Bet. 2017/18:SkU24

Skatteutskottet s betänkande

2017/18 : SkU24

Redovisning av skatteutgifter 2018

Sammanfattning

Utskottet föreslår att riksdagen lägger regeringens skrivelse till handlingarna och avslår de motionsförslag som väckts .

I betänkandet finns 2 reservationer (SD) och (-) .

Behandlade förslag

Skrivelse 2017/18:98 Redovisning av skatteutgifter 2018 .

Fem yrkanden i två följdmotioner.

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Bakgrund

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

Utskottets överväganden

Redovisning av skatteutgifter 2018, samhällsekonomisk analys m.m.

Reservationer

1. Samhällsekonomisk analys, jämförelsenormer m.m., punkt 2 (SD)

2. Samhällsekonomisk analys, jämförelsenormer m.m., punkt 2 (-)

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Skrivelsen

Följdmotionerna

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.

Redovisning av skatteutgifter 2018

Riksdagen lägger skrivelse 2017/18:98 till handlingarna.

2.

Samhällsekonomisk analys, jämförelsenormer m.m.

Riksdagen avslår motionerna

2017/18:4168 av Olle Felten m.fl. (-) yrkandena 1–3 och

2017/18:4169 av David Lång (SD) yrkandena 1 och 2.

Reservation 1 (SD)

Reservation 2 (-)

Stockholm den 22 maj 2018

På skatteutskottets vägnar

Per Åsling

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Per Åsling (C), Jörgen Hellman (S), Maria Strömkvist (S), Helena Bouveng (M), Peter Persson (S), Olle Felten (-), Rasmus Ling (MP), Lotta Finstorp (M), Anna Johansson (S), David Lång (SD), Mathias Sundin (L), Momodou Jallow (V), Larry Söder (KD), Patrik Lundqvist (S), Jörgen Warborn (M), Erik Andersson (M) och Linus Sköld (S).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I ärendet behandlar utskottet regeringens skrivelse 201 7 /1 8 :98 Redovisning av skatteutgifter 201 8 och de motioner som väckts med anledning av skrivelsen. Skrivelsen och motionerna redovisas i bilagan Förteckning över b ehandlade förslag .

Bakgrund

Regeringen har sedan 1996 årligen redovisat skatteutgifter, och genom till kom sten av budgetlagen (2011:203) är redovisningen numera obliga torisk. Sedan 2008 har skatteutgifterna redovisats i en särskild skrivelse som hänvisas för beredning i skatteutskottet. Skatteutskottet har genom uttalanden vid behandlingen av skrivelsen lyft fram att den – förutom att den bör kunna utvecklas till att bli ett mer aktivt verktyg i budgetarbetet – är av värde för att spåra avvikelser från den stora skatteomläggningen 1990– 19 91, vars principer fortfarande är utgångspunkter som ska beaktas vid ändringar i skattesystemet .

Skrivelsen s huvudsakliga innehåll

I skrivelsen redogör regeringen för skatteutgifter, dvs. effekten på skatteintäkterna av särregler i skattelagstiftningen. Därmed ges ett bredare underlag för prioritering mellan olika stöd och satsningar i statsbudgeten. Skrivelsen består av fyra delar. I den första delen sätts de existerande skattereglerna i relation till en jämförelsenorm, vilket gör det möjligt att identifiera olika skatteutgifter. Avsnittet innehåller beskrivningar av de jämförelsenormer som har valts för de olika skatteslagen och en beskrivning av de beräkningsmetoder som används. I den första delen beskrivs också hur skatteutgifterna bör betraktas ur ett budgetperspektiv, och skatteutgifternas omfattning relativt de totala skatteintäkterna redovisas. Slutligen redogörs för vilka skatteutgifter som har tillkommit sedan föregående års redovisning och för de största skatteutgifterna inom de olika skatteslagen . Den andra delen diskuterar skatteutgifter i förhållande till samhällsekonomisk effektivitet, riktlinjerna för skattepolitiken och jämställdhet. I den tredje delen redovisas skatteutgifter och skattesanktioner för åren 201 7 –20 20 . Den fjärde och sista delen innehåller en kort beskrivning av varje enskild skatteutgift, och aktuella lagrum för respektive skatteutgift anges.

Utskottets överväganden

Redovisning av skatteutgifter 2018, samhällsekono misk analys m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen lägger regeringens redovi s ning av skatteutgifterna 2018 till handlingarna.

Riksdagen avslår motion erna om samhällsekonom isk ana lys av skatteutgifter, utvecklade jämförelseno r mer m.m.

Jämför reservation 1 (SD) och 2 (-).

Regeringens skrivelse

Skatteutgifter och e nhetlig beskattning

I skrivelsen redogör regeringen för effekten på skatteintäkterna av särregl er i skattelagstiftningen 2017– 2020. Redovisningen utgår från att beskattningen inom varje skatteslag i princip ska vara enhetlig och utan undantag. Om skatte uttaget är lägre föreligger en skatteutgift. Är skatteuttaget högre handlar det om en skattesanktion. I skrivelsen preciseras normen enhetlig beskattning för vart och ett av de olika skatteslagen inkomstskatt, indirekt skatt på förvärvs inkomster, mervärdesskatt och punktskatter.

När det gäller inkomst slagen tjänst, kapital och näringsverksamhet tillåter normen olika grader av progressivitet i skatteskalan och olika skatteuttag på arbetsinkomster jämfört med övriga inkomster. Skattereduktioner är förenliga med normen om de är generella och inte gynnar vissa grupper av skattskyldiga. Det finns ytterligare preciseringa r .

• Sparande ska ske med beskattade inkomster.

• Värdeförändringar ska beskattas när de uppkommer och inte vid realisationstillfället. Om värdeförändringen är negativ ska en skatte resti tution – dvs. en negativ skattebetalning – medges.

• Värdet av oavlönat hemarbete och fritid ska inte ingå i skattebasen.

• Offentliga transfereringar ska utgöra skattepliktig a inkomst er .

• Det värde som en egnahemsägare eller en bostadsrättsinnehavare får i form av boende ska utgöra en skattepliktig inkomst.

• Avskrivningar i näringsverksamhet ska hanteras efter ekonomisk livslängd.

• Endast ränteutgifter för lån till investeringar där avkastningen är skattepliktig ska vara avdragsgilla.

Socialavgifter och allmän löneavgift ska tas ut på ersättningar som är för-månsgrundande för olika socialförsäkringar. Övriga ersättningar för utfört arbete ska ingå i underlaget för särskild löneskatt.

Normen för mervärdesskatt är att i princip all yrkesmässig omsättning av varor och tjänster ska beskattas med 25 procent. Undantaget från skatteplikt när det gäller uthyrning av fast egendom redovisas dock inte som en skatte utgift. Skälet är att en skatteplikt för sådana tjänster skulle innebära en icke neutral beskattning av boende i hyresrätt er och egnahem. Vidare anses det förhållandet att omsättning av finansiella tjänster och försäkringstjänster inte omfattas av mervärdesskatteplikt utgöra en del av normen.

Energiskatten tar sikte på energianvändningen , och n ormen definieras som skatteuttag per energienhet, öre/kWh. En differentiering av normen för skatteuttaget görs mellan el och bränslen. Skälet är att el och bränslen är olika typer av energislag. För bränslen differentieras normen för skatteuttag mellan uppvärmning och drivmedel. Motivet är att energiskatten på drivmedel inte bara fyller övergripande fiskala syften utan också fångar upp vissa samhälls ekonomiska kostnader för vägtrafiken såsom slitage på väg ar , bullerstörning ar och olyckor. För förbrukning av bränslen som används till uppvärmnings ändamål motsvaras normen av fullt energiskatteuttag per energienhet, öre/kWh. För bränsle och el som används för drift av motordrivna fordon motsvaras normen av energiskatteuttaget per energienhet, öre/kWh, för fossil bensin i miljöklass 1. För övrig förbrukning av el motsvaras normen av skatte uttaget per energienhet, öre/kWh, för normalskattesatsen på el.

Normen för koldioxidskatt utgår från att skatten är avsedd att utgöra ett pris på utsläpp av koldioxid från fossila bränslen. No rmen för koldioxidskatten defin ieras som skatteuttag per viktenhet koldioxid , öre/kg koldioxid. Enligt norm en ska skatten därför vara proportionell mot de koldioxidutsläpp som respektive fossilt bränsle ger upphov till. Implicit avser skattenivån att spegla en monetär värdering av den skada som en enhet utsläppt koldioxid från fossilt bränsle medför. Denna skada är densamma oavsett var utsläppen kommer ifrån. Därför sätts normen för koldioxidskatten motsvarande normal skatte satsen oberoende av om det fossila bränslet används för uppvärmning eller som drivmedel.

Inom EU:s system för handel med utsläppsrätter utgör s normen av noll koldioxidskatt.

Skattefriheten för bränsle som används som råvara betraktas inte som en skatteutgift.

Energiskatten på el är endast avsedd att träffa förbrukningen av el. Skatte-befrielse för bränsle som används för elproduktion betraktas inte som en skatteutgift.

De allra flesta skatteutgifter påverkar det offentliga budgetsaldot genom att förändra skatteintäkterna. De ssa klassas som saldopåverkande. Det finns dock vissa skatteutgifter som inte påverkar budgetsaldot. Enligt normen för inkomst beskattning ska offentliga transfereringar utgöra skattepliktig a inkomst er . Detta innebä r att skattebefrielsen av vissa transfereringar defini eras som skatteutgifter, men sådana skatteutgifter påverkar inte budgetsaldot. Exempel på skattefria transfereringar är barnbidrag och bostadstillägg för pensionärer. Skatteutgiften beräknas i dessa fall till den höjning av trans fereringen som skulle behöva göras om den skattebeläggs för att få samma storlek på trans ferer ingen efter skatt som den skattefria transfereringen.

Skatteavvikelsernas omfattning

I skrivelsen redovisas skatteutgifter och skattesanktioner i procent av faktiska skatteintäkter för olika skatteslag samt skattereduktioner och krediteringar på skattekonto (t abell 1.2 ) . Redovisningen avser skatteutgifter som utgör medel inom specifika utgiftsområden, skattetekniskt motiverade skatteutgifter och samtliga skatteutgifter. Icke saldopåverkande skatteutgifter ingår inte i sammanställningen. Beräkningarna bygger på prognoser för 2018.

För de specifika utgiftsområdena uppgår samtliga skatteutgifter och skatte sanktioner till 9 procent a v de totala skatteintäkterna. Skatt på kapital har den högsta procentuella andelen skatteutgifter av samtliga skatteslag. Det är främst den relativt låga beskattningen av avkastning och kapitalvinst på eget hem och bostadsrätt som förklarar den höga andelen skatteutgifter av skatt på kapitalinkomster. Den 1 januari 2018 tillkommer ett par nya skatteutgifter . P ersonaloption er tas inte upp till beskattning i inkomstslaget tjänst om vissa villkor är uppfyllda och v äxa-stödet för den först anställda utvidgas till att omfatta även aktie- och handelsbolag . På mervärdesskatteområdet tillkommer Före visning av naturområden med en skattesats som är nedsatt till 6 procent. Från och med den 1 juli 2018 genomförs Bränslebytet, en reform bestående av ett reduktionspliktssystem som i kombination med ändrade skatteregler syftar till att minska utsläpp en från bensin och diesel genom ökad användning av biodrivmedel. De ändrade reglerna ger upphov ti ll en skattesanktion inom redukt ionsplikten och en skatteutgift utanför reduktionsplikten. Vidare förändras prognosen för en del skatteutgifter. Utdelning och kapitalvinst på andelar i onoterade bolag och Utdelning och kapitalvinst på kvalificerade andelar justeras upp jämfört med föregående års skatteutgiftsredovisning på grund av att utfallet för utdelningar på kvalificerade andelar blivit större än vad som tidigare prognostiserats. Förmån av miljöanpassade bilar skiljer sig från prognosen i föregående års skatteutgiftsredovisning. Skillnaden förklaras dels av en ny datakälla, dels av att mängden elbilar och laddhybrider ökat. Även storleken på skatteutgiften F örsäljning av tomtmark och bygg nader avseende moms har ökat på grund av att utfallet blivit större än vad som tidigare prognostiserats.

För inkomståret 2018 förväntas de totala saldopåverkande skatteutgifterna uppgå till 210 miljarder kronor. När det gäller skattesanktioner förväntas dessa uppgå till 30 miljarder kronor. Den största skatteutgiften inom tjänsteinkomst beskatt ningen är a vdrag för resor till och från arbetet, som för inkomståret 2018 beräknas uppgå till ca 6,1 miljarder kronor. Den största skatteutgiften inom kapitalinkomstbeskattningen är a vkastning på eget hem. För inkomståret 2018 bedöms skatteutgiften upp gå till 19,0 miljarder kronor. Bland de skatteutgifter som rör socialavgif ter är skatteutgiften avseende v äxa - stöd för den först anställda den största. Inkomståret 2018 beräknas denna skatteutgift uppgå till 2,1 miljarder kronor. Den största skatteutgiften inom mervärdes skatte området uppstår genom den reducerade skattesatsen för l ivsmedel. Inkomståret 2018 beräknas denna skatteutgift uppgå till 29,9 miljarder kronor.

Den största skatteutgiften inom punktskatteområdet är n edsatt energiskatt på el inom industrin och i datorhallar, vilken uppgår till 14,9 miljarder kronor inkomståret 2018.

Skattereduktionerna beräknas sammanlagt uppgå till 15,1 miljarder kronor inkomståret 2018. Den enskilt största skatteutgiften är s kattereduktion för ROT-arbeten som beräknas uppgå till 9,8 miljarder kronor inkomståret 2018.

Den största enskilda skattesanktionen uppgår till 17,0 miljarder kronor för 2018 och avser s ocialavgifter på icke förmånsgrundande ersättningar för arbete. De icke saldopåverkande skatteutgifter som redovisas beräknas för inkomståret 2018 uppgå till 40,4 miljarder kronor.

Samhällsekonomisk analys av skatteutgifter

Vissa skatteutgifter kan vara motiverade för att de bidrar till en förbättrad samhällsekonomisk effektivitet. Även om det vore önskvärt att göra en kvantitativ bedömning av en skatteutgifts bidrag till förbättrad samhälls ekonomisk effektivitet är detta oftast inte praktiskt möjligt då det ställer st ora krav på data och metod. En kvalitativ bedömning går dock ofta att göra.

Skatteutgifter kan också motiveras utifrån de riktlinjer som riksdagen beslut a t för skattepolitiken. Genom att enhetligheten minskar och komplexi teten ökar i skattesystemet kan skatteutgifter sägas gå emot principen om att skattereglerna ska vara generella och tydliga. Samtidigt kan skatteutgifter i vissa fall bidra till att uppnå ett eller flera av skattepolitikens övergripande syften eller ligga i linje med en eller flera andra vägledande principer. En skatteutgift kan därmed i vissa fall vara förenlig med vissa delar av de skattepolitiska riktlinjerna, men stå i strid med andra delar av desamma. Vidare kan skatteutgifter analyseras utifrån vilka effekter de får för jämställd het en mellan kvinnor och män.

Riksdagen har i ett tillkänna givande uttalat att regeringen i sina kommande skriv elser fullt ut bör analysera enskilda skatteutgifters samhällsekonomiska effek tivitet och sysselsättningseffekt ( s kr . 2016/17:98 , bet. 2016/17:SkU32 punkt 1, rskr. 2016/17:306). Årets skatteutgiftsredovisning innehåller analyser av två enskilda skatteutgifter. De skatteutgifter som analyseras är F3, Generell nedsättning av egenavgifter , och J3, Skattereduktion för ROT-arbeten. Effekt erna för den samhällsekonomisk a effektivitet en och sysselsättnings effekter na beskrivs i anslutning till respektive analyserad skatteutgift. Regering en anser därmed att tillkännagivandet är slutbehandlat.

Motionerna

I motion 2017/18:4169 av David Lång (SD) yrkandena 1 och 2 ser motionären positivt på att redovisningen av skatteutgifter utvecklas vad gäller analysen av enskilda skatteutgifters samhällsekonomiska effektivitet men vill se en kvanti fierad sammanställning för varje enskild skatteutgift med deklaration om effekt per skattekrona. Det bör e xempelvis framgå hur många jobb som till kommit tack vare en skatteutgift om sänkt arbetsgivaravgift om detta varit åtgärd ens syfte så att beslutsfattare och allmänhet ska kunna bilda sig en klar och tydlig uppfattning om kostnadseffektivit eten för varje skatteutgift. Motionären anser vidare att det bör införas normer för inkomst av tjänst, kapital och näring. Redovisningen bör utgå från tre normer: genomsnittlig kommunalskattenivå för förvärvsinkomster (32,12 % för 2018), ordinarie skattesats för kapitalinkomster (30 % för 2018) samt ordinarie bolagsskatt för företags resultat (22 % för 2018). Skälet för detta är att skattereglerna skiljer sig åt och att skatteutgifterna inom inkomstslagen dessutom har helt olika samhällsekonomiska syften. För inkomst av tjänst bör redovisningen framställa särskilda justeringar av skatt i förhållande till riksgenomsnittet, bl . a . avdrag för resor och dubbel bosättning. För inkomst av kapital existerar nedsättningar av skattesatsen både för utdelningar och vad gäller avkastningsskatt på tjänstepensionssparanden. Samtliga dessa skatteutgifter behöver beskrivas mer ingående utifrån deras syfte , och redovis ningen bör innehålla en uppgift om i vilken grad de uppfyller sina mål.

I motion 2017/18: 4 168 yrkandena 1–3 av Olle Felten m.fl. (-) anförs att re geringen bör sätta en enhetlig norm för inkomstbeskattning . Det blir då möj ligt att se hur skillnade rna i beskattning mellan inkomst av tjänst, kapital och näringsverksamhet ser ut och hur dessa skillnader påverkar valet av inkomst slag, komplexiteten i systemet och förutsättningarna för skatte undan dragande och skatteflykt. Analysen av enskilda skatteutgifters effektivitet samt effek - terna på sysselsättningen bör utvecklas och ska gälla samtliga skatteutgifter och skattesanktioner som har en ekonomisk effekt över 5 miljarder kronor. Ersätt ning ar till arbetsgivare för anställning ar bör redovisas som skatteutgifter då de har en tydlig effekt av minskad skatt på arbete och därmed uppfyller kraven för att definieras som skatteutgifter. Dessa områden är dess utom ekonomiskt omfattande . Även konsekvenserna för sysselsättningen är en viktig aspekt på dessa skatteutgifter.

Utskottets ställningstagande

Redovisning en av skatteutgifter inled des i samband med att en ny bud getprocess infördes i mitten av 1990-talet och h ar genom åren utvecklats mot en allt större precision utifrån sitt syfte: att tydliggöra det statsstöd till företag och hushåll som skatteutgifterna representerar så att dessa kan prövas på samma sätt som anslagen på statsbudgetens utgiftssida.

I å rets redovisning presenteras en analys av den generella nedsättningen av egenavgifter . S katteutgiften beräknas uppgå till 1,49 miljarder kronor. Den bedöms i analysen kunna öka sysselsättningen och minska arbetslösheten i ekonomin i sin helhet. Detta kan framför allt vara fallet i rådande läge med många nyanlända för vilka egenföretagande kan vara ett alternativ till anställning. Utifrån ett jämställdhetsperspektiv förväntas ned sättningen främst gynna män då kvinnor är underrepresenterade som egenföretagare.

Vidare redovisas en analys av skattereduktionen för ROT-arbeten . För 2018 beräknas skatteutgiften för ROT-avdraget uppgå till 9,75 miljarder kronor. Medan ROT-avdraget kan ha positiva sysselsättningseffekter i en låg kon junktur bedöms det i stort sett inte ha någon sysselsättningseffekt i den nuva - rande högkonjunktur en . Utifrån ett jämställdhetsperspektiv förväntas ROT-avdraget främst gynna män.

I motionerna föreslås tillkännagivanden om att den samhällsekonomiska analysen av skatteutgifterna ska utvecklas på olika sätt och bli mer detaljerade.

Utskottet anser att redovisningen av skatteutgifter bör behålla sitt nuvaran de fokus på att kvantifiera effekten av olika särregler inom skatte lag stiftningen för att på det sättet ge ett brett underlag för prioriteringar mellan olika stöd och satsningar i statsbudgeten. Kompletterande analyser är välkomna , och utskot - tet ser positivt på att regeringen i årets skrivelse redovisat analyser på två om råden. Utskottet är dock inte berett att tillstyrka motionärernas förslag om att den samhällsekonomiska analys som genomförs i detta ärende ska utvecklas på det sätt som motionärerna föreslår.

I motionerna finns också förslag om förändringar av normen för redo visning av skatteutgifter i fråga om inkomstskatt för inkomst av tjänst, kapital respektive näringsverksamhet och om redovisning av bidrag inom det arbetsmarknadspolitiska området . Utskottet anser att det är en fördel att redovisningen utgår från principen om enhetlig beskattning och att denna jämförelsenorm upprätthålls över tid. Därför är u tskottet inte berett att föreslå att regeringen ändrar jämförelse normen i enlighet med motionärernas förslag.

Regeringen redovisar i dag bidrag inom det arbetsmarknadspolitiska om rådet som en utgift under utgiftsområde 14 i budgetpropositionen. Utskottet anser inte att skatteutgiftsredovisningen och dess syften skulle underlättas genom att de n tillförs de uppgifter som motionärerna föreslår.

U tskottet avstyrker motion ärernas förslag och föreslår att skrivelsen läggs till handlingarna.

Reservationer

1.

Samhällsekonomisk analys, jämförelsenormer m.m., punkt 2 (SD)

av David Lång (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2017/18:4169 av David Lång (SD) yrkandena 1 och 2 samt

bifaller delvis motion

2017/18:4168 av Olle Felten m.fl. (-) yrkandena 1–3.

Ställningstagande

Syftet med redovisningen av skatteutgifter är att jämföra faktiska skattesatser med respektive normalskattesats. Redovisningen ska också ge svar på varför skatteutgifter finns och vilka problem de är avsedda att bekämpa i samhälls ekonomin. Den har också ett pedagogiskt syfte i att beskrivningen visar hur beskatt ningen av olika skattebaser ser ut i förhållande till varandra. Redovis ningen av skatte utgifterna lämnar också utrymme för analyser av skatte utgifternas effekter och ändamål. Detta är utgångspunkten men jag menar att redovisningen kan förbättras avseende samhällsekonomiska effekter , i synner het när det gäller skatte subventionerade anställningar men även för inkomst- och mervärdes be skattning.

Samhällsekonomisk effektivitet

Riksdagen har uttalat att rege ringen bör analys era enskilda skatteutgifters sam hälls eko nomiska effektivitet och sysselsätt nings effekt. Det är positivt att den årliga skrivelsen om skatteutgifter kommer att utvecklas i detta avseende. Sverigedemokraterna vill se en kvantifierad sam man ställning för varje enskild skatteutgift med deklaration om effekt per skattekrona. Det bör t.ex. framgå hur många jobb som tillkommit tack vare en skatteutgift om sänkt arbetsgivar avgift om detta varit skatteutgiftens syfte . På så sätt kan beslutsfattare och allmänhet b ilda sig en klar och tydlig uppfattning om varje skatteutgifts kostnads effektivi tet.

Skattesubventionerade anställningar

Sverigedemokraterna saknar också en tydligare sammanställning av anställ ningar med nedsatta skattekostnader för arbetsgivare vid anställning av grupp er i samhället som anses ha särskilda behov av stöd in i arbete. Det är helt centralt för redovisningen av skatteutgifter att även denna typ av skatteutgifter finns med i en avsevärt mer tydlig och detaljerad form. Kostnadseffektiviteten för varje enskild åtgärd bör framgå i termer av antal anställningar per skattekrona. Det är viktigt att kunna väga detta mot den väntade effekten av exempe l vis generellt sett lägre inkomstskatter och arbetsgivaravgifter.

Det är helt nödvändigt för att redovisningen ska vara tillförlitlig och komplett med avseende på skatteutgifter inom avdelningen Inkomst av tjänst och allmänna avdrag. Att arbetsmarknadspolitiska skatteutgifter och skatte sanktioner redovisas och förklaras är dessutom viktigt som en del i arbetet med att bedöma de samhällsekonomiska konsekvenserna av olika typer av stödfunktioner på arbetsmarknaden. Även effekterna på sysselsättningen är en viktig aspekt av dessa skatteutgifter.

Normer för inkomstskatt

En norm för en skatteutgift är en standardiserad skattesats som används som utgångspunkt för den avvikelse som skatteutgiften utgör. I regeringens skrivelse finns beskrivningar av definitioner av sådana normer vad gäller norm för indirekt skatt på förvärvsinkomster, mervärdesskatt samt punktskatter. I fråga om inkomstskatt finns det däremot ingen enhetlig norm för skattesatsen för olika inkomstslag. Detta innebär att redovisningen uppfattas inkonsekvent. I redovisningen anges att undantagen från norm har blivit norm, vilket inte är ett legitimt skäl för att undgå redovisning. Där saknas alltså en tydlig motivering.

Jag menar att redovisningen i stället behöver kompletteras med motivering ar av de skatteutgifter och skattesanktioner som faktiskt existerar. Denna kom plett ering bör utgå från tre normer för inkomstskatt: genomsnittlig kommunal skattenivå för förvärvsinkomster (32,12 % för 2018), ordinarie skattesats för kapitalinkomster (30 % för 2018) samt ordinarie bolagsskatt för företags resultat (22 % för 2018). Skälet är att olika skatteregler gäller för dessa olika inkomstslag och de olika skatteutgifterna inom inkomstslagen dessutom har helt olika samhällsekonomiska syften. För inkomst av tjänst bör redovisningen innehålla särskilda justeringar av skatt i förhållande till riks genom snittet, bl . a . avdrag för resor och dubbel bosättning m . m . i anslutning till arbetet. För inkomst av kapital existerar nedsättningar av skattesatsen både för utdelningar och vad gäller avkastningsskatt på tjänstepensionssparande. Samtliga dessa skatte utgifter behöver beskrivas mer ingående vad gäller avsikt en med dem och i vilken grad de uppfyller sina mål. Det är inte rimligt att skatteutgifter existerar bara för sakens skull, att man inte definiera r syftet med dem och inte mät er om syftet blir uppfyllt.

Sammantaget vill Sverigedemokraterna se att redovisningen av skatte utgifter utvecklas i syfte att skapa maximal transparens.

Jag tillstyrker motion 2017/18:4169 (SD).

2.

Samhällsekonomisk analys, jämförelsenormer m.m., punkt 2 (-)

av Olle Felten (-).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2017/18:4168 av Olle Felten m.fl. (-) yrkandena 1–3 och

bifaller delvis motion

2017/18:4169 av David Lång (SD) yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

Syftet med redovisningen av skatteutgifter är att jämföra faktiska skatteuttag med en neutral norm, dvs . om skatteuttaget för ett visst inkomstslag skulle ha varit identiskt med skatteuttaget för alla andra inkomstslag. Redovisningen ska också ge svar på varför skatteutgifterna finns och vilken effekt de har på samhällsekonomin. Detta fyller en viktig pedagogisk uppgift, för att öka förståelsen för hur beskattningen av olika inkomstslag förhåller sig till andra. Det ger också underlag för att reflektera över en viss typ av skatteutgift och dess effekter och ändamål.

Gemensam norm för inkomstskatt

I regeringens skrivelse finns en översiktlig beskrivning, eller definition, av rådande jämförelsenormer. I fråga om inkomstskatt finns det ingen norm för själva skattesatsen för olika inkomstslag, däremot ett antal andra normer som rör vad som ska beskattas och vad som ska undantas från beskattning. Det finns alltså ingen gemensam norm för vilken nivå som ska gälla för de olika inkomstslagen tjänst, kapital och näringsverksamhet. Att ha o lika skattenivåer är således förenligt med normen. Regeringen redovisar inte något skäl för att det inte finns någon gemensam norm för skatt på inkomst.

Frånvaron av en enhetlig norm för beskattningen av inkomst är ett princi piellt avsteg från den grundläggande principen för redovisningen av skatte utgifter och medför att redovisningen haltar betänkligt. De olika skatte nivåerna för olika slags inkomster faller väl inom ramen för definitionen av en skatteutgift och bör således redovisas som en sådan. De kanske allra största skatteutgifterna riskerar därmed att exkluderas ur redovisningen, vilket inte kan anses vara förenligt med redogörelsens egentliga syfte. Jag menar därför att regeringen bör utveckla normen för redovisningen av skatteutgifter på området inkomstskatt så att en enhetlig norm sätts för hela området.

Jag ser många och goda skäl för att införa en sådan norm, främst för att det först då blir möjligt att se hur skillnade rna i beskattning mellan inkomst av tjänst, kapital och näringsverksamhet egentligen ser ut och hur dessa skillnader påverkar valet av inkomstslag , k omplexitet en i skattesystemet och för utsätt ningarna för skatteundandragande och skatteflykt m .fl. andra intressanta aspekter.

Grunden för en sådan redovisning bör vara en genomsnittlig kommunal skattenivå, där skatt över denna nivå hanteras som en skattesanktion och skatt som ligger under hanteras som en skatteutgift. Den del av inkomst skatten som utgör kommunalskatt räknas bort från det ekonomiska utfallet för staten i redovisningen.

Effekten av att inte jämföra de olika inkomstslagen gentemot en enhetlig norm för skattesatsen blir att viktig a skillnad er i beskattningen mellan de olika inkomstslagen döljs. I stället bör de redovisas öppet i detta sammanhang. Därtill bör en tydlig argumentation för de faktiska skillnaderna tillföras och därmed ge hela redogörelsen en sakligt korrekt bild av verkligheten.

Samhällsekonomiska effekter och effekter på sysselsättningen

Trots att riksdagen tillkännagivit för regeringen att redovisningen av skatte utgifter fullt ut bör analysera enskilda skatteutgifters effektivitet och syssel sättningseffekt, har regeringen endast gjort ett försök till sådan uppföljning för 2 av de 175 olika specificerade skatteutgifterna. Det betyder att regeringen inte följt riksdagens direktiv. Det är inte acceptabelt, utan kan mer ses som en obstruktion mot riksdagens tillkännagivande.

En korrekt redovisning av de samhällsekonomiska effekterna och syssel sätt ningseffekten av skatteutgifterna är en viktig förutsättning för att man ska kunna värdera nyttan med respektive skatteutgift. Regeringen fortsätter, liksom tidigare år, med att minimera innehållet i denna redovisning. Om det beror på att regeringen inte kan räkna på de aktuella effekterna eller om det beror på någonting annat ska vi låta vara osagt, men här måste det till en rejäl skärpning.

Att skattesystemet är transparent, legitimt och relevant är viktiga hörn pelare i det svenska samhällsbygget. Människor måste kunna se och förstå hur skatter tas ut, hur mycket man betalar i skatt och varför olika skatter är konstruerade på det sätt de är. Detta är helt centralt för att ge skattesystemet den legitimitet som krävs för att människor ska acceptera ett relativt högt skattetryck.

De avvikelser från en generellt reglerad beskattning som utgör det vi kallar för skatteutgifter och skatt e sanktioner är viktiga att beskriva, inte minst ur de perspektiv som beskrivs ovan. Bakgrunden till det är att samtliga system för skatteutgifter och dito sanktioner innebär att någon förlorar och någon annan vinner på åtgärden. Syftet bakom varje sådan åtgärd bör beskrivas och förklaras för att vi ska kunna nå målet att skapa ett relevant, transparent och begripligt skatte system.

Regeringen skriver att det är e n viktig fråga om en skatteutgift kan anses för bättra den samhällsekonomiska effektiviteten och därmed välfärden och att det är e n vanligt förekommande förenkling a tt en åtgärd ska antas kunna leda till ökad välfärd om vinsterna för dem som vinner på en regelförändring kan kompensera förlustern a för dem som förlorar på den. Därefter kommer ett resonemang om hur svårt det är att definiera vem eller vilka som förlorar eller vinner på en specifik åtgärd. Detta leder sedan regeringen till att det av den anledningen inte är praktiskt möjligt att göra en kvantitativ bedömning av en skatteutgifts bidrag till förbättrad samhällsekonomisk effektivitet.

Av detta skulle man kunna tro att regeringen inte anser att det är viktigt att visa hur skatteutgifter och skattesanktioner påverkar den samhällsekonomiska effektiviteten alternativt att man inte förstår hur en sådan redovisning ska kunna göras. Oavsett vilken av varianterna som stämmer är det ytterst an märk ningsvärt att Sveriges regering inte förmår att beskriva de samhälls ekonomiska effekterna av viktiga komponenter i sin egen skattepolitik. Utökningen av antalet analyserade skatteutgifter med 100 %, från en till två, kan synas vara ett framsteg men är ett ytterst begränsat sådant.

Jag ser det som mycket väsentligt att de samhällsekonomiska konse kven serna av skatteutgifter och skattesanktioner ges ett betydligt större utrymme än vad som nu är fallet. Det skulle underlätta för enskilda som önskar sätta sig in i olika aspekter av vårt skattesystem. Det skulle också bidra till en mer seriös diskussion om de olika skatteutgifternas vara eller inte vara. Därmed är det av central betydelse för utvecklingen av skattesystemet.

Regeringen bör utveckla den viktiga samhällsekonomiska analysen och analys en av sysselsättningseffekten i sin årliga redovisning av skatteu tgifter och skattesanktioner. Jag anser att en sådan analys bör redovisas för samtliga skatteutgifter och skattesanktioner som har en ekonomisk effekt på över 5 miljarder kronor.

Skattesubventionerad sysselsättning och skattesubve n tionerade anställ ning a r

Ersättning till arbetsgivare i form av olika stöd för anställning av olika grupper bör redovisas som skatteutgifter, då de har en tydlig effekt av minskad skatt på arbete och därmed uppfyller kraven för att definieras som skatteutgifter. Sådana bidragsformer är i dag

• p raktikanter i staten

• l önebidrag

• n ystartsjobb

• y rkesintroduktion

• e xtratjänst

• i nstegsjobb

• a rbetspraktik .

Samtliga dessa system för subventionerade anställningar innebär att staten förlorar skatteintäkter, vilket gör att de väl kvalificerar till att omfattas av redovisningen av skatteutgifter. Det är i själva verket helt nödvändigt för att redovisningen ska vara tillförlitlig och komplett. Dessa områden är dessutom ekonomiskt omfattande, varför det blir än mer angeläget att redovisa alla sådana avvikelser från de generella anställningsvillkoren med skatter och sociala avgifter.

Att arbetsmarknadspolitiska skatteutgifter och skattesanktioner redovisas och förklaras är extra viktigt eftersom det blir en förutsättning för att det ska gå att bedöma de samhällsekonomiska konsekvenserna av olika typer av stödfunktioner på arbetsmarknaden. Även effekterna på sysselsättningen är en viktig aspekt på dessa skatteutgifter

Jag tillstyrker motion 2017/18:4168 (-).

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Skrivelsen

Regeringens skrivelse 2017/18:98 Redovisning av skatteutgifter 2018.

Följdmotionerna

2017/18:4168 av Olle Felten m.fl. (-):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ändra normen för redovisning av skatteutgifter i fråga om inkomstskatt för inkomst av tjänst, kapital respektive näringsverksamhet och tillkännager detta för regeringen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att analysen av enskilda skatteutgifters samhällsekonomiska effektivitet samt effekterna på sysselsättningen i kommande redovisningar av skatteutgifter ska gälla samtliga skatteutgifter och skattesanktioner som har en ekonomisk effekt på över 5 miljarder kronor, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att redovisa bidrag inom det arbetsmarknadspolitiska området som skatteutgifter och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:4169 av David Lång (SD):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att redovisningen av skatteutgifter i framtiden ska innehålla en kvantifierad sammanställning om effekt per skattekrona för samtliga skatteutgifter och tillkännager detta för regeringen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa normer för skatteutgifter i fråga om inkomst av tjänst, näringsverksamhet respektive kapital och tillkännager detta för regeringen.