag, punkt 1 (M, C, L, KD)

av Caroline Szyber (KD), Mats Green (M), Carl-Oskar Bohlin (M), Cecilie Tenfjord-Toftby (M), Ola Johansson (C), Lars Beckman (M) och Said Abdu (L).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen antar regeringens förslag till

1. lag om ändring i lagen (2005:59) om distansavtal och avtal utanför affärslokaler med den ändringen att

– 3 kap. 1 och 8 §§ ska ha den lydelse som utskottet föreslår i bilaga 3,

– det i 3 kap. ska införas en ny paragraf, 4 a §, av den lydelse som utskottet föreslår i bilaga 3 och att ingressen ska ha den lydelse som följer av detta,

– lagen ska träda i kraft den 1 februari 2019,

2. lag om ändring i konsumentkreditlagen (2010:1846) med den ändringen att lagen ska träda i kraft den 1 februari 2019.

Därmed bifaller riksdagen motion

2017/18:4024 av Caroline Szyber m.fl. (KD, M, C, L) yrkande 2 och

bifaller delvis proposition 2017/18:129 punkterna 1 och 2.

Ställningstagande

I likhet med utskottsmajoriteten st äller vi oss bakom lagförslagens sakliga innehåll . Vi anser dock att tidpunkten för ikraftträdandet bör senareläggas då företagen behöver få rimlig tid på sig att ställa om säljsystem och utbilda personal. Enligt vår mening bör lagändringarna träda i kraft den 1 februari 2019.

2.

Skriftlighetskravets omfattning, punkt 2 (SD)

av Roger Hedlund (SD) och Mikael Eskilandersson (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2017/18:4022 av Mikael Eskilandersson och Roger Hedlund (båda SD) och

avslår motion

2017/18:4024 av Caroline Szyber m.fl. (KD, M, C, L) yrkande 1.

Ställningstagande

Spelberoende är ett ökande problem i Sverige. Vi anser att det är oetiskt att det sker försäl jning av lotter och spel om pengar genom att en telefonförsäljare ringer upp personer och försöker övertala dem att köpa lotter och andra speltjänster, oft a med förespeglingar om hur mycket man kan vinna. Enligt vår mening bör det därför införas särskilda regler för speltjänster som i princip gör det helt förbjudet att sälja lotter och andra spel tjänster per telefon . Vi anser att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett lagförsl ag i enlig het med det anförda . Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2017/18:129 Skriftlighetskrav vid telefonförsäljning:

1. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2005:59) om distansavtal och avtal utanför affärslokaler.

2. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i konsumentkreditlagen (2010:1846).

Följdmotionerna

2017/18:4022 av Mikael Eskilandersson och Roger Hedlund (båda SD):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att särskilda regler för försäljning av lotter och spel ska införas som i princip gör det helt förbjudet att sälja lotter och spel över telefon, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2017/18:4024 av Caroline Szyber m.fl. (KD, M, C, L):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skriftlighetskravet vid telefonförsäljning ska gälla vid samtliga telefonavtal där säljaren kontaktar köparen, inklusive försäljning av bl.a. lotter, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2. Riksdagen beslutar att de lagförslag som läggs fram i propositionen ska träda i kraft den 1 februari 2019.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

Bilaga 3

Utskottets lagförslag

Försla g till lag om ändring i lagen (2005:59) om distansavtal och avtal utanför affärslokaler

Lydelse enligt riksdagens beslut ( rskr. 2017/18:347 )

Utskottets för slag

3 kap.

1 §

Detta kapitel gäller för distansavtal mellan en näringsidkare och en konsument om kredit, försäkring, betalning e ller andra finansiella tjänster eller om överlåtelse eller emission av finansiella instrument.

Kapitlet gäller även för avtal utanför affärslokaler mellan en näringsidkare och en konsument om finansiella tjänster. Ka pitlet gäller dock inte för ett sådant avtal, om det pris som ko nsumenten sammanlagt ska betala understiger 400 kronor eller om avtalet omfatt as av konsumentkredit lagen (2010:1846).

Bestämmelserna gäller inte för de enskilda tjänster eller överlåtelser som utförs inom ramen för ett avtal om fortlöpande tjänster eller åter kommande överlåtelser.

Om parterna inom ett år ingår ett nytt avtal om samma slag av finansiella tjänster eller finansiella instrument, behöver näringsidka ren inte på nytt lämna information enligt 3 och 4 §§.

Om parterna inom ett år ingår ett nytt avtal om samma slag av finansiella tjänster eller finansiella instrume nt, behöver näringsidka ren inte på nytt lämna information enligt 3 och 4 a §§.

Med finansiella instrument avses det samma som i lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument. Det so m sägs i detta kapitel om finan siella instrument gäller också andra finansiella produkter.

4 a §

I de fall ett avtal får ingås per telefon behöver näringsidkaren, om kon sumenten uttryckligen samtycker till det, under samtalet endast ge information enligt 3 § första stycket 3–6, 8 och 15. Näringsidkaren ska dock upplysa konsumenten om att ytterligare information finns till gänglig på begäran och ange vad denna information avser .

Snarast efter det att avtalet har in gåtts ska näringsidkaren ge kon sumenten all den information som avse s i 3 § första stycket och samt liga avtalsvillkor i en handling eller i någon annan läsbar och varaktig fo rm som är tillgänglig för konsu menten .

8 §

Ångerfristen börjar löpa den dag då avtalet ingås. Vid avtal om liv-försäkring börjar ångerfristen dock löpa den dag då konsumenten får kännedom om att försäkringsavtalet kommit till stånd.

Ångerfristen börjar löpa tidigast den dag då inform ation och avtals villkor enligt 3 § fjärde stycket eller 4 § andra stycket kommer konsumenten till handa .

Ångerfristen börjar löpa tidigast den dag då information och avtals villkor enligt 3 § fjärde stycket eller 4 a § andra stycket kommer konsumenten till handa .