Bet. 2017/18:UbU3

Utbildningsutskottets betänkande 2017/18:UbU3

Rätt att fullfölja introduktionsprogram i gymnasieskolan efter flytt till en annan kommun

Sammanfattning

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till lag om ändring i skollagen. Den lagändring som utskottet tillstyrker innebär att det i skollagen förtydligas att en elev har rätt att fullfölja introduktionsprogram i gymnasieskolan efter flytt till en annan kommun. Rätten att fullfölja utbildningen avser såväl ett påbörjat introduktionsprogram som ett annat introduktionsprogram enligt den nya kommunala huvudmannens utbildningsplan. Lagändringen innebär vidare att eleven under vissa förutsättningar ska ha rätt att fullfölja utbildningen hos en huvudman för en fristående gymnasieskola enligt den huvudmannens utbildningsplan. Därutöver innebär lagändringen att om en elev har medgett att huvudmannens utbildningsplan ändras, har eleven rätt att fullfölja

utbildningen enligt den ändrade planen.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 november 2017.

Behandlade förslag

Proposition 2016/17:190 Rätt att fullfölja introduktionsprogram i gymnasieskolan efter flytt till en annan kommun.

1

2017/18:UbU3

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut ...............................................................
3

Redogörelse för ärendet ..................................................................................
4

Ärendet och dess beredning..........................................................................
4

Propositionens huvudsakliga innehåll ..........................................................
4

Utskottets överväganden.................................................................................
5

Rätt att fullfölja introduktionsprogram i gymnasieskolan efter flytt

till en annan kommun ...................................................................................
5

Nuvarande bestämmelser ...........................................................................
5

Propositionen .............................................................................................
8

Utskottets ställningstagande.....................................................................
12

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag ............................................................
13

Propositionen ............................................................................................
13

Bilaga 2

Regeringens lagförslag .................................................................................
14

2

2017/18:UbU3

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Rätt att fullfölja introduktionsprogram i gymnasieskolan efter flytt till en annan kommun

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800). Därmed bifaller riksdagen proposition 2016/17:190.

Stockholm den 14 september 2017

På utbildningsutskottets vägnar

Lena Hallengren

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Lena Hallengren (S), Christer Nylander (L), Thomas Strand (S), Betty Malmberg (M), Caroline Helmersson Olsson (S), Stefan Jakobsson (SD), Håkan Bergman (S), Ulrika Carlsson i Skövde (C), Elisabet Knutsson (MP), Erik Bengtzboe (M), Robert Stenkvist (SD), Daniel Riazat (V), Roza Güclü Hedin (S), Lena Emilsson (S), Maria Stockhaus (M), Ida Drougge (M) och Magnus Oscarsson (KD).

3

2017/18:UbU3

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I detta ärende behandlar utskottet proposition 2016/17:190 Rätt att fullfölja introduktionsprogram i gymnasieskolan efter flytt till en annan kommun. En förteckning över behandlade förslag finns i bilaga 1 och regeringens lagförslag finns i bilaga 2. Det har inte väckts några motioner med anledning av propositionen.

I propositionen behandlas de förslag i betänkandet En gymnasieutbildning för alla (SOU 2016:77) som avser en elevs rätt att fullfölja ett introduktionsprogram efter flytt till en annan kommun. Betänkandet lämnades av Gymnasieutredningen (dir. 2015:31) i oktober 2016 och har remissbehandlats. I propositionen behandlas dock inte utredningens förslag i den del det avser hur denna rätt förhåller sig till elevens individuella studieplan eller hur länge rätten ska gälla från det att utbildningen påbörjades.

Lagrådet har yttrat sig över förslaget och haft vissa synpunkter. Regeringen har följt Lagrådets förslag.

Propositionens huvudsakliga innehåll

Propositionen innehåller ett förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800). Förslaget innebär att det förtydligas att en elev har rätt att fullfölja introduktionsprogram i gymnasieskolan efter flytt till en annan kommun. Rätten att fullfölja utbildningen avser såväl det påbörjade introduktionsprogrammet som

ett annat introduktionsprogram.

Lagen om ändring i skollagen föreslås träda i kraft den 1 november 2017.

4

2017/18:UbU3

Utskottets överväganden

Rätt att fullfölja introduktionsprogram i gymnasieskolan efter flytt till en annan kommun

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800). Lagändringen innebär att det i skollagen förtydligas att en elev har rätt att fullfölja introduktionsprogram i gymnasieskolan efter flytt till en annan kommun. Rätten att fullfölja utbildningen avser såväl ett påbörjat introduktionsprogram eller ett annat introduktionsprogram hos den nya hemkommunen enligt den nya kommunala huvudmannens utbildningsplan. Eleven ska under vissa förutsättningar ha rätt att fullfölja utbildningen hos en huvudman för en fristående gymnasieskola enligt den huvudmannens utbildningsplan. Om en elev har medgett att huvudmannens utbildningsplan ändras har eleven rätt att fullfölja utbildningen enligt den ändrade planen.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 november 2017.

Bakgrund

De flesta nyanlända som kommer till Sverige i gymnasieåldern påbörjar sin gymnasieutbildning på introduktionsprogrammet språkintroduktion. Programmet vänder sig till nyanlända ungdomar som behöver en utbildning med tyngdpunkt i det svenska språket. På språkintroduktion kan eleverna läsa ämnen som ger behörighet till ett nationellt gymnasieprogram eller till en annan utbildning. Programmet är enligt promemorian Elever i gymnasieskolan läsåret 2016/17 (Skolverket 2017) det fjärde största i gymnasieskolan och hade läsåret 2016/17 ca 35 900 elever.

Nuvarande bestämmelser

Åldersgränser för rätten att påbörja en gymnasieutbildning

I skollagen finns det för varje skolform inom skolväsendet bestämmelser om vilka som har rätt till utbildning inom skolformen. Enligt skollagen ska gymnasieskolan vara öppen endast för ungdomar som har avslutat sin grundskoleutbildning eller motsvarande och som påbörjar sin gymnasieutbildning under tiden fram t.o.m. det första kalenderhalvåret det år de fyller 20 år (15 kap. 5 § skollagen [2010:800]). Dessa bestämmelser gäller enbart för ungdomar som är bosatta i landet, vilket enligt skollagen innebär att man ska vara folkbokförd

5

2017/18:UbU3
U TSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

i Sverige. Så är t.ex. fallet med ungdomar som har beviljats ett permanent up-

pehållstillstånd eller ett tidsbegränsat uppehållstillstånd som gäller i minst ett

år. Vid tillämpningen av skollagen ska även vissa som inte är folkbokförda här

anses vara bosatta i landet, t.ex. asylsökande (29 kap. 2 § andra stycket 1 och

2 skollagen och folkbokföringslagen [1991:481]).

Hemkommunen ansvarar för att barnen får skolgång och att ungdomar er-

bjuds plats vid en kommunal skolenhet. Hemkommun avser den kommun där

en person är folkbokförd. För den som är bosatt i Sverige utan att vara folk-

bokförd avses med hemkommun den kommun som personen stadigvarande

vistas i eller, om personen saknar stadigvarande vistelseort, den kommun som

han eller hon för tillfället uppehåller sig i (29 kap. 6 § skollagen).

Det finns särskilda bestämmelser som gäller för asylsökandes rätt till gym-

nasieutbildning. Asylsökande har rätt till utbildning i gymnasieskolan och

gymnasiesärskolan endast om de har påbörjat utbildningen innan de fyllt 18

år. Även barn som vistas här utan stöd av myndighetsbeslut eller författning,

s.k. gömda barn, och vissa andra grupper, har rätt till gymnasieutbildning end-

ast om de påbörjat utbildningen innan de fyllt 18 år. Om ett asylsökande barn

har påbörjat sin gymnasieutbildning innan barnet fyllt 18 år har han eller hon

rätt att gå kvar på utbildningen även efter 18 års ålder. Detta gäller studier på

såväl nationella program som på introduktionsprogram. Om en asylsökande

elev har hunnit fylla 18 år när han eller hon uppnår behörighet till ett nationellt

program har eleven däremot inte rätt att påbörja ett sådant program.

Asylsökande barn ska erbjudas plats i gymnasieskolan så snart det är lämp-

ligt med hänsyn till deras personliga förhållanden (12 kap. 14 § gymnasieför-

ordningen [2010:2039]), dock senast en månad efter ankomsten. Den kommun

där barnet vistas bör ansvara för att utbildningen kommer till stånd. Kommu-

nerna ersätts av staten för kostnaderna för utbildningen för asylsökande barn

och unga, och ersättningen betalas ut i form av en schablon (förordningen

[2017:193] om statlig ersättning för asylsökande m.fl., 29 kap. 2 § andra

stycket 1 eller 2 och 29 kap. 3 § skollagen).

I praktiken innebär regleringen bl.a. att om en asylsökande elev har hunnit

påbörja ett introduktionsprogram före 18 års ålder har denne rätt att slutföra

sin utbildning efter att han eller hon har fyllt 18 år. Om en nyanländ elev efter

18 års ålder har uppnått behörighet till ett nationellt program har han eller hon

rätt att påbörja programmet i gymnasieskolan endast om han eller hon har fått

uppehållstillstånd, och därmed ska vara folkbokförd i Sverige, och om han

eller hon påbörjar sin gymnasieutbildning under tiden fram t.o.m. det första

kalenderhalvåret det år han eller hon fyller 20 år. En nyanländ elev som har

fått uppehållstillstånd kan efter det första kalenderhalvåret det år han eller hon

fyller 20 år påbörja studier på gymnasial nivå inom ramen för komvux eller

särvux.

6

U TSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
2017/18:UbU3

Introduktionsprogrammen

Utbildningen i gymnasieskolan består av 18 nationella program och 5 introduktionsprogram. De nationella programmen är antingen yrkesprogram eller högskoleförberedande program. För att bli antagen till ett nationellt program krävs behörighet i form av godkända grundskolebetyg. För ungdomar som inte är behöriga till ett nationellt program finns det introduktionsprogram som ska leda till fortsatta studier eller till arbete. Krav på behörighet i form av godkända betyg i vissa ämnen finns även till några av introduktionsprogrammen (15 kap. 7 §, 16 kap. 29–34 §§ och 17 kap. 2 och 8–12 §§ skollagen).

Hemkommunen ansvarar för att alla behöriga ungdomar i kommunen erbjuds plats på något av introduktionsprogrammen preparandutbildning, yrkesintroduktion, individuellt alternativ och språkintroduktion (17 kap. 16 och 17 §§ skollagen). Introduktionsprogrammet språkintroduktion står öppet för nyanlända ungdomar som inte har de godkända betyg som krävs för yrkesprogram och som behöver en utbildning med tyngdpunkt i det svenska språket för att kunna gå vidare i gymnasieskolan eller till en annan utbildning (17 kap. 3 § skollagen).

Till skillnad från de nationella programmen som följer nationella styrdokument fastställda i förordningar av regeringen eller föreskrifter av Skolverket, ska introduktionsprogrammen följa en utbildningsplan som beslutas av huvudmannen. För varje elev ska det också upprättas en individuell studieplan (17 kap. 7 och 16 §§ skollagen). Enligt förarbetena till skollagen (prop. 2009/10:165 s. 455) bör utbildningens syfte, längd och huvudsakliga innehåll framgå av utbildningsplanen. I kombination med elevens individuella studieplan ska utbildningsplanen ge utbildningen den stadga och flexibilitet som är nödvändig.

Rätten att fullfölja en påbörjad gymnasieutbildning

Hemkommunen ska ansvara för att alla behöriga ungdomar i kommunen erbjuds utbildning på nationella program. Erbjudandet ska omfatta ett allsidigt urval av sådana program och nationella inriktningar (16 kap. 42 § skollagen). En elev som har påbörjat ett nationellt program har rätt att fullfölja sin utbildning hos huvudmannen eller, om huvudmannen är offentlig, inom samverkansområdet på det påbörjade programmet eller den aktuella inriktningen eller varianten. Detta gäller även om de förhållanden som låg till grund för mottagandet ändras under studietiden (16 kap. 37 § skollagen).

Vidare har en elev i en skola med offentlig huvudman och som flyttar från kommunen eller samverkansområdet för utbildningen, rätt att fullfölja utbildningen på det påbörjade programmet eller den påbörjade inriktningen, om den nya hemkommunen erbjuder en sådan utbildning. Om den nya hemkommunen inte erbjuder den aktuella utbildningen har eleven rätt att efter eget val fullfölja sin utbildning i en annan kommun eller ett landsting som anordnar utbildningen.

7

2017/18:UbU3
U TSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

En elev som har påbörjat ett introduktionsprogram har rätt att fullfölja ut-

bildningen hos huvudmannen enligt den utbildningsplan som gällde när ut-

bildningen inleddes (17 kap. 15 § skollagen). Om eleven har medgett att pla-

nen ändras, har eleven rätt att fullfölja utbildningen enligt den ändrade planen.

Rätten att fullfölja programmet gäller även efter ett studieuppehåll på högst ett

år för studier utomlands. Det framgår inte av paragrafen vad som gäller om

eleven flyttar till en annan kommun.

Propositionen

Regeringen föreslår i propositionen att en elev som har påbörjat ett introduktionsprogram ska ha rätt att fullfölja utbildningen hos huvudmannen enligt den plan för utbildningen som gällde när utbildningen inleddes eller på ett annat introduktionsprogram enligt huvudmannens utbildningsplan. En elev som flyttar till en annan kommun ska ha rätt att fullfölja utbildningen på ett påbörjat introduktionsprogram eller på ett annat introduktionsprogram hos den nya hemkommunen enligt den nya kommunala huvudmannens utbildningsplan. Vidare föreslår regeringen att eleven under vissa förutsättningar ska ha rätt att fullfölja utbildningen hos en huvudman för en fristående gymnasieskola enligt den huvudmannens utbildningsplan. Om en elev har medgett att huvudmannens utbildningsplan ändras, har eleven rätt att fullfölja utbildningen enligt den ändrade planen.

Regeringen framhåller i skälen för sitt förslag att det i Gymnasieutredningens samråd har framkommit att det finns otydligheter när det gäller rätten att fullfölja utbildningen när eleven flyttar till en annan kommun. För asylsökande elever som har fyllt 18 år är en osäkerhet om hur gällande rätt ska tolkas särskilt problematisk då de inte har rätt att påbörja en gymnasieutbildning efter att de har fyllt 18 år.

Vidare betonar regeringen att studier på introduktionsprogram är nödvändiga för att nyanlända ungdomar ska lära sig svenska och få möjlighet att bli behöriga till ett nationellt program. En gymnasieutbildning är avgörande för att varaktigt kunna etablera sig på arbetsmarknaden, och regeringens mål är att alla unga ska gå en gymnasieutbildning. För att uppmuntra nyanlända unga att studera i gymnasieskolan har bl.a. bestämmelser kring uppehållstillstånd knutits till gymnasiestudier och en fullföljd gymnasieutbildning. De kompletteringar av lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att beviljas uppehållstillstånd i Sverige som beslutades i maj 2017 innehåller därför bestämmelser om att unga under vissa förutsättningar ska ha möjlighet att få uppehållstillstånd om de bl.a. läser ett introduktionsprogram (prop. 2016/17:133, bet. 2016/17:SfU19, rskr. 2016/17:239).

Vidare konstaterar regeringen att det av skollagen tydligt framgår att elever som har påbörjat ett nationellt program har rätt att fullfölja programmet om de flyttar till en annan kommun. Gymnasieutredningen har dock belyst att det

8

U TSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
2017/18:UbU3

finns en otydlighet i skollagen när det gäller elevers rätt att fullfölja ett introduktionsprogram efter en flytt till en annan kommun. Utredningen föreslog därför ett förtydligande i lagtexten.

Regeringen bedömer att rätten att få utbildning på introduktionsprogram efter flytt till en annan kommun redan i dag framgår av skollagens allmänna bestämmelser om gymnasieskolan. När det gäller rätten att fullfölja sin utbildning skiljer sig dock bestämmelserna om introduktionsprogrammen (17 kap. 15 §) från bestämmelserna om de nationella programmen (16 kap. 37–41, 49 och 49 a §§) på så vis att det i sistnämnda bestämmelser uttryckligen anges att en elev har rätt att fullfölja programmet efter flytt till en annan kommun. Någon motsvarande skrivning finns inte i 17 kap. 15 §. Regeringen framför att denna skillnad måste ses mot bakgrund av att kommunens skyldighet när det gäller nationella program är att erbjuda ett allsidigt urval av sådana program och nationella inriktningar (16 kap. 42 §). Det innebär att olika kommuner kan göra olika urval och därmed erbjuda sinsemellan olika utbildningar. En elev som påbörjar ett nationellt program i en kommun och flyttar till en annan kommun kan således hamna i situationen att programmet inte erbjuds i den nya kommunen. När det gäller nationella program har det därför funnits ett praktiskt behov av att införa bestämmelser om en rätt för en elev att fullfölja ett påbörjat nationellt program efter en flytt till en annan kommun. Som tidigare nämnts innebär denna rätt att fullfölja utbildningen hos den nya kommunen, om utbildningen finns där, och annars att efter eget val fullfölja utbildningen i en annan kommun eller ett landsting som anordnar utbildningen.

Det har hittills inte funnits behov att införa motsvarande bestämmelser när det gäller introduktionsprogram, eftersom alla kommuner är skyldiga att erbjuda sådana program. Då Gymnasieutredningen påvisat att det finns otydligheter i fråga om rätten att fullfölja ett introduktionsprogram när eleven flyttar till en annan kommun anser regeringen att ett sådant behov numera finns. En- ligt regeringen är det inte rimligt att elevers möjligheter att fortsätta sin utbildning på ett introduktionsprogram efter 18-årsdagen skiljer sig åt i de fall en elev måste flytta till en annan kommun efter sin 18-årsdag jämfört med om eleven inte flyttar. Regeringen anser därför att det av rättssäkerhetsskäl är viktigt att lagtexten förtydligas.

Vidare anser regeringen att rätten att fullfölja introduktionsprogram i första hand gäller hos den nya hemkommunen eftersom det bara är kommuner som är skyldiga att erbjuda introduktionsprogram. En enskild huvudman som anordnar ett nationellt program får också anordna introduktionsprogram (17 kap. 28 § skollagen) men har ingen absolut skyldighet att ta emot elever till introduktionsprogrammen. Endast om huvudmannen och elevens hemkommun har kommit överens om det bidrag som kommunen ska betala för utbildningen är den enskilda huvudmannen skyldig att ta emot en elev till språkintroduktion, yrkesintroduktion och individuellt alternativ. När det gäller programinriktat individuellt val är huvudmannen skyldig att ta emot så många elever som har rätt till den sökta utbildningen och som det finns platser för. Detta gäller dock inte en elev i behov av särskilt stöd, om hemkommunen har beslutat att inte

9

2017/18:UbU3
U TSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

lämna bidrag för eleven i form av tilläggsbelopp (17 kap. 29 och 30 §§). Vad

som gäller för mottagande av en elev i preparandutbildning hos en enskild hu-

vudman regleras inte i nämnda paragrafer. Det följer dock av 15 kap. 33 § och

17 kap. 4 § att en fristående skola över huvud taget inte är skyldig att ta emot

en elev till preparandutbildning. Regeringen anser därmed att det bör förtydli-

gas i lagtexten att rätten att fullfölja ett introduktionsprogram även bör gälla

hos huvudmannen för en fristående gymnasieskola under de förutsättningar

som anges i 17 kap. 29 och 30 §§.

Rätten att fullfölja en utbildning på introduktionsprogram

Till skillnad från ett nationellt program är ett introduktionsprogram vanligen

endast ett led i en elevs gymnasieutbildning. Exempelvis syftar språkintro-

duktion till att ge nyanlända ungdomar en utbildning med tyngdpunkt i det

svenska språket, vilket gör det möjligt för dem att gå vidare i gymnasieskolan

eller till en annan utbildning. Skolverkets statistik visar att ca 20 procent av de

elever som påbörjade språkintroduktion 2012 hade gått över till ett annat in-

troduktionsprogram efter två år.

Eftersom ett introduktionsprogram normalt endast är ett led i en gymnasie-

utbildning menar regeringen att rätten att fullfölja en utbildning på ett intro-

duktionsprogram inte endast bör avse en rätt att fullfölja ett visst introduk-

tionsprogram utan även bör innefatta rätten att därefter gå ett annat introduk-

tionsprogram. Detta bör gälla såväl hos huvudmannen där eleven påbörjar sin

utbildning som hos en ny hemkommun. Regeringen anser därmed att det bör

framgå av lagtexten att eleven ska ha rätt att fullfölja utbildningen på det på-

började introduktionsprogrammet eller på ett annat introduktionsprogram.

Vidare anser regeringen att det bör framgå av lagtexten att om en elev ska

fullgöra sin utbildning hos en ny huvudman bör den fortsatta utbildningen följa

utbildningsplanen hos den nya huvudmannen. Av skollagen (17 kap. 7 § första

stycket) framgår att en utbildningsplan ska beslutas av huvudmannen. Även

om det inte finns någon skyldighet för huvudmannen att erbjuda exakt samma

innehåll i utbildningen i den nya hemkommunen, utgår regeringen från att den

utbildning som anordnas i den nya hemkommunen så långt som möjligt mot-

svarar den utbildning som eleven påbörjade i sin tidigare hemkommun.

Regeringen framför även att den är medveten om att de föreslagna förtyd-

ligandena innebär att formuleringen ”fullfölja sin utbildning” används i en nå-

got annorlunda betydelse när det gäller introduktionsprogram än när det gäller

nationella program. Styrdokumenten för de nationella programmen är fast-

slagna på förordningsnivå och i föreskrifter som är utfärdade av Skolverket,

och en rätt att fullfölja ett sådant program innebär därmed en rätt att fullfölja

en utbildning för vilken nationella styrdokument gäller. Som framgått ovan

kommer en elev som flyttar till en annan kommun att fullfölja sin utbildning

på ett introduktionsprogram enligt en utbildningsplan som beslutas av den nya

huvudmannen. Även när utbildningen fullföljs på ett annat introduktionspro-

gram kommer utbildningen att fullföljas enligt en annan utbildningsplan. Då

10

U TSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
2017/18:UbU3

systemet är uppbyggt för att vissa introduktionsprogram ska kunna följas av andra introduktionsprogram fram till dess att eleven t.ex. uppnår behörighet till ett nationellt program, anser regeringen att det med hänsyn till introduktionsprogrammens speciella karaktär är befogat att använda formuleringen

”fullfölja sin utbildning” även när det gäller introduktionsprogram.

Behovet av ämneslärare kommer att öka

När det gäller det ökande behovet av ämneslärare gör regeringen följande bedömningar. Det pågår en översyn av ämneslärarutbildningen som kan leda till sådana ändringar i högskoleförordningen (1993:100) som avviker från de bedömningar som har legat till grund för den nuvarande regleringen av utbildningen.

Under de kommande åren väntas antalet elever i den svenska skolan öka. Samtidigt som det i dag råder lärarbrist väntas behovet av lärare öka ytterligare de närmaste åren. Detta beror både på en växande ung befolkning till följd av en hög nativitet och på att Sverige har tagit emot många barn och ungdomar från utlandet under de senaste åren. Det har beräknats att 40 000 lärare kommer att saknas 2019. Särskilt kännbar är bristen på ämneslärare.

Regeringen har under mandatperioden vidtagit åtgärder för att motverka lärarbristen och stärka läraryrkets attraktivitet. Bland annat har en utbyggnad av lärar- och förskollärarutbildningarna inletts. Regeringen har också tagit initiativ till en nationell samling för läraryrket med målet att skapa förutsättningar för att attrahera fler till läraryrket samt behålla och utveckla en högkvalitativ lärarkår. En del av den nationella samlingen är det s.k. Lärarlönelyftet. I september 2016 tillsattes även utredningen Bättre skola genom mer attraktiva skolprofessioner (dir. 2016:76) som bl.a. syftar till att ge bättre förutsättningar för lärare, förskollärare och rektorer att utföra sina uppdrag. Uppdraget delredovisades den 1 juni 2017 och slutredovisas den 1 december 2017.

För att icke legitimerade lärare ska få sin legitimation har satsningen Vidareutbildning av lärare (VAL) förlängts. Det finns även en möjlighet för personer som vill bli ämneslärare och redan har ämneskunskaper motsvarande de krav som ställs för ett eller flera av skolans undervisningsämnen att läsa en kompletterande pedagogisk utbildning (KPU). Regeringen har också under 2016 infört en särskild KPU för personer med forskarexamen. Därutöver pågår sedan 2007 satsningen Utländska lärares vidareutbildning (ULV) som syftar till att ge personer med en utländsk lärarexamen kompletterande utbildning. För att möta ett ökande söktryck utökades under 2015 de särskilda medel som finns avsatta för utbildningen. Regeringen har även gett Skolverket i uppdrag att genomföra en kampanj för att attrahera ungdomar och unga vuxna till lärar- och förskolläraryrkena. Söktrycket till ämneslärarutbildningen är dock för lågt, främst inriktningarna gentemot arbete i grundskolans årskurs 7–9 och i gymnasieskolan. Mot bakgrund av den stora bristen på ämneslärare och det låga söktrycket har det inom Regeringskansliet inletts ett arbete med att se

11

2017/18:UbU3
U TSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

över ämneslärarutbildningen. I det sammanhanget avser regeringen att vid be-

hov göra ändringar i de bestämmelser i högskoleförordningen som reglerar

utbildningen.

Ikraftträdande

I propositionen föreslås att ändringen i skollagen ska träda i kraft den 1 no-

vember 2017. Regeringen bedömer att det inte behövs några särskilda över-

gångsbestämmelser.

Utskottets ställningstagande

Studier på introduktionsprogram är nödvändiga för att nyanlända ungdomar

ska lära sig svenska och få möjlighet att bli behöriga till ett nationellt program.

En gymnasieutbildning är även avgörande för att varaktigt kunna etablera sig

på arbetsmarknaden. Det finns dock otydligheter i det nuvarande regelverket

när det gäller rätten att fullfölja en gymnasieutbildning på introduktionspro-

gram när en elev flyttar till en annan kommun. Särskilt problematisk är osä-

kerheten i fråga om hur gällande rätt ska tolkas för asylsökande elever som har

fyllt 18 år, eftersom asylsökandes rätt att påbörja en gymnasieutbildning end-

ast gäller fram till att de fyller 18 år. Det är inte rimligt att elevers möjligheter

att fortsätta sin utbildning på ett introduktionsprogram efter 18-årsdagen skil-

jer sig åt i de fall en elev måste flytta till en annan kommun efter sin 18-årsdag

jämfört med om eleven inte flyttar. Regeringen anför att det av rättssäkerhets-

skäl är viktigt att lagtexten förtydligas.

Utskottet vill också peka på de nyligen beslutade kompletteringarna av la-

gen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att beviljas uppe-

hållstillstånd i Sverige som innebär att unga under vissa förutsättningar ska ha

möjlighet att få längre uppehållstillstånd eller ett nytt uppehållstillstånd om

den unge bedriver studier, bl.a. på introduktionsprogram.

Utskottet välkomnar regeringens förslag om att i skollagen förtydliga ele-

vers rätt att fullfölja introduktionsprogram efter flytt till en annan kommun.

Utskottet delar även i övrigt regeringens förslag och bedömningar och till-

styrker därmed propositionen.

12

2017/18:UbU3

B ILAGA 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2016/17:190 Rätt att fullfölja introduktionsprogram i gymnasieskolan efter flytt till en annan kommun:

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800).

13

2017/18:UbU3

B ILAGA 2

Regeringens lagförslag

14
Tryck: Elanders Sverige AB, Vällingby 2017