Bet. 2019/20:SfU22

Socialförsäkringsutskottet s betänkande

2019/20 : SfU22

Arbetskraftsinvandring

Sammanfattning

Utskottet föreslår att riksdagen avslår ett flertal motionsyrkanden om bl.a. visum för s.k. högkvalificerad arbetskraft, behovsprövning av arbetskraftsin vandring, villkor för arbetstillstånd, handläggningstider och åtgärder mot missbruk av regler.

I betänkandet finns nio reservationer ( M , SD, KD, L) och t re särskilda yttranden (C, V , KD ) .

Behandlade förslag

Ett femtio tal yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2019/20.

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Utskottets överväganden

Arbetskraftsinvandring

Reservationer

1. Attrahera högkvalificerad arbetskraft, punkt 1 (M)

2. Attrahera högkvalificerad arbetskraft, punkt 1 (SD)

3. Arbetstillstånd, punkt 2 (M)

4. Arbetstillstånd, punkt 2 (SD)

5. 30-dagarsgaranti, punkt 3 (M, SD, KD)

6. Administration i övrigt, punkt 4 (SD)

7. Administration i övrigt, punkt 4 (L)

8. Åtgärder mot missbruk av regler m.m., punkt 5 (M)

9. Åtgärder mot missbruk av regler m.m., punkt 5 (SD)

Särskilda yttranden

1. Attrahera högkvalificerad arbetskraft, punkt 1 (C)

2. Attrahera högkvalificerad arbetskraft, punkt 1 (KD)

3. Åtgärder mot missbruk av regler m.m., punkt 5 (V)

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden 2019/20

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.

Attrahera högkvalificerad arbetskraft

Riksdagen avslår motionerna

2019/20:811 av Magnus Persson m.fl. (SD) yrkande 5,

2019/20:828 av Louise Meijer m.fl. (M) yrkande 9,

2019/20:1471 av Kristina Axén Olin och Johan Forssell (båda M),

2019/20:1994 av Lars Hjälmered (M) yrkandena 3 och 4,

2019/20:2256 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkandena 6, 7 och 10,

2019/20:2744 av Fredrik Malm m.fl. (L) yrkande 1,

2019/20:2881 av Boriana Åberg (M) yrkande 1,

2019/20:2988 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkande 27,

2019/20:3119 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 19,

2019/20:3120 av Paula Bieler m.fl. (SD) yrkandena 1–4,

2019/20:3138 av Mathias Tegnér och Helene Hellmark Knutsson (båda S),

2019/20:3215 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkande 1,

2019/20:3244 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkande 5 och

2019/20:3260 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 6.

Reservation 1 (M)

Reservation 2 (SD)

2.

Arbetstillstånd

Riksdagen avslår motionerna

2019/20:2256 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkandena 2–4,

2019/20:3059 av Fredrik Schulte (M) yrkandena 8, 9, 11 och 12,

2019/20:3120 av Paula Bieler m.fl. (SD) yrkandena 11 och 15 samt

2019/20:3215 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkande 3.

Reservation 3 (M)

Reservation 4 (SD)

3.

30-dagarsgaranti

Riksdagen avslår motionerna

2019/20:2256 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 5,

2019/20:2988 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkande 28 och

2019/20:3120 av Paula Bieler m.fl. (SD) yrkande 9.

Reservation 5 (M, SD, KD)

4.

Administration i övrigt

Riksdagen avslår motionerna

2019/20:1994 av Lars Hjälmered (M) yrkandena 1 och 5,

2019/20:2744 av Fredrik Malm m.fl. (L) yrkande 2,

2019/20:3120 av Paula Bieler m.fl. (SD) yrkandena 8 och 10 samt

2019/20:3215 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkande 2.

Reservation 6 (SD)

Reservation 7 (L)

5.

Åtgärder mot missbruk av regler m.m.

Riksdagen avslår motionerna

2019/20:178 av Martina Johansson (C),

2019/20:1016 av Sten Bergheden (M) yrkande 3,

2019/20:1869 av Fredrik Olovsson m.fl. (S),

2019/20:2881 av Boriana Åberg (M) yrkande 3,

2019/20:2988 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkande 31,

2019/20:3120 av Paula Bieler m.fl. (SD) yrkandena 13, 14, 17 och 19,

2019/20:3121 av Paula Bieler m.fl. (SD) yrkandena 4 och 5 samt

2019/20:3248 av Johan Hedin m.fl. (C) yrkande 33.

Reservation 8 (M)

Reservation 9 (SD)

Stockholm den 23 april 2020

På socialförsäkringsutskottets vägnar

Rikard Larsson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Rikard Larsson (S), Solveig Zander (C), Christina Höj Larsen (V), Karolina Skog (MP), Betty Malmberg (M), Josefin Malmqvist (M), Lotta Olsson (M), Niklas Wykman (M), Arman Teimouri (L), Anna Vikström (S), Annelie Karlsson (S), Ingela Nylund Watz (S), Jörgen Hellman (S), David Lång (SD), Mattias Bäckström Johansson (SD), Tobias Andersson (SD) och Camilla Brodin (KD).

Redogörelse för ärendet

I detta betänkande behandlar utskottet ett flertal motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2019/20. Yrkandena rör bl.a. högkvalificerad arbetskraft, behovsprövning av arbetskraftsinvandring , handläggningstider och villkor för arbetstillstånd samt missbruk av regl e r.

En f ö rteck ning ö ver beha n d l ade f ö r sl ag finns i bilagan.

Utskottets överväganden

Arbetskraftsinvandring

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden bl.a. om visum för s.k. högkva lificerad arbetskraft, om behovsprövning av arbetskraftsinvandring, om villkor för arbetstillstånd och om åtgärder mot missbruk av reg ler .

Jämför reservation 1 (M), 2 (SD), 3 (M), 4 (SD), 5 (M, SD, KD), 6 (SD), 7 (L), 8 (M) och 9 (SD) samt särskilt yttrande 1 (C), 2 (KD) och 3 (V).

Gällande ordning

Bestämmelser om visering

Bestämmelser om Schengen visering finns i EU:s viseringskodex , förordning EG nr 810/2009 , och ska tillämpas på alla tredjelandsmedborgare som är skyl diga att inneha visering när de passerar medlemsstaternas yttre gränser. Förordningen g äller viseringar för transiteringar eller planerade vistelser på medlemsstaternas territorium som in te varar längre än tre månader.

I 3 kap. 4 § utlänningslagen (2005:716) , förkortad UtlL , anges att nationell visering får beviljas om det finns särskilda skäl. En sådan visering ger tillstånd att resa in i och vistas i Sverige och får beviljas för längre tid än tre månader, dock högst ett år.

Allmänt om arbetstillstånd

Som huvudregel ska en utlänning som ska arbeta i Sverige på grund av en anställning här eller u tomlands ha ett arbetstillstånd ( 2 kap. 7 § UtlL ) . Det finns dock undantag för vissa utlänningar , bl.a. medborgare i de nordiska länderna och i Schweiz och för de m med uppehållsrätt eller permanent uppehållstillstånd i Sverige.

U tlänning en ska vidare ha ansökt om arbetstillstånd och fått det beviljat före inresan i landet ( 6 kap. 4 § UtlL ) . Vissa undantag finns, bl.a. för ärenden som gäller förlängning av arbetstillstånd.

Enligt 6 kap. 2 § UtlL får ett arbetstillstånd ges till en utlänning som erbju dits anställning, om anställningen gör det möjligt för honom eller henne att försörja sig, och lönen , försäkringsskyddet och övriga anställningsvillkor inte är sämre än de villkor som följer av svenska kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen . Arbetstillstånd får endast ges om rekryteringsförfaran det är förenligt med Sveriges åtaganden inom EU.

Arbetstillstånd får inte ges för längre tid än två år och inte för längre tid än anställningstiden. Sammanlagt får tillståndstiden uppgå till högst fyra år eller, om det finns särskilda skäl, till sex år. Ett a rbetstillstånd ska knytas till en viss arbetsgivare och avse ett visst slags arbete. Efter en sammanlagd tillståndstid om två år ska tillståndet endast knytas till ett visst slag av arbete (6 kap . 2 a § UtlL ). En utlänning som under fyra av de sju senaste åren haft uppehållstill stånd för arbete får beviljas permanent uppehållstånd enligt 5 kap. 5 § UtlL .

Migrationsöverdomstolen har uttalat att en helhetsbedömning av villkoren under hela tillståndsperioden ska göras (MIG 2017:25) . I ett senare avgörande har d omstolen uttalat att kravet om en inkomst på 13 000 kronor per månad varit uppfyllt även då inkomsten understigit det beloppet under tre av 48 månader (MIG 2018:12).

När det gäller b ristyrken ska Migrationsverket enligt 5 kap. 12 § utlännings förordningen , förkortad U tlF , besluta om en förteckning över arbeten inom vilka det finns en stor efterfrågan på arbetskraft. Förteckningen ska upprättas i samråd med Arbetsförmedlingen och sammanslutningar av arbetsgivare respektive arbetstagare ska ges tillfälle att yttra sig .

Enligt 4 kap. 4 a § UtlF får tidsbegränsat uppehållstånd beviljas en familje medlem (bl.a. make/sambo, släkting i rakt nedstigande led till utlänningen) om utlänningen beviljats tidsbegränsat uppehållstånd för arbete. Uppehållstånd ska beviljas i samma omfattning som för den utlänning som anknytning finns t i ll.

Ett a rbetstillstånd kan återkallas för en utlänning som medvetet lämnat oriktiga uppgifter eller medvetet förtigit omständigheter som varit av betydelse för att få tillståndet . Ett a rbetstillstånd får även återkallas om det finns särskilda skäl (7 kap. 1 och 2 § § UtlL ). Vidare får ett uppehållstånd återkallas för en utlänning som rest in i landet, om utlänningen har beviljats arbetstillstånd och anställningen upphört, om inte utlänningen inom tre mån ader har fått en ny anställning som omfattas av arbetstillståndet eller inom samma tid ansökt om arbetstillstånd med anledning av en ny anställning och ansökan därefter beviljats ( 7 kap 3 § UtlL ) . Enligt 7 kap. 7 e § UtlL ska som regel ett uppehållstånd för arbete återkallas bl.a. om förutsättningarna för arbetstillståndet inte längre är uppfyllda eller om det erbjudna arbete t inte påbörjats inom fyra mån ader . Undantag kan göras om arbetsgivaren avhjälper bristen utan att Migrationsverket har vidtagit någon åtgärd.

I fråga om egenföretagare gäller enligt 5 kap. 5 § UtlL att uppehållstånd får beviljas en utlänning som har sin försörjning ordnad på annat sätt än genom anställning. Om utlänningen ska bedriva näringsverksamhet ska han eller hon ha förmåga att bedriva den aktuella verksamheten. Ett tidsbegränsat uppehåll stånd får beviljas enligt 5 kap. 10 § UtlL för den som önskar vistas i landet bl.a. för att bedriva näringsverksamhet. Enligt Migrationsöverdomstolen (MIG 2008:24) krävs för att uppehållstånd ska beviljas för egna företagare att den sökandes företagsplaner är realistiska, vilket bl.a. innebär att utlänningen måste ha en reell förmåga att driva den aktuell a verksamhet en . För att de ska anses realistiska ska sökanden kunna försörja sig på inkomsterna från näringsverksamheten och visa att han eller hon har ett verkligt och bestäm mande inflytande över den. Vidare måste sökanden visa att han eller hon i vart fall under det första året har egna medel att leva av.

EU- blåkort

Grundläggande bestämmelser om EU- blåkort finns i EU:s blåkortsdirektiv (2009/50/EG) vars bestämmelser är införda bl.a. i 6 a kap. utlänningslagen .

Enligt 6 a kap. 1 § UtlL ska en utlänning som har erbjudits en högkvalificerad anställning i Sverige med en anställnings tid om minst ett år beviljas ett uppehålls- och arbetstillstånd för högkvalificerad anställning . Detta gäller om lönen är minst en och en halv gånger den genomsnittliga bruttoårslönen i Sverige (lönetröskeln) och lönen, försäkringsskyddet och övriga anställningsvillkor inte är sämre än de villkor som följer av svenska kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen . Vidare krävs att utlänningen kan visa att han eller hon har, eller har ansökt om, en heltäckande sjukförsäkring som gäller i tre månader från inresan i Sverige, och rekryteringsförfarandet är förenligt med Sveriges åtaganden inom EU.

En anställning ska anses vara högkvalificerad om den förutsätter att utlänningen har en relevant och särskild kompetens för den i form av slutförda studier som motsvarar 180 högskolepoäng eller fem års yrkeserfarenhet inom det yrke eller den bransch som anställningen avser. Om den högkvalificerade anställningen gäller ett reglerat yrke ska utlänningen styrka behörigheten att få utöva yrket i Sverige.

Ett EU- blåkort ska enligt 6 a kap. 5 § UtlL gälla i högst två år med möjlighet till förlängning. Sammanlagt får tillståndstiden inte vara längre än fyra år. Därefter kan permanent uppehållstånd beviljas. Enligt 6 a kap. 7 § UtlL ska EU-blåkortet under de första två åren knytas till en viss anställning och avse ett visst slags arbete för att därefter endast knytas till ett visst slags arbete.

Åtgärder mot missbruk av reg e l verket

Av 6 kap. 6 a § UtlF följer att Migrationsverket får kontrollera att den som har beviljats arbetstillstånd enligt 6 kap. 2 § UtlL har påbörjat arbetet inom fyra månader från tillståndets första giltighetsdag och att förutsättningarna för arbetstillstånd enligt den bestämmelsen är uppfyllda under tillståndstiden.

En arbetsgivare till en utlänning som beviljats arbetstillstånd enligt 6 kap. 2 § UtlL ska på begäran av Migrationsverket lämna skriftlig uppgift om de villkor som gäller för utlänningens anställning. Uppgifterna ska lämnas på heder och samvete (6 kap. 6 b § UtlF ) .

Enligt 20 kap. 5 § UtlL döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet har en utlänning anställd som inte har rätt att vistas i Sverige eller har rätt att vistas här men saknar föreskrivet arbetstillstånd till böter eller fängelse i högst ett år. E n fysisk eller juridisk person som har en utlänning anställd ska betala en särskild avgift om utlänningen inte har rätt att vistas i Sverige eller saknar föreskrivet arbetstillstånd (20 kap. 12 § UtlL ).

D en som har begått ett brott som avses i 20 kap. 5 § första stycket 1 UtlL (har en anställd utlänning som inte har rätt att vistas i Sverige) får p å yrkande av allmän åklagare för en tid av högst fem år fråntas sin rätt till en del av eller alla offentliga stöd, bidrag och förmåner som har beviljats men ännu inte betalats ut eller kommit honom eller henne till del ( 20 kap. 15 § UtlL ) . Enligt 16 § samma kapitel kan även en återbetalningsskyldighet inträda.

S edan den 1 juli 2018 får Polismyndigheten genomföra en inspektion för att kontrollera om en arbetsgivare har en utlänning anställd som inte har rätt att vistas i Sverige eller som har rätt att vistas här men saknar arbetstillstånd . Inspektioner får endast genomföras inom verksamhetssektorer som är identi fierade som risksektorer i enlighet med artikel 14 i det s.k. sanktionsdirektivet ( 2009/52/EG ) . En i nspektion får genomföras på arbetsplatser och i lokaler där arbetsgivaren bedriver näringsverksamhet och utan att arbetsgivaren underrät tas i förväg (9 kap. 14 och 15 § § UtlL ).

L agen (2013:644) om rätt till lön och annan ersättning för arbete utfört av en utlänning som inte har rätt att vistas i Sverige gäller för en arbetsgivare som inte har vidtagit sådana kontrollåtgärder som avses i 20 kap. 12 § andra stycket UtlL (dvs. inte kontrollerat utlänningens rätt att vistas i Sverige) men som har en utlänning anställd som inte har rätt att vistas här. Enligt 4 och 5 §§ har en utlänning som utfört arbete under sådana förhållanden rätt till lön och annan ersättning från sin arbetsgivare. Vid tvist mellan utlänningen och arbetsgivaren ska, om inte någon av dem visar annat, lönen eller ersättningen anses motsvara den minimilön och ersättning som följer av kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen och utlänningen ska anses ha utför tre månaders heltidsarbete.

Motionerna

Attrahera h ögkvalificerad arbetskraft och investerar e

Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) begär i k ommittémotion 2019/20:2256 yrkande 6 ett tillkännagivande om att införa en s.k. one -stop - shop för myndighetskontakter för högkvalificerad arbetskraft. I yr k ande 7 begärs ett tillkännagivande om att införa ett speciellt visum för högkvalificerad arbetskraft som vill söka jobb i Sverige. I yrkande 10 begärs ett tillkännagivande om att förenkla reglerna om visum för dem som vill investera och starta företag i Sverige.

I m otion 2019/20:828 av Louise Meijer m.fl. (M) begärs i yrkande 9 ett tillkännagivande om att se över reglerna för visum för utländska experter, startup-företag och investerare. Motionär erna anser att d et bör införas särskilda talangvisum för att locka högkvalificerad arbetskraft.

I m otion 2019/20:1471 av Kristina Axén Olin och Johan Forssell (båda M) begärs ett tillkännagivande om att ta fram en talangstrategi. Enligt motio när erna bör bl.a. talangvisum för högkvalificerad arbetskraft införas och s.k. one -stop-shop för talanger inrättas.

I m otion 2019/20:1994 av Lars Hjälmered (M) begärs i yrkande 3 ett till kännagivande om att införa talangvisum för högkvalificerade personer. I samma motion yrkande 4 begärs ett tillkännagivande om att ändra reglerna för att underlätta för talangfulla personer att söka sig till Sverige för att starta företag och investera pengar. Enkla och tydliga regler bör enligt motionären införas för investerare och företagare.

I m otion 2019/20:2881 av Boriana Åberg (M) begärs i yrkande 1 ett tillkännagivande om att det ska bli lättare att attrahera högkvalificerad arbetskraft.

Paula Bieler m.fl. (SD) begär i k ommittémotion 2019/20:3120 yrkande 1 ett tillkännagivande om krav på höga kvalifikationer i arbetskraftsinvand ringen. Därmed avses enligt motionär erna t .ex. högre utbildning, längre erfa renhet inom ett specialiserat område, yrkesutbildning eller liknande. I yrkande 2 begärs ett tillkännagivande om en förteckning över bristyrken. På Migrationsverket s lista finns bl.a. servitörer och taxiförare. Eftersom arbetskraftsinvandring ska sätta höga kvalifikationer i fokus måste listan för ändras. I yrkande 3 begär motionär erna ett tillkännagivande om ett förstärkt blåkortssystem. Även om blåkortssystemet är införlivat i svensk rätt bör lag stiftningen ändras för att dra nytta av den högkompetenta arbetskraft som söker sig till Europa via blåkortssystemet. I yrkande 4 begärs ett tillkännagi vande om övrig arbetskraftsinvandring. Om en arbetsgivare inte lyckas hitta eftersökt kompetens inom Sverige och EU till en anställning som kvalificerar sig för blåkort eller bristyrkesförtur ska en ansökan med en beskrivning av sökandens särskilda kvalifikationer, ansökningsprocessen samt en motivering till varför ett undantag bör medges kunna göras . T jänsten ska ha varit tydligt utannonserad på för branschen lämpliga plattformar , som minst motsvarar E ures , under minst tio dagar .

Johanna Jönsson m.fl. (C) begär i k ommittémotion 2019/20:3244 yrkande 5 ett tillkännagivande om att se över hur det kan göra s mer attraktivt för arbetskraftsinvandrare att komma till Sverige. Åtgärder måste enligt motionärerna vidtas så att arbetskraft v äljer just Sverige . D et krävs vidare ett fungerande och mer samordnat system när arbetstagaren kommer hit.

Kristina Yngwe m.fl. (C) begär i k ommittémotion 2019/20:3260 yrkande 6 ett tillkännagivande om att värna arbetskraftsinvandring en . Livsmedels branschen är enligt motionärerna beroende av tillfälligt anställd personal som är visstidsanställda eller säsongsanställda. Det är därför viktigt att slå vakt om flexibla arbetsformer .

Hans Eklind m.fl. (KD) begär i k ommittémotion 2019/20:2988 yrkande 27 ett tillkännagivande om arbetskraftsinvandring. Enligt motionärerna b idrar arbetskraftsinvandring till att ett land utvecklas och till en växande ekonomi. Motionärerna vill se fler lagliga vägar in i Sverige för den som vill ko m ma hit och arbeta .

F redrik Malm m.fl. (L) begär i k ommittémotion 2019/20:2744 yrkande 1 ett tillkännagivande om att arbetskraftsinvandring handlar om Sveriges tillväxt och konkurrenskraft. Bristen på kompetens hindrar i dag många företag från att växa och bidra till tillväxt. Det måste därför bli lättare att anställa människor med nyckelkompetens från andra länder .

I motion 2019/20:3138 av Mathias Tegnér och Helene Hellmark Knutsson (båda S) begärs ett tillkännagivande om att se över möjligheten att inrätta en s.k. one -stop - shop för underlätta högkvalificerad arbetskraftsinvandring. Vägen in i Sverige kan enligt motionärerna effektiviseras med samordnad information och möjlighet till hjälp av flera myndigheter vid samma tillfälle.

Behovsprövad arbetskraftsinvandring

Magnus Persson m.fl. (SD) begär i k ommittémotion 2019/20:811 yrkande 5 ett tillkännagivande om att införa behovsprövad arbetskraftsinvandring base rad på kompetensbehov.

Jimmie Åkesson m.fl. (SD) begär i ko mmittémotion 2019/20:3119 yrkande 19 ett tillkännagivande om en behovs- och kompetensbaserad arbetskraftsin vandring . Arbetsmarknadens behov, möjliggörandet av kompetensutbyte och värnandet av arbetstagares villkor bör enligt motionär erna gälla för arbets kraftsinvandring.

I m otion 2019/20:3215 av Markus Wiechel m.fl. (SD) begärs i yrkande 1 ett tillkännagivande om att införa behovsprövad arbetskraftsinvandring för att säkerställa att arbetstillfällen på den svenska arbetsmarknaden i första hand går till befintliga arbetslösa invånare.

Villkor för arbetstillstånd

Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) begär i k ommittémotion 2019/20:2256 yrkande 2 ett tillkännagivande om att förändra kravet på utannonseringen av en tjänst vid arbetskraftsinvandring så att lagen blir mer anpassad efter dagens arbetsmarknad. Ett krav för arbetstillstånd är att tjänsten är annonserad via E ures . Något krav på att tredjelandsmedborgare ska hitta arbetet via en annons i E ures finns inte. Inte heller kräver EU detta . Det bör därför räcka med ett allmänt krav i lag om att annonsen ska vara synlig för EU-medborgare. I samma motion yrkande 3 begärs ett tillkännagivande om att förändra försörjningskravet vid arbetskraftsinvandring från ett fast belopp till ett krav på att personen under sin tid i Sverige inte ska behöva försörjningsstöd eller annat stöd för att klara ett skäligt uppehälle genom arbete. Försörjningskravet är enligt motionärerna alltför stelbent utformat. I yrkande 4 begärs ett tillkännagivande om att ersätta kravet på kollektivavtalsenlig lön vid arbetskraftsinvandring med en lön kopplad till lönestatistiken. Den som arbetskraftsinvandrar ska inte tjäna mindre än t.ex. den lägst avlönade decilen .

I m otion 2019/20:3059 av Fredrik Schulte (M) begärs i yrkande 8 ett tillkännagivande om att kravet på att kollektivavtalen ska var normerande för arbetstillstånd bör ersättas med ett generellt krav på att lönen ska motsvara de faktiska lönenivåerna inom berörd bransch. I yrkande 9 begärs ett tillkännagivande om att försörjningskravet för arbetstillstånd måste göras mer flexibelt och inte fastna vid en strikt tillämpad inkomstgräns på dagens 13 000 kr onor per mån ad . Så länge en person kan leva ett skäligt liv utan att belasta det offentliga är det enligt motionären inte rimligt att han eller hon utvisas. I yrkande 11 begärs ett tillkännagivande om att förbudet mot att ha flera anställningar för att kunna få eller behålla ett arbetstillstånd bör s lopas . I yrkande 12 begärs ett tillkännagivande om att beviljandet av arbetstillstånd för och anställning av en utomeuropeisk individ inte bör behöva föregås av att samma jobb först utannonseras i EU:s platsbank E ures . Enligt motionären bör även andra plattformar som är tillgängliga för alla vara godtagbara .

Paula Bieler m.fl. (SD) begär i k ommittémotion 2019/20:3120 yrkande 11 ett tillkännagivande om en möjlighet att byta arbetsgivare och yrkestitel. Arbetstillstånd bör beviljas för yrkeskategorier i stället för att knytas till en specifik arbetsgivare. I yrkande 15 begärs ett tillkännagivande om grundläg gande krav för arbetstillstånd . Anställningsvillkoren bör enligt motionärerna motsvara minst kollektivavtalsliknande villkor och i övrigt följa svensk lag. Vidare ska arbetstagaren redan vi d inresan ha en giltig sjukförsäkring och ett ordnat boende samt medföljande behandlas enligt övriga regler för anhöriginvandring.

I m otion 2019/20:3215 av Markus Wiechel m.fl. (SD) begärs i yrkande 3 ett tillkännagivande om en översyn av lagstiftningen om semesteruttag och utbetalning av lön till personer som gynnar det svenska näringslivet. Personer som investerat i svenska företag och gynnar svensk arbetsmarknad ska inte riskera att utvisas för att de inte tagit ut tillräckligt mycket lön eller för lite semester.

Handläggningstider och administration i övrigt

Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) begär i k ommittémotion 2019/20:2256 yrkande 5 ett tillkännagivande om att Migrationsverket bör få öronmärkta anslag för handläggning av ansökningar om arbetstillstånd . Motionärerna anser att e n 30-dagarsgaranti vid komplett ansökan bör införas. Detsamma s ka gälla vid ansökan om förlängning. En del av Migrationsverket s förvaltningsanslag bör därför öronmärkas för handläggning av dessa ansökningar .

I motion 2019/20:1994 av Lars Hjälmered (M) begärs i yrkande 1 ett tillkännagivande om handläggningstider och rättspraxis. Migrationsverket har enligt motionären ohemula handläggningstider och en rättspraxis där småfel leder till att arbetstillstånd inte ges eller inte förlängs. Ny lagstiftning krävs så att inte småfel kan stoppa en ansökan. I yrkande 5 begärs ett tillkännagivande om att underlätta myndighetsadministration för personer som kommer till Sverige för att studera, arbeta, starta företag eller investera pengar. Att få ett samordningsnummer kan t.ex. ta lång tid.

Paula Bieler m.fl. (SD) begär i k ommittémotion 2019/20:3120 yrkande 8 ett tillkännagivande om tydliga regler och en lätthanterlig ansökningsprocess. Migrationsverket bör få i uppdrag att förtydliga vilka regler som gäller och förenkla ansökningsprocessen så att intressenter kan överblicka vilka krav som kommer att ställas. I yrkande 9 begärs ett tillkännagivande om en 30-dagarsgaranti vid komplett ansökan om arbetstillstånd . Motionärerna vi ll korta handläggningstiderna och öka möjligheterna till digitalisering. I yrkande 10 begärs ett tillkännagivande om ökat fokus på arbetsmarknads- och studerandeärenden. Arbetsgivare får vänta orimligt länge på att få anställa högkvalificerad arbetskraft och utländska studenter har inte fått sitt tillstånd förrän efter terminsstart.

I m otion 2019/20:3215 av Markus Wiechel m.fl. (SD) begär s i yrkande 2 ett tillkännagivande om att Migrationsverket ska prioritera högkvalitativ arbetskraftsinvandring framför lågkvalitativ.

Hans Eklind m.fl. (KD) begär i k ommittémotion 2019/20:2988 yrkande 28 ett tillkännagivande om att förkorta handläggningstiderna för arbetstillstånd och införa en 30-dagarsgaranti. Garantin ska enligt motionärerna gälla vid komplett ansökan. Vidare bör k ravet på fackligt yttrande ses över och digitalisering en öka .

Fredrik Malm m.fl. (L) begär i k ommittémotion 2019/20:2744 yrkande 2 ett tillkännagivande om att se över myndighetsansvaret för frågan om arbets kraftsinvandring. Enligt motionärerna finns det skäl att lyfta frågan om vilken myndighet som är mest lämpad för att hantera frågor om arbetskraftsinvand ring. Migrationsverkets h andläggningstider är t.ex. alltför långa .

Åtgärder mot missbruk av rege lverket

I motion 2019/20:1016 av Sten Bergheden (M) begärs i yrkande 3 ett tillkän nagivande om att se över straffskalorna för brott som gäller utnyttjande av olaglig arbetskraft. D e som inte följer lagar och regler måste få kännbara straff.

I m otion 2019/20:2881 av Boriana Åberg (M) begärs i yrkande 3 ett till kännagivande om en översyn av reglerna för arbetskraftsinvandring av lågkva lificerad arbetskraft. Etniska nätverk anställer enligt motionären släktingar och bekanta från sina hemländer som ett sätt att få uppehållstånd i Sverige.

Paula Bieler m.fl. (SD) begär i k ommittémotion 2019/20:3120 yrkande 13 ett tillkännagivande om ytterligare åtgärder för att stoppa kompetensutvis ningar. Det bör enligt motionärerna utredas hur arbetstagare ska kunna ta del av rapporterade kontrolluppgifter, inbetalda socialavgifter och dylikt som ålig ger arbetsgivare. Arbetstagaren skulle då själv kunna säkerställa efterlevnaden av gällande regelverk. I yrkande 14 begärs ett tillkännagivande om höjd status för arbetskraftsinvandring. Sammanblandningen av asyl- och arbetskraftsin vandring bör stoppas. S å kallade spårbyten ska enligt motionärerna inte få förekomma. I yrkande 17 begärs ett tillkännagivande om arbetsplatsin spek t ioner. Enligt motionärerna ska dessa vara oanmälda och gälla alla branscher. I yrkande 19 begärs ett tillkännagivande om en särskild satsning mot missbruk av utländska bärplockare. Skadliga kryphål måste täppas till och anständiga villkor garanteras. Särskilt fokus bör sättas på kontroller och upp följning.

Paula Bieler m.fl. (SD) begär i k ommittémotion 2019/20:3121 yrkande 4 ett tillkännagivande om åtgärder mot illegal arbetskraft. Enligt motionärerna behöver lagstiftning en skärpas. I yrkande 5 begärs ett tillkännagivande om krafttag mot företag som anställer personer illegal t . Det k rävs kännbara påföljder för företag som medvetet eller av otillbörlig oaktsamhet anställer illegal arbetskraft.

I m otion 2019/20:178 av Martina Johansson (C) begärs ett tillkännagivande om arbetet mot människohandel . En u tredning behöv er tillsättas för att säkerställa att svensk arbetskraftsinvandring inte öppnar för människohandel.

Johan Hedin m.fl. (C) begär i k ommittémotion 2019/20:3248 yrkande 33 ett tillkännagivande om ökade kunskaper och åtgärder mot människohandel.

Hans Eklind m.fl. (KD) begär i k ommittémotion 2019/20:2988 yrkande 31 ett tillkännagivande om att utreda konsekvenserna av möjligheten till spårbyte . D enna möjlighet utnyttjas på ett sätt som strider mot lagstiftningen. En dramatisk ökning av antalet spårbytare har enligt motionärerna skett.

I motion 2019/20:1869 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) begärs ett tillkännagivande om skarpare kontroller och högre sanktionsavgifter. Det behövs skärpta kontroller och sanktionsavgifter na för arbetsgivare som använder utländsk personal utan tillstånd bör höjas rejält. Även företrädare för bolag bör kunna dömas till mer kännbara fängelsestraff om de bryter mot regler på svensk arbetsmarknad.

U tskottets ställningstagande

Attrahera högkvalificerad arbetskraft och investerare

Nya och utvidgade regler för arbetskraftsinvandring infördes 2008 för att underlätta rekryteringen av arbetskraft från tredjeländer. Utskottet har därefter återkommande uttalat sig om betydelsen av den svenska arbetskraftsinvand ringen. Svenska företag agerar i stor omfattning på en global marknad där arbetskraftens kompetens och kunskaper avgör företagens förmåga att konkur rera. En allt större andel av arbetskraften blir alltmer rörlig, och Sveriges för måga att attrahera arbetskraftsinvandrare är en avgörande framtidsfråga. Sve riges befolkning blir allt äldre, och många äldre har lämnat arbetslivet. Behovet av vård och omsorg kommer att öka till följd av att befolkningen blir allt äldre.

Utskottet noterar att de t på Migrationsverkets webbplats anges att totalt 19 415 arbetstillstånd för arbete beviljades under 2019 inom både högkvalifi cerade och lågkvalificerade yrkesområden.

Regeringen beslutade den 6 februari 2020 om direktiv till en utredning om åtgärder för att attrahera internationell kompetens och motverka utnyttjande av arbetskraftsinvandrare (dir. 2020:8). I direktiven anges bl.a. att den svenska arbetsmarknaden har ett fortsatt behov av arbetskraft med särskild kompetens. Arbetsgivarna efterfrågar bl.a. civilingenjörer, dataspecialister och systemut vecklare, men också personal med annan typ av specialiserad bakgrund, sär skilt på det naturvetenskapliga och tekniska området. Arbetsförmedlingen bedömer att det under de närmaste åren kommer att vara särskild efterfrågan på arbetskraft med denna inriktning och inom sjukvården. Att utländsk kom petens efterfrågas märks enligt direktiven också på att antalet beviljade uppe hållstillstånd för arbete fortsätter att öka.

Av direktiven framgår att den särskilda utredaren bl.a. ska ta ställning till hur en ny grund för uppehållstånd för högkvalificerade personer som har för avsikt att söka arbete och den som vill starta företag i Sverige bör utformas . Uppdraget bygger på en överenskommelse mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna.

Utredaren ska bl.a. ta ställning till o m reglerna om uppehållstillstånd för att bedriva näringsverksamhet är ändamålsenliga och vid behov lämna förslag på förändringar , om det nuvarande kravet på fyra månade r s anställning vid s.k. spårbyte bör förkortas och hur marknadsföringen av Sverige som ett land för högkvalificerad arbetskraftsinvandring och företagande kan förbättras . Vidare ingår i uppdraget att ta ställning till om det finns behov av ytterligare myndighetssamverkan vid arbetskraftsinvandring .

Uppdraget ska delredovisas senast den 1 februari 2021 och slutredovisas senast den 1 november 2021.

Utskottet noterar att riksdagen nyligen med stöd av sin initiativrätt gett regeringen till känna att uppdraget även ska omfatta att lämna författningsförslag bl.a. i syfte att de s.k. kompetensutvisningarna ska upphöra (bet. 2019/ 20:SfU 25, rskr. 2019/20: 198 ).

I flera motion er pekas på vikten av att dels underlätta för och prioritera högkvalificerad arbetskraft som vill söka sig till Sverige för att arbeta eller bedriva näringsverksamhet , dels göra det attra ktivt för investerare att komma hit. I några yrkanden föreslås att det ska inför a s särskilda talangvisum för dessa grupper och att en s.k. one -stop-shop ska inrättas .

Utskottet anser att regeringen med de ovan redovisade direktiven pekar på ett beh o v av att förändra och förbättra regelverket för arbetskraftsinvandring i den riktning som motionärerna efterlyser. Enligt utskottets mening saknas det skäl att föregripa utredningsresultatet. Utredningsresultatet och regeringens beredning av kommande förslag bör således avvaktas. Därm ed avsty r ker utskottet motionerna 2019/20:2256 (M) yrkandena 6, 7 och 10, 2019/20:828 (M) yrkande 9, 2019/20:1471 (M), 2019/20:1994 (M) yrkandena 3 och 4, 2019/20:2881 (M) yrkande 1, 2019/20:3120 (SD) yrkande na 1 – 4 , 2019/20:3244 (C) yrkande 5, 2019/20:3260 (C) yrkande 6, 2019/20:2988 (KD) yrkande 27 , 2019/20:2744 (L) yrkande 1 och 2019/20:3138 (S) .

Även motionerna 2019/20:811 yrkande 5, 2019/20:3119 (SD) yrkande 19 och 2019/20:3215 (SD) yrkande 1 om behovsprövad och kompetensbaserad arbetskraftsinvandring avstyrks med det anförda .

Villkor för arbetstillstånd

Arbetstillstånd får enligt utlänningslagen endast ges om rekryteringsförfaran det är förenligt med Sveriges åtaganden inom EU, dvs. att landets egna befolk ning samt befolkningen i övriga EU/EES och Schweiz ska ha företräde till arbetstillfällena. Arbetsgivaren måste annonsera tjänsten inom berörda länder i minst tio dagar innan en person anställs. På Migrationsverkets webbplats anges att annonsering ska göras genom Arbetsförmedlingens platsbank, vilket syns i den europeiska platsbanken E ures , eller på annat sätt som motsvarar annonsering i E ures och är tillgänglig i EU/EES och Schwei z . Migrationsöverdomstolen har i ett vägledande avgörande den 24 januari 2018 prövat ett fall där arbetsgivaren inte använt sig av E ures (MIG 2018:2). Domstolen fann att det inte kan krävas att varje tjänst utannonseras genom kanaler som riktar sig till samtliga personer i EU/EES och Schweiz. Domstolen fann vidare att den databas som använts för utannonsering var en naturlig kanal för rekrytering av den krets av personer som kunde komma i fråga för tjänsten och att annonsen fått tillräcklig spridning, varför rekryteringsförfarandet ansågs som förenligt med Sveriges åtaganden.

U tskottet bedömer att de nuvarande kraven på annonsering vid rekrytering av arbetskraftsinvandrare är rimliga. Något skäl för riksdagen att göra ett tillkännagivande med anledning av motionerna 2019/20:2256 (M) yrkande 2 och 2019/20:3059 (M) yrkande 12 kan utskottet därför inte se. Motionerna avstyrks därmed.

När det gäller det s.k. försörjningskravet anges i proposition 2007/08:147 (s. 27) att det förhållandet att utlänningen kan försörja sig i första hand ställer krav på arbetstiden. Den måste vara av sådan om fattning att inkomsten från den erbjudna anställningen inte är så låg att den anställde behöver försörjningsstöd enligt socialtjänstlagen (2001:453) för att klara bostad och uppehälle. Migrationsverket utgår i sina bedömningar från riksnormen för beräkning av skäliga kostnader för försörjningsstöd enligt socialtjänstlagen med tillägg av en rimlig schablonkostnad för boende, hushållsel, resor till och från arbetet, hemförsäkring samt avgift till fackförening och a - kassa. En bruttolön som uppgår till minst 13 000 kronor per månad vid heltid bedöms vara tillräcklig för att uppfylla försörjningskravet. Migrationsöverdomstolen har ställt sig bakom denna princip för bedömningen (MIG 2015:11).

U tskottet anser a tt det är vi ktigt att det finns en tydlig gräns för försörjningskravet inte minst för att undvika tillämpningssvårigheter men också för att den som vill arbetskraftsinvandra till Sverige ska veta vad som krävs av honom eller henne . Utskottet anser inte att det finns skäl för riksdagen att göra ett tillkännagivande till regeringen och avstyrker där för motionerna 2019/20:2256 (M) yrkande 3 och 2019/20:3059 (M) yrkande 9.

Ytterligare ett krav för arbetstillstånd är att lönen, försäkringsskyddet och övriga anställningsvillkor inte är sämre än de villkor som följer av svenska kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen. När ett arbetstillstånd beviljas kopplas det i dag till ett visst slag av yrke och till en viss arbetsgivare under de första två åren. Därefter kopplas det endast till ett visst slag av yrke. Regelverket utgår dessutom från att arbetstagaren har endast en anställning. Detta ligger i linje med att arbetstillstånd beviljas för att avhjälpa en enskild arbetsgivares svårighet att rekrytera och att det är mot en viss anställning som villkoren för tillståndet prövats. Samtidigt underlättar detta även Migrations verkets kontroll och bidrar till att upprätthålla en reglerad invandring. Utskot tet anser att även dessa krav är rimliga och avstyrker därför motionerna 2019/20:2256 (M) yrkande 4 , 2019/20:3059 (M) yrkandena 8 och 11 samt 2019/20:3120 (SD) yrkande na 11 och 15 . Även motion 2019/20:3215 (SD) yrkande 3 avstyrks med det anförda.

Handläggningstider och administration

När det gäller frågan om Migrationsverkets handläggningstider konstaterar utskottet att riksdagen i mars 2018 uppmanade regeringen att snarast åter komma till riksdagen bl.a. med förslag om att förkorta handläggningstiderna (bet . 2017/ 18:SfU 17, rskr. 2017/18:208) . I regeringens skr ivelse 2019/20:75 anges att Migrationsverket i regleringsbrevet för 2017 f ick i uppdrag att ta fram en handlingsplan för att korta handläggningstiderna avsevärt . Vidare hän visa r regeringen till regleringsbreven för 2018 och 2019 vari angavs att hand läggningstiderna ska vara s å korta som möjligt.

Av Migrationsverkets årsredovisning för 2019 framgår att a ntalet ansökningar om arbetstillstånd fortsatte att öka under 2019. Ökningen skedde både för förstagångs- och förlängningsansökningar och gällde såväl arbetstagare som deras anhöriga. Antalet avgjorda ärenden öka de jämfört med 2018, men antalet öppna ärenden ökade ändå under året. Ökningen av ansökningar om arbetstillstånd bedöms i huvudsak bero på en fortsatt stark efterfrågan på arbetskraft, där ökningen skett i flera yrkeskategorier. Trots det höga antalet nya ärenden har handläggningstiden minskat och andelen beslut som fattas inom förordningstid har ökat något.

Av årsredovisningen kan vidare utläsas att f lertalet av vidareutvecklingsin satser na har vidtagits för att konsolidera digitaliseringen av handläggningspro cesserna. I nsatserna syftar till att öka andelen digitala och kompletta ansök ningar samt att effektivisera flödet och att korta ledtider. Andelen webbansök ningar är sedan tidigare hög för arbetsmarknadsärenden men andelen har ökat något ytterligare under året.

I flera motioner framställs krav på en garanti om att kompletta ansökningar om arbetstillstånd ska behandlas inom 30 dagar hos Migrationsverket, och att möjligheterna till digital hantering ska utökas. Migrationsverkets verksamhet påverkas av antalet inkommande ärenden, som bl.a. beror på omvärldsfaktorer som det är svårt att råda över . Detta påverkar i sin tur handläggningstiderna. U tskottet menar fortfarande att handläggningstiderna behöver kortas men anser med hänsyn till de åtgärder myndigheten vidtagit att något ytterligare tillkännagivande inte är nödvändigt. N ågot tillkännagivande om en 30 - dagarsgaranti för handläggning av arbetstillstånd eller om digital hantering är därmed inte aktuellt . Med det anförda avstyrks motionerna 2019/20:2256 (M) yrkande 5, 2019/20:3120 (SD) yrkande 9 och 2019/20:2988 (KD) yrkande 28. Även motion 2019/20:2744 (L) yr k ande 2 om en översyn av myndighetsansvaret för arbetskraftsinvandringen avstyrks liksom motionerna 2019/20:1994 (M) yrkandena 1 och 5 och 2019/20:3120 (SD) yrkandena 8 och 10 om Migrationsverkets handläggningstider respektive myndighetens ansökningsprocess avstyrks med vad som nyss anförts .

Vad gäller förslaget om att Migrationsverket ska prioritera högkvalitativ arbetskraftsinvandring framför lågkvalitativ sådan vill utskottet hänv i sa till den nyligen tillsatta utredningen om åtgärder för att attrahera internationell kompetens och motverka utnyttjande av arbetskraftsinvandrare. Eftersom u tredningen bl.a. ska lämna förslag om en ny grund för uppehållstånd för högkvalificerade personer anser utskottet att utredningsresultatet bör avvaktas . M otion 2019/20:3215 (SD) yrkande 2 avstyrks därmed .

Åtgärder mot missbruk av regler m.m.

Utskottet anser att det är positivt att arbetskraftsinvandringen fortsätter att ligga på en hög nivå, eftersom den fyller viktiga behov på den svenska arbets marknaden och bidrar till att stärka ekonomin. Det är därför väsentligt att Sve rige även i fortsättningen har ett generöst system för arbetskraftsinvandring. Systemet får emellertid inte öppna för olika typer av missbruk, t.ex. i form av dåliga arbets villkor, falska anställningar och handel med anställningsavtal. Emellertid är det obestridligt att sådant förekommer , vilket riksdagen i mars 2018 uppmärksammade regeringen på genom ett tillkännagivande med inne börd att regeringen snarast skulle ge Migrationsverket ett uppdrag att förstärk a arbete t mot missbruk av reglerna om arbetskraftsinvandring (bet. 2017/ 18:SfU 17, rskr. 2017/18:208) . I skrivelse 2019/20:75 hänvisar rege ringen till utredningsdirektiven om åtgärder för att attrahera kompetens och motverka utnyttjande av arbetskraftsinvandrare (dir. 2020:8).

U tskottet välkomnar att regeringen nu har gett en särskild utredar e i upp drag att lämna förslag som syftar till att motverka olika former av missbruk . Av direktiven framgår att det i utredarens uppdrag ingår att ta ställning till om uppsåtliga förfaranden som möjliggör att inresa i Sverige kan ske med stöd av uppehållstillstånd som utfärdats på oriktiga uppgifter ska straffbeläggas och vid behov lämna författningsförslag. I uppdrag et ingår också att kartlägga vissa företeelser. Det gäller hur och i vilken utsträckning regelverket för arbetskraftsinvandring används för organiserat missbruk , i vilken utsträckning deltidsarbetande arbetskraftsinvandrare, särskilt i arbetskraftsintensiva branscher, är utsatta för exploatering samt förekomsten av handel med uppehållstillstånd för arbete . Utredaren ska vid behov lämna förslag eller föreslå andra åtgärder.

Utskottet noterar att riksdagen med stöd av sin initiativrätt nyligen har uppmanat regeringen att senast den 1 maj 2020 besluta om tilläggs direktiv för nämnda utredning (bet. 2019/ 20:SfU 25, rskr. 2019/20: 198 ). De nya uppdraget innebär bl.a. att lämna författningsförslag om skärpta straff för arbetsgivare som utnyttjar systemet med arbetskraftsinvandring och en rätt till skadestånd för arbetstagare som utnyttjas.

Eftersom frågan om att motverka olika former av missbruk av systemet för arbetskraftsinvandring nu är föremål för utredning anser utskottet att det saknas skäl för riksdagen att i nuläget göra tillkännagivanden med anledning av motionerna 2019/20:1016 (M) yrkande 3, 2019/20:2881(M) yrkande 3, 2019/20:3120 (SD) yrkande 19, 2019/20:3121 (SD) yrkandena 4 och 5, 2019/20:178 (C), 2019/20:3248 (C) yrkande 3 3 och 2019/20:1869 (S).

När det gäller s.k. spårbyte får enligt utlänningslagen ett tidsbegränsat uppehållstånd beviljas en utlänning vars ansökan om uppehållstånd bl.a. som flykting eller annan skyddsbehövande avslagits genom ett lagakraftvunnet beslut, om utlänningen vistas här och sedan minst fyra månader har en anställning som uppfyller de krav på försörjning som anges i lagen och som avser en tidsperiod om minst ett år från ansökningstillfället. Av de ovan nämnda direktiven (dir. 2020:8) kan utläsas att utredaren ska överväga om det nuvarande kravet på fyra månaders anställning bör förkortas och om utredaren finner en sådan ordning lämplig, lämna författningsförslag . Eftersom också frågan om spårbyte är föremål för utredning anser utskottet att utredningsresultatet bör avvaktas . Utskottet avstyrker där med motionerna 2019/20:3120 (SD) yrkande 14 och 2019/20:2988 (KD) yrkande 31. Även motion 2019/20:3120 (SD) yrkande 13 om arbetstagarens möjlighet att ta del av uppgifter som arbetsgivaren gett in avstyrks med vad utskottet anfört ovan.

Som tidigare redovisats får Polismyndigheten enligt det s.k. sanktionsdirektivet genomföra inspektion för att kontrollera om en arbetsgivare inom en verksamhetssektor som är identifierad som risksektor har en utlänning anställd som inte har rätt att vistas i Sverige eller som har rätt att vistas här men saknar arbetstillstånd. En i nspektion får genomföras på arbetsplatser och i lokaler där arbetsgivaren bedriver näringsverksamhet och utan att arbetsgivaren underrättas i förväg . I en av motionerna föreslå s en ändring som innebär att dessa oanmälda inspektioner ska gälla alla branscher. Enligt utskottets mening skulle en sådan ordning emellertid innebär a ett avsevärt intrång i arbetsgivares verksamhet . Utskottet k a n därför inte ställa sig bakom m otion 2019/20:3120 (SD) yrkande 1 7 och motionsyrkandet avstyrks därför.

Reservationer

1.

Attrahera högkvalificerad arbetskraft, punkt 1 (M)

av Betty Malmberg (M), Josefin Malmqvist (M), Lotta Olsson (M) och Niklas Wykman (M).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2019/20:2256 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkandena 6, 7 och 10,

bifaller delvis motionerna

2019/20:828 av Louise Meijer m.fl. (M) yrkande 9,

2019/20:1471 av Kristina Axén Olin och Johan Forssell (båda M),

2019/20:1994 av Lars Hjälmered (M) yrkandena 3 och 4 samt

2019/20:2881 av Boriana Åberg (M) yrkande 1 och

avslår motionerna

2019/20:811 av Magnus Persson m.fl. (SD) yrkande 5,

2019/20:2744 av Fredrik Malm m.fl. (L) yrkande 1,

2019/20:2988 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkande 27,

2019/20:3119 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 19,

2019/20:3120 av Paula Bieler m.fl. (SD) yrkandena 1–4,

2019/20:3138 av Mathias Tegnér och Helene Hellmark Knutsson (båda S),

2019/20:3215 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkande 1,

2019/20:3244 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkande 5 och

2019/20:3260 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 6.

Ställningstagande

Arbetskraftsinvandring bidrar både till att ett land utvecklas och till en växande ekonomi. I dag har Sverige en omfattande brist på arbetskraft inom flera sektorer vilket förhindrar många företag att utnyttja sin fulla potential.

Regelverket och handläggningsprocessen för särskilt prioriterad och kvali ficerad kompetens bör ses över och utvecklas . Bland annat bör e n s.k. one -stop-shop för högkvalificerad arbetskraft in rättas för att underlätta kontakten med myndigheter, t.ex. Skatteverket, Försäkringskassan och Migrationsver ket .

När det gäller högkvalificerad arbetskraft ligger det i Sveriges intresse att underlätta inresan i Sverige. Särskilda visum, talangvisum, för högkvalificerad arbetskraft som vill etablera sig i Sverige bör därför inrättas . Vidare bör reg lerna om visum för dem som vill investera och starta företag i Sverige för enkl as. E tt sådant visum bör dock vara begränsat till en kortare tid.

2.

Attrahera högkvalificerad arbetskraft, punkt 1 (SD)

av David Lång (SD), Mattias Bäckström Johansson (SD) och Tobias Andersson (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2019/20:811 av Magnus Persson m.fl. (SD) yrkande 5,

2019/20:3119 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 19 och

2019/20:3120 av Paula Bieler m.fl. (SD) yrkandena 1–4 och

avslår motionerna

2019/20:828 av Louise Meijer m.fl. (M) yrkande 9,

2019/20:1471 av Kristina Axén Olin och Johan Forssell (båda M),

2019/20:1994 av Lars Hjälmered (M) yrkandena 3 och 4,

2019/20:2256 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkandena 6, 7 och 10,

2019/20:2744 av Fredrik Malm m.fl. (L) yrkande 1,

2019/20:2881 av Boriana Åberg (M) yrkande 1,

2019/20:2988 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkande 27,

2019/20:3138 av Mathias Tegnér och Helene Hellmark Knutsson (båda S),

2019/20:3215 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkande 1,

2019/20:3244 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkande 5 och

2019/20:3260 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 6.

Ställningstagande

A rbetskraftsinvandring en till Sverige bör utgå från tre principer: att tillfredsställa arbetsmarknadens behov, möjliggöra kompetensutbyte och värna arbetstagares villkor.

All arbetskraftsinvandring bör i regel omgärdas av krav på höga kvalifi kationer. Därmed avses t.ex. högre utbildning, längre erfarenhet inom ett specialiserat område, yrkesutbildning eller liknande. Dessa kvalifikationer bör vara sådan a att det i regel tar mer än ett år att utbilda motsvarande kompetenser i Sverige Därmed säkerställs att arbetskraftsinvandringen inte konkurrerar med de många lågkvalificerade arbetslösa som redan finns på den svenska arbetsmarknaden.

På Migrationsverkets förteckning över bristyrken finns bl.a. servitörer och taxiförare. Eftersom arbetskraftsinvandring ska sätta höga kvalifikationer i fokus måste förteckningen förändras.

Det s.k. blåkort sdirektivet syftar specifikt till att förbättra möjligheten för högkvalificerad arbetskraft att flytta till EU. Direktivet slår fast att arbetstillstånd, ett s.k. blåkort , kan beviljas om uppställda krav på höga lönenivåer, finansierade sjukförsäkringar och vissa arbetsvillkor uppfylls . Även om b låkortssystemet är införlivat i svensk lagstiftning är det y tterst få av de uppehålls- och arbetstillstånd som beviljas som är baserade på blåkortsdirektivets krav . L agstiftning en bör därfö r ändras för att Sverige ska kunna dra nytta av den högkompetenta arbetskraft som söker sig till Europa via blåkortssystemet.

Om en arbetsgivare inte lyckas hitta kompetens inom Sverige eller EU till en anställning som kvalificerar sig för blåkort eller för bristyrkesförtur ska en ansökan med en beskrivning av sökandens särskilda kvalifikationer, ansökningsprocessen samt en motivering till varför ett undantag bör medges kunna göras. T jänsten ska ha varit tydligt utannonserad på för branschen lämpliga plattformar , som minst motsvarar EURES , under minst tio dagar.

3.

Arbetstillstånd, punkt 2 (M)

av Betty Malmberg (M), Josefin Malmqvist (M), Lotta Olsson (M) och Niklas Wykman (M).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2019/20:2256 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkandena 2 och 4 samt

2019/20:3059 av Fredrik Schulte (M) yrkande 12,

bifaller delvis motion

2019/20:3059 av Fredrik Schulte (M) yrkande 9 och

avslår motionerna

2019/20:2256 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 3,

2019/20:3059 av Fredrik Schulte (M) yrkandena 8 och 11,

2019/20:3120 av Paula Bieler m.fl. (SD) yrkandena 11 och 15 samt

2019/20:3215 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkande 3.

Ställningstagande

Ett viktigt verktyg för svenska företag att hitta nyckelkompetens är genom internationell rekrytering . Emellertid krävs för arbetstillstånd att tjänsten är annonserad via E ures . Något krav på att tredjelandsmedborgare ska hitta arbetet via en annons i E ures finns däremot inte. Inte heller kräver EU detta. Det bör därför räcka med ett allmänt krav i lag om att annonsen ska vara synlig för EU-medborgare.

Ett annat krav för att få arbetstillstånd är att villkoren är kollektivavtalsen liga. Detta krav bör ersättas med att lönen i stället ska kopplas till lönestatisti ken. Den som arbetskraftsinvandrar ska inte tjäna mindre än t.ex. den lägst avlönade decilen .

4.

Arbetstillstånd, punkt 2 (SD)

av David Lång (SD), Mattias Bäckström Johansson (SD) och Tobias Andersson (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2019/20:3120 av Paula Bieler m.fl. (SD) yrkandena 11 och 15,

bifaller delvis motionerna

2019/20:2256 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 4 och

2019/20:3059 av Fredrik Schulte (M) yrkandena 8 och 11 samt

avslår motionerna

2019/20:2256 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkandena 2 och 3,

2019/20:3059 av Fredrik Schulte (M) yrkandena 9 och 12 samt

2019/20:3215 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkande 3.

Ställningstagande

Arbetstillstånd begränsas alltid till att enbart gälla en enskild arbetsgivare och en enskild bransch . En modern och rörlig arbetsmarknad kräver att det ska gå att byta arbetsgivare och yrkestitel. Arbetstillstånd bör därför beviljas för yrkeskategorier i stället för att knytas till en specifik arbetsgivare.

Vidare bör a nställningsvillkoren motsvara minst kollektivavtalsliknande villkor och i övrigt följa svensk lag. Dessutom ska arbetstagaren redan vid inresan ha en giltig sjukförsäkring och ett ordnat boende , och medföljande ska behandlas enligt reglerna för anhöriginvandring.

5.

30-dagarsgaranti, punkt 3 (M, SD, KD)

av Betty Malmberg (M), Josefin Malmqvist (M), Lotta Olsson (M), Niklas Wykman (M), David Lång (SD), Mattias Bäckström Johansson (SD), Tobias Andersson (SD) och Camilla Brodin (KD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2019/20:2256 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 5,

2019/20:2988 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkande 28 och

2019/20:3120 av Paula Bieler m.fl. (SD) yrkande 9.

Ställningstagande

I dag är det alltför långa handläggningstider för att få sin ansökan om arbetstillstånd prövad. H andläggningstiderna hos Migrationsverket måste därför kortas och möjligheterna till digitalisering öka. Ett sätt att korta handläggningstiderna är att införa en 30-dagarsgaranti som ska gälla vid komplett ansökan. En ansökan om arbetstillstånd som inte kräver komplettering ska således inte få ta mer än 30 dagar. Regeringen bör i enlighet härmed komplettera regleringsbrevet avseende Migrationsverket.

6.

Administration i övrigt, punkt 4 (SD)

av David Lång (SD), Mattias Bäckström Johansson (SD) och Tobias Andersson (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2019/20:3120 av Paula Bieler m.fl. (SD) yrkandena 8 och 10 samt

avslår motionerna

2019/20:1994 av Lars Hjälmered (M) yrkandena 1 och 5,

2019/20:2744 av Fredrik Malm m.fl. (L) yrkande 2 och

2019/20:3215 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkande 2.

Ställningstagande

Det behövs tydliga regler och en lätthanterlig ansökningsprocess för arbetstill stånd . För den enskilde som vill söka sig till Sverige för att arbeta är det svårt att förstå vilka villkor som kommer att gälla. Migrationsverket bör därför få i uppdrag att förtydliga vilka regler som gäller och förenkla ansökningsproces sen så att intressenter kan överblicka vilka krav som kommer att ställas.

Vidare behöv er Migrationsverket fokusera mer på arbetsmarknads- och stu derandeärenden . Det finns många rapporter om att a rbetsgivare får vänta orim ligt länge på att få anställa högkvalificerad arbetskraft , och utländska studenter har inte fått sitt tillstånd förrän efter terminsstart . Åtgärder bör därför vidtas för att garantera att inte andra ärendekategorier påverkar handläggningstiden i dessa ärenden.

7.

Administration i övrigt, punkt 4 (L)

av Arman Teimouri (L).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2019/20:2744 av Fredrik Malm m.fl. (L) yrkande 2 och

avslår motionerna

2019/20:1994 av Lars Hjälmered (M) yrkandena 1 och 5,

2019/20:3120 av Paula Bieler m.fl. (SD) yrkandena 8 och 10 samt

2019/20:3215 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkande 2.

Ställningstagande

När det gäller handläggningen av arbetstillstånd finns det skäl att se över myndighetsansvaret , dvs. f råga n om vilken myndighet som är bäst lämpad att hantera arbetskraftsinvandringen , som i första hand handlar om svensk konkurrenskraft och tillväxt. Företagens möjligheter att rekrytera och behålla viktig kompetens försvåras av långa handläggningstider för arbetstillstånd och krångliga regelverk. Det är även viktigt att Migrationsverket redan i dag kortar handläggningstiderna.

8.

Åtgärder mot missbruk av regler m.m., punkt 5 (M)

av Betty Malmberg (M), Josefin Malmqvist (M), Lotta Olsson (M) och Niklas Wykman (M).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2019/20:2988 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkande 31,

bifaller delvis motion

2019/20:3120 av Paula Bieler m.fl. (SD) yrkande 14 och

avslår motionerna

2019/20:178 av Martina Johansson (C),

2019/20:1016 av Sten Bergheden (M) yrkande 3,

2019/20:1869 av Fredrik Olovsson m.fl. (S),

2019/20:2881 av Boriana Åberg (M) yrkande 3,

2019/20:3120 av Paula Bieler m.fl. (SD) yrkandena 13, 17 och 19,

2019/20:3121 av Paula Bieler m.fl. (SD) yrkandena 4 och 5 samt

2019/20:3248 av Johan Hedin m.fl. (C) yrkande 33.

Ställningstagande

M öjligheten till spårbyte utnyttjas enligt Migrationsverke t på ett sätt som strider mot lagstiftningens intentioner. De sista åren har det skett en dramatisk ökning av antalet s.k. spårbytare . År 2015 var antalet 632 vilket kan jämföras med perioden den 1 januari – 17 september 2019 då antalet uppgick till 2 284 . Eftersom regelverket utnyttjas på ett felaktigt sätt är det hög tid att frågan om spårbyte ses över.

9.

Åtgärder mot missbruk av regler m.m., punkt 5 (SD)

av David Lång (SD), Mattias Bäckström Johansson (SD) och Tobias Andersson (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2019/20:3120 av Paula Bieler m.fl. (SD) yrkandena 13, 14, 17 och 19 samt

2019/20:3121 av Paula Bieler m.fl. (SD) yrkandena 4 och 5,

bifaller delvis motion

2019/20:2988 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkande 31 och

avslår motionerna

2019/20:178 av Martina Johansson (C),

2019/20:1016 av Sten Bergheden (M) yrkande 3,

2019/20:1869 av Fredrik Olovsson m.fl. (S),

2019/20:2881 av Boriana Åberg (M) yrkande 3 och

2019/20:3248 av Johan Hedin m.fl. (C) yrkande 33.

Ställningstagande

Problemet med att högkompetent arbetskraft tvingas lämna landet på grund av att t.ex. en arbetsgivare begått ett misstag skulle kunna lösas om a rbetstagaren kunde få ta del av rapporterade kontrolluppgifter, inbetalda socialavgifter och andra uppgifter som arbetsgivare n är skyldig att lämna in . Regeringen bör därför utreda hur en arbetstagare på detta sätt själv sk a kunna säkerställa efterlevnaden av gällande regelverk.

Vidare bör s ammanblandningen av asyl- och arbetskraftsinvandring stoppas. Arbetskraftsinvandring syftar till att tillfredsställa arbetsmarknadens behov av rörlighet och kompetensutbyten och bör inte ses som ett alternativ för den som nekats ett uppehållstånd på annan grund. För att höja statusen på arbetstillstånd bör därför s.k. spårbyten inte få förekomma.

I nu gällande lagstiftning får a rbetsplatsinspektioner endast utföras på arbetsplatser i definierade riskbranscher. Effektiviteten i oanmälda arbets platsinspektioner för t as dock om de begränsas till ensta k a b r anscher. A rbets platsinspektioner bör därför vara oanmälda och gälla alla branscher.

Flera rapporter har visat att arbetskraftsinvandring av t.ex. skördebärgare och bärplockare präglas av osäkra anställningsformer, tvivelaktiga löneför hållanden och dålig uppföljning av grundläggande villkor. R egeringen måste därför vidta åtgärder för att reda ut missförhållandena kring de utländska skog s - och jordbruksarbetar na , med särskilt fokus på kontroller och uppfölj ning.

Arbetsmarknaden för personer utan tillstånd har de senaste åren vuxit. Många som arbetar illegalt i Sverige gör det även under svåra förhållanden. De flesta av dessa arbetstagar e är också lågutbildade och tränger därmed ut denna redan hårt ansatta grupp på den svenska arbetsmarknaden. Av nu nämnda skäl måste lagstiftningen skärp as vad gäller anställning av utlänningar utan tillstånd i Sverige. Företag som medvetet eller av otillbörlig oaktsamhet anställer arbetskraft illegal t måste också få vidkännas mycket kännbara på följder, inklusive kraftiga viten och näringsförbud .

Särskilda yttranden

1.

Attrahera högkvalificerad arbetskraft, punkt 1 (C)

Solveig Zander (C) anför:

Centerpartiet avstår från att följa upp sina motionsyrkanden vad gäller arbetskraftsinvandring och väljer i stället att i detta särskilda yttrande ange följande.

Arbetskraftsinvandringen är viktig för Sveriges kompetensförsörjning, för samhällsekonomin och för företagens konkurrenskraft. En konsekvens av de s.k. kompetensutvisningarna är att Sverige kommit att uppfattas som ett mindre attraktivt land att arbeta i. Åtgärder måste därför vidtas så man väljer just Sverige, t.ex. ett fungerande och mer samordnat system . Vidare är l ivsmedelsbranschen beroende av tillfälligt anställd personal som är visstidsanställda eller säsongsanställda , varför det är angeläget att slå vakt om flexibla arbetsformer.

2.

Attrahera högkvalificerad arbetskraft, punkt 1 (KD)

Camilla Brodin (KD) anför:

Under allmänna motionstiden 2019/20 väckte Kristdemokraterna en rad motionsyrkanden som gällde arbetskraftsinvandring. Vi avstår emellertid i detta ärende från att följa upp flertalet av dessa. Vi väljer i stället att redogöra för vår politik på detta område i detta särskilda yttrande.

Sverige behöver fler företag som startar, växer och anställer. Det ställer krav på ett konkurrenskraftigt näringsklimat men också på att det finns en god tillgång till arbetskraft. Arbetskraftsinvandring är vidare ett sätt att skapa fler lagliga vägar in i Sverige och EU. Om fler länder ökade möjligheterna till arbetskraftsinvandring skulle fler människor som söker sig från utsatthet och fattigdom, men som saknar asylskäl, ges förutsättningar att kunna arbeta och försörja sig i ett annat land.

Den arbetskraftsinvandring som har ökat mest, och som också dominerar i dag, är den lågkvalificerade. Parallellt med denna utveckling har utanförskapet i Sverige ökat och kompetensförsörjningen till lågkvalificerade arbeten torde kunna garanteras utan rekrytering från utlandet. Som huvudregel bör ett arbetstillstånd endast kunna ges för arbeten med en lön som överstiger den svenska genomsnittslönen, som i dag är 35 000 kronor per månad. Inom vissa branscher är emellertid denna gräns inte möjlig att upprätthålla, t.ex. för säsongsarbetare och i uttalade bristyrken. För att möjliggöra arbets - kraftsinvandring för dessa yrken bör det således krävas att anställningen är ett bristyrke. En förteckning över bristyrken bör upprättas.

Vidare bör ä ven den som arbetskraftsinvandrar ha ett försörjnings krav för medföljande familjemedlemmar. Familjemedlemmarna ska inte vara berättigade till bl.a. sociala insatser, exempelvis försörjningsstöd.

Möjligheten att göra ett s.k. spårbyte har i vissa fall blivit ett sätt att kringgå utvisningsbeslut. Antalet som byter spår har ökat drastiskt under de senaste åren, och inte enbart för att antalet asylsökande har ökat. Att göra ett s.k. spårbyte i Sverige ska inte vara möjligt utan ett arbetstillstånd ska alltid sökas från utlandet.

Problemet med kompetensutvisningar kvarstår och riksdagen har nyligen med stöd av sin initiativrätt gett regeringen till känna att författningsförslag ska lämnas i syfte att de s.k. kompetensutvisningarna ska upphöra. Tillkännagivandet omfattade även frågan om skärpta straff för arbetsgivare som utnyttjar systemet med arbetskraftsinvandring samt rätt till skadestånd för arbetstagare som utnyttjas (bet. 2019/ 20:SfU 25, rskr. 2019/20:198).

3.

Åtgärder mot missbruk av regler m.m., punkt 5 (V)

Christina Höj Larsen (V) anför:

Vänsterpartiet motionera r inte på samtliga politik områden varje riksdagsår. I detta ärende har vi av den anledningen inte några yrkanden om arbetskraftsinvandring utan hänvisar i stället bl.a. till motion 2018/19:383 Ett tryggt och hållbart arbetsliv.

En väl fungerande arbetskraftsinvandring kan tillföra mycket för såväl den enskilde som kommer hit för att arbeta som för svensk ekonomi och arbetsmarknad. Arbetskraftsinvandrares ställning på arbetsmarknaden behöver dock stärkas. Det omfattande utnyttjande av arbetskraftsinvandrare som sker på svensk arbetsmarknad måste stoppas. Det kräver en förändring av dagens regler för arbetskraftsinvandring. Vänsterpartiet står bakom initiativet om tilläggsdirektiv till den pågående utredningen om arbetskraftsinvandring, och ser detta som steg i rätt riktning. Vi hade dock gärna sett förslag till kraftfullare åtgärder, som att arbetsgivaren ska kunna visa att rekryteringen bygger på en faktisk brist på arbetskraft, att arbetstagare som träder fram och berättar om missförhållanden hos arbetsgivare ska få stanna i Sverige tillståndstiden ut och vad gäller kravet på juridiskt bindande anställningsavtal. Vänsterpartiet kommer fortsatt pressa på för att utnyttjande av arbetskraft på svenska arbetsmarknad inte ska förekomma.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden 2019/20

2019/20:178 av Martina Johansson (C):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om arbetet mot människohandel och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:811 av Magnus Persson m.fl. (SD):

5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa behovsprövad arbetskraftsinvandring och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:828 av Louise Meijer m.fl. (M):

9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över reglerna för visum för utländska experter, startup-företag och investerare och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:1016 av Sten Bergheden (M):

3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att se över straffskalorna för brott avseende utnyttjande av olaglig arbetskraft och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:1471 av Kristina Axén Olin och Johan Forssell (båda M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en talangstrategi för Sverige och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:1869 av Fredrik Olovsson m.fl. (S):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om skarpare kontroller och högre sanktionsavgifter och straff för att motverka användandet av olaglig utländsk arbetskraft och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:1994 av Lars Hjälmered (M):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om handläggningstider och rättspraxis och tillkännager detta för regeringen.

3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa talangvisum och tillkännager detta för regeringen.

4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ändra migrationsreglerna för att underlätta för fler talangfulla personer att söka sig till Sverige för att starta företag och investera pengar och tillkännager detta för regeringen.

5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att underlätta myndighetsadministration för personer som kommer till Sverige för att studera, arbeta, starta företag eller investera pengar och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:2256 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M):

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förändra kravet på utannonseringen av en tjänst vid arbetskraftsinvandring så att lagen blir mer anpassad efter dagens arbetsmarknad och tillkännager detta för regeringen.

3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förändra försörjningskravet vid arbetskraftsinvandring från ett fast belopp till ett krav på att personen under sin tid i Sverige inte ska behöva försörjningsstöd eller annat stöd för att klara ett skäligt uppehälle genom arbete och tillkännager detta för regeringen.

4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ersätta kravet på kollektivavtalsenlig lön vid arbetskraftsinvandring med en lön kopplad till lönestatistiken och tillkännager detta för regeringen.

5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Migrationsverket bör få öronmärkta anslag för handläggning av ansökningar om arbetstillstånd och tillkännager detta för regeringen.

6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en ”one-stop shop” gällande myndighetskontakter för högkvalificerad arbetskraft och tillkännager detta för regeringen.

7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett speciellt visum för högkvalificerad arbetskraft som vill komma till Sverige för att söka jobb, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förenkla reglerna kring visum för dem som vill investera och starta företag i Sverige, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2019/20:2744 av Fredrik Malm m.fl. (L):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att arbetskraftsinvandring handlar om Sveriges tillväxt och konkurrenskraft och tillkännager detta för regeringen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över myndighetsansvaret för frågan om arbetskraftsinvandring och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:2881 av Boriana Åberg (M):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det ska bli lättare att attrahera högkvalificerad arbetskraft och tillkännager detta för regeringen.

3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av reglerna för arbetskraftsinvandring av lågkvalificerad arbetskraft och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:2988 av Hans Eklind m.fl. (KD):

27. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om arbetskraftsinvandring och tillkännager detta för regeringen.

28. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förkorta handläggningstiderna för arbetstillstånd och införa en 30-dagarsgaranti och tillkännager detta för regeringen.

31. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda konsekvenserna av möjligheten till spårbyte och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:3059 av Fredrik Schulte (M):

8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att arbetstillstånd bör ersättas med ett generellt krav på att lönen ska motsvara de faktiska lönenivåerna inom berörd bransch och tillkännager detta för regeringen.

9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att försörjningskravet för arbetstillstånd måste göras mer flexibelt och inte fastna vid en strikt tillämpad inkomstgräns på dagens 13 000 kronor per månad och tillkännager detta för regeringen.

11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbudet mot att ha flera anställningar för att kunna få eller behålla ett arbetstillstånd bör strykas och tillkännager detta för regeringen.

12. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att beviljandet av arbetstillstånd för och anställning av en utomeuropeisk individ inte bör behöva föregås av att samma jobb först utannonserats på EU:s platsbank Eures, utan att även andra plattformar som är tillgängliga för alla är tillräckliga, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2019/20:3119 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD):

19. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en behovs- och kompetensbaserad arbetskraftsinvandring och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:3120 av Paula Bieler m.fl. (SD):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om krav på höga kvalifikationer i arbetskraftsinvandringen och tillkännager detta för regeringen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en förteckning över bristyrken och tillkännager detta för regeringen.

3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett förstärkt blåkortssystem och tillkännager detta för regeringen.

4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om övrig arbetskraftsinvandring och tillkännager detta för regeringen.

8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om tydliga regler och en lätthanterlig ansökningsprocess och tillkännager detta för regeringen.

9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en 30-dagarsgaranti vid komplett ansökan om arbetstillstånd och tillkännager detta för regeringen.

10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ökat fokus på arbetsmarknads- och studerandeärenden och tillkännager detta för regeringen.

11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en möjlighet att byta arbetsgivare och yrkestitel och tillkännager detta för regeringen.

13. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ytterligare åtgärder för att stoppa kompetensutvisningar och tillkännager detta för regeringen.

14. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om höjd status på arbetskraftsinvandring och tillkännager detta för regeringen.

15. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om grundläggande krav för arbetstillstånd och tillkännager detta för regeringen.

17. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om arbetsplatsinspektioner och tillkännager detta för regeringen.

19. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en särskild satsning mot missbruk av utländska bärplockare och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:3121 av Paula Bieler m.fl. (SD):

4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om åtgärder mot illegal arbetskraft och tillkännager detta för regeringen.

5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om krafttag mot företag som anställer illegala, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2019/20:3138 av Mathias Tegnér och Helene Hellmark Knutsson (båda S):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att inrätta en ”one-stop shop” för underlättande av högkvalificerad arbetskraftsinvandring och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:3215 av Markus Wiechel m.fl. (SD):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa behovsprövad arbetskraftsinvandring för att säkerställa att arbetstillfällen på den svenska arbetsmarknaden i första hand går till befintliga arbetslösa invånare och tillkännager detta för regeringen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att prioritera högkvalitativ arbetskraftsinvandring framför lågkvalitativ och tillkännager detta för regeringen.

3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn gällande lagstiftningen om semesteruttag och utbetalning av lön till personer som gynnar det svenska näringslivet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2019/20:3244 av Johanna Jönsson m.fl. (C):

5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur man kan göra det mer attraktivt för arbetskraftsinvandrare att komma till Sverige och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:3248 av Johan Hedin m.fl. (C):

33. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ökade kunskaper och åtgärder mot människohandel och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:3260 av Kristina Yngwe m.fl. (C):

6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värna om arbetskraftsinvandring och tillkännager detta för regeringen.