Bet. 2017/18:TU3

Trafikutskottet s betänkande

2017/18 : TU3

Regelförenkling för sjöfarten

Sammanfattning

Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen om registrering av båtar för yrkesmässig sjöfart m.m., lag om ändring i sjölagen och lag om ändring i lagen om skatt på energi.

Lagändringarna innebär bl.a. att registreringen av mindre skepp förenklas, att det införs en möjlighet till villkorad registrering i fartygsregistret i syfte att underlätta överföringen av skepp som förvärvats i utlandet och att rätten till skeppsnamn avvecklas. S yftet med de föreslagna ändringarna är att underlätta för sjöfartsnäringen.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 februari 2018.

Behandlade förslag

Proposition 2016/17:205 Regelförenkling för sjöfarten.

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Bakgrund

Propositionens huvudsakliga innehåll

Utskottets överväganden

Regeringens lagförslag

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Regeringens lagförslag

Riksdagen antar regeringens förslag till

1. lag om ändring i lagen (1979:377) om registrering av båtar för yrkesmässig sjöfart m.m.,

2. lag om ändring i sjölagen (1994:1009),

3. lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2016/17:205 punkterna 1–3.

Stockholm den 10 oktober 2017

På trafikutskottets vägnar

Jessica Rosencrantz

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jessica Rosencrantz (M), Pia Nilsson (S), Suzanne Svensson (S), Edward Riedl (M), Lars Mejern Larsson (S), Tony Wiklander (SD), Sten Bergheden (M), Leif Pettersson (S), Anders Åkesson (C), Jasenko Omanovic (S), Per Klarberg (SD), Nina Lundström (L), Emma Wallrup (V), Robert Halef (KD), Johan Andersson (S), Lotta Finstorp (M) och Lorentz Tovatt (MP).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2016/1 7 :205 Regel förenkling för sjöfarten.

P roposition en tar upp vissa delar av de förslag som har lämnats i en utrednings promemoria . Den 20 januari 2014 slöts en överenskommelse mellan Närings departe mentet och Stockholms universitet om att låta utreda flera olika frågor om regelförenkling för sjöfarten. Till utredningen knöts en referens grupp med representanter för Transportstyrelsen, Svenska Bankföreningen, Svensk Sjö fart samt vissa advokater som hanterar frågor om finansiering och registrering av fartyg. Utredningen redovisades den 1 juli 2015 i promemoria n Regel förenkling för sjöfarten , vilken där efter remitterades.

Regeringen har inhämta t Lagrådets yttrande , och regeringen har följt Lag rådets förslag, vilket har lett till ändringar i en paragraf och i författnings kommentaren. Dessutom har vissa språkliga och redaktionella ändringar gjorts i förhållande till det remitterade förslaget . Regeringens lagförslag finns i bilaga 2.

Utskottet behandlade under förra riksmötet regeringens proposition om ett förändrat tillsynssystem för nationella fartyg (prop. 2016/17:135, bet. 2016/17:TU15). Där togs promemorians förslag upp i fråga om certifikatsplikt utifrån längdmått, se 3 kap. 1 och 4 §§ fartygssäkerhetsla gen (2003:364).

Bakgrund

I syfte att främja den svenska sjöfartsnäringens konkurrenskraft antog den då varande regeringen den 17 januari 2013 en handlingsplan för den svenska sjö farts näringen (dnr N2013/00342/TE). I den uttalas att sjö fartsnäringen är av stor betydelse för landet. Som exempel nämns att ä ndamålsenliga sjö transporter är viktiga för exportindustrin och utrikeshandeln. Sjöfarts näringen utgör även en betydelsefull del av det s.k. maritima klustret. Det konstateras att u tveckling och tillverkning av utrustning till fartyg samt driften av hamnar och terminaler kräver erfarenhet av arbete till sjöss. Existensen av en svensk handelsflotta är också av betydelse för Sveriges möjligheter att även i fortsätt ningen kunna påverka och vara pådrivande i sjöfartsfrågor på internationell nivå, särskilt i miljö- och säkerhetsfrågor.

Handlingsplanen innehåller ett flertal förslag till företagsfrämjande och transportpolitiska åtgärder i syfte att stärka den svenska sjöfartsnäringens konkurrenskraft. Det har bl.a. resulterat i att sjöfartsstödet utvidgats till att omfatta fler fartygskategorier. Vidare har ett tonnageskattesystem införts genom att proposition 2015/16:127 antogs av riksdagen den 28 september 2016 (bet. 2016/17:SkU6, rskr. 2016/17:6) . Inom ramen för ett projekt inom Transportstyrelsen tar man fram nya nationella föreskrifter och genomför ett nytt tillsyns system. Före skrifterna bygger på funktionsbaserade krav och syftar till att förenkla för den nationella sjöfartsbranschen och skapa utrymme för ny teknik och innovation. Tillsynssystemet bygger på delegering och egen kontroll, där branschen själv tar ett större ansvar än hittills fö r tillsynen av svenska fartyg. De l ag ändringar som behöv de s för detta behandlades våren 2017 i regeringens proposition och utskottets betänkande om e tt förändrat tillsyns system för nationella fartyg (prop. 2016/17:135, bet. 2016/17:TU15 , rskr. 2016/17:218 ).

Andra delar av handlingsplanen behandlas i promemorian Regelförenkling för sjöfarten och tas upp i den nu aktuella proposition en . I handlingsplanen anges t.ex. att det finns ett behov av att förenkla vissa bestämmelser i anslut ning till fartygsregistret i syfte att förbättra företagsklimatet inom sjöfarts näringen. Förenklingen tar sikte på olika delar av sjöfartsnäringen. Beträffande de rederier som bedriver storsjöfart är det fråga om att underlätta in- och utflaggning av skepp i samband med köp och försäljningar. För de mindre rederierna, fritidsbåtföretagen och fiskerinäringen handlar det om andra förenkling sbehov . Här finns behov av att förenkla registreringen av mindre skepp i syfte att underlätta framför allt administrationen för de mindre skärgårdsrederierna samt för tillverkare och säljare av fritidsbåtar. Även andra näringar som t.ex. banknäringen berörs av regelförenklingar eftersom registre ringen av såväl skepp som båtar är nära kopplad till finansieringen av dem .

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslå r regeringen vissa lagändringar i syfte att underlätta för sjöfarts näringen. Regeringen föreslå r att registreringen av mindre skepp förenklas. Det ska åstadkom ma s genom att storleksmåtten för indelningen av fartyg i skepp och båtar ändras. Valet av storleksmått innebär i vissa avseenden en anpassning till de nya storleksmått som nyligen antagits av riksdagen när det gäller vissa sjösäkerhetskrav , t.ex. krav på s.k. fart certifikat (prop. 2016/17:135 , bet. 2016/17:TU15 , rskr. 2016/17:218 ). Regeringen föreslå r också att det införs en möjlighet till villkorad registrering i fartygsregistret i syfte att underlätta över föringen av skepp som förvärvats i utlandet. Det föreslås vidare att rätten till skeppsnamn avvecklas. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 februari 2018.

Utskottets överväganden

Regeringens lagförslag

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen om registrering av båtar för yrkesmässig sjöfart m.m., lag om ändring i sjölagen och lag om ändring i lagen om skatt på energi. Utskottet anser att regeringens förslag är väl avvägt och kommer att innebära välkomna lättnader för sjöfartsnäringen .

Gällande rätt

Fartyg vars skrov har en största längd av minst tolv meter och en största bredd av minst fyra meter betecknas som skepp enligt 1 kap. 2 § första stycket sjö lagen (1994:1009). Andra fartyg betecknas som båtar. Enligt 2 kap. 1 § sjö lagen ska ett skepp som anses som svenskt vara infört i fartygsregistrets skepps del. Med registreringen av ett skepp följer även en skyldighet att skriva in äganderätten samt en rätt att inteckna skeppet och upplåta panträtt på grund av denna. S ystem et med pantsättning genom inteckningar finns inte för båtar. Båtar får i stället handpantsättas eller pantsättas i den ordning som föreskrivs i lösöreköpslagen (1845:50 s. 1). I praktiken löse r man ofta kredit frågor i sam band med en försäljning genom att båten säljs med ett äganderätts förbehåll eller genom att köparen ställer en annan säkerhet.

Vid förvärv av ett skepp från utlandet kan inte skeppet registreras i det svenska fartygsregistret så länge det inte slutgiltigt har avregistrerats i det ut ländska registret (2 kap. 25 § sjölagen).

Ett skepp som registreras i fartygsregistrets skepp sdel måste enligt 1 kap. 6 § sjölagen ha ett namn . Namnet måste tydligt särskilja sig från andra skepps namn. Namnet får heller inte göra intrång i ett särpräglat namnskick som an vänds av en annan skeppsägare. Det finns även en rätt att ansöka om förbehåll av skeppsnamn enligt 2 kap. 5 § sjölagen.

Propositionen

Villkorad registrering

Regeringen konstaterar att ett praktiskt problem när man förvärvar skepp från ut landet är att skeppet inte kan registreras i det svenska fartygsregistret så länge det inte är avregistrerat i det utländska registret. Ibland kräver det utländska fartygsregistret ett bevis om att registrering har skett i det svenska registret för att kunna besluta om en slutgiltig avregistrering av skeppet. Köparen och säljaren riskerar därmed att försättas i en situation där över föringen av skeppet mellan r egistren omöjliggörs.

Regeringen föreslår därför att en möjlighet till villkorad registrering ska införas i sjölagen i syfte att underlätta överföringen av skepp som förvärvats i utlandet till det svenska fartygsregistret. På ansökan ska ett skepp villkorligt registreras i det svenska fartygsregistrets skeppsdel under en period om högst en månad om det är nödvändigt för att skeppet ska kunna slutgiltigt av registreras i det utländska registret. De n villkorade registreringen innebär att fartyget ansetts som svenskt och att svenska myndigheter övertar tillsynen över skeppet. En villkorad registrering ska enligt regeringens förslag inte medföra någon rätt till inskrivning av äganderätten eller inteckningar. En vill korad registrering ska särskilt antecknas i fartygs registrets skeppsdel. Har fartyget inte slutgiltigt avregistrerats i det utländska registret när den utsatta tiden löper ut ska den villkorade registreringen för falla. Detta ska också gälla i fråga om villkorad registrering i det svenska fartygsregistrets skepps bygg nads del av skepp under byggnad som har för värvats från utlandet.

Rätten till skeppsnamn avvecklas

I propositionen framhåller regeringen att det kan ifrågasättas om det finns skäl att upprätthålla kravet på att särskilja skeppsnamn. Dessutom anför man att det finns skäl att i samband med att bestämmelsen i 1 kap. 6 § sjölagen ändras införa en skyldighet för registermyndigheten att avslå en ansökan om att in föra ett skeppsnamn som kan väcka anstöt. Transportstyrelsen uppges redan i dag avslå sådana ansökningar, men utan ett direkt lagstöd.

Regeringen föreslår därför att kravet på att ett skeppsnamn ska kunna sär skiljas och rätten till inskrivning av förbehåll av skeppsnamn ska ut mönstras. Enligt förslaget ska det samtidigt införas en regel som innebär att ett skepps namn som är ägnat att väcka anstöt inte ska få godkännas av register myndig heten.

Mindre skepp och båtar

Regeringen gör bedömningen att registreringen och kreditgivningen när det gäller mindre skepp i dagsläget framstår som kostsam och administrativt svår hanterlig. Enligt regeringens bedömning talar det för att det finns ett behov av att fö renkla det nuvarande systemet. Regeringen menar att m arknaden bör kunna hantera kredit givningen när det gäller mindre skepp på något annat sätt.

Det faktum att registrerings- och sjösäkerhetsreglerna inte är anpassade till varandra ger enligt regeringens bedömning upphov till en rad negativa effekter när det gäller de mindre skeppen, i synnerhet fritidsskeppen. Fartyg som fram står som likvärdiga beträffande såväl storlek som fartresurser kan i dag komma att behandlas enligt helt olika regler. Bestämmelserna om å ena sidan registrering av fartyg och å andra sidan sjösäkerhet bör enligt regeringen därför bättre an passas till varandra.

Definitionen av skepp ändras

Regeringens avsikt är att förenkla bestämmelserna om registrering av mindre skepp. Därför föreslå r man att definitionen av skepp ändras så att bara fartyg med en största skrovlängd som överstiger 24 meter ska anses utgöra skepp. I fråga om båtar som har en största skrovlängd mellan 15 och 24 meter införs ett krav på obligatorisk registrering i fartygsregistrets båtdel oavsett om de används yrkes mässigt eller för fritidsändamål.

En ändring av den nuvarande indelningen av fartyg i skepp och båtar skulle indirekt kunna komma att ändra förutsättningarna för skattebefrielse för bränsle enligt lagen (1994:1776) om skatt på energi. Regeringen anser dock att man inte bör göra någon ändring i det här avseendet och föreslår där för att det i den lagen markeras att den indelningen i skepp och båtar som används där avser endast den lagen.

Ikraftträdande

Regeringen menar att det är angeläget att de föreslagna lagändringarna träder i kraft så snart som möjligt. Samtidigt innebär förslaget bl.a. att vissa an slutande förordningar och myndighetsföreskrifter behöver ändras. Regeringen föreslår därför att de föreslagna lagändringarna ska träda i kraft den 1 februari 2018.

Övergångsbestämmelser

Regeringen föreslår slutligen att båtar som till följd av den äldre definitionen av skepp är registrerade i fartygsregistrets skeppsdel ska överföras till fartygs registrets båtdel . Detta ska dock inte gälla om man sökt eller har fått beviljat en inteckning i båten före ikraftträdandet. Upphör en sådan båt att besväras av inteckning efter ikraft trädandet ska d en omedelbart överför as . Överföringen ska enligt förslaget meddelas till ägaren på lämpligt sätt . Så länge en båt till följd av sökt eller beviljad inteckning fortfarande är upptagen i fartygs registrets skeppsdel ska den enligt regeringens förslag behandlas som ett skepp. Nya inteckningar ska dock inte få beviljas.

Ett skeppsbygge som ska bli ett fartyg med en största skrovlängd som inte överstiger 24 meter och som vid ikraftträdandet är registrerat i fartygsregistrets skeppsbyggnadsdel ska enligt regeringens förslag inte tas bort ur det registret på grund av sin skrovlängd och ska även fortsättningsvis behandlas som ett skeppsbygge. Om en inteckning gäller, söks eller beviljas i ett sådant skeppsbygge ska be stämmelserna om registrering i fartygsregistrets skeppsdel tillämpas. Om båten registreras i fartygsregistrets skeppsdel, ska enligt förslaget även en in teckning som gäller i bygget och en införing som rör inteckningen föras över dit.

Mot bakgrund av det stora antalet objekt som är aktuella bör det under en övergångsperiod vara möjligt att överföra skepp som ska bli båtar och som saknar inteckningar från skeppsdelen till båtdelen utan att ta hänsyn till inskriv nings dagar. Regeringen föreslår därför att en överföring till båtdelen i fartygs registret ska fram t.o.m. den 1 februari 2020 få genomföras utan att man tar hänsyn till reglerna om inskrivningsdagar.

Utskottets ställningstagande

Utskottet välkomnar regeringens förslag till förenklade regler för sjöfarten och ser mycket positivt på förslagen. Utskottet har tidigare uppmärksammat frågan om förenkling av regler inom sjöfartsområdet, senast i betänkande 2016/17:TU18 där utskottet bl.a. hän visade till det förslag från regeringen som är aktuellt nu . I betänkandet ställde sig utskottet positivt till fortsatt arbete med att förenkla regler när det kan ske utan att sänka de miljö- och säkerhetsmässiga ambitionerna. Utskottet betonade även att det är viktigt att regelverket bidrar till att underlätta för teknikutveckling och att regelverket är flexibelt och möjligt att anpassa efter rådande förhållanden. Utskottet står givetvis alltjämt bakom dessa uttalanden. I betänkandet framhöll utskottet även vikten av att Sverige har en konkurrenskraftig inhemsk sjöfarts näring. I sammanhanget vill utskottet uppmärksamma uppföljning en av svensk sjö farts näring och dess konkurrens kraft (2014/15:RFR9) som utskottet s upp följnings grupp färdigställde i april 2015 . Uppföljningen fokuserade på att belysa vilken effekt som svensk sjöfartspolitik och statliga insatser har haft när det gäller att nå det näringspolitiskt inriktade målet som riksdagen har beslutat för sjöfarten.

När det gäller frågan om villkorad registrering syftar regeringens förslag till att underlätta överföringen av skepp som har förvärvats i utlandet till det svenska fartygsregistret. Förslaget innebär att ett skepp kan vara villkorligt registrerat i det svenska fartygsregistret högst en månad och att r egistreringen bör avgifts beläggas. Utskottet delar regeringens bedömning att v illkorad registrering endast bör tillåtas i situationer där det framstår som nödvändigt för att av registreringen i det utländska fartygsregistret ska kunna slutföras. Den ska inte medföra att ägaren ska ha rätt att skriva in äganderätten eller ta ut inteckningar i skeppet förrän det slutgiltigt har registrerats i det svenska fartygsregistret.

Utskottet kan i sammanhanget konstatera att regeringen uppger att det är nödvändigt att införa ett nytt fartygsregister för att det nya regelverket kring nationellt reglerade fartyg (prop. 2016/17:135 , bet. 2016/17:TU15 ) ska kunna genomföras och fungera. Det nya fartygsregistret utgör enligt regeringen ett led i ett större förenklingsarbete kopplat till en rad olika områden, utöver själva registreringen. Transportstyrelsen är den myndighet som svarar för driften av fartygsregistret och för att ett nytt register utvecklas för att ta hand om de nya reglerna.

När det gäller frågan om rätten till skeppsnamn kan u tskottet konstatera att e tt skepp som förs in i fartygsregistrets skeppsdel ska ha ett namn som bestäms av ägaren. Samtidigt identifieras i dag skepp huvudsakligen genom ett tilldelat s.k. IMO-nummer. IMO-num ret är ett unikt sjusiffrigt nummer som ska finnas på alla havsgående fartyg med eget framdrivningsmaskineri och en brutto dräktighet av 100 eller mer, med undantag för fiske-, fritids- och örlogsfartyg. Numret tilldelas på uppdrag av Internationella sjöfarts organisationen (Inter national Maritime Organisation, IMO ) och följer fartyget från byggnads varvet till dess det skrotas. Vidare kan det konstateras att n är fartyg registreras eller förses med tillfällig nationalitetsbeteckning tilldelar Transportstyrelsen far tyget en igenkännings signal. Ett registrerat fartyg ska ha register beteck ningen varaktigt fäst på lätt tillgänglig plats på skrovets insida. På ett registrerat skepp ska namn och hemort vara angivna genom en väl synlig märk ning på skrovets utsida. Utskottet har inget att invända mot r egeringens f örslag som bl.a. innebär att kravet på att ett skepps namn ska kunna särskiljas ska avvecklas .

Regeringens förslag innebär att definitionen av skepp förändras i syfte att förenkla bestämmelserna om registrering av mindre skepp. Utskottet är positivt till detta. Förslaget innebär bl.a. att fartyg mellan 12 och 24 meter i fortsättningen inte kommer att behöva eller ens kunna pantsättas genom inteckningar. Utskottet kan ansluta sig till r egeringen s uppfattning att risken för att de t skulle komma att bli svårare att finansiera köp av fartyg mellan 12 och 24 meter får anses som liten. Enligt utrednings promemorian som ligger till grund för propositionen avstår inte sällan bankerna i dag från att kräva säkerhet i mindre skepp genom inteck ningar på grund av de höga kostnaderna och den omfattande administrationen av systemet. Till detta bidrar också det faktum att mindre skepp anses utgöra en dålig säkerhet på grund av den osäkra sjöfartsmarknaden.

Utskottet delar vidare r egeringen s bedömning att det finns behov av att ha en viss kontroll över vem som äger en större fritidsbåt. Utskottet är därför positivt till att det införs ett krav på obligatorisk registrering i fartygsregistrets båtdel för båtar som har en längd mellan 15 och 24 meter oavsett om de används yrkesmässigt eller för fritidsändamål . Detta innebär att ungefär samma fritidsfartyg som i dag anses utgöra skepp skulle komma att bli registreringspliktiga i fartygsregistrets båt del . Utskottet noterar i samman hanget också att det a v tillsyns- och likabehandlingsskäl blir en viss utvidgning av registreringsplikten till båtar som vanligen finns i Sverige och har en ägare som är utländsk medborgare och bosatt här. Det finns ca 3 300 skepp i fartygsregistrets skeppsdel som är 12,00–24,00 meter, vilket innebär att dessa kommer att beröras av de föreslagna reglerna och betraktas som båtar när de inte längre besväras av inteckning. De föreslagna reglerna medför även att fartyg som är 12,00–14,99 meter och som används till fritidsändamål inte behöver vara registrerade. Det finns i dag ca 1 600 skepp i fartygsregistrets skeppsdel som är 12,00–14,99 meter, och av dessa är ca 1 200 fritidsfartyg. Detta medför att sådana fartyg, om de inte besväras av inteckningar, kan av registreras. F örslaget innebär att f artyg som är 15,00–24,00 meter blir registreringspliktiga som båtar när de inte besväras av inteckningar.

Utskottet har uppmärksammat att e tt problem i samband med förvärv av skepp hittills har varit att det i vissa fall kan vara svårt för en svensk köpare av ett utländskt skepp att styrka att han eller hon är rätt ägare. Transportstyrelsen ställer i dag kravet att köparen ska kunna visa en sammanhängande fånges kedja från det att skeppet byggdes fram till honom eller henne själv. När allt fler fartyg storleksmässigt kommer att utgöra båtar kommer följaktligen kraven på att kunna visa en obruten fångeskedja som gäller för registrering av skepp att gälla färre fartyg. Enligt ut skottets bedömning kommer d en föreslagna förändringen att underlätta om sätt ningen av fritidsbåtar inter nationellt , vilket kan förväntas vara till nytta för näringen och enskilda fritidsbåtägare. Dessutom kommer samma för ändring när det gäller register avgifter att medföra att fler fartyg än tidigare kommer att åtnjuta de generellt lägre avgifter som gäller för båtar än för skepp. Eftersom båtar inte kan intecknas blir någon stämpelskatt inte aktuell.

Utskottet anser sammanfattningsvis att regeringens förslag är väl avvägt och kommer att innebära välkomna lättnader för sjöfartsnäringen. Utskottet föreslår därför att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen om registrering av båtar för yrkesmässig sjöfart m.m., lag om ändring i sjölagen och lag om ändring i lagen om skatt på energi.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2016/17:205 Regelförenkling för sjöfarten:

1. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1979:377) om registrering av båtar för yrkesmässig sjöfart m.m.

2. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i sjölagen (1994:1009).

3. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag