Bet. 2018/19:SfU22

Socialförsäkringsutskottet s betänkande

2018/19 : SfU22

Pensioner

Sammanfattning

Utskottet föreslår att riksdagen avslår samtliga motionsyrkanden, som rör det allmänna pensionssystemet, garantipension och bostadstillägg.

I betänkande t finns fyra reservationer (C, V, KD) och ett särskilt yttrande (SD) .

Behandlade förslag

Cirka 20 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2018/19.

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Utskottets överväganden

Det allmänna pensionssystemet

Garantipension och bostadstillägg

Reservationer

1. Det allmänna pensionssystemet, punkt 1 (C)

2. Det allmänna pensionssystemet, punkt 1 (V)

3. Det allmänna pensionssystemet, punkt 1 (KD)

4. Garantipension och bostadstillägg, punkt 2 (V)

Särskilda yttranden

Garantipension och bostadstillägg, punkt 2 (SD)

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden 2018/19

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.

Det allmänna pensionssystemet

Riksdagen avslår motionerna

2018/19:200 av Johnny Skalin (SD),

2018/19:408 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkandena 1–4,

2018/19:547 av Ann-Britt Åsebol (M),

2018/19:617 av Johan Hultberg (M),

2018/19:1002 av Sten Bergheden (M),

2018/19:2860 av Solveig Zander m.fl. (C) yrkandena 13 och 14,

2018/19:2996 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkandena 1, 4, 7 och 8 samt

2018/19:2997 av Ebba Busch Thor m.fl. (KD) yrkandena 14 och 15.

Reservation 1 (C)

Reservation 2 (V)

Reservation 3 (KD)

2.

Garantipension och bostadstillägg

Riksdagen avslår motionerna

2018/19:408 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 5,

2018/19:481 av Robert Hannah (L),

2018/19:877 av Sten Bergheden (M),

2018/19:878 av Sten Bergheden (M) och

2018/19:1418 av Lars Beckman (M).

Reservation 4 (V)

Stockholm den 9 april 2019

På socialförsäkringsutskottets vägnar

Maria Malmer Stenergard

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Maria Malmer Stenergard (M), Rikard Larsson (S), Carina Ohlsson (S), Katarina Brännström (M), Solveig Zander (C), Nooshi Dadgostar (V), Elisabeth Björnsdotter Rahm (M), Julia Kronlid (SD), Kadir Kasirga (S), Hans Eklind (KD), Björn Petersson (S), Barbro Westerholm (L), Mats Berglund (MP), Arin Karapet (M), Linda Lindberg (SD), Anne Oskarsson (SD) och Erica Nådin (S).

Redogörelse för ärendet

I detta betänkande behandlar utskottet ett flertal motionsyrkanden från all männa motionstiden 2018/19. Yrkandena rör bl.a. en utredning av pensions systemet som helhet, avgifterna och inkomst taket i pensions systemet, delning av premiepensionen, garantipension och bostadstillägg.

En redovisning av de behandlade yrkandena finns i bilagan.

Utskottets överväganden

Det allmänna pensionssystemet

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår samtliga motionsyrkanden, som rör bl.a. utredning av pensions systemet som helhet, avgifterna och inkomst taket i pensions systemet och delning av premiepensionen.

Jämför reservation 1 (C), 2 (V) och 3 (KD).

Gällande ordning

Det allmänna p ensionssystemet omfattar inkomstpension och premiepension. Systemet bygger på livsinkomstprincipen, dvs. det är den enskildes samlade livsinkomst som styr den framtida pensionen. Den inkomstgrundade ålderspensionen intjänas individuellt. Faktorer som arbetslivets längd och antalet arbetade timmar är avgörande för pensionsutfallet. Även om pensionssystemet är baserat på livsinkomsten görs i vissa fall avsteg från denna princip, t.ex. när det gäller pensionsrätt för studier och pensionsrätt för barnår som ges till föräldrar. I dessa situationer kompenseras den enskilde för inkomstbortfallet.

Pensionss ystemet är finansiellt skiljt från statens budget och hanterar sina egna inkomster och utgifter. Försäkringstagare får pensionsrätter som ger rätt till pensionsutbetalningar. U tbetalning arna finansieras genom allmän pen sions avgift, arbetsgivaravgift och statlig ålderspensionsavgift.

Regelverket för den inkomstgrundande ålderspensionen finns i 58–64 kap . soci alförsäkringsbalken (2010:110) , förkortad SFB . Pensionsrätten räknas fram årligen på den pensionsgrundande inkomsten och det pensionsgrundande beloppet, vilka utgör pensionsunderlaget. V id beräkning en av den pensions grundande inkomsten respektive det pensionsgrundande beloppet tas inte inkomst som överstiger 7,5 inkomstbasbelopp under ett intjänandeår med (intjänandetaket) .

Enligt lagen ( 1994:1744 ) om allmän pensionsavgift ska den försäkrade på inkomst av anställning och annat arbete, på upp til l 8,07 inkomstbasbelopp, betala 7 procent i allmän pensionsavgift . Den försäkrade får emellertid en skattereduktion på motsvarande belopp , vilket gör att kostnaden för den som har skatt att dra av från reduceras helt .

Arbetsgivare betalar en pensionsavgift på 10,21 procent av varje anställds lön, även på den del av lönen som överstiger 8,07 inkomstbasbelopp, vilket regleras i 2 kap. socialavgiftslagen (2000:980). I 3 kap. samma lag regleras avgiften för egenföretagare. På pensionsgrundande inkomst som inte är underlag för arbetsgivaravgifter, t.ex. sjukpenning och dagpenning från arbets löshetskassa, betalas i stället statlig ålderspensionsavgift på 10,21 procent , vilket regleras i lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift.

P ensionsrätten inom inkomstpensionen uppgår till 16 procent av pensions underlaget. Pensionsrätten bokförs årligen på ett inkomst pensionskonto, vars värde utgör pensi onsbehållningen. Pensions behållningen ligger till grund för beräkning av det årliga uttag et av inkomstpension. P ensionsrätten inom premie pensionen uppgår till 2, 5 procent av pensionsunderlaget och kan placeras aktivt i olika fonder som tillhandahålls på Pensions myndig hetens fondtorg. Om inget val görs sker automatisk placering i statens fondportfölj AP7 Såfa .

Pensionsåldern är flexibel. Allmän pension kan tas ut från 61 års ålder . N ågon övre åldersgräns finns inte .

En anställd arbetstagare har rätt att arbeta fram till 67 års ålder men får arbeta längre om arbetsgivaren går med på det, vilket regleras i lagen (1982:80) om anställningsskydd, förkortad LAS.

Den som är gift eller har en registrerad partner kan välja att överföra hela premie pensionsrätten som har fastställts för ett år till sin make eller registrerade partner. Pensionsrätter överförs tills vidare om inget annat anges i anmälan. M ottagaren av pensionsrätter ska svara för minskad arvsvinst och övriga kostnader för överföringen.

Motionerna

Ann-Britt Åsebol (M) begär i motion 20 18/19:547 ett tillkännagivande om behovet av förbättrad information och större flexibilitet vid uttag av tjänste pension. Enligt motionären gör det krångliga systemet att många vid uttag av pensionen inte gör ett aktivt val eller väljer utan att förstå konsekvenserna . Motionären efterfrågar därför bättre, och samordnad, information om valens konsekvenser och pensionens olika delar. M otionären anser också att det bör vara möjligt att göra uppehåll i utbetalningar och förändra utbetalningstiden i tjänstepensionen .

I motion 2018/19:617 av Johan Hultberg (M) begärs ett tillkännagivande om att se över inkomsttaket och avgifterna i pensionssystemet. Inkomsttaket bör succe s sivt höjas , alternativt bör avgiftssystemet ändras så att pensions avgif t tas ut endast på den pensionsgrundande inkomsten. Detta skulle mi nsk a marginaleffekter na , i synnerhet för höga inkomster. Vidare anförs att justeringar bör göras för att stärka koppling en mellan avgift och förmån . Det skulle ge ett rättvisare system , stimul era til l högre studier och öka lönsamhet en av arbete.

Sten Bergheden (M) begär i motion 2018/19:1002 ett tillkännagivande om att det i pensionssystemet i högre grad måste löna sig att ha arbetat. Enligt motionären är det inte rimligt att en person efter ett helt arbetsliv inte får mycket mer i pension, än en person som varit arbetslös. Många äldre oroar sig för att pensionen inte ska räcka i framtiden, samtidigt som dagens äldre har fått det allt tuffare med det nuvarande pensionssystemet. Enligt motionären sänker detta tilliten till systemet, vilket är olyckligt när det fungerar bra finansiell t .

I motion 2018/19:200 av Johnny Skalin (SD) begärs ett tillkännagivande om att risksäkra AP7 Såfa . Motionären anför som skäl att pensionssparare som avstår från aktiv placering inte bör få sitt kapital placerat i högriskaktiefonder.

I kommittémotion 2018/19:2860 av Solveig Zander m.fl. (C) yrkande 13 begärs ett tillkänna givande om att under småbarnsåren, då den obetalda arbets belastningen är extra ojämn, låta pensionsrätter delas rakt av mellan föräldrarna. Enligt motionärerna bidrar en ojämställd arbetsmarknad kraftigt till ojämställda pensioner. För att uppnå jämställda pensioner behöver både arbetslivet och familjelivet bli jämställt. I yrkande 14 begärs ett tillkänna givande om att se över möjligheterna att Pensions myndigheten i samverkan med berörda parter (t.ex. mödravård, Försäkrings kassan, Skatteverket, banker och skola) ska ha ett informations uppdrag om livs inkomst och pension riktat till föräldrar och företagare. Motionärerna anser att var och en ska få göra egna val men menar att det krävs information om hur beslut påverkar ens framtida ekonomi. I uppdraget ska det privata pensionssparandets roll för egenföre tagare inkluderas.

I partimotion 2018/19:2997 yrkande 14 begär Ebba Busch Thor m.fl. (KD) ett tillkännagivande om att premiepensionen automatiskt ska delas lika mellan föräldrar med gemensamma barn som inte har fyllt tolv år. Motionärerna anför att det finns starka jämställdhetsskäl för att grundregeln ska vara att den intjänade premiepensionen delas lika och att den som vill frångå den regeln aktivt får begära det. Motionärerna anser att det fortsättningsvis ska vara möjligt att föra över hela sin premiepension till sin make eller registrerade partner. Vidare anser motionärerna att det bör utredas om samma förutsättningar kan gälla sammanboende med gemensamma barn. I yrkande 15 begärs ett tillkännagivande om att slopa det avdrag som görs vid överföring av premiepension. Motionärerna anger som skäl att överföring ska upp muntras.

Hans Eklind m.fl. (KD) begär i kommitté motion 2018/19:2996 yrkande 1 ett tillkänna givande om ett seniorvänligt samhälle där alla kan åldras i trygghet och värdighet. En sammanhållen politik med inriktning mot de äldre i samhället får och kan inte bara handla om vård och omsorg. Det friska åldrandet, att se äldre som en resurs och ett väl fungerande samspel mellan generationer är lika viktiga beståndsdelar. Det offentligas insatser ska medverka till detta. I yrkande 4 begärs ett tillkännagivande om att öka drivkrafterna för ett längre yrkesliv. Motionärerna vill se över gränserna bl.a. för uttag av inkomstgrundad pension, för tidigast uttag av garantipension och äldreförsörjningsstöd samt för pension grundad på privat avdragsgill t pension ssparande . Rätten att kvarstå i anställning ska gälla till 69 år. Motionärerna anser att det är naturligt att pensionsåldern justeras upp med den ökade medellivslängden. I övrigt anförs en sänkt gräns för jobbskatte avdrag för äldre till 64 år och slopad särskild löneavgift som förslag för att stärka incitamenten och möjligheterna att stanna kvar längre på arbets marknade n . I yrkande 7 begärs ett tillkännagivande om att premiepensionen automatiskt ska delas lika mellan föräldrar med gemensamma barn som inte har fyllt tolv år. I yrkande 8 begärs ett tillkännagivande om att slopa det avdrag som görs vid överföring av premiepension.

Nooshi Dadgostar m.fl. (V) begär i kom mittémotion 2018/19:408 yrkande 1 ett tillkännagivande om att pensionssystemet bör vara uppbyggt så att det går att leva på sin pension. Motionärerna anser att det nuvarande pensions systemet är oförutsägbart och skapar otrygghet . Den som har haft ett arbete med hög re lön får högre pension än den som haft ett arbete med lägre lön. M otionärerna anser att det är rimligt, men de vill se en större utjämnande effekt. Dagens system premierar de som kan jobba längre medan de som inte kan det , t.ex. på grund av tunga arbetsuppgifter, inte kompenseras. Den som har goda arbetsvillkor kan och vill också ofta fortsätta arbeta efter 65, vilket gör att pensionen blir högre. Den som däremot har haft avbrott för t.ex. sjukskrivning och arbetslöshet eller går i pension tidigare på grund av utslitning får lägre pension. Vidare tar pensionssystemet inte hänsyn till att skillnaden i medellivslängd skapar en situation där lågutbildade, som ofta har lägre medel livs längd, får lägre pensioner när medellivslängden ökar. Detta är konse kvenser av att pensionssystemet bygger på livsinkomstprincipen, vilken enligt motionärerna är problematisk. I yrkande 2 begärs ett tillkännagivande om att en parlamentarisk utredning med uppdrag att skapa ett mer förutsägbart, jämställt och jämlikt pensionssystem bör tillsättas. Systemet bör bygga på en inkomstprincip men även ha en mer omfördelande roll . Detta skulle göra systemet mer jämlikt än dagens system. Kvinnor lever ofta längre än sina manliga partners och får därmed sämre ekonomi som ensamstående. Det finns också stora skillnader mellan kvinnors och mäns pensioner. En av de viktigaste orsakerna till skillnaden är att kvinnor tar större ansvar för barn och hem, vilket leder till högre sjukfrånvaro, längre föräldraledighet, sämre karriär möjligheter och större andel deltidsarbete , vilket leder till inkomstbortfall. Även löne skillnader i sig är en orsak. Utvecklingen mot jämställda löner går långsamt , nuvarande takt innebär att pensionerna skulle bli jämställda om 30 till 40 år. Inkomstbortfall är också i princip omöjligt att ta igen för den som inte vistats i Sverige tillräckligt länge för att kvalificera sig för full pension, oavsett om personen har arbetat under hela tiden. Vidare anser motionärerna att det nuvarande systemet saknar demokratisk legitimitet. Lösningen med en pensionsgrupp som står över partipolitiken hindrar nödvändiga reformer. I yrkande 3 begärs ett tillkännagivande om att avgiften till premie pensions systemet i framtiden bör tillföras inkomstpensionssystemet. Motionärerna anser att några delar av dagens system kan och bör reformeras mer skyndsamt. D et är orimligt att varje år ge finansiella institut tillgång till miljarder i systemet, som de kan ta ut vinst från. Avgiften till premiepensionssystemet på 2,5 procent hade kunnat tillföras inkomstpensionssystemet för att undvika minskningen av pensionerna under de senaste åren. I yrkande 4 begärs ett tillkännagivande om att det bör utredas hur systemet med en inbyggd broms kan avskaffas. Vid lansering en av det nuvarande systemet försäkrades att den automatiska balanseringen endast skulle slå till i extremfall, men sedan 2010 har den aktiverats tre gånger. Motionärerna anser att ett ”robust” system är en klen tröst för dem s om inte kan leva på sin pension och som även i framtiden får räkna med sänkta pensioner under dåliga år.

Utskottets ställningstagande

Det är enligt utskottets mening av stort värde för de försäkrade att pensions systemet är tryggt, förutsägbart och långsiktigt. Pensionsöverenskommelsen bör därför värnas för att säkerställa att pensionssystemet vilar på en stabil grund. De partier som står bakom pensionsöverenskommelsen har också genom Pensionsgruppen i uppgift att vårda pensionssystemet. Sedan några år genomför Pensionsgrup pen en översyn av såväl inkomst- som premie pensionss ystemet . Ett antal områden har identifierats där gruppen ser ett behov av att göra justeringar .

Centr ala utgångspunkter inom Pensionsgruppens arbete är att fler kommer i arbete och att arbetslivet blir längre och mer hållbart, för att upprätt hålla pensionsnivåerna på kort och lång sikt. Av den anledningen finns färdiga förslag på bl.a. höjd pensionsålder i promemorian Höjda åldersgränser i pen sions systemet och i andra trygghetssystem (Ds 2019:2) . Utskottet noterar också att regeringen nyligen lämnat förslag till förlängt anställningsskydd tills arbetstagaren fyllt 69 år (prop. 2018/19:91). Även a vgiften till pensions systemet har betyd else i sammanhanget . Pension savgiftens nivå är därför en sak som Pen sions gruppen ska analysera vidare inom det arbete som pågår .

För att uppnå ett mer inkluderande och ålderso beroende synsätt i arbets livet samt identifiera hinder och hitta möjligheter för att bättre kunna till varata äldres kunskap och erfarenhet, har en delegation för främjande av äldre arbets kraft inrättats av regeringen ( d ir. 2018:83) . D atum et för slutredovisning till Pen sionsgruppen är bestämt till den 1 oktober 2020.

Inom ramen för Pensionsgruppens arbete ingår en översyn av premie pensionssystemet . Utgångspunkten är att systemet ska behållas men att det måste reformeras för att ge bättre trygghet och högre framtida pensioner. I ett första steg infördes den 1 november 2018 hårdare krav på de fonder som finns i dagens system. I ett andra steg ska utredningsförslag på regelverk för ett nytt, kontrollerat och upphandlat fondtorg samt på en reglering av en ansvarig myndig het lämnas den 1 november 2019. Arbetet ska slut redovisas den 31 augusti 2020.

Mot bakgrund av analysen av pensionerna ur ett jämställdhetsperspektiv i rapporten Jämställda pensioner (D s 2016:19 ) finns en handlingsplan för jämställda pensioner. I handlings planen är frågan om fördelning av pensions rätter föremål för överväganden i den pågående pensionsöversynen ; däri nämns regelförenklingar för överföring av premiepensionsrätter, utredning av möjlighet till överföring för sambor och eventuellt omprövning av skälen mot delning av pensionsrätter.

Pensionsgruppen är v idare överens om att en särskild översyn av risknivån i förvalet i premie pensionssystemet ska göras , såväl som en översyn av villkoren för rätt till avdrag för tjänste pensionsavsättningar. I den senare är gruppen överens om att även bl.a. utbetalningstidens längd och möjligheten att göra uppe håll i pensionsutbetalningarna ska ses över.

De förändringar som har utretts och de som nu utreds berör inte de grundläggande principerna i pensionssystemet. Att behålla dessa är enligt utskottets mening av stor betydelse för långsiktigheten i pensions systemet. Pensions gruppens uppdrag innebär en omfattande genomlysning av pensionssystemet och dess utvecklingsmöjligheter. Det betyder att flertalet frågor som tas upp i motionerna även är föremål för överväganden inom Pensions gruppen. Med vad som anförs om pågående beredningar och pensions gruppens arbete anser utskottet att det saknas skäl för riksdagen att göra ett tillkännagivande med anledning av motionsyrkandena.

Pensionsmyndigheten hade i regleringsbrevet för 2018 ett informations uppdrag , vari det ingick att verka för att samtliga pensionssparare och pensionärer ska få en samlad bild av hela sin pension . Myndighetens bedöm ning är att resultatet av informationsuppdraget är godtagbart. Efter en ändring i regleringsbrevet för 2019, gjord i mars 2019, återfinns uppdraget även där. Utskottet ser därför inte något skäl för riksdagen att göra ett tillkännagivande om ytterligare informationsuppdrag i nuläget.

Mot bakgrund av det anförda av styrks motionerna 2018/19:547 (M), 2018/19:617 (M), 2018/19:1002 (M), 2018/19:200 (SD), 2018/19:2860 (C) yrkande na 13 och 14, 2018/19:2997 (KD) yrkandena 14 och 15, 2018/19:2996 (KD) yrkandena 1 , 4 , 7 och 8 s amt 2018/19:408 (V) yrkandena 1– 4.

Garantipension och bostadstillägg

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden a , som rör bl.a. nivån i garanti pensionen och bostadstillägget .

Jämför reservation 4 (V) och det särskilda yttrandet (SD).

Gällande ordning

Garantipension till den som är född 1938 eller senare regleras i 67 kap. SFB. För den som är ogift och helt saknar inkomstgrundad ålderspension eller endast har en låg sådan ges garantipension med maximalt 2,13 prisbasbelopp. För den som är gift är motsvarande belopp 1,9 prisbasbelopp.

Garantipension till den som är född 1937 eller tidigare regleras i 66 kap. SFB och ges som kompensation för bortfall av folkpension i form av ålderspension, pensionstillskott och särskilt grundavdrag. För den som är ogift ges garantipension med högst 101 436 kronor per år och för den som är gift högst 90 372 kronor per år.

Garantipension kan tidigast tas ut fr.o.m. 65 ‑ å rsdagen ( 67 kap. 4 § SFB ) .

Bostadstillägg till den som fyllt 65 ges med 96 procent av den del av bostadskostnaden per månad som inte överstiger 5 000 kronor för den som är ogift och 2 500 kronor för den som är gift. Den överskjutande delen av bostads kostnaden beaktas till 70 procent upp till 5 600 kronor respektive 2 800 kronor. För varje månad lämnas ett tillägg på 340 kronor för den som är ogift och 170 kronor för den som är gift (102 kap. 22 § SFB). Storleken av bostads tillägget är beroende av den bidragsgrundande inkomsten och av reducerings inkomsten. Enligt 102 kap. 11 § SFB görs tillägg till den bidragsgrundande inkomsten för förmögenhet med 15 procent av den sammanlagda förmögenhet som överstiger 100 000 kronor f ör de n som är ogift och 200 000 kro nor för makar och sambor .

Motionerna

Sten Bergheden (M) begär i motion 2018/19:877 ett tillkännagivande om möjligheten att förutsättningslöst utreda huruvida bostadstillägget till pe nsionärer kan följa bostadskost nadernas utvecklin g på ett bättre sätt än i dag. Motionären anger som skäl att t aket har förändrats en gång på tio år, samtidigt som snitthyrorna har ökat med drygt 20 procent och hyrorna i nyproduktion med drygt 30 procent . Vidare anger motionären att t illgängliga bostäder ofta finns i det nyproducerade beståndet och att äldres behov av vård och omsorg kan minskas g enom att de bo r tillgängligt.

I motion 2018/19:878 begär Sten Bergheden (M) ett tillkänna givande om att se över möjligheten att förändra reglerna för förmögenhet i bostads tillägget för pensionärer. Motionären anger att vissa pensionärer in te får bostads tillägg trots låg pension. Det kan bero på att de har sparat till en buffert för oförutsedda utgifter. Motionären anser att det är anmärkningsvärt att staten bestraffar dem som har sparat till en buffert.

I motion 2018/19:1418 av Lars Beckman (M) begärs ett tillkännagivande om att se över möjligheten att ändra beräkningsmetoden för pensioner till ett prisindex som stämmer bättre överens med den konsumtion som är aktuell för de pensionärer som enbart har garantipension. Enligt motionären är daglig varor, hyra m.m. de vanligaste utgiftsposterna för en pensionär med enbart garantipension. Inköp av bl.a. bilar, vitvaror, hemelektronik m.m. väljs bort . Eftersom den senare kategorin konsumtionsvaror ofta har en betydligt lägre prisutveckling än dagligvaror sänks konsumentprisindex till en lägre nivå än vad som motsvarar många pensionärers aktuella konsumtion.

I motion 2018/19:481 begär Robert Hannah (L) ett tillkännagivande om en utredning av pensionssystemet så att pensionärer inte ska behöva leva under EU:s fattigdomsgräns. Enligt motionären lever i dag en kvarts miljon pensionärer i Sverige under EU:s fattigdomsgräns. Vidare an g es att det inte går att blunda för att pensionerna för många äldre är för låga, främst för kvinnor.

I kommittémotion 2018/19:408 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 5 begärs ett tillkännagivande om att garantipensionen bör ge trygghet för de fattigaste pensionärerna och följa löneutvecklingen i stället för konsument prisindex. Enligt motionärerna beror garantipensionens låga nivå på att den inte är löneindexerad. Sedan pensionssystemet infördes har vi haft en reallöneutveckling , vilket inneburit att lönerna ökat snabbare än konsument priserna. Då garantipensionen justeras med konsumentprisindex har inkomst skillnaderna bland pensionärer därmed ökat.

Utskottets ställningstagande

Bostadstillägget är en inkomstprövad förmån med en god fördelningsprofil. Det lämnas till pensionärer som har små marginaler när bostads kostnaden är betald och det når därför de ålderspensionärer som har de minsta ekonomiska resurserna, ofta kvinnor med garantipension. För dem som får bostadstillägg är förmånen av stor betydelse för att upprätthålla en rimlig ekonomisk standard, och det bidrar starkt till att minska andelen pensionärer som har en låg ekonomisk standard. Utskottet noterar att det inom Regerings kansliet har tagits fram en promemoria med förslag på förändrat grundskydd för pensionärer (S2019/00462/SF). I förslagen ingår bl.a. en höjning av garanti pensionen med syfte t att stärka ekonomin för dem som har garanti pension och minska inkomstgapet mellan dem och övriga i sam hället . Även en anpassning av bostadstillägget till boendekostnadsutvecklingen ingår, med syfte t att bl.a. öka träff säkerheten och mer effektivt rikta det mot dem som behöver det mest. I promemorian föreslås att lagändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2020. Förslagen bereds inom Regeringskansliet.

Mot bakgrund av det anförda ser utskottet inte något skäl för riksdagen att i nuläget göra ett tillkännagivande om ytterligare höjning, utredning eller översyn av garantip ensionen eller bostadstillägget. Vidare kan utskottet inte se några skäl för att vid beräkningen av bostadstillägget, vid inkoms t prövningen, undanta viss ytterligare förmögenhet från beräknings underlaget. Därmed avstyrks motionerna 2018/19:877 (M), 2018/19:878 (M), 2018/19:1418 (M) , 2018/19:481 (L) och 2018/19:408 (V) yrkande 5.

Reservationer

1.

Det allmänna pensionssystemet, punkt 1 (C)

av Solveig Zander (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2018/19:2860 av Solveig Zander m.fl. (C) yrkande 14 och

avslår motionerna

2018/19:200 av Johnny Skalin (SD),

2018/19:408 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkandena 1–4,

2018/19:547 av Ann-Britt Åsebol (M),

2018/19:617 av Johan Hultberg (M),

2018/19:1002 av Sten Bergheden (M),

2018/19:2860 av Solveig Zander m.fl. (C) yrkande 13,

2018/19:2996 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkandena 1, 4, 7 och 8 samt

2018/19:2997 av Ebba Busch Thor m.fl. (KD) yrkandena 14 och 15.

Ställningstagande

Var och en ska få välja själv, men för att kunna göra ett bra val behövs tillgång till information om hur föräldraledighet, deltidsarbete och pensionssparande påverkar den framtida ekonomin. Pensionsmyndigheten bör, i samverkan med be rörda parter, t.ex. mödravård, F örsäkringskassan, S katteverket, skolan och banker, ges ett inf ormationsuppdrag om livsinkomst principen som riktar sig till föräldrar. I uppdraget ska även det privata pensionssparandets roll för egenföretagare inklud eras .

2.

Det allmänna pensionssystemet, punkt 1 (V)

av Nooshi Dadgostar (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2018/19:408 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkandena 1–4 och

avslår motionerna

2018/19:200 av Johnny Skalin (SD),

2018/19:547 av Ann-Britt Åsebol (M),

2018/19:617 av Johan Hultberg (M),

2018/19:1002 av Sten Bergheden (M),

2018/19:2860 av Solveig Zander m.fl. (C) yrkandena 13 och 14,

2018/19:2996 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkandena 1, 4, 7 och 8 samt

2018/19:2997 av Ebba Busch Thor m.fl. (KD) yrkandena 14 och 15.

Ställningstagande

P ensionssystem et måste vara utformat så att det går att känna trygghet i att pensionen kommer att gå att leva på. Det nuvarande systemet är ”stabilt”, men oförutsägbart och otryggt . Det är rimligt att den som har haft ett arbete med högre lön får högre pension än den som haft ett arbete med lägre lön , men det behövs en större utjämnande effekt. D agens system förstärker ojäm likheten som finns på arbets marknaden i dag eftersom det bygger på livs inkomst principen, där de som kan jobba läng r e , alltså högre tjänstemän och aka demiker, premieras medan de som haft avbrott från arbetet i form av sjukskrivning och arbetslöshet eller går i pension tidigare , t.ex. LO-grupper, får en lägre pension . Att systemet bygger på livsinkomstprincipen är således problematiskt. Vidare måste p ensionssystemet åtgärda problemet att skill naden i medel livslängd skapar en situation där lågutbildade, som ofta har lägre medel livs längd, får sänkta pens ioner när medellivslängden ökar . När det nuvarande systemet infördes gjordes bedömningen att 42 år i yrkesliv et skulle motsvara nivån i det gamla pensions systemet. I dag stämmer inte detta; även efter ett långt yrkesliv kan det för många vara omöjligt att uppnå en pension som är högre än garantipensionen.

Det nuvarande pensions systemet saknar demokratisk legi tim itet. Lös ningen med en pensions grupp som står över partipolitiken hindrar nödvändiga reformer. E n parlamentarisk utredning med uppdrag att skapa ett mer förut sägbart, jämställt och jämlikt pensionssystem bör tillsättas .

Skill naden mellan kvinn ors och mäns pensioner är stora och en av de viktigaste orsak erna är att kvinnor tar ett större ansvar för barn och hem, med högre sjukfrånvaro, längre föräldraledighet, sämre karriärmöjligheter och större andel deltidsarbete som följd . Det leder till inkomstbortfall. Löne skillnader i sig är också en orsak. Utveckl ingen mot jämställda löner går långsamt, i nuvarande takt skulle pensionerna bli jäm ställda först om 30 till 40 år. Vidare bidrar också faktumet att kvinnor ofta lever lä ngre än sin a manliga partner till att de får en sämre ekonomi som ensamstående pensionärer än vad manliga pensionärer får, som i större utsträckning lever tillsammans med en partner. I nkomstbortfall är även i princip omöjligt att ta igen för den som inte vistats i Sverige tillräckligt länge för att kvalificera sig för full pension, trots att personen har arbetat under hela tiden.

Det finns ett behov av att reformera pensionssystemet i grunden . Samtidigt finns det delar av dagens system som kan och bör reformeras mer skyndsamt. Bland annat bör a vgiften till premie pensions systemet , på 2,5 procent, tillföras inkomst pensionssystemet. Med e n sådan ändring hade minskningen av pensionerna under de senaste åren kunnat undvikas. Det bör även utredas hur systemet med en inbyggd broms kan avskaffas. Vid lansering en av det nuvarande systemet försäkrades att den automatiska balans eringen endast skulle slå till i extremfall, men sedan 2010 har den aktiverats tre gånger. D et är också orimligt att varje år ge finansiella institut tillgång till miljarder kronor som de kan ta ut vinst från i sin förvaltning . E tt ”robust” system är en klen tröst för dem s om inte kan leva på sin pension och som även i framtiden får räkna med s änkta pensioner under dåliga år.

3.

Det allmänna pensionssystemet, punkt 1 (KD)

av Hans Eklind (KD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2018/19:2996 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkandena 1, 4, 7 och 8 samt

2018/19:2997 av Ebba Busch Thor m.fl. (KD) yrkandena 14 och 15 samt

avslår motionerna

2018/19:200 av Johnny Skalin (SD),

2018/19:408 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkandena 1–4,

2018/19:547 av Ann-Britt Åsebol (M),

2018/19:617 av Johan Hultberg (M),

2018/19:1002 av Sten Bergheden (M) och

2018/19:2860 av Solveig Zander m.fl. (C) yrkandena 13 och 14.

Ställningstagande

En sammanhållen politik med inriktning mot de äldre i samhället får och kan inte bara handla om vård och omsorg. Det friska åldrandet, att se äldre som en resurs och ett väl fungerande samspel mellan generationer är lika viktiga beståndsdelar. Det offentligas insatser måste utformas så att de medverka r till detta.

Åldersg ränserna för uttag av inkomstgrundad pension och för pension grundad på privat avdragsgillt pensionssparande bör ses över . Rätten att kvarstå i anställning ska gälla till 69 år. D et är naturligt att pensionsåldern justeras upp med den ökade medellivslängden. G räns en för jobbskatte avdrag för äldre bör sänkas till 64 år , och den särskild a löneavgift en bör slopas för att stärka incita menten och möjligheterna att stanna kvar längre på arbets marknaden.

Alltför få känner till möjligheten till överföring av premiepensionen mellan gifta och registre rade partner . Det bör fortsättningsvis vara möjligt att över föra hela sin premiepension , men starka jämställdhetsskäl talar för att grund regeln ska vara att den intjänade premiepensionen automatiskt delas lika mellan makar eller registrerade partner med gemensamma barn som inte fyllt tolv. D en som vill frångå regeln får i stället aktivt begära det. D et bör även utredas om samma förutsättningar kan gälla sammanboende med gemen samma barn. För att uppmuntra överföring bör d et avdrag som görs vid över föring av premiepension slopas .

4.

Garantipension och bostadstillägg, punkt 2 (V)

av Nooshi Dadgostar (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2018/19:408 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 5 och

avslår motionerna

2018/19:481 av Robert Hannah (L),

2018/19:877 av Sten Bergheden (M),

2018/19:878 av Sten Bergheden (M) och

2018/19:1418 av Lars Beckman (M).

Ställningstagande

Garantipensionen bör följa löneutvecklingen i stället för konsument prisindex. Garantipensionens låga nivå beror på att den inte är löneindexerad. Sedan pensionssystemet infördes har vi haft en reallöneutveckling, vilket inneburit att lönerna ökat snabbare än konsument priserna. Då garantipensionen justeras med konsumentprisindex har inkomst skillnaderna bland pensionärer därmed ökat.

Särskilda yttranden

Garantipension och bostadstillägg, punkt 2 (SD)

Julia Kronlid (SD), Linda Lindberg (SD) och Anne Oskarsson (SD) anför:

Sverigedemokraterna har motionerat om garantipension och bostadstillägg för pensionärer i motion 2018/19:1649 (SD). Yrkandena i den motionen behandlades i utskottets betänkande 2018/ 19:SfU 2 . Sverige demokraterna har därför ingen reservation på detta område i detta betänkande.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden 2018/19

2018/19:200 av Johnny Skalin (SD):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att risksäkra AP7 Såfa och tillkännager detta för regeringen.

2018/19:408 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att pensionssystemet bör vara uppbyggt så att det går att leva på sin pension och tillkännager detta för regeringen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en parlamentarisk utredning med uppdrag att skapa ett mer förutsägbart, jämställt och jämlikt pensionssystem bör tillsättas och tillkännager detta för regeringen.

3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avgiften till premiepensionssystemet i framtiden bör tillföras inkomstpensionssystemet och tillkännager detta för regeringen.

4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör utredas hur systemet med en inbyggd broms kan avskaffas och tillkännager detta för regeringen.

5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att garantipensionen bör ge trygghet för de fattigaste pensionärerna och följa löneutvecklingen i stället för konsumentprisindex och tillkännager detta för regeringen.

2018/19:481 av Robert Hannah (L):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en utredning av pensionssystemet så att pensionärer inte ska behöva leva under EU:s fattigdomsgräns och tillkännager detta för regeringen.

2018/19:547 av Ann-Britt Åsebol (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av förbättrad information och större flexibilitet vid uttag av tjänstepension och tillkännager detta för regeringen.

2018/19:617 av Johan Hultberg (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över inkomsttaket och avgifterna i pensionssystemet och tillkännager detta för regeringen.

2018/19:877 av Sten Bergheden (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om möjligheten att förutsättningslöst utreda huruvida bostadstillägget till pensionärer kan följa bostadskostnadernas utveckling på ett bättre sätt än i dag och tillkännager detta för regeringen.

2018/19:878 av Sten Bergheden (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att förändra reglerna för förmögenhet i bostadstillägget till pensionärer och tillkännager detta för regeringen.

2018/19:1002 av Sten Bergheden (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det i pensionssystemet måste löna sig i högre grad att ha arbetat och tillkännager detta för regeringen.

2018/19:1418 av Lars Beckman (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att ändra beräkningsmetoden för pensioner till ett prisindex som stämmer bättre överens med den konsumtion som är aktuell för de pensionärer som enbart har garantipension, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2018/19:2860 av Solveig Zander m.fl. (C):

13. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att under småbarnsåren, då den obetalda arbetsbelastningen är extra ojämn, låta pensionsrätter delas rakt av mellan föräldrarna och tillkännager detta för regeringen.

14. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att Pensionsmyndigheten i samverkan med berörda parter (t.ex. mödravård, Försäkringskassan, Skatteverket, banker och skola) har ett informationsuppdrag om livsinkomst och pension riktat till föräldrar och till företagare och tillkännager detta för regeringen.

2018/19:2996 av Hans Eklind m.fl. (KD):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett seniorvänligt samhälle där alla kan åldras i trygghet och värdighet och tillkännager detta för regeringen.

4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka drivkrafterna för ett längre yrkesliv och tillkännager detta för regeringen.

7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att premiepensionen automatiskt ska delas lika mellan föräldrar som har barn som inte fyllt tolv år, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att slopa det avdrag som görs vid överföring av premiepension och tillkännager detta för regeringen.

2018/19:2997 av Ebba Busch Thor m.fl. (KD):

14. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att premiepensionen automatiskt ska delas lika mellan föräldrar med gemensamma barn som inte har fyllt tolv år, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

15. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att slopa det avdrag som görs vid överföring av premiepension och tillkännager detta för regeringen.