Bet. 2018/19:SfU1

Socialförsäkringsutskottet s betänkande

2018/19 : SfU1

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker budgetpropositionens förslag om anslag för 2019 inom utgiftsområde 10 . Förslaget överensstämmer med ett gemensamt förslag från Moderaterna och Kristdemokraterna som lagts fram under ärendets beredning. Anslagen uppgår sammantaget till knappt 98 miljarder kronor. Därmed avstyr ker utskottet de alternativa budgetförslag som förts fram i motioner. Utskottet tillstyrker också regeringens förslag till bemyndigande om ekonomiskt åta gande.

Samtliga motionsförslag avstyrks.

I betänkandet finns f yra särskilda yttranden ( S, SD , C, V, L , MP ). Ledamöterna från Socialdemokraterna , Sverigedemokraterna, Centerpartiet, Vänsterpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet avstår från ställningstagande när det gäller anslagsbeslutet och redovisar i stället sina överväganden i särskilda yttranden.

Behandlade förslag

Proposition 2018/19:1 inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjuk dom och funktionsnedsättning .

Nio y rkanden i motioner från allmänna motionstiden 2018/19.

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Budgetprocessen i riksdagen

Betänkandets disposition

Utskottets överväganden

Regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 10

Anslag inom utgiftsområde 10

Särskilda yttranden

1. Anslag inom utgiftsområde 10 (S, V, MP)

2. Anslag inom utgiftsområde 10 (SD)

3. Anslag inom utgiftsområde 10 (C)

4. Anslag inom utgiftsområde 10 (L)

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Motioner från allmänna motionstiden 2018/19

Bilaga 2

Regeringens och motionärernas anslagsförslag

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Anslag inom utgiftsområde 10

a) Anslagen för 2019

Riksdagen anvisar anslagen för 2019 inom utgiftsområde 10 enligt regeringens förslag.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2018/19:1 utgiftsområde 10 punkt 2 och avslår motionerna

2018/19:1641 av Julia Kronlid m.fl. (SD) yrkandena 3, 4, 14 och 15,

2018/19:2379 av Julia Kronlid m.fl. (SD),

2018/19:2615 av Solveig Zander m.fl. (C),

2018/19:2964 av Emma Carlsson Löfdahl m.fl. (L) och

2018/19:2995 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkandena 16 och 19.

b) Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2019 besluta om en kredit i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare utnyttjad kredit uppgår till högst 170 000 000 kronor för att tillgodose Försäkringskassans behov av likviditet vid utbetalning av ersättning för vård i andra länder.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2018/19:1 utgiftsområde 10 punkt 1.

Stockholm den 13 december 2018

På socialförsäkringsutskottets vägnar

Johan Forssell

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Johan Forssell (M), Rikard Larsson (S) * , Carina Ohlsson (S) * , Katarina Brännström (M), Teresa Carvalho (S) * , Solveig Zander (C) * , Nooshi Dadgostar (V) * , Elisabeth Björnsdotter Rahm (M), Julia Kronlid (SD) * , Kadir Kasirga (S) * , Hans Eklind (KD), Björn Petersson (S) * , Emma Carlsson Löfdahl (L) * , Maria Ferm (MP) * , Arin Karapet (M), Linda Lindberg (SD) * och Anne Oskarsson (SD) * .

* Avstår från ställningstagande, se särskilda yttranden.

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I detta ärende behandlas regeringens budgetproposition 2018/19:1 i de delar som gäller utgiftsområde 10 E konomisk trygghet vid sjukdom och funktions nedsättning och ett antal motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2018/19. Regeringens förslag till riksdagsbeslut finns i bilaga 1. Motionsför slagen finns också i bilaga 1.

I bilaga 2 finns en sammanställning av regeringens förslag till anslag för 2019 och de avvikelser från dessa som Sverigedemokraterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Liberalerna föreslår i sina anslagsmotioner.

I propositionen anförs att särskilda principer har tillämpats vid utform ningen av propositionen med anledning av att den har beslutats av en över gångsregering (prop . 2018/19:1 utg. o mr . 10 s. 9 f. ). Utgångspunkten för försla gen i propositionen har varit den budget som riksdagen har beslutat för 2018 efter förslag i budgetpropositionen för 2018. Vidare har vissa generella juste ringar av anslagen gjorts i enlighet med vad som redovisas i propositionen. Regeringen har avstått från att redovisa den framtida politiska inriktningen för utgiftsområdet.

Under beredningen av ärendet har Försäkringskassans tillförordnad e generaldirektör Maria Hemström-Hemmingsson i nformerat utskottet om myn dighetens arbete.

Ledamöterna från Moderaterna och Kristdemokraterna har under utskottets beredning av ärendet lämnat kompletterande information till förslagen.

Budgetprocessen i riksdagen

Rambeslutsprocessen

Budgetprocessen innebär bl.a. att riksdagen i ett första steg genom ett beslut fastställer en utgiftsram för varje utgiftsområde. Utgiftsramen anger det belopp som utgiftsområdets anslag högst får uppgå till (11 kap. 18 § riksdagsord ningen).

Finansutskottet har i betänkande 2018/19:FiU1 Statens budget 2019 Ram beslutet tillstyrkt regeringens förslag till utgiftsram för utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning (prop. 2018/19:1) .

Riksdagen har därefter med bifall till ett gemensamt förslag från Modera terna och Kristdemokraterna bestämt utgiftsramen för utgiftsområde 10 för 2019 till 97 657 012 000 kronor ( res. 5 i 2018/19:FiU1, rskr. 2018/19:62). U tgiftsramen för detta utgiftsområde överensstämmer med regeringens förslag.

I detta betänkande föreslår socialförsäkringsutskottet för riksdagen hur anslagen för utgiftsområdet ska fördelas inom utgiftsområdesramen. Riksda gens ställningstagande till anslag för utgiftsområdet ska göras genom ett beslut (11 kap. 18 § riksdagsordningen).

Uppföljning av regeringens resultatredovisning

Enligt budgetlagen (2011:203) ska regeringen i budgetpropositionen lämna en redovisning av de resultat som har uppnåtts i verksamheten i förhållande till de mål som riksdagen har beslutat. I propositionen lämnar regeringen en sådan redovisning. Mot bakgrund av de principer som tillämpats vid utformningen av propositionen med anledning av att den har beslutats av en övergångs - regering har regeringen dock avstått från att redovisa sina slutsatser av de pre senterade resultaten.

I utskottens uppgifter ingår att följa upp och utvärdera riksdagsbeslut (4 kap. 8 § regeringsformen). Som en del i utskottens uppföljning ingår att behandla den resultatinformation som regeringen presenterar. Riksdagen har beslutat om riktlinjer för bl.a. den löpande uppföljningen av regeringens resul tatredovisning ( framst . 2005/06:RS3, bet. 2005/06:KU21). Av riktlinjerna framgår att riksdagen beställer och tar emot information om resultatet av sta tens verksamhet.

Utskottet har mot den bakgrunden gått igenom regeringens resultatredovis ning för utgiftsområde 10 i budgetpropositionen.

Betänkandets disposition

Betänkandet har disponerats så att regeringens resultatredovisning behandlas först. Därefter behandlar utskottet de förslag i budgetpropositionen och de motionsförslag som gäller anslag och ett bemyndigande om ekonomiska åta ganden inom utgiftsområde 10 .

Utskottets överväganden

Regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 10

Propositionen

I enlighet med kraven i budgetlagen (2011:203) lämnar regeringen i propo sitionen en resultatredovisning i förhållande till de av riksdagen beslutade målen. Mot bakgrund av de principer som tillämpats vid utformningen av pro positionen med anledning av att den har beslutats av en övergångsregering har regeringen dock avstått från att redovisa sina slutsatser av de presenterade resultaten.

Riksdagen har beslutat om målet för utgiftsområde 10 E konomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning : Frånvaron från arbete på grund av sjukdom ska ligga på en långsiktigt stabil och låg nivå.

Av regeringens resultatredovisning framgår bl.a. att kvinnors ohälsotal har minskat med 2,0 dagar och män s med 1,2 dagar. Enligt regeringens mening förväntas minskning en fortsätta eftersom antalet personer med sjukersättning har minskat och antalet startade sjukfall (eller sjukpenningtalet) förväntas minska framöver.

Det framgår att s jukpenningtalet började minska i april 2017 , och i decem ber samma år uppgick det till 10,1 dagar, uppdelat på 13,3 dagar för kvinnor och 6,9 dagar för män. Vidare avslutas s jukfall som är kortare än ett år nu tidigare, medan antalet sjukfall som pågått mer än två år ökar , vilket enligt regeringen förklaras främst av borttagandet av den bortre tidsgränsen. I nulä get pågår ca 343 000 sjuk fall per år minst 30 dagar (218 000 kvinnor och 125 000 män).

Vidare framgår att a ndelen sjukfrånvar ande har minskat inom samtliga sek torer, vilket motsvarar en total minskning med 0,3 procentenheter jämfört med samma period 2016. För kvinnor är minskningen 0,4 procentenheter och för män 0,2 procentenheter. Dessa minskningar är enligt regeringen statistiskt säkerställda. Sjukfrånvaron skiljer sig fortfarande åt mellan olika sektorer , och högst sjukfrånvaro har kvinnor anställda inom kommun och landsting .

Det framgår också att d en vanligaste sjukskrivningsorsaken är p sykisk ohälsa. Sjukskrivningstiden är generellt sett längre vid psykiatriska diagnoser än vid övriga diagnoser.

Det finns regionala skillnader i sjukfrånvaron. I genomsnitt är variationerna per län något större för kvinnor än för män. S killnader na kan enligt regering ens mening delvis förklaras av olikhet i länens befolkningsdemografiska struk tur men en del av skillnaderna kan också bero på andra faktorer , exempelvis bristande likformighet i tillämpningen och i nyttjandet av sjukförsäkringen .

Vidare framgår att u nder 2017 nybeviljades totalt 5 700 försäkrade personer sjukersättning (52 procent kvinnor och 48 procent män). Det är 3 100 färre än 2016. Regeringen an g er att bl.a. Försäkringskassans förändrade tillämpning sedan 2015 kan ha inneburit att färre individer bedöms uppfylla villkoren för att beviljas sjukersättning . Det framgår också att ö kningen av antalet försäk rade med aktivitetsersättning har brutits . Nedgången av nybeviljade ersätt ningar avser i första hand försäkrade med nedsatt arbetsförmåga och i mindre utsträckning nybevilja n de av ersättning ar för förlängd skolgång.

Det framgår även att b eviljandet av arbetsskadelivränta minska r och att skillnaderna mellan kvinnor och män består. Någon förklaring till ökningen av andelen avslag på ansökningar för kvinnor och män redovisa s inte.

Slutligen fram håller regeringen att den svenska sjukfrånvaron ligger i nivå med EU-genomsnittet men att den variera r betydligt mer över tid när EU-genomsnittet ( Statistiska centralbyråns A rbetskraftsundersökning ). An ställda kvinnor i S verige har högre sjukfrånvaro än genomsnittet anställda kvinnor inom EU och enligt regeringen kan det delvis bero på att arbetskraftsdeltagan det bland kvinnor i Sverige generellt sett är högre än bland kvinnor i andra EU-länder. Under 2017 minskade sjukfrånvaron i Sverige för både kvinnor och män. Regeringen framhåller att sjukfrånvaron för kvinnor i Sverige nu närma r sig EU -genomsnittet för kvinnor. I Sverige har män ungefär samma sjukfrånvaro som EU-genomsnittet för män.

Utskottets bedömning

Enligt utskottet ger resultatredovisningen värdefull information om utveck lingen på området. Liksom tidigare år är den utformad på ett logiskt och tydligt sätt.

Utskottet konstaterar i övrigt att regeringen har avstått från att redovisa sina slutsatser av de presenterade resultaten mot bakgrund av att propositionen har beslutats av en övergångsregering. Utskottet har inget ytterligare att anföra.

Anslag inom utgiftsområde 10

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen anvisar anslagen för 2019 inom utgiftsområde 10 Ekono misk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning enligt förslag i budgetpropositionen för 2019 och lämnar det bemyndigande som regeringen har begärt . Motionärernas alternativa förslag till anslags fördelning avslås.

Jämför särskilt yttrande 1 (S, V, MP), 2 (SD), 3 (C) och 4 (L).

Propositionen

B udget proposition en har beslutats av en övergångsregering. Regeringens för slag utgår från 2018 års budget med justeringar för p ris- och löneomräkningar och med beaktande av ändrad makroekonomisk utveckling . Vidare har anslag justerats till följd av redan beslutade lagar och förordningar. Även behov av att upprätthålla nödvändiga samhällsfunktioner och samhälls tjänster i avvak tan på en utredning m.m. har beaktats. Dessutom påverkas u tgiftsområdet av finansiering en av en nystartad myndighet inom utgiftsområde 14 Arbetsmark nad och arbetsliv samt justeringar till följd av flytt av ändamål och verksam heter för lokal statlig service vid servicekontoren till utgiftsområde 2 Sam hällsekonomi och finansförvaltning.

Anslag 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m.

Regeringen föreslår att 36 946 254 000 kronor anvisas till anslag 1:1 S jukpen ning och rehabilitering m.m.

Anslaget får användas för utgifter för sjukpenning, rehabiliteringspenning, närståendepenning och arbetshjälpmedel enligt socialförsäkringsbalken (SFB) och lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken (införande lagen) . Anslaget får vidare användas för utgifter för boendetillägg och sjuk penning respektive rehabiliteringspenning i särskilda fall enligt SFB. Anslaget får dessutom användas för utgifter som kan uppkomma med anledning av vissa bestämmelser i sjuklönesystemet, de n s.k. sjuklönegarantin och det särskilda högriskskyddet enligt lagen (1991:1047) om sjuklön. Anslaget får även använ das för utgifter för återbetalningspliktiga studiemedel för studerandes sjukpe rioder enligt studiestödslagen (1999:1395). Därtill får anslaget användas för utgifter för ersättning för skada orsakad av deltagare i arbetslivsinriktad reha bilitering, arbetshjälpmedel m.m. Anslaget får också användas för utgifter för statliga ålderspensionsavgifter .

R egeringen anger att a llt fler sjukfall avslutas omkring rehabiliteringsked jans bedömningstidpunkter , vilket sannolikt bero r på F örsäkringskassans för stärkta och förbättrade utrednings- och bedömningsarbete. Vidare har a ndelen försäkrade som får rehabiliteringspenning successivt minskat, delvis eftersom d en försäkrade sedan 2016 bara får rehabiliteringspenning för den tid som han eller hon deltar i en åtgärd, medan resterande del av dagen ersätts med sjuk penning om övriga förutsättningar är uppfyllda. Även b ehovet av arbetshjälp medel m.m. har minskat och Försäkringskassans behov av kompletterande underlag och utlåtanden tillgodoses i stället inom ramen för h älso- och sjuk vården via en överenskommelse mellan regeringen och Sveriges K ommuner och Landsting (SKL) . Inflödet till sjukpenning i särskilda fall utgörs numera av försäkrade som haft aktivitetsersättning och fyllt 30 år . Regeringen förvän tar att denna grupp kommer att växa något de kommande åren.

Anslag 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m.

Regeringen föreslår att 43 943 558 000 kronor anvisas till anslag 1:2 Aktivi tets- och sjukersättningar m.m.

Anslaget får användas för utgifter för aktivitets- och sjukersättning, bostadstillägg till försäkrade med aktivitets- och sjukersättning samt för kost nader för sysselsättning av vissa försäkrade med aktivitets- och sjukersättning enligt SFB och införande lagen . Anslaget får dessutom användas för utgifter för statlig ålderspensionsavgift. Nuvarande utgiftsutveckling påverkas i hög grad av att många fyller 65 år och inte längre kommer att få sjukersättning, i kombination med att nybeviljandet är lågt i förhållande till utflödet.

Anslag 1:3 Merkostnadsersättning och handikappersättning

R egeringen föreslår att 1 391 000 000 kronor anvisas till ansla g 1:3 Merkost nadsersättning och handikappersättning .

Från och med den 1 januari 2019 avskaffades ersättning för merkostnader inom vårdbidraget ( utg.omr . 12 anslag 1:6 Omvårdnadsbidrag och vårdbi drag) , och merkostnaderna för barn med funktionsnedsättning belastar nu i stället detta anslag.

Anslag 1:4 Arbetsskadeersättningar m.m.

Regeringen föreslår att 2 773 000 000 kronor anvisas till anslag 1:4 Arbets skadeersättni ng ar m.m.

Anslaget får användas för utgifter för arbetsskadeersättning enligt SFB samt motsvarande äldre lagstiftning. Arbetsskadeersättning kan lämnas i form av bl.a. livränta till den skadade, ersättning för tandvård samt begravningshjälp och livränta till efterlevande. Anslaget får dessutom användas för utgifter för statlig ålderspensionsavgift . Utgifterna inom arbetsskadeförsäkringen har de senaste åren reducerats betydligt. Antalet arbetsskadelivräntor förväntas under 2018 fortsätta att minska till i genomsnitt drygt 29 800 .

Anslag 1:5 Ersättning inom det statliga personskadeskyddet

Regeringen föreslår att 36 349 000 kronor anvisas till anslag 1:5 Ersättning inom det statliga personskadeskyddet .

Enligt regeringen beräknas e rsättningarna bli något lägre de kommande åren, främst eftersom livräntor na enligt äldre lagstiftning upphör.

Anslag 1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen

Regeringen föreslår att 2 901 000 000 kronor anvisas till anslag 1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen .

Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag och bidrag till berörda aktörer i sjukskrivningsprocessen. Medlen avser bidrag till hälso- och sjukvår den för arbetet med sjukskrivningsprocessen, bidrag till arbetsgivare för arbetsplatsinriktat rehabiliteringsstöd samt bidrag till företagshälsovården för medicinsk service. Medlen avser även kostnader för rehabiliteringsinsatser i samarbete mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen, försäkrings - medicinska utredningar enligt lagen (2018:744) om försäkringsmedicinska utredningar, finansiell samordning genom samordningsförbund samt vissa förvaltningsutgifter. Därtill avser medlen utgifter för kunskapsutveckling för sjukskrivningsprocessen och åtgärder för en effektiv sjukskrivningsprocess.

Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen samarbetar för att vidta åtgär der som bidrar till att den som är sjukskriven återfår arbetsförmågan och kan återgå i arbete. Åtgärderna ska bidra till att skapa goda förutsättningar för övergång till arbetsmarknaden och förkorta tiden i sjukförsäkringen. Utgif terna för 2019 beräkna s till 709 miljoner kronor.

Av resurserna till samordningsförbunden ska Försäkringskassan bidra med statens andel motsvarande hälften av medlen. Landsting och kommuner ska bidra med varsin fjärdedel. För 2018 uppgick de statliga medlen till 339 mil joner kronor , och dessa bedöm er regeringen förbrukas i sin helhet. Utgifterna för 2019 beräknas till 339 miljoner kronor.

Utredningen om finansiell samordning mellan hälso- och sjukförsäkring har lämnat betänkand et Samspel för hälsa – finansiell samordning mellan hälso- och sjukvård och sjukförsäkring (SOU 2018:80) . Vidare har en arbets grupp utrett formerna för en permanent koordineringsfunktion inom vården (Ds 2018:6). Lagrådet har behandlat förslaget. För att kunna upprätthålla nöd vändiga samhällsfunktioner eller tjänster i avvaktan på ställningstagande angående dessa båda förslag bedömer regeringen att det finns behov av en överenskommelse med S KL om en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess för 2019. Utgifterna för 2019 beräknas till 1 326 miljoner kronor.

L agen (2018:774) om försäkringsmedicinska utredningar träder i kraft den 1 januari 2019. I lagen anges att la ndsting et ska tillhandahålla försäkringsme dicinska utredningar på begäran av Försäkringskassan och att l andstinget har rätt till ersättning från staten för sina kostnader. Syftet med utredningarna är att tillgodose Försäkringskassans behov av att i rätt tid få tillgång till kvalifi cerade medicinska underlag för beslut i vissa ärenden om sjukförsäkring. Utgifterna för 2019 beräknas till 250 miljoner kronor .

Enligt b estämmelser na i 30 kap. 6 § SFB, som trädde i kraft den 1 juli 2018 , ska arbetsgivare n upprätta en plan för återgång i arbete för arbetstagare som varit frånvarande för sjukdom i 30 dagar, om det kan antas att arbetstagarens arbetsförmåga kommer att vara nedsatt under minst 60 dagar (prop. 2017/18:1, bet. 2017/18:SfU1, rskr. 2017/18:124). Denna lagreglerade skyldighet för arbetsgivare att planera och genomföra rehabiliteringsåtgärder kombineras med ett utökat ekonomiskt stöd vid användande av expertresurser. Utgifterna för 2019 beräknas till 218 miljoner kronor.

I förordningen (2017:117) om bidrag till företagshälsovården för köp av medicinsk service finns bestämmelser om bidrag till anordnare av företags - hälsovård för dennes kostnader för köp av medicinsk service från offentliga eller privata vårdgivare. Försäkringskassan beslutar om utbetalning av bidrag till anordnare av företagshälsovård. Utgifterna för 2019 beräknas till 55 miljo ner kronor.

Under 2018 inrättade s Myndigheten för arbetsmiljökunskap. Regeringen föreslår att myndigheten delfinansieras 2019 med 2,5 miljoner kronor inom detta anslag .

Anslag 1:7 Ersättning för höga sjukskrivningskostnader

R egeringen föreslår att 957 000 000 kronor anvisas till anslag 1:7 Ersättning för höga sjukskrivningskostnader.

Försäkringskassan har redovisat en kvalitetsuppföljning av förmånen med åtgärder för att öka sannolikheten för korrekta ersättningar (S2017/03474/SF). Uppföljningen visa r på en relativt hög risk för felaktiga utbetalningar och där med ett behov av utvecklingsinsatser. Kvalitetsförbättringar har delvis genom förts under 2018 , och ytterligare åtgärder kommer att påbörjas.

Anslag 2:1 Försäkringskassan

Regeringen föreslår att 8 640 598 000 kronor anvisas till anslag 2:1 Försäk ringskassan .

Anslaget får användas för Försäkringskassans förvaltningsutgifter. Ansla get får även användas för forskning inom socialförsäkringens område.

Anslaget beräknas minska med 262,6 miljoner kronor 2019 eftersom ä nda mål och verksamheter för lokal statlig service vid servicekontoren flyttas till utg iftsområde 2 (prop. 2017/18:100, bet. 2017/18:KU40, rskr. 2017/18:419). I avvaktan på att uppgiften tas över av Statens servicecenter bör dock Försäk ringskassan få disponera 222,6 m iljoner kronor , dvs. delar av anslaget 1:19 Statens servicecenter (prop. 2018/19:1 utg.omr . 2 avsnitt 4.4). Anslaget beräk nas öka till följd av pris- och löneomräkning.

Vidare föreslå s att r egeringen bemyndigas att för 2019 besluta om en kredit i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare utnyttjad kredit uppgår till högst 170 m iljoner kronor för att tillgodose Försäkringskassans behov av likviditet vid utbetalning av ersättning för vård i andra länder.

Anslag 2:2 Inspektionen för socialförsäkringen

R egeringen föreslår att 68 253 000 kronor anvisas till anslag 2:2 Inspektionen för socialförsäkringen. Anslaget får användas för Inspektionen för socialför säkringens förvaltningsutgifter. Anslaget beräknas öka något till följd av pris- och löneomräkning .

Motionerna

Sverigedemokraterna

I kommittémotion 2018/19: 2379 av Julia Kronlid m.fl. (SD ) föreslås att ri ksdagen anvisa r 4 47 5 000 000 kronor mer än vad som föreslås till utgifts området i budgetpropositionen för 2019 . Till anslag 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. a nvisas 545 miljoner kronor mer för att stärka rehabiliteringskedjan. Motionärerna föreslår att den sjukskrivnes arbetsförmåga efter dag 180 ska bedöma s mot yrken inom hans eller hennes kompetensområde på arbetsmarknaden i stället för mot sådant arbete som är normalt förekommande på arbetsmarknaden eller genom annat sådant lämpligt arbete som är tillgängligt , om det inte finns särskilda skäl emot det eller om det i annat fall kan anses oskäligt . I övrigt föreslår motionärerna att a nslaget höjs till följd av effekter av förslag inom andra områden, bl.a. mom s på livs medel och avskaffande av särskild löneskatt för äldre . Till anslag 1:2 Aktivi tets- och sjukersättningar m.m. anvisas 800 miljoner kronor mer för att höja garantinivån i sjukersättningen motsvarande 300 kronor per månad , införa en ny förmån (s jukersättning med vård och rehabilitering ) , höja högsta boendekostnaden som ersätts i bos tadstillägget från dagens 5 000 kronor till 6 000 kronor per månad och låta vuxna med funktionsnedsättning lönearbet a upp till 25 procent under 6 månader med behåll en aktivitets- och sjuk ersättning . Om lönearbet et uppgår till mer än 25 procent bör ersättningen minska s . I övrigt höjs anslaget till följd av effekter av förslag om höjd ersätt ningsnivå i arbetslöshetsförsäkringen inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv . Vidare minskas a nslaget till följd av att bl.a. anslaget till bostadsbidraget föreslås öka inom utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn . Till anslag 1:3 Merkostnadsersättning och handikappersätt ning anvisas 30 miljoner kronor mer för att inkludera hjälp behov i ersättningen även till vuxna med funktions nedsättning och medge fort satt ersättning vid förvärvsarbete efter att den försäkrade har fyllt 65 år. Till anslag 1:6 Bidrag till sjukskrivningsprocessen anvisas 100 miljoner kronor mer för att stärka rehabiliteringskedjan genom regelbund na personlig a kontakt er och avstämningsmöten . A ktörernas kompetens i bemö tande och vid bedömning av försäkrade med psykisk ohälsa behöver också stärkas . Vidare föreslås att 3 000 miljoner kronor anvisas till ett nytt anslag , Sjuklön för småföretag. S yft et är att göra det både billigare och enklare för små företag och mikroföretag att anställa , eftersom företag inte ska stå för sjuklön ekost na der upp till 29 089 kronor per år . Dessutom förbättras möjlig heterna för arbetstagare att återinträda på arbetsmarknaden, eftersom arbets givarens risker minskar.

Även i k ommittémotion 2018/19:1641 av Julia Kronlid m.fl. (SD) begärs tillkännagivande n om att höja taket i bostadstillägget , lätta regelverket och stärka sjukersättningen, inkludera hjälpbehov i ersättning till vuxna med funktions nedsättning och justera den övre åldersgränsen för ersättning till vuxna med funktions nedsättning ( yrkande na 3 , 4, 14 och 15 ) .

Centerpartiet

Solveig Zander m.fl. (C) föreslår i kommittémotion 2018/19:2615 att riksdagen anvisar 584 000 000 kronor mindre än vad som föreslås till utgifts området i budgetpropositionen för 2019 . Till anslag 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. anvisas 184 miljoner kronor mindre till följd av effekter av förslag i arbetslöshetsförsäkringen inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv. Samtidigt höjs anslaget till följd av effekter av förslag om avskaffande av särskild löneskatt för äldre . Till anslag 1:2 Aktivitets- och sjukersättning ar m.m. anvisas 400 miljoner kronor mindre till följd av motionärernas förslag om att avskaffa kvalificeringsregeln i aktivitets - och sjuk ersättningen för flyktingar och andra skyddsbehövande .

Kristdemokraterna

I kommittémotion 2018/19:2995 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkande 19 före slås att riksdagen anvisar 794 000 000 kronor mindre än vad som föreslås till utgiftsområdet i budgetpropositionen för 2019 . Till anslag 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. anvisas 294 miljoner kronor mindre på grund av bl.a. effekter av förslag i arbetslöshetsförsäkringen inom utgiftsområde 14 Arbets marknad och arbetsliv . Till följd av effekter av förslag om avskaffande av sär skild löneskatt för äldre höjs anslaget. Till anslag 1:2 Aktivitets- och sjuker sättning ar m.m. anvisas 500 miljoner kronor mindre eftersom kvalificerings regeln bör avskaffas för försäkrade som beviljats uppehållstillstånd på grund av flyktingskäl eller som annan s kyddsbehövande . I yrkande 16 begärs ett till kännagivande om ändrade regler för kvalificering till garantiersättning inom aktivitets- och sjuk ersättningen .

Liberalerna

Emma Carlsson Löfdahl m.fl. (L) föreslår i kommittémotion 2018/19:2964 att r iksdagen anvisar 5 919 000 000 kronor mindre än vad som föreslås till utgiftsområdet i budgetpropositionen för 2019 . Till anslag 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. anvisas 4 887 miljoner kronor mindre till följd av m otionärerna s förslag om att återinföra den bortre tidsgränsen i sjukförsäk ringen, införa en ny karensdag dag 15 och ytterligare en kontrollpunkt dag 300 i sjukperioden . I övrigt minskas anslaget till följd av effekter av förslag i arbetslöshetsförsäkringen inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbets liv . Till anslag 1:2 Aktivitets- och sjukersättning ar m.m. anvisas 1 006 miljo ner kronor mindre för att avskaffa de särskilda ersättningsreg lerna på garantinivå för flyktingar, alternativt skyddsbehövande eller övrig skyddsbehövande. Motionärerna vill även avskaffa den automatiska rätten till aktivitetsersättning vid förlängd skolgång och höja den högsta boendekostnad som ersätts genom bostadstillägget från dagens 5 000 kronor per månad till 6 000 kronor. I övrigt minskas anslaget till följd av effekter av förslag inom andra områden . Till anslag 2:1 Försäkringskassan anvisas 26 miljoner kronor mindre på grund av pris- och löneomräkning.

Utskottets ställningstagande

Särskilda principer har tillämpats vid utformningen av budgetpropositionen för 2019 med anledning av att den har beslutats av en övergångsregering. Utgångspunkten för förslagen har följaktligen varit den budget som riksdagen beslutade för 2018. Att en övergångsregering är bunden av vissa principer fråntar dock inte riksdagen vare sig rätten eller ansvaret att besluta om statens budget. Våra grundlagar är tydliga om var finansmakten vilar. Det är riksdagen som har befogenheten att besluta om skatter och statens utgifter. Utskottet kon staterar att vissa partier trots detta valt att avstå från att lägga fram egna bud getförslag i riksdagen i årets budgetprocess.

Riksdagen har bestämt ramen för utgiftsområde 1 0 till knappt 98 miljarder kronor. Utskottet har nu att bestämma nivån på de olika anslagen inom utgifts området.

Moderaterna och Kristdemokraterna har under ärendets beredning i utskottet lämnat ett gemensamt förslag till anslagsfördelning inom utgiftsom råde 10 som inte avviker från förslag et i budgetpropositionen . Kristdemokra terna har därmed justerat sitt motions förslag vad gäller anslagsfördelning inom utgiftsområde t .

U tskottet ställer sig bakom den anslagsfördelning inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning som föreslås i bud getpropositionen för 2019. Därmed avstyrker utskottet samtliga förslag till annan fördelning.

Utskottet tillstyrker proposition 2018/19:1 punkt 2 samt avstyrker motion erna 2018/19 : 2379 (SD), 2018/19:1641 (SD) yrkand ena 3, 4, 14 och 15, 2018/19:2615 (C), 2018/19:2995 ( KD) yrkandena 16 och 19 samt 2018/19:2964 (L).

Utskottet har inget att invända mot regeringens förslag om bemyndigande för att tillgodose Försäkringskassans behov av likviditet vid utbetalning av ersättning för vård i andra länder. Utskottet tillstyrker därför proposition 2018/19:1 punkt 1.

Särskilda yttranden

1.

Anslag inom utgiftsområde 10 (S, V, MP)

Rikard Larsson (S), Carina Ohlsson (S), Teresa Carvalho (S), Nooshi Dadgostar (V), Kadir Kasirga (S), Björn Petersson (S) och Maria Ferm (MP) anför:

Den budgetproposition som lämnades till riksdagen den 15 november 2018 var beslutad av en övergångsregering. Särskilda principer tillämpades därför vid utformningen av propositionen, där utgångspunkten var den av riksdagen beslutade budgeten för 2018. Efter att riksdagen den 12 december 2018 i första steget av budgetprocessen ställt sig bakom andra utgiftsramar och beräkningar av inkomsterna än de som övergångsregeringen föreslagit, och som vi anser måste betraktas som en helhet, avstår vi från ställningstagande när det gäller anslagsfördelningen inom utgiftsområde 2.

Efter valet hösten 2018 röstade fler än hälften av den nyvalda riksdagens ledamöter nej på frågan om statsministern hade tillräckligt stöd i riksdagen. Detta trots att de rödgröna partierna utgör det största blocket med 144 mandat mot de borgerliga partiernas 143 mandat. Med anledning av detta entledigades samtliga statsråd och Sverige styrs av en övergångsregering. Eftersom någon ny regering ännu inte har tillträtt uppehåller de entledigade statsråden sina befattningar som en övergångsregering, i enlighet med regeringsformens bestämmelser.

Detta är första gången som en övergångsregering lämnar en budgetpropo sition till riksdagen. I regeringsformen, riksdagsordningen och budgetlagen finns bestämmelser om budgetpropositionen och dess innehåll. Någon särskild reglering om hur en budgetproposition som lämnas av en övergångsregering ska utformas finns inte.

I en promemoria från Statsrådsberedningen har vissa riktlinjer utfärdats för det praktiska arbetet i Regeringskansliet under en övergångsregeringsperiod. Konstitutionsutskottet har vid granskningar av en övergångsregerings befo genheter hänvisat till dessa riktlinjer. Enligt riktlinjerna bör en övergångsre gering endast avgöra löpande eller brådskande ärenden. Vidare anges att en övergångsregering inte bör lägga fram propositioner som är politiskt kontro versiella eller som har en tydlig partipolitisk inriktning.

När det särskilt gäller en budgetproposition som lämnas av en övergångs - regering anges att den inte bör innehålla förslag som har en tydlig partipolitisk inriktning. Av regeringsformen följer vidare att den senaste beslutade budge ten ska fortsätta att gälla för det fall riksdagen inte beslutat om en ny budget. Vid framtagandet av denna proposition har regeringen därför bedömt att bud geten för 2019 bör utformas med utgångspunkt i budgeten för 2018, i väntan på att en ny regering tillträder och kan lämna de förslag till ändringar som följer av dess politiska inriktning. Med beaktande av detta har särskilda prin ciper tagits fram för utformningen av denna proposition. Principerna har tagits fram efter kontakter med företrädare för regeringspartierna och Vänsterpartiet samt Moderaterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Liberalerna.

En övergångsbudget är ingen permanent lösning. Den tar sig inte an de stora samhällsproblemen med nya reformer. Det är den heller inte avsedd att göra. Den finns för att viktiga samhällsfunktioner, välfärden och myndigheter ska fungera ungefär som tidigare. Den behövs för att skapa stabilitet och är just en övergångsbudget i väntan på att en regering ska tillträda och presentera sin ekonomiska politik. Det är när en sådan proposition läggs fram av en nytill trädd regering, som det är rimligt att motionera som oppositionsparti.

Vi anser att regeringen har redogjort för principerna, som tagits fram efter den process som varit, på ett klargörande sätt och tillämpat dem lojalt i arbetet med att ta fram budgetpropositionen för 2019. Men det ska inte tolkas som att övergångsregeringens budgetproposition ger uttryck för våra partiers politiska prioriteringar. Frågan har därför väckts om vi i likhet med oppositionspartierna borde lägga fram budgetmotioner under den allmänna motionstiden. Vi har dock valt att avstå den möjligheten och redogör nedan för våra skäl till det beslutet.

I och med beredningen av övergångsregeringens förslag till statens budget har vi nu nått långt bortom den terräng där befintlig konstitutionell praxis kan ge vägledning. Hur riksdagens partier och ledamöter väljer att agera har inte bara konsekvenser för den ekonomiska politiken år 2019 utan lägger också grund för konstitutionell praxis för liknande situationer i framtiden. Våra par tier har alla gett uttryck för att i ett läge där landet leds av en övergångsregering måste riksdagsarbetet koncentreras mot att få på plats en handlingskraftig regering som åtminstone kan tolereras av en majoritet av ledamöterna.

Vi förväntade oss en ordnad och ansvarsfull process med övergångsbudge ten och anser alltjämt att den borde ha passera t genom riksdagen som det var tänkt när lagstiftningen antogs och som de principer den är byggd på avser att säkerställa.

Mot detta har framförts att tillämpningen av principerna för en övergångs budget får negativa konsekvenser för samhällsviktiga funktioner som riksda gen inte bara kan utan också bör korrigera. Det döljer det faktum att förhållan det mellan riksdag och regering är en delikat kombination av konstitutionella regler och upparbetad praxis. Det är fullt rimligt att vilja ändra på den relationen men det är knappast vad något parti har gett uttryck för vare sig nu eller i andra sammanhang. Det är inte rimligt att en övergångsregering, som inte kan avgå om den inte får igenom sin budget, ska uppdras att verkställa andra partiers ekonomiska politik.

En nytillträdd regering kommer att behöva lägga fram en extra ändrings budget snarast med nödvändiga korrigeringar och det gäller oavsett vilket beslut riksdagen fattar i detta ärende. Det kan dessutom inte uteslutas att försök till sådana korrigeringar i riksdagsbehandlingen riskerar att förvärra proble men genom att skapa ryckighet och oklarhet i myndighetsstyrningen.

I debatten har det också påpekats att det inte är möjligt att i en extra änd ringsbudget föreslå skattesänkningar. Detta stämmer när det gäller inkomst skatter, även om det inte är någon hemlighet att vi anser att investeringar i välfärd, klimat, rättsväsende och försvar måste gå före stora skattesänkningar. För oss är ökad jämlikhet centralt. Vi kan inte heller se att någon av de skatte sänkningar som riksdagen nu beslutat om i första steget av budgetprocessen skulle vara så viktig att den trumfar behovet av att skapa en för landet långsik tigt hållbar konstitutionell praxis, snarare tvärtom.

Vi anser därför att lämpligaste praxis i lägen som detta är att riksdagsparti erna bör ägna sig åt att bidra till att en regering kan tillträda och snarast lägga fram en extra ändringsbudget på riksdagens bord. I enlighet därmed anser vi det förslag som övergångsregeringen föreslagit också borde ha bli vit riksda gens beslut.

När en ny regering kommit på plats får partierna i riksdagen lägga fram sin eg en ekonomiska politik: antingen som regeringsbildare, förhandlingspart eller opposition.

Riksdagen har genom sitt beslut den 12 december 2018 i det första steget av budgetprocessen gett budgetpolitiken en annan inriktning än den vi vill ha, genom att bifalla Moderaternas och Kristdemokraternas förslag. De utgiftsra mar som beslutats och som nu gäller i det andra steget i budgetprocessen är andra än de vi förespråkat. Därför väljer vi att avstå från ställningstagande när det gäller anslagsfördelningen inom utgiftsområde 10.

2.

Anslag inom utgiftsområde 10 (SD)

Julia Kronlid (SD), Linda Lindberg (SD) och Anne Oskarsson (SD) anför:

Riksdagen har genom sitt beslut den 12 december 2018 fastställt att de samlade utgifterna för utgiftsområde 10 inte får överstiga 97 657 012 kronor 2019 (bet. 2018 / 19:FiU1 , rskr. 2018/19: 6 2 ). Eftersom Sverigedemokraternas för slag till anslag inom utgiftsområdet ligger över den nivån kan vi inte reservera oss till förmån för detta förslag. Därför väljer vi att avstå från ställningstagande och lägger i stället fram ett särskilt yttrande om Sverigedemokraternas politik inom utgiftsområde 10. Sverigedemokraternas budgetalternativ bör ses som en helhet.

Sverigedemokraternas samlade förslag när det gäller statens budget finns i partimotion 2018/19:1913. I den motionen finns också förslag till ram för utgiftsområde 10. Förslaget om anslag inom utgiftsområde 10 läggs fram i motion 2018/19 : 2379.

För att göra det billigare och enklare för små företag och mikroföretag att anställa föreslå r vi att f öretag bara ska stå för sjuklön ekostnader s om översti ger 29 089 kronor per år. Även möjligheterna för arbetstagare att återinträda på arbetsmarknaden kan förbättras med förslaget, eftersom arbetsgivarens ris ker minskar . Vi föreslår därför att 3 000 miljoner kronor anvisas till ett nytt anslag Sjuklön för småföretag . Vidare föreslå r vi att rehabiliteringskedjan stärks genom att den sjukskrivnes arbetsförmåga efter dag 180 bedöms mot yrken inom hans eller hennes kompetensområde på arbetsmarknaden i stället för mot sådant arbete som är normalt förekommande på arbetsmarknaden eller genom annat sådant lämpligt arbete som är tillgängligt , om det inte finns sär skilda skäl emot det eller om det i annat fall kan anses oskäligt. I övrigt föreslå r vi att garantinivån i sjukersättningen höjs med motsvarande 300 kronor per månad och att d en högsta boendekostnaden som ersätts genom bostadstillägget inom sjukersättningen höjs från dagens 5 000 kronor till 6 000 kronor per månad. Vi föreslår även att det införs en ny förmån , sjukersättning med vård och rehabilitering , och att aktivitets- och sjukersättningen kan få bibehåll a s under 6 månader vid lönearbete upp till 25 procent. Om lönearbete t uppgår till mer än 25 procent bör ersättningen minskas . Vidare föreslår vi att hjälp behov inkluderas i ersättning till vuxna med funktionsnedsättning och att vuxna med funktionsnedsättning medges fortsatt ersättning vid förvärvsarbete även efter att den försäkrade har fyllt 65 år. Slutligen vill vi stärka rehabiliteringskedjan genom regelbundna personliga kontakter och avstämningsmöten samt genom att förstärka aktörernas kompetens i bemötande och vid bedömning av försäk rade med psykisk ohälsa .

S ammantaget anvisar vi 4 475 000 000 kronor mer än vad som föreslås till utgiftsområde 10 i budgetpropositionen för 2019.

3.

Anslag inom utgiftsområde 10 (C)

Solveig Zander (C) anför:

Eftersom riksdagsmajoriteten i det första steget av budgetprocessen har gett budgetpolitiken en annan inriktning än den Centerpartiet önskar avstår vi från ställni ng stagande när det gäller anslagsfördelningen inom utgiftsområde 10. Centerpartiets budgetalternativ bör ses som ett sammanhållet paket där inte någon el ler några delar kan brytas ut och behandlas isolerat.

Centerpartiets sam la de förslag när det gäller statens budget fin ns i parti motion 2018/ 1 9: 26 10 . I den motionen finns också förslag till ram för utgifts område 10. Förslaget om a n slag inom utgiftsområde 10 läggs fram i motion 2018/19:2615.

K valificeringsregeln bör avskaffas för flyktingar och skyddsbehövande i aktivitets- och sjuk ersättningen. I övrigt bör anslaget till utgiftsområdet minska till följd av effekter av förslag i nom andra utgiftsområden.

Sammantaget anvisar vi 584 000 000 kronor mindre än vad som föreslås till utgiftsområde 10 i budgetpropositionen för 2019 .

4.

Anslag inom utgiftsområde 10 (L)

Emma Carlsson Löfdahl (L) anför:

Eftersom riksdagsmajoriteten i det första steget av budgetprocessen har gett budgetpolitiken en annan inriktning än den Liberalerna önskar avstår vi från ställningstagande när det gäller anslagsfördelningen inom utgiftsområde 10. Liberalernas budgetalternativ bör ses som ett sammanhållet paket där inte någon eller några delar kan brytas ut och behandlas isolerat.

Liberalernas samlade förslag när det gäller statens budget finns i parti motion 2018/ 1 9:2 988 . I den motionen finns också förslag till ram för utgifts område 10. Förslaget om anslag inom utgiftsområde 10 läggs fram i motion 2018/19:2 964 .

D en bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen bör återinför a s samtidigt som det införs en ny karensdag dag 15 och ytterligare en kontrollpunkt dag 300 i sjuk perioden. V idare bör de särskilda reglerna för ersättning på garantinivå inom aktivitets- och sjukersättningen avskaffas för flyktingar, alternativ t skyddsbe hövande eller övrig skyddsbehövande . Även den automatiska rätten till akti vitetsersättning vid förlängd skolgång bör avskaffas . D ärutöver bör den h ögsta boendekostnad som ersätts genom bostadstillägget höjas från dagens 5 000 kronor till 6 000 kronor per månad . Försäkringskassan s anslag bör minskas på grund av pris- och löneomräkning. I övrigt föreslå r vi även vissa minsk ningar till följd av effekter av förslag inom andra områden .

Samman taget anvisar vi 5 919 000 000 kronor mindre än vad som föreslås till utgiftsområde 10 i budgetpropositionen för 2019 .

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2018/19:1 Budgetpropositionen för 2019 utgiftsområde 10:

1. Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2019 besluta om en kredit i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare utnyttjad kredit uppgår till högst 170 000 000 kronor för att tillgodose Försäkringskassans behov av likviditet vid utbetalning av ersättning för vård i andra länder (avsnitt 2.6.8).

2. Riksdagen anvisar ramanslagen för budgetåret 2019 under utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning enligt tabell 1.1.

Motioner från allmänna motionstiden 2018/19

2018/19:1641 av Julia Kronlid m.fl. (SD):

3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att höja taket i bostadstillägget och tillkännager detta för regeringen.

4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lätta regelverket och stärka sjukersättningen och tillkännager detta för regeringen.

14. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inkludera hjälpbehov i ersättning till vuxna med funktionshinder och tillkännager detta för regeringen.

15. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att justera den övre åldersgränsen för ersättning till vuxna med funktionshinder och tillkännager detta för regeringen.

2018/19:2379 av Julia Kronlid m.fl. (SD):

Riksdagen anvisar anslagen för 2019 inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning enligt förslaget i tabell 1 i motionen.

2018/19:2615 av Solveig Zander m.fl. (C):

Riksdagen anvisar anslagen för 2019 inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning enligt förslaget i tabell 1 i motionen.

2018/19:2964 av Emma Carlsson Löfdahl m.fl. (L):

Riksdagen anvisar anslagen för 2019 inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning enligt förslaget i tabell 1 i motionen.

2018/19:2995 av Hans Eklind m.fl. (KD):

16. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ändrade regler för kvalificering till garantiersättning inom sjuk- och aktivitetsersättningen och tillkännager detta för regeringen.

19. Riksdagen anvisar anslagen för 2019 inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning enligt förslaget i tabell 1 i motionen.

Bilaga 2

Regeringens och motionärernas anslagsförslag

Anslag för 2019 inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Tusental kronor

Anslag

Regeringens

Avvikelse från regeringen

förslag

M

SD

C

KD

L

1:1

Sjukpenning och rehabilitering m.m.

36 946 254

+545 000

−184 000

−294 000

−4 887 000

1:2

Aktivitets- och sjukersättningar m.m.

43 943 558

+800 000

−400 000

−500 000

−1 006 000

1:3

Merkostnadsersättning och handikappersättning

1 391 000

+30 000

1:4

Arbetsskadeersättningar m.m.

2 773 000

1:5

Ersättning inom det statliga personskadeskyddet

36 349

1:6

Bidrag för sjukskrivningsprocessen

2 901 000

+100 000

1:7

Ersättning för höga sjuklönekostnader

957 000

2:1

Försäkringskassan

8 640 598

−26 000

2:2

Inspektionen för socialförsäkringen

68 253

Nya anslag

99:1

Sjuklön för småföretag

+3 000 000

Summa för utgiftsområdet

97 657 012

±0

+4 475 000

−584 000

−794 000

−5 919 000