Bet. 2018/19:AU2

Arbetsmarknadsutskottet s betänkande

2018/19 : AU2

Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

Sammanfattning

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar anslag en för 2019 och bemyndigar regeringen att ingå ekonomiska åtaganden inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv i enlighet med ett förslag som lagts fram gemensamt av Moderaterna och Kristdemokraterna . De föreslagna anslagen uppg år till sammanlagt ca 73, 9 miljarder kronor för 2019. Utskottets förslag avviker från budgetpropositi onen när det gäller anslagen Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader, Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser, Lönebidrag och Samhall m.m. och Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014–2020 samt när det gäller ett beställningsbemyndigande. I fråga om övriga anslag och beställningsbemyndiganden inom utgiftsområdet finns det inga avvikelser mellan utskottets förslag och förslaget i budgetprop ositionen. Därmed avstyrker utskottet Sverigedemokraternas, Centerpartiets och Liberalerna s budgetförslag.

I betänkandet finns fyra särskilda yttranden (S, SD, C, V, L, MP). Ledamöterna från Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna, Centerpartiet, Vänsterpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet avstår från ställningstagande och redovisar i stället sina övervägand e n i särskilda yttranden.

B ehandlade förslag

Prop osition 2018/19:1 inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv.

Ett fyrtiotal yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2018/19.

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Budgetprocessen i riksdagen

Utskottets överväganden

Regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 14

Anslag inom utgiftsområde 14

Särskilda yttranden

1. Anslag inom utgiftsområde 14 (S, V, MP)

2. Anslag inom utgiftsområde 14 (SD)

3. Anslag inom utgiftsområde 14 (C)

4. Anslag inom utgiftsområde 14 (L)

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Motioner från allmänna motionstiden 2018/19

Bilaga 2

Regeringens och motionärernas anslagsförslag

Bilaga 3

Regeringens och motionärernas förslag till beställningsbemyndiganden

Bilaga 4

Utskottets anslagsförslag

Bilaga 5

Utskottets förslag till beställningsbemyndiganden

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Anslag inom utgiftsområde 14

a) Anslagen för 2019

Riksdagen anvisar, med de anslagsvillkor som utskottet anger, anslagen för 2019 inom utgiftsområde 14 enligt utskottets förslag i bilaga 4.

Därmed bifaller riksdagen delvis proposition 2018/19:1 utgiftsområde 14 punkt 1 och motionerna

2018/19:78 av Magnus Persson m.fl. (SD) yrkande 1,

2018/19:328 av Markus Wiechel (SD),

2018/19:2819 av Tobias Billström m.fl. (M, C, KD, L) yrkande 3,

2018/19:2931 av Jessica Polfjärd m.fl. (M) yrkandena 1, 3 och 4,

2018/19:2992 av Christian Carlsson m.fl. (KD) yrkandena 1, 11, 16 och 36 samt

2018/19:2995 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkande 17 och

avslår motionerna

2018/19:78 av Magnus Persson m.fl. (SD) yrkandena 10–12,

2018/19:164 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 6,

2018/19:423 av Christian Carlsson (KD),

2018/19:2053 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 21,

2018/19:2373 av Magnus Persson m.fl. (SD),

2018/19:2634 av Martin Ådahl m.fl. (C),

2018/19:2842 av Martin Ådahl m.fl. (C) yrkande 9,

2018/19:2923 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 3,

2018/19:2931 av Jessica Polfjärd m.fl. (M) yrkande 5,

2018/19:2992 av Christian Carlsson m.fl. (KD) yrkandena 8, 10, 12, 15, 17, 18, 30, 34 och 35,

2018/19:2993 av Gulan Avci m.fl. (L) yrkande 1 och

2018/19:2995 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkande 18.

b) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden

Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2019 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom de tidsperioder som anges i utskottets förslag i bilaga 5.

Därmed bifaller riksdagen motion

2018/19:2931 av Jessica Polfjärd m.fl. (M) yrkande 2,

bifaller delvis proposition 2018/19:1 utgiftsområde 14 punkt 2 och avslår motion

2018/19:2993 av Gulan Avci m.fl. (L) yrkandena 2 och 3.

Stockholm den 17 december 2018

På arbetsmarknadsutskottets vägnar

Anna Johansson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Anna Johansson (S) * , Gulan Avci (L) * , Jessica Polfjärd (M), Patrik Björck (S) * , Saila Quicklund (M), Magnus Persson (SD) * , Helén Pettersson (S) * , Martin Ådahl (C) * , Ali Esbati (V) * , Ellen Juntti (M), Ebba Hermansson (SD) * , Johan Andersson (S) * , Sofia Damm (KD), Annelie Karlsson (S) * , Maria Nilsson (L) * , Sara Seppälä (SD) * och Annika Hirvonen Falk (MP) * .

* Avstår från ställningstagande, se särskilda yttranden.

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I detta ärende behandlas regeringens budgetproposition 2018/19:1 i de delar som gäller utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv och ett antal motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2018/19 som påverkar anslagen inom utgiftsområdet för 2019 . Budgetpropositionen för 2019 har beslutats av en övergångsregering. Regeringens förslag till riksdagsbeslut och förslagen i motionerna finns i bilaga 1 .

I bilaga 2 och 3 finns en sammanställning av regeringens förslag till anslag för 2019 och till beställningsbemyndiganden samt de avvikelser från dessa som Moderaterna, Sverigedemokraterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Liberalerna föreslår i sina anslagsmotioner. Utskottets förslag till anslag och beställningsbemyndiganden finns i bilaga 4 och 5.

I budget propositionen anförs att särskilda principer har tillämpats vid utformningen av budget propositionen med anledning av att den har beslutats av en övergångsregering (prop. 2018/19: 1 utg.omr . 14 s. 11 f.). Utgångs punkten för förslagen i propositionen har varit den budget som riksdagen har beslutat om för 2018 efter förslag i budgetpropositionen för 2018. Vidare har vissa generella justeringar av anslagen gjorts i enlighet med vad som redovisas i propositionen. Regeringen har avstått från att redovisa den framtida politiska inriktningen för utgiftsområdet.

Under beredningen av ärendet har inform ation lämnats till utskottet av regeringen genom arbetsmarknads- och etableri ngsminister Ylva Johansson.

Utskottet har e nligt 10 kap. 4 § riksdagsordningen inhämtat upplysningar från Regeringskansliet och Arbetsförmedlingen.

Budgetprocessen i riksdagen

Rambeslutsprocessen

Budgetprocessen innebär bl.a. att riksdagen i ett första steg genom ett beslut fastställer en utgiftsram för varje utgiftsområde. Utgiftsramen anger det belopp som utgiftsområdets anslag högst får uppgå till (11 kap. 18 § riksdagsord ningen).

Finansutskottet beslutade den 10 december 2018 att tillstyrka regeringens förslag till utgiftsramar för 2019 (bet. 2018/19:FiU1). Riksdagen beslutade den 12 december 2018 att fastställa utgiftstak, utgiftsramar och inkomster i statens budget enligt ett förslag som lagts fram i en reservation från Moderaterna och Kris tdemokraterna (bet. 2018/19:FiU1 res. 5 , rskr. 2018/19:62 ). Utgiftsramen för 2019 för utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv uppgår därmed till sammanlagt 73 939 772 000 kronor.

I detta betänkande föreslår arbetsmarknads utskottet för riksdagen hur anslagen för utgiftsområdet ska fördelas inom utgiftsområdesramen. Riksdagens ställningstagande till anslag för utgiftsområdet ska göras genom ett beslut (11 kap. 18 § riksdagsordningen).

Uppföljning av regeringens resultatredovisning

Enligt budgetlagen (2011:203) ska regeringen i budgetpropositionen lämna en redovisning av de resultat som har uppnåtts i verksamheten i förhållande till de mål som riksdagen har beslutat.

I utskottens uppgifter ingår att följa upp och utvärdera riksdagsbeslut (4 kap. 8 § regeringsformen). Som en del i utskottens uppföljning ingår att behandla den resultatinformation som regeringen presenterar. Riksdagen har beslutat om riktlinjer för bl.a. den löpande uppföljningen av regeringens resultatredovisning ( framst . 2005/06:RS3, bet. 2005/06:KU21). Av riktlinjerna framgår att riksdagen beställer och tar emot information om resultatet av statens verksamhet.

Utskottets överväganden

Regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 14

Propositionen

I enlighet med kraven i budgetlagen (2011:203) lämnar regeringen i propositionen en resultatredovisning i förhållande till de av riksdagen beslutade målen. Mot bakgrund av de principer som tillämpats vid utformningen av propositionen med anledning av att den har beslutats av en övergångsregering har dock regeringen avstått från att redovisa sina slutsatser av de presenterade resultaten.

Inom ramen för resultatredovisningen för arbetsmarknadspolitiken redo visar regeringen två tillkännagivanden från riksd agen som inte slutbehandlade ( prop. 2018/19:1 utg.omr . 14 s. 25).

Utskottets bedömning

Utskottet noterar den resultatredovisning som regeringen har lämnat och konstaterar att regeringen har avstått från att redovisa sina slutsatser av de presenterade resultaten mot bakgrund av att propositionen har beslutats av en övergångsregering. Utskottet har inget ytterligare att anföra.

Anslag inom utgiftsområde 14

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen anvisar anslagen för 2019 inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv enli gt utskottets förslag i bilaga 4 och lämnar de bemyndiganden om ekonomiska åtaganden som utskottet föreslår i bilaga 5 . Det innebär avvikelser i förhållande till regeringens förslag i budge tpropositionen när det gäller fyra anslag och ett beställningsbemyndigande.

Jämför särskilt yttrande 1 (S, V, MP), 2 (SD), 3 (C) och 4 (L).

Propositionen

I budgetpropositionen för 2019 föreslår regeringen att anslagen för Arbets marknad och arbetsliv sammanlagt ska bestämmas till 76 814 772 000 kronor (prop. 2018/1 9 :1 utg.omr . 14 punkt 1). För vissa anslag föreslår regeringen också att den bemyndigas att ingå ekonomiska åtaganden som innebär behov av framtida anslag (punkt 2).

Regeringen an fö r att eftersom budgetpropositionen beslutats av en övergångsregering har u tgångspunkten för förslagen i propositionen varit den budget som riksdagen har beslutat för 2018 efter förslag i budgetpropositionen för 2018. Vidare har följande generella justeringar gjorts för utgiftsområdena:

– Anslag som används för förvaltnings- och investeringsändamål har pris- och löneomräkna t s på sedvanligt sätt. Anslag som avser regelstyrda transfereringssystem har justera t s utifrån ändrad makroekonomisk utveckling liksom ändrade volymer (t.ex. antal personer som omfattas).

– Anslag har justera t s till följd av beslutade lagar och förordningar, internationella avtal, civilrättsligt bindande avtal eller EU-rättsakter.

– Anslag har justerats med anledning av att riksdagen beslutat om flyttar av ändamål och verksamheter mellan utgiftsområden.

– Anslag har justerats om det kräv t s för att nödvändiga samhällsfunktioner ska kunna upprätthållas.

– För att verksamhet som baseras på ett beställningsbemyndigande för kommande år ska ges förutsättningar att bedrivas i samma omfattning 2019–2021 har anslagsnivåerna för alla år justerats med hänsyn till nivån på beräknade infrianden av de ekonomiska åtagandena 2019.

I det följand e sammanfattas regeringens förslag inom utgiftsområde 14 , uppdelat per anslag. Regeringens förslag till anslag och beställnings bemyndig anden framgår i tabellform i bilaga 2 och 3.

Arbetsmarknad

1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader : Anslaget får bl.a. användas för Arbetsförmedlingens förvaltningsutgifter.

Regeringen anför att de principer s om tillämpats vid utformningen av proposition en innebär att anslaget ökas för att genomföra ett tidi gare beslutat regelverk om nyanländas etableri ng i arbets- och samhällslivet . Till följd av den förändrade ansvarsfördelningen mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan minskas anslaget genom överföring till anslaget 2:1 Försäkringskassan inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning.

P rinci perna för utformningen av proposition en innebär också att delar av tidigare tillfälliga satsningar inom etableringsuppdraget som skulle ha upphört vid utgång en av 2018 förlängs t.o.m. 2019. Vidare uteblir en tidigare beräknad minskning fr.o.m. 2019 relaterad till Arbetsförmedlingens arbete med lönestöden för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga . Anslaget har även pris- och löneomräknats .

Regeringen föreslår att anslaget för 2019 bestäms till 8 512 871 000 kronor.

1:2 Bidra g till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd : Anslaget får bl.a. användas för utgifter för aktivitetsstöd, utvecklingsersättning, statliga ålderspensionsavgifter samt statsbidrag till arbetslöshetskassor enligt lagen (19 97:239) om arbetslöshetskassor.

R egeringen anför att utgifterna inom anslaget är i huvudsak regelstyrda. De principer som tillämpa t s i proposition en innebär därmed att tidigare beräknade förändringar av anslaget till följd av förändrade regelverk kvarstår. Regeringen anför vidare att ändrade antaganden har gjorts om antalet arbetslösa samt antalet deltagare i jobb- och utvecklingsgarantin och jobbgarantin för ungdomar. Beräkningen av anslaget utgår från att det är fler arbetslösa som får arbetslöshetsersättning och fler som beräknas delta i garantierna än vad som bedömdes för 2018 i samband med budgetpropositionen för 2018.

Regeringen föreslår att anslaget för 2019 bestäms till 27 013 828 000 kronor.

1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser : Anslaget får bl.a. användas för utgifter för arbetsmarknadspolitiska program och insatser samt utgifter för program och insatser för kvinnor och män som omfattas av lagen (2017:584) om ansvar för etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare.

Regeringen anför bl.a. följande. De principer som tillämpa t s vid utformningen av proposition en innebär att anslaget för 2019 beräknas utifrån oförändrade volymer i särskilda anställningsstöd och i program med aktivitetsstöd utanför garantierna samtidigt som programinsatser per deltagare inom garantierna också hålls på en oförändrad nivå. Inom anslaget betraktas bl.a. volymerna i garantierna och etableringsuppdraget som regelstyrda. Jämfört med ursprungligt anvisade medel fö r 2018 beräknas utgifterna inom anslaget minska, vilket främst beror på att antalet deltagare i etablering beräknas minska.

Regeringen föreslår att anslaget för 2019 bestäms till 12 984 181 000 kronor. Regeringen föreslår också att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2019 för anslaget ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidi gare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 12 010 000 000 kronor 2020–2028.

1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. : Anslaget får bl.a. användas för utgifter för statsbidrag för särskilda arbetsmarknadspolitiska insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga.

Regeringen anför att de principer som tillämpats vid utformningen av propositionen innebär att anslaget ökas till följd av tidigare beslutade lagar och förordningar. Regeringen anför vidare att p rognosen är att det kommer att bli lä gre volymer i lönestöden. Detta medför en minskning av anslaget.

Regeringen föreslår att anslaget för 2019 bestäms till 18 810 364 000 kronor . Regeringen föreslår också att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2019 för anslaget ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidi gare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 14 500 000 000 kronor 2020–2023.

1:5 Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige : Anslaget får användas för förvaltningsutgifter vid Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige (Svenska ESF-rådet) . Anslaget får även användas för utgifter för nationell medfinansiering av s.k. tekniskt stöd inom Europeiska socialfonden och inom Fonden för europeiskt bistånd til l dem som har det sämst ställt.

J ämfört med anvisat belopp i budgetpropositionen för 2018 ökas anslaget till följd av pris- och löneomräkning.

Regeringen föreslår att anslaget för 2019 bestäms till 121 317 000 kronor.

1:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014–2020 : Anslaget får användas för utgifter för utbetalningar av stöd från Europeiska socialfonden för programperioden 2014–2020. Utbetalningarna avser delfinansiering av det nationella socialfondsprogrammet för investering för tillväxt och syssel-sättning. Anslaget omfattar även särskilda EU-medel, utöver socialfonds-medel, för EU:s sysselsättningsinitiativ för unga. Anslaget får även användas för viss statlig medfinansiering av det nationella socialfondsprogrammet.

Regeringen anför att de principer som till ämpats vid utformningen av proposition en innebär att tidigare beräknad minskning av anslaget uteblir och att anslagsn ivån därmed föreslås bli oförändrad 2019.

Regeringen föreslår att anslaget för 2019 bestäms till 1 523 500 000 kronor. Regeringen föreslår också att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2019 för anslaget ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidig are gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 3 685 000 000 kronor 2020–2023.

1:7 Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering : Anslaget får användas för Institutet för arbetsmarknads- och utbildnings-politisk utvärderings (IFAU) förva ltningsutgifter och forskning sbidrag.

J ämfört med anvisat belopp i budgetpropositionen för 2018 ökas anslaget till följd av pris- och löneomräkning.

Regeringen föreslår att anslaget för 2019 bestäms till 41 444 000 kronor . Regeringen föreslår också att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2019 för anslaget ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidig are gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 9 000 000 kronor 2020.

1:8 Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen : Anslaget får användas för Inspektionen för arbetslöshetsförs äkringens förvaltningsutgifter.

J ämfört med anvisat belopp i budgetpropositionen för 2018 ökas anslaget till följd av pris- och löneomräkning.

Regeringen föreslår att anslaget för 2019 bestäms till 72 469 000 kronor .

1:9 Bidrag till administration av grundbeloppet : Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till administration av grundbeloppet enligt lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring och lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor för dem som inte är anslutna till någon arbetslöshetskassa.

Jämfört med anvisat belopp i budgetpropositionen för 2018 ökas anslage t till följd av pris- och löneomräkning.

Regeringen föreslår att anslaget för 2019 bestäms till 57 022 000 kronor .

1:10 Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten : Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten för verksamheten enligt den överenskommelse svenska staten har med Finland och Norge om anordnande av utbildningar samt kompensation för de ökade kostnader som uppstår för dessa länder till följd av att utbildningstjänsterna är mervärdesskattepliktiga i Sverige.

Anslaget för 2019 föreslås uppgå till samma nivå som anvisades i budgetpropositionen för 2018. Regeringen anför vidare att den nu gällande överenskommelsen löper ut under 2019 , och för att verksamheten ska kunna fortsätta att bedrivas i dess nuvarande form behöver Sverige, Norge och Finland teckna en ny överenskommelse för kommande år. Regeringen föreslår att riksdagen ge r regeringen ett be myndigande om att träffa en sådan ny överenskommelse.

Regeringen föreslår att anslaget för 2019 bestäms till 8 303 000 kronor . Regeringen föreslår också att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2019 för anslaget träffa överenskommelse med Finland och Norge om verksamheten Stiftelsen Utbildning Nordkalotten som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 33 212 000 kronor 2020 –2023 .

1:11 Bidrag till lönegarantiersättning : Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till lönegarantiersättning enligt lönegarantilagen (1992:497) och de social avgifter som ska betalas i samband med lönegaranti-utbetalningen enligt socialavgiftslagen (2000:980). Anslaget får även användas för utgifter för arbetet med handläggning av lönegarantiärenden.

Regeringen anför att utgifterna under anslaget är regelstyrda och att de principer som tillä mpats vid utformningen av propositionen innebär att anslaget har anpassats i enlighet med gällande bestämmelser och till följd av förändrade makroekonomiska förutsättningar.

Regeringen föreslår att anslaget för 2019 bestäms till 1 650 000 000 kronor .

1:12 Nystartsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanställningar : Anslaget får användas för utgifter för stöd till arbetsgivare för nystartsjobb och yrkesintroduktionsanställningar.

Regeringen anför att u tgifterna ino m anslaget betraktas som regelstyrda. De principer som tillämpats vid utformningen av propositionen innebär därmed att tidigare beräknade ökningar till följd av förändrade regelverk kvarstår. Den föreslagna n ivån på anslaget förklaras också av bl.a. lägre volymer i nyst artsjobb.

Regeringen föreslår att anslaget för 2019 bestäms till 4 914 213 000 kronor.

1:13 Lån till körkort : Anslaget får användas för utgifter för lån till körkort för vissa personer.

Regeringen anför att de principer som tillämpats för utformningen av budgetpropositionen innebär att den tidigare beräknade ökningen om 370 miljoner kronor för 2019 uteblir.

Regeringen föreslår att anslaget för 2019 bestäms till 151 466 000 kronor . Regeringen föreslår också att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2019 för anslaget ingå ekonomiska åtaganden som medför behov av framtida anslag på högst 114 000 000 kronor 2020–2022.

Arbetsliv

2:1 Arbetsmiljöverket : Anslaget får bl.a. användas för Arbetsmiljöverkets förvaltningsutgifter samt för utgifter för statsbidrag till de centrala arbetstagar-organisationerna för den regionala skyddsombudsverksamheten .

Regeringen anför att de principer som tillämpats vid utformningen av propositionen innebär att den tidigare aviserade minskningen av anslaget i huvudsak genomförs för att finansiera ökningen av anslaget för Myndigheten för arbetsmiljökunskap. Vidare ökas anslaget till följd av pris- och löneom räkning.

Regeringen föreslår att anslaget för 2019 bestäms till 767 594 000 kronor . Regeringen föreslår också att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2019 för anslaget ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 20 000 000 kronor 2020.

2:2 Arbetsdomstolen : Anslaget får användas för Arbetsdomstolens förvaltningsutgifter.

Jämfört med anvisat belopp i budgetpropositionen för 2018 ökas anslaget till följd av pris- och löneomräkning.

Regeringen föreslår att anslaget för 2019 bestäms till 34 688 000 kronor .

2:3 Internationella arbetsorganisationen (ILO) : Anslaget får användas för utgifter för Sveriges medlemsavgift till Internationella arbetsorganisationen (ILO). Högst 1 100 000 kronor får användas för utgifter för deltagande i ILO:s verksamhet och för ILO-kommittén .

Regeringen föreslår att anslaget för 2019 bestäms till 33 722 000 kronor .

2:4 Medlingsinstitutet : Anslaget får användas för Medlingsinstitutets förvaltningsutgifter.

Jämfört med anvisat belopp i budgetpropositionen för 2018 ökas anslaget till följd av pris- och löneomräkning.

Regeringen föreslår att anslaget för 2019 bestäms till 59 597 000 kronor.

2:5 Arbetslivspolitik : Anslaget får användas för utgifter för att finansiera forskning om arbetsliv. Anslaget omfattar också vissa utgifter för stöd till företagshälsovårdens kompetensförsörjning .

Regeringen anför att de principer som tillämpats vid utformningen av propositionen innebär att anslaget för 2 019 föreslås uppgå t ill samma nivå som för 2018 anvisades i budgetpropositionen för 2018. Arbetsmarknads- och etableringsministern har inför utskottet uppgett att en tillfällig forskningssatsning med slutår 2018 förlängs , vilket innebär 20 miljoner kronor inom anslaget under 2019 .

Regeringen föreslår att anslaget för 2019 bestäms till 25 000 000 kronor .

2:6 Myndigheten för arbetsmiljökunskap : Anslaget får användas för Myndigheten för arbetsmiljökunskaps förvaltningsutgif ter.

Myndigheten för arbetsmiljökunskap startade sin verksamhet den 1 juni 2018. I enlighet med de principe r som tillämpats för propositionen har anslagsnivån för 2019 justerats för att den nödvändig a verksamhet en ska kunna upprätthållas. Vidare ökas anslaget till följd av pris- och löneomräkning.

Regeringen föreslår att anslaget för 2019 bestäms till 33 193 000 kronor.

Motioner na

Moderaterna, Sverigedemokraterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Liberalerna har var för sig presenterat alternativa anslagsförslag för 2019. Förslagen innehåller såväl andra anslagsnivåer som förslag till nya anslag. En sammanställning som visar hur motionsförslagen avviker från regeringens förslag finns i bilaga 2 och 3 .

Moderaterna

Moderaterna framhåller i kommitté motion 2018/19: 2931 av Jessica Polfjärd m.fl. att det alltid bör löna sig mer att arbeta än att leva på bidrag och att arbetslinjen därför måste utvecklas. Partiet konstaterar att samtidigt som många människor befinner sig i utanförskap och behöver hjälp för att komma in p å den svenska arbetsmarknaden kännetecknas samma arbetsmarknad av stora matchningsproblem. Partiet anser att arbetsmarknadspolitiken behöver anpassas och effektiviseras för att hantera den utmaning som Sverige står inför.

I motionen lämnar Moderaterna förslag om en annan fördelning av anslagen inom utgiftsområde 14 än regeringen (yrkande 1). Förslaget innebär att de sammanlagda anslagen understiger regeringens förslag med 2 900 000 000 kr onor och att fem anslag bestäms till en annan nivå än vad regeringen har föreslagi t.

Moderaterna föreslår följande förändringar i förhållande till regeringens förslag (se också bilaga 2 och 3 ).

1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader : Anslaget minskas med 892 000 000 k ronor. Moderaterna gör besparingar inom anslaget som ett led i att effektivisera verksamheten. Moderaterna anser att svensk arbetsförmedling b ehöver reformeras i grunden genom bl.a. en framtida nedläggning av Arbetsförmedlingen till förmån för en struktur där andra aktörer på arbetsmarknaden spelar en betydli gt större roll. Partiet vill se ett mer renodlat system där en ny statlig myndighet ansvarar för funktioner som myndig hetsutövning, kontroll och uppföljning. Myndigheten ska även bedöma omfattningen av den arbetssökandes behov. Matchningsfunktionen öppnas samtidigt upp för ett begränsat antal fristående aktörer som får ett helhets ansvar för sina arbetssökande. Ersättningen till aktö rerna ska baseras på hur väl de lyckas med att hjälpa arbetssökande in i arbete. Vidare menar partiet att kommunerna behöver få ett större ansvar för arbetsmarknadspolitiken än vad de har i dag. Anslaget på verkas även av att Moderaterna vill se ett genom förande av tidigare aviserade justeringar inom anslaget som inte genomförs som en följd av de särskilda budgetprinciper som regeringen har tillämpat. Förslaget om att effektivisera Arbetsförmedlingen finns även i e tt särskilt yrkande (yrkande 3) och i kommitt é motion 2018/19:2819 av Tobias Billström m.fl. (M, C, KD, L) (yrkande 3) .

1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser : Anslaget minskas med 2 673 000 000 kronor. Moderaterna framhåller att de program och insatser som Arbetsförmedlingen använ der sig av måste bli mer kostnad s effektiva och träffsäkra. Som exempel på ineffektiv arbets marknadspolitik pekar partiet ut arbetsmarknadsutbildningarna och förberedande utbildning som partiet menar måste effektiviseras. Arbetsmarknadsutbildningarna ska riktas till de arbetslösa som kan tillgodogöra sig sådana korta nischade utbildningar. Moderaterna föreslår vidare att de moderna beredskapsjobben bör avvecklas. När det gäller extratjänsterna vill partiet begränsa målgruppen till långtidsarbetslösa . Partiet vill även utreda hur extratjänsterna kan bli mer kostnadseffektiva, exempelvis genom lägre subventionsgrad eller minskad ersättning till deltagarna. Vidare förespråkar partiet att utbildningskontrakten avskaffas. Moderaterna me nar att förslag en leder till en mer kostnadseffektiv och träffsäk er arbetsmarknads politik. Anslaget påverkas även av att partiet justerar anslaget för att den tidigare aviserade minskningen av anslaget, som avser främjande medel som beslutas av Delegationen för unga och nyanlända, uteblivit som en följd a v de särskilda budgetprinciper som regeringen har tillämpat . Förslaget om att Arbetsförmedlingens insatser behöver bli mer kostnadseffektiva finns även i ett särskilt yrkande (yrkande 4).

Vidare föreslår Moderaterna att beställningsbemyndigandet för anslaget ska bestämmas till en nivå som understiger regeringens förslag med 2 010 000 000 kronor . Förslaget finns i ett särskilt yrkande (yrkande 2).

1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. : Anslaget ökas med 722 000 000 kronor. Moderaterna föreslår att anslaget tillförs medel för att justera för att anslaget som en följd a v de särskilda budgetprinciper som regeringen har tillämpat inte har ändrats i enlighet med tidigare redovisade beräkningar. Det innebär att de tidigare föreslagna höjningarna av ersättningstaket i lönebidrag och skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare kan genomföras. Partiets prioritering innebär även att det tidigare beräknade tillskottet till en ytterligare ökning av antalet anställningar hos Samhall AB fr.o.m. 2019 kan genomföras.

1 :6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014–2020 : Anslaget minskas med 32 000 000 kronor för att justera för att anslaget som en följd a v de särskilda budgetprinciper som regeringen har tillämpat inte har ändrats i enlighet med tidigare redovisade beräkningar.

2:1 Arbetsmiljöverket : Anslaget minskas med 25 000 000 k ronor. Moderaterna gör besparingar inom anslaget som ett led i att effektivisera verksamheten. Förslaget finns även i ett särskilt yrkande (yrkande 5 ) .

Sverigedemokraterna

Sverigedemokraterna anser enligt kommittémotion 2018/19:2373 av Magnus Persson m.fl. att en väl fungerande arbetsmarknadspolitik bör innehålla få men effektiva insatser som syftar till att arbetssökande får reguljära anställningar. Dagens arbetsmarknad är tudelad med en alarmerande hög arbetslöshet bland utrikes födda jämfört med inrikes födda. De kommande årens arbetsmarknads politik behöver inriktas på långsiktiga lösningar för att öka sysselsättningen.

I motionen lämnar Sverigedemokraterna förslag om en annan fördelning av anslagen inom ut giftsområde 14 än regeringen . Förslaget innebär att de sam manlagda anslagen understiger regeringens förslag med 2 016 502 000 k r onor och att sex anslag bestäms till en annan nivå än vad regeringen har föreslagit. Två nya anslag föreslås ( Kompetens förstärkning/upphandling och Lärlings anställningar ) .

Sverigedemokraterna föreslår följande förändringar i förhållande till regeringens förslag (se också bilaga 2 ) .

1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader : Anslaget minskas med 1 864 319 000 kronor. Sverigedemokraterna anser att Arbetsförmedlingen bör avvecklas i dess nuvarande form genom att de delar av myndighetens uppdrag som inte avser myndighetsutövning öppnas upp för fler aktörer . Partiet vill därför succe s sivt minska Arbetsförmedlingens förvaltningsanslag . Förslaget om att avveckla Arbetsförmedlingen i dess nuvarande form finns även i kommitté motion 2018/19:7 8 av Magnus Persson m.fl. ( yrkande 1) och i motion 2018/19:3 28 av Markus Wiechel .

1:2 Bidrag till arbetslöshets ersättning och aktivitetsstöd : Anslaget ökas med 862 000 000 kronor. Sverigedemokraterna föreslår att taket i arbetslöshetsersättningen höjs till 1 200 kronor per dag de 100 första dagar na för att sedan minskas till 76 0 kronor per dag. Partiet anser att en sådan ordning skulle leda både till ökad ekonomisk trygghet för den arbetssökande i början av arbetslöshetsperioden och tydliga incitament till jobbsökande. Förslaget finns även i motion 2018/19:78 (yrkande 10).

1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser : Anslaget minskas med 4 284 780 000 kronor. Sverigedemokraterna anser att dagens arbetsmarknadspolitiska program och insatser är kostsamma och ger bristfälliga resultat i fråga om att leda t i ll reguljära anställningar. Partiet vill på sikt avveckla anslaget i sin helhet. Förslaget finns även i motion 2018/19:78 (yrkande 11 ).

1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. : Anslaget ökas med 94 0 518 000 kronor. Sverigedemokraterna framhåller vikten av att alla ska kunna delta på arbetsmarknaden utifrån sin funktionsförmåga. Partiet anser att lönebidrag och andra insatser som finns för att göra det möjligt för alla att delta på arbets marknaden ska kvarstå och i vissa delar utökas.

1:12 Nystartsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanställningar : Anslaget föreslås få samma nivå som i regeringens försl ag, men Sverigedemokraterna avser att avveckla nystartsjobb en och stöd et för yrkesintroduktions anställningar. Redan fattade beslut ska kunna fortsätta under 2019, men möjligheten till n ystartsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanställningar ska avslutas vid utgången av 2019 , och inga nya medel tilldelas fr .o.m. 2020.

1:13 Lån till körkort : Anslaget föreslås få samma nivå som i regeringens förslag, men Sverigedemokraterna anser att möjligheten att låna till körkort ska kopplas till en yrkesutbildning.

2:1 Arbetsmiljöverket : Anslaget ökas med 7 6 759 000 kronor. Sverigedemokraterna föreslår att Arbetsmiljö verket ska få utökade resurser bl.a. för att ge myndigheten möjlighet att satsa på en utökad inspektions verksamhet.

2:6 Myndigheten för arbetsmiljökunskap : Ansl aget ökas med 3 319 000 kr onor. Sverigedemokraterna vill ge myndigheten förbättrade möjligheter att uppfylla sitt uppdrag och ökar därför anslagen. Förslaget finns även i motion 2018/19:78 (yrkande 12 ).

Nya anslag

Kompetensförstärkning/upphandling : Förslaget innebär ett nytt anslag och att 2 000 000 000 kronor anslås för 2019. När Arbetsförmedlingen avvecklas i dess nuvarande form enligt Sverigedemokraternas förslag kommer de delar av uppdraget som inte avser myndighetsutövning att öppnas upp för fler aktörer. Anslaget ska täcka kostnaden för dessa aktörer.

Lärlingsanställningar : Förslaget innebär ett nytt anslag och att 250 000 000 kronor anslås för 2019. Sverigedemokraterna vill införa en form av lärlingsanställningar. Partiet framhåller att det finns flera goda internationella exempel på lärlingsanställningar och vill att det med hjälp av arbetsmark nadens parter ska tas fram en svensk modell. Avsikten är att det ska vara en utbildningsinsats där gymnasiestudier kan kombineras med möjlig heten att lära sig ett yrke hos en arbetsgivare. Arbetsgivarna ska få ett handledarstöd under tiden individen deltar i insatsen. Anslaget syftar till att täcka detta handledarstöd. Förslaget om att införa lärlingsanställningar finns även i kommitté motion 2018/19:164 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (yrkande 6).

Centerpartiet

Centerpartiet framhåller i kommittémotion 2018/19:2634 av Martin Ådahl m.fl. att en väl fungerande arbetsmarknadspolitik bidrar till att underlätta för arbetssökande att komma i arbete och minskar eventuella flaskhalsar på arbetsmarknaden. Partiet anför att svensk arbetsmarknadspolitik tar stora resurser i anspråk, men att effektiviteten sällan är tillfredsställande. Partiet vill se färre, enklare och mer effektiva arbetsmarknadspolitiska åtgärder. De resurser som sparas genom sådana reformer bör i stället användas för att finansiera jobbskapande reformer.

I motionen lämnar Centerpartiet förslag om en annan fördelning av anslagen inom utgiftsomr åde 14 än regeringen . Förslaget innebär att de sam manlagda anslagen understiger regeringens förslag med 2 013 000 000 kronor och att tre anslag bestäms till en annan nivå än vad regeringen har föreslagit.

Centerpartiet föreslår följande förändringar i förhållande till regeringens förslag (se också bilaga 2).

1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader : Anslaget minskas med 622 000 000 kronor. Vissa av de tidigare planerade anslagsminskningar som enligt budgetpropositionen för 2019 inte föres lås bli av till följd av de särskilda budget principer som regeringen har tillämpat vill Centerpartiet ändå genomföra för att finansiera andra prioriterade åtgärder.

1:2 Bidrag till arbetslöshets ersättning och aktivitetsstöd : Anslaget minskas med 691 000 000 kronor. An slaget föreslås minska till följd av Centerpartiets förslag om att reformera arbetslöshetsförsäkringen. I Centerpartiets budget motion 2019 ( mot . 2018/19:2610 ) anges att partiet föreslår en symmetrisk och kontinuerlig avtrappning av ersättningsnivån i arbetslöshets försäkringen enligt en modell där ersättningen uppgår till 80 procent dag 0–100, 75 procent dag 101–200, 70 procent dag 201– 300 och 65 procent för dagar därefter. Förslag et om att reformera arbetslöshets försäkringen finns även i kommitté motion 2018/19:2842 av Martin Ådahl m.fl. (yrkande 9).

1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser : Anslaget minskas med 700 000 000 kronor till följd av Centerpartiets förslag om att avska ffa arbetsmarknadsutbildningar.

Kristdemokraterna

I kommittémotion 2018/19: 2992 av Christian Carlsson m.fl. framhåller Kristdemokraterna att arbetsmarknadspolitiken ska ha full sysselsättning som det övergripande målet. Den stora klyftan i Sverige i dag går enligt partiet mellan de som har ett jobb och de som står utan. Alla ska ha möjlighet att arbeta 100 procent av sin förmåga. För att fler ska få ett arbete att gå till krävs åtgärder för att göra arbetsmarknaden mer inkluderande. En stor utmaning är de svårigheter som utrikes födda möter när de försöker ta sig in på arbetsmarknaden.

I motionen lämnar Kristdemokraterna förslag om en annan fördelning av anslagen inom utgiftsområde 14 än regeringen (yrkande 1). Förslaget innebär att de sammanlagda anslagen understiger regeringens förslag med 7 631 115 000 kronor och att sju anslag bestäms till en annan nivå än vad regeringen har föreslagit. Två nya anslag föreslås ( Arbetsintegrera n de sociala företag och Inträdesjobb).

Kristdemokraterna föreslår följande förändringar i förhållande till regeringens förslag (se också bilaga 2).

1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader : Anslaget minska s med 1 343 000 000 kronor. Som en följd av att Kristdemokraterna föreslår att inträdesjobb ska införas och e tt antal arbetsmarknadspolitiska program och insatser avvecklas kommer Arbetsförmedlingens uppdrag att bli mindre om fattande . Anslaget påverk as även av att partiet återställer effekterna av de särskilda budgetprinciper som regeringen har tillämpat . Förslaget om att reducera Arbetsförmedlingens förvaltningsanslag finns även i ett särskilt yrkande (yrkande 11) .

1:2 Bidrag till arbetslöshets ersättning och aktivitetsstöd : Anslaget minskas med 41 052 000 kronor. Kristdemokraterna framhåller vikten av att alla som arbetar och uppfyller villkoren ska omfattas av en arbetslöshets försäkring och att denna fyller sin funktion som en omställningsförsäkring. Partiet föreslår bl.a. att taket i ersättningen sänks till 760 kronor per dag under de 300 första dagarna o ch därefter trappas av till 680 kronor per dag. Kristdemokraterna vill också att reglerna för deltidsbegränsningen av arbetslöshetsförsäkr ingen ska återinföras. Anslaget påverkas vidare av att partiets förslag att avveckla vissa anställningsstöd leder till att fler personer bereds plats i anställningar med aktivitetsstöd. Partiets förslag om in trädesjobb och avfärdande av den bortre karensdagen påverkar också anslaget. Förslaget om deltidsbegränsningen och taket i arbetslöshetsförsäkringen finns även i två särskilda yrkanden (yrkandena 30 och 35 ) .

1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser : Anslaget minskas med 8 192 000 000 kronor. Kristdemokraterna anser att flera av de arbetsmarknadspolitiska program och insatser som finns i dag är så ineffektiva att de bör avs kaffas. Enligt partiet är extratjänster , mo derna beredskapsjobb och intr oduktionsjobb samtliga förknippade med så stora brister att de bör avskaffas . Vidare noterar partiet att arbetsmarknadsutbildningar ibland anvisas till personer där det redan från början står klart att dessa inte kommer att kunna tillgodogöra sig utbildningen. Kristdemokraterna föreslår att p rogrammet avvecklas till förmån för andra insatser. Anslaget påverkas även av att Kristdemokraterna återställer effekterna a v de särskilda budgetprinciper som regeringen har tillämpat. Förslage t om att avveckla nämnda program och insatser finns även i flera särskilda yrkanden (yrkandena 10, 12 , 15 och 16 ) .

1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. : Anslaget ökas med 742 938 000 kronor. Kristdemokraterna vill se en höjning av lönebidrag et i linje med den nivå som tidigare har aviserats av regeringen men som har uteblivit som en följd a v de särskilda budgetprinciper som regeringen har tillämpat . Partiet tillför därför medel inom anslaget. Partiet anser att h öjningar n a stärker förutsättningarna för ökad sysselsättning och förbättrar arbetsmarknadsdeltagandet för personer med funktionsnedsättning . För att fler ska kunna få jobb inom Samhall AB och för att arbetslösheten i målgruppen ska minska vill partiet tillföra medel så att 1 000 nya platser kan beredas. F örslag et innebär att en del av regeringens satsning på Samhall avvisas till förmån för andra åtgärder , såsom en satsning på arbetsintegrerande sociala företag. Anslaget påverkas vidare av att partiets förslag att avveckla vissa anställningsstöd leder till att fler personer bereds plats i anställningar med lönebidrag . Förs lag om lönebidrag och Samhall finns även i ett särskilt yrkande (yrkande 36) och i kommittémotion 2018/19:2995 av Hans Eklind m.fl. (yrkande 17).

1:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014–2020 : Anslaget minskas med 32 000 000 kronor som en följd av att Kristdemokraterna återställer effekterna a v de särskilda budgetprinciper som regeringen har tillämpat.

1:12 Nystartsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanställningar : Anslaget ökas med 1 11 000 000 kronor. Kristdemokraterna föreslår att lönetaket i nystartjobben höjs, vilket harmoniserar lönetaken mellan inträdesjobben och nystartsjobben. Anslaget påverkas även av partiets förslag om inträdesjobb eftersom antalet nystartsjobb, som kan kombineras med inträdesjobb, förväntas öka. Förs laget om nystartsjobben finns även i ett särskilt yrkande (yrkande 17).

1:13 Lån till körkort : Anslaget ökas med 369 000 000 kronor. Kristdemokraterna tillför medel inom anslaget för att korrigera för den uteblivna ökning som är en effekt a v de särskilda budgetprinciper som regeringen har tillämpat . Partiet menar att lån till körkort kan minska arbetslösheten bland de grupper som i dag har svårast att få jobb på arbetsmarknaden. Förs laget om lån till körkort finns även i ett särskilt yrkande (yrkande 34).

Nya anslag

Arbetsintegrera n de sociala företag : Förslaget innebär ett nytt anslag och att 200 000 000 kronor anslås för 2019. Kristdemokraterna framhåller den roll som de arbetsintegreran de sociala företagen spelar för att stödja utvecklingen på arbetsmarknaden för dem som är i störst behov av att få jobba 100 procent av sin förmåga. Partiet anser att det krävs en satsning så att de arbetsintegrerande sociala företagen får ett särskilt stöd för kostnader för att täcka lönen för verksamhetsledare och handledare. Partiet avsätter därför medel inom anslaget för socialt handled arstöd . Förs laget om ett socialt handledarstöd finns även i ett särskilt yrkande (yr kande 18) och i motion 2018/19:2995 (yrkande 18).

Inträdesjobb : Förslaget innebär ett nytt anslag och att 554 000 000 kronor anslås för 2019. För att förbättra integrationen och ungas möjligheter och se till att fler kan gå från bidrag till arbete föreslår Kristdemokraterna att en ny anställningsform infö rs, s.k. inträdesjobb. Inträdes jobben innebär en förenklad anställningsform som gäller för nyanlända under de fem första åren i Sverige och för unga upp till 23 år utan fu llständig gymnasie utbildning. Inträdesjobben möjliggör för arbetsgivare att anställa t ill 70 procent av rådande ingångslön i den aktuella branschen, upp till ett tak om 21 000 kronor i bruttolön per månad. A v arbetstiden anses 30 procent gå till att lära sig arbetet på jobbet eller till utbildning . Förslaget om att införa inträdesjobb finns även i ett särskilt yrkande (yrkande 8) och i motion 2018/ 19:423 av Christian Carlsson.

Liberalerna

I kommittémotion 2018/19:2993 av Gula n Avci m.fl. framhåller Liberalerna tudelningen av Sveriges arbetsmarknad som en av vår tids största samhälls utmaningar. Sveriges nya jobbagenda måste ställa höga krav men det ska alltid finnas alternativ och valmöjligheter som arbetssökande i Liberalernas Sverige. Liberalerna vill se en rad förslag för en mer dynamisk arbetsmarknad med incitament för arbetsgivare att anställa och möjligheter för arbets sökande att få ett första jobb.

I motionen lämnar Liberalerna förslag om en annan fördelning av anslagen inom utgiftsområde 14 än regeringen (yrkande 1). Förslaget innebär att de samman lagda anslagen understiger regeringens förslag med 9 202 333 000 kronor och att nio anslag bestäms till en annan nivå än vad regeringen har föreslagit. Ett nytt anslag föreslås ( Inträdesjobb ) .

Liberalerna föreslår följande förändringar i förhållande till regeringens förslag (se också bilaga 2 och 3 ).

1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader : Anslaget minskas med 871 000 000 kronor. Liberalerna vill lägga ned Arbetsförmedlingen till förmån för en ny myndighet som fokuserar på samhällets mest utsatta arbetssökande. Partiet gör besparingar på anslaget som ett första steg i att rationalisera myndigheten . Avvikelsen jämfört med regeringens förslag beror också bl.a. på att Liberalerna föreslår att pris- och löneom räkningen justeras ned med 20 procent . Förslaget om att lägga ned Arbetsförmedlingen i dess nuvarande form finns även i kommittémotion 2018/19:2819 av Tobias Billström m.fl. (M, C, KD, L) (yrkande 3).

1:2 Bidrag till arbetslöshets ersättning och aktivitetsstöd : Anslaget minskas med 50 000 000 kronor. F ör att stärka arbetslinjen i arbetslös hetsförsäkringen och värna dess roll som omställningsförsäkring föreslår Liberalerna att taket i ersättningen sänks så att det under de första 100 dagarna uppgår till 760 kronor per dag för att därefter uppgå till 680 kr onor per dag. Vidare avvisar Liberalerna dels en förlängd arbetslöshetsförsäkring för deltidsarbetande, dels att en karensdag i arbetslöshetsförsäkringen tas bort. För att påskynda att en obligatorisk arbetslöshetsförsäkring införs tillför Liberalern a medel för att utreda frågan om en heltäckande arbetslöshets försäkring.

1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser : Anslaget minskas med 8 637 333 000 kronor. Liberalerna motsätter sig dyra och ineffektiva arbetsmarknadsprogram och vill kraftigt minska omfattningen på programmen till förmån för riktiga jobb. Partiet kan inte acceptera att Sverige fortsätter att spendera miljarder kronor på verkningslösa program och avser därför att avskaffa extra tjänsterna, introduktionsjobben o ch de moderna beredskapsjobben.

Vidare föreslår Liberalerna att beställningsbemyndigandet för anslaget ska bestämmas till en nivå som understiger regeringens förslag med 9 010 000 000 kronor. Förslaget finns i ett särskilt yrkande (yrkande 2).

1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. : Anslaget minskas med 490 000 000 kronor. Liberalerna anser att Samhall har ett mycket viktigt uppdrag men att verksamheten behöver renodlas så att personer som verkligen behöver hjälp kan få det. Personer som har låg kompetens p å grund av bristande utbildning eller färdigheter bör inte omfattas av Samhalls uppdrag. Förslag et om att Samhall tydligt ska vara till för dem som p å grund av funktionsnedsättning står långt från arbetsmarknaden finns även i partimotion 2018/19:2053 av Jan Björ klund m.fl. (yrkande 21).

1:12 Nystartsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanställningar : Anslaget ökas med 459 000 000 kronor. Liberalerna vill utveckla nystartsjobben till Nystartsjobb plus som är enklare för arbets givaren att tillämpa och med ett lä gre lön etak på 18 000 kronor i månaden, i stället för dagens 20 000 kronor. Vidare föreslår Liberalerna att s ubventionsgraden höjs i takt med hur länge en person varit arbetslös. Liberalerna avsätter också medel till anslaget för att få fler företag att erbjuda fler nystart s anstä llningar för nyanlända kvinnor.

1:13 Lån till körkort : Anslaget minskas med 151 000 000 kronor. Liberalerna anser inte att det är en rimlig åtgärd att CSN-lån ska gå till körkort. Det är en privat marknad som partiet anser att staten inte ska blanda sig i.

Vidare avvisar Liberalerna regeringens förslag till beställnings bemyndigande för anslaget. Förslaget finns i ett särskilt yrkande (yrkande 3).

2:1 Arbetsmiljöverket : Anslaget minskas med 1 000 000 kronor. Liberaler na vill skapa en enhet hos Arbetsmiljöverket som uteslutande ska arbeta med psykisk ohälsa, trakasserier och diskriminering på arbetsplatser. Den ska arbeta nära Diskrimineringsombudsmannen och underlätta för anmälningar och information. För det ändamålet tillskjuter Liberalerna medel. Samtidigt föreslår partiet en återgång till den tidigare anslagsnivån för anställning av arbetsmiljöinspektörer, vilket innebär en minskning av anslaget. Anslaget påverkas även av att Liberalerna föreslår att pris- och löneomräkningen justeras ned med 2 0 procent.

2:2 Arbetsdomstolen : Anslaget ökas med 10 000 000 kronor. Liberalerna anför bl.a. att de förändringar som partiet föreslår inom arbetsrätten sannolikt kommer att anstränga Arbetsdomstolens resurser. Liberalerna uppmärksam mar också att det tar alldeles för lång tid att behandla arbetstvister.

2:5 Arbetslivspolitik : Anslaget minskas med 25 000 000 kronor. Lib eralerna avvisar anslaget helt.

Nytt anslag

Inträdesjobb : Förslaget innebär ett nytt anslag och att 554 000 000 kronor anslås för 2019. För att förbättra integrationen och ungas möjligheter och se till att fler kan gå från bidrag till arbete föreslår Liberalerna att en ny anställningsform infö rs, s.k. inträdesjobb. Inträdes jobben innebär en förenklad anställningsform som gäller för nyanlända under de fem första åren i Sverige och för unga upp till 23 år utan fu llständig gymnasie utbildning. Inträdesjobben möjliggör för arbetsgivare att anställa t ill 70 procent av rådande ingångslön i den aktuella branschen, upp till ett tak om 21 000 kronor i bruttolön per månad. A v arbetstiden anses 30 procent gå till att lära sig arbetet på jobbet eller till utbildning . Förslaget om att införa inträdesjobb finns även i partimotion 2018/19:2923 av Jan Björkl und m.fl. (yrkande 3).

Utskottets ställningstagande

Särskilda principer har tillämpats vid utformningen av budgetpropositionen för 2019 med anledning av att den har beslutats av en övergångsregering. Utgångspunkten för förslagen har följaktligen varit den budget som riksdagen beslutade för 2018. Att en övergångsregering är bunden av vissa principer fråntar dock inte riksdagen vare sig rätten eller ansvaret att besluta om statens budget. Våra grundlagar är tydliga om var finansmakten vilar. Det är riksdagen som har befogenheten att besluta om skatter och statens utgifter. Utskottet konstaterar att vissa partier trots detta valt att avstå från att lägga fram egna budgetförslag i riksdagen i årets budgetprocess.

Sverige kan dock inte vänta på reformer. Vi behöver stärka svensk ekonomi, jobbskapande och grundfunktioner i samhället. Utskottet har, som framgår nedan, en annan uppfattning när det gäller anslagsramen för utgiftsområdet, politikens inriktning och fördelningen av anslagen inom utgiftsområdet än den som återges i budgetpropositionen för 2019, och ställer sig därför bakom det förslag till anslags anvisning som Moderaterna och Kristdemokraterna har presenterat i utskottet.

När det gäller arbetsmarknadspolitiken an ser utskottet att den poli tiska inriktningen måste vara att Sverige ska ha full sysselsättning, vilket innebär att alla som kan och vill arbeta också ska ha ett arbete att gå till. Det är viktigt för den enskildes ekonomi och för samhällsekonomin, men det ligger också ett värde i att alla får möjlighet att tillhöra en arbetsgemenskap. Problemen som står i vägen för att vi ska nå dit skiljer sig över tid. I dag ligger utmaningen främst i utomeuropeiskt födda och personer med lägre utbildning som hamnar utanför. Detta gäller i synnerhet nyanlända. Utbildningsnivån bland utrikes födda är väsentligt lägre än bland inrikes födda. Konkurrensen om de arbeten som har lägre kvalifikationskrav är samtidigt mycket hård . Under de kommande åren är det därför centralt att politiken tar ytterligare steg och genomför nödvändiga reformer så att alla som kan arbeta har ett jobb att gå till. Detta blir särskilt viktigt när konjunkturen vänder nedåt.

Utskottet noterar i sammanhanget att Moderaterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Libera lerna gemensam t i en motion som inte behandlas i d etta betänkande har föreslagit att inträdesjobb ska införas (mot. 2018/19:2819) . Det är en ny anställningsform för unga under 23 år utan gymnasieexamen och för nyanlända de fem första åren som gör det väsentligt billigare för företag att anställa och enklare för enskilda att få sitt första jobb.

Utskottet vill se starka drivkrafter att arbeta, med lägre skatt på arbetsinkomster och med bidrag och ersättningar som främjar arbetslinjen och stöd för att återgå i arbete. Utskottet välkomnar därför att riksdagen som ett första steg i att göra det mer lönsamt att arbeta har beslutat om en förs tärkning av jobbskatteavdraget med ett särskilt fokus på låga inkomster (bet. 2018/19:FiU1, rskr. 2018/19:62) . Förstärkningen innebär sänkt skatt för alla som jobbar, men särskilt för dem som tar steget in på arbetsmarknaden från utanförskap. Med inriktningen mot låga inkomster kan effekten förväntas bli st örre för framför allt de utrikes födda som står långt från arbetsmarknaden.

RUT-avdraget har enligt utskottet varit en viktig språngbräda in på den svenska arbetsmarknaden , inte minst för nyanlända kvinnor som annars är en grupp som har svårt att få ett första jobb. RUT-avdraget bör således utvecklas så att fler jobb med e nklare kvalifikationer kan växa fram i Sverige. För att ta till vara sysselsättningspotentialen i RUT-sektorn bör det nuvarande taket höjas. Utskottet välkomnar därmed att riksdagen tagit ett första steg genom att rikta ett tillkännagivande till regeringen om att höja taket till 50 000 kronor per den 1 juli 2019 . Utskottet välkomnar också vad som anförs om att bredda antalet tjänster som omfattas av RUT-avdraget (bet . 2018/19:FiU1, rskr. 2018/19:62) .

Sammantaget gör dessa reformer , tillsammans med en rad effektiviseringar av arbetsmarknadspolitiken, att fler jobb kan skapas och trösklarna in på arbetsmarknaden sänkas.

Det förslag till anslags anvisning som Moderaterna och Kristdemokraterna har presenterat inom utgiftsområde 14 överensstämmer med Moderaternas m otion för utgiftsområdet (mot. 2018/19:2931 ) med den skillnaden att minskningen av anslaget Arbetsmiljöverket inte blir av. Förslaget som utskottet ställer sig bakom innebär alltså avvikelser från budgetpropositionen när det gäller anslagen Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader, Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser, Lönebidrag och Samhall m.m. och Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014–2020. Nedan redogör utskottet närmare för dessa avvikelser.

U tskottet vill börja med att lyfta fram behovet av att reformera Arbetsförmedling en i grunden . Myndigheten har länge uppvisat låga förtroendesiffror och alltför dåliga resultat. Det blir också alltmer tydligt att styrningen inte fungerar. Arbetsförmedlingen bör läggas ned till förmån för en struktur där andra aktörer på arbetsmarknaden spelar en betydligt större roll. Utskottet förordar ett mer renodlat system där en ny statlig myndighet ansvarar för funktioner som myndighetsutövning, kontroll och uppföljn ing. Den nya myndigheten ska även bedöma omfattningen av den arbetssökandes behov. Matchningsfunktionen ska samtidigt öppnas upp för ett begränsat antal fristående aktörer. De får ett helhetsansvar för sina arbetssökande och för att dessa får rätt insatser. Matchningsaktören ersätts i allt väsentligt efter hur väl den lyckas med att hjälpa den arbetssökande in i arbete. Det finns i dag många väl etablerade aktörer som skulle kunna bidra till en mer effektiv matchning, bl .a. genom en ökad specialisering och upparbetade arbetsgivarkontakter. På så sätt kan tiden till jobb kortas och kompetensförsörjningen förbättras. En central del i reformen är en tydlig uppföljning och kontroll samt ett system där den som kan uppvisa goda resultat premieras. Lågpresterande och oseriösa aktörer ska sorteras ut och resurser fördelas så att de ger bästa möjliga effek t. Kvalitet måste vara i fokus.

Utskottet konstaterar att f örvaltningsanslaget till Arbetsförmedlingen under lång tid har öka t. Utskottet anser att Arbetsförmedlingen bör effektiviseras i enlighet med vad som anförts ovan och att e n succ essiv minskning av anslaget nu bör påbörjas . För 2019 bör anslaget 1:1 Arbetsförmedlingens förvaltnings kostnader minskas med 400 miljoner kronor. Dessutom bör den planerade justeringen på minus 492 miljoner kronor – som inte genomfördes i budgetpropositionen för 2019 till följd av de särskilda budgetprinciperna – genomföras.

Arbetsmarknadspolitik kan bidra till en väl fungerande arbetsmarknad, och har enligt utskottet en v iktig roll i att säkra en snabb och effektiv återgång till arbete för dem som hamnar i arbetslöshet. Ett annat viktigt syfte med den aktiva arbetsmarknadspolitiken är att jämna ut effekter av konjunkturcykeln genom att fler personer anvisas platser i lågkonjunktur än i högkonjunktur.

Arbetsmarknadspolitiken kan också påskynda etableringen på arbetsmarknaden för dem som ännu inte tagit steget in. Rätt utformad kan en aktiv arbetsmarknadspolitik bidra till lägre arbetslöshet och kortare arbetslöshetsperioder genom insatser som bidrar till förbättrad sökaktivitet, rustar människor för jobb och säkerställer en effektiv matchningsprocess mellan arbetssökande och a rbetsgivare.

En viktig del i en effektiv arbetsmarknadspolitik är att rätt person får t a del av rätt insats. Detta för att säkerställa att politiken ger avsedd effekt, men också för att säkerställa att skattebetalarnas pengar används på bästa sätt. Utskottet konstaterar att d etta inte fungerar på ett tillfredsställande sätt i dag. Ett exempel är arbetsmarknadsutbildningen som under lång tid uppvisat dåliga resultat. Syftet med utbildningen är att utbilda arbetslösa så att de ska kunna anställas i ett bristyrke. Men trots att matchningen försämrats under senare år har utbildningen i alltför låg utsträckning lett till att deltagarna fått arbete. Under flera år visar utvärderingar att arbetsmarknadsutbildningarna i stället förlängt arbetslöshetstiden. Även de förberedande utbildningarna har uppvisat dåliga resultat. Arbetsförmedlingens analyser visar att man använt dyra utbildningsplatser som aktivitet och anvisat utbildningarna till personer som inte kan tillgodogöra sig den. Mycket talar också för att man inte lyckats anpassa arbetsmarknadsutbildningarna så att de ger deltagarna de kunskaper som arbetsgivarna efterfrågar. Effektiviteten i arbetsmarknads utbildningen och den förberedande utbildningen måste öka. Det finns ett fortsatt behov av arbetsmarknadsutbildningar som löser de kompetensbrister som kan åtgärdas med utbildningsinsatser av kortare karaktär, men utbildningarna måste riktas till de arbetslösa som kan tillgodogöra sig dessa korta, nischade utbildningar.

Även insatserna för långtidsarbetslösa måste ses över. För att öka sannolikheten att snabbt komma ut i arbete är det viktigt med en hög sökaktivitet tidigt i arbetslöshetsperioden. På samma sätt är det viktigt att den enskildes vilja och förmåga att stå till arbetsmarknadens förfogande testas. Detta gäller i synnerhet efter en längre tids arbetslöshet. I dag står tusentals långtidsarbets lösa helt utan insats eller aktivitet. Regeringens flaggskepp, extratjänster och beredskapsjobb, infördes för att ge långtidsarbetslösa en aktivitet. De har kantats med stora problem , och de redan fullt ut subventionerade extratjänsterna ger numera även kommunerna en bonus och handledarbidrag. Dessutom har det visat s ig att både extratjänsterna och – i synnerhet – beredskapsjobben i hög utsträckning ges till personer som kan antas ha relativt goda jobbchanser även utan insatserna. Detta inte minst sedan den förra rödgröna regeringen utökat målgruppen till att även inkludera nyanlända. Under hösten 2018 framkom också uppgifter om att dessa dyra insatser tränger undan andra, fungerande, insatser på Arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingens prognoser visar att kostnaderna för extratjänsterna och beredskapsjobben kommer att öka. Sammantaget beräknas kostnaderna uppgå till 9,6 miljarder kronor 2021. Samtidigt visar uppföljningar att insatserna sällan leder till arbete.

Utskottet anser att systemet behöver göras om. Kostnaderna behöver minska och insatserna behöver bli mer träffsäkra. Som ett steg mot ett mer kostnadseffektivt system bör de moderna beredskapsjobben avvecklas , och målgruppen för extratjänsterna bör enbart utgöras av långtidsarbetslösa. Sammantaget bedöms dessa förändringar öka träffsäkerheten. Dessutom bör det utredas hur extratjänsterna kan bli mer kostnadseffektiva, exempelvis genom lägre subventionsgrad eller minskad ersättning till deltagarna. Uts kottet anser också att utbildningskontrakten bör avskaffas. Det finns inte något som visar på att insatsen leder till att fler unga studerar. I stället finns det en risk att insatsen fördröjer ungas inträde på arbetsmarknaden.

Mot denna bakgrund anser utskottet att Arbetsförmedlingens insatser bör bli mer kostnadseffektiva och att anslag et 1:3 Kostnader för arbetsmarknads politiska program och insatser i enlighet med vad som anförts ovan bör minskas med drygt 2,6 miljarde r kronor 2019. Dessutom noterar utskottet att de särskilda budgetprinciperna innebär att den tidigare beräknade minsk ningen av anslaget, avseende främjandemedel som beslutas av Delegationen för unga och nyanlända, uteblir. Utskottet anser att a nslaget bör justeras för denna uteblivna anslagsförändring.

När det gäller det beställningsbemyndigande som regeringen föreslagit för anslag et 1:3 anser utskottet att detta bör ändras på så sätt att beloppet bestäms till 10 miljarde r kronor.

V idare föreslår utskottet en höjnin g av ans lag et 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. Lönebidrag kan användas för att anställa personer med neds att arbetsförmåga på grund av funktionsnedsättning, t .ex. en begränsad rörelse förmåga eller psykisk ohälsa. Lönebidraget kompenserar arbetstagarens grad av nedsatt arbetsförmåga och ger bättre möjligheter för dessa människor att få ett jobb. R egering en aviserade höjningar av lönebidraget så att det skulle uppgå till 19 100 kronor 2019 och till 20 000 kronor 2020. Ett högre ekonomiskt stöd skulle sannolikt ge fler möjlighet till anställning, öka legitimiteten för lönebidraget och stärka sambandet mellan individens arbetsförmåga och lönesubventionens storlek. Därför är det en prioriterad reform. Till följd av de särskilda budgetprinciperna har dock anslaget inte ändrats i enlighet med tidigare redovisade beräkningar. Därför föreslå r utskottet att anslaget tillförs 722 miljoner kronor 2019 så att de föreslagna höjningarna av ersättningstaket i lönebidrag och sk y ddat arbete hos offentlig arbetsgivare 2019 kan genomföras. Detsamma gäller för det tidigare beräknade tillskottet avseende en ytterligare ökning av anställningar hos Samhall AB fr.o.m. 2019 som utskottet nu tillför . Samhalls förutsättningar att introducera framför allt unga till arbetsmarknaden skulle förbättras om de gavs möjlighet att erbjuda fler anställningar, vilket bidrar till att minska arbetslösheten i gruppen.

Även för anslag et 1:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014–2020 anser utskottet att det bör ske en justering till följd av att de särskilda budgetprinciper som tillämpats har inneburit en utebliven anslagsförändring.

S amma nfattning

Utskottets ställningstagande innebär att utskottet delvis tillstyrker Moderaternas och Kristdemokraternas anslagsanvisning i motionerna 2018/19:2931 (M) och 2018/19:2992 (KD) och avstyrker budgetpropositionen i motsvarande delar. Övriga förslag i budgetpropositionen tillstyrks. De motioner som föreslår en annan anslags anvisning avstyrks.

Utskottets ställningstagande innebär att utskottet även tillstyrker övriga motionsyrkanden i de delar de motsvarar utskottets anslags anvisning . Följaktligen avstyrker utskottet d e yrkanden som inte motsvarar utskottets förslag.

Utskottets förslag om anslagen och beställnings bemyndigan dena framgår av bilaga 4 och 5.

Särskilda yttranden

1.

Anslag inom utgiftsområde 14 (S, V, MP)

Anna Johansson (S), Patrik Björck (S), Helén Pettersson (S), Ali Esbati (V), Johan Andersson (S), Annelie Karlsson (S) och Annika Hirvonen Falk (MP) anför:

Riksdagen har genom sitt beslut den 12 december 2018 i det första steget av budgetprocessen gett budgetpolitiken en annan inriktning än den vi vill ha, genom att bifalla Moderaternas och Kristdemokraternas förslag. De utgiftsramar som beslutats och som nu gäller i det andra steget i budgetprocessen är andra än de vi förespråkat. Därför väljer vi att avstå från ställnings tagande när det gäller anslagsanvisningen inom utgiftsområde 14 .

Efter valet hösten 2018 röstade fler än hälften av den nyvalda riksdagens ledamöter nej på frågan om statsministern hade tillräckligt stöd i riksdagen, detta trots att de rödgröna partierna utgör det största blocket med 144 mandat mot de borgerliga partiernas 143 mandat. Med anledning av detta entledigades samtliga statsråd och Sverige styrs av en övergångsregering. Eftersom någon ny regering ännu inte har tillträtt uppehåller de entledigade statsråden sina befattningar som en övergångsregering, i enlighet med regeringsformens bestämmelser.

Detta är första gången som en övergångsregering lämnar en budgetproposition till riksdagen. I regeringsformen, riksdagsordningen och budgetlagen finns bestämmelser om budgetpropositionen och dess innehåll. Någon särskild reglering av hur en budgetproposition som lämnas av en övergångsregering ska utformas finns inte.

I en promemoria från Statsrådsberedningen har vissa riktlinjer utfärdats för det praktiska arbetet i Regeringskansliet under en övergångsregeringsperiod. Konstitutionsutskottet har vid granskningar av en övergångsregerings befogenheter hänvisat till dessa riktlinjer. Enligt riktlinjerna bör en övergångsregering endast avgöra löpande eller brådskande ärenden. Vidare anges att en övergångsregering inte bör lägga fram propositioner som är politiskt kontroversiella eller som har en tydlig partipolitisk inriktning.

När det särskilt gäller en budgetproposition som lämnas av en övergångs regering anges att den inte bör innehålla förslag som har en tydlig partipolitisk inriktning. Av regeringsform en följer vidare att den senast beslutade budgeten ska fortsätta att gälla för det fall riksdagen inte beslutat om en ny budget. Vid framtagandet av denna proposition har regeringen därför bedömt att budgeten för 2019 bör utformas med utgå ngspunkt i budgeten för 2018, i väntan på att en ny regering tillträder och kan lämna de förslag till ändringar som följer av dess politiska inriktning. Med beaktande av detta har särskilda principer tagits fram för utformningen av denna proposition. Principerna har tagits fram efter kontakter med företrädare för regeringspartierna och Vänsterpartiet samt Moderaterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Liberalerna.

En övergångsbudget är ingen permanent lösning. Den tar sig inte an de stora samhällsproblemen med nya reformer. Det är den heller inte avsedd att göra. Den finns för att viktiga samhällsfunktioner, välfärden och myndigheter ska fungera ungefär som tidigare. Den behövs för att skapa stabilitet och är just en övergångsbudget i väntan på att en regering ska tillträda och presentera sin ekonomiska politik. Det är när en sådan proposition läggs fram av en nytillträdd regering som det är rimligt att motionera som oppositionsparti.

Vi anser att regeringen har redogjort för principerna, som tagits fram efter den process som varit, på ett klargörande sätt och tillämpat dem lojalt i arbetet med att ta fram budgetpropositionen för 2019. Men det ska inte tolkas som att övergångsregeringens budgetproposition ger uttryck för våra partiers politiska prioriteringar. Frågan väcktes därför om vi i likhet med oppositionspartierna borde lägga fram budgetmotioner under den allmänna motionstiden. Vi har dock valt att avstå den möjligheten och redogör nedan för våra skäl till det beslutet.

I och med finansutskottets beredning av övergångsregeringens förslag till statens budget har vi nu nått långt bortom den terräng där befintlig konstitutionell praxis kan ge vägledning. Hur riksdagens partier och ledamöter väljer att agera har inte bara konsekvenser för den ekonomiska politiken 2019 utan lägger också grund för konstitutionell praxis för liknande situationer i framtiden. Våra partier har alla gett uttryck för att riksdagsarbetet i ett läge där landet leds av en övergångsregering måste koncentreras mot att få på plats en handlingskraftig regering som åtminstone kan tolereras av en majoritet av ledamöterna.

Vi förväntade oss en ordnad och ansvarsfull process med övergångs budgeten. Vi anser att den borde ha passera t genom riksdagen som det var tänkt när lagstiftningen antogs och som de principer den är byggd på avser att säkerställa.

Mot detta har framförts att tillämpningen av principerna för en övergångsbudget får negativa konsekvenser för samhällsviktiga funktioner som riksdagen inte bara kan utan också bör korrigera. Det döljer det faktum att förhållandet mellan riksdag en och regering en är en delikat kombination av konstitutionella regler och upparbetad praxis. Det är fullt rimligt att vilja ändra på den relationen, men det är knappast vad något parti har gett uttryck för vare sig nu eller i andra sammanhang. Det är inte rimligt att en övergångsregering, som inte kan avgå om den inte får igenom sin budget, ska uppdras att verkställa andra partiers ekonomiska politik.

En nytillträdd regering kommer att behöva lägga fram en extra ändringsbudget med nödvändiga korrigeringar snarast, och det gäller oavsett vilket beslut riksdagen fattar i detta ärende. Det kan dessutom inte uteslutas att försök till sådana korrigeringar i riksdagsbehandlingen riskerar att förvärra problemen genom att skapa ryckighet och oklarhet i myndighetsstyrningen.

I debatten har det också påpekats att det inte är möjligt att i en extra ändringsbudget föreslå skattesänkningar. Detta stämmer när det gäller inkomstskatter, även om det inte är någon hemlighet att vi anser att investeringar i välfärd, klimat, rättsväsende och försvar måste gå före stora skattesänkningar. För oss är ökad jämlikhet centralt. Vi kan inte heller se att någon av de skattesänkningar som riksdagen beslutat om i första steget av budgetprocessen skulle vara så viktig att den trumfar behovet av att skapa en för landet långsiktigt hållbar konstitutionell praxis – snarare tvärtom.

Vi anser därför att lämpligaste praxis i lägen som detta är att ri ksdags partierna bör ägna sig åt att bidra till att en regering kan tillträda och snarast lägga fram en extra ändringsbudget på riksdagens bord. I enlighet därmed anser vi att det förslag som övergångsregeringen lagt fram också borde ha bli vit riksdagens beslut.

När en ny regering kommit på plats får partierna i riksdagen lägga fram sin egen ekonomiska politik: antingen som regeringsbildare, som förhandlings part eller som opposition.

När det särskilt gäller utgiftsområde 14 ser vi stora problem med det gemensamma förslaget från Moderaterna och Kristdemokraterna.

I en tid då arbetskraftsdeltagandet ökar, inte minst bland utrikes födda kvinnor, samtidigt som rekryteringsbehoven och kompetensbristen är stora problem för arbetsgivarna, är en väl fungerande arbetsförmedling och arbetsmarknadsutbildning avgörande för att minska såväl arbetslösheten som bristen på efterfrågad kompetens. När signalerna om en kommande konjunkturnedgång samtidigt blir allt fler synes behoven av stabilitet i arbetsmarknadspolitiken än mer påtagliga.

Att i detta läge besluta om mycket omfattande neddragningar i Arbetsförmedlingen och slopande eller omdirigering av befintliga åtgärder utan att alternativa lösningar finns på plats framstår som ansvarslöst och kortsiktigt.

Inte bara hotas tryggheten fö r tusentals statligt anställda – trots att de kom mer att behövas i verksamheten – utan dessutom riskerar långtidsarbets lösheten att öka när färre får ta del av insatser som förkortar vägen till arbete. Därtill är risken uppenbar att bidragsberoendet och därmed kommunernas kostnader för försörjningsstöd ökar.

Arbetsmarknadsutredningen som lämnar sitt slutbetänkande i slutet av januari 2019 kommer bidra med underbyggda underlag till förslag för en effektivare arbetsförmedling. Denna utredning hade med fördel kunnat avvaktas för att minska ryckigheten i myndighetsstyrningen och framför allt risken för stigande arbetslöshet.

2.

Anslag inom utgiftsområde 14 (SD)

Magnus Persson (SD), Ebba Hermansson (SD) och Sara Seppälä (SD) anför:

Vi vill inledningsvis tydliggöra Sverigedemokraternas ställningstagande i samband med det första steget av budgetprocessen och riksdagens beslut om bl.a. utgiftsramarna den 12 december 2018 . Vid voteringen i kammaren gav Sverigedemokraterna i första hand stöd till partiets eget budgetförslag som skulle ha inneburit viktiga steg mot ett tryggare samhälle och ett land som håller samman. Vårt förslag hade vidare inneburit en möjlighet till en mer seriös migrations- och integrationspolitik samtidigt som nödvändiga prioriteringar av välfärden hade kommit till stånd. De övriga partierna röstade ned vårt budgetförslag och stoppade därmed det förslag som är bäst lämpat för att komma till rätta med de utmaningar som Sverige står inför.

Efter att Sverigedemokraternas förslag fallit i voteringen om statsbudgeten återstod endast övergångsregeringens förslag och ett gemensamt förslag från Moderaterna och Kristdemokraterna. Sverigedemokraternas bedömning var att det senare förslaget ligger närmare Sverigedemokraternas förslag på partiets prioriterade områden än vad övergångsregeringens förslag gör. Sverigedemokraterna valde därför att stödja Moderaternas och Kristdemokraternas förslag. Ställningstagandet innebär inte att Sverige demokraterna helt ställer sig bakom förslaget i sak. Vi kan dock konstatera att om Sverigedemokraterna hade lagt ned sina röster hade resultatet blivit att landet skulle behöva regeras med en budget som är mindre väl lämpad för att komma åt de stora samhällsutmaningarna.

Riksdagen har alltså genom sitt beslut den 12 december 2018 fastställt att de samlade utgifterna för utgiftsområde 14 inte får överstiga 73 939 772 000 kronor 2019 . Eftersom Sverigedemo kraternas förslag till anslag inom utgiftsområdet ligger över den nivån kan vi inte reservera oss till förmån för detta förslag. Därför väljer vi att avstå från ställningstagande och lägger i stället fram ett särskilt yttrande om Sverigedemokraternas politik inom utgiftsområde 14. Vårt budgetalternativ bör ses som en helhet.

Sverigedemokraternas samlade förslag när det gäller statens budget finns i partimotion 2018/19:1913 . I den motionen finns också förslag till ram för utgiftsområde 14 och en uppräkning av de fokusområden som har varit avgörande för partiets prioriteringar i budgeten. Inom partiets fokusområden – vården, rättsväsendet, sammanhållningen samt migration och integration – krävs omfattande och skyndsamma reformer för att inte samhällskontraktet ska lösas upp. Förslaget om anslag inom utgiftsområde 14 läggs fram i kommitté motion 2018/19: 2373 och vi sammanfattar dessa förslag nedan .

Dagens svenska arbetsmarknad förändras i snabb takt. Situationen på arbetsmarknaden präglas av den tudelning som råder i form av en alarmerande hög arbetslöshet hos utrikes födda jämfört med inrikes födda. Sverige demokraterna anser att det är dags att från politiskt håll lämna tidigare låsningar. Vi vill se en utveckling där löntagarnas trygghet prioriteras samtidigt som förutsättningar skapas för ett bra företagsklimat med extra fokus på småföretagarna. En väl fungerande arbetsmarknadspolitik bör innehålla få men effektiva insatser som syftar till att arbetssökande erhåller reguljära anställningar. Det måste bli ett slut med att använda sig av kortsiktiga lösningar som vare sig gagnar samhället eller individen.

Sverigedemokraterna har efterfrågat en ordentlig genomlysning av Arbetsförmedlingen. Vi har ställt oss bakom genomförandet av Arbets marknadsutredningen som bl.a. har i uppdrag att se över hur effektiviteten kan ökas och hur de delar av Arbetsförmedlingens uppdrag som inte innebär myndighetsutövning kan läggas ut på andra aktörer. Vi kommer att ta resultatet av utredningen, som ska redovisa sitt uppdrag i januari 2019, i beaktande men anser att det redan utifrån den information vi har i dag finns skäl att påbörja en succes s iv minskning av Arbetsförmedlingens förvaltningsanslag utifrån ambitionen att släppa fram fler aktörer på marknaden.

När det gäller de arbetsmarknadspolitiska program och insatser som Arbetsförmedlingen administrerar kan Sverigedemokraterna konstatera att dessa i stor utsträckning är kostsamma samtidigt som de inte leder till önskvärda resultat i form av reguljära anställningar i tillräckligt stor utsträckning. Dagens arbetsmarknadspolitiska program och insatser är således kostsamma för både samhälle och individ. Vi avser därför att på sikt avveckla anslaget i sin helhet och föreslår en rejäl minskning redan nästa år.

Vidare anser Sverigedemokraterna att de medel som satsas på såväl nystartsjobb som stöd för yrkesintroduktionsanställningar inte leder till tillfred s ställande resultat i form av reguljära anställningar. Partiet avser därför att avveckla dessa subventionerade anställningar. Det ska ske genom att redan fattade beslut ska kun na fortlöpa under 2019, men möjligheten till nystartsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanställningar ska avslutas vid utgången av 2019 och nya medel ska inte tillföras fr.o.m. 2020.

När arbetsmarknadspolitiken läggs om och Arbetsförmedlingen avvecklas i dess nuvarande form enligt Sverigedemokraternas förslag kommer de delar av Arbetsförmedlingens uppdrag som inte avser myndighetsutövning att öppnas upp för fler aktörer. Det bör därför införas ett nytt anslag om upphandling av kompetensförstärkning och ordentliga resurser avsättas för ändamålet. Anslaget ska täcka kostnaden för de nya aktörer som tillkommer på arbetsmarknaden.

Sverigedemokraterna vill betona att delaktighet handlar om möjligheten för alla, oavsett funktionsförmåga, att vara delaktiga i samhällets alla områden, däribland på arbetsmarknaden. Det är centralt att alla ska kunna delta i arbetsmarknaden utifrån sin funktionsförmåga. Vi anser att lönebidrag och andra åtgärder, insatser och program som finns att tillgå för att detta ska vara möjligt ska kvarstå och i vissa delar utökas.

Sverigedemokraterna har under en längre tid förespråkat införandet av lärlingsanställningar. Inom lärlingsanställningen ska gymnasiestudier kunna kombineras med möjligheten att lära sig ett yrke hos en arbetsgivare. Det ska vara fråga om en insats som kan erhållas efter behov och den ska inte begränsas till någon specifik kategori av arbetssökande. Ersättningen under tiden i insatsen ska bestå av en procentsats av den av parterna överenskomna ingångslönen. Arbetsgivarna ska få ett handledarstöd under tiden individen deltar i insatsen , och Sverigedemokraterna föreslår ett nytt anslag som ska täcka kostnaden för handledarstödet.

När det gäller l ån till körkort finns det skäl att ändra formerna för körkortslån så att lånet kopplas till en yrkesutbildning.

I vårt budgetförslag prioriterar vi vidare vikten av en stärkt arbetslöshetsförsäkring. Vi föreslår att taket för ersättningen höjs kraftigt till 1 200 kronor per dag under de första 100 dagarna, för att därefter minska till 760 kronor per dag. Vår satsning på området leder till både ökad ekonomisk trygghet för den arbetssökande i början av arbetslöshetsperioden och tydliga incitament till jobbsökande.

När det gäller arbetsmiljöområdet fortsätter Sverigedemokraterna att vara det parti som tydligast prioriterar området genom att avsätta störst resurser till området. Vi vill särskilt betona den viktiga roll som Arbetsmiljöverket har för att kontrollera arbetsmiljön på våra arbetsplatser. I vårt förslag avsätter vi betydligt mer medel till Arbetsmiljöverket än vad regeringen gör. Avsikten är att de utökade resurserna ska ge myndigheten möjlighet att bl.a. satsa p å utökad inspektionsverksamhet.

Vi välkomnar även den nya Myndigheten för arbetsmiljökunskap och vill ge myndigheten förbättrade möjligheter att uppfylla sitt uppdrag och ökar därför berört anslag. Vi kan konstatera att vi även inom det anslaget är det parti som tillskjuter mest medel.

3.

Anslag inom utgiftsområde 14 (C)

Martin Ådahl (C) anför:

Eftersom riksdag en i det första steget av budgetprocessen har beslutat om en annan utgiftsram för utgiftsområde 14 än den som Centerpartiet har föreslagit avstår jag från ställningstagande när det gäller anslags anvisningen inom utgiftsområde 14. Center partiets budgetalternativ bör ses som ett sammanhållet paket där inte någon eller några delar kan brytas ut och behandlas isolerat.

Center partiets samlade förslag när det gäller statens budget finn s i partimotion 2018/19:2610 . I den motionen finns också försl ag till ram för utgiftsområde 14 . Förslaget om anslag inom utgiftsområ de 14 läggs fram i kommitté motion 2018/19: 2634. Centerpartiet konstaterar i sin partimotion att fram till dess att en ny regering tillträtt styrs Sverige av en övergångsregering och denna regering har nu presenterat en övergångsbudget. Mot denna bakgrund har Centerpartiet i förhållande till regeringens förslag endast ett fåtal avvikelser rörande fördelningen av anslagen inom utgiftsområde 14. Det betyder dock inte att regeringens förslag innehåller de reformer som Sverige behöver. Eftersom budgeten är en förlängning av tidigare regeringars beslut finns det ett stort reformbehov.

C enterpartiets budgetalternativ när det gäller arbetsmarknadspolitiken riktar in sig på att skapa färre, enklare oc h mer effektiva arbetsmarknads politiska åtgärder. De resurser som sparas genom sådana reformer bör i stället användas för att finansiera jobbskapande reformer. En väl fungerande arbetsmarknadspolitik bidrar till att underlätta för arbetssökande att komma i arbete. Det kan göras på e tt antal olika sätt, bl.a. genom att hjälpa arbetslösa att söka jobb, öka arbetssökandes anställnings barhet genom utbildning eller stötta företag som anställer personer som står långt från arbetsmarknaden.

Av Centerpartiets partimotion framgår att partiet anser att Arbets förmedlingen bör läggas ned i sin nuvarande form. Myndighetens roll bör renodlas till att göra en bedömning av den arbetssökandes behov samt till att följa upp den arbetssökandes rättigheter och de krav som ställs på denne. När det gäller matchningsfunktionen och förmedlingsverksamheten föreslås att den övertas av fristående aktörer , som de arbetssökande själva kan välja enligt ett pengsystem där aktörerna ersätts strikt resultatbaserat efter hur väl de fått de arbetssökande i varaktig sysselsättning och efter hur långt personen initialt befann sig från arbetsmarknaden . Den som är arbetslös kommer fortfarande att behöva skriva in sig på A rbetsförmedlingen för att få arbetslöshets ersättning, men kommer sedan att hänvisas till fristående ideella och privata aktörer för att få hjälp att komma i arbete. R eformeringen av den statliga arbets förmedlingen bör genomför a s över en flerårsperiod.

I partimotionen framhålls bl.a. också att Centerpartiet tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna i andra sammanhang föreslår att e n ny anställningsform införs , s.k. inträdesjobb. Inträdesjobben gör det billigare för företag att anställa nyanlända och ungdomar utan gymnasie examen samtidigt som den enskilde får ett arbete och en högre disponibel inkomst. På så vis är inträdesjobben en kraftfull och helt nödvändig åtgärd för att minska klyvningen på arbetsmarknaden och ge fler chansen att komma in i samhället och få en arbetsgemenskap.

I förhållande till den budgetproposition som regeringe n lämnat föreslår Centerpartiet de avvikelser när det gäller anslags anvisningen inom utgiftsområde 14 som jag kort sammanfattar nedan .

När det gäller arbetslöshetsförsäkringen anser Centerpartiet att den ska ge människor en möjlighet att tryggt ställa om i arbetslivet. Samtidigt är det viktigt att försäkringen är just en omställningsförsäkring och att den utformas på ett sätt som uppmuntrar till arbete. Dagens ersättningsprofil i arbetslöshetsförsäkringen innebär att olika personer möter olika stora avtrappningar vid olika tidpunkter, beroende på deras tidigare inkomst. Detta är inte rimligt, och Centerpartiet föreslår därför en symmetrisk och kontinuerlig avtrappning av ersättningsnivån .

Som ett första led i reformeringen av den statliga arbetsförmedlinge n föreslår Centerpartiet att arbetsmarknadsutbildningarna avskaffas.

Centerpartiet föreslår också besparingar när det gäller Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader för att finansiera andra prioritera de åtgärder.

4.

Anslag inom utgiftsområde 14 (L)

Gulan Avci (L) och Maria Nilsson (L) anför:

Eftersom riksdagen i det första steget av budgetprocessen har beslutat om en annan utgiftsram för utgiftsområde 14 än den som Liberalerna har föreslagit avstår vi från ställningstagande när det gäller anslags anvisningen inom utgiftsområde 14 . Liberalernas budgetalternativ bör ses som ett sammanhållet paket där inte någon eller några delar kan brytas ut och behandlas isolerat.

Liberalernas samlade förslag när det gäller statens budget finn s i partimotion 2018/19:2988. I den motionen finns också försl ag till ram för utgiftsområde 14 . Förslaget om anslag inom utgiftsområ de 14 läggs fram i kommitté motion 2018/19:2993 . Liberalerna föreslår en rad satsningar och förändringar i förhållande till regeringens förslag inom utgiftsområde 14 . Nedan sammanfattar vi dessa förslag.

Sveriges arbetsmarknad lider av arbetsbrist och arbetslöshet på samma gång. Kompetensbristen är utbredd och bl.a. många industriföretag rapporterar att de har svårt att hitta rätt kompetens. Samtidigt ser vi hur personer med låg utbildning, utomeuropeiskt födda och nyanlända har mycket svårt att få in en fot på arbetsmarkna den. Liberalerna anser att Sverige och Sveriges utsatta grupper behöver en ny jobbagenda och inte en omhändertagandep olitik som rycker undan mattan för människor som inget hellre vill än att ha ett riktigt jobb att gå till och tjäna egna pengar.

Liberalerna föreslår att en ny anställningsform införs , s.k. inträdesjobb, riktad åt personer som i dag har svårt att få ett första jobb. Med denna nya anställningsform minimerar vi den administrativa bördan för arbetsgivaren, vilket leder till att fler vill anställa och att fler människor därmed får ett jobb att gå till. Reformen finansieras genom ett helt nytt anslag inom utgifts område 14.

Vidare verkar Liberalerna för att Arbetsförmedlingen ska läggas ned i sin nuvarande form. Det behövs en ny myndighet som fokuserar på samhällets mest utsatta arbetssökande. Liberalerna anser att den nya myndigheten bör konkurrensutsättas av civila aktörer, kommuner och privata matchnings företag för att dra ned kostnaderna och effektivisera insatserna. Som ett första steg i att rationalisera myndigheten och byta ut Arbetsförmedlingen mot en smalare myndighet föreslår Liberalerna en minskning av Arbetsförmedlingens förvaltningsanslag .

Liberalerna vill kraftigt minska omfattningen av verkningslösa arbetsmarknads politiska program och insatser till förmån för riktiga jobb. Partiet vill därför avskaffa extratjänsterna, introduktionsjobben och moderna beredskapsjobb. Liberalerna vill i stället utveckla nystartsjobben till Nystartsjobb plus som har ett lönetak på 18 000 kronor per må nad i stället för dagens 20 000 kronor och där subventionsgraden ska öka i takt med hur länge en person varit arbetslös . Partiet vill också verka för att fler företag erbjuder fler nystartsanställningar till nyanlända kvinnor .

Liberalerna är positiva till regeringens tidigare höjning av taket för lönebidragen, men avvisar fler anställningar med lönebidrag och en fortsatt utbyggnad av Samhall. Samhalls uppdrag bör i stället renodlas så att personer som verkligen behöver hjälp får det.

När det gäller arbetslöshetsförsäkringen menar Liberalerna att det är viktigt att en reformering av arbetslöshetsförsäkringen kombineras med reformer som ökar sysselsättningen. För att stärka arbetslinjen i arbetslöshetsförsäkringen och värna dess roll som omställningsförsäkring bör ersättningsnivåerna ändras så att taket under de första 100 dagarna av arbetslöshet uppgår till 760 kronor per dag. Därefter bör taket uppgå till 680 kronor per dag. Partiet anser vidare att det finns skäl att återgå till tidigare regler som gällde för rätten att få ersättning från arbetslöshetsförsäkringen på deltid samt anser att det var fel att ta bort en karensdag i arbetslöshetsförsäkringen. Liberalerna vill också att det skyndsamt ska utredas hur Sveriges löntagare kan omfattas av en heltäckande arbetslöshetsförsäkring.

Liberalerna vill göra det enklare för arbetstagare att tipsa Arbetsmiljöverket när arbetsplatser misslyckas med att följa föreskrifter och lagar . S kyddsombud och arbetsgivare bör också få ökad förståelse och utbildning kring sexuella trakasserier så att skyddsombud direkt kan anmäla arbetsplatser och arbetsgivare till Arbetsmiljöverket och arbetsgivare kan arbeta förebyggande . Liberalerna föreslår därför att det inrättas en enhet som uteslutande arbetar med psykisk ohälsa, trakasserier och diskriminering på arbetsplatser hos Arbetsmiljöverket. Enheten ska jobba nära D iskrimineringsombuds mannen och underlätta för anmälningar och information . Samtidigt återgår vi till den tidigare anslagsnivån för anställning av arbetsmiljöinspektörer vid Arbetsmiljöverket .

Liberalerna lämnar i andra sammanhang förslag till förändringar inom arbetsrätten som sannolikt kommer att anstränga Arbetsdomstolens resurser. Det i kombination med att det tar alldeles för lång tid att behandla arbetstvister gör att Liberalerna vill tillföra ytterligare medel till Arbetsdomstolen.

Liberalerna anser inte att det är en rimlig åtgärd att CSN-lån ska gå till körkort och avvisar därför helt anslag et Lån till körkort.

Vi d are avvisar Liberalerna helt anslaget Arbetslivspolitik och minskar anslaget till förstärkt arbetsträning som insats i etableringsprogrammet .

Liberalerna vill också att pris- och löneomräkningen ska justeras ned med 20 procent årligen, vilket innebar att besparingar kan göras inom några av anslagen inom utgiftsområde 14.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2018/19:1 Budgetpropositionen för 2019 utgiftsområde 14:

1. Riksdagen anvisar ramanslagen för budgetåret 2019 under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv enligt tabell 1.1.

2. Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2019 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom den tidsperiod som anges i tabell 1.2.

Motioner från allmänna motionstiden 2018/19

2018/19:78 av Magnus Persson m.fl. (SD):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avveckla Arbetsförmedlingen i dess nuvarande form och tillkännager detta för regeringen.

10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att höja taket för ersättning vid arbetslöshet och tillkännager detta för regeringen.

11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avveckla subventionerade anställningar och tillkännager detta för regeringen.

12. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utöka anslagen till Myndigheten för arbetsmiljökunskap och tillkännager detta för regeringen.

2018/19:164 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD):

6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om införande av en ny form av lärlingsanställning och tillkännager detta för regeringen.

2018/19:328 av Markus Wiechel (SD):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avskaffa Arbetsförmedlingen i dess nuvarande form och tillkännager detta för regeringen.

2018/19:423 av Christian Carlsson (KD):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att starta en utredning för att införa inträdesjobb som ny anställningsform i lagen om anställningsskydd och tillkännager detta för regeringen.

2018/19:2053 av Jan Björklund m.fl. (L):

21. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Samhall tydligt ska vara till för dem som på grund av funktionsnedsättning står långt ifrån arbetsmarknaden, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2018/19:2373 av Magnus Persson m.fl. (SD):

Riksdagen anvisar anslagen för 2019 inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv enligt förslaget i tabell 1 i motionen.

2018/19:2634 av Martin Ådahl m.fl. (C):

Riksdagen anvisar anslagen för 2019 inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv enligt förslaget i tabell 1 i motionen.

2018/19:2819 av Tobias Billström m.fl. (M, C, KD, L):

3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lägga ned Arbetsförmedlingen i sin nuvarande form och tillkännager detta för regeringen.

2018/19:2842 av Martin Ådahl m.fl. (C):

9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheterna att reformera arbetslöshetsförsäkringen i riktning mot större incitament till arbete och omställning och tillkännager detta för regeringen.

2018/19:2923 av Jan Björklund m.fl. (L):

3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en arbetsmarknad som öppnas för fler och tillkännager detta för regeringen.

2018/19:2931 av Jessica Polfjärd m.fl. (M):

1. Riksdagen anvisar anslagen för 2019 inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv enligt förslaget i tabell 1 i motionen.

2. Riksdagen beslutar att bemyndiga regeringen att under 2019 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst det belopp och inom de tidsperioder som föreslås i proposition 2018/19:1 utgiftsområde 14 punkt 2 med den ändringen att bemyndigandet avseende anslaget 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser beslutas till 10 miljarder kronor och att tidsperioden för bemyndigandet avseende samma anslag beslutas till 2020–2028.

3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att effektivisera Arbetsförmedlingen och tillkännager detta för regeringen.

4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Arbetsförmedlingens insatser bör bli mer kostnadseffektiva och tillkännager detta för regeringen.

5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att effektivisera Arbetsmiljöverket och tillkännager detta för regeringen.

2018/19:2992 av Christian Carlsson m.fl. (KD):

1. Riksdagen anvisar anslagen för 2019 inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv enligt förslaget i tabell 1 i motionen.

8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa anställningsformen inträdesjobb och tillkännager detta för regeringen.

10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avskaffa den arbetsmarknadspolitiska stödanställningen introduktionsjobb och tillkännager detta för regeringen.

11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att reducera Arbetsförmedlingens förvaltningsanslag och tillkännager detta för regeringen.

12. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avveckla Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsutbildningar och tillkännager detta för regeringen.

15. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avskaffa den arbetsmarknadspolitiska stödanställningen extratjänster och tillkännager detta för regeringen.

16. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avskaffa den arbetsmarknadspolitiska stödanställningen moderna beredskapsjobb och tillkännager detta för regeringen.

17. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att höja lönetaket i nystartsjobben till 21 000 kronor och tillkännager detta för regeringen.

18. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa socialt handledarstöd och tillkännager detta för regeringen.

30. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återinföra reglerna för deltidsbegränsningen inom arbetslöshetsförsäkringen och tillkännager detta för regeringen.

34. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att höja anslaget till lån för körkort och tillkännager detta för regeringen.

35. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att sänka taket i a-kassan och tillkännager detta för regeringen.

36. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att höja lönebidragen för personer med nedsatt arbetsförmåga och tillkännager detta för regeringen.

2018/19:2993 av Gulan Avci m.fl. (L):

1. Riksdagen anvisar anslagen för 2019 inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv enligt förslaget i tabell 1 i motionen.

2. Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2019 för anslaget 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 3 000 000 000 kronor 2020–2028 (avsnitt 3.5.3).

3. Riksdagen avslår regeringens förslag att bemyndiga regeringen att under 2019 för anslaget 1:13 Lån till körkort ingå ekonomiska åtaganden som medför behov av framtida anslag på högst 114 000 000 kronor 2020–2022 (avsnitt 3.5.13).

2018/19:2995 av Hans Eklind m.fl. (KD):

17. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning och tillkännager detta för regeringen.

18. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om de arbetsintegrerande sociala företagen och tillkännager detta för regeringen.

Bilaga 2

Regeringens och motionärernas anslagsförslag

Anslag för 2019 inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

Tusental kronor

Anslag

Regeringens

Avvikelse från regeringen

förslag

M

SD

C

KD

L

1:1

Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader

8 512 871

−892 000

−1 864 319

−622 000

−1 343 000

−871 000

1:2

Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd

27 013 828

+862 000

−691 000

−41 052

−50 000

1:3

Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser

12 984 181

−2 673 000

−4 284 780

−700 000

−8 192 000

−8 637 333

1:4

Lönebidrag och Samhall m.m.

18 810 364

+722 000

+940 518

+742 938

−490 000

1:5

Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige

121 317

1:6

Europeiska socialfonden m.m. för perioden

2014–2020

1 523 500

−32 000

−32 000

1:7

Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering

41 444

1:8

Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen

72 469

1:9

Bidrag till administration av grundbeloppet

57 022

1:10

Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten

8 303

1:11

Bidrag till lönegarantiersättning

1 650 000

1:12

Nystartsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanställningar

4 914 213

+111 000

+459 000

1:13

Lån till körkort

151 466

+369 000

−151 000

2:1

Arbetsmiljöverket

767 594

−25 000

+76 759

−1 000

2:2

Arbetsdomstolen

34 688

+10 000

2:3

Internationella arbetsorganisationen (ILO)

33 722

2:4

Medlingsinstitutet

59 597

2:5

Arbetslivspolitik

25 000

−25 000

2:6

Myndigheten för arbetsmiljökunskap

33 193

+3 319

Förslag till anslag utöver regeringens förslag

99:1

Kompetensförstärkning/upphandling

+2 000 000

99:2

Lärlingsanställningar

+250 000

99:3

Arbetsintegrera n de sociala företag

+200 000

99:4

Inträdesjobb

+554 000

+554 000

Summa för utgiftsområdet

76 814 772

−2 900 000

−2 016 502

−2 013 000

−7 631 115

−9 202 333

Bilaga 3

Regeringens och motionärernas förslag till beställningsbemyndiganden

Beställningsbemyndiganden för 2019 inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

Tusental kronor

Anslag

Regeringens förslag

Tidsperiod

Avvikelse från regeringen

M

SD

C

KD

L

1:3

Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser

12 010 000

2020–2028

–2 010 000

–9 010 000

1:4

Lönebidrag och Samhall m.m.

14 500 000

2020–2023

1:6

Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014–2020

3 685 000

2020–2023

1:7

Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering

9 000

2020

1:10

Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten

33 212

2020–2023

1:13

Lån till körkor t

114 000

2020–2022

–114 000

2:1

Arbetsmiljöverket

20 000

2020

Summa beställningsbemyndiganden

30 371 212

–2 010 000

±0

±0

±0

– 9 1 2 4 000

Bilaga 4

Utskottets anslagsförslag

Förslaget till beslut överensstämmer med regeringens förslag utom när det gäller anslagen 1:1, 1:3, 1: 4 och 1:6.

Anslag för 2019 inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

Tusental kronor

Anslag

Avvikelse från regeringen

Utskottets förslag

1:1

Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader

–892 000

7 620 871

1:2

Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd

±0

27 013 828

1:3

Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser

–2 673 000

10 311 181

1:4

Lönebidrag och Samhall m.m.

+722 000

19 532 364

1:5

Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige

±0

121 317

1:6

Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014–2020

–32 000

1 491 500

1:7

Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering

±0

41 444

1:8

Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen

±0

72 469

1:9

Bidrag till administration av grundbeloppet

±0

57 022

1:10

Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten

±0

8 303

1:11

Bidrag till lönegarantiersättning

±0

1 650 000

1:12

Nystartsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanställningar

±0

4 914 213

1:13

Lån till körkort

±0

151 466

2:1

Arbetsmiljöverket

±0

767 594

2:2

Arbetsdomstolen

±0

34 688

2:3

Internationella arbetsorganisationen (ILO)

±0

33 722

2:4

Medlingsinstitutet

±0

59 597

2:5

Arbetslivspolitik

±0

25 000

2:6

Myndigheten för arbetsmiljökunskap

±0

33 193

Summa för utgiftsområdet

–2 875 000

73 939 772

Bilaga 5

Utskottets f örslag till beställningsbemyndiganden

Förslaget till beslut överensstämmer med regeringens förslag utom när det gäller beställningsbemyndigandet för anslaget 1:3.

Beställningsbemyndiganden för 2019 inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

Tusental kronor

Anslag

Avvikelse från regeringen

Utskottets förslag

Tidsperiod

1:3

Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser

–2 010 000

10 0 0 0 000

2020–2028

1:4

Lönebidrag och Samhall m.m.

±0

1 4 500 000

2020–2023

1:6

Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014–2020

±0

3 685 000

2020–2023

1:7

Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering

±0

9 000

2020

1:10

Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten

±0

33 212

2020–2023

1:13

Lån till körkort

±0

114 000

2020–2022

2:1

Arbetsmiljöverket

±0

20 000

2020

Summa beställningsbemyndiganden

–2 010 000

28 361 212