Beredningskedjan
- behandlar Prop. 2017/18:171 Dataskydd inom Socialdepartementets verksamhetsområde - en a
- riksdagens skrivelse Rskr. 2017/18:261 Riksdagsskrivelse 2017/18:261
Dataskydd inom Socialdepartementets verksamhetsområde - en anpassning till EU:s dataskyddsförordning
2018-04-20 · 10 sidor
Så kom texten hit
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: dokumentet är webbpublicerat utan tryckt paginering och indelas i avsnitt — ett sidnummer visas aldrig om det inte står i källan
Varje sida nedan har en egen länk «Kontrollera mot PDF» till originalet på just den sidan.
Citera
Bet. 2017/18:SoU33, Dataskydd inom Socialdepartementets verksamhetsområde - en anpassning till EU:s dataskyddsförordning
Dokumentets text
Socialutskottet s betänkande
2017/18 : SoU33
Dataskydd inom Socialdepartementets verksamhetsområde – en anpassning till EU:s dataskyddsförordning
Sammanfattning
Utskottet föreslår att r iksdagen , med ett par mindre ändringar av redaktionell karaktär, antar regeringens lag förslag som syftar till att anpassa lagar inom Socialdepartementets verksamhetsområde till EU:s nya dataskyddsförordning. Förslagen innebär att lagarna om personuppgiftsbehandling i de berörda verk samheterna ska utgöra kompletteringar till EU:s dataskyddsförordning och den nya generella dataskyddslagen.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 25 maj 2018.
Behandlade förslag
Proposition 2017/18: 171 Dataskydd inom Socialdepartementets verksamhets område – en anpassning till EU:s dataskyddsförordning .
Innehållsförteckning
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Redogörelse för ärendet
Ärendet och dess beredning
Bakgrund
Propositionens huvudsakliga innehåll
Utskottets överväganden
Dataskydd inom Socialdepartementets verksamhetsområde – en anpassning till EU:s dataskyddsförordning
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Propositionen
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Dataskydd inom Socialdepartementets verksamhetsområde – en anpassning till EU:s dataskyddsförordning
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i socialförsäkringsbalken,
2. lag om ändring i lagen (1996:1156) om receptregister,
3. lag om ändring i lagen (1998:543) om hälsodataregister,
4. lag om ändring i lagen (2001:454) om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten med den ändringen att uttrycket ”artikel 9.2 h i förordningen” i 7 § tredje stycket ska bytas ut mot ”artikel 9.2 h i EU:s dataskyddsförordning”,
5. lag om ändring i lagen (2002:297) om biobanker i hälso- och sjukvården m.m.,
6. lag om ändring i lagen (2005:258) om läkemedelsförteckning,
7. lag om ändring i lagen (2006:351) om genetisk integritet m.m.,
8. lag om ändring i lagen (2006:496) om blodsäkerhet,
9. lag om ändring i lagen (2006:1570) om skydd mot internationella hot mot människors hälsa,
10. lag om ändring i lagen (2008:286) om kvalitets- och säkerhetsnormer vid hantering av mänskliga vävnader och celler,
11. lag om ändring i patientdatalagen (2008:355) med den ändringen att
– en punkt ska införas i den numrerade listan i 2 kap. 8 § andra stycket efter ”1”,
– uttrycket ”artikel 9.2 h i förordningen” i 7 kap. 8 § fjärde stycket ska bytas ut mot ”artikel 9.2 h i EU:s dataskyddsförordning”,
12. lag om ändring i apoteksdatalagen (2009:367),
13. lag om ändring i lagen (2010:111) om införande av socialförsäkrings-balken,
14. lag om ändring i alkohollagen (2010:1622),
15. lag om ändring i lagen (2012:263) om kvalitets- och säkerhetsnormer vid hantering av mänskliga organ,
16. lag om ändring i lagen (2012:453) om register över nationella vaccina-tionsprogram,
17. lag om ändring i lagen (2016:526) om behandling av personuppgifter i ärenden om licens för läkemedel.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2017/18:171 punkterna 1–17.
Stockholm den 19 april 2018
På socialutskottets vägnar
Emma Henriksson
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Emma Henriksson (KD), Anna-Lena Sörenson (S), Camilla Waltersson Grönvall (M), Lennart Axelsson (S), Katarina Brännström (M), Catharina Bråkenhielm (S), Per Ramhorn (SD), Amir Adan (M), Mikael Dahlqvist (S), Jan Lindholm (MP), Kristina Nilsson (S), Carina Ståhl Herrstedt (SD), Barbro Westerholm (L), Karin Rågsjö (V), Hans Hoff (S), Ann-Britt Åsebol (M) och Staffan Danielsson (C).
Redogörelse för ärendet
Ärendet och dess beredning
I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2017/18: 171 Data skydd inom Socialdepartementets verksamhetsområde – en anpassning till EU:s dataskyddsförordning . I propositionen finns en redogörelse för ärendets beredning fram till regeringens beslut om proposition.
Ingen motion har väckts med anledning av propositionen.
Regeringens förslag till riksdagsbeslut finns i bilaga 1 , och r egeringens lag förslag finns i bilaga 2. Lagförslagen har granskats av Lagrådet.
Bakgrund
Den 27 april 2016 antogs Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskydds förordning) , nedan kallad data skyddsförordningen . D ataskyddsförordning en ska tillämpas på sådan behand ling av personuppgifter som helt eller delvis företas på automatisk väg samt på annan behandling än automatisk av personuppgifter som ingår i eller kommer att ingå i ett register. Förordningen utgör en ny generell reglering av personuppgift sbehandlingen inom EU och ska börja tillämpas den 25 maj 2018.
Dataskyddsförordningen ersätter Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter (dataskyddsdirektivet). Dataskyddsdirektivet har genomförts i svensk rätt huvudsakligen genom personuppgiftslagen (1998:204) och tillhör ande förordning.
Trots att dataskyddsförordningen, till skillnad från dataskyddsdirektivet, är direkt tillämplig innehåller den många bestämmelser som förutsätter eller ger utrymme för kompletterande nationella bestämmelser av olika slag. Förord ningen har därmed i vissa delar en direktivliknande karaktär. I skäl 8 till för ordningen anges även att om förordningen föreskriver förtydliganden eller begränsningar av dess bestämmelser genom medlemsstaternas nationella rätt kan medlemsstaterna, i den utsträckning det är nödvändigt för samstämmig heten och för att göra de nationella bestämmelserna begripliga för de personer som de tillämpas på, införliva delar av förordningen i nationell rätt.
Sam tidigt med dataskyddsförordningen antogs Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/680 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behöriga myndigheters behandling av person uppgifter för att förebygga, förhindra, utreda, avslöja eller lagföra brott eller verkställa straffrättsliga påföljder, och det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av rådets rambeslut 2008/977/RIF. Direktivet ska vara genomfört i nationell rätt senast den 6 maj 2018. Behandling av personupp gifter i verksamhet som omfattas av unionsrätten omfattas antingen av data skyddsförordningen eller av det nya dataskyddsdirektivet.
R iksdagen antog den 18 april 2018 regeringens förslag till ny lag med kom pletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning (prop. 2017/18:105, bet. 2017/18:KU23, rskr. 2017/18: 2 24) . D en nya d ataskyddslagen kommer att vara subsidiär i förhållande till annan lag eller förordning, vilket möjliggör avvikande bestämmelser i s.k. registerförfattningar. Vidare innehåller den ny a lag en vissa bestämmelser om begränsning av de registrerades rättigheter samt om skadestånd och överklagande av bl.a. tillsynsmyndighetens beslut. Det anges även att dataskyddsförordningen och den nya lagen inte ska tillämpas i den utsträckning det strider mot tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihets grundlagen. Den nya lagen och övriga l agändringar träd er i kraft den 25 maj 2018.
Vidare föreslår regeringen i lagrådsremissen Brottsdatalag att EU:s nya dataskyddsdirektiv i huvudsak ska genomföras med en ny ramlag, b rottsdata lagen. Den föreslagna ramlagen gäller vid behandling som utförs av en behörig myndighet i syfte att förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet, utreda eller lagföra brott eller verkställa straffrättsliga påföljder. Den nya lagen och övriga lagändringar föreslås träda i kraft den 1 augusti 2018.
Propositionens huvudsakliga innehåll
Proposition 2017/18: 171 Dataskydd inom Socialdepartementets verksamhets område – en anpassning till EU:s dataskyddsförordning innehåller förslag som syftar till att anpassa lagar inom Socialdepartementets verksamhetsområde till EU:s nya dataskyddsförordning. Förslagen innebär att lagarna om person uppgiftsbehandling i de berörda verksamheterna ska utgöra kompletteringar till EU:s dataskyddsförordning och den nya generella dataskyddslagen. Hän visningar till personuppgiftslagen tas bort och ersätts i vissa fall av hänvisning ar till EU:s dataskyddsförordning och dataskyddslagen. Vidare föreslås t.ex. att bestämmelser om rättelse och skadestånd ska tas bort eftersom sådant i stället kommer att regleras av EU:s dataskyddsförordning och dataskydds lagen.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 25 maj 2018.
Utskottets överväganden
Dataskydd inom Socialdepartementets verksamhets område – en anpassning till EU:s dataskydds förordning
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen antar regeringens lagförslag med vissa redaktionella ändringar.
Propositionen
Utg ångspunkter för lagstiftningsärendet
Regeringen konstaterar att EU:s dataskyddsförordning innebär en ytterligare harmonisering av dataskyddsreglerna inom EU men uppmärksamma r sam tidigt att förordningen till stora delar har en direktivliknande karaktär. Ett förhållandevis stort antal artiklar förutsätter eller medger nationella bestäm melser som kompletterar eller föreskriver undantag från förordningens regler. Detta gäller enligt regeringen särskilt behandling av personuppgifter som sker inom den offentliga sektorn. R egeringen framhåller därför att d ataskydds förordningens direktivliknande karaktär innebär att det kommer att finnas ett betydande utrymme för att behålla och införa ytterligare registerförfattningar om så anses behövligt eller nödvändigt.
Vidare bedömer r egeringen att det är angeläget att den behandling av personuppgifter som i dag förekommer och är laglig bör kunna fortsätta även när dataskyddsförordningen börjar tillämpas. Regeringen anför att d et sanno likt kommer att uppmärksammas personuppgiftsbehandling som kommer att behöva ytterligare författningsstöd. Sådana ändringar, och andra ändringar i förutsättningar för behandling av personuppgifter, får dock enligt regeringen övervägas i annan ordning. D et aktuella lagstiftningsärende t avgränsas därför till att hantera de anpassningar i författningar inom Socialdepartementets verk samhetsområde som i nuläget bedöms behövas med anledning av EU:s data skyddsförordning.
F öreslagna författningsändringar
Av propositionen framgår att d e förslag till författningsändringar som lämnas avser att så långt det är möjligt behålla, dvs. varken inskränka eller utöka, be fintliga möjligheter att behandla personuppgifter. I övrigt föreslås ändringar av lagteknisk karaktär eller i upplysande syfte. D e flesta av förslagen lämnas till följd av att EU:s dataskyddsförordning ska börja tillämpas och att person uppgiftslagen upphävs. Det gäller t.ex. förslag om att upphäva hänvisningar till personuppgiftslagen och bestämmelser om sådant som regleras direkt i EU:s dataskyddsförordning eller i den nya dataskyddslagen. Enligt regeringen bidrar d essa förslag, och de förslag som anger författningarnas förhållande till dataskyddsförordningen och dataskyddslagen, till att minska eventuell dubbel reglering , och de klargör även de olika regleringarnas förhållande till varandra.
Sammanfattningsvis föreslå r regeringen ändringar i följande lagar :
– socialförsäkringsbalken
– lagen (1996:1156) om receptregister
– lagen (1998:543) om hälsodataregister
– lagen (2001:454) om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten
– lagen (2002:297) om biobanker i hälso- och sjukvården m.m.
– lagen (2005:258) om läkemedelsförteckning
– lagen (2006:3 51) om genetisk integritet m.m.
– l agen (2006:496) om blodsäkerhet
– lagen (2006:1570) om skydd mot internationella hot mot människors hälsa
– lagen (2008:286) om kvalitets- och säkerhetsnormer vid hantering av mänsk liga vävnader och celler
– patientdatalagen (2008:355)
– apoteksdatalagen (2009:367)
– lagen (2010:111) om inför ande av socialförsäkringsbalken
– alkohollagen (2010:1622)
– lagen (2012:263) om kvalitets- och säkerhetsnormer vid hantering av män skliga organ
– lagen (2012:453) om register över nationella vaccinationsprogram
– lagen (2016:526) om behandling av personuppgifter i ärenden om licens för läkemedel.
Registerförfattningarnas förhållande till annan dataskyddsreglering
När det gäller r egisterförfattningar na föreslår regeringen att de bör innehålla en upplysning om att författningarna kompletterar EU:s dataskyddsförord ning. R egisterförfattningarna kommer enligt regeringen endast att innehålla bestämmelser som kompletterar eller tar över bestämmelserna i dataskydds för ordningen, när det är tillåtet.
R egeringen föreslår även att det i r egisterförfattningarna bör upplysas om att den nya d ataskyddslagen och föreskrifter som har meddela t s i anslutning till den lagen gäll er , om inte annat följer av registerförfattningen eller före skrifter som har meddelats med stöd av den. Dataskyddslagen och föreskrifter som meddelas i anslutning till den lagen kommer att innehålla bestämmelser som kompletterar dataskyddsförordningen på en generell nivå. O m registerför fattningarna innehåller bestämmelser som avviker från vad som anges i data skyddslagen ska de bestämmelserna ha företräde framför dataskyddslagen.
Vidare konstateras i propositionen att EU:s d ataskyddsförordning inte ska tillämpas när det är fråga om personuppgiftsbehandling som en behörig myn dighet utför i syfte att förebygga, förhindra, utreda, avslöja eller lagföra brott eller verkställa straffrättsliga påföljder, i vilket även ingår att skydda mot samt förebygga och förhindra hot mot den allmänna ordni ngen (artikel 2.2 d i data skyddsförordningen) . Regeringen föreslår därför att det i patientdatalagen respektive lagen om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten ska inför a s en bestämmelse om att lagen inte ska tillämpas vid sådan personupp gift sbehandling som avses i den ursprungliga lydelsen av artikel 2.2 d i EU:s dataskyddsförordning. Sådan b ehandling av personuppgifter kommer därmed att omfattas av den kommande brottsdatalagen som föreslås träda i kraft den 1 augusti 2018.
F inalitetsprincipen m.m.
Den s.k. f inalitetsprincipen innebär att personuppgifter inte får behandlas för något ändamål som är oförenligt med det ändamål för vilket de samlades in . Av artikel 5.1 b i dataskyddsförordningen framgår att personuppgifter ska samlas in för särskilda, uttryckligt angivna och berättigade ändamål och inte senare behandlas på ett sätt som är oförenligt med dessa ändamål. Finalitets principen finns således reglerad i dataskyddsförordningen som kommer att vara direkt tillämplig.
Mot den bakgrunden föreslår r egeringen att registerförfattningarnas be stämmelser som hänvisar till personuppgiftslagens bestämmelse om finalitets principen tas bort. Vidare föreslår regeringen att det av tydlighetsskäl bör in föras en bestämmelse i registerförfattningarna om att personuppgifter som behandlas får behandlas även för andra ändamål, under förutsättning att upp gifterna inte behandlas på ett sätt som är oförenligt med det ändamål för vilket uppgift erna samlades in.
I fråga om bestämmelser om bevarandet av personuppgifter för historiska, statistiska eller vetenskapliga ändamål föreslår regeringen att terminologin an passas till EU:s dataskyddsförordning (artikel 89.1 i dataskyddsförordningen). Registerförfattningarnas bestämmelser om bevarande av personuppgifter bör därmed ändras till att avse behandling för arkivändamål av allmänt intresse, vetenskapliga eller historiska forskningsänd amål eller statistiska ändamål.
Känsliga personuppgifter
EU:s d ataskyddsförordning innebär att fler kategorier av uppgifter blir att betrakta som s.k. känsliga personuppgifter än vad som i dag gäller enligt data skyddsdirektivet. Genetiska uppgifter, biometriska uppgifter för att entydigt identifiera en fysisk person och uppgifter om sexuell läggning har tillkommit som nya kategorier ( artikel 9.1 i dataskyddsförordning en) . Regeringen konsta terar emellertid att u ppgifter om sexuell läggning i svensk rätt har ansetts ingå i begreppet ”sexualliv” varför införandet av det begreppet i förordningen inte innebär någon egentlig utvidgning från ett svenskt perspektiv.
Huvudregeln enligt dataskyddsförordningen är att behandling av känsliga person uppgifter är förbjuden. Huvudregeln kompletteras dock med ett antal undantag som anger när behandling av känsliga person uppgifter trots allt kan tillåtas. R egeringen s bedömning är att bestämmelser i registerförfattningar som tillåter behandling av känsliga personuppgifter inom hälso- och sjukvård samt inom social omsorg är förenliga med EU:s dataskyddsförordning med stöd av undantaget i artikel 9.2 h i dataskyddsförordningen . Dessa bestämmel ser kan och bör därför enligt regeringen behållas.
En ytterligare förutsättning för behandling är dock att uppgifterna enligt artikel 9.3 i dataskyddsförordning en behandlas av eller under ansvar av en yrkesutövare eller annan person som omfattas av tystnadsplikt. Regeringen för e sl år därför att r egisterförfattningar na kompletteras med en bestämmelse som påminner om att behandling av känsliga personuppgifter får ske under förutsättning att kravet på tystnadsplikt i artikel 9.3 i dataskyddsförordning en är uppfyllt.
Uppgifter om lagöverträdelser
I fråga om uppgifter om lagöverträdelser gör r egeringen bedömningen att b e stämmelser i registerförfattningar som tillåter enskilda att behandla uppgifter om lagöverträdelser kan och bör behållas. Myndigheters möjligheter att be handla sådana uppgifter påverkas enligt regeringen inte av EU:s dataskydds förordning.
Bestämmelser som reglerar behandling av uppgifter om lagöverträdelser finns i patientdatalagen och socialförsäkringsbalken. Regeringen föreslår att h änvisningen till personuppgiftslagen tas bort och att det i stället uttryckligen anges i patientdatalagen och socialförsäkringsbalken vilka uppgifter om lag överträdelser som får behandlas.
Information till regist r erade
När det gäller k rav på information till registrerade framhåller regeringen att dataskyddsförordningens bestämmelser om information är mer utförliga än de som finns i det nuvarande dataskyddsdirektivet. Den registrerade kommer så led e s att ha r ätt att få mer information än vad som nu gäller enligt dataskydds direktivet. Regeringen föreslår därför att registerförfattningarnas bestämmel ser om information till registrerade som motsvarar eller begränsar krav på information som finns i artiklarna 13 och 14 i dataskyddsförordningen tas bort. Registerförfattningarna bör dock enligt regeringen kompletteras med en upp lysning om att information till den registrerade ska lämnas enligt dataskydds förordningen. Bestämmelser i registerförfattningar kan i vissa fall även kom plettera reglerna om information i dataskyddsförordningen såtillvida att de reglerar att den information som ska lämnas till registrerade ska innehålla fler uppgifter än som följer av EU:s dataskyddsförordning.
Rätten till r ättelse , raderin g och begränsning av behandling
Av artikel 16 i dataskyddsförordningen framgår att den registrerade har rätt att utan onödigt dröjsmål få felaktiga personuppgifter som rör honom eller henne rättade och , m ed beaktande av ändamålet med behandlingen , även rätt att kom plettera ofullständiga personuppgifter. Rätten till komplettering är ny i förhåll ande till dataskyddsdirektivet. Rätten till radering, även kallad rätten att bli bortglömd, följer av artikel 17 i dataskyddsförordningen. Vidare har den regi strerade e nligt artikel 18 i förordningen rätt att under vissa förutsättningar krä va att behandlingen av personuppgifter begränsas, vilket har ersatt den åtgärd som enligt dataskyddsdirektivet benämns som blockering.
Eftersom dataskyddsförordningens bestämmelser om rättelse, radering och begränsning av behandling är direkt tillämpliga och inte specifikt begränsade till behandling i strid med dataskyddsförordningen, behövs det enligt reger ingen ingen hänvisning till dessa bestämmelser. Regeringen föreslår därför att registerförfattningar nas b estämmelser med hänvisningar till personuppgifts lagens bestämmelser om rättelse bör upphävas och inte ersättas av hänvisning ar till dataskyddsförordningen.
Bestämmelser om skadestånd och överklagande
I fråga om bestämmelser na i registerförfattningar som hänvisar till personupp giftslagens bestämmelser om sk adestånd föreslår r egeringen att dessa bör upp hävas. I dataskyddsförordningen finns bestämmelser om ansvar och rätt till ersättning i artikel 82. Enligt regeringen är dataskyddsförordningen , inom sitt tillämpningsområde, direkt tillämplig även på sådan behandling av personupp gifter som omfattas av en registerförfattnings tillämpningsområde, och det behövs av den anledningen ingen hänvisning till förordningens bestämmelser. Dessutom kommer det i den nya dataskyddslagen finnas en hänvisning till dataskyddsförordningens skadeståndsbestämmelse, som omfattar alla författ ningar som kompletterar dataskyddsförordningen.
Vidare föreslår r e g eringen a t t b estämmelser na om överklagande i register författningar som enbart avser beslut om behandling av personuppgifter bör upphäv a s. Regeringen anser att det inte finns något skäl att reglera överklag andemöjligheten på annat sätt än vad som kommer att följa av dataskydds lagen. Dataskyddslagen kommer att gälla om inte annat följer av registerför fattningarna eller föreskrifter som har meddelats i anslutning till dessa . Det innebär enligt regeringen att bestämmelserna i dataskyddslagen om överklag ande av personuppgiftsansvariga myndigheters beslut kommer att vara tillämpliga även inom registerförfattningarnas tillämpningsområde under förutsättning att det inte finns avvikande bestämmelser i registerförfattning arna .
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
Författningsändringarna till följd av EU:s dataskyddsförordning föreslås träda i kraft den 25 maj 2018. Regeringen anser inte at t d et behövs några särskilda övergångsbestämmelser.
Utskottets ställningstagande
Propositionen har inte lett till några motionsyrkanden eller andra invändningar under utskottsbehandlingen. Utskottet finner att regeringens lag förslag är ända m ålsenligt utformade och att de bör antas. Med d etta föreslår utskottet att riksdagen antar de lagförslag som läggs fram i propositionen , dock med vissa mindre ändringar av redaktionell karaktär .
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Propositionen
Proposition 2017/18:171 Dataskydd inom Socialdepartementets verksamhetsområde – en anpassning till EU:s dataskyddsförordning:
1. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken.
2. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1996:1156) om receptregister.
3. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1998:543) om hälsodataregister.
avsnitt 10 Kontrollera mot PDF
4. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2001:454) om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten.
5. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2002:297) om biobanker i hälso- och sjukvården m.m.
6. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2005:258) om läkemedelsförteckning.
7. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2006:351) om genetisk integritet m.m.
8. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2006:496) om blodsäkerhet.
9. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2006:1570) om skydd mot internationella hot mot människors hälsa.
10. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2008:286) om kvalitets- och säkerhetsnormer vid hantering av mänskliga vävnader och celler.
11. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i patientdatalagen (2008:355).
12. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i apoteksdatalagen (2009:367).
13. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken.
14. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i alkohollagen (2010:1622).
15. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2012:263) om kvalitets- och säkerhetsnormer vid hantering av mänskliga organ.
16. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2012:453) om register över nationella vaccinationsprogram.
17. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2016:526) om behandling av personuppgifter i ärenden om licens för läkemedel.
Bilaga 2
Regeringens lagförslag