Bet. 2019/20:NU10

Näringsutskottet s betänkande

2019/20 : NU10

Elmarknadsfrågor

Sammanfattning

Utskottet föreslår att riksdagen avslår samtliga motionsyrkanden som rör olika

e lma rk nads frågor. Motionsyrkandena handlar bl.a. om elmarknadens utform ning och funktion, mål och ansvar för leverans säker heten, pla n e ring och säkerhet för framtidens elnät och Gotlands elförsörjning . I flera fall hänvisar utskottet till pågå en de insatser och utred ningar.

I betänkandet finns nio reservationer (M, SD, C, V, KD, L) och två s är skilda yttranden ( SD, V ) .

I en reservation föreslås att riksdagen i ett tillkännagivande uppman ar regeringen att ta fram mål för leveranssäkerheten (M, SD, KD, L) .

I en annan reservation föreslås att regeringen ska ge Svenska kraft nät i uppdrag att återuppta arbetet med att planera och anlägga en tredje elkabel mellan fast landet och Gotland (M, C, V, KD, L).

Behandlade förslag

Ett sextiotal yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2019 /20 .

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Utskottets överväganden

Elmarknadens utformning och funktion

Motionerna

Vissa kompletterande uppgifter

Utskottets ställningstagande

Leveranssäkerhet

Motionerna

Vissa kompletterande uppgifter

Utskottets ställningstagande

Säkerhet och planering för framtidens elmarknad

Motionerna

Vissa kompletterande uppgifter

Utskottets ställningstagande

Gotlands elförsörjning

Motionerna

Vissa kompletterande uppgifter

Utskottets ställningstagande

Reservationer

1. Elmarknadens utformning, punkt 1 (M, SD, KD)

2. Övrigt om elmarknadens utformning och funktion, punkt 2 (M, KD)

3. Övrigt om elmarknadens utformning och funktion, punkt 2 (SD)

4. Övrigt om elmarknadens utformning och funktion, punkt 2 (C)

5. Övrigt om elmarknadens utformning och funktion, punkt 2 (L)

6. Mål för leveranssäkerhet, punkt 3 (M, SD, KD, L)

7. Ansvar för leveranssäkerhet, punkt 4 (M, C, KD, L)

8. Säkerhet och planering för framtidens elmarknad, punkt 5 (KD)

9. Gotlands elförsörjning, punkt 6 (M, C, V, KD, L)

Särskilda yttranden

1. Elmarknadens utformning, punkt 1 (V)

2. Gotlands elförsörjning, punkt 6 (SD)

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden 2019/20

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.

Elmarknadens utformning

Riksdagen avslår motionerna

2019/20:64 av Magnus Oscarsson (KD),

2019/20:248 av Ola Johansson och Mikael Larsson (båda C),

2019/20:251 av Mikael Larsson (C),

2019/20:275 av Lars Thomsson (C),

2019/20:442 av Annika Qarlsson och Fredrik Christensson (båda C) yrkandena 3 och 5,

2019/20:457 av Hillevi Larsson (S),

2019/20:989 av Hanna Westerén (S) i denna del,

2019/20:1039 av Pia Nilsson och Olle Thorell (båda S),

2019/20:1126 av Olle Thorell och Pia Nilsson (båda S),

2019/20:1306 av Sten Bergheden (M),

2019/20:1318 av Sten Bergheden (M),

2019/20:1678 av Betty Malmberg (M) yrkandena 1–4,

2019/20:1961 av Ulrika Heindorff m.fl. (M) yrkandena 1, 3 och 4,

2019/20:2139 av Teres Lindberg och Kadir Kasirga (båda S),

2019/20:2216 av Lotta Finstorp m.fl. (M, C, KD),

2019/20:2422 av Jan Ericson (M),

2019/20:2517 av Katarina Brännström (M),

2019/20:2670 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkandena 6 och 7,

2019/20:2831 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 16 och

2019/20:3333 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkandena 3, 4 och 17.

Reservation 1 (M, SD, KD)

2.

Övrigt om elmarknadens utformning och funktion

Riksdagen avslår motionerna

2019/20:389 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkandena 32–34, 36 och 37,

2019/20:391 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD),

2019/20:1292 av Sten Bergheden och Lars-Arne Staxäng (båda M) yrkandena 1–3,

2019/20:1961 av Ulrika Heindorff m.fl. (M) yrkandena 2, 5 och 6,

2019/20:2363 av Mikael Damsgaard och Åsa Coenraads (båda M) yrkande 2,

2019/20:2659 av Louise Meijer m.fl. (M) yrkande 34,

2019/20:2670 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 10,

2019/20:3107 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 10,

2019/20:3264 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkandena 29, 31, 33, 34, 42 och 43 samt

2019/20:3351 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 22.

Reservation 2 (M, KD)

Reservation 3 (SD)

Reservation 4 (C)

Reservation 5 (L)

3.

Mål för leveranssäkerhet

Riksdagen avslår motionerna

2019/20:3333 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 5 och

2019/20:3351 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 20.

Reservation 6 (M, SD, KD, L)

4.

Ansvar för leveranssäkerhet

Riksdagen avslår motionerna

2019/20:2670 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 8,

2019/20:2831 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 19 och

2019/20:3264 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 30.

Reservation 7 (M, C, KD, L)

5.

Säkerhet och planering för framtidens elmarknad

Riksdagen avslår motion

2019/20:3333 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkandena 2 och 16.

Reservation 8 (KD)

6.

Gotlands elförsörjning

Riksdagen avslår motionerna

2019/20:271 av Lars Thomsson (C),

2019/20:276 av Lars Thomsson (C),

2019/20:989 av Hanna Westerén (S) i denna del,

2019/20:2825 av Allan Widman (L) och

2019/20:3264 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 41.

Reservation 9 (M, C, V, KD, L)

Stockholm den 5 mars 2020

På näringsutskottets vägnar

Lars Hjälmered

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Lars Hjälmered (M), Helene Hellmark Knutsson (S), Mattias Jonsson (S), Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M), Mattias Bäckström Johansson (SD), Birger Lahti (V), Lotta Olsson (M), Tobias Andersson (SD), Camilla Brodin (KD), Åsa Eriksson (S), Arman Teimouri (L), Eric Palmqvist (SD), Lorentz Tovatt (MP), Patrik Engström (S), Johanna Haraldsson (S), Per Schöldberg (C) och Rickard Nordin (C).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I detta betänkande behandlar utskottet 63 motionsyrkanden från allmänna motionstiden 201 9 / 20 som rör olika elmarknadsfrågor.

Utskottets överväganden

Elmarknadens utformning och funktion

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden som rör elmarknadens utformning och funktion. Utskottet hänvisar bl.a. till pågående insatser och utredningar.

Jämför reservation 1 (M, SD, KD), 2 (M, KD), 3 (SD), 4 (C) och 5 (L) samt särskilt yttrande 1 (V).

Motionerna

I motion 2019/20:2216 av Lotta Finstorp m.fl. (M, C, KD) anförs att d agens infrastruktur när det gäller elförsörjning är bristfällig och behöver hanteras. Kapaciteten, inte minst när det gäller effektuttag, behöver höjas för att möjlig göra nya etableringar och utbyggnad av elintensiva verksamheter i hela Mälar dals regionen. Det kommer att kräva både initiativ från staten och ett sam ordnande ansvar hos exempelvis länsstyrelsen. Motionärerna begär därför ett till kännagivande om att regeringen bör utreda hur elnätsinfrastrukturen kan säkras genom Söder manland .

Hillevi Larsson (S) framhåller i motion 2019/20:457 att det finns lokala utmaningar i Sveriges elförsörjning på grund av växande städer, utbyggd kollektiv trafik, elektrifiering av samhället, nya industrier och industrier som utökar sin verksamhet. Delar av Sverige riskerar att drabbas av elbrist och motionären framför att åtgärder behövs för att förse utsatta regioner med el i väntan på att infrastruktur blir färdigställd.

I motion 2019/20:989 av Hanna Westerén (S) föreslås ett tillkännagivande om att en långsiktigt hållbar elförsörjning i hela landet ska säkras. Enligt motionen är en säker tillgång till hållbar energi avgörande för att en rättvis och lång siktigt hållbar tillväxt i hela landet ska kunna uppnås.

Pia Nilsson och Olle Thorell (båda S) anför i motion 2019/20:1039 att Västmanland och övriga Mälardalen befinner sig i en situation där det kommer att bli svårt att tillgodose de energibehov som nya energikrävande verk samheter i eller i närheten av Västerås har. Elförsörjningen till regionen är inte tillräckligt god för det och behöver förbättras, skriver motionärerna.

Olle Thorell och Pia Nilsson (båda S) anför i motion 2019/20:1126 att Västmanland och övriga Mälardalen befinner sig i en situation där det kommer att bli svårt att tillgodose de energibehov som nya energikrävande verk sam heter i eller i närheten av Västerås har. Elförsörjningen till regionen är inte till räckligt god för det och behöver förbättras, skriver motionärerna.

I motion 2019/20:2139 av Teres Lindberg och Kadir Kasirga (båda S) anförs att avregleringen av elmarknaden, som genomfördes för över 20 år sedan, har medfört negativa konsekvenser. Enligt motionen handlar det fram för allt om en tuffare arbetsmiljö för de anställda i branschen men också om ökade elnätsavgifter. Med anledning av detta anser motionärerna att det är lämpligt att analysera elmarknadens funktionssätt, effekterna av avregleringen samt vilka åtgärder som behöver vidtas för att undvika problem i framtiden.

I partimotion 2019/20:2831 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 16 anförs att en tillräcklig överföringskapacitet i elnäten bör säkerställas. K apa citets bristen i de svenska elnäten anges vara ett stort problem som i längden även ty rar svensk konkurrenskraft. Motionärerna anser att elnäten behöver byggas ut i snabbare takt och framhåller därför att tillståndsprocesserna behöver för enk las. En ytterligare åtgärd skulle enligt motionen kunna vara att ge region- och lokal nät en utvidgad roll för att säkerställa tillräcklig effekt lokalt. Det kan t.ex. ske genom att skapa incitament för samverkan mellan fjärr värmesystem och kraftvärme och styrmekanismer som gör det möjligt att använda lager och produktionsanläggningar för att kunna använda näten mer effektivt och öka för brukningsflexibiliteten.

I kommittémotion 2019/20:2659 av Louise Meijer m.fl. (M) yrkande 34 anförs att Sverige bör öka exporten av fossilfri el till andra EU-länder bl.a. för att inom mekanismen för utsläppsrätter tränga undan fossilbaserad elpro duk tion .

I motion 2019/20:2670 framför Lars Hjälmered m.fl. (M) i yrkande 6 att regeringen bör vidta åtgärder för att lösa kapacitetsbristen på elmarknaden. K apacitets bristen i de svenska elnäten anges vara ett stort problem som i läng den äventyrar svensk konkurrenskraft. Motionärerna anför att elnäten behö ver byggas ut i snabbare takt och framhåller bl.a. att tillståndsprocesserna behö ver förenklas, att en effektutredning tillsätts för att elmarknadens utform ning ska bidra till ett stabilare elsystem, och att en översikt görs av hur elpriset bättre kan avspegla knapphet i överföring. I motionen anförs vidare i yrkande 7 att elm arknadens utformning bör ses över . Det gäller särskilt de ekonomiska inci ta ment som behövs för att p lanerbara kraftslag som kärnkraft kan få stöd för den viktiga funktion de har i elsystemet. Att leveranssäkerhet premieras är nor malt på många marknader och utgör inte någon subvention och innebär inte att mark nads mekanismerna sätts ur spel. Motionärerna framför också i yrkan de 10 att en ut redning bör tillsättas med uppdrag att analysera den svenska el mark naden u r ett internationellt perspektiv och se över vilka åtgärd er som skulle behövas för att Sverige ska fortsätta vara konkurrens kraftigt .

I motion 2019/20:1292 framhåller Sten Bergheden och Lars-Arne Staxäng (båda M) i yrkandena 1 och 2 att med anledning av svaga argument för att behålla elcertifikats systemet som funnits sedan 2003 behöver en översyn av systemet göras. Dels för att utvärdera om det verkligen har varit så effektivt som man trodde men också för att få en överblick av systemets kostnader för samhället och konsumenterna. Effekterna av att helt slopa elcertifikats systemet bör också ses över enligt yrkande 3.

I motion 2019/20:1306 anför Sten Bergheden (M) att tekniken för att klara stora elleveranser i markkabel nu finns tillgänglig och att nedgrävningsarbetet fungerar mycket rationellt. Trots detta finns ett motstånd från elbolagen att lägga markkabel då det fortfarande är billigare att bygga luftledning, uppger motionären. Det leder till att markägarna får tåla större och större intrång på sina fastigheter samtidigt som ersättningsnivåerna är alldeles för låga för de stora markområden som disponeras till ledningsgator. Därför bör en översyn göras av hur luftledningar kan bytas mot markkabel.

För att klara omställningen från ett fossilt samhälle behövs en utökad elektrifiering av fordon och vägar. Det för med sig att Sverige måste ha ett mer robust elnät som klarar de ökade belastningarna. Det skriver Sten Bergheden (M) i motion 2019/20:1318. Motionären menar att det därför måste tas fram en heltäckande plan på hur elnätet behöver byggas ut i landet och hur kapaciteten i nätet kan ökas för att klara en ökad elektrifiering av fordons flottan.

Av motion 2019/20:1678 yrkande 1 framgår att Betty Malmberg (M) vill se omfattande invest eringar i kraftnäten, framför allt i södra Sverige för att tillväxten i regi onen inte ska hämmas . I motionen s yrkande 2 anförs även att pro blemet med kapacitetsbrist i södra Sverige måste analyseras och att lärdomar måste dras. Affärsverket s venska k raftnät (Svenska kraftnät) som ansvarar för trans mis sions nät en har uttalat att nya nät till södra Sverige inte kommer att bli till gäng liga förrän 2026. Motionären förordar i yrkande 3 ett till kännagivande om att elleveranserna måste tryggas för att inte energi om ställning och tillväxt ska hotas . När det gäller nybygg na tion eller förstärkning av kraftledningar är det också ett problem att till stånds processen kan bli mycket långvarig , detta trots att det finns ett mycket stort samhälls intresse. Motionären efterlyser därför i yrkande 4 en översyn om hur till stånds pro ces ser na kan för kortas när det gäller byggande av infrastruktur som har ett stort sam hälls intresse.

I motion 201 9 / 20 : 1961 av Ulrika Heindorff m.fl. (M) yrkande 1 anförs att S venska kraftnät ansvarar för upphandling av effektreserven som kan utökas vi d sär skilda behov. En ansträngd effektsituation i Skåne skulle enligt motionärerna kunna lösas med en lokal sydlig effektreserv. En sådan lösning bör därför under sökas. I motionen anförs vidare att el kon su ment erna i södra Sverige tvingas betala mer för elen sedan hösten 2011, då den nu varande elområdesindelningen infördes. Detta är ett problem efter som före tag riskerar att lägga ned eller flytta sin verksamhet någon annanstans när kost naderna blir för höga. I motionen föreslås därför i yrkande 2 att riksdagen gör ett till känna givande om elområdesindelningen och dess effekter och möjliga lösningar . I yrkande 3 betonas vidare att det är viktigt att ut byggnad en av över förings kapacitet inom Sverige fortsätter och att Syd västlänken är det viktigaste exemplet på en pågående utbyggnad av kraft över förings kapaciteten i Sverige. Därför förordar motionärerna i yrkande 4 ett till känna givande om att reger ingen ska säkerställa att arbetet med att färdigställa Sydvästlänken fullföljs och att anläggningen tas i drift utan ytterligare förseningar. Motionärerna anför också att elområdesindelningen av landet behöver förändras. Svenska kraftnät före slås därför i yrkande 5 få regeringens uppdrag att ändra elområdes indel ning en genom en sammanslagning av de fyra områdena till två. Motio närerna före slår även i yrkande 6 att Svenska kraftnät ska få i uppdrag att, så länge det finns fyra elområden i Sverige, införa ett system med garan terad mini mi kapacitet i överföringen mellan elområde 3 och 4.

I motion 2019/20:2363 skriver Mikael Damsgaard och Åsa Coenraads (båda M) att den förnybara elproduktionen i Sverige stöds genom elcertifikat. Med tanke på hur den svenska produktionsmixen ser ut är det enligt motio närerna tveksamt om systemet med elcertifikat faktiskt bidrar till minskade klimat utsläpp. De menar att systemet i stället riskerar att undergräva en lång siktigt stabil elförsörjning och Sveriges möjligheter att konkurrera om etableringar av elintensiva verksamheter. Elcertifikatssystemet bör därför enligt yrkande 2 avskaffas.

Jan Ericson (M) skriver i motion 2019/20:2422 att en kriskommission bör till sättas för att hantera frågorna om Sveriges framtida elförsörjning. I kom-mis sionen bör bl.a. representanter för politiken, energiföretagen, industrin, tran s port näringen, näringslivsorganisationer, fackliga organisationer och de svenska kommunerna ingå.

Katarina Brännström (M) efterfrågar i motion 2019/20:2517 såväl lång siktiga som kortsiktiga hållbara lösningar för att trygga elförsörjningen i vissa regioner. Motionären anför bl.a. att växande städer, elektrifiering och nya industrier har gjort att delar av Sverige riskerar elbrist.

I kommittémotion 2019/20:389 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 32 föreslås att regeringen ska ta fram en långsiktig investeringskalkyl för det svenska elnätet. Motionärerna anför bl.a. att osäkerheten om det totala investeringsbehovet på den europeiska energimarknaden är stor och att det för svenska elkonsumenter måste förtydligas hur investeringsbehovet för e l infra strukturen ser ut och vilka de ekonomiska konsekvenserna av in ve ste ring arna förväntas bli. I motionen s yrkande 33 anförs även att regeringen bör ta fram en kon sekvensanalys för en eventuell utbyggnad av elöverföring till Europa. Motionärerna uppger att de ställer sig positiva till en kontinental el överföring, men att en utbyggnad av överföringskapaciteten behöver analyseras eftersom en för låg kapacitet kan hämma Sveriges import och export av el. En fullt utbyg gd kapacitet kan också medföra att elpriset i södra Sverige stiger. I motionen framförs vidare att även om prisskillnaderna inte har blivit så stora som befarades före indelningen av Sverige i fyra elområden, har e l intensiv industri och konsumenter blivit mer utsatta. Elkonsumenter i södra Sverige finansierar bl.a. i högre utsträckning än tidigare investeringar i elnätet genom högre elpriser. Mot denna bakgrund föreslås i yrkande 34 ett till känna givande om att systemet med elområden och elområdesindelningen bör ses över. I motionen s yrkande 36 förordas ett tillkännagivande om att elcer ti fi kats systemet bör fasas ut genom att inga ytterligare anläggningar tilldelas elcer ti fikat. Elcertifikats systemet syftar till att stimulera förnybar elpro duk tion. Motionärerna menar dock att detta stödsystem snedvrider kon kurrensen till förmån för sådana energislag (bl.a. sol- och vindkraft) som inte nöd vändigt vis kan tillhandahålla effekt när efterfrågan är som störst. El cer tifikats systemet uppges också ha bidragit till att produktionsanläggningar som inte bär sina egna kostnader har byggts. I motionen föreslås därför i yrkande 37 att den på verkan som elcertifikatssystemet innebär och har inneburit för leverans säker heten i det svenska kraftsystemet ska utredas.

I kommittémotion 2019/20:391 framför Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) att elsystemet i Sverige inte kan leverera efterfrågad effekt på en stabil nivå. Motionärerna anser därför att ett införande av ett system med effekt certifikat bör utredas för att säkerställa ett robust och leveranssäkert kraft system för hushållen och näringslivet. Avsikten är att såväl konsumenter som producenter inom systemet ska kunna delta för att säkerställa att effekt finns tillgänglig motsvarande den fördefinierade nivån.

I partimotion 2019/20:3107 av Annie Lööf m.fl. (C) framförs att ett förny bart kraftsystem innebär att elpriserna kommer att variera mer än i dag. Sett över året förutspås dock ingen större skillnad i energikostnaderna , och kon su men terna anges ha stora möjligheter att tjäna på denna utveckling. Motio när erna vill att användarflexibiliteten ska öka och förordar i yrkande 10 ett till känna givande om att el lagen och elnätsregleringen bör ses över för att under lätta för ny tek nik och nya affärsmodeller samt att minst timnivå bör införas för sam tliga kun der i det svenska elsystemet senast 2025.

I kommittémotion 2019/20:3264 av Kristina Yngwe m.fl. (C) anförs att det i ett kraftsystem med förnybar el finns betydligt fler timmar med stora elöverskott än med stora underskott. Motionärerna vill därför skapa incitament för att konsumenterna ska kunna använda el vid tidpunkter med stora överskott och på så sätt tjäna på det. För att uppnå detta förordas i yrkande 29 ett till kännagivande om att ellagen och elnätsregleringen bör ses över för att under lätta för ny teknik och nya affärsmodeller samt att minst timnivå bör införas för samtliga kunder i det svenska elsystemet senast 2025. Av yrkande 31 framgår vida re att en del i att öka användarflexibiliteten är att en större andel av nät av gift erna bör bli rörliga. I motionen förordas även ett till känna givande i yrkande 33 om att utbyggnaden av lokal elproduktion bör stimuleras genom att de aktörer som investerar i sådan produktion ska ersättas för den nytta de ska par genom mindre belastning på transmis sions nät en och minskad känslighet i Sveriges energiförsörjning. Även inci ta ment en för lokala el pro du center, såväl privatpersoner som företag, att investera i över skotts kapa ci tet bör förstärkas enligt yrkande 34. Motionärerna anför vidare att EU:s energi marknader bör integreras och effektiviseras , vilket skapar stora möj lig heter för e xport av förnybar el . Med ökad överförings kapacitet har Sverige och Norden stor potential att bli Europas gröna batteri , skriver mo tio när erna. Enligt yrkande 42 och 43 bör Sverige därför främja en full ständig integration av Europas el mark nader och arbeta för att öka den trans nationella över förings kapaciteten i elsystemet .

Ola Johansson och Mikael Larsson (båda C) föreslår i motion 2019/20:248 att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag på åtgärder för att hand läggningstider vid utbyggnaden av viktig infrastruktur ska bli kortare. Motionärerna menar att de långa handläggningstiderna för projekt som avser utbyggnad av elnätet är en utmaning i arbetet med att utveckla framtidens elnät.

Mikael Larsson (C) anför i motion 2019/20:251 att det är av stor vikt när Svenska kraftnät planerar för nya stamledningar att detta görs i samråd med berörda kommuner, länsstyrelser, Trafikverket och med berörda markägare. Sam råden bör ske i ett tidigt skede så att den lokala nivån inte kopplas in för sent i processen. Svenska kraftnät ska alltså inte ensamma få stå för pla ner ingen av hur nätet ska dras eller se ut , utan vid närmare beslut om detta bör lokala myndigheter och kommuner involveras och vara delaktiga i. Reger ingen bör därför snarast arbeta för att ge uppdrag till Svenska kraftnät att se till att kommuner och länsstyrelser, markägare och andra myndigheter är med tidigt i planeringen så snart man ska planera för nya stamledningar eller större led ningar .

I motion 2019/20:275 av Lars Thomsson (C) anförs att Internet of Things kommer att vara grunden i framtidens smarta hem och vara baserat på en ny standard för kommunikation. Motionären menar att det därför är motiverat att anpassa n ya elmätare till denna standard.

Annika Qarlsson och Fredrik Christensson (båda C) föreslår i motion 2019/20: 442 yrkande 3 att teknikval och vägval vid beslut om kraftledningar ska bygga på en samhällsekonomisk bedömning och göras i en transparent process. För att säkerställa en tydlig process vid beslut om kraftledningar krävs enligt motionärerna att en regional instans ges ett helhetsansvar för mark an vänd ningen och befogenheter att reglera vilka alternativa teknikval och drag ningar som är möjliga för de olika projekten. Investeringarna görs vidare över tid, och olika aktörer, både myndigheter, statliga affärsverk och privata bolag, är inblandade i olika projekt. I dag saknas dock en samordning av projekten, och ingen har ett övergripande ansvar för samordningen av teknik val och drag ning. Motionärerna anser att varje statlig myndighet, som t.ex. Trafikverket, eller affärsverk, som t.ex. Svenska kraftnät, ska vara skyldiga att samordna sina infrastrukturprojekt. Mot denna bakgrund föreslås i yrkande 5 att statliga myndig heter och bolag ska ges riktlinjer för att kunna värna gemensamma mark- och skogs resurser.

I kommittémotion 2019/20:3333 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 3 och 4 anförs att e tt utbyggt elnät och en ökad nätkapacitet är avgörande för svensk tillväxt och att en effektutredning behövs för att elmarknadens utformning ska bidra till ett stabilare elsystem, men också för att säkerställa en tillräcklig utbyggnad av elnätet. En del i att komma tillrätta med den rådande kapacitets bristen i det s venska elnätet är att överföringskapaciteten från norr till söder måste öka. Därför menar motionärerna enligt yrkande 17 att det är nödvändigt att korta tillstånds processerna, som i dag kan dra ut på tide n så att behovet av utbyggt nät runt om i landet kan mötas inom rimliga tidsramar.

I motion 2019/20:64 av Magnus Oscarsson (KD) framförs att det finns regler som styr hur mycket energi en privatperson eller ett företag får pro du cera under förmånliga villkor, dvs. som mikroproducent. Som mikro pro du cent får man inte producera mer energi än vad man förbrukar under ett år , och säkringen i anslutningspunkten får inte överstiga 100 ampere. Kon se kvens er av detta är att privatpersoner och företag begränsar anläggning ens storlek och i sämsta fall stänger av anläggningen i slutet av året för att inte riskera att producera för mycket energi och därmed få minskad lön samhet. Motionärerna anser att detta är kontraproduktivt och menar att ett förändrat regelverk skulle få fler att producera mer el.

I partimotion 2019/20:3351 av Johan Pehrson m.fl. (L) anförs att utbyggnad av ny elproduktion ska drivas på av marknaden och byggas när den behövs och där den behövs. Motionärerna ser enligt yrkande 22 gärna olika regel förenklingar för att under lätta utvecklingen samtidigt som de menar att rimliga avvägningar bör göras mot andra centrala samhällsintressen som t.ex. miljö- och naturintressen eller för svar ets behov.

Vissa kompletterande uppgifter

Övergripande om elmarknaden

Det svenska elnätet

Enligt Energimarknadsinspektionens rapport Sveriges el- och naturgasmark nad 201 8 (Ei R201 9 :0 2 ) består det svenska elnätet av 56 9 00 mil ledning, var av ungefär 3 9 100 mil är jordkabel och 17 800 mil är luftledning. Elnätet kan delas in i tre nivåer: transmissionsnät , regionnät och lokalnät. Trans mis sions nät et transporterar el långa sträckor med höga spänningsnivåer. Region näten transporterar el från transmissionsnät et till lokalnäten och i vissa fall direkt till större elanvändare. Lokalnäten ansluter till regionnäten och trans por terar el till hus håll och andra slutkunder.

Transmissionsnät et i Sverige förvaltas av Svenska kraftnät, och region nät en ägs i huvudsak av Ellevio (f.d. Fortum), Eon och Vattenfall. Lokalnäten ägs till ca 60 procent av Ellevio, Eon och Vattenfall och till resterande del av olika privata och kommunala aktörer. Det svenska elsystemet är vidare tätt sam man kopplat med angränsande länder, särskilt Norge, Dan mark och Fin land. Utlandsförbindelserna är av två typer, växelström och lik ström. Sverige har växelströmsförbindelser med Norge, Danmark och Finland. Lik ströms för bin del ser finns med Tyskland, Polen och sedan januari 2016 även med Litauen.

Elområden

Sverige är sedan den 1 november 2011 indelat i fyra elområden. Gränserna har beslutats av Svenska kraftnät och går vid de tre snitt i Sverige där överföringen av el är begränsad. Elområde 1 omfattar nordligaste Sverige, elområde 2 om rådet mellan Luleå i norr och Gävle i söder, elområde 3 det område som sträcker sig från strax söder om Gävle i norr till strax söder om Oskarshamn i söder och elområde 4 den återstående delen av södra Sverige. Det nordisk-baltiska området bildar ett sammanhängande marknadsområde och består av 15 olika elområden. I marknadsområdet kan el handlas oberoende av nations gränser så länge nätens tekniska kapacitet att överföra el räcker till. När denna kapacitet är nådd uppstår prisområden som påverkar priset i de olika el områdena. Vid överföringsbegränsningar används en metod som innebär att mark naden delas upp, s.k. marknadsdelning. Detta innebär att handelsområdet delas upp i mindre områden inom vilka det inte finns några överförings be gräns ningar. Vilka elområden som håller ihop och tillsammans bildar ett gemen samt prisområde varierar beroende på utbud, efterfrågan och över förings kapacitet. Detta förfarande innebär också att elområden med pro duk tion s överskott kommer att få lägre priser än elområden med pro duktion s under skott när det finns överföringsbegränsningar mellan områdena. För svensk del gäller att i norra Sverige finns ett överskott av elproduktions ka pa citet jämfört med efterfrågan på el. I södra Sverige råder det motsatta för hållandet. Till gäng ligheten och produktionen i kärnkraftverken är en viktig kom ponent för möjligheten att hålla rätt spänning i kraftsystemet, vilket i sin tur påverkar öve r föringskapaciteten.

Sedan Sverige delades in i fyra elområden har det skett stora för ändringar i kraftsystemet samtidigt som EU-rätten medför krav på regel bunden översyn av elområdesindelningen. Svenska kraftnät genomför för när varande en sådan översyn och analysera r flera alternativa elområdes in delningar .

Elmarknadens aktörer

Nätföretag

I Sverige finns det ungefär 170 elnätsföretag. Ett nätföretag innehar ett ledningsnät, eller i några fall endast enstaka ledningar, och svarar för drift och underhåll av elnätet. Verksamheten bedrivs med stöd av nätkoncession, dvs. ett tillstånd att bygga och använda en elektrisk starkströmsledning. Ett nät företag är skyldigt att ansluta elektriska anläggningar till ledningen eller lednings nätet och att överföra el för någon annans räkning. Det finns alltså en rätt till tredjepartstillträde. Ett nätföretag får inte bedriva handel med el, och det får bedriva elproduktion endast i vissa fall när elen behövs för nät verk sam heten.

Elproducenter

Elproducenten matar in el från en produktionsanläggning på elnätet för trans port till elanvändarna. I Sverige är elproducenterna en heterogen grupp, som om fattar några av Europas största elföretag men även privatpersoner som äger små skaliga vatten-, vind- och solenergianläggningar. Större elproducen ter säljer ofta el direkt på elbörsen. Mindre producenter väljer ofta att sälja elen till en större aktör, som i sin tur säljer den vidare.

Elhandelsföretag

Ett elhandelsföretag levererar el. Med leverans avses i detta sammanhang för säljning av el till elanvändare till skillnad från överföring, dvs. sådan transport av el för någon annans räkning som utgör nätverksamhet. Elhandels företaget köper in el, vanligtvis från elbörsen, för att sedan sälja den vidare till el användare. Handeln med el bedrivs på en fri marknad, där elhandels före tag en kon kurrerar om kunderna. Enligt Energimarknadsinspektionens rapport om Sveriges el- och naturgasmarknad 201 8 (Ei R201 9 :0 2 ) fanns ca 1 30 el hand els företag i Sverige 201 8 . Energimarknadsi nspektionen påpekar dock att detta antal el hand els före tag inte ger hela bilden av hur många företag den enskilda kunden faktiskt kan välja mellan eftersom många små lokala och kommunala el hand lare endast väljer att agera i det egna närområdet. De tre största el handlarna hade i slutet av 2017 en samlad marknadsandel på 4 6 procent räknat på antalet kun der, vilket är en ökning med cirka fem procentenheter jämfört med föregående år.

Balansansvariga

En balansansvarig har i ett avtal med Svenska kraftnät åtagit sig ett särskilt ansvar för att balansera tillförsel och förbrukning av el. Den balansansvarige svarar ekonomiskt för obalanser. Ett elhandelsföretag är skyldigt att se till att någon åtar sig balansansvaret för leveranser i en uttagspunkt. Ett vanligt sätt att ordna detta är att elhandelsföretaget självt åtar sig balansansvaret. Företaget kan dock välja att låta ett annat elhandelsföretag eller ett specialiserat företag åta sig balansansvaret.

Elbörs

En elbörs tillhandahåller system för fysisk och finansiell handel med grossist energiprodukter. De vanligaste aktörerna på börserna är elproducenter, elhan-delsföretag och större elanvändare. I Norden är för närvarande Nord Pool den enda börsen för handel med el för fysisk leverans. Handel med finansiella kontrakt bedrivs på Nasdaq Commodities. Genom sådan handel i finansiella kontrakt kan aktörer säkra sig mot prisvariationer.

Energimarknadsinspektionen – nätmyndigheten

Energimarknadsinspektionen är i Sverige nationell energitillsynsmyndighet med ansvar för bl.a. tillsyn, regelgivning och tillståndsprövning. Enligt ellagen är Energimarknadsinspektionen nätmyndighet, vilket innebär att inspektionen handlägger alla frågor som enligt lagen eller föreskrifter som har utfärdats i anslutning till lagen ligger på nätmyndigheten. Till nätmyndighetens uppgifter hör att pröva frågor om tillstånd att bygga och använda starkströmsledningar, att förhandspröva nätföretagens intäkter från nätverksamheten och att pröva tvister om villkoren för anslutning till elnätet.

Affärsverket svenska kraftnät – den systemansvariga myndigheten

Affärsverket svenska kraftnät (Svenska kraftnät) har i två olika egenskaper – transmissionsnät sföretag respektive systemansvarig myndighet – en central roll på den svenska elmarknaden. Svenska kraftnät innehar och driver det svenska transmissionsnät et som ägs av staten. I sin egenskap av trans mis sions nät sföretag omfattas Svenska kraftnät i huvudsak av det regel verk som gäller för nätföretag i allmänhet. Svenska kraftnät är också system ansvarig myndig het och har det övergripande ansvaret för att elektriska anläggningar sam verkar driftssäkert så att balans inom hela eller delar av landet kortsiktigt upp rätt hålls mellan produktion och förbrukning av el. Som system ansvarig myndig het får Svenska kraftnät bl.a. beordra elproducenter att öka eller minska produktionen av el. Svenska kraftnät utövar även tillsyn över drifts säker heten i det nationella elsystemet.

Statens energimyndighet

Statens energimyndighet (Energimyndigheten) är förvaltningsmyndighet för frågor om tillförsel och användning av energi i samhället. Energimyndigheten ska verka för försörjningstrygghet och ett energisystem som är hållbart och kostnadseffektivt med en låg negativ inverkan på hälsa, miljö och klimat.

Energiöverenskommelsen

Bakgrund

Den 10 juni 2016 presenterades en ramöverenskommelse mellan Socialdemo kraterna, Moderaterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna. I överenskommelsen slås bl.a. fast att målet för 2040 är 100 procent förnybar elproduktion. Det är ett mål, inte ett stoppdatum som förbjuder kärnkraft och innebär inte heller en stängning av kärnkraft med politiska beslut. Ett mål för energieffektivisering för perioden 2020–2030 ska tas fram och beslutas senast 2017. Elcertifikatssystemet ska förlängas och utökas med 18 terawattimmar (TWh) nya elcertifikat till 2030.

I överenskommelsen anges det också att berörda myndigheter kontinuerligt bör följa utvecklingen på den svenska elmarknaden och att det vart fjärde år ska göras en särskild sammanställning med slutsatser och förslag om el mark nadens utveckling samt uppföljning av de energipolitiska målen. Samman ställningen ska ligga till grund för en kontrollstation som genomförs vart fjärde år, med start hösten 2018.

Energipolitikens inriktning

Riksdagen behandlade våren 2018 regeringens proposition Energipolitikens inriktning (prop. 2017/18:228, bet. 2017/18:NU22). Riksdagen godkände regeringens förslag till övergripande mål för energipolitiken i enlighet med energiöverenskommelsen. I propositionen anger regeringen att de berörda myndigheterna kontinuerligt bör följa utvecklingen på elmarknaden genom att bl.a. analysera effektsituationen inklusive behovet av effektreserven, behovet av ytterligare systemtjänster, nätstabilitet och andra avgörande faktorer så att Sverige har ett robust elsystem med en hög leveranssäkerhet, en god över förings kapacitet, en låg miljöpåverkan och el till konkurrenskraftiga priser. Av pro positionen framgår även att regeringen avser att vart fjärde år genomföra en kontrollstation för att kontinuerligt följa upp energi överenskommelsen, med planerad start hösten 2018.

Kontrollstation för e nergiöverenskommelsen

Hösten 2019 behandlade utskottet regeringens skrivelse F örsta kon troll stationen för energiöverenskommelsen ( skr. 2018/19:153 bet. 2019/20 : NU7). I skri vel sen redogör regeringen för den första kontrollstationen för energi över ens kom melsen som baseras på den löpande myndighetsanalys som ska göras av elmark nadens utveckling och relaterad rapportering, samt övrig löpande myn dighets rapportering och analys när det gäller de energipolitiska målen. I skri vel sen sammanfattar regeringen även status på överenskomna åt gärder i energi överenskommelsen och redogör för planeringen av arbetet inför den andra kontrollstationen 2023.

I skrivelsen konstaterar regeringen att Sverige sammantaget har en el marknad som fungerar väl. Regeringen anger bl.a. att industrins elpriser är kon kurrens kraftiga och att överföringskapaciteten till grannländerna är hög i europeiska jämförelser. Vidare genererar elproduktionen mycket låga utsläpp av växthusgaser, och Sverige har fortfarande ett elsystem med hög för sörjnings trygghet. Regeringen bedömer dock att utmaningarna förväntas öka och anser att det är angeläget att följa utvecklingen de närmaste åren särskilt när det gäller att upprätthålla en fortsatt hög leveranssäkerhet och flexibilitet på marknaden.

Regeringen anför vidare i skrivelsen att elnäten på alla nivåer behöver utvecklas och användas effektivt i takt med den ökande elektrifieringen av samhället, bl.a. i transportsektorn, industrin och växande städer. Regeringen anför att den därför avser att fortsätta att främja och undanröja hinder för efterfrågeflexibilitet och att ta till vara digitaliseringens möjligheter. Vidare beskriver regeringen de åtgärder som planeras framöver för att skapa för utsättningar för en gynnsam utveckling av elmarknaden. Bland annat nämns marknads design och insatser så att det finns tillräckligt med effekt, åtgärder för en fungerande efterfrågeflexibilitet, nätstabilitet och behov av ytterligare system tjänster samt insatser inom överföring av el för god överförings ka pa ci tet och effektiv utbyggnad.

Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå den motion (SD) som väcktes med anledning av skrivelsen. I betänkandet följde företrädare för det nyss nämnda partiet upp motionen i en reservation. Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag.

Under hösten 2019 meddelade Moderaterna och Kristdemokraterna att partierna lämnar energiöverenskommelsen.

Elmarknadsdesign i EU-samarbetet

Under 2017 färdigställdes arbetet med att införa EU:s tredje inre marknads paket för el, vilket har inneburit ny lagstiftning genom kommissions fö rord ning ar, s.k. nätkoder och nätriktlinjer. Nätkoderna och nätriktlinjerna för el är delar av den inre elmarknaden och ska säkerställa ett harmoniserat regelverk samt en effektiv och säker drift av de europeiska transmissionsnäten. Mot bak grund av dessa förordningar behandlade och godkände riksdagen de ändringar i ellagen (1997:857) som regeringen föreslagit i propositionen Myndighets uppgifter på elområdet (prop. 2017/18:93, bet. 2017/18:NU17). Ändringarna innebär vidare bl.a. att Energimarknadsinspektionen ska få utfärda föreskrifter som kompletterar EU:s nätkoder för el.

Energimarknadsinspektionen fick i regleringsbrevet för 2018 i uppdrag att på ett enkelt sätt sammanfatta hur de nya förordningarna och kompletterande regel verken på nationell nivå (inklusive myndighetsföreskrifter) kommer att påverka den svenska elmarknaden och dess aktörer. I rapporten Nya förordningar för el och naturgas (Ei R2018:10) beskrivs i stora drag hur EU- kom mis sionens förordningar påverkar den svenska eller nordiska el mark naden.

För att underlätta utvecklingen mot en gemensam elmarknad i Europa presenterade EU-kommissionen ett nytt lagstiftningspaket (Ren energi för alla i Europa, det s.k. vinterpaketet) den 30 november 2016. Det omfattar en revidering av det tredje inremarknadspaketets lagstiftning på elområdet, dvs. el marknadsdirektivet (2009/72/EU), elhandelsförordningen (714/2009) och byrå förordningen (713/2009). Dessutom ersätts direktivet om trygg el för sörj ning (2005/89/EG) av en ny krisberedskapsförordning.

I februari 2019 gav regeringen Energimarknadsinspektionen i uppdrag att analysera vilka åtgärder som krävs för att genomföra elmarknadsdirektivet samt att analysera vilka åtgärder som krävs i Sverige med anledning av el han dels förordningen, byråförordningen och krisberedskapsförordningen (M2019/00373/Ee). Myndigheten ska lämna författningsförslag om det är nöd vändigt med nya bestämmelser i lag eller förordning. Vidare ska myndig het en ta till vara den kunskap som finns hos Svenska kraftnät, Elsäkerhets verk et och Energimyndigheten. Energimarknadsinspektionen ska även på lämp ligt sätt inhämta synpunkter från elmarknadens aktörer och löpande in for mera Regeringskansliet om hur arbetet fortskrider. Som utgångspunkt för myn dig heten gäller att förordningarna trädde i kraft under våren 2019 och att det nya direktivet om den inre marknaden för el ska vara genomfört i med lems staterna senast den 31 december 2020 . Uppdraget redovisades i februari 2020 när Energimarknadsinspektionen överlämnade rapporten Ren energi inom EU – Ett genomförande av fem rättsakter ( E i R2020:02 ) till regeringen . Rapporten bereds för närvarande inom Regerings kansliet.

Elcertifikatssystemet

Sverige och Norge har sedan den 1 januari 2012 en gemensam elcertifikat s marknad. För att bidra till det nationella målet om minst 50 procent förnybar energi till 2020 har ett gemensamt mål om att öka den förnybara el pro duk tionen med 28,4 TWh mellan 2012 och 2020 satts upp. Målet regleras i ett ändrings avtal mellan länderna som trädde i kraft den 1 januari 2016 (prop. 2015/16:1, bet. 2015/16:FiU1). Det gemensamma målet delas mellan länderna genom att Sverige ska sikta på att annullera elcertifikat motsvarande 15,2 TWh till 2020 och Norge 13,2 TWh.

Sverige har även satt upp ett nationellt finansieringsmål till 2020 i linje med det gemensamma målet med Norge. Sveriges mål till 2020 är att finansiera ytterligare 30 TWh förnybar elproduktion jämfört med 2002 i enlighet med riks dagens beslut om regeringens proposition Ambitionshöjning för förnybar el och kontrollstation för elcertifikatssystemet 2015 (prop. 2014/15:123, bet. 2015/16:NU6). Riksdagen har därefter beslutat om ett nytt mål till 2030 för den förnybara elproduktionen. Målet är att utöka elcertifikatssystemet med 18 TWh till 2030 i enlighet med regeringens proposition Nytt mål för förnybar el och kontrollstation för elcertifikatssystemet 2017 (prop. 2016/17:179, bet. 2016/17:NU20).

Som en del i överenskommelsen med Norge ska Sverige införa en s.k. stopp mekanism i elcertifikatssystemet före den 31 december 2020. Det ska bidra till måluppfyllelsen 2030 och till förutsägbarhet för marknadsaktörerna för perioden efter måluppfyllelsen. Norge har också sedan tidigare en stopp-me ka nism i sin lagstiftning.

I december 2017 beslutade regeringen att nästa kontrollstation för elcertifi kat s systemet skulle genomföras under 2019. Regeringen gav samtidigt Energi myn dig heten tre uppdrag kopplade till kontrollstationen för 2019 (M2017/00599/Ee). Myndigheten skulle bl.a. analysera och ge förslag på utfor m ningen av en stoppmekanism som ska bidra att uppfylla målen och ge för utse barhet till marknadsaktörerna före och efter det nya målåret 2030. Myndigheten publicerade rapporten Kontrollstation för elcertifikatssystemet 2019 (ER 2018:25) i december 2018. I rapporten föreslår myndigheten bl.a. ett stopp för nya anläggningar i elcertifikat s systemet efter den 31 december 2030. Rapporten har remissbehandlats och bereds för närvarande inom Re ger ings kansliet.

Smarta elnät

Smarta elnät är ett brett begrepp som omfattar teknik, nya affärsmodeller och tjänster samt nya förutsättningar för reglering och marknadsdesign. Exempel vis gör den digitala utvecklingen det möjligt för elkunden att ta en aktivare roll och styra sin elanvändning mer energi- och kostnadseffektivt. Smarta elnät handlar också om hur förbättringar av befintlig infrastruktur bör utvecklas för att på ett kostnadseffektivt sätt möta framtidens behov.

Regeringen inrättade 2016 ett nationellt forum för smarta elnät , och arbetet i forumet pågick fram till slutet av 2019. Forumets arbete ledd e s av en styr grupp vars ledamöter var utsedda av ansvarigt statsråd för energifrågorna.

Enligt det som regeringen anför i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2018/19:1 utg.omr. 21) har forumet bidragit till ökad kompetens hos både nya och gamla aktörer som verkar på elmarknaden, främst genom forumets aktiviteter och av öppen dialog mellan branschens aktörer inom den plattform som forumet skapat. Ett arbete som skapat stort intresse bland aktörerna är aktiviteter kopplade till forumets strategi för ökad flexibilitet i elsystemet. Ett längre projekt har t.ex. genomförts för att förtydliga roller och ansvar för flexibilitet genom lager, laststyrning, aggregering och avkopplingsbar el i en elhandlarcentrisk modell.

Regeringen gav i januari 2020 Energimyndigheten och Energimarknads in spek tion en i uppdrag att tillsammans ta fram förslag på hur f orumets arbete kan tas vidare inom de båda myndigheternas respektive verksamhet. Uppdraget ska redovisas av myndigheterna i en rapport till regeringen senast den 20 mars 2020.

Nätföretagens intäktsramar och e fterfrågeflexibilitet m.m.

Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag våren 2018 om ändringar i ellagen (1997:857) och lagen (2011:710) om certifiering av stamnätsföretag för el med anledning av regeringens proposition Elmarknads frågor (prop. 2017/18:237, bet. 2017/18:NU23). Enligt proposi tionen innebär ändringarna att ellagens terminologi förtydligas när det gäller bl.a. indelningen av elnätet i olika nivåer och förutsättningar för att bedriva överföring av el på de högsta spänningsnivåerna. Vidare förtydligas och förenklas regelverket för intäkts ramar för elnätsverksamhet på olika sätt, exempelvis när det gäller be döm ningen av kvalitet. För att underlätta för ökad efterfrågeflexibilitet medför lag ändringarna vidare att det ska bli lättare att utveckla nätavgifterna genom pilot projekt och genom att införa nya nättariffer stegvis. Elanvändare ska genom ändringarna även få bättre tillgång till information om avgifter och övriga villkor för överföring av el. För att motverka att konsumenter utsätts för otillbörliga påtryckningar har förut sättning arna för att avbryta över föringen av el på grund av betalnings försummelse ändrats. Lag ändringarna trädde i kraft den 1 januari 2019.

Under våren 20 20 behandlade utskottet regeringen s proposition Underskott i förhållande till elnätsföretagens intäktsramar för tillsynsperioden 2012–2015 ( prop. 2019/20:53, bet. 2019/20:NU9) . I propositionen föreslår regeringen att ett nät företag inte ska kunna tillgodoräknas flera tillsynsperioders underskott när de nya bestämmelserna i ellagen om underskott i förhållande till intäkts ramen till ämpas för första gången efter utgången av tillsynsperioden 2016–2019. Den nya ordningen införs genom ett tillägg i ikraftträdande- och över gångs be stäm melserna till lagen (2018:1448) om ändring i ellagen (1997:587). I pro po si tionen anger regeringen att det pågår ett arbete inom Reger ings kansliet som syftar till att göra det möjligt för nätföretagen att utnyttja un der skott som är hänförliga till den första tillsynsperioden, under förutsättning att in täkterna används till de investeringar i elnäten som krävs för att möta växande behov när det gäller kapacitet, leveranssäkerhet och efterfrågeflexi b i litet. Regeringen konstaterar dock att det ännu inte finns tillräckligt underlag som gör det möj ligt att i detalj redovisa hur en sådan författningsreglering bör utformas, men att den har för avsikt att återkomma till riksdagen med ett lagförslag som har denna inriktning. Utskottet tillstyrkte regeringens förslag till lagändring , och riksdagen beslutade i enlighet med detta. Lagändringen träder i kraft den 1 april 2020. I betänkandet uttryckte före trädare i utskottet för Moderaterna, Sverigedemokraterna, Krist demo krat erna och Liberalerna i en reservation att arbetet med den kommande reg lering en inte får försenas och att regeringen senast i september 2020 ska återkomma med ett sådant förslag. Riksdagen biföll reservationen och riktade i och med detta ett tillkännagivande med detta innehåll till regeringen (rskr 2019/20:167) .

Anvisningsavtal

Våren 2017 antog riksdagen regeringens proposition Anvisade elavtal (prop. 2016/17:13, bet. 2016/17:NU8). Beslutet innebär att det införs krav på vilken information en faktura ska innehålla och utökade informationskrav till kunder med anvisningsavtal. Bestämmelserna syftar till att säkerställa att kunder med anvisade avtal har skäliga villkor, att andelen kunder med anvisade el leve ran törer ska minska och att kundaktiviteten på elmarknaden ökar. Vidare inne b ä r beslutet att regeringen får utfärda föreskrifter om att anvisningsavtalens priser under en viss tid inte får överstiga vissa nivåer. De nya bestäm melserna trädde i kraft den 1 april 2017.

I budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20 utg.omr. 21) uppger r e ger ing en att den ska följa upp de nya bestämmelserna om anvisade elavtal i ellagen (1997:857) och om regleringen ger tillräcklig effekt på antalet kunder med a n visningsavtal.

I ett svar på en skriftlig fråga (fr. 2019/20:811) från Mattias Bäckström Johansson (SD) om skäliga villkor för anvisade elavtal framhöll statsrådet Anders Ygeman den 4 februari 2020 bl.a. följande:

I propositionen Anvisade elavtal (prop. 2016/17:13) uttalade regeringen att förslagen i propositionen syftade till att säkerställa att kunder med anvisningsavtal har skäliga villkor, att minska andelen kunder med anvisade elhandlare och att öka kundaktiviteten på elmarknaden.

Ett av förslagen i propositionen, som riksdagen sedan antog, var att regeringen ska få meddela föreskrifter om att de priser som en anvisad elhandlare tillämpar på anvisade elavtal inte får överstiga vissa nivåer under en viss tid efter det att anvisningen skett. Vidare uttalade regeringen i propositionen att man inte avsåg att direkt införa en sådan reglering. Regeringen avsåg att först göra en utvärdering av vilken effekt de övriga föreslagna åtgärderna får på de anvisade elpriserna. Om inte utvecklingen går i rätt riktning bör det finnas utrymme för en förordning om pris reglering.

Ny modell för elmarknaden

För att förenkla hanteringen av elkundernas uppgifter har regeringen gett Svenska kraftnät i uppdrag att utveckla och driva en central informationshan ter ings modell, en s.k. elmarknadshubb, på den svenska elmarknaden. El mark nad s hubben är en central informationshanteringsmodell och kommer när den tas i drift att innehålla information om elanläggningar och elanvändare samt mät värden för produktion och förbrukning. Svenska kraftnät del re do visade den 31 maj 2016 sitt uppdrag i rapporten Redovisning av vissa frågor ang. el marknads hubbens utformning m.m. (dnr M2016/01497/Ee). Under hösten 2016 inledde Svenska kraftnät arbetet med utformningen av el marknads hubben. Projektet har försenats flera gånger, och enligt Svenska kraft nät är pro g nosen att hubben tas i drift tidigast i slutet av 2022.

Energimarknadsinspektionen har även på regeringens uppdrag undersökt vilka regeländringar som krävs för att införa en ny marknadsmodell och en el marknadshubb. Uppdraget redovisades till regeringen i juni 2017 i rapporten Ny modell för elmarknaden (Ei R2017:05). Rapporten har remissbehandlats och bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Statsrådet Anders Ygeman besvarade i september 2019 en skriftlig fråga från Arman Teimouri (L) om elmarknads hubben och säkerhetsrisker (fr. 2019/20:10 ). Frågan rörde hur statsrådet ser på att remissinstanser anser att nationella säkerhetsobjekt och nationella säkerhets aspekter inte är analyserade och om regeringen kommer att göra en grund lig genomlysning av de kon se kvens er som en centralisering av data kom mer att medföra. Statsrådet anförde att en etablering av en elmarknads hubb är viktig bl.a . eftersom den kan skapa bättre förutsättningar för efter fråge flexibilitet och underlätta för nya mark nads aktörer och sammantaget öka kon kurrensen på elmarknaden. Stats rådet upp gav att Svenska kraftnät i juni 2015 fick i uppdrag av regeringen att ut veckla och driva en elmarknads hubb, att detta arbete för närvarande pågår och att Svenska kraftnät lägger stort fokus på säkerhetsfrågor i arbetet. Statsrådet anförde även att Energimarknads inspektionen på uppdrag av re ger ingen har tagit fram förslag till nödvändiga för fattningsändringar för att införa elmarknadshubben. Förslaget har re mit terats och behandlas för närvarande inom Regeringskansliet. Säkerhets frågor och frågor som rör total försvaret ligger enligt statsrådet högt på regeringens dagordning och kommer att ges stor vikt i arbetet med kommande författnings ändringar.

Utredning om hinder och lösningar för energieffektivisering, småskalig elproduktion och ellagring

Regeringen tillsatte i juni 2017 en särskild utredare ( riksdagsledamoten Lise Nordin ) med uppdraget att identi fi era eventuella hinder som kunder i form av hushåll, mindre företag och andra mindre aktörer möter vid energi effektivisering och introduktion av småskalig förny bar elproduktion och hur dessa hinder kan undanröjas (dir. 2017:77). Utred ningen lämnade sitt slut betänkande i oktober 2018 (SOU 2018:76). Utredningen föreslog bl.a. att ett system ska införas med kvotplikt (vita certifikat) för minskad effektbelastning genom investeringar i el effekti v i ser ande åtgärder, att elleverantörer ska bli skyldiga att uppfylla en kvot genom åtgärder hos elanvändare (utom i elintensiv industri), att ett särskilt energi-ROT-avdrag ska införas kopplat till det nuvarande systemet med ROT-avdrag, att förordningen om energi deklaration ska ändras för att styrmedlet ska ge ökad information om kostnads effektiva åtgärder och att Energi myndigheten ska få i uppdrag att ta fram en plan för hur beteende insikter i ökad omfattning kan tas till vara och integreras i kommunikations insatser för energi effekti visering, inklusive kommunal energi- och klimatrådgivning, nät verk för små före tag och beställargrupper för små hus.

Betänkandet är remissbehandlat och bereds för närvarande inom Reger ings kansliet.

Investeringsstöd till elnätsanslutna solceller

Sedan 2009 finns ett statligt stöd för installation av solceller. Stödet riktas till alla typer av aktörer som företag, offentliga organisationer och privatpersoner. Stödnivån fr .o.m. den 8 maj 2019 är maximalt 20 procent och beräknas utifrån de stödberättiga n de installationskostnaderna. Högsta möjliga stöd per sol cellssystem är 1,2 miljoner kronor och de stödberättigande kostnaderna får maximalt uppgå till 37 000 kronor plus moms per installerad kilowatt elektrisk märk effekt. Stödet omfattar installation av alla typer av nätanslutna sol cells sy stem och solel/solvärmehybridsystem. Ansökningarna behandlas i tur ord ning av länsstyrelserna. Stödet är rambegränsat , vilket innebär att det bara kan ges så länge de avsatta pengarna räcker. Även elcertifikat s berättigade an lägg ning ar kan få solcellsstöd.

Utbyggnad av elnäten

Svenska kraftnäts u tvecklingsplan er

Sverige har enligt uppgift från Svenska kraftnät ett av världens äldsta trans mi s sionsnät , och många av de ledningar och stationer som finns måste bytas ut innan de blir för gamla. Svenska kraftnät publicerade 2013 Per spek tiv plan 2025 som 2015 följdes av en tioårsplan för det svenska trans missions nät et – Nätutvecklingsplan 2016–2025. Mot bakgrund av de snabba och om fat tande för ändringarna av kraft systemets utveckling och med ambitionen att an lägga ett helhets perspektiv presenterade Svenska kraftnät ytterligare en rap port, Sy stem utvecklingsplan 2018–2027, i november 2017. System ut veck lings planen byg ger vidare på Nätutvecklingsplan 2016–2025, men breddar per spek tivet till att utöver nätutveckling även omfatta frågor re la te ra de till drifts förutsättningar och marknadsutformning. I planen beskrivs en kom bi na tion av planerade åtgärder som innebär en förbättring av systemets sta bilitet, mark nads för än dringar och nätutveckling. Genom planen tydliggörs där med att Svenska kraft nät fokuserar sitt utvecklingsarbete på hela kraft sy stem et och inte enbart på trans missionsnät et.

I december 2019 presenterade Svenska kraftnät en uppdaterad system ut veck lings plan (Systemutvecklingsplan 2020–2029 ) som ger en status upp datering av läget i kraftsystemet och där de områden som berördes i System ut veck lings plan 2018–2027 utvecklas.

Nordisk nätutvecklingsplan

De fyra nordiska transmissionsnätsoperatörerna ( Energinet, Fingrid, Statnett och S venska kraftnät ) ger vartannat år ut en gemensam nordisk nät ut veck lingsplan (Nordic Grid Development Plan) . Den senaste planen gavs ut i juni 2019 och beskriver de främsta drivkrafterna bakom de förändringar som det nor diska kraftsystemet genomgår samt planerade och pågående projekt som genom förs för att möta de utmaningar som följer av förändring arna i kraft systemet. Dessutom inkluderar rapporten en över gripande studie av möjliga framtida nätinvesteringar i fem olika korridorer mellan de nordiska länderna.

Rapporten beskriver den förändrade funktionalitet som krävs av trans mis sions nät et i framtiden. De huvudsakliga drivkrafterna för den nor diska nät utvecklingen som identifierats i planen är

• ökad volatilitet på grund av markant ökning av väderberoende elpro duk tion

• avveckling av fossila bränsleanläggningar

• ökad elkonsumtion p å grund av elektrifiering och nya industrier

• behov av att förnya åldrande infrastruktur

• nya elförbindelser mot kontinentala Europa

• avveckling av kärnkraftverk i Sverige.

Kapacitet i elnäten

Regeringen gav i oktober 2019 Energimarknadsinspektionen ett uppdrag om analys och förslag till åtgärder avseende kapacitetsbrist i elnäten. Upp draget innebär att myndigheten ska undersöka omfattningen av kapacitetsbrist i elnäten, hur problematiken sett ut över tid samt analysera för ut sättningar och åtgärder kopplat till de problem som identifieras. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet senast den 1 oktober 2020.

I oktober 2019 beslutade regeringen att ge länsstyrelserna i Skåne, Stock holms, Västra Götalands och Uppsala län i uppdrag att, utifrån ett lokalt och regionalt perspektiv, analysera förutsättningarna för en trygg elförsörjning i respektive region. Syftet är att finna möjligheter till bättre samordning mellan regionala och lokala aktörer som kan bidra till en mer effektiv nätförsörjning. Länsstyrelserna ska i utförandet av uppdraget ta in information och synpunkter från relevanta lokala och regionala aktörer, exempelvis kommuner och elnäts företag, för att få en god grund för sin analys av de lokala och regionala effekt behoven. Länsstyrelserna ska också identifiera och samordna uppdraget med nationella initiativ, projekt och arbeten som har betydelse för läns styrelsernas bedömningar för respektive område. Uppdraget ska resultera i en slut rapport där länsstyrelserna ur ett regionalt perspektiv beskriver hur effekt situationen i regionerna ser ut i dag och vilka befintliga eller möjliga framtida problem och risker som finns i länen. Uppdraget ska redovisas till Regerings kansliet senast den 7 augusti 2020.

När det gäller utbyggnad av elnäten för att lösa kapacitetsbristen på vissa håll anför Svenska kraftnät i systemutvecklingsplanen för 2020 – 2029 att man nu genomför en serie åtgärder för att hantera den uppkomna kapacitets bristen på lång sikt men också för att med mer kortsiktiga lösningar kunna tillåta vissa ökningar innan nya ledningar är på plats. Det uppges bl.a. att långsiktiga för stärk nings åtgärder i Stockholmsområdet (genom investeringspaketen Stock holms Ström och Storstockholm Väst) medför att transmissionsnätet runt 2028 kommer att ha tillräcklig kapacitet för att möta behovet för en lång tid fram över.

Av systemutvecklingsplanen framgår även att kapaciteten i området runt Upp sala och Västerås kommer att ökas i samband med de åtgärder som geno m förs inom nordsyd paketet. Detta beräknas vara klart 2021 och täcker behovet i området runt Västerås, men endast en del av Uppsala läns behov. De mer långsiktiga åtgärderna beräknas vara klara runt 2030.

För att öka kapaciteten till Malmöområdet har Svenska kraftnät tidigarelagt ett par ledningsförnyelser inom västkustpaketet. Den första av dem planeras till 2021 men kapacitetsbristen löses inte ordentligt förrän ytterligare två ledning ar har förnyats till 2024. Svenska kraftnät anför att man för närvarande arbetar med en åtgärdsplan för att kortsiktigt hantera den lokala kapacitets bristen och som kan medge ett högre uttag till dess att ledningsförnyelserna är klara.

Sydvästlänken

Sydvästlänken är en kraftledning som är under uppbyggnad. Syftet med Sydvästlänken är att öka kapaciteten att överföra el från mellersta till södra Sverige, förbi en trång passage i transmissionsnät et där det främst under kalla vinterdagar ofta skapas en flaskhals. Med länken i full drift beräknas ka pa ci tet en att överföra el mellan mellersta och södra Sverige öka med ca 25 procent. En ligt Svenska kraftnät är investeringen den största i sitt slag som någonsin genomförts i Sverige. Sträckningen av Sydvästlänken går mellan Hallsberg i Närke och Hörby i Skåne.

Sydvästlänken byggs med både likströms- och växelströmsteknik. Förbind elsen består av två delar som möts strax norr om Nässjö. Den norra delen blir en 18 mil lång luftledning för 400 kilovolt växelström. Den förstärker växel strömsnätet samtidigt som den gör det möjligt att ansluta förnybara energi källor till transmissionsnät et. Denna del togs i drift i april 2015. Den södra del en är en 25 mil lång likströmsförbindelse. Längs en 6 mil lång sträcka mellan Nässjö och Värnamo kommer överföringen att ske via luftledning. Resterande 19 mil till skånska Hurva överförs via markkabel. Utöver kabel sträckningarna omfattar projektet även tre nya växelströmsstationer och två nya omriktarstationer. Tidsplanen för när Sydvästlänken ska tas i drift har för senats flera gånger och e nligt uppgift på Svenska kraftnäts webbplats för skjutits till oktober 2020.

Vidare kan här tilläggas att riksdagen återkommande behandlat motioner om elområden sedan dessa områden infördes i november 2011. Vid det senaste tillfället våren 2019 (bet. 2018/19:NU12) avstyrkte utskottet motionerna med hänvisning till vad utskottet hade anfört när liknande frågor behandlades våren 2018. Utskottet upprepade det som regeringen liksom även utskottet självt hade framhållit vid flera tidigare tillfällen, dvs. att prisskillnaderna mellan el områdena väntas jämnas ut ytterligare när väl den nordsydliga över förings för bindelsen Sydvästlänken – efter beklagliga förseningar – tas i drift. I denna del av betänkandet fanns en reservation där elområdes in del ningen berördes (SD).

Tillståndsprocesser

Regeringen beslutade den 15 februari 2018 att utse en särskild utredare (generaldirektör Elisabet Falemo) med uppdrag att se över regelverket för nätkoncessioner (dir. 2018:6). Enligt uppdraget skulle utredaren lämna förslag på författningsändringar som moderniserar, förenklar och förbättrar elnäts regelverket utan att resurseffektivitet, nätstabilitet eller miljöskydd påverkas negativt. Elnätets betydelse som grundläggande infrastruktur sk ulle även be ak tas. I uppdraget ingick vidare att bedöma behovet av att reglerna om kon ces sions plikt för starkströmsledningar ändras, bedöma vilken rättslig status en nät koncession ska ha, se över den nuvarande prövningsordningen för nät kon ces sion när det gäller både prövande myndighet och prövningens omfattning, över väga om möjligheten till samredovisning av elnät bör ändras och göra en för sta analys av nätnivåerna.

Utredaren överlämnade betänkandet Moderna tillståndsprocesser för elnät (SOU 2019:30) till regeringen i juni 2019. Betänkandet har därefter remitterats och bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Av regleringsbrevet för Energimarknadsinspektionen 2020 framgår att myn digheten ska redovisa hur man har arbetat med att förkorta hand läggningstiderna för koncessionsärenden.

Utskottets ställningstagande

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

– Elmarknadens utformning

– Övrigt om elmarknaden s utformning och funktion .

Elmarknadens utformning

I flera motioner som utskottet tar ställning till i detta avsnitt framförs en rad olika förslag på hur elnätet bör byggas ut för att möta en ökad efterfrågan på el . Förslagen handlar i huvudsak om olika åtgärder som anses nödvändiga för att för stärka elnäten i hela eller delar av landet när det gäller både kapacitet och tillförlitlighet. Sådana förslag finns i motionerna 2019/20:251 (C), 2019/20:442 (C), 2019/20:457 (S), 2019/20:989 (S), 2019/20:1039 (S), 2019/20:1126 (S), 2019/20:1306 (M), 2019/20:1318 (M), 2019/20:1678 (M), 2019/20:1961 (M), 2019/20:2216 (M, C, KD), 2019/20:2517 (M), 2019/20:2670 (M), 2019/20:2831 (M) och 2019/20:3333 (KD). Med an led ning av dessa motioner vill utskottet anföra följande. I takt med den ökande ele ktri fieringen av samhället , ökade behov från transport- och industri sek to rer na och växande städer behöver e lnäten på alla nivåer utvecklas, byg gas ut och användas på ett mer e ffektivt sätt. För att tillgodose en ökad efte r frågan på el behövs ett tillförlitligt elnät som utvecklas genom kostnads effektiva in ve steringar tillsammans med korrekta incitament på el marknad en, inte minst när det gäller förbruknings flexibilitet. Utskottet vill under stryka att ett robust och tillförlitligt energisystem är en grundläggande förut sättning för ett mo dernt och väl fungerande samhälle. Som redovisats kommer Svenska kraftnät att göra stora investeringar i transmissionsnät et framöver för att det ska kunna svara mot samhällets ökade krav på tillgång till el och tillförlitliga el le ve ranser. Det handlar bl.a. om investeringar i nya anslutningar och mark nads in te gration samt om reinvesteringar i befintlig infrastruktur. Som framgår av det före gående redovisa r Svenska kraftnät pågående och planerade projekt och kom mande investeringsbehov i sin system utvecklingsplan för 20 20 – 2029.

Som också framgår av det föregående finns även lokala utmaningar i el för sörjningen när elbehovet ökar i och med växande städe r och en högre grad av elektrifiering. Av den nämnda systemutvecklingsplanen framgår att Svenska kraft nät genomför en serie åtgärder för att hantera den uppkomna ka pa ci tets bristen på lång sikt men också för att med mer kortsiktiga lösningar kunna tillåta vissa förbrukningsökningar innan nya ledningar är på plats. Utskottet noterar att regeringen samtidigt som stora investeringar görs i elnäten har gett läns styrelserna i Skåne, Stockholm, Uppsala och Västra Götaland i uppdrag att utifrån ett lokalt och regionalt perspektiv kartlägga, analysera samt redovisa effektsituationen på regional och lokal nivå i respektive län. Utskottet kan även konstatera att Energimarknads inspek tionen fått i uppdrag att analysera kapa ci tetsbrist en i elnäten i Sveriges till växtregioner för att bl.a. föreslå möj liga lös ningar.

Slutligen kan även påminnas om att lagen (2003:436) om effektreserv , som gäller fram till den 16 mars 2025 , föreskriver att Svenska kraftnät ska se till att det finns en effektreserv. E ffektreserven skapas genom att Svenska kraftnät upprättar avtal med elproducenter och elanvändare om att upprätthålla en specifik produktionskapacitet eller att reducera sin elanvändning .

I och med att ett omfattande arbete med nätförstärkningar pågår avser ut skottet inte att förorda att riksdagen gör några uttalanden i linje med vad som före slås i de tidigare nämnda motionerna.

I anslutning till det anför da kan tilläggas att det är angeläget med en effektiv till stånds process för att elnäten ska kunna byggas ut i nöd vändig takt och om fat tning. Detta område berörs i motionerna 2019/20:248 (C), 2019/20:1678 (M), 2019/20:2670 (M) och 2019/20:2831 (M) . Här vill utskottet framhålla att en särskild utredare med uppdrag att se över regelverket för nät koncessioner överlämnade sitt slut betänkande Moderna tillståndsprocesser för elnät (SOU 2019:30) till re ger ingen under 2019 . I betänkandet lämnar utredaren flera för slag när det gäller effektivare tillstånds processer. Be tänk andet har därefter remit terats och be reds för närvarande inom Regerings kansliet. Utskottet note rar dessutom att Energi marknads in spek tionen har fått i upp drag att redo visa hur myndigheten har arbetat med att förkorta hand lägg ningstiderna för kon ces sions ärenden. Där med finns inget behov av att riksdagen gör några till känna givanden för att uppmana re ger ingen att titta närmare på denna fråga. Ut skottet vill dock understryka att effektivare till stånds processer är en viktig del i att kapaciteten i elnäten ska kunna för bättras.

När det vidare gäller elmarknadens utveckling och funktionssätt framförs olika förslag på detta område i motionerna 2019/20:64 (KD) , 2019/20:275 (C), 2019/20:2139 (S), 2019/20:2422 (M), 2019/20:2670 (M), 2019/20:2831 (M) och 2019/20:3333 (KD). Utskottet vill m ot bakgrund av dels de t tidigare anförda, dels de olika förslag som förs fram i de nyssnämnda motionerna , framhålla att flera åtgärder pågår och planeras för att skapa gynnsamma förutsättningar för en väl fungerande elmarknad. Det handlar om marknads design och insatser så att det finns tillräckligt med effekt, åtgärder för en fungerande efterfråge flexibilitet, nätstabilitet , ytterligare system tjänster samt insatser inom över föring av el för god överförings kapacitet och effektiv utbyggnad .

En utgångspunkt för elmarknadens utformning bör enligt utskottet vara att energi konsumenter får ökade möjlighet er att stärka sin ställning på energi marknaden och minska sina egna energi kost na der. U tskottet vill på minna om att Regerings kansliet för närvarande bereder fråg or om att låta fler, såsom andels ägare av förnybar elproduktion, få möjlighet att ta del av skatte reduktionen för mikroproduktion av förnybar el. I oktober 2018 re do vi sa des dessutom förslag av den utredning som haft till uppdrag att identifiera de hinder som kunder i form av hushåll, mindre företag och andra mindre aktörer möter vid energieffektivisering och introduktion av småskalig pro duk tion och lagring av förnybar energi (SOU 2018:76). Även dessa förslag är för när varande under beredning inom Regeringskansliet.

När det gäller regleringen av elmarknaden kan utskottet konstatera att el näts företagen har ett naturligt monopol för ett visst geografiskt område där kunderna i området är hänvisade till ett elnätsföretag. Därför är det viktigt att regleringen av elnätsavgifterna innebär att kunderna betalar en skälig avgift för den tjänst som de köper, samtidigt som elnätsföretagen får täckning för sina utgifter och skälig avkastning. Utskottet noterar att regeringen avser att åter komma med förslag som ger elnätsföretagen ökade möjligheter att utnyttja under skott för att intäkterna ska kunna använd a s till de investeringar i elnäten som krävs för att möta växande behov när det gäller kapacitet, leverans säkerhet och efterfrågeflexibilitet .

Vidare noterar utskottet att regeringen dels avser att följa upp om be stäm melserna om anvisade elavtal ger tillräcklig effekt på antalet kunder med anvisnings avtal , dels arbetar med utvecklingen av den s.k. elmarknads hubben för att bl.a. göra det lättare för konsumenter att byta el leverantör och för att nya typer av tjänster lättare ska kunna utvecklas . Utskottet ser också positivt på att det arbete som utfördes av Forum för smarta elnät ska tas om hand av Energi myndig heten och Energi marknadsinspektionen , enligt det uppdrag som re ger ing en har gett till de båda myn digheterna.

Mot bakgrund av det arbete som pågår är utskottet inte berett att förorda n ågra till känna givanden om elmarknadens utveckling och funktionssätt.

Sammanfattningsvis ser utskottet att en rad åtgärder har vidtagits för att förstärka elnäten och utveckla elmarknaden för att möta nya behov från sam hället . S amtliga motioner som är aktuella i detta avsnitt av styrks därmed .

Övrigt om elmarknaden s utformning och funktion

Förslag om Sveriges indelning i elområden och konsekvenserna av denna in delning finns i motionerna 2019/20:389 (SD) och 2019/20:1961 (M). Utskottet vill här påminna om vad det anförde våren 2019 när liknande motioner be hand lades (bet. 2018/19:NU12), dvs. att prisskillnaderna mellan elområdena väntas jämnas ut ytterligare när väl den nordsydliga överföringsförbindelsen Syd västlänken, efter vissa beklagliga förseningar, tas i drift. Utskottet noterar ut över detta att en översyn av elområdesindelningen pågår inom Svenska kraft nät mot bakgrund av att stora förändringar i kraftsystemet har skett sedan elområdesindelningen infördes och att EU-rätten medför krav på regelbunden översyn av systemet. Några tillkännagivanden från riksdagen om en för ändring av elområdesindelningen kan därför inte anses nödvändiga.

I motionerna 2019/20:389 (SD), 2019/20:1292 (M) och 2019/20:2363 (M) för ordas tillkänna givanden om att elcertifikatssystemet bör ses över eller av skaffas. Utskottet vill framhålla att elcertifikatssystemet är ett viktigt styr medel för att främja produktionen av ny förnybar el. Utskottet ser den för längning och utökning av elcertifikatssystemet som riksdagen beslutade om under 2017 som ett betydelsefullt steg för att ytterligare stimulera utbyggnaden av den förnybara elproduktionen. Utskottet avser inte att ställa sig bakom det som efterfrågas i de nämnda motionerna.

Den framtida elförsörjningen och konkurrensvillkor för den svenska industrin berörs på olika sätt i motionerna 2019/20:389 (SD), 2019/20:391 (SD) och 2019/20:2670 (M). Utskottet vill med anledning av motionerna framhålla att det krävs tillgång till energi till internationellt konkurrenskraftiga priser för att svensk industri ska fortsätta att vara konkurrenskraftig. Detta förutsätter stabila spelregler som möjliggör långsiktiga investeringar både inom den energiintensiva industrin och hos kraftproducenterna. Vidare vill ut skottet påpeka att de beslutade energipolitiska målen syftar till att skapa lång siktighet och tydlighet för marknadens aktörer och bidrar till nya jobb och in vesteringar i Sverige. Som utskottet i det föregående har påpekat genomför och planerar Svenska kraftnät för närvarande en kraftig förstärkning av elnätet för att motverka kapacitetsproblem. Utskottet ser därför inte någon anledning att för orda till kännagivanden i enlighet med vad som föreslås i de ovannämnda mo ti o ner na.

I motionerna 2019/20:2659 (M) och 2019/20:3264 (C) lämnas förslag om ökad överföringskapacitet och elhandel inom EU, och i motion 2019/20:389 (SD) efterfrågas en konsekvensanalys av en fortsatt utbyggnad av överförings kapaciteten till Europa. Utskottet vill här hänvisa till det som redovisats i det föregående om att stora investeringar i elnätet pågår och planeras framöver. I sammanhanget kan tilläggas att pågående och planerade projekt även innebär att Sverige i högre grad knyts samman med grannländerna. Dessutom hänger den svenska elmarknaden i många andra avseenden ihop med utvecklingen av elmarknaden inom EU. Under 2019 trädde exempelvis rättsakterna i det s.k. vinterpaketet i kraft i EU som ska underlätta utvecklingen mot en gemensam elmarknad i Europa. Regeringen har därefter gett Energimarknads in spek tionen i uppdrag att analysera vilka åtgärder som krävs för att genom föra dessa rätts akter i Sverige. Myndigheten ska re dovisa sitt uppdrag under våren 2020. Ut skottet ser därför inga skäl till att för orda några tillkännagivanden i enlighet med vad som efterfrågas i nämnda mo tioner.

Olika förslag om att elmarknaden bör utformas för att underlätta förnybar produktion och stärka konsumenternas ställning på elmarknaden framförs i motionerna 2019/20:3107 (C), 2019/20:3264 (C) och 2019/20:3351 (L ). Ut skottet kan instämma i vad som framförs i motion 2019/20:3264 (C) om att pro duktionen av förnybar el bör öka, att det ska vara enklare och mer lönsamt att investera i förnybar energi och att möjligheterna för privat personer att själva producera förnybar energi bör förbättras. Som redovisats i det föregående pågår ett omfattande arbete med en rad åtgärder för att förstärka elnäten och förbättra elmarknadens funktion. Utskottet vill dessutom påminna om att regeringen för närvarande bereder Nät kon cessions utredningens slut betänkande som bl.a. innehåller förslag när det gäller effekti vare tillstånds processer , samt att Energi marknads in spek tionen har fått i upp drag att redovisa hur man har arbetat med att förkorta hand lägg nings tiderna för koncessions ärenden. Utskottet ser det därför inte som nödvändigt att förorda några till känna givanden i enlighet med vad som förespråkas i de nyssnämnda mo ti on erna.

Samtliga motioner i detta avsnitt avstyrks härmed i berörda delar.

Leveranssäkerhet

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden som rör mål och ansvar för leveranssäkerheten. Utskottet hänvisar bl.a. till pågående arbete och gällande regler.

Jämför reservation 6 (M, SD, KD, L) och 7 (M, C, KD, L).

Motionerna

Mål för leveranssäkerhet

I kommittémotion 2019/20:3333 av Camilla Brodin m.fl. (KD) anförs att riks dagen under 2019 beslutade att rikta ett tillkännagivande till regeringen om att ta fram ett leveranssäkerhetsmål, men att regeringen hittills inte har gjort till räcklig t i den riktningen. Enligt motionens yrkande 5 måste m ål för leverans säkerhet därför tas fram.

I partimotion 2019/20:3351 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 20 anförs att det behövs ett leverans säkerhetsmål som beaktar samhällets behov och som utgår från elför sörjningens betydelse för Sveriges konkurrenskraft som indu stri nation. Motionärerna betonar att svenska elkonsumenter behöver veta vad de kan förvänta sig av sina elleverantörer.

Ansvar för leveranssäkerhet

I partimotion 2019/20:2831 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 19 förordas att S venska kraftnät ska få ett utökat ansvar för leveranssäkerheten. Detta mot bakgrund av att det i dag inte finns någon utpekad aktör som ska säkerställa att elsystemet på lång sikt tillhandahåller tillräckligt med el av god kvalitet.

I kommittémotion 2019/20:2670 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 8 förordas ett tillkännagivande om att regeringen bör utöka Svenska kraftnäts ansvar för leverans säkerheten. Detta mot bakgrund av att det i dag inte finns någon u tpekad aktör som ska säkerställ a att elsystemet på lång sikt tillhanda håller tillräckligt med el av god kvalitet.

I kommittémotion 2019/20:3264 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 30 förordas ett tillkännagivande om att re geringen bör utöka Svenska kraftnäts ansvar till att omfatta den lång siktiga utvecklingen och balansen på el marknaden.

Vissa kompletterande uppgifter

Leveranssäkerhet i elnätet

I ellagen (1997:857) finns bestämmelser om leveranssäkerheten i elnäten. Det finns ett s.k. funktionskrav, som innebär att nätföretag ska se till att avbrott i över föringen av el till en elanvändare inte överstiger 24 timmar. Vidare finns bestämmelser om avbrottsersättning, som ger elkunder möjlighet att få skade stånd eller avbrottsersättning vid längre elavbrott. Därtill finns, som redo gjorts för i det föregående , bestämmelser om kvalitet i intäktsram be räk ning en, vilka inne bär att nätföretagens leveranssäkerhet påverkar stor lek en på företagens intäkts ram.

När det g äller ansvarsfördelningen är det Energimarknadsinspektionen som granskar att nätföretagens överföring av el på kort och lång sikt har en god leveranskvalitet. Svenska kraftnät har ett systemansvar som innebär att se till att det alltid råder kortsiktig balans mellan produktion och för brukning av el i hela landet. Ansvaret för att det finns tillräckligt med pro duktion för att möta för brukningen i landet vilar på de företag som är balans ansvariga.

För att i vissa fall kunna hantera situationer då elförbrukningen ser ut att överstiga produktionen av el har Svenska kraftnät enligt l ag en (2003:436) om effektreserv ett ansvar för att en effektreserv om högst 2 000 megawatt finns tillgänglig. Effektreserven ska skapas genom att Svenska kraftnät dels ingår avtal med elproducenter om att ställa ytterligare produktionskapacitet till för fogande, dels ingår avtal om minskad elförbrukning. Lagen är tids begränsad fram till den 16 mars 2025.

I regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om förutsättningar för en säker kraftöverföring (skr. 2016/17:148) behandlas frågan om ett mål för leveranssäkerheten. Regeringen konstaterar att Riksrevisionen menar att ett mål för leveranssäkerheten skulle kunna vara ett verktyg för att bedöma sårbarheten i den långsiktiga energi- och effektbalansen. Regeringen anför i skrivelsen att den anser att det finns risker med ett styrande leveranssäkerhets mål eftersom detta kan leda till överinvesteringar i elproduktion, vilket kan innebära ökade kostnader för kunderna. Vidare noterar regeringen att det i samman hanget är viktigt att komma ihåg att det finns andra verktyg vid sidan av elproduktion för att skapa ett robust elsystem, t.ex. efterfrågeflexibilitet och energilager. Därtill konstaterar regeringen att det är viktigt att bedömningen av leveranssäkerheten görs utifrån den relevanta marknaden, som i normal fallet är Norden, och att den relevanta marknaden förändras beroende på för ändringar i produktion, konsumtion och överföringsmöjligheter .

I den reviderade elmarknadsförordningen ( Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/943 av den 5 juni 2019 om den inre marknaden för el ) som trädde i kraft under 2019 finns krav på att alla medlemsstater som har en kapacitetsmekanism ska definiera ett leveranssäkerhetsmål i form av en tillförlitlighetsnorm. Regeringen har i regleringsbrevet för 2020 gett Energi marknadsinspektionen i uppdrag att lämna förslag på en tillförlitlighetsnorm. Sverige har en kapacitetsmekanism i form av en effektreserv sedan 2003 i syfte att hantera förbrukningstoppar för elförsörjningen under vintern . Det kan här på minnas om att samtliga rättsakter i det s.k. vinterpaketet, Ren energi för alla trädde i kraft under 2019 och att Energimarknadsinspektionen fått i upp drag av regeringen att bl.a. analysera rättsakterna och lämna förslag på för fattnings förslag om det är nödvändigt med nya bestämmelser i lag eller för ordning. Uppdraget redovisades i februari 2020 när Energimarknadsinspektionen över lämnade rapporten Ren energi inom EU – Ett genomförande av fem rättsakter ( E i R2020:02 ) till regeringen. Rapporten bereds för närvarande inom Reger ings kansliet.

Våren 2019 riktade riksdagen ett tillkännagivande till regeringen om att ta fram ett lever a nssäkerhetsmål för Sveriges elförsörjning. Målet ska beakta hela samhällets behov och utgå från elförsörjningens betydelse för Sveriges kon kurrenskraft som industrination (bet. 2018/19:NU12). Tillkännagivandet gjordes i och med att riksdagen röstade ja till en reservation i betänkandet.

I budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 21) uppger regeringen att den noterar riksdagens tillkännagivande om att Sverige behöver ta fram leveranssäkerhetsmål och att den i kommande budget propositioner avser att utveckla redovisningen om försörjningstrygghet och leverans säkerhet när det gäller elproduktionen.

Långsiktiga analyser av effektsituationen

Riksdagen har gjort ett tillkännagivande om att regeringen bör ge Svenska kraftnät i uppdrag att göra långsiktiga analyser av effektsituationen där såväl Sveriges som de närmaste grannländernas situation beaktas (bet. 2016/17:NU21). Regeringen beslutade i juni 2018 att komplettera det uppdrag om kraftbalansen som Svenska kraftnät har enligt sin instruktion, förordningen (2007:1119) med instruktion för Affärsverket svenska kraftnät, med att även inkludera en bedömning av förutsättningarna att långsiktigt upprätthålla kraft balansen. Den nya bestämmelsen trädde i kraft den 1 augusti 2018 och innebär att Svenska kraftnät senast den 1 juli varje år i en särskild rapport till re ger ingen ska redovisa en bedömning av förutsättningarna för att långsiktigt upp rätthålla kraftbalansen. Regeringen redovisade i budgetpropositionen för 2019 sin bedömning att riksdagens tillkännagivande var tillgodosett och där med slut behandlat (prop. 2018/19:1 utg.omr. 21). Vid behandlingen av bud get pro po sitionen för 2019 konstaterade utskottet att det inte gjorde någon annan be döm ning än regeringen vad gäller tillkännagivandet (bet. 2018/19:NU3).

Utskottets ställningstagande

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

– Mål för leveranssäkerhet

– Ansvar för leveranssäkerhet.

Mål för leveranssäkerhet

I motionerna 2019/20:3333 (KD) och 2019/20:3351 (L) förordas tillkänna givanden om att Sverige ska ta fram mål för leveranssäkerhet i el systemet. Utskottet har ingen annan uppfattning än motionärerna i så m å tto att Sverige ska ha ett robust elsystem med en hög leveranssäkerhet och el till kon kur rens kraftiga priser. Mot bakgrund av att Energimarknadsinspektionen för när varande analyserar EU-rätten när det gäller hur mål för leveranssäkerheten bör ut formas och att riksdagen så sent som våren 2019 riktade ett tillkännagivande till regeringen om behovet av ett mål för leverans säker het en ser utskottet ingen nöd vändig het i att riksdagen på nytt riktar ett tillkännagivande till regeringen med ett liknande innehåll. Ut skottet avser således inte att förorda något sådant tillkännagivande , och d e nämnda motionerna avstyrks därmed i berörda delar.

A nsvar för leveranssäkerhet

När det gäller ansvarsfördelningen för leveranssäkerheten är det , som re do visats, Energimarknadsinspektionen som granskar att nätföretagens överföring av el på kort och lång sikt har en god leveranskvalitet , medan systemansvaret ligge r hos Svenska kraftnät som ska se till att det alltid råder kortsiktig balans mellan produktion och förbrukning av el i hela landet. Ansvaret för att det finns tillräckligt med produktion för att möta för bruk ning en i landet vilar på de företag som är balansansvariga.

Utskottet vill här också påminna om att regeringen med anledning av ett till kännagivande av riksdagen i juni 2018 beslutade att komplettera det upp drag som Svenska kraftnät har i sin instruktion om kraftbalansen med en bedöm ning av förutsättningarna att långsiktigt upprätthålla kraft balansen. Där till kan utskottet konstatera att Energimarknadsinspektionen fått i uppdrag att analysera de rättsakter som förhandlats fram på EU-nivå om el mar knads design , där bl.a. ett mål för leveranssäkerhet berörs.

Utskottet är därmed inte berett att förorda att riksdagen uttalar sig om hur ansvaret för leveranssäkerheten ska se ut, vilket föreslås i mo ti on erna 2019/20:2670 (M) , 2019/20:2831 (M) och 2019/20:3264 (C) . Dessa mo ti on er avstyrks således i berörda delar.

Säkerhet och planering för framtidens elmarknad

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om säkerheten för svenska elnät och utgångspunkter för planering av framtidens elmarknad. Utskottet hänvisar bl.a. till pågående arbete.

Jämför reservation 8 (KD).

Motionerna

I kommittémotion 2019/20:3333 av Camilla Brodin m.fl. (KD) anförs att Sveriges elbehov kommer att öka betydligt om vi ska fortsätta utveckla samhället, minska oljeberoendet och samtidigt klara klimatmålen. Planeringen för ökad elanvändning bör enligt motionen s yrkande 2 utgå från ett elbehov på minst 200 tera wattimmar 2045. I motionen anförs även att tillgången till el är väsentlig i samhället. Motionärerna vill därför enligt yrkande 16 att Energi myndigheten och Svenska kraftnät får i uppdrag att se över säkerheten i kraft systemet och där beaktar riskerna och konsekvenser för angrepp på elnäten runt om i Sverige. Översynen bör även innefatta de lokala nätägarnas bered skap vid oförutsedda händelser.

Vissa kompletterande uppgifter

Säkerhet för de svenska elnäten

Som redovisats i det föregående beslutade regeringen den 15 februari 2018 att utse en särskild utredare (generaldirektör Elisabet Falemo) med uppdrag att se över regelverket för nätkoncessioner (dir. 2018:6). Enligt uppdraget skulle utre daren lämna förslag på författningsändringar som moderniserar, förenklar och förbättrar elnäts regelverket utan att resurseffektivitet, nätstabilitet eller miljö skydd påverkas negativt. Elnätets betydelse som grundläggande infra struk tur skulle även be ak tas. I uppdraget ingick vidare att bedöma behovet av att reglerna om kon ces sions plikt för starkströmsledningar ändras, bedöma vilken rättslig status en nät koncession ska ha, se över den nuvarande pröv nings ordningen för nät kon ces sion när det gäller både prövande myndig het och pröv ningens omfattning, över väga om möjligheten till sam re do visning av elnät bör ändras och göra en för sta analys av nätnivåerna.

Utredaren överlämnade betänkandet Moderna tillståndsprocesser för elnät (SOU 2019:30) till regeringen i juni 2019. Betänkandet har därefter remitterats och bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

När det gäller säkerhet för de svenska elnäten avstyrkte utskottet våren 2019 ett identiskt motionsyrkande som det här aktuella (bet. 2018/19:NU12). Utskottet hänvisade bl.a. till den då pågående Nät konces sions utredningens arbete. Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag. Före trädare i utskottet för Moderaterna och Krist demokraterna följde upp motions yrkandet i en reservation.

Svenska kraftnäts bedömning av den framtida elförbrukningen

Som redovisats i det föregående presenterade Svenska kraftnät i december 2019 en uppdaterad system ut veck lings plan (Systemutvecklingsplan 2020–2029) som ger en status upp datering av läget i kraftsystemet och där de områ den som berördes i System ut veck lings plan 2018–2027 utvecklas. Av syste m utvecklingsplanen framgår att den totala elförbrukningen förväntas öka i Sverige, mycket till följd av en ökad elektrifiering kopplad till klimat om ställ ningen. Referensscenarierna som redovisas för 2040 visar att dagens dryga 140 TWh förbrukning kan komma att öka till knappt 165 TWh. Ökning en kommer huvudsakligen från elbilar och ny typ av elintensiv industri medan hus håll och servicesektorn samt den industri som inte varit aktuell för elektri fiering ligger kvar på dagens nivåer, mycket tack vare den energi effekti vi sering som modern teknik inneburit. Svenska kraftnät uppger sam tidigt att det finns andra bedömningar där elförbrukningen förutspås bli betydligt högre 2040. Detta framför allt genom antaganden om en mer omfat tande elektri fi ering, vilket också är något som Svenska kraftnät säger sig beakta i kommande scenario arbete.

Utskottets ställningstagande

Till att börja med kan utskottet konstatera att samhället står inför en betydande elektrifiering och att efterfråga n på el kommer att öka framöver. Det ställer nya krav på elmarknadens funktionssätt och på ett väl utbyggt elnät. I motion 2019/20:3333 (KD) förordas ett tillkännagivande om att planeringen för det framtida elsystemet bör utgå från ett antagande om att 200 terawattimmar kommer att efterfrågas 2045. Utskottet vill här påminna om att Svenska kraft nät vartannat år uppdaterar sina långsiktsscenarier för Nordeuropas energi system. Scenarierna ställs upp som utgångspunkt för de analys er som Svenska kraftnät gör av vilka ut ma ning ar som olika möjliga utvecklingsvägar kan inne bära för kraft systemet samt vilka åtgärder som kan behövas för att möta ut maningarna. Dessa scenarier an passas regelbundet efter den politiska, tekniska och eko nomiska ut vecklingen. Det är därför u tskottet s uppfattning att riks dagen inte bör ut tala sig om hur stor efterfrågan på el kommer att vara 2045 . Utskottet av ser där med inte att förorda att riksdagen ställ er sig bakom den nämnda motionen i berörd del.

Utskottet instämmer dock i vad som framgår av den nämnda motion en om att tillgången till el är väsentlig för ett fungerande samhälle och att det är viktigt att skydda elnäten i Sverige. I motionen efterfrågas ett tillkännagivande om att berörda myndigheter bör få i uppdrag att se över säkerheten för elnäten. Som redovisats avstyrkte utskottet ett identiskt motionsyrkande våren 2019 bl.a. mot bakgrund av att N ät konces sions utredningen vid detta tillfälle ar be ta de med att se öve r regelverket för vem som bör kunna inneha nät kon ces sion med hänsyn till den nationella säkerheten, t.ex. vid prövning av nya el näts företag och vid ägarbyte i elnätsföretag . Utredningen överlämnade därefter i juni 2019 sitt slutbetänkande till regeringen . Eftersom betänkandet för när var an de är under beredning inom Regeringskansliet är u tskottet i nte heller denna gång berett att förorda något tillkännagivande i enlighet med vad som efter frågas i den aktuella motionen.

Utskottet avstyrker följaktligen motion 2019/20:3333 (KD) i berörd a del ar .

Gotlands elförsörjning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden som rör Gotlands elförsörjning. Utskottet hänvisar till det pågående arbete t om hur Gotland kan ställa om till ett hållbart energi system .

Jämför reservation 9 (M, C, V, KD, L) och särskilt yttrande 2 (SD).

Motionerna

I motion 2019/20:989 av Hanna Westerén (S) föreslås ett tillkännagivande om att en långsiktigt hållbar elförsörjning i hela landet ska säkras. Enligt motionen är en säker tillgång till hållbar energi avgörande för att en rättvis och lång siktigt hållbar tillväxt i hela landet ska kunna uppnås. Enligt motionären bör re ger ingen inom ramen för detta bl.a. beakta behovet av en tredje kabel till Gotland.

I kommittémotion 2019/20:3264 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 41 anförs att Svenska kraftnät ska få i uppdrag att fortsätta byggandet av en tredje elkabel till Gotland. Detta för att säkerställa Gotlands elförsörjning och skapa förut sättningar för omställning till ett klimatsmart samhälle.

Gotland har under de senaste åren upplevt en allt osäkrare elförsörjning, med många totalavbrott. Det skriver Lars Thomsson (C) i motion 2019/20:271. Det uppges vara hämmande för öns utveckling, både för pågående verk sam heter, utökning av befintliga verksamheter och för nya etableringar. Mo tio när en anser därför att regeringen bör ge det Svenska kraft nät i uppdrag att fullfölja planeringen och utbyggnaden av Gotlands kabeln skynd samt.

I motion 2019/20:276 pekar Lars Thomsson (C) på att Energi m ynd i ghe t ens färd plan om Gotland som pilotlän för omställningen till ett 100 procent förny bart sam hälle visar att Gotland har ypperliga förutsättningar att vara ledande i Sveriges klimatomställning. Motionären menar därför att staten måste se över möjligheten att ge Energimyndigheten medel och uppdrag att full följa pla ner na på att Gotland ska kunna vara ett sådant pilotlän.

I motion 2019/20:2825 skriver Allan Widman (L) att de nuvarande två el för sörjningskablarna från fastlandet till Gotland inte räcker för det kapacitets be hov som finns. Därför förordar motionären ett tillkännagivande om att en tre dje kabel bör slutplaneras och läggas ut .

Vissa kompletterande uppgifter

Gotlands elförsörjning

I Svenska kraftnäts tidigare systemutvecklingspla n för 2018–2027 från 2017 konstaterar Svenska kraftnät att det sedan nätutvecklingsplanen publicerades i slutet av 2015 har genomförts ett antal förändringar i nätutvecklingsprojekten. Bland dessa märks att Svenska kraftnäts styrelse i maj 2017 beslutade att avsluta arbetet med den tidigare planerade nya förbindelsen till Gotland. Det huvudsakliga skälet till beslutet var att den samhällsekonomiska nytto värdes analysen visade att kostnaderna för kabeln väsentligt översteg de olika nytto värden som den skulle ge. Projektet är efter beslutet i stället inriktat på system förstärkningar, och investeringsbudgeten är 756 miljoner kronor lägre än den som ingick i Svenska kraftnäts förslag till investeringsplan.

Med anledning av Svenska kraftnäts beslut noterade utskottet hösten 2017 (bet. 2017/18:NU3) att Svenska kraftnät hade avbrutit planeringen av en ny förbindelse till Gotland. Samtidigt anförde utskottet att regeringen hade gett Energimyndigheten i uppdrag att utreda hur Gotland kan stå modell för ett förnybart och självförsörjande energisystem. Utskottet ville i detta samman hang också understryka vikten av att Sverige har en trygg energi försörjning i hela landet och även i fortsättningen har goda förutsättningar för en utbyggnad av förnybar energi.

I juni 2017 fick Energimyndigheten i uppdrag av regeringen att ta fram en förstudie till hur Gotland kan användas som pilotfall i omställningen till ett förny bart energisystem i Sverige (M2017/01768/Ee). Uppdraget redovisades till Regeringskansliet våren 2018 (ER 2018:5). I rapporten konstaterar myn dig heten att det är fullt möjligt att skapa ett hållbart och robust energi system på Gotland, men att det kräver nya tekniker, nya affärsmodeller, nya regel verk och ett samarbete mellan det privata, det offentliga och de enskilda med borgarna.

I maj 2018 fick Energimyndigheten i uppdrag att ta fram en färdplan om hur Gotland kan ställa om till ett hållbart energisystem och att arbeta för en regional arena för pilotprojekt där teknik, affärsmodeller och regelverk prövas. Energimyndigheten publicerade i mars 2019 rapporten Energipilot Gotland – Färdplan för att möjliggöra att Gotland blir pilot för ett hållbart energisystem (ER 2019:9). Färdplanen innehåller både konkreta åtgärder och förslag på hur uppdraget kan fortsätta att bedrivas. I valet av åtgärder har prioritet getts till de åtgärder som är skalbara för omställning av energisystemet i hela landet, och åtgärderna har bedömts utifrån sina samhällsekonomiska konsekvenser. I arbetet har även åtgärdsförslagens påverkan på energiförsörjningen i fredstid och vid höjd beredskap beaktats. Åtgärderna är uppdelade inom delområdena Lokal förankring, Flexibelt och robust elsystem, Klimatsmart industri, Fossil fritt transportsystem, Resurseffektiv bebyggelse och Areella näringar. För varje delområde finns en huvudansvarig organisation, såsom Energimyndig heten, Region Gotland, Vattenfall och Transportstyrelsen. Myndig heten anger vidare att flertalet av de åtgärder som föreslås kommer att kunna finansieras inom ramarna för ansvarig organisations mandat eller i samverkan med andra parter, genom såväl privat som offentlig finansiering. Men för att Gotland ska kunna gå före i energi- och klimatomställningen menar myndig heten att det krävs utökade ekonomiska resurser på Gotland och hos Energi myn dig heten.

I budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 21) anger re ger ingen att det är angeläget att Gotland har en trygg och säker elförsörjning och att l ösningar för detta tas fram bl . a . inom ramen för Energimyndighetens uppdrag om Gotland som pilot i omställningen till ett förnybart energisystem. Åt gärderna anges bidra till ökad försörjningstrygghet, konkurrenskraft och eko lo gisk hållbarhet .

Lönsamhetsbedömningar vid nätinvesteringar

Våren 2017 gjorde r iksdagen ett tillkännagivande om att regeringen bör utreda be hovet av att en fristående aktör parallellt med Svenska kraftnät gör samhällsek o no miska lönsamhetsbedömningar vid nätinvesteringar (bet. 2016/17:NU21). I skrivelse Riksdagens skrivelser till regeringen (skr. 2018/19:75 ) re do visa de regeringen våren 2018 att den gett Energi marknads in spek tionen i uppdrag att iden tifiera vilka typer av effekter som bör analy se ras och kvantifieras inom ram en för samhällsekonomiska lönsamhets be döm n ingar inför beslut om in ve ste ringar i transmissionskapacitet i transmis sions nät et för el. Energimarknadsin spek tionen skulle också utreda och föreslå rikt linjer för kvantifiering av dessa effekter. Energimarknadsinspektionen redo visade sitt uppdrag i rap port en Samhällsekonomiska analyser vid in vest ering ar i transmissionsnät et för el (Ei R2018:06). I rapporten föreslås att nät kon cession för stamledning endast ska få meddelas om anläggningen är sam hälls ekonomiskt lönsam (dnr M2018/01132/Ee). Vidare föreslår Energi mark nads inspektionen att en lönsamhetsbedömning ska ingå i en ansökan om nät koncession och att denna bedömning ska vara grans kad av en fristående aktör. Rap porten har remissbehandlats och bereds för närvarande inom Regerings kansliet. Även t illkännagivandet fortsätter att beredas inom Regeringskansliet.

Utskottets ställningstagande

I motionerna 2019/20:271 (C), 2019/20:2825 (L) och 2019/20:3264 (C) för ordas tillkännagivanden om att bygga ut transmissionsnät et med en tredje elfö r bindelse mellan Gotland och fastlandet. I motion 2019/20:989 (S) anförs att hela Sverige ska ha en trygg elförsörjning och att en tredje elkabel till Got land bör övervägas för att åstadkomma detta. Gotlands elförsörjning berörs även i mo tion 2019/20:276 (C) där det anförs att regeringen bör ge Energi myn dig heten nödvändiga för utsätt ningar för att kunna fullfölja planerna på att Got land ska vara ett pilotlän för om ställningen till ett förnybart energi system . Utskottet kan på ett övergripande plan konstatera att Svenska kraftnät planerar stora in vest eringar i transmissionsnät et de närmaste åren och nyligen har pre senterat en systemutvecklingsplan , som utöver nät utveckling om fattar frå gor relaterade till driftsförutsättningar och marknads ut formning. När det gäller Got lands elförsörjning konstaterar utskottet vidare att Svenska kraft nät för några år sedan avbr öt plane ring en av en ny el förbindelse till Gotland och att Energimyndigheten i mars 2019 överlämnade en färdplan till re ger ingen med förslag till hur Gotland kan ställa om till ett hållbart energi system. Ut skot tet vill även i detta sammanhang understryka att det är ut skottets upp fattning att hela Sverige ska ha en trygg energiförsörjning och även i fort sätt ningen ha goda förutsättningar till en utbyggnad av förnybar energi.

Utskottet avser därmed inte att förorda någ ra tillkännagivande n i linje med vad som föreslås i de aktuella motionerna, som härmed avstyrks i berörda delar.

Reservationer

1.

Elmarknadens utformning, punkt 1 (M, SD, KD)

av Lars Hjälmered (M), Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M), Mattias Bäckström Johansson (SD), Lotta Olsson (M), Tobias Andersson (SD), Camilla Brodin (KD) och Eric Palmqvist (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2019/20:2670 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkandena 6 och 7,

2019/20:2831 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 16 och

2019/20:3333 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkandena 3, 4 och 17 samt

avslår motionerna

2019/20:64 av Magnus Oscarsson (KD),

2019/20:248 av Ola Johansson och Mikael Larsson (båda C),

2019/20:251 av Mikael Larsson (C),

2019/20:275 av Lars Thomsson (C),

2019/20:442 av Annika Qarlsson och Fredrik Christensson (båda C) yrkandena 3 och 5,

2019/20:457 av Hillevi Larsson (S),

2019/20:989 av Hanna Westerén (S) i denna del,

2019/20:1039 av Pia Nilsson och Olle Thorell (båda S),

2019/20:1126 av Olle Thorell och Pia Nilsson (båda S),

2019/20:1306 av Sten Bergheden (M),

2019/20:1318 av Sten Bergheden (M),

2019/20:1678 av Betty Malmberg (M) yrkandena 1–4,

2019/20:1961 av Ulrika Heindorff m.fl. (M) yrkandena 1, 3 och 4,

2019/20:2139 av Teres Lindberg och Kadir Kasirga (båda S),

2019/20:2216 av Lotta Finstorp m.fl. (M, C, KD),

2019/20:2422 av Jan Ericson (M) och

2019/20:2517 av Katarina Brännström (M).

Ställningstagande

Vi vill inledningsvis framhålla att ett leveranssäkert elsystem kräver en till räcklig överföringskapacitet i elnäten. Sverige har i dag stora utmaningar när det gäller både transmissionsnätet och de regionala och lokala näten. Lo kal näten belastas i stor utsträckning av växande städer , och överföringen från trans missionsnät et till de lokala näten räcker i många fall inte till. Det för hindrar också ytterligare anslutningar till transmissionsnät et. I trans mis sio ns nät et finns flaskhalsar som motverkar en effektiv överföring av el från de delar av landet där elen produceras (främst i norr) till de delar där den största kon sum tionen sker (i söder). En nödvändig utbyggnad av elnäten pågår men skulle enligt vår uppfattning behöva genom föras betydligt snabbare för att möta dagens och morgondagens behov. Vi vill framhålla att det här finns flera sätt att komma till rätta med de problem som finns när det gäller en otillräcklig ka pa citet i elnäten. Till att börja med vill vi påpeka att investeringar i elnäten bör vara inriktade på innovation, funktion och tillförlitlighet. Detta är något som vi även framhöll i samband med riksdagens behandling av regeringens proposition Underskott i förhållande till elnätsföretagens intäktsramar för till syns perioden 2012–2015 (prop. 2019/20:53, bet. 2019/20:NU9). Vi under strök vid detta tillfälle att det är viktigt att regeringen arbetar skyndsamt för att ta fram förslag som möjliggör denna typ av investeringar.

En annan viktig åtgärd för att lösa kapacitetsbristen är att se över ledtiderna i till stånds processen för att bygga elnät. En sådan process kan ta upp till tio år, vilket enligt vår uppfattning är alldeles för långt. Tillstånds processerna behöver därför förenklas betydligt jämfört med hur det fungerar i dag. En ytter ligare åtgärd för att motverka flaskhalsar i elnätet är att se över hur priset bättre kan avspegla knapphet i överföring. Det skulle fungera som en form av trängsel skatt i elnätet. En kompletterande åtgärd skulle kunna vara att ge region- och lokalnäten en utvidgad roll för att säkerställa till räcklig effekt lokalt. Detta skulle kunna ske t.ex. genom att skapa in ci ta ment för sam ver kan med fjärrvärmesystem, kraftvärme och styr mekanismer som ökar möjlig het erna till förbrukningsflexibilitet, lager och produktions an läg g ning ar för att kunna använda näten mer effektivt.

När det närmare gäller elmarknadens utformning menar vi att en ny mark nads modell behöver införas. På dagens elmarknad får producenter betalt för den mängd el de levererar. För att industri och konsumenter ska kunna få till räck ligt med el av god kvalitet behöver elsystemet också en rad stödtjänster. Flera av dessa stödtjänster finns inbyggda i baskraft som kärn kraftverk och vatten kraftverk. En kraftig tillväxt av förnybar och väder beroende el pro duk tion och ökad integrering av elmarknader har lett till en situation där det inte är givet att det är lönsamt att investera i viktig baskraft. Det ökar risken för att det inte ska finnas tillräckligt med kapacitet för att hantera toppar i el för brukning en och risken för att elsystemet ska bli mindre stabilt. En fungerande el marknad handlar inte enbart om att förenkla marknads mekanismerna utan även om att säkerställa elsystemets funktion. För att lampor och maskiner ska fun gera varje given sekund krävs att ett antal systemtjänster finns på plats – a llt från att säkra rätt svängmassa till reaktiv effekt. I dagsläget får en kraft producent i princip betalt för den el som levereras . Samtidigt kan denna pro du cent bidra till att rätt spänning och frekvens finns i systemet. I dag är de sy stem tjänster som kraftproducenterna levererar i allt väsentligt gratis och sker främst genom stora anläggningar. Me d en ökad andel småskalig produktion finns det dock en ökad risk att elens kvalitet sjunker. Marknadens utformning bör därför ses över. Det gäller i synnerhet de ekonomiska incitamenten för att säker ställa att nödvändiga stödtjänster tillhandahålls i elsystemet. Planerbara kraftslag som kärnkraft skulle då få ersättning för den viktiga funktion de har i elsystemet. Att leveranssäkerhet premieras är normalt på många marknader och utgör inte någon subvention och innebär inte att marknadsmekanismerna sätts ur spel.

Avslutningsvis menar vi att en effektutredning bör tillsättas för att säker ställa att elmarknadens utformning bidrar till ett stabilare elsystem och en tillräcklig utbyggnad av elnätet.

Det anförda är något som vi anser att riksdagen bör ställa sig bakom och till kännage för regeringen. Därmed tillstyrks motionerna 2019/20:2670 (M), 2019/20:2831 (M) och 2019/20:3333 (KD) i berörda delar. Övriga aktuella motioner avstyrks i aktuella delar.

2.

Övrigt om elmarknadens utformning och funktion, punkt 2 (M, KD)

av Lars Hjälmered (M), Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M), Lotta Olsson (M) och Camilla Brodin (KD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2019/20:2659 av Louise Meijer m.fl. (M) yrkande 34 och

2019/20:2670 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 10 och

avslår motionerna

2019/20:389 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkandena 32–34, 36 och 37,

2019/20:391 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD),

2019/20:1292 av Sten Bergheden och Lars-Arne Staxäng (båda M) yrkandena 1–3,

2019/20:1961 av Ulrika Heindorff m.fl. (M) yrkandena 2, 5 och 6,

2019/20:2363 av Mikael Damsgaard och Åsa Coenraads (båda M) yrkande 2,

2019/20:3107 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 10,

2019/20:3264 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkandena 29, 31, 33, 34, 42 och 43 samt

2019/20:3351 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 22.

Ställningstagande

Inledningsvis vill vi framhålla vår övertygelse att det generellt sett finns en stor potential för svensk teknologi att i högre utsträck ning än i dag nå en internationell marknad. Vi ser här en särskild potential i den svenska energi pro duktionens exportmöjligheter när det gäller koldioxid fri el och miljövänlig energi teknik. I och med att tillgången till koldioxidneutral energi och miljö teknik är en nyckelfaktor för en hållbar utveckling på global nivå har Sverige en stor möjlighet att både bidra till en bättre miljö med mindre kol dioxid ut släpp och skapa förutsättningar för nya jobb och företag. För att lyckas med detta menar vi att det behövs in satser på flera plan för att förbättra export möjligheterna och motverka handels hinder som höga tullar på t.ex. solceller och annan ny miljövänlig energi teknik. På så sätt kan den önskvärda globala teknikspridningen gå snabbare än vad den gör i dag. Vi anser därför att re ger ingen bör tillsätta en utredning med uppdrag att analysera den svenska elmark naden ur ett internationellt per spek tiv och att se över vilka åtgärder som behövs för att Sverige ska fortsätta vara konkurrenskraftigt.

I detta sammanhang vill vi även framhålla vikten av att den europeiska energiunionen fortsätter att utvecklas och länka ihop olika marknader. Därmed ökar också förutsättningarna för handel med el och möjligheterna att trygga elförsörjningen även i Sverige. När marknaden växer ser vi också att intresset för att investera i klimatsmart el i Sverige ökar, vilket bidrar till ett säkrare och mer klimatsmart Europa. Kärnkraften tillsammans med vattenkraften gör att Sverige har en mycket låg andel fossila bränslen jämfört med andra länder. Ju mer fossilfri el Sverige kan exportera för att tränga undan smutsig el i andra länder, desto bättre. Vi vill att Sverige ska exportera mer el från fossilfri kraft produktion till andra länder i Europa och vill därför påskynda samman länk ningen av medlemsländernas elnät genom ökade investeringar och höjda mål sättningar inom ramen för EU:s energiunion. Samman länkningen av den nordiska elmarknaden kan här tjäna som ett föredöme.

Det anförda är något som vi menar att riksdagen bör ställa sig bakom och tillkännage för regeringen. Vid ett sådant beslut får motionerna 2019/20:2659 (M) och 2019/20:2670 (M) anses tillgodosedda i berörda delar och tillstyrks i dessa delar. Övriga motioner kan lämnas utan åtgärd av riksdagen och avstyrks följaktligen i aktuella delar .

3.

Övrigt om elmarknadens utformning och funktion, punkt 2 (SD)

av Mattias Bäckström Johansson (SD), Tobias Andersson (SD) och Eric Palmqvist (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2019/20:389 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkandena 32–34, 36 och 37 samt

2019/20:391 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) och

avslår motionerna

2019/20:1292 av Sten Bergheden och Lars-Arne Staxäng (båda M) yrkandena 1–3,

2019/20:1961 av Ulrika Heindorff m.fl. (M) yrkandena 2, 5 och 6,

2019/20:2363 av Mikael Damsgaard och Åsa Coenraads (båda M) yrkande 2,

2019/20:2659 av Louise Meijer m.fl. (M) yrkande 34,

2019/20:2670 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 10,

2019/20:3107 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 10,

2019/20:3264 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkandena 29, 31, 33, 34, 42 och 43 samt

2019/20:3351 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 22.

Ställningstagande

Under lång tid har det svenska kraftsystemet präglats av en hög elkvalitet och god driftssäkerhet, vilket är en följd av en robust produktionsapparat och goda marginaler när det gäller överföringskapacitet. Tyvärr har detta under senare tid kommit att äventyras eftersom den förda energipolitiken saknar prag ma tiska lösningar och har utvecklats i en ideologisk riktning där tilltron till väder beroende kraft är orimlig.

Under föregående mandatperiod slöts en energiöverenskommelse mellan fem av riksdagens partier. Sverigedemokraterna valde att ställa sig utanför då överenskommelsen på det stora hela saknade lösningar på dagens och fram tidens problem för Sveriges energisystem och elmarknad. Därefter har även andra partier kommit till samma slutsats och valt att lämna överens kom melsen. De partier som slöt överenskommelsen kringgick, enligt vår upp fatt ning, helt orsakerna till dagens energimarknadskris och föreslog mer av det som orsakade krisen från första början. Bedömningen gjordes även att det i det korta perspektivet inte fanns skäl att ändra på den befintliga marknads mo dellen. Detta är något som vi förvisso delvis kan instämma i, men vi vill under stryka att den största bristen med nuvarande marknadsmodell är att den inte klarar av att tillföra kraft som överensstämmer med landets säsongs mässiga variationer. Det har ökat Sveriges sårbarhet under vinterns mörka och kalla dagar.

Enligt vår mening är det därför viktigt att säkerställa att tillräcklig pro duktionskapacitet finns i händelse av extrema förhållanden och att för ut sätt ningar skapas för att driva fram marknadsbaserade investeringar i sådan el produktion. Eventuella styrmedel eller marknads modeller bör därför fram över utformas för att tillgodose detta behov. Mot denna bakgrund me nar vi att ett införande av effektcertifikat i Sverige bör utredas. Utgångs punkten i ett sådant system är att skapa incitament att investera i kapacitet motsvarande ett för definierat effektbehov, vilket långsiktigt ska bidra till att säkerställa ett robust och leveranssäkert kraftsystem för hushållen och närings livet. Avsikten är att såväl konsumenter som producenter inom ett sådant system ska kunna delta för att säkerställa att effekt finns tillgänglig mot svarande den för de fi ni erade nivån. Detta är också något som föreslås i motion 2019/20:391 (SD).

Som framgår av vårt resonemang ovan är både svenska hushåll och företag, och då inte minst den svenska basindustrin, beroende av tillförlitliga el leveranser till konkurrenskraftiga priser. Det är dessutom angeläget att Sverige stärker sin konkurrensfördel gentemot övriga Europa när det gäller reglerkraft, pris bild och leveranstillförlitlighet. Samtidigt pågår en kraftig utbyggnad av för ny bar energi både i Sverige och i övriga Europa som kan väntas påverka de totala energipriserna negativt och medföra fluktuerande obalanser i elnäten. Osäkerheten är stor i fråga om både den svenska och den europeiska energi marknadens totala investeringsbehov, om vem som i slutändan kommer att få betala och om vilka konsekvenser detta kommer att få för svensk och euro peisk konkurrens. Vi anser därför att svenska elkonsumenter måste få tyd li ga besked om hur investeringsbehovet ser ut och vad det får för eko nomiska konsekvenser. I enlighet med vad som framförs i motion 2019/20:389 (SD) an ser vi att regeringen bör ta fram en långsiktig in vesteringskalkyl för det svenska elnätet. Därigenom tydliggörs för svenska el konsumenter vilka eko no miska konsekvenser investeringarna i el infrastruktur får.

Vi ser även en betydande risk för att utvecklingen främst på den kon ti nen tal europeiska energimarknaden ökar behovet av svensk reglerkraft. Vi är i grunden positiva till kontinental elöverföring men anser att en eventuell ut byggnad av överföringskapaciteten behöver analyseras noggrant. Annars befarar vi att den efterfrågeökning som drivs av länder i Europa kan hämma Sveriges möjligheter till import och export av el samt att en fullt utbyggd överföringskapacitet kan öka elpriserna i främst södra Sverige, vilket kan bli till nackdel för svenska företag och hushåll. Mot denna bakgrund anser vi, i likhet med vad som anförs i motion 2019/20:389 (SD), att regeringen bör göra en konsekvensanalys av en eventuell utökad utbyggnad av elöverföring till övriga Europa.

Sedan hösten 2011 är Sverige indelat i fyra olika elområden. De pris skillnad er som befarades bli en följd av indelningen har visserligen inte blivit så stora ännu, men de elintensiva industrierna och elkonsumenterna har ham nat i en mer utsatt situation. Detta innebär att det är de boende och före tagen i södra Sverige (elområde 4) som genom högre elpriser får finansiera in ve ster ing arna i transmissionsnät sutbyggnaden i större omfattning än tidigare när det fin an si erades solidariskt. Vi anser att detta är ett problem och att riksdagen så ledes bör tillkännage för regeringen att den bör se över elområdes in del ningen.

När det gäller systemet med elcertifikat anser vi att det bör fasas ut genom att nya investeringar i förnybar elproduktion inte längre ska tilldelas el cer ti fi kat. Systemet ska syfta till att stimulera det som brukar betecknas förnybar el produktion. Vi menar dock att systemet snedvrider konkurrensen till förmån för bl.a. sol- och vindkraft som inte nödvändigtvis kan tillhandhålla effekt när efterfrågan är som störst. Vidare har elcertifikatssystemet medverkat till att det har uppförts produktionsanläggningar som inte kan bära sina egna kostnader. När anläggningarnas lönsamhet sviktar blir det svårt att finansiera in ve ste ringar och renoveringar. Det förekommer även att vindkraftsparker rivs i för tid eftersom subventionerna inte längre är tillräckliga. Vi ser en risk att sy ste met på sikt undergräver sig självt och anser att om Sverige ska få en bättre fun gerande elmarknad behöver marknaden saneras från konkurrens sned vridande stöd. Precis som anförs i motion 2019/20:389 (SD) menar vi därför att riks dagen bör tydliggöra för regeringen att det bör utredas hur el certifikats systemet påverkar leveranssäkerheten i det svenska kraftsystemet. Vi anser att en sådan utredning är nödvändig eftersom kapacitetsfaktorn för de anläggning ar som har tillförts genom systemet väsentligt understiger den för de större pr o duktions anläggningar som har fasats ut.

Med det anförda tillstyrker vi motionerna 2019/20:389 (SD) och 2019/20:391 (SD) i berörda delar. Övriga aktuella motionsyrkanden avstyrks.

4.

Övrigt om elmarknadens utformning och funktion, punkt 2 (C)

av Per Schöldberg (C) och Rickard Nordin (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2019/20:3107 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 10 och

2019/20:3264 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkandena 29, 31, 33, 34, 42 och 43 samt

avslår motionerna

2019/20:389 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkandena 32–34, 36 och 37,

2019/20:391 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD),

2019/20:1292 av Sten Bergheden och Lars-Arne Staxäng (båda M) yrkandena 1–3,

2019/20:1961 av Ulrika Heindorff m.fl. (M) yrkandena 2, 5 och 6,

2019/20:2363 av Mikael Damsgaard och Åsa Coenraads (båda M) yrkande 2,

2019/20:2659 av Louise Meijer m.fl. (M) yrkande 34,

2019/20:2670 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 10 och

2019/20:3351 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 22.

Ställningstagande

Den pågående och nödvändiga omställningen av det svenska kraftsystemet präglas i många fall av diskussioner om när, var och hur produktions ka pa ci tet en kan ökas. Ofta förbises dock att den el som produceras också måste kunna distribueras på ett effektivt sätt till de platser där den ska kon su meras. Nätkapacitetsproblem har visat sig såväl i storstadsområden som i mindre orter som en följd av att elnätet inte är tillräckligt utbyggt och att lokal kraftproduk tion inne i städer inte expanderar i takt med att behoven ökar , eller att den helt enkelt avvecklas. Därtill är det nödvändigt att beakta att det pågår en för ändring av kraftproduktionsmönstren som bl.a. innebär att storskaliga produk tionsslag till viss del ersätts av förnybar, inte sällan mer småskalig och väder beroende, produktion. Även konsumtionen av el förändras bl.a. som en följd av en alltmer utbyggd elektrifiering av vägtransportsektorn. Samman taget stäl ler detta andra krav på överföringskapaciteten i det svenska elnätet än de som låg till grund för den gällande elnätsregleringen. I dag handlar det inte bara om att vädersäkra elnätet och att bygga ut det till nya verksamheter utan i hög grad även om att anpassa det till en mer komplex mix av konsumenter och pro ducenter.

Vi anser att det är nödvändigt att underlätta lokal kraftproduktion, förbättra över föringskapaciteten samt för korta tillståndsprocesserna för nya ledningar och produktionsanläggningar. Elnätsregleringen behöver göras om i grunden och anpassas till den tekniska utvecklingens möjligheter och de förändrade mark nadsförhållandena. Det måste också bli mer lönsamt med kraftvärme och annan lokal elproduktion. Forskning och utveckling måste premieras liksom även flexibilitet och lastbalansering för att det ska vara lönsamt för nätbolagen att satsa på nya smarta lösningar till gagn för såväl konsumenter och pro ducenter av el som för Sveriges strävan mot att bli ett mer klimatsmart och effektivare samhälle.

Med en ökad andel väderberoende kraftproduktion ökar också behovet av mer flexibel elanvändning för att sänka effektuttaget under vissa perioder. Då är det viktigt att det ska löna sig att planera sin elanvändning. Genom en mer flexi bel elskatt som varierar beroende på efterfrågan kan belastningen minskas när trycket är som hårdast och skapa nya affärsmöjligheter för lagring när efter frågan är låg. Smarta och uppkopplade apparater tillsammans med smarta elnät kan också ytterligare öka användarflexibiliteten och avlasta elnätet. Mer när pro ducerad el ökar också flexibiliteten, gör systemet mindre sårbart och kan ge sänkta kostnader inte minst på landsbygden. För att öka den när pro du ce rade elpro duktionen menar vi att flera åtgärder på skattesidan är nödvändiga att genomföra. Dessa förslag återkommer vi till i andra sammanhang. Vi vill dock i detta sammanhang framhålla att det t.ex. kan handla om slopad skatt för egen användning av solel och att en möjlighet till skatteavdrag införs för den som är andelsägare i en mikroproduktions anläggning men bosatt i en lägenhet, något som i dag inte är möjligt. Utöver detta anser vi att det krävs fler åtgärder för att förbättra förutsättningarna för mikroproduktion av förnybar el.

I det förnybara kraftsystemet är det betydligt fler timmar med stora elöver skott än med stora underskott. Systemmässigt innebär det en större utma ning. Vi vill därför möjliggöra nya affärsmodeller och användning av mer el när den är billig. Som konsument ska det vara möjligt att bidra till en system tjänst som är positiv för elnätet, t.ex. genom att elbilen kan laddas vid tid punkt er med stora elöverskott och att man på så sätt kan få betalt för det. För att up p nå detta vill vi att samtliga kunders elförbrukning ska mätas och de biteras per timme som högsta enhet. Vi vill även att elskatten ska bli flexibel genom att den läggs pro centuellt på fakturan, i stället för som en fast avgift i ören per kilo wattimme. Fördelarna av en ökad användarflexibilitet upp kom mer främst på systemnivå i elnätet och i samhällsekonomiska möjligheter till ut ökade etableringar. Elmarknaden måste dessutom utformas så att de v in ster na som skapas komm er elkonsumenterna till del i hög grad.

Till sist vill vi understryka att långsiktiga förutsättningar för energipolitiken ger möjlig heter till satsningar på energieffektivisering, energilagring, flexibel användning av el och smarta elnät. En långsiktig och väl avvägd energipolitik kan skapa exportmöjligheter för teknik, kunnande och förnybar energi, sam tidigt som Sveriges och grannländernas elförsörjning tryggas. Här vill vi sär skilt framhålla vikten av att investeringar i elnätet och en utbyggd överförings kapacitet är en prioriterad del av energipolitiken. Detta är en förut sättning för att Sverige ska klara omställningen till smarta elnät och samtidigt öka möjlig heterna att exportera el till närområdet. När EU:s energi marknader nu i allt högre grad integreras och effektiviseras skapas stora möjligheter till export av förnybar el. Förutom att det ger ökade exportintäkter leder det till en ökad potential att bidra med klimatnytta när svensk förnybar el kan ersätta fossil pro duktion i andra länder. I likhet med vad som anförs i motion 2019/20:3264 (C) menar vi att en alltmer integrerad europeisk el marknad och en utbyggd överföringskapacitet i Europa skapar en stor potential för Sverige och hela Norden att bli Europas gröna batteri. Vi anser att riks dagen i ett tillkänna givande bör uppmana regeringen att prioritera dessa frågor i arbetet med att ut veckla elmarknaden.

Det anförda anser vi att riksdagen bör ställa sig bakom och tillkännage för regeringen. Motionerna 2019/20:3107 (C) och 2019/20:3264 (C) tillstyrks där med i berörda delar. Övriga aktuella motion syrkanden avstyrks .

5.

Övrigt om elmarknadens utformning och funktion, punkt 2 (L)

av Arman Teimouri (L).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2019/20:3351 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 22 och

avslår motionerna

2019/20:389 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkandena 32–34, 36 och 37,

2019/20:391 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD),

2019/20:1292 av Sten Bergheden och Lars-Arne Staxäng (båda M) yrkandena 1–3,

2019/20:1961 av Ulrika Heindorff m.fl. (M) yrkandena 2, 5 och 6,

2019/20:2363 av Mikael Damsgaard och Åsa Coenraads (båda M) yrkande 2,

2019/20:2659 av Louise Meijer m.fl. (M) yrkande 34,

2019/20:2670 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 10,

2019/20:3107 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 10 och

2019/20:3264 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkandena 29, 31, 33, 34, 42 och 43.

Ställningstagande

Med de klimatutmaningar som världen står inför anser jag att all form av fossilfri elproduktion är värdefull. Elproduktion från sol- och vindkraft är bra men är samtidigt inte problemfri på grund av att den är väderberoende. Jag anser att utbyggnaden av elproduktionen ska drivas på av marknaden och vill att förnybar elproduktion byggs när den behövs och där den behövs. Att ersätta stadigvarande och stabil elproduktion med produktion av el som t.ex. är väder beroende och inte kan lagras leder också till problem. Det pågår dock en snabb teknisk utveckling på energiområdet liksom en utveckling av nya tjänster och affärsmodeller. Vidare finns det en stor efterfrågan och potential i att fortsätta bygga ut energi från sol, vind och vatten. Det är många människor som upp skattar att kunna vara sin egen elproducent. Jag anser därför, i likhet med vad som anförs i motion 2019/20:3351 (L), att det behövs regel för enklingar för att förenkla och underlätta för förnybar elproduktion, samtidigt som rimliga avvägningar görs mot andra centrala samhällsintressen. Det kan t.ex. handla om viktiga miljö- och naturintressen eller försvarets behov. Detta är något som jag anser att riksdagen bör tillkännage för regeringen. Därmed blir motion 2019/20:3351 (L) tillgodosedd i berörd del och tillstyrks i denna del. Övriga aktuella motionsyrkanden avstyrks.

6.

Mål för leveranssäkerhet, punkt 3 (M, SD, KD, L)

av Lars Hjälmered (M), Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M), Mattias Bäckström Johansson (SD), Lotta Olsson (M), Tobias Andersson (SD), Camilla Brodin (KD), Arman Teimouri (L) och Eric Palmqvist (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2019/20:3333 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 5 och

2019/20:3351 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 20.

Ställningstagande

Elleveranserna i Sverige har under lång tid kännetecknats av en hög kvalitet i ett driftssäkert system. Under senare år har vi tyvärr sett att en betydande andel av den stabila elproduktionen försvinner i och med att kärnkraftverk stängs och ersätts med intermittent och förnybar elproduktion. Denna beklagliga utveckling leder till ökade svårigheter att behålla stabiliteten i elnäten, vilket vi menar är en oacceptabel situation för ett samhälle som blivit mer beroende än någonsin av en stabil elförsörjning. Hög elkvalitet är en svensk konkur rensfördel som måste värnas, och Sverige måste även i fram tiden kunna säker ställa att kraftsystemet kännetecknas av hög leverans säker het. När allt mer av den stabila kraftproduktionen försvinner vill vi understryka att åtgärder måste vidtas för att garantera en hög leverans säker het även i fort sättningen. Ett alltmer instabilt elnät kan i annat fall få kostsamma följder för både industrin och hushållen. Riksdagen har dessutom varit tydlig i denna fråga och uppmanade våren 2019 regeringen att ta fram mål för leverans säker heten. Efter som säkra elleveranser är grund läggande för den svenska indu strins kon kur rens kraft och ett fungerande samhälle menar vi att det hade varit rimligt att reger ingen återkommit till riksdagen i frågan senast under 2020. Mycket tyder dock på att så inte kommer att ske och att regeringen i stället drar ytterligare en fråga i långbänk.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att riksdagen i ett tillkännagivande åter bör rikta en uppmaning till regeringen att ta fram mål för leverans säkerheten. Leveranssäkerhetsmål bör tas fram av berörda myn dig heter och övervägas tillsammans med Sveriges grannländer som elmark naden är sammankopplad med. Motionerna 2019/20:3333 (KD) och 2019/20:3351 (L) får vid ett sådant beslut från riksdagen anses bli tillgodosedda i berörda delar och tillstyrks härmed i dessa delar.

7.

Ansvar för leveranssäkerhet, punkt 4 (M, C, KD, L)

av Lars Hjälmered (M), Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M), Lotta Olsson (M), Camilla Brodin (KD), Arman Teimouri (L), Per Schöldberg (C) och Rickard Nordin (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2019/20:2670 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 8,

2019/20:2831 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 19 och

2019/20:3264 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 30.

Ställningstagande

Inledningsvis vill vi framhålla att vi har en grundläggande samsyn om att ett tryggt och robust elsystem är grundläggande för industrins konkurrenskraft och ett fungerande samhälle som kan utvecklas i takt med nya utmaningar och förutsättningar. Det framgår i det föregående att riksdagen våren 2019 upp manade regeringen att se till att mål för leveranssäkerheten tas fram och att vi har olika syn på vilken effekt ett nytt liknande uttalande från riksdagen skulle ha. I detta sammanhang vill vi dock framhålla att kraven på leveranssäkerhet ökar i takt med elektrifieringen av samhället och att det är tydligt att flera åtgärder behövs inom detta område. En åtgärd som vi anser bör övervägas är att ge Svenska kraftnät ett utökat ansvar för leveranssäkerheten. Det skulle vara ett sätt att förtydliga vilka åtgärder som behöver vidtas för att systemet ska vara robust även i fortsättningen. Som det ser ut i dag har Svenska kraftnät ett övergripande ansvar för att upprätthålla den kortsiktiga balansen mellan produktion och förbrukning av el. I övrigt finns ingen utpekad aktör som säker ställer att elsystemet tillhandahåller tillräckligt med el av god kvalitet. Här vill vi framhålla att Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien har föresla git att Svenska kraftnät får i uppdrag att ta fram övergripande prognoser för den långsiktiga energi- och effektbalansen, för behov av systemtjänster och för överföringskapacitet även på regional och lokal nivå samt att föreslå nöd vändiga åtgärder. På så sätt skulle ett underlag skapas för planering av elnätets utveckling och utbyggnad av produktionskapacitet.

Riksdagen bör enligt vår mening ställa sig bakom det anförda och tillkänna ge det för regeringen. Motionerna 2019/20:2670 (M), 2019/20:2831 (M) och 2019/20:3264 (C) tillstyrks därmed i berörda delar.

8.

Säkerhet och planering för framtidens elmarknad, punkt 5 (KD)

av Camilla Brodin (KD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2019/20:3333 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkandena 2 och 16.

Ställningstagande

En trygg och säker energiförsörjning är en viktig motor i Sveriges ekonomi och avgörande för välfärd en . Svenska företag och konsumenter ska kunna lita på att det finns en stabil och pålitlig elförsörjning i hela landet. Därför är det viktigt med långsiktiga spelregler och stabila villkor på elmarknaden för svenska jobb och svensk konkurrenskraft. Sveriges elbehov kommer att öka betydligt om samhället ska kunna fortsätta att utvecklas samtidigt som olje beroendet minskar och klimatmålen nås. Planeringen för hur elsystemet ska byggas ut framöver för att möta kommande efterfrågan bör därför utgå från ett el behov på minst 200 terawattimmar 2045. Detta är något som jag menar att riks dagen bör tillkännage för regeringen.

Förutom en välavvägd utgångspunkt för planering och genomförande av en utvecklad elmarknad – i enlighet med det anförda – är säkerheten för elnäten avgörande för att kunna möta en ökad efterfrågan på el och trygga en stabil elförsörjning både i fredstid och vid en kris. I Sverige har Svenska kraftnät ansvar för transmissionsnät et, och resterande delar av elnätet ägs och drivs av många olika aktörer. Som sagt är tillgången till el väsentlig för ett fungerande samhälle, och det kan vara enkelt att utsätta ett land för stora påfrestningar om varken it-infrastruktur eller annan infrastruktur fungerar på grund av att elförsörjningen inte fungerar. Jag anser därför att riksdagen bör tillkännage för regeringen att den ska ge Energimyndigheten och Svenska kraft nät i uppdrag att se över säkerheten och riskerna för att elnäten i Sverige utsätts för angrepp. Uppdraget bör även innefatta en översyn av den beredskap som de regionala och lokala nätägarna bör ha om något oförutsett inträffar.

Jag anser att riksdagen bör besluta i enlighet med det anförda och ställa sig bakom motion 2019/20:3333 (KD) i berörda delar. Den nämnda motionen tillstyrks härmed i dessa delar.

9.

Gotlands elförsörjning, punkt 6 (M, C, V, KD, L)

av Lars Hjälmered (M), Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M), Birger Lahti (V), Lotta Olsson (M), Camilla Brodin (KD), Arman Teimouri (L), Per Schöldberg (C) och Rickard Nordin (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2019/20:271 av Lars Thomsson (C),

2019/20:989 av Hanna Westerén (S) i denna del,

2019/20:2825 av Allan Widman (L) och

2019/20:3264 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 41 och

avslår motion

2019/20:276 av Lars Thomsson (C).

Ställningstagande

Gotland har sedan lång tid varit beroende av kablar från fastlandet för sin elförsörjning. För närvarande finns det två kablar för elförsörjning till och från fastlandet, vilket inte svarar mot det kapacitetsbehov som finns. De senaste åren har det blivit tydligt att Gotlands elförsörjning inte svarar mot behoven och att ön har drabbats av allt fler totalavbrott. Vi har en grund läggande sam syn om att hela landet måste ha en trygg och säker elförsörjning och vill därför framhålla att det inte är acceptabelt att elöverföringen till och från Got land inte är tillräckligt utbyggd. Vi menar att kapacitetsbristen i kraft nätet är häm mande för öns utveckling och för omställningen till ett klimat smart sam hälle. De återkommande elavbrotten understryker dessutom Got lands sår bar het när det gäller elförsörjning vid en kris eller ett väpnat angrepp.

År 2017 avbröt Svenska kraftnät beklagligt nog arbetet med att planera för en tre dje elförbindelse mellan fastlandet och Gotland. Vi noterar att Energi myn dig heten därefter har tagit fram en färdplan för hur Gotland kan ställa om till ett hållbart energisystem. Vår uppfattning är dock att en tredje elkabel är en nödvändig del i att trygga Gotlands elförsörjning och skapa förutsättningar för både närings liv ets utveckling och ett klimatsmart samhälle. Utan en ytter ligare el för bin del se riskerar de ständiga elavbrotten att fortgå och planerade in veste ringar i sol- och vindkraft att utebli. De be fint liga elkablarna ger helt enkelt inte den överföringskapacitet som behövs för att möjliggöra en ökad utbyggnad av förnybar kraftproduktion eller för den delen för att skapa förut sättningar för öns industri att utvecklas och ställa om för att bli klimat neutral. En ytterligare elkabel från fastlandet till Gotland är dess utom av stor strategisk betydelse för Sverige och en del i att stärka de soci ala, ekonomiska och kul tu rella banden mellan fastlandet och Gotland.

Mot bakgrund av det anförda menar vi att regeringen bör ge Svenska kraft nät i uppdrag att återuppta arbetet med att planera och anlägga en tredje elkabel mellan fastlandet och Gotland. Detta är något som vi anser att riksdagen bör ställa sig bakom och tillkännage för regeringen. Vid ett sådant beslut från riks dagen får motionerna 2019/20:271 (C), 2019/20:2825 (L) och 2019/20:3264 (C) anses bli tillgodosedda i berörda delar och tillstyrks följ aktligen i dessa delar. Även motion 2019/20:989 (S) får då anses tillgodosedd i den del som berör elförbindelsen till Gotland. Den övriga motionen som är aktuell i detta avsnitt av styrks.

Särskilda yttranden

1.

Elmarknadens utformning, punkt 1 (V)

Birger Lahti (V) anför:

Jag har i det föregående ställt mig bakom utskottets ställningstagande om att av styrka motionsyrkanden som rör olika elmarknadsfrågor. Mot bakgrund av ut skottets resonemang vill jag i detta särskilda yttrande dock samtidigt tydliggöra min upp fattning i frågan. Elmarknaden avreglerades för lite mer än 20 år sedan i syfte att öka konkur rensen inom elförsörjningen och sänka priserna. Med facit i hand kan jag se att avregleringen inte lett till lägre priser och inte heller till större trygghet för konsumenterna. Privata elnätsföretag tillåts i dag att sätta mycket höga av gifter. Dessutom varierar avgifterna stort över landet, och det kan skilja tusen tals kronor per år i avgift beroende på var man bor. Jag anser att det är orimligt med så stora skillnader i nätavgifterna som det är nu mellan stad och land, mellan olika regioner i Sverige och mellan olika bolag. Stegrande elnätsavgif ter drabbar inte bara hushållen hårt utan slår även mot industrin och i för längningen även mot jobben. Enligt min upp fattning krävs det ett större poli tiskt ansvar för att motverka de oskäliga pris höjningar som kon sumenterna utsätts för i dag.

2.

Gotlands elförsörjning, punkt 6 (SD)

Mattias Bäckström Johansson (SD), Tobias Andersson (SD) och Eric Palmqvist (SD) anför:

Vi har i det föregående ställt oss bakom utskottets ställningstagande om att av styrka motionsyrkanden som rör en ytterligare elförbindelse mellan fast landet och Gotland . Utskottet framhöll i sitt ställningstagande bl.a. att Svenska kraf tnät planerar stora in vest eringar i transmissionsnät et de närmaste åren och att affärsverket nyligen pre senterat en systemutvecklingsplan, som utöver nät utveck ling om fattar frå gor relaterade till driftsförutsättningar och marknads ut for m ning. I detta särskilda yttrande vill vi i anslutning till det som utskottet anfört särskilt betona vikten av att de nät investeringar som görs måste vara samhällsekonomiskt lönsamma. Vi vill därför även påminna om att riksdagen våren 2017, i enlighet med ett förslag från ett enigt utskott , till känna gav att reger ingen bör utreda behovet av att en fri stående aktör parallellt med Svenska kraftnät gör samhällsekonomiska lön sam hets bedömningar vid nät in ve ste ring ar (bet. 2016/17:NU21). Som redo visats i detta betänkande på går arbete inom ram en för tillkännagivandet och vi utgår från att regeringen kommer att vidta lämpliga åtgärder för att håll bara sam hällsekonomiska bedömningar ska ligg a t ill grund för kommande nät in vest eringar.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden 2019/20

2019/20:64 av Magnus Oscarsson (KD):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kravet på att inte producera mer el än vad man förbrukar bör tas bort och att gränsen för säkringen i anslutningspunkten för företag och privatpersoner bör ligga kvar på 100 ampere och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:248 av Ola Johansson och Mikael Larsson (båda C):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återkomma med förslag på åtgärder för kortare handläggningstider vid utbyggnad av viktig infrastruktur och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:251 av Mikael Larsson (C):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om samarbete för framtida planering av elstamnätet och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:271 av Lars Thomsson (C):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att staten ska ge Svenska kraftnät i uppdrag att inom ramen för befintliga anslag fullfölja planerna på en tredje elkabel till Gotland för att säkerställa öns elförsörjning och skapa förutsättningar för omställning till ett klimatsmart samhälle, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2019/20:275 av Lars Thomsson (C):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det kan vara motiverat att anpassa utrullningen av nya elmätare till kommande världsstandard och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:276 av Lars Thomsson (C):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att staten ska se över möjligheten att ge Energimyndigheten i uppdrag att fullfölja planerna på att Gotland ska kunna vara ett pilotlän för omställningen till ett 100 procent förnybart samhälle och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:389 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD):

32. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en långsiktig investeringskalkyl gällande det svenska elnätet och tillkännager detta för regeringen.

33. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en konsekvensanalys gällande en eventuell utbyggnad av elöverföring till Europa och tillkännager detta för regeringen.

34. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om elområden och tillkännager detta för regeringen.

36. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fasa ut elcertifikatssystemet genom att inte tilldela ytterligare anläggningar elcertifikat, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

37. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda vilken påverkan elcertifikatssystemet innebär och har inneburit för leveranssäkerheten i det svenska kraftsystemet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2019/20:391 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda införandet av effektcertifikat och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:442 av Annika Qarlsson och Fredrik Christensson (båda C):

3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att teknikval och vägval vid beslut om kraftledningar ska bygga på en samhällsekonomisk bedömning och ske i en transparent process, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge statliga myndigheter och bolag riktlinjer för att värna våra gemensamma mark- och skogsresurser och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:457 av Hillevi Larsson (S):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om lokal effektbrist i elnätet och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:989 av Hanna Westerén (S):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkra långsiktigt hållbar elförsörjning i hela landet och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:1039 av Pia Nilsson och Olle Thorell (båda S):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att förbättra energiförsörjningen i Mälardalen och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:1126 av Olle Thorell och Pia Nilsson (båda S):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förbättrad energiförsörjning och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:1292 av Sten Bergheden och Lars-Arne Staxäng (båda M):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra en grundläggande utvärdering av elcertifikatssystemet och dess kostnader för samhället och konsumenterna och tillkännager detta för regeringen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra en översyn och utvärdering av om elcertifikatssystemet verkligen är det mest effektiva och samhällsekonomiskt bästa sättet att uppnå miljönytta och tillkännager detta för regeringen.

3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över effekterna av att helt slopa elcertifikatssystemet och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:1306 av Sten Bergheden (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att byta ut luftledningarna mot markkabel och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:1318 av Sten Bergheden (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en heltäckande plan på hur elnätet behöver byggas ut i landet och hur kapaciteten i näten kan ökas för att klara en ökad elektrifiering av fordonsflottan och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:1678 av Betty Malmberg (M):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kapaciteten i elnäten i södra Sverige måste stärkas och tillkännager detta för regeringen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en analys av den situation som har uppstått och vilka lärdomar som kan dras av detta bör tillställas riksdagen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att energiomställning och tillväxt hotas om elleveranserna inte kan tryggas, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förutsättningarna för att korta ned tillståndsprocessen bör ses över när det gäller byggnation av infrastruktur som har stort samhällsekonomiskt intresse, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2019/20:1961 av Ulrika Heindorff m.fl. (M):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att undersöka möjligheten till en lokal effektreserv i södra Sverige och tillkännager detta för regeringen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om elområdesindelningen, dess effekter och möjliga lösningar på problemen och tillkännager detta för regeringen.

3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det är viktigt att utbyggnaden av överföringskapacitet inom Sverige fortsätter och tillkännager detta för regeringen.

4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen måste säkerställa att den åtskilliga gånger försenade Sydvästlänken nu färdigställs och tas i drift, utan ytterligare förseningar, och tillkännager detta för regeringen.

5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge Svenska kraftnät i uppdrag att ändra elområdesindelningen genom en sammanslagning till två områden i stället för fyra, i enlighet med de förslag som ursprungligen presenterades, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att uppdra åt Svenska kraftnät att, så länge fyra elområden finns i Sverige, införa ett system med garanterad minimikapacitet i överföringen mellan elområde tre och elområde fyra i enlighet med det förslag som en utredning tagit fram, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2019/20:2139 av Teres Lindberg och Kadir Kasirga (båda S):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över elmarknadens funktionssätt och effekterna av avregleringen och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:2216 av Lotta Finstorp m.fl. (M, C, KD):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur elnätsinfrastrukturen ska säkras genom Södermanland och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:2363 av Mikael Damsgaard och Åsa Coenraads (båda M):

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att avskaffa nuvarande system med elcertifikat och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:2422 av Jan Ericson (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en kriskommission bör tillsättas för att hantera frågorna om Sveriges framtida elförsörjning och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:2517 av Katarina Brännström (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att trygga elförsörjningen på ett långsiktigt och hållbart sätt men även kortsiktigt och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:2659 av Louise Meijer m.fl. (M):

34. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska exportera mer fossilfri el till andra länder i EU för att minska de totala utsläppen inom ramen för EU:s handel med utsläppsrätter och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:2670 av Lars Hjälmered m.fl. (M):

6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vidta åtgärder för att lösa kapacitetsbristen på elmarknaden och tillkännager detta för regeringen.

7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en ny marknadsmodell för dagens elmarknad och tillkännager detta för regeringen.

8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Svenska kraftnät ett utökat ansvar för leveranssäkerhet och tillkännager detta för regeringen.

10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en konkurrenskraftsutredning för att analysera den svenska elmarknaden och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:2825 av Allan Widman (L):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en tredje kabel bör slutplaneras och läggas ut och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:2831 av Ulf Kristersson m.fl. (M):

16. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa en tillräcklig överföringskapacitet i elnäten och tillkännager detta för regeringen.

19. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Svenska kraftnät ett utökat ansvar för leveranssäkerhet och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:3107 av Annie Lööf m.fl. (C):

10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ellagen och elnätsregleringen bör ses över för att underlätta för ny teknik och nya affärsmodeller samt att minst timnivå bör införas för samtliga kunder i det svenska elsystemet senast 2025, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2019/20:3264 av Kristina Yngwe m.fl. (C):

29. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ellagen och elnätsregleringen bör ses över för att underlätta för ny teknik och nya affärsmodeller samt att minst timnivå bör införas för samtliga kunder i det svenska elsystemet senast 2025, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

30. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Svenska kraftnäts ansvar bör utökas till att omfatta den långsiktiga utvecklingen och balansen på elmarknaden och tillkännager detta för regeringen.

31. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en större andel av nätavgifterna bör bli rörliga och tillkännager detta för regeringen.

33. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stimulera utbyggnaden av lokal elproduktion genom att de aktörer som investerar ska ersättas för den nytta de skapar för nätägare genom mindre belastning på stamnät och för Sverige genom att minska känsligheten i energiförsörjningen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

34. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förstärka incitamenten för lokala elproducenter, såväl privatpersoner som företag, att investera i överskottskapacitet och tillkännager detta för regeringen.

41. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att staten ska ge Svenska kraftnät i uppdrag att fortsätta byggandet av en tredje elkabel till Gotland för att säkerställa öns elförsörjning och skapa förutsättningar för omställning till ett klimatsmart samhälle och tillkännager detta för regeringen.

42. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att främja fullständig integration av Europas elmarknader och tillkännager detta för regeringen.

43. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige och övriga europeiska länder ska öka den transnationella överföringskapaciteten i elsystemet och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:3333 av Camilla Brodin m.fl. (KD):

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att planeringen för ökad elanvändning bör utgå från ett elbehov på minst 200 terawattimmar år 2045 och tillkännager detta för regeringen.

3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av kapacitetsutbyggnad i elnäten och tillkännager detta för regeringen.

4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en effektutredning behövs för att elmarknadens utformning ska bidra till ett stabilare elsystem, men också för att säkerställa en tillräcklig utbyggnad av elnätet och tillkännager detta för regeringen.

5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige behöver ta fram tydliga mål för leveranssäkerhet och tillkännager detta för regeringen.

16. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Energimyndigheten och Svenska kraftnät bör ges i uppdrag att se över säkerheten och risken att utsättas för angrepp på elnäten runt om i Sverige och vilken beredskap de lokala nätägarna ska kunna ha om det sker oförutsedda händelser, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

17. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillståndsprocesserna för elnätsutbyggnad behöver kortas och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:3351 av Johan Pehrson m.fl. (L):

20. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett myndighetsuppdrag att fastställa ett leveranssäkerhetsmål och tillkännager detta för regeringen.

22. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om regelförenklingar för förnybar elproduktion samtidigt som andra viktiga samhällsintressen som miljö och försvar beaktas, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.