Bet. 2017/18:SfU16

Socialförsäkringsutskottet s betänkande

2017/18 : SfU16

Anhöriginvandring

Sammanfattning

Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionsyrkanden om anhöriginvand ring. Yrkandena rör bl.a. uppehållstillstånd för make och sambo, uppskjuten invandringsprövning samt försörjningskrav vid anhöriginvandring.

I betänkandet finns elva reservationer ( M , SD , C , V, L, KD ).

Behandlade förslag

Cirka 30 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2017/18.

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Utskottets överväganden

Anhöriginvandring

Reservationer

1. Anhöriginvandring, punkt 1 (M)

2. Anhöriginvandring, punkt 1 (SD)

3. Anhöriginvandring, punkt 1 (C)

4. Anhöriginvandring, punkt 1 (V)

5. Anhöriginvandring, punkt 1 (L)

6. Uppskjuten invandringsprövning, punkt 2 (SD, KD)

7. Uppskjuten invandringsprövning, punkt 2 (C)

8. Uppskjuten invandringsprövning, punkt 2 (V)

9. Registrering av anknytningsperson, punkt 3 (SD)

10. Försörjningskrav vid anhöriginvandring, punkt 4 (M)

11. Försörjningskrav vid anhöriginvandring, punkt 4 (SD)

Särskilt yttrande

Anhöriginvandring, punkt 1 (KD)

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden 2017/18

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.

Anhöriginvandring

Riksdagen avslår motionerna

2017/18:982 av Julia Kronlid m.fl. (SD) yrkande 45,

2017/18:983 av Mikael Eskilandersson och Roger Hedlund (båda SD) yrkande 7,

2017/18:1377 av Sara Karlsson m.fl. (S) yrkande 2,

2017/18:1671 av Maria Ferm (MP) yrkande 6,

2017/18:1939 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkandena 32–35 och 37,

2017/18:2818 av Fredrik Malm m.fl. (L) yrkandena 3 och 12,

2017/18:3060 av Richard Jomshof m.fl. (SD, -) yrkande 22,

2017/18:3178 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 6,

2017/18:3787 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkande 12 och

2017/18:3890 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 30, 32 och 33.

Reservation 1 (M)

Reservation 2 (SD)

Reservation 3 (C)

Reservation 4 (V)

Reservation 5 (L)

2.

Uppskjuten invandringsprövning

Riksdagen avslår motionerna

2017/18:197 av Ola Johansson (C) yrkandena 2 och 3,

2017/18:1939 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 36,

2017/18:3394 av Aron Modig m.fl. (KD) yrkande 26,

2017/18:3787 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkande 14 och

2017/18:3789 av Annika Qarlsson m.fl. (C) yrkandena 39 och 45.

Reservation 6 (SD, KD)

Reservation 7 (C)

Reservation 8 (V)

3.

Registrering av anknytningsperson

Riksdagen avslår motion

2017/18:197 av Ola Johansson (C) yrkande 1.

Reservation 9 (SD)

4.

Försörjningskrav vid anhöriginvandring

Riksdagen avslår motionerna

2017/18:1707 av Sotiris Delis (M) yrkandena 1 och 2,

2017/18:3178 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkandena 4 och 5,

2017/18:3436 av Fredrik Schulte (M) och

2017/18:3890 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 31.

Reservation 10 (M)

Reservation 11 (SD)

Stockholm den 22 mars 2018

På socialförsäkringsutskottets vägnar

Fredrik Lundh Sammeli

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Fredrik Lundh Sammeli (S), Johan Forssell (M), Carina Ohlsson (S), Mikael Cederbratt (M), Phia Andersson (S), Jennie Åfeldt (SD), Tina Ghasemi (M), Kerstin Nilsson (S), Emma Carlsson Löfdahl (L), Aron Modig (KD), Teresa Carvalho (S), Mathias Tegnér (S), Maria Abrahamsson (M), Maria Ferm (MP), Christina Höj Larsen (V), Paula Bieler (SD) och Johanna Jönsson (C).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I detta betänkande behandlar utskottet motionsyrkanden om anhöriginvand ring från allmänna motionstiden 2017/18. Betänkandet omfattar frågor om bl.a. uppehållstillstånd för make och sambo, uppskjuten invandringsprövning samt försörjningskrav vid anhöriginvandring.

En redovisning av de behandlade motionerna finns i bilagan.

Utskottets överväganden

Anhöriginvandring

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkande n om bl.a. uppehållstillstånd för make och sambo, uppskjuten invandringsprövning och försörjnings krav vid anhöriginvandring.

Jämför reservation 1 (M), 2 (SD), 3 (C), 4 (V), 5 (L), 6 (SD, KD), 7 (C), 8 (V), 9 (SD), 10 (M) och 11 (SD) samt det särskilda yttrandet (KD).

Gällande ordning

Ansökan

Uppehållstillstånd kan under vissa förutsättningar beviljas en utlänning som är anhörig till en person som är bosatt i eller har beviljats uppehållstillstånd för bosättning i Sverige. Enligt 5 kap. 18 § första stycket utlänningslagen (2005:716), förkortad UtlL , ska en utlänning som vill ha uppehållstillstånd som huvudregel ha ansökt om och beviljats tillståndet före inresan i Sverige. E n ansökan om uppehållstillstånd av en utlänning som inte befinner sig i Sve rige ska ges in till och utredas av en svensk beskickning eller ett svenskt kon sulat i hemlandet eller i det land där utlänningen annars är stadigvarande bosatt , vilket framgår av 4 kap. 20 § utlänningsförordningen ( 2006:97 ) , för kortad UtlF . Regeringskansliet (Utrikesdepartementet) får meddela föreskrif ter om att en ansökan om uppehållstillstånd får ges in till och utredas av en annan myndighet ( 4 kap. 26 § UtlF ).

Anhöriga

Bestämmelser om uppehållstillstånd för anhöriga finns framför allt i utlän ningslagen och i lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige, i fortsättningen kallad tillfälliga lagen. Till fälliga lagen ska tillämpas framför utlänningslagen i den utsträckning som lagens bestämmelser avviker från utlänningslagen (1 kap. 1 a § UtlL och 1 § tillfälliga lagen). Av ikraftträdande- och övergångsbestämmelser na framgår att tillfälliga lagen gäller t.o.m. den 19 juli 2019.

U ppehållstillstånd ska ges till en utlänning som är make eller sambo till någon som är bosatt eller som har beviljats uppehållstillstånd för bosättning i Sverige (5 kap. 3 § första stycket 1 UtlL ) . Är någon part under 18 år får uppe hållstillstånd vägras (5 kap. 17 a § andra stycket 3 UtlL ).

U ppehållstillstånd får ges till en utlänning som har för avsikt att ingå äkten skap eller inleda ett samboförhållande med en person som är bosatt eller som har beviljats uppehållstillstånd för bosättning i Sverige, om förhållandet fram står som seriöst och inte särskilda skäl talar mot att tillstånd ges (5 kap. 3 a § första stycket 1 UtlL ).

E tt äktenskap som har ingåtts enligt utländsk lag erkänns inte i Sverige bl.a. om det vid tidpunkten för äktenskapets ingående skulle ha funnits hinder mot det enligt svensk lag och minst en av parterna då var svensk medborgare eller hade hemvist i Sverige eller om det är sannolikt att äktenskapet har ingåtts under tvång ( 1 kap. 8 a § första stycket lagen [ 1904:26 s. 1 ] om vissa interna tionella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap ) . Ett äkten skapshinder enligt svensk lag är om en av parterna är under 18 år (2 kap. 1 § äktenskapsbalken) . Detta gäller dock inte om det finns synnerliga skäl.

Uppehållstillstånd ska ges till ett utländskt barn som är ogift och har en förälder som är bosatt i Sverige eller har en förälder som är gift eller sambo med någon som är bosatt i Sverige. Även ett utländskt barn som är ogift och som har adopterats eller avses bli adopterat ska ges uppehållstillstånd (5 kap. 3 § första stycket 2 och 3 UtlL ) .

En utlänning som är förälder till ett ensamkommande, ogift, utländskt barn som är flykting eller skyddsbehövande ska ges uppehållstillstånd (5 kap. 3 § första stycket 4 UtlL ) .

Även en utlänning som är förälder till ett ogift utländskt barn som är flyk ting eller annan skyddsbehövande ska ges uppehållstillstånd, om utlänningen befinner sig i Sverige och beslutet om hans eller hennes asylansökan fattas i samband med beslutet om barnets asylansökan (5 kap. 3 § första stycket 5 UtlL ).

Uppehållstillstånd får ges till en utlänning som är nära anhörig till någon som är bosatt eller som har beviljats uppehållstillstånd för bosättning i Sverige om han eller hon har ingått i samma hushåll som den personen och det finns ett särskilt beroendeförhållande mellan släktingarna som fanns redan i hem landet (5 kap. 3 a § första stycket 2 UtlL ).

När det finns synnerliga skäl får enligt 5 kap. 3 a § tredje stycket 2 UtlL uppehållstillstånd beviljas en utlänning som är anhörig till en utlänning som är flykting eller annan skyddsbehövande. Vidare får, när det föreligger syn nerliga skäl och enligt tredje stycket 3 nämnda lagrum, uppehållstillstånd bevil jas en utlänning som på annat sätt har särskild anknytning till Sverige.

Enl igt 5 § tillfälliga lagen ska som huvudregel ett uppehållstillstånd som beviljas en flykting eller en alternativt skyddsbehövande vara tidsbegränsat. I 6 och 7 §§ finns särskilda bestämmelser om möjligheten till uppehållstillstånd för anhöriga till den med uppehållstillstånd som tidsbegränsats enligt 5 §.

När anknytningspersonen är flykting med tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt 5 § till fälliga lagen ska m ake, sambo och barn beviljas uppehållstillstånd endast om flykting en bedöms ha välgrundade utsikter att beviljas permanent uppehålls tillstånd (6 §) . Uppehållstillstånd får vägras om någon av makarna eller sam borna är under 21 år. Uppehållstillstånd ska inte beviljas bl.a. för den som har för avsikt att ingå äktenskap eller inleda ett samboförhållande med en flykting som har ett uppehållstillstånd som har tidsbegränsats enligt tillfälliga lagen .

Om anknytningspersonen är alternativt skyddsbehövande och ensamkom mande barn som fick sin ansökan om uppehållstillstånd registrerad senast den 24 november 2015 ska uppehållstillstånd beviljas en förälder till barn et , enligt 5 kap. 3 § första stycket 4 UtlL . Vidare ska, också under förutsättning att anknyt ningspersonen fick sin ansökan om uppehållstillstånd registrerad senast den 24 november 2015, uppehållstillstånd beviljas i samma utsträck ning som enligt 6 § tillfälliga lagen . U ppehållstillstånd kan således inte beviljas när anknytningspersonen är alternativt skyddsbehövande och har ett uppehållstill stånd som tidsbegränsats enligt 5 § tillfälliga lagen och där ansökan är regi strerad efter den 24 november 2015 . Detta gäller dock inte när anknytnings personen är ett barn och den anhöriga förälder och både barnet och föräldern befinner sig i Sverige. Uppehållstillstånd ska då beviljas i enlighet med 5 kap. 3 § första stycket 5 UtlL .

I 16 a § tillfälliga lagen finns bestämmelser om uppehållstillstånd med längre giltighetstid för den som bedriver gymnasiestudier. Reglerna om uppe hållstillstånd för anhöriga i 6 och 7 §§ tillfälliga lagen gäller även när anknyt ningspersonen har ett uppehållstillstånd enligt 16 a §.

Uppskjuten invandringsprövning

Uppehållstillstånd som beviljas makar, sambor och blivande makar och sam bor ska vara tidsbegränsade vid första beslutstillfället, såvida inte utlänningen sammanbott utomlands med sin make eller sambo under en längre tid eller det på annat sätt står klart att förhållandet är väl etablerat (5 kap. 8 § UtlL ). Fortsatt uppehållstillstånd får beviljas endast om förhållandet består, och för perma nent uppehållstillstånd förutsätts att utlänningen har haft tidsbegränsat uppe hållstillstånd i två år eller att det finns särskilda skäl (5 kap. 16 § första och andra styckena UtlL ). Har ett förhållande upphört får uppehållstillstånd ändå ges om utlänningen har särskild anknytning till Sverige, förhållandet har upp hört främst på grund av att utlänningen, eller utlänningens barn, i förhållandet har utsatts för våld eller för annan allvarlig kränkning av sin frihet eller frid eller om andra starka skäl talar för att utlänningen ska ges fortsatt uppehålls tillstånd (5 kap. 16 § tredje stycket UtlL ).

Vid prövning av en ansökan om uppehållstillstånd på grund av en nyetable rad relation när parterna har för avsikt att gifta sig eller flytta ihop ska det särskilt beaktas om utlänningen eller utlänningens barn kan antas bli utsatt för våld eller för annan allvarlig kränkning av sin frihet eller frid om uppehålls tillstånd skulle beviljas. Om en sådan risk finns utgör den särskilda skäl mot att bevilja uppehållstillstånd (5 kap. 17 § UtlL ).

Enligt 2 kap. 1 § brottsbalken (1962:700) döms för brott som begåtts här i riket efter svensk lag och vid svensk domstol. Enligt 2 kap. 4 § anses brott begånget där den brottsliga handlingen företogs.

Försörjningskrav vid anhöriginvandring

Enligt 5 kap . 3 b § UtlL får uppehållstillstånd på grund av anknytning till en person enligt 3 eller 3 a § beviljas endast om den person som utlänningen åbe ropar anknytning till kan försörja sig och har en bostad av tillräcklig storlek och standard för sig och utlänningen. Undantag finns som innebär att kraven inte gäller om

– a nknytningspersonen är ett barn

– sökanden är ett barn som åberopar anknytning till förälder

– barnets andra förälder ansöker om uppehållsti llstånd tillsammans med barnet

– anknytningspersonen är medborgare i Sverige, en annan EES-stat eller Schweiz

– anknytningspersonen har beviljats uppehållstillstånd som, eller senare för klarats vara, flykting eller alternativt skyddsbehövande eller har tagits emot genom vidarebosättning

– anknytningspersonen har permanent uppehållstillstånd i Sverige och har vistats här med uppehållstillstånd för bosättning i minst fyra år

– det finns särskilda skäl.

Utlänningslagens försörjningskrav har ändrats genom 9 § tillfälliga lagen. Enligt den bestämmelsen får uppehållstillstånd beviljas endast om anknyt ningspersonen kan försörja sig och utlänningen samt har en bostad av tillräck lig storlek och standard för sig och utlänningen. Detta gäller dock inte vid prövning av en ansökan om fortsatt uppehållstillstånd. Kravet gäller inte om anknytningspersonen är ett barn.

Om anknytningspersonen är flykting eller alternativt skyddsbehövande gäl ler kravet enligt tillfälliga lagen endast om ansökan om uppehållstillstånd görs senare än tre månader efter att anknytningspersonen har beviljats uppehålls tillstånd som flykting eller alternativt skyddsbehövande eller har förklarats vara sådan, familjeåterförening är möjlig i ett land utanför EU som familjen har en särskild anknytning till eller om utlänningen och anknytningspersonen inte har sammanbott utomlands en längre tid och det inte heller på annat sätt står klart att förhållandet är väl etablerat.

Motionerna

Anhöriginvandring

I kommittémotion 2017/18:3178 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 6 begärs ett tillkännagivande om att frågan om begränsning av rätten till familjeåterför ening ska övervägas kontinuerligt. Motionärerna anför att enligt tillfälliga lagen beviljas inte uppehållstillstånd till makar och sambor till alternativt skyddsbehövande med tidsbegränsat uppehållstillstånd och denna begränsning bör övervägas fortlöpande, men med ett skärpt försörjningskrav kan det vara möjligt att slopa begränsningen.

I partimotion 2017/18:3890 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) begär motio närerna i yrkande 30 ett tillkännagivande om att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om anhöriginvandring. Enligt motionärerna belastar dagens anhöriginvandring samhället bortom vad som är rimligt. Det behövs ett väl uppbyggt regelverk , och de svenska reglerna bör reformeras i enlighet med familjeåterföreningsdirektivet, vilket bl.a. ställer krav på sjukförsäkring . I yrkande 32 begärs ett tillkännagivande om att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om återkallelse av uppehållstillstånd för anhöriginvand rare. Alla villkor ska vara uppfyllda tills medborgarskap beviljas ; i annat fall ska uppehållstillståndet återkallas. I yrkande 33 begärs ett tillkännagivande om att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om oanmälda hem besök i fråga om anhöriginvandring. Enligt motionärerna bör Migrationsver ket åläggas att utföra sådana besök och tillföras medel för denna uppgift, i syfte att förhindra och beivra skenäktenskap och upptäcka människohandel, utnyttjande av personer i utsatt ställning m.m.

I p artimotion 2017/18:3060 av Richard Jomshof m.fl. (SD , - ) begärs i yrkande 2 2 ett tillkännagivande om att införa en 24-årsregel för att motverka tvångsäktenskap. Motionärerna anger att det är brottsligt att tvinga någon till äktenskap men att det är svårt att skydda mot tvångsäktenskap som ingås utomlands. I Danmark finns en regel om att den som bor där måste ha fyllt 24 år för att gifta sig utanför EU och på så sätt ge maken eller makan rätt till uppehållstillstånd . Regeln fick relativt snabbt effekt i Danmark.

Även i kommittémotion 2017/18:983 av Mikael Eskilandersson och Roger Hedlund (båda SD) yrkande 7 begärs ett tillkännagivande om att införa en 24-årsregel efter dansk modell. Att själv bestämma vem man ska gifta sig med är en grundläggande rättighet i Sverige. En undersökning utförd 2009 visade att det kunde vara över 70 000 unga personer som kände en begränsning av denna rätt. Regeln har lett till färre tvångsäktenskap i Danmark.

Också i kommittémotion 2017/18:982 av Julia Kronlid m.fl. (SD) yrkande 45 begärs ett tillkännagivande om att införa en 24-årsregel efter dansk modell.

I kommittémotion 2017/18:3787 av Johanna Jönsson m.fl. (C) begärs i yrkande 12 ett tillkännagivande om att alternativt skyddsbehövande ska ha rätt till familjeåterförening. Familjer som splittras på grund av krig, konflikter och förtryck måste enligt motionärerna kunna återförenas i trygghet. Regeringen har begränsat anhöriginvandringen , och många familjer kommer inte att kunna återförenas på många år. M otionärerna menar att begränsningen bör ersättas med en reform som ligger i linje med överenskommelsen som slöts mellan Alliansen och regeringen 2015.

Fredrik Malm m.fl. (L) begär i kommittémotion 2017/18:2818 yrkande 3 ett tillkännagivande om att barnfamiljer inte ska splittras. Krig och konflikter splittrar familjer. En human asylpolitik värnar möjligheten till familjeåterför ening , men regeringen har i stället försvårat för återförening, vilket enligt motio närerna inte kan accepteras. I yrkande 12 begärs ett tillkännagivande om ensamkommande barn och unga och deras möjlighet att återförenas med sin familj efter att de blivit svensk a medborgar e . Möjlighet till familjeåterförening saknas för dessa personer och det är enligt motionärerna inte rimligt , varför en översyn bör göras.

I partimotion 2017/18:1939 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 32 begärs ett tillkännagivande om att regeringen bör återkomma med förslag på hur rät ten till familjeåterförening kan stärkas. Motionärerna anför att a nhöriginvand ring är en av få lagliga vägar till Sverige och att tillfälliga lagen har begränsat denna väg avsevärt. Om fler familjer på flykt tillåts återförenas skulle många slippa den farliga v ä gen över Medelhavet. Att ge syrier möjlighet att ansöka i ytterligare länder eller elektroniskt skulle enligt motionärerna säkerställa rät ten till familjeåterförening. I yrkande 33 begärs ett tillkännagivande om att regeringen bör verka för att rätten till familjeåterförening i enlighet med Dub linförordningen efterlevs. Om en asylsökande i en Dublinstat har en familje medlem som har beviljats skydd eller befinner sig i asylprocessen i en annan Dublinstat ska den andra staten pröva sökandens ansökan. Motionärerna anger att d etta inte sker i dag för asylsökande i Grekland p å grund av bristande kun skaper hos sökande och handläggare samt otillräcklig rätt till juridisk rådgiv ning och undermålig hantering av asylärenden i Grekland. I yrkande 34 begär motionärerna ett tillkännagivande om att regeringen bör återkomma till riks dagen med förslag om borttagande av 18- å rsregeln i utlänningslagen . Rela tionen mellan förälder och barn är livslång , och det är enligt motionärerna orimligt att kräva att den ska avslutas för att barnet fyller 18. En v idgning av rätten till återförening skulle även ge fler människor möjlighet till skydd utan att behöva riskera livet. I yrkande 35 begärs ett tillkännagivande om att rege ringen bör återkomma till riksdagen med förslag om ett återinförande av sista-länken-bestämmelsen i utlänningslagen. Bestämmelsen innebar att om en enda familjemedlem fanns kvar i hemlandet kunde den personen få uppehållstill stånd i Sverige för att leva med familjen här. Motionärerna anger att det finns åtskilliga exempel på kvarvarande, åldriga föräldrar som separerats från sina vuxna barn. Motionärerna begär i yrkande 37 ett tillkännagivande om att regeringen bör återkomma med förslag på en lagändring avseende rätten till familjeåterförening så att barn behåller en sådan rätt när de blivit svenska med borgare. Enligt m otionärerna är det inte rimligt att svenska medborgare behandlas sämre än andra.

I motion 2017/18:1377 av Sara Karlsson m.fl. (S) yrkande 2 begärs ett till kännagivande om en översyn av familjebegreppet och hur det tillämpas för hbtq -personer som fått uppehållstillstånd på skyddsgrund. Vid återförening ska en bedömning göras på objektiv grund , och krav brukar ställas på att visa att man är gift eller sambo. Detta drabbar hbtq -personer som inte kunnat leva öppet m ed sin partner i hemlandet.

I motion 2017/18:1671 av Maria Ferm (MP) begärs i yrkande 6 ett tillkän nagivande om att möjliggöra för parallella ansökningar om familjeåterför ening och asyl. För att snabba på familjeåterförening en bör processen enligt motionären effektiviseras. Ansökningarna bör kunna lämnas och behandlas samtidigt.

Uppskjuten invandringsprövning

I k ommittémotion 2017/18:3787 av Johanna Jönsson m.fl. (C) begärs i yrkande 14 ett tillkännagivande om att se över tvåårsregeln vid anhöriginvand ring. Motionärerna anför att r egeln leder till att kvinnor i vissa fall pressas att stanna kvar i en relation där våld förekommer och att den därför bör tas bort.

I k ommittémotion 2017/18:3789 av Annika Qarlsson m.fl. (C) begärs i yrkande 39 ett tillkännagivande om att nolltolerans mot våld i nära relationer – där ofta kvinnor är offer – ska gälla alla som bor i Sverige, även personer i anknytningsrelationer med tidsbegränsat uppehållstillstånd. Motionärerna anför att nolltolerans mot våld mot svenska kvinnor och kvinnor med perma nent uppehållstillstånd gäller i teorin och det lärs ut att gå vid första slaget. Kvinnor med tidsbegränsat uppehållstillstånd på grund av anknytning har inte samma möjlighet. I yrkande 45 begärs ett tillkännagivande om att ändra tvåårs regeln så att kvinnor som behandlas illa i ett förhållande ska kunna lämna för hållandet utan att riskera att förlora sitt uppehållstillstånd . Enligt motionärerna pressar den s.k. tvåårsregeln många kvinnor att stanna i en relation där miss handel förekommer eftersom kvinnan enligt utlänningslagen måste bevisa att upprepat och grovt våld har förekom mit för att få stanna när anknytningen bryts innan den tvååriga prövotiden löpt ut .

I motion 2017/18:197 av Ola Johansson (C) yrkande 1 begärs ett tillkänna givande om att i M igrationsverkets register ska föras in även anknytningsper sonens namn för att lättare upptäcka fall av ” serieimporterande ” män som våldför sig på kvinnor som kommer till Sverige på grund av anknytning . I yrkande 2 begärs ett tillkännagivande om att utreda ett avskaffande av den s.k. tvåårsregeln och därmed underlätta för kvinnor som lämnat sin make att få permanent uppehållstillstånd tidigare. I yrkande 3 begär motionären ett till kännagivande om att regeringen ska verka för bättre samordning mellan ansvariga myndigheter – ett aktivt samarbete mellan länsstyrelser, M igrations verket , kommuner, landsting och kvinnojourer så att nolltolerans mot våld mot kvinnor ska gälla alla kvinnor i Sverige .

I k ommittémotion 2017/18:3394 av Aron Modig m.fl. (KD) yrkande 26 begärs ett tillkännagivande om kvinnor som kränks eller riskerar att kränkas under tiden för den s.k. tvåårsregeln. För att kunna utreda om det finns skäl att misstänka att anknytningspersonen kan komma att förgripa sig på sökanden bör enligt motionärerna e tt utdrag ur brotts registret hämtas in för alla anknyt ningsp ersoner. Sökanden bör informeras muntligt om eventuell förekomst i brottsregistret , och information ska också lämnas om rättigheter, möjlighet till skydd och tvåårsregeln. Vidare bör kontroll utifrån folkbokföringsregistre t och M igrationsverkets register göras , vilket kan ge en bild av om någon tidi gare ansökt om uppehållstillstånd på grund av anknytning till personen i fråga.

I p artimotion 2017/18:1939 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) begärs i yrkande 36 ett tillkännagivande om att regeringen bör återkomma med förslag på föränd ringar av bestämmelserna om anhöriginvandring i syfte att värna utsatta kvin nors situation, både i tillfälliga lagen och i utlänningslagen . Motionärerna anger att t våårsregeln innebär att kvinnor ser sig tvingade att stanna kvar i förhållanden trots misshandel och att den tillfälliga lagen innebär att relationen måste bestå i fem år för förlängt uppehållstillstånd . Valet kan stå mellan att skickas tillbaka till landet personen kom från eller att leva med misshandel.

Försörjningskrav vid anhöriginvandring

I k ommittémotion 2017/18:3178 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 4 begärs ett tillkännagivande om att ett skarpt försörjningskrav vid anhöriginvandring ska ingå i en skärpt lagstiftning. Motionärerna anför att e nligt tillfälliga lagens försörjningskrav ska även familjemedlemmarna kunna försörjas , och d e tt a krav sk a inte gälla bara tillfälligt. I yrkande 5 begärs ett tillkännagivande om att det försörjningskrav som finns i dagens tillfälliga lagstiftning ska skärpas ytterligare. Arbete m ed stabil inkomst ska enligt motionärerna krävas för att försörjningskravet ska anses uppfyllt. Bidrag som t.ex. arbetslöshetsersättning ska inte godtas som ”inkomst”. För stabilitet bör inkomst en både vid ansök ningstillfället och under tidigare år beaktas. Motionärerna är även b eredda till ytterligare skärpningar.

I motion 2017/18:3436 av Fredrik Schulte (M) begärs ett tillkännagivande om att försörjningskravet för anhöriginvandring ska omfatta samtliga svenska medborgare och de som har uppehållsrätt i Sverige. Att komma till och bo i Sverige måste enligt motionären i högre utsträckning vara förenat med eget ansvar. I ncitamenten för att komma i arbete är svaga , vilket leder till ökat utanförskap . Det är rimligt att skärpa försörjningskravet i utlänningslagen.

I motion 2017/18:1707 av Sotiris Delis (M) begärs i yrkande 1 ett tillkän nagivande om att arbetslinjen ska prägla anhöriginvandringen. Anhörigin vandring är den största migrationsformen , och den sker till stor del till hushåll som är bidragsberoende. Anhöriginvandrare f år inte samma stöd till etable ring , och det finns en stor r isk att de hamnar i utanförskap. Enligt motionären är det rimligt att kräva att anknytningspersonen har arbete och eget sparande för att kunna ta ansvar. I yrkande 2 begär motionären ett tillkännagivande om att det ekonomiska ansvaret för anhöriginvandrare ska ligga på mottagaren. Motionären menar att det är r imligt att denna typ av rörlighet över gränser och dess konsekvenser bör axlas av mottagarna och inte kräv a samhällsresurser.

I p artimotion 2017/18:3890 av Jimmie Åkesson m.fl . (SD) begärs i yrkande 31 ett tillkännagivande om skärpt försörjningsansvar. Motionärerna anser att de s venska regler na bör reformeras enligt familjeåterföreningsdirektivet , vil ket b l.a. skulle innebär a att anknytningspersonen ska ha stabila, regelbundna och tillräckliga försörjningsmedel för sig själv och familjemedlemmarna för att undvika behov av försörjningsstöd samt en adekvat b o stad som uppfyller gällande regler om säkerhet och sanitära förhålland en.

Utskottets ställningstagande

Anhöriginvandring

Enligt statistik från Migrationsverket beviljades under 2017 drygt 48 000 förstagångsuppehållstillstånd till anhöriga . Om även anhöriga till arbetskrafts invandrare och gäststuderande inkluderas uppgår antalet till drygt 62 000 per soner .

Aldrig tidigare har så många beviljats uppehållstillstånd i Sverige i egen skap av anhörig som under 2017. En del av förklaring en till detta torde vara att mer än 160 000 personer under 2015 sökte asyl i Sverige . Ö ver 7 0 000 personer fick under 2016 uppehållstillstånd på grund av skyddsskäl eller mot svarande skäl .

Det stora antalet asylsökande som kom till Sverige 2015 medförde stora utmaningar för asyl- och mottagningssystemet men skapade även utmaningar för andra centrala samhällsfunktioner . Svensk migrationspolitik ska värna asylrätten och vara lång siktigt hållbar. Under 2015 tog Sverige emot en opro portionerligt stor andel av de asylsökande som kom till EU. Enligt utskottets mening behöver f ler länder ta ett större ansvar för människor på flykt. Som ett led i att förmå andra EU-länder att ta ett större ansvar för flykting mottagandet ändrades de svenska reglerna om uppehållstillstånd , bl.a. för anhöriga, genom tillfälliga lagen (prop. 2015/16:174, bet. 2015/16:SfU16, rskr. 2015/16:303) , som trädde i kraft den 20 juli 2016 . Som en följd av ett flertal faktorer i omvärlden och av tillfälliga lagen har a ntalet asylsökande som söker sig till Sverige minskat . E n konse kvens av att många redan tidigare hade sökt asyl och bevilja t s uppehållstillstånd i Sverige är dock att antalet anhöriginvandrare har ökat och , som nämnts, under 2017 uppgick till det största antalet någonsin .

Utskottet konstaterar att tillfälliga lagen upphör att gälla den 19 juli 2019 och ser inte något behov av att nu ändra regelverket eller föreslås att riksdagen ska göra ett tillkännagivande till regeringen om att de tillfälliga reglerna ska införas permanent.

Bestämmelserna i svensk rätt om uppehållstillstånd för makar och sambor gäller såväl olikkönade som samkönade par och med make avses även regi strerad partner. Ett par kan ha tvingats dölja sitt samboförhållande beroende på att det inte har accepterats i den kultur de levt i. Detta hindrar inte att ett samboförhållande kan ha förelegat. Vid prövningen av om ett samboförhål lande förelegat ska en helhetsbedömning göras utifrån omständigheterna i det enskilda fallet. Att ett par t.ex. haft tillgång till två olika bostäder utesluter inte att parterna kan vara sambor (prop. 2015/16:174 s. 40) .

Utskottet avstyrker med det anförda motionerna 2017/18:982 (SD) yrkande 45, 2017/18:983 (SD) yrkande 7, 2017/18:1377 (S) yrkande 2, 2017/18:1671 (MP) yrkande 6, 2017/18:1939 (V) yrkandena 32–3 5 och 37, 2017/18:2818 (L) yrkandena 3 och 12, 2017/18:3060 (SD, -) yrkande 22, 2017/18:3178 (M) yrkande 6, 2017/18:3787 (C) yrkande 12 samt 2017/18:3890 (SD) yrkande na 30, 32 och 33.

Uppskjuten invandringsprövning

När uppehållstillstånd beviljas på grund av ett förhållande ska tillståndet vara tidsbegränsat vid det första beslutstillfället, om inte makarna eller samborna har sammanbott utomlands under en längre tid eller det på något annat sätt står klart att förhållandet är väl etablerat. Efter en prövoperiod om två år med tids begränsat uppehållstillstånd kan permanent uppehållstillstånd beviljas , s.k. uppskjuten invandringsprövning . I förarbetena anges att ordningen tillkommit för att komma till rätta med konstruktioner i syfte att underlätta för utlänningar att få uppehållstillstånd. Vidare sägs att det utan en möjlighet att pröva om förhållandet är seriöst skulle bli nödvändigt att inta en synnerligen restriktiv hållning till invandring på denna grund, särskilt som stora svårigheter förelig ger att redan före inresan göra en tillfredsställande utredning om allvaret i par ternas förhållande (prop. 1983/84:144 s. 66 och 73) .

V id prövningen av en ansökan om uppehållstillstånd ska det särskilt beak tas om det finns risk för att utlänningen eller utlänningens barn skulle kunna bli utsatt för våld och kränkning i förhållandet . Om en sådan risk finns utgör den särskilda skäl mot att bevilja uppehållstillstånd. Migrationsverket genom för kontroller mot belastnings- och misstankeregistren i detta syfte. Stöd för detta finns i f örordning en (1999:1134) om belastningsregister och f örord ning en (1999:113 5 ) om misstanker egister . Enligt förordningarna ska uppgift er ur registren lämnas ut om Migrationsverket begär det för utredning i ärenden som avses i 5 kap. 3 a § första stycket 1 UtlL i fråga om någon annan än den som utredningen gäller . Uppgifterna rör vissa typer av brottslighet, t.ex. vålds brott mot närstående, kvinnofridskränkning, sexualbrott och barnpornogra fibrott. När det gäller en ansökan som avser en person som redan har ingått äktenskap kan en sådan inte avslås på grund av risk för våld och kränkning, eftersom familjeåterföreningsdirektivet inte medger detta. Någon kontroll görs därför inte avseende maken i Sverige.

Utskottet kan konstatera att om förhållandet har brutits innan prövotiden har löpt ut får uppehållstillstånd ändå ges om utlänningen har särskild anknyt ning till Sverige , om förhållandet har upphört främst på grund av att utlän ningen eller utlänningens barn i förhållandet har utsatts för våld eller för annan allvarlig kränkning av sin frihet eller frid eller om andra starka skäl talar för att utlänningen ska ges fortsatt uppehållstillstånd.

En kartläggning av regeln om uppehållstillstånd på grund av våld eller an nan allvarlig kränkning har gjorts (Ds 2014:38). Kartläggningen visar att regeln prövades i mellan 47 och 80 ärenden årligen under perioden 2010–2013. Andelen bifallsbeslut enligt punkten 2 eller någon annan bestämmelse uppgick till 91 procent 2013, 81 procent 2012, 73 procent 2011 och 85 procent 2010.

Utskottet anser att det är viktigt att i så stor utsträckning som möjligt för hindra att uppehållstillstånd beviljas när det kan misstänkas att ena parten i ett förhållande efter bosättningen här kommer att utsättas för våld eller allvarliga kränkningar. Det är också viktigt att motverka att uppehållstillstånd beviljas på grund av skenäktenskap och skenförhållanden. M öjligheterna att få uppe hållstillstånd får dock inte heller begränsas för de seriösa anknytningar som ännu inte blivit etablerade. Enligt utskottet är det regelverk som nu är på plats i utlänningslagen balanserat för att tillgodose dessa krav.

N är ett uppehållstillstånd beviljas på grund av anknytning till en flykting eller en alternativt skyddsbehövande som har ett uppehållstillstånd som har tidsbegränsats enligt tillfälliga lagen gäller inte utlänningslagens bestämmel ser om uppskjuten invandringsprövning . I stället för att gälla i två år, vilket är det normala när uppehållstillstånd beviljas med uppskjuten prövning, ska uppehållstillståndet enligt tillfälliga lagen gälla för samma tid som tillståndet för den person som anknytning åberopas till. Utskottet konstaterar dels att bestämmelserna i tillfälliga lagen infördes för att komma till rätta med den mycket svårbemästrade situation som upp stod med anledning av det stora antalet asylsökande som kom till Sverige under 2015, dels att lagen upphör att gälla den 19 juli 2019. Utskottet ser inte skäl att göra någon ändring i detta regelverk.

Utskottet avstyrker med det anförda motionerna 2017/18:197 (C) yrkan dena 1 – 3, 2017/18:1939 (V) yrkande 36, 2017/18:3394 (KD) yrkande 26, 2017/18:3787 (C) yrkande 14 samt 2017/18:3789 (C) yrkandena 39 och 45.

Försörjningskrav

Det försörjningskrav som gäller enligt utlänningslagen har tillfälligt skärpts genom 9 § tillfälliga lagen. Bland annat har u tlänningslagens krav på att anknytningsper sonen ska kunna försörja sig själv ändrats till att anknytnings personen ska kunna försörja både sig själv och den som söker uppehållstill stånd. Vidare omfattar försörjningskravet i tillfälliga lagen, t ill skillnad från vad som gäller enligt utlänningslagen , även bl.a. anknytningspersoner som är svenska med borgare. Utskottet ser inga skäl att föreslås ett tillkännagivande till regeringen om att det skärpta försörjningskravet ska införas permanent eller att kravet ska skärpas ytterligare. Motionerna 2017/18:1707 (M) yrkan dena 1 och 2 , 2017/18:3178 (M) yrkandena 4 och 5, 2017/18:3436 (M) samt 2017/18:3890 (SD) yrkande 31 avstyrks därför.

Reservationer

1.

Anhöriginvandring, punkt 1 (M)

av Johan Forssell (M), Mikael Cederbratt (M), Tina Ghasemi (M) och Maria Abrahamsson (M).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2017/18:3178 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 6 och

avslår motionerna

2017/18:982 av Julia Kronlid m.fl. (SD) yrkande 45,

2017/18:983 av Mikael Eskilandersson och Roger Hedlund (båda SD) yrkande 7,

2017/18:1377 av Sara Karlsson m.fl. (S) yrkande 2,

2017/18:1671 av Maria Ferm (MP) yrkande 6,

2017/18:1939 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkandena 32–35 och 37,

2017/18:2818 av Fredrik Malm m.fl. (L) yrkandena 3 och 12,

2017/18:3060 av Richard Jomshof m.fl. (SD, -) yrkande 22,

2017/18:3787 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkande 12 och

2017/18:3890 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 30, 32 och 33.

Ställningstagande

I tillfälliga lagen begräns as rätten till familjeåterförening för alternativt skyddsbehövande med ti dsbegränsade uppehållstillstånd. Flyktingar har där emot enligt huvudregeln i tillfälliga lagen rätt till familjeåterförening även när de har tidsbegränsat uppehållstillstånd. Det finns skäl såväl för som e mot en begrä n sning av rätten till familjeåterförening , och f rågan bör övervägas löpande. Om Sverige har ett regelverk som är generösare än andra jämförbara länder s blir vi återigen ett mer intressant land för människor att söka sig till. Regeringen bör återkomma med förslag i enlighet med vad som nu anförts.

2.

Anhöriginvandring, punkt 1 (SD)

av Jennie Åfeldt (SD) och Paula Bieler (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2017/18:982 av Julia Kronlid m.fl. (SD) yrkande 45,

2017/18:983 av Mikael Eskilandersson och Roger Hedlund (båda SD) yrkande 7,

2017/18:3060 av Richard Jomshof m.fl. (SD, -) yrkande 22 och

2017/18:3890 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 30, 32 och 33 samt

avslår motionerna

2017/18:1377 av Sara Karlsson m.fl. (S) yrkande 2,

2017/18:1671 av Maria Ferm (MP) yrkande 6,

2017/18:1939 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkandena 32–35 och 37,

2017/18:2818 av Fredrik Malm m.fl. (L) yrkandena 3 och 12,

2017/18:3178 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 6 och

2017/18:3787 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkande 12.

Ställningstagande

Det finns tillfällen då familjer splittras eller kärlek uppstår över nationsgrän ser , och d et är önskvärt att var och en får leva nära sina närmaste familjemedlem mar . Det är emellertid inte alltid som Sverige är det land som en återförening bäst kan ske i. D agens kravlösa och svagt reglerade anhörigin vandring belastar det svenska samhället bortom vad som är rimligt. All anhö riginvandring bör följa ett väluppbyggt regelverk, samtidigt som ansvar för försörjning och omsorg ska ligga uteslutande på anknytningspersonen, inte på svenska staten. Samtliga villkor ska vara fortsatt uppfyllda fram till dess att den hitflyttade beviljas svenskt medborgarskap , i annat fall ska uppehållstill ståndet omgående återkallas. För att förhindra och beivra skenäktenskap och upptäcka andra missförhållanden bör Migrationsverket åläggas och tillföras resurser för att genomföra oanmälda hem besök. Det är en grundläggande rät tighet i Sverige att själv bestämma vem man ska gifta sig med. En undersök ning utförd 2009 visade dock att det kunde vara över 70 000 personer som kände en begränsning av denna rätt. Det är brottsligt att tvinga någon till äktenskap men svårt att skydda mot tvångsäktenskap utomlands. I Danmark finns en regel om att den som bor där måste ha fyllt 24 år för att gifta sig utanför EU och på så sätt ge makan eller maken rätt till uppehållstillstånd. Regeln har lett till färre tvångs äktenskap i Danmark , och en motsvarande regel bör införas i Sverige . Rege ringen bör återkomma med förslag i enlighet med vad som nu anförts.

3.

Anhöriginvandring, punkt 1 (C)

av Johanna Jönsson (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2017/18:3787 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkande 12 och

avslår motionerna

2017/18:982 av Julia Kronlid m.fl. (SD) yrkande 45,

2017/18:983 av Mikael Eskilandersson och Roger Hedlund (båda SD) yrkande 7,

2017/18:1377 av Sara Karlsson m.fl. (S) yrkande 2,

2017/18:1671 av Maria Ferm (MP) yrkande 6,

2017/18:1939 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkandena 32–35 och 37,

2017/18:2818 av Fredrik Malm m.fl. (L) yrkandena 3 och 12,

2017/18:3060 av Richard Jomshof m.fl. (SD, -) yrkande 22,

2017/18:3178 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 6 och

2017/18:3890 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 30, 32 och 33.

Ställningstagande

Anhöriginvandring är en av få lagliga vägar till Europa , och den har stor bety delse av humanitära skäl. Familjer som splittrats till följd av krig, konflikter och förtryck måste ha en möjlighet till återförening i trygghet. Med en ökande globalisering ökar anhöriginvandringens betydelse. Tillfälliga lagen har kraf tigt begränsat anhöriginvandringen och gör att många familjer inte kommer att ha laglig möjlighet att återförenas på flera år. D en kraftiga begränsningen av anhöriginvandringen bör ersättas med en mer human reform i linje med över enskommelsen mellan Alliansen och regeringen i oktober 2015. I dagsläget är handläggningstiden för den här typen av ansökningar för lång. Det finns flera exempel på att man inte kunnat vänta utan i stället tagit de sista pengar na för att betala människosmugglare och riskera livet. Familje återförening måste prio riteras högt och genomföras skyndsamt. Ju t idigare familjeåterfören ing desto mindre lidande och snabbare etablering i samhället. Regeringen bör åter komma med förslag enligt det anförda.

4.

Anhöriginvandring, punkt 1 (V)

av Christina Höj Larsen (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2017/18:1939 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkandena 32–35 och 37 samt

avslår motionerna

2017/18:982 av Julia Kronlid m.fl. (SD) yrkande 45,

2017/18:983 av Mikael Eskilandersson och Roger Hedlund (båda SD) yrkande 7,

2017/18:1377 av Sara Karlsson m.fl. (S) yrkande 2,

2017/18:1671 av Maria Ferm (MP) yrkande 6,

2017/18:2818 av Fredrik Malm m.fl. (L) yrkandena 3 och 12,

2017/18:3060 av Richard Jomshof m.fl. (SD, -) yrkande 22,

2017/18:3178 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 6,

2017/18:3787 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkande 12 och

2017/18:3890 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 30, 32 och 33.

Ställningstagande

Familjeåterförening är en av få lagliga vägar till Sverige. Genom tillfälliga lagen har den vägen begränsats avsevärt. Om fler familjer på flykt skulle til låtas att återförenas, skulle det innebära att många människor slapp ta den livs farliga vägen över Medelhavet. Att få bo ihop med sin familj är en mänsklig rättighet. Dublinförordningen fast slår vilken stat som ska pröva en asylansö kan från en person som befinner sig i en Dublinstat. Om sökande n har familj som beviljats skydd eller befinner sig i asylprocessen i en annan Dublinstat ska det landet även pröva sökande n s asylansökan. Omkring 45 000 flyktingar är fast i grekiska flyktingläger. Många av dem har familj i Sverige och därmed rätt att återförenas, men p å grund av bristande kunskaper samt otillräcklig rätt till juridisk rådgivning och undermålig hantering av asylärenden i Grekland sker inte detta i dag. U ppehållstillstånd p å grund av familjeanknytning mellan föräldrar och barn får endast beviljas om barnet är under 18 år. Detta är onödigt snävt. Om en person i familjen har skyddsbehov är det sannolikt att samma sak gäller även för övriga familjen. För de flesta är relationen mellan föräldrar och barn livslång, och det är orimligt att kräva att den ska avslutas för att barnet hunnit fylla 18 år. Enligt nuvarande lagstiftning förlorar barn som beviljats asyl i Sverige rätten till familjeåterförening när de blir svenska medborgare. D enna ordning kan starkt ifrågasättas . Det är o rimligt att svenska medborgare ska behandlas sämre an andra i detta avseende. Tidigare fanns en s.k. sista- länken-bestämmelse i utlänningslagen som innebar att om en enda familje medlem var kvar i hemlandet kunde denne beviljas uppehållstillstånd för att komma till Sverige och leva med övrig familj här. När bestämmelsen togs bort stängdes dörren för många människor. Det finns åtskilliga exempel på kvarva rande, åldriga föräldrar som har separerats från sina vuxna barn. B estämmel sen måste återinföras. Regeringen bör återkomma med förslag i enlighet med vad som nu anförts.

5.

Anhöriginvandring, punkt 1 (L)

av Emma Carlsson Löfdahl (L).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2017/18:2818 av Fredrik Malm m.fl. (L) yrkandena 3 och 12 samt

avslår motionerna

2017/18:982 av Julia Kronlid m.fl. (SD) yrkande 45,

2017/18:983 av Mikael Eskilandersson och Roger Hedlund (båda SD) yrkande 7,

2017/18:1377 av Sara Karlsson m.fl. (S) yrkande 2,

2017/18:1671 av Maria Ferm (MP) yrkande 6,

2017/18:1939 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkandena 32–35 och 37,

2017/18:3060 av Richard Jomshof m.fl. (SD, -) yrkande 22,

2017/18:3178 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 6,

2017/18:3787 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkande 12 och

2017/18:3890 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 30, 32 och 33.

Ställningstagande

Krig och konflikter splittrar familjer , och samtidigt har införandet av tillfälliga lagen försvåra t för familjeåterförening. Sverige och Europa ska stå upp för en human och solidarisk asylpolitik. Det behövs mer samarbete och harmonise ring av EU:s asylregler , och svensk migrationslagstiftning behöver ligga mer i linje med andra europeiska länder s, men alltför restriktiva och inhumana reg ler kan inte accepteras . Liberalerna är alltjämt kritiska till de restriktiva reg ler na avseende familjeåterförening och kritiska till att bestämmelserna om uppehållstillstånd på grund av synnerligen eller särskilt ömmande omständig heter tillfälligt har tagits bort .

Vidare gäller i dag att e nsamkommande barn och unga inte kan återförenas med sin familj om de har fått svenskt medborgarskap. Det är inte rimligt att man hamna r i ett sämre läge för att man blivit svensk medborgare. Reglerna bör därför ses över .

6.

Uppskjuten invandringsprövning, punkt 2 (SD, KD)

av Jennie Åfeldt (SD), Aron Modig (KD) och Paula Bieler (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2017/18:3394 av Aron Modig m.fl. (KD) yrkande 26 och

avslår motionerna

2017/18:197 av Ola Johansson (C) yrkandena 2 och 3,

2017/18:1939 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 36,

2017/18:3787 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkande 14 och

2017/18:3789 av Annika Qarlsson m.fl. (C) yrkandena 39 och 45.

Ställningstagande

Den s.k. tvåårsregeln kom till för att förhindra skenäktenskap. Dessvärre visade det sig att kvinnor som misshandla de s av sin partner försatt e s i en tvångssituation. De ha de att välja mellan att fortsätta utstå misshandel eller att bli utvisade. Den lagändring som syftade till att fånga upp denna situation förefaller inte ha lett till förbättringar i avsedd omfattning. Ä ven om kvinnan brutit upp från förhållandet p å grund av misshandel krävs också att samman boendet inte varit helt kortvarigt och att förhållandet från början var it seriöst. I betänkandet Kvinnor och barn i rättens gränsland (SOU 2012:45) påpekar regeringens utredare att tusentals kvinnor varje år söker hjälp efter att ha utsatts för våld av sina män. Vi anser att för att kunna utreda om det finns skäl att misstänka att anknytningspersonen kan komma att förgripa sig på sökanden i framtiden, eller för att fastställa att han tidigare förgripit sig på sambo eller maka, bör en kontroll göras genom ett registerutdrag. U tdrag från brottsregist ret avseende brott mot liv och hälsa, mot frihet och frid samt sexualbrott ska hämtas in för samtliga referenspersoner. Även information om besöksförbud ska hämtas in. D et bör även göras en kontroll mot folkbokföringsregistret och Migrationsverkets register om tidigare anknytning ar . Vidare bör sökanden i de fall det framkommer att anknytnings personen tidigare dömts för brott mot liv och hälsa, frihet och frid eller sexualbrott alltid informeras om detta muntligen. De svenska ambassader som hanterar anknytningsärenden bör få i uppdrag att ge sökande na en mer fullödig information om vilka rättigheter de har , vilket skydd som kan ges och om tvåårsregeln . Den som utsätts för misshandel och kränkningar ska inte vara utlämnad till den som begår brottet. Regeringen bör återkomma med förslag i enlighet med det anförda.

7.

Uppskjuten invandringsprövning, punkt 2 (C)

av Johanna Jönsson (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2017/18:3787 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkande 14 och

2017/18:3789 av Annika Qarlsson m.fl. (C) yrkandena 39 och 45 samt

avslår motionerna

2017/18:197 av Ola Johansson (C) yrkandena 2 och 3,

2017/18:1939 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 36 och

2017/18:3394 av Aron Modig m.fl. (KD) yrkande 26.

Ställningstagande

Det finns behov av att säkerställa att den som flyttar till Sverige i syfte att gifta sig eller inleda ett samboförhållande kan lita på att det skydd som lagen ger också gäller i verkligheten. Det är bekymmersamt att den s .k. tvåårsregeln leder till att kvinnor i vissa fall pressas att stanna kvar i en relation där våld förekommer. En stor del av kvinnor na kommer till Sverige efter s.k. snabban knytning, dvs . efter att ha känt mannen under en mycket kort tid, eller endast via kontakt på i nternet. Det finns fall där svenska män har satt i system att ”importera” en kvinna. Många av kvinnorna har också med sig barn , som riskerar att hamna i utsatthet. Väljer kvinnorna att bryta relationen innan den tvååriga prövotiden löpt ut kan de bli utvisade. K vinnan måste bevisa upprepat och grovt våld för att få möjlighet att stanna i Sverige. I teorin gäller nolltole rans mot våld, men en annan standard gäller för kvinnor med tidsbegränsat uppehållstillstånd som kommer p å grund av anknytning. Tvåårsr egeln bör tas bort.

8.

Uppskjuten invandringsprövning, punkt 2 (V)

av Christina Höj Larsen (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2017/18:1939 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 36 och

avslår motionerna

2017/18:197 av Ola Johansson (C) yrkandena 2 och 3,

2017/18:3394 av Aron Modig m.fl. (KD) yrkande 26,

2017/18:3787 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkande 14 och

2017/18:3789 av Annika Qarlsson m.fl. (C) yrkandena 39 och 45.

Ställningstagande

Debatten om den s.k. tvåårsregeln har pågått under lång tid. Att utlandsfödda kvinnor som misshandlats av sina män under den t vååriga prövotiden för per manent uppehållstillstånd blivit utvisade från Sverige om de brutit upp från förhållandet har upprört många. Denna rättstillämpning har alltför länge tillå tits få oacceptabla konsekvenser, t.ex. att många kvinnor sett sig tvingade att stanna kvar i förhållanden trots misshandel eftersom utvisning till hemlandet skulle kunna medföra värre konsekvenser för dem. Gällande regler har fått till följd att visst våld och viss kränkning kan accepteras och att myndigheterna medg es ett för stort tolkningsutrymme . Detta framgår bl.a. av rapporter från Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige ( Roks ). I utred ningsbetänkandet Kvinnor och barn i rättens gränsland ( SOU 2012:45 ) före slås bl.a. att skyddet för kvinnorna ska stärkas. Vidare innebär t illfälliga lagen stora steg i fel riktning. Relationen måste numera bestå under längre tid för att den som anlänt genom anhöriginvandring ska kunna få förlängt uppehållstill stånd. Regeringen bör återkomma med förslag på förändringar i bestämmel serna om anhöriginvandring i syfte att värn a utsatta kvinnors situation, både i den tillfälliga lagen och i utlänningslagen.

9.

Registrering av anknytningsperson, punkt 3 (SD)

av Jennie Åfeldt (SD) och Paula Bieler (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2017/18:197 av Ola Johansson (C) yrkande 1.

Ställningstagande

Enligt gällande lagstiftning förs Migrationsverkets register enbart i sökande nas namn. För att göra det möjligt att upptäcka ”serieimporterande” män som våldför sig på anknytningskvinnor måste även anknytningspersonernas namn föras in i registret .

10.

Försörjningskrav vid anhöriginvandring, punkt 4 (M)

av Johan Forssell (M), Mikael Cederbratt (M), Tina Ghasemi (M) och Maria Abrahamsson (M).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2017/18:3178 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkandena 4 och 5 samt

avslår motionerna

2017/18:1707 av Sotiris Delis (M) yrkandena 1 och 2,

2017/18:3436 av Fredrik Schulte (M) och

2017/18:3890 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 31.

Ställningstagande

E tt skarpt försörjningskrav vid anhöriginvandring ska ingå i en lagstiftning som inte enbart gäller tillfälligt. I det försörjningskrav som finns i tillfälliga lagen ingår krav på försörjning av anknytningspersonen själv och familjen samt krav på tillräcklig bostad. K ravet bör införas i utlänningslagen och inte enbart gälla tillfälligt. Vidare bör försörjningskravet skärpas genom att a nställ ning med stabil inkomst ska vara grunden för att försörjningskravet ska bedö mas vara uppfyllt. Bidrag ska däremot inte kunna öppna vägen in i Sverige. K ravet bör således inte kunna uppfyllas med arbetslöshetsersättning, vilket är fallet i dag. V id bedömningen av om kravet är uppfyllt bör även beaktas både inkomsten vid ansökningstillfället och hur inkomsten har sett ut under tidigare år. Detta för att säkerställa att det finns en stabilitet i inkomsten. Även ytterli gare skärpningar av försörjningskravet kan komma att behövas . Regeringen bör återkomma med förslag i enlighet med det anförda.

11.

Försörjningskrav vid anhöriginvandring, punkt 4 (SD)

av Jennie Åfeldt (SD) och Paula Bieler (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2017/18:3890 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 31,

bifaller delvis motion

2017/18:3178 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkandena 4 och 5 samt

avslår motionerna

2017/18:1707 av Sotiris Delis (M) yrkandena 1 och 2 samt

2017/18:3436 av Fredrik Schulte (M).

Ställningstagande

Sverigedemokraterna är i grunden positiva till familjeåterförening sdirektivet , som formulerat rimliga förslag till ett v älformulera t regelverk. D e svenska reg lerna bör reformeras i enlighet m ed direktiv et , vilket bl .a. innebär att anknyt ningspersonen ska ha en g ällande sjukförsäkring. Därtill ställs krav p å att anknytningspersonen ska ha stabila, regelbundna och tillräckliga försörjnings medel för sig själv och för familjemedlemmar na . Vidare ska a nknytningsper sonen kunna uppvisa en bostad som anses adekvat för en familj a v jämförbar storlek , och s lutligen ska Sverige också ha rätt att kräva att en t redjelandsmed borgare följer olika integrations- eller introduktionsåtgärder i e nlighet med nationell lagstiftning. Regeringen bör återkomma med förslag i enlighet med det anförda.

Särskil t yttrande

Anhöriginvandring, punkt 1 (KD)

Aron Modig (KD) anför:

Under den tid som den nuvarande, tillfälliga migrationslagstiftningen gäller har möjligheterna till familjeåterförening begränsats. Bland annat innebär d etta att personer som beviljats uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehö vande och som ansökte om asyl efter det att tillfälliga lagen aviserades inte har möjlighet till familjeåterförening under denna tid. Kristdemokraterna anser att familjens betydelse för upplevelsen av gemenskap, trygghet och stabilitet är mycket viktig – detta gäller inte minst i en orolig och ständigt föränderlig omvärld. Vi värnar familjesammanhållning , och det är vår utgångspunkt att familjer ska kunna återförenas.

Kristdemokraterna har inte i detta ärende några yrkanden som rör denna fråga. Vi har dock i andra sammanhang motsatt oss de begränsningar i möjlig heten till familjeåterförening som görs i tillfälliga lagen (bet. 2015/16:SfU16) .

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden 2017/18

2017/18:197 av Ola Johansson (C):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att i Migrationsverkets register ska föras in även anknytningspersonens namn för att lättare upptäcka fall av serieimporterande män som våldför sig på anknytningskvinnor, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda ett avskaffande av den s.k. tvåårsregeln och därmed underlätta för kvinnor som lämnat sin make att få ett permanent uppehållstillstånd tidigare, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska verka för bättre samordning mellan ansvariga myndigheter – ett aktivt samarbete mellan länsstyrelser, Migrationsverket, kommuner, landsting och kvinnojourer så att nolltolerans mot våld mot kvinnor ska gälla alla kvinnor i Sverige, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2017/18:982 av Julia Kronlid m.fl. (SD):

45. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en 24-årsregel efter dansk modell och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:983 av Mikael Eskilandersson och Roger Hedlund (båda SD):

7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en 24-årsregel efter dansk modell och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:1377 av Sara Karlsson m.fl. (S):

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av familjebegreppet och hur det tillämpas för hbtq-personer som fått uppehållstillstånd på skyddsgrund och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:1671 av Maria Ferm (MP):

6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att möjliggöra för parallella ansökningar om familjeåterförening och asyl och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:1707 av Sotiris Delis (M):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att arbetslinjen ska prägla anhöriginvandringen och tillkännager detta för regeringen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det ekonomiska ansvaret för anhöriginvandrare ska ligga på mottagaren och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:1939 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V):

32. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag på hur rätten till familjeåterförening kan stärkas och tillkännager detta för regeringen.

33. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör verka för att rätten till familjeåterförening i enlighet med Dublinförordningen efterlevs och tillkännager detta för regeringen.

34. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om ett borttagande av 18-årsregeln i utlänningslagen och tillkännager detta för regeringen.

35. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om ett återinförande av sista-länken-bestämmelsen i utlänningslagen och tillkännager detta för regeringen.

36. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag på förändringar av bestämmelserna om anhöriginvandring i syfte att värna utsatta kvinnors situation, både i den tillfälliga lagen och i utlänningslagen, och tillkännager detta för regeringen.

37. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag på lagändring avseende rätten till familjeåterförening så att barn behåller rätten till familjeåterförening när de blivit svenska medborgare, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2017/18:2818 av Fredrik Malm m.fl. (L):

3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att barnfamiljer inte ska splittras och tillkännager detta för regeringen.

12. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ensamkommande barn och unga och deras möjlighet att återförenas med sin familj efter erhållet svenskt medborgarskap och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:3060 av Richard Jomshof m.fl. (SD, -):

22. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en 24-årsregel för att motverka tvångsäktenskap och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:3178 av Johan Forssell m.fl. (M):

4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ett skarpt försörjningskrav vid anhöriginvandring ska ingå i en skärpt lagstiftning och tillkännager detta för regeringen.

5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det försörjningskrav som finns i dagens tillfälliga lagstiftning ska skärpas ytterligare och tillkännager detta för regeringen.

6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att frågan om begränsning av rätten till familjeåterförening ska övervägas kontinuerligt och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:3394 av Aron Modig m.fl. (KD):

26. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kvinnor som kränks eller riskerar att kränkas under tiden för den s.k. tvåårsregeln och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:3436 av Fredrik Schulte (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att försörjningskravet för anhöriginvandring ska omfatta samtliga svenska medborgare och de som har uppehållsrätt i Sverige och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:3787 av Johanna Jönsson m.fl. (C):

12. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att alternativt skyddsbehövande ska ha rätt till familjeåterförening och tillkännager detta för regeringen.

14. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över tvåårsregeln vid anhöriginvandring och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:3789 av Annika Qarlsson m.fl. (C):

39. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att nolltolerans mot våld i nära relationer – där ofta kvinnor är offer – ska gälla alla som bor i Sverige, även personer i anknytningsrelationer med tillfälligt uppehållstillstånd, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

45. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ändra tvåårsregeln så att kvinnor som behandlas illa i ett förhållande ska kunna lämna förhållandet utan att riskera att förlora sitt uppehållstillstånd, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2017/18:3890 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD):

30. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om anhöriginvandring och tillkännager detta för regeringen.

31. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om skärpt försörjningsansvar och tillkännager detta för regeringen.

32. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om återkallelse av uppehållstillstånd för anhöriginvandrare och tillkännager detta för regeringen.

33. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om oanmälda hembesök i fråga om anhöriginvandring och tillkännager detta för regeringen.