Bet. 2020/21:KU17

Konstitutionsutskottet s betänkande

2020/21 : KU17

Riksrevisionens årsredovisning för 2020

Sammanfattning

Utskottet föreslår att riksdagen lägger redogörelsen till handlingarna.

Riksrevisionen har överlämnat sin årsredovisning för 2020 till riksdagen. Utskottet konstaterar att den anlitade revisorn bedömer att årsredovisningen i alla väsentliga avseenden är rättvisande.

Utskottet noterar att personalomsättningen har minskat under 2020 . Vidare betonar utskottet vikten av de satsningar som Riksrevisionen har gjort för att säkerställa att hemarbetet under coronapandemin fungerar så bra som möjligt liksom betydelsen av Riksrevisionens arbete för att vara attraktiv som arbets givare . Utskottet uttalar att Riksrevisionen med de begränsningar som corona pandemin orsakat har utfört ett gott arbete under 2020.

Behandlade förslag

Redogörelse 2020/21:RR1 Riksrevisionens årsredovisning för 2020 .

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Utskottets överväganden

Riksrevisionens årsredovisning för 2020

Redogörelsen

Externrevisorns granskning av årsredovisningen

Riksrevisionens uppföljningsrapport 2021

Tidigare uttalanden av utskottet

Utskottets ställningstagande

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Redogörelsen

Bilaga 2

Externrevisorns revisionsberättelse

Tabeller

Tabell 1 Anslagsredovisning för 2020

Tabell 2 Kostnader för verksamhetsgrenarna 2018–2020

Tabell 3 Vidtagna åtgärder till följd av modifierade revisionsberättelser och revisionsrapporter

Tabell 4 Nettokostnader för årlig revision

Tabell 5 Antal redovisade timmar inom årlig revision

Tabell 6 Avgiftsområdet årlig revision

Tabell 7 Avgiftsfinansierad uppdragsverksamhet

Tabell 8 Antal granskningar

Tabell 9 Antal rapporter utifrån granskningens inriktning

Tabell 10 Andelen granskningar som medfört åtgärder

Tabell 11 Nettokostnader för effektivitetsrevisionen

Tabell 12 Redovisade timmar för effektivitetsrevision

Tabell 13 Kostnader för och genomsnittlig insats per granskningsrapport

Tabell 14 Nettokostnader och lämnade bidrag för internationell verksamhet

Tabell 15 Nettokostnader och lämnade bidrag för internationellt utvecklingssamarbete

Tabell 16 Antal redovisade timmar för internationellt utvecklingssamarbete

Tabell 17 Nettokostnader och lämnade bidrag för internationellt utvecklingssamarbete fördelat per aktivitet

Tabell 18 Nettokostnader för internationell samverkan

Tabell 19 Redovisade timmar internationell samverkan

Tabell 20 Antal anställda per den 31 december 2020

Tabell 21 Personalförändring

Tabell 22 Personalomsättning

Tabell 23 Sjukfrånvaro i procent av total arbetstid

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Riksrevisionens årsredovisning för 2020

Riksdagen lägger redogörelse 2020/21:RR1 till handlingarna.

Stockholm den 22 april 2021

På konstitutionsutskottets vägnar

Karin Enström

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Karin Enström (M), Hans Ekström (S), Ida Karkiainen (S), Matheus Enholm (SD), Per-Arne Håkansson (S), Linda Modig (C), Ida Drougge (M), Fredrik Lindahl (SD), Laila Naraghi (S), Tuve Skånberg (KD), Tina Acketoft (L), Mikael Strandman (SD), Anna Sibinska (MP), Erik Ottoson (M), Erik Ezelius (S), Jessica Wetterling (V) och Lars Jilmstad (M).

Redogörelse för ärendet

Riksrevisionen ska enligt 9 kap. 3 § lagen (2016:1091) om budget och administration för riksdagens myndigheter, den s.k. BEA-lagen, lämna en årsredovisning till riksdagen senast den 22 februari. Riksrevisorn ska besluta om årsredovisningen, enligt 4 a § lagen (2002:1023) med instruktion för Riks revisionen.

Den 19 februari 2021 lämnade Riksrevisionen sin årsredovisning för 2020 till riksdagen (redog. 2020/21:RR1). I årsredovisningen intygar riksrevisorn att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Riksrevisorn bedömer vidare att den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten varit betryggande under den period som årsredovisningen avser . Revision av Riksrevisionens årsredovisning har utförts av revisionsbyrån KPMG A B . Revisionsberättelsen kom in till konstitutionsutskottet den 19 mars 2021 (dnr 1743 - 2020/21).

Inga motioner har väckts med anledning av redogörelsen.

Som ett led i beredningen av ärendet höll utskottet den 15 april 2021 en intern utfrågning med riksrevisorn.

Riksrevisionen har lämnat in Uppföljningsrapport 2021 till finansutskottet. Konstitutionsutskottet har tagit del av uppföljningsrapporten.

Utskottets överväganden

Riksrevisionens årsredovisning för 2020

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen lägger redogörelsen med Riksrevisionens årsredovisning för 2020 till handlingarna.

Redogörelsen

I sitt förord anför riksrevisor Helena Lindberg att coronapandemin har präglat stora delar av verksamheten och att myndigheten har utvecklat sina arbetssätt utifrån det.

I Riksrevisionen har man till största delen arbetat på distans och har inte kunnat ha fysiska möten med sina granskningsobjekt, internationella sam arbetspartner eller andra intressenter i omvärlden. Trots utmaningarna säger sig riksrevisor n kunna se tillbaka på ett år där Riksrevisionen lyckats med att både bedriva ett omfattande förändringsarbete och att genomföra sina uppgifter inom granskningsverksamheten och den internationella verksam heten med hög kvalitet.

Riksrevisor n noterar i förordet vidare att den 1 april 2020 trädde nya bestämmelser för Riksrevisionens ledningsstruktur i kraft och myndigheten leds sedan dess av en riksrevisor. Den 1 september tillträdde Claudia Gardberg Morner, Riksrevisionens första riksrevisionsdirektör, med uppgift att såväl stödja som vid behov träda in för Helena Lindberg som riksrevisor.

Under 2020 har man i Riksrevisionen arbetat för att göra digitaliserings frågor till en integrerad, naturlig del av verksamheten. Riksrevisorn framhåller som högsta prioritet att Riksrevisionen fortsätter att utveckla arbetssätt och kompetens för att hänga med i den tekniska utvecklingen. Det är avgörande för att Riksrevisionen ska kunna fortsätta arbeta effektivt och för att utveckla granskningsmetoder som möter den tekniska utvecklingen hos de myndigheter och organisationer som myndigheten granskar . Riksrevisor n har bl.a. infört en myndighets övergripande funktion för utveckling och förvaltning av digitala resurser och ett särskilt beredningsorgan för att samordna Riksrevisionens digitaliserings arbete .

Slutligen tar riksrevisor n i förordet upp att Riksrevisionen framgångsrikt har genomfört en flytt av Stockholmskontoret till nya lokaler som erbjuder en bättre arbetsmiljö och möjlighet att arbeta mer flexibelt. Flytten har genomförts med stor medvetenhet om miljöpåverkan, och myndigheten har genom återvinning och återanvändning av möbler och material undvikit koldioxidutsläpp på över 256 ton, jämfört med om allt skulle ha slängts. Kontoret öppnade i augusti 2020, men på grund av den rådande pandemin har det hittills inte varit möjligt att arbeta på plats i lokalerna i den omfattning man räknat med. Flytten är dock en långsiktig investering .

Intern styrning och kontroll

Det är riksrevisorn som i samband med undertecknandet av årsredovisningen gör en bedömning av om den interna styrningen och kontrollen är betryggande inom Riksrevisionen. Underlag till denna bedömning är såväl det löpande arbetet med riskhantering inom ramen för den ordinarie planerings- och uppföljningsprocessen, som en avstämning med ledningsgruppen i samband med att årsredovisningen tas fram.

Exempel på identifierade risker där Riksrevisionen har genomfört risk minimerande åtgärder under året är ekonomistyrning, coronapandemin s på v erkan på verksamheten och arbetsmiljön, digitaliseringsbehov i verksam heten samt informationssäkerhet och informationshantering i en alltmer digital värld.

Anslagsförbrukning och kostnadsutveckling

Anslagsförbrukningen på förvaltningsanslaget blev 2020 betydligt lägre än fullt anslagsutnyttjande som Riksrevisionen hade räknat med. Även ett visst utnyttjande av anslagskrediten hade beräknats, bl.a. med anledning av flytten av Stockholmskontoret till nya lokaler 2020. Kostnaderna för personal har varit lägre, vilket kan förklaras av att medeltalet anställda har varit lägre under 2020 än beräknat. I övrigt har bl.a. kostnaderna för resor och konferenser, konsultkostnader och övriga kostnader varit betydligt lägre än beräknat, vilket framför allt beror på situationen med coronapandemin med färre resor och lägre aktivitet som följd. Även kostnaden för flytten av Stockholmskontoret till nya lokaler blev lägre än beräknat.

På biståndsanslaget blev utfallet betydligt lägre än målet om fullt anslags utnyttjande. Det lägre utfallet beror i huvudsak på coronapandemin och förklaras framför allt av lägre resekostnader och övriga kostnader i samband med insatser som antingen ställts in eller genomförts digitalt.

Det totala utfallet för båda anslagen uppgick till 369,3 miljoner kronor. Årets tilldelade medel för anslaget 2:5 Riksrevisionen uppgick till 347,9 miljoner kronor. Det disponibla beloppet 2020 uppgick till 347,9 miljoner kronor. Anslagsförbrukningen var 330,5 miljoner kronor, vilket innebär ett anslagssparande med 17,4 miljoner kronor. Årets tilldelade medel för anslaget 1:5 Riksrevisionen: Internationellt utvecklingssamarbete uppgick till 50 miljoner kronor. Det disponibla beloppet uppgick till 49,3 miljoner kronor eftersom Riksrevisionen under 2019 utnyttjade 0,7 miljoner kronor av anslagskrediten. Anslagsförbrukningen var 38,8 miljoner kronor, vilket innebär ett anslagssparande med 10,5 miljoner kronor.

Tabell 1 Anslagsredovisning för 2020

Miljoner kronor

Anslag

Ingående anslags sparande/-kredit

Tilldelat anslag 2020

Totalt disponibelt belopp

Årets utfall

Utgående anslags - sparande/-kredit

Utgiftsområde 1 , 2:5 Riks revisionen

-0,1

347,9

347,9

330,5

+17,4

Utgiftsområde 7, 1:5 Riks revisionen : Internationellt utvecklings samarbete

-0,7

50,0

49,3

38,8

+10,5

Summa

-0,8

397,9

397,2

369,3

+27,9

Källa: Riksrevisionens årsredovisning för 2020 .

Verksamhetens nettokostnader har minskat med 12 ,9 milj oner kronor jämfört med föregående år. Under året är det i huvudsak kostnader för personal och resekostnader som har minskat jämfört med 2019.

Redovisningen av Riksrevisionens verksamhet och resultat tar utgångs punkt i myndighetens huvudsakliga uppgifter och är indelad i tre verksamhets grenar: årlig revision, effektivitetsrevision och internationell verksamhet. Den fjärde verksamhetsgrenen – nationellt revisionsorgan – som fanns i års redovisningen för 2019 har utgått fr.o.m. 2020, efter beslut av riksrevisorn. ( Den del av nationellt revisionsorgan som avsåg internationell samverkan redovisas 2020 under verksamhetsgrenen internationell verksamhet. Resteran de del av nationellt revisionsorgan redovisas som myndighetsgemensamma kostnader och fördelas ut på de tre verksamhetsgrenarna. ) Syftet med de tre verksamhetsgrenarna 2020 är att redovisningen bättre ska spegla Riks revisionens huvudsakliga uppgifter. Jämförelsetal för 2019 och 2018 har räknats om.

Tabell 2 Kostnader för verksamhetsgrenarna 2018 – 2020

Tusen tal kronor

2020

2019

2018

Årlig revision

164 583

163 853

170 307

Effektivitetsrevision

155 822

156 744

153 802

Internationellt utvecklingssamarbete

50 186

62 626

58 264

Verksamhetens nettokostnader

369 276

382 223

381 916

Källa: Riksrevisionens för 2020 .

För internationell verksamhet är nettokostnaderna betydligt lägre 2020 jämfört med 2019, vilket till stor del beror på minskade resekostnader och i viss utsträckning även på lägre aktivitetsnivå inom det internationella utvecklings samarbetet till följd av coronapandemin (se vidare nedan) .

Verksamhetsgrenen årlig revision

Resultat och bedömning

Under 2020 slutförde Riksrevisionen granskningen av årsredovisningar för räkenskapsåret 2019. Totalt lämnade den årliga revisionen 226 revisions berättelser för myndigheter och andra organisationer som Riksrevisionen ska granska. Granskningen slutfördes i början av coronapandemin när alla med arbetare arbetade hemifrån. Tack vare en snabb omställning till att granska på distans kunde s amtliga revisionsberättelser lämnas i tid.

Under året har Riksrevisionen planerat och genomfört tidigarelagd granskning av årsredovisningarna för 2020. E n stor del av Riksrevisionens granskning utförs innan myndigheterna har upprättat sina årsredovisningar, s.k. tidigarelagd granskning. Om Riksrevisionen noterar fel och brister i den tidigarelagda granskningen kommunicera s iakttagelserna till myndigheten. På så sätt har myndigheten möjlighet att rätta sådant innan årsredovisningen upprättas. Den årliga revisionens granskning blir därmed även förebyggande och bidrar till att löpande stärka den interna styrningen och kontrollen hos myndigheterna. Även detta arbete har skett på distans till följd av coronapandemin. En förutsättning för att kunna göra granskningen har varit nya digitala lösningar för bl.a. överföring av information mellan Riks revisionen och myndigheterna som granska s . Riksrevisionen slutför granskningen av årsredovisningarna i början på 2021.

Målet för Riksrevisionens verksamhet är bl.a. att statens verksamhet redovisas på ett tillförlitligt sätt. Eftersom alla årsredovisningar granskas varje år och granskningen sker på ett enhetligt sätt kan antalet modifierade revisionsberättelser ses som en indikator på tillförlitligheten i myndigheternas redovisning.

Två andra indikatorer som Riksrevisionen använder för att bedöma resultat et av den årliga revisionen är vidtagna åtgärder till följd av modifierade revisionsberättelser respektive rekommendationer i revisionsrapporter.

Antalet modifierade revisionsberättelser uppgick till tio för 2019. Det är en minskning jämfört med 2018 (21) som bl.a. beror på att färre myndigheter överskred sina bemyndiganderamar 2019. Det är dock svårt att dra några generella slutsatser baserat på minskningen av antalet modifieringar. Snarare är det så att 2018 avviker med ett högre antal modifieringar jämfört med både 2019 och 2017 (14) .

Ett vanligt skäl till en modifierad revisionsberättelse är en överskriden anslagskredit eller bemyndiganderam. När det händer påverkar det uttalandet om ledningens förvaltning, dvs. bedömningen av om ledningen har följt tillämpliga regelverk. För 2019 lämnade Riksrevisionen fyra modifieringar till följd av sådana fel (2018: 8 modifieringar , 2017: 4 modifieringar ).

En förutsättning för att Riksrevisionen ska kunna bidra till en god statlig förvaltning är att granskningsverksamheten får genomslag. Riks revisionen följer därför upp vad som skett med anledning av de modifierade revisions rapporterna och de rekommendationer som lämnas i revisionsrapporter.

Tabell 3 Vidtagna åtgärder till följd av modifierade revisionsberättelser och revisionsrapporter

2020

2019

2018

Andelen modifierade revisionsberättelser där myndigheten

eller regeringen har vidtagit åtgärder inom ett år

86 %

85 %

87 %

Andelen rekommendationer som myndigheter har åtgärdat

inom ett år ( d en samlade uppföljningen av rekommendationer gjordes första gången 2019.)

84 %

73 %

–

Källa : Riksrevisionens årsredovisning för 2020 .

Av tabellen framgår att regeringen och myndigheterna helt eller delvis vidtagit åtgärder för 84 procent av rekommendationerna . Sett till antalet vidtagna åtgärder är Riksrevisionens bedömning att de rekommendationer som lämnas bidrar till en god statlig förvaltning.

Kvalitetsarbete

Den årliga revisionen har, liksom tidigare år, genomfört en enkätundersökning för att mäta revisionsobjektens upplevelse av revisionens genomförande. Undersökningen är tänkt att fungera som ett verktyg för utvärdering av den årliga revisionens arbetssätt generellt och som en återkoppling till de ansvariga revisorerna. Resultatet var liksom tidigare år övervägande positivt. För 2019 uppgav 99 procent av revisionsobjekten att deras samlade bedömning av revisionen var positiv (2018: 98 procent, 2017: 95 procent).

Inom den årliga revisionen pågår ett kontinuerligt arbete med att revidera och utveckla metodstödet i revisionsprocessen i syfte att stärka kvaliteten och enhetligheten i revisionen. Under 2020 har rutinen för hantering av risker reviderats.

Kostnader

Nettokostnaderna för den årliga revisionen uppgår till ca 164 miljoner kronor, vilket är i linje med tidigare år. Antalet redovisade timmar har dock minskat något, framför allt för revision av myndigheter. Det finns flera orsaker till det. Granskningen har huvudsakligen kunnat genomföras på distans. Detta har inneburit vissa besparingar i tid, men det har också varit nödvändigt att minimera granskningen under 2020 eftersom situationen under året har inneburit stor osäkerhet kring möjligheter till granskning och myndighets besök. Den årliga revisionen har också haft färre anställda, vilket inneburit mindre tillgängliga resurser för granskning. Orsaken till att nettokostnaderna ändå är oförändrade är högre myndighetsgemensamma kostnader jämfört med 2019.

Tabell 4 Nettokostnader för årlig revision

Tusental kronor

2020

2019

2018

Revision av myndigheter m.fl.

151 479

150 550

156 988

Revision av övriga organisationer

569

545

545

Områdesbevakning

3 316

3 634

2 364

Metodutveckling och utbildning

8 846

8 628

10 123

Summa

163 850

163 358

170 020

Källa : Riksrevisionens årsredovisning för 2020 .

Tabell 5 Antal redovisade timmar inom årlig revision

2020

2019

2018

Revision av myndigheter m.fl.

116 338

120 090

122 747

Revision av övriga organisationer

596

858

941

Områdesbevakning

2 096

2 596

1 122

Metodutveckling och utbildning

5 740

6 452

6 334

Summa

124 770

129 996

131 144

Källa : Riksrevisionens årsredovisning för 2020 .

Avgiftsområde årlig revision

Årlig revision är avgiftsbelagd. Intäkterna redovisas mot inkomsttitel, och verksamhetens kostnader belastar förvaltningsanslaget. Timmarna för revision av myndigheter har minskat 2020. Eftersom faktureringen baseras på redo visade timmar medför det att intäkterna för avgiftsområdet är lägre, vilket har lett till att det har uppstått ett underskott i år.

Tabell 6 Avgiftsområdet årlig revision

Tusental kronor

Budget

2020

2019

2018

Avgiftsintäkter

153 000

146 929

153 456

154 691

Kostnader

152 000

151 479

150 550

156 988

Årets över-/underskott

1 000

–4 550

2 906

–2 297

Ackumulerat underskott

–7 627

–3 077

–5 983

Källa : Riksrevisionens årsredovisning för 2020 .

Avgiftsfinansierad uppdragsverksamhet

Riksrevisionen granskar Östersjöstaternas råd (CBSS). Verksamheten är avgiftsfinansierad och ingår i de internationella revisionsuppdrag som Riksrevisionen kan bedriva enligt lagen med instruktion för Riksrevisionen. Intäkterna disponeras av Riksrevisionen. Utfallet är i linje med tidigare år. Stora delar av det ackumulerade överskottet härrör från tidigare internationella uppdrag i bl.a. Malawi och Åland.

Tabell 7 Avgiftsfinansierad uppdragsverksamhet

Tusental kronor

Budget

2020

2019

2018

Avgiftsintäkter

150

232

226

261

Kostnader

300

241

192

206

Årets över-/underskott

–150

–9

34

55

Ackumulerat underskott

698

707

673

Källa: Riksrevisionens årsredovisning för 2020 .

Verksamhetsgren effektivitetsrevision

Resultat och bedömning

Under den pågående pandemikrisen har effektivitetsrevisionen tagit stor hänsyn till att flera verksamheter har samhällsviktiga och brådskande upp gifter inom krishanteringen. Verksamheten gynnades under året av fortsatt låg personalomsättning.

Hur många granskningar som kan bedrivas under ett år bestäms av tillgängliga resurser, granskningarnas omfattning och inriktning samt hur snabbt medarbetare kan påbörja en ny granskning i samband med att de av slutar en pågående granskning. Pandemin har påverkat produktion och resursåtgång inom granskningsverksamheten i och med minskad tillgänglighet till de granskade myndigheter na och ökat hemarbete.

Under 2020 publicerades 30 granskningsrapporter. Av dessa inleddes 2 granskningar under 2017, 6 under 2018, 17 under 2019 och 5 under 2020. Riksrevisionen bedömer resultatet som mycket bra, givet omständi gh eterna.

Vid årets början pågick 37 granskningar, vilket är färre än vid ingången av föregående år. Under 2020 inleddes 31 granskningar, vilket är färre än under 2019.

Riksrevisionen har under året totalt bedrivit (inlett, fortsatt arbetet med eller publicerat) 68 granskningar, vilket också är färre än under tidigare år. Under året har två granskningar avslutats utan publicerad granskningsrapport, en av Swedavias samhällsuppdrag och en av gymnasieskolans lärlingsutbildning. Granskningen av Swedavias samhällsuppdrag lades ned mot bakgrund av ut vecklingen av coronapandemin och den stora påverkan som denna har haft på flygmarknaden då Swedavias situation sannolikt påverkas under lång tid fram över. Granskningen av gymnasieskolans lärlingsutbildning lades ned mot bakgrund av att regeringen har gett Skolverket i uppdrag att följa upp och ge förslag på hur lärlingsutbildningen kan förbättras, varför mervärdet av en granskning inte bedömdes vara tillräckligt högt för att gå vidare.

Vid årets slut pågick 36 granskningar, vilket är något färre än tidigare år. I tabell 8 nedan framgår utvecklingen av antal granskningar de senaste tre åren.

Tabell 8 Antal granskningar

År

2020

2019

2018

Pågående granskningar vid årets början

37

42

43

Inledda granskningar under året

31

34

36

Summa pågående och inledda granskningar

68

76

79

Nedlagda granskningar under året

2

0

2

Publicerade granskningar under året

30

39

35

Pågående granskningar vid årets slut

36

37

42

Källa : Riksrevisionens årsredovisning för 2020 .

De 30 publicerade granskningsrapporterna är väl fördelade över riksdagens utskott , anförs det i årsredovisningen . Granskningar har genomförts inom samtliga utskottsområden utom försvarsutskottet och kulturutskottet. För hållandevis många granskningar genomfördes 2020 inom finansutskottets område.

Tabell 9 Antal rapporter utifrån granskningens inriktning

(En granskning kan beröra flera inriktningar)

Granskning av

2020

2019

2018

Hushållning

11

8

9

Resursutnyttjande

15

23

14

Måluppfyllelse

22

27

30

Källa: Riksrevisionens årsredovisning för 2020 .

Inriktningen av effektivitetsrevisionen varierar naturligt mellan åren. Sammantaget bedömer Riksrevisionen att effektivitetsgranskningarna under 2020 levde upp till lagens krav på bredd.

En aspekt av god förvaltning är att verksamheten bedrivs effektivt och med god hushållning. Varje år följer Riksrevisionen upp vilka åtgärder som har vidtagits med anledning av effektivitetsrevisionens granskning och bedömer genomslaget av de tidigare lämnade granskningsrapporterna på fyra till fem års sikt.

I många fall har granskningsrapporter från effektivitetsrevisionen medfört någon form av åtgärd från regeringen eller andra granskade organisationer som ligger i linje med Riksrevisionens slutsatser och rekommendationer. Enligt Riksrevisionen är det dock viktigt att vara medveten om den osäkerhet som råder kring möjligheten att härleda åtgärderna direkt till gransknings rapporternas slutsatser och rekommendationer. Denna osäkerhet, i kombina tion med att uppgiften endast finns tillgänglig för de två senaste åren , innebär att det inte heller är möjligt att ange orsaker till förändringen mellan åren.

Tabell 10 Andelen granskningar som medfört åtgärder

År

2020

2019

Andelen granskningar som medfört åtgärder

85 %

61 %

Källa: Riksrevisionens årsredovisning för 2020 .

Kvalitetsarbete

Effektivitetsrevisionens kvalitetssäkring är en integrerad del av gransknings processen. Utöver att projektledaren, projektgruppen och enhetschefen har ett kvalitetsansvar bidrar också metodämnessakkunniga, jurister, utsedda interna opponenter samt kollegor på Riksrevisionen till kvalitetssäkringsarbetet. Efter att ett utkast till granskningsrapport har behandlats vid ett seminarium får Regeringskansliet och den eller de andra myndigheter som har granskats möjlighet att faktagranska och lämna övriga synpunkter på rapportutkastet. När även dessa synpunkter har beaktats fattar riksrevisor n beslut om granskning s rapporten.

Från januari 2020 infördes en omarbetad process för effektivitetsrevisionen i syfte att förenkla och förtydliga arbetet. Den nya processen är i linje med internationella standarder för effektivitetsrevision. Samtidigt infördes även nya klarspråksriktlinjer specifikt för effektivitetsrevisionen, för att främja tydligare, mer enhetliga och läsarvänliga granskningsrapporter.

90 procent av de svarande på Riksrevisionen s enkäter till gransknings objekten (exklusive Regeringskansliet, enligt överenskommelse) ansåg att de granskningsrapporter som publicerades 2020 helt eller i huvudsak gav ett professionellt och välbalanserat intryck, och 80 procent ansåg att de rekommendationer som lämnades helt eller i huvudsak var begripliga, relevanta och möjliga att använda.

Kostnader

Kostnaderna för effektivitetsrevisionen under 2020 är något lägre än före gående år. K ostnaden för omvärldsbevakning har ökat något . Under 2019 tog översynen av processen för framtagande av granskningsrapporter, EFF-processen , många timmar i anspråk, vilket avspeglades i kostnaderna då . Vidare har pandemin medfört färre genomförda utbildningar under 2020.

Tabell 1 1 Nettokostnader för effektivitetsrevisionen

Tusental kronor

2020

2019

2018

Granskning

124 043

123 597

119 794

Omvärldsbevakning

28 906

27 245

31 034

Metodutveckling och utbildning

2 434

5 664

2 953

Summa

155 384

156 506

153 782

Källa : Riksrevisionens årsredovisning för 2020 .

Tabell 12 Redovisade timmar för effektivitetsrevision

2020

2019

2018

Granskning

95 385

103 853

98 500

Omvärldsbevakning

22 868

24 194

27 127

Metodutveckling och utbildning

1 808

4 673

2 188

Summa

120 061

132 720

127 815

Källa: Riksrevisionens årsredovisning för 2020 .

Såväl kostnaden per publicerad granskning som antalet redovisade timmar har ökat jämfört med tidigare år. Kostnader och timmar påverkas i hög grad av inriktning och omfattning på de granskningar som genomförs, dvs. omfattande och komplicerade granskningar drar upp den genomsnittliga kostnaden och vice versa. Den pågående pandemin påverkar årets utfall genom minskad tillgänglighet till de myndigheter som granska s och ökat hemarbete.

Tabell 13 Kostnader för och genomsnittlig insats per granskningsrapport

Tusental kronor

2020

2019

2018

Kostnad för årets avslutade granskningar

108 725

126 623

109 288

– varav publicerade granskningar

107 873

126 325

108 668

– varav granskningar som inte resulterat i rapporter

852

0

620

Antal publicerade rapporter

30

39

35

Styckkostnad för årets publicerade granskningar

3 596

3 239

3 105

Snittantal timmar per publicerad granskningsrapport

2 934

2 633

2 553

Källa: Riksrevisionens årsredovisning för 2020 .

Verksamhetsgren internationell verksamhet

Riksrevisionens internationella verksamhet omfattar två delar: internationellt utvecklingssamarbete och internationell samverkan. I tabell 14 finns en ekonomisk sammanställning för hela verksamhetsgrenen.

Tabell 14 Nettokostnader och lämnade bidrag för internationell verksamhet

Tusental kronor

2020

2019

2018

Internationellt utvecklingssamarbete

38 770

51 814

47 443

Internationell samverkan

11 273

10 545

10 671

Summa

50 043

62 359

58 114

Källa : Riksrevisionens årsredovisning för 2020 .

Internationellt utvecklingssamarbete

Resultat och bedömning

Förutsättningarna för arbetet har ändrats påtagligt av den rådande corona pandemin. Nedstängningar av samhället i flera samarbetsländer tillsammans med begränsad it-infrastruktur har inneburit speciella utmaningar för verksamheten. I hög utsträckning har likväl planerade aktiviteter kunnat genomföras digitalt.

Riksrevisionen bedrev under året verksamhet i tre regionala och tio bi laterala samarbetsprojekt. Inga nya bilaterala projekt påbörjades under 2020 och två bilaterala samarbeten avslutades vid årets utgång. Ett bilateral t samarbete , med revisionsmyndigheten i Tanzania , kommer att bedrivas med 2021 som avslutande år för att därefter övergå till regionalt samarbete. Därutöver har beslut fattats att förlänga Riksrevisionens regionala samarbeten i sydöstra Asien samt på västra Balkan. På global nivå fokuserades insatserna under 2020 på kapacitets utveckling inom ramen för Intosai (International Organization of Supreme Audit Institutions) .

Fortsatt fokus ligger på det regionala samarbetet. Riksrevisionens regionala samarbeten har under året omfattat insatser riktade till 43 nationella revisions myndigheter. En stor del av den regionala verksamheten sker inom Riks revisionens samförståndsavtal med Afrosai-E ( African Organization of English - speaking Supreme Audit Institutions ) , en organisation som bestå r av 26 revisionsmyndigheter i Afrika .

I nom det bilaterala samarbetet har aktivitetsnivå n varit l ägre till följd av coronapandemin . Trots utmaningarna har verksamhet kunnat bedrivas i alla tio bilaterala projekt under året.

Det är tydligt att förutsättningarna för att stödja Riksrevisionens partner har förändrats med anledning av coronapandemin, vilket lett Riksrevisionen till att pröva nya stöd- och samarbetsformer. Under året har Riksrevisionen inlett ett samarbete med FN:s utvecklingsprograms (UNDP) landskontor i Zimbabwe. Stödet från Riksrevisionen har gjort det möjligt att inkludera revisions myndigheten i Zimbabwe som implementerande partner i UNDP:s pågående program Parliament Support Programme Zimbabwe, som bl.a. syftar till att stärka parlamentets kontrollmakt och den offentliga revisionens kapacitet.

En väsentlig del av Riksrevisionens internationella utvecklingssamarbete sker på den globala nivån. Trots pandemin har verksamheten kunnat fortgå i planerad omfattning, och i flera fall har Riksrevisionen nått ut till en större och bredare publik än tidigare då den genomförts digitalt, enligt årsredovisningen. En viktig del av detta arbete sker inom ramen för Intosais kapacitets utvecklingskommitté (Capacity Building Committee, CBC , där Riks revisionen är vice ord förande ) , med uppgift att främja utvecklingen hos oberoende revisionsmyndigheter.

Under året genomfördes flera webbinarier, bl.a. med fokus på revisions myndigheters roll under coronapandemin, samt samarbete med civilsamhället. Det senare resulterade i ett ramverk med principer för revisionsmyndigheters samarbete med civilsamhället. Ett annat ämne har varit revisionsmyndigheters roll i att granska biståndsmedel i sina respektive länder. Engagemanget var stort och slutsatserna från webbinariet kommer att ligga till grund för en ny projektgrupp inom CBC, med avsikt att skapa bättre förutsättningar för revisionsmyndigheter att granska biståndsmedel på ett hållbart sätt.

Riksrevisionen leder CBC:s projektgrupp för stöd till revisionsmyndigheter i bräckliga situationer (Auditing in Complex and Challenging Contexts , ACCC). Projektgruppen ökade sin aktivitetsnivå med fler webbinarier under 2020 och kunde, tack vare det digitala formatet, nå fler deltagare. ACCC utarbetade under året även informationspaket för att öka parlamentens förståelse för revisionsmyndigheters roll, oberoende och tillämpning av internationella revisionsstandarder.

I linje med strategin för Riksrevisionens internationella utvecklings samarbete har myndigheten under året genomfört en översyn av förut sättningarna för Riksrevisionen att bedriva revision av internationella och multilaterala organisationer med utvecklingsmandat. Sverige är en stor givare till det multilaterala systemet och totalt kanaliseras ca 60 procent av det svenska biståndet via internationella organisationer. Organisationernas funktioner för extern- och internrevision, oberoende översynskommittéer samt interna inspektions- och utvärderingsfunktioner utgör viktiga funktioner. En av översynens slutsatser är att en starkare svensk närvaro i dessa sammanhang skulle öka möjligheterna för insyn och ansvarsutkrävande och därmed bidra till att nå målen för svenskt bistånd.

Kvalitetsarbete

Under året har Riksrevisionen påbörjat ett utvecklingsarbete för att stärka resultatstyrningen samt uppföljnings- och utvärderingsarbetet i sina sam arbetsprojekt. Två externa utvärderingar har genomförts under året, av Riksrevisionens bilaterala samarbeten med revisionsmyndigheterna i Tanzania och Uganda.

I linje med strategin för Riksrevisionens internationella utvecklings samarbete har arbete inletts för att stärka hållbarhetsarbetet, med fokus på jämställdhet samt miljö och klimat.

Riksrevisionen samråder årligen med Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida). Samråd ägde rum vid två tillfällen under året, den 24 juni samt den 10 december 2020.

Kostnader

Riksrevisionen hade vid ingången av 2020 en utnyttjad anslagskredit om ca 0,7 miljoner kronor på bistånd s anslaget. Inriktningen under 2020 var inledningsvis fullt anslagsutnyttjande. Till följd av coronapandemin har Riksrevisionen inte nått ambitionen vad gäller verksamhetens volym och går ur 2020 med ett anslagssparande om 10,5 miljoner kronor. Kostnaderna är lägre än föregående år. Till stor del beror det på minskade resekostnader och i viss utsträckning även på lägre aktivitetsnivå. Antalet operativa timmar inom det globala och regionala samarbetet är högre respektive i princip i nivå med 2019 medan antalet operativa timmar inom det bilaterala samarbetet är väsentligt lägre än 2019. Detta beror på att det har varit enklare att ställa om till digitala insatser och distansstöd inom det globala och regionala samarbetet, jämfört med inom de bilaterala samarbetsprojekten .

I kostnaderna för myndighetens internationella utvecklingssamarbete ingår kostnader för myndighetsgemensamma uppgifter, som redovisas som bistånd i enlighet med direktiv som utfärdas av OECD:s biståndskommitté (Dac) för vad som får rapporteras som bistånd.

Tabell 15 Nettokostnader och lämnade bidrag för internationellt utvecklingssamarbete

Tusental kronor

2020

2019

2018

Regionala insatser

15 195

16 493

18 577

Bilaterala insatser

13 701

25 996

22 458

Globala insatser

9 874

9 325

6 407

Summa

38 770

51 814

47 443

varav lämnade bidrag

7 307

6 084

6 337

Källa : Riksrevisionens årsredovisning för 2020 .

Tabell 16 Antal redovisade timmar för internationellt utvecklingssamarbete

2020

2019

2018

Regionala insatser

6 035

6 542

6 091

Bilaterala insatser

7 528

15 044

14 201

Globala insatser

9 335

8 465

4 923

Summa

22 898

30 051

25 215

Källa‍: Riksrevisionens årsredovisning för 2020 .

Tabell 17 Nettokostnader och lämnade bidrag för internationellt utvecklingssamarbete fördelat per aktivitet

Aktivitet

2020

2019

Organisatorisk kapacitet 1

4 041

8 171

Finansiell revision

2 185

5 363

Effektivitetsrevision

10 091

15 635

Projektledning och administration 2

18 072

19 725

Utvärdering

1 157

0

Övrig t

3 224

2 921

Summa

38 770

51 814

1 Avser insatser på områden som ledarskap, HR, kommunikation, strategisk planering m.m.

2 Inkluderar även metod- och kompetensutveckling.

Källa: Riksrevisionens årsredovisning för 2020 .

Internationell samverkan

Resultat och bedömning

Riksrevisionens internationella samverkan syftar till att utbyta information, kunskap och erfarenheter med andra revisionsmyndigheter och internationella aktörer och därigenom utveckla Riksrevisionens metoder och processer i syfte att förbättra verksamheten. Dessutom ska Riksrevisionen bidra till att främja utvecklingen av revisionsprofessionen och att stärka revisionsmyndigheters roll globalt genom kunskapsdelning. Utgångspunkten är myndighetens instruktionsgivna uppgift att företräda Sverige som det nationella revisions organet i internationella sammanhang. Inom internationell samverkan arbetar Riksrevisionen i tre delar: Intosai, EU och övrig internationell samverkan.

Riksrevisionen är en aktiv medlem i Intosai och dess regionala organisation för Europa, Eurosai. EU-samverkan har begränsats av coronapandemin.

Inom övrig samverkan har fokus varit på kollegial granskning. Riks revisionen samverkar med andra länders nationella revisionsorgan i syfte att dela kunskap, utbyta erfarenheter, utveckla metoder och skapa plattformar för att lösa gemensamma utmaningar. Riksrevisionen har därför under året lett en kollegial granskning, s.k. peer review , av den nederländska revisions myndigheten. Arbetet avslutades under 2020 men rapporten publicerades i januari 2021. Riksrevisionen har också under 2020 inlett en kollegial granskning av den danska revisionsmyndigheten. Riksrevisionens bedömning är att deltagandet i kollegiala granskningar ger värdefulla erfarenheter och lärdomar till myndighetens egen verksamhet.

Besöksutbytet med andra länder har begränsats på grund av corona pandemin. Inom ramen för samarbetet mellan de nordiska revisions myndigheterna har arbetet fortgått. Riksrevisionen stod i februari värd för ett möte om strategisk framsyn i granskningsarbete. Därefter har samtliga möten genomförts digitalt och coronapandemin har dominerat agendorna.

Kvalitetsarbete

Riksrevisionen har under året tagit fram en rutin för deltagande i inter nationella arbetsgrupper och kommittéer. Riksrevisionen har även gjort en översyn av hur man arbetar med sekunderingar och utbytestjänstgöring, som ett led i att stärka myndighetens arbete med kompetensförsörjning.

Kostnader

Kostnaderna under året är högre än föregående år. Till stor del beror det på ökade personalkostnader i den internationella verksamheten, samtidigt som resekostnaderna har minskat. Antalet operativa timmar inom internationell samverkan är i princip i nivå med 2019.

Tabell 18 Nettokostnader för internationell samverkan

Tusental kronor

2020

2019

2018

EU

1 593

1 494

1 953

Intosai

4 381

3 781

5 784

Övrig internationell samverkan

5 353

5 270

2 934

Internationell samverkan

11 273

10 545

10 671

Källa : Riksrevisionens årsredovisning för 2020 .

Tabell 19 Redovisade timmar internationell samverkan

2020

2019

2018

EU

1 098

1 122

1 637

Intosai

2 612

2 481

4 260

Övrig internationell samverkan

3 578

3 409

1 438

Internationell samverkan

7 288

7 012

7 335

Källa: Riksrevisionens årsredovisning för 2020.

Övriga myndighetsövergripande uppgifter

Planering och uppföljning av granskningen innefattar granskningsplan, årlig rapport och en uppföljningsrapport.

Riksrevisorn beslutar vilken huvudsaklig inriktning granskningen ska ha och redovisar sitt beslut i en granskningsplan. I granskningsplanen presenterar riksrevisorn inriktningen för både den årliga revisionen och effektivitets revisionen utifrån en gemensam riskmodell som beskriver huvudsakliga risker för staten. Genom den gemensamma modellen kan riksrevisorn förmedla en samlad bild av pågående och planerad granskning vid myndigheten. Riks revisionen lämnade granskningsplanen 2020/21 till riksdagen den 21 oktober 2020 .

I riksrevisorns årliga rapport samlas de viktigaste iakttagelserna från effektivitetsrevisionen och den årliga revisionen. För att tydliggöra sambandet med Riksrevisionens granskningsplan redovisas de viktigaste iakttagelserna inom effektivitetsrevision och årlig revision utifrån de huvudsakliga risker som angett granskningens inriktning. Riksrevisorns årliga rapport 2020 lämnades till riksdagen den 19 maj 2020 .

Genom uppföljningsrapporten ger Riksrevisionen riksdagen underlag för att bedöma genomslaget av granskning en , dvs. om den har bidragit till en effektiv statlig verksamhet och tillförlitlig redovisning. Uppföljnings arbetet ska också kunna användas internt för att utveckla Riksrevisionens granskning. Riksrevisorn lämnade uppföljningsrapporten 2020 till riksdagen den 7 april 2020 .

Finansutskottet bjuder sedan 2018 in till ett öppet seminarium med riks revisorerna (fr.o.m. 2020 riksrevisorn) med anledning av den årliga rapporten och uppföljningsrapporten. Det är ett tillfälle för Riksrevisionen att upprätt hålla en löpande och nära kontakt med riksdagen och att få ge en samman fattande bild av granskningsverksamheten. Seminariet under 2020 handlade om iakttagelser som Riksrevisionen har gjort på temat hållbarhet.

Under rubriken Övriga myndighetsövergripande uppgifter redovisas även riksdagens råd för Riksrevisionen och vetenskapliga rådet.

Riksdagens råd för Riksrevisionen är riksdagens organ för samråd och insyn i Riksrevisionens verksamhet och organisation. Riksrevisorn har informerat rådet om Riksrevisionens verksamhet och organisation, bl.a. om Riksrevisionens planerade publiceringar, årsredovisning 2019, gransknings plan och förslag till anslag på statens budget 2021. Riksrevisorn har också för rådet redovisat arbetet i de viktigaste granskningarna och hur gransknings planen följts.

Vid Riksrevisionen finns också ett vetenskapligt råd. Vetenskapliga rådets uppgift är att bidra till ökade kunskaper om metoder och förhållanden för att långsiktigt förbättra Riksrevisionens underlag för beslutsfattande och kvalitet i granskningen. Under 2020 anordnade Riksrevisionen tre sammanträden med rådet. Riksrevisionens bedömning är att rådet genom värdefulla synpunkter har bidragit till kvalitetsarbetet inom såväl granskningsverksamheten som Riksrevisionens myndighetsövergripande planering av verksamheten .

Personal, kompetensförsörjning och arbetsmiljö

Personalstatistik

Antal anställda

A ntalet medarbetare har minskat under 2020, både vad gäller visstidsanställda och tillsvidareanställda. Totalt hade Riksrevisionen 306 tillsvidare- eller visstidsanställda per den 31 december 2020. Under sista halvåret 2019 infördes rekryteringsstopp av budgetmässiga skäl, vilket har påverkat antal anställda för 2020. Ersättningsrekrytering inleddes senare än planerat, vilket visar sig i siffrorna för 2020 där antal anställda är mindre än föregående år.

Bland medarbetarna är 60 procent kvinnor och 40 procent män. Bland cheferna är 7 0 procent kvinnor och 30 procent män.

Tabell 20 Antal anställda per den 31 december 2020

2020

2019

2018

Anställda

306

316

329

Varav tillsvidareanställda

302

309

320

Varav visstidsanställda

4

7

9

Källa: Riksrevisionens årsredovisning för 2020 .

Personalomsättning

Personalomsättningen har sjunkit ytterligare från föregående år. F rån 2018 har personalomsättningen sjunkit från 16 procent till 9 procent. Det går därför inte att härleda minskningen enbart till osäkerhet på arbetsmarknaden med anledning av coronapandemin utan Riksrevisionen bedömer att andra faktorer också påverkar omsättningen. I avslutssamtal och enkäter nämner medarbetare t.ex. gott ledarskap och tydligare processer inom effektivitetsrevisionen som framgångsfaktorer. Inom årlig revision uppskattas mindre resande. Det senare som en konsekvens av coronapandemin.

Vad gäller pension ser Riksrevisionen en tendens att fler arbetar vidare efter 65 år s ålder och väljer en senare pensionsavgång.

Tabell 21 Personalförändring

2020

2019

2018

Nyanställda

23

37

49

Entledigade

27

41

48

Pension

3

5

7

Källa: Riksrevisionens årsredovisning för 2020 .

Tabell 22 Personalomsättning

Medeltal anställda 2020

2020

2019

2018

Årlig revision

116

10 %

17 %

15 %

Effektivitets revision

109

8 %

5 %

13 %

Internationella verksamheten

21

9 %

13 %

4 %

De myndighets gemensamma funktionerna

55

8 %

24 %

32 %

Hela myndigheten

302

9 %

14 %

16 %

Källa : Riksrevisionens årsredovisning för 2020 .

Sjukfrånvaro

I huvudsak följer sjukfrånvaron på Riksrevisionen samma mönster som för statsförvaltningen i stort, om än på något lägre nivå. Sjukfrånvaron i staten minskar för tredje året i rad och så också på Riksrevisionen. Den totala sjukfrånvaron visar att kvinnor är mer sjukskrivna än män. Män är däremot långtidssjuka i högre utsträckning än kvinnor.

Den största anledningen till längre sjukfrånvaro ser ut som på arbets marknaden i stort, där psykisk ohälsa står för en betydande andel av sjuk frånvaron. Riksrevisionen har därför inlett samtal med Partsrådet om att nyttja en stresshanteringstjänst under kommande år för att förebygga stress problematik.

Tabell 23 Sjukfrånvaro i procent av total arbetstid

2020

2019

2018

Sjukfrånvaro totalt

2,1

2,7

3,0

– varav kvinnor

2,4

3,9

4,1

– varav män

1,7

1,0

1,5

Anställda 29 år och yngre

0,9

0,9

1,3

– varav kvinnor

1,1

1,2

1,7

– varav män

0,4

0,6

0,8

Anställda 30–49 år

1,5

2,3

2,3

– varav kvinnor

2,0

3,1

3,1

– varav män

0,8

1,1

1,1

Anställda 50 år och äldre

3,5

4,0

5,1

– varav kvinnor

3,6

6,1

6,9

– varav män

3,3

0,9

2,5

Av total sjukfrånvaro avser

Andelen långtidssjuka (60 dagar eller mer)

50,2

51,6

50,9

– varav kvinnor

47,0

55,2

55,1

– varav män

56,8

31,1

35,0

Långtidssjukas frånvaro i procent av total arbetstid

1,1

1,4

1,5

Källa : Riksrevisionens årsredovisning för 2020 .

Kompetensförsörjnin g

Rekrytering av kompetens och utbildning

Den sammanfattande bedömningen av arbetet med kompetensförsörjningen är att coronapandemin haft inverkan på kompetensförsörjningens samtliga delar. Riksrevisionen anser dock inte att den har påverkat möjligheten att säkerställa att myndigheten har den kompetens som behövs. I huvudsak kan Riks revisionen rekrytera den kompetens som verksamheten behöver. Det är däremot en fortsatt utmaning med att attrahera erfarna revisorer till den årliga revisionen. Riksrevisionen har likt övriga arbetsmarknaden fortsatta ut maningar med att hitta tillräckligt många it-revisorer samt digitaliserings kompetens. För att säkerställa att kompetensen finns på lång sikt fortsätter arbetet med att internutveckla medarbetare som komplement till rekrytering.

K ompetensutveckling är en stor del i Riks revisionens kompetens försörjning. Den består främst av lärande i arbetet som kompletteras med utbildning.

Ledarskap

Målsättningen med Riksrevisionens ledarskapsutveckling är att utveckla och stärka ett gott ledarskap. Den tidigare satsningen Utvecklande ledarskap er sattes under 2020 med den motsvarande utbildning en Tillitsbaserat ledarskap i regi av en annan leverantör. Med anledning av coronapandemin har ut bildningen dock senarelagts och kommer att genomföras digitalt i början av 2021.

Under året genomfördes en modul om att vara arbetsgivarföreträdare samt en annan modul kring kommunikativt ledarskap. Den senare ska byggas på under kommande år med utbildning i kommunikativt ledarskap och vikten av återkoppling. Under våren 2020 genomförde Riksrevisionen även ett antal in satser kring förändringsledning med anledning av den förestående flytten med teman a att leda i förändring samt att leda i en aktivitetsbaserad arbetsmiljö. Med anledning av coronapandemin har Riksrevisionen dessutom genomfört digitala utbildningar om att leda på distans och om de förändrade förut sättningar som chefer behöver förhålla sig till.

Arbetsmiljö

Verksamhetsåret 2020 har varit en stor utmaning avseende arbetsmiljö frågorna, med särskilt fokus på de ergonomiska utmaningarna på grund av om ställning av verksamheten till hemarbete och den nya arbetsmiljön som följer. Då Riksrevisionen har flyttat till nya aktivitetsanpassade kontorslokaler i Stockholm har en stor del av arbetsmiljöarbetet under året kretsat kring genomförandet av flytten och förändringen som den innebär. Eftersom personalen under hösten har arbetat hemifrån i stor utsträckning dröjer det innan kontoret kan användas fullt ut och innan Riksrevisionen kan följa upp arbetsmiljön i de nya lokalerna.

Under året har huvudfokus för arbetsmiljöarbetet således varit att säker ställa att hemarbetet fungerar så bra som möjligt. Några aktiviteter som har genomfört s är digital utbildning om ergonomi i hemmiljö samt digital föreläsning av en ergonom med tillhörande erbjudande om digitala ergonomi ronder på hemarbetsplatsen. I syfte att uppmuntra rörelse har den sedvanliga friskvårdstimmen per vecka ökats till en friskvårdstimme per dag under perioden april t.o.m. december 2020.

Externrevisorns granskning av årsredovisningen

Revisionsberättelsen

Revisionsberättelsen kom in till konstitutionsutskottet den 19 mars 2021 (dnr 1743 -2020/21).

Enligt externrevisorns uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlig het med lagen (2016:1019) om budget och ekonomiadministration för riks dagens myndigheter, BEA-lagen, samt i enlighet med anslagsdirektiv och övriga beslut för myndigheten ; den ger en i alla väsentliga avseenden rätt visande bild av Riksrevisionens finansiella ställning per den 31 december 2020 och av dess ekonomiska resultat för året enligt BEA-lagen samt i enlighet med anslagsdirektiv och övriga beslut för myndigheten. Resultatredovisningen är förenlig med årsredovisningens övriga delar.

Enligt externrevisorns uppfattning, baserat på revision av årsredovisningen, har i alla väsentliga avseenden riksrevisorn använt anslag och intäkter i enlighet med BEA-lagen samt i enlighet med anslagsdirektiv och övriga beslut för myndigheten.

Promemoria avseende bokslutsgranskning

Som ett komplement till revisionsberättelsen har externrevisorn upprättat en promemoria för att sammanfatta de iakttagelser av materiell betydelse som framkommit vid granskningen. Promemorian finns i bilaga 2. Gjorda iakttagelser har diskuterats med berörda personer och med myndighetens ledning, enligt promemorian.

I en sammanfattande slutsats konstaterar externrevisorn efter löpande granskning och granskning av bokslut och årsredovisning att granskningen inte föranlett några väsentliga anmärkningar. Externrevisorn anser att Riksrevisionens redogörelse om Riksrevisionens årsredovisning för 2020 ger en rättvisande bild.

Externrevisorns granskning avseende årsredovisningen har huvudsakligen varit inriktad på den finansiella redovisningen. Vad gäller granskningen av resultatredovisningen har externrevisorn fokuserat på att göra en faktakontroll mot relevanta underlag och/eller specifikationer.

Uttalandet av riksrevisorn där hon intygar att Riksrevisionens interna styrning och kontroll är betryggande, har som underlag bl.a. de direkt rapporterande chefernas uppföljning av verksamhetsriskerna under året med slutlig bedömning i samband med Verksamhetsuppföljning tertial 3, 2020.

Externrevisorn har granskat att den finansiella redovisningen är upprättad enligt gällande regler och att god redovisningssed tillämpats. Externrevisorns granskning har inte föranlett några anmärkningar. Några av de väsentliga iakttagelser och analyser som externrevisorn nämner i promemorian, utöver avsnitt 2 och 3, gäller (promemorians avsnitt 4.1 , 4.2, 4.3, 5.1 och 7 ):

– Intäkter av avgifter och andra ersättningar är i nivå med föregående år och avser bl.a. intäkter från utrangering av anläggningstillgångar i samband med flytt av S tockholmskontoret 677 000 (178 000 ) kronor, ersättningar för utlåning av personal och kostnadsersättningar för kollegial granskning av Nederländernas revisionsrätt och för 2019 även för kollegial granskning av Kanadas riksrevision och granskning av Council of the Baltic States.

– Verksamhetens kostnader, inklusive lämnade bidrag, är väsentligt lägre jämfört med 2019, vilket förklaras av lägre kostnader för personal och övriga driftskostnader främst avseende resor, logi och kurser samt konferenser. Bakomliggande orsak till att myndigheten under 2020 haft färre antal anställda är rekryteringsstopp under slutet av 2019 och att ersättningsrekryteringarna under 2020 inleddes senare än planerat. De lägre personalkostnaderna förklaras främst av lägre lönekostnader då det är färre anställda , vilket motverkas av högre premier för avtalspensioner till Statens pensionsverk. Vidare innebär beslut om ändrad lönerevisions tidpunkt från den 1 oktober 2020 till den 1 april 2021 att årets löne kostnader är oförändrat i nivå beslutad per oktober 2019. Kostnader na för lokaler har ökat något till följd av överlappning av hyresperiod under delar av året i samband med flytt av S tockholmskontoret. Övriga driftskostnader är lägre, vilket förklaras av väsentligt lägre kostnader för resor, hotell och logi, kurser och konferenser och något högre kostnader för it och teknisk utrustning.

– Kostnader och lämnade bidrag för extern kompetens och konsulter har ökat något; ökningen förklaras främst av ökade kostnader för verksamhets utveckling, kompetens och resursförstärkning inom de myndighets gemensamma funktionerna.

– Årets kapitalförändring är negativ med 9 000 (positiv med 146 000 ) kronor.

– Anslagsutfallet är 14 325 000 (316 000 ) kronor lägre än motsvarande period föregående år. Det lägre anslagsutfallet förklaras av lägre kostnader för personal och resekostnader men även ett lägre totalt kostnadsutfall avseende flytten av S tockholmskontoret 2020.

– Externrevisorn har granskat balansräkningen mot upprättade avstämnings bilagor utan anmärkningar. Varje balanspost är väl dokumenterad. Större förändringar jämfört med föregående år har externrevisorn fått förklarade.

– Förändringen av avräkning mot statsverket, räntekontot i Riksgälden och lån har bl.a. påverkats av upplåning och amortering av lån för investeringar i samband med flytt av S tockholmskontoret. I samband med flytt av S tockholmskontoret har utrangering skett av installationer och utrustning där merparten av dessa anläggningstillgångar var fullt avskrivna.

– Verksamhetsindelningen har 2020 ändrats till att omfatta tre verksamhets grenar: å rlig revision, effektivitetsrevision och internationell verksamhet. Jämfört med föregående år har Nationellt revisionsorgan utgått och den del som avsåg internationell samverkan ingår numer i verksamhetsgrenen internationell verksamhet tillsammans med internationellt utvecklings samarbete. Resterande del av nationellt revisionsorgan redovisas som myndighetsgemensamma kostnader och fördelas ut på de tre verksamhets grenarna. Jämförelsetalen i resultatredovisningen för 2019 och 2018 har omräknats varmed nettokostnaderna för årlig revision och effektivitets revision har ökat, internationell samverkan särredovisas och netto kostnaderna för internationellt utvecklingssamarbete kvarstår oförändrat. Externrevisorn har granskat faktauppgifter och belopp i resultat redovisningen mot underlag. Externrevisorn har även analyserat Riksrevisionens beskrivning av måluppfyllelsen och anser att samtliga verksamhetsgrenar ger en tillfredsställande beskrivning av respektive verksamhet och måluppfyllelse.

– Externrevisorn har läst protokoll från ledningsgruppsmöten, rapportering från internrevisionen, verksamhetsplanen och anslagsdirektiven. Vidare har externrevisorn granskat myndighetens uppgifter om ledande befattningshavare i årets årsredovisning på s. 46–47 utan kvarstående noteringar. Årsredovisningen är enligt externrevisorn upprättad i enlighet med lagar, förordningar och direktiv. Externrevisorn har inte heller funnit något som tyder på att verksamheten inte bedrivits i enlighet med anslags direktivet 2020 eller andra gällande regler och riktlinjer.

Riksrevisionens uppföljningsrapport 2021

Den 7 april 2021 publicerade Riksrevisionen sin uppföljningsrapport med resultatet av 2021 års uppföljning av granskningsrapporter från effektivitets revisionen samt modifierade revisionsberättelser och rekommendationer i revisionsrapporter som lämnats av den årliga revisionen . I förordet uttalar riksrevisor Helena Lindberg bl.a. följande:

Att mäta resultaten av Riksrevisionens granskning är en komplex uppgift. Det är inte alltid möjligt att dra slutsatsen att det är Riksrevisionens granskningar som är den direkta anledningen till de iakttagna förbättringarna. Med det i beaktande bedömer jag att Riksrevisionens samlade granskning genom årlig revision och effektivitetsrevision har haft genomslag och har bidragit till förbättringar i de granskade verksam heterna.

Granskningsrapporter från effektivitetsrevisionen har i de flesta fall medfört någon form av åtgärd av regeringen eller andra granskade organisationer som ligger i linje med Riksrevisionens slutsatser och rekommendationer. I några uppföljningar framgår att coronapandemin har försenat åtgärderna.

De modifierade revisionsberättelserna och rekommendationerna i revisionsrapporter som den årliga revisionen lämnade för räkenskapsåret 2019 har i de flesta fall lett till åtgärder från de granskade organisationerna.

Ti d igare uttalanden av utskottet

I sitt betänkande 2019/20:KU17 framhöll utskottet vikten av säkra prognoser om utnyttjandet av myndighetens förvaltningsanslag. Därför välkomnade utskottet att Riksrevisionen under 2019 hade vidtagit åtgärder för att minska riskvärdet vad gäller myndighetens förmåga att prognostisera utnyttjandet av sitt förvaltningsanslag.

När det gäll d e personal, kompetensförsörjning och arbetsmiljö notera de utskottet att personalomsättningen inom den årliga revisionen 2019 uppgick till 17 procent, vilket var mer än 2018 och 2017. Enligt årsredovisningen för 2019 f a nns det flera skäl till detta, bl.a. att flera erfarna medarbetare valt att lämna Riksrevisionen på grund av upplevd hög arbetsbelastning, stort antal resdagar per år samt hög konkurrens om personal med såväl statliga som privata arbetsgivare. Utskottet välkomna de att Riksrevisionen för att motverka en fortsatt hög personalomsättning inom den årliga revisionen har sett över lönepolicy, lönekriterier och lönestruktur för att åstadkomma en tydligare och mer transparent lönepolitik. Härutöver är det självklart även viktigt , anförde utskottet, att personalen ges förutsättningar för balans mellan arbetsliv och privatliv. Utskottet notera de även att personalomsättningen inom de myndighet s g emensamma funktionerna fortfarande va r hög, om än lägre än de senaste åren.

Vidare betonade utskottet vikten av att Riksrevisionen engagerat sina med arbetar e inför flytten till nya lokaler under 2020, i syfte att säkra att över gången till aktivitetsbaserat kontor och ändrat arbetssätt ska innebära en fortsatt god och hållbar arbetsmiljö. Utskottet dela de Riksrevisionens upp fattning att digitaliseringsarbetet var av stor betydelse för införande av ett aktivitetsbaserat arbetssätt i de nya lokalerna i Stockholm. Det gäll d e även utbildning om det nya arbetssättet.

När det gäll de den årliga revisionen noterade utskottet att det fr amg ick av årsredovisningen att revisionen av myndigheternas årsredovisningar för 2018 slutför t s med god kvalitet och i tid. Den årliga revisionen ha de även fått positiva bedömningar av de myndigheter som reviderats. I samband med dessa iakttagelser notera de utskottet även att det (liksom föregående år) hade varit en utmaning för Riksrevisionen att attrahera erfarna revisorer och it-revisorer till den årliga revisionen och att färre årliga revisorer därför ha de anställts än vad som hade varit önskvärt för att kompensera avgångarna. Utskottet upp märksamma de att den årliga revisionen likväl genomfört uppdraget med gott resultat. I sammanhanget framhöll utskottet även värdet av att ha full bemanning, för medarbetarnas möjlighet till balans mellan arbetsliv och privatliv, för verksamhetens kvalitet och för Riksrevisionens attraktivitet som arbetsgivare.

Beträffande effektivitetsrevisionen konstatera de utskottet med tillfreds ställelse att Riksrevisionen under 2019 publicerat det högsta antalet granskningsrapporter sedan myndigheten bildades och att dessa rapporter var för d elade över alla utgiftsområden. Effektivitetsrevisionen ha de fått goda omdömen av en stor andel av de myndigheter som den granskat. De granskningsrapporter som publicerats under 2019 ansågs helt eller i huvudsak ge ett professionellt och välbalanserat intryck, och de rekommendationer som lämnades ansågs helt eller i huvudsak begripliga, relevanta och möjliga att använda. Utskottet välkomna de vidare att tydliga processer ha de skapats för bl.a. effektivitetsgranskningar, som sk ulle börja tillämpas under 2020. Utskottet välkomna de även den översyn för att ytterligare stärka kvalitets säkringen som ägt rum under 2019, liksom att det klarspråksarbete som påbörjats under 2018 resulterat i nya riktlinjer, vilka också sk ulle börja tillämpas under 2020.

Beträffande styrningen av Riksrevisionen notera de utskottet att riksdagens råd för Riksrevisionen löpande ha de hållits informerat om verksamheten m.m. Rådet ha de bl.a. fått presentationer av olika verksamhetsgrenars uppgifter och arbetssätt samt värdefull information om arbetet med att förbereda flytten av verksamheten i Stockholm till nya lokaler.

Mot bakgrund av att Riksrevisionen genomfört en översyn av förut sättningarna för Riksrevisionen att bedriva revision av internationella och multilaterala organisationer med utvecklingsmandat och att en av översynens slutsatse r var att en starkare svensk närvaro i dessa sammanhang skulle öka för insyn och ansvarsutkrävande och därmed bidra till att nå målen för svenskt bistånd , kan nämnas att konstitutionsutskottet i motiven till 22 § lagen (2002:1023) med instruktion för Riksrevisionen und e rstr ö k ” att frågan om betalning för internationella uppdrag och tjänster och dispositionen av dessa medel inte nu får en slutlig lösning. Det finns enligt utskottets mening anledning för riksdagen att återkomma i frågan. Enligt utskottets mening bör Riksrevisionen inledningsvis kunna ta betalt för dessa uppdrag och tjänster och själv disponera medlen. Utskottet vill dock nu understryka vikten av att de internationella uppdragen och tjänsterna inte får sådan omfattning att det kan finnas en risk för att Riksrevisionens huvuduppgift att granska den verksamheten som bedrivs av staten påverkas negativt ” .

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar att externrevisorn bedömer att årsredovisningen i alla väsentliga delar ger en rättvisande bild av den finansiella ställningen och att det ekonomiska resultatet för året är i enlighet med BEA-lagen, anslags direktiv och övriga beslut för myndigheten. Externrevisorn bedömer också att riksrevisorn i alla väsentliga avseenden har använt anslag och intäkter i enlighet med BEA-lagen, anslagsdirektiv och övriga beslut för myndigheten.

Utskottet noterar att anslagsförbrukningen på Riksrevisionens båda anslag varit betydligt lägre än målet om full anslagsförbrukning, vilket i huvudsak synes förklaras av coronapandemin. Enligt externrevisorn förklaras verksam hetens lägre kostnader av lägre kostnader för personal och övriga drifts kostnader främst avseende resor, logi, kurser och konferenser . E n bakom liggande orsak till att myndigheten under 2020 haft färre anställda är, enligt externrevisorn, att ersättningsrekryteringarna under 2020, efter rekryterings stopp under slutet av 2019, inleddes senare än planerat.

Vidare noterar utskottet att p ersonalomsättningen vid myndigheten har minskat till 9 procent 2020 , jämfört med 14 procent 2019 och 16 procent 2020 , och att detta enligt årsredovisningen inte går att härleda enbart till corona pandemin utan att även andra faktorer bedöms påverka. I nom den årliga revisionen har personalomsättningen minskat till 10 procent, jämfört med 17 procent 2019 och 15 procent 2018, och inom de myndighetsgemensamma funktionerna har den minskat till 8 procent, jämfört med 24 procent 2019 och 32 procent 2018.

Utskottet vill betona vikten av de satsningar som Riksrevisionen har gjort för att säkerställa att hemarbetet under coronapandemin fungerar så bra som möjligt. Det är vidare angeläget att flytten av Stockholmskontoret till nya lokaler följs upp vad gäller arbetsmiljön, och utskottet ser fram emot att en sådan görs vid ett lämpligt tillfälle med hänsyn till coronapandemin.

Utskottet vill också framhålla betydelsen av Riksrevisionens arbete för att vara attraktiv som arbetsgivare, bl.a. genom utvecklingsmöjligheter för arbets tagare inom myndigheten. Detta är inte minst av värde med hänsyn till att rekryter ing av bl.a. erfarna revisorer möter utmaningar . Som utskottet uttalat tidigare är det även viktigt att personalen ges förutsättningar för balans mellan arbetsliv och privatliv. Prioritering av ersättningsrekryteringar kan gynna arbetsmiljön och bidra till Riksrevisionens attraktivitet som arbetsgivare.

Riksrevisionens tre verksamhetsgrenar har med de begränsningar som coron a pandemin orsakat utfört ett gott arbete under 2020. Den årliga revisionen av myndigheters och organisationers årsredovisningar har kunnat slutföras med god kvalit et och i tid, och den årliga revisionen har även 2020 fått positiva bedömningar av de myndigheter som reviderats. Effektivitets revisionen har publicerat något färre granskningsrapporter än 2019 och 2018, men det kan noteras att pandemin lett till en minskad tillgänglighet till de myndigheter som granskats och till ökat hemarbete. Vidare har effektivitets revisionen under den pågående pandemikrisen tagit stor hänsyn till att flera verksamheter har samhällsviktiga och brådskande uppgifter inom kris hanteringen. Även förutsättningarna för den internationella verksamheten har påverkats av coronapandemin, men planerade aktiviteter inom det inter nationella utvecklingssamarbetet har i hög grad kunnat genomföras digitalt.

Utskottet noterar att en fråga om åtaganden att revidera internationella och multilaterala organisationer med utvecklingsmandat har aktualiserats vid Rik s revisionen . Utskottet vill betona vikten av att uppdrag av sådant slag inte får en sådan omfattning att det kan finnas risk för att Riksrevisionens grund lagsfästa uppgift att granska statliga myndigheter och verksamheter påverkas negativt.

Slutligen noterar utskottet att riksdagens råd för Riksrevisionen löpande har hållits informerat om verksamheten m.m.

Utskottet föreslår att riksdagen lägger redogörelsen om Riksrevisionens årsredovisning för 2020 till handlingarna.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Redogörelsen

Redogörelse 2020/21:RR1 Riksrevisionens årsredovisning för 2020.

Bilaga 2

Externrevisorns revisionsberättelse