Bet. 2017/18:JuU5

Justitieutskottet s betänkande

2017/18 : JuU5

Riksrevisionens rapport om tingsrätters effektivitet och produktivitet

Sammanfattning

Utskottet föreslår att riksdagen lägger regeringens skrivelse till handlingarna och avslår ett yrkande i en följdmotion.

Riksrevisionen har granskat tingsrätternas effektivitet och produktivitet under perioden 2012–2015. I rappor ten lämnar Riksrevisionen rekom mendationer till Domstolsverket och tingsrätterna om det fortsatta effek tiviseringsarbetet. Riksrevisionen har inte lämnat några re kommendationer till regeringen.

Utskottet instämmer i regeringen s bedömning att granskning en utgör ett värdefullt bidrag i det fo rtsatta effektiviseringsarbetet och anser att de rekommendationer som Riksrevisionen riktar till Domstolsverket och tingsrät terna är lämpliga . Utskottet ser även positivt på det arbete som Domstolsverket redan bedriver på området.

Behandlade förslag

Skrivelse 2016/17:223 Riksrevisionens rapport om tingsrätters effektivitet och produktivitet.

Ett yrkande i en följdmotion.

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Utskottets överväganden

Riksrevisionens rapport om tingsrätters effektivitet och produktivitet

Särskilt yttrande

Skrivelsen, punkt 2 (M, KD)

Förteckning över behandlade förslag

Skrivelsen

Följdmotionen

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.

Åtgärder för att öka tingsrätternas effektivitet

Riksdagen avslår motion

2017/18:227 av Johan Hedin (C).

2.

Skrivelsen

Riksdagen lägger skrivelse 2016/17:223 till handlingarna.

Stockholm den 16 november 2017

På justitieutskottets vägnar

Tomas Tobé

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Tomas Tobé (M), Mats Pertoft (MP), Helene Petersson i Stockaryd (S), Elin Lundgren (S), Krister Hammarbergh (M), Anti Avsan (M), Susanne Eberstein (S), Anders Hansson (M), Petter Löberg (S), Adam Marttinen (SD), Andreas Carlson (KD), Lawen Redar (S), Rickard Nordin (C), Yasmine Posio Nilsson (V), Patrick Reslow (-), Robert Hannah (L) och Gustaf Lantz (S).

Redogörelse för ärendet

I detta betänkande behandlar utskottet regeringens skrivelse 2016/17:223 Riksrevisionens rapport om tingsrätters effektivitet och produktivitet. I skrivelsen redovisar regeringen sin bedömning av de iakttagelser som Riksrevisionen har gjort i rapporten Tingsrätters effektivitet och produktivitet ( RiR 2017:6).

Riksrevisionen överlämnade rapporten till riksdagen den 20 mars 2017.

En motion har väckts med anledning av skrivelsen. Förslaget i motionen finns i bilaga 1.

Utskottets överväganden

Riksrevisionens rapport om tingsrätters effektivitet och produktivitet

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett motionsyrkande om att regeringen ska vidta åtgärder för att öka tingsrätternas effektivitet och lägger skrivelse n till handlingarna.

Jämför det särskilda yttrandet (M, KD).

Riksrevisionens granskning

Bakgrund

Riksrevisionen har granskat tingsrätternas effektivitet och produktivitet under perioden 2012–2015. Syftet har varit att klargöra om tingsrätterna använder tillgängliga resurser effektivt eller om det finns möjlighet att öka effektivitet en. Riksrevisionen har också undersökt hur produktiviteten har utvecklats.

Granskningen har resulterat i rapporten Tingsrätters effektivitet och produktivitet ( RiR 2017:6).

Riksrevisionens iakttagelser

Riksrevisionens granskning visar att effektiviteten i tingsrätterna är hög. I sin bedömning av effektivitet använder Riksrevisionen ett relativt effektivitets mått där vissa domstolar bedöms vara fullt effektiva medan andra har en förbättringspotential. Riksrevisionen konstaterar att antalet effektiva tings rätter ökar och att antalet mer än tredubblats under den studerade perioden. Samtidigt finner Riksrevisionen att det finns betydande skillnader i effektivitet mellan olika tingsrätter. Riksrevisionen rekommenderar därför Domstols verket att i ett effektiviseringsarbete ta hänsyn till att vissa tingsrätter bedöms vara effektivare än andra och att generella effektiviseringsåtgärder riktade till samtliga tingsrätter därför inte nödvändigtvis är lämpliga.

Riksrevisionen konstaterar vidare att ineffektiva tingsrätter har högre balanser än effektiva tingsrätter och i genomsnitt även längre omloppstider. När det gäller personalomsättning, utbildningsbeting och ändringsfrekvens i överrätt konstateras dock att dessa faktorer inte kan bidra till att förklara skillnaderna i effektivitet. Riksrevisionen noterar också att de undersökta faktorerna utgör ett begränsat underlag och att det kan finnas andra faktorer so m påverkar effektiviteten. Det gäller såväl interna faktorer, t.ex. ledarskap eller organisering, som externa faktorer, dvs. faktorer som den enskilda tingsrätten inte kan påverka. Riksrevisionen rekommenderar därför Domstols verket och tingsrätterna att identifiera faktorer som påverkar effektivitet och produktivitet. I ett sådant arbete bör både de faktorer som tingsrätterna kan påverka och sådana som de inte kan påverka kartläggas.

Riksrevisionen konstaterar slutligen att produktiviteten har minskat över tid. I genomsnitt har produktiviteten sjunkit med drygt 2 procent per år under den studerade tidsperioden. Enligt Riksrevisionen kan en möjlig förklaring vara att inflödet av mål och ärenden till tingsrätterna minskat samtidigt som de tillgängliga resurserna inte justerats utifrån de nya förutsättningarna. En annan möjlig förklaring är att de mål och ärenden som tingsrätterna hanterar har blivit mer komplicerade, vilket skulle ha få tt till följd att färre mål och ärenden kan hanteras med tillgängliga resurser. Riksrevisionen rekom menderar att Domstolsverket i sin resultatrapportering av produktivitet använder sig av mått som ta r hänsyn till hela produktionen som komplement till de partiella mått som används i dag.

Riksrevisionen har inte lämnat några rekommendationer till regeringen.

Regeringens skrivelse

Regeringen instämmer i Riksrevisionens iakttagelse att tingsrätternas effektivitet är hög och konstaterar att den positiva utveckl ingen har fortsatt under 2016. Omloppstiderna förbättrades i förhållande till 2015 , och antalet domstolar som nådde verksamhetsmålen ökade. Regeringen anför vidare att tingsrätterna t ot alt sett uppnådde regeringens verksamhetsmål både när det gäller brottmål och tvistemål. Antalet inkomna mål ökade marginellt medan antalet avgjorda mål minskade något, vilket ledde till en viss balansökning. Regeringen konstaterar dock att å ldersstrukturen för de bal anserade målen förbättrades . Däremot försämrades a r betsproduktiviteten något eftersom antalet avgjorda mål per årsarbetskraft blev färre.

I skrivelsen konstateras vidare att r egeringens mål för Sveriges Domstolar är att mål och ärenden ska avgöras med hög kvalitet och effektivitet samt att det krävs ett kont inuerligt arbete för att nå målet . En naturlig del i det arbetet är enligt regeringen att identifiera faktorer som påverkar effektiviteten och produktiviteten. Metoderna för att mäta effektivitet och produktivitet kan också utvecklas. Enligt skrivelsen arbetar Domstolsverket aktivt med dessa frågor och har med anledning av Riksrevisionens granskning initierat ett arbete där verket ser över möjligheten att utveckla metoden för att mäta effektivitet och produktivitet utifrån den beräkningsmodell som Riksrevisionen har använt.

Regeringen instämmer också i Riksrevisionens uppfattning att generella effektiviseringsåtgärder inte nödvändigtvis är lämpliga. Enligt skrivelsen arbetar Domstolsverket redan i dag med riktade insatser för att förbättra effektiviteten i tingsrätterna liksom i övriga domstolar.

Regeringen anser att Riksrevisionens granskning utgör ett värdefullt bidrag i det fortsatta effektiviseringsarbetet avseende tingsrätterna och anger att r egeringen avser att följa detta arbete. Genom den aktuella skrivelse n anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad.

Motionen

Johan Hedin (C) begär i motion 2017/18:227 ett till kännagivande om att öka tingsrätternas effektivitet. I motionen anförs att tingsrätternas produktivitet har sjunkit med drygt 2 procent per år under 2012–2015. Motionären vill att regeringen vidtar åtgärder för att motverka denna trend, i ett första steg genom att instruera tingsrätterna att kartlägga och identifiera faktorer som påverkar effektivitet och produktivitet.

Utskottets ställningstagande

Riksrevisionens granskning visar att tingsrätter nas effektivitet är hög men att det finns betydande skillnader i effektivitet mellan olika domstolar. D en sam mantagna bilden av produktivitets utvecklingen är vidare att produktiviteten har minskat över tid. Utskottet anser i likhet med regeringen att det krävs ett kontinuerligt arbete för att upprätthålla en hög kvalitet och effektivitet i den dömande verksamheten . En viktig del av detta arbete är att identifiera faktorer som påverkar effektiviteten och produktiviteten. Utskottet ser därför positivt på att Domstolsverket arbetar aktivt med dessa frågor och att verket har initierat ett arbete med att utveckla metoderna för att mäta effektivitet och produktivitet. Liksom regeringen delar utskottet också uppfattningen att generella effektivi serings åtgärder inte nödvändigtvis är lämpliga och noterar att Domstolsverket enligt regeringen också arbetar med riktade insatser för att förbättra effektiviteten i domstolarna .

Utskottet instämmer i regeringens bedömning att Riksrevisionens gransk ning utgör ett värdefullt bidrag i det fortsat ta effektiviseringsarbetet och anser att de rekommendationer som Riksrevisionen riktar till Domstolsverket och ting srätterna är lämpliga .

Mot denna bakgrund finns det enligt utskottet inte skäl för et t sådant tillkännagivande som efterfrågas i motionen. Utskottet föreslår att motionen avslås och att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna.

Särskilt yttrande

Skrivelsen, punkt 2 (M, KD)

Tomas Tobé (M), Krister Hammarbergh (M), Anti Avsan (M), Anders Hansson (M) och Andreas Carlson (KD) anför:

Riksrevisionen har granskat tingsrätternas effektivitet och produktivitet under perioden 2012–2015. Riksrevisionen konstaterar i sin rapport att effek tiviteten är hög. Antalet effek tiva tings rätter ökar och har mer än tredubblats under den studerade perioden. Samtidigt föreligger det betydande skillnader i effektivitet mellan olika tingsrätte r. Trots statens mångåriga arbete för att förbättra tings rätternas effektivitet uppnådde til l exempel en tredjedel av tingsrätterna, 17 stycken, inte rege ringens verksamhetsmål för tvistemål under år 2015, vilket i och för sig – i större eller mindre omfattning – möjligen kan förklaras med svårigheterna att mäta tvistemålens komplexitet och svårighetsgrad. Rik srevisionen finner dock att produk tiviteten har minskat över tid.

Rapporten visar att den sammantagna bilden av produktivitetsutvecklingen är att den har sjunkit över tid. I genomsnitt har produktiviteten sjunkit med drygt 2 procent per år under den studerade tids perioden, vilket kan tyckas vara oroande. Färre tingsrätter visar en positiv produktivitet och et t större antal uppvisar en nega tiv sådan. En möjlig förklaring kan enligt Riksrevisionen va ra att inflödet av mål och ärenden till tings rätterna minskat samtidi gt som de tillgängliga resurser na inte justerats uti från de nya förut sättningarna eller att de mål och ärenden som tingsrätte rna hanterar har blivit mer kom plicerade och att färre mål och ärenden därmed kan hanteras med tillgängliga resurser. Dessa två angivna förklaringar pekar åt var sitt håll. Antingen erfordras inte de aktuella domstolarnas resurser fullt ut för det arbete som målen och ärendena kräver eller så räcker resurserna inte till.

Riksrevisionen rekommenderar att Domstolsverket i sin resultat rapportering av produktivitet använder sig av mått som ta r hänsyn till hela produktionen som komplement till de partiella mått som används i dag.

Domstolsverket och domstolarna har över tid alltid haft svårigheter att redovisa den så kallade mål- och ärendetyngd en. Svårigheten att på ett rätt visande sätt mäta målens och ärendenas komplexitet och svårighetsgrad innebär i sin tur att effektiviteten och produktiviteten blir svår att mäta eftersom det inte med någon större noggrannhet går att bedöma vilka ar betsinsatser som borde vara rimliga. Riksrevi sionens rekommendation framstår som befogad samti digt som de partiella måtten säker ligen också kan utvecklas.

Att många tingsrätters effektivitet är hög är mycket positivt, men en dalande produktivitet under åren 2012–2015 med cirka två procent per år, visar att regeringen måste ställa sig den generella frågan om tingsrätterna har tillräckliga resurser för att kunna hålla hög produktivitet eller om det föreligger någon annan orsak till produktivitetsminskningen.

Särskilt anmärkningsvärt är att regeringen tillskjuter budgetmedel till andra delar av rättsväsen det samtidigt som det ska sparas pengar på domstolarna. Med t anke på att den rimliga förvänt ningen avseende brottmålen är att måltillströmningen borde ök a, riskerar regeringens osymmet riska satsningar på rättsväsendet att effektiviteten och framförall t produktiviteten minskar ytter ligare och att denna utvec kling sprider sig till fler domsto la r. Såvitt avser måltillströmnin gen av tvistemål är det typiskt set t alltid mycket svårt att förut säga hur den kommer att utveck las, inte minst med tanke på att olika faktorer påverkar i vilken utsträckning talan väcks i de många olika typerna av tvistemål.

Domstolarna har under en lång följd av år bedrivit ett framgångsrikt arbete med att utveckla sin effektivitet, vilket Riksrevisionens rapport också åter speglar. Enligt Riksrevisionen utgör de undersökta faktorerna ett begränsat underlag. Det kan därför finnas andra faktorer som påverkar effektiviteten. Detta gäller såväl interna faktorer, exempelvis ledarskap eller organisering, som externa faktorer, det vill säga faktorer som den enskilda tingsrät ten inte kan påverka. Det är ange läget att arbetet med att utvec kla tingsrätterna fortsätter ge nom en fördjupad kartläggning i syfte att identifiera faktorer s om påverkar effek tivitet och produktivitet.

Till skillnad från regeringen tillskjuter Moderaterna och Kristdemokraterna i sin a budg etmotion er mer pengar till domsto larna för att matcha övriga satsningar på rättsväsendet.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Skrivelsen

Regeringens skrivelse 2016/17:223 Riksrevisionens rapport om tingsrätters effektivitet och produktivitet.

Följdmotionen

2017/18:227 av Johan Hedin (C):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka tingsrätternas effektivitet och tillkännager detta för regeringen.