Bet. 2017/18:NU13

Näringsutskottet s betänkande

2017/18 : NU13

Förbud mot utvinning av uran

Sammanfattning

Utskottet föreslår att riksdagen anta r de av regeringen förslagna ändringar na i miljöbalken och mine ral lagen som innebär ett f örbud mot utvin ning av uran och avslår samtliga mo tionsyrkanden .

Genom de föreslagna lagändringarna blir det inte längre möjligt att ge till stånd till gruvdrift för att utvinna uran, dvs. en urangruva. Det blir inte heller möjligt att ge tillstånd till brytning, provbrytning, bearbetning eller fysikalisk eller ke misk anrikning av uran för att använda uranets fissila egenskaper. För budet gäller både för gruvverksamhet med utvinning av uran som biprodukt och som återvinning av utvinningsavfall. En följdändring i miljöbalkens be s täm melse om obligatorisk tillåtlighets prövning innebär att uran ut vin ning som omfattas av förbudet int e längre ska tillåtlig hetsprövas av reger ingen.

Genom förslaget om en f örändring i minerallagen kommer uran inte längre att klassas som ett koncessionsmineral. Följden av detta är att d et inte längre kommer att vara möjligt att bevilja undersökningstillstånd eller bearbetnings kon cession för uran. Undersöknings metoder som använder uranets egenskaper för att hitta koncessionsmineraler för vilka undersökningstillstånd har med delats påve rkas dock inte av lag ändringen.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 augusti 2018.

I motionerna förordas bl.a. avslag på propositionen .

I betänkandet fi nns två reservationer (M, SD, L ) och två särskilda yttranden ( SD, C).

Behandlade förslag

Proposition 2017/18:212 Förbud mot utvinning av uran.

Två motioner som har väckts med anledning av propositionen.

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Bakgrund

Propositionens huvudsakliga innehåll

Utskottets överväganden

Bakgrund

Uranförekomst och uranproduktion

Gällande reglering

Förbud mot uranutvinning

Propositionen

Motionerna

Vissa kompletterande uppgifter

Utskottets ställningstagande

Innovationskritiska mineraler och gruvindustrins konkurrenskraft

Motionen

Vissa kompletterande uppgifter

Utskottets ställningstagande

Reservationer

1. Förbud mot uranutvinning, punkt 1 (M, SD, L)

2. Innovationskritiska mineraler och gruvindustrins konkurrenskraft, punkt 2 (M, L)

Särskilda yttranden

1. Förbud mot uranutvinning, punkt 1 (SD)

2. Förbud mot uranutvinning, punkt 1 (C)

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Följdmotionerna

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.

Förbud mot uranutvinning

Riksdagen antar regeringens förslag till

1. lag om ändring i miljöbalken,

2. lag om ändring i minerallagen (1991:45).

Därmed bifaller riksdagen proposition 2017/18:212 punkterna 1 och 2 samt avslår motionerna

2017/18:4096 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) och

2017/18:4110 av Lars Hjälmered m.fl. (M, L, KD) yrkande 1.

Reservation 1 (M, SD, L)

2.

Innovationskritiska mineraler och gruvindustrins konkurrenskraft

Riksdagen avslår motion

2017/18:4110 av Lars Hjälmered m.fl. (M, L, KD) yrkande 2.

Reservation 2 (M, L)

Stockholm den 3 maj 2018

På näringsutskottets vägnar

Jennie Nilsson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jennie Nilsson (S), Lars Hjälmered (M), Anna-Caren Sätherberg (S), Hans Rothenberg (M), Per-Arne Håkansson (S), Josef Fransson (SD), Anna Wallén (S), Helena Lindahl (C), Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M), Mattias Jonsson (S), Mattias Bäckström Johansson (SD), Maria Weimer (L), Birger Lahti (V), Karl Längberg (S), Jessika Roswall (M) och Lorentz Tovatt (MP).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I detta ärende behandlar utskottet regeringens proposition 2017/18:212 Förbud mot utvinning av uran och två följdmotioner som har väckts i anslutning till pro positionen. Regeringens lagförslag redovisas i bilaga 2.

Bakgrund

Regeringen anser att möjligheterna att utvinna uran i Sve rige bör begränsas. Mot den bak grunden beslutade regeringen i maj 2017 att ge Naturvårdsverket i upp drag att utreda hur ett för bud mot utvinning av uran borde utformas. H östen 2017 redovisade Natur vårdsverket uppdraget i skrivelsen Uranutvin ning. Skri velsen har remissbehandlats. I mars 2018 beslutade regeringen att be gära Lag rådets yttrande över en lag råds remiss. Lagrådet lämnade en del syn punkter på förslaget . Enligt propositionen har regeringen utformat lagför slaget i linje med Lagrådets synpunkter .

Propositionens huvudsakliga innehåll

I proposition 2017/18:212 föreslår regeringen tre lagändringar. I miljöbalken införs en ny bestämmelse som innebär att det inte längre blir möjligt att ge tillstånd till gruvdrift för att utvinna uran, dvs. en urangruva. Det blir inte heller möjligt att g e tillstånd till brytning, prov brytning, bearbetning eller fysikalisk eller kemisk anrikning av uran för att använda uranets fissila egenskaper. För budet gäller både för gruvverksamh et med utvinning av uran som bi produkt och som återvinning av utvinningsavfall. Förbudet omfattar inte gruv v erk sam het som avser järnmalm, basmetaller, sällsynta jordartsmetaller eller andra mi neral er där dessa bryts, provbryts , bearbetas eller fysikaliskt eller kemiskt an rikas för andra ändamål än för att använda uranets fissila egen skaper. En följd ändring föreslås också i miljöbalkens bestämmelse om obligatorisk tillåt lig hets prövning som innebär att uranutvinning som omfat tas av förbudet inte längre ska tillåt lig hets prövas av regeringen.

I minerallagen tas uran bort som konces sionsmineral. Ändringen inne bär att det inte längre blir möjligt att bevilja vare sig undersökni ngstillstånd eller bearbetnings koncession för uran. Undersökningsmetoder som använder ura ne ts egenskaper för att hitta kon cessionsmineral er för vilka undersöknings till stånd har meddelats påverkas dock inte av lagändringen.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 augusti 2018.

Utskottets överväganden

Bakgrund

Uranförekomst och uranproduktion

Uran förekommer i låga halter i jordens inre och i högre halter i jordskorpan. Uran är ofta associerat med andra metaller, t.ex. järn, koppar och guld. Strål ningsegenskaperna i berggrunde n används i samband med prospek tering och kartläggning av andra metaller och mineral er . Det kan uttryckas som att uran vi sar vägen till andra fyndigheter.

Uran bryts i gruvor runt om i världen. De största producenterna av uran malm är Kazakstan (36 procent ), Kanada (15 procent ), Australien (12 pro cent ), Niger (8 procent ) och Namibia (8 procent ). Sveriges berggrund är också rik på uran. Den lokala varia tionen är dock stor. Tillgångarna kan delas in i två huvudgrupper. Den ena är de stora (mer än 2,5 miljoner ton) men låghaltiga till gångarna som finns i alunskiffrar och fosforiter. Dessa bedöms inte som ekonomisk t lön sam ma att bryta i dagsläget. Den andra huvudgruppen utgörs av mindre men mer uranrika mineraliseringar. T illgångar na i denna grupp upp går till ca 19 000 ton i Sverige , vilket kan jämföras med motsvarande tillgångar i Au stralien (1 706 000 ton) eller Kazak stan (679 000 ton). Inom Europa har Sve rige dock de största säkra och an tagna uran till gångarna.

I Kvarntorp i Örebro län utvanns ca 60 ton naturl igt uran under 1953–1963. I Ran stad i Västra Götalands län utvanns uran mellan 1965 och 1969. Totalt utvanns där ca 200 ton naturligt uran. Uranbrytningen i Ranstad av slu tades successivt under 1970-talet.

Gällande reglering

Det är inte förbjudet att bryta uran i Sverige , men brytningen kräver tillstånd enligt miljöbalken, minerallagen (1991:45) och lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet ( kärntekniklagen). Det krävs alltså tre sepa ra ta till stånd, beslutade enligt tre oli ka lagar för att få bryta uran. En mil jökonsekvensbeskrivning ska bifogas en ansökan enligt samtliga tre lagar. Miljö balken, minerallagen och kärntekniklagen gäller parallellt. Inne hav av uranhaltigt material kan dessutom medföra krav på tillstånd enligt strål s kydds lagen (1988:220) om aktivi teten i materialet är över en viss nivå.

Under sökningsarbete (prospektering) får bedrivas inom ramen för ett un der sökningstillstånd. För att bedriva undersökningsarbete krävs även en ar betsplan. Det är b ergmästaren som beslutar om undersökningstillstånd och ar bets plan enligt mi ne rallagen. Tillstån d för bearbetning (bearbetnings kon ces sion) söks också hos bergmästaren, som beslutar i frågor enligt mineral lagen. B ergs staten, som leds av bergmästaren, handlägger ansökningsärendet. Hand läggningen syftar till att be döma om den fyndighet som har påträffats sannolikt kan tillgodogöras eko no miskt och fyndighetens belägenhet och art inte gör det olämpligt att s ö kan den får den begärda koncess ionen. Huvuddelen i ansökan utgörs därför av en s.k. malmb evisning och en miljökonsekvens beskrivning. Genom berg mäs ta rens beslut om bearbetningskoncession avgörs vem som har rätt att ut vinna de mineral er som finns i området. Koncessionen ger dock inte någon rätt att på börja verksamheten. För det krävs bl.a. tillstånd enli gt mil jöbalken. Enligt 8 kap. 2 § minerallagen ska bergmästaren hänskjuta ären den om beviljande av bear bet ningskoncession till regeringens prövning bl.a. om bergmästaren be dömer att frå gan om koncession är särskilt betydel sefull från allmän syn punkt. Berg mästaren ska utreda och bifoga ett eget yttrande i är en den som hänskjuts till prövning av regeringen.

Mark- och miljödomstolen prövar frågor om tillstånd enligt miljöbalken till bryt ning, bearbetn ing och anrikning, om det inte är fråga om provbrytning, rost ning eller si ntring för provändamål eller ut vinning av asbest. Tillstånd för des sa verksamheter samt tillstånd för annan bearbetning eller anrikning av malm och mineral än rostning och sintring prövas av länsstyrelsens miljöpröv ningsdelegation.

Anläggningar för kärnteknisk verksamhet som prövas av regeringen enligt kärntekniklagen (se nedan) samt anläggningar för att bryta uranhaltigt material eller andra ämnen som kan användas för framställning av kärnbränsle ska tillåt lighetsprövas av regeringen (17 kap. 1 § 1 miljöbalken). Regeringen får tillåta verksamheten endast om kommunfullmäktige i den kommun där en uran fyn dighet ska bearbetas har tillstyrkt detta (17 kap. 6 §). Någon möj lighet för regeringen att tillåta uranutvinning mot den aktuella kommunens vilja finns alltså inte. Kommuner har således vetorätt mot uranbrytning.

Frågan om tillstånd enligt kärntekniklagen att bryta uran prövas av re ger ingen. Prövning en enligt kärntekniklagen görs parallellt och i praktiken sam ordnat med tillåtlighetsprövningen enligt miljöbalken. Strålsäkerhetsmyn dig heten (SSM) bere der och överlämnar ärendet till sammans med ett eget ytt rande till regeringen.

I dagsläget har ingen verksamhetsutövare tillstå nd enligt miljöbalken till uran utvinning eller bearbetningskoncession enligt mi ne rallagen för uran, och det förekom mer heller ingen uranutvinning i Sve rige.

Förbud mot uranutvinning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen antar regeringens förslag till ändringar i minerallagen och miljöbalken. Det blir därmed inte längre möjligt att ge tillstånd till gruvdrift för att utvinna uran. Uran kommer inte heller längre att klassas som ett koncessionsmineral och därmed inte omfattas av be stämmelserna i minerallagen. Riksdagen avslår samtidigt de mo tions yrkanden som innebär avslag på propositionen.

Jämför reservation 1 (M, SD, L) och särskilt yttrande 1 (SD) och 2 (C).

Propositionen

En ny tillståndsbestämmelse i miljöbalken

Enligt 17 kap. 1 § miljöbalken ska regeringen pröva tillåtligheten av sådana an lägg ningar för kärn teknisk verksamhet som prövas av regeringen enligt kärn tekniklagen samt anläggning ar för att bryta uranhaltigt ma terial eller andra ämnen som kan användas för framställning av kärnbränsle. Från kraven på prövning enligt kärntekniklagen finns vissa undantag fastslagna i lagen, kärn teknikförordningen och i SSM:s före skrif ter som be skrivs närmare i pro po si tionen (s. 13). Verksamheter so m omfattas av dessa undantags be stäm melser tillåtlighetsprövas alltså inte heller av reger ing en enligt 17 kap. 1 § mil jöbalken.

Regeringen konstaterar att det i dagsläget inte förekomme r någon produk tion av s.k. säll synta jordartsmetaller i Sverige. Däremot finns sådana projekt som befinner sig i tidigare skeden av processen mot fullskalig gruvverk sam het. Vissa sällsynta jordartsmetaller finns bundna i sam ma mineral er som uran , och det är först vid den fysikaliska eller kemiska anrikningen som ämnena kan separeras från varandra. Vid denna process kan vattenlösningar med mer eller mindre rent uran förekomma. Under förutsättning att man låter denna lösning bilda avfall omfattas förfarandet av undantaget i SSM:s föreskrifter. Om man däremot låter uranet bli en biprodukt och använder dess fissila egenskaper gäl ler inte undantaget i föreskrifterna.

Regeringen konstaterar vidare att det med nuvarande regler således finns en möj lighet att bryta, bearbeta eller fysikaliskt eller kemiskt anrika uran för att an vända dess fissila egenskaper. Möjligheten gäller både primär utvinning ge nom gruvdrift eller gruvanläggning och sekundär utvinning från en uran haltig restprodukt. Tillstånd till s ådan verksamhet kräver dock kom munens till styr kan. Samtliga av de kommuner som har yttr at sig över det remitterade för slaget tillstyrker att ett förbud införs. Även om det i dagsläget således inte är troligt att en gruva vars huvudsyfte är att utvinna uran kommer att få till stånd enligt miljöbalken är det fortfarande möjligt att få tillstånd till sådan gruv drift. Regeringen anse r därför att det bör tas in ett uttryck ligt förbud i lagen mot att ge tillstånd till uranbrytning.

Mot denna bakgrund föreslår regeringen att tillstånd inte ska f å ges till gruv drift eller gruv anläggning för brytning, provbrytning, bearbetning eller fy sikalisk eller kemisk anrikning av uranhaltigt material om gruvdriften eller gruvanläggningen utgör en kärnteknisk anläggning s om kräver till stånd enligt kärntekniklagen. Den nya förbu dsbestämmelsen i miljöbalken in nebär i prak tiken att vissa verksamheter inte längre kommer att prövas enligt kärnteknik lagen eftersom de är förbjudna. Uranutvinning som omfattas av för bud et bör där för inte heller längre om fattas av regeringens tillåtlighets pröv ning enligt 17 kap. 1 § miljö balken.

När det gäller de invändningar som har framförts av vissa remissinstanser om att det föreslagna för budet riskerar att försvåra utvinning av andra metaller hänvisar regeringen till att undantagsbestämmelserna i kärnteknikförord ning en och i SSM:s före skrif ter gör det lätt att avgöra om gruvverksamhet som gäller andra mine ral er än uran omfattas av förbudet eller inte.

Regeringen anser inte att det bör införas ett generellt förbud mot prospek tering där uran av någon anledning eftersöks. Om andra metaller, exempelvis säll synta jordartsmetaller, före kommer tillsammans med förhöjda halter av uran, skulle ett förbud mot prospektering efter uran sannolikt innebära pro blem vid prospektering efter sådana metaller. För att en prospektör ska kunna bedöma krav en och potential en i vissa projekt behöver pr ospektören även kän na till uran halten i den tilltänkta mineralreserven. Att då förbjuda prospek te ring som i för längningen syftar till uranutvinning och bara tillåta sådan pros pek tering som avser andra mineral er än uran skulle, enligt regeringens uppfatt ning, inne bära en komplic erad bedömning av vad prospekte ringen har för syf te. Det skul le även bli svårt att bedriva tillsyn över prospekterings verk sam heter för att säkerställa att de inte prospekterar fö r ett ändamål som inte är tillå tet. Där emot konstaterar regeringen att s.k. provbrytning är förenad med en viss miljöpå verkan och därför tillståndsplikti g enligt miljöbalken. Det före slagna förbudet i mil jöbalken bör enligt regeringens uppfattning d är för även omfatta provbrytning.

Uran tas bort som koncessionsmineral i minerallagen

Minerallagen omfattar mineral er som är industriellt användba ra, som med viss sannolikhet före kommer i Sverige i sådan omfattning och på sådant sätt att ut vinning ter sig meningsfull och som kräver systematisk letning och under sök ning för att kunna påvisas. I 1 kap. 1 § minerallagen räk nas de mine ra liska ämnen upp som utgör koncessionsmineral er . Uran är ett av dessa mineral er .

Regeringen konstaterar att det föreslagna förbudet mot uranutvinning gör att det inte längre finns något ekonomiskt intresse av att utvinna ämnet uran i sig. Den enda reella an ledningen att prospektera efter uran är att under söka förekomst av andra mineral er , t.ex. sällsynta jordartsmetaller. Dessa mine ra liska ämnen är konce ssionsmineral er . Inga andra värdeful la mineral er än uran ris kerar således att gå förlorade genom förslaget.

Vidare konstaterar regeringen att minerallagen är en exploate ringslag som vilar på expropria tionsrättslig grund. Efte rsom det som en följd av de nu ak tuella lagförslagen fortsättningsvis inte ska vara möjligt att utvinna uran finns det inte längre ett tillräckligt starkt allmänintresse för att motivera den sär ställning som ett koncessionsmineral ger i förhållande till markägaren. Re ger ingen anser därför att uran bör tas bort som koncessionsmineral. Det blir däri genom inte längre möjligt att bevilja vare sig un dersökningstillstånd eller bear bet ningskoncession för uran. Ändringen medför dock inte att det blir förbjudet att prospekte ra efter uran. Uran får eftersökas på samma villkor som mark- eller jordägarmineral. Tillstånd från markägaren krävs då i de fall en prospek tör vill göra undersökningar som in te kan utföras med stöd av alle mans rätten. Undersökningsmetoder som an vän der uranets egenskaper för att hitta konces sionsmineral er för vilka undersökningstillstånd har med delats på verkas dock in te av lagändringen.

I 5 kap. 6 § minerallagen regleras möjligheten för koncessionshavaren att till godogöra sig mineral er och mineraliska ämnen som inte omfattas av kon cessionen. Koncessionshavaren får inte bara bearbeta sådana mineral er som om fattas av konces sionen utan även andra koncess ionsmineral er och övriga mi ne raliska ämnen i den utsträckning det behövs för att arbetet ska kunna be dri vas på ett ändamålsenligt sätt (5 kap. 4 §). Det föreslagna förbudet i mil jöbalken gäller även i dessa fall. I vilken utsträckning utvinning av uran ska vara tillåte n i sådana fall avgörs av kärnt ekniklagens bestämmelser om när till ståndsplikt inträder med tillämpning av undantagen från tillståndsplikt i la gen, kärn tek nikför ord ningen och SSM:s föreskrifter.

Enligt 4 kap. 2 § minerallagen ska koncession meddelas om en fyndighet som sannolikt kan tillgodogöras ekonomiskt har påträffats. För att kunna av göra om en fyndighet kan tillgodogö ras ekonomiskt krävs s.k. malmbevisning. När uran tas bort som koncessionsmineral får uran inte längre användas i den na bevisning.

Konsekvenser

Regeringens sammanfattande bedömning är att förslagen i nte medför några negativa konsekvenser för Sve riges status som prospekterings- och gruvnation e ller för enskilda och företag. Regeringen anser att d e konsekvenser som för slaget kan ha för före tag inom gruvnäringen är acceptabla. Regeringen anser inte heller att förslaget strider mot Euratomfördragets syften eller innebär några negativa konsekvenser för Sveriges energiförsörjning.

Regeringen konstaterar att flertalet av remissinstanserna inte har några sär skilda synpunkter på konsekvenserna av Naturvårdsverkets förslag om ett uran utvinningsförbud . Ett antal remiss instanser påpekar att konsekvenserna bor de utredas ytterligare. Sveriges geo logiska undersökning (SGU) anser att förslaget riskerar att påverka Sve riges status som prospekterings- och gruv na tion negativt, framför allt om förbu det drab bar prospektering som har påbör jats innan förbudet träder i kraft.

Branschorganisationen för gruvor, mineral- och metallproducenter i Sve rige (Sve m in) anser att förslaget riskerar att försvåra för både pågående och framtida prospektering och gruvbrytning . Svem in efterlyser också en analys av vilken ökad utrednings- och bevisbörda som tillkommer för till stånds sökan de och hur det kommer att påverka tillståndsprövningarna. Reger ingen fram hål ler dock att för verksamhetsutövare som utvinner andra mineral er än uran bedöms inte förslaget leda till någon sådan ökad utr ednings- och bevisbörda som Svem in har f ar hågor om, eftersom sådana verksamheter är undantagna förbudet genom kärnteknikförord ningen och SSM:s föreskrifter om naturligt förekommande radioaktivt material. Enligt regeringens uppfatt ning inverkar förslaget inte heller på möjligheten att pros pektera, med undan tag för sådan provbrytning som utgör en kärnteknisk anläggning som kräver tillstånd enligt kärntekniklagen.

Några remissinstanser, däribland Luleå tekniska universit et och Myndig he ten för samhälls skydd och beredskap (MSB), påpekar att tillgång till in he mskt uranbränsle kan vara av be tydelse ur beredskapssynpunkt och att det bör ana lyseras vilka konsekvenser förslagen får för elförsörjningen om situa tionen i omvärlden skulle bli sådan att import av uran för tillverkning av kärn bränsle inte är möjlig.

Regeringen anser emellertid att det är mycket osannolikt att Sv erige i ett förändrat säkerhets politiskt läge skulle kunna undvika effekterna av ett im port stopp av uran genom att bli självförsörjande på kärn bränsle genom hela kedjan från prospektering till färdigt kärnbränsle. Förslaget be döms därför inte medföra några negativa konsekvenser för Sveriges energi försörjning. Reger ingen framhåller också att eftersom det inte råder brist på uran och inte heller förväntas uppstå någon sådan bedöms fö rslaget inte inne bära några kon se kvenser vid en hypotetisk försörjningskris.

Regeringen konstaterar att det kan vara så att efterfrågan på s.k. innova tionskritiska metaller och mineral er ökar i framtiden bl.a. som en följd av att dessa metaller är nödvändiga för att utveckla grön energi, ny miljöteknik och miljöinnovationer. Regeringen har gett SGU i uppdrag att kartlägga möj lig heterna för utvinning av innova tionskritiska metaller och mine ral er i Sverige. Re ger ingen redovisar att den har för avsikt att följa utvecklingen av denna fråga i för hål lan de till de nu aktuella lagändringar na och vid behov överväga nä rings poli tiska åtgärder. En mer omfattande utvärdering av de nu föreslagna ändringarna i för hållande till utvinning av innovations kritiska metaller och mi ne ral er ska ge nom föras senast efter fem år.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Regeringen föreslår att lagändringarna ska träda i kraft den 1 augusti 2018. Äldre föreskrifter ska fortfarande gälla för undersökningstillstånd som har med delats före ikraftträdandet. Äldre föreskrifter ska även fortsätta att gälla för ärenden om undersökningstillstånd och ärenden om förlängning av under sök ningstillstånd som har inletts hos bergmästaren före ikraftträdandet.

Motionerna

Vikten av att värna miljön och en hållbar utveckling är stor, sägs det inled ningsvis i kommit témotion 2017/18:4110 av Lars Hjälmered m.fl. (M, L, KD). Samtidigt understryker mot ionärerna att ekonomisk utveckling i form av kon kurrenskra ft och möjliggörande av innovat ion också måste beaktas. Det är vik tigt att miljöarbetet och näringsklimatet går hand i hand.

Motionärerna anser att den gällande lagstiftningen om brytning av uran är tillräcklig och att propositionen därför bör avslås av riksdagen (yrkan de 1). D e pekar på att det vid nyetablering av gruv or krävs tillstånd enligt bl.a. mi ne ral- och miljö lagstiftningen. För uranbrytning krävs dessutom tillstånd av reg er ingen, s.k. tillåtlighetspröv ning. Vid denna pröv ning har den berörda kommu nen vetorätt mot eventuell uranbrytning.

Motionärerna påpekar vidare att det inte finns något riksdags parti som ver kar för anrikning av uran för att tillverka kärnbränsle. Däremot bryts andra mi ne ral er , och det finns fyndigheter av t.ex. kobolt och en rad sällsynta jord artsmetaller. Behovet av att kunna bryta innovationskritiska mineraler kan kom ma att öka. Uran är mycket vanligt fö rekommande tillsammans med säll synta jordarts me taller som bl.a. används vid batteritillverkning. Uran an vänds därför ofta som ledmetall för att hitta batterimetaller. Att förbjuda utvinning av uran skul le, enligt motionärerna , allvarligt försvåra möjligheterna att pro spek tera och ut vin na sådana metaller.

I motionen redovisas vidare ett antal av de invändningar som olika re miss instanser riktade mot det förslag från Naturvårdsverket som låg till grund för förslagen i propositionen . Dessa invändningar gällde bl.a. tillämp nings pro blem och vilka konsekvenser förslaget har på möjligheterna till för sörj ning av me tal ler som behövs i t.ex. verkstadsindustrin och vid om ställ ningen till ett håll bart energisystem .

Motionärerna framhåller att den svenska gruvindustrin är välfungerande och ansvarstagande. De anser att detta ansvarstagande bör premieras , och de be tonar att det är en grundförutsättning för en välfungerande och hållbar gruv industri. Redan i dag är gruvverksamhet förknippad med komplicerade och ut dragna ansökningsprocesser som hämmar möjligheterna att etablera nya gru vor. Ett förbud mot uranbrytning skulle, enlig t motionärerna, ytter ligare för sämr a möjligheterna att få tillstånd för gruvverksamhet som in kluderar bat teri metaller. Förslagen i propositionen skulle sannolikt bidra till att försva ga den sv enska gruvindustrins konkurrens kraft. Att plötsligt ändra re gelverket ge nom att förbjuda ett mineral kommer enligt motionärerna att skada Sveri ges in ternationella rykte som gruvnation.

Motionärerna anser vidare att regeringen har brustit avsevärt när det gäller att tillhandahålla långsiktiga villkor för gruvnäringen. Den osäkerhet som ska pas till följd av förslaget innebär att propositionen skapar fler problem än den löser. Enligt Myn digheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Till växtanalys) kommer innovationskritiska metal ler och mi ne ra ler att bli a llt viktigare i samhället efter som tillgången på dessa är av gö rande för att moderna energi-, miljö- och teknikinnovationer ska fungera. Mo tio nä rerna anser att re geringens förslag om att förbjuda uranbrytning, och fram för allt att förbjuda all gruvverksam het med utvinning av uran som bi pro dukt, för svårar den ut vecklingen.

Motionärerna framhåller att Sveriges gruvnäring behöver långsiktiga förut sättningar. Svenska gruvbolag ligger i framkant i sitt miljöarbete, när det gäller såväl prospektering, brytning och förädling som produktutveckling. Detta är ett måste för att mineraler och metaller sedan ska kunna användas, åter vinnas och återanvändas.

Även i kommittémotion 2017/18:4096 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkas avslag på propositionen. Motionärerna konstaterar att uran är ett grundämne som är vanl igt förekommande i jordskorpan, och de anser att det kan verka märkligt att förbjuda pros pektering efter och utvinning av ett i Sve rige vanligt förekommande grund ämne. De menar vidare att det är svårt att se ett behov av en förändrad lag stiftning på området eftersom uran bryt ning inte har förekommit i Sverige under de senaste 50 åren. Motio närerna kon sta terar att trots att det inte finns något problem och att till ståndsprocessen för den som vill bryta uran är omfattande , lägger reger ingen fram det nu aktuella förslaget om ett förbud mot uranutvinning. Härut över påminner motionärerna om att Lagrådet i sitt yttran de säger sig ha svårt att se vad regeringens lag för slag tillför den reglering som redan finns och att förslaget inte heller mo tiveras närmare.

Motionärerna slår fast att Sverige har en stor andel kärnkraft i sin energimix och därmed även ett behov av uran. Att förbjuda utvinning av uran i Sverige och i stället förlita oss på uranbrytning någon annanstans är, enligt motio närer na, principiellt fel. De menar att den rimliga positionen för ett kärnkrafts land är den som lagstiftningen bygger på i dag, nämligen att under kontrol lerade for mer tillåta prospektering efter och brytning av uran i Sverige.

Motionärerna anser att det är viktigt att en nation har kontroll över sin ener giförsörjning och förespråkar därför en hög grad av självförsörjning. De kon sta terar att Sverige i dagsläget inte har några problem att importera till räckligt med uran och att det inte råder något underskott på produktion av uran i värl den. Samtidigt är uran en strategisk vara , och det kan inte uteslutas att det vid en framtida handelskonflikt kan uppkomma en tillgångsstörning på uran mark na den. Detta är ännu ett skäl till att Sverige inte bör avstå från möj ligheterna till en framtida inhemsk uranbrytning, inte minst mot bakgrund av att de yng sta svenska kärnkraftverken har en livslängd som är planerad fram till 2045. Sve rige ko mmer således att vara en stor kon sument av uran fram till den tidpunkten. I skenet av detta verkar det än nu märkligare att föreslå ett stopp för möjligheten att bryta uran i landet.

Utöver detta anser motionärerna att regeringens förslag riskerar att ge en negativ bild av Sverige som gruvnation. Det skapar även en politisk osäkerhet för de företag som redan är etablerade i vårt land samt äventyrar potentiella eta ble ringar i Sverige.

Vissa kompletterande uppgifter

Allmänt om bestämmelser på mineralpolitikens område

Ur ett mineralpolitiskt perspektiv kan den svenska berggrunden sägas bestå av två typer av mi neraler: markägarmineral er och koncessionsmineral er . Mark ägar mineral er utgör mer än 99 pro cent av berggrunden. Som beteckning en indi kerar tillhör dessa mine ral er markägaren. De flesta markägarmineraler är relativt lätta att finna, och vid utvinning upplåts marken av mark ägaren genom avtal. Exem pel på markägarmineral er är kalksten och kvarts. Själva utvin ningen re gle ras genom miljöbalken.

Minerallagen (1991:45) omfattar s.k. koncessionsmineral er , dvs. mineraler som är industriellt intressanta , som förekommer i Sverige i en sådan omfatt ning att utvinningen är meningsfull och som kräver systematisk un dersökning för att kunna påvisas . Bestämmelserna om kon cessions mineral er ut går från ett gemensamt nationellt intresse av gruvhantering och mi nerali n dustri . Syftet med minerallagen är att reglera tillståndsgivningen så att en från allmän syn punkt ändamålsenlig undersök ning och utvinning kan genomföras. Sam tidigt ska konkurrerande markan vändning och andra motstående intressen prö vas. Uran är ett koncessionsmineral.

Enligt minerallagen krävs tillstånd dels för ensamrätt till undersökningar (prospek tering), dels för bearbetning. Som har nämnts tidigare är det b erg mästa ren som beviljar undersök nings tillstånd och bearbetnings konces sio ner samt utövar tills yn enligt lagen. Bergmästaren utses av regeringen och leder Bergsstaten som är en organisatorisk enhet inom SGU.

Malmproduktion, undersökningstillstånd och gruvor

I Sverige finns en mängd mineraliseringar med värdefulla ämnen, och den svenska gruvindu strin är mycket betydelsefull för EU. Den svenska malmpro du ktionen ökade med 3 pro cent till 74,9 miljoner ton under 2016 efter en till fäl lig minskning 2015. Enligt SGU låg bl.a. en återhämtning av många me tall priser bakom utvecklingen.

Efter flera år av minskade prospekteringsinsatser och dramatiskt fallande an t al gällande under sökningstillstånd sågs en svag ökning av inkomna an sök ning ar under 2016 (totalt 139 ansök ningar). Denna trend vände ytterli gare upp åt under 2017, och efter ett par svaga år har antalet ansökningar om under sök ningstillstånd kommit upp i ungefär samma nivå som åren närmast före 2013 (227 stycken). Antalet gällande undersökningstillstånd är enligt Bergs sta ten dock fortfarande förhållandevis litet. Vid årsskiftet 2016/17 fanns 604 gäl lan de undersökningstill stånd. Motsvarande siffra för årsskiftet 2017/18 var 608.

Bergsstaten konstaterar att intresset har ökat för några av de mineraler som är förknippade med batteritillverkning och ny teknik. Som exempel kan näm nas att under 2016 angavs kobolt som ett av de mineraler som eftersöktes i 10 av de beviljad e undersökningstillstånden. Mot svarande siffra för 2017 var 48. En drivkraft bakom detta ökade intresse är utvecklingen inom for dons industrin mot en ökad produktion av elbilar. Detta har i sin tur fått priserna på spe ci al metaller som litium och kobolt – som båda används för att tillverka li tium jon batterier – att öka kraftigt. Litiumpriset steg med 42 procent, medan ko bolt priset steg med hela 150 procent. Prisstegringen beror dels på ökad ef ter frågan, dels på ökade förväntningar på expan sion inom batteriindustrin.

Vid årsskiftet 2017/18 fanns det 15 gruvor med koncession och brytning i Sverige. Av dessa var 14 metallgruvor. De flesta metallgruvorna är under jords gruvor, men det förekommer även dagbrott.

Regeringspartiernas överenskommelse om mineralpolitiken

Hösten 2014 slöt Socialdemokraterna och Miljöpartiet en överenskommelse om vissa funda menta för deras gemensamma regerande. I överenskommelsen berördes även gruvnäringen, vilket också återspeglades i finansplanen i bud get propositionen för 2015 (prop. 2014/15:1 s. 46). Följande sas i överens kom melsen:

Sverige ska vara en föregångare för en hållbar utveckling inom gruvin du strin, som är viktig för Sverige. Vi vill skapa nya modeller för att utveckla samhällets och gruvnäringens ansvar för att finansiera de in vesteringar som krävs för en miljömässigt hållbar gruvnäring och sam hälls utveckling. Miljökraven vid prospektering o ch provborrning ska skär pas. Tu rist näring ens och andra lokala näringars intresse ska beaktas. En analys av framkomliga vägar ska göras inom Regeringskansliet. Sverige ska inte öppna upp för utvinning av uran, olja eller gas.

Uranfyndigheter m.m.

I november 2016 presenterade SGU en rapport om energ imetallerna uran och torium (Mi neralmarknaden 2015 – Tema: Energimetaller, Periodisk a pub li kationer 2016:2). Av rap porten framgår bl.a. att några av världens största till gångar av uran finns i Sverige, bl.a. i Ranstad (Skövde kommun, Västra Göta lands län), Myrviken (Bergs kommun, Jämtlands län) och Häggån (Åre kom mun, Jämtlands län). Som framgår av propositionsreferatet förekommer ma jo riteten av tillgångarna dock i form av låghaltiga, men väldigt stora, mine ra liseringar som bedöms som okonventionella, dvs. i dagsläget inte lönsamma att bryta.

I Sverige kan prospekteringen efter uran sägas ha startat efter andra världs kriget, när kunskapen om såväl kärnenergi som kärnvapen blev till gäng lig. Unde r framför allt 1970-talet genom förde SGU omfattande pros pek tering ef ter uran i urberget, huvudsakligen i den norra halvan av Sverige. I början av 1980-talet fasades den statligt finansierade uranprospek teringen ut. Vid ut gång en av 2017 fanns det tre tillstånd som specifikt avsåg prospektering efter uran. Samtliga dessa omfattade områden i Jämtlands län.

Världsmarknadspriset på uran, säkerhetsläget, infrastruktursi tuationen och det aktuella opin ionsläget är utöver ur anhalten faktorer som allmänt se tt också kan påverka intresset för att prospektera efter uran. Även förutsättningarna för att utvinna andra värdefulla mineraler samtidigt med eventuell uranutvinning kan påverka intresset.

I mitten av december 2017 var priset på uran ca 24 US-dollar per pund (454 gram). Priset har pendlat mellan 20 och 50 dollar under de senaste fyra åren, men under sommaren 2017 var priset vid några tillfällen nere under 20 US-dollar per pund. Detta kan jämföras med en kort period under 2007 när priset låg över 140 dollar per pund, vilket innebär att det därefter har sjunkit med nästan 85 procent. Uranpriset styrs ti ll stor del av den globala kärn kraftskon junkturen. Det råder emellertid stor osäkerhet om den globala utvecklingen när det gäller efterfrågan på kärnkraftsel och den därtill knutna gruvproduktionen av uran.

Tidigare riksdagsbehandling

U tskottet har vid åtskilliga tidigare tillfällen under både innevarande och tidigare mandatperioder behandlat förslag om förbud mot bryt ning av uran i Sverige (se bl.a. bet. 2012/13:NU14 , 2013/14:NU14, 2014/15:NU14 , 2015/16:NU14 och 2016/17:NU17). Vid det senast e tillfället i februari 2018 av styrkte utskottet de då aktuella motionerna med hänvisni ng till att reger ingen hade med delat avsikten att överlämna den nu aktuella propositio nen om ett uranutvinningsförbud (bet. 2017/18:NU10). Utskottet såg ingen anledning för riksdagen att föregripa be ha ndlingen av förslagen i den avi se rade propo sitionen eller de förslag som kunde komma att väckas i even tuella följd mo tioner.

Utskottets ställningstagande

I den svenska berggrunden finns det ansenliga urantillgångar. I dagsläget är emellertid världsmarknadspriset på uran lågt , vilket bidrar till att intresset för att exploatera dessa tillgångar är begränsat. Utvinning av uran medför dess utom betydande miljö - och hälso risker , och den nuvarande regleringen är där för mycket restriktiv när det gäller möjligheterna för någon aktör att få till stånd för sådan utvinning. Läget kan dock förändras om kärnkrafts pro duk tio n en får ett globalt uppsving och de länder som i dagsläget svarar för utbudet av uran på världs marknaden av någon anledning inte längre kan möta efter frågan. Följden kan bli prisökningar på uran och ett därtill knutet ökat intresse för att ex ploatera de svenska tillgångarna.

Utskottet anser att de miljö - och hälso risker som är intimt förknippade med utvinning av uran och den oro som dessa risker skapar i de bygder där det kan bli aktuellt med uranutvinning måste tas på allra största allvar. Även om da gens bestäm melser gör tröskeln hög för den som har planer på att utvinna uran i Sve rige (däribland en kommunal vetorätt) finns vissa möjligheter att få nöd vändiga tillstånd för sådan utvinning. Utskottet delar regeringens uppfatt ning att dessa möjligheter ska elimineras .

När det gäller det som sägs om lagförslagens konsekvenser i de motioner som har väckts i anslutning till propositionen delar utskottet inte motio nä rer nas oro för att förslagen kommer att hämma gruvnäringens utveckling i Sve rige. Utskottet konstaterar att den sammanfattande bedömningen är att de even tuella negativa ekonomiska konsekvenser som förslaget kan ha för enskil da och företag kan anses vara acceptabla. Utskottet konstaterar också att reger ingen gör bedömningen att förslagen inte bör medföra några negativa kon sekvenser för Sveriges status som prospekterings- och gruvnation. U t skottet anser vidare att förslaget inte hel ler bör medför a några ne gativa kon sekvenser för Sveriges energi för sörj ning eftersom det förefaller myc ket osannolikt att Sverige i ett för ändrat säker hetspolitiskt läge skulle kunna und vika effekter na av ett import stopp av uran genom att bli självförsör jande på kärnbränsle ge nom att själva kontrollera hela produktions kedjan från prospek tering till fär digt kärnbränsle.

Härutöver konstaterar utskottet att verksamhetsutövare som utvinner andra mineral er än uran inte bedöms drabbas av n ågon ökad utrednings- och bevis börda , och förslaget inverkar inte heller på möjligheten att prospektera, med un dantag för sådan provbrytning som utgör en kärnteknisk anläggning som kräver tillstånd enligt kärn tekniklagen.

Efterfrågan väntas öka på s.k. innovationskritiska metaller och mineral er till följd av att dessa metaller är nödvändiga för att utveckla grön energi, ny miljö teknik och miljöinnovationer. Utskottet noterar att r egeringen har gett SGU i uppdrag att kartlägga möjligheterna att utvinna innovations kri tiska me tal ler och mineral er i Sverige och att regeringen har för avsikt att följa utveck lingen av denna fråga i förhållande till nu aktuella lagändringar och vid behov över väga näringspolitiska åtgärder. Vidare framhåller regeringen att e n mer omfattande utvärdering av de nu föreslagna ändringarna i förhållande till ut vin ning av innovationskritiska metaller och mineral er ska genomföras senast efter fem år. Denna utfästelse välkomna s av utskottet.

Avslutningsvis har utskottet observerat en mindre felaktighet i propo sitio nen som har verifierats av både SSM och Regeringskansliet och som för tydlighetens skull bör uppmärksammas. Det som sägs i första styc ket på s. 15 i propositionen om SSM:s förslag till reviderade föreskrifter om använd ningen av ett materials fissila och fertila egen skaper ska ha innebörden att så dan verk samhet inte är un dan tagen från tillståndsprövning.

Med hänvisning till det anförda ställer sig utskottet bakom det som reger ingen anför i propositionen om att införa ett förbud i miljöbalken mot utvin ning av uran , inklusive det förslag till ändring i miljöbalken som innebär att regeringen efter förbudets införande inte längre behöver tillåt lighetspröva an sökningar om tillstånd för uranbrytning . Utskottet delar också regeringens upp f attning när det gäller förslaget om att utesluta uran från de mineral er som åtnjuter en särskild status som s.k. koncessionsmineral er och som därmed om fattas av bestämmelserna i minerallagen.

Det anförda innebär sammantaget att utskottet tillstyrker proposition 2017/18:212 och avstyrker förslagen i motionerna 2017/18:4110 (M, L, KD) res pektive 2017/18:4096 (SD) om att riksdagen ska avslå propositionen.

Innovationskritiska mineraler och gruvindustrins konkurrenskraft

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett motionsyrkande om att reger ingen bör åter komma med e tt nytt lagförslag som inte hämmar möjlig heten att ut vinna viktiga och in novations kritiska mi ne raler och som värnar den svenska gruvin dustrins konkurrenskraft . Utskottet hänvisar bl.a. till att regeringen i propositionen har meddelat att en mer omfattande ut värdering av de föreslagna lagändri ngarna i förhållande till ut vin ning av innova tions kritiska metaller och mineraler ska genom fö ras senast efter fem år.

Jämför reservation 2 (M, L).

Motionen

I kommittémotion 2017/18:4110 av Lars Hjälmered m.fl. (M, L, KD) betonas vikten av att värna miljön och en hållbar utveckling , samtidigt som den eko nomiska utveckling en i form av konkurrenskraft och möjliggörande av inno vation er också måste beaktas. Enligt motionärerna är det viktigt att mil jö arbetet och näringsklimatet går hand i hand. Utöver det som ha r refererats från mo tionen tidigare i betänkandet om att förslagen i pro posi tio nen bör av slås vill moti onärerna att riksdagen genom ett tillkänna gi van de ska uppmana reger ingen att återkomma med ett nytt lagförslag som inte häm mar möjlig heten att utvinna viktiga och innovations kritiska mi ne raler och som värnar den svenska gruvindu strins konkurrenskraft (yrkan de 2).

Vissa kompletterande uppgifter

Kartläggning av metaller och mineral er för teknikinnovationer

Inom ramen för regeringens nyindustrialiseringsstrategi Smart industri har Till växtanalys kartlagt behovet av metaller och mineral er för miljö- och tek nik innovationer. Tillväxtanalys redovisade uppdraget i slutet av november 2017 i rapporten Innovationskritiska metaller och mineral från brytning till pro dukt – hur kan staten stödja utvecklingen? (Tillväxtanalys, rapport 2017:03). I rapporten be skriver Tillväxtanalys det framtida behovet av innova tions kritiska metaller och mineral er . Vidare redovisas vad den svenska staten kan göra för att skapa bättre förutsättningar för att en hel produktionskedja, från utvinning av innova tionskritiska metaller och mineral er till färdig a pro dukt er , ska kunna ut veck las i Sverige.

I Handlingsplan 2 för Smart industri som regeringen presenterade i de cem ber 2017 anges en ny åtgärd som benämns Ut ökad insats för kart lägg ning av innovationskritiska metaller och mineral er samt stärkt efter frå gan på håll bar utvinning. De t framgår vidare att medel till förs för att växla upp arbetet med att identifiera mineraler och metaller som är nödvändiga för bl.a. miljö- och klimatomställningen. Tillgången till råvaror av hög kvalitet ska säker ställas ge nom ansvarsfull o ch miljömässigt hållbar ut vin ning från primära käl lor och återvinning från sekundära källor (gruvav fall).

P otentialen för att utvinna kritiska metaller och mineraler i Sverige

Regeringen har gett SGU i uppdrag att kartlägga Sveriges möjligheter att ut vin na sådana metaller och mineral er som krävs för tillverkning av nya miljö- och teknikinnovationer. Uppdraget innefattar kartläggning och kunskaps upp bygg nad om både primära och sekundära källor av dessa metaller och mine raler. Uppdraget delredovisades i februari 2018 och ska slutredovisas i decem ber 2018. I anslutning till delredovisningen beslutade re geringen om en sats ning på 10 miljoner kronor för att fördjupa kartlägg ningen i Bergslagen. Det hand lar om att råvaror från primära och sekundära käl lor i Bergslagen ska iden tifieras och inventeras. SGU har också ett pågåen de projekt med fördjupad kart läggning i vissa s.k. nyckelområden som löper 2017–2018, där myndighe ten satsar ca 15 miljoner k ronor av sitt ordinarie anslag.

I delrapporteringen gjorde SGU bedömningen att det finns betydande geo logisk potential för att hitta mineraliseringar med innovationskritiska me taller och mineral er i Sverige, något som visas av att det redan i dag finns ett flertal kända malmberäknade fyndigheter där dessa metaller och mineral er ingår. Flera av dessa fyndigheter, och även andra intressanta prospekte ringsobjekt, ligger utanför de k lassiska malmförande regionerna i områden där tidigare prospek tering varit mindre omfattande.

Noterbart är att uran inte är att betrakta som en innovation skritisk metall enligt Tillväxt ana lys eller ett kritiskt mineral enligt SGU och att det inte heller finns med på EU:s lista över kritiska mineral er . Som tidigare har nämnts kan uran dock an vändas för att indikera förekomst av andra mineraler eller metal ler, in klu sive vissa innovationskritiska sådana.

Utskottets ställningstagande

Många tekniska innovationer innehåller metaller som kan vara mer eller mindre ovanliga. Det är inte bara hemelektronik som är beroende av dessa in satsvaror , utan även d en miljö- och energitekniska utvecklingen vilar i många stycken på tillgång till metaller av olika slag. Flera av dessa – som ibland be tecknas som innovationskritiska – förekommer i den svenska berg grunden.

I motion 2017/18:4110 (M, L, KD) efterfrågas ett tillkännagivande om att regeringen ska återkomma till riksdagen med ett nytt lagförslag som inte häm mar möjligheten att utvinna viktiga och innovationskritiska mineraler och som värnar den svenska industrins konkurrenskraft.

Utskottet konstaterar inledningsvis att det inte framgår av motionen vad det efterfrågade nya lagförslaget mer konkret ska ta sikte på. Med tanke på att motionärerna i samma motion föreslår avslag på propositionen sluter sig dock utskottet till att det nya lagförslaget inte ska innehålla något förbud mot uran brytning. Vad mo tionärerna vill att förslaget ska omfatta i övrigt är dock oklart. Enbart av det sistnämnda skälet bör riksdagen avslå yrkandet.

Utskottet vill dock även passa på att påminna om att regeringen har vidtagit flera åtgärder som syftar till att kartlägga behovet av metaller och mineral er för miljö- och tek nikinnovationer och möjligheterna att utvinna sådana me tal ler och mi neral er i Sverige. I sammanhanget bör det också påminnas om att reger ingen i den nu aktuella propositionen har redovisat avsikten att följa ut veck lingen av denna fråga i förhållande till de föreslagna aktuella lag ändring ar na och vid behov överväga näringspolitiska åtgärder. Vidare anför reger ingen att e n mer omfattande utvärdering av de föreslagna lag ändringarna i för hållande till utvin ning av innovationskritiska metaller och mineral er ska ge nomföras senast efter fem år.

Med det anförda avstyrks motion 2017/18:4110 (M, L, KD) i den aktuella de len.

Reservationer

1.

Förbud mot uranutvinning, punkt 1 (M, SD, L)

av Lars Hjälmered (M), Hans Rothenberg (M), Josef Fransson (SD), Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M), Mattias Bäckström Johansson (SD), Maria Weimer (L) och Jessika Roswall (M).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår propositionen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2017/18:4096 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) och

2017/18:4110 av Lars Hjälmered m.fl. (M, L, KD) yrkande 1 och

avslår proposition 2017/18:212 punkterna 1 och 2.

Ställningstagande

Uran är vanligt förekommande i den svenska berggrunden, och eftersom det är ett radioaktivt ämne är de regler som omgärdar uranutvinning av förklarliga skäl strikta. För att bryta uran i Sverige krävs tillstånd enligt tre separata lag ar , och i en av dessa – miljöbalken – finns dessutom en lagfäst kommunal vetorätt mot uranbrytning. Uranutvinning har inte förekommit i Sverige sedan 1960-talet, och ingen har sedan dess heller ansökt om att få utvinna uran i Sverige. Utöver detta kan tilläggas att Lagrådet i sitt yttrande sa sig ha svårt att se vad förslaget i propositionen om ett uranutvinningsförbud skulle tillföra den regle ring som redan finns. Vi instämmer med Lagrådet och flera tunga remissin stanser som menar att dagens lagstiftning om brytning av uran är tillräcklig.

Vi anser också att den svenska gruvindustrin är välfungerande och ansvars tagande. Redan i dag är gruvverksamhet förknippad med komplicerade och ut dragna ansökningsprocesser som begränsar möjligheterna att etablera nya gruvor. Förslagen i propositionen skulle sannolikt bidra till att försvaga den svenska gruvindustrins konkurrenskraft. Att plötsligt ändra regelverket genom att förbjuda ett mineral kommer även att skada Sveriges internationella rykte som gruvnation. Det skapar dessutom en politisk osäkerhet för de företag som redan är etablerade här samt äventyrar potentiella etableringar i Sverige. Ett uranutvinningsförbud riskerar också att försvåra prospektering efter och ut vin ning av innovationskritiska mineraler.

Med det anförda föreslår vi att riksdagen avslår proposition 2017/18:212.

2.

Innovationskritiska mineraler och gruvindustrins konkurrenskraft, punkt 2 (M, L)

av Lars Hjälmered (M), Hans Rothenberg (M), Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M), Maria Weimer (L) och Jessika Roswall (M).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2017/18:4110 av Lars Hjälmered m.fl. (M, L, KD) yrkande 2.

Ställningstagande

Innovationskritiska metaller och mineraler kommer att bli allt viktigare i sam hället eftersom tillgången på dessa är avgörande för att mo derna energi-, miljö- och teknikinnovationer ska fungera. Uran förekommer inte sällan tillsammans med sällsynta jordarts metaller och me tal ler som används vid batteri till verk ning. Uran används därför ofta som vägvisare för att hitta dessa och andra in no vationskritiska metaller och mineraler . Att förbjuda utvin ning av uran skul le allvarligt för sämra möjlighe terna att prospektera efter och ut vinna dessa vik tiga ämnen .

Eftersom l agförslagets effekter på den even tu ella bryt ningen av sådana innova tions kritiska mineraler som är associerade med uran är o tillräckligt ut redda ä r det svårt att bedöma om vissa prospek terings åt gär der är tillåtna eller inte. För att inte riskera att bryta mot svensk lag är det rim ligt att anta att po tentiella prospektörer därför väljer andra län der för sin prospek tering.

Den svenska gruvindustrin är en välfungerande och ansvarstagande bransch som är viktig för jobben och för den svenska ekonomin. Redan i dag är gruv verksamhet förknippad med komplicerade och utdragna ansök nings pro cesser som begränsar möjligheten att etablera nya gruvor. Ett förbud mot uran bryt ning skulle ytterligare försämra möjligheterna att få tillstånd för gruv verk sam het som inkluderar utvinning av innovationskritiska metaller och sådana me taller som an vänds för batteritillverkning. Förslagen i proposi tionen kom mer därför san no likt att bi dra till en försvagning av den svenska gruv in du strins kon kur renskraft.

Med hänvisning till det anförda anser vi, i likhet med vad som föreslås i motion 2017/18:4110 (M, L, KD), att riksdagen genom ett tillkännagivande bör uppmana regeringen att återkomma till riksdagen med ett nytt lagförslag som värnar möjligheten att utvinna viktiga och innovationskritiska mineraler och därmed även den svenska gruvindu strins konkurrenskraft. Motionen till styrks i den aktuella delen.

Särski l da yttranden

1.

Förbud mot uranutvinning, punkt 1 (SD)

Josef Fransson (SD) och Mattias Bäckström Johansson (SD) anför:

Utöver det vi anför i reservationen vill vi lyfta fram uranets centrala roll som insatsvara för den svenska elproduktionen. Sverige har i dag en stor andel kärn kraft i sin elproduktion – drygt 40 procent – och kärnkraften kommer att vara en bärande kraft produktionskälla under åtskilliga de cennier till, och då alldeles oavsett de ener gipolitiska överenskommelser som har slutits mellan vissa riksdagspartier un der de senaste åren. Kärnkraftens fundamentala roll i den svenska energimixen gör helt enkelt att Sverige har ett behov av uran. Att i det läget förbjuda utvinning av uran i vårt land för att i stället förlita oss på uranbrytning någon annanstans är enligt vår uppfattning både principiellt och moraliskt fel. Den rimliga po sitionen för ett kärnkraftsland är den som lag stiftningen bygger på i dag, dvs. att under kontrollerade former tillåta pros pektering efter och brytning av uran i Sverige. De eventuella miljö- och häl sorisker som kan förknippas med uran utvinning försvinner inte bara för att den sker någon annanstans i världen och då kanske dessutom i länder där miljö-, arbetsmiljö- och hälsoskydds lagstiftningen är undermålig.

Det finns även energipolitiska beredskapsargument som måste beaktas. Vi anser att det är viktigt att en nation har kontroll över sin energiförsörjning, och vi förespråkar därför en hög grad av självförsörjning. I dagsläget har Sverige inga problem att importera tillräckligt med uran, men man får inte glömma bort att uran kan betraktas som en strategisk vara. Vi menar bl.a. att en till gångsstörning på uranmarknaden inte kan uteslutas vid en framtida handels konflikt. Detta är än nu ett skäl till att inte avstå möjligheterna till en framtida inhemsk uran brytning.

2.

Förbud mot uranutvinning, punkt 1 (C)

Helena Lindahl (C) anför:

Jag har valt att ställa mig bakom förslagen i propositionen om ett förbud mot uranutvinning eftersom sådan utvinning innebär betydande miljö- och hälso ris ker. Jag vill dock samtidigt understryka vikten av att detta förbud inte med för negativa konsekvenser för gruvnäringen i Sverige. Denna näring är väldigt betydelsefull för tillväxten och jobben, och då inte minst på lands bygden.

Det är enligt min uppfattning centralt att förbudet inte försvårar utvinningen av andra viktiga mineraler än just uran. Uranets egenskaper måste exempelvis kunna användas även fortsättningsvis i samband med prospektering efter andra utvinningsvärda mineraler så länge de metoder som används inte äventyrar miljön eller människors hälsa. Det vore olyckligt om förbudet på något sätt begränsar möjligheterna att eftersöka och utvinna sådana metaller och mine raler som kan vara nödvändiga för en grön omställning.

Jag kan konstatera att dessa frågor beaktas i propositionen, men vill ändå tyd ligt understryka vikten av att det föreslagna förbudet följs upp och utvär de ras utifrån dessa perspektiv för att säkerställa att annan betydelsefull mine ral utvinning inte hämmas. Det är också min uppfattning att regeringen bör se över processen för tillståndsprövningar inom gruvnäringen som helhet för att förenkla för gruvföretagen. Jag och Centerpartiet avser att återkomma med för slag som har den inriktningen.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2017/18:212 Förbud mot utvinning av uran:

1. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i miljöbalken.

2. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i minerallagen (1991:45).

Följdmotionerna

2017/18:4096 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD):

Riksdagen avslår proposition 2017/18:212 Förbud mot utvinning av uran.

2017/18:4110 av Lars Hjälmered m.fl. (M, L, KD):

1. Riksdagen avslår propositionen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med ett nytt lagförslag som värnar möjligheten att utvinna viktiga och innovationskritiska mineraler och värnar den svenska gruvindustrins konkurrenskraft, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag