Beredningskedjan
- behandlar Prop. 2018/19:152 Byggnaders energiprestanda
- riksdagens skrivelse Rskr. 2019/20:31 Riksdagsskrivelse 2019/20:31
Byggnaders energiprestanda
2019-10-22 · 2 sidor
Så kom texten hit
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: dokumentet är webbpublicerat utan tryckt paginering och indelas i avsnitt — ett sidnummer visas aldrig om det inte står i källan
Varje sida nedan har en egen länk «Kontrollera mot PDF» till originalet på just den sidan.
Citera
Bet. 2019/20:CU3, Byggnaders energiprestanda
Dokumentets text
Civilutskottet s betänkande
2019/20 : CU3
Byggnaders energiprestanda
Sammanfattning
Utskottet föreslår att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna.
I skrivelsen redogör regeringen för sin syn på systemgränsen för bygg naders energiprestanda. Regeringen gör vidare bedömningen att byggreglerna på ett kostnadseffektivt sätt ska bidra till teknikneutrala val av hållbara, dvs. icke-fossilbränslebaserade , uppvärmningssystem, långsiktigt energi effektiva bygg nader med bra klimatskärm samt en effektiv elanvändning i upp värmningen och att reglerna ska beakta effektutmaninge n.
Behandlade förslag
Regeringens skrivelse 2018/19:152 Byggnaders energiprestanda.
Innehållsförteckning
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Redogörelse för ärendet
Utskottets överväganden
Byggnaders energiprestanda
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Skrivelsen
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Byggnaders energiprestanda
Riksdagen lägger skrivelse 2018/19:152 till handlingarna.
Stockholm den 22 oktober 2019
På civilutskottets vägnar
Emma Hult
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Emma Hult (MP), Larry Söder (KD), Johan Löfstrand (S), Cecilie Tenfjord Toftby (M), Mikael Eskilandersson (SD), Leif Nysmed (S), Ola Johansson (C), Momodou Malcolm Jallow (V), Lars Beckman (M), Roger Hedlund (SD), Joakim Järrebring (S), Robert Hannah (L), Angelica Lundberg (SD), David Josefsson (M), Maria Stockhaus (M), Lena Emilsson (S) och Inga-Lill Sjöblom (S).
Redogörelse för ärendet
I betänkandet behandlas regeringens skrivelse 2018/19:152 Byggnaders energiprestanda.
Ingen motion har väckts med anledning av skrivelsen.
I skrivelsen finns en redogörelse för ärendets beredning fram till regeringens beslut om skrivelsen.
Utskottets överväganden
Byggnaders energiprestanda
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna.
Bakgrund
Skrivelsen bygger på den ramöverenskommelse om den svenska energi politiken som slöts i juni 2016 mellan Socialdemokraterna , Moderaterna, Miljöpartiet de gröna, Centerpartiet och Kristdemokraterna. I propositionen Energipolitikens inriktning (prop. 2017/18:228) f ör e sl o g regeringen nya övergripande energipolitiska mål och redovisade sin bedömning av energi politikens inriktning. Näringsutskottet tillstyrkte regeringens förslag , och r iksdagen följde utskottets förslag (bet. 2017/18:NU22, rskr. 2017/18:411). I propositionen behandlades inte frågan om bedömningen av systemgränsen för byggnaders energi prestanda . Denna fråga behandlas i stället i skrivelsen.
S krivelsen s huvudsakliga innehåll
I skrivelsen anför regeringen att b yggreglerna på ett kostnadseffektivt sätt s ka bidra till långsiktigt energieffektiva byggnader med bra klimatskärm och en effektiv elanvändning i uppvärmningen och beakta effektutmaningen. B ygg reglerna ska vara neutrala till valet av hållbara, dvs. icke-fossilbränsle baserade , uppvärmningssystem. Systemgränsen för byggnaders energiprestan da krav ska även i fortsättningen utgå från levererad energi uttryckt i primärenergi.
Vidare avser regeringen att ge Boverket och Statens energimyndighet (Energimyndigheten) i uppdrag att ta fram ett förslag om hur ett komp letterande krav som utgår ifrån byggnadens energibehov, dvs. använd energi, ska utformas med beaktande av samhälls ekonomiska konsekvenser. Myndigheterna ska även ges i u ppdrag att genomföra kontrollstationer för att följa upp och utvärdera kraven på byggnaders energiprestanda. E nergi prestanda kraven ska beräknas med viktningsfaktorer i stället för primär energifaktorer men ska på samma sätt ta sikte på kostnadsoptimala nivåer.
Utskottets ställningstagande
Utskottet delar regeringens bedömning i fråga om en systemgräns för byggnaders energiprestanda o ch om att energikraven ska bidra till en effektiv styrning och vara teknikneutrala. Det har inte väckts någon motion med anledning av skrivelsen . Utskottet anser att riksdagen bör lägga s krivelse n till handlingarna .
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Skrivelsen
Regeringens skrivelse 2018/19:152 Byggnaders energiprestanda.