Bet. 2018/19:KU21

Konstitutionsutskottets betänkande 2018/19:KU21

Behandlingen av riksdagens skrivelser

Sammanfattning

Utskottet föreslår att riksdagen lägger regeringens skrivelse och riksdagsstyrelsens redogörelse till handlingarna.

När det gäller behandlingen av riksdagsskrivelser inom konstitutionsutskottets område redovisas sex tillkännagivanden som slutbehandlade. När det gäller tillkännagivandet om lotteriverksamhet som bedrivs av partier och information till enskilda (bet. 2017/18:KU19 punkt 6, rskr. 201//18:153) noterar utskottet följande. Regeringen redovisade tillkännagivandet som slutbehandlat i propositionen En omreglerad spelmarknad (prop. 2017/18:220). I propositionen anfördes att Lotteriinspektionen redan ställer sådana krav i sina tillståndsbeslut för lotterier, inte bara avseende partipolitisk verksamhet utan i fråga om allmännyttig verksamhet över huvud taget. Regeringen bedömde att spelmyndigheten kommer att kunna besluta om motsvarande villkor även inom ramen för den nu föreslagna regleringen, vilken i förhållande till nu gällande regler närmast förutsätter en ökad transparens, bl.a. i fråga om de allmännyttiga ändamål som ska kunna ligga till grund för en licens av nu aktuellt slag. I den nu aktuella redogörelsen vidhåller regeringen bedömningen i propositionen, och tillkännagivandet redovisas således som slutbehandlat. Utskottet noterar att tillkännagivandet inbegrep att frågan skulle inkluderas i den nya lotterilagstiftningen. På de grunder regeringen anför anser utskottet att tillkännagivandet kan ses som slutbehandlat; utskottet tar inte ställning till om tillkännagivandet är tillgodosett. Om det framöver visar sig att den typ av information som tas upp i tillkännagivandet inte ges till enskilda på det sätt som regeringen har redovisat kan dock frågan komma att väckas på nytt i riksdagen. När det gäller övriga fem tillkännagivanden som redovisas som slutbehandlade gör utskottet ingen annan bedömning än regeringen.

Konstitutionsutskottet konstaterar som det gjort de senaste åren att regeringens redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser under flera år har förbättrats. Konstitutionsutskottet gör bl.a. mot bakgrund av yttranden från andra utskott vissa överväganden om hanteringen av tillkännagivanden.

1

2018/19:KU21 S AMMANFATTNING

Konstitutionsutskottet ser positivt på att regeringen i de fall ett tillkännagivande innehåller flera delmoment synes ha tagit detta i beaktande i sin redogörelse och förutsätter att regeringen även i fortsättningen redovisar behandlingen av samtliga delar som ingår i ett tillkännagivande.

Regeringen synes även ha beaktat utskottets klargörande från föregående år om att tillkännagivanden endast bör redovisas i propositioner och skrivelser som behandlar en sakfråga som är direkt knuten till tillkännagivandet. Konstitutionsutskottet förutsätter att regeringen även framöver redovisar vidtagna åtgärder i sitt sakliga sammanhang.

Det är riksdagen som beslutar om statens budget och anslagen får inte användas på annat sätt än riksdagen har bestämt. Utskottet vill framhålla att riksdagsskrivelser som rör riksdagens budgetbeslut inte per automatik kan avskrivas med regleringsbreven i december. En bedömning behöver göras i varje enskilt fall. Inte förrän alla delar av budgetbeslutet är genomförda kan riksdagsskrivelsen ses som slutbehandlad. Av regeringens redogörelse bör då också framgå vad som ligger till grund för att riksdagsskrivelsen anses slutbehandlad.

I betänkandet finns ett särskilt yttrande (M, SD, KD).

Behandlade förslag

Skrivelse 2018/19:75 Riksdagens skrivelser till regeringen – åtgärder under 2018.

Redogörelse 2018/19:RS4 Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till riksdagsstyrelsen.

2

2018/19:KU21

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut ...............................................................
4

Redogörelse för ärendet ..................................................................................
5

Ärendet och dess beredning..........................................................................
5

Bakgrund ......................................................................................................
5

Skrivelsens och redogörelsens huvudsakliga innehåll ..................................
5

Utskottets överväganden.................................................................................
7

Riksdagens skrivelser till regeringen............................................................
7

Riksdagens skrivelser till riksdagsstyrelsen ...............................................
36

Särskilt yttrande ............................................................................................
40

Riksdagens skrivelser till regeringen, punkt 1 (M, SD, KD) ......................
40

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag ............................................................
41

Skrivelse 2018/19:75.................................................................................
41

Redogörelse 2018/19:RS4.........................................................................
41

Bilaga 2

Skatteutskottets yttrande 2018/19:SkU4y .....................................................
42

Bilaga 3

Justitieutskottets yttrande 2018/19:JuU2y ....................................................
51

Bilaga 4

Civilutskottets yttrande 2018/19:CU1y ........................................................
76

Bilaga 5

Utrikesutskottets yttrande 2018/19:UU3y ....................................................
79

Bilaga 6

Försvarsutskottets yttrande 2018/19:FöU4y .................................................
82

Bilaga 7

Socialförsäkringsutskottets yttrande 2018/19:SfU3y....................................
84

Bilaga 8

Kulturutskottets yttrande 2018/19:KrU2y ....................................................
91

Bilaga 9

Trafikutskottets yttrande 2018/19:TU2y.......................................................
98

Bilaga 10

Miljö- och jordbruksutskottets yttrande 2018/19:MJU5y ............................
118

Bilaga 11

Näringsutskottets yttrande 2018/19:NU3y...................................................
123

Tabeller

Tabell 1 Antalet kungjorda grundförfattningar samt antal och andel

kungjorda EU-grundförfattningar under perioden 2001–2018........................
8

Tabell 2 Antal ännu ej slutbehandlade riksdagsskrivelser från olika

riksmöten ........................................................................................................
9

Tabell 3 Antal redovisade samt antal och andel ej slutbehandlade

riksdagsskrivelser (rskr.) i regeringens redogörelser 1991/92–2018/19 .......
30

Tabell 4 Antal och andel slutbehandlade tillkännagivanden (tkg) och

genomsnittlig tidsåtgång för slutbehandling 1995/96–2018/19 ....................
31

Tabell 5 Sista vidtagna åtgärd från regeringen m.fl. som lett till

slutbehandling av tillkännagivandena, 1995/96–2018/19, andelar

uttryckt i procent...........................................................................................
32

3

2018/19:KU21

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagens skrivelser till regeringen

Riksdagen lägger skrivelse 2018/19:75 till handlingarna.

2. Riksdagens skrivelser till riksdagsstyrelsen

Riksdagen lägger redogörelse 2018/19:RS4 till handlingarna.

Stockholm den 11 juni 2019

På konstitutionsutskottets vägnar

Karin Enström

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Karin Enström (M), Hans Ekström (S), Ida Karkiainen (S), Marta Obminska (M), Matheus Enholm (SD), Per- Arne Håkansson (S), Linda Ylivainio (C), Mia Sydow Mölleby (V), Fredrik Lindahl (SD), Laila Naraghi (S), Tuve Skånberg (KD), Daniel Andersson (S), Bengt Eliasson (L), Mikael Strandman (SD), Jonas Eriksson (MP), Erik Ottoson (M) och Fredrik Schulte (M).

4

2018/19:KU21

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Regeringens skrivelse 2018/19:75 Riksdagens skrivelser till regeringen – åtgärder under 2018 överlämnades till riksdagen den 19 mars 2019.

Riksdagsstyrelsens redogörelse 2018/19:RS4 Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till riksdagsstyrelsen överlämnades till riksdagen den 20 februari 2019.

Kammaren beslutade den 27 mars respektive den 27 februari 2019 att hänvisa regeringens skrivelse respektive riksdagsstyrelsens redogörelse till konstitutionsutskottet för beredning.

Motionstiderna för skrivelsen respektive redogörelsen löpte ut den 10 april respektive den 13 mars 2019.Det har inte väckts några följdmotioner med anledning av redogörelsen eller skrivelsen.

Konstitutionsutskottet beslutade den 28 mars 2019 att anmoda övriga utskott att senast den 7 maj 2019 yttra sig över regeringens skrivelse och de motioner som kunde komma att väckas med anledning av skrivelsen i de delar de berör respektive utskotts beredningsområde.

Bakgrund

Sedan 1961 har regeringen lämnat redogörelser till riksdagen för vilka åtgärder regeringen har vidtagit med anledning av riksdagens olika beslut. Enligt 9 kap. 8 § riksdagsordningen (RO) ska regeringen varje år i en skrivelse till riksdagen redovisa vilka åtgärder regeringen har vidtagit med anledning av de riksdagsskrivelser som överlämnats till regeringen. Sedan slutet av 1990-talet har behandlingen av riksdagens skrivelser till riksdagsstyrelsen (tidigare talmanskonferensen) redovisats för riksdagen. Riksdagsstyrelsen ska enligt tilläggsbestämmelse 9.17.3 i RO årligen i en redogörelse redovisa vilka åtgärder den har vidtagit med anledning av de riksdagsskrivelser som överlämnats till styrelsen.

Skrivelsens och redogörelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelse 2018/19:75 Riksdagens skrivelser till regeringen – åtgärder under 2018 lämnar regeringen en redovisning av vilka åtgärder den har vidtagit med anledning av de riksdagsskrivelser som överlämnats till regeringen. Redovisningen omfattar huvudsakligen åtgärder under tiden den 1 januari–31 december 2018.

I redogörelse 2018/19:RS4 redovisar riksdagsstyrelsen vilka åtgärder den har vidtagit med anledning av de riksdagsskrivelser som överlämnats till

5

2018/19:KU21
R EDOGÖRELSE FÖR ÄRENDET

styrelsen. Redogörelsen omfattar huvudsakligen beslut av riksdagsstyrelsen

under tiden den 1 januari 2018–31 december 2018.

6

2018/19:KU21

Utskottets överväganden

Riksdagens skrivelser till regeringen

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen lägger regeringens skrivelse till handlingarna.

Jämför det särskilda yttrandet (M, SD, KD).

Skrivelsen

Regelbeståndet

I skrivelsens avsnitt 5 (s. 356 f.) redovisas uppgifter om regelbeståndet. Antalet gällande grundförfattningar per den 1 mars 2019 var 4 266. Av dessa var 1 486 lagar. Motsvarande siffror per den 1 mars 2018 var 4 218, varav 1 462 lagar. Antalet kungjorda grund- och ändringsförfattningar i Svensk författningssamling (SFS) under 2018 var 2 122, jämfört med 1 347 under 2017, 1 376 under 2016, 1 074 under 2015 och 1 589 under 2014. Av de författningar som kungjordes 2018 var 210 grundförfattningar (75 lagar och 135 förordningar m.m.).

Antalet rubriker i myndigheternas regelförteckningar den 31 december 2018 har beräknats till ca 7 900, vilket innebär ett ökat antal regelrubriker jämfört med 2017. Uppgifterna i myndigheternas regelförteckningar är emellertid något osäkra.

Andelen EU-relaterade författningar

Sedan våren 2010 (bet. 2009/10:KU21 s. 23) redovisar konstitutionsutskottet vissa uppgifter från regeringens skrivelse om antalet kungjorda författningar och andelen kungjorda grundförfattningar genom vilka EU-direktiv har genomförts (nedan EU-grundförfattningar).

Under 2018 genomfördes EU-direktiv i 63 ändringsförfattningar (39 lagar och 24 förordningar) och 27 nya grundförfattningar (17 lagar och 10 förordningar).

Av tabell 1 nedan framgår att EU-direktiv genomfördes i en knapp femtedel av samtliga kungjorda grundförfattningar under perioden 2001–2018. För samma period gäller att drygt en fjärdedel av alla nya lagar som kungjordes hade sin grund i genomförande av EU-direktiv. Andelen kungjorda grundförfattningar som har sin grund i EU-direktiv har varierat kraftigt över åren.

7

2018/19:KU21 U TSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

Tabell 1 Antalet kungjorda grundförfattningar samt antal och andel kungjorda EU-grundförfattningar under perioden 2001–2018

År då
Antal kungjorda
Antal kungjorda EU-
Andel kungjorda EU-

författningarna grundförfattningar
grundförfattningar
grundförfattningar i %

kungjordes
(varav lagar)
(varav lagar)
(varav lagar)

2001
136 (37)
17
(3)
13 (8)

2002
129 (27)
20
(7)
16
(26)

2003
135 (41)
25 (11)
19
(27)

2004
136 (38)
37 (15)
27
(40)

2005
162 (42)
32 (14)
20
(33)

2006
178 (59)
85 (33)
48
(56)

2007
347 (28)
76 (12)
22
(43)

2008
160 (49)
48 (20)
30
(41)

2009
207 (52)
43
(8)
21
(15)

2010
189 (65)
22
(9)
12
(14)

2011
173 (32)
28 (14)
16
(44)

2012
118 (28)
10
(5)
9
(18)

2013
126 (36)
15
(7)
12
(19)

2014
126 (50)
13
(5)
10
(10)

2015
149 (39)
1
(0)
1 (0)

2016
185 (50)
35 (17)
19
(34)

2017
127 (32)
9
(6)
7
(19)

2018
210 (75)
27 (17)
13
(23)

Totalt
2 993 (780)
543 (203)
18
(26)

Källa: Konstitutionsutskottets kanslis genomgång av skrivelse 75 åren 2001/02–2018/19. Användbara data finns endast tillgängliga från 2001.

När det gäller ändringsförfattningarna, som inte redovisas i tabellen, kan det nämnas att antalet kungjorda ändringsförfattningar per år under perioden 2001–2018 i genomsnitt ligger något över 1 250. Den högsta noteringen infaller 2018 (1 912 kungjorda ändringsförfattningar) och den lägsta 2012 (883 kungjorda ändringsförfattningar). Andelen ändringsförfattningar genom vilka EU-direktiv genomförts uppgår under perioden 2001–2018 till strax under 7 procent med stora årliga variationer; t.ex. var andelen EU-relaterade ändringsförfattningar drygt 15 procent 2009 och drygt 3 procent 2010. Under 2018 var andelen 3 procent (63 av 1 912 ändringsförfattningar).

Riksdagsskrivelserna

Totala antalet riksdagsskrivelser

Regeringens redovisning är knuten till de skrivelser där riksdagen meddelar regeringen sina beslut. Redovisningen tar upp samtliga riksdagsskrivelser från det senaste kalenderåret som är ställda till regeringen och äldre riksdagsskrivelser som inte tidigare har rapporterats som slutbehandlade av regeringen.

I skrivelsens avsnitt 3 (s. 317 f.) finns ett kronologiskt register över de riksdagsskrivelser som redovisas. I skrivelsen redovisas totalt 626 riksdagsskrivelser.

8

U TSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
2018/19:KU21

I följande tabell redovisas hur många riksdagsskrivelser som redovisas som ej slutbehandlade i skrivelse 2018/19:75.

Tabell 2 Antal ännu ej slutbehandlade riksdagsskrivelser från olika riksmöten

Riksmöte
Antal
Riksmöte
Antal

1999/00
1
2009/10
6

2000/01
0
2010/11
5

2001/02
1
2011/12
4

2002/03
0
2012/13
6

2003/04
0
2013/14
19

2004/05
1
2014/15
25

2005/06
2
2015/16
35

2006/07
0
2016/17
59

2007/08
1
2017/18
99

2008/09
0
2018/19
13

Källa: Kronologiskt register i skrivelse 2018/19:5 s. 317 f.

När det gäller det pågående riksmötet 2018/19 omfattar redovisningen i skrivelsen riksdagsskrivelser som överlämnats till regeringen fram till den 31 december 2018. Från den perioden kvarstår 13 riksdagsskrivelser som ej slutbehandlade.

I skrivelsen (skr. 2018/19:75 s. 4) framhåller regeringen att färre åtgärder har kunnat redovisas för riksdagen med hänsyn till att regeringen under hösten 2018 var en övergångsregering.

Riksdagsskrivelser inom konstitutionsutskottets område

I skrivelsen redovisas 66 riksdagsskrivelser med anledning av betänkanden från konstitutionsutskottet från riksmötena 2011/12–2018/19. Av dessa redovisas 40 riksdagsskrivelser som slutbehandlade och 26 som ej slutbehandlade.

I de fall riksdagens beslut har avsett nya lagar eller lagändringar visar en genomgång att de SFS-nummer som anges i skrivelsen är korrekta.

När det gäller riksdagens beslut om anslag m.m. för 2019 inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse (bet. 2018/19:KU1) har alla fyra riksdagsskrivelser till regeringen slutbehandlats genom att regleringsbrev beslutats (Statsrådsberedningen, Justitiedepartementet, Finansdepartementet och Kulturdepartementet). Kulturdepartementet har även beslutat om beställningsbemyndiganden när det gäller anslagen om stöd till politiska partier och mediestöd. Utskottet har även gått igenom regleringsbreven och gjort följande iakttagelser. När det gäller anslaget 6:1 Allmänna val och demokrati redovisar regeringen riksdagsskrivelsen som slutbehandlad med regleringsbrevet från december 2018. Ett anslagsvillkor genomfördes dock först med en ändring i regleringsbrevet från den 14 mars 2019. Även i fråga om anslaget 5:1 Länsstyrelsen m.m. redovisar regeringen riksdagsskrivelsen som slutbehandlad med regleringsbrevet från december 2018. Anslagsvillkoret om att minskningen av medel för miljötillsyn inte ska avse den miljötillsyn länsstyrelserna bedriver gentemot näringsidkare återges inte i regleringsbrev.

9

2018/19:KU21
U TSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

Nedan redovisas de totalt 38 riksdagsskrivelser som avser tillkännagivanden. Först redovisas de 6 tillkännagivanden som redovisas som slutbehandlade, och därefter de 32 tillkännagivanden som redovisas som ej slutbehandlade.

Slutbehandlade tillkännagivanden inom konstitutionsutskottets område

I fråga om tillkännagivandet om fortsatt behandling av Presstödskommitténs fyra huvudförslag (bet. 2014/15:KU12 punkt 7, rskr. 2014/15:195) anges att tillkännagivandet redovisades som slutbehandlat i propositionen En sammanhållen politik för Sveriges landsbygder – för ett Sverige som håller ihop (prop. 2017/18:179 s. 72).

När det gäller tillkännagivandet om skadestånd vid överträdelse av regeringsformen (bet. 2015/16:KU15 punkt 15, rskr. 2015/16:192) anges att regeringen den 30 augusti 2018 beslutade att en parlamentarisk kommitté ska ges i uppdrag att analysera och överväga den fråga som tillkännagivandet avser. Kommittén har påbörjat arbetet och ska redovisa sitt uppdrag senast den 31 mars 2020.

I fråga om tillkännagivandet om sekretessbrytande bestämmelse vid vanvård av djur (bet. 2016/17:KU15 punkt 3, rskr. 2016/17:243) anges att Djurskyddsutredningen i sitt betänkande Ny djurskyddslag (SOU 2011:75) föreslog att det ska införas en sekretessbrytande bestämmelse så att hälso- och sjukvårdspersonal och personal inom socialtjänsten får lämna uppgifter om djurskyddsproblem vidare till den berörda djurskyddskontrollmyndigheten. Regeringen beslutade den 8 mars 2018 en proposition om en ny djurskyddslag (prop. 2017/18:147). I propositionen föreslog regeringen också att det förs in bestämmelser i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) som möjliggör för personal inom hälso- och sjukvården, socialtjänsten samt verksamheter enligt lagen (1993:387) om stöd och service till funktionshindrade att lämna sådana uppgifter om ett djur till djurskyddskontrollmyndigheterna eller Polismyndigheten som är nödvändiga för ett ingripande från myndigheternas sida. Tillkännagivandet redovisades som slutbehandlat i propositionen.

När det gäller tillkännagivandet om en nationell institution för mänskliga rättigheter (bet. 2017/18:KU6 punkt 2, rskr. 2017/18:98) anges att som redogjordes för i budgetpropositionen för 2019 (prop. 2018/19:1 utg.omr. 1 avsnitt 8.13.2) beslutade Regeringskansliet i mars 2018 om ett uppdrag att utreda frågan om att inrätta en nationell institution för mänskliga rättigheter (Ku2017/02610/DISK). Regeringen bedömde i propositionen därmed riksdagens tillkännagivande som slutbehandlat.

I fråga om tillkännagivandet om lotteriverksamhet som bedrivs av partier och information till enskilda (bet. 2017/18:KU19 punkt 6, rskr. 2017/18:153) anges att regeringen den 5 april 2018 beslutade propositionen En omreglerad spelmarknad (prop. 2017/18:220). I propositionen redovisar regeringen tillkännagivandet som slutbehandlat.

När det gäller tillkännagivandet om flaggdag med anledning av demokratins genombrott (bet. 2017/18:KU28 punkt 5, rskr. 2017/18:337)

10

U TSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
2018/19:KU21

anges att regeringen den 18 oktober 2018 utfärdade förordningar om ändringar av förordningen (1982:270) om allmänna flaggdagar som innebär att den 17 december 2018 blev allmän flaggdag under 2018.

Ej slutbehandlade tillkännagivanden inom konstitutionsutskottets område

I fråga om tillkännagivandet om evenemangslista (bet. 2011/12:KU16 punkt 1, rskr. 2011/12:224) anges att regeringen den 7 februari 2013 gav Myndigheten för radio och tv i uppdrag att analysera och lämna förslag till hur en evenemangslista kan utformas. Uppdraget redovisades den 15 november 2013 och har remissbehandlats. Under regeringens beredning av ärendet gjordes ett andra tillkännagivande av riksdagen i vilket regeringen uppmanades beakta vissa synpunkter på listans utformning (bet. 2013/14:KU28 punkt 1, rskr. 2013/14:230). Med anledning av det andra tillkännagivandet gav regeringen ett nytt uppdrag till myndigheten om att ta fram ett förslag till evenemangslista med bl.a. villkor om högre befolkningstäckning än vad som tidigare föreslagits. Uppdraget redovisades till Regeringskansliet den 29 februari 2016. Myndighetens nya förslag har remitterats och bereds inom Regeringskansliet.

I fråga om tillkännagivandet om en helhetslösning av regionfrågan (bet. 2013/14:KU30 punkt 4, rskr. 2013/14:158) anges att Indelningskommittén i mars 2018 i sitt slutbetänkande Myndighetsgemensam indelning (SOU 2018:10) bl.a. föreslog att tio utpekade myndigheter ska ha en gemensam regional indelning. Betänkandet har remitterats och ärendet bereds inom Regeringskansliet. Den 29 mars 2018 beslutade regeringen propositionen Ett enhetligt regionalt utvecklingsansvar (prop. 2017/18:206) med förslag om att landstingen i Stockholms, Kalmar, Blekinge, Södermanlands, Värmlands, Dalarnas och Västerbottens län ska ta över det regionala utvecklingsansvaret i respektive län och att lagen (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar ska ändras så att lagen omfattar samtliga län. Regeringen anförde i propositionen bl.a. att ansökningarna från berörda landsting ansågs utgöra såväl lokala som regionala initiativ och att man genom förslaget uppnår en enhetlig organisation för det regionala utvecklingsansvaret. Mot denna bakgrund ansåg regeringen att tillkännagivandet var behandlat i den del som avser hur det regionala utvecklingsansvaret ska utformas. Lagändringen trädde i kraft den 1 januari 2019. Regeringen avser i enlighet med vad som anförs i propositionen att återkomma till riksdagen i fråga om övriga delar av tillkännagivandet.

När det gäller tillkännagivandet om utredning i fråga om utlämnande av allmänna handlingar (bet. 2014/15:KU11 punkt 1, rskr. 2014/15:127) anges att en utredare i april 2016 fick i uppdrag att kartlägga och vid behov föreslå åtgärder i fråga om förekomsten hos myndigheterna av frekventa och omfattande ärenden om utlämnande av allmän handling (Ju 2016:C). Utredaren redovisade sitt arbete i promemorian Frekventa och omfattande ärenden om utlämnande av allmän handling (Ds 2017:37) i juni 2017. Promemorian har remissbehandlats. Arbete pågår med att ta fram en lagrådsremiss.

11

2018/19:KU21
U TSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

I fråga om tillkännagivandet om antiziganism, romsk inkludering och

inrättande av ett romskt förvaltningsområde (bet. 2014/15:KU16 punkt 1,

rskr. 2014/15:156) anges att flera satsningar mot antiziganism och för romsk

inkludering pågår, bl.a. inom ramen för regeringens strategi för romsk

inkludering (skr. 2011/12:56) och regeringens nationella plan mot rasism,

liknande former av fientlighet och hatbrott (se prop. 2018/19:1 utg.omr. 1

avsnitt 9.4 samt utg.omr. 13 avsnitt 4.4.2). Arbetet med att tillgodose

riksdagens tillkännagivande kommer därmed att fortsätta.

När det gäller tillkännagivandet om försöksverksamhet med sam-

distribution av tidningar och post (bet. 2014/15:KU12 punkt 4, rskr.

2014/15:195) anges att regeringen den 17 december 2015 gav i uppdrag åt

Post- och telestyrelsen att kartlägga förutsättningarna inom det postala

regelverket för att genomföra försöksverksamhet med samdistribution av post

och tidningar på sådant sätt som riksdagen förordat (N2015/088977/ITP).

Post- och telestyrelsen redovisade den 31 mars 2016 att marknaden utvecklats

så att samdistribution av post och tidningar på marknadsmässiga grunder sker

på fler orter och att myndigheten inte har några verksamma rättsmedel att

genomföra försöksverksamhet på sådant sätt som riksdagen förordat

(N2016/02494/D). Utredningen om en översyn av postlagstiftningen i ett

digitaliserat samhälle (N 2015:06), som bl.a. har haft till uppgift att utreda

effekterna av samdistribution av post och tidningar och hur det skulle påverka

möjligheterna för marknadstillträde och effektiv konkurrens, lämnade i april

2016 delbetänkandet Som ett brev på posten – Postbefordran och pristak i ett

digitaliserat samhälle (SOU 2016:27) och i september 2016 slutbetänkandet

Till sista utposten – En översyn av postlagstiftningen i ett digitaliserat

samhälle (SOU 2016:54). Utredningens förslag låg till grund för regeringens

beslut den 12 oktober 2017 om förordningen om ändring i postförordningen

(2010:1049) (SFS 918), som innebär att den samhällsomfattande posttjänstens

befordringskrav för brev med normalporto ändras från övernattbefordran till

tvådagarsbefordran. Förslaget låg även till grund för propositionen Ändringar

i postlagen (prop. 2017/18:41) som regeringen beslutade den 9 november

2017. Övergången till tvådagarsbefordran kan underlätta samdistribution av

post och tidningar. Regeringen ansåg i och med dessa åtgärder att

tillkännagivandet var slutbehandlat, vilket redovisades i propositionen En

sammanhållen politik för Sveriges landsbygder – för ett Sverige som håller

ihop (prop. 2017/18:179). Under utskottsbehandlingen av propositionen

anförde näringsutskottet, som även beslutat att ge konstitutionsutskottet

tillfälle att yttra sig, följande (bet. 2017/18:NU19 s. 118, rskr. 2017/18:360).

Utskottet konstaterar att konstitutionsutskottet i fråga om tillkännagivandet

om nya och mer omfattande försök med samdistribution inte delar regeringens

bedömning. Konstitutionsutskottet anser att regeringens åtgärder skulle ha

kunnat vara mer vittgående och menar att regeringen mycket väl hade kunnat

överväga olika alternativa vägar framåt för att inleda försöksverksamhet med

samdistribution, däribland att använda sin roll som ägare i Postnord AB.

Konstitutionsutskottet anser därför att regeringen bör undersöka alternativa

12

U TSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
2018/19:KU21

vägar och därefter redovisa ytterligare åtgärder i fråga om samdistribution. Utskottet gör inte någon egen bedömning av dessa tillkännagivanden men förutsätter att regeringen, i enlighet med det som konstitutionsutskottet tidigare uttalat i samband med behandlingen av regeringens skrivelse 2016/17:75, återkommer till riksdagen med den redovisning som konstitutionsutskottet efterfrågar. Ärendet bereds vidare.

I fråga om tillkännagivandet om ansvar för skolhuvudmän m.fl. (bet. 2015/16:KU4 punkt 4, rskr. 2015/16:137) anges att Statens skolverk (Skolverket) har deltagit i Europarådets projekt Teaching Controversial Issues som syftar till att utveckla vidareutbildningar och stödmaterial för lärare och pedagoger om hur de kan undervisa i kontroversiella ämnen som t.ex. extremism och terrorism. Under 2017 översatte Skolverket stödmaterialet till svenska och det pilottestades samma år av ett antal lärare. Den 18 januari 2018 gav regeringen Skolverket i uppdrag att utreda vilken roll utbildningen inom skolväsendet har enligt gällande regelverk i arbetet mot våldsbejakande extremism. Utgångspunkten för utredningen skulle vara utbildningens syfte men även ansvar och skyldigheter för skolhuvudmännen när det gäller enskilda barn och elever samt hur skolväsendet ska samverka med aktörer som socialtjänsten och polisen i dessa frågor. Skolverket skulle också förstärka de insatser som görs för att stödja lärare när det gäller att bemöta olika former av intolerans och extremism (U2018/00162/GV och U2018/00209/GV). Uppdraget redovisades slutligt i december 2018. Regeringen redovisade i skrivelse 2017/18:75 att punkten är slutbehandlad. Konstitutionsutskottet har ansett att tillkännagivandet inte är slutbehandlat (bet. 2017/18:KU21). Regeringen konstaterade i budgetpropositionen för 2019 (prop. 2018/19:1 utg.omr. 16 avsnitt 3.3.3 s. 91) att punkten åter är öppen.

När det gäller tillkännagivandet om att identifiera samfund och organisationer som inte bör få stöd från det allmänna (bet. 2015/16:KU4 punkt 5, rskr. 2015/16:137) anges att Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) i regleringsbrevet för 2018 fick i uppdrag att redovisa vilka åtgärder som myndigheten vidtagit i fråga om myndighetens bidragshantering mot bakgrund av de förslag som Statskontoret redovisat i rapport 2017:13 Myndighetsanalys av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (U2017/03808/UF). Uppdraget redovisades den 28 september 2018. MUCF konstaterar att många av de åtgärder som Statskontoret har föreslagit redan var påbörjade eller genomförda när rapporten kom eller har effektiviserats. Utredningen om översyn av statens stöd till trossamfund överlämnade i mars 2018 betänkandet Statens stöd till trossamfund i ett mångreligiöst Sverige (SOU 2018:18) till regeringen. I betänkandet föreslås att ett förtydligat demokratikriterium utformas på så sätt att det exkluderar trossamfund som agerar i strid med särskilt skyddsvärda grundläggande värderingar i det svenska samhället. Betänkandet har remissbehandlats och bereds i Regeringskansliet. I september 2018 överlämnade 2017 års arvsfondsutredning betänkandet En arvsfond i takt med tiden (SOU 2018:70) till regeringen. I betänkandet föreslås bl.a. att det ska

13

2018/19:KU21
U TSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

införas ett demokrativillkor som föreskriver att stöd inte ska få lämnas till en

organisation om den eller någon av dess företrädare främjar, uppmanar till

eller försvarar terrorism eller i övrigt inte respekterar mänskliga rättigheter.

Betänkandet har remissbehandlats och bereds i Regeringskansliet. Utöver

detta tillsatte regeringen den 8 mars 2018 en utredning som ska se över

demokrativillkoren i statsbidragsförordningar och tillämpningen av dessa

villkor (dir. 2018:19). Syftet med översynen är att säkerställa att allmänna

medel går till verksamheter som är förenliga med samhällets grundläggande

värderingar så som de formuleras i regeringsformen och i de internationella

konventionerna om mänskliga rättigheter. Uppdraget ska redovisas senast den

20 juni 2019.

I fråga om tillkännagivandet om att förhindra radikalisering och

rekrytering i digitala miljöer (bet. 2015/16:KU4 punkt 7, rskr. 2015/16:137)

anges att det först och främst är viktigt att kontinuerligt kartlägga och

analysera de våldsbejakande extremistmiljöernas propaganda som sprids i

digitala miljöer. Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) har sedan 2016

uppdraget att göra kartläggningar och analyser av våldsbejakande extremistisk

propaganda som sprids i digitala miljöer (Ku2016/01373/D). Regeringen

utökade och förlängde under 2018 detta uppdrag till den 13 februari 2020

(Ju2018/01289/KRIM). FOI:s kartläggningar Hatbudskap och våldsbejakande

extremism i digitala miljöer (2017), Det digitala kalifatet – om Islamiska

statens propaganda (2017), Det vita hatet – radikal nationalism i digitala

miljöer (2017), Den digitala kampen – Autonoma rörelser på nätet (2018) och

Digital Jihad – propaganda from the Islamic State (2018) har bidragit till att

det i dag finns kunskap om den våldsbejakande extremistiska propagandans

innehåll och hur det kan appellera till olika mottagare. Med dessa rapporter

som bas finns det nya möjligheter för olika aktörer att utveckla olika

förebyggande strategier. Det finns sedan flera år tillbaka möjligheter för

organisationer att söka statsbidrag för ett sådant arbete. Utöver detta har

regeringen vidtagit flera åtgärder för att utveckla arbetet med att stärka

människors förmåga till motståndskraft mot propaganda. Forum för levande

historia tog under 2018 fram ett uppdaterat digitalt klassrumsmaterial,

Propaganda – risk för påverkan, som förklarar propagandans mekanismer och

stimulerar kritiskt tänkande och källkritik. Materialet är kostnadsfritt och riktar

sig till högstadiet och gymnasiet. Statens medieråd har genom flera uppdrag

vidareutvecklat stöd till pedagoger med barn och ungdomar som målgrupp

bl.a. genom det digitala utbildningsmaterialet MIK för mig.

När det gäller tillkännagivandet om beredskap för att hantera avhoppare

(bet. 2015/16:KU4 punkt 9, rskr. 2015/16:137) anges att regeringen har

vidtagit flera åtgärder för att utveckla arbetet med män, kvinnor och barn som

är involverade i våldsbejakande extremism och skapa ökad beredskap för att

göra insatser. De personer som misstänks för att ha begått grova brott, bör i

första hand utredas för detta. När det gäller det förebyggande arbetet i sin

helhet har regeringen sedan 2014 tagit initiativ till ett åtgärdspaket för ca 170

miljoner kronor. Effekterna av dessa åtgärder, framförallt av den nationella

14

U TSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
2018/19:KU21

samordnarens arbete (dir. 2014:18), har bidragit till att det i dag finns en ökad kunskap om våldsbejakande extremism hos kommuner, vilket framkommer av Statskontorets utvärdering av det förebyggande arbetet (Ku2018/02222/D). Center mot våldsbejakande extremism vid Brottsförebyggande rådet har nu i uppdrag att ytterligare stärka denna kunskap och att ge stöd till yrkesverksamma. Regeringen har även tagit initiativ till att myndigheter har tagit fram specifika vägledningar för insatser till individer som är i riskzonen och till individer som är involverade i våldsbejakande extremism. Socialstyrelsen har t.ex. tagit fram stöd för socialtjänstens insatser till barn och unga som riskerar att involveras i eller redan är involverade i våldsbejakande extremism. Myndigheten utvecklade under 2018 även ett kunskapsstöd till socialtjänsten för insatser till män och kvinnor som återvänt från Syrien och Irak och deras familjer (Ju2018/01244/KRIM). Under 2018 avsatte regeringen 15 miljoner kronor till statsbidrag som kommuner och det civila samhället kan söka för att bl.a. utveckla insatser för individer som vill lämna våldsbejakande extremistiska miljöer. MUCF har som stöd i detta arbete tagit fram en vägledning för hur kommuner kan samverka med det civila samhällets aktörer i det förebyggande arbetet (Ku2018/00456/D).

I fråga om tillkännagivandet om valhemlighet för synskadades personröster (bet. 2015/16:KU14 punkt 4, rskr. 2015/16:205) anges att som ett led i arbetet har bl.a. ett möte med Synskadades Riksförbund ägt rum då olika alternativ diskuterats för att förbättra förutsättningarna för synskadade att personrösta självständigt med t.ex. hjälpmedel eller digital teknik. Regeringen har i propositionen Snabbare omval (prop. 2017/18:38) ansett att frågan om att vidta åtgärder för att ytterligare stärka valhemligheten bör bli föremål för fortsatta överväganden. I propositionen Stärkt skydd för valhemligheten (prop. 2017/18:286) har regeringen föreslagit bl.a. att platsen där valsedlar läggs ut ska vara avskärmad från insyn från andra väljare. Syftet med det förslaget var att allmänt ytterligare stärka skyddet för valhemligheten för alla väljare. Regeringens avsikt nu är att så snart som möjligt under 2019 tillsätta en utredning som bl.a. ges i uppdrag att utreda hur personer med synnedsättning kan ges förutsättningar att personrösta utan att tvingas röja valhemligheten för någon.

När det gäller tillkännagivandet om befolkningens synpunkter vid ändringar i landstingsindelningen (bet. 2015/16:KU25 punkt 2, rskr. 2015/16:291) anges att Indelningskommittén den 1 mars 2018 i sitt slutbetänkande Myndighetsgemensam indelning (SOU 2018:10) föreslog att befolkningens önskemål och synpunkter ska beaktas vid ändringar i landstingsindelningen och att landstingen ska inhämta synpunkter från sina medlemmar om det inte är uppenbart obehövligt. Vidare föreslogs att särskild hänsyn ska tas till önskemål och synpunkter från det eller de landsting som närmast berörs och att det ska krävas särskilda skäl för att besluta om en ändring mot ett berört landstings vilja. Dessutom ska särskild hänsyn tas till önskemål och synpunkter från de kommuner som närmast berörs. Betänkandet har remitterats och ärendet bereds inom Regeringskansliet.

15

2018/19:KU21
U TSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

I fråga om tillkännagivandet om ökat valdeltagande bland utlandssvenskar

(bet. 2016/17:KU22 punkt 5, rskr. 2016/176:200 och 2016/17:201) anges att

frågan om att utreda huruvida det bör vara möjligt för utlandssvenskar att

under vissa förutsättningar kunna brevrösta från Sverige bereds för närvarande

inom Regeringskansliet. Regeringens avsikt är att under 2019 tillsätta en

utredning med uppdrag att överväga den fråga som tillkännagivandet avser.

Vidare avser regeringen att i budgetpropositionen för 2020 lämna en

redovisning av vidtagna åtgärder.

När det gäller tillkännagivandet om informationsteknik och demokrati (bet.

2016/17:KU15 punkt 8, rskr. 2016/17:244) anges att Myndigheten för digital

förvaltning inledde sitt arbete den 1 september 2018. Myndigheten har i

uppgift att samordna och stödja den förvaltningsgemensamma digitaliseringen

samt att ansvara för den förvaltningsgemensamma digitala infrastrukturen.

Myndigheten har även i uppgift att främja öppen och datadriven innovation

samt tillgängliggörande av öppna data och vidareutnyttjande av handlingar

från den offentliga förvaltningen. För att förstärka arbetet med öppna data har

uppdrag tidigare getts till Riksarkivet att främja statliga myndigheters arbete

med att tillgängliggöra data för vidareutnyttjande (Fi2015/02025/SFÖ och

Fi2016/01537/SFÖ). Riksarkivet har i sin slutrapportering av uppdraget

konstaterat att mognadsgraden när det gäller öppna data har ökat bland statliga

myndigheter jämfört med 2017. Därtill har Tillväxtverket fått ett uppdrag att

främja vidareutnyttjandet av öppna data och datadriven innovation

(Fi2017/02164/DF). Uppdraget slutredovisades den 20 december 2018.

Arbetsförmedlingen har fått i uppdrag att vara projektledare för Hack for

Sweden 2018 (Fi2018/01235/DF). Hack for Sweden är ett initiativ som syftar

till att öka kunskapen om och demonstrera värdet av tillgängliggörande och

återanvändande av öppna offentliga data. Regeringen har även låtit OECD

göra en översyn av Sveriges datadrivna förvaltning. OECD konstaterar bl.a.

att det finns behov av en övergripande styrning av den offentliga

förvaltningens hantering av data, t.ex. genom en datapolicy (OECD Reviews

of Digital Transformation: Going Digital in Sweden).

I fråga om tillkännagivandet om att säkerställa att verksamheter som stöder

våldsbejakande extremism inte tilldelas statliga eller kommunala medel (bet.

2016/17:KU23 punkt 5, rskr. 2016/17:294) anges att regeringen den 8 mars

2018 tillsatte en utredning som ska se över demokrativillkoren i statsbidrags-

förordningar och tillämpningen av dessa villkor (dir. 2018:19). Syftet med

översynen är att säkerställa att allmänna medel går till verksamheter som är

förenliga med samhällets grundläggande värderingar såsom de formuleras i

regeringsformen och i de internationella konventionerna om mänskliga

rättigheter. Uppdraget ska redovisas senast den 20 juni 2019.

När det gäller tillkännagivandet om individer som lämnar extremistiska

miljöer, återvändare och kunskapshöjande åtgärder (bet. 2016/17:KU23

punkt 8, rskr. 2016/17:294) anges att Center mot våldsbejakande extremism

vid Brottsförebyggande rådet bl.a. har som uppgift att ge behovsanpassat stöd

till kommuner, myndigheter och andra aktörer som i sin verksamhet ska

16

U TSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
2018/19:KU21

hantera frågor om våldsbejakande extremism. Stödet ska bygga på forskning och beprövad erfarenhet, och centret ska verka för en kunskapsbaserad praktik. Under 2018 öppnade centret även en stödtelefon dit yrkesverksamma kan ringa för att få råd och stöd. I syfte att förbättra stödet till individer i riskzonen och till dem som redan är involverade i våldsbejakande extremism har Statens institutionsstyrelse utvecklat utbildningsmaterial och samtalsstöd för personalen som arbetar inom de särskilda ungdomshemmen och missbruksvården (Ju2018/02957/KRIM). Kriminalvården har utvecklat vägledning, utbildning och stöd för sina personalgrupper i deras arbete med klienter samt ett särskilt stöd för anlitande av trosföreträdare vid själavård. Myndigheten har också fått i uppdrag att långsiktigt förankra det förebyggande arbetet inom myndigheten (Ju2016/06988/KRIM och Ju2017/08663/KRIM). Det har också vidtagits kunskapshöjande åtgärder. MUCF har intervjuat ungdomar om deras erfarenheter (Ku2016/02190/D) och Barnombudsmannen har pratat med barn om direkta och indirekta erfarenheter av våldsbejakande islamistisk extremism samt sammanställt befintlig forskning om barns erfarenheter (Ku2018/00061/D).

I fråga om tillkännagivandet om ensamagerande våldsverkare (bet. 2016/17:KU23 punkt 10, rskr. 2016/17:294) anges att arbetet mot

våldsbejakande extremism omfattar tre identifierade miljöer: vänsterextremism, högerextremism och islamistisk extremism, inklusive ensamagerande gärningspersoner som kan motiveras till våldshandlingar av olika extremistiska ideologier men inte tillhör etablerade grupper eller nätverk. Under de senaste åren har frågor om självradikalisering och ensamagerande gärningspersoner lyfts fram i olika rapporter. Den nationella samordnaren tog i samarbete med forskare från Uppsala universitet fram rapporten Den ensamme terroristen? – om lone wolves, näthat och brinnande flyktingförläggningar (Ordfront 2017). Under 2017 redovisade den nationella samordnaren betänkandet Våldsbejakande extremism – en forskarantologi (SOU 2017:67) som innehåller en översikt av relevant forskning, inklusive riskfaktorer för självradikalisering. FOI har ett pågående uppdrag att öka kunskapen om vilken roll våldsbejakande extremistisk propaganda spelar vid självradikalisering med särskilt fokus på ensamagerande personer (Ju2018//01289/KRIM). Den 11 februari 2019 redovisade FOI rapporten Ensamagerande våldsverkare – profiler, riskbedömningar och digitala spår (FOI, 2019). Myndigheten har analyserat befintlig forskning samt olika riskbedömningsinstrument. En av rapportens slutsatser är att ensamagerande gärningspersoner ofta lämnar digitala spår, t.ex. i manifest och digitala dagböcker. I syfte att utveckla det förebyggande arbetet har FOI utvecklat ett nytt textanalysverktyg – PRAT – Profile Risk Assessment Tool – som kan användas som komplement i riskbedömningar av potentiella ensamagerande våldsverkare.

När det gäller tillkännagivandet om värderingsbaserat arbete mot bristande jämställdhet, homofobi och hedersförtryck samt rasism (bet.

17

2018/19:KU21
U TSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

2016/17:KU23 punkt 11, rskr. 2016/17:294) anges att Jämställdhets-

myndigheten har i uppdrag att främja utvecklingen av förebyggande insatser

mot bl.a. hedersrelaterat våld och förtryck. Den 20 december 2018

delredovisade myndigheten arbetet med sitt uppdrag att sammanställa, sprida

och utveckla effektiva arbetsmetoder för våldsförebyggande arbete med unga

män och pojkar i en hederskontext. Uppdraget ska slutredovisas senast den 31

december 2019. Regeringen har gett Forum för levande historia i uppdrag att

under perioden 2014–2019 genomföra en stor utbildningsinsats om olika

former av rasism och intolerans i historien och i dag. Uppdraget omfattar även

utbildning om bl.a. homofobi och transfobi. Syftet är att satsningen ska bidra

till att skapa ett jämlikt samhälle präglat av respekt för alla människors lika

värde och rättigheter och till att främja demokratin. Regeringen har vidare gett

Länsstyrelsen i Östergötlands län i uppdrag att bidra till att stärka statliga och

kommunala verksamheters förmåga att förebygga och bekämpa heders-

relaterat våld och förtryck, barnäktenskap, tvångsäktenskap samt köns-

stympning av kvinnor och flickor (hedersvåld m.m.). I uppdraget ingår bl.a.

att driva en stödtelefon för rådgivning till yrkesverksamma i ärenden som rör

barn och vuxna som är utsatta eller riskerar att utsättas för hedersvåld m.m.

Uppdraget delredovisades i mars 2018 och skulle redovisas i sin helhet senast

den 29 mars 2019. Utredningen om starkare skydd mot barnäktenskap,

tvångsäktenskap och brott med hedersmotiv lämnade sitt slutbetänkande Ökat

skydd mot hedersrelaterad brottslighet den 1 september 2018 (SOU 2018:69).

Utredningen föreslår bl.a. att det införs en straffbestämmelse om barn-

äktenskap i brottsbalken, en särskild straffskärpningsgrund för brott med

hedersmotiv och att utreseförbud införs i lagen (1990:52) med särskilda

bestämmelser om vård av unga samt utökade möjligheter att omhänderta och

spärra pass enligt passlagen (1978:302).

I fråga om tillkännagivandet om ersättare i styrelser, nämnder och utskott

(bet. 2016/17:KU30 punkt 6, rskr. 2016/17:335) anges att ärendet bereds inom

Regeringskansliet.

När det gäller tillkännagivandet om styrning och uppföljning av

verksamheter i kommunal regi (bet. 2016/17:KU30 punkt 13, rskr.

2016/17:335) anges att ärendet bereds inom Regeringskansliet.

I fråga om tillkännagivandet om åtgärder för att öka antalet förtroende-

valda (bet. 2016/17:KU17 punkt 1, rskr. 2016/17:337) anges att 2014 års

demokratiutredning – Delaktighet och jämlikt inflytandes betänkande Låt fler

forma framtiden! (SOU 2016:5) i januari 2016 överlämnades till regeringen.

För att underlätta för förtroendevalda att förena ett uppdrag med arbets- och

familjeliv och för att skapa bättre förutsättningar för underrepresenterade

grupper att ta uppdrag föreslog utredningen att förtroendevalda ska ges

möjlighet att vara föräldralediga eller sjukskrivna, och därefter kunna återgå

till sitt förtroendeuppdrag. Förslaget behandlades i regeringens proposition En

ny kommunallag (prop. 2016/17:171). Genom 2017 års kommunallag, som

trädde i kraft den 1 januari 2018, tydliggjordes att kommuner och landsting

kan besluta att ge kommunal- och landstingsråd möjlighet att vara t.ex.

18

U TSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
2018/19:KU21

föräldralediga. Därutöver har MUCF haft i uppdrag att 2014–2017 genomföra insatser för att fler unga kvinnor och män ska ta på sig uppdrag som politiskt förtroendevalda. Uppdraget innefattade även insatser för att motverka att unga politiker väljer att lämna sina uppdrag i förtid (U2014/03352/UC). Vidare konstaterar regeringen i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 1 s. 52) att det, trots utvecklingen mot en i flera avseenden förbättrad representation i de folkvalda församlingarna sett över tid, behövs ett fortsatt arbete för ett breddat och mer jämlikt deltagande i de folkvalda församlingarna. Det huvudsakliga ansvaret för att förbättra den sociala representativiteten ligger dock hos de politiska partierna eftersom de ansvarar för nominerings- och rekryteringsprocesserna inför allmänna val.

När det gäller tillkännagivandet om tystnadsplikt för tolkar (bet. 2017/18:KU38 punkt 10, rskr. 2017/18:148) anges att Tolkutredningen den 11 december 2018 överlämnade betänkandet Att förstå och bli förstådd – ett reformerat regelverk för tolkar i talade språk (SOU 2018:83). Ärendet bereds inom Regeringskansliet.

I fråga om tillkännagivandet om arbete mot antisemitism (bet. 2017/18:KU32 punkt 2, rskr. 2017/18:151) anges att flera satsningar mot antisemitism pågår, bl.a. inom ramen för politiken för nationella minoriteter och regeringens nationella plan mot rasism, liknande former av fientlighet och hatbrott, se budgetpropositionen för 2019 (prop. 2018/19:1 utg.omr. 1 avsnitt

9.4 samt utg.omr. 13 avsnitt 4.4.2). Arbetet med att tillgodose riksdagens tillkännagivande kommer därmed att fortsätta.

När det gäller tillkännagivandet om lokalt brottsförebyggande arbete (bet. 2017/18:KU33 punkt 17, rskr. 2017/18:213) anges att ärendet bereds inom Regeringskansliet.

I fråga om tillkännagivandet om domstolarnas oberoende (bet. 2017/18:KU36 punkt 19, rskr. 2017/18:228) anges att ärendet för närvarande bereds inom Regeringskansliet.

När det gäller tillkännagivandet om tjänstemannaansvar (bet. 2017/18:KU37 punkt 8, rskr. 2017/18:229) anges att frågan bereds inom Regeringskansliet.

I fråga om tillkännagivandet om introduktionsutbildning för statsanställda (bet. 2017/18:KU37 punkt 9, rskr. 2017/18:230) anges att ärendet bereds inom Regeringskansliet.

När det gäller tillkännagivandet om nationell samordning (bet. 2017/18:KU34 punkt 17, rskr. 2017/18:270) anges att regeringen den 1 januari 2018 inrättade Center mot våldsbejakande extremism vid Brottsförebyggande rådet. En av centrets uppgifter är att verka för en hög grad av effektivitet och samordning i det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism. Utöver denna insats har regeringen tillsatt en kommitté som under 2018–2021 ska planera, samordna och genomföra en samling av insatser och aktiviteter för en stark demokrati (dir. 2018:53). Insatserna ska bidra till ökad delaktighet, förankring och motståndskraft i demokratin. Regeringen har dessutom initierat en nationell satsning på medie- och informationskunnighet och det

19

2018/19:KU21
U TSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

demokratiska samtalet. En särskild utredare har fått uppdraget att i samarbete

med relevanta aktörer arbeta med utåtriktade insatser som ökar människors

motståndskraft mot desinformation, propaganda och näthat, t.ex. genom

medie- och informationskunnighet (dir. 2018:88).

I fråga om tillkännagivandet om personlig integritet och grundlagsskydd

(bet. 2017/18:KU16 punkt 2c, rskr. 2017/18:336) anges att ärendet för

närvarande bereds i Regeringskansliet.

När det gäller tillkännagivandet om översyn av det offentliga belönings-

systemet (bet. 2017/18:KU28 punkt 1, rskr. 2017/18:337) anges att frågan för

närvarande bereds i Regeringskansliet.

I fråga om tillkännagivandet om översyn av de allmänna flaggdagarna (bet.

2017/18:KU28 punkt 2, rskr. 2017/18:337) anges att frågan för närvarande

bereds i Regeringskansliet.

När det gäller tillkännagivandet om överväganden om utformningen av

riksdagens anslag till hovet (bet. 2017/18:KU28 punkt 3, rskr. 2017/18:337

och 2017/18:338) anges att frågan för närvarande bereds inom

Regeringskansliet.

Yttranden från andra utskott

Skatteutskottet

Skatteutskottet behandlar i sitt yttrande (yttr. 2018/19:SkU4y) nio riksdagsskrivelser som har redovisats som ej slutbehandlade. Följande synpunkter framförs.

När det gäller tillkännagivandet om avvecklingen av reklamskatten anser utskottet att det har gått orimligt lång tid sedan riksdagen gjorde sitt tillkännagivande och att det nu är angeläget att regeringen slutligen verkställer riksdagens beslut. Enligt utskottet är det bra att regeringen vidtagit åtgärder som syftar till att avveckla reklamskatten och nu aviserar ytterligare steg för att avveckla den.

I fråga om tillkännagivandet om att förhandla om Öresundsavtalet framhåller utskottet att den nuvarande regeringen och tidigare regeringar under lång tid har utvärderat avtalet. Utskottet anser att regeringen bör kunna ta ställning i frågan.

När det gäller tillkännagivandet om utvärdering av kemikalieskatten utgår utskottet från att regeringen som den uppgett i vårändringsbudgeten för 2019 återkommer i frågan om en utvärdering.

I fråga om tillkännagivandet om personligt betalningsansvar anför utskottet att det utgår från att regeringen, efter att Statskontoret lämnade sin rapport under våren 2018, snarast återkommer med konkreta förslag.

I yttrandet finns en avvikande mening (M).

20

U TSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
2018/19:KU21

Justitieutskottet

Justitieutskottet behandlar i sitt yttrande (yttr. 2018/19:JuU2y) 1 riksdagsskrivelse som har redovisats som slutbehandlad och 25 riksdagsskrivelser som redovisats som ej slutbehandlade.

När det gäller tillkännagivandet om kartläggning, uppföljning och statistik om hedersrelaterad brottslighet anser utskottet inte att tillkännagivandet kan anses vara slutbehandlat som regeringen angett i skrivelse 75. Utskottet anser inte att tillräckligt har gjorts och att nationell statistik över hedersrelaterat våld fortfarande saknas.

I fråga om de tillkännagivanden som redovisats som ej slutbehandlade anser utskottet att det i flera fall finns anledning att rikta kritik mot regeringen för att den inte har vidtagit tillräckliga åtgärder för att följa riksdagens beslut. Utskottet framhåller att det har förståelse för att beredningen av vissa ärenden kan ta längre tid än andra men finner det ändå anmärkningsvärt att regeringen i vissa fall inte redovisar några åtgärder över huvud taget. Inte heller redovisas, enligt utskottet, på ett tillfredsställande sätt när de olika tillkännagivandena beräknas vara slutbehandlade.

I yttrandet finns två avvikande meningar (S, M, SD, V, KD, MP).

Civilutskottet

Civilutskottet behandlar i sitt yttrande (yttr. 2018/19:CU1y) en riksdagsskrivelse som har redovisats som slutbehandlad.

När det gäller tillkännagivandet om barnäktenskap och tvångsäktenskap framhåller utskottet dock att regeringen i skrivelsen inte har redovisat någon åtgärd som innebär att tillkännagivandet bör anses som slutbehandlat i den del som avser tvångsäktenskap. I övrigt anför utskottet att det saknas anledning att anmärka på regeringens redovisning av vilka åtgärder som vidtagits med anledning av de riksdagsskrivelser som har beretts av utskottet.

Utrikesutskottet

Utrikesutskottet behandlar i sitt yttrande (yttr. 2018/19:UU3y) en riksdagsskrivelse som har redovisats som slutbehandlad.

Riksdagsskrivelsen rör bl.a. anslagsvillkoren för ett anslag inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd (bet. 2018/19:UU2). Enligt utskottet är anslagsvillkoren inte fullt ut genomförda i de regleringsbrev som beslutats av regeringen.

Försvarsutskottet

Försvarsutskottet behandlar i sitt yttrande (yttr. 2018/19:FöU4y) två riksdagsskrivelser som har redovisats som ej slutbehandlade.

När det gäller tillkännagivandet om hemvärnets insatsberedskap anförs att tillkännagivandet ännu inte har slutbehandlats trots att det beslutades för sex år sedan. Utskottet framhåller att det är viktigt att riksdagen får information

21

2018/19:KU21
U TSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

om orsakerna till eventuella fördröjningar av beredningen av specifika

tillkännagivanden.

I fråga om tillkännagivandet om miljöprövning av övnings- och skjutfält

vill utskottet understryka vikten av att regeringen är tydlig i sin åter-

rapportering om på vilket sätt beslutsprocesserna för miljöprövningen av

övnings- och skjutfält setts över i syfte att förkorta handläggningstiderna.

Socialförsäkringsutskottet

Socialförsäkringsutskottet behandlar i sitt yttrande (yttr. 2018/19:SfU3y) en

riksdagsskrivelse som har redovisats som slutbehandlad och fyra riksdags-

skrivelser som har redovisats som ej slutbehandlade.

När det gäller den riksdagsskrivelse som har redovisats som slutbehandlad

noterar utskottet att regeringen anser skrivelsen, som rör anslag inom

utgiftsområde 8 Migration, slutbehandlad med hänvisning till det reglerings-

brev för budgetåret 2019 för Migrationsverket som beslutades den 20

december 2018. Utskottet kan emellertid konstatera att regeringen först genom

sitt beslut om ändring av regleringsbrevet den 14 mars 2019 angav som villkor

för anslaget 1:1 Migrationsverket att 100 miljoner kronor av medlen endast får

användas för att inrätta nya förvarsplatser. Regeringen har även i

ändringsbeslutet gett Migrationsverket i uppdrag att bl.a. öka antalet förvars-

platser samt redovisa behovet av förvarsplatser över tid. Utskottet anser att det

är olyckligt att regeringen i sin skrivelse anger riksdagens skrivelse som

slutbehandlad med hänvisning till det regleringsbrev som beslutades i

december 2018.

I fråga om de riksdagsskrivelser som har redovisats som ej slutbehandlade

framhålls följande. När det gäller tillkännagivandet om förstärkt arbete mot

missbruk av reglerna för arbetskraftsinvandring anser utskottet att det har gått

lång tid sedan riksdagen gjorde sitt tillkännagivande, och det är enligt

utskottets mening angeläget att regeringen verkställer riksdagens beslut.

När det gäller tillkännagivandet om ytterligare åtgärder för arbetskrafts-

invandringen framhåller utskottet att det är viktigt att kommande förslag

bygger på en bred överenskommelse och helhetslösning. Utskottet utgår från

att regeringen driver på och tar ansvar för att frågan fortsätter att beredas.

I fråga om tillkännagivandet om att skärpa regelverket för efterlevandestöd

menar utskottet att trots att tillkännagivandet är relativt nytt är det

anmärkningsvärt att regeringen inte redovisar någon konkret beredningsåtgärd

som vidtagits för att tillgodose tillkännagivandet.

I yttrandet finns två avvikande meningar (S, M, SD, V, KD, MP).

Kulturutskottet

Kulturutskottet behandlar i sitt yttrande (yttr. 2018/19:KrU2y) två riksdags-

skrivelser som har redovisats som ej slutbehandlade.

22

U TSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
2018/19:KU21

Dessa gäller tillkännagivandena om utredning om filmpolitikens framtid respektive former för samverkan och inflytande, och utskottet förutsätter att regeringen skyndsamt vidtar åtgärder för att verkställa riksdagens beslut.

Utskottet understryker i sitt yttrande vikten av att riksdagsskrivelser med tillkännagivanden behandlas skyndsamt av regeringen och att tillräckliga åtgärder vidtas för att följa riksdagens beslut. Det är, enligt utskottet, av stor betydelse att regeringen gör ansträngningar för att undvika onödig tidsåtgång när det gäller att behandla riksdagens tillkännagivanden. Om åtgärderna drar ut på tiden är det angeläget att regeringen är utförlig i sin redogörelse för orsakerna till fördröjningen. Utskottet vill också peka på att stor tidsåtgång kan skapa en osäkerhet som kan leda till att ämnet för ett tillkännagivande kommer upp på nytt i olika sammanhang.

I yttrandet finns sex avvikande meningar (S, M, SD, C, V, KD, L, MP).

Trafikutskottet

Trafikutskottet framhåller i sitt yttrande (yttr. 2018/19:TU2y) följande. Utskottet noterar att av de slutbehandlade tillkännagivandena har fem

redovisats av regeringen i andra sammanhang inför skrivelse 75. Utskottet konstaterar med tillfredsställelse att regeringen synes ha beaktat utskottets och konstitutionsutskottets klargörande från föregående år om att tillkännagivanden inte bör redovisas i propositioner och skrivelser som behandlar en sakfråga som inte är direkt knuten till tillkännagivandet.

Vidare noterar utskottet att av de tillkännagivanden som ej redovisats som slutbehandlade hör 15 till de äldre riksmötena, dvs. fram till riksmötet 2015/16, varav det äldsta tillkännagivandet är från riksmötet 2004/05. Nästa år tillkommer ytterligare 5 tillkännagivanden till kategorin äldre riksmöten. Utskottet är medvetet om att handläggningstiden för ett tillkännagivande rimligtvis beror på tillkännagivandets innehåll, men vill påminna om att det är av stor vikt att regeringen behandlar riksdagens tillkännagivanden med den skyndsamhet som krävs och gör ansträngningar framöver för att undvika onödig tidsåtgång i sin behandling.

När det gäller regeringens redovisning noterar utskottet liksom i föregående års yttranden att regeringen i regel lämnar utförliga redogörelser för vidtagna och pågående åtgärder inom ramen för sin behandling av utskottets tillkännagivanden, vilket är positivt. Utskottet uppmärksammar dock att regeringen endast redogör för planerade åtgärder i något enstaka ärende, en försämring jämfört med föregående års skrivelse. Vidare anger regeringen ytterst sällan när ett tillkännagivande kan tänkas vara slutbehandlat. I skrivelsen hänvisar regeringen till den parlamentariska situationen med en övergångsregering hösten 2018 och anger att färre åtgärder därför har kunnat redovisas till riksdagen. Utskottet har förståelse för detta men uppmanar likväl regeringen att i möjligaste mån redovisa planerade åtgärder och när, inklusive efter vilka åtgärder, som ett tillkännagivande kan antas vara slutbehandlat. Att riksdagen ska ges möjlighet att lämna synpunkter på planerade åtgärder är enligt

23

2018/19:KU21
U TSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

utskottet angeläget för att säkerställa att åtgärderna är i linje med tillkänna-

givandets intentioner. Inte minst gäller detta för tillkännagivandena i kategorin

äldre riksmöten som redan har beretts under en längre tid och där det därför är

viktigt att i möjligaste mån undvika att hanteringen förlängs ytterligare i

onödan.

I likhet med tidigare år vill utskottet också framhålla att vissa av utskottets

tillkännagivanden är mer omfattande och innehåller olika delmoment, t.ex.

tillkännagivandet om it och miljön (rskr. 2013/14:168) och tillkännagivandet

om åtgärder inom sjöfarten (rskr. 2013/14:374). Regeringen synes i regel vara

medveten om detta och redogör för de vidtagna åtgärderna för samtliga

eventuella delmoment, vilket utskottet välkomnar.

Slutligen noterar utskottet att det inte framgick av redovisningen i

budgetpropositionen om regeringens bedömning var att tillkännagivandena

om en strategi för luftfarten respektive lastbilars och bussars längd och vikt

ansågs slutbehandlade eller inte. I betänkande 2018/19:TU1 Utgiftsområde 22

Kommunikationer angav utskottet därför att det hade för avsikt att återkomma

till frågan om tillkännagivandenas hantering senare under riksmötet i samband

med skrivelse 75. Utskottet kan nu konstatera att regeringen anger i skrivelsen

att de nämnda tillkännagivandena bereds vidare. Enligt utskottet är det av stor

vikt att det tydligt framgår av regeringens redogörelse om regeringen anser att

ett tillkännagivande är slutbehandlat eller ej. Utskottet angav i föregående års

yttrande att den nya praxis som vuxit fram, och som innebär att regeringen har

möjlighet att återkomma till riksdagen och redovisa sin behandling av

tillkännagivanden i budgetpropositionen eller i en annan proposition eller

skrivelse före skrivelse 75, är positiv såtillvida att den innebär att riksdagen

ges möjlighet att i ett tidigare skede lämna synpunkter om regeringens

hantering av riksdagens tillkännagivanden. De positiva effekterna av en

redovisning i ett tidigare skede riskerar dock enligt utskottet att förtas om

regeringen inte är tydlig nog i sin redovisning och utskottet som ett resultat

behöver invänta skrivelse 75 för ett tydliggörande.

Miljö- och jordbruksutskottet

Miljö- och jordbruksutskottet behandlar i sitt yttrande (yttr. 2018/19:MJU5y)

två riksdagsskrivelser som har redovisats som slutbehandlade och framför

vissa synpunkter när det gäller de riksdagsskrivelser som har redovisats som

ej slutbehandlade.

Utskottet delar inte regeringens bedömning att de två tillkännagivandena,

som handlar om regeringens resultatredovisning, är slutbehandlade.

I likhet med i sina tidigare yttranden noterar utskottet att många äldre

tillkännagivanden fortfarande inte är slutbehandlade. Utskottet vill i sitt

yttrande påminna om att det vid upprepade tillfällen betonat betydelsen av att

regeringen behandlar riksdagsskrivelser med den skyndsamhet som krävs och

att de handläggs samvetsgrant (yttr. 2015/16:MJU4y och 2017/18:MJU4y).

I yttrandet finns två avvikande meningar (S, SD, MP).

24

U TSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
2018/19:KU21

Näringsutskottet

Näringsutskottet behandlar i sitt yttrande (yttr. 2018/19:NU3y) bl.a. två riksdagsskrivelser som har redovisats som slutbehandlade.

I fråga om de tillkännagivanden som regeringen redovisar som ej slutbehandlade förutsätter utskottet att regeringen fortsätter arbetet med att bereda dessa. Utskottet vill påminna om att det vid upprepade tillfällen betonat betydelsen av att regeringen behandlar riksdagens skrivelser med den skyndsamhet som krävs. Mot denna bakgrund vill utskottet framhålla att det ser positivt på de ansträngningar som regeringen har gjort för att hantera äldre tillkännagivanden.

Utskottet anser att redogörelsen som regeringen lämnat, med ett undantag, i allt väsentligt ger en rättvisande bild av hur riksdagens skrivelser inom utskottets beredningsområde har behandlats. Undantaget gäller regeringens bedömning att skrivelsen om utgiftsområde 21 Energi är slutbehandlad (rskr. 2018/19:101). Utskottet delar inte denna bedömning eftersom regeringen inte redovisar vilken åtgärd som vidtagits med anledning av utskottets ställningstagande i betänkande 2018/19:NU3 om en minskning av subventionsgraden för stöd till solceller. Hur regeringen har hanterat denna del av riksdagens beslut framgår inte av redogörelsen. Utskottet noterar regeringsbeslutet om en revidering av förordningen (2009:689) om statligt stöd till solceller den 4 april 2019, vilket var tre veckor efter att regeringens redovisning av åtgärder med anledning av riksdagens skrivelser presenterades i skrivelse 2018/19:75. Därmed borde regeringen inte ha redovisat skrivelsen som slutbehandlad med utgångspunkt i det som regeringen redovisar i skrivelse 2018/19:75.

Slutligen konstaterar utskottet att det finns en viss inkonsekvens i regeringens redovisning av vilka förslag som ligger till grund för ett visst beslut. Exempelvis hänvisar regeringen i skrivelsen ibland till motioner från allmänna motionstiden 2018/19 men redovisar inte vilka motionsyrkanden som avses (rskr. 2018/19:101); i andra fall redovisas alla motionsyrkanden. Vidare anges en motion men det aktuella yrkandet saknas (rskr. 2017/18:360). I andra fall hänvisas till fel motionsyrkanden (rskr. 2017/18:238 punkt 2), och hänvisningen till motioner och yrkanden i det inledande stycket och i efterföljande redovisning stämmer inte överens (rskr. 2017/18:238 punkterna 2 och 12).

Tidigare behandling

När det gäller regeringens behandling av riksdagens tillkännagivanden har konstitutionsutskottet framhållit att utgångspunkten, i enlighet med den konstitutionella praxis som vuxit fram, bör vara att regeringen tillgodoser ett tillkännagivande. Om regeringen inte delar riksdagens mening i en fråga och inte har för avsikt att tillgodose riksdagens önskemål bör den underrätta riksdagen om detta inom den tidsgräns – när sådan anges – som angetts i

25

2018/19:KU21
U TSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

tillkännagivandet. Även skälen till att regeringen inte har tillgodosett

tillkännagivandet bör då redovisas (se t.ex. bet. 2011/12:KU21).

En mer utförlig redogörelse för utskottets tidigare ställningstaganden finns

t.ex. i betänkande 2014/15:KU21 (s. 16 f.). En redogörelse finns också i

konstitutionsutskottets yttrande 2015/16:KU7y till utbildningsutskottet och i

betänkande 2015/16:KU21.

Utskottets ställningstagande vid behandlingen av skrivelse 75

våren 2017

I betänkande 2016/17:KU21 gjorde utskottet ett antal generella påpekanden

(s. 36 f.).

I utskottens yttranden tas flera tillkännagivanden upp, både sådana som i

skrivelsen redovisas som slutbehandlade och sådana som i skrivelsen

redovisas som ej slutbehandlade. Konstitutionsutskottet gör följande över-

väganden.

Under rubriken Ej slutbehandlade tillkännagivanden angavs följande:

När det gäller ej slutbehandlade tillkännagivanden har utskottet tidigare

anfört att det, även om det inte är omöjligt att tillkännagivanden har fått en

mer krävande karaktär än tidigare, borde höra till undantagen att

tillkännagivanden inte kan slutredovisas inom två till tre år (bet.

2005/06:KU34). Konstitutionsutskottet har uttalat att elva år inte kan anses

vara en acceptabel tidsåtgång för behandlingen av ett tillkännagivande.

Utskottet har också anfört att handläggningstiden för slutbehandlingen av

ett enskilt tillkännagivande är avhängig tillkännagivandets innehåll och de

beredningsåtgärder som förutsätts för en sådan slutbehandling (bet.

2014/15:KU21 s. 28). Det bör inte, har utskottet påpekat, förekomma att

tillkännagivanden inte är slutbehandlade efter flera år utan att det redovisas

en bedömning av när de kan bli slutbehandlade (bet. 2015/16:KU21 s. 30).

Utskottet vill framhålla vikten av att regeringen är utförlig i sina

redogörelser för vidtagna, pågående och planerade åtgärder. Därigenom

får utskotten ett underlag för sin beredning av ärenden, t.ex. motioner, som

rör åtgärder inom det aktuella området.

Det borde, har utskottet påpekat tidigare, höra till undantagen att

tillkännagivanden inte kan slutredovisas inom två till tre år. Utskottet har

förståelse för att det kan ta tid för regeringen att vidta åtgärder för att

behandla frågor i tillkännagivanden som kräver omfattande beredning.

Som utskottet tidigare har anfört är handläggningstiden för slut-

behandlingen av ett enskilt tillkännagivande avhängig tillkännagivandets

innehåll och de beredningsåtgärder som förutsätts för en sådan slut-

behandling. Regeringen har dock att fullödigt redovisa olika åtgärder som

vidtas, eller planeras att vidtas, under den tid som tillkännagivandet ännu

inte bedöms vara slutbehandlat.

I de fall där det har gått förhållandevis kort tid från att tillkänna-

givandet gjordes tills skrivelse 75 beslutades av regeringen kan det vara

naturligt att redovisningen är kortfattad, samtidigt som regeringen natur-

ligtvis förväntas agera skyndsamt. Det går inte att sätta en tidsgräns för alla

tillkännagivanden. Det är förståeligt att det kan vara svårt för regeringen

att redovisa mer omfattande åtgärder när det gäller tillkännagivanden som

beslutats på hösten före avlämnandet av skrivelse 75. Om ett tillkänna-

givande som är högst ett år gammalt innebär omfattande åtgärder och rör

en komplicerad materia kan det vara svårt för regeringen att redovisa mer

26

U TSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
2018/19:KU21

omfattande genomförda åtgärder. För tillkännagivanden som är äldre än ett år torde en avsaknad av åtgärder innebära att man kan säga att regeringen i alla fall inte har agerat skyndsamt.

Skrivelse 75 fyller många värdefulla syften. Ett exempel är att skrivelse 75 ger ett utskott en möjlighet att reagera om det anser att redovisningen av behandlingen av ej slutbehandlade tillkännagivanden är för kortfattad och om utskottet anser att regeringen bör vidta fler åtgärder. Sådana synpunkter kan också vara värdefulla för regeringen som har att återkomma till riksdagen i fråga om alla ej slutbehandlade tillkännagivanden. Regeringen har möjlighet att återkomma till riksdagen i frågan i budgetpropositionen eller i en annan proposition eller skrivelse innan skrivelse 75 avlämnas nästa gång. Ytterligare en möjlighet för regeringen är enligt 6 kap. 18 § riksdagsordningen att lämna information till riksdagen muntligen genom ett statsråd vid ett sammanträde med kammaren. I den följande skrivelse 75 ska regeringen redovisa vilka åtgärder som vidtagits, t.ex. i vilka propositioner tillkännagivandet behandlats, även om frågan redan har behandlats i sak i riksdagen.

När det gäller de fall som tagits upp i utskottens yttranden om ej slutbehandlade tillkännagivanden förutsätter konstitutionsutskottet att regeringen beaktar utskottens uttalanden. Det innebär att regeringen bör vidta åtgärder skyndsamt och återkomma till riksdagen så snabbt som möjligt. Den mer formella redovisningen sker i nästa års skrivelse 75 där regeringen ska redovisa vilka åtgärder som vidtagits. Som utskottet anfört kan det finnas skäl för regeringen att återkomma till riksdagen i de aktuella frågorna före det.

Under rubriken Slutbehandlade tillkännagivanden angavs följande:

Regeringen redovisar i skrivelse 75 huruvida den anser att tillkännagivandena är slutbehandlade eller ej. Den konstitutionella praxis som har vuxit fram i fråga om tillkännagivanden innebär att utgångspunkten bör vara att regeringen tillgodoser ett tillkännagivande. Tillkännagivanden är dock inte rättsligt bindande, och om regeringen inte delar riksdagens mening i en fråga och inte har för avsikt att tillgodose riksdagens önskemål, bör den underrätta riksdagen om detta inom den eventuella tidsgräns som angetts i tillkännagivandet. Även skälen till varför regeringen inte har tillgodosett tillkännagivandet bör redovisas.

Det har förekommit att regeringen i skrivelse 75 har redovisat att ett tillkännagivande är slutredovisat och att berört utskott och konstitutionsutskottet har ansett att så inte är fallet. Regeringen har då återkommit till riksdagen i en proposition och den påföljande skrivelse 75 och redovisat tillkännagivandet på nytt och också eventuella ytterligare åtgärder.

Vilka åtgärder som ska krävas för att ett tillkännagivande ska anses vara slutbehandlat varierar naturligtvis. Har riksdagen endast begärt en utredning kan det räcka med att en utredning tillsätts, men om riksdagen har begärt förslag krävs normalt att förslag läggs fram av regeringen för att tillkännagivandet ska anses vara slutbehandlat. Normalt kan ett tillkännagivande anses slutbehandlat först när det är tillgodosett. I vissa fall kan det dock vara relevant med en distinktion huruvida ett tillkännagivande är tillgodosett eller inte, även om regeringen anser att det är slutbehandlat. Man kan således tänka sig fall där ett tillkännagivande skulle kunna anses vara slutbehandlat utan att vara tillgodosett, eftersom regeringen inte har vidtagit åtgärder så att intentionerna med tillkännagivandet har tillgodosetts. Ett exempel är behandlingen av ett tillkännagivande om att regeringen ska återkomma till riksdagen med ett förslag som kriminaliserar s.k. eftersupning (bet. 2010/11:SoU8 s. 47 f.). Av redovisningen i skrivelse 2016/17:75 s. 9 följer att regeringen, efter utredning och

27

2018/19:KU21
U TSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

remissbehandling, inte avser att återkomma med något sådant förslag. Regeringen anger att tillkännagivandet är slutbehandlat. I detta fall skulle man kunna säga att avsikten med tillkännagivandet inte är tillgodosedd, men tillkännagivandet kan ändå vara slutbehandlat.

Även om utgångspunkten är att tillkännagivanden bör tillgodoses av regeringen kan regeringen göra en annan bedömning än riksdagen i en sakfråga och har således rätt att inte följa ett tillkännagivande, helt eller delvis. Det är, som utskottet påpekat ovan, viktigt att regeringen är tydlig med hur dess behandling av ett tillkännagivande förhåller sig till det aktuella tillkännagivandet. För att regeringen ska kunna vara tydlig krävs att tillkännagivandet från riksdagen är tydligt.

Om regeringen tydligt meddelar riksdagen, t.ex. i budgetpropositionen, att den inte avser att tillgodose ett tillkännagivande och skälen för detta, ges riksdagen en möjlighet att reagera på regeringens ställningstagande. Utfallet kan t.ex. bli att riksdagen inte har några invändningar mot regeringens bedömning eller att riksdagen vidhåller sin ursprungliga uppfattning. Regeringen har att beakta riksdagens ställningstagande i den fortsatta beredningen.

En övergripande beskrivning av hur tillkännagivanden bör hanteras är följande.

- Utgångspunkten är att regeringen ska följa tillkännagivanden.

- Om regeringen gör en annan bedömning än riksdagen ska regeringen meddela det.

- Regeringen har rätt att föra fram uppfattningen att tillkännagivandet därmed är slutbehandlat.

- Riksdagen kan acceptera att tillkännagivandet är slutbehandlat.

- Ett utskott och riksdagen kan dock göra en annan bedömning än regeringen och vidhålla sin uppfattning i sak.

- Utskottet och riksdagen kan då säga att tillkännagivandet inte är slutbehandlat.

- Det är utskottet och riksdagen som inom ramen för sin behandling tolkar om tillkännagivandet är tillgodosett och slutbehandlat.

- Om riksdagen har uttalat att ett tillkännagivande inte är slutbehandlat, ska regeringen återkomma till riksdagen med redovisning av ytterligare åtgärder eller med att regeringen vidhåller sin uppfattning att tillkännagivandet är slutbehandlat.

Utskottets ställningstagande vid behandlingen av skrivelse 75 våren 2018

I betänkande 2017/18:KU21 gjorde utskottet ett antal ytterligare påpekanden (s. 42 f.).

Utskottet välkomnar regeringens vilja att redovisa vidtagna åtgärder i fråga om tillkännagivanden så tidigt som möjligt, men vill samtidigt framhålla att det inte var utskottets avsikt i betänkande 2016/17:KU21 att tillkännagivanden skulle redovisas i propositioner och skrivelser som behandlar en sakfråga som inte är direkt knuten till tillkännagivandet.

När det gäller regeringens budgetproposition vill utskottet framhålla att den inbegriper politikens inriktning inom i stort sett samtliga områden och att tillkännagivanden därför får anses behandlade i sitt sakliga sammanhang när de behandlas i en budgetproposition. Utskottet välkomnar därför att regeringen i budgetpropositionen för 2018 har redovisat vidtagna åtgärder i fråga om tillkännagivanden i större

28

U TSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
2018/19:KU21

utsträckning än tidigare år och också redovisar sin bedömning av om tillkännagivandet är slutbehandlat eller inte.

I yttrandet från trafikutskottet uppmärksammas att i fall där riksdagen har beslutat om ett nytt tillkännagivande, där det redan finns ett likalydande tillkännagivande, har regeringen i vissa fall redovisat det ursprungliga tillkännagivandet som slutbehandlat och i vissa fall som ej slutbehandlat, dvs. att det bereds vidare. Eftersom regeringens hantering således skiljer sig åt från fall till fall vill konstitutionsutskottet framhålla att det är rimligt för att säkerställa transparens i regeringens behandling av tillkännagivanden att de ursprungliga tillkännagivandena fortsatt redovisas som ej slutbehandlade. Det blir på så sätt tydligare när ett tillkännagivande först beslutades och de åtgärder som vidtagits från regeringens sida därefter.

Avslutningsvis vill utskottet påminna om sitt påpekande förra året om att det är viktigt att regeringen är tydlig med hur dess behandling av ett tillkännagivande förhåller sig till det aktuella tillkännagivandet (bet. 2016/17:KU21 s. 41). För att regeringen ska kunna vara tydlig krävs att tillkännagivandet från riksdagen är tydligt, som utskottet framhöll förra året. Utskottet vill således framhålla att vad som begärs i ett tillkännagivande bör uttryckligen framgå av det aktuella utskottets ställningstagande. Även om utskottet föreslår att en motion helt ska bifallas bör det som utskottet vill ska framföras till regeringen framgå av utskottets ställningstagande. Därmed blir det tydligt både för riksdag och regering vad utskottet anser att regeringen bör göra. Det hindrar inte att regeringen använder sig av hela motionstexten för att få en mer fullödig förståelse av de överväganden som föranlett tillkännagivandet.

Översikt av behandlingen av riksdagsskrivelser och tillkännagivanden

Ordningen med tillkännagivanden var föremål för ett omfattande uppföljnings- och utvärderingsarbete av konstitutionsutskottet under våren 2006. Arbetet redovisades i en promemoria (bet. 2005/06:KU34 bil. 7). Konstitutionsutskottet redovisar årligen (fr.o.m. bet. 2010/11:KU21) uppgifter om regeringens behandling av riksdagens skrivelser och särskilt om behandlingen av tillkännagivanden. I det följande uppdateras redovisningen med uppgifter från skrivelse 2018/19:75.

I tabell 3 nedan redogörs för antalet riksdagsskrivelser samt antalet och andelen ej slutbehandlade riksdagsskrivelser i regeringens skrivelser under perioden 1991/92–2017/18. Av tabellen framgår att andelen ej slutbehandlade riksdagsskrivelser i skrivelse 2018/19:75 är 44 procent. För hela perioden är genomsnittet 35 procent.

29

2018/19:KU21 U TSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

Tabell 3 Antal redovisade samt antal och andel ej slutbehandlade riksdagsskrivelser (rskr.) i regeringens redogörelser 1991/92–2018/19

Regeringens
Redovisade rskr.
Ej slutbehandlade
Ej slutbehandlade

redogörelse
(antal)
rskr. (antal)
rskr. (andel i %)

Skr. 1991/92:15
565
185
33

Skr. 1992/93:15
523
181
35

Skr. 1993/94:15
602
136
27

Skr. 1994/95:15
606
183
30

Skr. 1995/96:15
601
155
26

Skr. 1996/97:15
431
155
36

Skr. 1997/98:75
544
125
23

Skr. 1998/99:75
396
136
34

Skr. 1999/00:75
381
144
38

Skr. 2000/01:75
403
148
37

Skr. 2001/02:75
412
166
40

Skr. 2002/03:75
428
174
41

Skr. 2003/04:75
423
155
37

Skr. 2004/05:75
428
155
36

Skr. 2005/06:75
425
153
36

Skr. 2006/07:75
457
173
38

Skr. 2007/08:75
391
153
39

Skr. 2008/09:75
413
143
35

Skr. 2009/10:75
432
115
27

Skr. 2010/11:75
430
98
23

Skr. 2011/12:75
349
129
37

Skr. 2012/13:75
404
119
30

Skr. 2013/14:75
393
125
32

Skr. 2014/15:75
447
150
34

Skr. 2015/16:75
417
183
44

Skr. 2016/17:75
467
199
43

Skr. 2017/18:75
525
241
46

Skr. 2018/19:75
626
277
44

Källa: Konstitutionsutskottets kanslis genomgång av de skrivelser som anges i tabellen.

Riksdagsskrivelser som avser lagar och beslut om statens budget för det kommande budgetåret kan normalt redovisas som slutbehandlade under samma riksmöte. De flesta ej slutbehandlade riksdagsskrivelser avser tillkännagivanden.

I tabell 4 nedan redovisas antalet tillkännagivanden som regeringen redovisat i respektive skrivelse och antalet respektive andelen som redovisats som ej slutbehandlade. I skrivelse 2018/19:75 redovisas behandlingen av ett återigen ökat antal tillkännagivanden, nämligen 447 stycken. Andelen som redovisas som slutbehandlade är 19 procent. När det gäller de tillkännagivanden som redovisas som slutbehandlade i årets skrivelse har den genomsnittliga tidsåtgången minskat jämfört med förra årets skrivelse. I tabellen redovisas också medianvärde. Extrema värden som har stor inverkan på medelvärdet påverkar inte medianvärdet i samma utsträckning. Medianvärdet

30

U TSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
2018/19:KU21

kompletterar därför den information som ges av medelvärdet när det gäller den genomsnittliga beredningstiden för de slutbehandlade tillkännagivandena. Medianvärdet för de tillkännagivanden som redovisas som slutbehandlade i skrivelsen har ökat jämfört med de närmaste tidigare åren.

Tabell 4 Antal och andel slutbehandlade tillkännagivanden (tkg) och genomsnittlig tidsåtgång för slutbehandling 1995/96–2018/19

Regeringens
Antal slutbehandlade
Andel slutbehandlade
Genomsnittlig

redogörelse
tkg (totala antalet)
tkg i % tidsåtgång i dagar

(median) a

Skr. 1995/96:15
151
(321)
50
412
(225)

Skr. 1996/97:15
85
(240)
35
477
(309)

Skr. 1997/98:75
174 (292) b
60
529
(305)

Skr. 1998/99:75
78
(202)
39
414
(186)

Skr. 1999/00:75
71
(208)
34
843
(450)

Skr. 2000/01:75
82
(221)
37
779
(404)

Skr. 2001/02:75
67
(232)
29
688
(476)

Skr. 2002/03:75
86
(267)
32
698
(318)

Skr. 2003/04:75
86
(247)
35
734
(456)

Skr. 2004/05:75
76
(223)
34
938
(659)

Skr. 2005/06:75
50
(196)
26
1 045
(998)

Skr. 2006/07:75
61
(242)
25
1 106
(581)

Skr. 2007/08:75
45
(187)
23
1 069
(736)

Skr. 2008/09:75
34
(146)
23
1 280 (1 030)

Skr. 2009/10:75
44
(122)
36
1 791 (1 597)

Skr. 2010/11:75
33 (98)
34
2 101 (1 784)

Skr. 2011/12:75
21
(125)
17
1 204
(455)

Skr. 2012/13:75
53
(155)
34
870
(454)

Skr. 2013/14:75
38
(142)
27
869
(680)

Skr. 2014/15:75
41
(176)
23
668
(462)

Skr. 2015/16:75
52
(260)
20
777
(328)

Skr. 2016/17:75
93
(319)
29
817
(638)

Skr. 2017/18:75
95
(404)
24
863
(645)

Skr. 2018/19:75
85
(447)
19
773
(666)

Källa: Konstitutionsutskottets kanslis genomgång av de skrivelser som anges i tabellen.

Kommentar: I de fall brister i redogörelsen för skrivelserna har upptäckts (t.ex. som en följd av felaktig redovisning av slutbehandling av vissa tillkännagivanden) har dessa rättats i tabellen.

a: Här anges både medelvärde och medianvärde (det sistnämnda inom parentes och kursiverat).

b: Omfattningen av regeringens redogörelse under riksmötet 1997/98 – övergångsvis 18 månader – förklarar avvikelsen i antal och andel tillkännagivanden.

Utskottets granskning av regeringens redogörelser innefattar även en kvantitativ mätning av de åtgärder genom vilka regeringen slutbehandlar riksdagens tillkännagivanden. Resultatet av granskningen i denna del redovisas i tabell 5 nedan. Tabellen redogör för andelen åtgärder från regeringen m.fl. som medfört att regeringen har redovisat riksdagsskrivelserna med tillkännagivanden som slutbehandlade. Granskningen innebär att endast den senast vidtagna åtgärden, som därmed innebär en slutbehandling, registreras som orsaken till slutbehandlingen. I många fall har flera åtgärder

31

2018/19:KU21
U TSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

vidtagits för att slutbehandla ett tillkännagivande (t.ex. har flertalet av de propositioner som regeringen åberopar som skäl till en slutbehandling föregåtts av någon utredningsåtgärd, dvs. SOU eller Ds).

Tabell 5 Sista vidtagna åtgärd från regeringen m.fl. som lett till slutbehandling av tillkännagivandena, 1995/96–2018/19, andelar uttryckt i procent

Regeringens Prop.
Skr. SOU/DS
Dir.
För.
Uppd.
Övr.
Övr.

skrivelse

reg.bes.

Skr. 1995/96:15
40
4
1
14
13
15
4
7

Skr. 1996/97:15
53
2
0
13
14
1
6
12

Skr. 1997/98:75
42
3
0
11
10
21
2
7

Skr. 1998/99:75
24
5
0
10
9
27
11
13

Skr. 1999/00:75
43
10
1
12
8
8
5
12

Skr. 2000/01:75
49
4
1
13
10
12
4
7

Skr. 2001/02:75
54
0
0
12
6
10
13
4

Skr. 2002/03:75
36
7
2
9
5
22
8
10

Skr. 2003/04:75
48
9
0
9
5
2
1
26

Skr. 2004/05:75
51
3
0
17
7
7
4
12

Skr. 2005/06:75
54
12
2
12
4
6
4
6

Skr. 2006/07:75
61
3
2
2
16
5
2
10

Skr. 2007/08:75
29
4
2
18
4
27
4
11

Skr. 2008/09:75
65
6
6
3
6
6
3
6

Skr. 2009/10:75
64
11
7
7
0
5
0
7

Skr. 2010/11:75
73
0
3
3
9
6
0
6

Skr. 2011/12:75
57
5
0
14
0
5
0
19

Skr. 2012/13:75
35
17
0
11
7
11
4
15

Skr. 2013/14:75
53
5
3
13
11
11
0
5

Skr. 2014/15:75
63
12
2
2
2
5
5
7

Skr. 2015/16:75
54
10
0
17
4
8
8
0

Skr. 2016/17:75
48
4
0
9
6
18
14
0

Skr. 2017/18:75
67
2
0
7
4
7
0
12

Skr. 2018/19:75
67
8
1
5
12
2
2
2

Totalt*
51
6
1
10
7
10
4
9

Källa: Konstitutionsutskottets kanslis genomgång av de skrivelser som anges i tabellen.

* Avser andelarna för samtliga tillkännagivanden som redovisats som slutbehandlade i de skrivelser som anges i tabellen.

De kategorier som redovisas i tabellen är propositioner (Prop.), skrivelser (Skr.), genomförda utredningar (SOU/Ds), utredningsdirektiv (Dir.), regeringsbeslut om förordning eller ändring av förordning (För.), regeringsuppdrag till myndigheter inklusive ändring av regleringsbrev (Uppd.), övriga regeringsbeslut (Övr. reg.bes.) samt övriga åtgärder (Övr.). Övriga regeringsbeslut innebär t.ex. regeringsbeslut om avtal med intresseorganisationer eller förordnande av styrelseledamöter. Övriga åtgärder kan vara t.ex. myndighetsåtgärder och myndighetsbeslut (bl.a. utfärdande av allmänna råd eller föreskrifter), domstolsavgöranden och åtgärder från andra aktörer (riksdagsutskott eller EU-institutioner). I denna sistnämnda kategori

32

U TSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
2018/19:KU21

ryms även fall när regeringen lagt skrivelsen till handlingarna. I kategorin utredningsdirektiv har även räknats in de tillfällen då regeringen beslutat att överlämna ärendet eller en kopia av riksdagsskrivelsen till en pågående utredning.

Av tabell 5 framgår att mer än hälften av tillkännagivandena som redovisats som slutbehandlade 1995/96–2018/19 har hanterats genom en proposition. Sett över perioden är denna andel högre under andra hälften av perioden än under den första. En möjlig förklaring till detta kan vara att fler tillkännagivanden ställer krav på att regeringen återkommer med förslag till riksdagen.

Utskottets ställningstagande

Konstitutionsutskottet konstaterar som det gjort de senaste åren att regeringens redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser under flera år har förbättrats och ger en korrekt bild av riksdagens skrivelser till regeringen. Redogörelserna för regeringens åtgärder har i många fall blivit mer utförliga. Utskottet ser positivt på denna utveckling och förutsätter att kvaliteten kommer att behållas i kommande redogörelser.

Utskottet vill också påminna om den konstitutionella praxis som har vuxit fram i fråga om tillkännagivanden. Utgångspunkten är att regeringen tillgodoser ett tillkännagivande. Tillkännagivanden är dock inte rättsligt bindande, och om regeringen inte delar riksdagens mening i en fråga och inte har för avsikt att tillgodose riksdagens önskemål, bör den underrätta riksdagen om detta inom den eventuella tidsgräns som angetts i tillkännagivandet. Även skälen till varför regeringen inte har tillgodosett tillkännagivandet bör redovisas. Riksdagen kan acceptera att tillkännagivandet är slutbehandlat. Ett utskott och riksdagen kan dock göra en annan bedömning än regeringen och vidhålla sin uppfattning i sak. Utskottet och riksdagen kan då säga att tillkännagivandet inte är slutbehandlat. Det är utskottet och riksdagen som inom ramen för sin behandling tolkar om tillkännagivandet är tillgodosett och slutbehandlat. Om riksdagen har uttalat att ett tillkännagivande inte är slutbehandlat, ska regeringen återkomma till riksdagen med redovisning av ytterligare åtgärder eller med att regeringen vidhåller sin uppfattning att tillkännagivandet är slutbehandlat.

När det gäller behandlingen av riksdagsskrivelser inom konstitutionsutskottets område redovisas sex tillkännagivanden som slutbehandlade. När det gäller tillkännagivandet om lotteriverksamhet som bedrivs av partier och information till enskilda (bet. 2017/18:KU19 punkt 6, rskr. 201//18:153) noterar utskottet följande. Regeringen redovisade tillkännagivandet som slutbehandlat i propositionen En omreglerad spelmarknad (prop. 2017/18:220). I propositionen anfördes att Lotteriinspektionen redan ställer sådana krav i sina tillståndsbeslut för lotterier, inte bara avseende partipolitisk verksamhet utan i fråga om allmännyttig verksamhet över huvud taget. Regeringen bedömde att spelmyndigheten kommer att kunna besluta om motsvarande villkor även inom ramen för den nu föreslagna regleringen,

33

2018/19:KU21
U TSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

vilken i förhållande till nu gällande regler närmast förutsätter en ökad

transparens, bl.a. i fråga om de allmännyttiga ändamål som ska kunna ligga till

grund för en licens av nu aktuellt slag. I den nu aktuella redogörelsen vidhåller

regeringen bedömningen i propositionen, och tillkännagivandet redovisas

således som slutbehandlat. Utskottet noterar att tillkännagivandet inbegrep att

frågan skulle inkluderas i den nya lotterilagstiftningen. På de grunder

regeringen anför anser utskottet att tillkännagivandet kan ses som slut-

behandlat; utskottet tar inte ställning till om tillkännagivandet är tillgodosett.

Om det framöver visar sig att den typ av information som tas upp i

tillkännagivandet inte ges till enskilda på det sätt som regeringen har redovisat

kan dock frågan komma att väckas på nytt i riksdagen. När det gäller övriga

fem tillkännagivanden som redovisas som slutbehandlade gör utskottet ingen

annan bedömning än regeringen.

I yttrandena från övriga utskott framhålls ett antal synpunkter som gäller

regeringens hantering av riksdagens skrivelser.

Ett flertal av utskotten uppmärksammar i sina yttranden vikten av att

regeringen undviker onödig tidsåtgång i sin behandling av riksdagens

skrivelser. Konstitutionsutskottet har tidigare anfört att det borde höra till

undantagen att tillkännagivanden inte kan slutredovisas inom två till tre år,

även om det inte är omöjligt att tillkännagivanden har fått en mer krävande

karaktär än tidigare (bet. 2005/06:KU34). För tillkännagivanden som är äldre

än ett år torde en avsaknad av åtgärder innebära att man kan säga att regeringen

i alla fall inte har agerat skyndsamt (bet. 2016/17:KU21 s. 39–40). Utskottet

har även anfört att handläggningstiden för slutbehandlingen av ett enskilt

tillkännagivande är avhängig tillkännagivandets innehåll och de berednings-

åtgärder som förutsätts för en sådan slutbehandling (bet. 2014/15:KU21 s. 28).

I de fall tillkännagivanden inte är slutbehandlade efter flera år bör regeringen

redovisa en bedömning av när de kan bli slutbehandlade (bet. 2015/16:KU21

s. 30).

Trafikutskottet uppmanar i sitt yttrande regeringen att i möjligaste mån

redovisa planerade åtgärder och när ett tillkännagivande kan tänkas vara

slutbehandlat. Konstitutionsutskottet vill med anledning av detta framhålla

vikten av att regeringen är utförlig i sina redogörelser för vidtagna, pågående

och planerade åtgärder.

Trafikutskottet framhåller även att regeringen i de fall ett tillkännagivande

innehåller flera delmoment synes ha tagit detta i beaktande i sin redogörelse

och där redovisat eventuella vidtagna åtgärder för samtliga delmoment.

Konstitutionsutskottet ser positivt på detta och förutsätter att regeringen även

i fortsättningen redovisar behandlingen av samtliga delar som ingår i ett

tillkännagivande.

Trafikutskottet uppmärksammar även att regeringen synes ha beaktat

trafikutskottets och konstitutionsutskottets klargörande från föregående år om

att tillkännagivanden endast bör redovisas i propositioner och skrivelser som

behandlar en sakfråga som är direkt knuten till tillkännagivandet.

Konstitutionsutskottet förutsätter att regeringen även framöver redovisar

34

U TSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
2018/19:KU21

vidtagna åtgärder i sitt sakliga sammanhang. Till stor del görs detta i budgetpropositionen. En genomgång av budgetpropositionen för 2019 (prop. 2018/19:1) ger vid handen att regeringen i den redovisade behandlingen av 67 tillkännagivanden. Av dessa uppgavs 24 vara slutbehandlade. Det förekommer även att regeringen redovisar behandlingen av tillkännagivanden i andra propositioner eller skrivelser som behandlar frågor med koppling till tillkännagivandena. Normalt framgår det tydligt om regeringen anser att tillkännagivandet är slutbehandlat med det som redovisas. Att regeringen är tydlig i sin redovisning möjliggör för riksdagen att följa upp tillkännagivandena i deras sakliga sammanhang. Som oftast redan är fallet bör regeringens redovisning inbegripa en bedömning av om tillkännagivandet är slutbehandlat eller inte.

När det gäller riksdagsskrivelser som rör riksdagens budgetbeslut har utrikesutskottet, socialförsäkringsutskottet och näringsutskottet framfört vissa synpunkter. Socialförsäkringsutskottet och näringsutskottet anser det olyckligt att regeringen i sin redogörelse anger en riksdagsskrivelse som rör riksdagens budgetbeslut som slutbehandlad med hänvisning till ett regleringsbrev som beslutades i december när riksdagsskrivelsen var fullt ut genomförd först senare under våren 2019, genom ändring i regleringsbrev respektive genom ändring i förordning. Utrikesutskottet uppmärksammar att en riksdagsskrivelse som rör riksdagens budgetbeslut har redovisats som slutbehandlad med regleringsbrev i december fast samtliga anslagsvillkor vid tiden för yttrandet ännu inte hade beslutats av regeringen. Liknande exempel finns även på konstitutionsutskottets område.

Det är riksdagen som beslutar om statens budget och anslagen får inte användas på annat sätt än riksdagen har bestämt. Utskottet vill framhålla att riksdagsskrivelser som rör riksdagens budgetbeslut inte per automatik kan avskrivas med regleringsbreven i december. En bedömning behöver göras i varje enskilt fall. Inte förrän alla delar av budgetbeslutet är genomförda kan riksdagsskrivelsen ses som slutbehandlad. Av regeringens redogörelse bör då också framgå vad som ligger till grund för att riksdagsskrivelsen anses slutbehandlad.

Slutligen när det gäller utskottens yttranden konstaterar konstitutionsutskottet att utskotten i vissa fall har gjort en annan bedömning än regeringen av huruvida ett tillkännagivande är slutbehandlat eller inte. Konstitutionsutskottet gör inte någon egen bedömning av de aktuella fallen. Som tidigare anförts av konstitutionsutskottet ska regeringen i de fall ett utskott i ett yttrande har anfört att ett tillkännagivande inte är slutbehandlat återkomma till riksdagen med sin redovisning och bedömning.

Utskottet föreslår att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna.

35

2018/19:KU21 U TSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

Riksdagens skrivelser till riksdagsstyrelsen

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen lägger riksdagsstyrelsens redogörelse till handlingarna.

Redogörelsen

Sedan 2012 redovisar riksdagsstyrelsen behandlingen av riksdagens skrivelser till riksdagsstyrelsen i en redogörelse till riksdagen. I årets redogörelse (redog. 2018/19:RS4) redovisas totalt nio riksdagsskrivelser från riksmötet 2015/16 och senare.

Två av riksdagsskrivelserna som innehåller ett tillkännagivande redovisas som slutbehandlade. De gäller en utredning om riksdagens EU-arbete och en utredning om en anpassning till den allmänna dataskyddsförordningen. Tre av riksdagsskrivelserna är inte slutbehandlade. De gäller en översyn av Riksrevisionen, en översyn av bestämmelserna om säkerhetsskydd i riksdagen och dess myndigheter samt en översyn av Riksrevisionens ledningsstruktur.

Slutbehandlade tillkännagivanden

I fråga om tillkännagivandet om en utredning om riksdagens EU-arbete (bet. 2015/16:KU16 punkt 7, rskr. 2015/16:206) anges att riksdagsstyrelsen i juni 2016 beslutade att en parlamentariskt sammansatt kommitté skulle utreda riksdagens arbete med EU-frågor. Utredningen skulle omfatta hur riksdagen bör och kan förhålla sig till en utveckling inom EU med en förstärkt roll för de nationella parlamenten. Utredningen skulle bl.a. ta reda på om funktionsfördelningen mellan riksdagen och regeringen har förändrats. I januari 2018 överlämnade kommittén sitt betänkande EU-arbetet i riksdagen (2017/18:URF1) till riksdagsstyrelsen. Riksdagsstyrelsen beslutade i juni 2018 om en framställning om EU-arbetet i riksdagen (2017/18:RS8) som grundade sig på kommitténs förslag. Riksdagsstyrelsen beslutade också att ge i uppdrag åt riksdagsdirektören att analysera behovet av åtgärder med anledning av kommitténs rekommendationer och att redovisa eventuella åtgärder senast den 28 februari 2019 (dnr 966-2017/18). Riksdagsstyrelsens framställning bereddes under hösten 2018 av konstitutionsutskottet (bet. 2018/19:KU7). Konstitutionsutskottet föreslog ändringar i riksdagsordningen och en följdändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). De föreslagna ändringarna innebar bl.a. att riksdagen inte längre ska vara tvungen att behandla grön- och vitböcker som Europeiska kommissionen överlämnar till riksdagen. Det föreslogs också att förslag till rättsakter och inte bara utkast till lagstiftningsakter ska vara undantagna från riksdagens granskningsförfarande. Vidare föreslogs en bestämmelse om att riksdagen genom utskottens och EU-nämndens ledamöter deltar i det interparlamentariska samarbetet mellan de nationella parlamenten i EU:s medlemsstater och med

36

U TSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
2018/19:KU21

Europaparlamentet. Riksdagen beslutade i enlighet med konstitutionsutskottets förslag (bet. 2018/19:KU7, rskr. 2018/19:23). Lagändringarna trädde i kraft den 1 januari 2019. Riksdagsdirektören redovisade riksdagsstyrelsens uppdrag att analysera behovet av åtgärder med anledning av den parlamentariska EU-kommitténs rekommendationer den 14 februari 2019.

När det gäller tillkännagivandet om att utreda en anpassning till den allmänna dataskyddsförordningen av dels den nya lagen (2016:1117) om registrering och hantering av gåvor mottagna av riksdagsledamöter, dels lagen (1996:810) om registrering av riksdagsledamöters åtaganden och ekonomiska intressen (bet. 2016/17:KU9 punkt 4, rskr. 2016/17:42) anges att riksdagsstyrelsen i december 2016 gav i uppdrag åt riksdagsdirektören att utreda en anpassning till den allmänna dataskyddsförordningen (Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG) i enlighet med tillkännagivandet (dnr 657-2016/17). En promemoria togs fram och i februari 2018 beslutade riksdagsstyrelsen om en framställning till riksdagen med förslag om ändringar i lagen (1996:810) om registrering av riksdagsledamöters åtaganden och ekonomiska intressen och i lagen (2016:1117) om registrering och hantering av gåvor mottagna av riksdagsledamöter (2017/18:RS7). Riksdagsstyrelsens framställning bereddes av konstitutionsutskottet under våren 2018 (bet. 2017/18:KU25). Konstitutionsutskottets förslag innebar att de aktuella lagarna anpassas till att den generella regleringen av behandling av personuppgifter sedan den 25 maj 2018 finns i den allmänna dataskyddsförordningen och inte i personuppgiftslagen. Förslagen innebar i princip ingen förändring för den personuppgiftsbehandling som tidigare skett enligt lagarna. Riksdagen beslutade i enlighet med konstitutionsutskottets förslag och lagförslagen trädde i kraft den 25 maj 2018 (bet. 2017/18:KU25, rskr. 2017/18:227).

Ej slutbehandlade tillkännagivanden

I fråga om tillkännagivandet om en översyn av Riksrevisionen (bet. 2016/17:KU14, rskr. 2016/17:34) anges att delbetänkandet Översyn av Riksrevisionen – grundlagsfrågor (2016/17:URF1) överlämnades till riksdagsstyrelsen i juni 2017. Grundat på utredningens delbetänkande beslutade riksdagsstyrelsen i oktober 2017 om framställningen Översyn av Riksrevisionen – grundlagsfrågor till riksdagen (2017/18:RS4). Riksdagsstyrelsens framställning bereddes före och efter valet 2018 av konstitutionsutskottet (bet. 2017/18:KU15 och bet. 2018/19:KU4). Konstitutionsutskottets förslag innebar bl.a. att bestämmelsen om riksrevisorernas antal flyttas från regeringsformen till riksdagsordningen för att antalet riksrevisorer lättare ska kunna ändras i framtiden. Det föreslogs också krav på kvalificerad majoritet för ett beslut av riksdagen om att skilja en riksrevisor från uppdraget. Förslaget innebar vidare att konstitutionsutskottet

37

2018/19:KU21
U TSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

får besluta om en särskild utredning som kan ligga till grund för att skilja en

riksrevisor från uppdraget och ge Riksdagens ombudsmän (JO) i uppdrag att

biträda utskottet med en sådan särskild utredning. Därutöver föreslogs att en

bestämmelse om samverkans och uppgiftsskyldighet flyttas från vanlig lag till

regeringsformen och förtydligas på så sätt att Riksrevisionen har rätt till den

information som myndigheten begär. I betänkandet föreslog utskottet också

ändringar i lagen med instruktion för Riksdagens ombudsmän och lagen om

revision av statlig verksamhet m.m. Dessa ändringar är följdändringar med

anledning av de föreslagna ändringarna i regeringsformen och

riksdagsordningen. Därutöver lade utskottet på eget initiativ fram lagförslag

om följdändringar i lagen om revision av statlig verksamhet m.m. och

studiestödsdatalagen. Den 14 november 2018 biföll kammaren utskottets

förslag (bet. 2017/18:KU15, rskr. 2017/18:212 och bet. 2018/19:KU4, rskr.

2018/19:21). Lagändringarna trädde i kraft den 1 januari 2019. Återstående

delar av uppdraget till 2017 års riksrevisionsutredning behandlas i kommitténs

slutbetänkande (2017/18:URF2) som överlämnades till riksdagsstyrelsen i

februari 2018. I slutbetänkandet behandlades bl.a. frågor om effektivitets-

revisionens inriktning. Riksdagsstyrelsen beslutade i oktober 2018 om en

framställning om översyn av Riksrevisionen – övriga lagändringar

(2018/19:RS5) som grundade sig på kommitténs slutbetänkande. I

framställningen föreslår riksdagsstyrelsen bl.a. ändringar i riksdagsordningen,

lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. och lagen

(2002:1023) med instruktion för Riksrevisionen. Framställningen innehåller

förslag om att om en riksrevisors uppdrag upphör i förtid får konstitutions-

utskottet välja en tillförordnad riksrevisor för tiden till dess att en ordinarie

riksrevisor har valts och tillträtt. Det föreslås att ansvaret för frågor om

Riksrevisionen som myndighet ska samlas hos konstitutionsutskottet. Bland

annat ska konstitutionsutskottet svara för att revision sker av Riksrevisionen.

Sambandet mellan riksdagen och Riksrevisionen ska stärkas genom en

förstärkning av Riksrevisionens parlamentariska råd. För att ge uttryck för

rådets stärkta ställning föreslås att det byter namn till riksdagens råd för

Riksrevisionen. I bestämmelsen om effektivitetsrevisionens inriktning ska

ordet samhällsnytta tas bort. Vidare föreslås att Riksrevisionens beslut att

lägga ned en granskning ska redovisas, om den inte avsett endast förberedande

åtgärder. I betänkandet Översyn av Riksrevisionen – vissa frågor om riksdagen

och Riksrevisionen m.m. (bet. 2018/19:KU14) föreslår konstitutionsutskottet

att riksdagen antar förslagen till lagändringar i framställningen om översyn av

Riksrevisionen – övriga lagändringar (2018/19:RS5), med undantag för de

förslag som gäller 7 § lagen om revision av statlig verksamhet m.m., 11 §

tredje stycket lagen med instruktion för Riksrevisionen och förslaget om

ändring i studiestödsdatalagen. Skälet till att delar av riksdagsstyrelsens

förslag avstyrks är huvudsakligen att förslagen redan har tagits om hand i de

ändringar som riksdagen beslutat om efter utskottets ovan redovisade initiativ

i ärendet Översyn av Riksrevisionen – grundlagsfrågor (bet. 2018/19:KU4,

rskr. 2018/19:21). Konstitutionsutskottet föreslår att ändringarna i betänkande

38

U TSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
2018/19:KU21

2018/19:KU14 ska träda i kraft den 1 april 2019. Riksdagen ska besluta om utskottets förslag den 14 februari i år. 2017 års riksrevisionsutredning föreslog även i sitt slutbetänkande (2017/18:URF2) att frågan om karens för en riksrevisor som lämnar sitt uppdrag samt frågan om riksrevisorernas anställningsförmåner borde utredas vidare. Riksdagsstyrelsen beslutade den 10 oktober 2018 att en särskild utredare skulle tillsättas för att föreslå bestämmelser om avgångsvillkor och karens för riksrevisorer. Enligt direktiven ska uppdraget redovisas senast den 27 maj 2019.

När det gäller tillkännagivandet om säkerhetsskyddet i riksdagen och dess myndigheter (bet. 2017/18:KU40 punkt 5, rskr. 2017/18:420) anges att riksdagsstyrelsen den 12 december 2018 beslutade om en framställning om en ny lag om säkerhetsskydd i riksdagen och dess myndigheter (framst. 2018/19:RS6). I framställningen föreslogs att den nya lagen skulle träda i kraft den 1 april 2019. Inom Riksdagsförvaltningen övervägs behovet av kompletteringar och ändringar av den nya lagen om säkerhetsskydd i riksdagen och dess myndigheter.

I fråga om tillkännagivandet om en utredning om Riksrevisionens ledningsstruktur (bet. 2018/19:KU6, rskr. 2018/19:7) anges att Riksdagsstyrelsen den 12 december 2018 beslutade att sammankalla en parlamentarisk kommitté. Enligt utredningsdirektiven ska kommittén senast den 31 maj 2019 lämna ett förslag till ledningsstruktur.

Tidigare behandling

Konstitutionsutskottet hade förra året inte några invändningar mot riksdagsstyrelsens redogörelse (bet. 2017/18:KU21).

Utskottets ställningstagande

Utskottet har inte några invändningar mot redogörelsen. Utskottet föreslår att riksdagen lägger redogörelsen till handlingarna.

39

2018/19:KU21

Särskilt yttrande

Riksdagens skrivelser till regeringen, punkt 1 (M, SD, KD)

Karin Enström (M), Marta Obminska (M), Matheus Enholm (SD), Fredrik Lindahl (SD), Tuve Skånberg (KD), Mikael Strandman (SD), Erik Ottoson

(M) och Fredrik Schulte (M) anför:

Vår uppfattning i sak är att det på enskilda lotter explicit ska framgå huruvida lotteriets försäljningsintäkter direkt eller indirekt stödjer partipolitisk verksamhet.

40

2018/19:KU21

B ILAGA 1

Förteckning över behandlade förslag

Skrivelse 2018/19:75

Regeringens skrivelse 2018/19:75 Riksdagens skrivelser till regeringen – åtgärder under 2018.

Redogörelse 2018/19:RS4

Redogörelse 2018/19:RS4 Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till riksdagsstyrelsen.

41

2018/19:KU21

B ILAGA 2

Skatteutskottets yttrande 2018/19:SkU4y

42

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2018/19:S K U4 Y B ILAGA 2
2018/19:KU21

43

2018/19:KU21
B ILAGA 2 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2018/19:S K U4 Y

44

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2018/19:S K U4 Y B ILAGA 2
2018/19:KU21

45

2018/19:KU21
B ILAGA 2 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2018/19:S K U4 Y

46

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2018/19:S K U4 Y B ILAGA 2
2018/19:KU21

47

2018/19:KU21
B ILAGA 2 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2018/19:S K U4 Y

48

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2018/19:S K U4 Y B ILAGA 2
2018/19:KU21

49

2018/19:KU21
B ILAGA 2 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2018/19:S K U4 Y

50

2018/19:KU21

B ILAGA 3

Justitieutskottets yttrande 2018/19:JuU2y

51

2018/19:KU21
B ILAGA 3
J USTITIEUTSKOTTETS YTTRANDE 2018/19:J U U2 Y

52

J USTITIEUTSKOTTETS YTTRANDE 2018/19:J U U2 Y B ILAGA 3
2018/19:KU21

53

2018/19:KU21
B ILAGA 3
J USTITIEUTSKOTTETS YTTRANDE 2018/19:J U U2 Y

54

J USTITIEUTSKOTTETS YTTRANDE 2018/19:J U U2 Y B ILAGA 3
2018/19:KU21

55

2018/19:KU21
B ILAGA 3
J USTITIEUTSKOTTETS YTTRANDE 2018/19:J U U2 Y

56

J USTITIEUTSKOTTETS YTTRANDE 2018/19:J U U2 Y B ILAGA 3
2018/19:KU21

57

2018/19:KU21
B ILAGA 3
J USTITIEUTSKOTTETS YTTRANDE 2018/19:J U U2 Y

58

J USTITIEUTSKOTTETS YTTRANDE 2018/19:J U U2 Y B ILAGA 3
2018/19:KU21

59

2018/19:KU21
B ILAGA 3
J USTITIEUTSKOTTETS YTTRANDE 2018/19:J U U2 Y

60

J USTITIEUTSKOTTETS YTTRANDE 2018/19:J U U2 Y B ILAGA 3
2018/19:KU21

61

2018/19:KU21
B ILAGA 3
J USTITIEUTSKOTTETS YTTRANDE 2018/19:J U U2 Y

62

J USTITIEUTSKOTTETS YTTRANDE 2018/19:J U U2 Y B ILAGA 3
2018/19:KU21

63

2018/19:KU21
B ILAGA 3
J USTITIEUTSKOTTETS YTTRANDE 2018/19:J U U2 Y

64

J USTITIEUTSKOTTETS YTTRANDE 2018/19:J U U2 Y B ILAGA 3
2018/19:KU21

65

2018/19:KU21
B ILAGA 3
J USTITIEUTSKOTTETS YTTRANDE 2018/19:J U U2 Y

66

J USTITIEUTSKOTTETS YTTRANDE 2018/19:J U U2 Y B ILAGA 3
2018/19:KU21

67

2018/19:KU21
B ILAGA 3
J USTITIEUTSKOTTETS YTTRANDE 2018/19:J U U2 Y

68

J USTITIEUTSKOTTETS YTTRANDE 2018/19:J U U2 Y B ILAGA 3
2018/19:KU21

69

2018/19:KU21
B ILAGA 3
J USTITIEUTSKOTTETS YTTRANDE 2018/19:J U U2 Y

70

J USTITIEUTSKOTTETS YTTRANDE 2018/19:J U U2 Y B ILAGA 3
2018/19:KU21

71

2018/19:KU21
B ILAGA 3
J USTITIEUTSKOTTETS YTTRANDE 2018/19:J U U2 Y

72

J USTITIEUTSKOTTETS YTTRANDE 2018/19:J U U2 Y B ILAGA 3
2018/19:KU21

73

2018/19:KU21
B ILAGA 3
J USTITIEUTSKOTTETS YTTRANDE 2018/19:J U U2 Y

74

J USTITIEUTSKOTTETS YTTRANDE 2018/19:J U U2 Y B ILAGA 3
2018/19:KU21

75

2018/19:KU21

B ILAGA 4

Civilutskottets yttrande 2018/19:CU1y

76

C IVILUTSKOTTETS YTTRANDE 2018/19:CU1 Y B ILAGA 4
2018/19:KU21

77

2018/19:KU21
B ILAGA 4
C IVILUTSKOTTETS YTTRANDE 2018/19:CU1 Y

78

2018/19:KU21

B ILAGA 5

Utrikesutskottets yttrande 2018/19:UU3y

79

2018/19:KU21
B ILAGA 5
U TRIKESUTSKOTTETS YTTRANDE 2018/19:UU3 Y

80

U TRIKESUTSKOTTETS YTTRANDE 2018/19:UU3 Y B ILAGA 5
2018/19:KU21

81

2018/19:KU21

B ILAGA 6

Försvarsutskottets yttrande 2018/19:FöU4y

82

F ÖRSVARSUTSKOTTETS YTTRANDE 2018/19:F Ö U4 Y B ILAGA 6
2018/19:KU21

83

2018/19:KU21

B ILAGA 7

Socialförsäkringsutskottets yttrande 2018/19:SfU3y

84

S OCIALFÖRSÄKRINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2018/19:S F U3 Y B ILAGA 7
2018/19:KU21

85

2018/19:KU21
B ILAGA 7
S OCIALFÖRSÄKRINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2018/19:S F U3 Y

86

S OCIALFÖRSÄKRINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2018/19:S F U3 Y B ILAGA 7
2018/19:KU21

87

2018/19:KU21
B ILAGA 7
S OCIALFÖRSÄKRINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2018/19:S F U3 Y

88

S OCIALFÖRSÄKRINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2018/19:S F U3 Y B ILAGA 7
2018/19:KU21

89

2018/19:KU21
B ILAGA 7
S OCIALFÖRSÄKRINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2018/19:S F U3 Y

90

2018/19:KU21

B ILAGA 8

Kulturutskottets yttrande 2018/19:KrU2y

91

2018/19:KU21
B ILAGA 8
K ULTURUTSKOTTETS YTTRANDE 2018/19:K R U2 Y

92

K ULTURUTSKOTTETS YTTRANDE 2018/19:K R U2 Y B ILAGA 8
2018/19:KU21

93

2018/19:KU21
B ILAGA 8
K ULTURUTSKOTTETS YTTRANDE 2018/19:K R U2 Y

94

K ULTURUTSKOTTETS YTTRANDE 2018/19:K R U2 Y B ILAGA 8
2018/19:KU21

95

2018/19:KU21
B ILAGA 8
K ULTURUTSKOTTETS YTTRANDE 2018/19:K R U2 Y

96

K ULTURUTSKOTTETS YTTRANDE 2018/19:K R U2 Y B ILAGA 8
2018/19:KU21

97

2018/19:KU21

B ILAGA 9

Trafikutskottets yttrande 2018/19:TU2y

98

T RAFIKUTSKOTTETS YTTRANDE 2018/19:TU2 Y B ILAGA 9
2018/19:KU21

99

2018/19:KU21
B ILAGA 9
T RAFIKUTSKOTTETS YTTRANDE 2018/19:TU2 Y

100

T RAFIKUTSKOTTETS YTTRANDE 2018/19:TU2 Y B ILAGA 9
2018/19:KU21

101

2018/19:KU21
B ILAGA 9
T RAFIKUTSKOTTETS YTTRANDE 2018/19:TU2 Y

102

T RAFIKUTSKOTTETS YTTRANDE 2018/19:TU2 Y B ILAGA 9
2018/19:KU21

103

2018/19:KU21
B ILAGA 9
T RAFIKUTSKOTTETS YTTRANDE 2018/19:TU2 Y

104

T RAFIKUTSKOTTETS YTTRANDE 2018/19:TU2 Y B ILAGA 9
2018/19:KU21

105

2018/19:KU21
B ILAGA 9
T RAFIKUTSKOTTETS YTTRANDE 2018/19:TU2 Y

106

T RAFIKUTSKOTTETS YTTRANDE 2018/19:TU2 Y B ILAGA 9
2018/19:KU21

107

2018/19:KU21
B ILAGA 9
T RAFIKUTSKOTTETS YTTRANDE 2018/19:TU2 Y

108

T RAFIKUTSKOTTETS YTTRANDE 2018/19:TU2 Y B ILAGA 9
2018/19:KU21

109

2018/19:KU21
B ILAGA 9
T RAFIKUTSKOTTETS YTTRANDE 2018/19:TU2 Y

110

T RAFIKUTSKOTTETS YTTRANDE 2018/19:TU2 Y B ILAGA 9
2018/19:KU21

111

2018/19:KU21
B ILAGA 9
T RAFIKUTSKOTTETS YTTRANDE 2018/19:TU2 Y

112

T RAFIKUTSKOTTETS YTTRANDE 2018/19:TU2 Y B ILAGA 9
2018/19:KU21

113

2018/19:KU21
B ILAGA 9
T RAFIKUTSKOTTETS YTTRANDE 2018/19:TU2 Y

114

T RAFIKUTSKOTTETS YTTRANDE 2018/19:TU2 Y B ILAGA 9
2018/19:KU21

115

2018/19:KU21
B ILAGA 9
T RAFIKUTSKOTTETS YTTRANDE 2018/19:TU2 Y

116

T RAFIKUTSKOTTETS YTTRANDE 2018/19:TU2 Y B ILAGA 9
2018/19:KU21

117

2018/19:KU21

B ILAGA 10

Miljö- och jordbruksutskottets yttrande 2018/19:MJU5y

118

M ILJÖ - OCH JORDBRUKSUTSKOTTETS YTTRANDE 2018/19:MJU5 Y B ILAGA 10
2018/19:KU21

119

2018/19:KU21
B ILAGA 10
M ILJÖ - OCH JORDBRUKSUTSKOTTETS YTTRANDE 2018/19:MJU5 Y

120

M ILJÖ - OCH JORDBRUKSUTSKOTTETS YTTRANDE 2018/19:MJU5 Y B ILAGA 10
2018/19:KU21

121

2018/19:KU21
B ILAGA 10
M ILJÖ - OCH JORDBRUKSUTSKOTTETS YTTRANDE 2018/19:MJU5 Y

122

2018/19:KU21

B ILAGA 11

Näringsutskottets yttrande 2018/19:NU3y

123

2018/19:KU21
B ILAGA 11
N ÄRINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2018/19:NU3 Y

124

N ÄRINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2018/19:NU3 Y B ILAGA 11
2018/19:KU21

125

2018/19:KU21
B ILAGA 11
N ÄRINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2018/19:NU3 Y

126

N ÄRINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2018/19:NU3 Y B ILAGA 11
2018/19:KU21

Tryck: Elanders Sverige AB, Vällingby 2019
127