Bet. 2017/18:SfU23

Socialförsäkringsutskottet s betänkande

2017/18 : SfU23

Reformerade stöd till personer med funktionsnedsättning

Sammanfattning

Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken , med vissa ändringar. Regeringen föreslår att det ska införas två nya socialförsäkringsförmåner – omvårdnadsbidrag till föräldrar med barn med funktionsnedsättning och merkostnadsersättning till barn och vuxna med funktionsnedsättning. Merkostnadsersättningen ska ersätta kostna der till följd av funktionsnedsättningen. De nuvarande förmånerna vårdbidrag och handikappersättning avskaffas därmed . Utskottet föreslår också att riksdagen antar regeringens förslag till följdändringar i sex andra lagar. Med anledning av yrkanden i följdmotioner föreslår u tsko ttet en ändring i regering ens förslag på så sätt att blinda och gravt hörselskadade ska ha rätt till mer kostnadsersättning på en viss nivå . Därmed tillstyrker utskottet motionerna 2017/18:4088 (M, L, C, KD) och 2017/18:4127 (SD) och avstyrker övriga motioner.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2019.

I betänkandet finns sex reservationer (SD, V, L).

Behandlade förslag

Proposition 2017/18:190 Reformerade stöd till personer med funktionsned sättning .

14 yrkanden i följdmotioner.

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Utskottets överväganden

Reformerade stöd till personer med funktionsnedsättning

Författningskommentar

Reservationer

1. Avslag på propositionen, punkt 1 (V)

2. Ersättning för hjälpbehov och samordning m.m., punkt 3 (V)

3. Ersättning för hjälpbehov och samordning m.m., punkt 3 (L)

4. Handikappersättning för vuxna, punkt 4 (SD)

5. Åldersgränsen för merkostnadsersättning, punkt 5 (SD)

6. Åldersgränsen för merkostnadsersättning, punkt 5 (L)

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Proposition 2017/18:190

Följdmotionerna

Proposition 2017/18:224

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

Bilaga 3

Utskottets lagförslag

Bilaga 4

Förteckning över remissinstanserna

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.

Avslag på propositionen

Riksdagen avslår motion

2017/18:4089 av Rossana Dinamarca m.fl. (V) yrkande 1.

Reservation 1 (V)

2.

Reformerade stöd till personer med funktionsnedsättning

Riksdagen antar regeringens förslag till

1. lag om ändring i socialförsäkringsbalken, med den ändringen att 48 kap. 2 §, 50 kap. 1, 2, 4, 5 och 12 §§ och 110 kap. 30 § ska ha den lydelse som utskottet föreslår i bilaga 3,

2. lag om ändring i föräldraledighetslagen (1995:584),

3. lag om ändring i lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift,

4. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229),

5. lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400),

6. lag om ändring i lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken,

7. lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244).

Därmed bifaller riksdagen propositionerna 2017/18:190 punkterna 2–7 och 2017/18:224 punkt 2.2 och motionerna

2017/18:4088 av Johan Forssell m.fl. (M, C, L, KD) och

2017/18:4127 av Julia Kronlid m.fl. (SD) yrkande 2 och

bifaller delvis proposition 2017/18:190 punkt 1.

3.

Ersättning för hjälpbehov och samordning m.m.

Riksdagen avslår motionerna

2017/18:4089 av Rossana Dinamarca m.fl. (V) yrkandena 2 och 3 samt

2017/18:4122 av Emma Carlsson Löfdahl m.fl. (L) yrkandena 1 och 3.

Reservation 2 (V)

Reservation 3 (L)

4.

Handikappersättning för vuxna

Riksdagen avslår motion

2017/18:4127 av Julia Kronlid m.fl. (SD) yrkandena 1 och 3–6.

Reservation 4 (SD)

5.

Åldersgränsen för merkostnadsersättning

Riksdagen avslår motionerna

2017/18:4122 av Emma Carlsson Löfdahl m.fl. (L) yrkande 2 och

2017/18:4127 av Julia Kronlid m.fl. (SD) yrkande 7.

Reservation 5 (SD)

Reservation 6 (L)

Stockholm den 7 juni 2018

På socialförsäkringsutskottets vägnar

Fredrik Lundh Sammeli

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Fredrik Lundh Sammeli (S), Johan Forssell (M), Carina Ohlsson (S), Phia Andersson (S), Rickard Persson (MP), Tina Ghasemi (M), Kerstin Nilsson (S), Linus Bylund (SD), Emma Carlsson Löfdahl (L), Rossana Dinamarca (V), Aron Modig (KD), Teresa Carvalho (S), Mathias Tegnér (S), Maria Abrahamsson (M), Carl-Oskar Bohlin (M), Julia Kronlid (SD) och Johanna Jönsson (C).

Redogörelse för ärendet

En arbetsgrupp inom Socialdepartementet har utarbetat promemorian Refor me rade stöd till barn och vuxna med funktionsnedsättning (Ds 2015:58) . Prome morian innehåller förslag till två nya socialförsäkringsförmåner – omvårdnads bidrag vid funktionsnedsättning hos barn och merkostnadsersätt ning vid funktionsnedsättning hos barn och vuxna. Regeringen har begärt Lagrådets yttrande och har följt synpunkterna i yttrandet.

I detta betänkande behandlar utskottet proposition 2017/18:190 Refor merade stöd till personer med funktionsnedsättning och fyra motioner som väckts med anledning av propositionen .

I detta sammanhang behandlar utskottet också en del av förslaget till lag om ändring i socialförsäkringsbalken i proposition 2017/18:224 Lag om för säkringsmedicinska utredningar, punkt 2 . Förslaget behandlas i de delar det avser 110 kap. 22 och 30 § § socialförsäkringsbalken. Socialförsäkringsutskot tet har i betänkande 2017/18:SfU 22 i sak ställt sig bakom de ändringar i 110 kap. 30 § och upphörandet av 110 kap. 22 § och rubriken närmast före som föreslås i proposition 2017/18:224 . Av lagtekniska s käl och för att samordna förslaget i nämnda proposition med det nu aktuella förslaget till ändring i 110 kap. 30 § har utskottet överfört den formella behandlingen av lagförslaget i de del arna för beredning i detta ärende. Lagförslaget i övrigt och ö vriga lagförslag i proposition 2017/18:224 behand las av utskottet i betänkande 2017/18:SfU22.

En förteckning öv er de behandlade förslagen finns i bilaga 1. Regeringens lagförslag finns i bilaga 2. Utskottets förslag till ändringar i regeringens förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken finns i bilaga 3. I bilaga 4 finns en förteckning över remissinstanserna.

Utskottets överväganden

Reformerade stöd till personer med funktionsnedsättning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen antar regeringens förslag till ändring i socialförsäkrings balken med de n ändringen att 48 kap. 2 §, 50 kap. 1, 2, 4, 5 och 12 §§ ska ha den lydelse s om utskottet föreslår i bilaga 3 . Genom ändringen kommer blinda och gravt hörselskadade ha rätt till merkostnadsersättning på en viss garanterad nivå. Riksdagen bifaller därmed motionerna 2017/18:4088 av Johan Forssell m.fl. (M, C, L, KD) och 2017/18:4127 av Julia Kronlid m.fl. (SD) yrkande 2 .

Riksdagen avslår övriga motioner om bl.a. avslag på propositionen, att behålla handikappersättningen, en ny förmån för hjälpbehov och samordning av socialförsäkringsförmåner .

Riksdagen antar regeringens förslag till följd ändringar i föräldraledighetslagen, lagen om statlig ålderspensionsavgift, inkomstskattelagen, offentlighets- och sekretesslagen, lagen om införande av socialförsäkringsbalken och skatteförfarandelagen.

Propositionen

Enligt nuvarande regler beviljas en försäkrad med nedsatt funktionsförmåga handikappersättning för behov av hjälp i den dagliga livsföringen eller för att kunna arbeta. Ersättning lämnas även för betydande merkostnader som upp kommer på grund av funktionsnedsättningen . En sammanvägd bedömning av behovet av hjälp och merkostna derna ska göras. Vårdbidrag beviljas en föräl der för tillsyn och vård av ett barn som behöver det på grund av sjukdom, utvecklingsstörning eller annat funktionshinder eller om det uppkommer mer kostnader.

Enligt regeringen brister bestämmelserna om handikappersättning och vårdbidrag i flera avseenden. Regeringen anför att regelverke t s utformning i nte är tillräckligt förutsägbar och transparent samt är anmärkningsvärt otyd lig i flera delar , vilket bl.a. bedöms bero på sammanvägning en som ska göras av hjälpbehov och merkostnader . Det finns även ett behov av att reformera förmånerna eftersom betydande förändringar i utformningen av olika sam hällsstöd inom området och i funktionshinderspolitiken har gjorts sedan de två förmånerna infördes. Regeringen vill därför förändra regelverken när det gäller inriktning och syften samt ge dem en utformning som bättre överens stämmer med de förhållanden som gäller i dag och i framtiden. Förslaget inne bär att det införs två nya förmåner för personer med funktionsnedsättning – omvårdnadsb idrag och merkostnadsersättning – samt att förmånerna handikapp ersättning och vårdbidrag avskaffas. Som skäl för förslagen anför regeringen att en renodling av förmånerna behöver göras för att öka förutsättningarna för förutsägbarhet och rättssäkerhet i regelverk och tilläm p ning . Bedömningarna bedöms bli tydligare och utfallet av prövningen mer förutsägbar t och lättare att följa upp.

En ny förmån – o mvårdnadsbidrag

Regeringen föreslår att omvårdnadsbidrag ska kunna lämnas för b arn som är i behov av omvårdnad och tillsyn till följd av en funktionsnedsättning . Bidraget ska lämnas till föräld rarna eller till personer som likställs med föräldrarna , t.ex. en förälders make . Vid bedömningen av rätten till bidraget ska det bortses från de behov som en förälder normalt ska tillgodose enligt föräld rabalken med hän syn till barnets ålder, utveckling och övriga omständigheter. Vid bedömningen ska det även bortses från behov som tillgodoses genom annat samhällsstöd.

Regeringen anför att bidraget ska förbättra en förälders ekonomiska förutsätt ningar att ti llgodose barns behov av omvårdnad och tillsyn till följd av funktions nedsättningen . S yftet med omvårdnadsbidraget bör utgå från det behov av omvårdnad och tillsyn som barnet kan antas ha på grund av funktions nedsättning och inte kompensera för faktiskt inkomstbortfall.

Förslaget till omvårdnadsbidrag är enligt regeringen inte avsett att innebära någon förändring i sak i fråga om målgruppen för vårdbidraget. N uvarande tillämpning av vårdbidraget ska gälla även för om vårdnadsbidraget t.ex. när det gäller omfattningen av behoven för de fyra nivåerna . Om en förälder har flera barn med funktionsnedsättning föreslår regeringen att bedömningen a v rätten till omvårdnadsbidrag grundas på en bedömning av barnens samman lagda behov. Regeringen anför att motsvarande reglering finns för vårdbidra get i dag , och även om sammanvägningen innebär en viss otydlighet skulle det innebära oacceptabla konsekvenser att ta bort den.

Regeringen föreslår a tt d e olika förmånsnivåerna av omvårdnadsbidraget ska motsvara vad som gäller i dag för vårdbidraget och beräknas på följande sätt :

– En fjärdedels förmån ska motsvara 62,5 procent av prisbasbeloppet (vil ket motsvarar ca 28 000 kronor per år).

– En halv förmån ska motsvara 125 procent av prisbasbeloppet (vilket mot svarar ca 56 000 kronor per år).

– Tre fjärdedels förmån ska motsvara 187,5 procent av prisbasbeloppet (vil ket motsvarar ca 84 000 kronor per år) .

– Hel förmån ska motsvara 250 procent av prisbasbeloppet (vilket mot svarar ca 112 000 kronor per år).

Regeringen anför att de personer som i dag har rätt till vårdbidrag motsvarar den personkrets som i första hand bör komma i fråga för att tillgodose barnets behov av omvårdnad och tillsyn. Omvårdnadsb idraget ska således ges till f ör äldrar eller personer som likställs med föräldrar , t.ex. en förälders make som sta dig varande sammanbor med föräldern och förälders sambo som tidigare har varit gift med eller har eller har haft barn med föräldern.

Regeringen anser att såväl regleringen av vem av föräldrarna som ska få vård bidrag som tillämpningen av denna är otidsenlig och inte är tillräckligt väl anpassad till hur föräldrar vill kunna fördela omvårdnaden. Det är viktigt att båda för äldrarna får samma möjlighet att tillgodose barnets behov. Att endast en av föräldrarna kan beviljas bidraget kan leda till konflikt mellan föräldrarna, vil ket i sin tur kan få negativa konsekvenser fö r barnet. Reglerna behöver vidare ändras så att de bättre överensstämmer med barnkonventionens principer. Att ge båda föräldrarna samma möjlighet att ta hand om barnet signalerar ett jäm ställt ansvar och bör öka barnets möjlighet till en nära och god kontakt med båda sina föräldrar. Regeringen föreslår därför att ett barns båda föräldrar ska kunna få omvårdnadsbidrag . O mvårdnadsbidraget sk a kunna beviljas med hälften till vardera föräldern, om båda föräldrarna har ansökt om bidrag et . Om föräldrarna begär en annan fördelning av bidraget än hälften vardera, ska bidra get fördelas i enlighet med vad de begär. Om föräldrarna inte är överens om fördelningen ska det fördelas i fjärdedelar och med hänsyn till var barnet bor eller vistas. En tillfällig förändring av var barnet vistas ska dock inte p å verka fördelningen av bidraget. Enligt förslaget ska a nsökan om rätt till omvård nadsbidrag kunna göras av endast en förälder, separat av var och en av föräldrarna eller gemensamt.

Regeringen anger att det i dag inte finns någon möjlighet att få vårdbidrag retroaktivt för tid före ansökningsmånaden. Bland annat till följd av ett behov för föräldrar na att ställa om till de nya reglerna föreslår regeringen att o mvårdnads bidrag få r lämnas retroaktivt men inte för längre tid tillbaka än tre månader före ansökningsmånaden. Bidraget få r lämnas t.o.m. juni det år när barnet fyller 19 år eller den tidigare månad när rätt en till förmånen annars upp hör. Aktivitetsersättning kan lämnas fr.o.m. juli det år när den försäkrade fyller 19 år.

När det gäller regler om avbrott i omvårdnaden exempelvis på grund av skolgång på annan ort, en förälders sjukdom eller vård utanför hemmet anför regering en att d et kan vara svårt för en familj att tillfälligt st älla om sin eko nomi under en begränsad tid och att det är rimligt att motsvarande regler som gäller för vårdbidraget ska gälla för omvårdnadsbidraget. Regeringen föreslår därför att vid ett tillfälligt förhinder för föräldern att ge barnet omvårdnad ska bidrag kunna lämnas under högst sex månader. Om det finns särskilda skäl kan avbrott et som längst vara ytterligare sex månader.

Regeringen anser vidare när det gäller regler om omprövning , förmånstid , utbetalning och när ett barn avlidit att motsvarande regler som gäller i dag ska gälla för det nya omvårdnadsbidraget. Regeringen föreslår därför bl.a. att för äldern ska kunna få bidrag t.o.m. den åttonde månaden efter att ett barn avlidit , att beslut ska omprövas minst vartannat år, om det inte finns skäl för omprövning med längre mellanrum , och att utbetalning ar ska göras månads vis . Regeringen föreslår också att omvårdnadsbidraget, i likhet med vårdbidra get, ska vara en bosättningsbaserad förmån.

Enligt propositionen ska ersättning för kostnader för barnets läkarunder sökning eller läkarutlåtande i samband med ansökan om omvårdnadsbidrag kunna lämnas enligt föreskrifter som utfärdas av regeringen eller den myndig het som regeringen bestämmer .

Vidare föreslås att o m bidraget har beviljats för begränsad tid, ska Försäkringskassan kunna förlänga den tid för vilken förmånen lämnas utan att en ny ansökan har gjorts.

Regeringen anför att bestämmelsen i 110 kap. 26 § socialförsäkringsbalken om att Försäkringskassan kan kräva att barnet ska vara intaget på sjukhus under högst 30 dagar för att få rätt till eller få ett högre vårdbidrag inte tillämpas och att det får anses oproportionerligt att ställa detta krav. Regeringen föreslår därför att bestämmelsen ska upphävas.

T illfällig föräldrapenning lämnas i dag inte för sådant behov av vård eller til lsyn av ett barn som har gett rätt till vårdbidrag. Om de båda förmånerna skulle lämnas samtidigt för samma behov av omvårdnad och tillsyn, skulle det innebära dubbel ersättning för föräl drarna. Enligt r egeringen finns det emeller tid ett värde i att behålla den flexibilitet som finns i dag genom att föräldern kan välja vilka behov som ska ligg a till grund för omvårdnadsbidraget. Regering en föreslår därför att t i llfällig föräldrapenning inte få r lämnas för sådant behov av omvårdnad eller til lsyn av ett barn som har gett rätt till omvårdnadsbidrag. På samma sätt so m gäller i dag för vårdbidrag ska bedömningen av behovet av personlig assistans inte påverkas av att omvård nadsbidrag lämnas .

Enligt regeringen finns det inte anledning att ändra en fungerande ordning varför r egeringen föreslår att o mvårdnadsbidraget ska tas upp i inkomstslaget tjänst. Avdrag för preliminär skatt ska inte göras enligt den särskilda skattetabel len för sjukpenning m.m. Bidraget ska även utgöra pensions grundande inkomst och ligga till grund för beräkning av statlig ålderspensions avgift. Vidare föreslår regeringen att d en som får omvårdnadsbidrag ska vara försäkrad för inkomstrelaterad sjukersättning och inkomstrelaterad aktivitets ersättning, inkomstgrundad ålderspension och inkomstrelaterad efterlevande förmån. Förmånen ska för den som förvärvsarbetar inte ingå i den reduceringsin komst som ligger till grund för minskning av sådan sjukersätt ning som har beviljats tills vidare enligt de regler som gällde före den 1 juli 2008.

Förkortning av normal arbetstid

Enligt regeringen har föräldrar till barn med funktionsnedsättning ofta en större psykisk och fysisk belastning än andra föräldrar. Det innebär i regel höga krav på dessa föräldrars tillgänglighet och flexibilitet samt omvårdnad om barnen. Till detta kommer att de behöver informera sig och vid behov ansöka om samt planera och samordna olika samhällsstöd. Enligt regeringen skulle en rätt till deltid ge dessa föräldrar bättre förutsättnin gar att kombi nera föräldrarollen med arbetslivet. Reg eringen för eslår därför att föräldrar med barn som har en funktionsnedsättning och får omvårdnadsbidrag ska få rätt att förkorta sin arbetstid med en fjärdedel för att lättare kunna kombinera o mvårdnad om barnet med ett arbete . Rätten till arbetstidsförkortning ska för utom barnets föräldrar omfatta de personer som enligt föräldraledighetslagen jämställs med föräldr ar. Den som vill utnyttja sin rätt till arbetstidsförkortning ska enligt förslaget anmäla det till arbetsgivaren på samma sätt som gäller för annan rätt till ledighet enligt föräldraledighetslagen.

Regeringen anför att det jämställda föräldraskapet ska värnas. Det är därför viktigt att denna möjlighet till förkortad arbetstid inte får långsiktigt negativa effekter för kvinnors arbetskraftsdeltagande och därmed den ekonomiska jäm ställdheten. R egeringen avser därför att lämna ett uppdrag till lämplig myndig het att noggrant följa utvecklingen av arbetskraftsdeltagandet bland kvin nor utifrån införandet av bestämmelsen.

En ny förmån – m erkostnadsersättning

Regeringen föreslår att en ny förmån – merkostnadsersättning – ska kunna läm nas till en person som före 65 års ålder har fått sin funktionsförmåga ned satt, om det kan antas att nedsättningen kommer att bestå under minst ett år. Ersätt ning ska lämnas för den försäkrades merkostnader till följd av nedsätt ningen.

Merkostnadsersättning för ett barn ska kunna lämnas till barnets förälder för merkostnader till följd av att barnet har en nedsatt funktionsförmåga, om det kan antas att nedsättningen kommer att bestå under minst sex månader. Ersättningen får lämnas till föräldern så länge han eller hon är underhållsskyl dig för barnet. Ersättning ska även kunna lämnas till bl.a. en särskilt förordnad vårdnadshavare som har hand om ett barn.

Med merkostnad er ska enligt förslaget avses skäliga kostnader som uppkom mer på grund av en persons funktionsnedsättning och som går utöver de kost nader som är normala för personer utan funktionsnedsättning i motsvarande ålder. Vid bedömningen av rätten till merkostnadsersättning ska det bortses från merkostnader för behov som tillgodoses genom annat samhällsstöd.

Syftet med regeringens förslag till ny förmån är att ersätta merkostnader som kan uppkomma till följd av en funktionsnedsättning. Exempelvis kan behov av ersättning för kostnader för hjälp i den dagliga livsföringen, hälsa, vård, kost och resor ersättas. E rsättning ska dock inte ges för eventuella hjälp behov som den enskilde inte har haft någon kostnad för. Det är den ekono miska aspekten av att ha en funktionsnedsättning som ska kompenseras. Regering en anför att m ålsättningen bl.a. är att underlätta för personer med funktionsnedsättning att delta i arbetslivet och i det övriga samhällslivet.

Regeringen anför vidare bl.a. att man med hjälp av begreppet ”nedsatt funktionsförmåga” på ett enkelt och tydligt sätt kan ange vilka personer som kan bli aktuella för den nya förmånen. En nedsatt funktionsförm åga kan uppstå av olika orsaker; den kan t.ex. vara medfödd, uppstå till följd av skada eller bero på sjukdomstillstånd. Det är den nedsatta funktionsförmågan i sig som är det väsent liga i sammanhanget, inte vad som orsakat den. Därför behöver begrep pet sjukdom inte anges särskilt i de nya reglerna. Den persongrupp som bör få rätt till merkostnadsersättning är i stort sett samma grupp som i dag har rätt till vårdbidrag och handikappersättning.

Den nuvarande särregleringen inom handikappersättningen för blinda och gravt hörselskadade stämmer enligt regeringen inte överens med dagens funktions hinderspolitik. Regeringen anser att rätten till ersättning inte bör grundas på särskilda diagnoser utan i stället fastställas med utgång s punkt i de konsekvenser som en funktionsnedsättning medför , och det efter en individuell bedömning. Det är merkostnaden som beror på funktionsnedsättningen som ska ligga till grund för ersättningen och en bedömning av hur behovet ser ut i det enskilda fallet . Det är vidare en grundläggande princip att personer som har behov av ersättning från våra gemensamt finansierade socialförsäkringar behandlas lika. Regeringen föreslår därför inga särskilda regler för dessa grup per.

Merkostnadsersättning kommer bl.a. att kunna lämnas för merkostnader som den enskilde har för stöd för att kunna förvärvsarbeta. Regeringen menar att ersättningen bör ha en koppling till arbetslivet och pensionsåldern. Frågan om lämplig riktålder för olika socialförsäkringsförmåner kommer dock att hanteras samordnat inom ramen för Regeringskansliets beredning av Pensions åldersutredningens betänkande. Förslaget innebär därför att samma åldersgräns som i dag gäller för handikappersättningen ska gälla för merkostnads ersättningen , dvs. funktionsförmåga n ska ha blivit nedsatt innan den försäkrade fyllt 65 år.

Regeringen föreslår att en omprövning ska göras t.ex. när förhållanden som påverkar rätten till merkostnadsersättningen har ändrats. Detta innebär bl.a. att rätten till merkostnadsersättning omprövas n är föräldrars under hålls skyldighet för ett barn med funktionsnedsättning upphör , enlig t huvud regeln vid 18 års ålder . Det kan därefter bli aktuellt för den unge att själv ansöka om merkostnadsersättning.

Regeringen anför att den otydlighet som i da g är förknippad med merkostnads slagen inom handikappersättningen talar starkt för att det är av värde att i lagstiftningen tydligare ange vilka slags merkostnader som avses. En sådan lösning finns i andra länder, t.ex. i Norge.

Regeringen föreslår därför att m erkostnadsersättning ska kunna lämnas för merkostnader för

– hälsa, vård och kost

– slitage inklusive rengöring

– resor

– hjälpmedel

– h jälp i den dagliga livsföringen

– boende

– övriga ändamål .

Som exempel på hjälp i den daglig a livsföring en anger regeringen kostna der för hemtjänstavgift och andra avgifter för bistånd enligt socialtjänstlagen, kostnader för ledsagarservice, god man och privat anlitad städhjälp. Regering en betonar att uppräkningen av vilka merkostnader som kan godkännas av Försäkrings kassan inte är uttömmande.

Regeringens förslag är att m erkostnadsersättning ska lämnas med ett bel opp som för ett år motsvarar som lägst 30 procent av prisbasbeloppet och som mest 70 procent av prisbasbeloppet utifrån merkostnadernas storlek. För att få den lägsta nivån av ersättningen ska merkostnaderna uppgå till minst 25 pro cent av prisbasbeloppet. För att få handikappersättning i dag bör merkostnader na uppgå till minst 28,5 procent av prisbasbeloppet. Detta är inte reglerat i lag utan framgår av Riksförsäkringsverkets allmänna råd (RAR 2002:9). Enligt regeringen innebär det sänkta insteget att personer som har handikappersätt ning i dag löper mindre risk att inte få ersättning vid införandet av den nya merkostnadsersättningen. Regeringen anser vidare att o lika nivåer inom ett visst spann har bety dande fördelar och bidrar till en enklare, och där med mer eff ektiv, handläggning än om kostnaderna skulle ersät tas krona för krona. Enligt regeringen är fem nivåer en rimlig avvägning mel lan exakthet och effek tivitet.

När det gäller merkostnadsersättning för barn anför r egeringen att samma princip som i dag gäller för vårdbidraget för en förälder som har flera barn med funktionsnedsättning bör gälla för merkostnadsersättningen. Regeringen föreslår därför att me rkostnaderna för barnen räknas samman . Detta ska dock inte gälla om det finns särskilda skäl mot det. Regeringen föreslår vidare, i likhet med förslaget till omvårdnadsbidrag, att m erkostnadsersättning ska kunna beviljas och delas mellan ett barns båda föräldrar, om förutsättningarna för rätt till mer kostnadsersättning är uppfyllda. Detta signalerar ett jämställt ansvar för barne t och är till fördel för barnet . Det skulle också enligt regeringen bidra till upp fyllelsen av barnkonventionens intentioner. Regeringen för e slår också att m er kostnadse rsättning ska få lämnas fr.o.m. den månad när rätt en till förmånen har inträtt men inte för längre tid tillbaka än tre månader före ansökningsmåna den. Merkostnadsersättning ska inte kunna ges retroaktivt till en förälder för en månad för vilken ersättning redan har lämnat s till den andra föräldern , om det inte är en ökning av ersättningen .

Rät ten till merkostnadsersättning får enligt förslaget tidsbegränsas eftersom merkostnaderna kan komma att förändras över tid t.ex. på grund av att den enskilde kommer att omfattas av nya samhällsstöd . Förslaget skiljer sig i detta hänseende inte från vad som i dag gäller för vårdbidraget och handikappersätt ningen.

Regeringen föreslår att det f ör en person som vårdas på en institution som tillhör eller till vars drift det betalas ut bidrag från stat, k ommun eller landsting ska mer kostnadsersättning endast lämnas om vården kan beräknas pågå i högst sex månader. Detsamma ska gälla om personen vårdas utanför institutionen genom dess försorg eller i annat fall vårdas utanför en sådan institution och staten, kommunen eller landstinget är huvudman för vården. Detsamma ska även gälla för barn som föräldrarna är underhållsskyldiga för . Föräldrarna kan ha merkostnader även om barnet vistas en tid på institution. Regeringen anför att d et kan vara svårt för en familj att tillfälligt ställa om sin ekonomi under en så begränsad tid som sex månader.

Om ett barn avlider kan en förälder ha behov av bidrag även en tid där efter. Bostaden och andra förhållanden i den dagliga livsföringen har ofta anpassats efter barnet. Praktiska och ekonomiska svårigheter kan därför uppstå på grund av bortfall av bidraget vid barnets bortgång. Regeringen föreslår därför att merk ostnadsersättning ska få lämnas för ett barn som avlider , t .o.m. sex månader efter dödsfallet eller den tidigare månad när ersättningen annars skulle ha upphört.

Regeringen föreslår att r ätten till merkostnadsersättning ska ompröv as minst vart fjärde år för att säkerställa att besluten fortfarande är aktuella. Det kan dock finnas skäl för att en omprövning inte ska behöva göras, t.ex. i fråga om personer som bedöms ha varaktiga funktionsnedsättningar och där behovet bedöms vara konstant. R ätten till merkostnadsersättning ska även omprövas om förhållanden som påverkar rätten till merkostnadsersättningen ändras . Sådan a omprövning ar ska dock inte göras vid enbart tillfälliga för ändringar. Ändring ar av merkostnadsersättningen ska enligt förslaget gälla fr.o.m. månaden närmast efter den månad när anledningen till ändringen upp kom. Om ändringen av merkostnadsersättningen gäller en ökning som görs med anledning av en ansökan, kan dock ersättningen lämnas med tre månaders retroaktivitet.

Regeringen föreslår också att m erkostnadsersättn ing ska betalas ut månads vis. När ersättningsbelo ppet beräknas för en månad ska ersättning en för ett år avrundas till närmast e krontal som är jämnt delbart med tolv. Regeringen före slår vidare att om merkostnadsersättning har beviljats för en begränsad tid, ska Försäkringskassan kunna förlänga den tid för vilk en förmånen lämnas utan att en ny ansökan har gjorts.

Vad gäller kostnader som en försäkrad har för läkarundersökning eller läkar utlåtande i samband med ansökan om merkostnadsersättning ska ersätt ning lämnas e nligt föreskrifter som utfärdats av regeringen eller den myndig het som regeringen bestämmer. Merkostnadsersättning ska enligt regeringens förslag få dras in eller sättas ned om den försäkrade utan giltig anledning väg rar medverka till behandling, rehabilitering eller rehabiliteringsåtgärder.

Övriga lagändringar och fö ljdändringar

Regeringen föreslår att merkostnadsersättningen ska vara skattefri på samma sätt som handikappersättningen är skattefri enligt inkomstskattelagen . Vidare ändras inte nuvarande ordning vad gäller bl.a. handikappersättning som tillägg till pension .

Regeringen anför att d et behövs ett förtydligande av vilka personer som omfattas av föräldraledighetslagen så att det framgår att även en annan arbets tagare än en förälder har rätt till ledighet med tillfällig föräldrapenning och att det är samma personkrets som kan få omvårdnadsbidrag.

Enligt regeringen kommer samma känsliga uppgifter att bli aktuella för omvård nads bidraget och merkostnadsersättningen som för handikappersätt ningen respektive vårdbidraget. Det finns därmed ett behov av en sekretess bestäm melse för sådana känsliga uppgifter. Regering en för eslår där för att d en sekretess som i dag gäller hos Försäkringskassan, Pensionsmyndig heten och domstol ar i ärenden respektive mål om handikappersättni ng och vård bidrag framöver ska omfatta ärenden respektive mål om omvårdnadsbidrag och mer kostnadsersättning. På samma sätt som i dag gäller för dessa äldre för måner ska denna sekretess inte hindra att uppgift er lämnas till en enskild med stöd av lagstiftningen om o mvårdnadsbidrag och merkostnads ersättning.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Omvårdnadsbidrag

Regeringen föreslår att d e nya bestämmelserna om omvårdnadsbidrag ska träda i kraft den 1 januari 2019. Samtidigt ska de nu varande bestämmelserna om vårdbidrag upphöra att gälla.

Regeringen anför att det för barnet s och förälderns trygghet och för att ett be slut om vårdbidrag är ett gynnande beslut är angeläget att det fortsätter att gälla i enlighet med vad som anges i beslutet eller till dess att beslutet skulle ha omprövats enligt de äldre bestämmelserna. Vid are kan det finnas situationer när ett beslut ännu inte har omprövats vid tidpunkten för ikraftträdandet av de nya bestämmelserna trots att så bord e ha gjorts. Det är enligt re geringen inte rimligt att ett beslut om vårdbidrag med automatik ska upp höra. Detta gäller särskilt då ansvaret för huruvida ett beslut har omprövats eller inte faller på den handläggande myndigheten och inte på den enskilde. Därför bör sådana ärenden kunna hanteras även under en tidsperiod efter ikraftträdandet av de nya bestämmelserna. Det kan även uppstå en situation då en ansökan om vårdbidrag som har gjorts medan de äldre bestämmelserna gällde inte har hunnit prövas av Försäkringskassan innan bestämmelserna upp hörde. Det är enligt regeringen otillfredsställande med en sådan ordning. De som har ansökt om förmånen medan de äldre bestämmelserna fortfarande gällde bör därför kunna få sin sak prövad enligt äldre bestämmelser.

Ett bes lut om vårdbidrag som har fatt ats enligt de äldre bestämmelserna ska därför enligt övergångsbestämmelser na fortsätta att gälla enligt vad som föreskrivs i beslutet, dock längst till dess att beslutet skulle ha upphört att gälla eller skulle ha omprövats om de äldre bestämmelserna fortfarande hade varit tillämpliga. Om ett sådant beslut inte har omprövats trots att det skulle ha gjorts under tid som de äldre bestämmelserna fortfarande gällde, ska beslutet fortsätta att gälla längst till den 31 december 2020, om det inte beslutas att det ska upphöra dessförinnan.

Vidare föreslår regeringen att ä ldr e bestämmelser om vårdbidrag fort farande ska gälla om ansökan om vårdbidrag har gjorts före den 1 januari 2019.

Enligt övergångsbestämmelser na ska äldre bestämmelser gälla för vård bidrag om det fort farande lämnas sådant i ytterligare en rad fall , exempelvis vad gäller till fällig föräldrapenning , assistans ersättning , inkomstrelaterad sjuk ersättning och inkomstgrundad ålderspension.

Merkostnadsersättning

När det gäller d e nya bestämmelserna om merkostnadsersättning föreslår regeringen att de ska träda i kraft den 1 januari 2019. Samtidigt ska de nu varande bestämmelserna om handikappersättning upphöra att gälla.

Regeringen anför att starka skäl talar för att generösare övergångsbestäm melser bör gälla för handikappersättningen än för omvårdnadsbidraget eftersom någon motsvarighet till den del av handikappersättningen som avser hjälpbehovet inte kommer att ingå i det nya förmånssystemet. I den nya mer kostnadsersättningen kan endast kostnader som den enskilde haft för behov av hjälp ersättas. En person som har beviljats handikappersättning måste enligt regeringen kunna förlita sig på att beslutet gäller. Med hänsyn till att ett beslut om handikappersättning är ett gynnande beslut föreslår regeringen således att det ska fortsätta att gälla enligt vad som har föreskrivits i beslutet, dock längst till dess att beslutet skulle ha upphört eller omprövats enligt de äldre bestäm melserna om handikappersättning.

Dessutom föreslår regeringen att i de fall ett beslut om handikappersättning ska upphöra före den 1 juli 2021 eller före den tidpunkten skulle ha omprövats enligt de äldre bestämmelserna om handikappersättning ska de äldre bestämmelserna fortfarande vara tillämpliga. Det innebär att ett beslut om handikappersättning vid omprövning enligt bestämmelserna om handikapp ersättning kan förlängas även efter den 1 januari 2019 . Handikappersättning bör i sådana fall kunna lämnas för ytterligare en tidsperiod om sammanlagt högst 18 månader.

Också för den som har ett beslut om allmän ålderspension, aktivitets ersättning eller sjukersättning för tid före den 1 januari 2019 föreslår regering en att omprövning fortfarande ska kunna göras enligt de äldre bestämmelserna om handikappersättning. En omprövning av handikappersättning som ska initieras till följd av ett beslut om allmän ålderspension, aktivitetsersättning eller sjukersättning kan dra ut på tiden och försenas på grund av omständig heter som ligger utanför den enskildes kontroll, t.ex. då information behöver gå mellan olika handläggningssystem eller av andra skäl som är att hänföra till myndigheternas handläggning. Enskilda som ansöker om allmän ålders pension, aktivitetsersättning eller sjukersättning i förvissning om att deras handikappersättning ska hinna omprövas före ikraftträdandet av de nya regler na och det förhållandet att Försäkringskassan då ska kunna ta ställning till deras fortsatta rätt till bl.a. schablonersättning eller ersättning för hjälpbehov, bör inte riskera att gå miste om en sådan omprövning.

Även för blinda som får en automatisk minskning av sin handikappersättning, från 69 procent av prisbasbeloppet till 36 procen t av nämnda belopp, fr.o.m. den månad hel ålderspension eller hel sjuk- eller aktivitetsersättning lämnas ska beslutet om minskning enligt regeringens förslag fattas utifrån de äldre bestämmelserna i de fall där ålderspensionen, aktivitetsersättningen eller sjukersättningen har beviljats för tid före den 1 januari 2019.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser för ö vriga lagförslag

Regeringen föreslår att den nya bestämmelsen om rätt till förkortning av nor mal arbetstid när det lämnas omvårdnadsbidrag ska träda i kraft samtidigt som de nya bestämmelserna om omvårdnadsbidrag i socialförsäkringsbalken , dvs. den 1 januari 2019. Detta ska även gälla ändringarna i föräldraledighetslagen. Ett ikraftträdande den 1 januari 2019 bör enligt regeringen ge parterna tillräck lig t med tid för att hinna göra en sådan översyn som S veriges K ommuner och L andsting (SKL) har nämnt.

R egeringen föreslår vidare att f örfattningsändringarna som rör sekretess, statlig ålderspensionsavgift, inkomstskatt och skatteförfarande ska träda i kraft den 1 januari 2019. Äldre sekretess och sekretessbrytande bestämmelser ska fortfarande tillämpas i ärenden respektive mål om de äldre förmånerna vård bidrag och handikappersättning.

Vårdbidraget ska enligt regeringens förslag fortfarande räknas som inkomst av anställning och utgöra pensionsgrundande inkomst samt ligga till grund för beräkning av statlig ålderspensionsavgift om vårdbidrag fortfarande lämnas. Detta gäller till den del det bidraget inte är ersättning för merkostnader. I de fall det fortfarande lämnas vårdbidrag ska bidraget fortfarande tas upp i inkomstslaget tjänst. När d et fortfarande lämnas handikappersättning ska den e rsättningen fortfarande vara skattefri. Äldre bestämmelser om vårdbidrag i skatte förfarandelagen ska fortfarande gälla för vårdbidrag, om beslutet om vård bidrag enligt övergångsbestämmelserna till socialförsäkringsbalken ska fort sätta att gälla.

Motionerna

Johan Forssell m.fl. (M, C, L, KD) begär i kommitté motion 2017/18:4088 att r iksdagen avslår regeringens förslag i den del det avser att de sär skilda bestämm elserna om ersättning till blinda och gravt hörselskadade i 50 kap. socialförsäkri ngsbalken ska upphöra . Motionärerna anför att i ndividuella bedöm ningar av merkostnader för blinda och gravt hörselskadad e skapar en onödig byrå kratisering av stödet, samtidigt som det riskera r att innebära försämringar för dessa grupper. B linda eller gravt hörselskadade ska inte behöva styrka sina omkostnader då dessa funktionsnedsättningar i hög grad generellt medför lik nande behov för alla som drabbas av dem. Dagens regler för bl inda och gravt hörselskadade bör därför behållas men införlivas i regeringens förslag till ny merkostnadsersättning. Bestämmelserna bör dock modifieras så att nivåerna överensstämmer med regering ens försla g om nya nivåer för merkostnads er sättningen. Beslut om merkostnadsersättning till dessa grupper ska därmed alltid vara på nivån 70 respektive 40 procent av prisbasbeloppet i ersättning i stället för 69 respektive 36 procent , som gäller i dag för handikappersätt ningen .

I k ommittémotion 2017/18:4127 av Julia Kronlid m.fl. (SD) yrkande 2 begärs att riksdagen avslår propositionen i den del den avse r att de särskilda bestämmelserna om ersättning till blinda och gravt hörselskadade i 50 kap. socialförsäkringsbalken ska upphöra . Motionärerna anför att förslaget att ta bort schablonen för blinda och gravt hörselskadade innebär en orimlig redovisningsbörda för den sökande och risk för ett orättvist utfall. I yrkande na 1 och 3 – 5 begär s tillkännagivanden om dels att reglerna om merkostnads ersättning för vuxna inte ska införas, dels att regeringen ska återkomma med förslag på reformerat stöd till vux na med funktionsnedsättning i sam band med att LSS-utredningen är klar, dels att regeringen ska utreda och kartlägga mer noggrant vad ett reformerat stöd får för konsekvenser för de personer som i dag har handikappersättning , och dels att regeringen ska återkomma med förslag som även inkluderar stöd till hjälpbehov för vuxna. Motionärerna anser att konsekven serna av förslaget att ta bort ersättning för rena hjälpbehov är alltför osäkra. Risken är bl.a. att trycket på andra samhällsstöd kommer att öka och att stödin satser uteblir, t.ex. för personer med psykiska funktions nedsättningar . D et är också svårt att fullt ut bedöma konsekvenserna av regeringens förslag om mer kostnadsersättning för vuxna innan LSS-utredningen är klar. I många fall kan rena hjälpbehov täckas upp av kommunala stöd, t.ex. LSS , men det finns ändå en risk att många behövande kommer att fall a mellan stolarna. H andikapper sättningen utgör 10 till 20 procent av nettoinkomsten för många låginkomst tagare med funktionsnedsättning. Den flexibilitet med frihet och eg enmakt som mottagarna och närstående har haft kommer att minska. Med ett strikt merkostnadsbegrepp kommer de behövandes egenmakt enligt motionärerna att begränsas och proces sen för att ansöka om merkostnadsersättning kommer att försvåras. Det saknas också en kartläggning av hur detta kommer att drabba de redan utsatta och förslaget blir därmed inte rättssäkert. I yrkande 6 begär motionärerna e tt tillkännagivande om att underlätta ansökan och redovis ning för de sökande. Motionärerna anser att ansökningsprocess en är krävande. Det kan vara svårt för den sökande att redovisa kostnaderna och svårt för Försäkringskassan att avgöra vad som är en merkostnad. Ett enklare och mer rättssäkert system behö ver utredas . I yrkande 7 begärs ett tillkännagivande om att utreda möjlig heten att justera den övre å ldersgränsen. Motionärerna anför att d en övre åldersgrän sen för när funktionsförmågan ska ha blivit nedsatt för rätt till ersättning bör justeras uppåt så att möjligheter na att fortsätta arbeta inte begränsas efter 65 års ålder .

I kommittémotion 2017/18:4089 av Rossana Dinamarca m.fl. (V) yrkande 1 begär motionärerna avslag på proposition en. I yrkand e 2 begärs ett till kännagivande om att regeringen bör återkomma med ett förslag som tar hän syn till hjälpbehov och som garanterar ersättning till fler människor med funktionsnedsättning. Motionärerna anför att regeringens förslag riskerar att bl .a. minska den sociala tryggheten och motverka full delaktighet, frihet, val möjlighet och integritet för personer so m har en funktionsnedsättning. Den otydlighet som finns i dag kommer även fortsättningsvis vara sto r med regeringens förslag , och förutsägbarheten kommer att minska för blinda och gravt hörsel skadade. I grunden är det bra med en individuell behovsprövning , men tyvärr har Försäkringskassans bedömningar blivit mer restriktiva de senaste åren, t.ex. i besluten om sjukförsäkring och assistansersättning. Fler personer borde i stället vara garanterade ersättning utifrån ett läkarintyg som styrker funktionsnedsättningen. Stödet för bl.a. hjälp i den dagliga livsföringen inom handikappersättningen kan inte tas bort som grund förrän LSS börjar fungera som en rättigh etslagstiftning. Förslaget om merkostnadsersättning i fem steg innebär en risk för att bedömningarna kommer att variera mer, vilket minskar förutsägbarheten. Motionärerna begär i yrkande 3 ett tillkännagivande om att regeringen bör återkomma med ett förslag där konsekvenserna av att införa ett omvårdnadsbidrag har analyserats ytterligare, framför allt för gruppen ensamstående kvinnor. Enligt motionärerna innebär förslaget att båda föräldrarna ska kunna få omvårdnadsbidrag en risk för att ekonomin för ensamstående kvinnor försämra s ytterligare . 85 procent av dem som får vårdbidrag i dag är kvinnor , och d et är också oftast kvinnor som tar ansvar för barn och särskilt barn med särskilda behov.

Emma Carlsson Löfdahl m.fl. (L) begär i kommittémotion 2017/18:4122 yrkande 1 ett tillkännagivande om att merkostnads ersättning bör kunna ges för hjälp i den dagliga livsföringen även om ingen tjänst som går att fakturera har utförts. Motionärerna anför att personer som har en funktionsnedsättning kan ha svårt att återgälda hjälp från vänner med t.ex. passning av barn eller skjuts. Handikappersättningen har kunnat användas t.ex. för att ersätta vänner för bensin kostnader eller för att köpa blommor. Detta borde vara samhälls ekonomiskt mer effektivt än att dessa personer blir beroende av färdtjänst eller ledsagning. I yrkande 2 begär motionärerna ett tillkännagivande om att den övre åldersgränsen för rätt till merkostnadsersättning bör följa faktiskt del tagande i arbetslivet för den som arbetar efter riktåldern. Motionärerna anför att den som har en funktionsnedsättning och kan arbeta bör ha rätt till de stöd som underlättar arbete , och möjligheten att få ersättning för en funktions nedsättning bör därför följa den faktiska pensionsåldern . Ni vån på stödet bör således kunna höjas , och stödet bör kunna nybeviljas för den som arbetar och får en funktionsnedsättning efter riktåldern. Motionärerna begär i yrkande 3 ett tillkännagivande om samordning mellan omvårdnad sbidrag och tillfällig föräldra penning. Det är troligen mer effek tivt att ge tillfällig föräldra penning i efterhand när behovet uppstår än inom omvårdnadsbidraget för ett förväntat behov. Motionärerna anser därför att tillfällig föräldrapenning bör kunna lämnas för fler situationer ä n i dag, t.ex. för att lära skolpersonal att hantera ett barns diabetes.

Remissyttranden

Motion 2017/18:4088 (M, C, L, KD) har remitterats till 18 remissinstans er. Tolv av dessa har svarat inom remisstiden . Därefter har även Förbundet för Delaktighet och J ämlikhet (FÖR) inkommit med ett yttrande. Vidare har tre ytterligare svar inkommit.

Sveriges Dövas R iksförbund (SDR) , Synskadades riksförbund (SRF) , Förbundet Sverige s D övblinda och Unga med S ynnedsättning (US) t illstyrker förslaget. Instanserna anger bl.a. att regeringens förslag riskerar att slå hårt mot deras medlemmar. Blinda och gravt hörselskadade är en sammantaget eftersatt grupp ekonomisk t och arbetsmarknadsmässigt . De har redan i dag lägre inkomst er och sämre ek onomiska möjligheter jämfört än befolkningen i stort. Regeringens förslag att ta bort schablonerna skulle minska deras möjlig heter att styra över sina liv och sitt välmående. Stora delar av deras merkost nader är svåra att precisera eller beräkna , och det är svårt att uppskatta mer kostnaden till följd av funktionsnedsättningen. SDR anför att många med hör selnedsättning måste lägga mycket tid på att bearbeta informationsflö det och göra tolkbeställningar. Mertid räknas inte heller som merkostnad. Förbundet Sveriges dövblinda anför att p ersoner med dövblindhet har svårt att orientera sig, kommunicera med omgivningen och ta till sig information. Det är svårt att uppskatta merkostnaden till följd av funktionsnedsättningen . D e har t.ex. svårt att göra prisjämförelser eller ta del av erbjudand en och de har et t stort behov av hjälpmedel samt besöker sjukvården och habiliteringen ofta.

Myndigheten för delaktighet (MFD), Försäkringskassan, Hörsels kadades R iksförbund (HRF), Föreningen för de Neurosedynskadade (FfdN) och Funkt ionsrätt Sverige avstyrker förslaget . MFD anger att m yndigheten arbetar för ett samhälle där alla kan vara delaktiga, oavsett funktionsförmåga. M er kostnadsersättningen ska baseras på faktiska merkostnader utifrån individuella bedömningar och inte på diagnoser. Myndigheten för delaktighet vill fram hålla att det är angeläget att skapa ett system för individuella bedömningar som inte är för administrativt betungande för den enskilde eller handläggaren. Försäkrings kassan anger att villkoren ska vara lika för alla som söker mer kostnadsersättning. Det ska inte finnas särbestämmelser för vissa diagnoser eller funktionsnedsättningar. E rsättning bör fastställas med utgångspunkt i de konsekvenser som en funktionsnedsättning medför , och det efter en individu ell bedömning. Försäkringskassan anser att det ta är en viktig förutsättning för ett modernt och ändamålsenligt system för personer som har en funktionsned sätt ning. FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsätt nin g är ett riktmärke som alla partier har godkänt . HRF anger att f örändringen som föreslås i propositi onen ligger i linje med det rättighetsperspektiv som HRF:s verksamhet utgår från. Stöd ska enligt denna rättighetsgrundade funktionshinder s politik ges efter behov. Dessa behov kan variera mellan personer med samma diagnos bl.a. beroende på skillnader i livs villkor och olika grader av hörselnedsättning eller hörselskador. Kostnaderna kan också variera under livet. Ett stöd grundat på merkostnader innebär en rimligare fördelning av begränsade resurser än ett schablonbelopp. HRF delar inte uppfattningen i motionen att de kostnader som personer med grav syn- eller hörselskada har är så likartade att det motiver ar en schablonersättning. A vgifter för hjälpmedel, anpassning av bostad och personligt stöd m.m. ser även olika ut i landet. Schabloner le der till över- eller underkompensation. HRF fäster stor vikt vid att de personer som i dag har handikappersättning med regeringens förslag till övergångsbestämmelser får behålla den eftersom många äldre har inrättat sina liv efter den. FfdN anger att det är viktigt att ha ett regelverk som behandlar samtliga sökande så rättvist som möjligt. Det är inte rimligt att anse att en syn- eller hörselskadad person har svårare att visa sina merkostnader än en förlamad person eller en person med en psykisk funktionsnedsättning . Två personer med samma diagnos eller funktionsnedsättning har inte nödvändigtvis lika höga merkost nader eller lika stora behov av hjälp. Det behövs en individuell prövning för att fastställa vilken ersättning en person har rätt till. Det är dock viktigt att informera om vilka m erkostnader som kan godkännas. Frågan som FfdN ställer sig är om motionärerna anser att Försäkringskassan skulle gör a särskilt restriktiva bedömningar när det gäller s yn- eller hörselskadade och mer generösa när det gäller andra handikappgrupper. Föreningen anser att svårigheter med att få rätt och tillräcklig hjälp delas av alla handikappgrupper på olika sätt. Funktionsrätt Sverige anger a tt ett schabloniserat stöd för vissa typer av funktionsnedsätt ningar enbart grundat på diagnoser är en otidsenlig utformning av ett stöd inom socialförsäkringen som i princip i alla andra delar bygger på den enskildes individuella behov. Gravt syn- och hörselskadade drabbas av merkostnader , vilket dock även gäller för en rad andra grava funktionsnedsättningar.

Diskrimineringsombudsmannen ( DO ) hänvisar till tidigare svar till regering en i vilket DO stöder ambitionen i promemorian (Ds 2015: 58 ) att för enkla och tydliggöra stödsystemet för barn och vuxna med funktionsned sätt ning.

Autism- och Aspergerförbundet hänvisar till tidigare svar till regeringen i vilket förbundet anger att ersättning bör ges för alla de faktiska merkostnader som en funktionsnedsättning medför. Ersättningen ska ges krona för krona, dvs. helt utan nivåer eller schabloner. Förbundet anser att ingen ska behöva ha merkostnader på grund av sin funktionsnedsättning.

Svenska Celiakiförbundet anger att p ropositionen bör avslås och att regeringen bör återkomma med ett förslag som innebär att fler människor kan ta del av samhällets stöd, dock med tillägget att det faktiska stödbehovet till personer bör utredas på ett seriöst och vetenskapligt sätt, och inkorporeras i regeringens kommande förslag.

Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) anger att det är en rimlig utgångspunkt att ersättning lämnas för de kostnader som den enskilde faktiskt har på det sätt som föreslås i propositionen. Samtidigt underlättas administrationen för den enskilde och staten av schabloner. Om schabloner ska behållas är det viktigt att ersättningsnivån ses över. Annars finns risk för över- eller under kompensation.

SKL avstår från att lämna synpunkter , och Kammarrätten i Stockholm anför att domstolen, utifrån de aspekter dom stole n har att beakta, inte har några invändningar mot förslagen i motionen .

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar regeringens bedömning att b åde h andikappersättningen och vårdbidraget har blivit otidsenlig a och behöve r reformeras för att bättre stämma överens med dagens funktionshinderspolitik . Det nuvarande regelver ket har tydliga brister i fråga om föru tsägbarhet och transparens bl.a. genom den sammanvägning av merkostnader och behov av hjälp i handikappersätt ningen respektive tillsy n eller vård i vårdbidraget som g örs i dag . Ytterligare en komplikation är att det inte framgår av de nuvarande bestämmelserna vilka behov som krävs och i vilken omfattning behoven ska förekomma för att bidrag ska kunna beviljas. Vad som är en merkostnad eller vilka kategorier av merkost nader som kan ge ersättning framgår inte heller tillräckligt tydligt av nuvarande regelverk.

Utskottet ser därför positivt på regeringens förslag som innebär att de nuva rande förmånerna renodlas och ersätts med två nya förmåner – ett omvård nadsbidrag till föräldrar till barn med funktionsnedsättning och en merkost nadsersättning till vuxna med funktionsnedsättning och till föräldrar till barn med funktionsnedsättning . Utskottet bedömer att dessa förslag sammantaget kommer att öka förutsebarheten för den enskilde och även kommer att under lätta tillämpningen. Eftersom beslut om vårdbidrag och handikappersättning är gynnande och det är viktigt för planering och trygghet både för föräldrar till barn med funktionsnedsä ttning och för vuxna med funktionsnedsättning , ser utskottet mycket positivt på de övergångsbestämmelser som föreslås. Bland annat kommer ett beslut om handikappersättning att fortsätta att gälla tills det upphävs eller omprövas enligt de äldre bestämmelserna. Vidare kommer äldre bestämmelser om handikappersättning att kunna tillämpas vid en omprövning som sker före den 1 juli 2021.

Regeringen s förslag innebär att de särskilda regler na för blinda och gravt hörselskadade med garanterad ersättning på en viss nivå , som finns inom handi kapp ersättningen i dag , upphör och att ersättning i stället ska kunna läm nas till personer med funktionsnedsättning för de merkostnader som de har till följd av nedsättningen . Utskottet konstaterar att de särskilda reglerna för blinda och gr avt hörselskadade i handikappersättningen har funnits länge . Denna grupp h ar alltså enligt nuvarande regler rätt till ersättning på en viss nivå utan att behöva redovisa sina merkostnader. Enligt utskottets mening kan individuella bedömningar på det sätt som föreslås bidra till att skapa en onödig byråkratisering av stödet för en grupp som varit garanterad ersättning på en viss nivå under mycket lång tid och funnit en trygghet i det . Utskottet kan också i likhet med en rad remissinstanser konstatera att dessa funktionsned sättningar i hög grad medför liknande behov för alla som drabbas av dem. Utskottet har förståelse för det som bl.a. HRF , FfdN och Funktionsrätt Sverige gett uttryc k för, att villkoren ska vara lika för alla med funktionsnedsättningar och att prövningen ska utgå från individens behov av stöd. Utskottet anser dock, som även Förbundet Sveriges D övblinda har anfört , att det handlar om perso ner som har mycket svårt att kompensera för förlusten av syn och hörsel . De kan ha svårt att orientera sig, kommunicera med omgivningen och ta till sig information. De har vidare svårt att bedöma sina merkostnader då de inte kan göra prisjämförelser eller ta del av erbj udanden. Därutöver har denna grupp ett stort behov av hjälpmedel och besöker sjukvård och habilitering ofta. Utskottet noterar även att det kan finnas behov av att kunna återgälda infor mella tjänster från omgivningen . Det kan gälla ersättning för exempelvis ben sinkostnader eller barnpassning . Med handikappersättningen har detta varit möjligt och inneburit en värdefull frihet och trygghet under en lång tid . För slaget om merkostnadsersättning kan därmed enligt utskottets uppfattning komma att medföra försämringar jämfört med den h andikappersättning som de är garanterad e i dag . Utskottet föreslår därför med anledning av motion erna 2017/18:4088 (M, C, L, KD) och 2017/18:4089 (SD) att motsvarande regler som i dag gäller för handikappersättnin gen även i fortsättningen ska gälla för denna grupp . När ett beslut om merkostnadsersättning fattas enligt de nya reglerna bör emellertid nivån motsvara nivåerna i regeringens förslag till merkostnadser sättning , dvs. ersättningen ska för blinda vara 70 procent och för gravt hörsel skadade 40 procent av prisbasbeloppet.

En lagteknisk samordning bör vidtas som gäller en ändring i 110 kap. 30 § SFB, upphörande av 110 kap. 22 § SFB och att rubriken närmast före 110 kap. 22 § SFB ska utgå, och som fö reslås i proposition 2017/18:224 Lag om försäkringsmedicinska utredningar. Utskottet har i betänkande 2017/18: SfU22 i sak ställt sig bakom de ändringar som fö reslås i proposition 2017/18:224 men av samordningsskäl överlåtit behandlingen av den författningstekniska regleringen till det betänkande som nu är aktuellt.

Riksdagen bör således anta utskottets förslag i bilaga 3 om merkostnadser sättning till personer som är blinda eller gravt hörselskadade samt samord ningen av lagförslagen .

Mot bakgrund av vad utskottet anfört ovan tillstyrks motionerna 2017/18:4088 (M, C, L, KD) och 2017/18:4127 (SD) yrkande 2 och proposition 2017/18:224 punkt 2.2. Proposition 2017/18:190 tillstyrks delvis.

I ett par motioner anförs att det är ett problem att den ersättning fö r hjälp behov för vuxna som i dag finns i handikappersättningen tas bort. Utskottet kan konstatera att hjälpbehovsdelen i förhållande till den del som avser mer kostnader i dag utgör en relativt begränsad andel av det sammanlagda underla get vid prövningen av rätten till handikappersättning. Utskottet konstaterar även att i dag kan b ehov av hjälp i den dagliga livsföring en och för att kunna arbeta tillgodoses genom en rad andra insatser som inte fanns när handikapper sättningen kom till, t.ex. hemtjänst, bostad med särskild service, ledsagar service, avlösarservice, kontaktperson, LSS och daglig verksamhet i kommunerna samt habilitering, rehabilitering, hjälpmedel och tolktjänst inom landstingen. För personer med mycket stora behov finns den statliga assistans ersättningen. Utskottet konstaterar vidare att den merkostnadsersättning som föreslås kommer att kunna beviljas för kostnad er för bl.a. behov av hjälp i den dagliga livsföringen. Utgifter för t.ex. hemtjänstavgift eller privat anlitad hjälp kommer således att kunna ersättas. Därtill ges viss kompensation genom att insteget i den nya ersättningen bl ir lägre. Utskottet , som delar regeringens bedömning , anser att det är angeläget att de som i dag har handikappersättning inte utsätts för alltför snabba förändrin gar. U tskottet noterar också att de över gångsbestämmelser som föreslås innebär att redan fattade beslut om handikappersättning ska fortsätta att gälla . Därutöver kommer de som har tid s begränsade beslut att kunna få nya beslut med stöd av de gamla reglerna under en övergångsperiod. Utskottet kan konstatera att regeringens förslag innehåller en rad övergångsbestämmelser för både vårdbidrag och handikappersättning som skyddar dessa utsatta grupper. Enligt Försäkringskassan är merparten av nu gällande beslut om handikappersättning beslut som gäller tills vidare , vilket betyder att de allra flesta som har handikapp ersättning i dag kommer att få behålla den . Mot denna bakgrund delar utskottet regeringens bedömning när det gäller utformningen av förslaget om hjälpbehov till vuxn a med funktions nedsättning.

Utskottet kan v idare konstatera att LSS-utredningen (S 2016:03) har i upp drag att se över assistansersättningen och delar av lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, förkortad LSS . Enligt ko mmittédirek tivet är syftet bl .a. att få till stånd mer ändamålsenliga insatser i LSS samt att lagstiftningen ska främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i sam hällslivet (dir. 2016:40). Uppdraget ska redovis as senast den 15 december 2018.

Utskottet är medvetet om att alla konsekvenser vid en ny reform inte går att förutse. Det är vidare svårt att bedöma om vissa av de föreslagna reglerna kommer att få den avsedda effekten. Utskottet ser därför positivt på att regeringen avser att föl ja upp och utvärdera reformen inom ett par år. Utskottet ser dock inte nu anledning att föreslå att riksdagen gör ett tillkänna givande om att regeringen ska återkomma med ett nytt förslag om utökat stöd till vuxna med funktionsnedsättning.

Vad gäller förslaget om möjlighet för föräldrarna att dela på rätten till ersättning och rätten till ledighet i föräldraledighetslagen har dessa tydliga barnrätts- och jämställdhetsperspektiv , vilket utskottet välkomnar. När det gäller övriga förslag i propositionen om bl .a. partsställning och sekretess mellan föräldrar delar utskottet regeringens bedömning att dessa får avgöras i rättstillämpningen utifrån gällande bestämmelser. I en motion begärs en utred ning av e ventuella konsekvenser för ensamstående kvinnors ekonomi . U tskottet anser att regeringens förslag medför fördelar för barnet när föräldrar na får större möjligheter att fördela ansvaret för barnets samtliga behov av omvårdnad m.m. Utskottet noterar också att regeringen avser att utvärdera reformen inom ett par år.

När det gäller frågor om svårigheter för enskilda att ansöka om merkostnadsersättning och redovisa kostnader konstaterar utskottet att förfarandet inte kommer att skilja sig så mycket från hur det ser ut inom för månerna i dag. Försäkringskassan har enligt allmänna förvaltningsrättsliga principer både en serviceskyldighet och en utredningsskyldighet. Eventuella svårigheter i detta avseende bör således enligt utskottet kunna lösas på sedvan ligt sätt.

Utskottet anser i likhet med regeringen att merkostnadsersättningen liksom h andikappersättningen behöver en övre åldersgräns för när den försäkrade har fått sin funktionsförmåga nedsatt för att få rätt till ersättning . Åldersgränsen för när funktionsförmågan ska ha blivit nedsatt inom handikappersättningen är 65 år . Efter 65-årsdagen behåller den försäkrade sin ersättning men kan inte få ersättning på en högre nivå eller nybeviljas ersättning för nedsättning som upp kommit efter 65-årsdagen . Den föreslagna mer kostna dsersättningen utgör bl.a. ett stöd för att kunna arbeta och bör enligt utskottet således ha en koppling till arbetslivet och pensionsåldern. Utskottet noterar att frågan om lämplig riktål der för olika socialförsäkringsförmåner kommer att hanteras samordnat inom ramen för Regeringskansliets beredning av Pensionsåldersutredningens betän kande. Beredningen bör avvaktas.

Utskottet konstaterar att förslaget till bestämmelse om samordning mellan omvårdnadsbidrag och tillfällig föräldrapenning utf ormats på samma sätt som i dag . E n förälder som väljer att inte ansöka om omvårdnadsbidrag för ett barns behov av omvårdnad kommer att ha möjlighet att få tillfällig föräldrapenning om förutsättningarna för det är uppfyllda , t.ex. vid sjukdom hos barnet , så länge det inte är fråga om ersättning för samma behov . En eventuell utvidgning av regelverket för tillfällig föräldrapenning är inte föremål för utskottets be handling i detta betänkande .

M otionerna 2017/18 :4127 (SD) yrkandena 1 och 3–7, 2017/18:4089 (V) yrkandena 1–3 och 2017/18:41 22 (L) yrkandena 1 –3 avstyrks med det anförda .

Författningskommentar

Förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken

48 kap.

2 §

Förmåner enligt denna avdelning är

– merkostnadsersättning till en person med nedsatt funktionsförmåga eller till en förälder som har ett barn med nedsatt funktionsförmåga,

– assistansersättning till en funktionshindrad som behöver personlig assistans för sina grundläggande behov, och

– bilstöd till personer med funktionshinder för att skaffa eller anpassa motorfordon.

Paragrafen innehåller upplysningsbestämmelser.

Utskottets ändring i första strecksat sen innebär att orden ”som lämnas för merkostnader ” tas bort. Utskottets för slag i 50 kap. 4 och 12 §§ innebär att blinda och gravt hörselskadade får rätt till merkostnadsersättning på en viss nivå utan att merkostnader behöver redo visas. Orden ”som lämnas för merkostnader ” blir därför missvisande.

50 kap.

Innehåll

1 §

I detta kapitel finns bestämmelser om

– vad som avses med merkostnader och i vilka fall en person ska anses blind eller gravt hörselskadad i 2 §,

– personer som likställs med förälder i 3 §,

– rätten till merkostnadsersättning i 4–8 §§,

– ersättningsberättigande merkostnader i 9 §,

– förmånstiden i 10 och 11 §§,

– ersättningsnivå i 12 §,

– ansökan i 13 §,

– omprövning i 14 och 15 §§, och

– utbetalning i 16 §.

Paragrafen innehåller upplysningar om vilka slags bestämmelser som finns i kapitlet och i vilka paragrafer dessa är införda .

Orden ”och i vilka fall en per son ska anses blin d eller gravt hörselskadad ” i första strecksatsen läggs till med anledning av utskottets förslag om att rätt till merkostnadsersättning på en viss nivå ska finnas för blinda och gravt hörselskadade.

Definitioner

2 §

När det gäller merkostnadsersättning avses med en merkostnad en skälig kost nad som uppkommer på grund av en persons funktionsnedsättning och som går utöver en kostnad som är normal för en person utan funktionsnedsättning i motsvarande ålder.

När det gäller merkostnadsersättning ska en person anses blind om hans eller hennes synförmåga, sedan ljusbrytningsfel har rättats, är så nedsatt att han eller hon saknar ledsyn.

När det gäller merkostnadsersättning ska en person anses gravt hörselska dad om han eller hon även med hörapparat saknar möjlighet eller har stora svårigheter att uppfatta tal.

Andra och tredje styckena är nya i förhållande till förslaget i prop. 2017/18:190 .

Andra stycket innehåller en definition av vad som avses med blind och tredje stycket innehåller en definition av vad som avses med gravt hörselskadad inom merkostnadsersättningen. Detta mot svarar vad som gäller enligt de äldre bestämmelserna i 50 kap. 2 och 3 §§ SFB.

Rätten till merkostnadsersättning

Huvudregler

4 §

Rätt till merkostnadsersättning har en försäkrad person för merkostnader, i sådan omfattning som anges i 12 §, till följd av att han eller hon före 65 års ålder har fått sin funktionsförmåga nedsatt, om det kan antas att nedsättningen kommer att bestå under minst ett år.

En försäkrad som är blind eller gravt hörselskadad har dock alltid rätt till merkostnadsersättning, om blindheten eller den grava hörselskadan har inträtt före 65 års ålder och det kan antas att denna funktionsnedsättning kom mer att bestå under minst ett år.

Det som anges i andra stycket gäller dock inte för ett försäkrat barn som har en för älder som är underhållsskyldig enligt 7 kap. föräldrabalken.

Andra och tredje styckena är nya i förhållande till förslaget i prop. 2017/18:190 .

I andra stycket regleras de grundläggande förutsättningarna för att personer som är blin da eller gravt hörselskadade ska ha rätt till merkostnadsersättning. Dessa personer behöver inte, till skillnad från andra personer med funktions nedsättning, redov isa eventuella merkostnader för att ha rätt till merkostnads ersättning under förutsättning att övriga villkor är uppfyllda. Detta motsvarar vad som gäller enligt de äldre bestämmelserna i 50 kap. 7 § SFB.

I tredje stycket anges att reglerna i andra stycket inte gäller för ett barn som är blind eller gravt hörselskadad .

5 §

När det gäller rätt till merkostnadsersättning för ett försäkrat barn som har en förälder som är underhållsskyldig enligt 7 kap. föräldrab alken tillämpas inte 4 § första stycket . Rätt till merkostnadsersättning har i sådana fall föräldern för merkostnader, i den omfattning som anges i 12 §, till följd av att barnet har fått sin funktionsförmåga nedsatt, om det kan antas att nedsättningen kommer att bestå under minst sex månader.

En person som avses i 3 § 1 har rätt till ersättning i stället för en förälder.

I paragrafens första stycke första mening en läggs orden ” första stycket ” till . När det gäller barn med funktionsneds ätt ning ska merkostnadsersättning inte lämnas till barnet utan till underhållsskyldig förälder. Tillägget behövs för att tydliggöra att det är 4 § första stycket som inte ska tillämpas när det gäller merkostnadsersättning för barn. I 4 § tredje stycket finns en bestämmelse som innebär att 4 § andra stycket inte ska tillämpas för barn.

Ersättningsnivå

12 §

Merkostnadsersättning ska lämnas med ett belopp som för år räknat motsvarar

1. 30 procent av prisbasbeloppet om merkostnaderna uppgår till 25 procent men inte 35 procent av prisbasbeloppet,

2. 40 procent av prisbasbeloppet om merkostnaderna uppgår till 35 procent men inte 45 procent av prisbasbeloppet,

3. 50 procent av prisbasbeloppet om merkostnaderna uppgår till 45 procent men inte 55 procent av prisbasbeloppet,

4. 60 procent av prisbasbeloppet om merkostnaderna uppgår till 55 procent av prisbasbeloppet men inte 65 procent av prisbasbeloppet, eller

5. 70 procent av prisbasbeloppet om merkostnaderna uppgår till 65 procent av prisbasbeloppet eller mer.

Merkostnadsersättning ska dock för en försäkrad som är blind alltid lämnas med ett belopp som för år räknat motsvarar 70 procent av prisbasbeloppet. Om han eller hon för samma tid får hel sjukersättning, hel aktivitetsersättning eller hel ålderspension ska merkostnadsersättning, från och med den månad när den andra förmånen lämnas, lämnas med 40 procent av prisbasbeloppet, om inte den försäkrades merkostnader är av sådan omfattning att högre ersätt ning ska lämnas enligt första stycket.

Me rkostnadsersättning ska dock för en försäkrad som är gravt hörselskadad alltid lämnas med ett belopp som för år räknat motsvarar 40 procent av prisbasbeloppet, om inte den försäkrades merkostnader är av sådan omfattning att högre ersättning ska lämnas enligt första stycket .

Paragrafen anger ersättningsnivåerna för merkostnadsersättningen och hur de ska beräknas .

Andra stycket anger den nivå som ska gälla för merkostnadse r sättning till en person som är blind. Ersättning ska lämnas med 70 procent av prisbasbeloppet till en person som är blind. V id hel sjukersättning, hel aktivi tetsersättning eller hel ålderspension ska ersättning dock lämnas med 40 procent av prisbasbeloppet .

Tredje stycket anger att nivån för merkostnadsersättning till en person som är gravt hörselskadad är 40 procent av prisbasbeloppet .

För båda grupperna motsvara r ersättning på en viss garanterad nivå vad som gäller enligt de äldre bestämmelserna i 50 kap. 12 och 13 §§ SFB . Nivåerna höj s från nuvarande 69 procent av prisbasbeloppet för blinda och 36 procent av prisbasbeloppet fö r personer med grav hörselskada.

110 kap.

30 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om ersättning för kostnader som en försäkrad eller någon annan har med anledning av sådan utredning som avses i 14 §.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen även meddela föreskrifter om ersättning för kostnader som en försäkrad har för läkarundersökning eller läkarutlåtande i samband med ansökan om omvårdnadsbidrag, sjukersättning, aktivitetsersätt ning eller merkostnadsersättning.

Utskottets förslag är en följd av att utskottet överfört den formella behand lingen av lagförslaget i proposition 2017/18:22 4 för beredning i detta ärende.

I första stycket görs en följdändring m ed anledning av att 110 kap. 22 § och rubriken närmast före upphävs enligt förslaget i prop. 2017/18:224 .

Reservationer

1.

Avslag på propositionen, punkt 1 (V)

Förslag till riksdagsbeslut

Jag/vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår regeringens förslag.

Därmed bifaller riksdagen motion

2017/18:4089 av Rossana Dinamarca m.fl. (V) yrkande 1 och avslår proposit ion 2017/18:190 .

Ställningstagande

Regeringens förslag till merkostnadsersättning kommer inte till rätta med de problem med otydlighet och brister i förutsägbarhet som finns inom handi kappersättningen i dag. Med förslagen finns i stället risk för att den soci ala tryggheten minskar och att full delaktighet i samhället motverkas. Försla gen beräknas innebära en minskning av kostnaderna , och det finns en risk för att detta drabbar den som har ersättning för sitt behov av hjälp i dag. Vidare behö ver konsekvenserna av att införa ett omvårdnadsbidrag analyseras ytter ligare , bl.a. för ensamstående kvinnor. Propositionen bör således avslås.

2.

Ersättning för hjälpbehov och samordning m.m., punkt 3 (V)

av Rossana Dinamarca (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2017/18:4089 av Rossana Dinamarca m.fl. (V) yrkandena 2 och 3 samt

avslår motion

2017/18:4122 av Emma Carlsson Löfdahl m.fl. (L) yrkandena 1 och 3.

Ställningstagande

Den otydlighet som finns i dessa förmåner i dag kommer även fortsättningsvis att vara stor med regeringens förslag . Bland annat kommer förutsägbarheten att minska för blinda och gravt hörselskadade. I grunden är det bra med en individuell behovsprövning , men tyvärr har Försäkringskassans bedömningar blivit mer restriktiva de senaste åren , exempelvis i beslut om sjukförsäkring och assistansersättning.

Regeringen bör i stället återkomma med förslag om att f ler personer ska garanteras ersättning utifrån ett läkarintyg som styrker funktionsnedsätt ningen. Vidare måste LSS börja fungera som en rättighetslagstiftning ; därefter kan handikappersättningen s stöd för hjälpbehov tas bort . Dessutom behöver konsekvenserna av att införa ett omvårdnadsbidr ag bl.a. för ensamstående kvinnor an alyseras ytterligare . Utredningarna om omvårdnadsbidraget kommer att bli mer krävande , och det finns risk för att ensamstående kvinnor blir fattigare.

3.

Ersättning för hjälpbehov och samordning m.m., punkt 3 (L)

av Emma Carlsson Löfdahl (L).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2017/18:4122 av Emma Carlsson Löfdahl m.fl. (L) yrkandena 1 och 3 samt

avslår motion

2017/18:4089 av Rossana Dinamarca m.fl. (V) yrkandena 2 och 3.

Ställningstagande

M erkostnadsersättning bör kunna ges för hjälp i den dagliga livsföringen även om ingen tjänst som går att fakturera har utförts. Personer med en funktions nedsättning kan ha svårt att återg älda hjälp från vänner med exempelvis pass ning av barn eller skjuts. Handikappersättningen har i dessa fall kunnat använ das för att ersätta vänner bl.a. för bensin kostnader eller för att köpa blommor. Detta borde vara samhällsekonomiskt mer effektivt än att dessa personer blir beroende av färdtjänst eller ledsagning. Vidare bör förslaget till samordnings bestämmelse mellan omvårdnadsbidrag och tillfällig föräldrapenning utfor mas mer flexibelt. Ingen bör få dubbel ersättning , men tillfällig föräldra penning bör kunna användas för vissa behov i stället för att ersättning för motsvarande behov beviljas i förväg inom omvårdnadsbidrag et . Tillfällig föräldrapenning bör t.ex. kunna användas för att lära skolpersonalen att hantera ett barns diabetes.

4.

Handikappersättning för vuxna, punkt 4 (SD)

av Linus Bylund (SD) och Julia Kronlid (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2017/18:4127 av Julia Kronlid m.fl. (SD) yrkandena 1 och 3–6.

Ställningstagande

Konsekvenserna av förslaget att ta bort ersättningen för rena hjälpbehov är alltfö r osäkra . För slaget till en renodlad mer kostnadsersättning innebär bl .a. en risk för att trycket på andra samhällsstöd kommer att öka och att stödinsat ser uteblir, t.ex. för personer med psykiska funktionsnedsättningar. Det är vidare svårt att fullt ut bedöma konsekvenserna av merkostnadsersättning en innan LSS-utredningen är klar. I många fal l kan rena hjälpbehov täckas av kommunala stöd, t.ex. LSS, men det finns en risk för att många som behöver hjälp kommer att fal la mellan stolarna när ersättningen för rena hjälpbehov tas bort. Regeringen bör därför utreda och kartlägga mer noggrant vad ett reformerat stöd får för konsekvenser för de personer som i dag har handikapp ersättning. Handikappersättningen utgör i dag 10 till 20 procent av nettoin komsten hos många låginkomsttagare med funktionsnedsättning. Den flexibi litet med frihet och egenmakt som mottagarna och närstående har haft kommer att minska med ett strikt merkostnadsbegrepp. Därtill försvåras proces sen för att ansöka om ersättning för merkostnader och blir mer krävande med regeringens förslag. Det kan vara svårt för den sökande att redovisa sina kost nader och svårt för Försäkringskassan att avgöra vad som är en merkost nad. Regeringens förslag bedöms som helhet inte bli rättssäkert. Handikapp ersätt ningen för rena hjälpbehov bör därför vara kvar tills regeringen åter kommer med ett helt nytt reformerat förslag till förmån som är mer rättssäkert och i vilket ersättning för hjälp behov är inräknad .

5.

Åldersgränsen för merkostnadsersättning, punkt 5 (SD)

av Linus Bylund (SD) och Julia Kronlid (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2017/18:4127 av Julia Kronlid m.fl. (SD) yrkande 7 och

avslår motion

2017/18:4122 av Emma Carlsson Löfdahl m.fl. (L) yrkande 2.

Ställningstagande

Regeringen bör utreda möjligheten att justera den övre åldersgränsen för mer kostnadsersättning uppåt så att ersättning för den som fortfarande arbetar kan be viljas även f ör funktionsnedsättningar som uppkommer efter pensions åldern . Åldersgränsen bör kopplas till faktisk pensionsålder. Även funktions nedsättningar som inte är åldersbetingade kan uppstå eller förändras efter 65 års ålder .

6.

Åldersgränsen för merkostnadsersättning, punkt 5 (L)

av Emma Carlsson Löfdahl (L).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2017/18:4122 av Emma Carlsson Löfdahl m.fl. (L) yrkande 2 och

avslår motion

2017/18:4127 av Julia Kronlid m.fl. (SD) yrkande 7.

Ställningstagande

F örslaget om en riktålder inom socialförsäkringarna är ännu inte klart varför en ny högre åldersgräns för merkostnadsersättningen inte bör införas nu. Rätten till ersättning för en funktionsnedsättning bör emellertid som huvudregel följa den faktiska pensionsåldern för den som forts ätter att arbeta. D en som har en funktio nsnedsättning och kan arbeta ska ha rätt till de stöd som underlättar arbete . Niv ån på stödet bör således kunna höjas och stödet bör kunna nybeviljas för den som arbetar och får en funktionsnedsättning efter faktisk pensionsålder . Det är dock rimligt att merkostnadsersättningen upphör eller minskar för den som inte fortsätter att arbeta efter riktåldern .

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Proposition 2017/18:190

Proposition 2017/18:190 Reformerade stöd till personer med funktionsnedsättning:

1. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken.

2. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i föräldraledighetslagen (1995:584).

3. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift.

4. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229).

5. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

6. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken.

7. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244).

Följdmotionerna

2017/18:4088 av Johan Forssell m.fl. (M, C, L, KD):

Riksdagen avslår regeringens förslag i den del det avser upphörande av de särskilda bestämmelserna om ersättning till blinda och gravt hörselskadade i 50 kap. socialförsäkringsbalken.

2017/18:4089 av Rossana Dinamarca m.fl. (V):

1. Riksdagen avslår regeringens proposition 2017/18:190 Reformerade stöd till personer med funktionsnedsättning.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med ett förslag som tar hänsyn till hjälpbehov och som garanterar ersättning till fler människor med funktionsnedsättning, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med ett förslag där konsekvenserna av att införa ett omvårdnadsbidrag har analyserats ytterligare, framför allt för gruppen ensamstående kvinnor, och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:4122 av Emma Carlsson Löfdahl m.fl. (L):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att merkostnadsersättning bör kunna ges för hjälp i den dagliga livsföringen även om ingen fakturerbar tjänst utförts och tillkännager detta för regeringen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den övre åldersgränsen för merkostnadsersättning bör följa faktiskt deltagande i arbetslivet för den som arbetar efter riktåldern, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om samordning mellan omvårdnadsbidrag och tillfällig föräldrapenning och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:4127 av Julia Kronlid m.fl. (SD):

1. Riksdagen avslår propositionen i den del den avser att handikappersättningen för vuxna ersätts med en merkostnadsersättning.

2. Riksdagen avslår propositionen i den del den avser upphörande av de särskilda bestämmelserna om ersättning till blinda och gravt hörselskadade i 50 kap. socialförsäkringsbalken.

3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återkomma med förslag på reformerat stöd till vuxna personer med funktionsnedsättning i samband med att LSS-utredningen är klar och tillkännager detta för regeringen.

4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda och kartlägga mer noggrant vad ett reformerat stöd får för konsekvenser för de som i dag har handikappersättning, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återkomma med förslag som även inkluderar stöd till hjälpbehov för vuxna och tillkännager detta för regeringen.

6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att underlätta ansökan och redovisning för de sökande och tillkännager detta för regeringen.

7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten att justera den övre åldersgränsen och tillkännager detta för regeringen.

Proposition 2017/18:224

Proposition 2017/18:224 Lag om försäkringsmedicinska utredningar:

2.2. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken.

Behandlingen avser det lagtekniska antagandet av 110 kap. 30 § och upphävandet av 110 kap. 22 § och rubriken närmast före.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

Bilaga 3

Utskottets lagförslag

Ändring i regeringens förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken

Regeringens förslag

Utskottets förslag

48 kap.

2 §

Förmåner enligt denna avdelning är

– merkostnadsersättning som lämnas för merkostnader till en person med nedsatt funktionsförmåga eller till en förälder som har ett barn med nedsatt funktionsförmåga,

Förmåner enligt denna avdelning är

– merkostnadsersättning till en person med nedsatt funktionsförmåga eller till en förälder som har ett barn med nedsatt funktionsförmåga,

– assistansersättning till en funktionshindrad som behöver personlig assistans för sina grundläggande behov, och

– bilstöd till personer med funktionshinder för att skaffa eller anpassa motorfordon.

50 kap.

Merkostnadsersättning

Innehåll

1 §

I detta kapitel finns bestämmelser om

– vad som avses med merkost nader i 2 §,

I detta kapitel finns bestämmelser om

– vad som avses med merkost nader och i vilka fall en person ska anses blind eller gravt hörselskadad i 2 §,

– personer som likställs med för älder i 3 §,

– rätten till merkostnadsersättning i 4–8 §§,

– ersättningsberättigande merkostnader i 9 §,

– förmånstiden i 10 och 11 §§,

– ersättningsnivå i 12 §,

– ansökan i 13 §,

– omprövning i 14 och 15 §§, och

– utbetalning i 16 §.

Definitioner

2 §

När det gäller merkostnadsersättning avses med en merkostnad en skälig kostnad som uppkommer på grund av en persons funktionsnedsättning och som går utöver en kostnad som är normal för en person utan funktionsnedsätt ning i motsvarande ålder.

När det gäller merkostnadser sättning ska en person anses blind om hans eller hennes synförmåga, sedan ljusbrytningsfel har rättats, är så nedsatt att han eller hon saknar ledsyn.

När det gäller merkostnadser sättning ska en person anses gravt hörselskadad om han eller hon även med hörapparat saknar möjlighet eller har stora svårigheter att upp fatta tal .

Rätten till merkostnadsersättning

Huvudregler

4 §

Rätt till merkostnadsersättning har en försäkrad person för merkostnader, i sådan omfattning som anges i 12 §, till följd av att han eller hon före 65 års ålder har fått sin funktionsförmåga nedsatt, om det kan antas att nedsättningen kommer att bestå under minst ett år.

En försäkrad som är blind eller gravt hörselskadad har dock alltid rätt till merkostnadsersättning, om blindheten eller den grava hörsel skadan har inträtt före 65 års ålder och det kan antas att denna funktions nedsättning kommer att bestå under minst ett år.

Det som anges i andra stycket gäller dock inte för ett försäkrat barn som har en förälder som är under hållsskyldig enligt 7 kap. föräldra - balken eller som har en sådan särskilt förordnad vårdnadshavare som avses i 3 § 1.

5 §

När det gäller rätt till merkost nadsersättning för ett försäkrat barn som har en förälder som är under hållsskyldig enligt 7 kap. föräldra balken tillämpas inte 4 §. Rätt till merkostnadsersättning har i sådana fall föräldern för merkostnader, i den omfattning som anges i 12 §, till följd av att barnet har fått sin funktions förmåga nedsatt, om det kan antas att nedsättningen kommer att bestå under minst sex månader.

När det gäller rätt till merkost nadsersättning för ett försäkrat barn som har en förälder som är under hållsskyldig enligt 7 kap. föräldra balken tillämpas inte 4 § första stycket . Rätt till merkostnadsersätt ning har i sådana fall föräldern för merkostnader, i den omfattning som anges i 12 §, till följd av att barnet har fått sin funktionsförmåga nedsatt, om det kan antas att nedsättningen kommer att bestå under minst sex månader.

En person som avses i 3 § 1 har rätt till ersättning i stället för en förälder.

Ersättningsnivå

12 §

Merkostnadsersättning ska lämnas med ett belopp som för år räknat motsvarar

1. 30 procent av prisbasbeloppet om merkostnaderna uppgår till 25 procent men inte 35 procent av prisbasbeloppet,

2. 40 procent av prisbasbeloppet om merkostnaderna uppgår till 35 procent men inte 45 procent av prisbasbeloppet,

3. 50 procent av prisbasbeloppet om merkostnaderna uppgår till 45 procent men inte 55 procent av prisbasbeloppet,

4. 60 procent av prisbasbeloppet om merkostnaderna uppgår till 55 procent av prisbasbeloppet men inte 65 procent av prisbasbeloppet, eller

5. 70 procent av prisbasbeloppet om merkostnaderna uppgår till 65 procent av prisbasbeloppet eller mer.

Merkostnadsersättning ska dock för en försäkrad som är blind alltid lämnas med ett belopp som för år räknat motsvarar 70 procent av pris basbeloppet. Om han eller hon för samma tid får hel sjukersättning, hel aktivitetsersättning eller hel ålders pension ska merkostnadsersättning, från och med den månad när den andra förmånen lämnas, lämnas med 40 procent av prisbasbelopp et, om inte den försäkrades merkostnader är av sådan omfattning att högre ersätt ning ska lämnas enligt första stycket .

Merkostnadsersättning ska dock för en försäkrad som är gravt hörselskadad alltid lämnas med ett belopp som för år räknat motsvarar 40 procent av prisbasbeloppet, om inte den försäkrades merkostnader är av sådan omfattning att högre ersättning ska lämnas enligt första stycket.

Nuvarande lydelse

Utskottets förslag

110 kap.

30 §

För kostnader som en försäkrad eller någon annan har med anledning av sådan utredning som avses i 14 , 22 och 26 §§ lämnas ersättning i enlighet med föreskrifter som regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar .

För kostnader som en försäkrad har för läkarundersökning eller läkar utlåtande i samband med ansökan om vårdbidrag , sjukersättning, aktivi - tets ersättning eller handikapp - ersättning lämnas ersättning enligt föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om ersättning för kostnader som en försäkrad eller någon annan har med anledning av sådan utredning som avses i 14 §.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen även meddela föreskrifter om ersättning för kostnader som en försäkrad har för läkarundersökning eller läkarutlåtande i samband med ansökan om omvårdnadsbidrag, sjukersättning, aktivitetsersättning eller merkostnadsersättning .

Bilaga 4

Förteckning över remissinstanserna

Motion 2017/18:4088 av Johan Forssell m.fl. (M, C, L, KD) remitterades till följande instanser:

1. Kammarrätten i St ockholm

2 . Förvaltningsrätten i Falun

3. Försäkringskassan

4. Inspektionen för socialförsäkringen (ISF)

5. Diskrimineringsombudsmannen (DO)

6. Myndigheten för delaktighet (MFD)

7. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)

8. Förbundet för Delaktighet och Jämlikhet (FÖ R)

9. Funktionsrätt Sverige (tidigare Handikappförbunden)

10. DHR (Delaktighet Handlingskraft Rörelsefrihet)

11. Riksförbundet FUB

12. Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och U ngdomar (RBU)

13. Autism- och Aspergerförbundet

14. Hörselskadades Riksförbund

15. Unga H örselskadade

16. Sveriges Dövas Riksförbund

17. Synskadades Riksförbund

18. Förbundet Sveriges D övblinda

Kammarrätten i Stockholm, Försäkringskassan, ISF , DO , MFD , SKL , Funktionsrätt Sverige, Autism- och Aspergerförbundet, Hörselskadades Riksförbund, Sveriges Dövas Riksförbund, Synskadades Riksförbund och Fö rbundet Sver iges D övblinda har yttrat sig .

FÖR har inkom mit med yttrande efter remisstidens utgång.

Utöver remissinstanserna har Unga med S ynnedsättning , Föreningen för de Neurosedynskadade och Celiakiförbundet (medlem av Funktionsrätt Sverige) yttrat sig.