Bet. 2019/20:NU11

Näringsutskottet s betänkande

2019/20 : NU11

Mineralpolitik

Sammanfattning

Utskottet föreslår ett tillkännagivande till regeringen med anledning av mo tionsyrkanden om tillståndsprocesser för gruv- och mineralnäringen . Enligt ut skottet bör regeringen se nast vid tidpunkten för avlämnandet av budget pro po sitionen för 2021 redovisa för riks dagen vilka konkreta åtgärder som har vid ta gits för att förenkla och förkorta till stånds processerna.

Utskottet föreslår att riksdagen avslår övriga motionsyrkanden. Yrkandena rör olika mineralpolitiska frågor bl.a. vissa ersättningsfrågor, markägares rät tig heter samt utvinning av olja, gas, kol och uran. Utskottet hänvisar bl.a. till gällande bestämmelser och pågående arbete på flera områden.

I betänkandet finns elva reservationer (S, M, SD, V, KD, MP). I en reser va tion (S, V, MP) förordas att riksdagen inte ska göra ett tillkännagivande. Be tänkandet innehåller också ett särskilt yttrande (V).

Behandlade förslag

Cirka 30 yrkanden i motion er från all män na mo tionstiden 2019/20.

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Utskottets överväganden

Inledning

Tillståndsprocesser och handläggningstider

Motionerna

Vissa kompletterande uppgifter

Utskottets ställningstagande

Mineral och miljö

Motionerna

Vissa kompletterande upplysningar

Utskottets ställningstagande

Vissa ersättningar och avgifter

Motionerna

Vissa kompletterande uppgifter

Utskottets ställningstagande

Utvinning av olja, kol och naturgas

Motionerna

Vissa kompletterande uppgifter

Utskottets ställningstagande

Uranutvinning

Motionerna

Vissa kompletterande uppgifter

Utskottets ställningstagande

Vissa övriga mineralpolitiska frågor

Motionerna

Vissa kompletterande uppgifter

Utskottets ställningstagande

Reservationer

1. Tillståndsprocesser, punkt 1 (S, V, MP)

2. One-stop shop, punkt 2 (SD)

3. Mineral och miljö, punkt 3 (M)

4. Mineral och miljö, punkt 3 (SD)

5. Äganderätt och ersättningar, punkt 4 (M, KD)

6. Äganderätt och ersättningar, punkt 4 (SD)

7. Mineralersättning vid konkurs, punkt 5 (M)

8. Utvinning av olja, kol och naturgas, punkt 6 (KD)

9. Uranutvinning, punkt 7 (SD)

10. Vissa övriga mineralpolitiska frågor, punkt 8 (SD)

11. Vissa övriga mineralpolitiska frågor, punkt 8 (V)

Särskilt yttrande

Mineralpolitik (V)

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden 2019/20

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.

Tillståndsprocesser

Riksdagen ställer sig bakom det utskottet anför om att regeringen senast i samband med tidpunkten för avlämnandet av budgetpropositionen för 2021 ska redovisa för riksdagen vilka konkreta åtgärder som har vidtagits med anledning av riksdagens tillkännagivande våren 2019 om gruv- och mineralnäringens tillståndsprocesser och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2019/20:2677 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 26.

Reservation 1 (S, V, MP)

2.

One-stop shop

Riksdagen avslår motion

2019/20:366 av Eric Palmqvist m.fl. (SD) yrkande 8.

Reservation 2 (SD)

3.

Mineral och miljö

Riksdagen avslår motionerna

2019/20:366 av Eric Palmqvist m.fl. (SD) yrkande 11,

2019/20:1511 av Emma Hult m.fl. (MP) yrkande 3,

2019/20:2663 av Louise Meijer m.fl. (M) yrkande 23 och

2019/20:2852 av Jonas Eriksson m.fl. (MP) yrkandena 5, 8 och 9.

Reservation 3 (M)

Reservation 4 (SD)

4.

Äganderätt och ersättningar

Riksdagen avslår motionerna

2019/20:366 av Eric Palmqvist m.fl. (SD) yrkande 10,

2019/20:1437 av ClasGöran Carlsson (S),

2019/20:1813 av Sten Bergheden (M),

2019/20:2531 av Kristina Yngwe och Sofia Nilsson (båda C) yrkande 1,

2019/20:2568 av Mats Green (M) yrkande 1,

2019/20:2677 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 24 och

2019/20:2852 av Jonas Eriksson m.fl. (MP) yrkande 12.

Reservation 5 (M, KD)

Reservation 6 (SD)

5.

Mineralersättning vid konkurs

Riksdagen avslår motion

2019/20:2677 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 25.

Reservation 7 (M)

6.

Utvinning av olja, kol och naturgas

Riksdagen avslår motionerna

2019/20:486 av Anders Åkesson och Sofia Nilsson (båda C) och

2019/20:2761 av Kjell-Arne Ottosson m.fl. (KD) yrkandena 8 och 24.

Reservation 8 (KD)

7.

Uranutvinning

Riksdagen avslår motionerna

2019/20:366 av Eric Palmqvist m.fl. (SD) yrkande 12,

2019/20:1167 av John Weinerhall och Viktor Wärnick (båda M),

2019/20:1571 av Jan R Andersson (M) och

2019/20:2961 av Edward Riedl (M).

Reservation 9 (SD)

8.

Vissa övriga mineralpolitiska frågor

Riksdagen avslår motionerna

2019/20:366 av Eric Palmqvist m.fl. (SD) yrkandena 1, 4 och 7,

2019/20:1222 av Isak From och Åsa Karlsson (båda S),

2019/20:1618 av Elin Segerlind m.fl. (V) yrkande 13 och

2019/20:2531 av Kristina Yngwe och Sofia Nilsson (båda C) yrkande 2.

Reservation 10 (SD)

Reservation 11 (V)

Stockholm den 5 mars 2020

På näringsutskottets vägnar

Lars Hjälmered

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Lars Hjälmered (M), Helene Hellmark Knutsson (S), Mattias Jonsson (S), Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M), Mattias Bäckström Johansson (SD), Birger Lahti (V), Tobias Andersson (SD), Camilla Brodin (KD), Åsa Eriksson (S), Arman Teimouri (L), Eric Palmqvist (SD), Lorentz Tovatt (MP), Patrik Engström (S), Helena Antoni (M), Johanna Haraldsson (S), Per Schöldberg (C) och Rickard Nordin (C).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I detta betänk a nde behandlar utskottet 29 motions yrkanden om mi ne ral politik från allmänna motionstiden 2019/20 . Förslagen listas i bi laga n .

Utskottets överväganden

Inledning

I Sverige finns det en mängd mineraliseringar med värdefulla ämnen . Ur ett mine ralpolitiskt perspektiv kan den svenska berggrunden sägas bestå av två ty per av mineral: markägarmineral och koncessionsmineral. Mark ägar mine ral utgör mer än 99 procent av berggrunden. Som beteckningen indi kerar till hör dessa mineral markägaren. De flesta markägarmineral är relativt lätta att fin na, och vid utvinning upplåts marken av markägaren genom avtal. Exem pel på markägarmineral är kalksten och kvarts. Själva utvinningen regle ras genom miljöbalken.

Minerallagen (1991:45) omfattar s.k. koncessionsmineral, dvs. mineral som är industriellt intressanta, som förekommer i Sverige i en sådan omfatt ning att utvinningen är meningsfull och som kräver systematisk un dersökning för att kunna påvisas. Bland de mineraliska ämnen som betecknas som kon ces sionsmineral, och som alltså omfattas av bestämmel serna i minerallagen, ingår även olja, gasformiga kolväten ( exempelvis natur gas) och diamant. Be stäm melserna när det gäller koncessionsmineral utgår från ett gemensamt na tio nellt intresse av gruvhantering och mineral industri. Syftet med mineral la gen är att reglera tillståndsgivningen så att en från allmän synpunkt ända måls enlig undersökning och utvinning kan genomföras. Samti digt ska konkur rerande markanvändning och andra motstående intressen prö vas.

Enligt minerallagen krävs det tillstånd dels för ensamrätt till undersök ningar (pros pektering), dels för bearbetning. Bergmästaren beviljar undersök nings till stånd och bearbetningskoncessioner samt utövar tillsyn enligt lagen. Bergmästaren utses av regeringen och leder Bergsstaten. Bergsstaten, som grun da des redan 1637, är sedan 2013 en organisatorisk enhet inom myndighe ten Sve riges geo logiska undersökning (SGU). Utöver de tillstånd som utfärdas av Berg mästaren krävs som regel tillstånd enligt flera andra lagar, främst mil jö balken.

D en svenska gruvindustrin är mycket betydelsefull för EU. Under 2018 uppgick den svenska malmproduktionen till drygt 81 miljoner ton, vilket var den högsta årsproduktionen någonsin. Av EU:s järnmalmsproduktion kommer nästan 90 procent från Sverige. Sve rige har också den största bly- och zink pro duktionen i unionen . Den svenska sil ver produktionen är näst störst i nom EU medan den svensk a guld- och kop par pro duktion en ligger på tredje res pek tive fjärde plats, dock inte långt efter de länder som producerar mest .

Vid årsskiftet 2019/20 fanns det 12 gruvor med koncession och brytning i Sverige . S amtliga dessa var metallgruvor. Motsvarande siffra vid årsskiftet 2018/19 var 15 .

Av SGU:s årsredovisning för 2019 framgår att det u nder året inkom fyra nya ansök ningar om bearbetningskoncession till Bergs staten . A ntalet gällande undersökningstillstånd har minskat på senare år . Den lägsta noteringen g jordes vid årsskiftet 2019/20 då det var 586 , vilket in nebär att antalet gällande under sökningstillstånd har halvera t s sedan i början av 2010-talet. Sedan 2016 har intresset ökat för att prospektera efter mineral som är för knippade med till verkning av batteri er och annan ny teknik. Det hand lar bl.a. om m inerale n vana din, litium och kobolt . Av de u nder sök nings tillstånd som beviljades under 2019 avsåg de flesta dock alltjämt guld, koppar , silver, zink och bly. Huvud delen av de beviljade tillstånd en omfattade områ den i Väs ter bottens, Da larnas eller Norrbottens län.

Tillståndsprocesser och handläggningstider

Utskottets förslag i korthet

Våren 2019 riktade riksdagen ett tillkännagivande till regeringen om att snarast vidta nödvändiga åtgärder för att förenkla och förkorta till ståndsprocesserna för gruv- och mineralnäringen och sedan åter komma till riksdagen med en redovisning av vilka åtgärder som har vidtagits. Trots detta har regeringen ännu inte redovisat några kon kreta åtgärder. För att understryka betydelsen av ett skyndsamt age ran de tillkän na ger riksdagen att regeringen senast vid tidpunkten för avläm nan det av budgetpropositionen för 2021 ska redovisa för riks dagen vil ka konkreta åtgärder som har vidtagits med anledning av det ovan omnämnda tillkännagivandet från våren 2019. Riksdagen bifaller därmed ett motionsyrkande (M). Därtill avslår riksdagen ett motionsyrkande (SD) om att införa en s.k. one -stop shop.

Jämför reservation 1 (S, V, MP) och 2 (SD).

Motionerna

I kommittémotion 2019/20:2677 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 26 framhåller mo tionärerna att de vill föra en mineralpolitik som på ett hållbart sätt stärker kon kurrenskraften i den svensk a gruv- och mineralnäring en och att Sverige där igenom be fäster sin position som EU:s ledande gruvland. Motionä rer na anser dock a tt tillståndsprocesserna för att få starta nya gruvor i Sverige måste ses över, efter som dessa processer i dag ä r långsamma och utdragna och dessutom utspridda på flera olika myndigheter. Motionärerna påminner om att riksdagen har riktat ett till kännagivande till regeringen om att den bör utreda och åter kom ma till riksdagen med konkreta förslag på hur man kan för korta hand lägg ningstider och förenkla till ståndsprocesser för gruv- och mineral när ingen, sam tidigt som rättssä ker he ten och kvaliteten i besluten vär nas. Motio närer na anser att r iksdagen genom ett tillkännagivande bör uppma na reger ingen att utreda och återkomma med konkreta åtgär der för att förkorta hand lägg nings tiderna och förenkla tillstånds pro ces ser na i gruv- och mineral näring en .

I kommittémotion 201 9 / 20 : 366 av Eric Palmqvist m.fl. (SD) yrkande 8 sä ger sig mo tio nä rer na se positivt på gruvnäringen , och de vill stimulera och bidra till dess tillväxt på flera sätt. De ser dock problem med de godtyckliga tillstånds pro ces ser som gäller för gruvor och föreslår därför att det inför s en s.k. one - stop shop för de tillståndsprocesse r som föregår en gruvetablering . Det in nebär att en myndighet får i uppdrag att koordinera pro cessen och vara den enda parten som ställer frågor till de tillståndssökande gruvbolagen.

Vissa kompletterande uppgifter

Tidigare riksdagsbehandling

De tillståndsprocesser och därtill knutna ofta utdragna handläggningstider som förknippas med en gruvetablering har varit föremål för olika motionsförslag under de senaste åren. Senast behandlade utskottet sådana förslag våren 2019 (bet. 2018/19:NU11). Vid det tillfället underströk utskottet att enklare, kortare och mer föruts äg bara tillståndsprocesser för gruv verk samhet är av särskild vikt för att stärka den svenska gruv- och mineralnäringen . Utskottet betonade vidare att d essa processer måste vara utfor ma de på ett så dant sätt att de inte i onödan hindrar, försenar eller fördyrar inves teringar som moderniserar verk samheter och skapar jobb och tillväxt. Till ståndspro cesserna är i dag dessvärre långsamma och utdragna och dess utom spridda på flera olika myndigheter , en ligt vad utskottet anförde .

Härutöver ställde sig utskottet positivt till att regeringen, efter flera till kän nagivanden från riksdagen, under 2018 tillsatte en utredning med uppdrag att se över möjligheterna till effektivare miljötillståndsprocesser och att upp dra get redovisades hösten 2018 . Utskottet beklagade dock att inga kon kreta för slag hade presenterats och att problemen med långsamma och utdragna till ståndsprocesser fortfarande inte var lösta . Mot den bakgrunden förordade ut skot tet att riksdagen genom ett tillkännagivande skulle framföra att reger ingen snarast bör vidta nödvändiga åtgärder för att förenkla och för korta till stånds processerna för gruv- och mineralnäringen och därefter återkom ma till riks dagen med en redovisning av vilka åtgärder som har vidtagits . Företrädare för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet reserve ra de sig mot förslaget. K ammaren beslutade i enlighet med utskottets förslag .

När det gäller myndigheternas handläggningstider mer generellt kan näm nas att riksdagen våren 2018 även riktade ett tillkännagivande till regeringen om att den bör fortsätta att bedriva ett arbete för att förkorta handläggnings tider på myndigheter (bet. 2017/18:NU12). Utskottet anförde bl.a. att många företag upp lever att regelverk är krångliga, att mycket tid går åt till admini stration och att handläggningstiderna inte har förändrats. Utskottets uppfatt ning var att detta kan vara såväl ett konkurrenskraftsproblem som ett hinder för företag att starta eller växa. Utskottet framhöll bl.a. att det ser regeringens åtgärder som lovvärda men att arbetet inte bedrivs tillräckligt snabb t . Enligt ut skottet är tid en central parameter ur ett företagsperspektiv och därmed också centralt när det gäller hur utfästelser till företag utformas. I arbetet med att för enkla för företag och minska myndigheters handläggning s tider an såg ut skot tet att det där för är viktigt att företagare får information om hur lång hand lägg nings tiden är på myndigheter. Företrädare för Social demo kra terna, Miljö par tiet och Vänster par tiet i utskottet reserverade sig mot beslu tet om ett till kän nagivande.

Utredning om effektivare miljötillståndsprocesser

Inom ramen för den mineralstrategi som lades fram av den dåvarande reger ingen 2013 utarbetades rapporter om en effektivare miljötillståndspröv ning med kortare handläggningstider för gruvor och täkter . Dessa rapporter har där efter förts in som underlag i utredningen Anpassad miljöprövning för en grön om ställning. Syftet med utredningen var att under söka om miljöpröv ningen fun gerar på ett sätt som främjar investeringar som driver teknik- och metod ut veck lingen mot minskad miljöpåverkan. Ut red ningsupp draget redovi sa des i ok tober 2018 i promemorian Anpassad miljö pröv ning för en grön om ställning (Ds 2018:38). Promemorian har inte remitterats, men e nligt uppgift arbetar R e geringskansliet (Miljödepartementet) för närvarande med att ta hand om förslagen i utredningen .

I budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr . 20) redovisa de reger ingen att den arbetar vidare med att effektivisera mil jöprövningen och beakta de förslag som kom fram i den nyssnämnda utredningen. Som ett led i effektiviseringen har regeringen gett länsstyrelserna och Domstolsverket i upp drag att fr.o.m. verksamhetsåret 2020 samla in statistik om gällande hand läggningstider för miljöprövningen. Statistiken ska sedan redovisas till Natur vårdsverket, som ska sammanställa, analysera och presentera de uppgifter som har kommit in om miljöprövningen.

Vidare kan det noteras att statsminister Stefan Löfv e n i regeringsför kla ringen hösten 2019 anförde att prövningsprocesser och regelverk behöver ses över så att hänsyn tas till både samhällsnytta och lokal miljöpåverkan när ett pro jekt prövas.

I regeringens klimatpolitiska handlingsplan (prop. 2019/20:65) avisera s vi dare en utredning i syfte att åstadkomma en mer effektiv och ändamålsenlig mil jö pröv ning som möjliggör en snabbare omställning till fossilfrihet. Avsik ten är att utredningen bl.a. ska se över möjligheterna att underlätta för industrin att bidra till omställningen.

Det kan i sammanhanget även nämnas att en del av den kritik mot svensk lag stiftning och miljöprövning som gruvnäringen och andra industrier lyfter fram, rör frå gor som Sverige inte har rådighet över, bl.a. bristen på undantags möj ligheter i ramdirektivet för vatten och vad den s .k. Weserdomen från EU-dom stolen kan kom ma att leda till.

Bergsstatens handläggningstider

Bergsstaten har som mål att handläggningstiden (tid en från det att ansökan är komplett , yttranden har inkommit och till beslut är fattat) för ansökan om un der sök ningstillstånd eller om förlängd giltighetstid ska vara max tre månader. Må len för ärendetiden (tid en från inkommen ansökan fram till beslut) är fyra må na der för båda de nämnda ärendeslagen.

Målen har de senaste åren kunnat hållas med goda marginaler även om ären detiden har ökat något under 2019 jämfört med de föregående tre år en . Hand läggningstiderna ligger däremot inom samma intervall som under perio den 2016–2018 . H andläggningstiden för ansök ningar om bear bet nings konces sioner är , enligt Bergsstaten, främst beroende av i vilken grad det behövs kom plet teringar i ärendena, framför allt med avseende på beskriv ningen av miljö kon se kvenserna. Den totala ärendetiden i koncessions ären dena – från an sök nings da tum till beslutsdatum eller dag för avskrivning – har varit i medeltal 21 måna der. När samrådet med länsstyrelsen har avslutats och det finns ett komplett beslutsunderlag har Bergsstaten som mål att meddela beslut inom fyra måna der. De genomsnittliga handläggningstiderna har varit cirka två må nader.

Åtgärder för kortare handläggningstider

I budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg. o mr . 24) redovisade re ger ingen de åtgärder som har genomförts med anledning av det ovan refe re rade allmänna tillkännagivandet om åtgärder för kortare handläggnings tider. Reger ingen hänvisade bl.a. till ett uppdr a g som getts till Tillväxtverket om att ta fram förslag på hur myndigheterna kan arbeta för att korta hand lägg nings tider .

I sin redovisning av uppdraget konstaterade Tillväxtverket att det kan fin nas skäl för att införa lagstadgade maxtider för handläggning på områ den med långa handläggningstider. Myndigheten ans åg dock att de ne gativa effek terna av att införa tidsgränser som generell metod för att för korta hand lägg ningstider över väger de positiva , och myndigheten för ordade därför andra åtgärder.

I budgetpropositionen för 2020 redovisa de regeringen avsikten att även fort sätt nings vis följa upp de aktuella myndigheternas arbete med att förkorta hand lägg nings tider och utesluter inte ytterligare åtgärder .

Riksdagsfråga om tillståndsprocesserna för gruvnäringen.

I december 2019 besvarade statsrådet Ibrahim Baylan en riksdagsfråga (fr. 2019/20:603) från Lars Hjälmered (M) om när ministern avser att åter komma med konkreta förslag för att korta tillståndsprocesserna för gruv- och mineral näringarna i linje med det ovan refererade tillkännagivandet från våren 2019. Statsrådet framhöll i sitt svar bl.a. att det är en prioriterad fråga för regeringen att tillståndsprövningen både enligt minerallagen och miljö bal ken är förutsäg bar, effektiv och att den säkerställer ett högt miljöskydd. Vi da re hän visade han till den pågående beredning en av den ovan omnämnda departe ments pro me mo rian Anpassad miljö prövning för en grön omställning (Ds 2018:38) liksom till Naturvårdsverkets och Domstolsverkets pågående upp drag att ta fram stati stik över handläggningstider (se ovan).

Utöver detta konstaterade statsrådet – i likhet med statsministern i re ger ings förklaringen – att Sveriges råvaruresurser ska nyttjas mer effektivt och håll bart , att p rövningsprocesser och regelverk be höver ses över så att hänsyn tas till både samhälls nytta och lokal miljöpå ver kan när ett projekt prövas , att en större andel av det värde som gruv- och mineralnäringen ge nererar kan komma hela landet till del samt att man säkrar att oseriösa aktörer inte över vältrar kostnader på det allmänna. Översynen ska säkerställa att Sve rige ska vara ett föregångsland för en hållbar utveckling inom gruv in du strin.

Vidare redovisade statsrådet att regeringen avser att tillsätta en ut redning under 2020 som ska se över hur minerallagen kan justeras för att skapa förut sebarhet i processerna utan att man för den skull kompromissar med grundläg gan de miljövärden eller ursprungs befolkningens rättig heter. Stats r ådet beto na de avslutningsvis att detta är en fråga han prio riterar mycket högt.

One - stop shop

Med anledning av vad som sägs i motion 2019/20:3 6 6 (SD) om en s.k. one - stop shop kan det nämnas att Tillväxtanalys har framfört ett motsvarande för slag i rapporten Hur kan staten främja investeringar i utvinning av inno vations kri tiska metaller och mineral ? (2018:02) . Tillväxtanalys nämner v ästra Aust ra lien där det före kom mer en one - stop shop där en myndighet koordinerar till ståndspro ces sen ge nom att definiera tydliga tidsramar för den , säkerställa att berörda myn dig heter i det enskilda fallet involveras och vara den enda parten som ställer kon kreta frågor till den som ansöker om tillstånd. Vidare näm ner Till växt analys att det finns goda exempel på myndighetssam ordning från vind krafts områ det där Energi myn digheten fick i uppdrag att samordna alla berörda myndigheter och den gemensamma webbplatsen vind lov.se ska pa des.

Den nyss refererade rapporten togs fram på eget initiativ av Tillväxtanalys och publicera de s på myndighetens webbplats. Näringsdepartementet har tagit del av rapporten , och den utgör ett kunskapsunderlag i regeringens arbete.

Utskottets ställningstagande

Inledning

Utskottet tar inledningsvis ställning til l motionsyrkande t om effektivare till ståndsprocesser. Därefter behandlas förslaget om att det ska införas en s.k. one -stop sho p .

T illståndsprocesser

Våren 2019 riktade riksdagen ett tillkännagivande till regeringen om att sna rast vidta nödvändiga åtgärder för att förenkla och förkorta tillståndsproces ser na för gruv- och mineralnäringen och därefter återkomma till riks dagen med en redovisning av vilka åtgärder som har vidtagits. Trots detta har reger ingen ännu inte redovisat några kon kreta åt gärder med anledning av riks da gens tillkännagivande.

Utskottet finner det därför nödvändigt att återigen understryka att enklare, kor tare och mer förutsägbara tillståndsprocesser för gruvverksamhet är av sär skild vikt för att stärka den svenska gruv- och mineralnäringen. Det är nöd vändigt att dessa pro cesser är utformade på ett sådant sätt att de inte i onödan hindrar, försenar eller fördyrar investeringar som moderniserar verk samheter och ska par jobb och tillväxt. Tillståndsprocesserna är dessvärre fort farande långsam ma och ut dragna samt dessutom spridda och bristfälligt sam ord nade på flera olika myn digheter. Likaså ser utskottet det som nödvän digt att, i linje med vad som anförs i motion 2019/20:2677 (M) , riks da gen ge nom ett till kän nagivande på nytt u ppmana r regeringen att utreda och återkom ma med kon kreta åtgärder för att förkorta handläggningstiderna och förenkla tillstånds pro cesserna i gruv- och mineralnäringen. För att understryka be ty del sen av att regeringen agerar skyndsamt anser utskottet att riksdagen även bör tyd lig göra för re ger ingen att den senast vid tidpunkten för av lämnandet av bud get propo sitio nen för 2021 ska redovisa för riksdagen vilka konkreta åtgär der som har vid tagits med anledning av det ovan omnämnda tillkänna givandet från våren 2019 . Med det anförda tillstyrks motionen i den be rörda delen.

One - stop shop

Myndigheten Tillväxtanalys har i en rapport pekat på fördelar med en modell betecknad one - stop shop där en myndighet koordinerar tillståndsprocessen ge nom att definiera tydliga tidsramar för den, säkerställa att andra myn digheter som berörs i det enskilda fallet involveras och vara den enda parten som ställer kon kreta frågor till eller begär in olika handlingar från de m som an söker om ett visst tillstånd.

Utskottet konstaterar att Näringsdepartementet har tagit del av Tillväxt ana lys rapport och att den – inklusive förslaget om en one -stop shop – utgör ett kun skapsunderlag i regeringens arbete. Därmed finner utskot tet ingen anled ning för riksdagen att genom ett tillkännagivande i linje med vad som föreslås i motion 2019/20:366 (SD) uppmana reger ingen att införa en s.k. one - stop shop för de tillståndsprocesser som föregår en gruv etablering. Motio nen av styrks därför i den aktuella delen.

Mineral och miljö

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avstyrker motionsyrkanden som gäller vissa miljöfrågor kopplade till mineralutvinning . Utskottet hänvisar bl.a. till på gåen de bered ning inom Regeringskansliet av olika utrednings för slag.

Jämför reservation 3 (M) och 4 (SD).

Motionerna

Gruvnäringen är en viktig industri i Sverige, konstateras det i kommittémotion 2019/20:2663 av Louise Meijer m.fl. (M) yrkande 23 . Samtidigt genererar gruvindustrin den största mängden avfall i Sverige, gruvavfall. Motionärerna redovisar att det vid ansökan om bearbetningskoncession görs en bedömning av om en fyn dighet har ekonomisk bärkraft. De menar dock att det finns en risk för att till stånd ges till en verksamhet som inte blir ekonomiskt hållbar efter som man vid bedömningen inte inkluderar avfallshanteringskostnaderna. En konse kvens av detta kan bli att gruv verksamheten inte har tillräckliga resurser för att hantera sitt avfall. Motionärerna konstaterar att SGU har fått i upp drag att utreda möjligheterna att inkludera avfallskostnader vid pröv ning ar, och de an ser att denna utredning bör följas upp noggrant

I kommitté motion 2019/20:3 6 6 av Eric Palmqvist m.fl. (SD) yrkande 11 framförs att in du striverksamhet i allmänhet och gruvindustri i synnerhet med för ingrepp i natu ren. Sådana ingrepp orsakade av mineralutvinning ska efter behandlas till en god miljöstandard när gruvbryt ningen har upphört, vilket bl.a. kan medföra kostsam mark sane ring. En lösning som motionärerna förordar är att bearbet nings koncessionen villkoras med att koncessionshava ren löpande avsätter medel som ska kunna täcka de sanerings- och återställ ningskostnader som bedöms återstå när verksamheten är avslutad.

Emma Hult m.fl. (MP) framhåller i motion 201 9 / 20 : 1511 yrkande 3 att den planerade gru van vid Norra Kärr utanför Gränna hotar Vätterns unika eko system, vatten kva litet och sjöns funktion som dricksvattentäkt. Gruvpla ner na tydlig gör att gruvindu strin bör leva upp till högre miljökrav. Motio näre rna an ser att mine ral lag stift ningen bör moderniseras för att miljöskyddade områ den ska säkras från prospektering och provborrning.

Gruvverksamhet och annan mineralutvinning har varit och är av stor bety del se för Sverige , slås det inledningsvis fast i motion 2019/20:2852 av Jonas Eriks son m.fl. (MP) yrkande 5 . Samtidigt kan m ineralutvinning få omfat tande och väl digt långsiktiga konsekvenser för naturen. För att skapa en större tyd lighet för både gruvnäringen och allmänheten bör reger ingen därför tillsätta en utredning som syftar till att peka ut och skydda områden där det finns en acceptans för att prospektering och gruvverksamhet inte ska få förekomma .

Motionärerna erinrar vidare om att regeringen har låtit utreda om det finns insatser eller åtgärder som på ett mer ändamålsenligt sätt än i dag kan säker ställa att det finns tillräckliga säker heter för efterbehandling och andra åter ställ ningsåtgärder vid gruvverk samhet. M otionärerna vill i yrkande 9 att riks dagen ge nom ett tillkänna givande ska upp ma na reger ingen att gå vidare med utred ning ens förslag i betänkandet Statens gruv liga risker (SOU 2018:59 ) .

I yrkande 8 framhåll er motionärerna vidare nödvändigheten av en gemen sam översyn av miljöbalken och minerallagen. Kraven på lönsam hets bedöm ningar enligt mi ne ral lagen bör skärpas så att även beräknade kostnader för efter behandling omfattas.

Vissa kompletterande upplysningar

Tidigare riksdagsbehandling

Våren 2019 behandlade utskottet senast motioner på temat mineral och miljö (bet. 2018/19:NU11). Utskottet betonade då att Sverige ska vara en före gång are för en hållbar utveckling inom gruvindustrin. Detta innebär att prospek tering efter och utvinning av mineral måste ske i samklang med såväl natur miljön som det omgivande samhället. Vidare framhöll utskottet att n är ingen måste präglas av ett ageran de som har såväl social och ekonomisk som miljö mässig bärkraft. Minerallagen ska säkerställa ett effektivt nyttjande av landets mineralresurser, samtidigt som miljöbalken och de miljöprövningar som har fastställts i balken och i underliggande författningar ska garantera att utvinning och prospektering sker på ett sätt som är förenligt med en ambitiös miljöpo litik.

Beträffande frågor om återställning och efterbehandling av områden där det har bedrivits gruvbrytning eller prospektering konstater ade utskottet att en sär skild utredare har haft i upp drag av regeringen att analysera om det finns in satser eller åtgärder som på ett mer ändamålsenligt sätt än i dag kan säker ställa att det finns tillräckliga ekonomiska säkerheter för efterbehandling och andra åtgärder som krävs för att återställa en plats efter gruvverksamhet (se vi dare nedan) . Utredaren överlämnade sitt betänkande Statens gruvliga risker (SOU 2018:59) till re ger ingen våren 2018 , och utskottet konstaterade att be redning alltjämt pågick inom Regerings kansliet . Därmed fann utskottet inga skäl för riksdagen att agera med anledning av de då aktuella motionerna som på olika sätt rör de ekonomiska säkerheter eller efterbehandling av mark efter en gruv etablering eller efter prospektering .

Utskottet har vid flera tillfällen under de senaste åren även behandlat motio ner om att Bergsstaten inte ska kunna bevilja undersökningstillstånd i exem pel vis naturreservat, Natura 2000-områden eller världsarvsområden. Ut skot tet har då bl.a. redovisat de bestäm melser som gäller för olika områdes skydds for mer enligt 7 kap. miljöbalken (bl.a. naturreservat och national par ker). Det fram går vidare att enligt 3 kap. 6 § första stycket mineral lagen får un dersök ningsarbete inte bedrivas i strid med ett natur - eller kultur reservats föreskrifter. Vidare har ut skottet fram hållit att u töver de tillstånd som utfärdas av Bergs staten för pros pektering eller bearbetning är flera av de verksamheter som är aktuella även tillstånds- eller anmälningspliktiga enligt miljöbalken.

Anmälnings- eller tillståndspliktig verksamhet enligt miljöbalken

Enligt 9 kap. 6 § miljöbalken får regeringen utfärda föreskrifter om att det ska vara förbjudet att anlägga eller driva miljöfarlig verksamhet utan tillstånd eller innan en anmälan har gjorts. Även om det inte krävs något tillstånd får till synsmyndigheten i det enskilda fallet förelägga en verksamhetsutövare att an söka om tillstånd om verksamheten medför risk för betydande föroreningar eller andra betydande problem för människor, hälsan eller miljön. I miljö-pröv ningsförordningen (2013:251) listas vilka verksamheter som kräver till-stånd från miljödomstolen eller länsstyrelsen eller där en anmälan ska göras till tillsynsmyndigheten.

För gruvdrift eller en gruvanläggning för brytning av malm, mineral eller kol krävs vanligen tillstånd från miljödomstolen (4 kap. miljöprövningsför-ord ningen). En väsentlig del av tillståndsprövningen handlar om hantering och deponering av avfall från gruvverksamheten. Så kallad provbrytning kräver till stånd från länsstyrelsen. Mineralutvinning kräver dessutom ofta även till stånd enligt 11 kap. miljöbalken (vattenverksamheter) för att avled a vat ten el ler för att uppföra dammar.

Efterbehandlingsansvar

I 10 kap. miljöbalken finns de bestämmelser som reglerar vem som är ansvarig för att utreda och efterbehandla områden som är så pass förorenade att de kan medföra skada eller problem för människors hälsa eller miljön. Enligt huvud-regeln är det den som bedriver eller har bedrivit verksamhet eller har vidtagit en åtgärd som har bidragit till föroreningen, den s.k. verksamhetsutövaren, som är utrednings- och efterbehandlingsansvarig. Även en fastighetsägare kan bli ansvarig.

Enligt 16 kap. 3 § miljöbalken kan tillstånd etc. som har meddelats enligt bal ken göras beroende av att den som avser att bedriva verksamheten ställer säkerhet för kostnaderna för att avhjälpa en miljöskada och för andra åter ställ ningsåtgärder som verksamheten kan ge anledning till. En säkerhet ska godtas om den visas vara betryggande för sitt ändamål. Säkerheten kan ställas efter hand enligt en plan som vid varje tid tillgodoser det aktuella behovet av en sä ker het. Säkerheten ska prövas av tillståndsmyndigheten.

Enligt 15 kap. 35 § miljöbalken får tillstånd till en verksamhet som omfattar deponering av avfall endast beviljas om verksamhetsutövaren ställer en säker-het enligt 16 kap. 3 § miljöbalken eller vidtar någon annan lämplig åtgärd för sådant säkerställande.

Utredning om ekonomiska säkerheter vid gruvverksamhet

I juni 2017 gav regeringen en särskild utredare (avdelningschef Daniel Barr) i uppdrag att analysera om det finns insatser eller åtgärder som på ett mer ända målsenligt sätt än i dag kan säkerställa att det finns tillräckliga ekonomiska sä kerheter för efterbehandling och annat arbete som krävs för att återställa en plats efter gruvverk samhet (dir. 2017:59). Utredaren överlämnade sitt betän kande Statens gruv liga risker (SOU 2018:59) till regeringen i juni 2018.

Sammantaget konsta terade utredaren att det gäl lande systemet med säker heter innebär att staten och i slutändan skattebeta larna löper en betydande risk att tvingas träda in och finansiera kostnader för efterbehandling som verk sam hetsutövarna borde ha stått för. Utredaren lämnade flera förslag som bl.a. gäll de syftet och målsätt ningen med säker hetern a, en uppstramning av regler na för beräkning av säker hets be lop pets stor lek och en tydligare besluts process när det gäller säker heternas stor lek.

Utredningsbe tänkandet remittera des under hösten 2018 och be reds alltjämt inom Regeringskansliet .

V ägledning för att underlätta en effektiv prioritering av olika saneringsbehov

I regleringsbrevet för 2018 fick Naturvårdsverket tillsammans med ett antal ytterligare myndigheter i uppdrag att utveckla en övergripande vägledning för att underlätta en effektiv prioritering av olika sa neringsbehov när det gäller sta tens förorenade eller riskfyllda områden ut ifrån övergripande samhälls nyt ta. Vägledningen ska innehålla principer för prio ri tering och riskvärdering samt en skälighetsbedömning.

Uppdraget redovisade s i april 2019 i rapporten Vägledning för hantering av statens förorenade områden och avvecklade skjutfält med OXA – Övergri pan de principer för prioritering, riskvärdering och skälighetsbedömning (NV 6888). OXA står för oexploderad ammunition.

Enligt uppgift från Regeringskansliet är avsikten att vägledningen nu ska användas av berörda myndigheter. Därutöver kan nämnas att regeringen i re gle ringsbreven för 2020 har angivit återrapporteringskrav eller uppdrag för respektive berörd myndighet att – med utgångspunkt i den nämnda vägled ningen – ta fram åtgärdsplaner för förorenade områden med en beskrivning av hur de prioriterar och ar betar med utredningar och åtgärder.

Strategi för hantering av gruvavfall

Som har nämnts tidigare i betänkandet har regeringen gett SGU och Na tur vårdsverket i uppdrag att ta fram en strategi för hantering av gruvavfall och att bedöma kostnader och åtgärder för efterbehandling. Upp draget redo visa des dels i april 2017 ( rap porterna Utvärdering av efterbehandlad gruv verk samhet och Kartläggning av kost nader för hantering av gruvavfall och för efterbe hand ling av gruvverk samhet), dels i september 2017 (Kartlägg ning av kostna der för hantering och för efterbe hand ling av gruvverksamheten). Utred ningen visar bl.a. att rätt styr medel i form av prövningssystem, tillsyn och egen kon troll finns på plats , men att för bätt ringar behövs när det gäller regel ver kens utformning och hur de an vänds.

Rapporterna remitterades under hösten 2018. Enligt aktuella uppgifter be reds förslagen alltjämt inom Regeringskansliet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har vid flera tidigare tillfällen behandlat motioner som gäller möjlig heterna att förena gruv verksamhet och mineralutvinning med en ambi tiös miljöpolitik.

När det gäller frågor om att återställ a och efterbehandl a områden där gruv brytning eller undersökningsverksamhet har förekommit hänvisar utskot tet på nytt till att en särskild utredare har haft i uppdrag av regeringen att ana lysera om det finns insatser eller åtgärder som på ett mer ändamålsenligt sätt än i dag kan säkerställa att det finns tillräckliga ekonomiska säkerheter för ef ter be hand ling och annat arbete som krävs för att återställa en plats efter gruvverk samhet . Utreda ren överlämnade sitt betänkande i juni 2018 , och detta bereds tillsammans med inkomna re missvar alltjämt inom Regeringskansliet . I sam manhanget bör det även påmin nas om att det har tagits fram underlag för en strategi för hantering av gruv avfall och för att kunna göra en bedömning av kostnader och åtgärder för efter behandling . Även detta underlag bereds vidare inom Reger ings kansliet.

I likhet med den uppfattning som redovisades våren 2019 anser utskottet att det ännu inte finns några skäl för riksdagen att agera med anledning av de motioner som på olika sätt rör ekonomiska säkerheter eller efterbehandling av mark efter en gruvetablering eller efter prospektering. Därmed av styrks motio nerna 2019/20:366 (SD), 2019/20:2663 (M ) och 2019/20:2852 (MP) i de berörda delarna.

Utskottet vill vidare erinra om att regeringen har meddelat avsikten att till sätta en utredning under 2020 som ska se över hur minerallagen kan justeras för att skapa förutsebarhet i processerna utan att man för den skull kom pro missar med grundläggande miljövär den eller ursprungsbefolk ningens rättighe ter. En sådan översyn kan väntas be röra flera av de spörsmål som lyfts fram i de motioner som är aktuella i detta avsnitt. Det gäller exem pelvis det som sägs i motionerna 2019/20:1511 (MP) och 2019/20:2852 (MP) om att minerallag stift ningen bör moderniseras för att miljöskyddade områden ska säkras från prospektering och provborrning . Utredningsarbetet bör avvaktas innan det finns skäl för riksdagen agera , och de sistnämnda motionerna bör således läm nas utan vidare åtgärd i de berörda delarna.

Vissa ersättningar och avgifter

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om äganderätt och ersättningar med koppling till prospektering och gruvbrytning. Utskottet hänvi sar bl.a. till pågående utredningsarbete och till beredning inom Re ger ingskansliet av tidigare tillkännagivanden från riksdagen med en liknande inriktning som i de aktuella motionsyrkandena.

Jämför reservation 5 (M, KD), 6 (SD) och 7 (M).

Motionerna

C lasGöran Carlsson (S) framhåller i motion 2019/20:1437 att intrång från prospekterare med stöd av minerallagen betraktas på ett helt annat sätt än om in trånget vore orsakat av allmänna intressen som vägar, elledningar och järn vägar. Motionären anser att minerallagen bör uppdateras så att den tydligt slår fast det som grundlagen säger, dvs. att markägare har rätt till ersättning vid prospektering.

I kommittémotion 2019/20:2677 av Lars Hjälmered m.fl. (M) redovisas am bi tionen att föra en mineralpolitik som på ett hållbart sätt stärker kon kur rens kraften i den svensk a gruv- och mineralnäring en och som därigenom be fäster Sve ri ges position som EU:s ledande gruvland. Motionärerna framhåller att ägan derätten är ett viktigt perspektiv inom mineralpolitiken och erinrar om att varje medborgares egendom är tryggad enligt grundlagen utom när det krävs ingrepp för att tillgodose angelägna allmänna intres sen. Motionärerna an ser att det bör tillsättas en utredning om att förstärka ägan de rätten inom gruv näringen och ge en rimlig avkastning till mark ägaren , yr kan de 24. Vidare anser de i yrkande 25 att regeringen bör se över markägarens rättig heter som ford ringsägare när det gäller dennes del av mineralersättningen vid en kon kurs.

Äganderätten måste stärkas när det gäller minerallagen, anförs det i motion 2019 /20:1813 av Sten Bergheden (M). Motionären anser att markägaren har små möjlighet er att stoppa en gruvexploatering , och ett eventuellt fynd innebär att det läggs en död hand över markområdet. Därtill är markägarens ersättning för intrånget mycket ringa. Motionären efterfrågar ett tillkännagivande från riksdagen om stärkt äganderätt i minerallagstiftningen.

En betydande del av Sveriges välstånd har under hundratals år baserats på brytning och förädling av metall er och mineral, sägs det inledningsvis i mo tion 2019/20:2568 av Mats Green (M) yrkande 1 . Motionären an ser att dagens mi ne raler sätt ning kan betraktas som obetydlig eftersom de som får han te ra kon sekvenser av, kostnader för och miljöför störing efter utvinningen – berörda kom muner och regioner – inte får någon del av ersättningen. Mo tio nären me nar att detta förhållande bör ändras och lyfter därför fram en modell som har an vänts i Australien – Royalties for regions – där berörda kommuner och re gi oner får del av mineralavgifter och därigenom kan satsa på att bygga ut in frastruktur, service och välfärdsverksamhet. Motionären begär ett tillkän na givande från riks dagen om att Royalties for regions ska inför a s för gruv verk samhet i Sve rige.

I kommittémotion 201 9 / 20 : 366 av Eric Palmqvist m.fl. (SD) yrkande 10 ställer sig motio närerna positiva till gruv nä ring en och vill stimulera och bidra ti ll dess tillväxt på flera sätt. I motionen anförs även att det är rimligt att värdet av mi ne ral tillgångarna kommer medborgarna till del, och motionärerna vill där för re formera mi ne ral ersättningen . Mineralersättningen bör en ligt mo tio nen tas ut med to talt 5 procent, att jämföra med dagens 2 promille. Mark ägarens andel bör kvarstå på dagens nivå medan resterande del ska tillfal la staten.

I omställningen till en alltmer elektrifierad omvärld är mineralutvinning en ab solut förutsättning, t.ex. för att utvinna komponenter till batterier för elbils drift och energilagring. Denna uppfattning framförs i motion 2019/20:2531 av Kristina Yngwe och Sofia Nilsson (båda C ) yrkan de 1 . Samtidigt konsta terar motionärer na att markägare har en svag ställning och upplever maktlöshet i samband med undersökningstillstånd och prospektering. Motio närer na beto nar att äganderät ten är ett grundfundament i en fungerande demo krati , och därför är det viktigt med en översyn av äganderätten koppla d till gruvnäringen t.ex. vid undersök nings tillstånd och prospektering.

Jonas Eriksson m.fl. (MP) framhåller i motion 2019/20:2852 yrkan de 12 att g ruvverk sam het och annan mineralutvinning har varit och är av stor betydelse för Sve rige. S katter och avgifter som tas ut i Sverige är dock väsentligt lägre än i jäm förbara länder , och det finns ett utrymme för staten att öka sina in täkter utan att nämnvärt försämra förutsättningarna för gruvnäringen. Motio närerna anser att det därför finns skäl att utreda om man bör införa en särskild gruvskatt och natur resursskatt även i Sverige. I avvaktan på en sådan skatt bör nivån på mineralersättningen höjas rejält och fördel ningen av intäkterna från mineral ersättningen mel lan staten och markägaren ses över och förvaltas.

Vissa kompletterande uppgifter

Allmänt om äganderätten

I 2 kap. 15 § första stycket regeringsformen anges att vars och ens egendom är tryggad genom att ingen kan tvingas avstå sin egendom till det allmänna eller till någon enskild genom expropriation eller något annat sådant förfo gande eller tåla att det allmänna inskränker användningen av mark eller bygg na der utom när det krävs för att tillgodose angelägna allmänna intressen. Vida re gäller enligt andra stycket i den nyssnämnda paragrafen att den som genom expropriation eller något annat sådant förfogande tvingas avstå från sin egen dom ska vara tillförsäkrad full ersättning för förlusten. Ersättning ska också vara tillförsäkrad den för vilken det allmänna inskränker användningen av mark eller en byggnad på ett sådant sätt att den pågående markan vänd ningen inom den berörda delen av fastigheten avsevärt försvåras eller att skada upp kommer som är betydande i förhållande till värdet på denna del av fastig heten. Ersättningen ska bestämmas enligt grunder som anges i lag.

V åren 2018 riktade riksdagen , på förslag av miljö- och jordbruksutskottet, ett tillkännagivande till regeringen om behovet av en utredning om kompen sation vid inskränkningar i äganderätten. Utskottet anförde att det fanns anled ning att granska och föreslå ändringar i de bestämmelser som möjliggör rådig hets in skränk ningar av hälsoskydds-, miljöskydds- och säkerhetsskäl. Det var en ligt utskottet angeläget att ta ytterligare initiativ för att utreda vilka slags kom pensationsmodeller som skulle kunna utformas för att begränsa de ekono miska förluster som markägare kan drabbas av till följd av rådig hetsin skränk ningar (bet. 2017/ 18:MJU 19 ) . Företrädare för Social demokraterna, Vänster par tiet och Miljö par tiet reserverade sig mot beslutet .

I skrivelse Riksdagens skrivelser till reger ingen – åtgärder un der 2018 ( skr . 2018/19:75 ) anförde regeringen att det pågår ett arbete inom Regerings kans liet med att initiera en översyn av systematiken i fråga om bestämmelserna i mil jöbalken om skydd av områden. En utredning av vilka slags kompen sa tions modeller som skulle kunna utformas för att begränsa ekonomiska förluster för markägare kan tas in i en sådan översyn.

Till k ännagivande om en parlamentarisk översyn av egendomsskyddet

Våren 2019 ställde sig konstitutionsutskottet bakom ett antal motions yrkan den om att regeringen bör ta initiativ till en parlamentariskt sammansatt kom mitté med uppdrag att se över och stärka det grundlags reglerade egen domsskyddet (bet. 2018/ 19:KU 27).

I j anuari 2020 besvarade statsrådet Morgan Johansson en inter pella tion ( ip . 2019/20:224) från Kjell Jansson (M) om n är och hur ministern kommer att till sätta den parlamentariska kommittén, och vilka partier och re pre sentanter som kommer att ingå i den . Vidare ville interpellanten veta v ilka åtgär der mi nistern avser att vidta för att stärka äganderätten kommande år, och på vilka om råden han framför allt ser att äganderätten bris ter i dag och därför behöver stärkas .

Statsrådet Morgan Johansson hänvisade i sitt svar bl.a. till att den nuva rande utformningen av egen doms skyddet i grundlagen är ett resultat av ett om fattande arbete som gjordes i brett politiskt samförstånd inom ramen för Grund lagsutredningen , och som trädde i kraft 2011. Statsrådet framhöll att ägan de rätten till mark och skog kan för stärkas utan en grundlags ändring och att partierna bakom januariavtalet avser att fullfölja överens kom melsen om att stärka markägarnas rättigheter när det bl.a. gäller ersätt nings frågor i sam band med rådighetsinskränkningar eller annat som inskrän ker ägandet. Statsrådet angav dock inte nå gon tidpunkt för när det kan bli aktuellt att tillsätta en par lamentarisk kommitté i enlighet med det ovan refererade tillkännagivandet.

Mineralersättning

Samhällsintresset av att mineral kan brytas och tas till vara har bedömts vara ett så starkt allmänt intresse att grundlagens förutsättningar för ingrepp i mark ägarnas rätt är uppfyllda. Vid ingrepp i markägares rättigheter med stöd av mi ne rallagen är markägarna dock garanterade ersättning. Skador eller intrång som orsakas av undersökningsarbete ska ersättas av den som har ett un der sökningstillstånd eller en koncession med vars stöd arbetet bedrivs. Ofta be stäms ersättningens storlek genom frivilliga uppgörelser mellan konces sion s havaren och markägaren. Om inte sådana uppgörelser kan nås bestäms ersätt ningen enligt expropriationsrättsliga principer. Ägare av den mark som omfat tas av en bearbetningskoncession får även en särskild ersättning baserad på värdet av den malm som bryts, s.k. mineralersättning.

Bestämmelserna om mineralersättning gäller alla koncessioner som har be viljats sedan maj 2005 och där gruvdrift pågår. Mineralersättning från kon ces sionshavaren till markägarna syftar till att uppnå en bättre balans mellan exploatörer och markägare (7 kap. 7 § minerallagen). Ersättningen ska motsva ra 2 promille av värdet av de mineral som koncessionen omfattar och som har brutits under året. Av ersättningen ska tre fjärdedelar tillfalla fastighets ägar na inom koncessionsområdet och en fjärdedel staten.

I januari 2019 beslutade b ergmästaren om mineralersättning för 2018 års brytning på de 26 koncessioner som omfattades av bestämmelserna om sådan ersättning . Av SGU:s årsredovisning för 2019 framgår det att den samman lagda mineralersättningen uppgick till ca 13,5 miljoner kronor. Cirka 3,4 mil jo ner kronor tillföll staten och rest en fördelades bland mark ägarna.

Det bör noteras att mineralersättningen inte har någon direkt koppling till den eventuella miljöskada som gruvverksamheten kan resultera i eller till fi nan siering av efterbehandlingsåtgärder. De intäkter som tillfaller staten ge nom mineralersättningen redovisas i stället enligt gällande principer för sta tens bud gethantering mot inkomsttitel i budgetpropositionen.

Öve r syn av mineralersättningen och vissa andra avgifter

I budgetpropositionen för 2015 (prop. 2014/15:1 Finansplanen s. 46) angav re geringen att den hade för avsikt att medverka till att nya modeller skapas för att utveckla samhällets och gruvnäringens ansvar för att finansiera de in ves teringar som krävs för en miljömässigt hållbar gruvnäring och sam hälls utveck ling. Regeringen avsåg i detta sammanhang att se över mineralavgiften och återkomma till riksdagen med förslag.

I juli 2015 fick Tillväxtanalys sedermera i uppdrag att kartlägga Sveriges attraktivitet som gruvland och vilka faktorer som påverkar detta. I uppdraget angavs att myndigheten i en delrapport skulle redovisa hur nivån på mineral-ersättningen och andra avgifter enligt minerallagen påverkar Sveriges attrak tivitet som gruvland. I uppdragsbeslutet återgav regeringen sitt tidigare refe rerade uttalande i finansplanen och angav att uppdraget till Tillväxtanalys är en del i den översyn som aviserades där.

Den del av uppdraget som avsåg mineralersättningen och andra avgifter re dovisades i promemorian Tillstånd och miljöprövning för att öppna gruvor – en internationell utblick ( pm 2016:05) i slutet av mars 2016. I promemorian konstaterades det bl.a. att den svenska och den finska lagstiftningen, som ger markägaren rätt till mineralersättning, är unika eftersom markägarens rättig-heter till minerale n som regleras i gruvlagarna inte kan sägas vara helt klara. I praktiken har reglerna inneburit att marken där en gruva eventuellt kan eta bleras nästan alltid förvärvas av gruvbolaget. Vidare noterades det att det i flera länder finns system för att fördela de skatteintäkter och de avgifter som betalas för prospektering och gruvdrift på flera nivåer lokalt, regionalt och na tionellt.

Tillväxtanalys presenterade en slutrapport i juli 2016 (Sverige – ett attrak tivt gruvland i världen? En internationell jämförelse, R apport 2016:06). När det gäller mineralersättningen redovisades följande slutsatser och rekommen da tioner:

När det gäller att höja mineralersättningen i Sverige kan detta ha negativa konsekvenser för framtida järnbrytning eftersom det kan leda till att gru vorna inte blir lönsamma. För koppar verkar det finnas en marginal för att höja mineralersättningen. Intäkterna från denna höjning ska dock vägas mot kostnaden i form av ökad administration och ökad komplexitet.

Situationen för andra mineral behöver analyseras vidare innan en even tuell höjning av mineralersättningen införs. Det bör påpekas att ge nom att enbart höja mineralersättningen för vissa mineral skulle prin ci pen om skat teneutralitet frångås.

I stället för att öka mineralersättningen kan staten initiera samverkan mellan det lokala samhället och gruvbolagen kring utveckling av gemen-samma intressen. Ett annat alternativ är att det skapas en tydligare regle r i ng kring gruvbolagens sociala ansvar med större möjlighet att ställa sär skilda villkor i samband med gruvbrytning. Detta bör dock utredas nog grant.

Att införa en skatt på extraordinära vinster orsakade av prisökningar på råvarumarknaden har visat sig vara kostsamt och inte ge särskilt mycket intäkter. Ett sådant styrmedel behöver därför analyseras ordentligt om det ska införas.

Tillväxtanalys har även undersökt hur staten kan främja investeringar i utvin ning av innovationskritiska metaller och mineral (Rapport 2018:02). I rappor ten framhåller Tillväxtanalys att statens ambitioner bör vara tydliga och lång sik tiga och att det därför vore önskvärt med en poli tisk överenskommelse som kan förväntas vara stabil över tid om prio riteringen mellan samhällets behov av innovationskritiska metaller och mine ral och andra intressen som kan ligga till grund för att utveckla av en lång siktig stra tegi. Myndigheten anser vidare att det i en sådan långsiktig strategi även bör ingå ett ställnings tagande kring mineralersättningen .

Mineralersättning som en prioriterad fordran

I 11 kap. konkurslagen (1987:672) regleras utdelning av medel från ett kon kursbo till fordringsägarna. Den ordning i vilken betalningsanspråken ska till godoses vid konkurs och utmätning regleras i sin tur i förmånsrättslagen (1970:979) och i utsökningsbalken. Utgångspunkten är att alla fordringar har sam ma rätt. I förmånsrättslagen finns dock en uppräkning av vissa fordringar som har bättre rätt än andra, dvs. förmånsrätt, och vilken ordning som gäller mel lan dessa s.k. prioriterade fordringar. Fordringar utan förmånsrätt, dvs. opri o riterade eller övriga fordringar, har inbördes lika rätt.

Konkurs- och förmånsrättslagarna bereds av civilutskottet.

Tidigare riksdagsbehandling

Våren 2019 behandlade utskottet senast motioner med koppling till ä g anderätt, egendomsskydd och ersättning ar i samband med prospektering och gruveta ble ringar (bet. 2018/19:NU11) . Vid detta tillfälle hänvisade utskottet bl.a. till regeringen s utfästelser om att se över olika ersättningsformer enligt mineral lagen och till det pågående arbetet med anledning av dessa utfästelser.

Utskottets ställningstagande

Inledning

Utskottet redovisar först sin syn på motionsyrkanden om äganderätt och ersätt ningar. Därefter tar utskottet ställning till ett motions yrkande som gäller mine ral ersättningens förmånsrättsliga ställning i samband med en konkurs.

Äganderätt och ersättningar

Det råder bred politisk enighet om att gruv- och mineralnäringen är viktig för Sverige. Samhällsintresset av att mineral kan brytas och tas till vara har be dömts vara ett så starkt allmänt intresse att grundlagens förutsättningar för ingrepp i markägarnas rätt är uppfyllda. Vid ingrepp i markägares rättigheter med stöd av minerallagen är markägarna dock garanterade ersättning. Skador eller intrång som orsakas av undersökningsarbete ska ersättas av den som har ett undersökningstillstånd eller en koncession med vars stöd arbetet bedrivs. Ofta bestäms ersättningens storlek genom frivilliga uppgörelser mellan kon ces sions havaren och markägaren. Ägare av den mark som omfattas av en bear betningskoncession får även en särskild ersättning baserad på värdet av den malm som bryts, s.k. mineralersättning.

I flera av de motioner som behandlas i detta avsnitt ifrågasätts om den nu gällande ordningen verkligen kan anses tillgodose de äganderättsliga aspek ter na på ett godtagbart sätt. Här vill utskottet inledningsvis hänvisa till att riks dagen genom ett tillkännagivande i juni 2019 har framfört att reger ingen bör ta initiativ till en parlamentariskt sammansatt kommitté med upp drag att se över och stärka det grundlagsreglerade egendomsskyddet . Därtill kan det även näm nas att det pågår en utredning om äganderätt ens ställning , inklusive frågor om ersättningar vid intrång, med fokus på skogsmark som kan resultera i över väganden och förslag som kan ha kopplingar till äganderättsliga spörsmål på det mineralpolitiska området. De mer allmänt hållna yrkandena om ägan de rättens ställning i samband med gruv- och mineralnäringsrelaterade intrång som finns i motionerna 2019/20:1437 (S), 2019/20:1813 (M), 2019/20:2531 (C) och 2019/20:2677 (M) avstyrks med hänvisning till att riksdagen bör av vakta regeringens agerande med anledning av det ovan om nämnda tillkän na givandet, direktiven till den aviserade över sy nen av mineral la gen, liksom även ut fallet av den pågående utredningen om ägande rättens ställning i samband med skogsmarksintrång.

När det mer specifikt gäller mineralersättningens storle k och fördelning – som tas upp i motionerna 2019/20:366 (SD) och 2019/20:2852 (MP) – av styrker utskottet yrkandena med hänvisning t ill den översyn av minerallagen som har aviserats av regeringen och till de t underlag med koppling till dessa frågor som bl.a. har tagits fram av Tillväxtanalys. I sammanhanget vill ut skot tet också erinra om att s tatsrådet Ibrahim Baylan i ett fråge svar har framfört att det vid prövningen av ett projekt är viktigt att en större andel av det värde som gruv- och mineral näringen genererar kan komma hela landet till del . Det sistnämnda kan i någon mån anses ligga i linje med vad som anförs i motion 201 9 / 20 :2568 (M) om att Sverige bör införa en återfö rings modell kallad Royal ties for re gions som tillämpas i delar av Austra lien . Motionen k an med hänvisning till detta avslås av riksdagen i den aktuella delen.

Mineral ersättning vid konkurs

Förslaget i motion 2019/20:2677 (M) om att riksdagen genom ett tillkänna givande ska framföra till regeringen att den bör se över markägarens rättig he ter som fordringsägare när det gäller dennes del av mineralersättningen i sam band med en konkurs har be handlats av utskottet vid ett antal tillfällen under de senaste åren. Utskottet har då redovisat vad som gäller för ut del ning av medel från ett konkursbo till fordringsägarna . Utskottet anser inte att det har tillkom mit några nya fakta eller andra förhållanden som motiverar att riks dagen ska fat ta ett annat beslut än den gjorde så sent som våren 2019. Förslaget avstyrks därför även denna gång.

Utvinning av olja, kol och naturgas

Utskottets förslag i korthet

Med hänvisning till att det redan pågår ett arbete med att införa ett förbud i Sverige mot utvinning av olja, kol och naturgas avslår riksdagen motionsyrkanden med den inriktningen.

Jämför reservation 8 (KD).

Motionerna

I motion 201 9 / 20 : 486 av Anders Åkesson och Sofia Nilsson (båda C) anförs det att metoden att utvinna gas och olja ur skiffer genom hydraulisk spräckning ( s.k. frackning ) både försvårar arbetet med att ställa om till ett fossil obe roende sam hälle och innebär påtagliga och i dagsläget oöversiktliga miljörisker. Mo tio nä rerna förordar ett riks dagsuttalande om att Sverige m ed hänvisning till för siktighetsprincipen bör in föra ett totalförbud mot gas- och ol je utvinning ur skiffer.

I kommittémotion 201 9 / 20 :27 61 framför Kjell-Arne Ottosson m.fl. (KD) yrkan de 8 att utvinning av skiffergas innebär stora miljörisker, bidrar till kli mat för ändringen och cementerar fossila strukturer. Därför begärs ett tillkän na gi van de om att utvinning av skiffergas ska vara förbjudet i Sverige. Vi dare anför motionärerna att flera Östersjöstater (dock inte Sverige) i dag utvin ner eller prospekterar efter olja i Östersjön. Motionärerna fram håller att en olje olycka i Öster sjön skulle få allvarliga miljökonsekvenser och är ett poten tiellt hot mot Sveriges kuster och havsmiljö. I yrkande 24 anför de att Sveriges regering där för bör upp manas att ver ka inom EU och Östersjöorganisationen Helcom för att åstad kom ma ett förbud mot oljeutvinning i Östersjön .

Vissa kompletterande uppgifter

Tidigare riksdagsbehandling

Utskottet har vid flera tidigare tillfällen behandlat frågor om utvinning av olika fossila energitillgångar i Sverige. Vid det senaste tillfället – våren 2019 (bet. 2018/19:NU11) – konstaterade utskottet bl.a. att regeringspartierna, till sam mans med andra riksdagspartier som utgör regeringsunderlag i vissa frågor, har uppgett att prospektering och nyexploatering av kol, olja och fos sil gas ska förbjudas på motsvarande sätt som har gjorts när det gäller uran, och att regel verket för när mineral får utvinnas från alunskiffer ska skärpas. Frågor na ska ut redas, och ny lagstiftning uppges ska vara på plats 2022. Även när det gäller ett förbud mot frackning hänvisade utskottet till detta lagstift nings arbete.

P rospektering efter eller utvinning av naturgas

Utöver de tillstånd som utfärdas av Bergsstaten för prospektering eller ut vin ning är flera av de verksamheter som är aktuella när det gäller naturgas även tillstånds- eller anmälningspliktiga enligt 9 kap. miljöbalken.

Skiffergas är naturgas som bildas och binds i berggrund som består av skif fer. Skiffer på stora djup är relativt tät, vilket tidigare har gjort det mycket svårt att producera gas ur den. Ny teknik har dock skapat förutsättningar för lön samhet inom detta segment. För att öka tillströmningen av gas till borrhålen spräcker man skiffern med hjälp av högt vattentryck i borrhålet och skapar där igenom sprickor kring borrhålet där gasen kan strömma till. Denna metod kallas hydraulisk spräckning (frackning). I samband med spräckningen injek teras kvartssand som håller sprickorna öppna. Förutom sand och vatten tillförs kemiska tillsatser för att minska friktionen i sprickorna. De hål som borras för skiffergasutvinning är ofta mer eller mindre horisontella i den gasförande skif fern.

I Sverige förekommer alunskiffer i delar av Skåne, Västergötland, Öster göt land, Närke, Öland, fjällkedjan och södra Östersjön. Lokalt kan alunskiffer-områdena innehålla utvinningsbara mängder gas. Lokalt i centrala och syd västligaste Skåne förekommer alunskiffern på större djup, vilket innebär att det skulle kunna förekomma termiskt bildad skiffergas där.

Av en rapport från SGU som publicerades i juni 2014 framgår det att frack ning endast kan tillämpas inom mycket begränsade områden i Sverige. De om råden där det kan finnas termiskt bildad gas och där denna utvinnings metod skulle kunna vara teoretiskt möjlig att använda finns alltså i delar av Skåne. Skiffergasutvinning bedöms dock vara olämplig på dessa platser, bl.a. på grund av läget i en tätbefolkad region, begränsade skif fervolymer och – fram för allt – att den skiffer som finns inte innehåller någon större mängd gas. I Östergötland finns lokala ansamlingar av s.k. biogent bildad, och därmed mer ytligt förekommande, gas. Volymen gas i dessa om råden är ur ett interna ti o nellt perspektiv dock mycket liten och värdet således även begränsat, vilket enligt rapporten gör att utvinning endast bedöms vara möj lig i mindre skala.

Man skulle i så fall använda mer konventionell utvinningsteknik och alltså inte frackning.

Genomförande av offshoredirektivet

I maj 2015 tog riksdagen ställning till regeringens proposition Ge nomförande av offshoredirektivet (prop. 2014/15:64 ) . I propositionen föreslogs att under sök nings tillstånd och bearbet nings koncessioner enligt kontinental sockel lagen (1966:314) och minerallagen inte ska få beviljas i fråga om olje- eller gas verk samhet till havs. Riksdagen biföll regeringens förslag, och be stäm mel ser na trädde i kraft den 1 juli 2015 (bet. 2014/ 15:FöU 9).

Utredning om ett förbud mot landbaserad utvinning av olja och gas

P å regeringens uppdrag har SGU utrett vad ett förbud mot landbaserad utvin ning av olja och gas innebär och beskrivit konsekvenserna av ett sådant even tuellt förbud. Uppdraget redovisades till Regeringskansliet i april 2017 i rap por ten Konsekvenser av förbud mot landb a serad utvinning av olja och gas (dnr 31-560 /2017).

U nder 2019 kompletterade SGU den ovan refererade redovis ningen an gående dels förekomsten av gällande till stånd, dels konsekvenser för prospek tering efter kol, olja och gas samt av att utvinna kol. En de parte ments pro me moria utarbetas för närva ran de , och den kommer därefter att sändas ut på re miss. Arbetet ska ligga till grund för ny lagstiftning i enlighet med den sak po li tiska överens kom melse som har slu tits mellan Socialde mo kraterna, Cen ter partiet, Libera lerna och Miljöpartiet (se nästa avsnitt).

Sakpolitisk överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Center partiet, Li be ra lerna och Miljöpartiet

I januari 2019 presenterade Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet en sakpolitisk överenskommelse (den s.k. j anuariöverens kom melsen) i vilken det bl.a. anges att prospektering och nyexploatering av kol, olja och fossilgas ska förbjudas på motsvarande sätt som har gjorts med uran och att regelverket för när mineral får utvinnas från alunskiffer ska skär pas. Det framgår också att frågorna ska ut redas och att ny lagstiftning ska fin nas på plats 2022 (punkt 33).

Utskottets ställningstagande

Utvinning av olja, naturgas och kol kräver tillstånd enligt minerallagen, men även olika typer av miljötillstånd. Samtidigt bör det påminnas om att de natur givna förutsättningarna i Sverige är av sådan art att sådan utvinning sällan är aktuell.

Oaktat detta vi ll utskottet – i likhet med vad det anförde våren 2019 – på min na om att regeringspartierna, tillsammans med de övriga riksdagspartier som utgör re ger ingsunderlag i vissa frågor, har uppgett att prospektering efter och ny exploa tering av mark för att utvinna kol, olja och fossilgas ska för bju das . Enligt överenskom mel sen ska en utredning tillsättas och ny lagstift ning ska vara på plats 2022. Därför anser utskottet att det saknas skäl för riks dagen att agera med anledning av vad som anförs i motion 2019/20:2761 (KD) om ett förbud mot utvinning av skiffergas i Sverige och i motion 2019/20:486 (C) där det efterfrågas ett förbud mot gasutvinnings me toden frackning. De båda mo tionerna avstyrks därför i de aktuella delarna. Den först nämnda motionen av styrks även i den delen där det efterfrågas ett till kän nagivande om att reger ing en bör uppmanas att verka inom EU och Öster sjö organisationen Helcom för att åstad komma ett förbud mot oljeut vin ning i Ös tersjön . Här hänvisar utskot tet till den hållning som redovisades då mot svarande yrkande behand la des våren 2019, nämligen att det får förutsättas att reger ingen på olika sätt och genom relevanta kanaler verkar för att sådan utvin ning även ska be gränsas i andra länders delar av ett så pass unikt och känsligt innanhav som Östersjön.

Uranutvinning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden i vilka det förs fram förslag om att förbudet mot utvinning av uran ska tas bort. I motsats till motio närerna anser u tskottet att förbudet – som infördes så sent som i au gusti 2018 – ska vara kvar.

Jämför reservation 9 (SD).

Motionerna

Sveriges framtida behov av elektricitet kommer att öka kraftigt när samhället i allt större utsträckning elektrifieras, sägs det inledningsvis i motion 2019/20:1167 av John Weinerhall och Viktor Wärnick (båda M). Motionärer na anser att detta motiverar satsningar på kärnkraften, och med hänvisning till den goda tillgången till uran i den svenska berggrunden anser de att det finns goda skäl att tro att uranbrytning skulle kunna vara lönsamt. Motionärerna an ser att minerallagen bör ändras till sin ursprungliga lydelse så att uran bryt ning åter blir möjligt i Sverige.

I motion 2019/20:1571 av Jan R Andersson (M) konstateras det inlednings vis att det för närvarande pågår prospektering efter uran på flera håll runt om i landet. Motionären slår även fast att liksom all gruvbrytning innebär uran bryt ning omfattande miljöpåverkan. Vad som dess utom kan vara pro ble ma tiskt vid uranbrytning är den urlakningsprocess som in nebär att radioaktiva äm nen kan spridas , och gruvrester kan ge ifrån sig ra dioaktiv strålning. Motio nären ef terfrågar ett tillkännagivande om att even tuella miljökon sekven ser av uran brytning i Sverige ska ses över.

Riksdagen röstade i slutet av föregående mandatperiod igenom regeringens proposition om ett förbud mot utvinning av uran. Edward Riedl (M) skriver i motion 2019/20:2961 att detta var mycket olyckligt och att förbudet snarast borde hävas. En följd av förbudet är att utvinningen av sällsynta jordarts metal ler som bl.a. används vid batteritillverkning försvåras av sevärt. Motio nären menar också att förbudet äventyrar Sveriges inter na tio nella rykte som gruv na tion och att den svensk a gruvindustri n s konkur rens kraft ris kerar att för svagas.

I kommittémotion 201 9 / 20 : 366 av Eric Palm qvist m.fl. (SD) framförs att för budet mot ut vinning av uran även försvårar möjligheterna att prospektera efter och utvinna in novationskritiska jordartsmetaller och sådana metaller som an vänds för batteritillverkning. Vidare framhåller motionärerna att den rimliga positionen för ett kärnkraftsland är att under kontrollerade former tillåta pros pek tering efter och brytning av uran. Därför anser motionärerna att riksdagen bör ge regeringen i uppdrag att återkomma med förslag om att det åter igen ska vara möjligt att ge tillstånd enligt miljöbalken till gruvdrift för att ut vinna uran. Motionärerna anser i yrkande 12 att det ska vara möjligt att ge till stånd till brytning, provbrytning, bearbetning och fysikalisk eller kemisk an rikning av uran för att använda uranets fissila egenskaper.

Vissa kompletterande uppgifter

Förbud et mot utvinning av uran

Våren 2018 biföll riksdagen förslagen i regeringens proposition Förbud mot utvinning av uran (prop. 2017/18:212, bet. 2017/18:NU13). Riksdagens beslut innebär att ett förbud mot utvinning av uran började gälla den 1 augusti 2018. Genom de lagändringar som genomfördes är det inte längre möjligt att ge till stånd till gruvdrift för att utvinna uran, dvs. en urangruva. Det är inte heller möj ligt att ge tillstånd till brytning, provbrytning, bearbetning eller fysikalisk eller kemisk anrikning av uran för att använda uranets fissila egenskaper. För budet gäller för gruvverksamhet med utvinning av uran både som bipro dukt och som återvinning av utvinningsavfall. En följdändring i miljöbalkens be stämmelse om obligatorisk tillåtlighetsprövning innebär att uranutvinning som omfattas av förbudet inte längre ska tillåtlighetsprövas av regeringen.

I och med riksdagens beslut gjordes också en ändring i minerallagen som innebär att uran inte längre klassas som ett koncessionsmineral. Följden av det ta är att det inte längre är möjligt att bevilja undersökningstillstånd eller be arbetningskoncession för uran. Undersökningsmetoder som använder ura nets egenskaper för att hitta koncessionsmineral för vilka undersökningstill stånd har beviljats påverkas dock inte av lagändringen.

Företrädare i utskottet för Moderaterna, Sverigedemokraterna och Libera lerna framhöll i en reservation att riksdagen borde avslå regeringens propo si tion.

Tidigare riksdagsbehandling

Utskottet har vid flera tidigare tillfällen behandlat frågor om utvinning av uran i Sverige. Vid det senaste tillfället – våren 2019 – konsta terade utskottet bl.a. att när förslaget om ett förbud be hand lades i riksdagen fanns det olika upp fattningar om huru vida ett sådant förbud borde införas (bet. 2018/19:NU11) . Vi da re erinrade utskottet om att förslagen i propositionen är genom förda, och sade sig inte ha för avsikt ta några initiativ i linje med vad som framför de s i de då ak tuella motionerna , vilka således avstyrktes .

Utskottets ställningstagande

Sedan den 1 augusti 2018 är det inte längre tillåtet att utvinna uran i Sverige. Se dan den dagen ingår uran inte heller bland de s.k. koncessionsmineral som omfattas av bestämmelserna i minerallagen. Utskottet ser ingen anledning för riksdagen att agera med anledning av vad som anförs i motionerna . Motio ner na 2019/20:366 (SD), 2019/20:1167 (M) och 2019/20:2961 (M) avstyrks där för i de delar som gäller att tillåta uranbrytning i Sverige . Eftersom brytning av uran är förbjude n saknas det skäl att utreda de miljökonsekvenser som för knippas med en sådan brytning. Den begäran i motion 2019/20:1571 (M) om ett riksdags utta lande med den in nebörden bör därför lämnas utan vidare åt gärd.

Avslutningsvis avstyrker utskottet även motion 2019/20:366 (SD) i den del som avser ett tillkännagivande om att det ska vara möjligt att ge tillstånd till bryt ning, provbrytning, bearbetning och fysikalisk eller ke misk anrikning av uran för att använda uranets fissila egenskaper . Utskottet hän visar här till att uranbrytningsförbudet inte hindrar användningen av såda na u ndersöknings metoder som använder uranets egenskaper för att hitta kon ces sionsmineral för vilka undersökningstillstånd har beviljats .

Vissa övriga mineralpolitiska frågor

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår övriga motionsyrkanden med mineralpoli tisk kopp ling. Dessa gäller bl.a. hanteringen av markkonflikter, den s.k. mineralstrategin och ett veto mot prospek tering efter och utvin ning av mineral i alunskiffer.

Jämför reservation 10 (SD) och 11 (V).

Motionerna

En gruva eller en stor vindkraftpark kan innebära hundratals jobb i krympande samhällen i glesbygden. Men mot arbetstillfällen och suget efter mineral och energi ställs förstörda naturvärden och risken att andra värden går om intet. Detta anförs inledningsvis i motion 2019/20:1222 av Isak From och Åsa Karls son (båda S). Motionärerna nämner ett antal ärenden på olika håll i landet där det har uppstått infekterade konflikter mellan olika intressen i samband med mineralutvinning. Motionärerna framhåller behovet av en ny dialogpro cess, och de anser att regeringen borde överväga att t.ex. föreningar som Geo range i samverkan med berörda myndigheter som SGU, Naturvårds verket och Sa metinget fick ett förtydligat uppdrag från staten att utveckla metoder för att han tera infekterade markkonfliktfrågor i lokalsam häl let.

I en värld med ökande befolkning och där stora befolkningsgrupper tar sig ur fattigdom ökar efterfrågan på produkter som förutsätter tillgång på metaller och mineral. Denna uppfattning redovisas i kommittémotion 2019/20:366 av Eric Palmqvist m.fl. (SD). Motionärerna konstaterar vidare att regeringen 2013 antog en mineralstrategi, som reviderades 2015 . Motionärerna ser posi tivt på strategin, men konstatera r att prospekteringstakten har minskat och att det geopolitiska läget har försvårats sedan dess. De ser därför ett behov av att mineralstrategin revideras och begär i yrkande 1 ett tillkännagivande med den innebörden .

Vidare understryker de i yrkande 4 betydelsen av att underlätta och stärka förutsätt ningarna för SGU och Bergsstaten att kunna möta de utmaningar som hante ringen av en ökad efter frågan av mineral och metaller medför samt de intresse konflikter som kan uppstå i anslutning till detta .

I yrkande 7 förordar m otionärerna även ett tillkännagivande om inno va tionskritiska minera l. Trots förekomst av dessa mineral i den svenska berg grund en är Sverige i dag i hög grad beroende av import av dessa mineral från nationer där brytningen sker med tveksamma metoder ur såväl etisk syn punkt som ur miljö perspektiv . Korruption, barnarb ete och ett markrofferi, s.k. land grabb ing , är inte sällan förekommande , och därför framhåller man från EU-håll vik ten av en högre själv försörjningsgrad .

I omställningen till en alltmer elektrifierad omvärld är mineralutvinning en ab solut förutsättning, t.ex. för att utvinna komponenter till batterier för el bils drift och energilagring. Detta synsätt redovisas i motion 2019/20:2531 av Kris tina Yngwe och Sofia Nilsson (båda C). Motionärerna anser dock att mi ne ral lagstiftningen behöver skärpas för att ge mark ägaren ett utökat skydd vid mine ralprospektering. Ett sätt att stärka den lokala beslutsmakten är att införa ett kommunalt veto mot prospektering och utvinning av mineral i alunskif fer . Motionärerna begär i yrkande 2 därför ett tillkännagivande med denna inne börd.

I kommittémotion 2019/20:1618 av Elin Segerlind m.fl. (V) sägs det att g ruvdrift på havsbotten kan riskera större skador på den marina miljön än ol jeborrning , och jakt på djuphavsmineral kan påverka miljöer som varit ostör da i miljarder år. Motionärerna anser att försiktig hets prin cipen därför bör tilläm pas för att djuphavsgruvor inte ska resultera i giftiga för oreningar i nä rings kedjorna och förstörda ekosystem. Sverige bör , enligt vad motionärern a anför i yrkande 13 , driva krav om att införa ett mora to rium mot gruvdrift i djup haven i sam band med förhand lingar om havsrättskonventionen .

V issa kompletterande uppgifter

Frågesvar om en ny mineralstr ategi

I december 2019 besvarade statsrådet Ibrahim Baylan en s kriftlig fråga från Lars Hjälmered (fr. 2019/20:597 ) om ministern avser att följa M odera ter nas initiativ och arbeta fram en ny gruv- och mineralstrategi. Statsrådet konstate rade att r egeringen har fullföljt de åtgärder som formulerades inom ramen för mineralstrategin och att d et fortsatta arbetet sedan har bedrivits i nom ramen för regeringens nyindustrialiseringsstrategi för Sverige, Smart industri, där gruv- och mineralnäringen har inkluderats. Vi dare konstaterade statsrådet att e n cirkulär och hållbar ekono mi är en nöd vändighet för näringslivets gröna omställning och bidrar till att både minska negativ påverkan på klimat, miljö och människors hälsa och stärka förutsättningarna för det svensk a nä rings liv et på framtida glo bala mark na der. Utöver detta konstaterade ministern bl.a. att r e geringen kom mer att läg ga sär skild vikt vid att stödja utvecklingen av håll bara värde kedjor från råvara till insatsvara eller slutprodukt. I ett sådant arbete är Sveriges gruv- och mine ral industri samt gruvklustret som helhet cen trala aktörer.

Uppdrag att kartlägga innovationskritiska metaller och mineral

Regeringen har som en del i sin H andlingsplan 2 för Smart industri gett SGU i uppdrag att kartlägga möjligheterna till utvinning i Sverige av de inno va tions kritiska metaller och mineral som är nödvändiga för bl.a. miljö- och kli mat omställningen (N2018/01044/FÖF). Uppdraget innebär en utökad insats för att kartlägg a innovationskritiska metaller och mineral för att säker stäl la råvaror av hög kvalitet genom en ansvarsfull och miljömässigt hållbar åter vin ning och utvinning. Råvaror från primära och sekundära (gruvavfall) käl lor i Bergslagen ska identifieras och inventeras.

Uppdraget redovisa de s den 2 mars 2020 i rapporten Innovationskritiska me tal ler och mineral i Bergslagen (RR 2020:02) . SGU har inom ramen för projektet vi sat att det finns stor potential för innovationskritiska metaller och mine ral i Bergslagen både i primära och sekundera källor. De rapporterade under sök ningarna tar dock inte ställning till om förekomsterna är brytvärda, utan detta blir något som eventuella framtida prospekteringsinsatser får a v göra.

Mot bakgrund av de resultat som presenteras i rapporten och för att klara omställningen till ett fossilfritt samhälle, föreslår SGU att den redan pågående sats ningen i Bergslagen för stärks betydligt, och utvidgas till delar av Väster norr land, Jämtland och Småland, de senare med fokus på bl.a. kobolt, litium och sällsynta jordartsmetaller.

Prospektering i alunskiffer

Som har redovisats tidigare i betänkandet anges det i den s.k. j anu ari över enskommelsen att regelverket för när mineral får utvinnas från alun skif fer ska skärpas. Det framgår också att frågorna ska ut redas och att ny lag stift ning ska finnas på plats 2022 (punkt 33).

Mineral utvinning och Havsrättskonventionen

Genom FN:s h avsrättskonvention ( United Nations Convention on the Law of the Sea , U nclos ) infördes en rad bestämmelser , däribland en indelning av havs områden i olika zoner. Förutom att reglera de fysiska gränserna innehåller kon ventionen generella skyldigheter för skydd av den marina miljön och för fri heten att forska på öppet hav. Konventionen har även ett regelverk för ex ploa tering av mineraltillgångar i sådana djuphavsområden som inte omfattas av län dernas lagstiftning.

Internationella havsbottenmyndigheten (ISA) organiserar och kontrollerar verksamheterna på djuphavsbottnen och dess underlag utanför nationell juris diktion. ISA möts varje år och går igenom aktuella ärenden såsom ansök ningar av företag och stater om utvinning från den djupa havsbottnen. Bå de Sve rige och EU är medlemmar i ISA och är därmed också med och finansierar ISA. Verksamheten vid ISA har tidigare varit mycket begränsad, men på den se nas te tiden har allt fler frågor behandlats vid ISA:s möten.

ISA rapporterar till statsparterna i U nclos vid det årliga statspartsmötet . Vid detta möte deltar även Sverige. Vid förra årets möte underströk f lera stats parter vikten av att skydda den marina miljön vid mineralutvinning. EU m.fl. notera de särskilt betydelsen av att regionala miljökonsekvensbeskriv ningar in korpo re rades i ISA:s utkast till reglering.

Utskottets ställningstagande

Det kan knappast anses förvånande att det emellanåt uppkommer mer eller mindre infekterade markanvändningskonflikter i anslutning till eta ble ringen av en gruva. Enskilda och allmänna intressen ska samsas eller så måste något eller några intressen få företräde i de fall de är oförenliga . Utskottet är dock inte övertygat om att en ny form av dialogprocess – så som föreslås i motion 2019/20:1222 (S) – är den modell som är bäst lämpad för att mjuka upp sådana motsättningar som från tid till annan uppkommer i dessa sammanhang. Ut skottet an ser därför att riksdagen bör avslå motionen. Även motion 2019/20:366 (SD) bör avslås i den del som gäller ett tillkännagivande om SGU och Bergsstaten. Utskottet delar visserligen motionärernas uppfattning om vik ten av att SGU och dess enhet Bergsstaten är väl rustade för att hantera sin uppgift på det mi neralpolitiska området, men förutsätter att även att regeringen ansluter sig till detta synsätt och att det därför inte finns skäl för ett riksdags uttalande med denna innebörd.

Utskottet anser inte heller att det finns skäl för riksdagen att genom ett till kännagivande uppmana regeringen att revidera den mineralstrategi som antogs av regeringen 2013 och vars genomförande slutfördes av den efterföljande re geringen under 2017. Flera av de åtgärder som mineralstrategin omfattade kan väntas ha effekt under flera års tid , och det finns enligt utskottets upp fattning, bl.a. av det skälet , ingen tillräckligt tungt vägande anledning för riks dagen att re dan nu agera i linje med den begäran som finns i motion 2019/20:366 (SD).

Beträffande det som sägs i den nyssnämnda motionen om innova tions kri tiska mineral vill utskottet påminna om att SGU senast den 1 mars 2020 ska re dovisa ett regeringsuppdrag som gäller just möjligheterna att utvinna olika innovationskritiska metaller och mineral i Sverige. I nnan regeringen har ta git ställning till eventuella åtgärder som grundar sig på de tt a underlag saknas skäl för riksdagen att agera med anledning av vad som sägs i motionen. M otion 2019/20:366 (SD) avstyrks därför även i denna del av utskottet.

Av den s.k. januariöverenskommelsen framgår det att regelverket för när mi ne ral får utvinnas från alunskiffer ska skärpas . Därmed anser inte utskottet att det finns skäl för riksdagen att bifalla begäran i motion 2019/20:2531 (C) som har en liknande innebörd.

När det avslutningsvis gäller det som sägs i motion 2019/20:1618 (V) om att Sverige bör agera mot gruvbrytning inom ramen för Havsrättskonventionen hänvisar utskottet till att vikten av att skydda den marina miljön har lyfts fram av flera statsparter till konventionen och till att EU m.fl. har understrukit bety delsen av regionala miljökonsekvensbeskriv ningar in om ramen för det arbete som bedrivs med att utarbeta en reglering. Utskottet är dock inte berett att föreslå riksdagen att ställa sig bakom förslaget i motionen om att Sverige ska driva ett krav på att införa ett moratorium mot gruvdrift på djuphaven i sam band med för han d lingar om havsrättskonventionen . Motio nen avstyrks där för i den aktuella delen.

Reservationer

1.

Tillståndsprocesser, punkt 1 (S, V, MP)

av Helene Hellmark Knutsson (S), Mattias Jonsson (S), Birger Lahti (V), Åsa Eriksson (S), Lorentz Tovatt (MP), Patrik Engström (S) och Johanna Haraldsson (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår motion

2019/20:2677 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 26.

Ställningstagande

Väl utformade tillståndsprocesser och en effektiv handläggning bör vara väg ledande för den prövning som görs med stöd av såväl minerallagen som mil jö balken. I det avseendet har vi ingen annan uppfattning än den som framförs i motion 2019/20:2677 (M) . Arbetet med att effektiviser a miljö pröv ning en för att uppnå kor tare led tider pågår emellertid sedan flera år , och i detta ar bete beaktas bl.a. re sultat som har framkommit inom ramen för åtgärdspro gram met för den svenska mineral strategi som initierades av den borgerliga reger ingen och som slutfördes under 2017.

Vi noterar i sammanhanget att riksdagen så sent som våren 2019 rik tade ett tillkännagivande till regeringen med samma innebörd som i den nu aktuella motionen, samt att det pågår be redning inom Regeringskansliet av förslag från den utredning som har sett över miljöprövningsprocessen. Där utöver har läns styrelserna och Dom stols ver ket i uppdrag att fr.o.m. 2020 samla in sådan sta tistik om hand lägg nings t ider för miljöprövningen som kan ligga till grund för eventuella effek tivi se ringsåtgärder.

När det gäller det nyssnämnda tillkännagivandet vill vi påminna om att re geringen kan förväntas redovisa de åt gär der som har vidtagits i ärendet i den årliga skrivelse till riksdagen (skrivel se 75) som kommer att överlämnas i mars 2020.

Vi vill i sammanhanget också nämna att regeringen har för avsikt att tillsät ta en utredning som ska se över hur minerallagen kan justeras för att ska pa för utsebarhet i processerna utan att man för den skull kompromissar med grund läggande miljövärden eller ursprungsbefolkningens rättig heter.

Sammantaget anser vi att den pågående beredning som redovisas ovan , de aviserade åtgärderna och det faktum att det redan finns ett tillkänna gi van de från riksdagen kan anses tillgodose det som efterfrågas i motion 2019/20:2677 (M) som där med avstyrks i den berörda delen.

2.

One-stop shop, punkt 2 (SD)

av Mattias Bäckström Johansson (SD), Tobias Andersson (SD) och Eric Palmqvist (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2019/20:366 av Eric Palmqvist m.fl. (SD) yrkande 8.

Ställningstagande

Den svenska gruvnäringen har gamla anor. En allt större efter frågan från till växtländer tillsammans med en strävan inom EU att bli mer självförsörjande när det gäller olika malmer och mineral har resulterat i en långsiktig trend mot allt högre priser. Vi ser positivt på gruvnäringen och vill bidra till dess fortsatta utveckling i Sve rige.

Ett sätt att underlätta för gruvnäringen är att effektivisera de tillstånds pro cesser som föregår en gruvetablering. Att få bearbetningskon ces sion och de mil jötillstånd som krävs för att kunna öppna en ny gruva innebär ofta långa, kostnadskrävande och godtyckliga byrå kratiska proces ser .

En modell som vi anser borde prövas för att komma till rätta med dessa pro blem beskrivs i motion 2019/20:366 (SD). I likhet med vad som anförs i mo tio nen anser vi att det bör införas en s.k. one - stop shop för de till stånds pro cesser som föregår en gruvetablering. Det innebär att en myndig het får i upp drag att koordinera pro c essen och att denna myndighet är den enda parten som ställer frågor till de tillståndssökande gruvbolagen. Vi noterar att även reger ingens egen myndighet Tillväxtanalys har lyft fram denna modell som ett in tressant alternativ. Enligt vår uppfattning finns det således goda skäl för riks dagen att rikta ett tillkännagivande till regeringen om att införa en one -stop shop i enlighet med vad som föreslås i motion 2019/20:366. Vi till styrker så ledes det aktuella yrkandet.

3.

Mineral och miljö, punkt 3 (M)

av Lars Hjälmered (M), Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M) och Helena Antoni (M).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2019/20:2663 av Louise Meijer m.fl. (M) yrkande 23 och

avslår motionerna

2019/20:366 av Eric Palmqvist m.fl. (SD) yrkande 11,

2019/20:1511 av Emma Hult m.fl. (MP) yrkande 3 och

2019/20:2852 av Jonas Eriksson m.fl. (MP) yrkandena 5, 8 och 9.

Ställningstagande

Att det finns goda förutsättningar för ett resurseffektivt samhälle ser vi som mycket angeläget. Det finns många fördelar både ur ett miljömässigt och ett ekonomiskt perspektiv med att optimera användningen av tillgängliga resur ser. Politikens uppgift är därför att skapa goda förutsättningar för olika aktörer att ta ansvar för sitt avfall och att värna principen om att förorenaren betalar. Omställningen till en cirkulär ekonomi måste präglas av kostnadseffektivitet och resultatorientering och inte av dyr, kortsiktig symbolpolitik.

Gruvnäringen är onekligen en viktig industri i Sverige. Det är dock ingen ny het att gruvnäringen genererar en betydande mängd avfall. Hösten 2017 pre senterade SGU och Naturvårdsverket ett förslag på en strategi för han teringen av gruvavfall. Enligt förslaget ska det finnas en tyd ligare koppling mel lan gru vors avfallsplan och den ekonomiska säkerhet som gruvföretagen måste stäl la för en eventuell sanering. Vi instämmer i vad som sägs i motion 2019/20:2663 (M) och anser att det dessutom finns skäl att se över möj lig heterna att inklu dera avfallskostnader vid prövning av en fyndighets brytvär dighet. I da gens sys tem finns det en risk för att sådana verksamheter som egent ligen inte är ekono miskt bär kraftiga beviljas bearbetnings kon ces sion, ef ter som man vid pröv ningen inte inkluderar kostnaderna för av falls han teringen. Med det anför da till styrks mo tionen i den berörda delen. De övriga motionerna i avsnittet av styrks i de aktuella delarna.

4.

Mineral och miljö, punkt 3 (SD)

av Mattias Bäckström Johansson (SD), Tobias Andersson (SD) och Eric Palmqvist (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2019/20:366 av Eric Palmqvist m.fl. (SD) yrkande 11 och

avslår motionerna

2019/20:1511 av Emma Hult m.fl. (MP) yrkande 3,

2019/20:2663 av Louise Meijer m.fl. (M) yrkande 23 och

2019/20:2852 av Jonas Eriksson m.fl. (MP) yrkandena 5, 8 och 9.

Ställningstagande

Efterfrågan på metaller och mineral ökar , och det finns en strävan inom EU att uppnå en högre grad av självförsörjning n är det gäller malmer och mineral. Här har Sverige en viktig roll både när det gäller att producera basmetaller och när det gäller att kunna tillhandahålla ett utbud av andra metaller som är viktiga för att bl.a. utveckla och producera sådana it-, miljö- och energi tek nis ka pro dukter som kan väntas bli alltmer efterfrågade under de kom man de de cen nier na.

Vi har en positiv syn på gruv näringen och möjligheten att stimulera tillväxt i Sverige på olika sätt. Samtidigt är vi medvetna om att denna näring har en del miljömässiga utma ningar att hantera. Industriverksamhet i allmänhet och gruvindustri i synnerhet medför ingrepp i natur e n. Ingrepp orsakade av mine ral utvinning ska efterbe handlas till en god miljöstandard när gruvbryt ningen har upphört, vilket bl.a. kan medföra kostsam marksanering. Vi in stämmer i den upp fatt ning som framförs i motion 2019/20:366 (SD) att riksdagen genom ett till kännagivande bör uppmana regeringen att reformera lagstiftningen om bo la gens ansvar för sanering och efterbehandling av mark i samband med av slu tad gruvverksamhet. En variant kunde då vara att en bear betnings kon ces sion vill koras med att koncessionsinnehavaren löpande avsät ter medel som kan täcka de saner in gs- och återställningskostnader som be döms återstå då verk sam heten är avslutad.

Med det anförda tillstyrker vi motion 2019/20:366 (SD) i den berörda de len. De övriga motionsyrkandena avstyrks.

5.

Äganderätt och ersättningar, punkt 4 (M, KD)

av Lars Hjälmered (M), Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M), Camilla Brodin (KD) och Helena Antoni (M).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2019/20:2677 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 24 och

avslår motionerna

2019/20:366 av Eric Palmqvist m.fl. (SD) yrkande 10,

2019/20:1437 av ClasGöran Carlsson (S),

2019/20:1813 av Sten Bergheden (M),

2019/20:2531 av Kristina Yngwe och Sofia Nilsson (båda C) yrkande 1,

2019/20:2568 av Mats Green (M) yrkande 1 och

2019/20:2852 av Jonas Eriksson m.fl. (MP) yrkande 12.

Ställningstagande

Vi står för en politik som ger ägande och ägare goda villkor. För oss är ägande-rätten en grundläggande byggsten i ett demokratiskt samhälle. Den är också en nödvändig förutsättning för ekonomisk tillväxt och för att det ska skapas resurser till gemensamma angelägenheter. Äganderätten är dock mer än bara det materiella. Det kan handla om generationer som knyts samman på en ge men sam plats eller en känsla av att skapa något för kommande generationer. I längden är en sådan inriktning avgörande för stark tillväxt och hållbart hög sysselsättning.

V åren 2019 framh öll riksdagen vikten av att samhället värnar ägan derätten och skyddar den enskildes egendom . Markägare och andra bör så långt det är möj ligt behålla rådigheten över sin egendom. Vidare framhölls att med e tt stärkt egendomsskydd säkras Sveriges viktiga naturtillgångar och en omställ ning till ett mer hållbart samhälle. Riksdagens upp fatt ning åtföljdes av ett till kän na givande om att regeringen bör ta initiativ till en parlamentariskt sam man satt kommitté med uppdrag att se över och stär ka det grundlags regle rade egendomsskyddet .

Vi beklagar att regeringen ännu inte har hörsammat riksdagens uppmaning i det nyssnämnda tillkännagivandet och finner det därför nödvändigt att på nytt lyfta fram vikten av att de äganderättsliga frågorna ges större uppmärksamhet i allmänhet och i detta fall specifikt på det mineralpolitiska området. Vi in stäm mer därför i det som sägs i motion 2019/20:2677 (M) om att riksdagen ge nom ett tillkännagivande bör uppmana regeringen att tillsätta en utredning som syftar till att förstärka äganderätten i gruvnäringen och ge markägarna en rimlig avkastning. Därmed tillstyrks den nyssnämnda motionen i den berörda delen. Övriga motionsyrkanden avstyrks.

6.

Äganderätt och ersättningar, punkt 4 (SD)

av Mattias Bäckström Johansson (SD), Tobias Andersson (SD) och Eric Palmqvist (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2019/20:366 av Eric Palmqvist m.fl. (SD) yrkande 10 och

avslår motionerna

2019/20:1437 av ClasGöran Carlsson (S),

2019/20:1813 av Sten Bergheden (M),

2019/20:2531 av Kristina Yngwe och Sofia Nilsson (båda C) yrkande 1,

2019/20:2568 av Mats Green (M) yrkande 1,

2019/20:2677 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 24 och

2019/20:2852 av Jonas Eriksson m.fl. (MP) yrkande 12.

Ställningstagande

Vi vill stimulera den svenska gruvnäringens tillväxt på flera sätt och ansluter oss därför till förslag et med denna inrikt ning som finns i motion 2019/20:366 (SD). Sverige har rikliga förekomster av mineral , och gruvnäringen är myc ket betydelsefull såväl för vissa regioner som för nationen som helhet. Landets mineralresurser är det svenska folkets tillgångar, och vi anser därför att det är rimligt att det värde som dessa tillgångar genererar ska komma med borgarna till del. Därför står vi bakom förslaget i den nämnda motio nen om att refor mera mineralersättningen. Genom mineral ersättningens nuvarande konstruktion får staten en alldeles för liten del av det värde som gruvnäringen genererar, samti digt som staten tvingas stå för tunga inves te ring ar i bl.a. infrastruktur. Vi anser att det finns ett ömsesidigt intresse mellan sta ten och gruvnäringen i dessa frå gor och att en reformerad mine ral ersättning skul le kunna göra det enklare för staten att bedriva en aktiv gruv- och mine ralpolitik. Mineralersättningen bör därför höjas från nuva rande 2 promille till totalt 5 procent. Markägarens an del bör kvarstå på den nuvarande nivån, me dan resterande del ska tillfalla staten. Det anförda bör riks dagen ställa sig ba kom och tillkännage för reger ingen. Därmed tillstyrker vi motion 2019/20:366 (SD) i den berörda delen. De övriga motionerna i av snittet avstyrks i de aktuel la delarna.

7.

Mineralersättning vid konkurs, punkt 5 (M)

av Lars Hjälmered (M), Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M) och Helena Antoni (M).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2019/20:2677 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 25.

Ställningstagande

Vi har tidigare i betänkandet understrukit vikten av att äganderätten stärks i samband med sådana intrång som förekommer med stöd av minerallagen. I an slutning till det vill vi här även sluta upp bakom det som sägs i motion 2019/20:2677 (M) om vikten av att förstärka markägarnas rättigheter när ett gruv bolag går i konkurs och inte längre kan betala ut mineralersättning. Vid några av de gruvbolagskonkurser som har förekommit under de senaste åren har det visat sig vara oklart om mineralersättningen ska betraktas som en prio riterad fordran. Vi ser det som principiellt viktigt att få klarhet i om mark ägare ska ha en prioriterad ställning efter en gruvkonkurs och därmed också ha större chans att få ut sin mineralersättning.

Därför anser vi att regeringen bör se över markägarnas rättig heter som ford ringsägare av sin del av mineralersättningen i linje med vad som anförs i mo tion 2019/20:2677 (M). Motionen tillstyrks således i den aktuella delen.

8.

Utvinning av olja, kol och naturgas, punkt 6 (KD)

av Camilla Brodin (KD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2019/20:486 av Anders Åkesson och Sofia Nilsson (båda C) och

2019/20:2761 av Kjell-Arne Ottosson m.fl. (KD) yrkandena 8 och 24.

Ställningstagande

Användningen av fossila bränslen belastar miljön på många olika sätt. Det handlar om allt från lokala miljö- och hälsoproblem som en följd av bl.a. par tikel- och kväve oxidutsläpp till den globala klimatutmaning som är en kon sekvens av de växt husgasutsläpp som oundvikligen upp kommer till följd av för bränningen av kol, olja och naturgas . Det är dock inte bara själva förbrän ningen som skapar allvarliga miljö pro blem. Redan vid utvinningen av fos sila bränslen och i transportledet uppstår betydande miljö risker.

Mot denna bakgrund är det enligt min uppfattning bekymmersamt att många EU-länder inte har lyckats ställa om från ett betydande kolberoende, utan har snarare låst fast sig ännu hårdare i fossilbränslebaserade samhälls struk turer genom att avveckla kärnkraft, expandera skiffergas ut vinning och för saka nödvändiga investeringar i förnybar energi pro duktion. Sverige har en viktig roll att spela när det gäller att driva på för att EU och dess medlemsstater ska vara ett klimat- och miljöpolitiskt föredöme globalt.

Detta synsätt gör också att jag ser det som självklart att sluta upp bakom det som anförs i motion 2019/20:2761 (KD) om att Sverige bör verka för att upp nå ett förbud mot oljeutvinning i Östersjön inom EU och Östersjöorgani sationen Helcom . Det faktum att Sverige har infört ett sådant förbud på svenskt vatten är välkommet och bör kunna fungera som ett gott exempel på hur ett så pass unikt och känsligt bräckvattenhav som Östersjön kan värnas. Därmed till styrks den aktuella motionen i den berörda delen.

Min skeptiska hållning till fossila bränslen i allmänhet och de risker som finns förknippade med dess utvinning är särskilt påtaglig när det gäller en så in gripande metod som används för att utvinna skiffergas, s.k. frackning (hy drau lisk spräckning). De betydande negativa konsekvenser som denna me tod kan ha för grundvatten och andra miljövärden gör att den inte bör vara tillåten i Sve rige. Jag instämmer således också i det som anförs i motion 2019/20:2761 (KD) om att riksdagen genom ett tillkännagivande bör framföra till regeringen att utvinning av skiffergas ska vara förbjudet i Sverige. En lik nande begäran finns i motion 2019/20:486 (C) , och jag tillstyrker därför även den motionen.

9.

Uranutvinning, punkt 7 (SD)

av Mattias Bäckström Johansson (SD), Tobias Andersson (SD) och Eric Palmqvist (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2019/20:366 av Eric Palmqvist m.fl. (SD) yrkande 12,

2019/20:1167 av John Weinerhall och Viktor Wärnick (båda M) och

2019/20:2961 av Edward Riedl (M) samt

avslår motion

2019/20:1571 av Jan R Andersson (M).

Ställningstagande

Sedan den 1 augusti 2018 är det förbjudet att utvinna uran i Sverige. Detta för bud skapar osäkerhet för de företag som är etablerade här och äventyrar potentiella nyetableringar. Det riskerar också att ge en negativ bild av Sverige som gruvnation. Det är vår bestämda uppfattning att förbudet bör upphävas.

Ett tungt vägande skäl för detta är att f örbudet mot utvinning av uran även allvarligt försämrar möjligheterna att prospektera och utvinna andra värdefulla metaller. Uran är så pass vanligt och har sådana egenskaper att det ofta an vänds som ledmetall för att indikera förekomst av sådana innovations kri tiska metaller som används bl.a. vid batteritillverkning och för andra it-, miljö- och energitekniska innovationer.

Vidare anser vi att en kärnkraftsnation som Sverige bör sträva efter att bli självförsörjande på kärnbränsle. Den rimliga hållningen borde därför vara den som lagstiftningen tidigare avspeglade , nämligen att det under kontrollerade former ska vara tillåtet med prospektering efter och brytning av uran. I likhet med vad som sägs i motion 2019/20:366 (SD) anser vi att riksdagen genom ett tillkännagivande ska uppmana regeringen att återkomma med förslag som åter gör det möjligt att ge tillstånd enligt miljöbalken till gruvdrift för att utvinna uran. Vidare ska det vara möjligt att ge tillstånd till brytning, provbrytning, be arbetning och fysikalisk eller kemisk anrikning av uran för att använda ura nets fissila egenskaper.

Därmed tillstyrks den nyssnämnda motionen i den berörda delen. Om riks dagen beslutar i enlighet med vad vi därmed har förordat kan även mo tionerna 2019/20:1167 (M) och 2019/20:2961 (M) anses vara tillgodo sed da. Därför till styrks även dessa motioner. Motion 2019/20:1571 (M) av styrks.

10.

Vissa övriga mineralpolitiska frågor, punkt 8 (SD)

av Mattias Bäckström Johansson (SD), Tobias Andersson (SD) och Eric Palmqvist (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2019/20:366 av Eric Palmqvist m.fl. (SD) yrkandena 1, 4 och 7 samt

avslår motionerna

2019/20:1222 av Isak From och Åsa Karlsson (båda S),

2019/20:1618 av Elin Segerlind m.fl. (V) yrkande 13 och

2019/20:2531 av Kristina Yngwe och Sofia Nilsson (båda C) yrkande 2.

Ställningstagande

Som har framgått av våra tidigare ställningstaganden i detta betänkande ser vi po sitivt på den svenska gruvnäringens framtid. Samtidigt kan det finnas skäl för statsmakterna att vidta vissa åtgärder för att denna viktiga näring ska kunna blomstra på ett välavvägt sätt i förhållande till andra allmänna och enskilda in tressen. Ansvariga myndigheter har en viktig roll att spela när det gäller att klargöra vilka intressen som ska anses väga tyngst och som därför ska ges före träde.

Eftersom nya mineral eftersöks i allt högre grad och på platser i landet där det saknas en tradition av gruvdrift ställs allt högre krav på den ansvariga myn dig heten SGU och dess enhet Bergsstaten. Myndigheten tillhandahåller även sakkun niga i rättsliga tvister som uppstår kring tillståndsgivning, vilket är re surskrä vande för en relativt liten myndighet. Vi anser att det därför är viktigt att stärka förutsättningarna för SGU och Bergsstaten, så att de kan möta de ut ma ningar som hanteringen av en ökad efterfrågan av mineral och metaller medför samt de intressekonflikter som kan uppstå. Denna uppfattning finns också i motion 2019/20:366 (SD) som därför tillstyrks i den berörda delen.

I likhet med vad som sägs i den nyssnämnda motionen anser vi även att den mineralstrategi som regeringen antog 2013 fyllde en viktig roll när det gäller att lyfta fram gruv- och mineralnäringens betydelse och för att underlätta möj ligheterna att finna en lämplig balans mellan olika intressen. Dessvärre har prospekteringstakten minskat på senare tid , och vi menar – och instämm er i vad som sägs i motionen – att det finns ett behov av att revidera och uppdatera mineralstrategin. Motionen tillstyrks även i denna del.

Vi tillstyrker också motionen i den del som gäller innovationskritiska me taller. Vi är positiva till att SGU kartlägger förekomsten av innovations kritiska mineral som exempelvis kobolt, litium och vanadin i berggrunden, men ser det ändå som angeläget att riksdagen genom ett tillkännagivande un derstryker att des sa metaller är nyckelkomponenter vid omställningen till ett i allt högre grad elektrifierat samhälle som i mångt och mycket kommer att baseras på använd ning av ny teknik i mobiltelefoner, elbilsbatterier och inom sol- och vind kraft. Trots god förekomst av dessa mineral i den svenska berggrunden im porteras de i hög grad från länder där de utvinns med hjälp av metoder som är ytterst tveksamma ur såväl etisk synpunkt som ur ett miljöperspektiv.

De övriga motionerna i avsnittet avstyrks i de aktuella delarna.

11.

Vissa övriga mineralpolitiska frågor, punkt 8 (V)

av Birger Lahti (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2019/20:1618 av Elin Segerlind m.fl. (V) yrkande 13 och

avslår motionerna

2019/20:366 av Eric Palmqvist m.fl. (SD) yrkandena 1, 4 och 7,

2019/20:1222 av Isak From och Åsa Karlsson (båda S) och

2019/20:2531 av Kristina Yngwe och Sofia Nilsson (båda C) yrkande 2.

Ställningstagande

Fungerande ekosystem är grunden för mänsklighetens överlevnad och fram ti da välfärd. Centralt i sammanhanget är att det råder ett gott miljötillstånd i jor dens havsområden och att resurserna nyttjas på ett uthålligt sätt .

Gruvdrift på havsbotten kan riskera större skador för den marina miljön än oljeborrning, och jakten på djuphavsmineral kan påverka miljöer som varit ostörda i miljarder år. Kunskapen om livet på flera tusen meters djup är mycket bristfällig, vilket gör det svårt att utforma en reglering för att minska riskerna vid gruvexploatering på havsbottnar. Jag anser därför att försiktighets princi pen måste råda i dessa sammanhang för att undvika att djuphavsgruvor ger upp hov till förgiftade näringskedjor och förstörda ekosystem.

Inom FN förhandlas för tillfället ett globalt avtal som ska skydda interna tionellt vatten från överexploatering och därigenom stärka det bristande regel verk som existerar i dag. Avtalet väntas vara klart under 2020 och kommer att va ra ett tillägg i havsrättskonventionen.

I likhet med vad som sägs i motion 2019/20:1317 (V) anser jag att Sverige i förhandlingarna om havsrättskonventionen bör driva krav om att införa ett moratorium mot gruvdrift i djuphaven. Motionen tillstyrks i den aktuella de len. Motionerna 2019/20:366 (SD) , 2019/20:1222 (S) och 2019/20:2531 (C) av styrks i de delar som är aktuella i detta avsnitt.

Särskil t yttrande

Mineralpolitik (V)

Birger Lahti (V) anför:

G ruvnäringen är viktigt för Sverige och kan väntas spela en än mer betydel se full roll när energisystemet nu ska ställas om i en hållbar riktning. Många mi neral som behövs inom modern batteriteknik finns i Sverige. Tillgångar na på exempelvis grafit, kobolt och litium är attrak tiva och kan ligga till grund för nya gruvetableringar och då ofta i delar av landet där utbudet av arbets till fällen annars kanske är begränsat . Därtill finns det betydande tillgångar av bå de bas metaller och sådana sällsynta jordartsmetaller som behövs i olika for mer av in novativa teknikapplikationer.

D en svenska gruvnäringen är den lägst beskattade i världen, vilket bidrar till att Sverige är ett mycket attraktivt land för mineralprospektörer. En annan förkla ring till att Sverige lockar internationella gruvexploatörer ä r att den mi neralersättning som koncessionshavarna måste betala till staten och mark ägar na är mycket liten i en internationell jämförelse. Risken är att det gällande re gel verket lockar hit oseriösa aktörer som ställer till oåterkalleliga miljöska dor och som inte vill eller har möjlighet att göra rätt för sig när gruvkonjunk turen viker nedåt. Mineralutvinning står ofta mot andra intressen, vilket ställer stora krav på att gruvnäringen tar till vara och värnar gemensamma miljö ut rym men, ligger i framkant när det gäller att använda miljövänlig teknik och tar ansvar för det lokala och regionala samhället. Lycksökare svarar knappast upp mot dessa krav , och det kan enligt min uppfattning därför finnas goda skäl att överväga en annan utformning av de avgifter och ersätt ningar som finns kopplade till utvinning av mineral. Jag anser exempelvis att en större andel av gruvföretagens vinster bör gå tillbaka till samhället.

Företrädare för Vänsterpartiet har under många år kämpat för att de t ska bli förbj udet att utvinna uran i Sverige . Där har vi nått framgång. Det är enligt min uppfattning också positivt att regeringen har aviserat en bredare översyn av mineral lagen . Även om företrädare för Vänsterpartiet i år inte har lagt fram några förslag till riksdagen på det mineralpolitiska om rådet – utöver det som gällde utvinning av mineral i djuphavsområden – kom mer jag att verka för att den kommande utredningen får en sådan in riktning att gruv- och mineral näringen kan utveck las i samklang med natur miljö n , på ett sådant sätt att ur sprungs befolkning ars rättigheter inte äventyras och att avkast ningen från des sa våra gemensamma naturtillgångar i större ut sträckning än i dag åter in ves teras i sam häll sbygget .

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden 2019/20

2019/20:366 av Eric Palmqvist m.fl. (SD):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att revidera mineralstrategin och tillkännager detta för regeringen.

4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om SGU och Bergsstaten och tillkännager detta för regeringen.

7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om innovationskritiska metaller och tillkännager detta för regeringen.

8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om införandet av en one-stop shop för tillståndsprocessen och tillkännager detta för regeringen.

10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att reformera mineralersättningen och tillkännager detta för regeringen.

11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att reformera lagstiftningen om bolagens ansvar för sanering och efterbehandling av mark i samband med avslutad gruvverksamhet och tillkännager detta för regeringen.

12. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det återigen ska vara möjligt att ge tillstånd enligt miljöbalken till gruvdrift för att utvinna uran, vidare att det ska vara möjligt att ge tillstånd till brytning, provbrytning, bearbetning och fysikalisk eller kemisk anrikning av uran för att använda uranets fissila egenskaper, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2019/20:486 av Anders Åkesson och Sofia Nilsson (båda C):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige med hänvisning till försiktighetsprincipen bör införa ett förbud mot gas- och oljeutvinning ur skiffer och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:1167 av John Weinerhall och Viktor Wärnick (båda M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förändringar i minerallagen och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:1222 av Isak From och Åsa Karlsson (båda S):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att ansvariga myndigheter ska ta ett större ansvar att hantera infekterade markkonflikter och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:1437 av ClasGöran Carlsson (S):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att närmare granska behovet av att se över ersättningen till markägare vid prospektering och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:1511 av Emma Hult m.fl. (MP):

3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att gruvindustrin ska leva upp till högre miljökrav, en moderniserad minerallagstiftning och att säkra miljöskyddade områden från prospektering samt provborrning och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:1571 av Jan R Andersson (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över eventuella miljökonsekvenser av uranbrytning i Sverige och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:1618 av Elin Segerlind m.fl. (V):

13. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige i förhandlingar om havsrättskonventionen bör driva krav om införande av moratorium mot gruvdrift på djuphaven och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:1813 av Sten Bergheden (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om stärkt äganderätt i minerallagen och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:2531 av Kristina Yngwe och Sofia Nilsson (båda C):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka markägarperspektivet i minerallagstiftningen och tillkännager detta för regeringen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kommunalt veto införs mot prospektering och utvinning av mineraler i alunskiffer och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:2568 av Mats Green (M):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om införande av Royalties for Regions vid gruvverksamhet och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:2663 av Louise Meijer m.fl. (M):

23. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att inkludera avfallskostnader vid prövning av en fyndighets brytvärdighet och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:2677 av Lars Hjälmered m.fl. (M):

24. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning som förstärker äganderätten i gruvnäringen och ger en rimlig avkastning till markägaren, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

25. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över markägarens rättigheter som fordringsägare när det gäller dennes del av mineralersättningen vid en konkurs och tillkännager detta för regeringen.

26. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda och återkomma med konkreta åtgärder för att förkorta handläggningstiderna och förenkla tillståndsprocesserna i gruv- och mineralnäringen och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:2761 av Kjell-Arne Ottosson m.fl. (KD):

8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ett förbud ska införas mot utvinning av skiffergas i Sverige och tillkännager detta för regeringen.

24. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ett förbud mot oljeborrning ska införas i Östersjön och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:2852 av Jonas Eriksson m.fl. (MP):

5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att i lag peka ut och skydda fler områden från prospektering och gruvverksamhet och tillkännager detta för regeringen.

8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ställa högre krav på lönsamhetsbedömningar enligt minerallagen så att även beräknade kostnader för efterbehandling omfattas och tillkännager detta för regeringen.

9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att gå vidare med förslagen från utredningen Statens gruvliga risker (SOU 2018:59) och tillkännager detta för regeringen.

12. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att höja nivån på mineralersättningen och se över hur intäkterna från denna fördelas mellan stat och markägare och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:2961 av Edward Riedl (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att upphäva förbudet mot uranutvinning i Sverige och tillkännager detta för regeringen.