Bet. 2020/21:FiU8

Finansutskottet s betänkande

2020/21 : FiU8

Stärkt konsumentskydd på inlåningsmarknaden

Sammanfattning

Utskottet ställer sig i huvudsak bakom regeringens förslag om att s tärk a konsumentskydd et på inlåningsmarknaden. Regeringen föreslår bl.a. att lagen om inlåningsverksamhet upphävs. Som en följd av förslaget föreslås vissa anpassningar i annan lagstiftning.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2021 förutom förslaget om ändring i årsredovisningslagen som föreslås träda i kraft den 2 januari 2021.

Utskottet föreslår därutöver vissa ändringar av lagteknisk och redaktionell karaktär.

Utskottet anser att riksdagen bör avslå motionsyrkandena.

I betänkandet finns en reservation (SD).

Behandlade förslag

Proposition 2019/20:195 Stärkt konsumentskydd på inlåningsmarknaden.

Tre yrkanden i en följdmotion.

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Utskottets överväganden

Stärkt konsumentskydd på inlåningsmarknaden

Reservation

Stärkt konsumentskydd på inlåningsmarknaden (SD)

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Följdmotionen

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

Bilaga 3

Utskottets lagförslag

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Stärkt konsumentskydd på inlåningsmarknaden

Riksdagen antar regeringens förslag till

1. lag om upphävande av lagen (2004:299) om inlåningsverksamhet,

2. lag om ändring i föräldrabalken,

3. lag om ändring i lagen (1936:81) om skuldebrev med den ändringen att

a) uttrycket ”1 kap.” i ingressen ska utgå,

b) uttrycket ”1 kap.” i 4 § ska utgå,

4. lag om ändring i lagen (1936:83) angående vissa utfästelser om gåva,

5. lag om ändring i sjömanslagen (1973:282),

6. lag om ändring i konkurslagen (1987:672),

7. lag om ändring i lagen (1992:160) om utländska filialer m.m.,

8. lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554) med den ändringen att orden ”Uppställningsform för balansräkningen (kontoform)” ska skrivas med kursiv stil,

9. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229),

10. lag om ändring i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse med den ändringen att lagen ska träda i kraft den 1 januari 2021,

11. lag om ändring i marknadsföringslagen (2008:486) med den ändringen att

a) uttrycket ”29 §§” i ingressen ska bytas ut mot ”29 §”,

b) 29 § ska ha den lydelse som utskottet föreslår i bilaga 3,

12. lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400),

13. lag om ändring i lagen (2014:275) om viss verksamhet med konsumentkrediter,

14. lag om ändring i lagen (2015:62) om identifiering av rapporterings-pliktiga konton med anledning av FATCA-avtalet,

15. lag om ändring i lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism med den ändringen att 1 kap. 2 § ska ha den lydelse som utskottet föreslår i bilaga 3.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2019/20:195 punkterna 1–15 och avslår motion

2020/21:289 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) yrkandena 1–3.

Reservation (SD)

Stockholm den 12 november 2020

På finansutskottets vägnar

Åsa Westlund

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Åsa Westlund (S), Elisabeth Svantesson (M), Gunilla Carlsson (S), Edward Riedl (M), Oscar Sjöstedt (SD), Adnan Dibrani (S), Ulla Andersson (V), Jan Ericson (M), Dennis Dioukarev (SD), Ingela Nylund Watz (S), Jakob Forssmed (KD), Ingemar Nilsson (S), Mats Persson (L), Charlotte Quensel (SD), Karolina Skog (MP), Mattias Karlsson i Luleå (M) och Rickard Nordin (C).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Här behandla r utskottet proposition 2019/20:195 St ärkt konsumentskydd på inlåningsmarknaden. I propositionen föreslå r regeringen att lagen (2004:299) om inlåningsverksamhet ska upphävas. Samtidigt föreslås också vissa anpassningar i annan lagstiftning.

I propositionen finns en redogörelse för ärendets bredning och bakgrunden till ärendet fram till regeringens beslut om proposition.

Regeringens förslag till riksdagsbeslut återges i bilaga 1. Regeringens lagförslag finns i bilaga 2. Lagförslaget har granskats av Lagrådet som inte hade något att invända mot det .

I lagförslaget s punkt 2.15 har inte beaktats att den nuvarande lydelsen av lagen har ändrats från SFS 2019:774 till SFS 2020:661 (prop . 2019/20:148, bet. 2019/20: FiU 41, rskr. 2019/20: 342).

Av lagtekniska skäl och i syfte att samordna lagförslaget s punkt 2.11 proposition 2019/20:168 En moderniserad radio- och tv -lag och punkt 2.15, SFS 20 2 0:661 med det nu aktuella förslaget till ändring i samma paragrafer föreslår utskottet att riksdagen antar utskottets förslag i bilaga 3. Dessutom föreslår utskottet att några ändringar av redaktionell karaktär görs i fyra av regeringens lagförslag.

En motion har väckts med anledning av propositionen. Förslagen i motione n finns i bilaga 1.

Utskottets överväganden

Stärkt konsumentskydd på inlåningsmarknaden

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen antar , med de ändringar som utskottet föreslår, regering ens förslag till lagändringar i syfte att stärka konsumentskyddet på inlåningsmarknaden. Den nuvarande lagen om inlåningsverksamhet upphävs. Till följd av detta görs även vissa ändringar i andra lagar.

Jämför reservationen (SD).

Propositionen

Lagen om inlåningsverksamhet ska upphävas

I i nlåningsverksamhet ta r man emot medel från allmänheten som ska betalas tillbaka. Sådan verksamhet kan be drivas av kreditinstitut (banker och kredit marknadsföretag) och inlåningsföretag. På kreditinstitut ställs höga krav på eget kapital och organisation , och instituten står under löpande tillsyn av Finansinspektionen. Motsvarande krav eller tillsyn gäller inte för inlånings företag. Insättare, främst konsumenter, kan välja att göra sina insättningar i kreditinstitut eller i inlåningsföretag. Till skillnad från insättningar i kredit institut omfattas insättningar i inlåningsföretag inte av insättningsgarantin. Det kan vara svårt för konsumenter att uppfatta skillnaden mellan insättningar som omfattas av insättningsgarantin och insättningar som inte gör det. Bestämmel serna om inlåningsföretag finns i lagen om inlåningsverksamhet.

Sverige har uppmanats av Internationella valutafonden (IMF) att upphäva lagen om inlåningsverksamhet. Skälet för IMF:s kritik är att en ordning som innebär att företag som be driver inlåningsverksamhet inte verkar under samma förutsättningar som kreditinstitut riskerar att skada förtroendet för inlåningsmarknaden s och insättningsgarantins funktionssätt.

För att stärka konsumentskyddet på inlåningsmarknaden föreslår regeringen att lagen om inlåningsverksam he t ska upphävas. Förslaget medför att inlåningsverksamhet inte längre får be drivas med stöd av lagen om inlåningsverksamhet. Företag som vill fortsätta att be driva inlåningsverksam het får i stället ansöka om tillstånd att driva en bank- eller finansieringsrörelse. Vissa kooperativa företag som före ikraftträdandet var registrerade hos Finans inspektionen ska dock enligt förslaget få fortsätta att be driva sin inlånings verksamhet eller icke tillståndspliktig a finansierings - rörelse.

Undantaget från tillståndsplikt för att driva en finansieringsrörelse för spar- och låneföreningar ska tas bort

Huvudregeln är att det krävs tillstånd för att driva en f inansieringsrörelse. Det finns dock ett undantag för vissa ekonomiska föreningar, s.k. spar- och låneföreningar. Undantaget vilar på förutsättningen att dessa företag ska registrera sin inlåningsverksamhet hos Finansinspektionen. Som en följd av att regeringen föreslår att lagen om inlåningsverksamhet ska upphävas bör undantaget från tillståndsplikt för finansieringsrörelse tas bort.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Regeringen föreslår att l agändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2021 förutom förslaget om ändring i årsredovisningslagen som föreslås träda i kraft den 2 januari 2021 .

Den upphävda lagen gäller dock fortfarande för

– e konomiska föreningar som före ikraftträdandet var registrerade enligt den lagen och som inom ramen för en icke-finansiell verksamhet be d river inlåningsverksamhet som riktar sig till medlemmar och som bidrar till finansieringen av verksamheten

– s par- och låneföreningar.

För övriga ekonomiska föreningar och aktiebolag som före ikraftträdandet var registrerade enligt den upphävda lagen gäller den lagen till utgången av 2021. Om en sådan förening eller ett sådant företag före utgången av 2021 lämnar in en ansökan om tillstånd för bank- eller finansieringsrörelse till Finans inspektionen får föreningen eller företaget fortsätta att be driva verksamheten enligt den up ph ävda lagen till dess att ansökan har prövats slutligt.

Undantaget från tillståndsplikt för finansieringsrörelse gäller fortfarande för spar- och låneföreningar som före ikraftträdandet var registrerade enligt lagen om inlåningsverksamhet.

Motionen

I motion 2020/21:289 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) yrkande na 1 – 3 vill motionärerna att riksdagen ska avslå pro positionen och i stället ge reg eringen i uppdrag att lämna förslag om hur informationsgivningen ska regleras med en standardskrivning . Vidare föreslår motionärerna att regeringen ska återkomma med ett förslag till namnbyte i fråga om inlåningskonton som administreras med stöd av lagen om inlåningsverksamhet som bättre återspeglar risken med investeringsformen.

Utskottets ställningstagande

IMF har uppmanat Sverige att upphäva lagen om inlåningsverksamhet . Skälet till uppmaningen är att dagens regelverk riskerar att skada förtroendet för inlåningsmarknadens och insättningsgarantins funktionssätt eftersom företag som bedriver inlåningsverksamhet inte verkar under samma förutsättningar som kreditinstitut . Till skillnad från insättningar i kreditinstitut omfattas insättningar i inlåningsföretag inte av insättningsgarantin.

Utskottet välkomnar regeringens förslag i propositionen om att upphäva lagen om inlåningsverksamhet. Förslaget syftar till att stärka konsument - skyddet på inlåningsmarknaden och medför att inlåningsverksamhet inte längre får drivas med stöd av lagen om inlåningsverksamhet. Företag som vill fortsätta att bedriva inlåningsverksamhet får i stället ansöka om tillstånd att driva en bank- eller finansieringsrörelse. Undantag görs för vissa kooperativa företag. Ett par av regeringens lagförslag bör ändras för att de ska överensstämma med annan lagstiftning.

I propositionen föreslås en ändring av 29 § marknadsföringslagen (2008:486). Paragrafen ändrades den 21 oktober 2020 (SFS 2020: 874 ) efter förslag i proposition 2019/20:168 En moderniserad radio- och tv-lag samt beslut av riksdagen (bet. 2020/21:KU3, rskr. 2020/2 1:16) . Denna ändring har beaktats i utskottets förslag i bilaga 3.

I propositionen föreslås även en ändring av 1 kap. 2 § lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Paragrafen ändrades den 16 juni 2020 (SFS 2020:661) efter förslag i proposition 2019/20: 148 samt beslut av riksdagen (bet. 2019/20:FiU41, rskr. 2019/20:342). Denna ändring har beaktats i utskottets förslag i bilaga 3.

Dessutom föreslår utskottet att några ändringar av redaktionell karaktär görs i fyra av regeringens lagförslag.

Utskottet tillstyrker alltså propositionens lagförslag, med de ändringar som framgår av utskottets förslag till riksdagsbeslut samt av utskottets lagförslag i bilaga 3 och avstyrker motion 2020/21:289 (SD) yrkande na 1 – 3 .

Reservation

Stärkt konsumentskydd på inlåningsmarknaden (SD)

av Oscar Sjöstedt (SD), Dennis Dioukarev (SD) och Charlotte Quensel (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut borde ha följande lydelse:

Riksdagen

a) avslår regeringens förslag ,

b) ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen .

Därmed bifaller riksdagen motion

2020/21:289 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) yrkandena 1–3 och

avslår proposition 2019/20:195 punkterna 1–15.

Ställningstagande

Sverigedemokraterna har konsekvent försvarat konsumentskyddet och levere rat flera förslag i Sveriges riksdag för att stärka konsumenternas rättigheter på bank- och försäkringsmarknaden. Vi ställer oss därför positiva till att regeringen uppmärksammar problematiken på inlåningsmark n a d en och delar i grunden den bild som beskrivs i propositionen. Vi är dock av flera skäl skeptiska till ett regelrätt förbud mot kommersiella inlåningsföretag, som det i praktiken handlar om, när lagen om inlåningsverksamhet upphävs.

För det första ger en insättning hos banker och kreditinstitut i dag en ränta på omkring 0 till 1 procent, vilket kan jämför as med en ränta på upp till 5 ‍ procent hos inlåningsföretag. Om möjligheten att erhålla en högre ränta på insättningar förbjuds kommer valfriheten att minska. De alternativ som då kvarstår är oreglerade lån mellan privatpersoner, nollränta på sparkonto eller värdepappersmarknaden. Tvärtemot propositionens ambition kan ett förbud leda till ett ökat risktagande genom en omal l okering av likvida medel till riskfyllda tillgångar. Det är en central slutsats som helt och hållet saknas i konsekvensanalysen av förslaget.

För det andra blir den samhällsekonomiska effekten av regeringens förslag enligt vår mening att konsumenten får bära kostnaden i form av uteblivna ränteintäkter och en försämrad mångfald av finansiella produkter. Om inlåningsföretag tvingas att ansöka om tillstånd för att bedriva verksamhet enligt lagen om bank- och finansieringsrörelse måste de anpassa sin affärsmodell, vilket ytterligare försämra r utbudet.

För det tredje går det inte att förutse vad som händer med inlåningsräntorna hos de kreditinstitut och banker som omfattas av insättningsgarantin eftersom konkurrensen från företag med högre inlåningsräntor elimineras. I proposi tionen konstaterar regeringen själv att konkurrensen på inlåningsmark n aden kommer att minska, och därmed försämras också incitamenten för att erbjuda marknadsmässiga villkor.

Enligt det underlag som presenteras i propositionen, bl.a. från Konsument verket, är den information som inlåningsföretag lämnar till konsumenter otillräcklig för att de ska kunna tillgodogöra sig den på ett ändamålsenligt sätt. Inlåningsföretagen har ett ansvar att lämna de upplysningar som krävs för att konsumente rna ska kunna fatta välinformera de beslut. Vi ser därför en fördel med en satsning på en förstärkt upplysningsplikt i stället för att sparformen förbjuds . Sparkonton utan insättningsgaranti bör snarare ses som en investeringsmöjlighet än ett sparande, och ett led i att förtydliga det vore att döpa om dem till exempelvis riskkonto n . Vidare kan man från lagstiftarens eller ansvarig myndighets sida öka transparensen genom att förtydliga informationsgivningen till konsument erna . Information om och marknads föring av riskkonton skulle kunna regleras med en standardskrivning i stil med :

” Riskkontot omfattas inte av insättningsgarantin, vilket innebär en risk för att du kan förlora hela ditt insatta kapital om inlåningsföretaget hamnar på obestånd. ”

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2019/20:195 Stärkt konsumentskydd på inlåningsmarknaden:

1. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om upphävande av lagen (2004:299) om inlåningsverksamhet.

2. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i föräldrabalken.

3. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1936:81) om skuldebrev.

4. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1936:83) angående vissa utfästelser om gåva.

5. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i sjömanslagen (1973:282).

6. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i konkurslagen (1987:672).

7. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1992:160) om utländska filialer m.m.

8. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554).

9. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229).

10. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse.

11. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i marknadsföringslagen (2008:486).

12. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

13. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2014:275) om viss verksamhet med konsumentkrediter.

14. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2015:62) om identifiering av rapporteringspliktiga konton med anledning av FATCA-avtalet.

15. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism.

Följdmotionen

2020/21:289 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD):

1. Riksdagen avslår propositionen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge regeringen eller den myndighet man utser i uppdrag att lämna förslag om hur informationsgivningen ska regleras med en standardskrivning och tillkännager detta för regeringen.

3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen eller den myndighet man utser ska återkomma med ett förslag till nytt namn på inlåningskonton som drivs med stöd av lagen om inlåningsverksamhet som bättre återspeglar risken i investeringsformen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

Bilaga 3

Utskottets lagförslag

1 Ändring i regeringens f örslag till lag om ändring i marknadsföringslagen ( 2008:486 )

L ydelse enligt SFS 2020:874

Utskottets förslag

29 §

En näringsidkare får åläggas att betala en särskild avgift (marknadsstörningsavgift) om näringsidkaren, eller någon som handlar på näringsidkarens vägnar, uppsåtligen eller av oaktsamhet har brutit mot

– 7 §,

– 8 § och någon av bestämmelserna i 9, 10, 12–17 §§,

– 18 §,

– 20 §, eller

– någon av bestämmelserna i bilaga I till direktiv 2005/29/EG.

Detsamma gäller om en näringsidkare uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot någon av bestämmelserna i

– 64 kap. 46 § socialförsäkringsbalken,

– 7 kap. 3 § alkohollagen (2010:1622),

– 8 kap. 7 § första stycket, 8, 9 eller 14 § första eller andra stycket, 9 a kap. 10 och 11 §§ eller 15 kap. 4 § radio- och tv-lagen (2010:696),

– 11 § lagen (1995:1571) om insättningsgaranti eller 8 § lagen (2004:299) om inlåningsverksamhet när det gäller ett erbjudande som inte är riktat bara till andra än konsumenter,

– 11 § lagen (1995:1571) om insättningsgaranti när det gäller ett erbjudande som inte är riktat bara till andra än konsumenter,

– 4 kap. 1 § 2 eller 3, 3 §, 4 § första stycket 2 eller 5 § 2 eller 3 lagen (2018:2088) om tobak och liknande produkter.

Vad som sägs i första och andra styckena gäller också en näringsidkare som uppsåtligen eller av oaktsamhet väsentligt har bidragit till överträdelsen.

Avgiften tillfaller staten.

2 Ändring i regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

Nuvarande lydelse

Utskottets förslag

1 kap.

2 §

Denna lag gäller för fysiska och juridiska personer som driver

1. bank- eller finansieringsrörelse enligt lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse,

2. livförsäkringsrörelse, dock inte

a) sådan som drivs av försäkringsföreningar som har beviljats undantag enligt 1 kap. 19 d § försäkringsrörelselagen (2010:2043), eller

b) tjänstepensionsverksamhet enligt lagen (2019:742) om tjänstepensions företag,

3. värdepappersrörelse enligt 2 kap. 1 § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden,

4 . verksamhet som kräver ansökan hos Finansinspektionen enligt lagen (1996:1006) om valutaväxling och annan finansiell verksamhet eller lagen (2004:299) om inlånings verksamhet,

4 . verksamhet som kräver ansökan hos Finansinspektionen enligt lagen (1996:1006) om valutaväxling och annan finansiell verksamhet ,

5. försäkringsdistribution enligt lagen (2018:1219) om försäkringsdistribution, i fråga om sådan verksamhet rörande livförsäkring, bedriven av sådana försäkringsförmedlare som har tillstånd enligt 2 kap. 1 § den lagen eller bedriver verksamhet enligt 3 kap. 1 § andra stycket 2 eller 3 § den lagen,

6. verksamhet för utgivning av elektroniska pengar enligt lagen (2011:755) om elektroniska pengar,

7. fondverksamhet enligt lagen (2004:46) om värdepappersfonder,

8. verksamhet med att som betalningsinstitut tillhandahålla betaltjänster enligt lagen (2010:751) om betaltjänster,

9. verksamhet med att tillhandahålla betaltjänster enligt lagen om betaltjänster utan att vara betalningsinstitut, dock inte om verksamheten uteslutande avser kontoinformationstjänster,

10. verksamhet som förvaltare av alternativa investeringsfonder enligt lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder,

11. verksamhet med konsumentkrediter enligt lagen (2014:275) om viss verksamhet med konsumentkrediter,

12. verksamhet med bostadskrediter enligt lagen (2016:1024) om verksamhet med bostadskrediter,

13. verksamhet som fastighetsmäklare med fullständig registrering enligt fastighetsmäklarlagen (2011:666),

14. spelverksamhet som bedrivs med licens eller registrering enligt spellagen (2018:1138),

15. yrkesmässig handel med varor, om det kan antas att det i verksamheten eller i en del av verksamheten genomförs eller kommer att genomföras transaktioner, enstaka eller sådana som kan antas ha samband, som innebär att utbetalt eller mottaget belopp i kontanter uppgår till motsvarande 5 000 euro eller mer,

16. verksamhet enligt pantbankslagen (1995:1000),

17. verksamhet som auktoriserad eller godkänd revisor eller registrerat revisionsbolag,

18. yrkesmässig verksamhet som avser bokföringstjänster eller revisionstjänster som inte omfattas av 17,

19. yrkesmässig rådgivning avseende skatter och avgifter (skatterådgivare),

20. verksamhet som advokat eller advokatbolag, till den del verksamheten avser tjänster som anges i 4 § första stycket,

21. yrkesmässig verksamhet som annan oberoende jurist än den som avses i 20, till den del verksamheten avser tjänster som anges i 4 § första stycket,

22. yrkesmässig verksamhet till den del verksamheten avser tjänster som anges i 4 § andra stycket och verksamhetsutövaren inte är en sådan person som avses i 17–21, eller

23. yrkesmässig verksamhet som avser förmedling, förvaring eller handel med konstverk, om det kan antas att det i verksamheten eller i en del av verksamheten genomförs eller kommer att genomföras transaktioner, enstaka eller sådana som kan antas ha samband, som innebär att ett utbetalt eller mottaget belopp uppgår till motsvarande 10 000 euro eller mer.

Vissa speltjänster får undantas från tillämpning av lagen eller bestämmelser i den enligt föreskrifter som meddelas med stöd av 8 kap. 1 § 1.