Bet. 2018/19:MJU6

Miljö- och jordbruksutskottet s betänkande

2018/19 : MJU6

Jakt och viltvård

Sammanfattning

Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2018/19 om bl.a. det allmänna uppdraget, viltförvaltnings delegationerna, begränsning av vildsvinsstammarna, förvaltning av älg och kronhjort, jaktmedel, terrängkörning vid jakt, finansieringsfrågor och vissa övriga jakt- och viltvårdsfrågor.

I betänkand et finns 20 reservationer ( M , SD, C, KD ).

Behandlade förslag

Drygt 30 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2018/19.

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Utskottets överväganden

Det allmänna uppdraget

Viltförvaltningsdelegationerna

Begränsning av vildsvinsstammarna

Förvaltning av älg och kronhjort

Jaktmedel

Terrängkörning vid jakt

Finansieringsfrågor

Vissa övriga jakt- och viltvårdsfrågor

Reservationer

1. Svenska Jägareförbundets ansvar för det allmänna uppdraget, punkt 1 (M, SD, KD)

2. Det allmänna uppdragets betydelse för jakt- och viltvården, punkt 2 (SD)

3. Viltförvaltningsdelegationernas roll, punkt 3 (SD)

4. Förändring av viltförvaltningsdelegationernas befogenheter m.m., punkt 4 (M, SD, KD)

5. Begränsning av vildsvinsstammarna, punkt 5 (SD, C)

6. Begränsning av vildsvinsstammarna, punkt 5 (KD)

7. Utvärdera viltförvaltningens arbete, punkt 6 (SD)

8. Utvärdera älgförvaltningens arbete m.m., punkt 7 (SD)

9. Utvärdera älgförvaltningens arbete m.m., punkt 7 (C)

10. Hjälpmedel vid jakt på vildsvin m.m., punkt 8 (SD)

11. Nattjakt på vildsvin, punkt 9 (SD, KD)

12. Övriga jaktmedel, punkt 10 (SD)

13. Terrängkörning vid jakt, punkt 11 (SD)

14. Terrängkörning vid jakt, punkt 11 (C)

15. Bidrag till miljöorganisationer, punkt 12 (SD)

16. Finansiering ur Viltvårdsfonden, punkt 13 (SD, KD)

17. Jakttider, punkt 14 (SD)

18. Den dubbla jakträtten m.m., punkt 15 (SD)

19. Värna den svenska jakten och viltvården, punkt 16 (M, SD)

20. Värna den svenska jakten och viltvården, punkt 16 (KD)

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden 2018/19

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.

Svenska Jägareförbundets ansvar för det allmänna uppdraget

Riksdagen avslår motionerna

2018/19:955 av Helén Pettersson (S),

2018/19:2606 av Kjell-Arne Ottosson m.fl. (KD) yrkande 23 och

2018/19:2890 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 1.

Reservation 1 (M, SD, KD)

2.

Det allmänna uppdragets betydelse för jakt- och viltvården

Riksdagen avslår motion

2018/19:1291 av Runar Filper m.fl. (SD) yrkande 19.

Reservation 2 (SD)

3.

Viltförvaltningsdelegationernas roll

Riksdagen avslår motion

2018/19:1291 av Runar Filper m.fl. (SD) yrkande 3.

Reservation 3 (SD)

4.

Förändring av viltförvaltningsdelegationernas befogenheter m.m.

Riksdagen avslår motionerna

2018/19:2606 av Kjell-Arne Ottosson m.fl. (KD) yrkande 22,

2018/19:2702 av Daniel Bäckström och Peter Helander (båda C) och

2018/19:2890 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 6.

Reservation 4 (M, SD, KD)

5.

Begränsning av vildsvinsstammarna

Riksdagen avslår motionerna

2018/19:1681 av John Widegren (M),

2018/19:2425 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 74,

2018/19:2511 av Mikael Larsson och Daniel Bäckström (båda C) och

2018/19:2606 av Kjell-Arne Ottosson m.fl. (KD) yrkande 10.

Reservation 5 (SD, C)

Reservation 6 (KD)

6.

Utvärdera viltförvaltningens arbete

Riksdagen avslår motion

2018/19:1291 av Runar Filper m.fl. (SD) yrkande 12.

Reservation 7 (SD)

7.

Utvärdera älgförvaltningens arbete m.m.

Riksdagen avslår motionerna

2018/19:1291 av Runar Filper m.fl. (SD) yrkande 11 och

2018/19:2425 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 79.

Reservation 8 (SD)

Reservation 9 (C)

8.

Hjälpmedel vid jakt på vildsvin m.m.

Riksdagen avslår motion

2018/19:1291 av Runar Filper m.fl. (SD) yrkande 13.

Reservation 10 (SD)

9.

Nattjakt på vildsvin

Riksdagen avslår motionerna

2018/19:251 av Magnus Jacobsson (KD) yrkande 2,

2018/19:2461 av Lars Beckman (M) och

2018/19:2606 av Kjell-Arne Ottosson m.fl. (KD) yrkande 11.

Reservation 11 (SD, KD)

10.

Övriga jaktmedel

Riksdagen avslår motionerna

2018/19:113 av Magnus Persson (SD),

2018/19:137 av Adam Marttinen m.fl. (SD) yrkande 11 och

2018/19:1675 av Erik Ottoson (M) yrkande 2.

Reservation 12 (SD)

11.

Terrängkörning vid jakt

Riksdagen avslår motionerna

2018/19:606 av Lotta Finstorp (M),

2018/19:1291 av Runar Filper m.fl. (SD) yrkande 18,

2018/19:2425 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 81 och

2018/19:2909 av Eskil Erlandsson och Per Lodenius (båda C).

Reservation 13 (SD)

Reservation 14 (C)

12.

Bidrag till miljöorganisationer

Riksdagen avslår motion

2018/19:1291 av Runar Filper m.fl. (SD) yrkande 20.

Reservation 15 (SD)

13.

Finansiering ur Viltvårdsfonden

Riksdagen avslår motion

2018/19:2606 av Kjell-Arne Ottosson m.fl. (KD) yrkande 24.

Reservation 16 (SD, KD)

14.

Jakttider

Riksdagen avslår motion

2018/19:1291 av Runar Filper m.fl. (SD) yrkande 15.

Reservation 17 (SD)

15.

Den dubbla jakträtten m.m.

Riksdagen avslår motionerna

2018/19:1291 av Runar Filper m.fl. (SD) yrkande 22,

2018/19:1678 av John Widegren (M) och

2018/19:2643 av Saila Quicklund (M).

Reservation 18 (SD)

16.

Värna den svenska jakten och viltvården

Riksdagen avslår motionerna

2018/19:2606 av Kjell-Arne Ottosson m.fl. (KD) yrkande 3 och

2018/19:2890 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 2.

Reservation 19 (M, SD)

Reservation 20 (KD)

Stockholm den 14 februari 2019

På miljö- och jordbruksutskottets vägnar

Kristina Yngwe

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Kristina Yngwe (C), Maria Gardfjell (MP), Hanna Westerén (S), Jessica Rosencrantz (M), Isak From (S), John Widegren (M), Runar Filper (SD), Magnus Manhammar (S), Elin Segerlind (V), Betty Malmberg (M), Malin Larsson (S), Magnus Oscarsson (KD), Tina Acketoft (L), Mats Nordberg (SD), Ulrika Heie (C), Yasmine Eriksson (SD) och Kjell-Arne Ottosson (KD).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I detta betänkande behandlar utskottet 34 motionsyrkanden om jakt och viltvård från allmänna motionstiden 2018/19. Motionerna tar upp frågor om bl.a. det allmänna uppdraget, viltförvaltnings delegationerna, begränsning av vildsvinsstammarna, förvaltning av älg och kronhjort, jaktmedel, terräng - körning vid jakt, finansieringsfrågor och vissa övriga jakt- och viltvårdsfrågor. Motionsförslagen redovisas i bilaga 1.

Utskottet avstyrker samtliga motionsyrkanden i huvudsak med hänvisning till pågående arbete och gällande regelverk.

Betänkandet innehåller 20 reservationer.

Utskottets överväganden

Det allmänna uppdraget

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om Svenska Jägareförbundets allmänna uppdrag.

Jämför reservation 1 (M, SD, KD) och 2 (SD).

Motioner na

Motion 2018/19:955 av Helén Pettersson (S) handlar om att säkerställa det allmänna uppdraget. Motionären anför att myndigheter och vissa miljöorganisationer har gjort gällande att Svenska Jägareförbundet inte längre bör ges det allmänna uppdraget och att N aturvårdsverket i stället ska få i uppdrag att upphandla motsvarande verksamhet . På senare tid har frågan även diskuterats på EU-nivå. Enligt motionären måste vi slå vakt om den svenska modell en och vara mycket tydliga med att det allmänna uppdraget inte faller inom ramen för verksamhet som omfattas av lagen om offentlig upphandling.

Även kommittémotion 2018/19:1291 av Runar Filper m.fl. (SD) yrkande 19 rör det allmänna uppdraget. Motionärerna ser i Svenska Jägare förbundet en ovärderlig kompetens med hög trovärdighet , och jägarnas jaktkortsavgift ska därför f ortsätta att oavkortat gå in i V iltvårdsfonden för att sedan delas ut till olika former av verksamhet.

I kommittémotion 2018/19:2606 av Kjell-Arne Ottosson m.fl. (KD) yrkas att beslut om finansiering av det allmänna jakt- och viltvårdsuppdraget ska fattas för tre år i taget (yrkande 23). För att det ska bli lättare att planera verksamheten är det enligt motionärerna rimligt att beslut om finansiering av det allmänna jakt- och viltvårdsuppdraget inte avser enbart ett år i taget.

På liknande sätt yrkas i kommittémotion 2018/19:2890 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) att Svenska Jägareförbundet ska fortsätta att ha intakt ansvar för det allmänna uppdraget (yrkande 1). Till stöd för yrkandet anför motionärerna att Svenska Jägareförbundets arbete fungerar väl och utförs på ett effektivt och ansvarsfullt sätt. Genom det allmänna uppdraget får staten tillgång till Svenska Jägareförbundet s nätverk, och därmed når staten ut till en stor an del jägare på ett kostnadseffektivt sätt. Det bör enligt motionärerna också övervägas om det allmänna uppdraget ska ges i fleråriga perioder.

Tidigare behandling och kompletterande uppgifter

Sedan 1938 har Svenska Jägareförbund et ett jakt- och viltvårdsuppdrag från riksdagen (allmänna uppdraget). Uppdraget innebär i h uvuddrag att förbundet ska

• sammanställa resultat av forskning, viltinventeringar och avskjutnings statistik

• informera och bistå med kunskap och råd om de vilda djuren, viltförvaltning och praktisk jakt till myndigheter , organisationer, markäga re och jäga re

• tillhandahålla kompetenta jägare som hjälper polis och övriga myndigheter med eftersök av trafikskadat vilt

• ha det övergripande ansvaret för yrkesut bildning inom viltvård och jakt

• verka för att jägarna behåller och utvecklar god kunskap inom områdena viltvård och jakt.

Svenska Jägareförbundet tilldelas, efter årligt beslut av regeringen, medel ur Vilt vårdsfonden för att kunna utföra det all männa uppdraget (ytterligare information om Viltvårdsfonden finns nedan under avsnittet om finans iering ur V iltvårdsfond en).

När det gäller frågan om finansieringen av det allmänna uppdraget anförde dåvarande landsbygds minister n Sven-Erik Bucht den 17 juli 2017 bl.a. följande med anledning av en skriftlig fråga om detta (fr. 2016/17:1725):

EU-kommissionen har bedömt att de preciserade uppdragen och de medel som förbundet får för att genomföra dem sammantaget aktualiserar unions rättsliga regler om upphandling. Kommissionen har bett att Sverige kommenterar denna analys. Redan innan kommissionens begäran hade regeringen inlett en översyn av tilldelningen av medel ur viltvårds fonden. Syftet med översynen är att, med beaktande av nationell rätt och unionsrättsliga åtaganden, effektiv isera förfarandet och den operativa viltför valtn ingen. Gränsdragningen mellan vilka verksam heter som kan finansieras genom bidrag och vilka som måste upphandlas i enlighet med unionsrättsliga åtaganden omfattas av översynen och är en högt prioriterad fråga. Översynen, som ännu inte är klar, omfattar även konstitutionella bedömningar, t.ex. om riksdagen behöver ta ställning till eventuella förändringar kring den operativa viltförvaltningen och tilldelningen av medel.

I betänkande 2017/18:MJU8 Jakt och vilt vård lämnade miljö- och jordbruks utskottet motioner om det allmänna uppdraget utan vidare åtgärd i avvaktan på att den anförda översynen skulle slutföras.

Regeringskansliet (Näringsdepartementet) har upplyst att det har funnits en politisk överenskommelse om att Svenska Jägare förb und et skulle fortsätta att ha det allmänna uppdraget till den förra mandat periodens slut. I den parla ment ariska situation en under hösten 2018 beslutade regering en i december 2018 att låta den rådande ordningen bestå och att Svenska J ägare förbundet ska ges det allmänna uppdraget även under 2019. Arbetet med översynen – som bl.a. ska innefatta frågan om gräns dragn ing en mellan vilka verksam heter som kan finansieras genom bidrag och vilka som måste upphandlas – pågår fortfarande inom Regeringskansliet. Frågan om det allmänna uppdraget ska kunna ges och finansieras för flera år i taget omfattats inte av det arbetet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet kan mot bakgrund av redovisningen ovan konstatera att det pågår en översyn av det allmänna uppdraget. Syftet med översynen är att, med beaktande av nationell rätt och unionsrättsliga åtaganden, effektiv isera förfarandet och den operativa viltför valtn ingen . En del av översynen syftar dessutom till att bedöma om jakt- och viltvårdsuppdraget kan finansieras genom bidrag eller om staten måste upphandla det . Så länge översynen på går saknas det enligt utskottet såväl underlag som skäl för att överväga en förändring av verksamheten inom ramen för det allmänna uppdraget och formerna för dess finansiering . I avvaktan på utfallet av den pågående översynen föreslår utskottet därför att motionerna 2018/19:955 (S) , 2018/19:1291 (SD) yrkande 19 , 2018/19:2606 (KD ) yrkande 23 och 2018/19:2890 (M) yrkande 1 lämnas utan vidare åtgärd.

Viltförvaltningsdelegationerna

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen a vslår motionsyrkanden om viltförvaltningsdelegation - erna och om bl.a . deras roll, befogenheter och sammansättning.

Jämför reservation 3 (SD) och 4 (M, SD, KD).

Motioner na

Kommittémotion 2018/19:1291 av Runar Filper m.fl. (SD) y rkande 3 behandlar viltförvaltningsdelegationernas roll. Motionärerna anför att det är viktigt med en stark lokal och regional förankring. De anför vidare att viltfö r valtningsdelegationernas samman sättning måste återgå till den ursprungliga där balansen mellan politiken, olika intressen, myndigheter m.fl. speglas bättre än i den ändrade samman sättningen .

I kommittémotion 2018/19:2606 av Kjell-Arne Ottosson m.fl. (KD) b egärs att balansen i viltvårdsdelegationernas sammansättning ska återställas (yrkande 22). Motionärerna anför att förändringen av sammansättningen i vilt - förvaltnings delegationerna har gett miljö- och naturvårds intresset ett oproportionerligt inflytande i förhållande till jaktintresset.

Enligt motion 2018/19:2702 av Daniel Bäckström och Peter Helander (båda C) måste man se över och förtydliga vilt förvaltn ings delegationernas uppdrag.

Även kommittémotion 2018/19:2890 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 6 handlar om viltförvaltningsdelegationerna. I yrkandet efterfrågas en förändring av viltförvaltnings delegation ernas mandat, beslutanderätt, befogenheter och sammansättning.

Tidigare behandling och kompletterande uppgifter

Av 2 § förordningen (2009:1474) om viltförvaltningsdelegationer framgår att en vilt förvaltningsdelegation är ett organ inom länsstyrelsen för samverkan i frågor som rör viltförvaltningen inom länet. Delegationen ska enligt 3 § i förordningen besluta om övergripande riktlinjer för

viltförvaltningen inom länet

skötsel av älgstammen och i förekommande fall för skötsel av hjort- och vildsvinsstammarna

licensjak t och skyddsjakt inom länet

bidrag och ersättning enligt viltskadeförordningen.

Av 5 § i samma förordning följer att lands h övdingen är ordförande i delega t ion en. I 6 § första stycket anges att delegation en i övrigt ska bestå av

fem ledamöter som är politiska företrädare och som uts es efter förslag av landstinget

en ledamot som har särskild kunskap i frågor om trafiksäkerhet och illegal jakt och som utses ef ter förslag av Polismyndigheten

en ledamot som representer ar jakt- och viltvårdsintresset

två ledamöter som re presenterar naturvårdsintresset

en ledamot som representerar friluftsintresset

en ledamot som representerar äga re och brukare av jordbruksmark

en ledamot som representerar lokalt näringsliv och turism

en ledamot som representerar skogsnärin gen

en ledamot som representerar natur- och ekoturismföretagen.

Enligt 6 § andra stycket ska ledamöterna i 6 § första stycket 3–9 utses efter förslag av den eller de berörda intresseorganisationerna i länet.

Den nuvarande lydelsen av b estämmelsen om viltförvaltnings delega - tionernas samman sättning trädde i kraft den 1 april 2017. Den förändring som då skedde var dels att antalet ledamöter som representerar naturvårds intresset utökades från en till två (se punkten 4), dels att delegationen även ska ha en ledamot som representerar natur- och ekoturism företagen (se punkten 9).

Viltförvaltningsdelegationernas roll behand l ad es av miljö- och jordbruks utskottet i betänkande 2014/15:MJU12 Naturvård och biologisk mångfald. I sitt ställningstagande i den delen anförde utskottet bl.a. följande (s. 30):

Genom införandet av viltförvaltningsdelegationer har en del beslutsmakt flyttats över till detta organ, i vilket det sitter representanter för de politiska partierna, myndig heter och intresseorganisationer. Viltförvaltnings - delegat ion erna har beslutanderätt i övergripande frågor om vilt - förvaltningen, men det är inte tydligt definierat vad dessa övergripande frågor innebär. Utskottet anser därför att det borde göras en översyn av huruvida det är möjligt att förtydliga viltförvaltningsdelegationernas mandat och beslutanderätt samt om möjligt förstärka deras befogenheter som ett steg i arbetet med decentral isering och delegering av beslut. Således bör […] vilt förvaltn ingsdelegationerna förstärkas. Detta bör ges regeringen till känna.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut (rskr. 2014/15:182).

I skrivelse 2017/18:75, i vilken regeringen lämnade en redovisning av vilka åtgärder som hade vidtagits under 2017 med anledn ing av riksdagens skrivelser till regeringen, anförde regeringen följande om tillkänna givandet (s. 173 och 175):

Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att förstärka vilt förvaltn ingsdelegationerna (2014/15:MJU12, s. 29 f.). […] I skr. 2016/17:75 redovisade regeringen tillkännagivandet som slutbehandlat. Miljö- och jordbruksutskottet har dock i sitt yttrande över skrivelsen (bet. 2016/17:KU21) anfört att det inte delar regeringens bedömning. Utskottet anser att det bör göras en översyn av huruvida det är möjligt att förtydliga viltförvaltningsdelegationernas mandat och beslut - anderätt och om möjligt förstärka deras befogen heter. Beredningen av tillkännagivandet fortsätter därför inom Regeringskansliet (Miljö- och energidepartementet). Punkten är inte slutbehandlad.

Viltförvaltningsdelegationerna s syfte och roll behandlades senast i februari 2018 av miljö- och jord bruks utskottet i betänkande 2017/18:MJU10 Biologi sk mångfald. U tskottet anförde då bl.a. följande (s. 20):

När det gäller frågan om viltförvaltningsdelegation erna anser utskottet att ett av syftena med delegation erna är att decentralisera viltförvaltningen genom att ge lantbrukare och jägare mer inflytande i de region ala rovdjursförvaltningsplanerna. Regeringen har ändrat balansen i vilt - förvaltningsdelegationerna genom att tillsätta ledamöter från naturvårds - organ isationer och natur- och ekoturismföretag. Utskottet anser inte att det är tillräckligt utrett hur arbetet inom viltförvaltnings delegationerna på bästa sätt säker ställer att beslut om viltförvaltning fattas nära de som berörs. Därför bör viltförvaltningsdelegationernas arbete utvärderas i syfte att säkerställa det regionala inflytandet i viltförvaltningen. Detta bör ges regering en till känna.

Den 7 mars 2018 biföll riksdagen utskottets förslag till beslut (prot. 2017/18:80 och rskr. 2017/18:174).

Regeringskansliet har upplyst att de båda tillkännagivandena bereds inom Regerings kansliet.

Utskottets ställningstagande

Av redovisningen ovan framgår att riksdagen vid flera tillfällen har behandlat viltförvaltningsdelegationern a och bl.a. deras roll , befogenheter och regionala inflytande . Utskottet kan konstatera att de tillkännagivanden som riksdagen då har riktat till regeringen är under beredning. I avvaktan på utfallet av detta arbete föreslår utskottet att motionerna 2018/19:1291 (SD) y rkande 3 , 2018/19:2606 (KD) yrkande 22, 2018/19:2702 (C) och 2018/19:2890 (M) yrkande 6 lämnas utan vidare åtgärd .

Begränsning av vildsvinsstammarna

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden som handlar om långsiktig vildsvinsförvaltning, om ett nytt förslag för att begränsa antalet vildsvin och vildsvinsskador, om ökad avskjutning av vildsvin och om reglering av utfodring av klövvilt.

Jämför reservation 5 (SD, C) och 6 (KD).

Motioner na

Motion 2018/19:1681 av John Widegren (M) handlar om en långsiktig vildsvinsförvaltning. Enligt motionären är ett strikt utfodringsförbud alltför obalanserat, men man måste samtidigt komma ifrån de problem med överutfodring som finns. Onödig byråkrati får inte heller motverka jakten på vildsvin eftersom det bara är genom högt jakttryck som man kan hålla stammarna på rimliga nivåer .

Enligt kommittémotion 2018/19:2425 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 74 bör regeringen skyndsamt återkomma med ett nytt förslag om att begränsa vildsvin och viltskador. Motionärerna anför att regeringe ns förslag om ett totalt utford ingsförbud inte tar hänsyn till att viss avledande utfodring , i kombination med en effektiv skyddsjakt , drastiskt kan minska skador på jordbruks grödorna. Problemet handlar i stället om att komma åt de allvarliga fallen med oseriös utfodring.

I m otion 2018/19:2511 av Mikael Larsson och Daniel Bäckström (båda C) efterlyses ökad avskjutning av vildsvin. För att komma till rätta med vildsvinsstammen och minska skadorna som vildsvinen åstadkommer bör regeringen enligt motionärerna snarast utreda hur en ökad avskjutning av vildsvinsstammen kan ske.

Kommittémotion 2018/19:2606 av Kjell-Arne Ottosson m.fl. (KD) yrkande 10 handlar om att reglera utfodring en av klövvilt. Enligt motionärerna är ohämmad stödutfodring en av de bidragande orsakerna till vildsvins stammens ökning. Motionärerna anser därför att Naturvårdsverket bör få meddela föreskrifter om fodermedel, utfodrings metoder och den mängd foder som får användas samt att länsstyrelserna ska utöva til lsyn över hur reglerna för utfo dring följs.

Tidigare behandling och kompletterande uppgifter

På uppdrag av regeringen redovisade Naturvårdsverket i juni 2015 en nationell strategi för svensk viltförvaltning med en övergripande vision, mål och delmål för det ansvar som Naturvårds verket har som central myndighet för frågor om vilt, rovdjur och jakt (NV-00303-15). Strategin avser tiden t.o.m. 2020 , och avsikten är att Natur vårdsverket – efter en utvärdering av strategin – i samverkan med länsstyrelserna ska utarbeta en ny handlingsplan som gäller fr.o.m. 2021. Av strategin (s. 8) framgår att viltförvaltn ing en aktivt ska bidra till att förebygga skador och andra problem. Vidare framgår bl.a. att staten behöver säkra att det finns resurser för ett effektivt förebyggande arbete, när det gäller både kunskapsspridn ing och praktiska åtgärder, och att regionala myndigheter och kommuner bör ges förutsättningar att bidra i arbetet med att förebygga skador. Enligt strategin bör populationsreglerande jakt på arter som orsakar stora skador främjas , och det behöver också klargöras var, hur och när vilt får utfo dras.

Naturvårdsverket har upplyst att det är jägare och markägare som utför den populationsreglerande jakten , med hjälp av generösa jakttider och hjälpmedel sås om belysta åtelplatser . Regeri ngen och Natur vårdsverket stöd er detta arbete på olika sätt. Regeringen har t.ex. i viltvårdsuppdrag et till Svenska Jägareförbundet pekat ut popula tionsreglerande jakt på vildsvin som särskilt prioriterad. Naturvårds verket har lyft frågan i olika sammanhang, bl.a. vid konferenser med länsstyrelserna där verket har pekat på vikten av att ha regionala förvaltningsplaner baserade på viltstrategin. Naturvårds verket har under lång tid också framhållit att samverkan på olika sätt är en nyckelfaktor för att begränsa vildsvins stammarna. Natur vårdsverket har också varit helt positivt till det förslag som Regeringskansliet har utarbetat om att det vid jakt på vildsvin ska vara tillåtet att, utan särskilt tillstånd, använda elektronisk bildförstärkare eller bildomvand l are, värmekamera eller rörlig belysning i nära anslutning till jaktvapnet. Naturvårdsverket har i det sammanhanget lagt till att värmekamera lämpligen används på öppna ytor.

I miljö- och jordbruksutskottets betänkande 2016/17:MJU4 Vildsvin och viltskador behandlades regeringens proposition 2016/17:199 med samma namn som betänk andet. I sitt ställningstagande i fråg an om utfo dring av vilt anförde utskottet följande (s. 10):

Utfodring av vilt orsakar på en del håll stora problem. I likhet med regeringen anser utskottet därför att det finns skäl att reglera utfodringen av vilt. Utskottet finner dock att regeringens förslag till reglering av förbud mot utfodring av vilt är för långtgående och riskerar att skapa problem för stora delar av viltvården. Utskottet anser att en reglering inte bör formuleras som ett generellt förbud mot utfodring av vilt med möjlighet till undantag. Enligt utskottet bör det i stället finnas möjlighet att i enskilda fall meddela förbud när andra lösningar inte är möjliga eller när det går att påvisa en påtaglig skada. Ett förbud bör således kunna begränsas till att endast omfatta ett visst område och bör även kunna vara tidsbegränsat. Vidare anser utskottet att det framför allt är felaktig och överdriven utfodring av klövvilt som bör regleras. Regeringen bör därför återkomma med nya lagförslag i frågan. Utskottet före slår därmed att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i jaktlagen (1987:259) i de delar det avser utfodring av vilt samt ställer sig bakom det som utskottet anfört ovan och tillkännager detta för regering en. Det redovisade ställningstagandet ger anledning till vissa mindre ändringar i förslaget av endast redaktionell karak tär och utan saklig ändring.

Rik sdagen biföll utskottets förslag till beslut (rskr. 2016/17:26 och rskr. 2016/17:27).

I skrivelse 2017/18:75 redovisade regering en vilka åtgärder som hade vidtagits under 2017 med anledning av riksdagens skrivels er till regeringen. När det gäller de t här aktuella tillkännagivandet anförde regeringen bl.a. följande (s. 234 f.):

T illkännagivandet i frågan om reglering av utfodring av vilt bereds. Flera externa aktörer, däribland Skogs styrelsen, Sveaskog AB och Svenska Jägareförbund et, har tagit initiativ till frivilliga åtgärd er som i vart fall delvis skulle kunna lösa problematiken. Regering en bevakar utvecklingen och avvaktar resultatet av initiat iven.

Frågan behandlades även i miljö- och jord bruksutskottets betänkande 2017/18:MJU8 Jakt och viltvård. I betänkandet föreslog utskottet (s. 8) att motioner i frågan skulle lämnas utan vidare åtgärd i avvaktan på den fort satta beredningen av frågan om utfo dr ing. Riksdagen biföll utskottets förslag (prot. 2017/18:64).

Den 4 april 2018 svarade dåvarande lands bygds ministern Sven-Erik Bucht bl.a. följande på en skriftlig fråga om förvaltning en av den svenska vildsvinsstammen (fr. 2017/18:1082):

Vi har en vildsvinsstam som ökat kraftigt under senare år och det är bra att detta uppmärksammas. Jag är medveten om de problem som vildsvinen orsakar i trafiken och i lantbruket […]. Det gläder mig att Svenska Jägareförbundet och Lantbrukarnas Riksförbund tillsammans uppmärk sammar vildsvins frågan. Vi har tagit emot förslaget från organisation erna och analyserar det. Det behövs ett brett engage mang för att ta sig an de problem som vildsvinen orsakar, men också för att ta tillvara på den jaktliga resurs som vildsvinen utgör.

Regeringen arbetar kontinuerligt med vildsvinsfrågan och följer resultaten av olika aktörers initiativ. Från regeringen satsar vi på att ta ett helhetsgrepp kring vildsvinensfrågan. Myndigheter och organisationer har därför bjudits in till ett rundabordssamtal. Syftet är att samla berörda intressenter för att få en bild av problematiken och arbetet som pågår. Givet det stora antalet vildsvin och de skador de orsakar är det nödvändigt med en ökad avskjutning. Därför är det positivt att reglerna kring vildsvinsjakt är generösa och att jakten kan pågå under större delen av året och under dygnets alla timmar. Samtidigt kan det finnas anledning att utveckla förvaltningen av vildsvin och se över incitamenten för jägare att skjuta vildsvin. Vi har i vårt land en framstående viltvård som bygger på stort ansvarstagande och engagemang från jägarna.

Regeringen tar vildsvinsproblematiken på allvar och arbetar med frågan på bred front. Målet är att ha en förvaltning som innebär en fungerande och djur skydds mässigt försvarbar r eglering av antalet vildsvin .

Regeringskansliet (Näringsdepartementet) h ar upplyst att tillkännagivandet i frågan om att reglera utfodring en av vilt bereds inom R egeringskansliet. Regeringen fortsätt er att följa utvecklingen av olika aktörers initiativ i frågan och avvaktar resultatet av initiativen. Flera organisationer, däribland Skogsstyr elsen, Sveaskog AB och Svenska J ägareförbundet, har förslag till åtgärder på frivillig basis som i vart fall delvis skulle kunna lösa problematiken. Näringsdeparte mentet tar initiativ till samtal med parterna för uppföljning av organis at ion ernas arbete. I Svenska J ägareförbundets s.k. allmänna uppdrag ingår numera att verka för begräns n ing av utfodring. Bland initiativen kan nämnas Skogsstyrelsens viltskadepolicy som antogs i oktober 2018. Policyn rör bl.a. utfodring, Svenska Jägare förbundets handlingsplan för vildsvin och plan för att ta fram skärpta riktlinjer om klöv vilt utfodring samt markägarorganisation ernas arbete med att begränsa utfodring genom policydoku ment, överenskommelser och regleringar i avtal om jaktarrende.

Regeringskansliet (Näringsdepartementet) har vidare upplyst att Svenska Jägareför bund et och Lantbrukarnas Riksförbund har lämnat ett förslag i vildsvinsfrågan. Organ isationernas förslag handlar i huvudsak om att regeringen bör uppdra åt ansvariga myndigheter att ändra tillämpliga regler så att utbildade jägare, efter provtagning för trikiner, ska kunna sälja kött från vildsvin direkt till konsument er och näringsidkare. Regeringskansliet har upplyst att Livs medels verket i juli 2018 fick i uppdrag att analysera och lämna förslag på förenklade förfaranden för avsättning av vildsvinskött på marknaden. Uppdraget ska redovisas senast den 30 november 2019.

Utskottets ställningstagand e

Utskottet kan inledningsvis konstatera att de öka n de vildsvinsstammarna på många håll i landet orsakar skador och andra problem för bl.a. lantbrukare och trafikanter. Utskottet noterar också att det finns ett stort engagemang för hur problemen kan förebyggas samtidigt som man kan ta till vara den livmedelsresurs som vildsvinen utgör. Frågan om vildsvinsproblematiken och hur den svenska vildsvinsstammen på bästa sätt bör förvaltas har behandlats av riksdagen flera gånger under senare år. En av de frågor med anknytning till vildsvinsförvaltningen som då särskilt har aktualiserats är om, och i så fall hur, utfo dring av vilt bör regleras. Utskottet kan mot bakgrund av redovisningen ovan konstatera att de t tillkännagivande som riksdagen har riktat till regeringen om vildsvinsförvaltning och utfo dring alltjämt bereds inom Regeringskansliet. Utskottet välkomnar också att flera organisationer har tagit initiativ till åtgärder som på frivillig basis till viss del kan lösa problematiken. Av redovisningen ovan framgår också att det pågår en utredning o m att förenkla reglerna för avsättning av vild s vinskött på marknaden för att möta en populationsreglerande avskjutning av vildsvin. Mot bakgrund av det pågående arbete som nu har beskrivits föreslår utskottet att motionerna 2018/19:1681 (M) , 2018/19:2425 (C) yrkande 74, 2018/19:2511 (C) och 2018/19:2606 (KD) yrkande 10 l ämnas utan vidar e åtgärd.

Förvaltning av älg och kronhjort

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om en utvärdering av viltför - valtningen och älgförvaltningen samt om en samlad förvaltning av älg och kronhjort.

Jämför reservation 7 (SD), 8 (SD) och 9 (C).

Motioner na

I kommittémotion 2018/19:1291 av Runar Filper m.fl. (SD) yrkande 12 framförs en begäran om att utvärdera viltförvaltningens arbete i syfte att säkerställa att det fungerar på ett effektivt sätt genom samförvaltning och ett ökat regionalt inflytande. Motionärerna vill ge lantbrukare och jägare mer inflytande i de regionala förvaltningsplanerna för att skapa en mer decentral - iserad och regional viltförvaltning, och det är enligt motionen därför viktigt att arbete t utvärderas.

I kommittémotion 2018/19:2425 av Kristina Yngwe m.fl. (C) efterfrågas en utvärder ing av älgförvaltningens arbete för att säkerställa att den fungerar på ett effektivt sätt (yrkande 79).

Enligt k ommittémotion 2018/19:1291 av Runar Filper m.fl. (SD) yrkande 11 bör det vara en sam lad förvaltning för älg och kronvilt. Enligt motionärerna bör man för att underlätta förvaltningen ha samma förvaltnings- och skötselområden för både älg och kronvilt.

Tidigare behandling och kompletterande uppgifter

I januari 2012 infördes ett nytt älgförvaltn ings system (prop. 2009/10:239, bet. 2010/11:MJU6, rskr. 2010/11:49). Syftet med det nya systemet var att förankra älg förvaltningen lokalt och arbeta för en eko systembaserad förvaltning. För att genom föra det nya älgförvaltningssystemet införd es en ny förvaltnings nivå, s.k. älgförvaltn ings områden. Inom vart och ett av dessa områden tillsattes en älgförvaltn ings grupp. I dag finns 149 älgförvaltnings grupp er. Grupperna består av sex representanter , varav tre är från jägarnas och tre från mar kägarnas organisationer. Representanterna utses av länsstyrelserna efter förslag från ovannämnda organis ationer. I Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län ersätter en företrädare för rennäringen en av jägar representanterna. Sametinget utser företräd ar en för rennäringen. Till ordförande för älgförvaltningsgruppen utses en markägar representant, vilken också har utslags röst vid lika antal röster i en omröstning.

På uppdrag av regeringen följde Naturvårds verket 2014 upp ändringarna i älgjaktsre form en utifrån fast ställda mål i proposition 2009/10:239. Utvärderingen (NV-00687-14) redovisades i februari 2015 och visade att älgförvaltn ing en hade genomförts på ett tillfreds ställande sätt på den korta tid som gått sedan den nya förvaltningsnivån införd es. Naturvårds verket anförde bl.a. att det mesta pekade på att förvaltning en hade utvecklats i rätt riktning , även om flera av propositionens målsättningar var svåra att utvärdera och relativt kort tid hade förflutit sedan den nya förvaltning en införd es. Älgförvaltn ingen hade blivit mer ekosystem baserad, adaptiv och lokalt förankrad. Enligt Natur vårds verket kvarstod dock flera områden som behövde ses över eller åtgärdas för att förvaltningen fullt ut skulle nå målen i propositionen.

I miljö- och jordbruksutskottets betänkande 2015/16:MJU19 Jakt och viltvård hänvisade utskottet till riksdagens tidigare tillkänna givande till regeringen (rskr. 2014/15:154). Det tillkännagivandet handlade om att regeringen skulle låta utreda ett antal frågor som den då nedlagda Jaktlagsutredningen hade haft i uppdrag att utreda, bl.a. frågan om jakt på kronhjort. I betänkande 2015/16:MJU19 föreslog utskottet ett nytt tillkännagivande om att regeringen borde lägga kraft på att snarast genomföra de till kännagivanden som riksdagen hade beslutat i fråga om jakt och viltvård, bl.a. att återupp ta vissa delar av Jaktlagsutredningen. Riks dagen biföll utskottets förslag till beslut (rskr. 2015/16:227).

I regeringens skrivelser 2016/17:75 och 2017/18:75 beskrivs huvuddragen i det arbete som har bedrivits på senare år när det gäller frågan om en samlad förvaltning av älg och kronhjort. Av skrivelse 2016/17:75 framgår bl.a. följande (s. 194 f.):

Tillkännagivandet innebär att regeringen ska låta utreda ett antal frågor som den nu avvecklade Jaktlagsutredningen haft i uppdrag att utreda. […]. Regeringen uppdrog den 12 februari 2015 åt Natur vårdsverket att göra en analys av föreskrifter och tillämpning inom kronhjorts skötsel områden. Syftet är bl.a. att förhindra uppkomst av för stora tätheter av kronhjort för att minska skador på skog och gröda. Upp draget har redovisats i en rapport den 30 september 2015 och rapporten remitterades under hösten 2015. Regeringen har uppdragit åt Natur vårds verket att komplettera sin tidigare redovisning om kronhjort med de författningsförslag som är nöd vändiga för att kronhjort så långt som möjligt ska kunna samförvaltas med älg i enlighet med den nya adaptiva förvaltningsmodellen. […] Ärendet bereds vidare.

Av skrivelse 2017/18:75 framgår följande i frågan (s. 221 och 233):

Naturvårdsverket kompletterade sin tidigare redovisning om kronhjort under 2017. Rapporten har föranlett att en dialog pågår med Naturvårdsverket om hur kronhjortsförvaltningen lämpligen utformas i framtiden. […] Ärendet bereds vidare.

I regleringsbrevet för budgetåret 2018 fick Natur vårds verket i uppdrag av regeringen att följa upp målen inom älgför valtn ingen. Myndigheten skulle lämna förslag till hur riksdagens målsättningar om en livskraftig älgstam av hög kvalitet som är i balans med betesresurserna och en pro dukt ions anpassad älgjakt kan konkret iseras och göras uppföljningsbara i den kunskaps baserade lokala älgförvaltningen. Natur vårds verket skulle även utvärdera graden av måluppfyllelse i älgförvaltnings planerna och lämna förslag på hur den lokala målformul er ingen och målupp fyllelsen kan förbättras.

Den 27 november 2018 redovisade Natur vårds verket uppdraget till regeringen (NV-08872-17). Av rapporten framgår huvud sakligen följande:

Utvärderingen och analysen visar att flera av målen i älgförvaltningsplanerna och riksdagens övergripande målsättningar inte uppnåtts. Viltskadorna har dess utom ökat de tre senaste åren. Avskjut - nings målen har inte uppnåtts och det går att konstatera brister i upp följning, planering och styrning på alla nivåer inom älgförvaltningen. Det beror bland annat på att roller och ansvarsfördelning är otydliga samt att även riks dagens mål har varit otydliga.

Den lokala förvaltningen är nyckeln till en fram gångs rik älgförvaltning med god måluppfyllelse. Naturvårdsverket presenterar i rapporten en inriktn ing för tydligare mål i älgförvaltningen som stöd för läns - styrelsernas och de lokala aktörernas arbete. Förvaltningen måste ta hänsyn till allmänna intressen som bland annat älgjaktens olika värden, att mot verka trafikolyckor med älg och skador på skog. Det är viktigt att älgstammen är i balans med betesresurs erna. Antalet älgar ska vara anpassade till målsättn ing arna för skogens utveckling och den biologiska mångfalden.

Med start 2019 planerar Naturvårdsverket årligen att följa upp och analysera hur målen uppfyllts. Resultat en planeras att sammanställas och analyseras på läns nivå och aggregerat för Götaland, Svealand och Norr land. De kommer även att stämmas av med berörda aktörer. Län som inte uppfyller målen kommer att erbjudas stöd och goda exempel ska lyftas fram. Resultatet diskuteras i Nationella klövviltrådet för att nå samsyn, dels avseende analysen, dels eventuella förslag på åtgärder.

De lokala och regionala aktörerna kommer att få ytterligare stöd i sitt arbete med älgförvaltning i form av en nationell förvaltningsplan som tas fram i sam verkan med Skogsstyrelsen. I arbetet kommer det att vara möjligt för olika aktörer att lämna synpunkter i den processen. Förvaltningsplanen ska främja både kvaliteten på klövviltstammarna och minska skadorna som älg och kronhjort orsakar. Naturvårds verkets föreskrifter (NFS 2011:7) kommer att revideras med avseende på förtydligande av roller, ansvar och samverkan. Detta kommer att ske inom ramen för pågående projekt för översyn av samtliga föreskrifter inom jakt och vilt.

Naturvårdsverket har i rapporten föreslagit åtgärd er som av Regeringskansliet bedöms ligga inom ramen för myndighetens befint liga bemynd iganden och kompetensområde. Enligt Regeringskansliets bedömning är det därför osäkert om rapporten kommer att leda till några vidare åtgärder från Regerings - kansliets sida.

Utskottets ställningstagande

Utskottet kan konstatera att Naturvårdsverket nyligen har redovisat ett regeringsuppdrag om att följa upp målen inom älgförvaltningen. Av redovisningen framgår att Naturvårdsverket, med start i år, årligen kommer att följa upp och analysera hur målen har uppfyllts. Enligt rapporten är d en lokala förvaltningen nyckeln till en fram gångs rik älgförvaltning , och Natur - vårdsverket presenterar i rapporten därför en inriktn ing för tydligare mål i älgförvaltningen som stöd för länsstyrelsernas och de lokala aktörernas arbete . De lokala och regionala aktörerna kommer enligt rapporten dessutom att få ytterligare stöd i sitt arbete med älgförvaltning i form av en nationell förvaltningsplan som tas fram i sam verkan med Skogsstyrelsen. Utskottet noterar också att en tidigare rapport från N aturvårdsverket har lett till en dialog med Regeringskansliet om hur kronhjortsförval t n ingen lämpligen bör utformas i framtid en. Mot denna bakgrund föreslår utskottet att motionerna 2018/19:1291 (SD) yrkande 12 , 2018/19:2425 (C) yrkande 79 och 2018/19:1291 (SD) yrkande 11 lämnas utan vidare åtgärd.

Jaktmedel

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslå r motionsyrkande n om att det ska bli enklare att jaga och förvalta vildsvin, om att utvidga möjligheterna att jaga med rörlig belysning och mörkersikten, om att tillåta fler patroner vid björnjakt, om förbud mot fällfångst av vildsvin och om märkning av viltfällor med enbart id-nummer.

Jämför reservation 10 (SD), 11 (SD, KD) och 12 (SD).

Motioner na

Jakt med rörlig belysning m.m.

I motion 2018/19:251 av Magnus Jacobsson (KD) yrkande 2 begär motionären att man ska ske över lagstiftningen så att det blir enklare att jaga vildsvin. Moti o nären anför att jakten försvåras av att det inte är tillåtet att arbeta med fast monterad grönb elysning på vapnet .

Enligt k ommittémotion 2018/19:1291 av Runar Filper m.fl. (SD) yrkande 13 måste man under lätta förvaltningen av vildsvin. Motionärerna menar att det bör ske genom att tillåta fler hjälpmedel, t.ex. mörkersikten.

I m otion 2018/19:2461 av Lars Beckman (M ) yrkas att möjligheterna för jägare att jaga med lampa utvidgas .

På liknande sätt efterfrågar motionärerna i k ommittémotion 2018/19:2606 av Kjell-Arne Ottosson m.fl. (KD) ändringar i regelverket för nattjakt (yrkande 11) . Eftersom den effektivaste jaktmetoden för vil dsvin är med åtel nattetid bör det enligt motionärerna därför genom föras regeländringar för att underlätta jakt nattetid , t.ex. genom att förenkla regler na om rörlig belysning och ljusförstärk ande nattsikten.

Antal patroner vid björnjakt

I kommittémotion 2018/19:137 av Adam Marttinen m.fl. (SD) yrkande 11 begär motionärerna att det ska bli tillåtet med fler patroner vid björnjakt med halvautomatiskt vapen. M otionärerna anser att det måste bli tillåtet att vid sådan jakt få använda halvautomatiska vapen som är laddade med en pa tron i patron-läge och upp till fem patroner i magasin .

Fällfångst av vildsvin

I motion 2018/19:113 av Magnus Persson (SD) efterlyses ett förbud mot fällfångst av vildsvin. Motionären anför dels att fällfångade vildsvin på grund av stress blir sämre mat, dels att man vid fällfångst riskerar att skilja ledarsuggor från diande kultingar och ungdjur.

Märkning av viltfällor

I motion 2018/19:16 75 av Erik Ottoson (M) yrkande 2 efterfrågar motionären att regeringen återkommer till riksdagen med förslag på hur viltfällor ska kunna märkas endast med Naturvårdsverkets jägar-id för att tillgodose kravet på kontakt uppgifter till ansvarig fångstman.

Tidigare behandling och kompletterande uppgifter

Jakt med rörlig belysning m.m.

Enligt 14 § jaktförordningen (1987:905) får fast belysning användas vid väg eller byggnad som satts upp i annat syfte än att underlätta jakten vid jakt efter vildkanin, rödräv, mårdhund, grävling, mink, mård, tvättbjörn eller vildsvin. Vid jakt efter dessa djur får även ficklampa eller annan liknande lampa användas när djuret ska avlivas i samband med jakt med ställande hund, jakt vid gryt eller lya samt när ett fångstredskap vittjas. Fast belysning som har satts upp i syfte att underlätta jakten får användas vid jakt efter vildsvin vid för ändamålet anordnade åtelplatser för vildsvin (åteljak t). U töver detta får Naturvårdsverket eller läns styrelsen – vid sådan jakt som anges i 15 a § och 15 c § jaktförordningen – i enskilda fall besluta om undantag från förbudet att använda rörlig belysning i samband med jakt. Länsstyrelsen får i enskilda fall även besluta att elektronisk bildförstärkare får användas vid jakt efter vildsvin (15 c § första stycket 3).

Under 2018 utarbetade Regeringskansliet (Näringsdepartementet) promemorian Ändring av bestämmelserna i jaktförordn ing en (1987:905) avseende tillåtna jakt medel (N2018/03490/RS). I promemor ian föreslogs att elektronisk bildförstärkare eller bildom vandlare, värmekamera eller rörlig belysning i nära anslutning till jaktvapnet ska tillåtas vid jakt efter vildsvin utan tillstånd från läns styrelsen. I promemorian föresl ogs också att det förtyd-l ig as att förbud et i bilaga 5 till jakt förordn ing en (1987:905) mot användande av vissa jaktmedel och metoder för fångst eller dödande av däggdjur avser jakt efter de däggdjur som nämns i 10 § andra stycket (vildsvin nämns inte i den sistnämnda bestämmelsen). Förslagen i promemorian byggde på var sin hemställan från Lant brukarnas Riksförbund och Jägarnas Riksförbund. I promemorian föreslogs att förordnings ändring arna skulle träda i kraft den 1 januari 2019. Förslaget remitterades , och remissvaren inkom till Regerings kansliet (Näringsdepart ementet) i september 2018.

Regeringskansliet (Näringsdepartementet) har upplyst att förslagen i promemorian är under beredning.

Antal patroner vid björnjakt

Jaktförordningens (1987:905) bestämmelser om antalet tillåtna patroner vid jakt på björn förändrades den 1 juli 2018. Sedan dess får Natur vårdsverket eller länsstyrelsen, under vissa förutsättningar, i det enskilda fallet besluta om undantag från förbudet att använda halvautomatiska vapen med magasins kapacitet som överstiger två patroner (15 a § andra stycket och 15 e §).

Tidigare hade enbart Naturvårdsverket möjlig het att ge sådan dispens vid björnjakt. Förordningsändringen innebär att även länsstyrelsen, som i regel beslutar om skydds- eller licensjakt, får besluta om dispens. Detta gör att länsstyrelsen kan förena t .ex. ett licensjaktbeslut med ett beslut om undantag utan något separat ansöknings förfarande.

Fällfångst av vildsvin

Enligt 27 § jaktlagen (1987:259) ska jakten bedrivas så att viltet inte utsätts för onödigt lidande. Av 30 § samma lag framgår att man vid jakten endast får använda de vapen och jaktmedel i övrigt som regeringen föreskriv er. I 10 § jaktförordningen (1987:905) anges att det vid jakt endast får användas sådana vapen eller andra jakt medel som uppfyller de krav som Natur vårds verket föreskriver. Av 11 § i samma förordning framgår att fångstredskap ska vara av godkänd typ för att få användas och att det är Naturvårds verket som efter samråd med Statens jord bruks verk prövar frågor om godkännande av fångstredskap.

Användandet av fångstredskap regleras sedan den 1 augusti 2018 i Naturvårds verkets föreskrifter och allmänna råd om användande av fångst - redskap (NFS 2018:3). Bestämmelserna i föreskrifterna syftar till att tillräcklig hänsyn tas till djurskydd, säkerhet och selektivitet vid användandet av fångst redskap (2 §). När det gäller fångst red skap avsett för just vildsvin gäller – utöver de andra krav som anges för använd ande av sådant redskap – att fångstredskapet ska utrustas med larman ordn ing, att redskap et endast får betas med oförädlat vegetabiliskt foder och att redskap et ska ställas in så att ingångsöppn ing en som mest är 55 cm hög (20 §). Det sistnämnda kravet är enligt Naturvårds verket till för att man ska undvika att fånga suggor som har kultingar.

Enligt Naturvårdsverket ä r syftet med de nya föreskrifterna – utöver djurskydds aspekten – även att förenkla för användarna genom att samla alla regler om användande av fångst red skap på ett och samma ställe.

Märkning av viltfällor

I 12 § jaktförordningen (1987:905) bemyndig as Naturvårdsverket att före - skriva om tillstånd, anmälan, kunskapskrav eller andra villkor för användande av fångstred skap.

Regler om märkning av viltfällor finns i 7 § Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om användande av fångstredskap (NFS 2018:3). Enligt bestämmelsen ska fångstred skap som används, vare sig de är gillrade eller inte, väderbeständigt märkas med typbeteckning samt med användarens namn, adress och telefonnummer. Alternativt kan fångstredskapet märkas med användarens identitetsnummer om Naturvårdsverket har anvisat ett system för sådana identitets numm er. Märkning behövs inte om fångst red skap et används i hus, gård eller trädgård. Föreskrifterna trädde i kraft den 1 augusti 2018.

Jägar-id är ett löpnummer i Naturvårds verkets jaktkortsregister. När viltvårdsavgift har betalats utfärdar Naturvårdsverket jakt kort, som innehåller uppgifter om namn, personnummer eller födelsedatum och adress. Uppgifter kopplade till jaktkorts registr et hos Naturvårdsverket omfattas av sekretess enligt 18 kap. 16 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan fara för att vapen eller ammunition kommer till brottslig användning. Uppgift en om vilken individ som har ett visst jägar-id omfattas således av denna bestämmelse.

I 7 § NFS 2018:3 finns formuleringen ”alternativt kan fångstredskapet märkas med användarens identitetsnummer om Natur vårds verket har anvisat ett system för sådana identitets numm er”. Naturvårdsverket har upplyst att man bereder frågan om vilket slags register – t.ex. jaktkortsregistret eller något annat slags nationellt eller regionalt register – som ska kunna användas för identifier ing av fångst med lets användare . Målsättningen är dock att det ska finnas ett system för identifiering som ska möta behovet av att kunna märka fångst redskap med en kod i stället för med användarens namn, adress och telefonnummer.

Utskottets ställningstagande

Jakt med rörlig belysning m.m.

Av redovisningen ovan framgår att det inom Regeringskansliet har utarbetats en promemoria med förslag till vissa ändringar av jaktförordningens bestämmelser om tillåtna jaktmedel. F örslagen , som har varit på remiss och som nu bereds i Regeringskansliet , innebär bl.a. att elektronisk bildförstärkare eller bildom vandlare, värmekamera eller rörlig belysning i nära anslutning till jaktvapnet ska tillåtas vid jakt efter vildsvin utan sä r skilt tillstånd från läns styrelsen. Med hänvisning till det pågående arbetet med förslaget om att rörlig belysning och liknande hjälpmedel ska få användas vid jakt föreslår utskottet att motionerna 2018/19:251 (KD) yrkande 2 , 2018/19:1291 (SD) yrkande 13 , 2018/19:2461 (M) och 2018/19:2606 (KD) yrkande 11 lämnas utan vidare åtgärd.

Antal patroner vid björnjakt

Utskottet konstaterar att jaktförordningens bestämmelser medger att Naturvårdsverket eller länsstyrelsen besluta r om dispens från förbudet att använda halvautomatiska vapen med magasins kapacitet som överstiger två patroner . Att få det slags dispens som motionären efterfrågar är således, genom beslut i det enskilda fallet, redan möjligt. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motion 2018/19:137 (SD) yrkande 11 .

Fällfångst av vildsvin

Sedan den 1 augusti 2018 gäller Naturvårdsverkets nya föreskrifter och allmänna råd om användande av fångstredskap. Utskottet konstaterar att de förändrade föreskrifterna bl.a. syftar till att minska risken för onödigt lidande för viltet genom ökad selektivitet, t.ex. genom att ingångsöppningen på en vildsvinsfälla måste vara så låg att det inte föreligger risk för att fånga suggor som har diande kultingar. Mot denna bakgrund kan motion 2018/19:113 (SD) enligt utskottet lämnas utan vidare åtgärd.

Märkning av viltfällor

U tskottet notera r att Natu rvårdsverket har meddelat nya föreskrifter och allmänna råd om användande av fångstredskap. Dessa medger att fångstredskap märks med enbart ett nummer som kan identifiera användaren, om Naturvårdsverket har anvisat ett system för sådana identitetsnummer. Frågan om vilket slags register som bör användas för identifiering av fångstmedlets användare med hjälp av enbart en kod eller ett nummer är under beredning. M ot den bakgrunden föreslår utskottet att motion 2018/19:1675 (M) yrkande 2 lämnas utan vidare åtgärd.

Terrängkörning vid jakt

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om att se över terräng - körningslagstiftningen för att öka möjligheterna för personer med funktionsnedsättning att jaga.

Jämför reservation 13 (SD) och 14 (C).

Motioner na

I m otion 2018/19:606 av Lotta Finstorp (M) efterfrågas en översyn av lag - stiftningen vad gäller dispens för att få köra motorfordon i terräng för personer med funktions nedsättning.

Även i kommittémotion 2018/19:1291 av Runar Filper m.fl. (SD) yrkande 18 påpekas att terrängkörningsförordning en måste reformeras. M otionärerna anser att regelverket behöver förändras för att underlätta för personer med funktionsnedsättning. B eslut om d ispens för att få framföra motordrivet fordon under jakt bör därför gälla i hela Sverige och för en tid av fem år .

Enligt k ommittémotion 2018/19:2425 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 81 behöver man ö ka möjligheterna för personer med funktionsnedsättning att jaga. Motionärerna anför bl.a. att systemet med områdes- och tidsbegränsningar i dispenserna gör dispenshanteringen onödigt tidskrävande och kostsam.

På liknande sätt efterfrågas i m otion 2018/19:2909 av Eskil Erlandsson och Per Lodenius (båda C) åtgärder som möjliggör och tillgänglig gör jakt för personer med funktionsnedsättning. Motionärerna menar bl.a. att d ispens hanteringen är o nödigt tidskrävande och kostsam, och därför borde en s ökt och beviljad dispens för jakt med motordrivet fordon gälla i hela Sverige tills vidare.

K ompletterande uppgifter

Av 1 § terrängkörningslagen (1975:1313) följer att det som huvudregel är förbjudet att köra i terräng med motordrivet fordon på barmark, på snötäckt skogsmark med plant- eller ungskog samt på snötäckt jordbruks mark. Inom de delar av fjällområdet som regeringen bestämmer är terrängkörning förbjuden även på annan mark. Enligt 12 § terrängkörningsförordningen (1978:594) får dock länsstyrelsen, om det finns särskilda skäl, föreskriva om ytterlig are undantag eller besluta om undantag i enskilda fall från bestämmelserna i 1 § terrängkörningslagen. Den som beviljats dispens måste enligt 13 §, inom det område där undantaget gäller, kunna visa upp beslutet eller på annat sätt visa att undantag har medgetts.

Naturvårdsverket har utarbetat en handbok med allmänna råd till terrängkörnings lagen och terrängkörningsförordningen (NFS 2005:1). I de allmänna råden anges bl.a. att rörelsehinder bör kunna vara ett särskilt skäl för dispens enligt 12 § terräng körningsför ordn ingen. Dispens bör dock inte regelmäss igt ges enbart på grund av rörelse hinder och för vilken typ av körning som helst. Mynd ig heten bör i varje enskilt fall ta ställning till ändamålet med körningen och tyngden i den enskildes behov i förhållande till områdets känslighet och allmänna naturvårds- och friluftslivsintressen. I de fall körning med ges bör endast körning inom ett visst avgränsat terrängområde tillåtas och undantag för större områden, t.ex. hela län, bör inte med ges. Dispensen bör vara tids begränsad till förslagsvis tre till fem år, eller den kortare tid som rörelsehindret kan förväntas kvarstå.

Enligt 31 § första stycket jaktlagen (1987:259) är det som huvudregel förbjudet att bedriva jakt från motordrivna fort skaffnings medel. Motor drivna fortskaffn ings medel får inte heller användas för att söka efter, spåra, förfölja eller genskjuta vilt, för att hindra vilt från att komma undan eller för att avleda viltets uppmärksamhet från den som ja gar. I 20 a § första stycket jakt förordningen (1987:905) anges dock ett generellt undan tag från förbudet. Undantagsbestämmelsen innebär att en rull stols buren person med bestående rörelse hinder får – med de undantag som anges i andra och tredje stycket – jaga däggdjur från ett motordrivet fordon under förutsättning att motorn är avstängd. Länsstyrelsen får dessutom i det enskilda fallet besluta att en rullstols buren person med bestående rörelsehinder får jaga vilda fåglar från ett motordrivet fordon med avstängd motor under de allmänna jakttider som anges i bilaga 1 till förordningen (20 b § jaktförordningen). I 21 § i förordningen ges ytterligare möjlighet till undantag från förbudet i 31 § jaktlagen.

Den 19 april 2018 beslutade regeringen att tillsätta en särskild utredare som ska se över lagstiftningen för terrängkörning och lämna de författningsförslag och förslag i övrigt som behövs för att skapa en modern lag stiftn ing för en hållbar terrängkörni ng. Enligt utredningsdirektiven (dir. 2018:29) ska förslagen möjliggöra ett rikt friluftsliv, minska buller och avgaser samt bidra till att skydda mark, växtlighet och terräng. Förslagen ska även ta hänsyn till de behov som finns av att kunna köra med motor drivna fordon i terräng för ortsbor samt inom verksamheter som bl.a. ren näring, jordbruk, skogsbruk, jakt och besöks näring. Utredaren ska därutöver bl.a. lämna förslag som syftar till att underlätta för personer med bestående rörelsehinder att köra i terräng med motordrivet fordon för att jaga, fiska eller bedriva annat friluftsliv. Uppdraget ska redovisas senast den 1 oktober 2019.

Utskottets ställningstagande

Utskottet ser positivt på att regeringen under förra året tillsatte en utredning som ska se över den lagstiftning som reglerar terrängkörning. En del av uppdraget består i att utredaren ska lämna förslag som syftar till att underlätta för personer med bestående rörelsehinder att köra i terräng med motordrivet fordon bl.a . för att kunna jaga. Mot bakgrund av det arbete som pågår i frågan föreslår utskottet att motionerna 2018/19:606 (M ), 20 18/19:1291 (SD) yrkande 18, 2018/19:2425 (C) yrkande 81 och 2018/19:2909 ( C) lämnas utan åtgärd.

Finansieringsfrågor

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen a vslår motionsyrkanden om att bidragsgivningen till miljöorganisationer ska upphör a och om att se över vilka organisationer som ska finansieras ur Viltvårdsfonden.

Jämför reservation 15 (SD) och 16 (SD, KD).

Moti onerna

Kommittémotion 2018/19:1291 av Runar Filper m.fl. (SD) yrkande 20 handlar om bidrag till miljöorganisationer. Naturskydds föreningen får årligen ett bidrag från Naturvårdsverket som de enligt motionen bl.a. använder för att processa om vargjakt i domstol och för att driva frågan i EU. Motionärerna menar att denna utbetalning ska upphöra genom att regeringen ger direktiv om detta till Naturvårdsverket.

Enligt kommittémotion 2018/19:2606 av Kjell-Arne Ottosson m.fl. (KD) yrkande 24 bör det ses över vilka organisationer som ska finansieras från Viltvårdsfonden. Motionärerna anför att vissa organisationer som motarbetar jakt får bidrag ur fonden och att det inte är rimligt att alla jägare ska tvingas finansiera organisationer som motarbetar deras intresse och att den aktuella finansieringen därför bör stoppas.

Kompletterande uppgifter

Bidrag till miljöorganisationer

Enligt regleringsbrevet för 2019 disponerar Naturvårdsverket 30 miljoner kronor inom anslaget 1:2 Miljöövervakning m.m. att fördelas i bidrag till ideella miljöorganisat ion er. Anslagsposten ska användas för bidrag till ideella miljöorganisationers arbete som bidrar till att uppfylla de nationella miljökvalitetsmål som riksdagen har beslutat om, eller något av de prioriter ade målen i EU:s sjunde miljöhandlingsplan. Naturvårdsverket beslutar om fördelning av medlen.

Enligt Naturvårdsverket kan svenska ideella miljöorganisationer söka bidrag om de enligt sina stadgar har till ändamål att ta till vara miljöskydds- eller naturvårdsintressen. I övrigt ska organisationen ha bedrivit verk sam het under minst tre år före ansökan om bidrag, vara självständigt och demokratiskt uppbyggd, i sin verksamhet respektera demokratins idéer – inklusive jämställdhet och förbud mot diskriminering – samt i fråga om medlemskap vara öppen för alla människor. Vissa organisationer kan ha andra juridiska personer som medlemmar. I sådana fall är det tillräckligt att en miljö organisation som ingår i en sådan organisat ion har lägst 100 medlemmar. En stiftelse kan också söka bidrag om kriterierna ovan uppfylls, om stiftelsen är öppen för insyn i verksamheten samt om stiftarna är demo krati s kt uppbyggda organisationer eller har en bred förankring i samhället. Bidrag beviljas inte till kommunala samverkans organisationer m.m. Vid bedömning av en bidrags - ansökan tar Naturvårds verket bl . a . hänsyn till behörigheten att söka, samverkan med andra aktörer, effekter på miljömålsarbetet och i vilken utsträckning verksamheten kan öka medvetenheten om miljömålen och hur vi kan nå dessa.

Finansiering ur V iltvårdsfonden

För att främja viltvården eller andra liknande ändamål som är förenliga med syftet med jaktlagen får regeringen meddela föreskrifter om skyldighet för den som jagar att bl.a. betala en årlig avgift, viltvårdsav gift. Avgiften ska bilda en fond, V iltvårds fonden, som efter regeringens bestämmande får användas för angivna ändamål (se 41 § första stycket 1 och andra stycket jaktlagen [1987:259]). Närmare föreskrifter om viltvårdsavgift finns i jaktförordningen (1987:905). Av 49 § följer att den som jagar – med vissa undan tag som anges i paragrafen – är skyldig att betala viltvårdsavgift. Avgiften är 300 kr onor och gäller för ett jaktår ( den 1 juli– 30 juni). Fonden förvaltas av Kammar - kollegiet.

Regeringen beslutar årligen om bidrag ur V iltvårdsfonden till organisationer och myndigheter som jobbar med jakt, vilt och naturvård. En stor del av medlen går till jägarorganisationerna , och utöver det kan vissa andra myndigheter och organisationer få bidrag ur fonden. Regeringen har för 2018 beslutat att tilldela medel ur fonden till‍ Naturvårdsverket med 18 miljoner kronor för viltforskning, State ns veterinärmedicinska anstalt ( SVA ) med 4,05 miljoner kronor, Svenska Naturskyddsföreningen med 425 000 kr onor för bevarandeprojekt för vitryggig hackspett respektive pilgrimsfalk, Svenska Jägareförbundet med 52,25 miljoner kronor och Jägarnas Riksförbund med 7,4 miljoner kronor.

Frågan om användningen av viltvårds avgiften berördes i regeringens proposition 1999/2000:73 Jaktens villkor. Av propositionen (s. 77) framgick bl.a. att Naturskyddsföreningen sedan lång tid tillbaka erhåller ett årligt bidrag ur fonden som används främst för den del av viltvård en som avser utrotningshotade arter. Vidare framgick att detta arbete är angeläget varför ett fortsatt bidrag till föreningen bör lämnas.

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstatera r att Naturvårdsverket – inom ramen för anslagsvillkoren och myndighetens kriterier – kan bevilja ideella miljöorganisationer bidrag för att bedriva visst arbete som bidrar till att uppfylla de nationella miljökvalitetsmål som riksdagen har beslutat om, eller något av de prioriter ade målen i EU:s sjunde miljöhandlingsplan. En ideell miljöorganisation kan – oavsett om den har beviljats ett så dant bidrag eller inte – driva vissa viltvårds frågor rättsligt och utnyttja sin talerätt enligt FN:s konvention om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor (Århuskonventionen ). Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motio n 2018/19:1291 (SD) yrkande 20.

När det gäller finansiering ur V iltvårdsfonden framgår det a v redovisningen ovan att r egeringen årligen beslutar om bidrag ur fonden till organisationer och myndigheter som jobbar med jakt, vilt och naturvård. Utskottet kan konstatera att huvuddelen av medlen går till jägarorganisationernas verksamhet och till Naturvårdsverkets viltforskning. Naturskyddsföreningen tilldelas ett i samman hanget mindre bidrag för att kunna genomföra viktiga projekt för att bevara vissa skyddsvärda arter. Utskottet anser att Naturskyddsföreningens arbete i detta avseende är angeläget och bör fortsätta. Utskottet föreslår därför att motion 2018/19 :2606 (KD) yrkande 24 avslås.

Vissa övriga jakt- och viltvårdsfrågor

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om ändring av jakttiden för morkulla, om den dubbla jakträtten, om avgifterna för att jaga på renbetesfjällen, om att utreda situationen för eftersöksjägarna samt om att värna den svenska jakten och viltvården.

Jämför reservation 17 (SD), 18 (SD), 19 (M, SD) och 20 (KD).

Motioner na

Jakttider

I kommittémotion 2018/19:1291 av Runar Filper m.fl. (SD) yrkande 15 begär motionärerna att få tillbaka den jak ttid på morkulla som tidigare gällde . De anför bl.a. att morkullan inte kan anses tillhöra en särskilt skyddsvärd art som kräver extraordinära insatser.

Den dubbla jakträtten m.m.

I kommittémotion 2018/19:1291 av Runar Filper m.fl. (SD) finns ett yrkande om samma rätt till jakt och fiske för alla bofasta (yrkande 22). Motionärerna menar att dubbelregistreringen vid jakt, där flera jaktlag jagar samtidigt inom ett område, både är livsfarlig och skapar många onödiga konflikter. Sverige bör därför avskaffa det system som på flera områden gynnar ren ägar samer på den övriga lokalbefolkn ingens bekostnad.

Enligt motion 2018/19:2643 av Saila Quicklund (M) bör det ställas tydligare krav på länsstyrelserna att inte höja prisnivåerna för jakt på statens marker mer än konsumentprisindex. Priserna för att jaga på de jämtländska markerna har höjts kraftigt på senare år och går inte i takt med den allmänna prisuppgång som länsstyrelsen har angett som skäl för beslutet.

Situationen för eftersöksjägarna

I motion 2018/19:1678 av John Widegren (M) yrkas att man ska utreda situationen för landets eftersöksjägare. Motionären anför att eftersöksjägarna är utsatta för såväl farlig trafikmiljö som hot, våld och skadegörelse från extremistgrupper. I motionen anförs också att nivåerna för ersättning till eftersöksjägarna är för låga.

V ärna den svenska jakten och viltvården

Enligt kommittémotion 2018/19:2606 av Kjell-Arne Ottosson m.fl. (KD) yrkande 3 måste viltförvaltningen decentraliseras. Motionärerna anför att jakten är och ska ses som en nationell angelägenhet för att förvalta naturens resurser. Den svenska staten behöver därför i alla sammanhang agera för att jaktfrågorna ska hanteras på nationell nivå och inte på EU-nivå.

I kommittémotion 2018/19:2890 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) framhålls att regeringen måste värna den svenska jakten (yrkande 2). Jägarnas insatser är av yttersta vikt för den svenska viltvården. Motionärerna vill därför understryka vikten av att värna jägarnas intressen, både på nationell nivå och på EU-nivå.

Tidigare behandling och kompletter a nde uppgifter

Jakttider

Enligt 29 och 52 §§ jaktlagen (1987:259) får jakt bedrivas på de tider som regeringen, eller den förvaltningsmyndighet som regering en överlåter föreskriftsrätten till, bestämmer. Av 2 § första stycket jaktförordningen (1987:905) framgår att jakt efter vilt är tillåten under de ti der av jaktåret (den 1 juli– 30 juni) som anges i bilaga 1 till förordningen. Jakt på morkulla får ske under perioden den 21 augusti– 31 oktober i Dalarnas, Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län. I övriga delar av lande t får morkulla jagas un der perioden den 21 augusti– 31 november (se jaktförordningen bilaga 1 punkten 26).

Av artikel 7.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG av den 30 november 2009 om bevarande av vilda fåglar (fågeldirektivet) framgår att de arter som anges i bilaga II, med hänsyn tagen till deras populations nivå, geografiska spridning och reprodukt ion inom gemenskapen, får jagas i enlighet med nationell lagstiftning. Medlemsstaterna ska säkerställa att jakten på dessa arter inte äventyrar ansträngningarna att bevara arterna i deras utbredningsområde. Morkulla är en art som a nges i bilaga II i direktivet. Av artikel 7.4 i direktivet följer bl.a. att medlemsstat erna ska säkerställa att jakten överens stämm er med principerna om ett förnuftigt utnyttjande och en ekologiskt balanserad kontroll av de berörda fågel arterna och är förenlig med de åtgärder som vidtas enligt artikel 2 i samma direktiv när det gäller populationen av dessa arter, särskilt flytt fåglar. Vidare anges att medlems staterna särskilt ska se till att de arter på vilka jakt lagstiftning tillämpas inte jagas under uppfödningssäsongen eller under häckning ens olika stadier. När det gäller flyttfåglar ska medlemsstaterna särskilt se till att de arter som berörs av jaktbestämmelser inte jagas under häckning en eller under återvändandet till häcknings platserna.

Motioner om den allmänna jakttiden på morkulla har på senare år behandlats, och avstyrkts, av miljö- och jordbruks utskottet i betänkand en om jakt och viltvård (bet. 2014/15:MJU9 och bet. 2016/17:MJU11). I det förstnämnda betänkandet konstaterade utskottet att regeringen den 17 juni 1999 hade beslutat att ett pågående försök med sommarjakt på morkulla inte skulle förläng as. Skälet till regeringens beslut var att försöken, som hade pågått under en tvåårsperiod, vid en utvärdering inte uppfattades uppfylla vare sig svenska krav eller bestämmelserna i EU:s fågel direktiv.

Naturvårdsverket har sedan juni 2018 ansvar för att minst en gång vart sjätte år se över de jakttider som regleras i jaktförordningen och vid behov föreslå förändringar till regering en (2 § tredje stycket jaktförordningen). Naturvårdsverket har inlett den första över synen av jakttiderna (Naturvårdsverkets lägesrapportering om viltförvaltning, december 2018).

Den dubbla jakträtten m.m.

Fastighetsägaren har enligt 10 § jaktlagen (1987:259) jakträtten på den mark som hör till fastigheten. Enligt 25 § rennäringslagen (1971:437) har en medlem i en sameby emellertid rätt att jaga på utmark inom de delar av byns betesområde som hör till renbetesfjällen eller lappmarkerna när renskötsel är tillåten där. Jakträtten gäller på bå de statlig och privat mark. Den ingår i d en bruksrätt som renskötselrätten utgör och är underkastad de begränsningar som följer av jaktlagstiftningen. En samebymedlem har dock inte ensamrätt till jakten på dessa marker eftersom markägaren har den jakträtt som följer med äganderätten till marken. Det finns således en dubbel jakträtt.

Frågan om den dubbla jakträtten behand lades av miljö- och jordbruks utskott et i betänkande 2014/15:MJU9 Jakt och viltvård. Av betänkandet framgick bl.a. följande (s. 33).

Som nämnts tidigare tillkännagav riksdagen i betänk ande 2010/11:MJU6 att det parallella nyttjandet av jakt marken av såväl samer som andra jaktlag skapar en onödig konflikt mellan samebyar och annan ortsbefolk n ing. Enligt riksdagens beslut ska därför regeringen göra en översyn av möjligheterna att undanröja den dubbla jakträtten och återkomma till riksdagen med ett förslag i frågan. I översynen bör det presenteras förslag på hur man löser de situationer när det krävs kompensat ion (bet. 2010/11:MJU6, rskr. 2010/11:49).

Med anledning av miljö- och jordbruksut skott ets förslag i betänkande 2014/15:MJU9 riktade riksdagen ett till kännagivande till regeringen om att låta utreda ett antal frågor , bl . a . fråga n om den dubbla jakt rätten , som den då nedlagda Jaktlagsut redn ingen hade haft i uppdrag att utreda (bet. 2014/15:MJU9 och rskr. 2014/15:154).

Regeringen har senast i skrivelse 2017/18:75 lämnat en redovisning av vilka åtgärder som har vidtagits med anledning av riksdagens tillkänna givanden om den dubbla jakträtten (jfr rskr. 2010/11:49 och 2014/15:154). Regeringens skrivelse behandl ad es i konstitutionsutskottets betänkande 2017/18:KU21, där utskottet anförde följande (s. 8):

F rågan om den s.k. dubbelregistrering en av jakträtt i renskötselområdet påverkas av såväl arbetet med en samlad samepolitik som utfallet av statens överklagande av den s.k. Girjasdomen (Gällivare tingsrätts dom, mål nr T323-09). Huvudförhandling i hovrätten hölls under hösten 2017, och dom meddelades den 23 januari 2018. Domen har överklagats till Högsta domstolen. Frågan är mycket komplicerad att lösa, och utfallet i Girjasmålet bör avvaktas. Innan dess kan någon handlingsplan inte upprättas. Ärendet bereds vidare. Riksdagsskrivelsen är inte slutbehandlad.

Högsta domstolen meddelade prövnings tillstånd i det s.k. Girjasmålet i september 2018. Målet är utsatt till huvudförhandling under vecka 36–42 , och något slutligt avgörande kan enligt Högsta domstolen därför inte väntas förrän under senare delen av hösten 2019.

J akt på statens marker på renbetesfjällen regleras i rennäringslagen (1971:437) och rennärings förordningen (1993:384). Enligt 32 § rennärings - lagen får nyttjanderätt endast upplåtas på sådan kronomark ovanför odlings gränsen som står under statens omedelbara disposition och på renbetes fjällen om upplåtelsen kan ske utan avsevärd olägenhet för renskötseln. Upplåtelse ska ske mot avgift, om det inte finns särskilda skäl för avgiftsfrihet. Avgiften fördelas mellan Samefonden och den sameby som berörs av upplåtelsen enligt bestämmelser som regeringen meddela r (34 §).

I april 2017 meddelade förvaltningsrätten en dom om avgifterna för att få jaga på jämtländska marker. Domstolen konstaterade att avgifterna som Läns styrelsen Jämtland beslutat om inte strider mot gällande bestämmelser eller är oproport ion erliga i förhållande till det angivna syftet (Förvaltnings - rätten i Härnösand s mål nr 3975-16).

En motion med motsvarande innehåll som den nu aktuella behandlades av miljö- och jordbruksutskottet i betänkande 2017/18:MJU8 Jakt och viltvård. Utskottet avstyrkte motionen mot bakgrund av den nämnda domen. Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut (prot. 2017/18:64).

Situationen för eftersöksjägarna

Nationella Viltolycksrådet (NVR) är ett nationellt samarbetsorgan som arbetar med frågor inom viltolycksproblematiken. Polis myndigheten har regeringens uppdrag att ansvara för rådet, vars huvudinriktning är att organisera en nationell viltolycksorgan isation för eftersök av trafikskadat vilt och verka för att organisationen nyttjas, under hålls och utvecklas. Inom ramen för sitt allmänna uppdrag svarar Svenska Jägare förbundet för att tillsammans med Jägarnas Riksförbund tillhandahålla jägare med spår hundar och kontaktpersoner för viltolycks organisationen. Trafikverket har ansvaret för den del i rådet som avser viltolycksföre bygg ande åtgärder. Samtliga län i landet är engagerade inom viltolycksorganisation en. I varje län finns en läns - ansvarig inom polisen som tillsammans med länsansvarig jägare inom NVR ansvarar för att eftersöks organisationen fungerar. Tillsammans med parterna i NVR tar polisen fram anpassad säkerhetsutbildning och förser del ar av efter söks organisationen med s.k. säker hetspaket.

Den som har hjälpt Polismyndigheten vid eftersök av vilt kan få ersättning me d stöd av bestämmelserna i 40 a– b §§ jaktförordn ing en (1987:905). Bestämmelser om ersättningsnivåer finns i 35–35 a § Natur vårdsverkets före skrift er och allmänna råd (NFS 2002:18) om jakt och statens vilt.

Den som på uppdrag av Polismyndigheten deltar i eftersök av trafikskadat vilt måste enligt NFS 2002:18 uppfylla vissa utbildnings krav. Personen måste t.ex. ha genomgått utbildning i trafiksäkerhet vid eftersök av trafikskadat vilt enligt NVR:s riktlinjer och denna utbildning ska förnyas vart tredje år (33 a §). Alla som genomför sådant eftersök ska dessutom ha viss utrustning, bl.a. reflexväst, benreflex och särskild skyltutrustning för viltolycka (33 c §).

Naturvårdsverket har, med stöd av bemyndig anden i jaktförordningen, tagit fram förslag till nya föreskrifter som rör bl.a. eftersök av statens vilt. Naturvårds verket har upplyst att myndig heten under första kvartal et 2019 kommer att remittera förslaget till nya före skrift er om eftersök till berörda myndigheter och intresse organ isat ioner. Remisstiden kommer att vara två arbetsmånader. Under framtagandet av förslaget till nya föreskrift er har samverkan skett såväl internt som externt med jägar organisationerna och Polismyndigheten.

Värna den svenska jakten och viltvården

Av den strategi för svensk viltförvaltning som Naturvårdsverket presenterade i juni 2015 (NV-00303-15) framgår att beslut inom viltförvaltningen ska fattas så nära de människor som berörs som möjligt. Enligt strategin kräver förvaltningen avvägningar och kompromisser mellan olika intressen , och frågornas karaktär avgör om det bäst görs på internationell, nationell, regional eller lokal nivå. Regionaliseringen av vilt förvaltningen bör utvärderas och fortsätta i den takt det är möjligt. Berörda aktörers synpunkter och erfarenheter ska tas med i utvärderingar av regionaliseringen. I strateg in anförs också att Sverige är en del av Europeiska unionen och att EU:s bestämm elser har stor påverkan på hur vi kan förvalta viltet i Sverige. Därför är det enligt strategin viktigt att delta aktivt i EU-arbetet och föra fram den svenska viltförvaltningens behov och erfarenheter för att bidra till en lärande och anpassningsbar förvaltning.

Frågan om värnandet av den svenska jakten behandlades i miljö- och jordbruksutskottets betänkande 2016/17:MJU11 Jakt och viltvård. I sitt ställningstagande anförde utskottet bl.a. att förhandlingarna om Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av rådets direktiv 91/447/EEG om kontroll och förvärv av vapen var avslutade. Vidare anfördes att den ansvariga ministern i sitt svar på en interpellation om de före slagna ändringarna i vapendirektivet hade angett att regeringen under förhandl ing arna hade arbetat för att på bästa sätt ta till vara svenska enskilda och allmänna intressen. Mot denna bakgrund föreslog utskottet att en motion i frågan skulle avslås (se s. 22 i betänkandet). Riksdagen beslutade därefter i enlighet med utskottets förslag (prot. 2016/17:76).

Utskottets ställningstagande

Jakttider

Utskottet noterar att det i direktiv 2009/147/EG om bevarande av vilda fåglar anges att medlemsstaterna särskilt ska se till att de arter på vilka jaktlagstiftningen tillämpas inte jagas under uppfödningssäsongen eller under häckningens olika stadier. Utskottet kan konstatera att morkulla är en art som omfattas av dessa bestämmelser i direktivet. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motion 2018/19:1291 (SD) yrkande 15 .

Den dubbla jakträtten m.m.

Redovisningen ovan visar att frågor som rör den dubbla jakträtten i renskötselområdet har varit föremål för behandling i riksdagen under senare år. F rågan är komplicerad och påverkas av såväl arbetet med en samlad samepolitik som utfallet av statens överklagande av domen i de t s.k. Girjasmålet. Utskottet kan konstatera att Högsta domstolen har beviljat prövningstillstånd i målet och att domstolen kommer att pröva målet i sak under hösten 2019. I avvaktan på de arbeten som pågår i frågan för eslår utskottet att motion 2018/19:1291 (SD) yrkande 22 lämnas utan vidare åtgärd .

När det gäller avgifterna för jakt på renbetesfjällen i Jämtlands län kan utskottet konstatera att frågan har prövats av förvaltningsrätten. Domstolen konstaterade då att de avgifter som ärendet gäller inte strider mot gällande bestämmelser eller på annat sätt är oproportionerliga. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motion 2018/19:2643 (M).

Situationen för eftersöksjägarna

U tskottet vill inledningsvis framhålla d et viktiga arbete som eftersöksjägarna utför. Som framgår av redovisningen ovan utbildas och utrustas eftersöksjägarna för sitt uppdrag. Utskottet kan också konstatera att Natur - vårdsverket, i samverkan med jägarorganisationerna och Polismyndigheten, har utarbetat förslag till nya föreskrifter för eftersök och att förslaget snart kommer att remitteras till berörda myndigheter och organisationer. Mot denna bakgrund anser utskottet att motion 2018/19:1678 (M) kan lämnas utan vidare åtgärd.

Värna den svenska jakten och viltvården

Utskottet noterar att det e nligt viltstrategin , som Naturvårdsverket present-erade 2015, krävs avvägningar och kompromisser mellan olika intressen och att frågornas karaktär avgör om det bäst görs på internationell, nationell, regional eller lokal nivå. I strateg in anförs också att Sverige är en del av Europeiska unionen och att EU:s bestämm elser har stor påverkan på hur vi kan förvalta viltet i Sverige. Enligt strategin är det också viktigt att delta aktivt i EU-arbetet och att föra fram den svenska viltförvaltningens behov och erfarenheter. Utskottets mening är att detta redan sker med hänsyn till de intresseavvägningar som kan vara nödvändiga att göra. Utskottet f öreslår därför att motionerna 2018/19:2606 (KD) yrkande 3 och 2018/19:2890 (M) yrkande 2 lämnas utan vidare åtgärd.

Reservationer

1.

Svenska Jägareförbundets ansvar för det allmänna uppdraget, punkt 1 (M, SD, KD)

av Jessica Rosencrantz (M), John Widegren (M), Runar Filper (SD), Betty Malmberg (M), Magnus Oscarsson (KD), Mats Nordberg (SD), Yasmine Eriksson (SD) och Kjell-Arne Ottosson (KD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2018/19:2606 av Kjell-Arne Ottosson m.fl. (KD) yrkande 23 och

2018/19:2890 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 1 och

avslår motion

2018/19:955 av Helén Pettersson (S).

Ställningstagande

Svenska Jägareförbundet har sedan 1938 utfört det som kallas det allmänna jakt- och viltvårdsuppdraget. Förbundets arbete med detta fungerar väl och utförs på ett både effektivt och ansvarsfullt sätt. Det allmänna uppdraget är ett bra exempel på ett gott samarbete mellan det civila samhället och myndigheter. Genom det allmänna uppdraget får staten tillgång till det nätverk som Svenska Jägareförbundet har och på så sätt når staten ut till en stor an del jägare på ett kostnadseffektivt sätt. Vi anser därför att Svenska Jägareförbundet fortsatt ska ha intakt ans var för det allmänna uppdraget.

F örbundet får varje år medel ur V iltvårdsfonden för sitt arbete med jakt- och viltvårdsuppdraget. I dagsläget beslutar regeringen om utbetalningar ur fonden för ett år i taget. Eftersom detta skapar viss kortsiktighet bör det övervägas om det allmänna uppdraget ska ges och finansieras i fleråriga perioder, förslagsvis för tre år i taget.

2.

Det allmänna uppdragets betydelse för jakt- och viltvården, punkt 2 (SD)

av Runar Filper (SD), Mats Nordberg (SD) och Yasmine Eriksson (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2018/19:1291 av Runar Filper m.fl. (SD) yrkande 19.

Ställningstagande

Svenska Jägareförbundet har sedan många år (1938) ett allmänt uppdrag för att sköta delar av jakt- och viltvården i Sverige. Sverigedemokrat erna ser i förbundet en ovärderlig kompetens med hög trovärdighet. Förbundet har starka band med jägarkåren, vilket gör att det allmänna uppdragets betydelse för jakt- och viltvården i Sverige inte kan överskattas. Jägarnas jaktkortsavgift ska fortsätta att oavkortat gå in i viltvårdsfonden och sedan delas ut till olika former av verksamhet.

3.

Viltförvaltningsdelegationernas roll, punkt 3 (SD)

av Runar Filper (SD), Mats Nordberg (SD) och Yasmine Eriksson (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2018/19:1291 av Runar Filper m.fl. (SD) yrkande 3.

Ställningstagande

Sverige är ett stort land där olika delar av landet hyser olika viltstammar . Av den anledningen har beslutanderätten i jakt- och viltförvaltn ings frågor delegerats till länsstyrelserna , och viltförvaltnings delegation er har inrättats i länen. Regeringen har dock beslutat att förändra den ursprungliga sammansättningen genom att ge ytterligare mandat till miljö- och naturvårdsintresset samt lägga till en representant för ekoturismen . Detta skapar obalans i förhållande till mark ägar - och jägar intresse t . Sverigedemokrat erna anser att det är viktigt med en stark lokal och regional förankring. Samman sättningen måste också återgå till den ursprungliga där balansen mellan politiken, olika intressen, myndigheter m.fl. speglas bättre än i den ändrade samman sättningen.

4.

Förändring av viltförvaltningsdelegationernas befogenheter m.m., punkt 4 (M, SD, KD)

av Jessica Rosencrantz (M), John Widegren (M), Runar Filper (SD), Betty Malmberg (M), Magnus Oscarsson (KD), Mats Nordberg (SD), Yasmine Eriksson (SD) och Kjell-Arne Ottosson (KD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2018/19:2606 av Kjell-Arne Ottosson m.fl. (KD) yrkande 22 och

2018/19:2890 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 6 och

avslår motion

2018/19:2702 av Daniel Bäckström och Peter Helander (båda C).

Ställningstagande

För några år sedan ändrade den rödgröna regeringen sammansättningen i viltförvaltningsdelegationerna vid landets länsstyrelser. De förändrade sammansättningsreglerna har gett miljö- o ch naturvårdsin tresset ett oproportionerligt inflytande i förhållande till såväl jakt- och vilt vårds intresset som äganderättsintresset. Detta kommer att leda både till en ökad centralisering och till att viltförvaltnings delegat ion ernas mandat och beslutanderätt blir mindre tydlig. Förändringar med följande inriktning bör därför genomför as av regeringen: viltförvaltnings delegat ion erna måste kunna fatta beslut och inte bara fungera som rådgivande instans åt lands hövding en. Delegationerna måste ha både befogenhet och förmåga att kunna fatta beslut om skydds- och licensjakt, i syfte att både värna viltstammarnas gynnsamma bevarandestatus och ta hänsyn till socio ekonomiska aspekter. För det krävs en återgång till den tidigare, mer balanserade, sammansättningen av viltvårdsdelegationerna .

5.

Begränsning av vildsvinsstammarna, punkt 5 (SD, C)

av Kristina Yngwe (C), Runar Filper (SD), Mats Nordberg (SD), Ulrika Heie (C) och Yasmine Eriksson (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2018/19:2425 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 74 och

avslår motionerna

2018/19:1681 av John Widegren (M),

2018/19:2511 av Mikael Larsson och Daniel Bäckström (båda C) och

2018/19:2606 av Kjell-Arne Ottosson m.fl. (KD) yrkande 10.

Ställningstagande

Reg eringens förslag om totalt utfo dringsförbud för att begränsa vildsvinsstammarna, vilket presenterades 2016, tog ingen hänsyn till det faktum att viss utfodring bl.a. kan vara ett viktigt verktyg för att minska viltskadorna på jordbruksgrödor. Avledande utfodring i kombination med effektiv skyddsjakt kan drastiskt minska skador na på jordbruks grödor. Problemet handlar i stället om att komma åt de allvarliga fallen med oseriös utfodring där tonvis med sockerbetor körs ut och tippas i de svenska skogarna. Regering en bör därför skyndsamt återkomma med ett nytt förslag som begränsar vildsvins stammarna och viltskadorna.

6.

Begränsning av vildsvinsstammarna, punkt 5 (KD)

av Magnus Oscarsson (KD) och Kjell-Arne Ottosson (KD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2018/19:2606 av Kjell-Arne Ottosson m.fl. (KD) yrkande 10 och

avslår motionerna

2018/19:1681 av John Widegren (M),

2018/19:2425 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 74 och

2018/19:2511 av Mikael Larsson och Daniel Bäckström (båda C).

Ställningstagande

De stora vildsvinsstammarna skapar på många håll stora problem för lantbrukare och är orsaken till ett stort antal trafik olyckor. Ohämmad stödutfodring betraktas som en av de bidragande faktorerna till vildsvins stammens ökning. Regeringen, eller den myndighet regeringen bestämmer, ska därför kunna sätta upp villkor för utfodring av klövvilt , och länsstyrelserna ska utöva tillsyn över att regler för utfodring följs. Vidare ska Naturvårdsverket kunna meddela föreskrifter om fodermedel, utfodrings metoder och tillåten mängd foder som får användas.

7.

Utvärdera viltförvaltningens arbete, punkt 6 (SD)

av Runar Filper (SD), Mats Nordberg (SD) och Yasmine Eriksson (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2018/19:1291 av Runar Filper m.fl. (SD) yrkande 12.

Ställningstagande

F ör att skapa en mer decentraliserad och regional viltförvaltning vill Sverigedemokraterna ge lantbrukare och jägare mer inflytande i de regionala förvaltningsplanerna. Det är därför viktigt att älgförvaltningens arbete utvärderas i syfte at t säkerställa att det fungerar på ett effektivt sätt och med ett ökat regionalt inflytande och samförvaltning.

8.

Utvärdera älgförvaltningens arbete m.m., punkt 7 (SD)

av Runar Filper (SD), Mats Nordberg (SD) och Yasmine Eriksson (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2018/19:1291 av Runar Filper m.fl. (SD) yrkande 11 och

avslår motion

2018/19:2425 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 79.

Ställningstagande

Kronhjortsbeståndet har ökat och kronhjort ar har spridit sig till delar av S verige som tidigare inte var dera s utbredningsområde. Kronhjort har kommit både söderifrån och från vårt grannland i väst, vilket innebär en ny utmaning ur förvaltningssynpunkt. För att underlätta förvaltningen bör man ha samma förvaltnings- och skötselområden för både älg och kronvilt.

9.

Utvärdera älgförvaltningens arbete m.m., punkt 7 (C)

av Kristina Yngwe (C) och Ulrika Heie (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2018/19:2425 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 79 och

avslår motion

2018/19:1291 av Runar Filper m.fl. (SD) yrkande 11.

Ställningstagande

Under Centerpartiets tid i regerings ställning införde vi tre olika modeller för ökad samförvaltning på regional nivå: älgf örvaltningsgrupper, viltförvalt-n ings deleg at ion er och det nationella klövviltrådet. Grundtanken med dessa modeller var att öka dialogen mellan berörda aktörer i viltförvaltningen för att öka det regionala samarbetet och inflytandet. Vi anser att älgförvaltningens arbete behöver utvärderas för att säkerställa att den fungerar på ett avsett och effektivt sätt.

10.

Hjälpmedel vid jakt på vildsvin m.m., punkt 8 (SD)

av Runar Filper (SD), Mats Nordberg (SD) och Yasmine Eriksson (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2018/19:1291 av Runar Filper m.fl. (SD) yrkande 13.

Ställningstagande

Vildsvinsstamm en växer på sina håll kraftigt. S amtidigt är det ett slags vilt s om är mödosamt att förvalta eftersom det är e tt nattaktivt och skyggt djur. Vi anser därför att f ler hjälpmedel , t.ex. mörkersikten , bör tillåtas vid jakt på vildsvin.

11.

Nattjakt på vildsvin, punkt 9 (SD, KD)

av Runar Filper (SD), Magnus Oscarsson (KD), Mats Nordberg (SD), Yasmine Eriksson (SD) och Kjell-Arne Ottosson (KD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2018/19:2606 av Kjell-Arne Ottosson m.fl. (KD) yrkande 11 och

avslår motionerna

2018/19:251 av Magnus Jacobsson (KD) yrkande 2 och

2018/19:2461 av Lars Beckman (M).

Ställningstagande

Den effektivaste jaktmetoden för vildsvin är att jaga med åtel nattetid. Det bör därför genom föras regeländringar för att underlätta jakt på vildsvin nattetid, t.ex. genom att förändra regler na om rörlig belysning och ljusförstärk ande nattsikten.

12.

Övriga jaktmedel, punkt 10 (SD)

av Runar Filper (SD), Mats Nordberg (SD) och Yasmine Eriksson (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2018/19:137 av Adam Marttinen m.fl. (SD) yrkande 11 och

avslår motionerna

2018/19:113 av Magnus Persson (SD) och

2018/19:1675 av Erik Ottoson (M) yrkande 2.

Ställningstagande

Vid jakt på björn får halvautomatiska vapen användas endast om de kan laddas med maximalt två patroner i magasin och ett i patronläge. En jägare ska inte riskera att fällas för jaktbrott för att lagen inte främjar jägarens säkerhet. Sverige demokraterna vill därför att lagen ändras och att halvautomatiska vapen som kan laddas med maximalt fem patroner i magasin och ett i patronläge får användas vid björnjakt.

13.

Terrängkörning vid jakt, punkt 11 (SD)

av Runar Filper (SD), Mats Nordberg (SD) och Yasmine Eriksson (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2018/19:1291 av Runar Filper m.fl. (SD) yrkande 18 och

avslår motionerna

2018/19:606 av Lotta Finstorp (M),

2018/19:2425 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 81 och

2018/19:2909 av Eskil Erlandsson och Per Lodenius (båda C).

Ställningstagande

Jägare med funktionsnedsättning kan ha behov av motorfordon för att kunna jaga, men för att få framföra fordonet i terräng under jakt krävs dispens. Sverigedemokrat erna menar att regelverket bör ändras så att en beviljad dispens kan gäll a för jakt med motordrivet fordon i hela Sverige under fem år. En sådan förändring skulle under lätta för personer med funktionsnedsättning .

14.

Terrängkörning vid jakt, punkt 11 (C)

av Kristina Yngwe (C) och Ulrika Heie (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2018/19:2425 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 81 och

avslår motionerna

2018/19:606 av Lotta Finstorp (M),

2018/19:1291 av Runar Filper m.fl. (SD) yrkande 18 och

2018/19:2909 av Eskil Erlandsson och Per Lodenius (båda C).

Ställningstagande

För Centerpartiet är det viktigt att jakten är tillgänglig för alla, även för de personer som på grund av en funktionsnedsättning behöver använda motordrivet fordon vid jakt. För att få jaga med hjälp av motordrivet fordon krävs i de flesta fall dispens enligt terräng körningslagen, jaktförordn ing en och jaktlagen. Länsstyrelserna runt om i landet hanterar dispensgivningen på olika sätt när det gäller områdes- och tidsbegränsningar i dispenserna. Dispens som gäller för ett begränsat område innebär för personen med funktionsnedsättning att han eller hon enbart kan jaga på det område som han eller hon har sökt och beviljats dispens för. Det medför i sin tur att personen med funktions nedsättning kan behöva söka ny dispens för jakt u tanför det begränsade området. Det nuvarande s ystemet gör dispenshanteringen onödigt tidskrävande och kostsam.

15.

Bidrag till miljöorganisationer, punkt 12 (SD)

av Runar Filper (SD), Mats Nordberg (SD) och Yasmine Eriksson (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 12 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2018/19:1291 av Runar Filper m.fl. (SD) yrkande 20.

Ställningstagande

Naturskydds föreningen får årligen ett bidrag från Naturvårdsverket för att processa om vargjakt i domstol och för att driva frågan i EU. Vi menar att denna utbetalning ska upphöra genom att regeringen ger direktiv om detta till Naturvårdsverket.

16.

Finansiering ur Viltvårdsfonden, punkt 13 (SD, KD)

av Runar Filper (SD), Magnus Oscarsson (KD), Mats Nordberg (SD), Yasmine Eriksson (SD) och Kjell-Arne Ottosson (KD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 13 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2018/19:2606 av Kjell-Arne Ottosson m.fl. (KD) yrkande 24.

Ställningstagande

Vissa organisationer som motarbetar möjlig h eterna till jakt får bidrag ur V iltvårdsfonden. Det är dock inte rimligt att alla jägare ska tvingas finansiera en verksamhet som motarbetar deras intresse , och den aktuella finansieringen bör därför stoppas.

17.

Jakttider, punkt 14 (SD)

av Runar Filper (SD), Mats Nordberg (SD) och Yasmine Eriksson (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 14 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2018/19:1291 av Runar Filper m.fl. (SD) yrkande 15.

Ställningstagande

Morkull e jakten vid midsommar är en starkt förankrad jakttradition i Sverige som upphörde i och med att Sverige blev medlem i E U, dock till ingen nytta alls eftersom det har visat sig att jakten inte påverkar artens bestånd. Morkullan kan inte anses tillhöra en särskilt skyddsvärd art som kräv er extraordinära insatser. I dag är det tyvärr EU-regler som styr jakten på denna art, men Sverigedemokratern as uppfattning är att regeringen aktivt ska jobba för att få tillbak a den tidigare jakttiden på morkulla.

18.

Den dubbla jakträtten m.m., punkt 15 (SD)

av Runar Filper (SD), Mats Nordberg (SD) och Yasmine Eriksson (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 15 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2018/19:1291 av Runar Filper m.fl. (SD) yrkande 22 och

avslår motionerna

2018/19:1678 av John Widegren (M) och

2018/19:2643 av Saila Quicklund (M).

Ställningstagande

Staten har under lång tid , på andra ortsbors bekostnad , gett renägare allt större marker till älgjakt. Älgjakten är och har många gånger varit viktigare för den övriga befolkningens försörjning än för renägarna. Stora delar av det s.k. renbetesområdet har historiskt tillhört fjällbönder, vilket gör dagens ensidiga gynnande av renägare än mer oacceptabelt. Dubbelregistreringen vid jakt, där flera jaktlag jagar samtidigt inom ett område , är livsfarlig och skapar många onödiga konflikter. Sverige bör avskaffa de t t a system som på flera områden gynnar ren ägar samer på den övriga lokalbefolkn ingens bekostnad. En början är att ge alla bofasta samma rättigheter till jakt (älgjakt) och fiske. Sverigedemokraterna vill därför att alla som bor på statlig mark där renskötsel är tillåten ska ha samma rättigheter till jakt och fiske , oavsett näringstillhörighet och etnisk tillhörighet.

19.

Värna den svenska jakten och viltvården, punkt 16 (M, SD)

av Jessica Rosencrantz (M), John Widegren (M), Runar Filper (SD), Betty Malmberg (M), Mats Nordberg (SD) och Yasmine Eriksson (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 16 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2018/19:2890 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 2 och

avslår motion

2018/19:2606 av Kjell-Arne Ottosson m.fl. (KD) yrkande 3.

Ställningstagande

Jägarnas insatser är av yttersta v ikt för den svenska viltvården , och det är därför v ikt igt att jägarnas intressen värnas , både på nationell nivå och på EU-nivå. Här kan bl.a. de senaste förändringar na av EU:s vapendir ektiv nämnas. När man hanterade frågan om en direktivändring var regeringens och dess representanters arbete för att värna de svenska jägarna omgivet av otydligheter. Först efter påtryckningar från riksdagen började regeringen tydligare verka för att de föreslagna förändringarna inte skulle påverka jägarna. I den fortsatta hanteringen måste regeringen värna de svenska jägarna .

20.

Värna den svenska jakten och viltvården, punkt 16 (KD)

av Magnus Oscarsson (KD) och Kjell-Arne Ottosson (KD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 16 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2018/19:2606 av Kjell-Arne Ottosson m.fl. (KD) yrkande 3 och

avslår motion

2018/19:2890 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 2.

Ställningstagande

Regelverket för skydd för värdefulla livs miljöer och arter i EU ska anpassas efter de olika nationella förutsättningarna. Här krävs flexibilitet med hänsyn till de mycket olika naturliga förutsättningar som finns inom unionen. Vi anser att j akten är och ska ses som en nationell angelägenhet för att förvalta naturens resurser. Den svenska staten behöver i alla sammanhang agera för att jaktfrågorn a ska hanteras på nationell nivå, inte på EU-nivå.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden 2018/19

2018/19:113 av Magnus Persson (SD):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förbud mot fällfångst av vildsvin och tillkännager detta för regeringen.

2018/19:137 av Adam Marttinen m.fl. (SD):

11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillåta fler patroner vid björnjakt med halvautomatiskt vapen och tillkännager detta för regeringen.

2018/19:251 av Magnus Jacobsson (KD):

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över lagstiftningen så att det blir enklare att jaga vildsvin och tillkännager detta för regeringen.

2018/19:606 av Lotta Finstorp (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av lagstiftningen vad gäller dispens för att få köra motorfordon i terräng för personer med funktionsnedsättning och tillkännager detta för regeringen.

2018/19:955 av Helén Pettersson (S):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa det allmänna uppdraget och tillkännager detta för regeringen.

2018/19:1291 av Runar Filper m.fl. (SD):

3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om viltförvaltningsdelegationernas roll och tillkännager detta för regeringen.

11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en samlad förvaltning för älg och kronvilt och tillkännager detta för regeringen.

12. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utvärdera viltförvaltningens arbete i syfte att säkerställa att det fungerar på ett effektivt sätt genom samförvaltning och ett ökat regionalt inflytande och tillkännager detta för regeringen.

13. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att underlätta förvaltningen av vildsvin och tillkännager detta för regeringen.

15. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att få tillbaka den tidigare jakttiden på morkulla och tillkännager detta för regeringen.

18. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att reformera terrängkörningsförordningen och tillkännager detta för regeringen.

19. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om det allmänna uppdraget och tillkännager detta för regeringen.

20. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om bidrag till miljöorganisationer och tillkännager detta för regeringen.

22. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om samma rätt till jakt och fiske för alla bofasta och tillkännager detta för regeringen.

2018/19:1675 av Erik Ottoson (M):

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag på hur viltfällor ska kunna märkas endast med Naturvårdsverkets jägar-id för att tillgodose kravet på kontaktuppgifter till ansvarig fångstman och tillkännager detta för regeringen.

2018/19:1678 av John Widegren (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda situationen för landets eftersöksjägare och tillkännager detta för regeringen.

2018/19:1681 av John Widegren (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en långsiktig vildsvinsförvaltning och tillkännager detta för regeringen.

2018/19:2425 av Kristina Yngwe m.fl. (C):

74. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt bör återkomma med ett nytt förslag om att begränsa vildsvin och viltskador, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

79. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utvärdera älgförvaltningens arbete för att säkerställa att den fungerar på ett effektivt sätt och tillkännager detta för regeringen.

81. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka möjligheterna för personer med funktionsnedsättning att jaga och tillkännager detta för regeringen.

2018/19:2461 av Lars Beckman (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utvidga möjligheterna för jägare att jaga med lampa och tillkännager detta för regeringen.

2018/19:2511 av Mikael Larsson och Daniel Bäckström (båda C):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ökad avskjutning av vildsvin och tillkännager detta för regeringen.

2018/19:2606 av Kjell-Arne Ottosson m.fl. (KD):

3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att viltförvaltningen ska decentraliseras och tillkännager detta för regeringen.

10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om reglering av utfodring av klövvilt och tillkännager detta för regeringen.

11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ändringar i regelverket kring nattjakt och tillkännager detta för regeringen.

22. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återställa balansen i viltvårdsdelegationernas sammansättning och tillkännager detta för regeringen.

23. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att beslut om finansiering av det allmänna jakt- och viltvårdsuppdraget ska fattas för tre år i taget och tillkännager detta för regeringen.

24. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att, i enlighet med motionens intentioner, se över vilka organisationer som ska finansieras från Viltvårdsfonden och tillkännager detta för regeringen.

2018/19:2643 av Saila Quicklund (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om tydligare krav på länsstyrelserna att inte höja prisnivåerna för jakt på statens marker mer än konsumentprisindex och tillkännager detta för regeringen.

2018/19:2702 av Daniel Bäckström och Peter Helander (båda C):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över och förtydliga viltförvaltningsdelegationernas uppdrag och tillkännager detta för regeringen.

2018/19:2890 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Svenska Jägareförbundet ska fortsätta att ha intakt ansvar för det allmänna uppdraget och tillkännager detta för regeringen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värna den svenska jakten och tillkännager detta för regeringen.

6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förändra viltförvaltningsdelegationernas mandat, beslutanderätt, befogenheter och sammansättning och tillkännager detta för regeringen.

2018/19:2909 av Eskil Erlandsson och Per Lodenius (båda C):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om åtgärder som möjliggör och tillgängliggör jakt för personer med funktionsnedsättning och tillkännager detta för regeringen.