Bet. 2017/18:SfU28

Socialförsäkringsutskottet s betänkande

2017/18 : SfU28

Riksrevisionens rapport om konsekvensanalyser inför migrationspolitiska beslut

Sammanfattning

Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionen som har väckts med anledning av regeringens skrivelse och lägger skrivelsen till handlingarna .

I skrivelsen redovisar regeringen sin bedömning av Riksrevisionens iakttagelser i rapporten om konsekvensanalyser inför migrationspolitiska beslut (2017:25). Vidare redovisa r regeringen de åtgärder som har vidtagits med anledning av rapporten.

Utskottet instämmer i regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer.

I betänkandet finns en reservation ( SD).

Behandlade förslag

Skrivelse 2017/18:125 R iksrevisionens rapport om konsekvens analyser inför migrationspolitiska beslut.

Ett yrkande i en följdmotion .

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Utskottets överväganden

Riksrevisionens rapport om konsekvensanalyser inför migrationspolitiska beslut

Reservationen

Konsekvensanalys av volymer och jämförande studier av omvärldens regelverk, punkt 2 (SD)

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Skrivelsen

Följdmotionen

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.

Riksrevisionens rapport om konsekvensanalyser inför migrationspolitiska beslut

Riksdagen lägger skrivelse 2017/18:125 till handlingarna.

2.

Konsekvensanalys av volymer och jämförande studier av omvärldens regelverk

Riksdagen avslår motion

2017/18:4005 av Paula Bieler m.fl. (SD).

Reservation (SD)

Stockholm den 24 april 2018

På socialförsäkringsutskottets vägnar

Fredrik Lundh Sammeli

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Fredrik Lundh Sammeli (S), Johan Forssell (M), Carina Ohlsson (S), Mikael Cederbratt (M), Phia Andersson (S), Jennie Åfeldt (SD), Lars-Arne Staxäng (M), Yilmaz Kerimo (S), Rickard Persson (MP), Tina Ghasemi (M), Kerstin Nilsson (S), Emma Carlsson Löfdahl (L), Aron Modig (KD), Mathias Tegnér (S), Julia Kronlid (SD), Christina Höj Larsen (V) och Johanna Jönsson (C).

Redogörelse för ärendet

I detta betänkande behandlar utskottet regeringens skrivelse 2017/18:125 Riksrevisionens rapport om konsekvensanalyser inför migrationspolitiska beslut och en motion som väckts med anledning av skrivelsen. I skrivelsen redovisar regeringen sin bedömning av de iakttagelser och slutsatser som Riksrevisionen har gjort i sin rapport ( RiR 2017:25).

Riksrevisionen överlämnade rapporten till riksdagen den 6 mars 2018. Riksrevisor Helena Lindberg med medarbetare presenterade gransknings - rapporten på utskottets sammanträde den 25 januari 2018.

En förteckning över de behandlade förslagen finns i bilagan.

Utskottets överväganden

Riksrevisionens rapport om konsekvensanalyser inför migrationspolitiska beslut

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkandet om att det i förordning och stöddokument bör ställas krav på bl.a. en konsekvens analys av volymer och om jämförande studier av omvärldens regelverk samt lägger skrivelsen till handlingarna.

Jämför reservationen (SD).

Riksrevisionens granskning

Riksrevisionen har granskat om konsekvensanalyser na som regeringen har låtit kommittéväsendet och Regeringskansliet ta fram inför migrations - politiska propositioner under åren 2004 – 2015 uppfyller kraven enligt gällande styrdokument och om de i övrigt är ändamålsenligt utformade för sitt syfte.

R iksrevisionen rekommenderar Regeringskansliet

att säkerställa att konsekvensanalyser inför migrationspolitiska beslut tas fram i enlighet med kraven i kommittéförordningen, r iktlinjerna för arbetet med konsekvensutredningar i Regeringskansliet och Propositionshand - boken. Riksrevisionen hänvisar till Propositionshandbokens formulering ”Problem- och konsekvensanalyser som har gjorts under beredningsarbetet bör givetvis redovisas i den proposition eller lagrådsremiss där förslagen läggs fram.”

att utveckla kvaliteten i analyserna. För att förbättra ändamålsenligheten i analyserna för remissinstanser, beslutsfattare och andra berörda är det särskilt väsentligt att analyserna redovisas så transparent att de kan upp - repas och granskas av externa aktörer. Granskningen visar att det finns behov av och förutsättningar för att förbättra bedömningen av förslagens effekter när det gäller antalet personer som ansöker om eller beviljas uppe - hållstillstånd. Mot bakgrund av att migrationen varierar, delvis beroende på svårförutsedda omvärldsfaktorer, är det också väsentligt att förbättra analysen av risker och osäkerheter i beredningsunderlagen.

att överväga behovet av att utveckla stödet till utredningsarbete avseende konsekvensanalyser. Det är särskilt angeläget att uppdatera Kommitté - handboken från 1999. Vidare bör övervägas att göra e n översyn av rikt - linjer och stödmaterial för att ta fram och redovisa konsekvensanalyser vid internt utredningsarbete i Regeringskansliet .

Riksrevisionens iakttagelse r och slutsatser

Riksrevisionen anser inte att konsekvens analyser na av ekonomiska effekter annat än undantagsvis uppfyller stöddokumentens krav på at t vara hel - täckande, långsiktiga och dynamiska . I m er än hälften av underlagen sakna s en beskrivning av möjliga kommunala konsekvenser . N är de ekonomiska effekter na för statlig och kommunal verksamhet redovisas saknas det ofta en förklaring till hur effekterna har räknats fram och vilka antaganden som ligger bakom resultaten. Ko nsekvenser på andra områden än finansiella, t.ex. för jämställdhet , redovisas mycket kortfattat eller inte alls.

Vidare anser Riksrevisionen att endast enstaka konsekvens analyser uppfyller krav en på ändamålsenlighet i de granskade beredningsunderlag en. Om någon särskild metodik, data eller annat underlag har använts i analyserna redovisas det ta sällan på ett sätt som möjliggör en extern kvalitetsbedömning. Riksrevisionen anser att konsekvensanalyserna ibland genomförs alltför s ent och inte alltid integrera s i arbetet med utformningen av förslagen. Riks - revisionen anser även att det framstår som särskilt viktigt att redovisa risker och osäkerheter med förslagen m ot bakgrund av att antalet personer som ansöker om uppehållstillstånd av svårförutsägbara skäl kan variera . Detta görs dock endast i enstaka fall. Enligt Riksrevisionens mening säkerställer inte k o mmittéförordningen och Regeringskansliets styrdokument att analyserna är än damålsenliga för remissinstanser, beslutsfattare eller myndigheter, kommuner och andra som berörs av besluten .

Enligt Riksrevisionen analyseras inte alltid förslagens påverkan på migrationen , och om förslagens effekter bedöms anges ofta att det saknas påverkan på migrationen eller att påverkan endast har marginell betydelse. Att förslagens effekter på migrationen inte bedöms, eller att bedömningen inte kvantifieras leder enligt R iksrevisionen s mening sannolikt till att inte heller övriga konsekvenser kan bedömas på ett adekvat sätt. Trots att e ffekterna av migrationspolitisk reglering i Sverige i hög grad är beroende av migrations - politikens utformning i omvärlden finner Riksrevisionen endast ett beredningsunderlag där det anges att utfallet i Sverige kan komma att påverkas av hur reglerna utformas i andra länder . Vidare anser Riksrevisionen att be redningsunderlag och propositioner som avser genomförande av EU-reglering sakna r analys av hur tillämpningen i Sverige förhåller sig till andra länder eller hur det kan påverka utfallet i Sverige .

Riksrevisionen anser sammanfattningsvis att konsekvensanalyserna bör vidare utvecklas. T illgången till data om faktiska volymer och kostnader i de berörda verksamheterna utgör enligt R iksrevisionen s mening inte någon betydande begrä n sning för möjligheterna att ta fram välutvecklade konsekvensanalyser. Under den granskade perioden har tillgången till forskning och erfarenhet som bidrar till uppskattning av effekterna av migrationspolitiska styrmedel också successivt förbättrats , fler metodväg - ledningar har tillkommit och det finns vedertagna metoder för att redovisa risker och osäkerhetsfaktorer.

Regeringens skrivelse

Enligt regeringens mening har arbetet med konsekvensanalyser förbättrats under senare år . Kommittéförordningens krav och de stödmaterial som tillhandahålls, bl.a. Ekonomistyrningsverkets och Tillväxtverkets hand - ledningar , utgör enligt regeringens mening ett gott underlag för att säkerställa ändamålsenliga analyser. Även Tillväxtverket s och Ekonom i styrningsverket s stödfunktione r har utvecklats . Regeringskansliets interna arbete med bl.a. barns rättigheter och jämställdhet återspeglas i senare års propositioner på migrationsrättens område.

Regeringen delar Riksrevisionens bedömning att kvaliteten i konsekvens - analyserna i betänkanden, departementspromemorior och propositioner bör höjas ytterligare . Bland annat pågår en översyn av Propositionshandboken (Ds 1997:1) och Regeringskansliets riktlinjer. För att höja kvaliteten har Tillväxtverket enligt regleringsbrevet för budgetåret 2018 ett återrapporteringskrav när det gäller konsekvensanalyser och utredningar . Regeringen avisera r även en översyn av kommittéförordningen och framhåller att det är angeläget att också se över Kommittéhandboken .

R egeringen delar R iksrevisionens bedömning att konsekvens analyser bör löpa parallellt med övrigt arbete , vilket även anges i senare års kommitté - direktiv inom det migrationspolitiska området (t.ex. dir. 2016:92 och 2017:45 ) . Enligt r egeringen är det s vårt att bedöma om analyserna genomförs tidigt eller sent i arbetet.

I likhet med R iksrevisionen anser r egeringen at t olika typer av regel - förändringar kan ha betydelse för migrationen . Samtidigt noterar r egeringen att Riksrevisionen inte har analyserat om regelförändringarna i de granskade underlagen har haft sådan effekt.

Regeringen delar Riksrevisionen s bedömning att migrationen bl.a. påverkas av migrationspolitikens utformning i omvärlden . Enligt regeringens mening medger den ofta mycket korta genomförandetiden av EU-regleringar inte några jämförande studier av genomförande n i andra EU-stater . Vidare är det ofta först efter någon tids tillämpning av en bestämmelse som det är möjligt att uppskatta vilken påverkan bestämmelse n ka n ha för migrationen .

Till skillnad från Riksrevisionen anser regeringen att ett antagande om att migrationen inte, eller endast i mindre omfattning, k an komma att p åverkas av ett förslag kan vara skäl att inte redogöra för eventuella konsekvenser på andra områden än de finansiella . Att redogöra för konsekvenser som inte förväntas uppstå är enligt regeringens mening av ringa värde för remissinstanser, beslutsfattare och andra som berörs av besluten.

Regeringen anser att R iksrevisionens rapport är slutbehandlad med denna skrivelse.

Motionen

I k ommittémotion 2017/18:4005 av Paula Bieler m.fl. (SD) begärs ett tillkännagivande om att regeringen bör uppdatera aktuella förordningar, handb öcker , stödmaterial och riktlinjer. Motionärerna välkomnar regeringens planerade åtgärder , men anser att det finns behov av att göra mer. I förordning ar och stöddokument bör det införas kr a v på a tt göra en särskild kostnads- och konsekvensanalys av volymer i al la förslag som kan anses migrationspåverkande . Det finns också behov av att göra en samlad bedömning av migrationens omfattning. Ä ven förslag med m indre ändringar som var för sig inte kan bedöm a s ha någon större påverkan kan sammantaget påverka omfattningen. Motionärerna anser därutöver att det bör införas krav på en helhet s prövning av svenska regler i jämförelse med migrationspol i tiska för sl ag i omvärlden .

Utskottets ställningstagande

Utskottet ser positivt på regeringen s arbete med att förbättra stöd och service till kommittéer , särskilda utredare och internt i Regeringskansliet för att ö ka kvalitet en och effektivitet en i arbetet med konsekvensanalyser . Konsekvens - utredningar är centrala i arbetet med att nå mer ändamålsenliga regler , och det är viktigt att de håller god kvalitet .

U tskottet anser i likhet med regeringen att kvaliteten i konsekvens - analyserna i betänkanden, departementspromemorior och prognoser bör höjas ytterligare. Som regeringen anger är det viktigt att konsekvensanalyserna löper parallellt med övrigt arbete. Om förslagen inte, eller endast i mindre omfattning, bedöms påverka migrationen kan det dock anses vara av ringa värde för remissinstanser, beslutsfattare och andra som berörs av besluten att vidare utveckla konsekvenser som inte förväntas uppstå på andra områden än de finansiella .

Utskottet delar motionärerna s bedömning att olika typer av regel - förändringar – stora som små – kan ha betydelse för migrationen och att effekterna av migrationspolitisk reglerin g i Sverige kan påverkas av migrationspolitikens utformning i omvärlden. Som regeringen anger medger den oftast mycket korta g enomförandetiden för EU-regleringar dock inte några mer omfattande jämförande studier. Vidare är det ofta först efter en tids tillämpning som det är möjligt att uppskatta vilken påverkan en bestämmelse kan ha för migrationen . Utskottet utgår också från att regeringens arbete med att utveckla konsekvens analyserna fortsätter. Utskottet vill dock påminna om att även om utformningen av regelverk har viss påverkan på migrationen till Sverige, är det främst situationen i omvärlden som påverkar varför människor migrerar. Människor flyr från något, inte till något.

M otion 2017/18: 4005 ( SD ) avstyrks med det anförda . Vidare bör riksdagen lägga skrivelse n till handlingarna.

Reservatione n

Konsekvensanalys av volymer och jämförande studier av omvärldens regelverk, punkt 2 (SD)

av Jennie Åfeldt (SD) och Julia Kronlid (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2017/18:4005 av Paula Bieler m.fl. (SD).

Ställningstagande

R egeringens planerade åtgärder välkomnas , men det finns behov av att uppdatera aktuella förordningar, handb öcker , stödmaterial och riktlinjer. I förordning ar och stöddokument bör det införas krav på att göra en särskild konsekvensanalys av volymer i alla förslag som kan anses migrations - påverkande. Det finns också behov av att göra en samlad bedömning, eftersom flera små förändringar tillsammans kan påverka migrationens omfattning – även om de var för sig inte kan bedöm a s få någon större påverkan . D et bör därutöver införas krav på att göra en helhet s prövning av svenska regler i jämförelse med migrationspolitiska förslag i omvärlden .

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Skrivelsen

Regeringens skrivelse 2017/18:125 Riksrevisionens rapport om konsekvensanalyser inför migrationspolitiska beslut.

Följdmotionen

2017/18:4005 av Paula Bieler m.fl. (SD):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör uppdatera aktuella förordningar, handbok, stödmaterial och riktlinjer i enlighet med motionen och tillkännager detta för regeringen.