Bet. 2017/18:NU3

Näringsutskottet s betänkande

2017/18 : NU3

Utgiftsområde 21 Energi

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om anslag för utgiftsområde 21 Energi som totalt uppgår till ca 3,6 miljarder kronor för 2018. Vidare ställer sig ut skottet bakom regeringens förslag till avgiftsuttag för elberedskapsavgiften och det regeringen i övrigt har föreslagit om de olika anslagen. När det gäller Affärsverket svenska kraftnät tillstyrker utskottet regeringens förslag dels till investeringsplan för perioden 2018–2020, dels till f inansiella befogenheter för 2018 .

Utskottet har därtill följt upp regeringens re sultatredovisning för utgiftsom rådet och redovisar i ett ställningstagande sina iakttagelser med utgångspunkt i uppföljningen.

I en reservation (SD) finns ett alternativt förslag när det gäller anslagen inom utgiftsområdet. Företrädarna i utskottet för Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna har avstått från att delta i beslutet om an slag och hänvisar i särskilda yttranden i stället till de budgetförslag som res pektive parti har lagt fram.

Behandlade förslag

Proposition 2017/18:1, utgiftsområde 21 Energi.

Tio motionsyrkanden frå n den allmänna motionstiden 2017/18 .

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Budgetprocessen i riksdagen

Rambeslutsprocessen

Uppföljning av regeringens resultatredovisning

Betänkandets disposition

Utskottets överväganden

Regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 21

Inledning

Utskottets ställningstagande

Anslag inom utgiftsområde 21

Inledning

Propositionen

Motionerna

Vissa kompletterande uppgifter

Utskottets ställningstagande

Reservation

Anslag inom utgiftsområde 21 (SD)

Särskilda yttranden

1. Anslag inom utgiftsområde 21 (M)

2. Anslag inom utgiftsområde 21 (C)

3. Anslag inom utgiftsområde 21 (L)

4. Anslag inom utgiftsområde 21 (KD)

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Motioner från allmänna motionstiden 2017/18

Bilaga 2

Regeringens och oppositionens anslagsförslag

Bilaga 3

Regeringens och oppositionens förslag till beställningsbemyndiganden

Bilaga 4

Utskottets anslagsförslag

Bilaga 5

Utskottets förslag till beställningsbemyndiganden

Bilaga 6

Reservanternas anslagsförslag

Bilaga 7

Reservanternas förslag till beställningsbemyndiganden

Utskottets förslag til l riksdagsbeslut

Anslag inom utgiftsområde 21

a) Anslagen för 2018

Riksdagen anvisar anslagen för 2018 inom utgiftsområde 21 Energi enligt utskottets förslag i bilaga 4.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2017/18:1 utgiftsområde 21 punkt 4 och avslår motionerna

2017/18:899 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkandena 7, 18, 30 och 36,

2017/18:2523 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkandena 1 och 2,

2017/18:3708 av Rickard Nordin m.fl. (C),

2017/18:3748 av Penilla Gunther m.fl. (KD) yrkande 1,

2017/18:3817 av Maria Weimer m.fl. (L) och

2017/18:3897 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 1.

b) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden

Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2018 besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom den tidsperiod som anges i utskottets förslag i bilaga 5.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2017/18:1 utgiftsområde 21 punkt 5.

c) Godkännande av investeringsplan för Affärsverket svenska kraftnät

Riksdagen godkänner investeringsplanen för elförsörjning för 2018–2020 som riktlinje för Affärsverket svenska kraftnäts investeringar.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2017/18:1 utgiftsområde 21 punkt 2.

d) Finansiella befogenheter för Affärsverket svenska kraftnät

Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2018 ge Affärsverket svenska kraftnät finansiella befogenheter i enlighet med vad regeringen förordar.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2017/18:1 utgiftsområde 21 punkt 3.

e) Avgiftsuttag för elberedskapsavgiften

Riksdagen fastställer avgiftsuttaget för elberedskapsavgiften till högst 255 000 000 kronor under 2018.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2017/18:1 utgiftsområde 21 punkt 1.

Reservation (SD)

Stockholm den 23 november 2017

På näringsutskottets vägnar

Jennie Nilsson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jennie Nilsson (S), Lars Hjälmered (M) * , Åsa Westlund (S), Hans Rothenberg (M) * , Per-Arne Håkansson (S), Josef Fransson (SD), Lise Nordin (MP), Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M) * , Mattias Jonsson (S), Mattias Bäckström Johansson (SD), Said Abdu (L) * , Birger Lahti (V), Penilla Gunther (KD) * , Patrik Engström (S), Jessika Roswall (M) * , Rickard Nordin (C) * och Åsa Eriksson (S).

* Avstår från ställningstagande, se särskilda yttranden.

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I detta ärende behandlas re geringens budgetproposition 2017/18 :1 i de delar som gäller utgiftsområde 21 Energi och ett antal motionsyrkanden frå n den all männa motionstiden 2017/18 . Regeringens förslag till riksdagsbeslut samt de motionsyrkanden som behandlas i detta betänk ande finns i bilaga 1. I bila ga 2 finns en sam man ställ ning av regering ens förslag till anslag för 2018 och de avvikel ser från dessa som företrädarna för Modera terna, Sverigedemo kra ter na, Cen ter par tiet, Libe ralerna och Kristdemokratern a föreslår i sina respek tive an slags motioner. Ut skot tets förslag till anslagsfördelning för 2018 och till be ställ nings bemyn di ganden finns i bilagorna 4 och 5. I bilaga 6 redovisas den an slagsför delning som föreslås i en reservatio n (SD). Därutöver innehåller be tänkandet ytterligare två bilagor som gälle r bemyndiganden för några av an slagen (bila gorna 3 och 7).

Budgetprocessen i riksdagen

Rambeslutsprocessen

Budgetprocessen innebär bl.a. att riksdagen i processens första steg fastställer en utgiftsram för varje utgiftsområde. Utgiftsramen anger det belopp som ut giftsom rådets anslag högst får uppgå till (11 kap. 18 § riksdagsordningen). Riksdagen har, med bifall till regeringens försla g , bestämt utgiftsramen för 2018 fö r ut giftsområde 21 Energi till 3 588 354 000 kronor (prop. 2017/18:1, bet. 2017/18 :FiU1). I detta ärende ska utskott et föreslå för riksdagen hur an sla gen inom utgiftsområdet ska fördelas inom utgiftsområdesramen. Riks da gens ställ ningstagande till anslagen inom utgiftsområdet ska göras genom ett beslut (11 kap. 18 § riksdagsordningen), vi lket motsvarar det andra och av slutande steget i budgetprocessen.

Uppföljning av regeringens resultatredovisning

Enligt budgetlagen (2011:203) ska regeringen i budgetpropositionen redovisa de resultat som har uppnåtts i verksamheten i f örhållande till de mål som riks dagen har beslutat.

I utskottens beredning av ärenden ingår uppgiften att följa upp och utvär dera riksdagsbeslut (4 kap. 8 § regeringsforme n). Som en del i utskottens upp följning ingår att behandla den resultatinformation som regeringen presen terar. Riks da gen har beslutat om riktlinjer för bl.a. den löpande uppföljningen av regeringens resultatredovisning (framst. 2005/06:RS3, bet. 2005/06:KU21). Av riktlinjerna framgår att riksdagen beställer och tar emot in formation om resultatet av statens verksamhet.

Utskottet har mot den bakgrunden studerat regeringens resultatredovis ning för utgiftsområde 21 Energi i budgetpropositionen. Analysen har syftat till att vara ett underlag för utskottets behandling av budgetpropositionen och för den fort satta mål- och resultatdialogen med regeringen.

Betänkandets disposition

Utskottets överväganden inleds i det nästföljande avsnittet med en redovisning av utskottets uppföljning av regeringens resultatredovisning i budget propo si tio nen. Därefter behandlas rege ringens förslag till anslags för delning inom ut gifts området samt de anslagsrelaterade motförslag som finns i ett antal motio ner. I samband med behandlingen av anslagsförsla gen tar ut skottet också ställ ning till regeringens förslag som gäller elberedskapsavgiften och Affärs verket svenska kraftnäts investering splan och finansiella befo genheter.

Utskottets överväganden

Regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 21

Inledning

Hösten 2015 genomförde näringsutskottet en uppföl jning av regeringens re sul tatredovis ning i budgetpropo sitionen för 2016, utgiftsområdena 19 Re gio nal tillväxt, 21 Energi och 24 Näringsliv. Uppfölj ningen omfattade i första hand en översiktlig ge nomgång och ana lys av de mål och indikatorer som a n vänds inom respektive utgiftsområde. Därutöver under söktes resultat redo visningens struktur oc h förhållandet mellan mål, indi katorer och vissa resultat. Syftet med uppfölj ningen var att ta fram ett fördjupat underlag till närings ut skottets beredning av bud getpropositionen och för utskottets fortsatta dialog med reger ingen om utvecklingen av mål- och resultatstyrningen ino m närings ut skot tets berednings område. Utskottets ställnings taganden med anledning av iakt tagelserna redovisades i ut skottets budgetbetänkanden för respektive ut gifts om råde (bet. 2015/ 1 6:NU1, bet. 2015/16:NU2 och bet. 2015/16:NU3).

Hösten 2016 följde näringsutskottet sedan upp i vilken utsträckning reger ingen hade beaktat och tillgodosett de synpunkter på resultatredovisningen i bud getpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1) som utskottet hade redovisat i det närmast föregående årets budgetbetänkande (bet. 2016/17:NU1, bet. 2016/17:NU2 och bet. 2016/17:NU3). Även denna uppföljning resulterade i ett antal förslag till förbättringar inför kommande års resultatredovisningar. Ut skottets grupp för uppföljning och utvärdering har även fört en dialog med flera berörda statssekreterare om regeringens resultatredovisning. I juni 2016 och februari 2017 genomförde gruppen möten med statssekreterare Nils Vik mång, Miljö- och energidepartementet för att närmare diskutera resultat re do visningen inom utgiftsområde 21 Energi. I februari 2017 genomförde grup pen även ett möte om resultatredovisningen inom utgiftsområde 24 Näringsliv med statssekreterarna Oscar Stenström, Utrikesdepartementet och Nicklas Jo hans son, Närings departementet.

Näringsutskottets grupp för uppföljning och utvärdering ha r följt upp resul tatredovis ningen i budgetpropositionen för 2018. Detta år har uppfölj ningen varit tvådelad. Utöver att liksom föregående år f ölja upp tidi gare framförda syn punk ter, har gruppen i år även genomfört en närmare uppföljning av ett anslag per ut gif tsområde. Syftet med denna del fördjupning har varit att för tydliga de önskemål som utskottet tidigare har framfört om vikten av att det går att koppla de mål som sätts upp till de medel som avsätts i form av anslag och d et resultat som olika anslagsfi nansierade insatser gene rerar i förhållande till målen.

Utskottets ställningstagande

Allmänna iakttagelser

Liksom föregående år vill utskottet inledningsvis framhålla att en klar och tyd lig resultat redovisning bidrar till en ökad förståelse för hur statliga anslags medel används och vilka resultat de får. Regeringens resultat redovis ning är ett vik tigt underlag för riksdagens bud getberedning. En ut gångspunkt för riks da gens uppföljnin g av budgetpropositionens resul tat redo visning är att det ska va ra möjligt för utskottet att följa kopplingen mellan mål, gjorda insatser, upp nådda resultat och regeringens budgetförslag. Utskot tet välkomnar det arbete som pågår med att utveckla den ekonomiska styrning en, och som bidrar till att för bättra resultatredovisningen från regeringen till riksdagen.

Hösten 2015 genomförde näringsutskottet en uppföljning av rege ringens re sul tatredovis ning i budgetpropositionen för 2016, utgiftsområdena 19 Re gio nal tillväxt, 21 Energi och 24 Näringsliv. Uppföljningen omfattade en över sikt lig genomgång och analys av i första hand de mål och indikatorer som an vänds inom respektive utgiftsområde. Därutöver un dersöktes resultatre do vis ningens struktur och förhållandet mellan mål, indikatorer och vissa resul tat. Syf tet med uppfölj ningen var att ta fram ett fördjupat underlag till närings utskottets beredning av budgetpropositionen och för utsko ttets fortsatta dialog med rege ringen om ut vecklingen av mål- och resultatstyrning en inom ut skot tets beredningsom råde. Ut skottets ställningstaganden med anledning av iakt tagelserna redovisades i utskot tets budgetbetänkanden för respektive utgifts område (bet. 2015/16:NU1, bet. 2015/16:NU2 och bet. 2015/16:NU3). I sam band med budgetberedningen hösten 2016 följde utskottet upp i vilken ut sträckning regeringen hade beaktat och tillgodosett utskot tets synpunkter på re sultatredovisningen i budgetpro po sitionen för 2017 (prop. 2 016/17:1) för res pektive utgiftsområde (bet. 2016/17:NU1, bet. 2016/17:NU2 och bet. 2016/17:NU3).

Näringsutskottet har i samband med budgetberedningen hö sten 2017 följt upp i vilken ut sträckning regeringen har beaktat och tillgodosett utskot tets syn punkter på resultatredo visningen i budgetpr opositionen för 2018 (prop. 2017/18 :1). Ut skot tet har därutöver ge nomfört en fördjupad uppföljning av ett an slag per utgiftsområde. Uppföljningen görs mot bakgrund av att utskottet tidigare noterat att det är svårt att följa sambanden mellan mål, gjorda insatser, uppnådda resultat och regeringen s budgetförslag. Utskottets för hoppning är att den förd jupade upp följningen kan vara ett konstruktivt bidrag i ett fortsatt ar be te med att förtydliga den röda tråden i resultatredovisningen.

På ett allmänt plan konstaterade utskottet hösten 2015 att fle ra iakttagelser inte bara är ge mensamma för de tre utgiftsområden som utskottet bereder utan också är giltiga för andra utgiftsområden. Det är också viktigt att påpeka att fler talet av dessa iakttagels er inte an sågs vara specifika för 2016 års budget pro position. Vidare noterade utskottet att resultat redovisningens struktur skil de sig åt mellan de tre utgiftsområdena. Med anledning av detta ansåg utskottet det vara berättigat att reflektera över om detta främst avspeglar de tre utgifts om rådenas särarter eller om en mer enhetlig dispo sition hade varit möjlig att an vända för att öka läs- och jämförbarheten. Denna reflektion kvarstod även hösten 2016 och är alltjämt giltig.

Utskottet vill inledningsvis med anledning av årets genomgång av resultat redovisningen framhålla att det är positivt att regeringen numera refererar ti ll utskottets iakttagelser i fö regående års betänkande. Generellt har det inom ut gifts o mrådenas resultatredovisning ge nomförts vissa förändringar och tillägg jämfört med förra årets budgetproposition, vad gäller både mål, indika to rer och resultatredovisning. Utskottet anser dock alltjämt att det inom samt liga de tre utgiftsområden a är möjligt för regeringen att ytterlig are tydliggöra sam banden mellan mål, gjorda insatser, uppnådda resultat oc h regeringens bud getförslag. Ut skottet vill här särskilt uppmärksamma de iakttagelser som görs i det här av seende t under avsnittet Den röda tråden för respektive utgifts om råde.

Utskottet vill därutöver med anledning av årets genomgång av resultat redo visningen framhålla ytterligare några iakttagelser som är gemen sam ma för samt liga utgiftsområden. U töver målet för ut giftsområdet presenteras i samt liga utgiftsområden andra mål och prio riteringar som regeringen anger att poli tiken ska bidra till. Utskottet vill fram hålla vikten av att reger ingen förtyd li gar hur de olika målen förhåller sig till varandra och vill även påminna om att regeringen enligt 10 kap. 3 § budgetlagen (2011:203) ska läm na en redo vis ning av de resultat som har uppnåtts i verksamheten i förhållande till de mål som riksdagen har be slutat om.

Utskottet ser positivt på att regeringen inom alla de tre u tgiftsområdena i stör re utsträck ning än tidigare har valt att visualisera resultatutvecklin gen ge nom att använda olika dia gram, företrädesvis linjediagram. Sådana diagram kan i många fall göra det lättare för en läsare att bedöma om resultat utveck ling en är den önskvärda i förhållande till de mål som har beslutats. Utskottet vill även fram hålla den allmänna uppfattningen att information i tabel ler eller diagram inte bör lämnas okommenterad . R egeringen bör alltså underlätta tolk ningen av resul tatinformationen genom att i löptexten lyfta fram den del av in formationen som är relevant för bedömningen av resultatet i förhållande till de riksdags bundna målen.

Slutligen anser utskottet att resultatredovisningen skulle b li tydligare om de olika avsnit ten renodlades i större utsträckning. I dag förekommer det t.ex. att regeringen redovisar mål under andra rubriker än det inledande målavsnittet och att resultat redovisas tillsam mans med presentationen av indikatorerna och under avsnittet analys och slutsatser.

Iakttagelser om utgiftsområde 21 Energi

Målen

Hösten 2015 konstaterade utskottet att energipolitiken präglas av mål som är beslutade på flera olika nivåer. Vidare redovisade utskottet uppfattningen att det ofta är svårt att utläsa hur riksdagens övergripande mål förhåller sig till över gripande EU-mål och till mål som anges på lägre nivåer i målhierarkin. Utskottet påpekade att tydligheten kunde ök a om re geringen i budgetpro posi tionen gör mer direkta och frekve nta referenser till de riksdags bundna målen för att på så sätt göra det lättare för läsaren att återknyta till de övervä gan den som regeringen och riksdagen har gjort i samband med att målet före slogs och beslu tades. I samband med beredningen av budgetpropositione n för 2017 kon staterade utskott et att regeringen inte hade gjort några nämnvärda förändringar med denna inriktning , och utskottet såg det därför som nödvän digt att återupp repa betyd elsen av att det berörda av snittet ses över när det gäller detta.

Regeringen har i flera budgetpropositioner framhållit att det regelverk som beslutas på EU-nivå är en viktig utgångspunkt för den svenska energipolitiken. Mot den bakgrunden framförde utskottet hösten 2015 att det hade varit klar görande om de energipolitiska EU-målen hade redovisats redan under det in ledande målavsnittet. Någon anpassning i linje med utskottets förslag gjor des dock inte i budgetpropositionen för 2017. Utskottet vidhöll därför uppfatt ning en att det finns beaktansvärda skäl att tydliggöra EU-målen i målavsnit tet.

Utskottet konstaterar att regeringen i budgetpropositionen för 2018 nu har gett akt på flera av de synpunkter som utskottet har framfört när det gäller redo visningen av målen, vilket är positivt. Redovisningen av målen har ut ökats: dels red ovisas de tidsavgränsade energi politiska mål som riksdagen har beslutat (i ett fall med referens till att det omsätter ett mål som Europeiska rå det har beslutat), dels redovisas även E U-målen för energipolitiken. Vi dare ser utskottet det som positivt att regeringen efter genomgången av riksdags bundna mål redovisar det man betecknar ”övriga mål som hänvisa s till i denna proposition”. Ut skottet noterar emellertid att det i själva resul tatredovisningen förekommer ytterligare mål än de som omnämnts under denna rubrik, exem pelvis målet för elmarknads politiken och målet för gasmarknads politiken. En ligt utskottet är det även otillfredsställande att det i dessa båda fall inte an ges vems målen är och när och var de har beslutats. För vär me marknads poli tiken anges att det är regeringens mål, me n det framgår inte i vilket sam man hang regeringen har beslutat om detta mål. Det är dessutom oklart hur des sa tre mål – som alltså nämns för första gången i resul tatredovis nings av snit tet – förhåller sig till de övergripande mål som redovisas under ru briken Mål för ut giftsområdet.

Det är således utskottets bedömning att det alltjämt återstår viss förbätt rings potential när det gäller redovisningen av målen för utgiftsområdet.

Indikatorer och andra bedömningsgrunder

Hösten 2015 ställde sig utskottet positivt till att regeringen hade redovisat ett antal resul tatindikatorer som syftade till att underlätta bedömningen av det re sul tat som har uppnåtts inom utgiftsområdet. Utskottet ansåg även att det var bra a tt indikatorernas utveckling re dovisades över några års tid. I budgetpro positionen för 201 7 konstaterade utskottet att re dovisningen hade förtydligats och omfattade längre tidsintervall, vilket gjorde det lättare att följa utveck ling en över tid.

I årets budgetproposition har tidsintervallet för de övriga indikatorerna ut vidgats, vilket utskottet ser som en förbättring. Vidare ser utskottet det so m po sitivt att regeringen i bud getpropositionen för 2018 på ett tydligare sätt än tidigar e anger vilka mål som övriga re sultatindikatorer syftar till att följa upp. Det är enligt utskottets uppfattning dock mindre befrämjande för tydligheten att presen tationen av indikatorer, vilka de är och varför de har valts blandas med själva redovisning en av resultaten av indikatorernas utveckling. Det hade enligt utskottets uppfattning förbättrat läsbarheten om en kort inledande pre sen tation av indika torer hade följts av en samlad redovisning av resultat, både vad gäller centrala och övriga resultatindikatorer. Utskottet anser också att re g eringen bör sträva efter att an vända informationen i tabellerna på ett mer direkt sätt. Ta beller na inne håller mycket inform ation , men denna infor mation kommenteras mycket knapp händigt. Utskottet ser det som mindre menings fullt att regeringen redovisa r resultat i tabeller som inte kommenteras närmare. Tabel ler och dess innehåll bör i nor malfallet inte fungera som fristående infor ma tions bärare i förhållande till den öv riga texten.

I samband med förra årets budgetberedning framförde utskottet även att re dovisningen hade kunnat visualiseras på något annat sätt till gagn för en än större tydlighet. Mot denna bakgrund ser utskottet det som positivt att det i årets budgetproposition har tillkommit ett illustrativt linjediagram som visar utveck lingen av centrala resultatindikatorer under peri oden 2007–2016. Ut skot tets all männa uppfattning är att detta sätt att illustrera resultatut veck lingen med fördel kan användas i större utsträckning i budgetpropositionen.

När utskottet beredde budgetpropositionerna för 2016 och 2017 konsta te rades att åter kopplingen i resultatredovisningen till de indikatorer som redovi sas i de båda tabellerna är begränsad. Utskottet såg en potential för regeringen att med relativt enkla medel länka ihop olika delar av budgetpropositionen på ett sätt som tydliggör sambanden mellan mål och resultat och som gör det lät tare att bedöma resultatutvecklingen.

Hösten 2016 konstaterade utskottet att det var oklart hur resultatindika to rerna förhåller sig till det som betecknas ”andra bedömningsgrunder”. U t skot tet fram förde även uppfatt ningen att kopplingen mellan målen och det som re ger ingen anger vara andra bedöm ningsgrunder var otydlig, vilket gjorde det svårt att bedöma det resultat som redovisas och hur regeringen värderar resul tatet i för hållande till relevanta mål. Mot den bakgrunden ser utskottet positivt på att reger ingen i budgetpropositionen för 2018 ger en förkla ring till re ger ingens val av s.k. andra bedömningsgrunder. Förklaringsvärdet är emel ler tid fort farande begränsat , och det är mindre klargörande at t centrala mål som för sörjnings trygghet redovisas i uppräk ningen av andra bedömnings grun der. Mixen av olika sorters information gör dessutom att redovisningen blir svår att överblicka.

En nyhet i årets budgetproposition är att regeringens samlade bedömning av måluppfyl lelsen av de riksdagsbundna målen följer i direkt anslutning till tabel lerna med resultatin dikatorer. Placeringen av denna centrala information ter sig enligt utskottet dock som mindre ändamålsenlig. I enlighet med det ut vecklings arbete som sedan ett par år tillbaka pågår inom Regeringskansliet – i dialog med Riksdagsförvaltningen – i syfte att förbättra resultatredo vis ningen bör strävan bl.a. vara att information ge s på rätt plats i resultatredo v isningen. Utskottet ser positivt på att regeringen har utvecklat denna samlade bedöm ning av målupp fyllelsen och uppfattar denna redovisning som betydel se full. Utskottet anser dock att denna bedömning borde ligga under ett avsnitt ru bri cerat Analys och slutsatser , eller kanske ännu hellre under en helt egen rubrik och då m ed fördel efter själva resultat redovisningen. Alternativt hade vikten av denna sam lade bedömning även kunnat moti vera en placering allra först i den aktuella delen av budgetpropositionen. Placeringen mitt i underav snittet Resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder gör dess värre att denna vik tiga information lätt mis sas.

Resultatredovisningen

Hösten 2015 konstaterade utskottet att resultatredovisningsavsnittet i budget pro positionen i fråga om utgiftsområde 21 Energi var omfattande och a tt det i inte obetydlig utsträck ning bestod av utförliga beskrivningar av olika insatser eller omvärldsfaktorer. Utskottet ansåg att detta leder till att det är svårt att få en överbli ck och förståelse för vad reger ingen anser vara det resultat som har uppnåtts inom utgiftsområdet och hur detta resultat förhåller sig till de mål som riksdagen har beslutat om. Enligt utskottets uppfattning gjorde re sul tat redo visningens omfattning och mindre strin genta karaktär att den infor mat ion som riksdagen behöver för sina beslut framträdde mindre tydligt.

Med anledning av budgetpropositionen för 2017 konstaterade utskottet att re geringen inte hade vidtagit några åtgärder som på ett mer påtagligt sätt bidrar till att gö ra det lättare för riksdagen el ler andra att ta till sig resultatre do vis ningen. Utskottet upp repade därför uppfattningen att resultatredovis ningen i första hand bör vara en beskrivnin g av de faktiskt uppnådda resul taten av ge nomförda statliga insatser och en bedömning av resultatets förhållande till de riksdagsbundna målen. Mot denna bakgrund ser utskottet det som positivt att regeringen i årets budget pro position uppmärksammar det utskottet fram förde när det gäller r esultat re dovis ningen hösten 2016 och därtill anför att den har för sökt tillgodose och bemöta riks dagens ställningstagande och syn punk ter. Vidare gör regeringen även en no tering om att resultatredo visningen till viss del även omfattar en del centrala omvärldsfaktorer som sägs vara väsent liga för att kun na ge en heltäckande bild av området. Någon mo t sva rande note ring har inte funnits i tidigare budget propositioner och kan anses vara ett sätt för re geringen att tillmötesgå utskottets tidigare synpunkter på svårigheter att särskilja vad som är resultat och vad som är just omvärldsfak torer i resul tat redovisningen. I den efterföljande texten kvar står dock denna proble matik då det i mångt och myc ket lämnas åt läsaren att avgöra vad som är att betrakta som ett resultat och vad som kan hänföras till kate gorin om världs faktorer.

Resultatredovisningen i budgetpropositionen för 2018 har samma grund struk tur när det gäller rubriker (mål, resultat, analys och slutsatser) som i bud getpropositionen för 2017 , och innehållet under respektive rubrik är fort faran de inte renodlat. Mål blandas med resultat under flera av rubrikerna där re sultat främst redovisas i form av myndigheters prestationer och i mindre ut sträck ning som effekter. Resultaten redovisas dessutom mestadels i löptext och lyfts inte alltid fram i tabeller eller diagram. Utskottet anser inte heller att tyd lig he ten gagnas av att regeringen genomgående avstår från att hänvisa till de ta bel ler och diagram som finns. Informationen i tabellerna vävs inte in i redo gö relsen, och lämnas oftast utan närmare kommentarer. Nya mål intro duceras dess utom under flera av rubrikerna. Hänvisningar till riksdags beslut eller and ra beslutsreferenser saknas. Utskottet vill i sammanhanget dock även lyfta fram det positiva i att regeringen h ar infogat ett il lustrativt diagram för att be lysa utvecklingen när det gälle r andelen förnybar energi i Sve rige. I anslut ning till detta hade det också varit rimligt att redovisa andelen förnybar elpro duk tion i Sverige.

Vidare påpekade utskottet hösten 2015 att det kunde finnas skäl att på ett samlat och mer renodlat sätt redovisa det som skulle kunna betecknas som energipolitikens medel. Ut skottet konstaterade att resultatredovisningsavsnit tet blir oöverskådligt och att länken energipolitikens medel försvinner när re ger ingen väljer att redovisa så gott som alla ener gipolitiska medel under ru briken R esultatredovisning. Trots utskottets påpekande gjorde regeringen inga anpass ningar som bidrog till ökad tydlighet i budgetpropositionen för 2017. Även i budgetpropositionen för 2018 omfattar resu ltatredovisningen i en icke obe tydlig utsträckning beskrivningar av regeringens, myndigheters och ibland EU:s insat ser. Någon lättidentifierad uppdelning av insatser och deras resultat i form av effekter på de riksdagsbundna målen kan inte skönjas i budget pro positionen för 2018.

Utskottet har tidigare efterfrågat någon form av redovisning av skatters be tydelse som energipolitiskt styrmedel. Utskottet kan konstatera att – liksom i budgetpropositionen för innevarande år – en dylik redovisning alltjämt lyser med sin frånvaro.

Hösten 2015 förordade utskottet att regeringen skulle se öv er de avsnitt i re sultatredovis ningen som betecknas Analys och slutsatser. Utskottet på peka de bl.a. att det i dessa av snitt genomgående bör föras resonemang om i vilken u tsträckning graden av måluppfyl lelse har ett samband med statliga insatser eller är ett utfa ll av andra faktorer. Vidare ef terfrågade utskottet en samman fat tande bedömning av måluppfyllelsen för de riksdags bundna målen. I bud getpropo sitionen för 2017 hade regeringen lagt till ett stycke med en samlad bedömning, vilket utskottet såg positivt på. Som framgår av det som redan har re dovisats under rubriken Indikatorer och andra bedömningsgrunder ovan har detta avsnitt utvecklats ytterligare i budgetpropositionen för 2018, me n dess värre fått en mindre ända målsenlig placering i den aktuella delen av propo sitionen. Tidigare år har utskottet även framhållit värdet av samlade bedöm ningar i de återkom mande avsnitten Analys och slut satser. I budget pro posi tio nen för 2018 är det fortfarande s å att analyser i bemärkelsen re flekti oner om vilka faktorer som styr och genomgång av nya förutsättningar endast före kom mer i begränsad uppfattning. Ofta inrymmer avsnittet mer av slut satser och be dömningar. Sammantaget anser utskottet att det alltjämt finns goda för u t sätt ningar att utveckla avsnit ten A nalys och slutsatser.

Den röda tråden

Utskottet har under de två senaste åren framhållit värdet av att regeringen kopplar sina bedömningar av måluppfyllelsen till det anslagsförslag inom ut gifts området som är kär nan i regeringens budgetförslag. Hösten 2015 under strök uts kottet att tydlighet i detta av seende underlättar riksdagens beredning av budgetförsl agen. Kopplingen mellan mål, an slag och resultat och vice versa kan utvecklas ytterligare. Utskottet anser att det ska gå att identifiera en röd tråd mellan dessa olika delar i budgetpropositionen.

I syfte att ytterligare tydliggöra denna synpunkt har utskottet i år valt att gö ra en närmare analys av hur ett specifikt anslag inom utgiftsom rådet har redovisats i budgetpropositionen. Inom utgiftsområde 21 Energi har anslaget 1:7 Energi tek nik valts.

Av denna analys framgår det sammanfattningsvis att den röda tråden är svår att följa. Den framträder inte i redovisn ingen av mål och är inte tydlig i redo vis ningen av resu ltat. Ef tersom det saknas koppling till anslaget i redovis ning en a v styrande mål kan läsaren i av snittet Resultat – med en knapphändig kopp ling till ansla get – inte bedöma om det redovi sade är ett mått på målupp fyl lelse, om man har missat något eller om det är redovisningen som är brist fällig. Därutöver kan det noteras att regeringen i begränsad utsträckning åter knyter till anslaget i resultatre dovisningen och då enbart till en äldre budget pro position. Det anges endast att ”Regeringen införde 2009 ett investerings stöd (anslag 1:7 Energi teknik) till både privatpersoner och andra aktörer som sätter upp sol celler, se förordningen (2009:689) om statligt stöd till solceller. Under 2016 bevi ljades totalt omkring 267 miljo ner kronor i stöd och 139 mil joner kronor ut betalades.” Utsk ottet anser att det hade varit klar görande om det på ytter li gare ställen i resultatredov is ningen uttryckligen hade fram gått att en viss in sats har finansierats med stöd från energiteknikanslaget. Vidare hade det kun nat bidra till ökad förståelse om regeringen hade omnämnt de villkor som den har satt upp för anslaget i form av anslagsposter, däribland info r mation om att huvud delen av an slaget får gå till solcellsstöd och en mindre del till ener gi lagring.

I budgetförslaget görs ingen återkoppling till resultatre dovisningen utan re ger ingen kon staterar endast att solceller är en förnybar energiteknik som kan bidra med en del av den förnybara el som behövs för att till 2040 uppnå ett 100 procent förnybart elsystem och att regeringen fortsätter att stimulera ut bygg naden av solceller. Enligt utskottets uppfattning borde den fortsatta sats ningen tydligare ha motiverats i budgetförslaget med en hänvis ning till det ak tuella stödets positiva effekter på exempelvis antalet solcellsinstallationer och ökning av installerad effekt. Vidare hade det varit bra om satsningen ut tryckligen hade motiverats med hänvisning till att den stora efterfråg an på sol cellsstödet har bidra git till att det har uppkommit köer i hanteringen. Inte heller när det gäller energilagring finns någon motivering till fortsatt anslags finan siering uta n det slås endast fast att rege r ingen förlänger denna satsning.

Med hänvisning till dessa iakttagelser är utskottets slutsats att det alltjämt finns en bety dande potential för regeringen att förbättra beskrivningarna i bud getpropositionen av sambanden mellan energipolitikens mål, de medel i form av anslag som avsätts för olika insatser som ska bidra till måluppfyllelsen och de resultat som insatserna gener erar i för hållande till målen.

Anslag inom utgiftsområde 21

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen anvisar anslagen för 2018 inom utgiftsområde 21 Energi

i enlighet med vad utskottet föreslår och som framgår av bilaga 4. Utskottets förslag till anslag överensstämmer med regeringens för-slag. Riksdagen fastställer även avgiftsuttaget för elbered skaps av gif ten och godkänner de förslag om bemyndiganden som läggs fram i propositionen. Riksdagen godkänner därtill regeringens förslag till inves teringsplan för perioden 2018–2020 för Affärsverket svenska kraft nät och bemyndigar regeringen att ge affärsverket finansiella be fo genheter i enlighet med vad regeringen har föreslagit för 2018. Slut ligen avslår riksdagen samtliga motions yrkanden som behand las i avsnittet.

Jämför reservationen (SD) och särskilt yttrande 1 (M), 2 (C), 3 (L) och 4 (KD).

Inlednin g

Den 22 november 2017 beslutade riksdagen om ramarna f ör stats bud ge tens olika utgiftsom råden för 2018 och om en preliminär fördelning av ut gifter på utgifts områden för 2019–2020 (prop. 2017/18:1, bet. 2017/1 8:FiU1) . Ramen för utgifts område 21 Energi fastställdes till 3 588 354 000 kronor .

I ett yttrande till finans utskottet föreslog närings utskottet att finansutskottet skulle tillstyrka de berörda förslagen i budget pro po si tionen och avstyrka mot s varande motions yrkanden (yttr. 2017/18:NU1y) . I fem avvikan de me ning ar föreslog representanterna i utskot tet för Moderaterna, Sverige demo kra terna, Cen te rpartiet, Liberalerna och Krist de mokraterna i stället att finans ut skottet skul le tillstyrka respek tive parti motioner i de berörda de lar na.

Av tabell 1 nedan framgår reger ingens och oppositionspartiernas förslag till ram för utgiftsområde 21 Energi för 2018 och motsvarande beräkningar för 2019–2020.

Tabell 1. Regeringens och oppositionspartiernas förslag till ut giftsnivåer för utgiftsområde 21 Energi

Miljoner kronor

År

Regeringens förslag

Avvikelser från regeringen

M

SD

C

L

KD

2018 (föreslagen ram)

3 588

–1 235

–905

–150

–900

–683

2019 (utgiftsberäkning)

3 715

–1 290

–930

–127

–972

–684

2020 (utgiftsberäkning)

3 819

–1 525

–935

–71

–1 489

–676

I detta ärende har utskottet att ta ställning till hur den beslutade ramen för ut giftsområdet ska fördelas på olika anslag . Som framgår av betänkandets in led ning ska r iksdagens ställningstagande till anslag göras genom ett beslut (11 kap. 18 § riksdagsordningen).

Regeringens förslag till fördelning på olika anslag inom utgiftsområdet fram går av tabellen i bilaga 2. I bilagan redovisas också de motförslag som finns i motionerna 2017/18 : 3897 (M), 2017/18:2523 (SD), 2017/18:3708 (C), 2017/18:3817 (L) och 2017/18:3748 (KD).

Den utgiftsram som riksdagen har beslutat är i regeringens förslag fördelad på tio anslag. Åtta av dessa komple tteras med förslag till bemyn di ganden för regeringen att ingå ekonomiska förpliktelser som leder till utgif ter de kom man de åren (se bilaga 3). Dessutom föreslår regeringen att riksdagen faststäl ler avgiftsuttaget f ör elberedskapsavgiften för 2018 .

I det följande återges inledningsvis utgiftsområdets omfattning så som det beskrivs i budgetpropositionen . Därefter redovisas de mål som anges för ut gifts området samt vissa övriga mål och prioriteringar . Vi da re refereras det som re geringen anför i bud getpropositionen under rubri ken Energipol itikens inrikt ning. Därefter re do görs för regeringens övervägan den när det gälle r vart och ett av de tio an sla gen. Sedan redovisas regeringens för slag till beslut om en in ves terings plan för Affärsverket svenska kraftnät och om fina nsiella befogen heter för af färs verket. Även reger ingens förslag om ni vån på avgiftsuttaget för elbered skaps avgiften finns med i redovisningen. I det där näst följande avsnit tet refe reras de motio ner som inne håller förslag som direkt gäller anslagen el ler som be döms kunna påverka de föreslagna anslagen.

Propositionen

Utgiftsområdets omfattning

Utgiftsområde 21 Energi i budgetpropositionen omfattar frågor om tillförsel, distribution och an vändning av energi. Energipolitiken bygger på tre grund pe lare: att förena ekologisk hållbarhet, konkurrenskraft och försörj ni ngs trygg het. Ansvaret för åtgärder na ligger främst på Statens energi myn dig het (Energi myn dighete n), Energimarknadsinspektio nen och Affärs ver ket svenska kraft nät (Svenska kraftnät).

Mål för utgiftsområdet

Det övergripande målet för energipolitiken är att på kort och lång sikt trygga tillgången till el och annan energi på konkurrenskraftiga villkor jämfört med omvärlden. Energipolitiken ska skapa villkor för en effektiv och hållbar ener gianvändning och en kostnadseffektiv svensk energiförsörjning med låg inver kan på hälsa, miljö och klimat samt underlätta omställningen till ett ekologiskt ut hålligt samhälle. På så sätt främjas en god ekonomisk och social utveckling i hela Sverige. Detta och övriga relevanta mål för energipolitiken fram går av riks dagens beslut i juni 2002 om riktlinjer för energipolitiken (prop. 2001/02:143, bet. 2001/02:NU17).

Riksdagen har beslutat om ett antal energipolitiska mål i enlighet med pro po sitionen En sammanhållen klimat- och energipolitik – Energi (prop. 2008/09:163, bet. 2008/09:NU25):

– Andelen förnybar energi ska 2020 utgöra minst 50 procent av den totala energianvändningen.

– Andelen förnybar energi i transportsektorn ska 2020 vara minst 10 procent.

– Energianvändningen ska vara 20 procent effektivare till 2020. Målet ut trycks som ett sektorsövergripande mål om minskad energiintensitet med 20 procent mellan 2008 och 2020. Energiintensiteten beräknas som kvoten mellan till förd energi och BNP i fasta priser (kWh/kr).

De tre sistnämnda målen omsätter de mål som Europeiska rådet beslutade i mars 2007 i nationella mål, dvs. EU:s mål om att 20 procent av den energi som används inom EU ska komma från förnybara energikällor och om att nå 20 procents primärenergibesparing till 2020.

Riksdagen har också beslutat att en samlad energibesparing motsvarande minst 9 procent av det årliga genomsnittet för slutanvänd energi 2001–2005 ska genomföras till 2016 (prop. 2008/09:163, bet. 2008/09:NU25).

Sverige och Norge har sedan den 1 januari 2012 en gemensam elcerti fikat s marknad. För att bidra till det nationella målet om minst 50 procent för nybar energi till 2020 har ett gemensamt mål om att öka den förnybara elproduk tionen med 28,4 TWh mellan 2012 och 2020 satts upp. Målet regleras i ett ändringsavtal mellan länderna som trädde i kraft den 1 januari 2016 (prop. 2015/16:1, bet. 2015/16:FiU1). Det gemensamma målet delas mellan länderna genom att Sverige ska sikta på att annullera elcertifikat motsvarande 15,2 TWh till 2020 och Norge 13,2 TWh.

Sverige har satt upp ett nationellt finansieringsmål till 2020 i linje med det gemensamma målet med Norge. Sveriges mål till 2020 är att finansiera ytter ligare 30 TWh förnybar elproduktion jämfört med 2002 i enlighet med riks da gens beslut om regeringens proposition Ambitionshöjning för förnybar el och kontrollstation för elcertifikat ss ystemet 2015 (prop. 2014/15:123, bet. 2015/16:NU6).

Riksdagen har därefter beslutat om ett nytt mål till 2030 för den förnybara elproduktionen. Målet är att utöka elcertifikatssystemet med 18 TWh till 2030 i enlighet med regeringens proposition Nytt mål för förnybar el och kon troll station för elcertifikat s systemet 2017 (prop. 2016/17:179, bet. 2016/17:NU20).

Insatser för forskning och innovation på energiområdet ska inriktas så att de kan bidra till att uppfylla uppställda energi- och klimatmål, den långsiktiga energi- och klimatpolitiken samt relevanta energirelaterade miljökvalitetsmål. Detta enligt riksdagens beslut med anledning av propositionen Forskning och innovation för ett långsiktigt hållbart energisystem (prop. 2016/17:66, bet. 2016/17:NU9).

Övriga mål och prioriteringar

U nder den övergripande rubriken Resultat redovisning redovisas u töver d e mål för utgiftsområdet som har omnämnts ovan flera ytterligare mål som har be slutats om av andra än riksdagen eller där det inte uttryckligen framgår vems målen är. Bland de mål som omnämns i denna kategori återfinns energipoli tikens pelare , dvs. det övergripande målet om eko logisk hållbarhet, kon kur renskraft och försörjningstrygghet. Under rubriken Regeringens mål sätt ning anges det kortfattat att målsätt ning en är 100 procent förnybar energi. Bland de övriga målen omnämns också ram överenskom melsen om energipo liti ken från juni 2016 samt de mål för kli matpolitiken som riksdagen beslutade våren 2017 (prop. 2016/17:146, bet. 2016/17:MJU24).

Energipolitikens inriktning

En långsiktig energipolitik

Inom ramen för den parlamentariskt sammansatta Energi kom mis sionen har r egeringspartierna slutit en bred ra m överenskommelse för energipoli ti kens lång siktiga inriktning tillsammans med Mode raterna, Centerpartiet och Krist demo kraterna.

Reger i ngen anser att e nergiöverenskommelsen skapar långsiktiga förut sätt ningar för tillgången till trygg och hållbar energi till konkurrens kraftiga priser, som i sin tur kan ge nya jobb, nya företag och ökad export. Genom att vara drivande i den globala energiomställningen kan Sverige bidra till både ökad svensk export och till det globala klimatarbetet. Under de kommande åren ska Sverige därför vara drivande för energiomställningen i såväl multi la terala som bilaterala sammanhang.

I budgetpropositionen anger regeringen att den för närvarande arbetar in ten sivt med att genom föra energiöverenskommelsen , och den har inom ramen för det arbetet bl.a. lagt fram konkreta åtgär der om ett förlängt och utökat el cer tifi kats s ystem, ett antal skattef örändringar och presenterat för ändringar som rör kärnavfallsfonden. Regeringen har för avsikt att fo rtsätta arbetet med att genom föra e nergiöverenskommelsen , och regeringen avser bl.a. att åte r kom ma till riksdagen med en proposition för att slå fast de överenskomna må len.

I budgetpropositionen anges vidare att regeringens målsättning är 100 pro cent förnybar energi. Regeringen framhåller att klimatet är en av mänsklig he tens största utmaningar. Förnybar energi och en effektiv energian vändning kan bidra till att lösa klimatutmaningen. Det är r egeringen s uppfatt ning att ar betet med dessa frågor på lokal och regional nivå är viktigt och bör fortsätta. Den satsar därför på att förstärka resurserna för energi- och klimatarbetet hos of fentliga aktörer på regional och lokal nivå. Satsningarna väntas främja sys sel sättning, konkurrenskraft och hållbar regional tillväxt i hela landet.

Regeringen förlänger och utökar det statliga stödet för kommunal energi- och klimatrådgivning och satsar på att uppmuntra och stödja offentliga organ på lokal och regional nivå, såsom kommu ner, landsting, samverkansorgan och läns styrel ser, med policyrådgivning för att arbeta strategiskt med energi- och klimat omställningen. Även insatserna för länsstyrelsernas regionala klimat- och energi strategier förlängs och utökas.

Som en del i omställningen till en fossilfri transportsektor och ett mer trans porteffektivt samhälle föreslår regeringen en ny satsning för hållbara trans portlösningar som f rämjar att befintliga trans porter utnyttjas mer effektivt. Re geringen avser att arbeta med regionala planer för infra struktur för el och för nybara bränslen i transportsektorn.

Energieffektivisering

För att nå målet om 50 procent effektivare energianvändning, som Energikom missionen föreslår, senast 2030 krävs insatser för energieffektivisering. Reger ingen satsar bl.a. på ett nytt program för energi effek tivisering i industrin. Sats ningen svarar mot e nergiöverens kommelsens förslag om ett sär skilt ener gief fek ti viseringspro gram för den el- och energi intensiva industrin i Sverige. Ut över de stora energieffektivi serings vinsterna kan sysselsättning och tillväxt gyn nas om företagen kan sänka sina energikostnader och öka sin kon kur rens kraft.

I enlighet med e nergiöverenskommelsen har Energimyndigheten fått i upp drag att formulera särskilda sektorsstrategier för energieffektivisering i sam ver ka n med berörda branscher och myn digheter. Regeringen fortsätter även sats ningen Belysningsutmaningen som syftar till att främja klimatvänlig be lys ning i Sverig e.

Ett helt förnybart energisystem

Den förnybara energin ska fortsätta att byggas ut. Regeringen konstaterar att Sve rige har goda förutsättningar för förnybar elproduktion och att det är rim ligt att Sverige är nettoexportör av elektricitet även på sikt.

Regeringen anser att elcertifikat s systemet är ett effektivt styrmedel för att öka andelen förnybar energi och att systemet är det huvudsakliga styrmedlet för att främja förnybar elproduktion. Regeringen redovisar vidare upp fatt ningen att den för längning och utökning av el certifikat s systemet som nu ge nom förs är ett viktigt steg för att kunna nå målet om ett helt förnybart elsystem till 2040. Gen om riks dag ens beslut om en förlängning och utökning av detta system an ser reger ingen att utveck lingen av förnybar elproduktion i Sverige främjas yt ter ligare.

Vidare påpekar regeringen att bioenergi är det största förnybara energi sla get och täcker närmare en tredjedel av den svenska energianvändningen. Mot den bakgrunden är bioenergi en central del i regeringens ambitioner om 100 procent förnybar energi.

Reg eringen framhåller också nödvän digheten i att bryta transportsektorns fossilbränsleberoende. En omstäl lning av transportsektorn förut sätter en ökad effektivisering och elektrifiering och även en ökad andel hållbara biodriv me d el. I för läng ningen ska fordonsf lottan vara fossilfri. Utöver förslag om ett s.k. bonus– malus-system, ett reduktionspliktssystem och ändrade skatteregler tar r egeringen även fram en nationell strategi för elektrifiering, där elektri fie ringens betydelse för att nå fossil obe roen de i trans portsystemet kommer att vara en viktig del.

Regeringen har även för avsikt att analysera hur biogasens nytta som resurs kan tas till vara på bästa sätt , och hur den kan ges konkurrenskraftiga villkor på både kort och lång sikt. Regeringen avser att analysera marknadsför utsätt ning arna och långsiktiga styrmedel för svensk biogas.

Solceller är en förnybar energiteknik som kan bidra med en del av den för nybara el som behövs för att till 2040 uppnå ett 100 procent förnybart el sys tem. Regerin gen fortsätter att stimulera ut byggnaden av solceller. I enlig het med budgetpropositionen för 2016 har investeringsstödet för solceller fått en kraftigt ökad budget även under 2018 och 2019. I budgetpropositionen för 2018 föreslår regeringen att solcell s stödet tillförs ytterligare medel. Då d et har uppstått köer i systemet kom mer regeringen att se över stödets utformning och ansöknings förfarande i syfte att förenkla dem .

Regeringen gav Energimyndigheten i uppdrag att ta fram ett försla g till stra tegi för ökad använd ning av solel i Sverige. Uppdraget har redovisats och remissbehandlats. Regeringen avser att åt erkom ma till eventuella enskilda be slut som denna strategi medför i en samlad hant ering av förnybar elpro duk tion.

Regeringen konstaterar att utbyggnaden av svensk vindkraft fortsätter. För att stödja den goda utvecklingen inrättar regeringen ett stöd till kommuner fö r att underlätta för vindkraftsetable ringar.

R egeringen konstaterar dessut o m att vattenkraften spelar en central roll för Sveriges elförsörjning, både som enskild produktionskraft, men också som re gler- och balanskraft. Vattenkraften bidrar starkt till ett konkurrenskraftigt energi system med trygga leveranser av el , och är avgörande för omställningen till ett helt förnybart energisystem.

Energiforskning, innovation och tillväxt

För att uppnå regeringens mål på klimat- och energiområdena behövs en kraft full och målmed veten satsning på forskning och innovation inom energi om rådet. Insatserna ska fokusera på ett tryggt, hållbart och resurseffek tivt ener gi system och en alltmer tvärsektoriell och tvärvetenskaplig inriktning.

Satsningar på energiforskning kan också bidra positivt till sysselsättning, ekonomisk utveckling och export. I nriktningen för energiforskningspolitiken bygger på riksdagen s beslut våren 2017 om att anta förslagen i reger ingens pro position Forskning och inno vation på energiområdet för ekologisk håll bar het, konkur rens kraft och försörjningstrygghet (prop. 2016/17:66, bet. 2016/17:NU9).

Regeringen konstaterar att energibranschen inte är jämställd, vilk et reger ingen anser vara proble matiskt. Därför pekade reger ingen i den nyssnämnda pro positionen på behovet av att Energimyndigheten tar hän syn till jäm ställd hetsaspekter på alla nivåer i sitt arbete.

M edborgarna s roll

Regeringen betonar vikten av att energikonsumenter får möjlighet att stärka sin ställning på energi marknaden och minsk a sina egna energikostnader. I e ner giöverenskommelsen slås det fast att de åtgärder som krävs för en fun gerande efterfrågeflexibilitet, dvs . att kunderna fullt ut ska kun na delta på el marknaden, ska genomföras. En utredning arbetar med att identifiera de hin der som kunder i form av hushåll, mindre företag och andra mindre aktörer möter vid energieffektivisering och introduktion av småskalig produktion och lag ring av förnybar energi.

Vidare har r egeringen gett Energimarknadsinspektionen i uppdrag att utre da frågor om a vkastningen i el nätsre gleringen för att säkerställa att avkast ning en hamnar på en rimlig nivå . Regeringen framhåller även att det ska säker ställas att kunder med anvisningsavtal har skäliga villkor och att den har för avsikt att följa u pp de nya bestämmelser som har införts på området.

Regeringen anser att fler konsumenter bör få möjlighet att bli mer aktiva på elmarknaden och kunna producera sin egen el. Inom Regeringskansliet har det tillsatt s en utredning som bl.a. ska utreda förutsättningarna för att låta fler, så som an dels ägare av förnybar elproduktion, få möjlighet att ta del av skatte reduk tionen för mikroproduktion av förnybar el eller, om detta inte är möjligt, få motsva rande ek onomiska villkor på annat sätt.

Konsumenterna har också möjlighet att få bidrag för att installera solceller och system för lagring av egenproducerad el. Regeringen konstaterar att arbe tet har haft effekt och a tt allt fler konsu menter producerar sin egen el. I budget pro positionen anger reger ingen att den på olika sätt kom mer att fortsätta ar betet med att stimulera möjligheten för konsumenter att producera sin egen el.

EU och internationellt

Som har redovisats tidigare ska den svenska energipolitiken bygga på samma tre grundpelare som energisamarbetet i EU, dvs. ekologisk hållbarhet, konkur rens kra ft och försörjningstrygghet. Reger ingen konstaterar att det för när va ran de pågår ett intensivt arbete med att se över EU:s gällande energi lag stift ning med syftet att införa en europeisk energiunion. Enligt regeringens upp fatt ning är det centralt att översynen leder till regelverk som säkerställer att EU når de uppsatta målen på kli mat- och energiområdet till 2020 och 2030. R e geringen kommer att vara pådrivande för en progressiv energi union inom EU.

Vikten av en väl fungerande inre marknad är, enligt vad regeringen anför i budgetpropositionen, en förutsättning för att EU ska kunna nå sina klimat- och energimål på ett kostnadseffektivt sätt. Sverige och Norden har lång erfa renhet av att samarbeta på ener giområdet , och det nordiska samarbetet kan enligt re geringen vara en modell för resten av EU.

Regeringens insatser för att främja klimatarbete och exportfrämjande på ener giområdet samlas inom satsningen T eam Sweden Energy.

Anslag m.m. för 2018

Regeringens förslag till utgiftsram för utgiftsområde 21 Energi uppgår för 2018 till 3 588 354 kronor, fördelad på tio anslag. För åtta av dessa föreslår regeringen att den ska bemyndigas att kunna ingå ekonomiska förpliktelser som leder till utgifter de kommande åren. Förslagen till bemyndiganden re do visas i bilaga 3. Dessutom föreslår regeringen att riksdagen ska fastställa av gifts uttaget för elberedskapsavgiften för 2018. I det följande redogörs för re geringens förslag till anslag m.m. 2018 för utgiftsområde 21 Energi och mot detta stående förslag.

Anslaget 1:1 Statens energimyndighet: Förvaltningskostnader får användas för Energi myndighetens förvaltningsutgifter, Fjärrvärmenämnden samt prov ning och märkning av energi relaterad utrustning. Myndigheten bedriver oc kså viss avgiftsfinansierad uppdragsverksamhet. Den na avser bl.a. test- och prov nings verksamhet samt administrativa tjänster på upp drag av andra myn dig he ter. Viss verksamhet vid myndigheten finansieras genom offentlig rätts l iga av gif ter av vilka myndigheten får disponera en viss del. Regeringen föreslår att anslaget ökas med sammanlagt 27 miljoner kronor under 2018. Ökningen mo tiveras med att Energimyndigheten i större utsträckning ska kunna bistå per sonal utomlands som är involverad i det globala klimatarbetet eller i arbetet med regeringens exportstrategi. Vidare motiveras anslags ökningen med ett be hov av att förstärka myndighetens arbete med frågor kopplade till det civ ila försvar et inom energiförsörjningsområdet. Utöver detta ökas anslaget för att myn dighetens ska kunna etablera en ny informations plattform om solceller och för att Energimyndighetens uppdrag att samordna arbetet med hållbara transporter utökas.

Anslaget 1:2 Insatser för energieffektivisering m.m. får användas för utgif ter för stats bidrag till kommunal energi- och klimatrådgivning, utbildning av och information till energi- och klimatrådgivare samt stöd till lokalt och regio nalt arbete för energihushål lning. Anslaget får också använ das för utgif ter för stats bidrag till teknikupphandling för att u tveckla och introducera ny energi effek tiv teknik på marknaden samt stöd till energieffektiv te knik. Vidare får an slaget använ das för att finansiera insatser för informationsspridning, utveck ling oc h spridning av verktyg och meto der samt utredningsinsatser. Åtgärder för att främja lågenergibyggnader , såsom demonstrationsprojekt , och för att ut värdera befint liga och nya lågener gibyggnader får också finansieras genom ansl aget. Därut över får anslaget an vändas för utgifter som uppkommer vid ge nom förandet av EU-rätts akter samt annat in ternationellt samarbete inom ener gi ef fektivise rings om rådet och därtill hörande metod-, utvecklings- och utred nings arbete. An slaget får även användas för att täcka utgifter för utv eck ling av styrmedel för energi effek tivisering samt statlig medfinansier ing av na tionellt regional fonds pro gram.

Regeringen konstaterar att det för att nå målet om 50 procent effekti vare ener gianvändning som Ener gikommissionen föreslår senast 2030 krävs insat ser för energieffektivisering. Regeringen satsar därför 125 miljoner kronor 2018–2020 på ett nytt program för energieffektivisering i industrin. Reger ingen före slår att anslaget ökas med 25 miljoner kronor 2018. För 2019 och 2020 beräk nas anslaget öka med 40 respektive 60 miljoner kronor .

För att underlätta planering och tecknande av avtal om fleråriga projekt är det nödvändigt att kunna fatta beslut som medför utfästelser för kommande år. Därför för eslår regeringen att den ska bemyn digas att under 2018 besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 185 miljoner kronor 2019–2021.

Anslaget 1:3 Stöd för marknadsintroduktion av vindkraft får användas för utgifter för statsbidrag till teknikutveckling och marknadsintroduktion av stor skaliga vindkraftstillämpningar, främjandeåtgärder samt till olika studier av miljö effekter av vindkraftsetableringar. För att underlätta planering och teck nan de av avtal om fleråriga projekt är det nödvändigt att kunna fatta beslut som medför utfästelser för kommande år. Regeringen anser d ärför att den bör be myndigas att under 2018 för det aktuella anslaget besluta om bidrag som inklu sive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 10 mil joner kronor 2019 och 2020.

Det i särklass största anslaget inom utgiftsområdet är anslaget 1:4 Energi forskning. Anslaget används för att finansiera utgifter och statsbidrag för forsk nings-, utveck lings-, demonstrations- och kom mersialiseringsinsatser inom energiområdet. Anslaget får även användas för utgifter för bidrag för att främ ja utvecklingen av teknik som baserar sig på förnybara energislag och ef fek tiv energianvändning i industriella processer i försöks- eller fullskalean lägg ningar. Därutöver får anslaget användas för Energi myn dighetens arbete med forsk nings re laterade uppgifter, utgifter för utrednings-, utvärderings- och sam ordnings insat ser inom energiområdet, svenskt och internationellt FoU-sam arbete samt för att uppfylla Sveriges åtaganden inom ramen för ingångna bila terala energiforsk ningssamarbeten. Våren 2017 ställde sig riksdagen ba kom den inriktning för energiforskningen under perioden 2017–2020 som re ger ingen föreslog (prop. 2016/17:66, bet. 2016/17:NU9) . Beslutet påverkar an slags ra marna för 2018–2020.

För att underlätta planering och teck nande av avtal om fleråriga projekt an ser regeringen att det är nödvändigt att kunna fatta beslut som medför ut fäs telser för kom mande år. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2018 be slu ta om bidrag som inklusive tidi gare åtagan den medför be hov av fram tida an slag på högst 3,45 miljarder kro nor 2019–2023.

Anslaget 1:5 Planeringsstöd för vindkraft ska finansiera utgifter för ekono miskt s töd till kommu ner, kommunala och regionala samverkansorgan samt läns styrel ser i syfte att genomföra planerings insatser för vindkraft och under lätta för vindkraftens utveckling. Anslaget används även för samord nings- och informationsinsatser för att främja vindkraftsutbyggnad.

Regeringen konstaterar att utbyggnaden av vindkraften i Sverige fortsätter. För att stödja denna utveckling inrättar regeringen ett nytt stöd till kommu ner för att underlätta för vindkraftseta bleringar. Regeringen föreslår därför att an slaget ökas med 70 miljoner kronor per år fr.o.m. 2018 och anslår med hän visning till detta 85 mil joner kronor för 2018 .

För att underlätta planering och tecknande av avtal om fleråriga projekt är det nödvändigt att kunna fatta beslut som medför utfästelser för kommande år. Be myndigandet för 2018 föreslås öka med 50 miljoner kronor i förhållande till 2017 i och med det ovan omnämnda förslaget om ett nytt stöd för utveck ling av vindkraft i kommuner. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2018 för an slaget 1:5 Planeringsstöd för vindkraft besluta om bidrag som in klu siv e tidigare åtaganden med för behov av framtida anslag på högst 70 miljo ner kronor 2019 och 2020.

Ändamålet med anslaget 1:6 Energimarknadsinspektionen: Förvaltnings kost nader är att täcka kostnader för den nyssnämnda myndighetens förvalt ningsuppgifter. Regeringen föreslår att närmare 121 miljoner kronor anvisas under anslage t för 2018.

Anslaget 1:7 Energiteknik får användas för att stimulera spridnin gen av vissa energitekniska lös ningar som bedöms ha positiva effekter på klimatet. Anslaget får även använd as för de administra tiva utgifter som detta medför.

Regeringen konstaterar att solceller är en förnybar energiteknik som kan bidra med en del av den förnybara el som behövs för att uppnå ett 100 procent förnybart elsystem till 2040. Regeringen fortsätter att stimulera utbyggnaden av solceller och föreslår därför i höständringsbudgeten för 2017 en förstärk ning av anslaget med 203 miljoner kronor . I budget proposi tion en föreslår re ger ingen att an slaget ska ökas med 525 miljoner kronor per år 2018 och 2019 och med 965 miljoner kronor 2020. Reger ingen förl änger även satsningen på ener gi lagring och föreslår därför att anslaget ökas med ytterligare 10 miljoner kro nor fr.o.m. 2018.

För att underlätta planering och tecknande av avtal om fleråriga projekt är det nödvändigt att kunna fatta beslut som medför åtaganden för kommande år. Regeringen föreslår därför att den ska bemyndigas att under 2018 för anslaget 1:7 Energiteknik besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 50 miljoner kronor för 2019.

Åtgärder som genomförs enligt elberedskapslagen (1997:288) fina nsieras ge nom att den som inneh ar nätkoncession enl igt ellagen betalar en avgift. Åt gär derna syftar till att förebygga, motstå och hantera sådana störningar i elför sörjningen som kan medföra svåra påfrestningar på samhället och till att tillgo dose elförsörjningen vid höjd beredskap. Åtgärderna fi nansieras genom ansla get 1:8 El beredskap. Mot bakgrund av den säkerhetspolitiska utveck ling en i när området och händelser som har visat på samhällets sårbarhet, redo visar re geringen ett behov av att för stärka totalförsvaret under kom mande år. För att säkerställa att planeringen för civilt försvar inom energisektorn kan full följas och intensifieras ökas anslaget med 3 miljoner kronor från 2018. Regeringen föreslår att anslaget ska uppgå till 258 miljoner kronor under 2018.

För att underlätta planering och tecknande av avtal om fl er åriga projekt är det, enligt regeringen, nödvändigt att kunna fatta beslut som medför utfästelser för kommande år. Bemyndigandet för 2018 föreslås minska med 80 miljoner kronor i förhållande till 20 17. Regeringen bör därför bemyn digas att under 2018 för anslaget 1:8 Elberedskap besluta om bidrag som inklusive tidigare åta ga nden medför behov av framtida anslag på högst 250 miljoner kro nor 2019−2022.

Anslaget 1:9 Avgifter till internationella organisationer får användas för just detta ändamål samt för att finansiera utgifter för internationellt samarbete inom energiområdet. Regeringen föreslår att anslaget ska uppgå till drygt 25 miljoner kr onor under 2018. Därutöver föreslås att regeringen ska bemyndigas att under 2018 besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden med för behov av framtida anslag på högst 36 miljoner kronor 2019 och 2020. Be myndigandet syftar till att underlätta planering och tecknande av avtal om fler åriga projekt.

Anslaget 1:10 Lokal och regional kapacitetsutveckling för klimat- och ener gi omställning används för att finansiera länsstyrelsernas arbete med att samordna kommuner, före tag och andra aktörer i länet och för att driva utveck ling, genom förande, uppföljning och utvär dering av regionala energi- och kli matstrategier. Vidare kan anslaget användas till att finansiera stöd til l regio na la nätverk och samver kansprojekt f ör att utveckla och sprida erfa ren heter om arbetsmetoder, tekn ik och annan kun skap kring energi- och kli mat om ställ ning i t.ex. miljötillsyn och fys isk planering, samt planerings stöd för vi nd kraft (av ser kommunernas översikts planering).

Regeringen konstaterar att förnybar energi och en effektiv energianvänd ning kan bidra till att lösa klimatutmaningen och vill därför förstärka re sur ser na för energi- och klimatarbetet hos offentliga aktörer på regional och lokal nivå. Med hän visning bl.a. till en satsning på hållbara transportlös ningar som främjar att befintliga transporter utnyttjas mer effektivt och till en satsning på informa tions insatser för barn och unga , föreslår regeringen att anslaget ökas med 65 miljoner kronor 2018. För 2019 och 2020 beräknas an slaget öka med 90 res pektive 135 miljoner kronor . Föresla gen anslagsnivå 2018 blir där med 90 mil joner kronor .

För att underlätta planering och tecknande av avtal om fleråriga projekt är det nödvändigt att kunna fatta beslut som medför utfästelser för kommande år. Regeringen föreslår därför att den bör bemyndigas att under 2018 för anslaget 1:10 Lokal och regional kapacitetsutveckling för klimat- och energiomställ ning besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av fram tida anslag på högst 90 miljoner kronor 2019 och 2020. Förslaget inne bär en ökning av det tidigare bemyndigandet med 65 miljoner kronor som en följd av att anslaget har höjts jämfört med nivån för 2017.

Svenska kraftnäts investeringsplan

Svenska kraftnäts förslag till investerings- och finansieringsplan för fyra årspe rioden 2018–2021 omfattar åtgärder i stamnätet inklusive utlands för bindelser och utrustning för elektronisk kommunikation. De planerade inves teringarna under perioden 2018–2021 beräk nas enligt budgetpropositionen uppgå till högst 15 500 miljoner kronor. Det förslag till investeringsplan som regeringen vill att riksdagen ska ta ställning till omfattar dock bara åren 2018–2020. Den totala inves terings volymen för treårsperioden uppgår till 11 527 miljoner kro nor , vilket framgår om man i budgetpropositionens tabell 2.53 (utg. omr. 21 Energi, s. 68) summerar de totala investeringarna i anläggningstillgångar för åren 2018–2020 . Det bör noteras att den information om enskilda projekt som redovisas i budgetpro positionen och som refereras nedan bygger på Svenska kraftnäts förslag , vilket i sin tur förkla rar varför det återkommande hänvisas till den ovan om nämnda fyr a årsperioden 2018–2021.

När Svenska kraftnät bildades i början av 1990-talet var stamnätet för el i en fas av förvaltning och låga investeringsvolymer, vilket har övergått till en fas av omfattande ny- och ombyggnation. Detta innebär en väsentligt ökad in ves te rings volym för att öka överföringskapacitete n i Nord europa, förbättra drift säker heten, förnya befintliga anläggningar, ansluta ny elproduktion, främst i form av vindkraftparker, och för att anpassa stamnätet till förändrade över förings mönster.

Investeringarna i det svenska stamnätet har därmed ökat kraftigt de sena ste åren , och en nivå i storleksordningen 2–5 miljarder kronor per år kommer en ligt regeringen att kvarstå under överskådlig tid. Mot bakgrund av att de ökade investeringsvolymerna ställer ökade krav på planering, uppföljning och kon troll i verksamheten har regeringen sedan 2012 gett Svenska kraftnät i upp drag att redovisa en utvecklad investerings- och finansieringsplan.

I budgetpropositionen (s. 69 f.) redovisas översiktligt de av Svenska kraft näts investeringsprojekt som var för sig överstiger 100 miljoner kronor . Det konsta teras att det under den aktuella perioden kommer att genomföras stora sam tidiga investeringar. Projekten befinner sig i olika faser, vilket gör att sä ker heten i be döm ningarna av investeringarna varierar. Regeringen un der stry ker därför att re do vis ningen ska ses som en indikativ plan över Svenska kraft näts projekt. Under 2018 är många av projekten i planeringsfasen , vilket med för att inves te ringsnivån för det kommande budgetåret är något lägre än för de övriga åren.

Bland de större projekten kan för det första den s.k. Sydvästlänken nämnas. Sydvästlänken är en ny stamförbindelse från Hallsberg i Närke, via Nässjö, till Hörby i Skåne. Investeringen beräknas uppgå till 7 780 miljoner kronor , varav 341 miljoner kronor belastar fyraårsperio den. Investeringen är Svenska kraft näts största hittills och befinner sig nu i avslutningsfas en .

Svenska kraftnät har även i samarbete med Ellevio (tidigare Fortum elnät) och Vattenfall utarbetat en ny struktur för Stockholms elnät. Projektet Stock holms ström o mfattar drygt 50 olika delpro jekt, varav ett antal är aktuella un der den kommande fyraårsperioden. Projektet Storstockholm väst innebär en uppgra de ring av stamnätet genom västra delen av Stockholmsregionen. In ves te ringen beräk nas till 5 900 miljoner kronor , varav 237 miljoner kronor be las tar fyraårs perioden.

När det gäller utlandsförbindelser nämns den nya likströmsf örbindelsen till Litauen (Nord balt) som togs i drift under 2016. Vidare planeras en ny 400 kV-ledning mellan Sverige och Finland i norr. Inve steringen beräknas uppgå till 1 406 miljoner kronor, varav 120 miljoner kronor belastar fyraårs perioden. Cir ka 80 procent av investeringen kommer att fin ansieras av den finska stam näts opera tören Fingrid.

Vissa planer finns på att knyta samman Sverige med Tyskland. P rojektet Hansa Power Bridge förut sätter dock att interna flaskhalsar söderut i det tyska systemet byg gs bort och att den interna över föringsförmågan inom Sverige är tillräckligt stor. Tekniska förstudier pågår och i nvesteringen beräknas för svensk del till 3 200 miljoner kronor , var av 21 miljoner kronor belastar fyra års perioden.

Utöver de ovan redovisade exemplen på nyinvesteringar i stamnätet konsta terar regeringen att det även finns ett stort behov av reinvesteringar. Reger ingen slår fast att stamnätets förmåga att tillgodose kundernas önske mål om över föring inte får minska som en följd av anläggningarnas ökande ålder. De äldsta delarna av 400 kilovoltsystemet är ca 65 år och delar av 220 kilovolt sy s temet är ännu äldre. Regeringen framhåller att reinvesteringar i befintliga an lägg ningar där för är lika viktiga som att investera i nya.

För en närmare beskrivning av övriga större ny- och reinvesteringar hän visas till ova n omnämnda sidor i budget propositionen.

Regeringen föreslår att riksdagen ska godkänna Svenska kraftnäts investe rings plan för elförsörjning som en riktlinje för affärsverkets investeringar un der perioden 2018–2020. Regeringen anser att investerings verksamheten inom Svens ka kraftnät därmed kan planeras med relativt god framförhållning . Vi dare framhåller regeringen att den är medveten om att det kan förekomma tids mässiga förskjutningar som kan påverka investerings ni våer na de enskilda åren. Reger ingen har inget att invända mot de över väganden och förslag om verk samhetens mål och inriktning som presenteras i Svenska kraftnäts in ve steringsplan. Reger ingen konstaterar dock att den höga investerings vo ly men ställer krav på pla ne ring, analys av resursåtgång samt uppföljning och kon troll i verksamheten. Det är därför regeringens uppfattning att det är bety del sefullt att Svenska kraftnät redovisar ekonomiska bed öm ningar, motiv för och kon sekvenser av inves te ringar, underlag för priori teringar och utfall av före gående investe rings plan .

Svenska kraftnäts finansiella befogenheter

Regeringens föreslår att den ska bemyndigas att för 2018

– låta Svenska kraftnät ta upp lån i och utanför Riksgäldskontoret till ett sa m m anlagt belopp om högst 7 670 miljoner kronor . Regeringen bemyn digas även att för 2018 låta Svenska kraftnät placera likvida medel i och utanför Riksgäldskontoret

– besluta om delägarlån eller borgen om högst 500 miljoner kronor till för mån för bolag i vilka Svenska kr aftnät förvaltar statens aktier

– besluta om förvärv och bildande av bolag s om ska verka inom Svenska kraft näts verksam hetsområde intill ett belopp om 20 miljoner kronor samt avyttra aktier intill ett belopp om 20 miljoner kronor

– bevilja lån till företag som bedriver elnätsföretag enligt ellagen (1997:857) som uppgår till högst 700 miljoner kronor .

Bemyndigandet om att låta Svenska kraftnät få rätt att ta upp lån i och utanför Riksgäldskontoret ska främst täck a lånebehovet inom investerings verksam heten. Regeringens bemyndigande om att låta Svenska kraftnät ge lån till före tag som bedriver nätverksamhet enligt ellagen ryms inom den sammanlag da ramen och syftar främst till att finansiera åtgärder , utom drift och underhåll, för att öka elnätets kapacitet och att därigenom underlätta anslutningen av an läggningar för produktion av förnybar el, om det finns särskilda skäl att anta att en sådan anslutning annars inte kommer till stånd . Regeringen kommer att kräva full ersättning för statens risk i samband med borg ensteckning eller lån givning.

Förvärv av aktier eller bildande av bolag ska ske inom ramen fö r Svenska kraftnäts verksamhetsområde , och reger ingen avser – liksom tidigare – att för 2018 delegera denna rätt till Svenska kraftnät.

Avgiftsinkomster och översyn av Svenska kraftnäts ekonomiska mål

Svenska kraftnät finansierar sin nätverksamhet och balanstjänst genom avgif ter. Kostnaderna för att utveckla och förvalta stamnätet betalas framför allt av Svenska kraftnäts nätkunder genom den s.k. effektavgiften som är den ena av stamnätstariffens komponenter. Nättariffens andra komponent, energiav gif ten, finansierar verkets kostnader för att ersätta de nätförluster som uppkom mer vid överföring av el. Därutöver sker viss finansiering genom s.k. flask hals int äkter och transitintäkter. Nätkun dernas kostnader har höjts flera gånger under de senas te åren och kommer enligt reger ingen även att behöva höjas fram över för att möta affärsverkets höga investeringstakt.

Regeringen redovisar vidare att det pågår en översyn av Svenska kraftnäts eko nomiska mål inom Regeringskansliet bl.a. mot bakgrund av stora om världs förändringar och de krav på stora investeringar och därmed kapital behov som affärsverket står inför.

Motionerna

Moderaterna

I kommittémotion 2017/18:3897 av Lars Hjälmered m.fl. (M) anförs det in led ningsvis att Sveriges välfärd, jobb och konkurrenskraft är beroende av en energipolitik som lever upp till behoven och förväntningarna från en omvärld i ständig förändring. Motionärerna anser att den svenska energ i politiken ska värna klimatet, vara ekologiskt hållbar, säkra el till konk urrenskraftiga priser och garan tera att el finns när den behöv s . Motionärerna befarar dock att reger ingens poli tik i flera avseenden kommer att slå mot både industri och han del i stället för att stödja näringslivet.

Motionärerna konstaterar att regeringens största satsningar på energipoliti ken är kraftigt utbyggda solcellssubventioner, kommunala bidrag till energi råd giv ning, informationsplattformar, planerings stöd, särskilda vind krafts stöd m.m . Des sa förslag fokuserar inte på Sveriges största utmaningar på ener gi si d an, näm ligen a tt långsiktigt säkra och tillhandahålla el till internationellt kon kur rens kraftiga pri ser.

När det gäller anslaget 1:4 E nergiforskning konstaterar motionärerna att många av morgondagens utmaningar kan mötas med morgondagens teknik. Sve rige ligg er långt framme på energiteknik området . Detta anser motio närer na vara en fördel så väl ur ett klimatperspektiv som för svensk innova tion och kon kurrenskraft på en global marknad.

Motionärerna betonar att det är viktigt att den svenska en ergiforskningen foku seras på att lösa viktiga energiutmaningar och lyfter särskilt fram behovet av att kunna säkerställa att den svenska kärnkraftshanteringen är av högsta klass även i framtiden.

Motionärerna är för och värnar förnybar energi men vä n der sig mot att an vända skattebetalarnas pengar så generöst som regeringen gör. Sedan tidi gare finns det stöd och styrmed el som underlättar för förnybar energipro duk tion , exem pel vis elcertifikat s system et och lättnader för mikroprod uktion av el. Att lägga ytter ligare miljardbelopp till dessa stödsystem är orimligt. Sol cel ler är den enskilt största sats ningen regeringen gör på energiområdet. Motio närerna me nar att det finns bättre sätt att förvalta svenska folkets skatte medel till för mån för prioriterade satsningar.

S om framgår av tabellen i bilaga 2 är motionärernas samlade anslagsförslag inom utgiftsområde 21 Energi 1 235 miljoner kronor lägre än regeringens för slag (yrkande 1) .

Sverigedemokraterna

I motion 2017/18:899 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) redovisas en grundläggande inställning till energipolitiken som går ut på att den ska vara inriktad på att säkerställa en långsiktigt konkurrenskraftig och tillförlitlig ener giförsörjning, för såväl hushåll en som näringsliv et . Energipolitiken ska syf ta till att göra det möjligt för Sverige att upprätthålla en hög internationell kon kurrenskraft och levnadsstandard.

Motionärerna ser det som viktigt för en nation att ha kontroll över sin ener giförsörjning, och mot den bakgrunden anser de att en hög grad av själv för sörjning ska prioriteras i arbetet med att uppnå energipolitikens mål. Mo tio närerna strävar därför efter att bibehålla och utveckla landets energi system , med fokus på leveranssäkerhet, effektivitet och miljöansvar.

I motionen föreslås ett tillkännagivande till regerin gen om satsningar på kärn teknisk forskning (yrkande 7). Motionärerna anser med hänvisning till att kärnkraften står för nästan hälften av Sveriges elförsörjning att det statliga stö det till forskning på kärnteknikområdet under lång tid har varit ytterst blyg samt. För att kunna uppnå ny, modern och än nu säkrare kärnkraft i Sverige be hövs en hög nationell kompetens , och för detta behövs ökat stöd till kärn kraftsforsk ningen.

Motionärerna vill även avveckla stödet till solceller (yrkande 18). De pekar på problem med solcellers oregelbundna produktion och att solceller produ cerar mycket lite el under vinterns mörka och kalla månader. De anser att detta i praktiken innebär att subventionerna till solkraft blir en ren samhällskostnad efter som ett överskott exporteras på en mark nad som inte betalar för subven tionerna . Då solceller producerar mycket lite vintertid er sätter de inte någon annan elproduktion eftersom det ändå måste finnas kapacitet att möta behovet av effekt de dagar då efterfrågan är som högst, dvs. under vintermånaderna . Följden blir att det görs investeringar i dubbel kapacitet, vilket motionärerna menar knap past kan ses som vare sig miljövän ligt eller samhällsekonomiskt.

Motionärerna konstaterar vidare att det görs betydande satsningar global t på vätgasdrivna bränsle cellsfordon. I Sverige för den tekniken dock en rätt blyg sam tillv aro. För att vidareutveckla tekniken och för att få fler pilot an läggningar på plats anser motionäre rna att det bör tas fram en vät gasstrategi för Sverige (yrkan de 30).

När det avslutningsvis gäller energiforskning återupprepar motionärerna be ho vet av mer forskning som är inriktad på kärnkraft. De vill satsa på en stat ligt finansierad forskningsreaktor för fjärde generationens kärnkraft med syf tet att kunna återanvända det använda kärnbränslet. Moti onärerna un der stry ker att fram tiden kräver ren energi till rimliga priser och i det pers pektivet måste forskningen på detta område prioriteras. Ett tillkänna givan de med denna inriktning efterfrågas ( yrkande 36).

I kommittémotion 2017/18:2523 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) slås det fast att Sverige som industrination är beroende av såväl konkur rens kraftiga elpriser som leveranssäkerhet under årets alla timmar. Motio nä rerna an ser att den svenska energi politiken måste vila på tre ben: leverans säkerhet, kostnadseffektivitet och miljö. Vidlyftiga subve ntioner eller oöver lag da skatte sanktioner på energimarknaden raserar förutsättningarna för att nå dessa mål. De konstaterar vidare att vattenkraften och kärnkraften utgör basen i det svenska energisystemet . Vattenkraften är en viktig del av Sveriges energi mix då den både står för en betydande del av baskraften men också med fördel används för att reglera effektbehovet.

Kärnkraften svarar i sin tur för nästan hälften av Sveriges elproduktion och kommer, enligt motionärerna , inom överskådlig framtid att utgöra grunden för den svensk a energiförsörjning en . En avveckling av den svensk a kärnkraft en skul le utgöra ett direkt hot mot den svensk a basindustri n och den svensk a eko nomi n . Hushållen skulle dessutom riskera att bli drabbade av än högre elpriser och ökad import av elektricitet som i många fall produceras med fos sila ener gikällor. Motio närer na ser därför positivt på en FoU-satsning med inrikt ning på den svenska kärn kraften. Det bör satsas på kärnkraft i den om fattning som krävs för att upp rätthålla och säkerställa en trygg elför sörj nings situation för i första hand Sverige.

När det gäller anslagen inom utgiftsområde 21 Energi föreslår motio närer na en ram som är 905 miljoner kronor lägre än den regeringen föreslår. Motio närerna konstaterar att de inte har några solcells satsningar s om motsvarar de regeringen har , och de föreslår därför att den ökning som har gått till Energi myndighetens förvaltningsanslag 1:1 för de t ändamålet ska dras tillbaka (– 68 miljoner kronor under 2018). Motionärerna avskaffar även anslaget 1:3 Stöd för marknadsintr oduktion av vindkraft (– 10 miljoner kronor ) som ett led i en övergripande energistrategi som syftar till att göra marknadsförut sättningarna mer jämbördiga mellan de olika energislagen. Av samma skäl avskaffar mo tionärerna anslaget 1:6 Planeringsstöd för vi ndkraft (– 10 miljoner kronor ). Även anslaget 1:10 Lokal och regional kapacitets utveckling för klimat- oc h ener giomställning avskaffas (– 90 miljoner kronor ). Motionärerna konstaterar att detta anslag är kopplat till det investeringspaket kring det s.k. Klimatklivet där regeringen vill skapa förutsättningar för sina ideo logiska utgångspunkter.

Motionärerna menar att forskning om nya energilösningar har sto r potential att lösa många fram tidsutmaningar. Därför föreslår de en ökning av anslaget 1:4 Energiforskning. Ambitionen är att därigenom reducera Sveriges beroende av fossila bränslen och a tt utveckla den inhemska energi industrin. Varor och tjänster som växer fram ur svensk energiforskning ska bl.a. bidra till en ökad export, reell tillväxt och internationella marknadsandelar och inte endast vara framtagna för att s timulera visioner som i slutända n inte kan bära sina egna kost nader utan ändlösa subventioner. Motionärerna bryter även ut en del av energiforsk ningsanslaget (150 miljoner kronor ) och skapar ett nytt anslag för en riktad satsning på en statlig fors kningsreaktor kring fjär de gene rationens kärnkraft. Anslagets storlek bygger på en skrivelse s om över lämnades till Ve ten skaps rådet och Kungl. Vetenskapsakademien där bud geten var satt till drygt 1,5 miljarder kronor under perioden 2013– 2023. Som motiv för det nya anslaget anför motionärerna att eftersom kärnkraften svarar för näs tan hälften av den svenska elproduktionen har det statliga stödet till forsk ning på kärn tek nikområdet varit ytterst blygsamt under lång tid. För att kunna uppnå ny, mo dern och än säkrare kärnkraft i Sverige behövs en hög nationell kompetens, och för d etta behövs ökat stöd till kärn kraftsforskningen. Enligt mo tionärernas uppfattning kan Oskarshamn vara en lämplig plats för en forsk ningsreaktor ef ter som det använda kärnbränslet finns där i dag och efter som det är möjligt att återanvända kärnbränsle i de nya reaktorerna. Mo tio närerna efterfrågar även ett tillkännagivande om att det bör satsas på en forsk nings reaktor för fjär de generationens kärnkraft (yrkande 2).

Motionärerna anser vidare att man på goda grunder kan ifrågasätta stödet till solceller som finansieras genom anslag et 1:7 Energiteknik, eftersom sol cel ler nästan uteslutande producerar elenergi när Sverige redan har ett stort pro duktionsöverskott. Mo tionärerna avskaffar anslaget (– 975 miljoner kro nor ) och konstaterar att det under budgetperioden i regeringens förslag uteslu tande ska finansiera in vesteringsstöd till solceller samt stöd till energi lagring.

När det gäller anslaget 1:9 Avgifter till internationella organisationer före slår motionärerna ett högre belopp än regeringen (+1 miljon kronor ) med hän visning till att Sve rige tillsammans med andra kärn kraftsnationer bör delta i det internationella arbetet med att utveckla tekniken för att fler länder ska kun na få tillgång till leveranssäker och ren baskraft. De menar att en snabbare eta blering av storskalig kommersiell drift av fjärde generationens kärnkraft verk skulle möjliggöra en utfasning av fossil bränsle baserad kondenskraft så väl som minskade mellanlager av använt kärnbränsle . Sverige bör därför an sluta sig till Generation IV Forum för att tillsammans med andra länder ut veckla den nya kärntekniken .

Utöver det ovan beskrivna nya anslaget för en satsning på en forsk nings reaktor föreslår motionärerna ytterligare två nya anslag inom utgiftsom rådet. Det ena uppgår till 75 miljoner kronor under 2018 och ska finansiera inves teringar i produktion av biogas. Motionärerna ser en outnyttjad potential för fram ställning av metan av olika avfallsprodukter, såsom avloppsslam , mat rester, slaktavfall, stall gödsel och annan biomassa. Metan går att använda till både el- och värmeproduktion, men fungerar också utmärkt som fordons bränsle, vilket gör den extra intressant. Motionärerna vill genom det nya ansla get kunna finansiera ett utökat investeringsstöd för biogasen och mark nads in troduktion av ny teknik på området.

Det andra nya anslaget (100 miljoner kronor under 2018 ) som föreslås ska gå till att ut veckla en vätgasstrategi. Satsningar på vätgas görs i många andra länder men i Sverige för teknik en en rätt blygsam tillvaro. Ge nom det nya an slaget vill motionärerna att fler pilotanläggningar ska komma på plats i syfte att byg ga upp en infrastruktur för såväl lättare som tyngre fordon samt för att vidare utveckla tekniken i nom ramen för en svensk vätgasstrategi.

Centerpartiet

I kommittémotion 2017/18:3708 av Rickard Nordin m.fl. (C) slås det inled ningsvis fast att Centerpartiet står bakom den parlamentariska M iljömåls be redningen s förslag om att Sverige 2045 ska ha noll nettoutsläpp av växt husgaser. Centerpartiets mål är därutöver att Sveriges energisystem ska vara helt förnybart till 2040. Motionärerna framhåller att en utbyggnad av den förnybara energiproduktionen är nödvändig även fortsättningsvis för att detta mål ska kunna uppnås. Motionärerna lyfter samtidigt fram a tt Sverige har unika förutsätt ningar att klara detta, vilket inte minst syns i den växande pro duktio nen av sol- och vindel, som tillsammans med vattenkraft och biokraft utgör basen i ett ro bust och helt förnybart energisystem.

I motionen föreslås förstärkningar av villkoren för att producera förnybar energi och miljövänliga bränslen även om ramen för utgiftsområdet föreslås bli drygt 150 miljoner kronor lägre än den regeringen föreslår. Anslag et 1:1 Sta tens energimyndighet föreslås minska med 18 miljoner kronor 2018 till följd av att anslagsnivån återställs från en tidigare anslagshöjning. Anslag et 1:4 Ener giforskning föreslå s minska med 10 miljoner kronor 2018 , också som en följd av att anslagsnivån återställs från en tidigare anslagshöjning avseende ett fo rum för smarta elnät. Anslaget 1:5 P laneringsstöd för vindkraft föreslås minska med 70 miljoner kronor 2018 eftersom regeringens förslag om ett nytt stöd till kommuner för vindkraftsetableringar avvisas.

När det gäller anslaget 1:7 Energiteknik föreslår motionärerna att det ska mins kas med 10 miljoner kronor 2018 eftersom de avvisar regeringens förslag om ökat stöd till energilagring och i stället står bakom Centerpartiets satsning på området. Anslaget föreslås öka med 50 miljoner kronor 2018 till följd av Center partiets förslag om att öka stödet till energilagring samt bredda det till att omfatta fler tekniker .

Motionärerna avvecklar anslaget 1:10 Lokal och regional kapacitetsut veck ling för klimat- och energiomställning eftersom de avvisar regeringens för slag om energi- och klimatarbete, hållbara transportlösningar och informa tions in satser riktade till barn och unga.

Centerpartiet föreslår även en lägre pris- och löneuppräkningstakt. Inom det ta utgiftsområde påverkas anslagen 1:1 Statens energimyndighet och 1:6 Ener gi mark nadsinspektionen.

Liberalerna

I Liberalernas kommittémotion 2017/18:3817 av Maria Weimer m.fl. sägs det att l iberal energipolitik fokuserar på en säker och effektiv elproduktion med små utsläpp av växthusgaser till konkurrenskraftiga priser. Motionärerna på pe kar vidare att låta kärnkraft, vattenkraft, vindkraft och solkraft konkurrera på egna meriter är grunden för en liberal och fungerande energimarknad. Vi sio nen för energipoli tiken bör vara en långsiktigt hållbar och klimatneutral energiför sörj ning med högsta möjliga försörjningstrygghet och energi säker het, där närings liv och pri vat personer kan lita på en trygg elförsörjning med hög leve rans säkerhet till rimliga priser under årets alla dagar.

Motionärerna håller sig neutrala mellan olika energislag – så länge de är fossilfria – och vill därför avskaffa elcertifikat s systemet. De ser det som sam hälls ekonomiskt betyd ligt billigare att bestraffa den elproduktion som ska bort än att sub ventionera den som ska in.

Motionärerna är vidare kritiska till den energiöverenskommelse som har in gåtts mellan Socialdemokraterna , Moderaterna, Centerpartiet, Miljöpartiet och Krist demo kraterna. De anser att överenskommelsen är dyr, att den är dålig för Sve rige och att den saknar klimatnytta. De är dock positiva till att effekt skatten avskaffas och att fastighetsskatten på vattenkraft sänks.

Motionärerna ser stora fördelar med att öka sammankopplingen av elnäten i Norden och Europa. Sammantaget leder det till lägre kostnader och bättre mil jö prestanda. Genom export av fossilfri el till EU-grannar kan Sverige med verka till klimatomställningen. Utbyggnaden av elproduktion och över fö rings kapacitet mås te dock gå hand i hand. För att Sverige ska kunna expor tera el måste det också finnas någon som kan och vill importera. Motionärerna anser att det behövs strategier och samverkan med berörda lä nder. Genom export av fossilfri el bidrar Sverige även till våra grannars energisäkerhet och minskar deras beroende av osäkra energileverantörer.

Motionärerna konstaterar att regeringen genom sin politik aktivt har drivit på för stängningar av kärnkraftsreaktorer som genererar utsläppsfri el till både Sverige och våra grannländer. Detta har ökat Sveriges beroende av oljeeld ning, eftersom effektreserven måste förlängas då den garanterar tillgången till el under kalla vinterdagar. Regeringens löfte om att ställa miljökrav på effekt reserven har dock inte infriats.

Utbyggnaden av förnybar elproduktion ska drivas av marknaden och byg gas när den behövs och där den behövs. Förnybar energi ska vara ett medel för att uppnå billig och miljövänlig elproduktion och inte vara ett mål i sig själv. Motionärerna konstaterar att det finns en stor efterfrågan och potential att fortsätta bygga ut sol - , vind - , vatten - och vågkraft och de ser gärna olika re gelförenklingar för att underlätta utvecklingen.

Motionärerna motsätter sig det de betecknar regeringen s ineffektiva sub ven tioner för i nstal lation av solpaneler efter som de ssa subventioner stoppar ut vecklingen ge nom långa väntetider och krång lig administration. Dessutom bi drar de till att företagen slipper pressa priserna. För 2018 innebär det att 525 miljoner kronor på anslag et 1:7 Energiteknik avstyrks . Motionärerna förordar i stället en översyn av skatte- och bygglovs reglerna på området.

Motionärerna framhåller vidare att regeringen gör en rad prioriteringar som Liberalerna är kritiska till. Det handlar bl.a. om att skattemedel läggs på sub ventioner till planering eller marknadsintroduktion av vindkraft. Vidare före slå r regeringen sekondering av personal utomlands, samordning av hållbara trans porter och informationsplattform fö r solceller. F ör 2018 avstyrks därmed anslag et 1:5 Planeringsstöd för vindkraft (– 85 mil joner kronor jämfört med re ger ingens förslag) och anslag et 1:3 Stöd för mark nadsintrodukt ion av vind kraft i sin helhet (– 10 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag). Mo tio närerna sänker ä ven anslaget 1:1 Statens e nergi myndig het med 70 mil joner kronor för 2018.

Motionärerna anser vidare att kommunala energi- och klimatrådgivare ska bekostas inom ramen för befintliga medel. Detsamma gäller lokal och regional k apacitetsutveckling för klimat- och energiomställning. F ör 2018 föreslår mo tio närerna därför en nivå på anslag et 1:2 In sat ser för energieffektivisering som är 150 miljoner kronor lägre än den re geringen föreslår. För anslaget 1:10 L o kal och regional kapacitetsutveckling föreslås en nivå som är 65 miljoner kro nor lägre än den regeringen föreslår.

Med en allt större andel förnybar energi ökar behovet av lagring och flexi b ilitet i energisystemet. Motio närerna ser därför positivt på att regeringen un der an slag et 1:7 Energiteknik avsätter 10 miljoner kronor för energilagring. De vill dock öka satsningen och föreslår att ytterligare 5 miljoner kronor av sätts för detta ändamål under det nyssnämnda anslaget.

Liberalerna föreslår avslutningsvis att pris- och löneuppräkningen för 2018–2020 justera s ned med 20 pro cent årligen. På detta utgiftsområde påver kas anslagen 1:1 Statens energi myndig het och 1:6 Energimark nads inspektio nen.

Som fra mg år av tabellen i bilaga 2 är motionärernas samlade anslagsförslag för utgiftsområdet 900 miljoner kronor lägre än regeringens för slag för 2018 .

Kristdemokraterna

En trygg och säker energiförsörjning är en viktig motor i Sveriges ekonomi och avgörande för välfärd en , sägs det inledningsvis i kommittémotion 2017/18:3748 av Penilla Gunther m.fl. (KD). Motionärerna framhåller att svenska företag och konsumenter ska kunna lita på att det finns en stabil och pålitlig elförsörjning. Långsiktiga spelregler och stabila villkor på elmark na den är av stor vikt för de svenska jobb en och den svensk a konkurrenskraft en .

Motionärerna förordar en energipolitik som grundar sig på förvaltar skaps tanken, där de ändliga resurserna förvaltas i stället för att förbrukas. Energipo litiken ska därför möjliggöra för kommande generationer att leva och verka i ett hållbart samhälle. Motionärerna förespråkar en fri och öppen el mark nad med ökad konkurrens till nytta för kunderna. De vill säkerställa långsiktiga spel regler i energipolitiken genom att bygga ut den förnybara energi produk tionen , fasa ut fossila bränslen och ge förutsättningar för kon trollerade genera tionsskiften i den svenska kärnkraften. Motionärerna vill bl.a. satsa på att byg ga ut ladd in frast ruktur för elbilar, ökar klimat biståndet till FN:s gröna klimat fond och de vill sänka skatten på termisk effekt i kärnkrafts reaktorer.

Motionärerna vill vidare se en mångfal d av för ny bar energi inom trans port sektorn, industrin, uppvärmningen och elpro duk tio nen. De strävar efter ett ener gi system som innehåller såväl storskaliga som små skaliga element anpas sade till lokala och industriella behov.

För att kunna uppnå miljömålen om minskade koldioxidutsläpp och ener gieffektivisering vill de se ökade investeringar av såväl offentligt som pri vat kapital i långsiktigt hållbara energislag som bl .a. vindkraft, vattenkraft, bio ener gi, solenergi och geoenergi. Sv erige ska på sikt ha ett energi system som bygger på 100 procent förnybar energi.

Motionärerna konstaterar att Kristdemokraterna har verkat för en bred block överskridande överenskommelse om energipolitiken inom den tillsatta parlamentariska Energikommissionen, och att en sådan uppgörelse byg ger vi da re på Alliansens historiska energiuppgörelse från 2009. I juni 2016 kom den nya energiöverenskommelsen till stånd mellan fem riksdags partier. Be hovet av en snabb lösning för att kunna bevara den befintlig a kärnk raft en ge nom avveckling av effekt skatten, gjorde att överenskommelsen var nöd vän dig för den svensk a industri n och bra för Sver ige. Arbetet med att följa upp e nergi överens kommelsen har pågått sedan den slöts, och kommer att fortsätta tills alla utlovade åtgärder är framlagda till riksdagen för beslut.

M otionärernas sam lade anslagsförslag för utgiftsområdet är 683 miljoner kronor lägre än regeringens förslag för 2018 . Utan närmare motiveringar i mo tionen avvecklar mo tio närerna anslaget 1:3 Stöd för marknadsintroduktion av vindkraft (–10 mil joner kronor ). Anslaget 1:5 Planeringsstöd för vindkraft lägg s på en lägre nivå än vad reger ingen har föreslagit (– 50 miljoner kronor ). Anslaget 1:7 Ener giteknik sänks också jämfört med re geringens förslag (– 535 miljoner kronor ), liksom anslaget 1:10 Lokal och regional kapacitetsutveck ling (– 65 mil joner kronor ). Utöver detta föreslår motionärerna lägre anslags ni våer än regeringen när det g äller anslaget 1:1 Energimyndig h eten (– 22 mil joner kro nor ) och an slaget 1 :6 Energimarknadsinspektionen (– 1 miljon kro nor ).

Vissa kompletterande uppgifter

Stöd till installation av solceller

Sedan 2009 finns ett statligt stöd för installation av solceller. Stödet riktas till såväl företag och offentliga organisationer som till privat personer. Stöd kan fås för installation av alla typer av nätanslutna so lcells system och sol el/sol värmehybrid system.

Från och med den 1 januari 2015 är stödnivån maximalt 30 procen t till före tag och högst 20 pro cent till övriga. Stödnivån beräknas utifrån de stödbe rätti gade insta llationskostnaderna. Högsta möj liga stöd per solcells system är 1,2 miljoner kronor , och de stödberättigan de kostnaderna får maximalt upp gå till 37 000 kro nor plus moms per installerad kilowatt elek trisk toppeffekt. Stö det är ram be gränsat , vilket innebär att det bara kan ges så länge de avsatta pengar na räcker. In stal lationen ska vara slutförd senast den sista december 2019.

Enligt försäljningsstatistik som Energimyndighet en presenterade i oktober 2017 växte solcells marknaden med 63 procent under 2016 jämfört med de 48,4 MW som installerades under 2015. Av statistiken framgår också att p riset på sol cells installationer fortfarande sjunker.

Som framgår av referatet av budgetpropositionen ovan har det uppstått köer i systemet , och regeringen kommer att se över investeringsstödets utformning och ansökningsförfarande i syfte att förenkla dem .

I november 2017 meddelade regeringen också att den planerar att höja stöd andelen för privatpersoner till 30 procent av godkända kostnader. En revi de ring av förordningen om stöd till solceller kommer att beslutas när bud getpro positionen har beslutats av riksdagen. Regeringens plan är att den nya stöd ni vån för privatpersoner ska träda i kraft den 1 januari 2018.

Riksrevisionen genomför för närvarande en granskning av det samlade stö det till solenergi. Syftet med granskningen är att bedöma om det på ett sam hällsekonomiskt och effektivt sätt har bidragit till EU:s och riks dagens mål inom klimat- och energipolitiken. Granskningen ska även bedö ma om reger ingen och de ansvariga myndigheter na har utarbetat och presentat sam hälls eko nomiska analyser om det samlade stödet till solel så att riksdagen har fått ett fullgott och transparent beslutsunderlag. Resultatet av granskningen kom mer att presenteras i en rapport med pla nerad publicering i slutet av november 2017.

V ätgas

Våren 2017 behandlade utskottet ett förslag motsvarande det nu aktuella i mo tion 2017/18:899 (SD) om en vätgasstrategi (bet. 2016/17:NU14). Utskot tet re dov isade då bl.a. att Energimyndig heten i februari 2017 beslutade att finan siera ett fyraårigt forskningsprojekt om sammanlagt 99 miljoner kronor som bl.a. syftar till att undersöka möjligheterna att kunna ersätta kol och koks med vätgas i den svenska järn- och stålindustrin.

Vidare redovisades det att Tillväxtanalys i december 2016 presenterade en studie över hur vätgas har utvecklats som energibärare i några länder (Vätgas kan bli stort – Men hur ska den framställas och vem är användaren? Svar di rekt 2016:27). I studien slog s det fast att vätgas kan bli en allt vik tigare ener gi bärare i Sverige. Inte minst om projekt som syftar till att ersätta kol med vät gas i stål produktion blir framgångsrika. Vätgas kan också komma att växa inom andra områden. Detta gäller inte minst i kombination med bränsleceller som re serv kraft. Många fordonstillverkare ser bränsleceller med vätgas som ett kom plement till den pågående elektrifieringen av transportsek torn.

Utöver detta redovisade s också att Vattenfall och Preem i mitten av mars 2017 med delade att de hade tecknat en avsiktsförklaring om att undersöka möj lig heterna att använda klimatsmart vätgas i tillverkningen av biodrivmedel i stor skala för den svenska marknaden. Företagen kommer även att se över möjlig he ten att producera vätgas genom att utnyttja vatten- och vindkraft.

I sitt ställningstagande refererade utskottet de ovan omnämnda satsningarna på vätgasområdet men menade samtidigt att det inte såg något påtagligt behov av en särskild stra tegi för utvecklingen på vätgas området i Sverige. Det då ak tuella motionsyrkandet avstyrktes.

Forskningsreaktor och kärnenergiforskning

År 2012 skickades en gemensam skrivelse till Utbildningsdepartementet från Upp sala universitet, Kungliga Tekniska högskolan (KTH) och Chalmers där man föreslog en infrastruktursatsning på kärnkraftsforskning. Förslaget mot togs med skepsis av bl.a. Vetenskapsrådet och Kungl. Vetenskapsaka de mien (KVA) vilket utskottet har r edovisat tidigare (se bl.a. bet . 2016/17:NU3 och bet. 2016/17:NU9) .

Riksdagen har under de senaste åren vid flera tillfällen behandlat förslag om satsningar på en forskningsreaktor. Utskottet har vid dessa tillfällen av styrkt motionerna i de berörda delarna och framhållit att det inte ser några skäl att föror da särskilda satsningar på kärn energiforskning eller på omfat tande in ves teringar i forskningsinfrastruktur på detta område som exempelvis en sär skild forsk ningsreaktor (se bl.a. de betänkanden som anges i föregående styc ke).

I februari 2017 avstyrkte utskottet ett antal mer allmänt hållna yrkanden om kärnenergiforskning i samband med riksdagens behandling av reger ingens ener giforskningsproposition (prop. 2016/17:66, bet. 2016/17:NU9). U tskottet hänvisade till att kärnkraft inte är en förnybar energikälla, och i ljuset av mål sättningen att hela den svens ka elproduktionen ska vara förnybar senast 2040 ansåg utskottet att det på sikt inte finns någon plats för kärnkraften i det svens ka kraftsystemet. Utskottet konstaterade också att kärn kraftsproduktion är be häf tad med risker och svår lösta frågor förknippade med han tering och för va ring av det utbrända kärn avfallet. Utskottet underströk att energiforsk ning ens fokus även fortsätt nings vis ska ligga på forskning och ut veck ling av förnybar energipro duk tion. Sam tidigt framhöll utskottet att det inte hade några invänd ningar mot att medel från andra finansieringskällor används för forsk ning och utveckling på kärn energiområdet. Utskottet poängterade dock att det är upp till dessa fi nansiärer att göra nödvändiga prioriteringar inom de ra mar som har dragits upp av statsmakterna.

I det sammanhanget kan det nämnas att det KTH-avknoppade företaget Bly kalla utveckla r en prototyp för en blykyld fjärde generat ionens reaktor. Reaktorn kallas Sea ler (Swedish Advan ced Lead Reac tor) och utnyttjar ener gi in nehållet i kärnbränslet upp till hundra gånger mer än i dagens stora kärn kraftverk eftersom kärnbränslet återanvänds flera gånger. Reaktorn ska ha en livslängd på 30 år, och under den tiden behöver inte nytt bränsle fyllas på.

Svenska kraftnäts nätutvecklingsplan

I den s.k. Perspektivplan 2025 som antogs 2013 beskrev Svenska kraftnät ut maningarna i utvecklingen av det svenska stamnätet på 10 till 15 års sikt. Syf tet var att öka transparensen i nätplaneringen och att ge elmarknadens ak törer möjlighet att påverka denna, men också att redovisa verkets långsiktiga priori teringar.

Med utgångspunkt i Perspektivplanen antog Svenska kraftnät i november 2015 en tioårsplan för det svenska stam nätet – Nätutvecklingsplan 2016– 2025. I pla nen redovisa r affärsverket i detalj de utma ningar och investeringar som väntar i det svenska stamnätet på tio års sikt. Nätutvecklings planen ligger till grund för affärs verkets fortsatta investeringar och ska tjäna som utgångspunkt för Svenska kraftnäts bidrag till nästa europeiska tioåriga ut veckl ingsplan. Av sik ten är att pla nen ska uppdateras vart annat år.

I nätutvecklingsplanen konstateras också att flera förutsättn ingar redan har hunnit förändra s sedan Perspektivplan 2025 presenterades. Det gör att vissa re videring ar av perspektivplanen ingår i nätutvecklingsplanen.

I oktober 2017 presenterade Svenska kraftnät en remissversion av ett för slag till systemutvecklingsplan för perioden 2018–2027. Genom att ta fram en systemutvecklingsplan vill affärsverket göra det tydligt att fokus ligger på den framtida utvecklingen av hela kraftsystemet och inte bara på stamnätet. För sla get till systemutvecklingsplan omfattar därför en kombination av åt gär der som innebär en förbättring av systemets stabilitet och mark nads föränd ringar, men även nätutveckling.

I förslaget till systemutvecklingsplan konstaterar affärsverket att det sedan den ovan omnämnda nätutvecklingsplanen publi cerade s i slutet av 2015 har skett ett antal förändringar i nätutvecklingsprojekten. Bland dess a märks att Svenska kraftnäts styrelse i maj 2017 beslutade att avsluta arbetet med den tidigare planerade nya förbindelsen till Gotland . Det huvudsakliga skälet till beslutet var att den samhällsekonomiska nyttovärdesanalysen visade att kost na derna för kabeln väsentligt överstiger de olika nyttovärden som den skulle ge. Projektet är efter beslutet i stället inriktat på systemförstärkningar , och in veste ringsbudgeten är 756 miljoner kronor lägre än den som ingick i Svenska kraftnäts förslag till investeringsplan.

Riksrevisionens g ranskning av förutsättningarna för säker kraftöver föring

Riksrevisionen har genomfört en effektivitetsgranskning av fö rutsättningarna för en säker kraft överföring. Fokus låg på Svenska kraftnät och på affärs ver kets investering ar i stamnätet. Riks revisionen granskade regeringens styr ning av Svenska kraftnät och hur affärsverket har styrt verksamheten mot en stabil elför sörjning, till samhällsekonomiskt försvarbara kostnader.

Resultatet av granskningen publicerades i en rapport i slutet av november 2016. Regeringen har därefter i mars 2017 redovisat sin syn på Riksrevisio nens rapport i en skrivelse till riksdagen (skr. 2016/17:148). I skrivelse n kon staterade regeringen att Riksrevisionens samlade slutsats är att regeringens styr ning av Svenska kraftnät behöver utvecklas och att styrelsens roll i inve sterings besluten delvis är oklar. Bristerna avser utformningen av finan sie rings modellen för Svenska kraft nät samt Svenska kraftnäts uppdrag, styrel se arbete och besluts underlag i f orm av bl.a. samhäll s ekonomiska analy ser. Det ta riske rar att inverka negativt på effektiviteten , och i för läng ningen kan bristerna bidra till högre kost nader för de svenska elnätskun der na .

I skrivelsen redovisar regeringen att den även fortsättnin gsvis avser att lö pande utveckla styr ningen, slutföra den pågående översynen av Sv enska kraft näts ekonomiska mål och ge ett uppdrag till Energimarknadsinspektionen om sam hällse konomiska lönsamhetsbedömningar. Vidare avser regeringen att kom plettera Svenska kraftnäts instruktion i fråga om att bedöm a förutsätt ning ar na för att långsiktigt upprätthålla kraftbalansen och följa upp hur Svenska kraft näts styrelse ha nterar Riks revisionens rekommen dationer till styrelsen.

Utskottet behandlade regeringens skrivelse i juni 2017 (bet. 2016/17:NU21). Utskottet konstaterade inledningsvis att regeringens skrivelse och Riksrevisio nens granskningsrapport är viktiga underlag för att riksdagen ska kunna följa styrningen av Svenska kraftnät i genomförandet av energiom ställningen.

Vidare framhöll utskottet vikten av att utbyggnaden av överföringssystemet för el ställs i relation till vad som är samhällsekonomiskt försvarbart och att det därmed är av stor vikt att de samhälls ekonomiska analyser som ligger till grund för Svenska kraftnäts investeringsplaner är av hög kvalitet. Givet den översyn som pågår av den svenska energipolitiken och den komplexitet och osäkerhet som finns kring utvecklingen på elmarknaden som bl.a. Energikom missionen ger uttryck för, ansåg utskottet att det kan finnas anledning att ge en fristående aktör i uppdrag att parallellt med Svenska kraftnät genomföra sam hällsekonomiska lön samhetsbedömningar vid nätinvesteringar. Detta för att säkerställa att det uppstår god kostnads effek tivitet vid nätutbyggnad och kom plettera de samhälls ekono miska lönsamhets bedömningar som Svenska kraft nät i dag har ansvar för att utföra. Utskottet ansåg därför att regeringen bör utreda behovet av att en fristående aktör utför samhällsekonomiska lön sam hetsbedömningar vid nätin vesteringar som ett komplement till de sam hälls ekonomiska lönsam hets be döm ningar som Svenska kraftnät i dag ansvarar för att utföra och återkomma till riksdagen. Utskott et föreslog ett tillkänna gi vande från riks dagen med denna inne börd.

Utskottet föreslog även ett tillkännagivande om att Svenska kraftnät åter kommande ska se över effektsituationen på några års sikt.

Utskottets ställningstagande

Energipolitiken har en avgörande roll i byggandet av ett hållbart samhälle, och sysselsättningen i Sverige är helt beroende av att det finns en god och till f örlitlig tillgång till el till konkurrenskraftiga priser. Energipolitiken syftar till att förena ekologisk hållbarhet, konkurrenskraft och försörjningstrygghet. Ut skottet anser i likhet med regeringen att klimatfrågan är en av mänsklig hetens största utma ningar. Förnybar energi och en effektiv energianvändning är vik tiga medel i kam pen för att bemästra den utmaning som hotet mot klima tet in nebär.

Under de senaste två åren har det pågått ett intensivt arbete med att försöka skapa en bred energipolitisk uppgörelse . I juni 2016 slöts sedermera en sådan över enskommelse mellan regeringspartierna , Moderaterna, Center par tiet och Krist demokraterna och i januari 2017 överlämnade den parla mentariskt sam man satta Energikomm issionen sitt slutbetänkande . Utskottet noterar att reger ingen arbetar med att genomföra energiöverenskommelsen och att den avser att återkomma till riksdagen med en proposition för att slå fast de ener gi po litiska mål som man har enats om inom ramen för e nergiöver ens kom melsen . Utöver detta noterar utskottet att regeringen har formulerat en egen am bitiös målsättning med innebörden att energiproduk tionen ska vara 100 pro cent för nybar.

Utskottet välkomnar de olika energipolitiska insatser som regeringen redo-visar i budgetpropositionen. Det gäller exempelvis insatser för att öka produk tionen och användningen av förnybar energi samt olika åtgärder som syftar till att stimulera en effektivare energianvändni ng. Genom sådana sats ningar ska pas det förutsättningar för minskade utsläpp av växthusgaser och luft för ore ningar, och grunden läggs för en utveckling mot ett hållbart energi- och trans portsystem.

El är en mycket viktig energibärare i det svenska energisystemet. När det gäl ler produktionen av förnybar el är det med Norge gemensamma elcerti fikats systemet det viktigaste styrmedlet . Utskottet ser den förlängning och ut ökning av elcertifikats s ystemet som riksdagen har beslutat om under 2017 som ett mycket betydelsefullt steg för att ytterligare stimulera utbyggnaden av den förnybara elpro duktionen.

Utöver att stimulera utbyggnaden av den förnybara elproduktionen genom elcertifikatssystemet finns även andra stödformer , exempelvis ett särskilt stat ligt investeringsstöd för utbyggnad av solceller. Utskottet ser positivt på att reger ingen föreslår ett fortsatt och utökat investeringsstöd med denna inrikt ning . Detta gagnar inte bara utvecklingen av en energiteknik med stor potential utan stimulerar även mindre elkonsumenter att producera sin egen el och att även kunna sälja ett eventuellt överskott ut på nätet. Förslaget i motion 2017/18:899 (SD) om att stödet bör avvecklas avstyrks således. I sam man hanget konstaterar utskottet för övrigt att Riksrevisionen för när varande ge nomför en granskning av det samlade stödet till solenergi och att riksdagen därmed kommer att ha anled ning att återkomma till dessa frågor under 2018.

I anslutning till behandlingen av frågor om småskalig elproduktion vill ut skottet också redovisa ett positivt förhållningssätt till att regeringen avsätter me del för stöd till investeringar i olika lösning ar för att lagra el. Möjligheter att lagra el i mindre skala kan vara särskilt betydelsefullt för småskaliga elpro du center.

Alla är vi elkonsumenter. Nu går utvecklingen alltså också mot att allt fler vill producera sin egen el. Ju fler mindre aktörer som ger sig in på elmarknaden desto större behov av att det finns offentliga resurser på lokal och regional nivå som kan möta d e n ökade efterfrågan på information och rådgivning m.m. Ut skottet ser därför positivt på att regeringen satsar på att förstärka resurserna för energi- och klimatarbetet hos offentliga aktörer på regional och lokal nivå.

Elens centrala roll som energibärare i Sverige förstärker även betydelsen av att elmarknaden fungerar effektivt i alla delar. När det gäller överföring med koppling till småskalig elproduktion är det viktigt att det tillkommer nät som kan möta denna utveckling. Smarta elnät och smarta systemkomponenter kan även underlätta en flexiblare elanvändning, vilket bidrar till en effektivare energi an vändning och är även en viktig förutsättning för att kunna hantera de utma ningar som finns på effektområdet. Utskottet ser positivt på fortsatta åt gär der för att få till en fungerande efterfrågeflexibilitet liksom på att med bor garnas roll på energimarknaden stärks.

När det gäller elöverföring på en högre nivå har s taten genom Affärsverket svenska kraftnäts för sorg ansvar för att tillhandahålla ett väl fun gerande stam nät – elnätets kroppspulsåder . En ökand e andel förnybar energi i kombi na tion med eftersatta investeringar och reinv es teringar samt en alltmer inte grerad eu ropeisk elmarknad ställer dock stora krav på den fortsatta utveck lingen av stam nätet. Svenska kraftnät planerar investe ringar i nätet som uppgår till ca 15,5 miljarder kronor 2018–2021. Detta innebär en kraftig ökning av utbygg nadstakten jämfört med historiska nivåer. Utskottet har inget att invän da mot regeringens förslag till investeringsplan 2018–2020 för Svenska kraftnät. För slaget till styrks således, liksom även förslaget om finan siella befo genheter för Svenska kraftnät. I sammanhanget noterar utskottet att Svenska kraftnät har avbrutit pla neringen av en ny förbindelse till Gotland. Samtidigt konstaterar utskottet att regeringen har upp dragit åt Energimyndigheten att utreda hur Got land kan stå modell för ett förnybart och s jälvförsörjande energi system. Ut skottet vill i detta sammanhang ock så understryka vikten av att Sve rige ska ha en trygg energiförsörjning i hela landet och även i fortsättningen goda för ut sätt ningar för en utbyggnad av förnybar energi.

Utskottet instämmer vidare i regeringens uppfattning att den höga inve ste rings volymen i stamnätet ställer krav på planering, analys av resurs åtgång samt uppföljning och kontroll i verksamheten och att det därför är viktigt att Svenska kraftnät redovisar ekonomiska bedömningar, motiv för och konse kvenser av investeringar, underlag för prioriteringar och utfall av föregående investerings plan. Härutöver noterar utskottet a tt både den nuvaran de oc h den förra regeringen under ett antal år har arbetat med att se över Svenska kraftnäts ekonomiska mål. I budgetpropositionen för 2017 an gavs att re ger ingen avsåg att vara klar med översynen senast till denna budgetpro po sition. Utskottet kan dock konstatera att arbetet med översynen fortsätter .

Att effektivisera användningen av energi är ett viktigt medel för att minska belastningen på klimate t, miljön och människors hälsa. Därutöver kan en ef fek tiv användning av resurser även bidra till den svenska konkurrenskraften. Mot bakgrund av detta ser utskottet positivt på att regeringen lyfter fram be tydelsen av ytterligare åtgärder för att stimulera en ännu effektivare energi an vändning. Det handlar bl.a. om att ta fram ett nytt program som syftar till att ta till vara den effektiviseringspotential som finns inom industrin. Utskottet noterar också att regeringen har gett Energimyndigheten i uppdrag att ta fram särskilda sek torsstrategier för energieffektivisering i samverkan med berörda branscher och myndigheter. Utskottet ställde sig för övrigt redan hösten 2016 bakom det behov som regeringen hade identifierat av att brett utreda vilka even tuella hinder som kan finnas för att möjliggöra en tjänsteutveckling vad gäller aktiva kunder och effektivisering samt att undersöka vilka styrmedel som är effektivast för att öka effektiviseringen ur både energi- och effekt hän seende.

I sammanhanget noterar utskottet också att Energikommissionen har före slagit ett mål om 50 procent effektivare energianvändning till 2030. När reger ingen har slutfört beredningen av Energikommissionens samlade förslag vän tas regeringen återkomma med ett förslag som riksdagen kan ta ställning till.

I Sverige liksom i de flesta andra länder är väg- och sjötrafiken i stort sett helt beroende av fossila bränslen. Att ställa om dessa transportslag i en mer hållbar riktning innebär en betydande utman ing på det energipolitiska om rå det. Utskottet ser ett fortsatt behov av forskning och utveckling kring alter na tiva drivmedel i form av förnybara bränslen, men även kring förutsätt ningar na för och konse kven serna av en mer omfattande elektrifiering av de fossil bräns lebaserade delarna av transportsektorn. Utskottet noterar att reger ingen under det senaste året har vid tagit flera åtgärder som kommer att bidra till en utveckling i hållbar riktning på transportområdet. Det gäller bl.a. förslag om ett nytt mål för minskningar av trans portsektorns utsläpp, förslag om ett re duktionspliktssystem och arbete med att ta fram en nationell strategi för elek trifiering av bl.a. transportsystemet. Vidare finns förslag om ett s.k. bo nus– malus-system och om åtgärder med inriktning på att stärka biogasens mark nads förutsättningar. Sammantaget bedömer utskottet att dessa olika åt gärder på ett påtagligt sätt kommer att bidra till att bryta transportsek torns beroende av fossila drivmedel.

Forskning och utveckling är inte bara viktigt när det gäller att lösa hållbar hets problem inom transportsektorn. Utveckling av ny teknik och nya tjänster ökar väsentligt möjligheterna att minska kostnaderna för att uppnå klimat-, energi- och miljöpolitiska mål, och stöd till forskning och innovation inom ener giområdet är därför en viktig och integrerad del av energipolitiken . Tek niska innovationer och produktutveck ling – men även innovationskraft när det gäller utvecklingen av tjänster och affärsmodeller – ser utskottet som viktiga nycklar i arbetet med att skapa ett långsiktigt hållbart energisystem. Utöver att forskning och utveckling kan bidra till att lösa klimat- och energipolitiska ut maningar kan innovationer på detta område bidra till att stärka Sveriges po sition som framgångsrik exportör av både miljösmart teknik och miljö smar ta tjänster. Närmare hälften av an slage n inom utgiftsområdet (knappt 1,5 mil jar der kronor under 2018 ) föreslår regeringen ska gå till just energiforsk ning. Det ta anser utskottet vara en välavvägd prioritering. I likhet med vad utskottet har anfört vid flera tidigare tillfällen ser det dock inte några skäl för riksdagen att förorda särskilda satsningar på kärnenergi forskning eller på omfattande in vesteringar i forskningsinfra struktur på detta område som exempelvis en sär skild forsknings reaktor. F örslaget i motion 2017/18 : 2523 (SD) om sådana sats ningar avstyrks med hänvisning till vad utskottet har anfört tidigare på det ta tema. Beträffande mer allmänt hållna förslag om kärnenergiforskning kan näm nas att utskottet s å sent som våren 2017 redovisade uppfattningen att hu vud fokus för energiforsk ningen ska ligga på förnybara energikällor och att kärn energiforsk ning således inte är ett priori terat forskningsområde . Yrkandet i motion 2017/18:899 (SD) om satsningar på kärnenergiforskning avstyrks så ledes också. Utskottet avstyrker även yr kan det i samma motion om en vät gas strategi. Här hänvisar utskottet till sitt ställningstagande när ett motsva rande yr kande behandlades våren 2017 (bet. 2016/17:NU14) .

Avslutningsvis vill utskottet understryka vikten av att jämställdhetsfrågor upp märksammas inom energisektorn. Regeringen konstaterar att energibran schen inte är jämställd , och utskottet förutsätter därför att regeringen över vä ger ytter ligare åtgärder för att säkerställa att jämställdhetsfrågor genomsyrar ener gisektorn. Detta gäller inte minst i verksamheter som finansieras med stat liga medel.

Sammantaget innebär det anförda att utskottet tillstyrker regeringens för slag till anslagsfördelning inom utgiftsområde 21 Energi och de förslag till be myn diganden under 2018 som finns knutna till några av anslagen. Utskottet tillstyrker också de för slag som gäller Svenska kraftnäts investeringsplan 2018–2020 och finansiella befo genheter 2018 liksom förslaget om elbered skaps avgiftens storlek 2018 . Följaktligen avstyr ker utskottet de förslag till al terna tiva anslagsfördelningar som föreslås i ett antal motioner. Även de öv riga anslagsrelaterade motionsyrkandena i av snittet av styrks.

Reservation

Anslag inom utgiftsområde 21 (SD)

av Josef Fransson (SD) och Mattias Bäckström Johansson (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut borde ha följande lydelse:

a) Anslagen för 2018

Riksdagen anvisar anslagen för 2018 inom utgiftsområde 21 Energi i enlighet med förslaget i bilaga 6.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2017/18:899 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkandena 7, 18, 30 och 36 samt

2017/18:2523 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkandena 1 och 2,

bifaller delvis proposition 2017/18:1 utgiftsområde 21 punkt 4 och avslår motionerna

2017/18:3708 av Rickard Nordin m.fl. (C),

2017/18:3748 av Penilla Gunther m.fl. (KD) yrkande 1,

2017/18:3817 av Maria Weimer m.fl. (L) och

2017/18:3897 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 1.

b) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden

Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2018 besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp som anges i bilaga 7.

Därmed bifaller riksdagen delvis proposition 2017/18:1 utgiftsområde 21 punkt 5.

c) Godkännande av investeringsplan för Affärsverket svenska kraftnät

= utskottet

d) Finansiella befogenheter för Affärsverket svenska kraftnät

= utskottet

e) Avgiftsuttag för elberedskapsavgiften

= utskottet

Ställningstagande

Sverigedemokraterna anser att energipolitiken måste vila på tre ben: leve ranssäkerhet, kostnadseffektivitet och miljö. Vi har vid flera tidigare till fällen redovisat vår grundläggande uppfattning att vidlyftiga subventioner till för nybar energiproduktion eller oöverlagda skattepålagor som belastar kärn- och vatten kraften riskerar att all varligt begränsa förutsättningarna för att ener gipo litiken ska bli fram gångsrik.

Vi anser att den rådande svenska klimat- och energipolitiken ofta känne tecknas av ett alldeles för snävt synsätt på vad som krävs för att kunna be mästra världsomspännande klimat- och energiförsörjningsproblem. Såväl den nuvaran de som den förra regeringen tycks vilja vinna kampen på hemma plan utan insikt om att Sverige – eller EU – har mycket begränsade möjligheter att påverka den sammanlagda klimateffekten av de växthusgasutsläpp som sker på global nivå. Detta förhållningssätt präglar även den energipolitiska upp görelse som slöts mellan fem partier i juni 2016. Vi beklagar att de berörda parterna så ensidigt har valt att anamma ett snävt nationellt perspektiv på dessa globala utmaningar, och vi ser en uppenbar risk i den svenska ambitionen att agera som föregångsland på klimatområdet. Dyra och i många fall ineffektiva satsningar på förnybar ener giproduktion kan hota konkurrenskraften för såväl den svenska som den euro peiska industrin, vilket kan resultera i att koldi oxidgenererande produk tion flyt tas till länder med en mindre ambitiös klimat politik eller där andra miljöhän syn, arbetsrätt och mänskliga rättigheter är satta på undantag.

Vi och Sverigedemokraterna strävar efter att behålla och utveckla landets energisystem, med fokus på leveranssäkerhet, effektivitet och miljöansvar. Vi ser det som mycket betydelsefullt att en nation har kontroll över sin energi försörj ning och förespråkar därför i f örsta hand en hög grad av själv för sörjning som en viktig pusselbit i arbetet med att uppnå energipolitikens mål.

Vidare anser vi att energieffektiviseringsinsatser ska prioriteras då sådana insatser ofta är både samhällsekonomiskt och företagsekonomiskt lönsamma. För den elintensiva basindustrin i Sverige har en effektivare energianvändning stor potential att resultera i sådana kostnadsbesparingar som stärker industrins kon kur renskraft. Mot bakgrund av detta har vi ställt oss positiva till det förslag om ett energieffektiviseringsprogram för industrin som har föreslagits av Ener gi kom missionen och som också omnämns i budgetpropositionen.

När det gäller förnybar energi är vår och Sverigedemokraternas hållning att förnybara energikällor i möjligaste mån ska konkurrera på samma villkor som andra energikällor. Samtidigt anser vi att de problem som inte minst den för nybara elproduktionen kan ge upphov till måste uppmärksammas mer. Be-grep pet förnybar energi har en positivt laddad innebörd för många, vilket ten derar att skymma sikten för denna produktions tillkortakommanden. Sub ven tions driven utbyggnad av vind- och solkraft ökar kraven på reglerkraft, och vä der beroende kraftkällor av detta slag innebär även betydande utma ningar för elnätet och för möjligheterna att kontrollera den så viktiga effekt balansen. Ut ma ningarna när det gäller tillhandahållandet av effekt förstärks dessutom av den högst beklagliga förtida avvecklingen av flera välfungera n de svenska kärn kraft verk som står för dörren.

Till detta kommer att kärnkraften svarar för den baskraft som utgör bot ten plattan på vilken hela det svenska kraftsystemet vilar och som inte minst är betydelsefull för den elintensiva basindustrin. Tillåts detta fundament erodera som en följd av politiska missgrepp hotas inte bara den svenska industrins kon kurrenskraft utan på sikt även välfärdsstaten. Dessutom är risken påtaglig att det bara är fossilbränslebaserad kraft produktion som kan erbjuda rimliga alternativ, vilket självfallet inte gagnar ambitionerna att minska utsläppen av växthusgaser. I motsats till regeringspartierna ser vi kärnkraften som ett cen tralt inslag i den svenska energimixen under överskådlig framtid. Såväl even tuell ny kärnkraft som den fortsatta driften – och på längre sikt avveck ling och nedmontering – av de befintliga verken kräver emellertid att kun ska perna kring dessa frågor utveck las. Eftersom staten inte satsar några medel alls på kärnenergiforskning inom ramen för det betydande energiforsk nings anslaget som avsätts varje år kan det starkt ifrågasättas om de nödvändiga kunskaperna på kärnkrafts området kan vid makthållas på sikt.

Vi inom Sverigedemokraterna anser att Sverige ska satsa på kärnkraft i den omfattning som krävs för att upprätthålla och säkerställa en trygg elförsörjning för i första hand Sverige. Det är, enligt vår uppfattning, således av stor vikt att kärnteknisk forskning och utveckling behålls inom landet och att forskningen dessutom ges möjlighet att flytta fram sina positioner. För att kunna etablera ny, modern och ännu säkrare kärnkraft i Sverige behövs det en hög nationell kompe tens, och detta kräver i sin tur ökat stöd till kärnkraftsforskningen. Fram gångsrik kärn teknisk forskning är dock ofta beroende av tillgången till en funktionell forsk ningsinfrastruktur. Därför föreslår Sverigedemokraterna ett nytt anslag inom utgiftsområde 21 Energi som ska finansiera det inledande arbetet med att etablera en kärnreaktor för forskningsändamål (anslaget 99:1 Forsknin gsreaktor för fjärde generatio nens kärnkraft ) .

I Sverigedemokraternas kommittémotion 2017/18:899 återfinns ett stort antal konkreta förslag på åtgärder med energipolitisk anknytning. En del av dessa förslag faller dock inte inom näringsutskottets beredningsområde och be handlas därför av andra utskott. Det gäller exempelvis förslag på skatte om rådet. Andra förslag har ingen direkt påverkan på anslagen inom utgifts om rådet och kommer därför att behandlas av utskottet senare under detta riks möte. Vi ser fram emot att vid flera kommande tillfällen få möjlighet att föra fram vår syn på den svenska energipolitiken.

Med detta sagt vill vi nu framhålla att vi står bakom Sverigedemokraternas för slag till anslags fördelning för utgiftsområde 21 som finns i motion 2017/18:2523 (SD) . Förslaget präglas av en återhållsam inställning när det gäl ler olika sats ningar på sådana förnybara energikällor som har visat tveksam effektivitet och där kostsamma statliga subventioner mest fungerar som ett slags omoti verad bonus åt redan lönsamma verksamheter eller som konstgjord andning åt kommersiellt tveksamma tekniker. Vi förordar därför att det inte ska anslås några medel till anslaget 1:3 Stöd för marknadsintroduktion av vind kraft (–10 miljoner kronor) eller till anslaget 1:5 Planeringsstöd för vindkraft (–85 miljoner kronor). Avveck lingen av dessa båda anslag ingår i en över gri pande energistrategi som syftar till att göra marknadsförutsättningarna mer jäm bördiga för olika energislag. Fort satta insatser för ökad energieffek tivi se ring är vi positiva till. Då vi i vårt bud getförslag inte har de satsningar som motiverar den nivå som föreslås för Energimyndighetens förvaltningsan slag minskas anslaget 1:1 Statens energi myndighet på ett sätt som motsvarar den tidigare ökningen (–38 miljoner kronor).

Vi och Sverigedemokraterna anser att forskning med inriktning på nya ener gilösningar har stor potential att lösa många av de utmaningar som väntar. Samtidigt menar vi att de statliga forskningsmedlen delvis bör riktas om mot att finansiera uppbyggnaden av den vetenskapliga och tekniska kunskap och kom petens som i dag saknas inom kärnteknikområdet. Som redan har nämnts ser vi även ett behov av kärnteknisk forskningsinfrastruktur. Vi föreslår därför att anslaget 1:7 Energiteknik avvecklas (–975 miljoner kronor), och att 150 miljoner kronor i stället satsas på det ovan omnämnda nya anslaget 99:1 Forsk ningsreaktor för fjärde genera tio nens kärnkraft. Med en sådan reaktor kan forsk ningen kring fjärde generationens kärnkraft flyttas fram ytterligare. Detta borde vara eftersträvansvärt då fjärde generationens kärnreaktorer kan åter an vända kärn bränsle och därmed även bidra till att lösa problemet med utbränt kärnavfall.

I likhet med vad vi anförde i förra årets budgetbetänkande är vi skeptiska till de medel regeringen föreslår till anslaget 1:10 Lokal och regional kapa ci tets utveckling för klimat- och energiomställning. Vi anser att de 90 miljoner kronor som regeringen vill satsa under 2018 på denna ideologiskt färgade och diffust beskrivna åtgärd kan göra större energipolitisk nytta på något annat sätt. Anslaget finns därför inte med i det budgetförslag vi står bakom.

Utöver de beskrivna justeringarna av de befintliga anslagen inom utgifts-området och förslaget om ett nytt anslag för etableringen av en kärnforsknings-reaktor föreslår vi ytterligare två nya anslag som ska inriktas på att främja pro duktion av förnybar gas. För det första anser vi att det finns en outnyttjad po tential för framställning av metangas från olika avfallsprodukter. Sådan för ny bar klimatvänlig biogas har många an vändningsområden och därför för or dar vi att anslaget 99:2 Investeringsstöd biogas inrättas och att 75 miljoner kro nor av sätts på detta anslag 2018. Anslaget får användas för att finansiera in ves terings stöd och marknadsi ntroduktion av ny teknik på bio gasområdet.

För det andra vill vi och Sverigedemokraterna stimulera utvecklingen av den mycket intressanta vätgasen och dess användning i bränsleceller. Till skill nad från utveck lingen på många andra håll i världen har bränslecells tekniken fört en förhållandevis blygsam til lvaro i Sverige. För att Sverige inte ska halka efter på detta o mråde föreslår vi att det inrättas ett nytt an slag inom utgifts område 21 Energi. Anslaget 99: 3 Vätgasstrategi får användas för att stimulera fram växten av pilotanläggningar och nödvändig infrastruktur till gagn för vät gas- och bräns le cellsteknikens utveckling i vårt land. Anslaget ska även kunna finan siera arbe tet med att ta fram en vätgasstrategi för Sverige. För 2018 för ordar vi att det avsätts 100 miljoner kro nor till det nya anslaget.

Sammanfattningsvis innebär detta att vi tillstyrker motionerna 2017/18:899 (SD) och 2017/18:2523 (SD) i de här aktuella delarna. Regeringens och de andra partiernas förslag till anslagsfördelning avstyrks i de n mån de inte över ens stämmer med förslagen i de nyssnämnda motionerna. Däremot till styrker vi regeringens förslag till investeringsplan och finansiella befo genheter för Svenska kraftnät liksom även förslaget om nivån på elbered skapsavgiften.

När det gäller regeringens förslag till olika bemyndiganden som är kopp lade till några av anslagen, avstyrker vi regeringens förslag som gäller de an slag som vi avvecklar helt i vårt förslag (se bilaga 7). Det innebär således att vi avstyrker regeringens förslag om bemyndiganden om anslagen 1:3 Stöd för marknads introduktion av vindkraft, 1:5 Planeringsstöd för vindkraft, 1:7 Ener gi teknik och 1:10 Lokal och regional kapacitetsutveckling för klimat- och ener gi om ställning. När det gäller anslaget 1:4 Energiforskning har vi före sla git en sänk ning med 150 miljoner kronor under 2018. Vi har däremot inte före slagit nå gon annan nivå än vad regeringen har gjort när det gäller bemyn di gandet för detta anslag eller de öv riga bemyndi gandena som regeringen före slår.

Utöver det vi nu har sagt om anslagen gäller det som sägs i budgetproposi tionen för 2018 om dels anslagen, dels bemyndiganden om ekonomiska åta gan den.

Med det anförda tillstyrker vi förslaget till anslagsfördelning som finns i bilaga 6 och förslag et om beställningsbemyndiganden som finns i bilaga 7.

Särskilda yttranden

1.

Anslag inom utgiftsområde 21 (M)

Lars Hjälmered (M), Hans Rothenberg (M), Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M) och Jessika Roswall (M) anför:

Moderaternas utgångspunkt är det ska löna sig bättre att jobba och att statens kärnuppgifter som skola, vård och trygghet måste stärkas. Vårt budgetal ter na tiv innehåller därför reformer för att öka jobbchanserna och satsningar för att åter upprätta kunskapsskolan, halvera vårdköerna och stärka primärvården samt den största trygghetssatsningen på över 20 år. Samtidigt behöver Sverige också rusta inför nästa lågkonjunktur. När den kommer ska Sverige kunna mö ta den med en aktiv stabiliseringspolitik som inte drabbar samhällets sva gaste. Det krä ver en mer återhållsam inriktning på politiken i dagens hög kon junktur. Vi mode rater har därför ett finansiellt sparande som är 10 mil jarder kronor starkare än reger ingens varje år. Kombinationen av offensiva sats ning ar och en stramare finans politik blir möjlig genom tydliga priori te ringar där jobb, trygg het och välfärd alltid går före bidrag och subven tions politik. Vår syn på den övergripande ekono miska politiken i övrigt fram går av partimotion 2017/18:3681 (M).

Den 22 november 2017 beslutade riksdagen om ramar för statsbudgetens utgiftsområden och om en beräkning av statens inkomster (bet. 2017/18:FiU1). Riks dagen har där med ställt sig bakom regeringens förslag till utgiftsramar, beräk ning av statens inkomster och inriktning på budgetpo liti ken. Genom be slutet fastställdes att de samlade utgifterna för utgiftsområde 21 Energi inte får överstiga 3 588 354 000 kronor. I enlighet med riksdagens ram beslutsprocess ställs re geringens budgetförslag och oppositionspartiernas bud getförslag mot va rand ra som helheter, och budgeten beslutas sedan i två steg. Moderaternas bud get förslag är en sammanhållen helhet, och ef tersom riks dagen genom det nyss nämnda rambeslutet har ställt sig bakom regeringens förslag väljer vi att inte delta i det nu aktuella beslutet om anslagens fördelning inom utgiftsom råde 21 Energi. I stället redovisar vi i detta särskilda yttrande vår syn på energi po li tiken i allmänhet och på regeringens förslag. Vi refererar också den an slags fördelning och de förslag som Moderaterna presenterar i mo tion 2017/18: 3897 .

Sveriges välfärd, jobb och konkurrenskraft är beroende av en energipolitik som lever upp till behoven och förväntningarna från en omvärld i ständig för ändring. Såväl företag som hushåll måste kunna räkna med en trygg tillgång till energi. Historiskt har Sverige hanterat den uppgiften väl. Det måste vi klara även i framtiden. Sverige ska ha ett robust energisystem som står på tre ben med vattenkraft, kärnkraft och ny, förnybar energi. Energi politiken ska värna kli matet, vara ekologiskt hållbar, säkra el till kon kurrenskraftiga priser och ga rantera att el finns när såväl medborgare som före tag behöver den. Alla delar av samhället är i dag beroende av att dessa mål kan uppnås . Detta ställer höga krav på hur energipolitiken utformas.

Vi har redan berört elens betydelse som energibärare i det svenska ener gi systemet. El är och förblir under överskådlig tid en grundsten i den svenska energiförsörjningen, och Moderaternas mål är att Sveriges elproduk tion på sikt ska bli helt klimatneutral. Vi vill därför se en fortsatt satsning på kol di oxid neutrala alternativ för elproduktion. För att även fortsättningsvis kunna värna svenska jobb och konkurrenskraftiga elpriser för både hushållen och den el in ten siva industrin är det mycket viktigt att de helt dominerande och kli mat vän liga kraftproduktionsslagen vatten- och kärnkraft inte hotas av orimliga skatte på lagor. Förnybara energikällor är betydelsefulla för att minska den mil jö påverkan som kommer från svensk energiproduktion. Staten har i sin tur en vik tig roll när det gäller att stödja framväxten av ny energiproduktion ge nom att bidra till finansieringen av forskning och utveckling samt underlätta miljö riktiga val för konsumenterna. Konkurrens på elmarknaden är för övrigt också viktigt. En fun gerande elmarknad i Europa minskar sårbarheten och ökar leve ranssä kerheten.

Innan vi kommenterar regeringens budgetförslag på det energipolitiska om-rådet vill vi betona den stora betydelsen av tydliga och långsiktiga spelregler inom energipolitiken. Mot den bakgrunden ser vi positivt på den ramöverens kommelse som fem partier slöt på det energipolitiska området i juni 2016. Mo deraterna var pådrivande i arbetet med att få till denna historiska överens kom melse. Utan Moderaternas insatser hade det exempelvis inte blivit någon ex pressavveckling av effektskatten på kärnkraft eller någon kraftigt sänkt fastig hetsskatt för vattenkraften. Det samlade resultatet är bl.a. en energiupp görelse som långsiktigt säkrar förutsättningarna för att kärnkraften även ska kunna vara en viktig del av Sveriges energiförsörjning under en lång tid fram över. Med energiöverenskommelsen i botten och kloka och brett politiskt för ank ra de slut satser från den parlamentariskt sammansatta Energi kom mis sionen ser vi relativt ljust på förutsättningarna att kunna vara med och forma en ener gi politik som svarar mot omvärldens krav på både kort och lång sikt.

När det gäller anslagen inom utgiftsområde 21 Energi ser vi liksom re ger ingen värdet i att det satsas be ty dande statliga medel på energiforskning. Många av morgondagens ut maningar kan vara möjliga att möta med mor gon dagens teknik. Ener gitekniska landvin ningar kan exempelvis bidra till att lösa klimatproblem, men även till den svenska konkurrenskraften på en global mark nad.

Forskning som inriktas på förnybar energi är viktig och bör fortsätta. Där emot saknas det möjlighet att finansiera kärnenergiforskning via energi forsk nings anslaget. Detta ser vi som problematiskt. Vi menar att oavsett vad man har för uppfattning om kärnkraftens framtid, är det otvetydigt så att detta kraft slag kommer att användas i Sverige under åtskilliga årtionden till. Om Sverige ska kunna hantera de befintliga reaktorer na , ha möjlighet att bygga nya och att avveckla äldre reaktorer på ett säkert och effektivt sätt krävs det att man lyckas behålla kompetensnivå och forskningskompetens.

Beträffande de övriga anslag en innebar det förslag som vi och Moderaterna lagt fram att anslaget 1:7 Energiteknik skulle återställ a s till tidigare nivå som en följd av att vi inte står bakom regeringens satsningar på att finansiera stöd till investeringar i solceller. När det gäller anslagsfördelningen i övrigt innebär det förslag som Moderaterna har presenterat att anslaget 1:10 , som har den diffusa titeln Lokal och regional kapaci tetsutveckling för klimat- och energi om ställning , minskas med 65 miljoner kronor 2018 i förhållande till re ger ingens förslag . Vidare innebär förslaget lägre anslagsnivåer när det gäller yt ter ligare några av anslagen inom utgiftsområdet (se bilaga 2), vilket sam man taget innebär att vårt budgetalter nativ för ut gifts område 21 Energi är drygt 1,2 miljarder kronor lägre än vad regeringen föreslår.

2.

Anslag inom utgiftsområde 21 (C)

Rickard Nordin (C) anför:

Mitt i en stark, internationellt driven, högkonjunktur växer problemen i den svenska ekonomin. Tudelningen ökar på den svenska arbetsmarknaden, där ut satta grupper utgör en allt större andel av de arbetslösa. Samtidigt öppnar sig en klyfta mellan de orter som växer och som har följt med i den globala upp gången och de orter som har ställts utanför.

Jag och Centerpartiet anser att regeringen bedriver en oansvarig ekonomisk politik som minskar det strukturella sparandet och förstärker riskerna för en över hettning. Centerpartiet vill i stället vara sparsamt när konjunkturen är god, både för att ha resurser att mota nästa kris och för att inte förstärk a riskerna för en överhettning. Hur Centerpartiet ser på den övergripande ekonomiska poli tiken fram går av partimotion 2017/18:3716 (C).

Riksdagen har genom sitt beslut den 22 november 2017 fastställt att de sam lade utgifterna för utgiftsområde 21 Energi inte får överstiga 3 588 354 000 kronor 2018 (bet. 2017/18:FiU1). Centerpartiets förslag är drygt 150 miljoner kronor lägre än regeringens förslag , och det hade därmed varit formellt möjligt för mig att reservera mig mot regering ens förslag och i stället ställa mig bakom Centerpartiets förslag. Centerpartiets samlade budget förslag ska emellertid be trak tas som en helhet där någon eller några delar inte kan brytas ut och behandlas isolerat. Mot denna bakgrund väljer jag att avstå från att delta i beslutet om anslag och redovisar i stället Centerpartiets politik inom utgiftsområdet i detta särskilda yttrande.

Inledningsvis vill jag understryka att jag anser att anslagen inom utgiftsom råde 21 Energi borde ha utformats i enlighet med förslagen i Centerpartiets mo tion 2017/18:3708. Innan jag kortfattat berör min och Centerpartiets syn på anslagsfördelningen inom det nyss nämnda utgiftsområde t vill jag nämna nå got om Centerpartiets övergripande syn på energipolitiken.

Utvecklingen på energiområdet har varit mycket positiv under de senaste åren. Mer än hälften av Sveriges energikonsumtion kommer från förnybara ener gi källor. Centerpartiets vägvinnande agerande som alliansregeringens grö na röst och alliansregeringens energiöverenskommelse från 2009 har lagt grunden för detta. Den positiva utvecklingen måste emellertid värnas.

Jag anser att Sverige både har en möjlighet och en skyldighet att vara ledan de i den gröna omställningen. Vi har fantastiska förutsättningar att fasa ut den fossila energin. Centerpartiets mål är att Sveriges energisyst em ska vara helt förnybart 2040 och samtidigt inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser.

Energi och transporter är grundstenar för att göra det möjligt för människor att bo och verka var de vill, att hjälpa människor ur fattigdom och att minska av ståndet mellan stad, land och kontinent. Bilar och andra fossilbränsledrivna transporter är emellertid miljöbovar som tillsammans står för drygt en tre dje del av alla utsläpp i Sverige. Alldeles för få fordon drivs av miljövänliga driv medel som exempelvis förnybar el och biodrivmedel.

Jag och Centerpartiet står bakom den energipolitiska överenskommelse som slöts mellan fem partier i juni 2016. Centerpartiet har länge varit drivande för en bred överenskommelse över blockgränserna om inriktningen för den fram tida ener gipolitiken och verkat målmedvetet för att Alliansens energi po li tiska upp görelse från 2009 ska fungera som utgångspunkt för en stabilt po litiskt förankrad och därmed långsiktigt hållbar uppgörelse. Överens kom mel sen från juni 2016 har därefter även fungerat som bas för d e förslag som Ener gikom missionen pre senterade i januari 2017 och som under den närmaste ti den har omsatts eller kom mer att omsättas i praktisk handling. Det handlar exempelvis om en förläng ning av elcertifikatssystemet, åtgärder som syftar till att värna både små- och storskalig vattenkraft och som skapar stabila mark nadsför utsättningar för såväl elproduktion sbolag som mikroproducenter. Över ens kom mel sen pekar även ut mål och viktiga reformer för ett mer flexi belt el system. Vidare ger den de långsiktiga förutsättningar som krävs för att nå ett helt förnybart energisystem. Ny teknik med batterier och digita li sering ger nya förut sättningar och lösningar för effektivisering, energi lagring, flexi bel an vänd ning och smarta elnät. Export möjligheter för teknik, kunnande och förnybar energi skapas samtidigt som den utvecklingen tryggar både Sveriges och våra grannländers elförsörjning. Detta kommer dock att kräva nät inve steringar och utbyggd överföringskapacitet som möjliggör en större export av el till våra grannländer. Export av förnybar el gör dessutom stor kli matnytta när den ersätter fossil kraft produktion i andra länder.

Med en allt större andel väderberoende el produktion ökar emellertid också behovet av mer flexibel elanvändning bl.a. i syfte att kunna sänka effektuttaget under vissa perioder. Då är det viktigt att det löna r sig att planera sin el an vänd ning. Smarta elmätare och smarta apparater i kombination med lämp ligt ut for made affärsmodeller borgar för att användarflexibiliteten kan bidra till att både avlasta elnätet och minska elanvändarnas kostnader. Mer närpro ducerad el ökar också flexibiliteten, gör systemet mindre sårbart och kan ge sänkta kost nader inte minst på landsbygden.

I Centerpartiets motion 2017/18:3686 om miljöansvar och grön tillväxt re do visas ett stort antal förslag med energipolitisk koppling. Flertalet av för sla gen har emellertid inte någon direkt påverkan på anslagen inom utgiftsom råde 21 Energi eller faller inom andra utskotts beredningsområden , exem pelvis gäl ler detta förslag på skatteområdet . De behandlas därför inte i detta betän kande.

När det avslutningsvis gäller anslagen inom det nu aktuella utgiftsområdet föreslog Centerpartiet en ram som var drygt 150 miljoner kronor lägre än re geringens förslag för 2018. Centerpartiets – av riksdagen dessvärre av visade – samlade förslag innehöll bl.a. en högre nivå än regeringen s till anslaget 1:7 Energiteknik under 2018 (+40 miljoner kronor). I Centerpartiets förslag av visas samtidigt den höjning av anslaget 1:5 Planeringsstöd för vindkraft som reger ingen har föreslagit (–70 miljoner kronor) och anslaget 1:10 L o kal och regio nal kapacitetsutveckling för klimat- och energiom ställning avvisas helt (–90 miljoner kronor) . Ytterligare några anslags justeringar framgår av Cen ter par tiets samlade förslag i bilaga 2.

3.

Anslag inom utgiftsområde 21 (L)

Said Abdu (L) anför:

De offentliga finanserna är i ordning, sysselsättningen växer och ekonomin befinner sig i en högkonjunktur. Men i stället för att använda högkonjunkturen för att bygga en buffert för sämre tider väljer regeringen att elda på ekonomin och presentera ofinansierade bidragshöjningar. I stället krävs en liberal ekono misk politik där utbildning belönas, där skatten på jobb är lägre än i dag och där det alltid är lönsamt att gå från bidrag till jobb.

Alltför många står utanför arbetsmarknaden, ofta är det personer med bris tande utbildning eller som är utrikes födda. En stor andel elever lämnar grund skolan utan fullständiga betyg. Miljö- och klimatutmaningarna kräver kraft fulla och effektiva svar. Det finns fortsatt brister i sjukvård och omsorg. Mi grations- och integrationsutmaningen växer. Att vi är fast förvissade om att visa solidaritet i den största flyktingkatastrofen sedan andra världskriget un derstryker bara behovet av att vårda de offentliga finanserna. För att vända utvecklingen behövs en ny vision för vad Sverige ska vara och nya och kraft fulla förslag för att nå dit. För att möta framtidens utmaningar behöver Sverige en ny reformagenda.

I mo tion 2017/18:3752 (L) lägger L iberalerna fram en budget med reformer för framtiden. Vi satsar på bättre kunskaper i skolan, bättre möjlighet för före tag att anställa, en fungerande polis i hela landet och ett försvar med ka pacitet att försvara Sverige. Den säkerhetspolitiska situationen i vårt närom råde har kraftigt försämrats på kort tid, vilket ställer höga krav på vår bered skap både vad gäller det nationella försvar et och våra samarbeten med andra. Dessutom presenterar vi en integrations- och migrationspolitik som byg ger på lika delar humanism och realism och som fokuserar på jobb och skola och som mot ver kar par allellsamhällen och hedersvåld.

Den 22 november 2017 beslutade riksdagen emellertid om ramar för stats bud ge tens utgiftsområden och om en beräkning av statens inkomster för 2018 enligt regeringens förslag ( bet. 2017/18:FiU1). Genom rambeslutet av visade riksdagen således förslagen till inkomstberäkning och fördelning av ut gifter per utgifts område i den ovannämnda parti motion en 201 7/18 : 3752 (L). Där med tar Sverige nu en annan väg än den som Liberalerna vill se, vilket jag självfallet beklagar.

Mitt partis budgetförslag är att betrakta som en helhet. På majoriteten av ut giftsområdena överensstämmer inte riks dagens beslut med de förslag till ra m ar som Liberalerna förespråkar. Liberalerna ser ett värde i att budgeten och budget processen hålls samman. Även enskilda och på kort sikt motiverade ut brytningar riskerar att på lång sikt försvaga denna viktiga process och även tyra effektiviteten i finanspolitiken. Jag väljer därför att inte delta i be slutet om för delningen till anslag inom utgiftsområde 21 Energi. I detta sär skilda yttrande vill jag dock redovisa Liberalernas syn på energipolitiken.

Min och Liberalernas vision för energipolitiken är en långsiktigt hållbar och klimatneutral energiförsörjning med högsta möjliga försörjningstrygghet och energisäkerhet. Svenskproducerad el kan med fördel även exporteras till gagn för andra länders försörjningstrygghet, energisäkerhet och möjligheter att er sät ta fossilbränslebaserad elproduktion.

Med detta sagt vill jag understryka att jag och Liberalerna anser att den på gående uppvärmningen av jorden som en följd av ökande utsläpp av växt hu s gaser är den största framtidsutmaningen för både vår och kommande ge nerationer. Därför är det centralt för oss l iberaler att värna Sveriges kli mat smar ta ener gisystem och på så sätt hålla nere växthus gasutsläppen. Tack vare vattenkraf ten, kärnkraften och investeringar i förny bar el har Sverige en säker och effektiv elproduktion med små utsläpp av växthusgaser och till konkur rens kraftiga priser. En långsiktig och stabil energiför sörjning är avgörande för kli matet, de svenska jobben och den svenska konkurrenskraften och därmed för både tillväxten och välfärden i vårt land. Näringslivet och hushållen måste kun na lita på en trygg elförsörjning med hög leverans säkerhet till rimliga pri ser under årets alla dagar.

Liberalerna har valt att inte stå bakom den energiöverenskommelse som slöts i juni 2016 mellan Socialdemokraterna, Moderaterna, Centerpartiet, Mil jö partiet och Kristdemokraterna. Jag och Liberalerna anser att överens kom melsen både är dyr och saknar klimatnytta. Stora konkurrenssned vridande sub ventioner ska gå till förnybara energikällor, bl.a. genom höjda ambitioner inom elcertifikatssyste met i en tid då det svenska elsystemet inte behöver mer väderberoende elproduk tion. Detta vänder jag mig emot och vill i stället se pro duktion av förnybar el när den behövs och när någon vill betala för den. Som liberal tror jag på mer marknad och mindre subventioner. Jag vill att tek niken och marknaden ska driva på utvecklingen. Bidrag och subventio ner är dyra och snedvrider konkurrensen. Flera experter anser att elcertifikats sys temet är dyrt och att det inte bidrar till mindre utsläpp , utan snarare inverkar negativt på vattenkraftens och kärnkraftens lönsamhet. I stället för att sub ven tionera ny olönsam elproduktion som inte ger klimatnytta borde reger ingen fo ku sera sina klimatinsatser på de sektorer där Sverige har höga utsläpp, fram för allt trans portsektorn. Liberalerna ser positivt på den pågående mark nads drivna elektri fieringen av denna sektor. En mer omfattande sådan elek trifie ring kräver dock en stabil och koldioxidsnål elproduktion som kan leve rera ren el till eldrivna fordon. Här spelar klimatsmarta energislag som vatten kraft, kärnkraft och för ny bar el en viktig roll.

Kärnkraften står för ca 40 procent av den svenska elproduktionen. I vårt kalla land med tung basindustri är det nödvändigt med en stabil elproduktion årets alla dagar – och då behövs kärnkraften. Kärnkraften behövs också för klimatets skull, vilket för övrigt även FN:s klimatpanel anser. Avvecklas kärn kraften kommer Sverige att behöva importera mer el och därmed också bli mer beroende av fossil energi. Även våra grannländer kommer att bli än mer be roende av fossil bränslebaserad elpro duktion och det är ju något helt annat än att vara klimatsmart.

Liberalerna är mot den bakgrunden skeptiska till energiöverenskommelsen eftersom den innehåller skrivningar om kärnkraf tens framtid som är så svår tol kade att inte ens de som står bakom överenskommelsen tycks vara överens om innebörden. Detta skapar naturligtvis en olycklig osäkerhet om kärnkraf tens framtida roll.

Vidare är det viktigt att alltid beakta energifrågornas internationella karak tär. Sverige måste därför driva på för ett närmare europeiskt samarbete på ener giområdet genom bl .a. EU:s energiunion , och jag ser det som betydelse fullt med fortsatt höga ambitioner när det gäller att bygga ut nät och över förings kapacitet både ino m landet och mellan Sverige och våra grann länder . Energipo litikens internationella dimension innehåller också emellanåt tydliga säker hets politiska inslag. När gasleveranser används som politiskt påtryck nings medel be hövs en trygg energiförsörjning på europeisk nivå. Jag och Li be ralerna anser att Europas beroende av rysk gas måste minska och att g as led ning en Nordstream II måste stoppas.

Jag och Liberalerna anser därtill att Sverige behöver en mer likvärdig be skattning inom energisektorn och en liberalisering av energipolitiken som sät ter klimathänsyn, långsiktiga spelregler och konkurrensneutrala villkor i första rummet. Regeringens snabba och dåligt förberedda skatteförändringar på exem pelvis solel och biodrivmedel har minskat förutsägbarheten och där med för sämrat förutsättningarna för stabila och långsiktiga villkor för aktuella bran scher. Dessutom döms regeringens politik ut som ineffektiv av reger ing ens egna ex pert myndigheter, som Finanspolitiska rådet och Konjunk tur insti tu tet.

Tekniska innovationer och produktutveckling liksom utvecklingen av nya tjänster och affärsmodeller är enligt min och Liberalernas uppfattning mycket betydelsefulla faktorer för att kunna skapa ett långsiktigt hållbart energi sys tem.

När det gäller anslagen inom utgiftsområde 21 Energi står jag bakom det förslag som finns i Liberalernas kommittémotion 2017/18:3817 . I likhet med vad som sägs i motionen anser jag det vara beklagligt att regeringen främst väl jer att fortsätta använda en rad kortsiktiga bidrag för att sti mulera utveck lingen av för nybar energi. Vad som behövs är i stället långsiktiga och teknik neu trala styrme del. Jag instämmer därför i Libe ra lernas uppfattning att ansla get 1:3 Stöd för mark nadsi ntroduktion av vindkraft och anslaget 1:5 Pla ne rings stöd för vindkraft borde avvisa s i sin helhet (–10 miljoner kronor respek tive –85 miljoner kro nor). Efter som jag och Liberalerna har en skeptisk syn på kort siktig och ineffek tiv subven tionspolitik vänder vi oss också mot de sats ningar som reger ingen gör på stöd till solcellsinvesteringar inom ramen för anslaget 1:7 Ener giteknik. Däremot är jag positiv till satsningar på energi lag ring , och Libera lernas förslag skulle ha inneburit en ökning av anslaget 1:7 Energitek nik med 5 miljoner kronor för detta ändamål.

När det gäller det största anslaget inom utgiftsområdet – 1:4 Energiforsk ning – har Liberalerna föreslagit samma anslagsnivå som regeringen. Sam ti digt anser jag och Liberalerna att den forskning som finansieras genom an slaget bör ha ett tydligare fokus på att minska utsläppen från industrin och på frågor om flexibi litet och lagring i energisystemet.

Vidare är det min och Liberalernas uppfattning att kommunala energi- och klimat rådgivare ska bekostas inom ramen för befintliga medel , och vi har även samma uppfattning när det gäller det regeringen betecknar lokal och regional ka pacitetsutveckling för klimat- och energiomställning (anslaget 1:10). Inne bör den av detta är att Liberalerna i sitt budgetalternativ har föreslagit en lägre anslagsnivå än regeringen när det gäller det sistnämnda anslaget (–65 miljoner kronor) och när det gäller anslaget 1:2 Insatser för energieffektivi sering (–150 miljo ner kronor).

Utöver de invändningar jag har redovisat när det gäller fördelningen av an slag inom utgiftsområdet vill jag avslutningsvis nämna att Liberalerna även har pre senterat förslag på skatteområdet som har nära koppling till utveck ling en på energiområdet. Dessa frågor behandlas dock av andra utskott .

4.

Anslag inom utgiftsområde 21 (KD)

Penilla Gunther (KD) anför:

Kristdemokraterna vill skapa förutsättningar för ett samhälle med god eko nomisk tillväxt och ett företagsklimat som står sig starkt i den allt hårdare glo bala konkurrensen. En välfungerande ekonomisk politik ger oss resurser att sat sa på välfärden, såsom en god vård och omsorg och en bra skola. Med ge nomtänkta reformer kring arbetsmarknaden och i skattepolitiken kan vi för bättra människors möjlighet att lämna arbetslöshet och utanförskap. Den eko nomiska politiken ska också stärka familjerna och det civila samhället, vilket är en grund för ett samhälle byggt på gemenskap där människor känner tillit till varandra.

För ökad gemenskap och framtidstro vill jag och Kristdemokraterna ha en politik som skapar förutsättningar för människor att bygga god a relationer och känna trygghet. Det behövs r eformer som återupprätta r det välfärdslöfte som den nuvaran de reger ingens politik helt har tömt på innehåll. Kristdemo kra ternas syn på den övergri pan de ekonomiska politiken redovisas närmare i partimotion 2017/18:3798 (KD).

Genom sitt beslut den 22 november 2017 f astställde riksdagen att de sam lade utgifterna för utgiftsområde 21 Energi inte får överstiga 3 588 354 000 kro nor 2018 (bet. 2017/18:FiU1). Som tidigare har framgått är utgångspunkten i detta ärende således att ramen för utgiftsområdet är fastställd. Jag står dock fast vid upp fatt ningen att anslagen inom utgiftsområde 21 Energi borde ha ut formats i enlig het med för slaget i den ovan omnämnda parti motion en 2017/18: 3798 (KD) . I motionen har Kristdemokraterna presenterat en politik som är ett helhets alter nativ till reger ingens budgetproposition. När det för sla g et till budgetram för utgifts om råde 21 Energi nu har fallit avstår jag från att delta i utskottets beslut när det gäller anslagen för 2018. I detta särskilda ytt ran de redo visar jag den syn på energipo litiken som Kristdemokraterna har presen terat i motion 2017/18:3748.

En trygg och säker energiförsörjning är en viktig motor för den svenska ekonomin och avgörande för välfärdens fortsatt a utveckling i vårt land. Sven s ka företag och konsumenter ska kunna lita på att det finns en tillförlitlig elför sörjning. Långsiktiga spelregler och stabila villkor på elmarknaden är av stor vikt för de svenska jobb en och för den svensk a konkurrenskraft en . Min och Kristde mo kraternas syn på energipolitiken är att den ska grunda sig på förval tar skapstanken. De ändliga resurserna ska förvaltas, inte förbrukas. Energi po li tiken ska därför möjliggöra för kommande generationer att leva och verka i ett hållbart samhälle. Kristdemokraterna vill se en mångfald av förnybar a ener gi slag inom transportsektorn, industrin, uppvärmningen och elpro duk tionen och fler inves teringar i långsiktiga och hållbara energislag. Ett energi system som inne håller såväl storskaliga som småskaliga element anpassade till lo kala och indu stri ella behov bör eftersträvas.

För en hållbar miljö-, klimat - och energipolitik, och då inte minst för att säk ra investeringar som gynnar en klimatvänlig utveckling, behövs en grund läggande långsiktig riktning, som inte riskerar att förändras dramatiskt vid varj e riksdags val. Kristdemokraterna har därför länge förespråkat ett parti över skri dande ener gi politiskt arbete. Jag och Kristdemokraterna välkom nar där för den energi över ens kommelse som träffades mellan fem riksdags partier (inklusive Kristde mokraterna) i juni 2016 och som sedan även gjorde starkt avtryck i den parlamen tariskt sammansatta Energi kom missionens slutbetän kan de som presenterades i januari 2017. Avvecklingen av effekt skatten, sänk ningen av fastighetsskatten för vattenkraften, moderna miljökrav som möj lig gör effektökningar i den befintlig a vattenkraft pro duktionen samt regel an pass ning som säkerställer den småskaliga vattenkraften är några av de goda förslag som ingår i överenskommelsen.

Trots e nergi över enskom melsen är det viktigt att det energipol itiska arbetet inte avstannar eller ges en annan inriktning än den som de fem partierna har stakat ut. Jag ser exempelvis med oro på att regeringen har förskjutit många beslut om styrmedel och i stället aviserat nya skatter på förnybar energi. Re ger ingens plötsliga och dåligt förberedda skatteförändringar på exempelvis sol el och biodrivmedel har minskat förut säg barheten och därmed försämrat för utsätt ningarna för stabila och långsiktiga villkor för aktuella branscher.

Jag och Kristdemokraterna vill även peka på behovet av satsningar på forsk ning för att trygga den framtida energiförsörjningen. Även om forsk nings fokus bör ligga på förnybar energi bör det finnas utrymme för forskning på kärnener giområdet, inte minst f ör att kunna tillgodose det kom petensbehov som finns för att kunna säkerställa en trygg och effektiv drift av de befintliga kärnkraftverken. Kristdemokraterna är positiva till kärnkraftens framtid i Sve rige under de förut sättningar som läggs fast i energi över ens kommelsen.

Energipolitiken har tydliga internationella dimensioner, och EU spelar en viktig roll på området. Jag anser att EU:s ener gipolitik ska vara tillväxt främ jande och långsiktigt hållbar och jag ser myc ket positivt på utvecklingen av energiunionen för att uppnå målen om en säker, hållbar, konkurrenskraftig och ekonomiskt överkomlig energi för EU och dess med borgare. Med en nästan koldioxidfri elproduktion kan Sverige bidra till minskat kolkraftsberoende i t.ex. Storbritannien, Danmark, Tyskland och Po len. Genom ökad över förings kapacitet både inom Sverige och mellan Sve rige och våra grannländer kan en ökad elexport bidra till att säkerställa att nöd vändig svensk baskraft produktion inte avvecklas som en konsekvens av bris tande lön samhet.

Transportsektorns fossilbränsleberoende är en fråga som måste tas på störs ta allvar. Här vill jag nämna att Kristdemokraterna har föreslagit en satsning på ladd infrastruktur för elfordon om 125 miljoner kronor under 2018 . För sla get är väckt inom utgiftsområde 22 Kommunikationer och behandlas därför av trafik utskottet .

När det gäller anslagsfördelningen inom det här aktuella utgiftsområdet 21 Energi har jag och Kristdemo krat erna avvisat regeringens förslag för anslaget 1:3 Stöd för marknadsintroduktion av vindkraft (–10 miljoner kronor) och har föror dat en lägre nivå än regeringen när det gäller anslaget 1:5 Planeringsstöd för vind kraft (–50 miljoner kronor). Vidare har Kristdemokraterna föreslagit en 535 miljoner k ronor lägre nivå på anslaget 1:7 Energiteknik än vad reger ingen före slår. Beträffande anslaget 1:10 Lokal och regional kapacitets utveck ling för kli mat- och energiomställning har Kristdemokraterna avvisat reger ingens förslag om en anslags ökning på 65 miljoner kronor för 2018. Ut över detta förekommer några mindre anslagsjusteringar i förhållande till re ger ing ens förslag i huvud sak som en följd av olika sätt att beakta pris- och löne om räkningsfaktorer.

Avslutningsvis v ill jag påminna om att den ovan nämnda motionen 2017/18:3748 (KD) utöver förslaget till anslagsfördelning innehåller ytter ligare mer än 20 konkreta förslag med energipolitisk anknytning. Flertalet av dessa saknar direkt påverkan på anslagen för 2018 eller faller inom andra ut skotts beredningsområden och behandlas därför inte i detta betän kande.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2017/18:1 Budgetpropositionen för 2018 utgiftsområde 21:

1. Riksdagen fastställer avgiftsuttaget för elberedskapsavgiften till högst 255 000 000 kronor under 2018 (avsnitt 2.7.8).

2. Riksdagen godkänner investeringsplanen för elförsörjning för 2018–2020 som riktlinje för Affärsverket svenska kraftnäts investeringar (avsnitt 2.8.1).

3. Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2018 ge Affärsverket svenska kraftnät finansiella befogenheter i enlighet med vad regeringen förordar (avsnitt 2.8.2).

4. Riksdagen anvisar för budgetåret 2018 ramanslagen under utgiftsområde 21 Energi enligt följande uppställning. [Här avses anslagstabellen på s. 9 i prop. 2017/18:1 utg.omr. 21.].

5. Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2018 besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom den tidsperiod som anges i tabell 1.2 [Här avses anslagstabellen på s. 10 i prop. 2017/18:1 utg.omr.21].

Motioner från allmänna motionstiden 2017/18

2017/18:899 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD):

7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att prioritera kärnteknisk forskning och tillkännager detta för regeringen.

18. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avveckla investeringsstödet till solceller och tillkännager detta för regeringen.

30. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en vätgasstrategi för Sverige och tillkännager detta för regeringen.

36. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om energiforskning och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:2523 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD):

1. Riksdagen anvisar anslagen för 2018 inom utgiftsområde 21 Energi enligt förslaget i tabell 1 i motionen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att satsa på en forskningsreaktor för fjärde generationens kärnkraft och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:3708 av Rickard Nordin m.fl. (C):

Riksdagen anvisar anslagen för 2018 inom utgiftsområde 21 Energi enligt förslaget i tabell 1 i motionen.

2017/18:3748 av Penilla Gunther m.fl. (KD):

1. Riksdagen anvisar anslagen för 2018 inom utgiftsområde 21 Energi enligt förslaget i tabell 1 i motionen.

2017/18:3817 av Maria Weimer m.fl. (L):

Riksdagen anvisar anslagen för 2018 inom utgiftsområde 21 Energi enligt förslaget i tabell 1 i motionen.

2017/18:3897 av Lars Hjälmered m.fl. (M):

1. Riksdagen anvisar anslagen för 2018 inom utgiftsområde 21 Energi enligt förslaget i tabell 1 i motionen.

Bilaga 2

Regeringens och oppositionens anslags förslag

Utgiftsområde 21 Energi

Tusental kronor

Ramanslag

Regering en s förslag

Avvikelse från regeringen

M

SD

C

L

KD

1:1

Statens energimyn dig het

313 389

−68 000

−38 000

−19 530

−70 000

−22 000

1:2

Insatser för energief fek tivi sering

233 000

−137 000

+117 000

−150 000

1:3

Stöd för marknadsin tro duktion av vind kraft

10 000

−10 000

−10 000

−10 000

1:4

Energiforskning

1 477 723

−10 000

−150 000

−10 000

1:5

Planeringsstöd för vind kraft

85 000

−70 000

−85 000

−70 000

−85 000

−50 000

1:6

Energimarknadsin spek tionen

120 914

−10 000

−600

−1 000

1:7

Energiteknik

975 000

−825 000

−975 000

+40 000

−520 000

−535 000

1:8

Elberedskap

258 000

−50 000

1:9

Avgifter till interna tio nella organisatio ner

25 328

+1 000

1:10

Lokal och regional ka pa citetsutveckling för kli mat- och ener gi omställ ning

90 000

−65 000

−90 000

−90 000

−65 000

−65 000

Nya anslag

99:1

Forskningsreaktor för fjärde genera tio nens kärn kraft

+150 000

99:2

Investeringsstöd biogas

+75 000

99:3

Vätgasstrategi

+100 000

Summa för utgiftsom rå det

3 588 354

−1 235 000

−905 000

−150 130

−900 000

–683 000

Bilaga 3

Regeringens och oppositionens förslag till beställningsbemyndiganden

Utgiftsområde 2 1 Energi

Tusental kronor

Ramanslag

Regeringens

Tidsperiod

Avvikelse från regeringen

förslag

M

SD *

C

L

KD

1:2

Insatser för e nergi effektivisering

185 000

201 9–2021

±0

± 0

±0

±0

±0

1:3

Stöd för marknadsintro duktion av vindkraft

10 000

2019 –20 20

±0

–10 000

±0

±0

±0

1:4

Energiforskning

3 450 000

2019–2023

±0

± 0

±0

±0

±0

1:5

Planeringsstöd för vindkraft

70 000

2019–2020

±0

–70 000

±0

±0

±0

1:7

Energiteknik

50 000

2019

±0

–50 000

±0

±0

± 0

1:8

Elberedskap

250 000

2019–2022

±0

± 0

±0

±0

± 0

1:9

Avgifter till interna tio nella organisationer

36 000

2019–2020

±0

± 0

±0

±0

± 0

1:10

Lokal och regional kapa citetsutveckling för kli mat- och energiom ställ ning

90 000

2019–2020

±0

–90 000

±0

±0

±0

Summa beställningsbemyndi ganden

4 141 000

±0

–220 000

±0

±0

±0

* Sverigedemokraternas förslag när det gäller bemyndiganden har väckts under utskottets be red ning av ärendet.

Bilaga 4

Utskottets anslagsförslag

Förslag till beslut om anslag för 2018 inom utgiftsom råde 21 Energi

Tusental kronor

Ramanslag

Avvikelse från regeringen

Utskottets förslag

1:1

Statens energimyndighet

±0

313 389

1:2

Insatser för energieffektivisering

±0

233 000

1:3

Stöd för marknadsintroduktion av vindkraft

±0

10 000

1:4

Energiforskning

±0

1 477 723

1:5

Planeringsstöd för vindkraft

±0

85 000

1:6

Energimarknadsinspektionen

±0

120 914

1:7

Energiteknik

±0

975 000

1:8

Elberedskap

±0

258 000

1:9

Avgifter till internationella organisationer

±0

25 328

1:10

Lokal och regional kapacitets ut veckling för klimat- och ener gi omställning

±0

90 000

Summa för utgiftsområdet

±0

3 588 354

Bilaga 5

Utskottets förslag till beställningsbe myn di ganden

Utgiftsområde 21 Energi

Tusental kronor

Ramanslag

Avvikelse från regeringen

Utskottets förslag

Tidsperiod

1:2

Insatser för energieffektivisering

±0

185 000

2019–2021

1:3

Stöd för marknadsintroduktion av vind kraft

±0

10 000

2019–2020

1:4

Energiforskning

±0

3 450 000

2019–2023

1:5

Planeringsstöd för vindkraft

±0

70 000

2019–2020

1:7

Energiteknik

±0

50 000

2019

1:8

Elberedskap

±0

250 000

2019–2022

1:9

Avgifter till internationella organisa tio ner

±0

36 000

2019–2020

1:10

Lokal och regional kapacitets ut veck ling för klimat- och ener gi omställ ning

±0

90 000

2019–2020

Summa beställningsbemyndiganden

±0

4 141 000

Bilaga 6

Reservanternas anslagsförslag

Reservation (SD)

Förslag till beslut om anslag för 2018 inom u tgiftsom råde 21 Energi

Tusental kronor

Ramanslag

Avvikelse från regeringen

Reservanternas förslag

1:1

Statens energimyn dighet

−38 000

275 389

1:2

Insatser för energief fek tivi sering

+117 000

350 000

1:3

Stöd för marknadsin tro duktion av vind kraft

−10 000

0

1:4

Energiforskning

−150 000

1 327 723

1:5

Planeringsstöd för vind kraft

−85 000

0

1:6

Energimarknadsin spek tionen

±0

120 914

1:7

Energiteknik

−975 000

0

1:8

Elberedskap

±0

258 000

1:9

Avgifter till interna tio nella organisatio ner

+1 000

26 328

1:10

Lokal och regional kapacitets utveckling för klimat- och ener gi omställning

−90 000

0

Nya anslag

99:1

Forskningsreaktor för fjärde genera tio nens kärnkraft

+150 000

150 000

99:2

Investeringsstöd biogas

+75 000

75 000

99:3

Vätgasstrategi

+100 000

100 000

Summa för utgiftsom rå det

−905 000

2 683 354

Bilaga 7

Reservanternas förslag till beställningsbe myn diganden

Reservation (SD)

Utgiftsområde 21 Energi

Tusental kronor

Ramanslag

Avvikelse från regeringen

Reservanternas förslag

Tidsperiod

1:2

Insatser för energief fek tivi sering

±0

185 000

2019–2021

1:3

Stöd för marknadsin tro duktion av vind kraft

–10 000

0

2019–2020

1:4

Energiforskning

±0

3 450 000

2019–2023

1:5

Planeringsstöd för vind kraft

–70 000

0

2019–2020

1:7

Energiteknik

–50 000

0

2019

1:8

Elberedskap

±0

250 000

2019–2022

1:9

Avgifter till interna tio nella organisatio ner

±0

36 000

2019–202 0

1:10

Lokal och regional kapacitets ut veckling för klimat- och ener gi omställning

–90 000

0

2019–2020

Summa för utgiftsom rå det

– 220 000

3 921 000